kumlanytt.se höstblad 2012

OktOber-NOvember 2012

Niklas gör höstgryta • Djurakuten • Kumlafrågor • Barnens teckning

Mehmed återför trygghet

Curt värnarindianerna

Hanna villha giftfritt

Bereden väg för Franzén

Bandysystraroch iskämpe

Ur innehållet:

Dansen hennes livElin Persson tänker

bli professionell

2 Kumlanytt.se Höstblad 20123

PROVA PÅ VÅR NYHET!Ta med annonsen till butiken, så får du

25 %

Gäller vid ett köptillfälle t o m 30/11 2012. Kan inte kombineras med andra rabatter.

NAMN:

E-POST:

KUMLA: Stenevägen 43. Tel: 010-440 62 90. Öppettider: Vardagar 9–18. Lördagar 9–13.

Din idé – vår design!

VI HAR TAPETER FRÅN ALLA KÄNDA VARUMÄRKEN:

VILKET GOLV ÄR DU? Hos oss hittar du garanterat en favorit!

Vi har ett stort utbud av trägolv, klinker

och plastmattor. Kom in i butiken så

hjälper vi dig att hitta rätt golv för just

dina behov!

DIN FÄRGAFFÄR I KUMLA!

www.nordsjoidedesign.se

Kom in och upptäck alla

vackra tapeter! Just nu har vi många vackra höstnyheter

i butiken!

Annlo & Birgitta

hjälper dig i butiken!

rabatt på 1 liter Nordsjö Superfinish!

NYHET! Nordsjö Superfinish är lackfärgen som ger en extremt slitstark yta och är perfekt för målning

av lister, karmar, dörrar och möbler inomhus.

2 33 Kumlanytt.se Höstblad 2012

Skulle du vilja gå på kurs?Hösten är tiden då många studiecirklar och kurser startar.

Vad skulle du vilja gå för kurs om du hade tid?

Enkät: Lars LitzénFoto: Sune Eskelinen

Lena Johansson, Åbytorp

- Släktforskning skulle jag vilja lära mera om för att veta mer om min egen släkt. Jag har en massa papper och gamla dokument om bodel-ning på gårdar. Framför allt vill jag lära mig hur man kan använda nätet för att släktforska.

Linnea Eriksson, Örebro

- Jag hade tänkt att gå en fotokurs men det var för dyrt, fotografering är annars mitt stora intres-se. Jag var även lite inne på en kurs för 50-talets håruppsättning och smink men den var jättedyr så jag lägger pengarna på annat.

Bo Hammar, Bragevägen

- Jag ska faktiskt börja en fotokurs. Det var egentligen en present till vår dotter men hon kunde inte gå. Nu råkar jag vara en hängiven amatörfotograf så jag går istället. Jag har aldrig gått på fotokurs och hoppas lära mig lite nya tips.

Bertil Larsson, Stationsgatan

- Jag har gått många kurser, den första var för över 50 år sedan. Ska jag gå en kurs nu ska jag vara intresserad, inte bara för gåendet skull. Men smide skulle vara roligt, jag har gått på silversmide, men en kurs i grovsmide finns det?

Andy Toma, Bondgårdsgatan

- Jag skulle vilja gå en domarkurs i fotboll. Jag spelar i Yxhults P97 och har gått en domarkurs men vill gå flera. Det är roligt att döma i po-jklagsmatcher. Och när man spelar själv är det bra att kunna alla regler så man vet mer än domaren!

Rose-Marie Söder, Parkgatan

- Jag skulle vilja lära mig väva eller tapetsera möbler. Det ser roligt ut att kunna ta vilken gammal fåtölj som helst och göra om den istäl-let för att slänga. Eller gamla lakan, som man kan använda och gå på istället som trasmattor!

Malin Ferngren, Villagatan

- Jag är ju mammaledig nu så jag skulle kan-ske ha tid att gå på någon språkkurs. Jag läste spanska på gymnasiet och skulle gärna bli lite bättre på det, jag tror att det är ett användbart språk.

Mikael Torgén, Backstugevägen - Oljemålning, det vore grejer. Jag vet inte vad jag fått idén ifrån men det vore skoj, inte för att jag vet om jag kan måla heller. Men jag har tre ungar som idrottar och är ledare själv. Så jag får vänta tills de blivit större för att börja måla tavlor.

Kumla är Kumla och Hallsberg Hallsberg och så måste det vara. Två egna små kommu-ner i den stora vida världen med var sin historia och identitet. Och grannar, beroende av varandra genom arbetspendling och familjeband. Man kunde väl tycka att de skulle stå skuldra vid skuldra men ofta nog misstror de varandra.

Rivaliteten finns på flera plan, från mer eller mindre skämtsamt skitsnack om varandra till konkreta motsättningar om mark, vägar, företagslokaliseringar och den allra största - som kostat Kumla många miljoner - om gymnasieskolan.

När Kumla bröt sig loss ur Sydnärkes utbildningsförbund (SUF) och startade eget gymna-sium var det överlägsenheten från en växande storebror som tog sig detta uttryck mot en lillebror som stod och stampade.

Det var inte så klokt.

Kumla borde aldrig ha lämnat SUF. Medan kostnaderna för John Norlander-gymnasiet ske-nat i höjden och elevantalet sjunkit har Alléskolan försvarat sin ställning som ett mångsidigt gymnasium som fortsatt drar till sig betydligt fler Kumlalelever än de som går på hemorten.

Hallsberg står inte och stampar. Den nya postterminalen och jätteprojektet Train Alliance för tågunderhåll pekar mot ett kraftigt uppsving. Grannen har fått nya muskler.

Kumlanytt, som ägs av den ideella föreningen Kanal Regional, tror på vänskapligt samar-bete mellan Kumla och det utsträckta Hallsberg med sina samhällen Sköllersta, Pålsboda, Hjortkvarn, Östansjö, Vretstorp - glömde jag något?

Man kan lära av varandra det man är bra på i respektive kommun och hjälpa till med det som kan förbättras. Man kan komplettera varandra och ta gemensamma tag. Något som glädjande skett i planeringen av det blivande industriomådet i Rala.

Kanal Regional har nu startat hemsidan Sydnärkenytt.se vars första nyöppnade redaktion ligger på Östra Stor-gatan 4 i Hallsberg. Kumlanytt.se fortsätter som vanligt och har när detta skrivs över 36 000 besök i månaden.

Vi har rakt inga jätteresurser men vi ska försöka bidra till att Kumla och Hallsberg har glädje av varandra.

Med vänlig hälsning

Lars Litzén, ansvarig utgivare

Du är alltid välkommen som medlem i föreningen Kanal Regional som ger ut denna tidning och driver hemsidan Kumlanytt.se där mer info kan läsas.


Grannen har fått nya muskler

Annonsera med fördel hos KumlanyttDen som vill nå en bred publik annonserar med fördel i någon - eller flera - av Kumlanytts medier - på webben, i tidningen, i radio eller som sponsor för vårt TV-magasin.

Vår webbsida får cirka 36 000 besök i månaden, både av Kumlabor och andra som vill hänga med. Tidningen delas ut till Kumlas samtliga cirka 9 200 hushåll - till hösten och julen 2012 kommer nya nummer.

Våra radioprogram sänds på webben samt framför allt i Radio 94,3 med dess breda lyssnarskara i Sydnärke.

Våra TV-magasin sänds i Com Hems kabelnät och kan ses av cirka 45 000 hushåll i Örebro, Kumla och Hallsberg.

För annonsering, priser etc kontakta Anders Björk, tel 0730-59 38 36 eller [email protected]

rEDAKtörLars Litzen [email protected]

PrODUKtIONPiia Vaarala Piia form & kommunikation www.piia.se

MEDArBEtArE I DEttA NUMMErLisbeth Axelsson Anders Björk Anna Buske Sune Eskelinen Irmeli Göök tania2D Kent Halttunen Erik Lodetti roger Lundberg K-G Mattsson rolf Pettersson Mats runering Stefan Svedin Marjo Vaarala Gunnar Wahlberg

ANNONSAnders Björk [email protected]

UPPLAGAtotaldistribuerad samhälls- information, Kumla kommun (ca 9 200 hushåll) samt i butiker. tidningen kan även läsas i digital form på www.kumlanytt.se

tryCKV-tAB örebro 2012 www.v-tab.se

DIStrIBUtIONSDr örebro www.sdr.se

ADrESSKanal regional - Kumlanytt Västra Drottninggatan 11 692 33 Kumla www.kumlanytt.se

OMSLAGSFOtO

Stefan Svedin

Nu vill Mehmed ge familjentryggheten han fick i Kumla

20 år sedan bosnierna flydde kriget

Mehmed Hasanbegovic kom till Kumla som 13-åring från krigets Bosnien. Han blev väl mot-tagen och kände stor trygghet i samhället. Sedan förde handbollskarriären honom till Väst-kusten och nya mål. Nu är han tillbaka i Kumla.- Jag vill ge min egen familj den trygghet jag själv upplevde, säger han.

Året är 1992. Kriget i före detta Jugoslavien har nått Bosnien och livet har blivit svårt för många som lever där. En av dessa är 13-årige Mehmed Hasanbegovic och hans familj. De beslutar sig att fly från hemlandet och alla grymheter.

Mehmed och hans familj: pappa, mam-ma och syster, hamnar först i Ystad, sedan

på flytkingförläggningen i Luleå. Där får familjen kontakt med några landsmän som finns i Kumla och de får chansen att flytta till Närkeslätten.

- Det var som alla murar föll och det var en stor lättnad att få landa i trygga Kumla efter allt det vi hade varit med om, berättar Mehmed Hasanbegovic.

Började i Kumlaby skolaFamiljen fick en lägenhet i Kumlaby och 13-årige Mehmed fick börja i en förbere-delseklass för invandrare. Där fanns bos-nier men också elever från andra länder. Ganska snart slussades han växelvis in i en svensk klass och han lärde sig svenska med en rasande fart.

Mehmed Hasanbegovic är tillbaka i Kumla efter många år på Västkusten för att ge familjen trygghet. Familjen Hasanbegovic består av Selma, Mehmed, Jessica och Alma.


Han fick också kontakt med föreningslivet i Kumla. Det blev mycket handboll i Kumla HF och fotboll i IFK Kumla.

- Idrotten gjorde att jag kände mig väldigt välkommen, jag blev liksom inkluderad i allt och det var viktigt, berättar Mehmed och får

nästan tårar i ögonen när han minns vilket storjobb idrottsledarna gjorde för att de unga skulle bli en del av det svenska samhället.

- Jag tror inte än idag att dom förstår vilken betydelse det hade för mig att få känna mig trygg och välkommen.

Elitserien i handbollMehmed Hasanbegovic hade talang för hand-bollen och det blev handbollsgymnasiet i Es-kilstuna. Han uppmärksammades från flera håll och fick bland annat chansen att spela i Bosniens U-21 landslag. Framgångarna tog honom till Västkusten där det blev elitseriespel med flera olika klubbar.

