läs mer på sidan 2 ett drömprojekt med rik belöning · betar på sjukhuslabb och per är lärar...

ttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttt

Hösten 2006Tidningen från Logosol om småskalig träförädling

Tage är före-bild i Högsby

SIDAN 9

Klyvsågen gerbättre lister

SIDAN 5

Ett solosågatäventyrsland

SIDAN 10

Träbearbetning eller förädling av livet?Läs mer på sidan 2

Höstens nyheter: Vattenkylning och svärdtoppsstyrning. Läs mer på sidan 3

Läkarnas eget recept på hälsa

Per och Marita Lindberg i Linköping bestämde sig för att för-verkliga drömmen om ett stort hus på landet. Den har för-verkligats på mindre än tre år, till en mycket rimlig kostnad,tack vare att paret sågat och hyvlat allt virke själv.

Projektet utfördes vid sidan av två heltidsjobb, Marita ar-betar på sjukhuslabb och Per är lärare i bl. a. filosofi.

– Allt utom grundläggningen har varit ett nöje, säger Persom blev sågverksfilosof på kuppen och insåg att den somsågar kan få en relation till enskilda plankor.

Marita beskriver sågningen av 70 kubikmeter som ett ma-ratonlopp. Både i arbete och i belöningen efteråt.

SIDAN 21

Sågverk medegen järnväg

Bo Malmborg har byggt 2,3 kmriktig järnväg i skogen.

Bo Malmborg i Motala har ägnathela sitt vuxna liv åt att förverkligaen dröm. Hans privata järnväg är2,3 kilometer lång och på denfraktar han stockarna från skogentill sin Solosåg.

Resultatet är en osedvanligtrationell och underhållande såg-plats. Men hur kommer man påidén att bygga privat järnväg?

– Det började med Märklintåg,svarar Bo.

MITTUPPSLAGET

Svenske mästareni säker huggning

Logosol sponsrar svenske mästa-ren i säker motorsågning, för attuppmärksamma vikten av säkerheti skogen. Läs om hans bästa tips på...

SIDAN 22

Läkare brukar ha synpunkterpå sina patienters livsstil. Menhur lever doktorn själv?

Läkarparet Örjan och EvaWinblad von Walter köpte en öi den småländska skärgårdenoch en Solosåg. All ledig tidägnar de åt att rusta upp ettskärgårdshemman.

– Fysiskt arbete är en nöd-vändig kontrast till ett intellek-tuellt krävande arbete, anserEva.

Hon och Örjan rekommen-derar sågning som avkopplingoch motion till alla som är vidgod hälsa, oavsett ålder.

– Det sämsta man kan göraär att sätta sig framför tevenoch ha det bra, anser Örjan.

SIDAN 9

Ett drömprojektmed rik belöningEtt drömprojektmed rik belöning

Nu finns Logosol även påryska. Närmare bestämt iform av det nystartadeföretaget Logosol Rus.– Det gör att vi kan foku-sera ytterligare på enstor och viktig marknad,säger Igor Goldman, an-svarigt för Ryssland hosLogosol.

Ryssland är jordens till ytanstörsta land. Här finns också destörsta skogstillgångarna ochen allt starkare ekonomi, inteminst beroende på höga oljepri-ser.

Logosol har funnits på plats iRyssland i drygt fem år och säl-jer idag genom företaget Do-motechnica med återförsäljare ihela Ryssland. Logosol har enanställd hos Domotechnica.

– Försäljningen ökar hela ti-den och nu är tiden mogen förett särskilt Logosolbolag, somägs av vårt partner med stödfrån Logosol, säger Igor.

Hittills har Logosol riktat sigtill en småskalig proffsmark-nad, där Solosågar och Logosol-hyvlar använts för att återupp-bygga en raserad sågverksin-dustri. I takt med allt bättre eko-

nomi så ökar även hobbymark-naden. Det är ett av skälen tillbildandet av Logosol Rus.

LOGOSOL ÖVER VÄRLDENLogosol exporterar till mer än60 länder i världens alla hörn.De största marknaderna är Sve-rige, Norge, Tyskland, USA,Storbritannien och Japan. INorge, USA och Tyskland finnsredan Logosolbolag med lokaladelägare. Nu ingår även Rtss-land i den gruppen.

Logosolbolagen och stora im-portörer samarbetar i ett nät-verk som går under namnet Lo-gosol Group. I gruppen utbytserfarenheter och kunskaper,dels för att ta vara på erfarenhe-ter från en värld av Logosolkun-der, dels för att ge dessa kunderbästa service.

Vi har gjort en liten förändring i dethär numret av Nysågat. Titta påförsta sidan under tidningens

namn där det står ”Tidningen från Logo-sol om småskalig träförädling”. Förr omåren stod det träbearbetning.

Varför denna närmast osynliga för-ändring? Förklaringen finns i närmastesynonymordbok. Bearbetning betyderomforma, påverka. Förädla innebär attman förbättrar, förfinar.

Det räcker med att läsa den här tid-ningen för att inse att Logosols kundergör mer än att bearbeta trä. Här handlardet om förädling i den högre skolan, intebara av trä utan av fritid och arbetsliv.

På förstasidan skulle vi faktiskt kunnaskriva att det här är en tidning om hurman förädlar livet, kanske lite högtravan-de, men du som redan sysslar med det härförstår vad jag menar.

Förädling beskriver också den utveck-ling som Logosols maskiner genomgår årfrån år. Våra kunder är oerhört viktiga iden här processen, som problemställare,idégivare och inte minst som kunnigaoch krävande utprovare av allt det nyasom vi presenterar.

En sak som förundrar även mig är hurmycket det går att förbättra en så självk-lar produkt som Solosågen. Om någonhade frågat mig för 5-10 år sedan hadejag svarat att sågverket var så gott somfärdigutvecklat. Verkligheten har visatdet motsatta. Bara i höst presenterar Lo-gosol två viktiga förbättringar av Soloså-gen, vattenkylningen och svärdtopp-sstyrningen, två funktioner som ytterli-gare förbättrar prestanda och precision isågningen.

När det gäller förädling av livet,som jag var inne på i inledningen,handlar det på sitt sätt om mot-

satsen till utveckling. Vad människorgör är att återgå till ett traditionelltsvenskt sätt att leva på den svenskalandsbygden. I en tid då man hushållademed begränsade resurser och tog vara pådet som naturen bjöd till sista brädlapp.

Den här traditionen återföds i händer-na på stressade nutidsmänniskor somsöker avkoppling från det dagliga arbe-tet. På samma gång uppstår andra effek-ter. De många projekt som sågande ochhyvlande föder, skapar gemenskap och

får människor att samar-beta mellan generationer-na. Här är en aktivitet somförenar hela familjer medbarn och barnbarn och ger re-sultat som man gemensamt kanvara stolt över.

Lika viktigt som gemenskapen är käns-lan av helhet, att kunna överblicka någotfrån allra första början till det färdiga re-sultatet. Hur många är det som idag harden förmånen i sitt dagliga arbete?

Samtidigt är det allt fler som skapar sigen försörjning med maskiner från Logo-sol. Nu har även myndigheter upptäcktdet här och projekt startar över hela lan-det i syfte att skapa jobb med småskaligträförädling på landsbygden och imindre tätorter.

Idet här sammanhanget vill jag manatill viss försiktighet. Småskalig träför-ädling är inget som med automatik

skapar fler arbetstillfällen. Sverige lideringen brist på produktionskapacitet, isynnerhet inte på sågade och hyvladeträvaror. Det finns många som kan pro-ducera mer och mycket billigare.

Men det finns en lokal marknad förträprodukter anpassade efter kundernasönskemål. Det här är en marknad somkräver både en känsla för kunderna be-hov och för trä, färdigheter som man ba-ra kan skaffa sig genom övning.

Logosols utrustning är billig i det härsammanhanget. Istället för att investeramiljoner, kan du för en bråkdel av densumman känna dig för och lära dig utanatt ta alldeles för stora risker.

Kom ihåg, småskalig träförädling ärförst och främst ett nöje och har du roligtså smittar det av sig även på yrkeslivet.

2 Nysågat hösten 2006

Nysågat är en nyhetstidning om småskaligträförädling och skogsbruk, som utges avLogosol. Det är fritt fram att återge artiklarom du anger källan.

Ansvarig utgivare:Bengt-Olov Byström

Projektledning och layout:Janne Näsström

Redaktion:Janne Näsström, Bengt-Olov Byström, KatarinaByström, Sara Boström och Richard Nobel.

Fotografer:Janne Näsström om inte annat anges.

Annonser:Katarina Byström, 0611-182 85

Tidningsproduktion:Janne Näsström ABOskarsborg, Fårhult593 96 VästervikTel 0490-428 80 [email protected]: Örnsköldsviks Allehanda, november 2006

Industrigatan 13871 53 HärnösandTel 0611-182 85Fax 0611-182 89

Internet: www.logosol.seE-post: [email protected]

Bearbetning av trä eller förädling av hela livet

Bengt-Olov Byström

Logosol blir egetbolag i RysslandPolen kan mycket väl bli

nästa stora marknad förLogosol. Där startade ny-ligen ett försäljningsbolagsom ska arbeta på sam-ma sätt som Logosol iSverige. Det heter Logos,har sitt säte i stadenNowa Sól nära gränsenmot Tyskland och drivs avWojciech Marciniszyn.

Logosol ställer lika hårda kravpå säljbolag i andras regi som påden egna verksamheten. Kun-derna ska mötas av kunniga för-säljare och få lika bra servicesom svenska kunder.

Skälet är enkelt – nöjda kun-der är bästa reklamen.

Därför har Wojciech Marci-niszyn under hösten utbildatspå plats hos Logosol i Härnö-sand. Men han har tidigare erfa-renhet genom att ha arbetat förLogosol i Norge, som drivs avArve Stendal.

– Arve mer eller mindre be-ordrade mig att starta Logosol iPolen, säger Wojciech ochskrattar.

Han var inte svår att övertala.Polen är ett av Europas mestskogs- och folkrika länder. Härbor drygt 40 miljoner männi-skor som efter inträdet i EU

snabbt närmar sig svensk lev-nadsstandard.

Hela det gamla Östeuropa ären allt viktigare marknad för

Logosol. Störst av alla är Ryss-land, som efter USA är Logosolsstörsta exportmarknad.

Småskaligt i Polen

Wojciech Marciniszyn startar försäljning av Logosols produkter iPolen.

Svärdtoppsstyrning – detär namnet på det senastehjälpmedlet för ökad pre-cision vid solosågning.Toppstyrningen utnyttjarskyddsbågen för svärdetoch är enkel att monterapå eloch bensinsågar.

Toppstyrning är i sig ingen ny-het. Den finns på industriell ut-rustning som Logosols paket-kap.

Mången solosågare har längeönskat sig funktionen, men denhar inte varit helt enkel att få tillutan begränsad svärdslängd.

– Den enklaste vore att borraett hål i svärdetoch skruva

fast det. En bultskalle på under-sidan av svärdet förkortar denanvändbara längden, förklararMattias Byström som konstrue-rat toppstyrningen tillsam-mans med Jonas Höglund.

Resultatet blir samma om

man klämmer fast svärdspetsen.Lösningen är en superstark

magnet klädd med gummi i ettjusterbart fäste monterat påskyddsbågen.

– På elsågen tillkommer ävenett stag för att stabiliseraskyddsbågen, säger Jonas.

Vad är då poängen med svärd-toppsstyrning? För det förstablir det enklare att justera såg-verket så att svärdet går paral-lellt med stockhylla. För detandra har längre svärd också entendens att hänga ned ett parcentimeter i spetsen. Det härvinkelfelet spelar mindre roll ipraktiken, eftersom det är likastort i varje skär.

ENKLARE KEDJEBYTEI dagsläget passar spetsstyr-ningen för svärd upp till 63 cm.Framöver kommer en förläng-ningssats för svärd upp till 90centimeter.

Det är inte bara precisionensom förbättras. På en elsåg blirdet även enklare att byta svärdoch kedjor. Sätt på svärdet och–klick – magneten håller fast detmedan svärdet skruvas fast ochkedjan justeras.

Ytterligare en poäng med denmagnetiska toppstyrningen äratt svärdet inte sitter stumt,utan kan flexa om man kör in i

tjurved och liknande. Det harvisserligen aldrig inträffat underLogosols provkörningar, menall erfarenhet visar att mjukalösningar av den här typen harklara fördelar.

– Det är enklare och mer ex-akt att justera en Solosåg medsvärdtoppsstyrning. Magnetenär imponerande stark, är kon-

struktörerna Mattias Byströmsoch Jonas Höglund erfarenhetefter många timmars provkör-ning.

Skyddsbågen är inte den mestpopulära delen av en Solosåg.Men nu är det dags att monteratillbaka den och öka precisio-nen i sågningen. Och på sammagång förbättras säkerheten.

Vattenkylning spararsvärdet och kedjan

I tidigareNysågat har vi

uppmanat läsarna atttesta vattenkylning avsvärd och kedja.Många följde uppma-

ningen och rapportera-de positiva resultat.Nu presenterar Logosolvattenkylning som till-behör till elsågaggre-

gaten.

Det nya tillbehöret består av ettfäste som monteras på elmo-torn samt två enlitersbehållare,den ena för vatten, den andraför olja. Vattnet leds med enslang till utgående kedja vidsvärdsfästet. Slangen monterasi ett hål som borras i täckplåten.

Vattentillförseln är automa-tisk och regleras med en mag-netventil. Så fort sågen startas,börjar vattnet rinna, när denstängs av så stoppas flödet.

Vattenkylningen försämrarinte oljans smörjande egenska-per. I skolan får alla lära sig att

olja och vatten inte blandas. Detstämmer. Oljan smörjer svärds-spåret medan vattnet bildar endimma runt skärutrustningen,vilket ger en anmärkningsvärtkraftig kyleffekt.

Resultatet blir att kedjan hål-ler skärpan under längre tid ochatt livslängden på svärd ochkedja förbättras. Även detta haren naturvetenskaplig förklar-ing.

– Överhettning är metallersvärsta fiende, säger JonasHöglund, konstruktör påLogosol.

Är du tveksam till metoden,kan du själv enkelt testa den ge-nom att hälla en tunn stråle vat-ten på utgående kedja undersågning.

När du blivit övertygad,monterar du Logosols vat-tenkylning som automatiserarprocessen. Samtidigt får du enbättre placering av oljebehålla-ren, valfritt på baksidan av el-motorn eller på dess högra sida.I original sitter den till vänster,ovanför svärdsfästet.

3Nysågat hösten 2006

Solosågen är dimensionerad förbyggvirke på upp till fem meteroch mer än så.

Alldeles för långt, tyckte slöj-dare i USAoch önskade sig ettmindre sågverk, med kortareavstånd mellan stockhyllorna,men med Solosågens stabilakonstruktion.

Svaret från Logosol blevWoodworker´s Mill, som gjor-de omedelbar succé bland slöj-dare på andra sidan Atlanten.

Woodworker´s Mill byggerpå samma delar som Solosågen.Den har samma rejäla stockhyl-lor, samma lyftanordning, sam-ma linjal men bara hälften sålång.

Avståndet mellan stockhyl-lorna är endast 1,1 meter, sam-tidigt som stockhyllorna är likalånga som på Solosågen.

