kumlanytt.se sommarblad 2012

Juni-Augusti 2012

Sommarblad

Willyhoppar än

Bunkern- rymning 40 år

Bandibilder inifrån

Stefansnabbpratar

Hembygd- nytt museum

Marikasnabbsimmar

Simhoppstränaren Willy Marholt, 68, dyker i Djupadalsbadet - i det nya

badhuset blir det inga hopp.

Tysta politiker • Fotbollsbröder • Pirjos tårta • Tävlingar

www.aramis.stKvarngatan 22 019-58 33 18

PIZZA KEBAB SALLAD

Snabbt och gott - Mycket för pengarna!

Har du svårt att sköta dina fötter?

Låt oss hjälpa dig!

Hembesök 500:-Under juli 400:-

Välkommen att ringa oss för tidsbokning:

Dip. Medicinska fotterapeuter

Camilla 073-626 60 05Eva 070-324 65 40

2 Kumlanytt.se Sommarblad 20123

Nu pågår arbetet med att ta fram 23 st nya småhustomter i Mati ldelundsområdet, som ligger i norra delen av Kumla. Tomterna kommer att fördelas via tomtkön under våren/sommaren 2012 och preliminär byggstart kan ske under hösten 2012.

Nytt bostadsområde i Matildelund

Intresserad av att köpa tomt i Kumla?Anmäl dig ti ll vår tomtkö via hemsidanwww.kumla.se/e-tjänster(under Bygga, bo & miljö samt rubriken Övrigt) 23

SMÅHUSTOMTER

SLÄPPSVÅREN 2012

2 33 Kumlanytt.se Sommarblad 2012

StudentdrömmarDen tredje kullen av John Norlandersgymnasiets stu-denter har just lämnat skolan för gott. Nu väntar en ny tillvaro för de nykläckta. Vad har de för förhoppningar?

Enkät: Anders Björk

Foto: Sune Eskelinen

Frågor1. Hur ser du på framtiden, vad är dina förhoppningar?

2. Hur har det varit att gå på John Norlandergymnasiet?

Anton Eskelinen

1. Jag vill hitta ett jobb inom området server-ing och restaurang och börja tjäna mina egna pengar.2. Det har varit positivt, en trevlig skola där man får en bra utbildning.

Josefine Nilsson 1. Den ser ljus ut, jag ska börja jobba som frisör på Barberar'n i Kumla och det ser jag fram emot. Samtidigt tar jag framtiden lite som den kommer.2. Det som varit bra är att vi varit en liten klass som blivit väldigt tajt. Mindre bra har varit att jag behövt åka buss till Örebro först och sen ta mig till Kumla därifrån eftersom jag bor i Ekeby.

Stina Wärn 1. Just nu känns det lite osäkert, jag vill plugga i höst men jag vet inte var jag kommer in.2. Utbildningen och lärarna har varit väldigt bra och vi har haft en stor gemenskap eftersom vi varit så få.

Nikolai Dujenov 1. Jag vill börja jobba som personlig tränare.2. Något som varit extra bra är att man haft en så nära relation med lärarna. Det har kän-nts ungefär som man varit hemma och kunnat prata om vad som helst.

Andreas Larsson 1. Jag kommer vara en del i min familjs som-marstuga i Harje, Askersund i sommar. Vad gäller jobb vill jag hitta nåt där man får ar-beta med kroppen. Kanske nåt inom lager? 2. Eftersom det inte är så många elever får man en nära relation till lärarna och har stora möjligheter att lära sig mycket bara man är uppmärksam.

Richard Eckerman 1. Vetti sjutton vad jag ska göra. Jag tar första bästa jobb jag får, till att börja med alla fall. 2. Det har varit bra, John Norlander är en lugn och fin skola.

Cibelle Broman 1. Jag ska plugga rättsvetenskap i Örebro.2. Det som varit bra är att det alltid funnits hjälp i närheten om man vill ha det.

Eric Widhage 1. Det finns inget speciellt jag känner jag vill job-ba med, jag tar det jag kan få. Jag ska sommar-jobba en del på Elinstallationer i Laxå alla fall.2. Ansvaret har legat mycket på en själv att göra saker. De har inte jagat efter en med högaffel direkt och det har väl varit både på gott och ont. Man lär sig ta ansvar. Sen kanske skolan har för lite elever och pengar för sitt eget bästa.


Från Lekebergs böljande kullar till Vätterns glittrande stränder, över bördiga slätter och genom djupa skogar utbreder sig det vackra Sydnärke.

Vi kan färdas i 110 på motorvägen eller puttra fram på grusade byvägar - och vi kan ta tåget åtminstone genom en del av denna pyttelilla tårtbit som är vår egen del av den stora vida världen.

Och vi gillar smaken och luften i södra Närke, vår plats på jorden. Många av oss kommer aldrig lämna den för särskilt länge. Åtminstone inte levande.

Räknar vi ihop de fem kommuner som räknas till Sydnärke - Kumla, Lekeberg, Hallsberg, Askersund och Laxå - är vi tillsammans 59 737 innevånare enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik.

Rätt mycket människor, rätt många förhoppningar.

Vi på Kumlanytt tror på Sydnärke med Tiveden och dess möjligheter att utvecklas på alle-handa sätt.

Vi tror på kulturens kraft - och sportens. Från akvareller till hårdrock, från discodans till en makalös straffräddning.

Vi tror faktiskt på jordbruket - modernäringen - som en omistlig del av av våra livsbetingelser. Vi tror på högteknologiska industrier, på andra tillverkningsföretag, på tjänstesektorn med alla dess olika yrken, butikerna, transporterna och självklart måste vi tro på kommunernas förmåga att klara våra grundläggande behov.

Vi tror helt enkelt att denna flitiga myrstack där gene-rationer avlöser varandra har en ljus framtid.

OM vi vet vad vi gör och varför. OM vi tillsammans kan se sambanden mellan oss. Om vi är informerade och engagerar oss åtminstone på något sätt. Och har roligt på vägen!

Vi tror att Kumlanytts modell för information via många kanaler - webb, tidning, radio, TV - behövs för hela Sydnärke. Vi är på gång att utveckla model-len. Håll utkik!

Med vänlig hälsning

Lars Litzén, ansvarig utgivare

Du är alltid välkommen som medlem i föreningen Kanal Regional som ger ut denna tidning och driver hemsidan Kumlanytt.se där mer info kan läsas.

Sydnärke är inte så dumt

Annonsera med fördel hos KumlanyttDen som vill nå en bred publik annonserar med fördel i någon - eller flera - av Kumlanytts medier - på webben, i tidningen, i radio eller som sponsor för vårt TV-magasin.

Vår webbsida får cirka 29 000 besök i månaden, både av Kumlabor och andra som vill hänga med. Tidningen delas ut till Kumlas samtliga cirka 9 200 hushåll - till hösten och julen 2012 kommer nya nummer.

Våra radioprogram sänds på webben samt framför allt i Radio 94,3 med dess breda lyssnarskara i Sydnärke.

Våra TV-magasin sänds i Com Hems kabelnät och kan ses av cirka 45 000 hushåll i Örebro, Kumla och Hallsberg.

För annonsering, priser etc kontakta Anders Björk, tel 0730-59 38 36 eller [email protected]

REDAKTÖRLars Litzen [email protected]

PRODUKTIONPiia Vaarala Piia form & kommunikation www.piia.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMERLisbeth Axelsson Anders Björk Anna Buske Göran Ekberg Sune Eskelinen Kent Halttunen Pirjo Karttunen Per Larsson Erik Lodetti K-G Mattsson Rolf Pettersson Mats Runering Helga Stensgaard Marjo Vaarala Gunnar Wahlberg

ANNONSAnders Björk [email protected]

UPPLAGATotaldistribuerad samhälls- information, Kumla kommun (ca 9 200 hushåll) samt i butiker. Tidningen kan även läsas i digital form på www.kumlanytt.se

TRYCKV-TAB Örebro 2012 www.v-tab.se

DISTRIBUTIONSDR Örebro www.sdr.se

ADRESSKanal Regional - Kumlanytt Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.kumlanytt.se

OMSLAGSFOTO

Sune Eskelinen

Teckning: Rolf Pettersson


Tidningarna tog till den största rubrikstilen efter rymningen och Kumlas rykte som Sveriges fän-

gelseort cementerades.

40 år sedan fångarna

Fotografiskt minne blev kriminalvårdshistoria

kunde öppna bunkern

Det skulle inte kunna hända. Den nya bunkern på Kumlafängelset ansågs av alla vara rymningssäker. Men så hände det, natten till den 18 augusti 1972. Då lyckades 15 (!) hårt bevakade fångar på specialavdelning-en rymma över den sju meter höga muren och försvinna ut i nattmörkret.

Den mest osannolika rymn-ingen i den svenska krimi-nalvårdens historia var ett fak-tum. Hur kunde det hända? Hur kunde de lyckas med det till synes omöjliga? Och vad hände sedan? I år är det 40 år sedan och Kumlanytt uppmärksammar den dramatiska händelsen.

På säkerhetsbunkern satt de grövsta brottslin-garna i Sverige, åtminstone de som staten an-såg farligast. Men där fanns inga mördare med undantag av de kroatiska extremisterna Miro Baresic och Andris Kavusch som mördat den jugoslaviske ambassadören.

Och det var dessa två personer som gav den hysteriska reaktionen från anstaltsledningen och media, ”Mördare på flykt ” var en vanlig rubrik i tidningarna. Men förutom dessa fanns inga mördare i rymmargänget och de hade in-gen ledande roll i rymningen. Som de flesta an-dra hängde de bara med i släpet av rymmare.

Några hade huvudrollerLåt oss nämna några av dem som hade huvu-drollerna i rymningen:

Här satt Tony Rosendahl, mycket högt begåvad och specialiserad på förmögenhets-brott. Han var dömd för bedrägeri eftersom han tillskansade sig pengar med förslagenhet och utan våld. Han var förmodligen hjärnan bakom rymningen.

Bo Wickman känd som ”Bosse Dynamit” och som namnet antyder en duktig och erfar-en dynamitard, även han högt begåvad. Sen fanns där Karl Bruno Karlsson från Örebro, mer känd som ”Kalle Kanon”, och som med sin ringa storlek hade en viktig roll i rymnin-

gen, liksom Bill Don-ald Svensson, utrustad med ett fotografiskt minne.

En annan numera känd rymling var Lars-Inge Svartenbrandt men han tillhörde inte den ledande kretsen utan tycks ha tillhört de som hängde på och tog chansen att komma ut.

Kalle Kanon

kände sig risig- Jag känner mig väl-digt risig och vill gå in i cellen, sa plötsligt ”Kalle Kanon” under den sedvanliga vallningen på rastgården i fäng-elset. Jag behöver gå in och lägga mig, sa han till vakten.

Vakten släppte in honom i hans cell och Kalle la sig i sin säng.

Några dagar tidigare hade en vakt visat upp celldörrsnyckeln i några sekunder för länge för Bill Donald Svensson. Med sin blick foto-graferade han nyckeln och ritade ned bilden på ett papper. Av det gjordes sen en modell i en tvål som därefter gick till tillverkning i verk-staden.

Den nyckeln fanns nu i handen på en av fån-garna när de passerade den småvuxne Karl Bruno Karlssons cell där han låg låtsandes sjuk. Blixtsnabbt låstes dörren upp, oklart av vem. Ingen av vakterna märkte något.

Inne i cellen förberedde sig Karl Bruno ”Kal-le Kanon” genom att bädda sin säng som att en kropp låg i den. Efter vaktkontrollen klockan 24.00 smög han sig ut och kröp in i ett litet skåp i pentryt. Skåpet mätte endast 150 x 40 x

50 cm. Ingen annan fånge skulle kunnat klara av att krypa in och uthärda två timmar i detta minimala utrymme.

Nu kröp han ut ur skåpetOmkring två på natten kröp ”Kalle Kanon” ut ur sitt gömställe och öppnade alla celldörrar på specialavdelningen. Planen från början var att endast ett fåtal skulle rymma men spontant gavs alla helt plötsligt möjlighet att sticka från anstalten.

Korridoren utanför cellerna var inte TV-be-vakad men däremot fanns avlyssningsapparat-er som dock hade oskadliggjorts genom att ha smetats in med margarin.

När de drivande fångarna kom ut ur sina cel-ler begav de sig till motionsrummen och till verkstaden. Från motionsrummen bröts fyra ribbstolar av lättmetall loss och sammanfoga-des till en repstege med hjälp av band från


Verkstad & ButikÖppet mån-fre 10-18, lör 10-13

Hagendalsv. 3, Kumla, 019-57 03 01www.smyckakumla.se

NYHET!

verkstaden, där man tillverkade remtyg till försvaret. Samma gröna band användes till att knyta ihop två linor som användes för att glida ner på utsidan av den sju meter höga muren.

Från verkstaden fixades olika sorters borr-verktyg och annat som ”Bosse Dynamit” var expert på och med dessa hjälpmedel tog de sig igenom övriga dörrar.

Wilson: Inga nycklar fick visas- Efter rymningen plockades ribbstolarna av aluminium bort snabbt och tydliga instruk-tioner gavs att inga nycklar fick visas upp för fångarna, berättar dåvarande fängelsechefen Lennart Wilson för Kumlanytt. Vi hade förstått att vissa människor hade fotografiskt minne. De kunde bara med en blick se hur nycklarna var gjorda och kunde därefter göra en ritning,

Klockan 4.00 på morgonen fick polisen larm om att någonting hänt på fångvårdanstalten.

Tre, fyra minuter senare fanns två radiopa-truller på plats och samtidigt meddelades det att en massrymning skett från säkerhetsavdel-ningen. Då kallades all extrapersonal in och klockan 4.15 larmades alla angränsande län. Överallt upprättades vägspärrar.

Klockan 5.55 utfärdades rikslarm till all polis i landet och gränserna spärrades av.

Hundpatruller sattes in och under dagen även helikoptrar.

Demonstration mot KriminalvårdenHur välplanerad rymningen var bevisas av att de interner , som inte medverkat i planering-

en, bara hade att gå ut genom celldörren och ett antal uppbrutna dörrar, vidare ut på fän-gelsegården där repstegen väntade för att ta dem ut i frihet.

Tre av fångarna avböjde dock, däribland mäs-terrymmaren Sölwing Holmström som förkla-rade efteråt med ett leende, att han föredrog att bevittna rymningen från första parkett. Att han inte tog chansen var förmodligen för att han hade kort tid kvar av sitt straff.

Rymningen tycks uppenbart ha varit helt planerad inifrån bunkern och inget tyder på att de hade hjälp utifrån murarna. Där fanns inga bilar som väntade, ingen back-up med flyktvägar eller flyktplatser. Och det visade sig snabbt vara ödesdigert för rymmarna.

Men det är som att det var själva rymningen, att lyckas ta sig ut från den rymningssäkra bunkern, var själva poängen för planerarna. För att bevisa att det är fel metod att bygga ”rymningssäkra” bunkrar utan att Krimi-nalvården borde inrikta sig på behandling istäl-let för straff. Hur det gick efter rymningen var av mindre intresse.

Det var alltså en form av demonstration, en markering mot staten och politiken.

Åkte till systemet i HallsbergOm själva rymningen var väldigt välplanerad så var tiden på flykt däremot spontan och till synes helt oplanerad. Med något undantag tycks rymmarna inte ha en aning om vart de skulle ta vägen för att komma undan rättvisan. Undantaget verkar vara Tony Rosendahl som höll sig undan i nästan fem månader och greps mest av en slump i Uppsala.

Polis och åklagare utgick ifrån att de hade hjälp utifrån och att de färdats iväg med en bil eller flera. Under rättegången hävdade chef-såklagare Harald Österlund till exempel att 12 (!) personer hade farit iväg i en Volvo bort från anstalten. I själva verket fanns ingen bil utan-för som väntade på flyktingarna. En av fångarna gömde sig i en stuga strax söder

Vi hjälper dig gärna med ditt byggprojekt!