- Det var mycket handboll då. Men så bröt jag handleden olyckligt och karriären stannade upp lite grann, berättar han.

Vid sidan av handbollen jobbade han bland annat som lärarassistent och det var nu som samhällsengagemanget började ta fart. Han engagerades sig politiskt i socialdemokraterna och han jobbade med olika solidaritetsprojekt för Bosnien.

Mehmed träffade sin fru Jessica och de fick dottern Selma. Han utbildade sig på högs-kolan till sociolog och samhällsfrågorna blev allt viktigare. Han valdes in i kommunful-lmäktige i Trollhättan 2010 och fick flera för-troendeuppdrag.

Hållit KumlakontaktenTrots att han bott på Västkusten under mån-ga år han han aldrig tappat kontakt med sina kompisar och familjen i Kumla. Det har varit återbesök många gånger per år och nu har han valt att flytta ”hem” till Kumla.

- Ja, det ett bra läge. Vi har fått en liten till och vår dotter Selma är sju år och ska börja skolan, förklarar Mehmed. Och jag vill ge min

Mehmed Hasanbegovic upplevde aldrig någon flyktingfientlighet när han kom till Kumla som 13-åring. Han hoppas att det fortfarande är så.

Bolagsvägen 13, 70236 Örebro - Tel: 019-22 31 31 [email protected] - www.barabus.se

BarnvagnarBilbarnstolarBabysittersBabyvakterBabygymBärselarAmnings-Amnings-produkter

MöblerLeksaker

Mammaklädermm.

Kombi/uovagnar fr.

3495:-

Byxor, amningsblu-sar, festklänningar, bröllopsklänningar

mm

Babygym fr.

395:-

Erbjudande i mo-bilen SMS:a

bara bustill 71515

Bärselar fr.

345:-

nya

Må - Fr 1000 - 1900Lö 1000 - 1700Sö 1100 - 1600

Kom in och hämta ditt BARABUS BONUSKORT !

Din babybutik i Marieberg


Livsmedel, leksaker,korgar, presenter m.m.

Öppet alla vardagar

VärldsbutikenHallsberg

Alltid schyssta varor - Aldrig rea på mänskliga rättigheter!

STORTORGET 1 • VÄLKOMMEN!

familj en trygg tillvaro här i Kumla. Det fick jag när jag växte upp här på orten och det hoppas jag att mina närmaste också ska få.

Som den samhällsengagerade medborgare han är har han naturligtvis haft anledning att fundera över varför integrationen av nysvenskar fungerade så bra i Kumla under 1990-talet.

- Det finns stora fördelar med den lilla staden med många bra föreningar. Det blev en skjuts rakt in i samhället, och det var bra för oss. Jag har aldrig känt någon främlingsfientlighet i Kumla, och jag hoppas att det fortfarande är på det viset, säger han.

Varit tillbaka i BosnienMehmed har varit tillbaka i Bosnien vid flera tillfällen, men att återvända har aldrig varit aktuellt. Minnena från alla grymheter under kriget lever fortfarande kvar.

- Min farmor och farfar blev avrättade, säger han.

Idag arbetar Mehmed Hasanbegovic som enhetschef inom äldreomsorgen i Hallsberg. Hans samhällsengagemang är fortsatt stort, han avslutar handbollskarriären med att spela för HK Järnvägen och han skulle inte tacka nej till fler politiska uppdrag.

- Jag drömmer om ett sitta en mandatperiod i riksdagen, säger han.

Text och foto: Kent Halttunen

Bosnier har egen förening i KumlaI samband med kriget 1992-1995 i det före detta Jugoslavien tog Sverige emot över 60 000 bosniska flyktingar. I dag finns cirka 80 000 personer med bosniskt ursprung i Sverige, varav drygt 56 000 har svenskt medborgarskap.

Man räknar med att cirka 4 000 flyktin-gar från Bosnien hamnade i Örebro län, många av dessa i Kumla, Hallsberg och Örebro. Till Kumla kom cirka 60 familjer under åren 1992-1995. Trots att Sverige upplevde en lågkonjunktur fick de flesta bosnier i Kumla ändå jobb och integre-rades i samhället.

- Till skillnad från många andra mindre städer var Kumla bra eftersom vi snabbt kom in i samhället via våra arbeten och skolor. Och de flesta bosnier som kom då bor fortfarande kvar i Kumla, berättar Mario Zgrabljic som själv är bosnier och idag arbetar som flyktinglots i Kumla.Hur kommer det sig att bosnierna har haft relativt lätt att integrera sig i Kumla?

- Jag tror att det beror på att det var en bra ordning och struktur i före detta Jugo-slavien som påminner om Sverige. Därför var det enklare för oss att förstå det svenska samhället, säger Mehmed Hasanbegovic.

I Kumla finns det idag en bosnisk förening med verksamhet några gånger i veckan. Dessutom sänder man program i Kumla närradio en gång i veckan.

Jag skulle inte ha något emot att sitt en mandatperiod i riksdagen, säger Mehmed Hasanbegovic.


Visum-,ID- och

körkorts-fotografering!

OBS! Ingen tidsbeställning.

Vi har tid för din klocka!

• Batteri• Armband• Reparation

KVALITET • SERVICE • OMTANKEHagendalsv 7, Kumla • 019-57 08 44


• AKTURISERAD TOYOTAVERKSTAD

• VW, AUDI, SEAT OCH SKODA SERVICE ALL BILVERKSTAD

• SKADEVERKSTAD - SAMARBETAR MED ALLA FÖRSÄKRINGSBOLAG

• ORIGINALDELAR, ALTERNATIVDELAR, BEGAGNATDELAR - VALET ÄR DITT!

• AC REPRATIONER & HJULINSTÄLLNINGAR

• VI ANPASSAR REP EFTER ERAT ÖNSKEMÅL

Hos oss slipper du obehagliga överraskningar, vi har

prisgaranti och utför endast det arbeten du beställt!

Öppettider: mån-fre kl 07.00- 17.00

Tel: 0582-150 55Adress: Tegelgatan 1, Hallsberg VW Audi Seat Skoda

Utnyttja ROT-

avdraget!

Kläder med historiaär Ewa-Lenas passion

Ewa-Lena Sjökvist bor med familjen på den drygt 200 år gamla gården Kopparberg, som ligger strax utanför byn Närkesberg. Just där den slingrande grusvägen tar slut hittar vi hennes gigantiska garderob inrymd i ett av gårdshusen. Där ryms allt från spetsprydda pigklänningar och äkta 50-talsplagg till sky-höga 80-talsstövlar med Abba-klackar.

Efter att i åratal har köpt, samlat och sytt kläder startade hon en kostymateljé och hyr ut kläder till amatörteatrar, skolföreställnin-gar och partysugna närkingar. Ewa-Lena lyfter fram en grön aftonklänning som ser ut att vara tagen direkt ur sagan om Askungen.

Musiklärare och bondmora med stor garderob

– Den klänningen har varit uthyrd till en som varit på Nobelfesten, säger hon.

Från aniken till 80-taletVi befinner oss i ett av de äldre husen på gårdens ägor där kostymerna som Ewa-Lena samlat hänger i långa rader. Där bland kläder hon en gång skaffat till själv och sparat hänger

vintageplagg hon köpt på loppisar och andra försäljningar samt teaterkostymer. Hon har va-rit noga med att det ska finnas såväl kvinno- som mansplagg från olika tidsepoker.

– Jag har kläder från antikens Grekland, vikingakläder, kläder från medeltiden och

Eva-Lena Sjökvist har samlat kläder ända sedan tonåren. Nu har hon en hel kostymateljé full.

Ewa-Lena Sjökvist lär ut musik för elever i Fylstaskolan. Sen åker hon hem till gården och alla sina gamla fina kläder!


På dagarna lär Ewa-Lena Sjökvist ut musik i Fylsta, Stene och Hardemo skolor. När hon lämnar sina elever styr hon färden mot sin gård utanför Närkesberg. Vid sidan om livet som lärare odlar hon en passion för kläder med historia och driver en kostymateljé.

13 oktober kl 19.00 Donizetti: Kärleksdrycken

27 oktober kl 19.00 Verdi: Othello

10 november kl 19.00 Adès: Stormen

1 december kl 19.00 Mozart: Titus Mildhet

8 december kl 19.00 Verdi: Maskeradbalen

15 december kl 19.00 Verdi: Aida

KumlaFolkets Huswww.kumla.fh.se

från New York i

HD-kvalitet & surroundljud

LIVE

Biljettbokning: 019-58 25 30

KOMMANDE FILMER

Hypnotisören

Hotell Transylvania 3D

Skyfall (James Bond)

Call Girl

Twilight Breaking

Dawn part 2

Tingeling: Vingarnas Hemlighet m.fl

Anmäl Er gärna till vårt nyhetsbrev via: [email protected]

LIVE PÅ BIO I HÖST

Jesus Christ Superstar från England5 oktober kl 20.30

Mozart: Trollflöjten från Kungliga Operan19 oktober kl 19.00

Mando Diao28 oktober kl 18.00

framåt. En hel del har jag sytt, annat har jag köpt. Flera hundra plagg fyller den gamla kam-maren där dagsljuset kommer in sparsamt, för att inte ljuset ska förstöra tygerna. Där finns också skor, accessoarer, hattar och lite krims-krams från olika tidsepoker. Hon lyfter fram ett prassligt syntetplagg med breda axlar.

– Titta, den här klänningen köpte jag till mig själv på 80-talet. Nuförtiden brukar min dotter Hanna låna kläder härifrån och ha på sig dem i skolan. När jag var yngre var min klädsmak mer utsvävande än nu. Men livet som bond-mora kräver praktiska kläder.

tusenkonstnär i jeans och tröjaFast vad innebär det att vara en bondmora i dag?

Ewa-Lena skrattar och beskriver sig som något av en tusenkonstnär: entreprenör, musiklärare i Kumla, sångerska, skådespelare, kläduthyrare, sömmerska, föredragshållare och uppfödare av lamm.Klädmässigt innebär livet som bondmora jeans och tröja och andra praktiska plagg.

Vi bläddrar vidare bland plaggen i kosty-mateljén. Ewa-Lenas favorit är en svart 20-tal-sklänning.

– Då skulle klänningarna vara raka, så fram- och bakstycke är sydda likadant. Väldigt prak-tiskt. Jag gillar sådana här slinkiga plagg, säger hon och svänger runt i 20-talselegansen.

Historiska klädvisningarEwa-Lena brukar arrangera historiska kläd-visningar i olika sammanhang, en cat-walk


I Ewa-Lenas kostymateljé finns kläder från många århundraden. En del har hon sytt själv, andra är originalmodeller. Den här klänningen med svepande kjolar har hon sytt.

kombinerad med historieun-dervisning.

Klädernas historia in-tresserar henne mycket efter-som den berättar så mycket om de villkor människor levde under.