Resultatet har blivit ettmycket stabilt sågverk, som en-kelt får plats i garaget och som

ger extrem precision i sågning-en. Det klarar stockar på 500 kgmed god säkerhetsmarginal.

ALLT PASSARAlla Logosols sågaggregat pas-sar på slöjdsågverket, från ben-

sinsåg till bandsåg. Alla Soloså-gens tillbehör passar också påWoodworkers´ Mill.

Utan större åthävor byggerman om Woodworker´s Milltill en riktig Solosåg och medvissa kompletteringar kan en

Solosåg M7 konverteras till ettslöjdsågverk.

Woodworker´s Mill är medandra ord mer än ett slöjdsåg-verk. Det ökar möjligheterna attsåga allt från korta slöjdbitar tilllångt byggnadsvirke.

Sågverket Woodworker´s Mill har blivit en succé iUSA. Det lilla sågverket är överlägset bäst på att sön-derdela de grövsta stockar till perfekt virke för slöjdoch snickerier.Nu lanseras slöjdsågverket i Sverige.

Nu finns succén från USA i Sverige

Nenos Hido, montör på Lo-gosol, får tjäna som jämfö-relseobjekt för att visa hurkompakt slöjdsågverketWoodworker´s Mill är.

På allmän begäran:

Svärdtopps-styrning

Konstruktörerna Jonas Höglund och Mattias Byström vid elsågmed monterad svärdtoppsstyrning. Skyddsbågen används somfäste för styrningen och stabiliseras med ett stag.

Svärdet hålls fast med en starkmagnet i ett justerbart fäste.


Namnet är Nisse. NisseFranzén. Känd som ettmångkunnigt energiknip-pe i By utanför Avesta iDalarna. Hans hemligavapen sedan 15 år är enSolosåg.

Enligt prästbetyget är Nisse 78år fyllda. Endera skrev prästenfel eller också har Nisse hittat ettdundermedel mot åldrandet.

– Jag hänger inte med i sväng-arna, pustar kompisen ErikLarsson, en yngling på 64 år.

Nisse är aktiv av födsel ochohejdad vana. Född i Åtvida-berg och utflyttad i unga år frånden östgötska metropolen föratt gå i lära som grafiker, vilketblev hans yrke i 57 år.

I 33 år drev han Nifra-TryckAB i Järfälla utanför Stockholm,där han även var verksam somformgivare, eller designer somdet numera heter. Nisse har t exformgivit tv-sportens gamlavinjett.

MENINGEN MED LIVETSedan sålde han tryckeriet ochflyttade till Dalarna. Men inteslog han sig till ro för det. Efternågra tunga år då hustrun blevsjuk och gick bort, blandade hansig i det mesta som händer i Byoch är en ständig källa för nyhe-ter i lokaltidningen.

– Jag måste ha en massa pro-jekt igång för att trivas. Livetsmening är att göra saker, sägerNisse som tillhör den första ge-nerationens Solosågare.

Med tiden har han skaffat sigäven en Solohyvel och Logosolsfyrkuttriga PH260. Men inteför att han är så fasligt intresse-rad av sågning och hyvling. Ma-skinerna är verktyg för att för-verkliga alla projekt som avlöservarandra.

Det senaste är renoveringenav prostgårdens båda flyglar.Det ena flygeln har en entusias-tisk grupp damer och herrarmed stöd från EU förvandlat tillHIP-gården. HIP står för Hant-verkarna i Prostgårdsflygelnoch en av de ansvariga är Nisses

sambo Gerd Stadin, som ärkonstnär och leder studiecirklari måleri.

SÅGAR MED DIESELNisse har flyttat in med sitt gra-fiska museum i den andra fly-geln. Här finns ett komplett ochfungerande tryckeri från gamlatider, när typsnitten var av blyoch de stora rubrikstilarna avhandskuret päronträ.

Tidigare fanns museet i Ån-bo, en skogsfastighet straxutanför By där Nisse har Solosågoch sommarställe.

– Intresset blev allt störrefrån besökare och från folk somville skänka gammal utrustningför att bevaras till eftervärlden.Därför flyttade jag museet in tillsamhället, förklarar Nisse.

Den senaste gåvan kom våren

2006. Kent Lundberg, vd förTryckerisats AB i Åkersbergs,skänkte boktrycksmaskiner,sättmaskin, 2,5 ton blystil ochen massa annat till grafiska mu-seet i By.

Det första museet byggdeNisse själv med hjälp av Soloså-gen. Även om det är ett mu-seum är själva huset inte såmärkvärdigt.

Det märkvärdiga är att Ånbosaknar elektricitet och ändå harallt virke framställts på platsmed elsågaggregatet E5000 ochtvå av Logosols hyvelmaskiner.Hur har han lyckats få fram tre-fas utan ledningar?

– Med ett dieseldrivet elverk,kraftigt nog för att leverera el till35 villor, avslöjar Nisse ochstartar Perkinsmotorn för attbörja såga.

VÄN MED KLYVSÅGENHyvelmaskinerna har däremotflyttats till Erik Larssons gårddär vännerna är i färd att för-vandla ladugården till snickerioch hyvleri. Ett av Eriks bidrag

till maskinparken är Logosolsnya klyvsåg.

– Det är en fantastisk maskinför att klyva fram rätt dimensio-ner. Förr om åren lämnade jagbort virket eller klöv det själv påen byggsåg, Det är tur att manhar fingrarna i behåll, säger Erikoch visar en komplett uppsätt-ning fingrar.

Han är nöjd med förvand-lingen av ladugården och i syn-nerhet med sin arbetskamrat.

– Du skulle ha sett Nisse närvi lade på nytt plåttak. Ingenkunde tro att det var en 78-år-ing som klättrade runt på taket,säger Erik.

GÖR ETT BESÖKProblemet att skriva artiklar omNisse Franzén och andra entu-siastiska solosågare är att tid-ningen inte räcker till för att be-skriva och visa bilder på allt desågat, hyvlat och byggt.

Vill du veta mer om allt Nisseär inblandad i, besök HIP-går-den på Internet, www.hipgar-den.se, eller ta en sväng till Bysista veckan i juli.

Under Slånkvicku kommer25 000 människor för att varamed på kulturveckan Slånk-vicku. Det bjuds på mycket un-derhållning, grafiska museet äröppet och hantverkarna i fullaktivitet.

Slankvicku har en egen hem-sida, www.slankvicku.se. Nam-net kommer sig av att drängaroch pigor i gamla tider slog dankunder en vecka, den tidens se-mester.

För gammal för att börja såga? Nisse är 78 år och tänker inte sluta

Nisse Franzén renoverade en av prostgårdsflyglarna i By utanför Avesta och flyttade in från skogenmed sitt grafiska museum.

Nisse Franzén vid sin dieseldrivna Solosåg.

När jag inte är redaktörför Nysågat, så håller jagbland annat föredrag ommarknadsföring. I denrollen har jag upptäcktatt landets logosolarebörjar ta plats i de finasalongerna.

På ett sätt har Logosol funnitsdär i många år, genom kändakunder som Björn Sprängare,Torbjörn Fälldin och kungenslivmedicus.

Finare än så kan det knappastbli. Men i dessa kretsar är Logo-sols sågverk och hyvelmaski-ner främst verktyg för rekrea-tion och självförverkligande.

Man kan skämtsamt kallafenomenet för ett manligt och

meningsfullt alternativ tillgolf. Med reservationen att alltfler kvinnor både sågar ochhyvlar.

Tyvärr är det svårt att fåkvinnorna att ställa upp för re-portage i Nysågat. Alla gub-barna verkar ju så duktiga ochproduktiva, lilla jag har väl in-get att tillföra?

Jag har sett vad kvinnliga in-nehavare av Logosolkeps pre-sterar och garanterar att de ärlika duktiga som män. Minförhoppning är att Nysågat iframtiden kan lyfta fram flerduktiga damer. Så tjejer, säginte nej när jag ringer!

Åter till Logsols intåg i fin-

rummet. I slutet av augustihöll jag ett föredrag om mark-nadsföring för en grupp före-tagare i Högsby.

Inbjudare var näringslivetsförening Mittpunkt Högsbyoch jag blev ombedd att berät-ta om Logosols marknadsför-ing. Jag hade gjort det ävenutan uppmaning, eftersom jaganser Logosol vara ett skolex-empel på hur marknadsföringska bedrivas.

Företagets marknadsstrate-gi är i korthet att nöjda kunderär de bästa försäljarna.

Bland åhörarna fanns två lo-gosolare. Den ene var Tage Jo-hansson som du kan läsa om

på annan plats här i Nysågat.Den andre var självaste ordfö-rande i Mittpunkt Högsby,Evert Sunesson, innehavare avett styck Solosåg och en Logo-sol trekutterhyvel.

Det visade sig att intressetför Logosols marknadsföringhade en djupare orsak än envänligt inställd ordförande.

Högsby kommun och dessnäringsliv har bestämt sig attsatsa på träförädling, gärnasmåskalig.

Tage Johansson och hans fö-retag TräProfil, som du kan lä-sa om här i Nysågat, är ett ex-empel på företagande sompassar bra i en utflyttnings-

och skogsbrukskommun somHögsby.

Under föreläsningen gickdet upp för mig att Logosol in-te längre bara står för husbe-hovssågning och ett hälsosamtfritidsintresse.

Långsamt sprider sig insik-ten att Logosols alla duktigakunder besitter ett kunnandesom blir allt mer efterfrågat itakt med att byggvaruhusenblir större och får ett allt merstandardiserat sortiment.

I den nya marknadssitua-tionen växer behovet av småföretag som kan trolla framprecis den list och den panelsom kunden önskar.

Så sträck på dig, du logosola-re, du är viktig för hela Sveri-ges framtid!

JANNE NÄSSTRÖM

Sågare i de fina salongerna


Klyvsågen från Logosolhar blivit oumbärlig förallt fler hyvlare över helaSverige.– Tack vare klyvsågenfår jag tag i bra virke tillvettig kostnad, säger OllePersson i Delsbo somhyvlar på heltid sedan1999.

Sedan Olle byggde om svinhu-set till hyvleri har han inte varitutan arbete en enda dag. Efter-frågan på specialtillverkade pa-neler, lister, golv och tak ökarhela tiden. Nu är det så mycketatt göra att sonen börjat arbeta iverksamheten.

Allt virke köps från ett större

sågverk. Men enligt Olle är detomöjligt att få tag i ribb av till-räckligt hög kvalitet till rimligtpris. Istället köper han plankoch klyver fram rätt dimensio-ner.

– Sågen som jag köper frånsorterar fram plankor medgrönkvist, säger Olle.

Det är ett sortiment till rimligkostnad som passar perfekt förhyvling. Men då krävs det attman har en torrklyv.

ATTRAKTIV YTABandsågarna som stora sågverkanvänder kostar som en villaoch är inte överkomlig för densmåskalige sågaren.

– Logosols klyvsåg ligger bratill i pris, anser Olle.

Själv har han funnit ytterliga-

re en användning av klyvsågen.En del kunder vill ha finare ytaän råsågar på foder och annat trä,som ska användas utomhus.Utefärg fäster inte på hyvlat vir-ke och istället kör Olle av enhalv millimeter med klyvsågen.Det ger en fin yta som färgenfäster på.

Nysågat har ringt runt till fle-ra hyvlare som använder klyv-sågen. Olles erfarenheter stäm-mer väl överens med vad andrarapporterar.

– Den stora fördelen är att jaginte behöver ha så många di-mensioner i lager, utan klyverfram det jag behöver ur torrtvirke, säger Lars Laggar som så-gar, hyvlar och bygger i eget fö-retag i Boda Kyrkby norr omRättvik.

ÖVERKOMLIGT PRISPrismässigt är klyvsågen ävenöverkomlig för den självverk-samme.

Jan Torkelstam arbetar medskolfrågor på kommunled-ningskontoret i Norrköping,men håller på att bygga upp enverksamhet på gården i Skärb-lacka.

– Jag har inte använt klyvså-gen så mycket, men den skötersig bra och blir säkert en viktigdel i verksamheten, säger han.

Summeringen av rundring-ningen är att klyvsågen är enoundgänglig maskin för allasom hyvlar i lite större omfatt-ning.

– En sågbänk är intekomplett utan toppklyv.Jag är hundra procentnöjd med den här guld-klimpen.Det säger Yngve Karlssonsom har en skogsfastig-het utanför Hindås och ettcirkelsågverk av typenLaimet 100.

Laimet-verket kom till gårdenför fyra år sedan, som ersättaretill en äldre sågbänk.

– Säkerhet var inte den gamlasågbänkens starka sida, sägerYngve som hade ytterligare ettskäl för att byta.

– Jag har bytt både hjärtklaf-far och höftleder. Den nya bän-ken är mycket lättare att arbetamed.

BÄST FÖR SÄKERHETENFör två år sedan köpte han Lo-gosols toppklyv. Den blev lig-gande ett halvår innan han hadetid att montera den. Hans rådtill andra cirkelsågare är att om-gående beställa och montera entoppklyv.

– Jag kan inte vara utan den.Sedan toppklyven kom på platshar jag inte varit uppe på bän-ken med motorsåg en endagång. Det här är det bästa mankan göra för säkerheten.

Han ser bara ett potentielltproblem. När stocken backas såkan toppklyven få sig en smäll.Det har Yngve löst genom attmontera en liten elvinsch.

När stocken backas så lyfterhan toppklyven genom atttrycka på en knapp. Installatio-

nen fungerar perfekt, trots attYngve ursäktar sig med att pro-totypen inte håller den finishsom hans byggen normalt har.

KLYVEN LUGNAR GUDRUNToppklyven förbättrar inte barasäkerheten. Den gör att Yngvekan använda mindre klingorsom är lättare att använda ochsom inte viker sig lika lätt.

En vanlig invändning mottoppklyven är att sågkedjan gerett bredare snitt än klingan. En-ligt Yngve har det ingen bety-delse. Svärdet kunde tvärtomvara ännu grövre för att bli sty-vare. Av det skälet rekommen-derar han Logosols gula såg-verkssvärd som fungerar bättreän vanliga motorsågssvärd.

För hustrun Gudrun är säker-heten det allra viktigaste.

– Jag är alltid orolig för Yng-ve när han jobbar vid sågverket.Det är bra att han tänker på sä-kerheten, säger hon.

För egen del tänker Yngvemest på säkerheten för sönerna,som också använder sågverketoch som med tiden kommer attta över det. En av dem tog initi-ativet till att köpa toppklyvenför att göra tillvaron säkrare förpappa.

Av familjen Karlsson i Hin-dås kan man lära att den säker-het som Logosols toppklyv ger,är viktig för alla, inte bara förden som sågar.

Aldrig mer såga utan toppklyv

– Cirkelsågverk är inte kom-pletta utan toppklyv. Bänkenblir både säkrare och lättareatt arbeta med, anser YngveKarlsson.

Klyvsågen ger bättre virke till lägre kostnad

–Klyvsågen är perfekt för att klyva fram ytterpanel, anser ErikLarsson (till höger) som samarbetar och delar träbearbetnings-maskinerna med Nisse Franzén.