Alltid välkoman till

Kumla-Björka 206 I 019-57 09 05 I www.xlbjorka.se

Öppet: mån-ons, fre 07.00-17.00, tors 07.00-18.30, lör 10.00-13.00

Bo “Bosse Dynamit” Wickman, en av hjärnorna bakom rymningen, avled 2008.


Fängelset har nästan blivit som hemma för Marina Norberg som regelbundet besökt de intagna sedan hon var liten och följde med pappa Olle Eriksson.

om anstalten och där satt han och tryckte ett par dagar. Sen knallade han upp till Kumla torg och tog en taxi till Hallsberg och gick in på sys-tembolaget. Bolaget låg då ett hundratal meter från polisstationen och polisens ledningscen-tral, där det myllrade av poliser. Efter uträt-tat ärende klev han lugnt in i taxin igen och begärde en körning till Skövde.

Sju andra snodde cyklar och körde till Stenekorset där sedan polisen hittade fyra över-givna cyklar och därefter tre på Kumla torg.

Tony på rymmen i TV-intervju På rymmen lät sig Tony Rosendal intervjuas av av radio och TV där han gav sin förklar-ing till varför de rymde ”Vi flydde därför att förhållandena på Kumla är omänskliga. Enda sättet vi fann för att få någon förbättring till stånd var just att rymma. Vår avsikt var att få igång en kriminalpolitisk debatt.” Vad fång-arna först och främst krävde var att special- avdelningarna avskaffades och att vård-formerna förbättrades.

- Det här var på 70-talet och då diskuterades de här frågorna livligt, vård eller straff. Idag är det ett annat klimat med råare klientel och ännu hårdare bevakning, säger f d fängelseche-fen Lennart Wilson.

Den jugoslaviska regeringen och deras am-bassadör i Sverige tog kontakt med den sven-ska regeringen för att höra hur ambassad-mördarna kunde rymma. Alla var överens om att de måste gripas så snart som möjligt. Det var dessa två personers flykt som främst föran-ledde den närmast hysteriska reaktionen och polisens enorma insatser.

Oavsedda konsekvenserOch de första som greps var de två jugoslaver-na. De greps redan på söndagskvällen.

Tio av rymmarna greps inom en vecka se-dan de jagats av ett stort polisuppbåd. På kort tid infångades alla rymmare förutom Tony Rosendahl.

Den stora Kumlarymningen fick kon-sekvenser men inte i den riktning fångarna hoppades, att det skulle vara mer vård och mindre straff. Istället har det satsats väldiga resurser på att stärka säkerheten och se till att Kumlabunkern verkligen är en bunker utan möjlighet att rymma ifrån.

Lars-Åke Madelid

Marina trogen fängelsekund...Sveriges hårdaste fängelse har det kallats, Kumlaanstalten. Här sit-ter mördare, bankrånare och knarklangare. En del ända upp till 25 år. Men det finns en som - till och från - vistats på Kumla i 40 år. Hon heter Marina Norberg.

- Jag följde med mina föräldrar till fängel-set redan som barn och har aldrig känt mig otrygg där. Då är det värre ute i samhället, säger Marina 52.

Vi hinner inte komma innanför dörren hem-ma hos Marina Norberg förrän hon frågar om vi vill ha kaffe. Ja, det står faktiskt redan fär-digt. Med smaskig blåbärskaka.

-Vi kan gå lite tyst förbi här, lillen sover, säger Marina och pekar på en barnvagn.

Förutom tre egna barn räknar Marina och maken Roger in över 200 fosterbarn som sina egna. Som jourhemsföräldrar har de sedan 1982, på kort varsel tagit emot barn som be-hövt omedelbar hjälp. Åldrar och anledningar varierar. Nyfödda till tonåringar med familje-problem kring droger, vanvård eller misshandel.

Pappa Olle började besökaFör Marinas del började engagemanget att hjälpa andra med sin pappa Olle Eriksson. Vid sidan av sitt arbete som köpman i Kumla, hade han länge engagerat sig för unga killar i stan som sniffade.

- Han startade ungdomsgård och försökte göra något för dem. De som hamnade i fäng-else åkte han och hälsade på.

Ibland tog Olle med sig hela sin familj på besöken. Tre barn, massor av bullar och någon blomsterbukett.

- Första gången jag besökte ett fängelse var jag nog inte tio år fyllda. Idag måste man vara 20 år för att följa med in.

Glad för fängelset 1965 byggdes till Olles stora glädje ett fängelse i Kumla. Nu slapp han åka landet runt till olika anstalter för att hälsa på sina grabbar. Snart kom familjen Eriksson att besöka alla interner som ville ha ett besök. Marina var bara tolv år första gången hon klev in på Kumlaanstalten. Knappast en trygg värld för en ung flicka väl?

- Nej, det stämmer inte. En del säger att de är så rädda första gången de går in på Kum-lafängelset, men det var aldrig jag. Jag hade ju med mig mamma och pappa och kände väl att, eftersom det var okey för dem att gå in där, så var det även det för mig.

Marina Norberg har sedan den dagen heller al-drig känt sig orolig under sina besök på anstalten.

- Det är skillnad när man träffar dem där, då är de nyktra och avgiftade. För många av brotten sker ju under drogpåverkan. När man kommer dit som en medmänniska så blir man

Stor sortering av

Snittblommor,Krukväxter,

Jord, Gödning,Sommarblommor

019-57 35 10Stene Brunn 106, Kumla

månd-fred kl 9-18lörd-sönd kl 9-15


vänligt bemött, då är de flesta av dem jättetrev-liga. Nä, då känns det farligare när jag kommer ut, då kan man ju bli påkörd av en bil.

Sång, musik och stillettSnart följde fler i de Erikssonska spåren. Vän-ner till familjen började delta i besöken. En skara som till slut blev till en återkommande besöksgrupp.

- Till att börja med gjorde besöksgruppen inga kontinuerliga besök. Vi kom någon gång i månaden eller till de stora helgdagarna. Ofta hade vi med oss Per-Olof, en vän som kunde spela dragspel och så var vi några som sjöng till musiken.

Med tiden blev besöken tätare och mer sam-manhängande. Familjen Eriksson gick tre kväl-lar i veckan, efter arbetets slut. Varannan söndag och vissa lördagar, några timmar varje gång.

- En period hade vi ett filmteam med oss som visade ”Korset och stilletten” för dem. Den tror jag att jag såg 19 gånger, så den kan jag utantill.

Då kunde det sitta 100 fångar i samlings-salen. Idag är förhållandet ett annat.

- Nu är fängelset uppdelat i en mängd olika avdelningar och man träffar bara 12 eller 20 interner åt gången.

Fått nya receptDet skiftande inslaget av nationaliteter på anstalten har för Marina haft en positiv del.

- Jag gillar ju att baka och laga mat, och bland fångarna med sina olika matkulturer finns det en del som är riktigt duktiga i matlagning. Så min receptpärm är numera fylld av goa recept.

För många av fångarna är de här besöken de enda andningshålen de har i en mycket tuff miljö, och många är de som berättar hur mycket besöksgruppen betyder för dem. Hårdheten är ständigt närvarande och många far illa. För den som har problem med klaustrofobi är fängelset ingen bra miljö.

- Idag är anstalten hermetisk tillsluten. Bara att komma in är en hel sträcka av grindar, id-kort, detektorer och kontroller. Ingen slinker in utan vidare.

Inte heller ut. Förr kunde det hända att fång-ar tog sig över muren. Vem minns inte när Ioan Ursut tog sig ut på två minuter eller när 15 andra hoppade över 1972? Marina har med åren träffat alla de brottslingar som omtalats i pressen. Men när vi frågar om några personliga

minnen kring blir dem blir det stopp.- Nej, där går gränsen. Jag för ingenting vi-

dare av det som jag känner till om enskilda per-soner på fängelset. Det skulle jag aldrig göra. Men så pass mycket kan jag säga att det är en väldigt brokig skara som sitter där, och många av dem har genom åren gett mig grundliga lek-tioner i att bli kriminell. Utan att jag blivit det.

Hade inbrottIbland har kontakterna med tjyvarna även in-neburit oväntade fördelar. Som den kväll Ma-rina kom hem till familjens villa och upptäckte en lapp på köksbordet.

- På lappen stod det; ”Ursäkta att jag bröt mig in hos er. Jag visste ju inte att det var hos er jag var förrän jag fick se familjefotografierna i vardagsrummet. Så glöm nu inte att låsa dörren i fortsättningen. Det kan ju komma tjuvar!”

Hjälp till anhöriga- Tidigt tog mamma och jag kontakt med fån-garnas fruar, som ofta behövde hjälp med barn-vakt när de besökte sina män. Efter besöken fick de sova över hemma hos oss, särskilt om de hade långt att åka.

Numera finns övernattningsrum i stan som drivs av kommunen, anstalten och kyrkorna.

Marina och Roger har fått tid att vara jour-familj istället.

- Vi känner mycket för familjerna, ofta far de illa. Ibland innebär mannens fängelsevistelse ett värre straff för dem. Han blir ju omhän-dertagen av samhället, medan frun blir ensam-stående. Så de är ju också att se som brottsoffer.

Fyrtio år på Kumlafängelset har gett Marina en mild syn på internerna, hon ser en männi-ska i varje brottsling.

- Det är människan bakom som är det viktiga, inte vad fången gjort för att komma dit. De har en lång väg tillbaka och många står utan hjälp när de kommer ut.

”Fängelser - nödvändigt ont”Marina ser fängelser som något nödvändigt ont. I vissa fall till nytta.

- Ingen blir bättre av att sitta på fängelse, men för en del tror jag fängelserna behövs. Man kommer ifrån sina gamla gäng. Får tid att stu-dera, fundera på vad som gick snett i livet och förhoppningsvis komma ut med nya ögon. I en viss åldersgrupp börjar många också tröttna på sitt kriminella liv och beslutar sig för att ta ansvar för sig och andra. Med åldern kommer förståndet, avslutar Marina Norberg.

Text och foto KG Mattsson

HALLSBERGS SKRÄDDARELagning, ändring m.m.av kläder

Thiodora Naccachian

V Storgatan 1, 694 30 HallsbergTel: 0582-134 40

Öppettider:mån-fre kl 09.30-17.00lunchstängt kl 12.30-13.00

Elinstallationer

Uthyrning

Installation av ljud, ljus & bild

Smarta hus

Nätverksinstallationer

www.alltek.se, 070-558 24 09

Marina Norberg menar att vi alla kan göra en hel del för att förhindra att kriminaliteten breder ut sig. Det kan räcka med att vi vågar växla några ord med den stökige grannen. Vi måste våga ta ett steg längre ibland.


”Simhopp tuffare än boxning”SIMHOPP: I över 40 år har Willy Marolt varit simhoppstränare i Kumla. Men nu är det förmodligen slut med det då det nya badhuset saknar hopptorn och Willy vet vad det är han kommer sakna mest. - Att se glädjen i barnens ansikten när de har klarat ett nytt hopp det är lycka för mig säger han till Kumlanytt.

Vi träffas på Djupadalsbadet och vädret gör att övriga besökare går att räkna på handens fingrar. Ett entusiastiskt killgäng i 12-års åldern leker dock för fullt i vattenrutschbanan och ser inte ut att bry sig nämnvärt om det mulna vädret.

Det gör heller inte Willy Marolt, 68, när han värmer upp med lite volter från hopptornet och får det att framstå som världens enklaste grej. Skulle undertecknad testa samma saker skulle det definitivt sluta i total katastrof.

Willy är född i Maribor i Slovenien och kom till Sverige 1965. Sedan 1978 är han bosatt i Kumla och tränare i simhopp har han varit se-dan 1971, men hur kom det sig att han började med simhopp?

På väg att korsfästas? Willy Marolt, 68, koncentrerar sig inför hoppet från 10:an på Djupadalsbadet. Det krävs mod och vilja i den här sporten säger den gamle tränaren.

019-57 56 14 www.dinredovisningsbyra.com

Önskar alla en lite skönare, lite grönare och lite godare sommar!

Kontakta oss gärna om du har några frågor kring oss som redovisningsbyrå eller de tjänster som vi erbjuder.

Malin Wennergren

Det kompletta fönsterföretaget

Köp våra underhållsfria SP-testade fönster och få tid över till annat i sommar!

Vi säljer alla sorters fönster, välkommen till vår utställningslokal på Hagendalsv. 30 i Kumla eller ring oss på tel: 070-776 44 75

Välkommen!

framtidens fönster


- Det var en slump, jag såg några simhopparkil-lar som hoppade studsmatta och gick dit och provade själv. De blev imponerade när jag gjorde lite volter och tog med mig till Gustavs-vik i Örebro.

- Väl där gjorde de saker som jag inte skulle våga, men jag försökte göra likadant hea tiden. ”Den där jäveln är inte klok”, sa de till slut, han

måste vi få med till våra träningar och så blev det.Förutom simhopp har Willy länge varit trän-

are i boxning, två sporter med stora likheter enligt Willy, vad anser han då är den stora charmen med simhopp?

Kräver mod och vilja- Det är en mentalt väldigt tuff sport, helt an-

norlunda alla andra. Det finns en kombination av tävlingsadrenalin och rädsla som jag gillar. Boxning är också en tuff sport, men bara på tävling. I simhopp är både träning och tävling psykiskt påfrestande.

Vad är det för rädsla du gillar, kan du ut-veckla?

- Det är tufft att hoppa från tio meter och göra volter och snurra samtidigt. Det krävs mod och vilja för att klara det. Men vill man verkligen klara av nåt så övervinner man sin rädsla.

Har du slagit dig nån gång när du hoppat?- En gång landade jag på ansiktet när jag

hoppade. Mina ögon var helt igenmurade en vecka efteråt och alla trodde att jag hade gått en boxningsmatch.

Barnens lycka klara hoppI samband med att Kumlahallens badhall slagit igen för gott och det nya badhuset inte kommer ha något hopptorn är risken stor att simhoppet försvinner helt från Kumla. Som mest var det runt 20 personer som höll på med simhopp hos SK Nautilus i Kumla/Hallsberg, nu är antalet nere på fem.

- Det känns inget roligt alls. Har vi ingen-stans att träna går det ju inte att fortsätta. Att se glädjen i ett barns ansikte när de klarat av ett nytt hopp som de varit rädda för att göra innan, det är lycka för mig, säger den gamle simhopparen Willy Marolt.

Text Anders Björk

Foto Sune Eskelinen

Nej, han brukar inte få svindel, Willy Marolt, som började med simhopp mest av en slump men talangen fanns där från början. Sedan blev han hopptränare i Kumlas simklubb.


019-58 00 66, Hagendalsv. 5

Sommartider hej hej,vi har öppet för dig

hela sommarenMia, Therese & Petra

Willy bjuder på ett akrobatiskt nummer iförd samma dräkt som han hade 1977 då SM i skämthopp arrang-erades i Djupadalsbadet. En dag då det var rekordmycket folk på plats, enligt Willy.

VÄLKOMMEN TILL EN RIKTIG GYMNASIESKOLA

Barn- och fritidsprogrammet I Bygg- och anläggningsprogrammet I Ekonomiprogrammet I El- och energiprogrammet I Estetiska programmet I Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet I Hantverksprogrammet (lärling) I Hotell- och turismprogrammet I Humanistiska programmet I Industritekniska programmet

Introduktionsprogrammet - fem inriktningar I Naturbruksprogrammet (lärling) I Naturvetenskapsprogrammet I Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet I Teknikprogrammet I VVS- och fastighetsprogrammet (lärling) I Vård- och omsorgsprogrammet

Särskild variant: Musikestet I Nationell idrottsutbildning: Fotboll & OrienteringGymnasiesärskolan: Särskolans individuella program I Särskolans specialutformade program

www.alleskolan.eu


Marika - världens snabbaste “tant”Hon började simma när hon var tio år. Blev svensk ungdomsmästare vid 14 och tog sedan en rasande massa medaljer innan hon tio år senare la av som ”simmarpensionär”. Utbildning, lärarjobb och familjeliv följde. Ända tills Svenska simförbundet år 2000 startade tävlingar för veteraner. - Förra året slog jag mitt sjätte världsrekord , säger Marika Johansson, 46.