– Kläderna speglar den tid då de var moderna, berättar hon. De klänningar de mest besuttna bar på 1800-talet var knäppta i ryggen för det visade att de hade råd att ha kam-marjungfru som hjälpte till

med påklädseln. Under franska revolutionen blev det på modet att bära ett rött sidenband runt halsen, som ett tecken på adlig börd och på att någon i släkten fått huvudet avhugget.

Ewa-Lena måste ta på sig många roller för att få tillvaron att gå ihop. Men det händer att hon går in i sin stora garderob och kommer ut som en lyxbrud från 20-talet, en 60-talstjej i kortkort eller en 1800-talsdam med svepande kjolar.

– Jag är egentligen inte ett dugg klädintresse-rad, för egen del. Men jag har ett stort intresse för plagg som bär på en historia.

Text: Irmeli Göök. Foto: Tania2D


Stor sortering av

Snittblommor,Krukväxter,

Jord, Gödning,Diverse tillbehör

019-57 35 10Stene Brunn 106, Kumla

månd-fred kl 9-18lörd-sönd kl 9-15

Den här dramatiska och vackra klänningen är äkta 50-tal. Den kräver smal midja av bäraren.Ewa-Lena älskar 20-talskläder. Klänningen uppe till vänster tar hon gärna på sig när hon går på fest.I kostymateljén finns också en mängd originella och roliga accessoarer, som väskan formad som en sko.

Kumla kommun vill hjälpa dig, välkommen att kontakta oss

Konsumentvägledare Alexander Strömberg ger dig informati on kring:

• Vilka rätti gheter och skyldigheter du har som konsument.

• Hur du bestrider en faktura du fått för något du inte beställt.

• Hur du reklamerar en vara/tjänst.

E-post: [email protected]: 019-58 80 00 (vx)

Energi- och klimatrådgivare Catharina Ludvigsson ger dig råd kring:

• Vilken belysning du kan välja istället för glödlampan.

• Vilket värmesystem som passar ditt hus.

• Hur du minskar kostnaderna för hushållsel.

E-post: [email protected]: 019-58 80 00 (vx)

Fönsterreparationer

Solfi lm till fastigheter

Växthusglas

Isolerglas

Altaninglasning

Stenskottslagningfrån 0 krvid minst halvförsäkring

BilrutorSolfi lmtill bil

Nerikes Glasmästeri AB • Stenevägen 25, Kumla • Tel: 019-58 38 00 E-post: [email protected] • www.nerikesglas.com

Bäst på sikt!

JOUR DYGNET RUNT 019-58 38 00

Vi har tid för dig!

Tel: 019-57 56 15 www.harmetropolen.se

Susanne Åsenlund

HannaGustafsson

MartinaJohansson

ThereseSvärdh

Lena Andersson

SophiaKarlsson

TheréseHansson

HannahFransson


Teckning: Rolf Pettersson


Simon Hermansson är fostrad i plantskolan Modo, där även hans far Lennart spelade ett antal Elitserie-säsonger. För Simons del blev det två matcher i Elitserien innan han sökte sig vidare till andra klubbar. Nu har han hunnit bli 22 år och kommer närmast från en mycket bra säsong i div-1 laget Nynäshams HC där han noterade hela 59 poäng på 39 matcher.

- Jag har alltid gjort hyfsat med poäng, men förra säsongen lossnade det rejält. I Modo hade jag rollen som bufflig powerforward, nu senaste säsongen har jag fått ta mer ansvar, fått en mer spelande roll och utvecklats, då blir det även mer poäng, säger Simon Hermansson.

Simon i snickeboaDet är dock inte bara i poängprotokollet Simon Hermansson utmärker sig, 177 utvisningsmi-nuter på 39 matcher är en anmärkningsvärd sif-fra. Bakom det döljer sig bland annat tre match-straff och flera slagsmål, något som Simon Hermansson anser är en upp-friskande fläkt inom hockeyn.

- Vissa matcher kan man behöva ta en fajt för lagets bästa, det hjälper mer än det stjälper. Sen gäller det att ta med rätt spelare och vid rätt tidpunkt.

Är det lätt få dig att tappa humöret?- Nej inte alls, men när jag väl blir arg kan jag

bli riktigt arg, det är nånting jag jobbar på att få bort, samtidigt vill jag inte det ska försvinna helt då det är en del av mitt spel.

Är det mycket trashtalk (”skitsnack”) på isen

Simon bereddklappa tillHOCKEY: Simon Hermansson är spelaren som märks både i poäng- och utvisningsproto-kollet. Kumla Hockeys frej-diga nyförvärv har dock inga planer på att ta det lugnare i år. - Ibland kan man behöva ta en fajt för lagets bästa, det hjälper mer än det stjälper.

i div 1, eller är det mer högre upp?- Trashtalk finns överallt vilken nivå man än

spelar på. Det kan handla om allt från nån situa-tion i matchen, till att man är överdrivet ironisk. Det handlar om att få motståndaren ur balans.

“Ingen som bestämmer över oss”Till Kumla Hockey kom Simon Hermansson främst av den anledningen att bäste kompisen Eric Persson fanns där. Nu bor han i Örebro, jobbar som snickare och trivs bra i sin nya klubb.

- Jag trivs jättebra, vi har en jäkla bra sam-manhållning och det är högt i tak inom laget, vi spelar med öppna kort. Nu är det bara att vänta och se hur det går i serien för oss.

Hur tror du själv det kommer gå?- Det gäller att komma till jobbet varje match,

det är ingen som bestämmer över oss hur långt vi ska gå det är bara upp till oss själva. Självklart hoppas jag på spel i allettan efter jul, det blir så mycket roligare att spela hockey om vi tar oss dit.

Egna målsättningar med säsongen och fram-tiden?

- Jag vill fokusera på att ha roligt på isen, det brukar bli bäst i slutändan. Men det är klart, spelar jag bra hoppas jag att Örebro Hockey får upp ögonen för mig, säger Simon Hermans-son till Kumlanytt.

Kumla Hockey spelar i div 1 E ihop med nio andra lag. De fyra lag som är högst placerade efter 27 omgångar går till spel i allettan efter jul med chans att ta sig uppåt i seriesystemet.

Text: Anders Björk Foto: Sune Eskelinen

Kumla Hockeys nyförvärv Simon Hermansson kommer närmast från spel i Nynäshamn där han samlade på sig många poäng - och utvisningsminuter.

Telefon: 019-57 55 54070-330 92 80, 070-561 06 80

Målning Tapetsering

samt allt i branschen förekommande arbeten.


“Miljögifterna måste bort – annars får vi inga barn!”Hanna Eriksen är gravid i femte månaden. Hon är miljöchef på Sakab i Norrtorp sedan 2009 och vet mer om miljögifter än de flesta av oss, att de finns i det späda barnets kropp, i bröst-mjölken, ja, redan i moderkakan.

- Jag skulle inte skaffa barn om jag inte trodde att vi för varje generation blir smartare, klokare och får mer kunskap! Och det känns väldigt bra att jag kan göra en insats genom att arbeta på ett företag vars affärsidé jag kän-ner för, som tar hand om och förstör en del av dessa miljögifter så att de inte förs vidare i näringskedjan.

På Hanna Eriksens skrivbord ligger en vid-eofilm. Underkastelsen är titeln på filmen som kom 2010 och är producerad av Stefan Jarl.

Hundratals kemikalier- Jag såg den med min personal. Den är oerhört stark och berättar om de hundratals kemikalier-na i vårt blod som beror på den enorma mängd gifter människan spridit ut i vår miljö sedan An-dra världskriget. Vi både grät och skrattade.

Det är en film som är nyttig att se. Liksom boken Förgiftad är nyttig att läsa, skriven av

de kanadensiska miljöaktivisterna Ricki Smith och Bruce Laurie och som handlar om kemi-kalierna i vardagen som ett osynligt hot mot

Hanna Eriksen, miljöchef på Sakab, tror på kunskap som vapen i kampen mot miljögifter.

vår hälsa. Den boken ligger också på Hanna Eriksens skrivbord.

- Det verkar inte finnas plats för mer än en frå-ga i taget på den mediala och politiska agendan. Klimathotet är problemet alla pratar om idag. Men innan klimatförsämringarna påverkat vår hälsa allvarligt kan kemikalierna ha gjort oss ofruktsamma. Forskare har kontrollerat 18- åriga värnpliktiga och funnit att de har sämre spermiekvalitet än 65-åriga män. Tvärtom skulle det vara!

Konsumenter kan påverkaDet är lätt att slå ifrån sig information och stoppa huvudet i sanden när vi får veta om ke-mikalierna i naturen, i våra egna, våra barns och barnbarns kroppar. Hur ska vi reagera?

- Det finns två sätt: endera tycker du att allt är hopplöst och att det inte är någon idé att göra något. Då drabbas du av depression. Eller så gör du vad du kan i din egen vardag: minskar din konsumtion, köper inte nya prylar så ofta, handlar ekologiskt, kort sagt, använder din konsumentmakt för att påverka producenter ta fram mer hälsosamma produkter.

Hanna Eriksen försöker leva som hon lär, medveten om tungmetallernas städse närvaro i vardagen. Hon tog familjens tjock-tv i försvar och höll emot när platt-tv kom och radiohan-deln lockade med erbjudanden. Till slut gick den gamla sönder och en ny platt inköptes.

Startade tV:n utomhus- Jag är väl extrem, men jag ville att den brän-des av utomhus, det vill säga, startades för första gången i det fria för att den dusch av kemikalier som frigörs inte skulle komma ut i vardagsrumsluften.


“Miljögifterna måste bort – annars får vi inga barn!”

Hanna Eriksen, miljöchef hos Sakab.


Hannas 10 tips för giftfriare vardag:1 Köp ekologiskt samt läs på innehålls-förteckningen, undvik produkter med många E-koder

2 Laga mat från grunden, undvik halvfab-rikat och ät färska/frysta livsmedel ellerglaskonserver, inte burkkonserver

3 Ät vegetariskt en gång i veckan

4 Ät små fiskar hellre än stora fiskar och undvik insjöfisk, för att undvikam kvick-silver

5 Inga plastleksaker, eller kolla om de kän-ns feta eller luktar starkt eller av parfym(dvs innehåller ftalater)

6 Ingen elektronik i barnkammaren och starta gärna ny elektronik utomhus första gången

7 Tvätta nyinköpta kläder en gång innan användning, extra skölj babykläder

8 Använd spärren i handtaget när du tan-kar och backa ett par meter för att undvika ångorna

9 Spruta inte på vattenavstötande kemika-lier på kläder och använd inte non-stickstekpanna, (där maten inte fastnar) särskilt inte om den är repig

10 Absolut viktigast: Ställ frågor om in-nehåll i produkter du köper!

Hannas 10 tips för giftfriare vardag:

Hanna Eriksens 4-åriga dotter har inte elek-troniska prylar i sitt sovrum, inte heller mjuka plastleksaker av tveksam kvalitet. Undersöknin-gar visar att damm i barns sovrum med allt som finns av allsköns prylar och elektronik in-nehåller mer kemikalier än dammet i bilgaraget!