PPassa på ochassa på ochprprenumerenumererera påa på

NyttoBeg.NyttoBeg.för endast 490:-/årför endast 490:-/år

De 10 första prDe 10 första prenumerenumeranterna som skickar in talongen,anterna som skickar in talongen,får en exklusiv fleecejacka med windstopper frånfår en exklusiv fleecejacka med windstopper från

StrStromberomberg.g. Dessutom grDessutom gratis ratis radannons i tidningen.adannons i tidningen.

Företag: ........................................................................................................................................................................................................................................................................................

Kontaktperson:..................................................................................................................................................................................................................................................................

Adress: ........................................................................................................................................................................................................................................................................................

Postadress: ................................................................................................................... E-post .................................................................................................................................

Tel: ......................................................................................... Mobil: ............................ ............................................................ Fax: .........................................................................

Ja, jag önskar prenumerera på11 utgåvor av tidningen NyttoBeg direkt i min brevlåda.

Pris: 490:- exkl. moms.Du kan även ringa, faxa eller maila till oss.

Tel.08-618 0010, Fax. 08-618 0011, [email protected] på jackan: M L XL

�

�

Säljare:Anders JeanssonTelefon: ............08-618 20 72Fax: ..................08-618 00 11E-post:[email protected]

Säljare:Urban HanssonTelefon: ............08-618 00 37Fax: ..................08-618 00 11E-post: [email protected]

Info om produkten se: www.stormberg.no

• Du får 11 nummer av tidningen som är späckad med annonser inom träindustri, verkstadsindustri,

fordon och materialhantering.Prenumerationen gäller tills vidare och Du får meddelande i god tid när

det är dags att förnya NyttoBeg för nästkommande period.

AT Produktion ABNygatan 5, 4tr S-151 73 Södertälje

Telefon. 08-618 00 10 Telefax. 08-618 00 11

Kontakta Anders Kontakta Anders eller Urban för eller Urban för

inforinformation och mation och annonsering! annonsering!

SvarspostKundnr. 20297156151 20 Södertälje

Portobetalt

För byggmästare BengtGustafsson i Falköping ärsolosågen och fyrkutter-hyveln mer än en försörj-ning. Det är ett sätt att leva.

– Ett bra sätt att leva, förtydligarBengt när han promenerar tillsnickarverkstaden med två gladahundar springande runt benen.

Bengt driver GustafssonsBygg AB sedan 25 år. På 1980-talet hade han tio anställda ochvar specialiserad på att monteraflerfamiljshus på uppdrag av enhusfabrik. Under de här åren vararbetsdagarna ofta 15 timmarlånga.

1992 slog finans- och fastig-hetskrisen i det närmaste utbyggbranschen. Bengt fick has-tigt krympa sin rörelse så myck-et att bara han själv blev kvar.

– Det var det bästa som kundeha hänt. Man blir inte yngre ochfrågan är hur många år jag hadeklarat av att jobba i den takten,säger han.

Men det fanns jobb tillräck-ligt för att försörja en snickareav den gamla stammen. På sam-ma gång kunde Bengt för förstagången på många år prioriterahustrun Marianne och sönernaChristian och Robert.

BÄST UTAN SKOGFör fem år sedan flyttade famil-jen Gustafsson till Rännagår-den strax utanför Falköping.Den ligger ett stenkast från rik-svägen till Skara och Bengt harhaft ögonen på gården i mångaår. När den blev till salu, stodhan först i kön av spekulanter.

– Huset och ladugården var idåligt skick. Det första vi köptevar en solosåg och Logosols fyr-kutterhyvel, berättar Bengt.

Åker och skog är avstyckatfrån gården, så några egna trädfanns inte att förädla. VilketBengt inte ser som något pro-blem.

– Jag är bara tacksam att jagkan köpa stockarna och få dem

hemkörda och uppstaplade vidsågverket, säger han.

Husen på gården har renove-rats, men än återstår en del attgöra. Det mesta virket har gått åti företaget. Allt fler privatperso-ner och byggföretag vänder sigtill honom för att köpa virke,panel och lister.

– Det blir knappt något övertill oss. Efterfrågan har växt såmycket att jag har fullt upp vidhyveln.

GUDRUN SKAPADE AFFÄRERDet är en utveckling som Bengtuppskattar. Han överlåter gärnatill yngre kolleger att hänga ar-mkrok på hustak när det regnaroch blåser. Idag anlitar hanandra snickare för jobben ute påbyggplatserna.

Helst köper han färdigsågatvirke och inriktar sig på hyvlingoch snickerier. Men när Gudrunvräkte omkull träd på västgö-taslätten, så blev det även yrkes-mässigt intressant att såga. Han

köpte in flera fullastade tim-merbilar och sonen Robert,som delar pappas stora intresseför trä, ägnade många timmar åtatt såga upp allt som stormenbjöd på. Förhoppningen var attvirket skulle bli ett lager förhyvling några år framåt.

– Folk såg från vägen när visågade. Det tog inte många må-nader innan det mesta var sålt,säger Bengt.

LIVSKVALITET ÄR VIKTIGASTHan samarbetar med ett litetsågverk som plockar ut bra furaåt honom.

Solosågandet inriktar han påolika slags lövträd som ek ochkörsbär, träd som större sågverkavstår från på grund av spikris-ken. Det är åtgång på det han fårfram.

– Just nu håller jag på med ettstort jobb åt Falköping Energi.Jag levererade inredning avbjörk. De blev så nöjda att jagfått beställning på mer.

Det är många som funderarpå att dra igång eget företag ismåskalig träförädling.

Gustafssons Bygg i Falköpingvisar att det är möjligt att skapasig en försörjning på det här sät-tet. Men det krävs ett gedigetkunnande om trä och erfaren-het av byggande och snickeri.

Bengt gör allt från att hyvlatill att renovera fönster och till-

verka trappor av egenhändigtsågad ek.

– Man blir inte rik, men detger mig en försörjning och ettbra liv. Jag prioriterar livskvali-tet framför att springa runt i ettekorrhjul, säger Bengt Gustafs-son, småskalig byggmästare iFalköping som tänker fortsättasåga, hyvla och snickra långt ef-ter pensioneringen.


– NYHETSTIDNINGEN FÖR SÅGVERKEN, TRÄMANUFAKTURINDUSTRIN OCH TRÄVARUHANDELN

Fönster- och dörrjätten Inwidos tillväxt-

strategi fortsätter och omsättningen genom

förvärv och organisk tillväxt ökade med 69

procent till 1 917 Mkr under januari – augusti

2006 (1 135). En del av strategin är en satsning

på 27 miljoner hos Moddörr i Bankeryd.

– Vi investerar även 16 miljoner i Honger och i

Högsby, säger Anders Isaksson på Inwido. s.4

1,6 miljarder ton

Årligen avverkas ungefär 13 miljoner hektar skog,

huvudsakligen i Afrika, Latinamerika och Syd-

ostasien. Det ger ett tillskott på mellan 25 och 30

procent av den totala växthusgasemissionen, som

är cirka 1,6 miljarder ton, till atmosfären.

Bröderna Larssons Snickeri

satsar både på special och volym.

Företaget gör kundanpassade föns-

ter – och hundratusentals lattor till

en Ikea-hylla varje vecka. Att per-

sonalbehovet är oförutsägbart, kan

bröderna Larsson vittna om. De fick

hjälp att under två månader utbilda

tre personer i fönstertillverkning.

Men plötsligt strömmade lattbe-

ställningarna in. Ingen hade tid att

skola in de nya fönstersnickarna i

produktionen. I stället sysslar de

just nu med volymproduktion av

lattor. s.16

Svårt för snickeri planera personalbehov

Flexibel träskiveexpert

Skivgrossisten Lamiflex Board i Norrköping

är lite av en doldis trots 100-miljonersomsätt-

ning. Företaget är experter på öststaterna och

driverävenenstorkomponentfabrikiEstland

med viss inriktning på emballage. s.12

Oenighet om målning

Nu tvistas det om målningen av de höga trä-

husen i Sundsvalls inre hamn. Byggherren,

Mitthem, är missbelåten och arkitekt och

byggherre skyller på varandra. Främst är det

slamfärgen som inte fungerar. s. 17

Tryck och värme – det är allt som krävs för att

göra en flerskiktsskiva i fanér. Upptäckten gjordes

av doktoranden Carmen

Cristescu i Skellefteå. Skivan

har en hård, blank yta och

lämpar sig även för utom-

husbruk. Uppfinningen är

patentsökt.

– Man frågar sig varför

ingen gjort det förut, säger

Carmen Cristescu. s. 15

Skivgrossisten AB Sigvard Spångberg i

Bandhagen utanför Stockholm levererar

skivmaterial till snickeriindustrin i Storstock-

holm och i Mellansverige. Företagets vd Åke

Näslund ser en del nya mönster i kundernas

inköpsvanor. s. 10

Möbler förbarnska tåla tuffa tagochnaturligtvis

varamiljöriktiga.BålstaSnickerifabrikgörSvanen-

märkta inredningar ibjörkplywoodochinvesterar i

personalutvecklingochrationell teknik.s. 14

Stort vinstlyft för Södras.5

Höga trähus i Skellefteå s. 8

Starka siffror från TMF s.9

Nytt för kantlistnings.18

1000 Leadermac-hyvlar säljs

till krävande kunder varje år.

Extrautrustning är standard hos oss.

Tel. 0471-251 19

wwwjonstenberg se

Leadermac

Norrlands Träförädling AB valde Hitecs Combiline RCL05

för robotläggning av pelletssäck och ströbalar på pall

i sin nya fabrik. Tack för förtroendet!

Har ni behov av palletering,

ring 0502-135 20 för information.

, TRÄMANUFAKTURINDUSTRIN OCH TRÄVARUHANDELN

2006 (1

på 27 miljoner hos Moddörr i Bankeryd.

–s.4

Å A LSyd

D

är cirka 1,6 miljarder ton, till atmosfären.

LD

en plötsligt strömmade lattbe-

I

I

s.16

lexibel träskiveexpert

är lite av en doldis trots 100-miljonersomsätt-

Oenighet om målning

Nu tvistas det om målningen av de höga trä

S

M Fs. 17

TT UC

CS

S

lämpar sig även för utom

U

patentsökt.

M

C Cs. 15

SA S S

S Storstock-

MF

Å

s. 10

M SSvanen-

s. 14

SSödra

s.5

HSkellefteå s. 8

S

s.9

Nytt för kantlistnings.18

Extrautrustning är standard hos oss.

Tel. 0471-251 19

Leadermac

Norrlands Träförädling AB valde Hitecs Combiline RCL05

för robotläggning av pelletssäck och ströbalar på pall

i sin nya fabrik. Tack för förtroendet!

ring 0502-135 20 för information.

– NYHETSTIDNINGEN FÖR SÅGVERKEN, TRÄMANUFAKTURINDUSTRIN OCH TRÄVARUHANDELN

Moelven Timber gör sin hittills största

enskilda investering. 65 miljoner norska kro-

nor läggs på ett nytt justerverk hos sågverket

Moelven Våler AS i Braskereidfoss. Justerver-

ket ska byggas in i befintlig hyvleribyggnad.

– Driftkostnaderna kommer att reduceras

genom betydligt minskad bemanning, säger

vd Hans Jørgen Sundby. s.4

35 miljarder kronorDe europeiska möbelproducenternas export upp-

gick förra året till motsvarande drygt 35 miljarder

svenskakronor,enökningpå3,2procent. Importen

steg med 13,5 procent till motsvarande drygt 11 mil-

jarder svenska kronor.

Akzo Nobels nya färgfabrik i Malmö, som återuppbyggts efter en brand i augusti 2005, är bättre anpassad till vattenbaserade lack-system än sin föregångare. Därmed

ligger vägen öppen att lansera nya vattenbaserade lacker under 2007. De nya produkterna och systemen skaenligt företagetsutvecklingschef, Glenn Svensson, vara lika bra som

motsvarande lösningsmedelsbase-rade varianter.–De kan med fördel appliceras på

exempelvisköks-ochbadrumsinred-ningar, säger Glenn Svensson. s. 6

Akzo Nobel tar ny sats efter branden i fjol

Uthållig kantningEn ny kantautomat från EWD ska enligt

uppgift klara 20 000 bitar per skift. Uthål-

ligheten har prioriterats, men när det går

som fortast är hastigheten 500 meter, eller

cirka 70 bitar, per minut. s. 8

Konst i plywoodkubDen som vill se en gigantisk kub i svart

furuplywood kan snart göra detta. Under

2007skakostmuséet i Kalmarståklart. Fasa-

den täcks av en storskalig, fjällpanel av ply-

wood i ett ramverk av massiv kärnfuru. s. 12

Riskkapitalbolagen Priveq och Eqvitec är nya

huvudägare i Innovativ Vision. Tillsammans köper de 75 procent av aktierna. – Den industriella, tekniska och finansiella kompetens som Priveq och Eqvitec tillför stärker bolaget inför framtiden, säger Leif Erlandsson, vd på

Innovativ Vision. s. 5

SCA ska testsåga klentimmer av Contorta i

bolagets sågverk i Graninge. Resultaten förvän-

tas visa att Contortan passar bäst som synligt

trä, till exempel i innerpaneler. Dessutom vill

SLU undersöka möjligheterna att lagra virke av

Contorta. s. 8

Inwidoföretaget Överums Fönsterfabrik ligger

precis på gränsen för tillåtna lösningsmedelsut-

släpp. Nu vill företaget expandera – och hoppas få

ett miljötillstånd som medger ökade utsläpp. s.6

Siljan Timber investerar tjugo miljoner i en ny

torkvidsågverket iMora.Dengamlatorkenärfrån

1968såbytet innebärstoraförändringar ipersona-

lens arbetsuppgifter. Utbildning har inletts. s. 5

Trämarknaden i Karlstad22–23 november, 2006Elite Stadshotellet

Program och bokning:www.tramarknaden.com

6YHULJHV�6PnVnJDUHV5LNVI|UEXQG��665)

Byggmästaren som skalade ned

Bengt Gustafsson fick mer tid för familjen och sitt stora intresse, att tävla med sina hundar, när han skaffade hyvelmaskinen och skalade ned sin verksamhet.

Fyrkutterhyveln är stommen i verksamheten för Gustafssons ByggAB. Notera lösningen med att blåsa upp kutterspånet på vinden,vilket underlättar spånhanteringen.


Småsågarna är från början en in-tresseorganisation för alla somarbetar med sågning i liten skala.Verksamheten har breddats tillatt innefatta all småskalig verk-samhet som utgår från skogen.

– Vi vänder oss till alla från så-gare och hyvlare till husbyggareoch kolare, säger förbundetsordförande Timo Anderssonsom själv driver snickeri ochhyvling i jämtländska Fåker.

ÅRETS ENTREPRENÖRErik Hjärtfors är ledamot avSmåsågarnas styrelse och självett exempel på framtidenslandsbygdsföretagare. På går-den Horseryd norr om Åseda iSmåland har han skapat ettkombinerat turist- och träför-ädlingsföretag.

– På sommaren arbetar vimed äventyrsturism och på vin-tern bygger vi timmerhus, sägerErik som våren 2006 utsågs till”Årets entreprenör i svensk tu-ristnäring” av organisationenSvensk Turism.