Lördag kl 9 i Djupadalsbadet. Bland de första på plats vid 50-metersbassängen är Marika Johansson. Kläderna åker raskt av, baddräk-ten finns redan på inunder. Hon sätter på sig badmössan och rättar till simglasögonen. Det är sex månader sedan hon simmade senast och hon påstår att hon känner sig lite ringrostig. Men ingenting av detta märks.

När bassängen kokadeEfter ha doppat sig paddlar hon iväg som en säl och 38 armtag senare duttar hon fing-rarna i kaklet och vänder tillbaka. Tiden 40 sekunder ser hon som ren avkoppling. En tid som en god motionssimmare nog skulle se som mycket bra gjort.

- Nja, vore det tävling skulle det gå mycket for-tare, säger Marika.

Sommaren 2006 var tiden 26,56 sekunder och publiken i Haninge simhall kokade när Marika Johansson från Kumla slog händerna i kaklet. Vid 40 års ålder hade hon slagit nytt världsrekord på 50 meter frisim. Men det var bara början. Hon slog sina egna rekord fem gånger till, de tre första i årsklass 40-45 och de två andra i 45-49.

- De här rekorden var några av mina roli-gaste vinster, kanske nästan lika roliga som när jag tog min första guldmedalj i Svenska ung-domsmästerskapen 1980.

Då hade Marikas simframgångar bara börjat. Vid den tiden fanns inte masterssimning och

många vältränade 25-åringar klev ur ramplju-set som simmarpensionärer. Numera kan man fortsätta till Mastersimning från 25+ och upp-åt. Ändå kom Marika inte med bland vetera-nerna förrän vid 37 års ålder. Så mycket annat av livet hade kommit emellan.

Sport ligger i släktenMarikas pappa Hans Pettersson, Osten kal-lad, var på sextiotalet en av Sveriges bästa fotbollsmålvakter. Fostrad i IFK Kumla och allsvensk spelare i Degerfors IF. Två gånger vaktade han kassen i landslaget. Även brorsan Tomas har rullat boll och spelade en tid i divi-sion 3. Simningen blev Marikas område.

- Jag började i Kumla simsällskap när jag var

Svenska Skoindustrimuseet Skotillverkning Historia Försäljning Skomode

Mån-fre kl 13-17 (året runt)Lör-sön kl 13-16 (maj-sept)

019-58 81 87 I Sveav. 19, Kumlawww.skoindustrimuseet.se

Öppet:

Sköna & Snygga Slippers Flera färger • Pris: 150-250 kr


tio, var liten och rund och inte särkilt slimmad för bassängen.

Men i sjätte klass började det myckna tränan-det ge resultat. Första guldet kom på 100 meter frisim i svenska ungdomsmästerskapen, något hon inte alls räknat med.

- Men jag sänkte mitt personliga rekord till 59,0 prick. Det gav mig en plats i juniorlandslaget.

Snart avlöste guldmedaljerna varandra i un-gdomslandslaget och seniorlandslaget. Marika tävlade i World Cup och flackade Europas sim-hallar runt några år.

- Men när jag började simgymnasiet kom jag in i en svacka. Jag slarvade med maten och

sömnen och det började gå sämre. Efter gym-nasiet slutade jag simma och utbildade mig till förskollärare istället.

Marika återstartade visserligen vid 22 och fick några framgångsrika år i landslaget innan hon tog adjö vid 25 års ålder. Livet som sim-marpensionär väntade.

15 år på Duvans förskolaMarika bildade familj och kom att jobba 15 år med småbarn på Duvans förskola i Kumla. Men även jätteroliga arbeten har sina grän-ser. När Kumla kommun i början av det nya årtusendet drog in på personal och ökade

barnkullarna på avdelningarna upplevde hon att det var dags för nya vägar.

- Jag hade funderat länge på att bli gymna-stiklärare, och nu kände jag att det var rätt tid.

Det blev gymnastik- och idrottshögskola i Örebro och därefter arbete som gymna-stiklärare på Fylstaskolan. Ett arbete hon nu innehaft tio år och säger sig stormtrivas med. Så Marikas alla elever har fått förstklassig sim-undervisning på gymnastiklektionerna.

Ibland träffade hon sina gamla simmar-kompisar, en gemenskap som blev allt tätare då en veteranrörelse för tio år sedan startade i Sverige. Gamla simmare ville inte sluta simma

Ingen vanlig motionär - världsmästarinnan Marika Johansson paddlar lättjefullt i Djupadalsbadets bassäng. Sätter hon fart hänger ingen i hennes ålder med!


Det kompletta företaget!Totalentreprenör - borrar och installerar allt för

vatten och energi, allt i egen regi.

• VVS-arbeten• El-arbeten

• Kyl-arbeten• Installerar bergvärme

Vi borrar själva - egen borrigg!

Tel: 019-58 21 30www.s-varme.se

Sörbyvägen 3, 692 34 Kumla

bara för att de fyllt 25. Snart såg mängder av masterklubbar dagens ljus, så även i Kumla.

- Här finns veteraner ända upp i 80-årsåldern. Det finns de som tränar flera gånger i veckan, andra tar det lite lugnare.

De förnyade motionstillfällena gav så goda resultat att Marika som 43-åring kom att få en så bra tid på 50 meter frisim att hon kvalade in på SM för seniorerna.

- Så snabbt ska man egentligen inte kunna simma i den åldern enligt expertisen. Men jag kom till och med att få simma lagkapp ihop med min dotter Vera.

Medaljerna undanstoppadeMedaljer och pokaler finns det gott om hemma hos familjen Johansson. Men prishyllan får man leta efter.

- Nej, jag har ingen prishylla, de ligger i en låda allihop. Jag är inte mycket för det där med pokaler och gamla framgångar, utan är mer inriktad på nuet och nästa mål. Hon funderar inte ens särskilt mycket på att hon är värld-srekordhållare för sjätte gången.

- Jag är mest förvånad över att lilla jag kan simma fortast av alla. Ibland frågar mina elever mig om jag verkligen är världsmästare och då brukar jag svara att jag i alla fall är världens snabbaste tant. Det viktigaste är inte att man kan rada upp en massa prestationer, utan hur man är och hur man mår. Att kämpa väl är viktigt. Det gläder extra mig att se individer som kämpat hårt och når framgång både inom skola och idrott.

Marika om någon bör ju veta vad som krävs

för att bli en bra världsmästare. Som grund för sina framgångar pekar hon på sin envis-het, sin goda fysik, höga ambitioner och star-ka målinriktningar.

- Man måste vara beredd att offra andra sa-ker om man vill vinna, och man måste fortsätta även när det känns tungt.

Numera kan Marika i alla fall ta det lugnt i

simbassängerna. Några längder i Djupadals-badet räcker. Men viljan och målen finns kvar.

- Jag hoppas jag kan slå fler världsrekord framöver, gärna 2014 i Masters-VM i Mon-treal, avslutar Marika Johansson.

Text och foto Karl-Gustav Mattsson

Marika Johansson funderar på att satsa på VM i Kanada 2014.

Företagsgatan 4 019-58 22 80

Specialiserade på rostfria söm-svetsade tak, koppar och rheinzink.

Takmålning samt vattenblästring av tak. 500-800 bar utföres.

www.ostmansplat.se

Nyttja

rotavdraget!

Passa på att se om ditt tak

plåt- & tegeltak

KLEVET HYRMASKINER

Jakt & Fritid

Handelshuset i Hallsberg 0582-68 68 00 klevet.se

Uthyrning till företag och privatpersoner

Köp din jaktutrustning hos oss!

Uthyrning till företag och privatpersoner

Köp din jaktutrustning hos oss!


12 personer svarar för94 procent av inläggen

Kommunfullmäktige

Kumlaborna har valt 45 personer till kommunens högsta beslutande organ. Men det är ett fåtal av de förtroende-valda som yttrar sig. Det visar Kumlanytts kartläggning när valperioden hunnit halvvägs. Tolv personer svarar för 94 procent av inläggen.

Föga förvånande är det Lennart Eriksson, socialdemokrat och kommunstyrelsens ord-förande, som äntrat talarstolen flest gånger i fullmäktige sedan hösten 2010 fram till i vår, 82 gånger. Det ingår i hans roll att presentera eller försvara olika förslag.

På andra plats parkerar moderaternas oppo-sitionsråd Mats Hellgren med 72 framträdan-den, också logiskt med tanke på att Hellgren som representant för det största borgerliga partiet kan ses som det styrande partiets hu-vudmotståndare.

Flitigast därefter i talarstolen är socialde-

mokraterna Katarina Hansson med 61 inlägg och Dan-Åke Moberg med 58.

Ett knippe opponenterDe följs av ett knippe opponenter: kristde-mokraten Per Holm med 46 inlägg, miljöpar-tisten Mats Gunnarsson 36, folkpartisten Christina Örnebjär 28 och centerpartisten Jan Engman 27 inlägg.

I nästa grupp kommer socialdemokraternas andra försvarslinje med Annica Moberg 24, Stefan Svensson 23 och Björn Eriksson med 10 inlägg. Vänsterpartisten Elisabeth Berglund kan väl också tillföras denna grupp med 22 inlägg.

Så värst många fler förtroendevalda är det inte som yttrar sig när de tunga besluten ska fat-tas. Kumlanytt har räknat fram att 513 inlägg gjorts på fullmäktiges möten (som alla kan ses och höras på www.kumlanytt.se). De 12 politiker som gjort 10 eller fler inlägg svarar för 483 stycken. Nästan alla andra sitter tysta möte efter möte.

Noterbart är att de som valde Sverigede-mokraterna inte fått ut särskilt mycket, parti-ets företrädare har inte gjort ett enda inlägg i debatten.

Gustav kommenterarDen som noga räknat igenom alla inläggen är Gustav Strömberg, sistaårselev på JN-gymnasi-et, som var praktikant under en månad hos Kumlanytt. Här är hans kommentar:

- Det man känner efter att ha kollat på massa fullmäktigemöten är att de bitvis är seriösa de-batter men ofta så brukar det spåra ur och det blir personangrepp till höger och vänster om vem som ljuger och vem som talar sanning. Så man kan säga att det är som en komediserie för ibland kan man inte låta bli att småskratta!

- Man märker också att socialdemokraterna tar vara på att vara flest i kommunfullmäktige då de en efter en pratar från talarstolen, vid vissa tillfällen är det tre sossar i rad som dis-kuterar om samma ämne.

Text Lars Litzén, Statistik Gustav Strömberg

Lennart Eriksson (s), nummer 1 i talarstolen.

Mats Hellgren (m) nummer 2.

Nästa sida: hela listan

Dan-Åke Moberg (s) nummer 4.Katarina Hansson (s) nummer 3.

019-58 01 01www.AML.nu

100:- Rabattpå

Hyra av Flyttsläp/Flyttbil10-pack Flyttlådor (=90:-/10st)Hyra av Förråd/Magasin

Klipp ut 100-lappenGäller hos AML tom. 2012-08-31Max en/kund

15år1997-2012�

Flyttstäd (även rut-avdrag)

.

.

.

.(Klipp ut annonsen)


Eleganta solskydd inne och ute

www.orebromarkisfabrik.se, telefon 019 - 26 25 00

Välkommen in och besök vår utställning på Radiatorvägen 3 i Örebro.

Eleganta solskydd inne och ute

www.orebromarkisfabrik.se, telefon 019 - 26 25 00

Välkommen in och besök vår utställning på Radiatorvägen 3 i Örebro.

Så ofta talar dina politiker Arbetarepartiet - Socialdemokraterna

Dan-Åke Moberg 58Lennart Eriksson 82Katarina Hansson 61Gunnel Kask 7Mårten Blomqvist (ordf) 0 Annica Eriksson 24 Björn Eriksson 10Marie Eriksson 0 Stefan Svensson 23 Eva Wilhelmsson 0Christer Thörner 0 Gun-Britt Andersson 0 Majeed Ahmad Rauf 0Ing-Marie Andersson 0Andreas Brorson 1Katarina Öberg 0 Carl-Gustav Thunström 2Lisbet Björklund 0 Thomas Andersson 0Jeanette Widström 0Sten Persson 0Britt Gelin 0

Moderata samlingspartiet

Margareta Engman 1Mats Hellgren 72Göran Arveståhl 7Göran Andersson 0Berry Keller 1Elisabet Ekestubbe 2Marina Andersson 0Anders Schölin 0

Centerpartiet

Jan Engman 27Per-Arne Mårstad 3Anette Friman 0

Folkpartiet liberalerna

Linda Axäng 4Christina Örnebjär 28Tony Larsson Malmberg 1

KristdemokraternaPer Holm 46Siv Jerlström 0Raymonda Kourie 0

Vänsterpartiet

Elisabeth Berglund 22Denis Nilsson 0

Miljöpartiet de gröna

Mats Gunnarsson 36Marcus Thörn 3Carina Riberg (ers) 1

Sverigedemokraterna

Jan Spiik 0Per-Åke Ringhald 0

Här är antalet inlägg som gjorts i Kommunfullmäktige okt 2010 - april 2012

– Vi har sedan starten förvärvat och flyttat hit ett trettiotal företag, senast Goodstep AB, en grossistfirma inom skotillbehör, säger Johan Lindmark, fjärde generationens VD i familjen. Vi har ett kontor i Shanghai för import av enk-lare skoband som vi tidigare tillverkade här, men vår produktion idag är det ingen större vinning att flytta.

500 personer som mestBandis historia i Kumla hänger samman med skoindustrins. Partiskomakeriet växte fram under mitten av 1800-talet och redan 1856 var familjen Lindmark med på ett hörn med en grossistverksamhet för import av läder och tillbehör till skoindustrin. Under 1900-talets första hälft köpte fabrikanterna skobanden från Tyskland, men krigen försvårade importen och 1938 grundade Johans farfar och farfarsfar

Bandis industrifastighet i funkisstil är en välbekant syn för kumlaborna. Lokalerna byggdes 1946.


Fotografera med kvalité i sommar

KVALITET • SERVICE • OMTANKEHagendalsv 7, Kumla • 019-57 08 44

Casio Exilim EX-ZR10012,5x optisk zoom, 24 mm vidvinkel med mekanisk bildstabilisator,videoklipp i full HD, 3" TFT-skärm

1 795:-ord. pris 2 795:-

Utsedd till årets bästa

kamera!

Bandi stannar hemmaoch satsar på export

Från skosnören till specialband

Det är Kumla som gäller för Bandi. När andra bolag flyttar sin tillverkning till Kina eller an-dra lågprisländer fortsätter det familjeägda företaget att väva band på Köpmangatan 62.

AB Bandindustri, då i nuvarande Sveas bageri i centrala Kumla. Verksamheten blomstrade och 1946 flyttade bandtillverkningen in i den nybyggda industri-fastigheten i funkisstil med stora fönster, som

blivit så välkänd för kumlaborna. Skosnören tillverkades, men också vävda och flätade band till trikå- och konfektionsindustrin och sybehörsband till sybehörsgrossister och varu-huskedjor.

Som mest arbetade 500 personer på Bandi i lokaler som byggdes ut efterhand för att idag uppmäta 22 000 kvadratmeter.

Fortfarande under 1970-talet tillverkade företaget produkter för konfektions- och

Banden från Bandi leveras idag, denna vecka eller nästa vecka. Banden produceras på direkt beställning och lager förekommer inte. Violet Samuelsson har arbetat på Bandi i 39 år.


• VW, AUDI, SEAT OCH SKODA SERVICE

• AKTURISERAD TOYOTAVERKSTAD

• ALL BILVERKSTAD

• SKADEVERKSTAD - SAMARBETAR MED ALLA FÖRSÄKRINGSBOLAG

• AC REPRATIONER & HJULINSTÄLLNINGAR

• VI ANPASSAR REP EFTER ERAT ÖNSKEMÅL

• ORIGINALDELAR, ALTERNATIVDELAR, BEGAGNATDELAR - VALET ÄR DITT!

Hos oss slipper du obehagliga överraskningar, vi har

prisgaranti och utför endast det arbeten du beställt!