- Nu får vi inte gräva ner oss, men kunskap är bra att ha!

Född i Sakabs barndomHanna Eriksen är född 1977. Året innan hade dåvarande statligt och kommunägda Sakab köpt Terrabonas mark i Norrtorp för att bygga en anläggning för hantering av miljöfarligt av-fall. 1983 körde anläggningen igång efter en rad år av Sakab-motstånd och hetsiga debatter.

- Sakab kallades i feta rubriker för giftfab-riken, vi har några pärmar med tidningsklipp i arkivet. Folk var oroliga, visste inte vad förbrän-ningsanläggningen skulle innebära. Företagets förtroende hos ortsbefolkningen var lågt.

- Det är lätt att förstå!Men motståndet hade positiva effekter. De

krav som ställdes innebar att anläggningen blev bättre än den skulle ha blivit annars.

- Det skapade också den kultur av öppenhet som finns på Sakab. Vi berättar om allt vi gör,

försöker besvara alla frågor. Min telefon är öp-pen dygnet runt, alla dagar på året.

Finskt företag ägare nuHanna Eriksen är stolt över sin arbetsplats, hennes sedan 1998 då hon efter studentexamen på naturvetenskapliga linjen började arbeta över sommaren på laboratoriet och blev kvar. - Jag är internutbildad, har läst ekonomi, or-ganisationsutveckling, ledarskap och kemi medan jag jobbat här. Mitt uppdrag nu är att arbeta med ständig förbättring. Sakab är bäst i Sverige på att hantera miljöfarligt avfall. Tekniken utvecklas ständigt och vi ackumu-lerar kunnande och erfarenhet. Vår affärsidé är att finna lösningar på problem, samla kompe-tens och ta ansvar för kommande generationer.

Nu ser Hanna Eriksen fram emot en framtid med Ekokemi i Finland som förvärvade Sakab från Eon i början av juni.

- Vi har väntat på det här. Ekokemi har sam-ma kärnverksamhet och är intresserade av att satsa på Norrtorp.

Text: Lisbeth Axelsson

Foto: Roger Lundberg

Klimathotet är frågan för dagen. Men media och politiker måste sätta miljöhotet på agendan tycker Hanna Eriksen.

| [email protected] | www.alltek.se | 070-558 24 09 |

Installationer av:

-El -Ljud -Ljus -Bild -Datanät

Bildelsnetto Hallsberg

ADR: TEGELGATAN 1TEL: 0582-151 40

Bildelar & verktygTel: 0582-15140

Tegelgatan 1, Hallsbergwww.bildelsnetto.se


Sakab-skriverier förr och nuDet var Dimma över Nyborg på FyN när vi vaknade. Hela stan var som insvept i mjölkig fukt.

Fotografen Lasse Wretling tyckte vädret var perfekt. Nu skulle det bli dramatiska bilder över Kommunekemi, den danska förebilden till det Sakab som skulle byggas i Norrtorp.

Det var mitt första jobb som lokalreporter för Örebro-Kuriren i Kumla.

vi haDe åkt NeD i eN buss tillsammans med politiker, tjänstemän och representanter för motståndsgrupperna mot Sakab. Vid ratten i bussen satt Anders Svärd, centerpartistiskt kommunalråd. I Nyborg hälsade Sakabs dåvarande vd, Per Ahlerup, oss välkomna.

Vi utsända från Kuriren var uppe i ottan för att också hinna med att träffa representanter för den danska motståndsrörelsen innan den fem timmar långa rundvandringen på anläg-gningen tog vid.

resultatet blev eN bilD i solsken (dimman hade lättat) på första sidan 13 april 1981 med ett handslag mellan Per Ahlerup och dåvarande kommunalrådet Sven-Ove Ceder-strand och rubriken ”Känns lugnare” .

Det var min första Sakab-artikel under min treåriga karriär som Kurirens lokalredaktör i Kumla. Den skulle följas av otroligt många fler med svarta rubriker som ”Sakab spiller gift”, ”Folk sjuka av Sakab före starten”, Vad händer bakom Sakabs grindar”, ”Sak-ab-katastrof då är 20 familjer i fara”, ”Gift-tåget, Kuriren testade Sakab-spåret”.

Ja, Det var mycket om giFter, dioxiner, kvicksilver, pcb och utsläpp och arga och oro-liga motståndsgrupper. Då och då ett besök innanför grindarna och en bild på Sakab-che-fen Hans Wickberg som var frustrerad över det ifrågasättande mediapåslaget: ”vi ska ju ta hand om avfall, inte tillverka miljögifter”.

Just det budskapet gick väl så småningom in i folk. Det kanske var nån nytta med an-läggningen trots allt. Så vände opinionen för att inte leda till några nämnvärda pro-tester när staten sålde Sakab till privata in-tressen 1992.

tillbaka på sakab hos milJöcheFeN Hanna Eriksen i september 2012 känns den här tiden avlägsen. Visserligen fotograferas hon mot en bolmande skorsten, men hon med-

delar att röken är vattenånga och skrattar dessutom eftersom hon är glad att hon ar-betar på ett företag som förstör en del av de miljögifter vi alla omger oss med. På så vis gör hon in insats för vår gemensamma framtid.

så här i ett Drygt 30-årigt perspektiv börjar jag fundera över om det kanske trots allt ändå var någon nytta med alla svarta rubriker och orosvinklade artiklar och reportage, för Hanna Eriksen berättar också att just motståndet mot Sakab och uppmärksamheten kring detta innebar att tekniken vässades ytterligare när anläggnin-gen uppfördes. Den blev helt enkelt bättre och säkrare än den skulle ha blivit annars.

En annan lärdom som drogs var att alla tjänar på öppenhet. Inte minst Sakab.

Lisbeth Axelsson, journalist och författare.

Fo

to: R

og

er

Lu

nd

ber

g


När andra gillade cowboystog Curt indianernas partiDet började när han var 12 år. Curt Währme växte upp i Hallsberg och brukade gå på biomatiné på söndagar. Helst såg han westernfilmer. Stjärnorna var Gary Cooper, James Stewart, John Wayne, Gregory Peck, ja, alla cowboyhjältar som fanns under mitten av 1900-talet. Men pojken Curt höll inte på de vita utan på indianerna. Det var de som för det mesta fick stryk och han kände med dem.

En film han särskilt minns är De dog med stövlarna på, med Errol Flynn som general Custer. Den handlar om slaget vid Little Big Horn 1876 då siouxhövdingarna Sitting Bull och Crazy Horse med sina styrkor utplånade Custers kavalleri till sista man.

Föga anade Curt där han satt i biofåtöljen att han drygt 50 år senare skulle välkomna Sitting Bulls dotterdotterson Ernie LaPointe i sitt hem på Mossbanegatan i Kumla!

Hur gick det till?– Ja, indianintresset hängde med genom livet

medan jag försörjde mig, först med två egna

åkerier, därefter på jobb vid GDG Biltrafik, nu-varande Swebuss, och Ericsson.

Indianutställning hemmaFascinationen för vilda western och indianer fick riktigt blomma ut då han 2003 köpte hu-set på Mossbanegatan. Bakom en entré likt en saloons med ”hästparkering” och buffel-horn över dörren finns westerngrejerna som säljs via egna internetbutiken, cwtradingpost. Här har han också samlat en riktig indianut-ställning med kläder, fjäderhuvudbonader, tomahawker, klubbor, spjut, fredspipor, mjuka

hjortskinnsjackor med fransar och pärlbroderi-er, tobaksväskor. På väggarna finns bilder av indianlegender. Utställningsobjekten är dock inte till salu.

- Jag åker till USA varje år och besöker indi-anstaterna Wyoming, Montana, South Dakota och Colorado. Det var under en sådan resa jag träffade Ernie LaPointe.

Curt Währme är en av 300 medlemmar i Friends of Little Big Horn och var med på 125- årsjubileet vid slagfältet i Montana 2001, då Ernie LaPointe höll tal om sin stams andliga begreppsvärld.

En indiansk festklädnad liknar ingen annan, huvudbonaden med fjädrar ner till fötterna, en fjäder för varje bedrift, skjortan i hjortskinn med färgrika pärlbroderi-er. Den här dockan pryder ett hörn i Curt Währmes vardagsrum.


Tel: 0582-150 50Stortorget 1

Hallsberg

Välkommen in för personlig rådgivning!

/ Elisabeth Stenström

Hälsokosthandel - med brett & ekologiskt sortiment

Växtbaserade läkemedel Torkad frukt, nötter & bär Hälsorådgivning Kosttillskott Eko livsmedel Téer, 85 sorter

Öppet: mån-fre 09.30-18.00

lördag 10.00-13.00

Ett unikt foto på åtta hövdingar med en gemensam nämnare: de deltog alla i slaget vid Little Big Horn 1876. Bilden togs i Custer State Park i South Dakota. Fr v: Little Warrior, Pemmican, Little Soldier, Iron Hail, John Sitting Bull, High Eagle, Iron Hawk, Comes Again.

Är bäste vän med Sitting Bulls barnbarnsbarn“Jag och Ernie besökte Killdeer Mountains i North Dakota, där Sitting Bulls läger atta-ckerades av kavalleriet år 1864. Ett hundratal indianer mest kvinnor och barn sköts ihjäl, och de överlevande flydde från lägret via Medicine Rock.

Det övergivna lägrets alla tipis brändes inklusive alla kläder, övrig utrustning, samt allt indianerna samlat på sig av förnöden-heter inför den kommande vintern. Dessutom sköts alla indianernas hästar, sammanlagt 600 stycken.

Bara ett exempel på de övergrepp den vita (ci-viliserade…?) befolkningen utsatte indianerna för. En stor del av innevånarna i lägret hade tidigare drivits bort från sina marker belägna i Minnesota av den vita immigrationen.

Från ritning till färdigt objekt!All typ av byggnation - Allt inom bygg

Våra samarbetspartners:

dags att byta tak?

Går du i takbytartankar? Än är det inte för sent att se om ditt tak. Kontakta oss, vi

utför din takbesiktning!

KONTAKTFoppas bygg070-593 39 97

KW bygg070-897 77 83

PN:s bygg & energiteknik070-776 44 75

Nyttja rotavdraget!


“Jag och Ernie i de-ras bostad. På bilden ligger Sitting Bulls mörkblå leggings han hade på sig när han blev mördad. Den svarta cylinderhat-ten hade han på sig ibland när han deltog i Buffalo Bills cirkus. Uppe till vänster ett spel som tillhörde Crowfoot, hans son, som också blev mördad vid samma tillfälle. Nere till vänster Sitting Bulls stridsklubba som användes i strid”.

www.aramis.stKvarngatan 22 019-58 33 18

PIZZA KEBAB SALLAD

Snabbt och gott - Mycket för pengarna!