Entreprenörsandan som gavhonom priset delar han med sigtill Småsågarnas Riksförbund.Visionen är en stark organisa-tion som sprider kunskaper ochger medlemmarna muskler ge-nom ett rikstäckande nätverk.

Visionen vilar på solid grund.Det finns en växande marknadför småskalig träförädling, isynnerhet idag när byggandetgår på högvarv.

Byggbranschen allt mer stor-skalig och industrialiserad. Kon-sumenterna efterfrågar samti-digt allt mer specialprodukteranpassade efter kundens önske-mål. Det gäller allt från grillkol,paneler och lister till fritidshusoch villor.

EU SATSAR MILJARDER Under de närmaste åren satsarEU fem miljarder kronor påsvensk landsbygdsutveckling.LRF arbetar hårt inom dettaområde och deras vision är 30000 nya jobb i den gröna sek-torn. Många av jobben väntas

bli kombinationer av olika verk-samheter, med träförädling somen ingrediens.

– Det är tufft att jobba ensamoch därför måste vi hjälpa va-randra, säger Erik.

Han har många idéer om vadsom kan och behöver göras. Härär tre exempel:

• Ett telefonnummer för helalandet där medlemmar snabbtfår råd och hjälp om allt från

postning av hyveln till mark-nadsföring.

• En portal på Internet sommarknadsför småskaliga träför-ädlare i hela landet.

• Storsatsning på SkogsElmia2007. Småsågarna förhandlarom en slinga där trähantverkaretill låg kostnad kan visa upp sigoch en gemensam monter somär bemannad alla mässdagar.

Till det kommer traditionell

föreningsverksamhet med nät-verksbyggande och utbildning-ar. Men det som många behöverär hjälp med marknadsföringenoch tillgång till andra företaga-res resurser, för att bli en trovär-dig leverantör.

– Småsågarnas uppgift är attge medlemmarna och deras fö-retag kunskaper och resurser,säger Erik Hjärtfors.

Småskalig träförädling kan sätta fart på Sverige utan-för städerna.Om det rådet allt större enighet. Över hela landetstartar projekt för att skapa nya jobb med utgångs-punkt från skogen.– Det finns jobb för många fler, säger Erik Hjärtforssom driver frågorna om företagsutveckling inomSmåsågarnas Riksförbund.

Framtidens jobb är småskaliga

– Småskalig träförädling kan skapa många nya jobba, säger Erik Hjärtfors som arbetar med dessafrågor inom Sveriges Småsågares Riksförbund. Han är själv exempel på det och driver både belönatturistföretag och bygger timmerhus. Foto: Tidningen Hit & Dit


Det är många som funderar påatt börja såga och snickra närpensionen närmar sig, men somavstår för att de tycker sig varaför gamla.

Enligt Örjan finns ingen ål-dersgräns för fysisk aktivitet.

– Det sämsta man kan göra ärsätta sig i en lägenhet och ha detbra framför teven, säger han.

Men det är som med all fysiskaktivitet, har man sviktande

hälsa så ska man ta det försik-tigt. För den som är vid god häl-sa är sågning bra motion, oav-sett ålder.

NÖDVÄNDIG KONTRASTÖrjan talar av egen erfarenhet.Han och hustrun Eva, även honläkare på sjukhuset i Norrkö-ping, har sedan några år en Solo-såg för att förverkliga sin drömpå en ö i Västerviks skärgård.

– Fysiskt arbete är en nödvän-dig kontrast till ett intellektuelltkrävande arbete, anser Eva.

Det började 1999 när paretWinblad von Walter hittade enhel skärgårdsö som var till salu.Det var inget sommarställe somde sökte, utan en plats som påsikt skulle bli deras hem.

Turen var på deras sida ochidag bor familjen halva tiden påön. Örjan har gått ned till fyra-dagarsvecka och är skärgårds-bonde på halvtid.

På ön finns ett gammalt skär-gårdshemman med båthamn,ladugård, flera mindre hus ochett bostadshus i en fruktträd-gård, som i gamla tider var enviktig del av försörjningen. På

ön finns även tre sommarstu-gor, men Örjan och Eva är deenda året-runtboende.

I ALLA SKÄRGÅRDARI Sveriges alla skärgårdar är So-losågen idag en naturlig del avlivet.

Det är krångligt och dyrt atttransportera ut virke. Dessu-tom onödigt när det finns trädpå ön, som kan fällas och sågaspå plats. Transportkostnadernagör också att det ofta inte lönarsig att avverka för avsalu.

– Hittills har vi bara fällt ettträd. Resten har stormarna fälltåt oss, berättar Örjan som sågaten hel del sedan sågverket komtill ön.

Han har erfarenhet av hursvårt det kan vara att få ut bygg-material i skärgården.

Den första åtgärden för attrusta upp ladugården var attgjuta ett betonggolv.

En betongbil fraktades medstort besvär över med färja. Menpå ön finns inga vägar och last-

bilen kunde inte köra fram tillladugården. Istället fick all be-tong dras med skottkärra sistabiten.

SKAPAR UTVECKLINGFör många år sedan fanns detdjur på ön, men ängar ochskogsbeten var igenväxta när fa-miljen flyttade dit. Med hårt ar-bete och EU-stöd har skogsbe-tet återställts och på ängarna be-tar idag sex fjällkor, en stut, 25får och tre hästar.

Nu börjar det påminna omden miljö som fanns här för 50år sedan, mitt i en skärgård därallt fler öar och hus befolkas avsommargäster.

Familjen Winblad von Wal-ter ger ytterligare dimension åtSolosågen och hela den småska-liga tekniken.

Det är inte bara en fråga ommänniskors hälsa och lycka, dethandlar även om att återskapa,bevara och utveckla bygder dittunnelbanan och motorvägeninte når.

Doktorns egen ordinationDoktorns egen ordination

Örjan Winblad von Walter, distriktsläkare i Nyköping, har ordinerat sig själv kroppsarbete med hus-reparationer, sågning och allt annat som krävs för att rusta upp ett skärgårdshemman.

Här i Nysågat brukar vi tillskriva Solosågen hälso-främjande egenskaper. Men ligger det någon sanning i det?– Allt som håller människor fysiskt och mentalt aktivaär bra för hälsan, svarar Örjan Winblad von Walter,distriktsläkare i Nyköping.

Örjan och Eva Winblad von Walter framför det senaste byggprojektet på ön, en maskinhall som på-byggnad till ladugården.

Vedeldad bastu på bryggan, överkomligt för alla som sågar sjäv


Äventyrsparken hette tidigareHimleriket, men bytte ägareoch namn för tre år sedan. Införden första säsongen fällde stor-men Gudrun massor av skog ioch runt parken.

– Utanför parken fanns åttahektar med granskog. Nästanallt blåste ned, berättar Tommy.

Allt måste röjas upp innanparken öppnade för säsongen.Men ingen hade tid att ta handom alla träd, än mindre sågadem. Lösningen blev en SolosågM7 med elsågaggregatet E5000och många timmars hårt jobbför de anställda.

– Vi sågade åtta timmar omdagen i sex månader, berättarJimmy Karlsson, son till Tom-my och även han anställd påFun City.

HUSET I VATTENLANDETTill en början var det bara hårtarbete. Det var mycket att röjaoch de frusna stammarna var ettelände att såga. Men när vårso-len tittade fram gick det alltbättre och timmarna vid såg-verket blev allt trivsammare.

– Det är avkopplande att arbe-ta vid sågverket, tycker Tommysom förstår att andra har såg-ning som hobby.

Tillgången på stora mängdervirke gjorde att nya attraktionerkunde byggas. Ett vattenlandmed stora ruschkanor var redanplanerat. Det solosågade virketanvändes till fasaden på en storbyggnad med omklädningsrumoch duschar. De allra tunnaste

skivorna användes till formarför betonggjutning.

– Det är perfekt formvirkesom kan böjas till runda former,säger Jimmy och visar genom attböja en planka som bara är någramillimeter tunn.

Runt vattenlandet byggdesett långt staket av bakar. Enkeltoch snabbt. Samtidigt smälterdet in i omgivande skog.

COWBOY OCH INDIANTillgången på virke och bakarsatte även fart på fantasin ochresultatet blev vilda västernsta-den Gun City. Det är rakt ige-nom byggt av rått virke direktfrån solosågen. Att det krympermed tiden är bara en fördel.

– Springor i fasaderna gör baraGun City mer trovärdig, tyckerJimmy.

Bakarna kom till god nyttaäven här, som takpannor ovan-på takpapp och som foder runtfönster och dörrar.

I parken finns också en indi-anby. Tält går inte att solosåga,men däremot fick indianernanya bänkar.

– Vi klöv stockar mitt itu ochanvände två korta stockar somben. Enklare kan det inte bli, sä-ger Tommy.

Inte bättre heller. Parkbänkarav gjutjärn och hyvlat virke ärinte trovärdigt i en indianby.

Fun City har även en litendjurpark. Med solosågens hjälpfick alpackorna – släkting medlamadjur – zebu-kossorna ochkamelerna nya regnskydd. Få-

gelhuset fick fasaden förbättradmed virke från samma källa.

INSPIRATION OCH FYNDAndra byggprojekt som kunnatförverkligas tack vare Gudrunoch solosågen är Mulles hus, därfriluftsfrämjande höll mulle-skola förra året samt staket runthela minigolfbanan och laserzon, en renare variant av paint-ball. Bland annat.

Tommy och Jimmy har interäknat efter hur mycket som så-

gade under de sex mest intensi-va månaderna.

Med åtta timmar, fem dagar iveckan, handlar det om åt-minstone 300 kubikmeter.Nästan allt har kommit till an-vändning i parken.

– När vi behöver virke till re-parationer eller nya projekt, ärdet bara att fälla några träd ochsåga det vi behöver, säger Tom-my Karlsson.

Sommaren 2006 besöktesFun City av över 100 000 per-

soner. Många av dem var famil-jer på väg till lågprisvaruhuset iUllared. Pappor och barn roadesig i parken medan mammornajagade fynd.

Fun City är perfekt ställe försolosågare att hämta inspirationpå – den rika tillgången på virkehar gjort att man vågat testa an-norlunda konstruktionslös-ningar.

Mer om äventyrsparken finnspå Internet, www.funcity-varberg.se.

Nöjespark av träden som Gudrun fälldeSolosågen sätter fart på fantasin. Det finns många be-vis för den saken. Det sannolikt största är äventyrs-parken Fun City söder om Varberg.– Utan solosågen hade vi inte kunnat bygga så härmycket, säger arbetsledaren Tommy Karlsson.

Entrén till äventyrsparken.

Jimmy och Tommy Karlsson i cowboystaden Gun City som de byggde av stormfällt timmer.

Gun City byggdes med rått virke direkt från sågverket. Såghuset är ett gammalt cirkustält.


31 MAJ - 2 JUNI 2007

www.elmia.se/skogselmia

Elmia AB, Box 6066, SE-550 06 JÖNKÖPING, SWEDEN, Tel +46 36 15 20 00, Fax +46 36 16 46 92

• Allt för skogsbruket i Sverige och länderna kring Östersjön

• Rådgivning

• Banktjänster

• Mobila sågverk

• Demonstrationer av alla typer av utrustning, för skogen – ute i skogen

• Bioenergi

• Vedhantering

Välkommen till SkogsElmia Baltic

den 31 maj - 2 juni 2007!

Gudrun fällde

Alpackorna fick ett vindskydd av bakar, som smälter in i naturen.

Servicehuset i det nya vattenlandet är självsågat.


Att nära hälften av de boendehar eget sågverk fick Nysågatsutsände erfara på väg tillForsnäs. En felringning slutademed ett oplanerat besök hosKyösti Kenttä, även han mångå-rig sågare.

Forsnäs är inte bara intressantför de många sågverken. Stig-Björn är en osedvanligt klurigperson, med lång erfarenhet avSolosågen som han gjort flerasmarta förbättringar på. Men dåhar han också ett förflutet somnotorisk förbättrare på Väg-verket, där han körde väghyveloch utbildade andra förare.

Maskinerna i snickarverksta-den har han delvis betalat medförslagsarvoden för olika för-bättringar.

ALLT BÖRJARMED POSTNINGEN

Varje Solosågare skapar med ti-den sitt arbetsflöde, som kanvara svårt att kopiera för andra.Stig-Björn har en mycket ge-nomtänkt metod för hur han så-gar. Hela arbetsmetoden är svårtatt beskriva i text utan måsteses. Däremot innehåller den ettantal smarta moment som kanvara andra till nytta.

– Postningen är det viktigas-te i hela sågningen. Gör man detbra, så är halva jobbet gjort, sä-

ger Stig-Björn.Han postar alla stockar som

ska sågas på en gång medan deligger på stockbordet. För ända-målet använder han runda mal-lar i tre storlekar, 4, 5 och 6 tumi diameter. Med rundlarna mar-kerar han bredden på blocketsom ska sågas fram. I nästa stegtar han fram en liten mätstickaför att ta ut en sidobräda i öns-kad tjocklek. Därefter vet hanvar första snittet ska läggas.

– Det är viktigt att vara nog-grann när man ritar ut cirklarna,så att märgen hamnar i centrumnär blocket ställs upp, sägerStig-Björn.

SLIPPER VÄNDA STOCKENCirklarna görs i båda ändarna,liksom markeringen för förstasnittet. Det här betyder att detinte spelar någon roll om stock-en sågas från rot- eller topp-ända.

Det normala är att den sågasfrån toppänden för att slippavankant, men alla som sågat vetatt det är tungt och bökigt attvända på stocken. Det slipperman med Stig-Björns metod.

När stocken sedan ligger påbänken, ställs rätt höjd in meden linjal, som fästs i änden ochvisar när höjden är den rätta förförsta snittet. Har man gjort

postningen rätt, så går svärdetperfekt in och ut ur stocken.

Stig-Björn har en Solosågmodell 3, utrustad med hålski-vor av samma typ som M5. Föratt inte sätta sprintarna fel, ring-ar han in de hål som ska använ-das med tuschpenna innan såg-ningen. Inget räknande, barasätta in sprinten i nästa marke-rade hål.

RAK SISTA PLANKANStig-Björn har även skrotatstockklon. Istället har han svet-sat på en klo på ett av stockstö-den. Den slås fast i sidan ochhåller stocken säkert på plats.

Matningslinan har han fäst medkarbinhake i änden av linjalen.

En annan förbättring är vassastift i stockhyllorna, ett i varjehylla, som håller fast blocket närdet är utsågat.

Problemet med att de sistaplankorna har en tendens atthänga ned är också löst. Stig-Björn använder en aluminium-linjal med en kant av trä på enasidan. I kanten sticker spetsarnapå några skruvar ut, som hållerfast blocket under de sista skä-ren, så att man slipper riskera attsåga av stockstöden.

Det krävs en betydligt längreartikel för att i detalj beskriva ar-

betsmetoden och förbättring-arna. Men Nysågats utsändesom sett det i praktiken, konsta-terar att det i händerna på Stig-Björn fungerar mycket bra.

Titta på bilderna så förstår duförhoppningsvis mer och kantesta själv.

Den viktigaste är metodenför postning. Rundlarna förmarkering av blocket ochmåttstickan för att bestämmaförsta snittet och ta ut sidobrä-dorna underlättar den viktigas-te delen av sågningen, post-ningen.