Öppettider: mån-fre kl 07.00-17.00, onsdagar kl 07.00- 20.00

Tel: 0582-150 55Adress: Tegelgatan 1, Hallsberg

skoindustri. När sedan de industrierna flyttade till lågprisländer gällde det att hitta nya moder-nare varianter av band att tillverka.

Kunderna specialbeställer– Vi har varit snabba att anpassa oss till föränd-ringar på marknaden. När nya fibrer och gar-ner utvecklades gjorde det möjligt för oss att bearbeta nya marknader. Syntetbanden tog över och en ny färgningsteknik gjorde att vi kunde ta fram alla tänkbara färger.

Sjukvården, försvaret, räddningstjänsten, ka-belindustrin och företag inom tillverkning av

sport- och fritidsprodukter är nu kunder hos Bandi. Sortimentet är bredast i Norden.

– Förut tillverkade vi för lager, idag består 80 procent av vår tillverkning av produkter som våra kunder specialbeställer hos oss. Vi är spe-cialister inom vårt område och fungerar ofta som bollplank gentemot beställaren och är råd-givare till produktutvecklare och designers.

Ett oändligt antal olika produkter, ofta i korta serier, ska framställas i fabrikens 70 maskiner, en artikel i varje. Det här ställer förstås stora krav på personalen. Det är inte utan anledning det tar 4-5 år att bli en duktig vävare.

– Vävstolarna är automatiska, men de måste solvas och träs, ett arbete som kräver finger-färdighet och kunnande. Vi är i ständigt behov av textilkunnigt folk och jag är särskilt glad för att jag nu hittat och anställt Maja Fägerås, tex-tilingenjör.

Gått långa vägenÄven Johan Lindmark, 33 år, som tillträdde som vd i januari i år, har gått långa vägen till sin position som vd i familjeföretaget.

– Jag har egentligen aldrig upplevt något tryck från min familj att ta över ledarskapet

Ramadan Iljazi håller tungan rätt i mun när han trär trådarna i vävstolen. Foto: Per Larsson Text: Lisbeth Axelsson


För reparation av hushållsmaskiner

kontakta:

Ängvaktarvägen 3, Hallsberg0582-147 85, 070-719 01 25

för Bandi. Jag utbildade mig till industriell eko-nom och var intresserad av att vara på företa-get, jobbade här på loven. Jag hade arbetat här i åtta år innan jag tog över.

37 procent på exportTrettiosju procent av Bandis tillverkning går på export. Ambitionen nu är att öka den an-delen genom att satsa på försäljning till USA och Europa.

– Vi tar nu våra produkter till en ny marknad för säkra framtiden.

Se och hör Bandis

maskiner väva!www.kumlanytt.se

/bandi

Fakta om BandiÄgare: Familjen Lindmark, Kumla

Antal anställda: 75 personer

Omsättning 2011: 100 miljoner kr

Antal vävmaskiner: 100 st

Kapacitet: Varje maskin väver fram 3 000 meter band per vecka i tvåskift.

Solva: Trä varp genom solv (tråd). Principen är densamma som i en konventionell vävstol.

Johan Lindmark (t v) är fjärde generationen i led-ningen för Bandi i Kumla. De mjuka textilbanden som Bandi tillverkade symboliserades av cockers-panieln i logotypen (nedan). Vovven hänger kvar trots att produkterna förändrats.



Musik i sommarkväll, frilufts- gudstjänster, utställning och mycket mer! Besök vår webbplats för aktuellt program.

Vägkyrka i Ekeby 2-15 juli. Utställning med målningar av konstnär Stefan Gustavssson. ”Fågelmotiv i akvarell” Guidning av kyrkan. Kaffeservering med hembakt bröd.

Musik i sommarkväll29 juli kl 18 Hardemo kyrka ”Ett musikaliskt äventyr med familjen Hellgren” 5 augusti kl 20.00, Kumla kyrka ”Mjuka franska klanger” med alt, viola och harpa.

Välkommen

www.svenskakyrkan.se/kumla

till våra kyrkor i sommar!


FYNDA LACKFÄRG!Ta med annonsen till butiken, så får du

50 %

Gäller vid ett köptillfälle t o m 30/6 2013. Kan inte kombineras med andra rabatter.

NAMN:

E-POST:

KUMLA: Stenevägen 43. Tel: 019-56 06 50. Öppettider: Vardagar 9–18. Lördagar 9–13.

Din idé – vår design!

VI HAR TAPETER FRÅN ALLA KÄNDA VARUMÄRKEN:

VILKET GOLV ÄR DU? Hos oss hittar du garanterat en favorit!

Vi har ett stort utbud av trägolv, klinker

och plastmattor. Kom in i butiken så

hjälper vi dig att hitta rätt golv för just

dina behov!

DIN FÄRGAFFÄR I KUMLA!

www.nordsjoidedesign.se

Kom in och upptäck alla

vackra tapeter! Just nu har vi många

vackra vårnyheter i butiken!

NordsjöLight & Space– en lysande

nyhet!

Annlo & Birgitta

hjälper dig i butiken!

rabatt på 1 liter Nordsjö Ready V40 lackfärg!


FYNDA LACKFÄRG!Ta med annonsen till butiken, så får du

50 %


NAMN:

E-POST:

KUMLA: Stenevägen 43. Tel: 019-56 06 50. Öppettider: Vardagar 9–18. Lördagar 9–13.

Din idé – vår design!

VI HAR TAPETER FRÅN ALLA KÄNDA VARUMÄRKEN:

VILKET GOLV ÄR DU? Hos oss hittar du garanterat en favorit!

Vi har ett stort utbud av trägolv, klinker

och plastmattor. Kom in i butiken så

hjälper vi dig att hitta rätt golv för just

dina behov!

DIN FÄRGAFFÄR I KUMLA!

www.nordsjoidedesign.se

Kom in och upptäck alla

vackra tapeter! Just nu har vi många

vackra vårnyheter i butiken!

NordsjöLight & Space– en lysande

nyhet!

Annlo & Birgitta

hjälper dig i butiken!

rabatt på 1 liter Nordsjö Ready V40 lackfärg!

Naturreservatet Björka lertag ligger inte långt från tätorten. Fågelskådaren Frank Tholfsson är en av dem som skådat fåglar på platsen sedan mitten av 1970-talet.


Naturreservat in på knutenhar blivit dubbelt så stort

Björka lertag

Naturreservatet Björka lertag har blivit dubbelt så stort sedan även Vissberga lertag nu ingår.- Det är fantastiskt att ha en så fin

Frank Tholfsson vill att vi träffas i den norra delen av Björka lertag denna vackra vårkväll när solen lyser och värmer. Han förslår att vi ses bakom PK:s Mekaniska, då får vi den bästa ingången till naturresevatet.

fågellokal så nära tätorten, säger ornitologen Frank Tholfsson, som varit med sedan starten av natur-reservatet.

Auktoriserat serviceombud för Nibe villavärme

Vi hjälper små och medelstora bolag med administrativa uppgifter, så som:

• Löpande bokföring• Löner• Moms• Årsredovisningar

... och mycket mer

Kontakta oss gärna för mer information:070-584 34 59 • www.kumlaredovisning.se

Kumla Redovisning AB- din personliga

ekonomikonsult

FaktarutaNaturreservatet Björka lertag bildades 1997. Området är 18 hektar stort.

I maj i år beslutade kommunfullmäktige att utöka Björka lertag så att det även innefattar Vissberga lertag. Det innebär att ytterligare 15 hektar blir naturreservat.

Björka lertag är en fågelrik lokal med många häckande arter. Totalt har 182 olika arter noterats på fågellokalen. Det innebär att det är en av Närkes artrikaste fågellokaler.

I början av juni i år invigdes det utökade Björka lertag.

Jag tycker det är fantastiskt att det finns en så fint fågelområde så nära Kumla. Här kan man sitta och bara njuta av naturen, berättar fågelskådaren Frank Tholfsson.


- Jag minns att jag var här med min storebror någon gång i mitten av 1970-talet. Redan då var det ett område som var intressant för oss fågelskådare, berättar han. Området har ju en gång varit gammal sjöbotten och när man slu-tade ta upp lera blev det ett vattenfyllt område med vassar där fåglarna trivdes.

Det är alldeles vindstilla när vi går över den lilla träbron, rundar vindskyddet i norra delen

av lertaget och stannar till vid bänkarna och sofforna. Sävsångare och gräshoppsångare sjunger intensivt i vassruggarna. En brun kärr-hök flyger upp och tar några vingslag för att glida väg över den gula vassen och de blå vat-tenspeglarna.

Sitta och njuta- Här är det fint att sitta en stund när man har med sig fikakorgen. Man kan bara sitta och njuta av fåglarna och naturen, är det inte un-derbart, utbrister Frank.

Han har tillsammans med de andra fågel-skådarna i Kumla drivit på utvecklingen av området som en viktig fågellokal. Tillsammans med den lokala naturskyddsföreningen och Kumla kommun blev Björka lertag kommu-nens första naturreservat 1997. Ett naturskönt område som ligger nära tärorten.

Noga inventering av fåglar- Vi har jobbat med skötselplaner och vi har inventerat området, förklarar Frank Tholfsson.

Faktum är att Björka lertag är väldigt nog-grant inventerat på fåglar. Varje år genomför de lokala ornitologerna Hans Waern och Jonas Engzell inventeringar av alla fåglar som häckar i området. Och Jonas Engzell har fortsatt in-ventera fåglar i lertaget varje år trots att han numera är bosatt i Skåne.

Vi fortsätter vår promenad i norra delen av området. Här finns gångstråk som är väl ut-märkta och lätta att hitta. Vi tar oss upp för de många trappstegen i det relativt nybyggda fågeltornet och genast hittar vi ett par sångsva-nar med tre små vita dunungar.

- Det var kul att se att häckningen har lyckats, säger Frank.

Chans till avkoppling ökarHan pekar runt och visar vilka delar som ingår i den utökade naturreservatet där även Viss-berga lertag ingår. Det innebär att reservatet expanderar västerut och har blivit nästan dub-

belt så stort. Det innebär också att möjlighe-terna till en stunds avkoppling i ett intressant naturområde har blivit större.

- Jag tycker det är kul att området utveck-las. Här finns väldigt många fina karaktärs-arter som till exempel sångsvan, närktergal, gräshoppsångare och brun kärrhök. Men jag tror det allra viktigaste är att det finns en så här fin plats nära Kumla som man kan gå eller cyk-la till och dessutom få fåglarna så nära inpå sig.

När Frank Tholfsson får drömma om fram-tiden ser han också en del betade strandängar runt det nuvarande naturreservatet. Då skulle området kunna bli ännu mer rikt på olika arter. Men så är han tillbaka till nutiden.

- Nu är det viktigt att området sköts or-dentligt så att det blir gynnsamt för fåglar och andra växter och djur, förklarar han.

Frank funderar en stund på varför han och andra tycker att en stund i naturen är en kvalitetshöjare i livet.

- Kanske är det så att vi lever i en tid med högt tempo och då behövs de här små oaserna som ligger nära tätorterna ännu mer, säger han.

Text & foto: Kent Halttunen

Har Du stopp i avloppet, läckande

kranar eller problem med värmen?

Behöver Du nytt och fräscht i

badrum eller kök?

Vänd dig till:

019-58 04 24070-491 80 22

Välkommen!

Kumla VVS

Nu utökas naturreservatet Björka lertag och blir nästan dubbelt så stort (till vänster om mittlinjen).


Nu är kommunenute och cyklar igen!Det är populärt att cykla. Under förra året ökade försäljningen av nya cyklar med cirka tio procent. Därför sat-sar kommunerna på nya cykelbanor både för att göra framfarten säkrare och för att förenkla cykelresorna.

Men cykeln är så mycket mer än ett effektivt och miljövänligt sätt att ta sig till arbetet eller affären. Cykeln gör det möjligt att i lugn och ro uppleva naturen och till skillnad från den bil-burne får man höra både näktergalens sång och känna syrenblommornas dofter utefter vägen.

År 2011 påbörjade kulturavdelningen i Kumla kommun arbetet med att omarbeta och förnya de cykelguider som gjordes på 1970-talet. Guiderna ger förslag på lämpliga cykelturer med kartor, vägbeskrivningar och information om några av de sevärdheter man passerar under färden.

Tre nya turguiderFörra årets två cykelguider var mycket populära. Dessa berörde två kortare turer till Vallersta och Hällabrottet. I år tillkommer tre nya guider, Säbylund/Kvarntorp, Hardemo och Ekeby.

De nya turerna är något längre än förra årets. Alla är över två mil långa och hela Ekeby-turen är på 38 km. Några större strapatser är det ändå inte fråga om. Kumla är platt och de flesta sträckorna är lättcyklade. Ibland på grus-vägar men mestadels glider cyklarna fram över välpreparerade asfaltsvägar. Vinden är som vanligt det största hindret för en behaglig tur.

Även om de flesta av turerna avverkas på några timmar kan det vara bra att ha med vatten och kanske något ätbart. Utanför cen-tralorten är tillgången på affärer eller kaféer liten och tillskottet på näring och vätska är en förutsättning för ett gott humör. Vad finns att se under turerna? Många av

besöksmålen är för Kumlaborna kända sedan tidigare. Här finns Kvarntorpsområdet med industriminnen, flera av kommunens kultur-byggnader och muséer är andra sevärdheter utefter vägen.

Ett gravfält som länge varit känt men som nu gjorts tillgängligt är Tillrebacken i Hardemo. Till skillnad från Hjortsbergagravfältet med lämningar från bronsålder till vikingatid tillhör Tillrebackens gravfält yngre järnålder och är genom sina böljande kullar och läge minst lika vackert. En stig fram till gravfältet kommer att färdigställas under sommaren.

Dags upptäcka Ekeby Ekeby har tidigare inte beskrivits i någon cykelguide och här finns ett geografiskt område som för många i centralorten kanske är outfor-skat. Det är jordbrukslandskapet och de vida slätterna som präglar området och här finns i anslutning till Kvismaren också kommunens rikaste fågelliv. En medhavd kikare gör cykel-turen intressantare.

Ett annat område som många kanske inte känner till är miljön runt AB Mossby kalkbrott intill Hällabrottet. Här finns betydande lämn-ingar efter kalkbränning, vattenfyllda gruvhål och Lugnet, ett gammalt torp med en äppellund som blommar vackert under försommaren.

Cykelguiderna finns tillgängliga på bland an-nat biblioteket och turistbyrån. De finns också att ladda ner från www.kumla.se.

Text och foto Göran EkbergKulturintendent, Kumla kommun

HAIR STUDIO MStängt i sommar:

v. 27 fredag • v. 28 måndag • v. 29 • v. 30 onsdag, torsdag och fredag

Vi önskar er en toppen bra sommar, glöm inte att ta hand om ert hår!

Marina & Mikaela på Hair Studio M

Trädgårdsgatan 7 • Tel: 019-57 36 33

Intressanta ting och vyer att upptäcka på cykelturen: Utsikt över Kvismaredalen (stora bilden). Milsten mellan Ekeby och Sköllersta. Vattenfyllt kalkbrott vid Lugnet.


Konst på StanKonstvandring i de centrala delarna av Kumla. Hämta din vandringsfolder på Kumla turistbyrå.

VestastenenKommunens enda runsten, huggen i sandsten.

Hällkistan i YxhultEn av länets få gravar från stenåldern.

Kumla turistbyrå & Kumla KonsthallSommarutställning: Gunnar BrusewitzÖppet: mån-fre kl 10-17

Kumla bibliotek med Kumla utställningshall & UtställningshörnanÖppet: mån-fre kl 9-18

VallerstakällarenUppförd i slutet av 1500-talet av fogden över Västernärke.

Viaskogens naturreservatNaturupplevelser och motion.

Bad i HästhagsbrottetEtt härligt friluftsbad för hela familjen.

Kvarntorps friluftsområde18-håls golfbana, rid- och vandringsleder i varierande natur, grillplatser, fritt fiske i de vattenfyllda dagbrotten, Norra Mossby natur-reservat m.m.