– Vi fick bra kontakt och jag har träffat honom varje år sedan dess.

Senast, alltså i juni i år, när hövdingeättlin-gen besökte Sverige och Etnografiska museet i Stockholm för att tala om arvet efter Sitting Bull och Lakotaindianerna, en av siouxernas tre understammar. Allt på Curt Währmes ini-

tiativ och bekostnad!- I 20 år har Ernie LaPointe, som är handikap-pad krigsveteran från Vietnam, rest runt för att tala om The Lakota Spirit och indianernas egen historia, som inte är nedskriven utan förs vidare muntligen från generation till genera-tion. Den uppgift Ernie nu tagit på sig är att

ge röst åt Sitting Bulls berättelser som han fått förmedlade genom mamma, mormor och mor-morsmor. Det spelas nu in en dokumentärfilm om detta, Sitting Bulls Voice.

Vänskapen med Ernie LaPointe har inneburit att Curt Währme har fått en särskild inblick i Sitting Bulls liv.

Bilden ovan: Curt Währme med Sitting Bulls stridsklubba. Till höger: Sitting Bull levde mellan 1831 och 1890 och var en aktad och framgångsrik ledare för Lako-tastammen, en av siouxernas tre understammar.

Torget, Kumla I 019-56 02 48

Vi har den lättaste, skönaste & bästa dunjackan för Dig!

HAIR STUDIO M

Vi fi xar ert hår !Marina & Mikaela på Hair Studio M

Trädgårdsg. 7 • Tel: 019-57 36 33


Indianintresset har följt Curt Währme genom livet. Vid sidan av sitt arbete med olika byggnadsprojekt ägnar han fritiden åt att inreda sitt hem med indianföremål och tavlor med indianmotiv, reproduktioner av Martin Grelle, en av de främsta indianmålarna i USA vars verk i original betingar värden på upp emot en miljon kronor.

Nöjda kunder är vår framtid! Vi kommer till Dig för en kostnadsfri offert.

Hos oss hittar Du marknadens bästa priser.Gör ett besök på vår hemsida och låt Dig inspireras!

Du kan också besöka vår butik och utställning.

Butik och utställningÖstra storgatan 16694 31 HALLSBERG

www.glaskonstruktion.seTel: 076 - 000 19 35

Specialister inom fönster och dörrar

En bättre syn på världe

n

Vi hjälper små och medelstora bolag med administrativa uppgifter, så som:

• Löpande bokföring• Löner• Moms• Årsredovisningar

... och mycket mer

Kontakta oss gärna för mer information:070-584 34 59 • www.kumlaredovisning.se

Kumla Redovisning AB- din personliga

redovisningskonsult


- Hemma hos Ernie har jag sett indianhövdin-gens hårlock, som skars ifrån hans huvud när han mördats 1890. Jag har också fått hålla i hans stridsklubba, den han förmodligen bar vid Little Big Horn.

Upprörs av orättvisanCurt Währmes engagemang för indianernas sak mattas inte. Han är upprörd över den orättvisa som fortfarande drabbar USA:s ur-sprungsbefolkning.

- Jag vill hjälpa till på mitt sätt genom att sprida kännedom om indianernas historia och situation idag. De har det fattigt och dåligt med utbredd alkoholism, diabetes, hög barna-dödlighet och självmordsfrekvens. Ändå utgör de ett stolt folk som kämpar för att hålla sina seder, sin kultur och andliga värld levande.

De planer han nu har är att åter bjuda in Er-nie LaPointe till Sverige, denna gång i samar-bete med USA:s ambassad och Etnografiska museet. Nästa resa till vännerna i USA går re-dan i januari. Då väntar en mässa i Denver, där det finns många indiansaker till salu.

- Jag lägger ner en del pengar på min passion. Jag köper böcker, tavlor och ting, dock sällan originalprylar. Ska man ha dem får man betala hundratusentals kronor. Men jag har också

donerat pengar till produktionen av filmen Sitting Bulls Voice och även bidragit till att Ernie kunnat DNA-testa Sitting Bulls hårlock vid ett laboratorium i Köpenhamn.

Harmoni med Moder jordCurt Währme har berörts av indianernas sätt att förhålla sig till naturen och leva i harmoni med Moder jord.

- Vi måste ta det till oss! Och det säger jag trots att mitt andra stora intresse är motor-sport. Jag har följt Kumla-Indianerna i mån-ga år och tycker att det är roligt att klubbens namn är Indianerna, liksom att logotypen är en indianhövding. Det har gett mig många tillfäl-len att leda in samtal om riktiga indianer.

Det sagt kan slutligen konstateras att Kumla i Curt Währme hyser en riktig dubbelindian!



Här en bild på Kumlas meste indian: Curt Währme, iförd sin egen dräkt.

“Löftet som sveks”.


Färdigkaklat i nya bassängen Det artar sig tilljullov med doppEtt duktigt gäng plattsättare från Dalarna fick hålla på flera månader men nu är 25-meters-bassängen färdigkaklad och hela badhusbygget närmar sig målsnöret.

Siktet är inställt på ett jullov med dopp i Sveriges nyaste simhall, byggd till en kostnad av närmare 200 miljoner.

Varmbassäng med sänkbart golv, gym och annat smått och gott liksom en klättervägg och förstås en vindlande vattenrutschkana kommer att till-höra attraktionerna.



Elin från Hardemovill bli proffsdansare

Redan som liten hängde Elin Persson i danssalarna. I dag lägger hon en stor del av sin fritid på att bli bäst. – Såklart jag vill bli proffs, säger hon.

Som liten fick hon snällt följa med till Lenas dansstudio när föräldrarna buggade och sys-konen dansade. Kanske var det redan där som dansdrömmarna väcktes till liv.

När Elin var sex började hon själv dansa, alla dansstilar som finns har hon provat. Från balett till street. Men i dag är det latin den 18-åriga tjejen från Hardemo satsar på.

– I discon kom jag till den näst högsta nivån och i street till guld, säger hon. I bagaget har

Elin ett SM-guld, tre VM-silver och ett silver i EM i olika dansstilar.

Kostsam sportI somras fick hon Kumla kommuns ungdoms-stipendium på 5 000 kronor, pengarna ska gå till träningar, resor och licenser. Dans är ingen billig hobby, en privatlektion kostar cirka 500 kronor. Elin och hennes danspartner Tobias Celander tränar privat för Lena Johnson Ahl-

Elin Persson och Tobias Celander ett framgångsrikt danspar har hållt om varandra timme efter timme i Lenas Dansstudio.

Lättbetongprojektering

Med mångårig erfarenhet inom lättbetong-branschen kan vi erbjuda er projektering till:

Industribyggnader Grupphus Villor

Västra Drottningg. 8, Kumla I 019-57 03 30 I [email protected]


näs varannan vecka på dansstudion i Halls-berg. Vill hon ha en unik klänning kan det kosta 10 000 kronor för att få den uppsydd. Det ska vara pärlor, paljetter och fransar.

– Begagnat finns men domarna kommer ofta ihåg vilka par som brukar ha vad på sig. Det gäller att ha något unikt för att synas, säger Elin.

Utseende viktigtJa det handlar om stil och elegans i de latinska danserna. I tävlingsreglementet står det tydligt hur dansarna ska se ut. Uppsatt hår, målade naglar, längd på klänning och klackhöjd på skorna. Det är regler som de får acceptera.

– Det är en del av dansen. Man blir som man ser ut. När jag tar på mig kläderna känner jag mig fin, säger Elin.

Fastnade i latinNu är det bara de latinska danserna som gäller för Elin och Tobias. Stilen innehåller fem olika danser, pasodoble, jive, samba, cha-cha och rumba. Alla fem är olika, från ett långsamt tempo till snabbare, det är därför det är så roligt, bmenar Elin. Rumba är just nu favoritdansen för paret. I jiven slängs det inget.

– Vi får inte, det är för många par på golvet. Då riskerar vi att skada varandra, säger hon.

Det började med känslorElin och Tobias dansande i samma latingrupp men med olika partner. Sedan blev de ett par privat och började då dansa tillsammans. Den första framgången kom efter en kort tids

träning ihop. För nästan precis två år sedan ställde de upp i sin första tävling i Lidköping och VANN.

– Vi var jättenervösa och trodde inte alls att det skulle gå så bra, säger paret.

I dag är det bara partner i dans och inte i kärlek. De tror att eftersom de var överens om att kärleken var slut så kunde de fortsätta som danspartners.

– Vi vill samma sak i dansen, att utvecklas och bli så bra som vi kan, säger de.

tillitI dansen måste paret kunna lita fullständigt på varandra. De har tränat mycket tillitsövningar, att aldrig släppa varandra. Kroppskontrollen är också väldigt viktig, men viktigast av allt


är tekniken. Paret ägnar många timmar och mycket slit på just det.

– Allt bygger på teknik, det är det tråkigt men nödvändigt, säger Elin. Det roligaste är att röra på sig och uttrycka olika känslor berättar hon. Den ”gamla” musiken som hör till dansen är något som paret gillar mer och mer.

Skola – dansDe vill träna oftare men det är svårt att få ihop med skola och jobb. Tre till fem timmar i veck-an lägger Elin på träningar. På sommaren blir det mer men när skolan drar igång så är det svårt att hinna med. Ibland är dansen viktigare berättar Elin, missar hon en veckas träning är det svårt att ta igen, skolarbetet går att lättare att läsa in.

– Man tappar massor på att missa en veckas trän-ing. Ibland när jag är sjuk och hemma från skolan åker jag ändå och tittar på träningen, säger hon. För att hålla sig smidig är stretching viktigt berät-tar Elin. Just nu är det dåligt med det.

– Jag ska börja med det, säger hon med ett leende.

FramtidsutsikterAtt bli professionell dansare är svårt. För ett halvår sedan avancerade Elin till Aklass, den högsta divisionen. Men bästa paret på dans-studion i Hallsberg har ändå svårt att konkur-rera med svenska eliten. Liksom Sveriges bästa dansare har svårt med konkurrensen i världssammanhang, enligt Elin.

- När vi tävlar får vi rankingpoäng och de

med högst ranking bjuds in till stora tävlingar. Dans är som bekant en bedömningssport, det är upp till domarna att sätta poäng.

– Det kan bli orättvist, det är inte många sekunder vi har på oss. Vi kanske är i domarens blickfång 30 sekunder och då gäller det att synas.

Förebilder och bra tränare behöver de inte åka långt för att hitta. I Hallsberg finns nu-mera Dermot Clemenger känd från Let’s dance och deras trogna tränare Lena Johnson Ahlnäs. Lena har betytt mycket för Elin under åren, det är hon som lär ut teknik och koreografi och följer oftast med på tävlingar.

– Vi har tur, vi behöver inte åka till Stockholm för att få det bästa, avslutar Elin Persson från Hardemo.