Sedan är det bara å åk, för attcitera en annan norrlandsprofil.

Knepen som förenklar sågningen i Sveriges sågverkstätaste byMed risk för att bli överbevisade, utnämner vi bynForsnäs utanför Harads i Norrbotten till den sågverks-tätaste platsen på jorden.I Forsnäs finns 20 hus, sju Solosågar och ett sågverkav annat fabrikat. Men det beror inte på att folk harsvårt att hålla sams.– Tvärtom, vi är de bästa vänner men sågverket är såviktigt att vi har var sitt, säger Stig-Björn Larsson.

Stig-Björn Larsson kopplar av på uteplatsen, givetvis snickrad av egensågat virke, tillsammans medhustrun Gerd och hunden Tero.

Rundlar för markering av 4-, 5- och 6-tums block.

Blockets storlek markeras i båda stockändarna. Sidobrädan markeras.

När pinnen är platt mot linjalen, ligger stocken på rätt höjd. Densitter med en spik i markeringen för sidobrädan.

Efter två bakar är sågade mar-keras den tredje sidobrädan.

Inga räknefel med markeringarmed tuschpenna på hålskivan.

Linjal med sidoanhåll stödjeroch håller fast tunna block.

1

2 3

4 5


Landets journalister myntadebegreppet villa av herrgårdstypnär forne statsminister GöranPersson köpte gården Torp ochbyggde nytt ett stycke utanförGnesta i Södermanland. KjellGustavssons gård ligger bara tvåkilometer från Perssons resi-dens och är väl så anslående.

– Perssons hus lär kosta bramycket mer än vårt. Vi har gjortdet mesta själva av egen skog,säger Kjell.

Han och hustrun Eva köptemarken för fyra år sedan. Alltvirke höggs på familjens gamlagård och paret har tillsammansritat sitt drömhus.

Första trädet fälldes den 23september 2002 och två år se-nare var bostadshuset inflytt-ningsklart. Därefter har byg-gandet fortsatt med två flyglar,det ena är gästhus och det andragarage, ett prydligt stall för fa-miljens fyra hästar och en ma-skinhall i samma stil.

– Nu börjar vi bygga ridhuset.Allt virke är sågat och torrt, be-rättar Kjell.

NY GNISTA FÖR TÄNDERHans utrustning består av enSolosåg och en Solohyvel. Endel av virket har han sågar självoch det mesta har gått igenomhyveln.

– Med vår tidsplan var 2 500stockar för mycket att såga själv.Vi anlitade en bysåg som ävenhar Logosols fyrkutterhyvel.

En av hemligheterna med attbygget gick så snabbt är att Kjelltog hjälp när tiden inte räcktetill. För resningen av huset anli-tade han en erfaren snickare ochandra hantverkare för VVS, eloch liknande som kräver fack-män.

– Det här är min hembygd.Flera av mina gamla kompisar äridag duktiga hantverkare ochgenom bygget fick vi kontakt pånytt, berättar han.

Men hjälpen till trots är detKjell och Eva som gjort det mes-ta jobbet. En bedrift för två hel-tidsarbetande tycker de flestasom ser resultatet. Den endesom inte håller med är Kjell:

– Det är ett nöje och en skönkontrast till mitt vanliga arbete.Efter 30 år som tandläkare bör-jade jag tröttna på jobbet, mennu har jag fått tillbaka gnistan.Efter en helg i skogen är detskönt att krypa in på mottag-ningen.

FICK SVAR PÅ FRÅGANKjell och en kollega driver tand-läkarmottagning i Gnesta. Mot-tagningen har öppet tolv tim-mar per dag, från 7 till 19. Tand-

läkarteamen delar på tiden ochjobbar sex timmar var.

Ordningen uppskattas av pa-tienterna som även kan kommautanför kontorstid. Personalenfår mer tid för barn och andrasysslor.

– Det passar mig perfekt attvarva tandläkeriet med arbetetpå gården. När jag håller på meddet ena, så vilar jag mig från detandra, säger han.

Lösningen gav också svaret påen fråga som han burit med siggenom livet. Pappa var bygg-mästare och hoppades att Kjellskulle ta över en dag. Men detblev inte mer än sommarjobb ifirman och sedan följde en kar-riär som tandläkare.

– Nu vet jag att jag valde rättyrke. För mig passar byggandetbäst som hobby, säger han.

GRANNE MED PARADISETMen byggmästargenerna finnsdär, det syns på konstruk-tionslösningar och detaljarbe-tet. Husen är mycket prydligthopkomna, både inne och ute.Allt trä utom fönstren, inklusi-ve de massiva trägolven ochtrappan, kommer från egenskog. Samtliga trägolv, paneler,foder och lister är hyvlade mednågon av Logosolhyvlarna.

– Solohyveln har varit ovär-derlig. När vi sågade visste vi in-te vilka dimensioner som be-

hövdes. Vi har kluvit och hyvlatfram rätt dimensioner underbyggets gång. Det har gåttmånga mil virke genom den hy-veln, säger Kjell.

Platsen för bygget kallar hangranne med paradiset. Förklar-ingen finns på andra sidan sjön.

Där sommarjobbade han medatt bygga ett hus i en omgivningsom var rena paradiset. Nu harKjell och Eva Gustavsson byggtett eget drömställe, granne medparadiset och den forne stats-ministern, som betalat mycketmer för sin plats i härligheten.

Granne med Persson och paradisetVissa människor hinner med hur mycket som helst.Enav dem är Kjell Gustavsson. Han ritade och byggde envilla av herrgårdstyp med stall och ridhus av egen-händigt hugget, sågat och hyvlat virke vid sidan avjobbet som tandläkare.– När jag gör det ena så vilar jag mig från det andra,förklarar Kjell.

– Solohyveln har varit ovärderlig, Vi har hyvlat fram rätt dimensio-ner under byggets gång, säger Kjell Gustavsson.

Villa i herrgårdsstil, byggd av egen skog, inflyttningsklar två år efter att det första trädet höggs. Där-efter byggdes flyglar, stall och maskinhall. Nästa projekt är ett ridhus, även det av eget virke.

Samtliga golv och allt övrigt trä till inredningen hyvlades på en Logosol PH260.

Kjell Gustavsson har organiserat tandläkarmottagningen så att han har tid varje dag för att arbetahemma på gården tillsammans med hunden Kiwi.

Stallet får snart sällskap av ett ridhus.

Nysågat hösten 2006Mittuppslaget

Planerna på en järnväg börjadegro redan 1969, när Bo Malm-borgs föräldrar köpte en mindreskogsfastighet vid sjön Örkag-gen.

För att finansiera köpet av-verkades skog, men en delstockar lämnades kvar på andrasidan en mosse.

– Jag funderade på linbanaoch andra metoder för att fraktahem stockarna, berättar Bo.

Helst ville han bygga järnväg,inspirerad av barndomensMärklintåg. Men hur ska en pri-vatperson kunna bygga järnvägi full skala?

Under värnplikten fem år se-nare hittade han lösningen viden vägkant utanför Tibro.

RÄLS FRÅN TORVMOSSE– Där låg en trave räls från ennedlagd torvströfabrik. Jag köp-te rälsen och finansierade köpetoch transporten med att säljahälften till en skrothandlare. Jagbehöll alla växlar och hjulaxlar.

Spårvidden är 600 millime-ter, standard för små industri-banor. I Sverige har den här ty-pen av järnvägar mest använtspå torvmossar. Tågen har er-satts av fordon med ballong-

däck, vilket gjort att det funnitsräls, hjulaxlar, vagnar och lok attköpa till rimliga priser.

Läggningen av rälsen börjadeomgående, men när målet varnått, hade alla kvarlämnadestockar förbrukats som sliperstill järnvägen.

Sedan dess har banan förbätt-rats och förlängts i omgångaroch är idag 2,3 kilometer lång.

FÖRSTA BRÄDAN PÅ VÄGGENMed egen skog, järnväg och ettständigt behov av virke till hob-by och reparationer av byggna-derna på gården så var det baraen tidsfråga innan ett sågverkinförskaffades. Solosågen haridag sin självklara plats vid järn-vägen.

– Den första sågade brädanhänger på väggen i sovrummet,berättar hustrun Elisabeth somär luttrad efter många års järn-vägsbyggande.

– Vid första besöket hos minablivande svärföräldrar måladevi järnvägsvagnar i två dagar.

Kombinationen järnväg ochSolosåg är både underhållandeoch praktisk. Bo är i det civilaproduktionsteknisk chef påElectrolux spisfabrik i Motalaoch har som yrke att lägga upprationella flöden. Det har hanlyckats med även här.

SÄKRA LYFT I SKOGENÖrkaggens Järnväg, som bananhar döpts till, innehåller fleratekniska lösningar som andrasolosågsägare borde ta efter. Detgäller främst hanteringen avstockar.

– I skogen drar vi fram stock-arna till spåret med en järnhästoch lastar på dem med hjälp aven portalkran, berättar Bo.

Portalkranen är enkel att de-montera och följer med ut i sko-gen. Den gränslar järnvägsvag-nen och stockarna lyfts med ettvanligt kedjespel som kan skju-tas fram och tillbaka på kranbal-ken. Resultatet blir säkra lyftäven av tunga stockar.

Solosågen står vid ett dub-belspår, under en större portal-kran som sträcker sig över bådaspåren och sågverket.

Vagnarna med stockarna stårpå spåret längst bort från såg-verket. Med portalkranens hjälplyfts stockarna över till såg-verket. Det färdiga virket läggsdärefter på en annan järnväg-svagn på spåret närmast Soloså-gen.

ÄNNU MER UNDERHÅLLANDEDet farligaste momentet vid allatyper av sågverk är hantering avtunga stockar. Det är mångasom har ett spel fäst i taketovanför Solosågen, men vad görman när tak saknas? Bygger sigen portalkran. Exemplet frånÖrkaggens Järnväg visar att den

kan användas både i skogen ochvid sågverket.

– Det är inte särskilt svårt attbygga en portalkran. Jag svetsa-de ihop järnvägsräls i trekantersom ben och använde en del avett industriellt transportbandsom kranbalk, för att kunnaflytta spelet. Man kan lika gärnaanvända en I-balk, tipsar Bo.

Det kan även vara värt att läg-ga järnvägsräls vid Solosågenoch skaffa några hjulaxlar för attbygga ett flyttbart stockbord.Det krävs bara en bråkdel av

kraften till förflyttning på rälsjämfört med gummihjul påmark. Dessutom är det inget atthymla med att räls, vagnar ochportalkran gör sågandet ännumer underhållande.

Mer om Örkaggens Järnvägfinns på Internet, www.hypa-tia.se/okj. Du som funderar påatt bygga en egen järnväg, enkort vid Solosågen eller av detlängre slaget, ska besöka Indus-triBaneforum på nätet, http://f27.parsimony.net/forum67934/index.htm.

Stockarna åker privat järnväg till sågverketBo Malmborg torde vara den enda solosågaren i värl-den som transporterar stockar från skogen till såg-verket med privat järnväg.Banan är 2,3 kilometer lång och finns i Tiveden västerom Askersund.

Bo Malmborg har skapat en riktig järnväg med växlar och sema-forer, som ett Märklintåg fast i full skala.

Bo Malmborg arbetar som produktionsteknisk chef på Electrolux i Motala. Därför är det inte så märkligt att logistiken kring sågverket är genom-tänkt. Stockarna anländer på spåret till höger. Sedan lyfts de till solosågen med den elektriska portalkranen och slutligen läggs brädor och plankorpå vagnen till vänster, för vidare transport till torkning.

Örkaggens station ligger vid familjens badudde. Hit går tågeräven på nyårsafton om så snön är djup och måste skottas bort,

ppslaget

a. Därför är det inte så märkligt att logistiken kring sågverket är genom-en med den elektriska portalkranen och slutligen läggs brädor och plankor

Nysågat hösten 2006

Även små järnvägar kräver en vändskiva. Bakom syns banans lokstall. Loken och vagnarnahar Bo Malmborg själv byggt

Bo Malmborg rekommenderar en portalkran för lyft av stockar.Själv har han två, den här är portabel.

Slå planerna på ett tim-merhus ur hågen ochbygg istället ett skiftes-verkshus, även kallat bul-hus. Det tycker BörjeGustavsson i småländskaMörlunda.– Det är enklare att byg-ga och stämmer bättremed svensk byggtradi-tion, säger han.

Börje är en hängiven Solosåga-re, men saknar mycket av detsom andra hävdar är nödvän-digt för att såga själv.

Han bor i ett villaområde ochsaknar egen skog. Det enda somhåller måttet är adressen, Såg-verksvägen.

– Det är inga problem att fåtag i träd att såga, säger Börje.

Som tur var gränsar villatom-ten på baksidan mot skogen.Där har Börje byggt sig ett såg-hus och där kan han köra in medstockarna med hjälp av sin trak-tor. Men först protesteradegrannarna mot hans passione-rade sågande.

– En tjänsteman på kommu-nen ringde och bad mig sågatystare. Då bytte jag ut motorså-gen mot ett elsågaggregat. Se-dan har det varit lugnt, sägerBörje.

FÖRVERKLIGADE EN DRÖMMen han har den rätta bakgrun-den för sågande.

Fram till pensioneringen varhan inköpare och ansvarig förserviceverkstaden på ett av lan-dets större köpsågverk, BergsTimber AB med ett av sina tresågverk i Mörlunda.

– När jag skaffat Solosågenjobbade jag fortfarande kvar påBergs. Sågarna kom hit och tit-tade vad jag höll på med ochtyckte att resultatet såg bra ut,

säger Börje. Men han börjadeinte såga för att konkurrera medsin arbetsgivare. Motivet var attförverkliga en dröm om att byg-ga som våra förfäder ursprung-ligen gjorde.

För tusen år sedan fanns ingatimmerhus med dalaknut, detär modernt påfund. Dåtidensdominerande byggmetod varskiftesverk.

– Jag är ofta på Gotland ochblev förtjust i deras bulhus, be-rättar Börje.

På gutarnas ö värderas bulhu-

sen högt och byggtraditionenvårdas ömt.

FINNS I HELA LANDETPå fastlandet är skiftesverk

mer eller mindre bortglömt,trots att metoden domineradebyggandet i hela södra Sverigefrån vikingatiden och mångahundra år framåt.

De gamla skånelängorna ärskiftesverk och ända in i mo-dern tid byggdes ladugårdar ochekonomibyggnader på det härsättet.

Skiftesverket består av ståen-de stolpar med spår i sidorna.Detta bärverk sammanfogadesmed träplugg och kilar. Det på-minner om hur en vävstol sättsihop.

I spåren släpps plankor, ellerbulor, ned och resultatet blir ettstabilt hus som är enklare attbygga än med timmer och väl sålånglivat om det byggs på deträtta sättet.

BYGGT UTAN SPIKBörje startade med att studerabyggnadstekniken på Gotlandoch letade reda på böcker i äm-net. Sedan började han byggaett rejält bulhus hemma påtomten. Stommen är i stort settfärdig och just nu används husetsom garage.

– Jag ska se vad som händernär bulorna krymper och svällermed årstiden. Sedan ska jagfortsätta bygga ett bostadshus,säger Börje.

Upp till takfoten är husetbyggt utan spikar. Det hållssamman med kilar och pluggarav trä.