AktivitetshusetYta för skateboard, inlines, BMX och en bouldervägg för klättring.Öppet: måndag och onsdag kl 16-21

Hults naturreservatTa en promenad genom det löv-skogsdominerade reservatet.

Öjamossen med ÄlgasjönNaturskönt område med Kumlas enda kvarvarande natur-liga sjö.

Kumla SolsystemsmodellTa dig runt den skalenliga modellen av vårt solsystem, från torget till Kvarn-torpshögens topp. Hämta din van-dringsfolder på Kumla turistbyrå.

Björka lertag naturreservatEn stig leder runt det gamla lertaget och från en plattform kan man på nära håll beskåda fågellivet.

Djupadalsparken & DjupadalsbadetEtt område med konstgjord sjö, vacker park, utom-husbad, strövområde, el-ljusspår, restaurang/pub, minibangolfbana, frisbee-bana och amfiteater. I området byggs även kommunens nya inomhusbad som står klart i december 2012.

Lekebackens domarring och gravfältEtt av närkes största gravfält från brons- och järnåldern.

www.orebrotown.com/kumlaMer information om alla besöksmål:

Kumla sjöparkKumlas nya moderna mötesplats med vatten- ytor, bryggor, stränder, amfiteater och gångvägar.

Stenarbetsmuseum Yxhult & Hembygdsgården i HällabrottetStenarbetets historia med en unik samling gipsför-lagor, mekanisk verkstad och modellsamling.Utställning, försäljning och kaffeservering i hem-bygdsgården.Öppna visningar: Söndagar v. 22-34 kl 14-17

Skolmuseet i Hardemo & Sockenmagasinet i HardemoSkolsal och lärarbostad från slutet av 1800-talet samt ett av få kvarvarande magasin i Närke.Öppna visningar: Söndagar v. 25-34 kl 14-17

Svenska SkoindustrimuseetSkotillverkning, historia, försäljning och skomode.Öppet: mån-fre kl 13-17, lör-sön kl 13-16

Finns som guidad tur. Bokning 019-58 81 06

Konst på Hög & KvarntorpshögenUnik skulpturpark med ett 30-tal konstverk på toppen av Kvarntorpshögen.Öppet: Alla dagar kl 10-20, kaffestuga kl 10-17

Sanna Hed militär- och friluftsmuseum & Kumla Sannaheds HembygdsgårdSveriges största mötesplats för militärer under 1800-talet.Öppna visningar: Söndagar v. 26-33 kl 14-17Kaffeservering under visningarna.

R

iv ur & ta med!

Sommarens besöksmål i Kumla kommunAnnons från Kumla kommun


Premiär för helt nya Hyundai i30!

Tänk om.Tänk nya Hyundai i30.i30 1.6 Select miljöbil169 900 kr eller 1 699 kr/mån

5 års Nybilsgaranti med fri körsträcka ● 5 års Vägassistans ● 5 års Serviceassistans 5 års Lackgaranti ● 3 års Vagnskadegaranti ● 12 års RostskyddsgarantiBränsleförbrukning vid bl. körning: (1.6 CRDi/1.6 aut) 4,1-6,7 l/100 km, CO2 108-157 g/km. Miljöbil enl. definition i förordning 2007:380. Bilarna på bild är extrautrustade. Finansieringsförslag via Hyundai Finans: 6,50% ränta (per 2011-07-19), 36 mån, 30% kontant eller inbytesbil, 45% restvärde, eff. ränta 7,66%.

5 års Nybilsgarantimed fri körsträcka

”Det lönar sig alltid att besöka oss”

Vi är experter på försäljning

till företag.

Testa oss...

Köpmang. 45 KumlaTel. 019-56 09 80

Öppet: mån-fre kl 9-18

lör kl 10-13

www.motorcentrumkumla.se

Nyhet!

Skön sommar med plagg från Swesco

Nerikes Glasmästeri AB • Stenevägen 25, Kumla Tel 019-58 38 00 • www.nerikesglas.se

Stenskottslagning från 0 kr vid minst halvförsäkring

Bilrutor

Solfilm till bil

Har bilprovningen anmärkt på dina strålkastare?

NYHET! Vi åtgärdar så strålkastarna återfår sin skärpa och

klarhet

JOUR DYGNET RUNT 019-58 38 00

Tag med kupongen och få20% RABATT på hela vårt sortiment. Gäller vid ett köptillfälle före 31 dec 2012

Bäst på sikt!FönsterreparationerSolfilm till fastigheterVäxthusglasIsolerglasAltaninglasning


Lena Maria utan armartog världen med stormSjunger på Kumlasjönt 27 juni

- För många är ett handikapp ett livslångt prob-lem, men för mig är det kanske min största till-gång, säger Lena Maria

Hon möter oss redan i dörren till sitt kontor. Vi kommer mitt i lunchen, men Lena Maria he-jar glatt och ber oss komma in. Det är det första intrycket man får av henne. En avslappnad och glad, vanlig tjej. Men sedan bryts bilden. För när vi slår oss ner och hon dricker upp det sista ur koppen är det foten hon har på bordet och tårna som hon greppar handtaget med.

Lena Maria hör till den mycket begränsade grupp som föds fast de egentligen inte "borde". När ett fosters utveckling på något sätt går fel stöter kroppen normalt bort det. Men i mycket sällsynta fall fullföljs graviditeten. Så föddes Lena Maria.

Inte överbeskyddadHon såg dagens ljus utan armar och med det ena benet förkrympt. Bara högerbenet såg ut som vanligt. Ett inte alltför bra utgångsläge för en ny världsmedborgare.

Lena Maria Klingwall föddes utan armar och med ett ben men har gjort en strålande sångkarriär. Snart kommer hon till Kumla för en konsert.

Billackering, plastreparationer & mindre plåtskador

Dysviks lack AB019-31 08 75, V:a Åby Kumla

Onsdag 27 juni kommer Lena Maria Klingwall med band till Kumlasjönt. En kvinna känd för många svenskar genom Ingvar Oldsbergs TV-pro-gram ”Här är ditt liv”. I Asien är hon superkändis. Detta för att hon trots sitt handikapp, född utan armar och ett ben, är en framgångsrik sångerska.


Om det inte varit för sina föräldrar hade livet troligen tett sig annorlunda för Lena Maria. När de fick beskedet att deras nyfödda baby var handikappad, beslöt de sig nästan genast för att ge henne en så normal uppväxt som möjligt. Utan att vara överbeskyddande.

- Jag tror att det är lättare att vara född med ett handikapp. Att bli av med armarna som vuxen är mycket värre, då måste man lära om allt från början.

Simmade som treåringEndast tre år gammal lärde sig Lena Maria att simma. Vid 18 års ålder deltog hon i sitt första SM och blev uttagen till svenska handikapp-landslaget. På VM samma år blev hon dubbel guldmedaljör och slog dubbla världsrekord. Höjdpunkten i hennes simkarriär var OS 1988 i Seoul, Sydkorea.

Som ledare och frikyrkligt aktiva lät föräl-drarna henne också gå i kyrkans alla barn- och tonårsverksamheter.

- Mamma och pappa anslöt mig aldrig till någon handikappförening. De lät mig umgås med vanliga kompisar i stället och de har gjort att jag aldrig riktigt känt något utanförskap. Jag har aldrig känt mig som en handikappad.

Turnerat i hela världen1987-1991 studerade Lena Maria vid Musikhög-skolan i Stockholm. Sedan examen har hon turnérat över hela världen. I Japan, Korea, Tai-wan, Singapore och Thailand har hon blivit allra populärast. Genom de cirka 60 turnéerna i

Asien med konserter, TV, radio och massmedia och 50 skivor och filmer har hon blivit enormt uppmärksammad. Hon är också en efterfrågad talare vad gäller människovärde, identitet och livskvalitet. 1996 skrev Lena Maria boken ‘Fot-Noter’ som nu är översatt på 14 olika språk.

Hon är kvinnan som stått överst på prispallar i världsmästerskap, intervjuats i alla media, turn-erat som sångerska flera år, träffat kändisar och fått medaljer av kungligheter. En dröm för mån-ga. Men Lena Maria tar framgångarna med ro.

- Visst är det kul att få applåder, men det har aldrig varit mitt mål. När jag var yngre ville jag hellre bli sekreterare eller lastbilschaufför.

Hjälpt av sin troAtt vara född i rätt land ser Lena Maria också som en viktig förutsättning för hur handikap-pade behandlas. I Sverige har hon fått hjälp med rehabilitering. Då är synen på de handi-kappade klart annorlunda i Japan eller Indien. Där anses det som stor skam att få ett handi-kappat barn. Ofta göms de undan på institu-tioner, få av dem går i vanlig skola.

- Tron har varit en naturlig del av mitt liv så länge jag minns. Som kristen vet jag att jag har ett värde hur jag än är och ser ut. Gud har en mening med mitt liv, och därför kan jag leva lycklig mitt i en svår situation, avslutar Lena Maria Klingwall.

Text: Karl-Gustav Mattsson

Kumlasjönt 27 juni: Lena Maria sjunger kl 19.00. Arr: Pingstförsamlingen & Ekumeniska rådet i Kumla

- Visst är det kul att få applåder, men det har aldrig varit mitt mål, beättar Lena Maria. När jag var yngre ville jag hellre bli sekreterare eller lastbilschaufför.

Vi säljer nytillverkade inredningsprodukter i fransk och dansk design, eller varför

inte köpa med bordet och stolen hem?

Du hittar oss påHagendalsvägen 30 i Kumla

Öppet alla dagar kl 10-18

www.kafetillsalu.se

Inredningsbutik & Kafédär allt är till salu!näst

an

Välkommen! Telefon: 019-57 55 54070-330 92 80, 070-561 06 80

Målning Tapetsering

samt allt i branschen förekommande arbeten.

Bildelsnetto Hallsberg

ADR: TEGELGATAN 1TEL: 0582-151 40

Bildelar & verktygTel: 0582-15140

Tegelgatan 1, Hallsbergwww.bildelsnetto.se


Fotbollsbröderna Rosén sparkar sällan på varandraFOTBOLL: Brödraparet Pontus och Robin Rosén trivs tillsammans och det märks inte enbart genom deras samspel på planen. IFK Kumla-grabbarna bor ihop, har båda testat på spel i USA och att fotbollen skulle bli deras sport avgjordes redan i vaggan. - De flesta får ett gosedjur när de föds, men vi fick varsin fotboll av farsan, berättar bröderna Rosén för Kumlanytt.

Vi träffas hemma hos bröderna Pontus och Robin Rosén dagen före match mot seriele-dande Nordvärmland i division 3. På borden inne i huset står tavlor på kända fotbollsspelare uppradade, vi sätter oss dock ute i farstun för en pratstund.

- Det här är EM-rummet säger Robin upp-rymt, och pekar mot den storbilds-TV som hänger på väggen med det stundande EM-slut-spelet i fotboll i tankarna.

"Jag älskar Kumla"Förutom några kortare utflykter till andra klubbar har anfallsparet Rosén varit IFK Kum-la troget. Lillebror Pontus säsong är i skrivande stund i fara efter att han skadat korsbandet mot Sköllersta, men känslorna för IFK Kumla är ändock starka.

- Jag älskar IFK Kumla, det är kärlek så fort jag närmar mig Idrottsparken, det känns som hemma.

- Det är avslappnat och skönt att spela i Kum-la och just nu har vi jäkligt bra tränare och lag, fyller Robin i.

Har det funnits andra sporter för er eller har det alltid varit fotboll?

- Jag har spelat hockey och innebandy, men fotbollen har alltid kommit först. Dom flesta får ett gosedjur när dom föds, men vi fick var-sin fotboll av farsan, han ville väl sätta ribban direkt berättar Pontus.

Som en sköldpadda när han nickarBåda lyfter fram den gemenskap och lagsam-manhållning som råder i ett lag när jag frågar vad det är med fotboll de gillar.

- Det är inte bara spelet i sig utan allt runtom-kring, säger Pontus. - Fotbollslaget träffar man mer än ens närm-sta vänner och det är många kompisar jag fått genom fotbollen, fortsätter Robin som precis som lillebror är en snabb och kreativ anfallare, men hur bedömer de varann egentligen?

Vill ha bättre ungdomsverksamhet- Robins största styrka är en-mot-en situ-ationer. Hans svaghet är huvudspelet, han drar ner huvudet under axlarna och ser ut som en sköldpadda när han ska nicka, säger Pontus om storebror som replikerar.

- Pontus gör mycket mål och assist och är ett bra föredöme på både träning och match ge-nom sitt sätt att vara. Svagheten är humöret, när det går emot blir han lätt tjurig och grinig.

Pontus och Robin Rosén spelar i samma lag, bor i samma hus och har bägge spelat för amerikanska skolor.


Från ritning till färdigt objekt!All typ av byggnation - Allt inom bygg

Våra samarbetspartners:

Sommarerbjudande Gäller t.o.m. 31 augusti 2012

Kostnadsfri takbesiktning

med fuktkontroll på vinden

15 års garanti

KONTAKTFoppas bygg070-593 39 97

KW bygg070-897 77 83

PN:s bygg & energiteknik070-776 44 75

Nyttja rotavdraget!

IFK Kumla avancerade förra året från div 4 till div 3 och har fått en bra start på årets säsong. Det finns dock mer att ta av enligt bröderna.- Kumla ska minst spela i div 3. Det finns alla förutsättningar för spel i div 2 med en bra an-läggning och ett intresse i kommunen. Men om IFK Kumla ska satsa på div 2 borde det finnas större ungdomsverksamhet i klubben. Närmsta laget under oss är P-96 och det är ett stort kliv att ta därifrån till seniorspel, säger Robin och Pontus är inne på samma linje.

- Det känns lite konstigt att Yxhult och inte IFK Kumla har ett P-94 lag som spelar i ju-niorallsvenskan.

Äventyr i USA avklaratBåde Robin och Pontus har provat på att plugga och spela fotboll i USA. För Robins del blev det ett år i Daytona Beach, Florida medan Pontus höll till i Greeneville, Tennessee.

- Jag hade turen att hamna på ett bra ställe med ett bra lag. Vi kom femma i hela landet bland flera hundra college, minns Robin.

- Mitt ställe var väl inte riktigt lika glamoröst, jag trivdes jättebra med allt som hade med fotbollen att göra, men förutom fotbollen fanns det inte så mycket att göra i Greenville, berättar Pontus.

Skulle ni vilja åka dit igen?- Både och, fotbollen skulle vara kul att upp.leva igen, allt runtom den var väldigt profes-sionellt skött. Men skolan saknar jag inte, säger Pontus.

Väljer varandraDet är inte bara på fotbollsplanen bröderna Rosén trivs med varann, de delar även bostad sen ett par år tillbaka.

- Vi köpte huset som ett renoveringsobjekt ihop med farsan för två år sedan. Och det har gått över förväntan att bo ihop faktiskt även om

vi nog kommer flytta isär snart, skrattar Robin.Avslutningsvis den ofrånkomliga frågan som

jag väntat hela intervjun med att ställa. Vem är egentligen bäst?

- Pontus säger Robin och några hundradelar senare kontrar Pontus med att säga att Robin är bäst.

Därefter redogör de varför de tycker brorsan är bättre än de själva. Inte den tuppfäktning man vant sig vid hos andra hormonstinna bröder. Ödmjuka grabbar, de där Roséns!

Text Anders Björk

Foto: Per Larsson

Robin

Pontus

Robin Rosén är en av IFK Kumlas drivande profiler när klubben överraskat i division 3.


Bränsleförbrukning bl. körning 4,8-8,8l/100 km. CO2 127-202g/km. Finansiering enl Mitsubishi Motors Finans: Rörlig ränta per 2012-02-01 6,50%. Avbet. 36 mån, kontant 30,4%, restvärde 45%, effektiv ränta 7,31%. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden. Samtliga priser är cirkapriser. Bilarna på bilden är extrautrustade. Gäller t.o.m. 2012-06-30 eller så långt lagret räcker. *Förmånsvärde enl Skatteverket: Outlander 2.2 D 4WD med 50% marginalskatt.