Text: Anna Buske Foto: Stefan Svedin

Känsla och teknik är två ingredienser som dansdo-marna tittar på. Kläderna i t.ex. latindanser ska vara enligt reglementet inte som på bilderna.

Möt hösten hos oss.

Välkommen!


framtidens fönster

Det kompletta fönsterföretaget !

30% rabatt

vid beställning av våra underhållsfria SP-testade fönster under oktober 2012.

(gäller ej installation.)

Välkommen till vår utställningslokal på Hagendalsvägen 30, Kumla eller kontakta oss på tel: 070-776 44 75

Välkomna!

DAX ATT BYTA GARAGEPORT?

En riktigt bra garageportsaffär

Pris fr. 11.400:-, inkl port, motor och en

handsändare!

Köp en

BaseMatic

och du får

motor på

köpet!

CC Örebro Radiatorvägen 11Telnr 019-24 63 30

[email protected]

Vi har öppet i butiken: månd kl 14-18 onsd kl 14-17

CRAWFORD BaseMatic

✓ Alltid med 42 mm isolering ✓ Finns i tre modeller: Line, Trend

& Style ✓ Standardfärg vit (RAL 9016)

Köp till montage och utnyttja ditt ROT-avdrag!

Kontakta oss redan idag för ett kostnadsfritt hembesök.

Guide för användning av vår konceptbild

Stora upplevelser i gott sällskap

Konferens, kick off, fest för alla tillfällenwww.kilsbergen.se

019-29 55 00

Guide för användning av vår konceptbild


Skräddarsytt för hund och katt

Djurens jourklinikblir klar i decemberLördag eller söndag och kat-ten blir sjuk. Vad gör man då? Det finns ingen veterinärjour sedan djursjukhuset i Örebro lades ner för över tio år se-dan och det är svårt att hitta en privatpraktiserande vete-rinär i tjänst. Men i december ljusnar det.

Då öppnas Jourkliniken Hund & Katt i ett 1200 kvadratmeter nytt hus i företagsområ-det Norra Mos i Kumla. Det är djurvännerna Lotta Malmborg och Cecilia Pramheim som slår sig samman med veterinären Leif Hokfors, som flyttar sin Hund & Kattkliniken från Öre-bro och satsar på ett helt nytt koncept: en vete-rinärmottagning kombinerad med en medlems-finansierad jourklinik.

- Grundidén är att alla djurägare som vill ha tillgång till jour betalar en medlemsavgift och på så viss möjliggör en bättre vård för våra djur, säger Lotta Malmborg. Avgifterna ska oavkortat gå till att finansiera löner för jour-veterinärer och övrig personal och till invester-ing av utrustning och ny teknik.

Kirurgi och friskvårdDet nya djursjukhuset innehåller förutom re-ception och butik även avdelningar för po-liklinisk vård, kirurgi, röntgen/ultraljud, in-tensiv- och infektionsvård. Eget laboratorium

finns liksom friskvårdsavdelning. En motions-bassäng erbjuds också, dels för rehabilitering, dels för katt- eller hundägare som skonsamt vill motionera den fyrfota vän som behöver gå ned i vikt.

- Idén till en medlemsfinansierad jour fick vi för snart tre år sedan. Jag är djurägare sedan mer än 20 år tillbaka och både jag och många

andra djurägare upplevde det som ett stort problem att det inte finns jourklinik för djur inom närmare avstånd än Strömsholm eller Karlstad.

Tanken på en jourklinik slog rot. Här beta-lar djurägare en årlig avgift, som en trygghets-försäkring för sjukvård alla tider på dygnet.

- Medlemsavgiften man satsar för att få till-

Lotta Malmborg gläds åt idén som nu tar form i Norra Mos, företagsområdet vid motorvägens in- och utfart: jourklinik för hundar och katter samlad under ett tak tillsammans med Hund & Kattkliniken som flyttar från Örebro.


gång till en jour tjänas snabbt in om man be-höver besöka kliniken på akut eller jourtid. Vi jobbar alltså efter två prislistor, en lägre för medlemmar och en högre för icke medlemmar.

Skäddarsytt efter studiebesökLotta Malmborg och Cecilia Pramheim bör-jade leta lokal, först i Örebro.

- Vi hittade ingen lämplig. Så öppnades den här möjligheten att bygga nytt i Kumla. Fan-tastiskt!

Kumla Fastigheter bygger nu huset som Jourkliniken ska hyra. Nybygget innebar att huset kunde skräddarsys. Lotta Malmborg och hennes kompanjon åkte på många studiebesök pådjurkliniker runt om i landet för att hitta bästa lösningarna.

De två räknar med att kunna erbjuda 24-tim-marsjour från öppningen. Men för att klara det behövs att fler djurägare ansluter sig som medlemmar. Det innebär också att 5,5 veter-inärtjänst inrättas och 8-9 djurvårdartjänster. Planerna är även att Örebro Hundrehab, som ägs av Lena Larsson, ska flytta hit.

- Vi har jobbat med detta ideellt i snart tre år. Nu ska det bli jättespännande att öppna vår jourklinik. Djurägare har redan hört av sig för att få veta mer om medlemskapet och många har tecknat sig för medlemskap. Vi välkomnar många fler och det går bra att anmäla sig via-vår hemsida www.jourkliniken.se



Djursjukhuset för hundar och katter är skräddarsytt för ändamålet. Här finns allt under ett tak, mottagning, laboratorier, akutmottagning och annat som krävs för att ett sjukt djur ska bli friskt. Lotta Malmborg räknar med inflyttning i december.

Det kompletta företaget!Totalentreprenör - borrar och installerar allt för

vatten och energi, allt i egen regi.

• VVS-arbeten• El-arbeten

• Kyl-arbeten• Installerar bergvärme

Vi borrar själva - egen borrigg!

Tel: 019-58 21 30www.s-varme.se

Sörbyvägen 3, 692 34 Kumla


”Bereden väg för Herran”

Kumlaprästen Franzén skrevhöjdarpsalm som fyller 200 år

OVE PERSSON BYGG

070-714 60 81

Kumla

Snickerier

Renovering

Ställningsuthyrning

Vår kommande första adventsgudstjänst i Kumla kyrka lär - liksom så många gånger förr - pampigt inledas med orgelmusik medan kören i procession tågar in bärandes det stora krucifixet.

Efter att de första tonerna rullat ut över kyrkorummet kommer de församlade kyrko-besökarna stämma i, ända nere ifrån tårna, med ”Bereden väg för Herran! Berg, sjunken, djup, stån opp! Han kommer, han som fjärran, Var sedd av fädrens hopp…”.

För var bör denna sång ljuda högre och tydli-gare än någon annanstans i vårt avlånga land, om inte i Kumla? Det var ju här den skrevs en sensommardag 1812.

- började med att dikta supvisor!Det finns väl knappast någon svensk kyrka som på första advent inte spelar psalmen”Bereden väg för Herran”. I år är det 200 år sedan den skrevs. Författaren hette Frans Michael Franzén och var kyrkoherde i Kumla. Men den andligt sinnade präst-mannen inledde sin dik-tarkarriär med supvisor.

Frans Michael Franzén hette mannen som skrev den berömda psalmen. Född i finska Uleåborg 1772 som son till handlanden Zacha-rias Frantzén och Helena Schulin.

Mycket begåvadFrans Michael sades vara ett ovanligt vackert barn, en egenskap han tydligen lyckades behål-la långt upp i åren. Till fördel bland kvinnor. Vek och känslig men mycket begåvad.

Redan som elvaåring började han skriva dik-ter, tog studentexamen vid tretton års ålder,

blev docent i vältalighet som tjugoåring och professor i lärdomshistoria sex år senare.

1803 blev han prästvigd men gjorde ingen större succé vid debuten. Han kom av sig mitt i predikan och tvingades leta runt en lång stund i sitt utkast innan han kunde fortsätta. En oförlåtlig tabbe vid denna tid då man ansåg att prästen i stort sett skulle kunna sin predikan utantill. Franzén skulle inte träda upp i en pre-dikstol förrän elva år senare. Istället blev han bibliotekarie vid Åbo akademi, en av ”de ader-ton” i Svenska akademien och blixtförälskad. I den sköna Margareta Elisabet Roos.

Omtyckt av kvinnornaDet berättas att när de tu möttes var Frans Mi-chael redan förlovad med en kvinna från Vasa. Men när han en dag var på väg för att hälsa på henne stannade han till i Gamlakarleby där han av en tillfällighet träffade Margareta Elisa-beth. De blev båda ögonblickligen förälskade i varandra och Frans Michael bröt med kvinnan i Vasa.

Fyra barn och åtta år senare avled dock den kära och Frans Michael såg sig om efter en ny kvinna. Han behövde inte vänta länge, han gifte om sig redan året efter han blev änkling. Denna gång fick han dock aldrig se sin nya fru förrän strax innan bröllopet. En av Franzéns vänner hade nämligen ”testamenterar honom sin blivande änka Sofie Wester”.

Lyckligt äktenskapTrots det osentimentala arrangemanget blev äktenskapet mycket lyckligt. När hon avled nio barn senare, funderade Frans Michael på att ingå äktenskap med den 29 år yngre författarinnan Fredrika Bremer, vars pappa

Frans Michael Franzén skrev vår tids mest kända adventspsalm under sin tid i Kumla.


VÄLKOMMEN TILL EN RIKTIG GYMNASIESKOLA

Barn- och fritidsprogrammet I Bygg- och anläggningsprogrammet I Ekonomiprogrammet I El- och energiprogrammet I Estetiska programmet I Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet I Hantverksprogrammet (lärling) I Hotell- och turismprogrammet I Humanistiska programmet I Industritekniska programmet

Introduktionsprogrammet - fem inriktningar I Naturbruksprogrammet (lärling) I Naturvetenskapsprogrammet I Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet I Teknikprogrammet I VVS- och fastighetsprogrammet (lärling) I Vård- och omsorgsprogrammet

Särskild variant: Musikestet I Nationell idrottsutbildning: Fotboll & OrienteringGymnasiesärskolan: Särskolans individuella program I Särskolans specialutformade program

www.alleskolan.eu

han rest land och rike runt med som ung. Men av detta blev det inget och han tog tack vare kaffet istället sin hushållerska Christina Arvedson.

Hon hade nämligen vunnit skaldens hjärta genom att servera honom doftande varmt kaffe om morgnarna. När Frans Michael som 75-åring avled, som biskop i Härnösand, eft-erlämnade han maka, sju barn, tjugotre barn-barn och tre barnbarnsbarn.

Från sup till psalmNågon praktiker var inte Frans Michael Fran-zén. Han försökte sig ett tag på att överta faderns affärsrörelse men insåg snart att fall-enheten låg åt det mer estetiska. Hans starka fantasiliv och visuella skönhetskänsla, (kan man annat bli av Ule älvs mäktiga fors och havsvidden utanför Uleåborg?) ledde honom till att tidigt börja dikta och studera litteratur. Universitetsstudier i både Åbo och Uppsala in-nehöll dock inte bara långa, torra föreläsningar utan även blöta fester. Han skrev ”Supvisa”, ”Goda gosse, glaset töm” och ”När skämtet tar ordet”.