Till taket använde han mo-dernare metoder för att snabbtfå bygget under tak. Framöverfunderar han på att ersättapapptaket med ett trätak aväldre modell.

Takrännorna är i ”originalut-förande”, trärännor som hållsuppe av rotklykor. Somstupränna används en trästör,vilket enligt Börje fungerar ut-märkt så länge det inte ösregnar.

Efter fyra år av forskande,funderande, sågande och byg-gande har Börje Gustavssonfunnit att bulhus är lika spän-nande att bygga som han hop-pades vid första mötet medbyggmetoden på Gotland.


Börje väljer tradition framför timring

Skiftesverkshus har byggtsöver hela Sverige, men varjetrakt har sina metoder.

Grundprinciperna är sam-ma, men det finns skillnadermellan t ex ett gotländskt bul-hus och motsvarigheten iHalland.

Den mest kompletta sam-manställningen av skiftesverkoch byggmetoder i olika delarav Sverige är boken ”Skiftes-verk i Sverige. Ett tusenårigtbyggnadssätt”, författad avGunnar Henriksson på upp-drag av Byggforskningsrådet.

Boken finns att låna på biblio-tek och har ISBN-nummer9154057590. Den kan ävenbeställas från Svensk Bygg-tjänst, www.byggbokhan-deln.com.

En annan bra bok som tarupp en del om skiftesverk är”Var virket bättre förr?” utgi-ven av Nordiska museet ochRiksantikvarieämbetet.

Boken är slut på förlaget,men kan lånas på bibliotek.Den har ISBN-nummer9171082085.

Lär dig mer om skiftesverk

Börje Gustavsson framför sitt första bygge i skiftesverksteknik. Det tjänstgör just nu som garage,men ska bli bostadshus. Lägg märke till hängrännorna, som är av trä, vilket enligt Börje fungerar ut-märkt.

Börje Gustavsson bor i ett villaområde i Mörlunda. Villan gränsar mot skogen, vilket gör att han kanköra in stockarna till Solosågen. Grannarna är numera nöjda efter att bensionsågen byttes mot ettelsågaggregat.

Hängrännorna hålls fast med grenklykor.

Logosols man på de sjuhaven, Olle Brodin, fort-sätter sin seglats medostindiefararen Göthe-borg.– Jag hänger på så längesom möjligt. Den härchansen lär inte återkom-ma, säger Olle.

Olle arbetar till vardags med

stadsskogsbruk. Han huggeroch vårdar träd mitt i Stock-holm och sågar upp det bästahuvudstaden kan erbjuda på sinSolosåg. Men hans vana attklättra i träd är till stor nytt påostindiefararen, Sveriges inter-nationellt mest uppmärksam-made projekt sedan ABBA upp-löstes och Björn Borg pensione-rade sig.

Olle var med under provseg-lingarna av det största föremål

som byggts med hjälp av Soloså-gare. Han följde med som jung-man på det första etappen tillSpanien och återvände som re-presentant för Logosol på resanmellan Afrika och Australien.

– Sedan trodde jag att det varfärdigseglat för min del, sägerOlle.

Men så fel han hade. Ostin-diska Companiet tog åter kon-takt och frågade om han villevara med på första delen av seg-latsen hem från Kina. Han flögtill Shanghai och fick vara medom slutet på den väldiga upp-ståndelsen kring det svenskafartyget.

– Jag skulle haft med mig enSolosåg och demonstrerat därpå kajen, säger Olle.

Istället blev det snickrande påannat sätt. Från Shanghai bardet iväg till varv i Zhoushan förtotal genomgång av fartyget in-för hemfärden.

Där fick man besök av byg-garna av ett ännu större histo-riskt fartyg, en djonk som skabli tio meter längre än Göthe-borg. Besökarna hade åtskilligafrågor om Götheborgs kon-struktion och om bygget.

Från det besöket har vi i skri-vande stund inga rapporter frånOlle, men vi gissar att han gärnahaft en Solosåg till hands ävendär för att demonstrera hurman gör.


Ja... alltså inte bokstavligen.Vi syftar förstås på högkonjunkturen i branschen. Den goda

marknaden för sågat virke har höjtpriserna på timmer. Det har skapaten rejäl vinst i industrikoncernenNorrskog Wood Products vilket

i sin tur ger förhoppningar omvinstutdelning. Den sker i form av ränta påinsatser i föreningen och efter-likvid på levererat virke. Detär intressanta fakta för digsom idag har ett lämpligtavverkningsbestånd. Om duinte redan är medlem i Norrskog, ring tillvårt kontor i Kramfors eller i Östersund.

Kramfors 0612-718700,Östersund 063-145880.

www.norrskog.se

Skogen glöder!

FÖR DIG OCH SKOGEN

Olle saknar sin Solosåg påtredje resan med Götheborg


Han blev istället lantbrukarestrax utanför Berga, som ligger iHögsby kommun öster om Os-karshamn.

För snart tio år sedan kom detförsta sågverket till gården, enSolosåg modell 6. Avsikten varatt tillverka reparationsvirke förgårdens behov. Men det blevmer än sågning till husbehov,det utvecklades till ett stort in-tresse och ett nytt yrke.

– Vi har kvar lite ungdjur,men det är sågning och hyvlingsom är min huvudsakliga in-komst, säger den forne ”måns-kenssågaren”.

Den första solosågen är upp-graderad till M7 och en Big Millför sågning ute i skogen. Såg-verken har fått sällskap av tvåLogosolhyvlar, en solohyvel

och en fyrkutter, en stor band-såg, formatsåg och flera andramaskiner.

MÅLLÖS AV GULLREGNI huvudsak använder han går-dens och traktens träslag, menköper även virke från när ochfjärran. I lager finns lister avlärk, al, asp och ek. TräProfil kanäven möta mer exklusiva öns-kemål som lister och paneler avamerikansk ek och teak.

Men i lager finns ett träslagsom inte är till salu. Av en gran-ne fick han några stammar gull-regn, känt som det vackrasteblommande trädet i svenskaträdgårdar. Tage kunde intemotstå frestelsen att studera in-sidan. Synen gjorde honommållös. Gullregn är mörk medett gnistrande vackert mönster.

– Det går inte att få ut någrastörre bitar, men passar bra förknivskaft och annan slöjd, tip-sar han.

INNOVATIVA PROFILERDet mesta som sågas vidareför-ädlas till lister och paneler efterkundernas önskemål, ofta efterförebild av gamla bitar.

Men han har även skapat någ-ra egna profiler och utvecklat enmetod för att tillverka rundstavmed minimalt spill.

– Jag beställde ett stål somhyvlar fram fyra rundstavar åtgången. Det går snabbare ochblir mindre spill än om man tarfram en rundstav åt gången, sä-ger Tage.

En annan innovation är tegel-

panelen. På ena ledden sker be-arbetningen med panelhyveln,på den andra med en fräs. Änbefinner sig trätegelpanelen påförsöksstadiet, men många harblivit förtjusta när de sett den.

HÖGSBY SATSAR PÅ TRÄUnder sommaren 2006 var detmånga som fick se tegelpanelenoch andra produkter frånTräProfil. Tage är aktiv i när-ingslivsföreningen MittpunktHögsby.

Föreningen har en utställ-ningslokal mitt i samhället,granne med varuhuset och tu-ristmålet Karlsson.

Tage har sin egen hörna därhan visar olika lister och panelersamt en bänk av lärk som hantillverkat på uppdrag av Trä-

centrum i Nässjö. Det är ingenslump att Tage Johansson frot-terar sig med det övriga när-ingslivet. Högsby kommunmed lång tradition av möbeltill-verkning, satsar hårt på småska-

lig trämanufaktur i olika for-mer. I det sammanhanget är Ta-ge Johansson inte bara en driftiglantbrukare utan en förebild förframtidens småföretagare i pro-jektet Träkluster Högsby.

Förebild för utveckling i Högsby

Tage Johansson i sitt såghus.Han blockar stockarna medSolosågen och skivar sedanmed bandsågen till vänster,unik i sitt slag. Tage och hansföretag TräProfil är en förebildför småskalig näringslivsut-veckling i Högsby kommun.

I sin ungdom sommarjobbade Tage Johansson somströläggare på sågverket i Timmernabben. Efter denupplevelsen lovade han sig själv att aldrig mer jobbamed trä.– Tiden läker alla sår, konstaterar Tage som numeraförsörjer sig på sågning och hyvling i den egna firmanTräProfil.

Tage Johansson har byggt om sin PH260. Han har flyttat veven, som reglerar sidokuttern med hjälpav två mopeddrev och en kedja. Logosol har en ombyggnadssats som ger samma resultat, men detgår som synes även att göra det själv.

Med ett specialstål som gör fy-ra rundstavar på en gång blirdet här momentet avsevärtenklare. Tegelpanel, på längden hyvlat, på tvären fräst.


PROVA PÅ GRATIStvå nummer av

Frankeras ej

SvenskaMediabetalar portot

Svenska Media Docu AB

SVARSPOSTKundnummer: 901 444 900827 20 Ljusdal

Ja tack, jag vill prova två nummer av LantbruksMagasinet gratis!

Namn:…………………………………………………………………………………

Adress:………………………………………………………………………………

Postnummer:………………………………………………………………………

Postadress:…………………………………………………………………………

Telefonnummer:……………………………………………………………………Posta eller faxa in talongen. Fax: 0651-133 33.

Tidningen som...

• innehåller intressanta artiklar om dagens lantbruk

• redovisar klubbade objekt på maskinauktioner

• presenterar produktnyheter

• skriver om olika teman

• fixar roliga tävlingar och utlottningar

www.svenskamedia.se

Prem annons 06-11-06 09.11 Sida 1

Mattias Byström, kon-struktör på Logosol, bör-jar få en nätt samling pa-tent. Det tredje är frik-tionskopplingen i matning-en Logosol E37.– Patentet visar att det in-te finns någon motsvarig-het i hela världen, sägerMattias.

Hans första patent var saxstödettill Solosågen. Det andra ärstockvändaren, ett uppskattatverktyg bland allt fler solosåga-re och andra som hanterartunga stockar.

Patentet på friktionskopp-lingen är intressant på flera sätt.Alla som använder den, vet attfunktionen är enkel och själv-klart. Ju mer du drar i spaken,desto högre blir matningstryck-et. Konstruktionen är helt me-kanisk, utan avancerad elektro-nik. Den är driftsäker och, omden skulle gå sönder, enkel attreparera.

Kort sagt: Inte mycket meravancerad än ett järnspett.

Ändå är friktionskopplingennumera patenterad och bevisli-gen världsunik.

– För skojs skull gjorde jag enså kallad nyhetssökning. Den

visade att det inte finns någrapatent på en friktionskopplingsom omvandlar rotation till enlinjär rörelse, berättar Mattias.

Därefter gjorde han en paten-tansökan, som beviljades på re-kordtid.

Det är lätt att tro att alla enklauppfinningar redan är gjordaoch att framtidens patent liggeri nanoteknik och biomedicin.Men friktionsmatningen E37visar att så inte är fallet. Detfinns fortfarande många enklaoch arbetsbesparande självklar-heter kvar att uppfinna.

Matningen dettredje patentet

Spaken som reglerar den nu-mera patenterade friktions-kopplingen till matningsaggre-gatet Logosol E37.

Byggsågar är ett av Sve-riges farligaste arbets-redskap.Varje år rapporteras merän 80 skador och det tor-de bara vara toppen avett isberg.Nu startar arbetet medatt utveckla en säkerbyggsåg, med Solohyvelnfrån Logosol som grund.

Upphovet var en beställning avSolohyvlar från ett byggföretag.Byggmästaren hade tröttnat påalla arbetsskador och ville ha ettsäkrare alternativ till byggsågen.

Solosågen utvecklades ur-sprungligen för att klyva och di-mensionera byggvirke. Sedanhar möjligheten till profilhyv-ling tillkommit. Klinga och kut-ter är helt inbyggda. Risken förskador är minimal.

Nu har Logosol tagit initiativtill projekt ”Säker Byggsåg”. Ireferensgruppen ingår repre-sentanter för Byggnadsarbeta-reförbundet, Kommunal, Sve-riges Byggindustrier, Skanska,Västermalmsskolan i Sundsvalloch Statens Maskinprovningar.

Gruppen ska ta fram krav-

specifikationer för Logosols nyabyggsåg.

Varje år anmäls ett 40-tal ar-betsskador av byggsågar. Utö-ver det skadas många egenföre-tagare och hobbysnickare.

– Det handlar om svåra ska-dor där människor förlorar fing-rar och händer, säger Gert Pers-son, tidigare arbetsmiljöin-spektör, som hjälper till medskyddsfrågorna.

Skanska ska testa Solohyveln

på en av sina arbetsplatser.– Kombinationen av såg och

hyvel tillsammans med säker-heten är tilltalande, säger BjörnPalm på Skanska.

Åke Hägglund på SverigesByggindustrier har stora för-hoppningar på den utveckladeSolohyveln.

– Min förhoppning är att ska-dorna ska dras ned till ett mini-mum, helst att alla skador und-viks, säger han.

Solohyveln – en byggsåg för färre arbetsskador

Referensgruppen för framtidens byggsåg samlade runtaspiranten Solohyveln på Logosol


Per och Marita Lindgrenär stadsbor utan skog. Under tre år har de till-sammans sågat ochbyggt tre hus. Bygget ärnu så långt kommet attde sålt villan i Linköpingoch bosatt sig på gården.

Per började som byggnadss-nickare, men skolade om sig tillgymnasielärare. Idag undervi-sar han i filosofi, religion, histo-ria och kulturämnen. Marita ärbiomedicinsk analytiker på la-boratoriet för klinisk kemi viduniversitetssjukhuset i Linkö-ping. Paret har fyra vuxna barnoch en gammal dröm om attbygga ett hus efter egna idéer.

Platsen för bygget är bynDrögsnäs mellan Kisa och Rim-forsa i södra Östergötland.

– Här var jag på somrarnasom barn, berättar Per.

Här fanns också bäste kompi-sen Conny Robach med kun-skaper om Solosågen. Inte somkund utan som annonsförsälja-re på tidningen Land i Logosolsbarndom. Han minns annon-serna och började prata småska-lig sågning, när Per och Maritapratade drömhus.

ETT MARATONLOPPPassande tomt fanns i Drögsnäsoch för tre år sedan drog projek-tet igång på allvar. Solosåg ochtvåkutterhyvel beställdes frånLogosol. Stockar hjälpte förstConny till med, sedan komstormen Gudrun på beställningoch ordnade resten.

– Det kom timmerbil eftertimmerbil. När högarna var somstörst fick vi göra som maraton-löparna och koncentrera oss påen stock i taget, minns Marita.

Det blev runt 70 kubikmeter

virke innan allt var uppsågat.Samtidigt började husen attväxa fram. Först byggdes en li-ten ”holk” för verktygen, däref-ter garaget som är verkstad un-der bygget. Förra sommarenrestes bostadshuset, som är på190 kvadratmeter i två plan ochbyggt i samma stil som de gam-la husen i byn.

– Äldste sonen Johan hjälptetill att resa stommen, medanhans fästmö Johanna och Maritasågade allt fasadvirke till ytterli-gare ett hus, en kombineradverkstad och gäststuga, säger Per.