FITS YOUR LIFE - MITSUBISHIMOTORS.SE

Lägg till 4-hjulsdrift för 18.000 kr.

PRIS 294.900 kr. Månadsavgift 3.295kr inkl försäkring och 3 mån låneskydd.Förmånsvärde 1.838kr per månad*

MITSUBISHI OUTLANDER 2,2D

PRIS 235.900 kr. Månadsavgift 2.699kr inkl försäkring och 3 mån låneskydd.

MITSUBISHI ASX 1,8 DIESEL

GILLAR DU ATT VARA UTE?

VÄLKOMMEN IN.

Sveriges längsta bilgaranti

KÖP TILLSST AUTOMATFÖR 1.995kr

NU MEDSKINNKLÄDSEL

BLUETOOTHELJUSTERBAR FÖRARSTOL!

Bilförsäjningen: Stenevägen 37, Öppettider: Mån-Fre 09.00-18.00Verkstad: Stenevägen 18, Öppettider: Mån-Fre 07.00-16.30

Telefon växel: 019-58 96 00Varmt välkomna!

Apropå det stora slagsmålet i ÅbytorpNemo saltat sobrius ni sanit. Det är latin och betyder ”ingen dansar nykter såvida han inte är galen”.

Nu närmar sig midsommar, den tid på året när vi dansar nyktra runt en majstång och det utan att vara galna. Man kan nog allmänt säga att de flesta som dansar är nyk-tra, i alla fall någotsånär.

Men hur är det med den som slåss? Kan man slåss på nykter kaluv utan att vara galen?

Nej, det var spriteN som förledde de fridsamma skomakargesällerna i Stene en varm lördagskväll i slutet av 1800-talet. Där satt de i sin verkstad kring en brännvinskut-ting och fyllde drycken i en stor skopa som gick laget runt. För varje varv ökade berus-ningen. Från att ha varit blyga och tysta började de skräna och skrodera. De var upp-lagda för rackartyg. Kanske skulle de skoja lite med Byrsta- och Järsjöbönderna? Ja!

De drack lite mer, fyllde överläppen med snus och gav sig iväg, beväpnade med rem-mar, blydagg och batonger. Fler gesäller och skomakare mötte upp och till slut utgjorde de nästan ett helt kompani på vägen, de flesta fulla och beväpnade. När de kom fram

började de göra rackartyg så att bönder och drängar tvingades ut för att försvara sina gårdar. Men gesällerna var övermäktiga.

i elfte timmeN, när snart hela bondestyr-kan var utslagen, ryckte krigsmakten ut i form av husaren Sjö från Järsjö rote. Som ett åskväder kom han farande och sprängde in med sin häst i Stenehopen så att stickor och strån rök. Gnistorna lyste om hästhovarna under bataljen. Skomakarna flydde över åkrar och ängar, men Sjö och hans kamp följde efter. Det blev en dans som gesällerna sent skulle glömma. Bondpojkarna passade på att betala igen och några av skomakarna fick så mycket stryk att de nödgades plåstra om variga sår i månader efteråt.

det stora slagsmålet i Åbytorp kan absolut skrivas på onykterhetens konto. För egen del som klassens slagskämpe var jag väl förmodli-gen galen. Av ilska. Det var i småskolan. Som ensam flicka i en klass på sex elever fick jag ständigt vara beredd med nävarna när Klasse, Nisse, Ove, Kurt och Leif satte igång att retas.

Jag minns ett tillfälle när vi stod uppställda på led utanför lektionssalen i väntan på att fröken skulle komma. Det var Klasse som

satte igång, han var liten som en vätte. Jag slängde honom i väggen så det small. Han började att grina. Fröken kom. Hon sa ing-enting!

särskilt galeN måste jag ha varit när jag i andra klass mitt på skolgården inför al-las åsyn gav mig på en riktig retsticka, en kille i sjuan. Jag var arg så det ångade ut ge-nom öronen. Jag gav mig in i närkamp med knytnävarna och fick in några bra träffar. Gert-Ove hette han och jag såg i hans ögon när slagsmålet pågick att han insåg att han skulle förlora kampen, så han gick undan, den fegingen!

Sedan dess har jag inte slagits. Galenheten har väl lagt sig och onykter är jag aldrig.

Händelsen om slagsmålet i Åbytorp är nedtecknad 1945 av Holger Hård i Stene-backen och förmedlat till krönikörens kän-nedom av hembygdskära Krickan Johans-son i Jultorp, Åbytorp.

Lisbeth Axelsson, journalist och författare.

Fo

to: R

og

er

Lu

nd

ber

g


Trivseltekniker

Kontor • Fönsterputs • Hemstäd • Byggstäd

070-490 24 00

Livsmedel, leksaker,korgar, presenter m.m.

Öppet alla vardagar

VärldsbutikenHallsberg

Alltid schyssta varor - Aldrig rea på mänskliga rättigheter!

STORTORGET 1 • VÄLKOMMEN!

önskar

Ha en skön sommar!

Västra Drottningg. 8, Kumla I 019-57 03 30 I [email protected]


Titta, ett nytt museum!

Om allt går enligt planerna kommer Kumla-Sannaheds hembygdsförening den 5 augusti kunna öppna nytt hem-bygdsmuseum i Sannahed. Det är militärernas gamla persedelförråd vid landsvägen som inretts med hantverk, butiker och rum från skilda tidsepoker.

- Sedan vi startade projektet för tre år sedan har det lagts ner sammanlagt 6 500 timmar på att skapa det här museet, säger Lars Kjell-ström, ansvarig för arbetet.

Till vänster strax efter infarten i Sannahed, från Kumla räknat, ligger en lång röd träbyg-gnad med gula fönsterluckor, i två våningar. I kanten av huset skvallrar en telefonkiosk, med pikspetsigt tak, om att här ruvar berättelser från tider som flytt.

Ingången till det stora huset ligger på kortän-dans södra sida, den som en gång var entrédörr till handlare Dubergs speceriaffär.

- För några år sedan var det här i stort sett en tom lokal, men med hjälp av några fotografier från 1930-talet har det snickrats till hyllor, lå-dor och affärsdisk så att det blivit snarlikt lant-handeln som fanns här förr.

Handlare Dubergs specerierPå disken står kassaapparat och våg av gam-malt datum. Hyllorna är fyllda speceri- och ko-lonialvaror från förr, 55:ans lyxkaffe, Mazettis ögonchoklad, SSA:s bordsirap, Örebro kex, tyger, mörka saftflaskor, parfymflaskor, albyl, John Silvercigaretter i plåtlåda med mera.

- En del är från föreningen, annat är skänkt av privatpersoner, berättar Lars Kjellström. Första våningen i det gamla huset innehåller en avdelning med tidiga brandvagnar, som använ-

Tel: 076-345 98 28 Köpmangatan 22, KumlaÖppet: mån-fre 11-18, lördag 10-14

Lunch Kaff e & Kaka Glass Ost & Charkbrickor Catering

På den gamla entrédörren till Dubecks lanthandel sitter fortafarande gammal tvättmedelsreklam kvar.

• Mattor• Parkett

• Kakel• Klinker

0707-23 84 52


des i byar eller på större gårdar. Längre in finns ett vävrum, med allt från kardor, spinnrockar till vävstolar.

- Det är tänkt att skolor i bygden ska kunna komma hit och prova på hur det gick till förr när man skulle tillverka kläder.

Det gamla persedelförrådet byggdes 1834-1837 av Nerikes husarer. Under 1800-talet in-rymdes här en lanthandel.

- Det fanns till och med en bensinpump när gengastiden var över.

Arbetsgrupp har jobbat mycket Så småningom blev butiken omodern och stängdes, och förrådet blev förråd igen. Hu-set kom i Kumla kommuns ägo med Kumlas hembygdsförening som ansvarig för den inre verksamheten.- Med tiden fick vi så fullt med prylar i huset att

I vår blå husvagn kan man göra massor av skoj. Rita, måla, göra teater, berätta, leka.16–22 augusti kl. 11–15 finns vi på Djupadalsbadet.

LÄS SOM EN TOK FÅ EN BOK!Gäller hela sommarlovet15 juni–20 augusti på Kumla bibliotekÅlder: 0–19 år

www.kumla.se www.orebrotown.com/kumla

För barn från 1,5 år

Lars Kjellström och hans hembygdskamrater har lagt ner tusentals timmar på att få fason på Kumla-Sannheds nya museum.

Damfrisering (t v), utrustning skänkt av frisörutbildningen på Virginska skolan.

Musikaffär (nederst till t v) med allt från radiogrammofoner till transistorapparater.

Tvättstuga även ett vävrum ska finnas i museet som ska vara öppet för skolor i bygden att komma och prova på.


Vävrum Förråd

Barnens-dagvagn

Lokala brand-

vagnar

Dubergs Kontor

Våning 1

ingång

Trädgården

Bibliotek

Skola Kök

Vardags-rum

50-talslägenhet

Tvätt-stuga

Våning 2

Rum från1900-talets

början

Dam-frisering

Musik-

Foto-

Ateljé

vi insåg att något måste göras för att levande-göra det. 2009 beslutade vi oss för att göra om huset till ett museum.

En särskild arbetsgrupp på 10-12 personer från hembygdsföreningen har jobbat med projektet. Närmare 6 500 arbetstimmar sammanlagt. Trappan som slingrar sig upp till andravåning-en har begåvats med en handikappanpassad lift. Föreningen har fått bidrag från EU:s Lead-er att bygga upp museet.

På andra våningen hittar man tvättstuga, vist-

husbod och en enrumslägenhet med kök byggd med känsla à la 1950-tal. Utanför finns en trädgårdsstudie över hur det kan ha sett ut en gång det begav sig. I ett annat hörn en skolin-teriör samt bibliotek. Ett rum från 1900-talets början innehåller pampigt möblemang och lugnt tickande väggur.

Damfrisering och fotobutikDärefter följer en damfrisering, med skänkta attiraljer från en frisörskola, därefter en musik-

070-724 86 15 • Fjugestavägen, ÅbytorpReinholtz Trä

SnickarglädjeStaketspjälor

Elden är lös! En lokal brandvagn av den sort som användes på större gårdar förr i tiden. Bilden till höger visar trädgårdsmöblemang av äldre snitt.

Torget, Kumla I 019-56 02 48


Kvarngatan 17, Hallsberg • 0582-145 80

Öppettider: Mån-fre 10-18, lörd 10-16, sönd STÄNGTMidsommarafton 10-14, Midsommardagen STÄNGT

Reservation för tryckfel och slutförsäljning

“900 M LÅGPRIS”www.uffeslada.se

2

Myggmarschaller 2-pack ............................. 15:-Getingfångare ......................................... från 15:-Gräsfrö ...................................................... från 69:-Vattenkanna 10 l ............................................ 55:-Grillkol, briketter, tändvätska, grillspett i trä och stål.

ENGÅNGSARTIKLAR: Bestick, tallrikar, kaffekoppar, muggar, servetter, dukar m.m.

PRISEX:ÖLGLAS

50-PACK

40:-

affär med allt från radiogrammofoner till transistorapparater, och så en fotobutik fylld av kamerateknik skänkt från flera personer. Till sist fotoateljé med material från Hjalmar Olssons butik på Hagen-dalsvägen.

Öppet under sommarhelgerKumla hembygdsmuseum i Sannahed kommer att ha öppet på helg-erna under somrarna. Det blir fri entre. Allt dock beroende på om frivilliga vill ställa upp och jobba.

- Föreningens medlemmar kommer att ansvara men möjlighet finns alltid för andra intresserade att delta, avslutar Lars Kjellström.

Text och foto: K-G Mattsson Arne Arnshelm har byggt upp en riktig fotoaffär i museet med hjälp av gåvor från flera personer. Även en fotoateljé kan beskådas.

Rum från 1900-talets början.


Alla vardagstjänster du behöver – Bli NyckelkundInte bara bank och försäkringar. På Swedbank i Kumla finns vi

samlade under ett och samma tak. Som Nyckelkund kan du prova

hela vårt koncept. Prata med din banktjänsteman för att få en

kostnadsfri bankvärdering av din bostad på Fastighetsbyrån,

samt en genomgång av din familjejuridiska situation hos

Juristbyrån.

Välkommen in till kontoret i Kumla.


OVE PERSSON BYGG

070-714 60 81

Kumla

Snickerier

Renovering

Ställningsuthyrning


13 okt kl 19.00 Donizetti: Kärleksdrycken

27 okt kl 19.00 Verdi: Othello

10 nov kl 19.00 Adès: Stormen

1 dec kl 19.00 Mozart: TitusMildhet

8 dec kl 19.00 Verdi: Maskerad-balen

15 dec kl 19.00 Verdi: Aida

5 jan kl 18.00 Berlioz: Trojanerna

19 jan kl 19.00 Donizetti: Maria Stuarda

16 feb kl 19.00 Verdi: Rigoletto

2 mars kl 18.00 Wagner: Parsifal

16 mars kl 18.00 Zandonai: Francesca da Rimini

27 april kl 18.00 Händel: Julius Caesar

KumlaFolkets Huswww.kumla.fh.se

från New York i

HD-kvalitet & surroundljud

LIVE

Biljettbokning 019-58 25 30

Dark Knight Rises 25/7, 27/7 kl 19.00

Madagaskar 3 3D 1/8, 3/8 kl 18.00 5/8 kl 17.00

Snabba Cash 2 17/8 kl 19.00 19/8 kl 18.00 20/8 kl 19.00 24/8 kl 19.00 26/8 kl 18.00 27/8 kl 19.00

Live från Kungliga Operan

Trollflöjten av Mozart 19 okt kl 19.00

Filmpremiärer i sommar

Ice Age 4 3D 27/6, 29/6 kl 18.001/7 kl 18.00

The Amazing Spider-man 3D 3-4/7 kl 19.008/7 kl 18.00

Cockpit 13/7 kl 19.00 15/7 kl 18.00

Utnyttja ROT-

avdraget!


Viagatan 9, Kumla 019-57 10 70www.eklundsbilvard.se

De ska sätta sjön i gungningKompisarna Robert och Nik-las arrangerar Sjöslaget 3-4 augusti. Det blir inte bara musik utan mat, dryck och aktiviteter. Det ska bli en rik-tig sommarfest, lovar de.

Idén till Sjöslaget har legat och grott ett tag men i januari i år bestämde de sig, till sommar-en ska det bli fest. Det händer inte så mycket i Kumla menar kompisarna Robert Andersson och Niklas Högberg.

– Det finns ju såklart Kumlasjönt och Högen-konserten men vi ville ha en helhet som tilltalar alla åldrar, berättar killarna.

Mycket att tänka påOrganisationen har flutit på bra men det är mycket att tänka på. Området ska inhägnas och vakter hyrs in. Kompisar kommer att ställa upp med biljettkoll och skjutsandet av artis-ter. Det ska finnas mat- och drycktält plus andra aktiviteter. Det som är bokat är sumobrottning och bordshockey. Bungyjump håller på att kollas upp.

– Tänk vad häftigt att hoppa och nästan doppa huvudet i sjön, säger Niklas Hög-berg.

Det börjar fredag 3 augusti med liveband på Stationshotellet. På lördagen klockan 12 öppnas området vid Kumlasjön och kl 16 gör den första ar-tisten entré. Det blir r efterfest med live-musik på hotellet.

Biljetter till båda dagarna kostar 365 kronor, inträde till lördagens scenkon-

serter kostar 250 kronor. Det är en slant men killarna jämför med andra festivaler och kon-serter och menar att det är ett rimligt pris.

Pop vid sjön, punk på hotellet– Tanken är att det ska vara mer popaktig musik vid sjön som tilltalar många medan det på hotellet kommer att vara mer punk, säger Robert Andersson.

Staffan Hellstrand och sångaren Nikola Sar-cevic från Millencolin är de stora namnen. Band som ska spela är bland annat Bruket och Little Marbles.

Just nu är det 100 biljetter sålda men de har en Facebookgrupp där 400 personer klickat i att de kommer att delta. Max 400 personer kan komma in på hotellet och nere vid scenen har de tillstånd för 3 000 personer.