När skämtet tar ordet vid vänskapens bord med fingret åt glasen, som dofta, så drick och var glad: på vår sorgliga jord man gläder sig aldrig för ofta. En blomma är glädjen: i dag slår hon ut, i morgon förvissnar hon redan, just nu, då du kan, hav en lycklig minut och tänk på den kommande sedan.

Visserligen kan man i både Franzéns supvisor som psalmer läsa in en tungsint sorg över liv-ets korthet och bristfällighet. Men skillnaden är att studenten Franzéns lättsinniga visor ofta slutar i sorg och grav, medan kyrkoherde Franzéns psalmer slutligen möter en kärleksfull Gud och ett evigt liv.

När Franzén, den 12 juli 1812, invigs till kyrkoherde i Kumla församling blir det starten

på en expansiv diktning av andliga sånger. Samt-liga hans 25 psalmer skrevs i Kumla. Franzén lär ha sagt att hans tio år i Kumla var hans lyckli-gaste tid som människa. Redan när han första dagen körde in på prästgården fann han här det ”lantliga behag” han så länge längtat efter. Här kunde han slappna av. Kritiska teologer satt inte i med i kyrkbänkarna och Franzén talade nu utan predikoutkast, ”ledigt, enkelt och folkligt”.

Franzéngrottan i slänten bakom Kumla kyrka är platsen där ”Bereden väg för Herran” kan ha kommit till. Men på Franzéns tid var utsikten betydligt bättre över Brånsta än i dag.


Bereden väg för HerranNär, var och hur Franzén skrev sin kända psalm ”Bereden väg för Herran” vet man inte. Men det bör ha varit någon gång efter installationen i juli 1812; hans och Johan Olof Wallins ”Prof-Psalmer” utgavs under hösten samma år. Platsen kan ha varit den ”grotta” i backen bakom kyrkan där han brukade sitta och dikta, eller inne i den gamla prästgården.

Energin till sin kreativitet hämtade han kan-ske i den lilla ”Kumlaakademi” av skalder han ibland brukade bjuda hem. Hit kom dik-tare som Esaias Tegnér, Erik Gustaf Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom och Anna Maria Lenngren.

”Bereden väg för Herran” är en, liksom alla Franzén psalmer, mycket kristocentrisk psalm. Den berättar i sju versar om Jesu intåg i Jerusa-lem, där han hyllas som den väntade Messias. Enligt evangelierna i Bibeln skedde detta strax före påsk och firas därför på Palmsöndagen, men traditionellt också första Advent.

tysk folkmelodiMusiken hämtade Franzén från en tysk folk-melodi från 1500-talet. Den finns i både E och G-dur. På senare år framförs den även med en mer folkligare koralvariant från Boda i Dalarna.

Psalmen publicerades första gången 1819 i Svenska kyrkans psalmbok, men har sedan kommit att tryckas i mängder av koralböcker, sångböcker, barnböcker i snart nog alla krist-

na samfund. 1961 togs den till och med fram som ”Psalmer för bruk vid krigsmakten”. Den har blivit en av vår tids mest önskade jul-sånger och har spelats in av mängder av sven-ska artister.

Text och foto: Karl-Gustaf MattssonHela psalmen på nästa sida.

Postverket utgav ett frimärke med Franzéns profil till 200-årsminnet av hans födelse.

Viagatan 9, Kumla 019-57 10 70www.eklundsbilvard.se


Bereden väg för Herran!Berg, sjunken, djup, stån opp!Han kommer, han som fjärranVar sedd av fädrens hopp,Rättfärdighetens Förste,Av Davids hus den störste.Välsignad vare hanSom kom i Herrens namn.

Guds folk, för dig han träderEn evig konung opp.Strö palmer, bred ut kläder,Sjung ditt uppfyllda hopp.Guds löften äro sanna.Nu ropa: Hosianna!Välsignad vare hanSom kom i Herrens namn.

Gör dina portar vidaFör Herrens härlighet.Se, folken kring dig bidaAtt nå din salighet.Kring jordens länder allaSkall denna lovsång skalla:Välsignad vare hanSom kom i Herrens namn.

Ej kommer han med härarOch ej med ståt och prakt;Dock ondskan han förfärarI all dess stolta makt.

Med Andens svärd han striderOch segrar när han lider.Välsignad vare hanSom kom i Herrens namn.

O folk, från Herren viketI syndig lust och flärd,Giv akt, det helga riketEj är av denna värld;Ej av dess visa funnet,Ej av dess hjältar vunnet.Välsignad vare hanSom kom i Herrens namn.

Den tron som han bestigerÄr i hans Faders hus.Det välde han invigerÄr kärlek blott och ljus.Hans lov av späda munnarBlott nåd och frid förkunnar.Välsignad vare hanSom kom i Herrens namn.

Jerusalem är ödeDess tempel fallit ner,Dess präster äro döde,Dess spira är ej mer;Men Kristi rike vararOch sig alltmer förklarar.Välsignad vare hanSom kom i Herrens namn!

Alla verserna

En av tidernas flitigaste psalmförfattare har en gata uppkallad efter sig i Prästgårdsskogen.

Vi hjälper dig gärna med ditt byggprojekt!

Alltid välkoman till

Kumla-Björka 206 I 019-57 09 05 I www.xlbjorka.se

Öppet: mån-ons, fre 07.00-17.00, tors 07.00-18.30, lör 10.00-13.00


Innebandysystrarkom tillbakatill moderklubben

När Kumlas innebandylag hade misslyckats förra året och degraderats till div 2 lämnade flera av de bästa spelarna laget, även systrarna Emma och Linnea Eriksson. Men nu är de tillbaka efter äventyret i Örebro.

- Vi vill pröva våra vingar, förklarade Emma Eriksson när hon och andra Kumlaspelare val-de att gå över till ÖSK Innebandy, som rekord-snabbt hade tagit sig upp i damernas Elitserie.

För Emma var beslutet inte helt lätt, hon har spelat för Kumla sen tidiga tonåren, blivit en klippa i klubben, en lagkapten, men efter en usel säsong med nerflyttning och upplösning i laget våren 2011 bestämde hon sig för att ta klivet till

konkurrenterna. Och syrran Linnea följde med.- Det var kul och lärorikt men på en helt an-nan nivå än när Kumla senast var i Elitserien, berättar de.

Med buller och bångVi står i Kumlahallen och tjejerna pustar ut efter en tuff träningsmatch mot div 1-laget Köping som div 2-laget Kumla just besegrat

Systrarna Linnea och Emma Eriksson spelade i Elitserien för Örebro men nu återvänder de till moderklubben i Kumla. De har samma röda skor. - Jag köpte dem först, påpekar Linnea för sin storasyster.


019-58 01 01www.AML.nu

�-Flyttstäd (med rutavdrag)-Uthyrning av Förråd/Magasin-Uthyrning av Flyttsläp/Flyttbilar-Försäljning Flyttmaterial

(Klipp ut annonsen)

15år1997-2012

Har Du stopp i avloppet, läckande

kranar eller problem med värmen?

Behöver Du nytt och fräscht i

badrum eller kök?

Vänd dig till:

019-58 04 24070-491 80 22

Välkommen!

Kumla VVS

med 8-6. Inte minst tack vare Erikssons stabila spel. Stabilt blev det dock inte för ÖSK i Elit-serien. Laget blev en slagpåse och åkte ut med buller och bång. Ihopvärvade spelare och trän-are försvann, ekonomin var i botten och laget upphörde helt enkelt.

- Truppen var för tunn, konstaterar Emma. Det blev slitigt men det var inte bara tråkigt! Men det blev liksom självklart att söka sig till-baka till moderklubben i hemma i Kumla.

- Det känns skönt, säger de med en mun. Man vet vad allt är och vad man får, tryggheten alltså.

Blir de äldsta i lagetNu kommer de vara de äldsta i laget där junio-rer utgör stommen. Linnea är 21 och Emma 24. De tycker att laget har spelat ihop sig bra de se-naste veckorna inför seriestarten 29 september.

Tränaren Mikael Tivemark är också nöjd med mixen, det juniorlag han tog hand om har vux-it till sig som A-lag och med förstärkning av ru-tinerade spelare börjar han tro på avancemang. till div 1.

- Vi hör hemma där, säger han.Emma och Linnea säger att det är tacksamt

för dem att komma in i laget. Emma spelar back och brukar excellera i långa välplacerade uppspel och långskott medan Linnea är på-passlig center. De gillar vad de upplevt av lag-kamraternas träningsvilja.

- Fysiken och viljan finns, säger Linnea.- Vi kan bidra med rutin, få lite edge på det

hela, säger Emma. Var det kaxigt?

Text Lars Litzén Foto: Sune Eskelinen

Premiär för nyaHyundai i30 Kombi!

Hyundai i30 Kombi är bilen för dig som vill ha full flexibilitet, på riktigt. För du som kör i30 Kombi får verkligen mycket för pengarna. Den har bland de största lastutrymmena i klassen och är miljöklassad tack vare sin låga CO2-nivå på 113 g/km. Provkör nya Hyundai i30 Kombi redan idag!

Hyundai i30 Kombi 1.6 CRDi Select miljöbil. 189 900 kr eller 1 899 kr/mån Hyundai i30 Kombi finns från 169 900 kr

5 års Nybilsgarantimed fri körsträcka

5 års Nybilsgaranti med fri körsträcka ● 5 års Vägassistans ● 5 års Serviceassistans5 års Lackgaranti ● 3 års Vagnskadegaranti ● 12 års RostskyddsgarantiBränsleförbrukning vid blandad körning: (1.4 CRDi/1.6 aut) 4,4-6,8 l/100 km, CO2 113-160 g/km. Miljöbil enl. definition i förordning 2007:380. Bilen på bild är extrautrustad. Finansieringsförslag via Hyundai Finans: 6,50% ränta (per 2011-07-19), 36 mån, 30% kontant eller inbytesbil, 45% restvärde, eff. ränta 7,56%.

Tänk nya Hyundai i30 Kombi.

Tänk om.

”Det lönar sig alltid att besöka oss”

Nu har vi lanserat nya i30 kombi, kom in och

provkör!

Köpmang. 45 KumlaTel. 019-56 09 80

Öppettider: mån-fre kl 9-18

lör kl 10-13

www.motorcentrumkumla.se

Vi fi nns påHagendalsv. 5

Boka ti d på tel:

TheresePetra MiaNu är vi fulltaliga.

Välkommen in ti ll oss!