Det ”damsågade” huset är sågott som färdigt. Det är Per ochMaritas tillfälliga bostad framtill att bottenvåningen på bo-ningshuset blir inflyttningsk-lart hösten 2007.

Om ytterligare ett år ska alltvara klart. Eller rättare sagt, denhär etappen. Framtidsplanernainnefattar allt från växthus tillvirkesmagasin.

RYMD MED SAXTAKSTOLARDet är en imponerande bedriftatt hinna med så här mycket påbara tre år, vid sidan om två hel-tidsjobb. Men varken Per ellerMarita tycker att det varitsärskilt påfrestande. Barnen harhjälpt till i mån av tid och kom-pisen Conny, som ledde in dempå sågandets bana, hjälper tillmed timmerleveranser.

– Det enda tråkiga var markar-betet, säger Per som tillägger atthan även kunnat avstå från attskruva ihop alla takstolar.

Takstolarna är en konstruk-tion hämtad från sädesmagasin,saxtakstolar som ger rejäl tak-höjd. På andra våningen i bo-ningshuset blir det ljust och luf-tigt med närmare 3,5 meter tilltaket.

Även tvåkutterhyveln har an-vänts flitigt. Väggarna på bot-tenvåningen är klädda medpärlspånt och innertaken består

av målade träpaneler som fåttbehålla den råa sågytan ochlocken är bara profilerade påkanterna.

– Det känns genuint, somvirket vore ramsågat, anser Per.

Fasaden är gjord på gammaltvis med brädor i olika bredder.Det gör den mer levande. Medlite planering slipper man ocksågöra uttag för fönster och dör-rar. Springorna är täckta medhattformad lockpanel, ellerspringläkt som det heter i Ös-tergötland.

RÄFFLOR FÄSTER FÄRGHyvlat virke passar inte på fasa-der, färgen har svårt att fästa. Detlöste paret Lindgren med speci-alstål som hyvlar fina räfflor.

– Räfflorna gör att färgen fäs-ter bra och skapar en snyggskuggeffekt, säger Marita.

Under byggtiden har paretgjort flera lyckade experiment.Ett av innertaken med taklisterär av grånat virke. Per tyckte attvirke som blivit kvar vid Soloså-gen fick en vacker patina. Hyv-lad takpanel och taklist fick lig-ga ute under ett halvår för att se-dan torkas. Resultatet är riktigttilltalande. Ett annat är koniskagolvbrädor som kan hyvlas di-rekt i Logosols 2- och 4-kuttrigahyvelmaskiner.

Men varför sätter två stadsborigång och sågar, hyvlar och byg-ger själva när det finns färdigahus att köpa? Huset blir in iminsta detalj som familjenLindgren vill ha det. Men likaviktigt är känslan av helhet.

– För nutidsmänniskor ärmjölk ett grönt paket i butiken.Vi tänker sällan på helheten.Den som sågar själv är med helavägen från råa stockar till vack-ert virke, säger Per.

Första gången han läste Nyså-gat, blev han full i skratt närandra beskrev sågning som ennärmast andlig upplevelse. Nuskrattar han inte längre.

– Det låter kanske fånigt, menman kan faktiskt få en relationtill en planka.

Varenda planka, panel och listär tillverkad av Marita och Per

– När timmerhögarna var som störst fick vi göra som maratonlöparna och koncentrera oss på enstock i taget, berättar Marita Lindgren. Hon och Per sågade runt 70 kubikmeter virke på sin Solosågoch byggde sitt drömhus.

Breda golvplankor, som är koniskt hyvlade, i väntan på läggning.

Takpanelen har fått behålladen råa sågytan.

Små räfflor ger färgen perfektfäste på den hyvlade panelen.

Spåren efter Gudrun för-skräcker. Därför sponsrarLogosol Björn Eriksson,svensk mästare i säkermotorsågning.

Solosågenoch Logolshyvelmaski-ner är jämfö-relsevis säkramaskiner.Det är han-teringen avstockarna och i synnerhet fäll-ningen av träd som är de farli-gaste momenten.

Björn är utomhuspedagog påNaturskolan i Södertälje, somdrivs av kommunen och är enresurs för alla skolor. Han hartagit ett friår för att utveckla detegna skogsentreprenadföreta-get Ixon Skog och för att satsa påsitt tävlande.

– Jag missade VM-titeln ochtänker göra fler försök att blivärldsmästare, säger Björn.

Han tävlar i en gren som heterGame of Logging, en metod ut-vecklad i USA av Sören Eriks-son för säker skogshuggningsom även är en tävling där sä-kerhet och precision premieras.

Kvinnor är minst lika duktigai denna gren. Björn fick sällskapav Marianne Eriksson till VM iUSA, som avgjordes i början avoktober i Nelsonville, Ohio.

– I USA var det Mariannesom gjorde bäst ifrån sig, berät-tar Björn.

Själv slutade han femma, me-dan Marianne tog sig upp påprispallen med en hedrandetredjeplats.

PRECISION OCH SÄKERHETSyftet med Game of Logging äratt öka säkerheten i skogen. Alltför många skadas och dödas ionödan, vilket uppröjningen ef-ter stormen Gudrun bär enskrämmande vittnesbörd om.

Metoden tar fasta på de vikti-gaste delarna i hanteringen aven motorsåg.• Vård av utrustning och filning

av kedjan.• Planering av huggningen.• Hantering av motorsågen.• Resultatet av fällningen.

Målet är att varje snitt ska sit-ta rätt och att trädet slutligenfaller åt det håll som var avsik-ten.

Resultatet blir inte bara ökadsäkerhet, utan även att arbetetblir effektivare.

Björn, som i sitt företag fällerträd i och omkring Stockholm,lever på den här precisionen.

Landets alla Solosågare harsamma behov av den här kun-skapen. Den som fäller rätt,minskar inte bara risken att ska-da sig själv Virket blir ocksåbättre om man inte fäller fast sigi andra träd och tvingas bändaoch vrida, vilket kan orsakasprickor och andra skador påvirket.

LOGOSOL SPONSRARLogosol har valt att sponsraBjörn för att uppmärksammaett växande antal kunder på ris-kerna med huggning och viktenav goda kunskaper.

– Gå en kurs i huggning. Detär mycket lättare när en utom-stående och kunnig personuppmärksammar felen mangör, säger Björn.

Den som arbetar rätt minskarockså risken för belastningsska-dor, samtidigt som det blir roli-gare att hugga. Och så kan mangöra som Björn och förvandlaen nödvändighet till spännandeoch utvecklande tävling.

Nästa SM går på SkogsElmiaBaltic 31 maj-2 juni 2007.


Prenumerera på tidningen SKOGEN och ge dig själv trevlig

och nyttig kunskap om din skog.

�SKOGEN är skogsbrukets obundna och opartiska bransch-

tidning som håller dig uppdaterad om vad som händer i

skogsbruket. Varje månad väntar sköna läsestunder med

tips för att lyckas ännu bättre i skogen. Skogsägare, maskin-

förare eller skogstjänstemän – 70.000* läser varje nummer.

�Är du en av dem som ännu inte upptäckt SKOGEN?

Teckna en årsprenumeration – 11 nummer för 500 kronor– så får du ytterligare 4 nummer på köpet.

Eller testa oss! 3 nummer för endast 120 kr.

Beställ via talongen, på 08-412 15 80 eller [email protected]

Uppge ”Logosol-erbjudande”.

Bra träd ger goda plankorBra träd ger goda plankor

�Läs mer om SKOGEN påwww.tidningenskogen.com

Erbjudandet gäller t.o.m. 31december 2006 (endast förnya prenumeranter i Sverige).Kampanjkod: 684/685.

Jag vill gärna prenumerera på Tidningen SKOGEN:

Frankeras ej.

Mottagaren

betalar portot

Svarspost 190 164 400

110 01 Stockholm

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postnr och ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Jag vill prova SKOGEN, 3 nummer för endast 120 kronor

Jag vill prenumerera på SKOGEN, 11 nr + ytterligare4 nummer för helårspriset 500 kronor

Ja tack!Ja tack!

* Enligt Orvesto Konsument 2006:2

Logosol sponsrar svenske mästaren i motorsågningLogosol sponsrar svenske mästaren i motorsågning

Logosol sponsrar Björn Eriksson, svensk mästare i säker motor-sågning, för att sprida kunskap om riskerna i skogen och hur manminskar dem.


Jordnära finansieringar

Köpa skog?Landshypotek är Sveriges jord- och skogsägares

kreditinstitut. Vi hjälper till med finansiering av allt

som hör skogen och jordbruket till.

Förmånliga bottenlån och unik branschkänne-

dom är våra främsta egenskaper.

Pröva om du uppfyller kraven för att låna och

bli medlem i Landshypotek. Vi finns på telefon

020 – 44 00 20 och på www.landshypotek.se.

Hyvel - Fräs - Barkmaskin

• Minimalt efterarbete • Lättskött/enkel

hantering • Hög sågkapacitet • Överlägsen mått-

noggrannhet • Självständig • Mycket god ytfinish

Verktyget som med ett enkelthandgrepp förvandlar din motorsågtill en effektiv Hyvel - Fräs & Barkmaskin

Välkommen att kontakta oss för ytterligare information eller visning

LÅKS MEKANISKA ABBox 82, 820 40 Järvsjö. Tel. +46 (0) 651-415 80

www.lakssagen.se

LÅKS RAMSÅGDELNINGSSÅGEN

FÖR FÄRDIGA BLOCK

Jobba säkert i skogen

Rätt filad och skarp kedja ärett måste för säker sågning.

Riktskäret bestämmer åt vilket håll trädet faller. Här gäller det attsikta rätt, så att man säkert vet vart trädet faller och skapa en sä-ker reträttväg.

Rensa gärna bort barken från stammens sidor föratt tydligt se var snitten hamnar.

Så här ska snittet se ut, med ett lagom brettgångjärn och en säkerhetsklack.

Istället för brytjärn används kilar och klubba.

Slutligen sågas säkerhetsklacken av. Trädet ska normalt falla ef-ter det här, annars slår man in kilen ytterligare.

Inget är viktigare än sä-kerhet när du jobbar iskogen. Här får du råd avden svenske mästaren imotorsågning om hur duska göra.

Det viktigaste rådet från BjörnEriksson lyder så här: Gå enkurs i huggning!

Ute i skogen är det bäst om niär två. Om olyckan är frammeså finns hjälpen redan där.

Men är du ensam, ta med digmobiltelefon, kolla att det finnstäckning, markera var du är ochbacka in bilen så att du kan köraiväg med den direkt.

Utöver mobiltelefon så skadu ha med dig första förband,helst större än normalt. Rättkläder är A och O. Hjälm medhörselkåpor och visir, skydds-byxor, jacka och handskar.

Den sågmetod som Björntävlar i heter Game of Logging.Det är en genomtänkt metodhela vägen från filning av ked-jan till kvistning av det fälldaträdet. Målet är att trädet skafalla rätt med så lite fysisk an-strängning som möjligt.

– Att jobba rätt handlar intebara om säkerhet. Det minskarockså risken för belastnings-skador, säger Björn.

Mer om Game of Logging kandu läsa på www.champsoflog-ging.se. Här intill ser du någraav metodens ingredienser.


HIBIKI

JAPANSKA SNICKERI-SÅGAR!Traditionell japansk snickerisåg. Sågbladet har två typer av tandning, en för kapning och en annan för klyvning. Sågbladet är tunnare på mitten, vilket innebär att kapningen sker helt rakt. Bladlängd 210 mm. Tjocklek 0,95/0,35 mm. Hölster medföljer.

TSUBASAEn underbar kapsåg med hög kapacitet. Kapar helt rakt både reglar ochpanel. Bladlängd 285 mm. Finns med tre olika tandningar.

WOODBOY MED ELLER UTAN RYGGEn praktisk hopfällbar kapsåg som ger extremt fina snittytor. Sågbladetkan vinklas för kapning mot plana ytor. Sågbladet är helt skyddat vidinfällt läge. Bladlängd 240 mm. Tjocklek 0,8 mm utan rygg/0,7 mm med rygg

Box 2 • 791 21 FalunTel. 023-296 55 • Fax. 023-393 23

[email protected] • www.gronytkonsult.se

POCKET BOYLiten praktisk såg med hög kapacitet. Kapar lätt lister och paneler.Extremt fina snittytor. Två typer av tandning. Hopfällbar och smidig isnickarbältet eller fickan. Bladlängd 130 mm. Hölster medföljer.

HIBIKI

I Qatar, en av arabemira-terna vid Persiska viken,finns knappt ett träd. Dä-remot en hängiven Solo-sågare vid namn AhmedAlasyyed.

Det här är historien om hur In-ternet skapar nya och oväntadekontakter. Slöjd är Ahmedshobby, men han har problem attfå tag i rätt träslag i rätt dimen-sioner. På Internet hittade hanlösningen, ett eget litet sågverk,och kontaktade Logosol.

En Solosåg Modell 7 med enStihl 066 och tillhörande ut-rustning skeppades till Qatar.Ahmed monterade sågverketoch satte igång.

Det gick inte så bra. Stockarnahan köpt var kortare än av-ståndet mellan stockhyllorna.Han experimenterade med attlägga en stege mellan hyllornaoch ovanpå den stocken.

Ahmed tog ny kontakt medLogosol för att hitta en lösning,

vilket blev att bygga om Soloså-gen till en Wood Worker´sMill, som är hälften så lång somen Solosåg och avsedd för kor-tare slöjdvirke.

– Nu fungerar det mycket bra,rapporterar Ahmed efter denförsta provsågningen i höstsva-la november. Termometern vi-sade ”bara” 33°C.

Han har även sänt över bilderpå sågresultatet, vilket ser ut attvara av högsta klass.

Däremot har vi inte lyckats fåsvar på två saker. Dels vilkaträslag han sågar, dels varifrånstockarna kommer. Så mycketär klart att han köper rundstockoch att källan finns någon an-nanstans än i Qatars ökenland-skap.

Ahmed Alasyyed har bevisatatt lusten att såga inte behöverbegränsas av brist på träd.

Ahmed Alasyyed vid sin Wood-worker´s Mill i Quatar.

Passionerad sågare mitt i öknen


Roger har sin verkstad inrymd isvärföräldrarnas f d ladugård.Den blev ledig när kor och kvi-gor såldes då det stod klart atttimförtjänsten att hålla djurenskulle uppgå till 50 öre tim-men, före skatt!

På paradplats står en LogosolPH260 fyrkutterhyvel. På väg-

gen hänger en stor uppsättningprofilstål.

Hyvlingen har blivit en bas iverksamheten. Han hyvlar endel till den lokala virkeshan-deln, men det lönar sig bättreatt rekonstruera lister och pa-neler för tidstrogen renoveringav äldre bostäder.

GENVÄG TILL SKÄRPATätvuxen fura köper han frånNorrbotten, men gott virkeräcker inte för lister i toppklass.Hyvelstålen måste vara välslipa-de. På en bänk vid ett fönster stårdärför en grön Tormek 2000.

För den som inte är förtrogenmed Tormeks slipmetod kannämnas att det rör sig om denklassiska våtslipningen i mo-dern upplaga. Slipstenen har endiameter på 250 mm, är av ke-ramiskt bunden aluminiumox-id och ligger i ett vattenbad.