– Jag räknar med att sälja slut på biljetterna, nej jag är säker på att vi kommer att göra det, säger Niklas.

Kan komma igenOm arrangemanget blir lyckat och det kommer mycket folk kommer festen att utökas till nästa år. De funderar på att ha det i Kumla sjöpark där det finns större ytor att ha aktiviteter på. Det värsta som skulle kunna hända i år är att alla band ställer in:

– Även om det går åt skogen har vi gjort ett försök, man lever bara en gång, avslutar Robert.

Text och foto Anna Buske

Robert Andersson

Niklas Högberg

Man lever bara en gång, konstaterar Niklas och Robert som arrangerar en jättefestival vid Kumlasjön.


Möt sommaren i Högkvarteret!

Lediga lägenheter finns

Köpmangatan 7, Kumla · Telefon: 019-58 88 00E-post: [email protected]

För dig som vill möta sommaren i en lägenhet med Kumlas bästa utsikt kan vi berätta att det fi nns lägenheter i Högkvarteret.

Alla är generöst utrustade med modern och hög standard. Gästlägenhet ingår i hyran och garage fi nns att hyra till samtliga lägenheter.

Ring kundservice på tel 019-58 88 00 och anmäl ditt intresse.

Mer information om de lediga lägen-heterna och våra övriga bostäder fi nns på www.kumlabostader.se

Tanka bilen med sol?

- Jo, det går faktiskt!

www.karkulla.se0768-910 340

Stefan Klemetz är kumlingen som gått den långa vägen från speakertornet hos Indianerna till att idag räknas som en av landets mångsidigaste sportkommentatorer som syns och hörs lite varstans. - Det här är drömjobbet för mig och något jag vill hålla på med tills jag går i pension, säger Stefan Klemetz.

Stefan kan zappasunder sommar-OS

Majsolen strålar likt vilken sommardag som helst när vi beger oss hem till Stefan Klemetz i Hällabrottet. Dagen innan har speedwaysäson-gen i Elitserien dragit igång och Stefan kom-menterade matchen Piraterna-Dackarna på Canal+.

Vädret är lika inbjudande som fikat som ställs fram så vi slår oss ner på altanen för att följa med när Stefan Klemetz tar oss igenom sin långa resa som började med speakerjobb och radiopratande här i Kumla.

Varit Kumla trogenStefan växte upp på Ängabacken och förutom en utflykt till Stockholm, där han bodde ett år 2001, och ett par år som ung i Örebro, har Ste-fan varit bygden trogen.- Jag har alltid tyckt det varit bra i Kumla. Visst

var det kul bo i Stockholm men kompisar och familj finns ju här för både mig och tjejen.

Efter skolan började Stefan jobba på lager, innan han blev en resande godisförsäljare. Och det var lite av en slump som gjorde att han halkade in på den bana han idag blivit så framgångsrik inom.

"Det här är nog inget för mig"- Farsan var väldigt engagerad i Indianerna och föreslog att jag skulle börja som speaker på de-ras matcher. Det är nog inget för mig tänkte jag först, men det var kul och jag blev kvar där i tre-fyra år.

I samma veva var även Stefan med när Kumla närradio började sända bortamatcher med In-dianerna och Kumla Hockey som var väldigt framgångsrika då.

- Det var en väldigt rolig och utvecklande tid. Vi jobbade i stort sett ideellt och åkte med spe-larbussen till bortamatcherna.

Började på EurosportNu hade Stefan fått blodad tand och tog kon-takt med Radio Örebro för att höra om de behövde hjälp. Det ville de och det var Chris Härenstam, idag en av landets mest kända kommentatorer men då chef för sporten på Ra-dio Örebro, som såg till att Stefan fick börja.

Härenstam försvann till Eurosport och det dröjde inte länge innan Stefan Klemetz följde efter. Men när blev kommenterandet ett heltid-sjobb för honom?

- När det började bli mycket på Eurosport sa jag upp mig från jobbet som säljare och satsade allt på det här, jag tror det var runt 2001, säger Stefan efter en tids funderande.

Tiden på Eurosport gjorde att Stefan skaffade sig en bred grund att stå på. Han fick kom-mentera allt möjligt, exempelvis fotboll, speed-way och aerobic.

2005 lämnade han Eurosport för Canal+, det var främst chansen att få kommentera hockey som lockade. Han hade även börjat jobba som kommentator för SVT och höll i deras GP-sän-dningar av speedway. Stefans stora motorin-tresse har gjort att han dessutom kommenterat Rally-VM och STCC för SVT.

"Det var som dag och natt"Att Stefans sportintresse är väldigt stort har nog de flesta förstått nu, men hur var egentli-gen hans egen idrottskarriär?

- Jag spelade fotboll och höll på med orien-tering till jag var 14-15. Hockey höll jag på ända tills jag var 22, bland annat var jag med när Kumla tog steget upp i div 1, men det räckte med ett år där för att jag skulle tappa motivationen.

Jaså, varför det?- Div 1 var serien under Elitserien på den

tiden och det var som dag och natt jämfört med div 2, som vi kom från. Jag minns att vi fick stryk första matchen hemma mot Huddinge med 14-1. Jag hängde inte med och nånstans började jag känna att "fasen jag blir nog inte bättre än så här".Engagemanget för Kumla Hockey har dock funnits långt efter den egna karriärens slut, Ste-fan Klemetz har varit både ordförande i klub-ben och satt så sent som ifjol i sportgruppen vars främsta uppgift var att värva spelare till


Stefan Klemetz i Hällabrottet har många kanaler att välja på. Själv kan han höras som sportkommentator i flera av dem. I sommar är der OS som gäller.


Tel: 0582-150 50Stortorget 1

Hallsberg

Välkommen in för personlig rådgivning!

/ Elisabeth Stenström

Hälsokosthandel - med brett & ekologiskt sortiment

Växtbaserade läkemedel Torkad frukt, nötter & bär Hälsorådgivning Kosttillskott Eko livsmedel Téer, 85 sorter

ÖPPET HELA

SOMMAREN!

Arr: Kyrkor i Kumla & Kumla Promotion

Konsert med

och band

Onsdag 27/6 kl 19.00

KUMLASJÖNTScenen vid Kumlasjön

Lena MariaKlingvall

Kumla Hockey. Men det är ingen tvekan om vilken som är favoritsporten.

- Det är speedway som är nummer ett. Jag har följt sporten noga i så många år. Sen är det en fördel när man är kommentator att man alltid har en expert vid sidan så man behöver inte kunna precis allt, säger Stefan med ett skratt och tilllägger att hockeyn är hans nummer två.

Blir sällan nervösKänner du att du har ditt drömjobb?

- Ja det är nog så, jag kände direkt när jag kom in på radion att det här var nåt jag ville hålla på med. Eftersom mitt intresse för sport är så stort känns det ju som att hålla på med sin hobby.

Direktsändningar, hundratusentals tittare, tv-kameror som zoomar in, ja det vore lätt att

förstå om nervositeten smög sig på ibland, men icke sa Nicke.

- I början kanske, men inte nu längre. Däremot kan det vara lite spänt alldeles innan sändningen börjar, man får en känsla av att nej fasen, nu måste jag skärpa mig, det är allvar här snart.

- Jobbmässigt hoppas jag kunna hålla på med det här till jag går i pension. För mig är det viktigt att göra sånt jag tycker är roligt och inte för ekonomins eller prestigens skull.

- Sen är det klart att man alltid vill ha nya utmaningar och en sådan för mig blir nu till OS då jag ska kommentera boxning för första gången, det ska bli väldigt roligt, säger Stefan Klemetz.

Text: Anders Björk

Foto: Sune Eskelinen

Nybyggnati on I Renovering och ti llbyggnad Infi ltrati onsanläggningar I Service

Värmesystem: Värmepumpar och PannorVatt enpumpar I Konstrukti oner

Mossbanegatan 76 A, Kumla019-57 85 16 , 019-57 85 06



Radio i sommar Kumlanytt sänder Äntligen Fredag under sommaren på radio 94,3 och webben kl 10-13.

Sändningar från Indianernas bortamatcher kl 18.45 på www.speedwayradio.se:

• 2012-06-26 Vargarna - Indianerna

• 2012-07-24 Valsarna - Indianerna

• 2012-08-14 Dackarna - Indianerna

Sommarevenemang i KumlaSommarutställning: Gunnar Brusewitz15 maj - 15 september i Kumla konsthall

Utställning: Ögonblick19 maj-21 augusti i Kumla utställningshall, Kumla bibliotek

Utställning: Stickcafé2 juni - 25 juni i utställningshörnan, Kumla bibliotek

Läs som en tok - få en bok!Pågår 15 juni - 20 augusti

Musik på Hög: BrolleLördag 16 juni kl 16.00 på Kvarntorpshögen

Gamla Bilders DagSöndag 17 juni kl 14-17 på Hembygdsgården i Hällabrottet

Pyssla på Kumla bibliotekMåndag, onsdag, torsdag under v. 25-27

BMX-camp för nybörjare18-21 juni kl 14.00-15.30 på Aktivitetshuset

Premiär Kumlasjönt: RockkonsertOnsdag 20 juni kl 14.00-22.00 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Midsommarfirande i SannahedFredag 22 juni kl 13.00 vid Kumla Sannaheds Hembygdsgård

Skatecamp för nybörjare25-28 juni kl 14.00-15.30 på Aktivitetshuset

Kumlasjönt: Lena-Maria Klingvall med bandOnsdag 27 juni kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

SommarmilenLördag 30 juni kl 17.30 vid Torps herrgård

Öppen visning av BlackstastuganSöndag 1 juli kl 14.00-17.00

Speedway: Indianerna - Elit VetlandaTisdag 3 juli kl 19.00 på ICA Maxi Arena (Kumla motorstadion)

Kumlasjönt: AllsångOnsdag 4 juli kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Veteranfordonsträff och hantverksdagOnsdag 4 juli kl 18.00 vid Kumla Sannaheds Hembygdsgård

Nostalgiafton på Kumla torgFredagen 29 juni kl 17.00-21.00 på Kumla torg

Guidning av Konst på HögSöndag 8/7, 22/7 och 5/8 kl 14.30 på Kvarntorpshögen

Utställning: Sofie Jansson13 juli - 22 augusti i utställningshörnan, Kumla bibliotek

Speedway: Indianerna - PiraternaTisdag 17 juli kl 19.00 på ICA Maxi Arena (Kumla motorstadion)

Kumlasjönt: WestMannaFolkOnsdag 18 juli kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Kumlasjönt: CHIPPISOnsdag 25 juli kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Speedway: Indianerna - VästervikTisdag 31 juli kl 19.00 på ICA Maxi Arena (Kumla motorstadion)

SjöslagetLördag 4 augusti vid Kumlasjön, Djupadalsparken

Hembygdsgårdarnas DagSöndag 5 augusti kl 14-17 på Hembygdsgården i Hällabrottet

Invigning av nya 1900-tals museetSöndag 5 augusti kl 13.00 i Persedelförrådet, Sannahed

Regementsmarsch med guideSöndag 5 augusti kl 15.00 i Sannahed

Kumlasjönt: Country ChurchOnsdag 8 augusti kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Stjärnsmällen i Kumla11-12/8 och 18-19/8 på amfiteatern i Kumla sjöpark

Kumlasjönt: En överraskning!Onsdag 15 augusti kl 19.00-20.30 vid Amfiteatern, Djupadalsparken

Bubblan - berättelser på väg16-22 augusti kl 11.00-15.00 på Djupadalsbadet

The RunLördag 18 augusti kl 14.00 på Kvarntorpshögen

Speedway: Indianerna - HammarbyTisdag 21 augusti kl 19.00 på ICA Maxi Arena (Kumla motorstadion)

Kumladagarna24-26 augusti på Kumla torg

För mer information:www.orebrotown.com/kumla

Speedway med Indianerna, tisdagar. Foto: Helga StensgaardStjärnsmällen i Kumla, augusti.


Pirjos Skagentårtatill midsommarbordet

Botten

200 g rågbröd

75 g smält margarin

Fyllning

200 g philadelphiaost

250 g kesella

3 msk färsk riven pepparrot

300 g skalade hackade räkor

150 g hackade kräftstjärtor

½ dl finklippt dill

½ tsk salt

1 krm svartpeppar

½ hackad rödlök

Cayenepeppar

Limesaft

Den är inte särskilt svår att göra, säger Pirjo Karttunen om sin vackra Skagentårta. Den kan med fördel göras en dag i förväg innan man garnerar den. Sedan blir denna havsdoftande godbit en attraktion på varje sommarbord.

Gör så här

Mixa råbrödet i matberedaren.

Smält margarinet och blanda samman matfettet med rågsmulorna till en deg.

Tryck ut i en rund form med avtagbar kant.

Låt stå svalt i 1 timme.

Smaksätt räkorna med pressad limesaft, cayennepeppar och lite salt.

Låt dra en stund.

Blanda samman ingredienserna till fyllningen. Bre ut fyllningen över botten.

Låt vila i några timmar eller över natten i kylen.

Garnera med räkor, några kräftstjärtar, sten-

bitsrom, äggklyftor, gurka, citron och förstås

några dillvippor!

Pirjo Karttunen serverar vännerna Nina Gustafsson och Annica Arvidsson en delikatess i trädgården. Foto: Sune Eskelinen


Över tusen föreläsningarde första 50 åren i KumlaÖppna föreläsningar var under 1900-talet ett viktigt inslag i Kum-labornas möjligheter att lära sig nytt i en mängd skilda ämnen. Detta var långt före TV:s intåg och kunniga föreläsare med ski-optikonbilder hade alltid publik. MATS RUNERING fortsätter här sin historik om föreläsningarnas histo-ria i Kumla. Förra avsnittet i Kumla-nytts Vårblad handlade om starten i Fosterländska föreningens regi.

Två år före Fosterländska föreningens nedlägg-ning 1913 utlyste dess föreläsningsstyrelse ett möte den 23 september 1911 för att bilda en föreläsningsförening för Kumla kommun. 24 personer antecknade sig för inträde i den kom-mande föreningen. Den nya föreningen fick en helt annan karaktär än Fosterländska förening-

en. Av interimsstyrelsens fem ledamöter var fyra aktiva inom nykterhetsrörelsen och två inom arbetarrörelsen.

Den 7 oktober hölls konstituerande möte då styrelse valdes och stadgar antogs. Erhard Morén fortsatte som föreståndare. Förutom de fem interimsvalda styrelsemedlemmarna utsåg även kyrkostämman två ledamöter till styrelsen. Småningom utsåg Kumla stad och Kumla landskommun vardera en ledamot. 7 oktober 1911 kan därför anses vara Kumla föreläsningsförenings tillkomstdatum.

”Kvinnan och nykterheten”Redan under första verksamhetsåret anordnade föreningen 25 föreläsningar. Den allra första föreläsningen höll på trettondagen 1912 då lek-tor Enar Sahlin inför 100 besökande föreläste över ämnet ”Kvinnan och nykterheten”. I stad-garna fastslogs att föreläsningar och elementära praktiska kurser skulle anordnas. Man skulle dock undvika politiska och religiösa menings-brytningar.

Föreningen fick anslag från stat och kommun. De flesta föreläsningarna hölls till att börja med i församlingssalen, dvs gamla kyrkskolan. Från slutet av 10-talet övergick man till ordenshusen Vega (IOGT, Skolvägen) och Nathanael (NTO) och senare Folkets Hus A-sal. Föreläsningar även i bl a Yxhult, Byrsta och Hörsta.

Medeltalet åhörare steg från 90 under 1912/13 till 175 för 1922/23. Det var störst in-tresse för föreläsningar med skioptikonbilder, särskilt reseskildringar, medan nykterhets-föreläsningar väckte dåligt intresse. Mot slutet av 1920-talet sjunker medeltalet till cirka 100 – kanske till följd av konkurrens från radion?

Vid föreningens 25-årsjubileum 1936 beteck-nade Justus Elgeskog föreningen som Sveriges bäst skötta. Medeltalet åhörare var då 140-150. Det blev en nedgång i intresset under an-dra världskrigets slutskede för att sedan återi-gen öka i början av 1950-talet.

Justus Elgeskog var, i synnerhet under sin rektorstid i Karlskoga, ofta i Kumla och myck-et omtyckt för sin humor och stora förmåga att levandegöra sitt ämne. Han hade en im-ponerande längd av föreläsningsämnen och alla fick han hålla i samhället.

Sten Bergman i KamtchatkaUnder de 50 första åren arrangerade Kumla föreläsningsförening 1 109 föreläsningar, vilket ger ett medeltal om 22 föreläsningar per år. Under samma tid var åhörarnas sammanlagda antal 148 710 vilket ger ett medeltal om 135 personer per föreläsning. Kassaomsättningen uppgick till 135 710 kronor, vilket ger en kost-nad på 122 kronor i medeltal per föreläsning.

De flesta föreläsningarna rörde sig inom om-råden som natur-, rese- och folklivsskildringar, historia, geografi och naturvetenskap. Man ar-rangerade också konserter, uppläsningsaftnar, sångaftnar och filmkvällar. De flitigast återkom-mande föreläsarna var Justus Elgeskog, Torsten Boberg, E Th Thörnberg, Harry Blomberg, Al-bert Viksten, Giovanni Lindberg med flera.

Sten Bergman var flitigt anlitad med sådana föreläsningar som ”Med hundsläde genom Kamtchakta” eller ”Bland vildar på Nya Guin-ea”. Ofta förekommande föreläsare under de första årtiondena var Emil Svensén, Karl-Erik Forslund och Carl Cederblad. Under den senare delen av 50-årsperioden förekom föreläsning-ar av Västgöta-Bengtsson, Lars Madsén och Vera Siöcrona. Flitigt anlitade lokala föreläsare var John Yngve Åkesson och Hugo Ericsson.

I samarbete med länsbildningsförbundet, som bildades 1920, hölls kurser i olika ämnen. År 1924 hölls en folkhögskolekurs om 15 föreläs-ningar och 1930 en liknande kurs med inte mindre än 34 föreläsningar. Minst ett 50-tal


föreläsningar har hållits i samband med jord-brukskurser av olika slag.

Fabian Månsson och katolikernaNär man skulle höra Fabian Månsson fick man inte ha bråttom. Det sades vara en verk-lig upplevelse att lyssna till hans förkunnelse, inte minst hans favoritämne katolicismen. Månsson hatades katolicismens förkunnare och tålde inte på något sätt några påvar eller kardinaler. En söndagseftermiddag föreläste han över detta ämne inför storpublik.

När han hållit på i drygt två timmar ringde man från Hallsberg och undrade om Fabian Månsson synts till? ”Jo, han håller på och ta-lar om katolikerna här i Kumla”. ”Gör han, publiken har suttit här och väntat på honom i en timme”. Föreståndaren gick fram till hon-om och viskade, att man väntade på honom i Hallsberg. ”Låt dom vänta, jag är inte färdig här än!”

I samarbete med bildningsförbundet och ABF engagerades författaren Sven Stolpe för en lit-terär kurs om sex föreläsningar. En av föreläs-ningarna hade Stolpe hållit tidigare i Kumla och nu beslöt föreläsningsföreningen att den föreläsningen kunde utgå ur kursen och Stolpe själv få välja ett passande ämne. Under hösten hade det hållits riksdagsval som gjort ett av partierna till förlorare.

Nu passade Stolpe på att prata politik, menande att det förlorande partiet gott kunde packa sina kappsäckar och försvinna ur andra kammaren, där det hädanefter inte hade något inflytande. I lokalen satt redaktören för det utpekade partiets tidning i Örebro. Han slog larm i tidningen. Stolpe försökte släta över men fick en varning från Folkbildningsbyrån. Sedan dess besvärade inte föreningen Stolpe med någon föreläsning i Kumla.

Laura Petri och natten i RomDet dröjde ganska länge innan föreningen kal-lade någon kvinnlig föreläsare. Föreståndare Erik Ekdahl motsatte sig länge detta. När han sent omsider gav med sig engagerades en dam från Karlstad för att föreläsa om Spanien. Det höll det på att bli fiasko i premiären. För da-men ifråga var Kumla hennes första plats för det nya ämnet.

Bättre lyckades det med Laura Petri när hon föreläste om påven och andra katoliker i Rom. Hennes beskrivning av ett sammanträffande med en munk kom en av styrelsens ledamöter att efter föreläsningen säga: ”Det var tydligt att Laura var kär i munken”. När Laura kom nästa gång för att tala över ämnet ”En natt i Rom” hade hennes popularitet nått dithän att Natanaels alla utrymmen ej räckte till. När hon kom var kön så lång att hon fick hålla dubbelföreläsning. Och det var trångt båda gångerna. Troligen hade publiken och Laura olika åsikter om vad ämnesnamnet innebar.

Under föreningens första årtionden var namnet Karl Holmsten ofta med i terminspro-grammen. Han pratade ofta om svenskarna i Amerika, något han kände väl till efter många resor till svenskbygderna. Han hade föreläs-ningsrekordet med 300 föreläsningar om året.Det berättas att föreläsningsbyrån i Stockholm

kallade upp Holmsten för att få veta hur han bar sig åt för att kunna genomföra en sådan prestation. På sommarmånaderna hålls i regel inga föreläsningar, varför han måste ha hållit flera föreläsningar om dagen tidsvis för att klara 300. Holmsten förklarade att han måste sköta sig utomordentligt väl, inte använda vare sig sprit eller tobak och vara mån om att uppsöka sovlägret snarast efter föreläsningens slut.

1935Besökarna kunde lösa terminskort för 1 krona eller enstaka föreläsning 25 öre. Lokalen är Natanael om ej annat anges.• Rurik Holm, Engelbrekt och hans insats i

Sveriges historia • Sven Kjersén, Skönheten och verkligheten • Ture Nerman, Från blockhuset till skyskrapan• Åke Eliaeson, Från den gustavianska tidens

Stockholm• M. Friman, Jordbrukskurs• H J Bengtsson, Genom Nya Zeelands under-

land• Laura Petri, En natt i London • J Nihlén, Bland kristna, muselmän och tur-

kar. Jugoslavien inifrån.• Sven Stolpe, Om Sven Lidman• Per Stjärne, Abessinien, land och folk.• Carl Cederblad, Kulturidealismen och dess

kris (Folkets hus)• Ernfrid Malmgren, Esperanto som turistspråk• E Louis Backman, Människans tidigaste ut-

vecklingshistoria• Ivar Ambjörn, Irland och irländarna• Torsten Boberg, Om vargar och varghistorier• Nils Ambolt, Med Sven Hedin på hans sen-

aste forskningsfärd• Georg Magnusson, Paris (Natanael och Åby-

torp)• A Agelborg, Vättern – natur och djurliv

(Hörsta, Mossby och Natanael)• J Nihlén, Dagrar och skuggor i tredje riket• Edvin Wide, ungdomen och idrotten

1941Besökarna kunde lösa terminskort för 1 krona eller enstaka föreläsning 35 öre. Lokalen är Natanael om ej annat anges.• Sten Bergman, Andrémännens hemfärd

(Folkets hus)• Per Westerlund, Hos Huvudjägarna i Assam

och Burma• Ljudfilm Värmlänningarna (Folkets hus)• Albert Viksten, Pelle Molin, Ådalens diktare• R Lundström, Axeln Berlin-Rom. Sovjetrys-

ka expansioner• T Lundberg, Från Port Said till Durban• Folkmusikafton med riksspelman Einar Ols-

son (Hörsta skola)• Albert Sandklev, Karl XII:s död, nya under-

sökningar• Jeanna Oterdahl, Är jag sämre än andra?• Gösta Lundquist, Lapplandssommar• Jordbrukskurs med Einar Haeggblom

• Sven Berggren, Med svenska lastbilschaufför-er på finska ishavsvägen Rovaniemi-Petsamo

• Gunnar Axberger, Vilhelm Moberg samt Livsdyrkare och grubblare

• Emil Lemhagen, Larsson läser annonser• Ljudfilm Laila (Folkets hus)• T Lundberg, Svenska insatser i Öst-Afrikas

industri och lantbruk• Elis Anvill, Kineser och japaner i krig och

fred (Byrsta Missionshus)• Elis Anvill, Chiang Kai-shek och hans gärning• Hjalmar Bengtsson, New Orleans, sjörövar-

nas och kreolernas klassiska stad

1951Besökarna kunde lösa terminskort för 1 krona eller enstaka föreläsning 35 öre. Lokalen är Folkets hus om ej annat anges.• Filmafton ”Ordet” av Kaj Munk • Ragnar Ekelund, Intryck från en biltur runt

U.S.A. (Brånsta skola)• Marita Lindgren, Konstnären, vardagen och

vi vanliga döda• Sven Backlund, Bakgrunden till Koreakriget• Harald Falk, Hembygdsafton• Erland Sundström, Från Gråkoltarna till Je-

hovas vittnen, Ur sekternas historia (Natanael)• Allan Jerbo, Visor till luta• Yngve Åkeson, Närkesafton (Stene skola)• Albert Sandklef, Carl XII:s död (Natanael)• Stefan Szende, Sovjetunionen och Amerika

respektive Europa• Folke Persson, Fågel och fisk. Lofoten i närbild.• Lars Bergström, En afton med Janne Väng-

man. Folklivsskildringar• Ragnar Ekelund, Amerika i färg. Intryck

från biltur runt U.S.A.• Elis Berven, Kampen mot kräftsjukdomar

(Natanael)• Natan Valmin, Grekland, land och folk (Na-

tanael)• Oscar Rundblom, Möte med dagens Kina• Per Vesterlund, Hos svenska lappar i helg

och söcken• Per Vesterlund, Sikkim, det förbjudna landet

i Himalaja (Stene skola)• Märtha Gahn, Textilier efter nutidens krav

(Natanael)• Erik Dahl, Något om Eldslandet och dess

invånare• Konsertafton med violinisten Issay Mitzitzky

Föreläsningsföreningen hade under sina första 50 år även konserter, sångaftnar och filmkväl-lar. Vid sångaftnarna anlitades bl a Allan Jer-bo, Åke Claesson och Olle Nygren, vilka alla sjöng till luta. Bland filmer som visats märks Värmlänningarna med två visningar och 970 personer, Johan Ulfstjerna med två visningar och 635 personer samt Sången om den eldröda blomman med två visningar och 875 personer.

Här var programmenNedan redovisas totala programmet några utvalda år.

Bakgrundsbild: Ordenshuset Natanael vid korsnin-gen Hagendalsvägen-S Kungsvägen där de flesta föreläsningarna hållits.


Vinnarna i Vårbladets korsord

Tio förhoppningsvis lyckliga vinnare har dragits ur den hög med ett fyrtiotal bidrag som anlände efter Gunnar Wahlbergs kors-ord i Vårbladet.

Åtminstone en stötesten hade några tyvärr snubblat över: den romerske rättstjänare som efterfrågades skulle vara LIKTOR, ej LEK-TOR, Men de flesta ordletare hade ändå klarat detta, inte minst följande kloka per-soner, som belönas med var sin biobiljett:

Barbro Karlsson, Åkergatan, Susanne Eriks-son Bragevägen, Gustaf Widström, Nora, Lil-lemor Boström, Magasinsgatan, Siw Wallin, Lövegatan, Birgitta Larsson, Andréns väg, Inger Flink, Mästaregatan, Pia Danielsom, Ö Drottninggatan, Monica Fahlin, Bondgårds-gatan och Catarina Widström-Häkkinen, Magasinsgatan. Pristagarna gratuleras!

Gunnars kluriga korsord

Vågrätt 1. Nattaktiva skadedjur i fam.blattodea 8. Förkortning av bl.a. på latin 9. Rom.talet 4910. Framställning av tecknad film15. Utforskar t ex terrängen16. Behagligt19. ”Ostdjur”20. Rysk flod21. Riddarhusets devis är___ et marte22. Labans äldsta dotter24. Välutbildad teolog26. Stad i Japan27. Färgämne31. Gauss32. Terbium34. Edson Arantes do Nascomento38. Militärt handeldvapen39. Woods40. Astrid-figur43. ”Torrt” på fransk vinflaska44. Motsats till avkopplad45. Häpen

Lodrätt 1. Används som tvättmedel och i slem- lösande mediciner 2. Ungefär 3. Manl. förnamn 4. Läran om livet i sötvatten 5. Ofta =”Gamla sta’n” i franska städer 6. Afrikansk huvudstad 7. Futhark11. En av Jupiters större månar12. Mottagaren av ett brev

Lösningar ska vara redaktionen tillhanda senast 31 augusti 2012. Tio priser till de först öppnade rätta. Sänds till Kumlanytt, V:a Drottninggatan 11, 692 33 Kumla eller lämnas i brevlådan (gaveln Kvarngatan). Märk kuvertet med Korsord.

13. Fastän14. Päls17. Motsats till sr18. Bror till Oden25. Rom. talet 50228. Sänder i Norge29. Lars Svensson30. Holland33. Tvekan35. Stad vid Rivieran36. Tyskt AB37. Verb vid teatern, fult i billack40. Mangan41. Hårt vatten42. Orienteringstävling43. Motsats till jr

Namn: ____________________________________________________________________________

Adress: ____________________________________________________________________________



Jämför bilderna - finn fem fel

Tävla med din sommarbild!Ämnet är klassiskt och bilden kan se ut hur som helst, bara den är mer eller mindre som-rig och tagen i år.

Glada barn och trötta hundar, vattenstänk och solnedgång, blommor! Gemenskap och ensam-het, situationer som kan vara roliga eller dra-matiska, horisonter och detaljer - allt är möjligt att fånga på bild, om det så är med mobilens kamera eller vassare grejer.

Tveka inte att mejla in din bild till [email protected] före 31 augusti - det kan löna sig!

Det är innehållet som räknas när Kumlanytts jury med fotograf Sune Eskelinen som ord-förande bedömer bilderna. Tio pristagare utses - tre bilder belönas med 500 kr var, övriga sju får fina hederspriser.

En vacker blombukett är aldrig fel på en sommar-bild. Foto: Kent Halttunen

BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN

Christer Richard Göran

Nu kostar det bara från 12.900:- * inkl. moms att få entakskjutport med automatik från tyska Novoferm monteradoch klar med ROT-avdraget använt.

I erbjudandet ingår Novoferm ISO 20 takskjutport upp till2500 x 2125 mm med vit mellanpanel, motor1 st. handsändare och montage. K-värde/panel=1,0Frakt tillkommer. * Ord. pris 18.900:-Välkommen till vår utställning i Kumla!

Ring oss

för kostnadfrioffert!

10-års GARANTIpå material och

arbete!

Monterat & Klart!

Fordonsgatan 3 • KUMLA • 019-56 91 44 • [email protected] • www.byggvaruformedlingen.se

Öppettider:Måndag-Fredag 9.00-17.00

Torsdag 9.00-18.00

Besök Närkes störstautställning av dörrar och fönster

Passa på att beställa dittuterum nu!

Vi har allt för ditt uterum från standard till det exklusiva.Stommar, skjutdörrar, skjutfönster och tak.

Kom in och prata uterum med oss vi hjälper dig till ettuterum som passar både till hus och ekonomi.

Kostnadsfri måttanpassning och alltid fri hemleveransvid order över 10.000:-

EC90 2-LUFT ALUMarknadens lägstaU-värde 0.77w/m2

SHF 2-LUFT WSP3:1Ett modernt fönster som

ser gammalt ut.

U-värde0.77w/m2

Välj rättfönster!

Takskjutport med automatik NU12.900:-

ord. pris

18.900:-

BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN BYGGVARUFÖRMEDLINGEN

Monterat & Klart!

UTERUMS-KAMPANJ!

Boka kostnadsfritt hem-besök med våra installatörerpå 019-56 91 44 eller besökbyggvaruformedlingen.se

Monterat & Klart!

Välkommen!

Ring en

fönsterråd-

givare

15.000:-

kumlanytt.se sommarblad 2012

Documents