Vattnet kyler och forslar bortbortslipade metallpartiklar. Enstång, eller med Tormeks språk,ett universalstöd kan sättas påvalfritt avstånd parallellt medslipstenens axel, ovanför ellerbredvid stenen.

På universalstödet kan en

mängd jiggar för olika verktygmonteras. Med dessa hjälpme-del kan även tämligen ovanapersoner få hypervassa verktygmed korrekta eggvinklar.

Den gröna Tormek 2000vänder sig till yrkesfolk. Förhobbyfolk finns en enklare ochmindre maskin som heter Tor-mek 1200.

JIGGAR FÖR HYVELSTÅLFör ägare av en hyvelmaskin ärtvå jiggar speciellt intressanta,SVH-320 för planstål och SVP-

80 för profilstål. Den senare ärnyare och mer originell. Härläggs stålet på en magnetiskplatta och fixeras med stift.Plattan förs på en bana som vi-lar på två universalstöd.

Med en sinnrik anordningkontrolleras att stålet slipasöver hela ytan med givet djup.Normalt slipas eggverktyg påslipfasen, men här slipas i stäl-let baksidan.

– Det finns starka berörings-punkter mellan Logosol ochTormek, påpekar Roger. Båda är

mångsidiga och smart upp-byggda.

Sedan några månader arbetarRoger på heltid i sin rörelse. Sålänge han kan minnas har hanvarit road av trä och hantverk.Under några år jobbade han i ettsnickeri. Senast arbetade hansom slöjdlärare.

Utöver hyvling av lister åtarhan sig t ex inredningar, dörraroch trappor. Mer om Rogerfinns att läsa på hemsidan,www. radmanstra.com.

HÅKAN HARDENBORG

Proffsig slipning ger bättre lister

– Det är rätt kul också att slipastålen själv, säger Roger Björk-lund, här i färd med att skärpaett profilstål.

Profilstål till en hyvelmaskin kostar en vacker slant sådet finns skäl att vårda dem väl. Att lära sig slipa dem själv är inte särkilt svårt. Då harman alltid tillgång till stål i toppklass. – Det är också kul att slipa, säger Roger Björklundsom driver Rådmansö Träförädling i Roslagen.

Enligt Roger Björklund är det viktigaste för ett bra hyvlingsresultat högklassigt virke och skarpa stål.Skärpan ordnar han själv med Tormeks slipmaskin och jiggar för profil- och planstål.

Foto: Håkan Hardenborg


TORMEK metoden för slipning av eggverktygTORMEKs metod och system för slipning och bryning är en dramatisk förbättring i vården av eggverktyg. Alla kan nu slipa och bryna ett verk-tyg med en precision som tidigare inte varit möjlig – dessutom enklare och snabbare. Du kan även slipa verktyget till exakt önskad form. Även komplicerade former som fingerformade svarvskölpar, skedformade bildhuggarjärn och ovala svarvmejslar med konvex egg slipar du enkelt. Du kan exakt repetera en tidigare slipning på min-dre än en minut. Slipstenen går i vattenbad och kyler eggen, vilket

harmoniserar med stålets naturlagar – endast vattenkyld slipning kan garantera att eggen inte bränns och förlorar sin hårdhet.Skärpningen avslutas på maskinens läderbrynskiva, som polerar eggen till rakbladsskärpa. Du behöver inga brynen.TORMEK-metoden är säker. Vid det låga varvtalet har du full kontroll över slipningen. Eftersom det inte uppstår några gnistor, är det ingen risk för dina ögon och du kan tryggt använda maskinen i brandfarliga lokaler, t.ex. i snickerier och slöjdsalar.

www.tormek.seHär finner Du mer information om TORMEKs unika slipsystem.

Medföljer maskinen

Övriga jiggar och tillbehör

Snickarförkläde

För skölpar och svarvskärstål

Multijigg Jigg för korta verktyg

Slipstöd

Jigg för yxor Jigg för knivar Jigg för långa, tunna knivar

Stenjusterare Profilerad läderbrynskiva

Maskinkåpa

Jigg för saxar Svarvverktyg för stenen

Jigg för profilstål

Jigg för raka eggar

Vinkelmätare TORMEK DVD film

Brynpasta Handbok

Universalstöd med finjusteringGrunden i systemet. Kan placeras antingen för slipning mot eggen eller med eggen.

SlipstenMed plansvarvad utsida. För planing av baksidan på t.ex. stämjärn.

Löstagbar vattenlåda

LäderbrynskivaTar skonsamt bort råeggen och polerar eggen till rakbladsskärpa.

VinkelmätareStäller in och mäter eggvinkeln.

Jigg för maskinhyvelstål

Inställningsdon för stenen

Mikrolån är ett annorlunda ochväl fungerande sätt att hjälpafattiga människor. I sitt hem-land Bangladesh fann Muham-mad Yunus att små lån tillfrämst kvinnor är en effektivväg ur fattigdom.

Han insåg att fattiga är likaangelägna att göra rätt för sig.Lånet blir därför inte bara enhjälp utan en morot att drivaverksamheten så bra att lånetkan betalas tillbaka.

Tre skånska församlingar –Perstorp, Maria församling iHelsingborg och Östra Tornsförsamling i Lund – arbetar en-ligt Muhammad Yunus modell.

Med stöd från bland annat Li-ons Club i Perstorp har försam-lingarna bidraget till att finansi-

era en bank för mikrolån, vilkeni sin tur bekostat flera projekt,bland annat en plantskola ochnu senast en Solosåg.

– Sågverket ägs av ett nystar-tat företag. Meningen är attpengarna ska betalas tillbaka tillbanken för att användas i nyaprojekt, säger Lars-Inge.

Han skötte anskaffningen avsågverket och gick även en såg-verkskurs hos Logosol för att lä-ra sig tekniken.

– Solosågen har lagom tek-nisk nivå. Det här är en regionsom saknar mycket av den in-frastruktur som vi tar given.Här finns t ex inte elektricitet,berättar Sven-Inge.

Ved är det viktigaste bränsletvilket tär hårt på skogarna. Det

är skälet till att kyrkan satsat påplantskola och skogsplanter-ingar.

Marken är bördig och förut-sättningarna är goda att återbe-skoga mark som idag inte an-

vänds för andra ändamål.I Sverige är Solosågen enkel

teknik, men på landsbygden iTanzania är den ett teknik-språng som dramatiskt ökarproduktiviteten, jämfört med

den traditionella kransågningen– två personer sågar med hand-kraft.

– Denna enda Solosåg kanskapa jobb åt 5-7 personer, sä-ger Lars-Inge Sjöholm.

Nobels fredspris skapar jobb med Solosåg i TanzaniaMuhammad Yunus och hans skapelse mikrolån belö-nades med Nobels Fredspris 2006.Med hjälp av mikrolån har en Solosåg anlänt till bynKashumbiliro i nordöstra Tanzania.– Sågverket skapar jobb för 5-7 personer, berättarLars-Inge Sjöholm som arbetar med projektet förSvenska Kyrkans räkning.

Solosågen på plats i Tanzania. Den är inköpt med hjälp av mikrolån och skapar jobb åt 5-7 personer.


LindrevLinsnöreTjärdrev

SIKON HBTel/fax: 0583-510 80Mobil: 070-516 63 91

www.lindrev.comE-post: [email protected]

Vi har naturmaterialför nybyggnad och

reparationer:• Lindrev• Linsnöre• Tjärdrev.

• Med mera

Tips: Lindrev 20 mmtjockt, bredd 60 mm

passar LOGOSOL-fräsens spår vid

timring.

Jörgen och Mikael Flood, Rävlanda– Vi kan såga när det passar och är inte beroende av andra. Vi hållerpå och gör i ordning en gammal lada. Det går åt mycket virke ochgenom att såga själv av egen skog så håller vi ned kostnaden.

Vad är bäst med att såga och hyvla själv?

Tryggve Hallin, Högsätra– Att kunna ta hand om sinegen skog på ett bra sätt. Jagköpte Solosågen våren 2000 pågrund av att många träd blåstened den vintern. Det har jag in-te ångrat.

Sven-Olof Karlson, Askersund– Jag tycker att det är roligt atthålla på med trä. Och det är enupplevelse att själv förvandlagamla fula och krokiga träd tillbra virke.

Bosse Thörn, Habo– Känslan av att ha gjort detsjälv. Dessutom får jag den kva-litet som jag vill ha. Jag är intesärskilt imponerad av det sombygghandeln erbjuder.

Hans Gustavsson, Lidköping– För små pengar får manmycket virke Jag tillverkarskärbrädor och köper in björk,al och annat lövträ. Jag sågarsjälv det jag behöver, precis närjag vill och när orken rinner till.

Vi ställde frågan till några slumpvis utvalda besökare på mässan Trä & Teknik iGöteborg i somras. Här är deras svar.

Goda råd om företagandeGoda råd sägs vara dy-ra. Men du som drivereller tänker starta egetföretag får dem gratisfrån Logosol.

Allt fler startar eget företaginom småskalig träförädling.Men framgångsrikt företa-gande är mer än bra maski-ner. Det handlar om allt frånfinansiering till hur manprissätter sina varor ochtjänster.

Därför har Logosols vdBengt-Olov Byström skrivitett häfte om hur man skaparsig en försörjning inom små-skalig träförädling.

Skriften heter Starta eget

inom småskalig träförädlingoch du får den genom att be-söka Logosols hemsida,www.logosol.se, och klickapå nyheter. Sök efter rubri-ken ”Starta eget med Logo-sol” så kan du ladda ned häf-tet genom att lämna din e-postadress.

Det du får är kvalificeraderåd från Bengt-Olov, som in-te bara är framgångsrik upp-finnare och entreprenör. Hanhar ett förflutet som univer-sitetslärare i företags-ekonomi och konsult på fö-regångaren till Almi.

Du är också välkommenatt kontakta Logosol för per-sonlig rådgivning. Mer omdetta står på hemsidan.

Utbilda dig hos LogosolDu kan lära dig att för-ädla trä genom att läraav dina egna misstag.Men lättare är att gåpå kurs hos Logosol. Idag finns följande kurser påprogrammet, på en rad orteröver hela landet.

• Timring• Sågning• Hyvling SH230• Hyvling PH260• Spåntak• Torvtak• Träteknik• Gröna Jobb• Bygga badtunna.Information om kurstill-

fällen 2007 publiceras påwww.logosol.se och i vårensnummer av Nysågat.

Nyheter raktin i din datorTycker du att Nysågat kom-mer för sällan? Du kan fåspännande nyheter om små-skalig träförädling varje må-nad, rakt in i din dator.

Så här gör du:Besök Logosols hemsida,

www.logosol.se. Klicka påtexten Nyhetsbrev i övre de-len av startsidan. Skriv din e-postadress och därefter får duett rykande färskt nyhetsbrevvarje månad.


Mer information och adressändring

Namn………………………………………...............................

Adress………………………………………..............................

Postnr……………....Ort………………………..........................

Telefon………………………………………..............................

E-post…………………………………………............................

Industrigatan 13871 53 Härnösand

Porto

Sågverkq Solosåg q Bandsågq Timmerjigg med

Big Mill System

Industrimaskiner q Paketkap q Klyvsåg q Toppklyv

Timring q Timmerfräsen q System Linus

(Knutar för planktimring)

Hyvelmaskinerq Solohyvel SH230q Tvåkutterhyvel DH410q Panelhyvel PH260

Övrigtq Utbildningq Finansieringq Jag vill hellre ha info

på video än CDq Annat:.......................................................................................................................................................................................................................

Kryssa i vad du är intresserad av och posta kupongen tillLogosol. Telefon 0611-182 85, fax 0611-182 89.E-post: [email protected], Internet: www.logosol.se

Adressändringq Jag har bytt adress. Min nya står till vänster. Berätta för Logosol om dubyter adress, så får duNysågat och annan infor-mation även i framtiden.

Min gamla adress:

…………………………………

……......................................

…………………………………

……......................................

Knuttimring är att byggaför framtiden. Ett timrathus kan hålla i 300 år,och att lära sig den gam-la tekniken ger en inblicki våra förfäders vardag.

För Maria WestrinWernström blev timrings-kursen på Logosol envecka att minnas.

Hon hade med sig sinatre vuxna barn, och till-sammans lade de grun-den för ”barnbarnshuset”.

– Vi har varit ute och rest en heldel, men det här – att få vara till-sammans med sina barn en helvecka och bygga ett hus av trädför kommande generationer –det är i allra högsta grad enäventyrsresa. Kanske den störs-ta, säger Maria WestrinWernström.

BYGGER BARNBARNSHUSETDet ligger mycket planeringbakom den här juniveckan. Ma-ria, 57, har fått fyra barnbarn på3 år. Hennes vuxna barn AnnaSifvert, 34, och Peter NilssonWestrin, 35, är småbarnsför-äldrar,

och 30-årige Johan NilssonWestrin är bosatt i Schweiz. In-nan de kunde samlas på Logosoli Härnösand har det alltså puss-lats en hel del. Timmerhusetsom växer fram ska på sikt flyt-tas till familjens torp i Judeby,Ramvik.

– En mycket vacker plats. Härhar vi ett Per Albin-torp som virenoverat. Timmerhuset byg-ger vi till barnbarnen. Vi kallardet barnbarnshuset, säger MariaWestrin Wernström, som an-nars är född i Trehörningssjö.

ÄRVDE SKOGNär Maria Westrin Wernströmärvde skog i Sidensjö förändra-des hennes liv.

Hon upptäckte sina rötter iÅngermanland och fick en starkkänsla för skogsbruk.

Intresset väcktes för släkten iTrehörningssjö, Nätra och Si-densjö. Förfädernas kunskapoch möda fanns nedlagd i denskog hon fått, nu var den hennestur att förvalta för att sedanlämna vidare.

– Jag gick alla skogsvårdssty-relsens kurser och läste dessu-tom hållbart familjeskogsbrukpå Växsjö universitet. Kombina-tionen teori och praktik gjordeatt jag fick på fötterna, berättarMaria, som bland annat engage-rat sig för kvinnliga skogsägare.

TILLBAKA TILL RÖTTERNATimringskursen i juni sam-manföll med Skogsnolia i Umeådär hon var inbjuden till en in-ternationell konferens i ämnet.

– Naturligtvis blev dettimringskursen, säger Maria.Den här kursen knyter ihop alltsom är viktigt för mig. Familjen,skogen. Att komma tillbaka tillrötterna.

I sin släktforskning fascinera-des Maria av förfädernas storaskogsengagemang.

– Det känns som att de finnsmed oss på resan. Farfar AntonSundström, morfar ArvidWestrin. Min pappa Jonas. Deser huset växa fram. Och allttack vare skogen – den bästa gå-van de kunde ge oss.

Familjen timrar ett barnbarnshus

Maria Westrin Wernström på timringskurs tillsammans med barnen Anna Sifvert, Johan NilssonWestrin och Peter Nilsson Westrin.

Anna Sifvert kämpar för att få knutarna täta.Logosols kurser i timring lockar deltagare från hela landet, mänoch kvinnor i alla åldrar.

läs mer på sidan 2 ett drömprojekt med rik belöning · betar på sjukhuslabb och per är lärar...

Documents