Bengt, 78 - intelätt att bolla bort

BORDTENNIS: AGA BTK spelade länge i landets näst högsta pingisdivision med sitt herrlag. En av stöttepelarna i laget var Bengt Gustafsson innan han 1963 lämnade Kumla och ham-nade i Uppsala. Efter nästan 50 år på vift återvände 78-årige Bengt förra året till Kumla och pingisen som legat på is i40 år fick då en ny chans.

Vi träffas hemma hos Bengt och hustrun Bri-ta i lägenheten i centrala Kumla. Utsikten är enastående och balkongen paret ståtar med måste kandidera om att vara kommunens fin-aste. Det är en pigg gubbe som tar emot, blick-en är klar, humöret på topp och minnet nånting i hästväg.

Startade i KvarntorpBengt växte upp i Kvarntorp och det var även där han började spela pingis som 14-åring 1948 i numer ej existerande Kvarntorps BTK. 1950 bytte Bengt klubb till AGA BTK och det tog inte lång tid innan han knep en plats i her-rlaget som åren 1952-67 spelade i landets näst högsta serie, dåvarande division 2.

Namn som Lars Göran "Hjorten" Pettersson, Gunnar Ström, Åke Axelsson och Bertil Elg bil-dade stommen i det framgångsrika Kumlagän-get som spelade sina matcher i den numera rivna Vega-lokalen nära Fylsta skola.

Två gånger kvalade AGA för att gå upp i Elit-serien, ena gången var det riktigt nära, dock

utan att lyckas. Den stora rivalen var Örebro-klubben Safir som AGA under 50-talet hade några klassiska bataljer med.

- Våra matcher tog så lång tid att domaren bröt dem ibland och den som var i ledning då vann. På den tiden var pingisen en annan än idag när det smäller hela tiden, det var mycket bollande. Och några matcher mot Safir förr kunde hålla på till efter midnatt minns Bengt.

Bengt slog ut AGA1963 flyttade Bengt från Kumla och AGA till Göteborg på grund av jobbet. Det blev bara något år där innan färden gick vidare mot Up-psala, en stad han kom att bo i under nästan 50 år.

Han började även spela pingis i Uppsala Ös-tra Bollklubb, som låg i samma division som AGA. Och tro det eller ej, den person som såg till att AGA:s 16 åriga svit i nästa högsta divi-sionen fick sitt slut var...Bengt Gustafsson!

- Vi mötte AGA i sista matchen för säsongen när jag spelade för Uppsala och jag fick möta

STILL GOING STRONG - det är 62 år mellan bilderna när Bengt Gustafsson tränar i Stadshusets källare 1950 och lirar korpen i Kumlahallen. Stilen känns igen!


Roger Andersson

Montering av Nibe värmepumpar

Service av produkter från Nibe

Serviceombud

019-56 02 00

Rabatterat pris på bergvärme t.o.m. 31 december 2012.

ABTanka bilen med

sol?

- Jo, det går faktiskt!

www.karkulla.se0768-910 340

Esso Engwall i en helt avgörande singelmatch och jag vann knappt, berättar Bengt.Bengt fortsatte spela några år innan han la racket på hyllan, 37 år gammal.

Familjen bodde kvar i Uppsala långt efter pingiskarriärens slut. Ända fram till 2011 då de bestämde sig för att flytta hem till Kumla, varför?

tillbaka efter 48 år- Vi bodde nån mil utanför Uppsala i ett stort hus och ville hitta ett nytt boende där man hade nära till allting och då passade Kumla perfekt, säger Bengt och Brita nickar lätt in-stämmande. Och pingiskarriären som legat på is i 40 långa år har fått sig en renässans efter flytten tillbaka.

- Jag tränar två gånger i veckan nu plus spe-lar match i korpen och trivs utmärkt med det. Träningsgänget är till viss del detsamma som under 50-talet och jargongen är precis likadan nu som den var då.

"Skulle klättra på väggarna"Och den nygamla vännen pingis verkar ha gjort Bengt gott, något som hustrun Brita stryker under.

- Han skulle klättra på väggarna här hemma om han inte fick komma iväg och röra på sig.

Är din spelstil likadan som på 50-talet?- Det går lite saktare, men annars är den dens-

amma. En spelstil ändras inte så lätt.Och det betyder fortfarande lika mycket att

vinna?

- Kommer man till bordet så vill man alltid göra så gott man kan, det har inte förändrats. Tidigare ville jag gå undan för mig själv och ladda inför matcherna. Det var väldigt ovanligt då och jag blev både pikad och utskrattad, men nu gör ju alla så.

Det har gått några år sedan Bengt Gustafs-

son hade sin storhetstid vid pingisbordet men han kan än, tro mig jag borde veta eftersom vi spelar i samma lag i pingiskorpen och faktiskt lyckades vinna den i år.

Fortfarande en vinnareOch det är alltid lika roligt att se förvandlingen

Året är 1961 i oktober och AGA BTK har just spelat en match mot Huge. Bengt, Esso Engwall och Bertil Elg utgör något av stommen i laget.


Marsvägen 1, 692 34 KumlaTel. 019-57 86 46

Öppet: Vard. 7-18, Lörd. 10-14

flugger.se

25% rabatt på tak- och väggfärg

(Gäller på ord. pris mellan 24/9-7/10 2012 och går ej att kombinera med andra rabatter och erbjudanden)

hos de förundrade motståndare som tror att de har en lätt match framför sig när de ska möta gamle Bengt. Efter några bollar har de insett att de kommer få fullt upp.

Pingis är en rolig sport ur den synvinkeln att du fortfarande kan hänga med och göra bra if-rån dig trots att du kommer upp i hög ålder. Det är Bengt Gustafsson ett levande bevis på.

Anders Björk

Bengt om......svåraste motståndaren: ”Jag mötte Hasse Alser några gånger. Han vann EM två gånger och blev världsmästare i dubbel 1967. Det var som att möta en levande vägg, han var omöjlig att få hål på. Hans Alser dog 1977 endast 34 år gammal.”

...bästa matchen: ”1960 höll jag och Bertil Elg på att besegra dåvarande europmästarna i dubbel. Det var två ungrare, som på förhand kändes oslag-bara, men vi var nära ta dem och föll med 21-19 i skiljeset.”

Bengt Gustafsson återvände efter 50 år till Kumla och pingisen. Bilden till höger från en dubbelmatch i AGA-spelen i Hagaskolan.


Knäppte vinnar- bild med mobilenI Kumlanytts Sommarblad utlyste vi fototävlingen om den skönaste sommarbilden. Juryn med fotograf Roger Lundberg, filmkritikern Sandra Wallin och Kumlanytts fotograf Sune Es-kelinen (ordförande) har nu utsett alla vinnare.

Det var många somriga bilder som skickades in. Efter ett långt möte var det “solklart” vem som tagit hem första priset i fototävlingen. Det blev My Isonemi med ett foto tagit med mo-bilen inne i en bil!

- Jag är inte speciellt tävlingsinriktad så jag skickade in mitt bidrag mest som en kul grej, berättar My. Sedan är det så klart extra roligt att jag vann, speciellt efter att ha kommit på tredjeplats i förra tävlingen. Roligt att någon gillar mina bilder, det uppskattar jag.

tog kort på alltMy Isonemi har redan som liten haft ett in-tresse för fotografering. När hon övergick från analog kamera till digital tog fotograferandet fart på riktigt.

- Jag tog kort på precis allt. Idag fotograferar jag med en systemkamera, men det händer väl-digt ofta att jag tar fram min mobil. Det spelar ingen roll vad man fotograferar med för ka-mera, även mobilen kan idag bevara minnen, förklarar hon.

Vinnarbilden togs med My’s mobil 7 augusti på parkeringen utanför IKEA i Marieberg

- Precis när jag skulle kliva ut ur bilen öpp-nade sig himlen och det bara vräkte ner. Då la jag upp bilden på Facebook med texten “Vill in på IKEA. Vill inte ut ur bilen.”

500 kronor till prispallenMy Isonemi belönas med 500 konor men det gör även de två andra damerna på prispallen, Sandra Hansson och Karin Andersson, för bilder som också föll juryn mycket i smaken.Hederspriser till följande deltagare i fototävlin-gen: Magnus Törnblad, Dilan Mokre, Tarmo Sundström, My Isonemi och Saja Alkhaigani.

Karin Andersson 3:a. Juryns motivering: Bra komposition, fin sommarkänsla.

Sandra Hansson 2:a. Juryns motivering: Vacker och stämningsfull bild under en sommarkväll.


My Isonemi 1:a. Juryns motivering: En dramatisk bild som med fina färger fångat sommaren 2012 mitt i prick.


Lördagsfrukost i Hällabrottets kyrka20/10 kl. 09.30 -11.30 ”Hur bär du dig åt människa?” Om svenskhet, konventioner och möten mellan människor. Gunlög Rosén, ståuppare och kulturarbetare blandar humor och allvar.

Öppet hus allahelgonahelgen 3-4 nov Kumla, Ekeby, Hardemo kyrkogårdar

Kumla kyrka 17/11 kl.16”Sjung för livet” Stor körkonsert med Läkarmissionen och gästartister Kumla församlingshem 21/11 kl.19.00Församlingsafton ”Abrahamns barn” Föreläsning om konfliktförebyggande metod med präst Jens Frandsen, Örebro

Välkommen!

www.svenskakyrkan.se/kumla

några av höstens glimmande guldkorn....

Nybyggnati on I Renovering och ti llbyggnad Infi ltrati onsanläggningar I Service

Värmesystem: Värmepumpar och PannorVatt enpumpar I Konstrukti oner

Mossbanegatan 76 A, Kumla019-57 85 16 , 019-57 85 06


HALLSBERGS SKRÄDDARELagning, ändring m.m.av kläder

Thiodora Naccachian

V Storgatan 1, 694 30 HallsbergTel: 0582-134 40

Öppettider:mån-fre kl 09.30-17.00lunchstängt kl 12.30-13.00

Inredningsbutik & Kafé

där allt är till salu!nästan

Mån-fre kl 10-18 • Lördag kl 10-16Söndag stängt • www.kafetillsalu.se

Teckningar: Rolf Pettersson

• Mattor• Parkett

• Kakel• Klinker

0707-23 84 52

Billackering, plastreparationer & mindre plåtskador

Dysviks lack AB019-31 08 75, V:a Åby Kumla


Historisk förening nalkas slutettrots fler föreläsningar i KumlaHistorien om Kumla föreläsnings-förening handlar om ett hun-draårigt idogt kulturarbete för att låta Kumlaborna möta kunniga och intressanta föredragshållare. Mats Runering spår dock i denna avslutande tredje artikel om ett slut för föreläsningsföreningen

”om inte ett mirakel inräffar”.

Under 1960- och 1970-talen låg antalet pro-gram per år arrangerade av Kumla föeläsnings-förening på cirka 14. Eftersom man nästan alltid tror att allting var bättre förr kan det vara intressant att uppmärksamma att antalet genomförda program ökade så sent som från hösten 1979.

Antalet program uppgick nu till upp emot 30 program på årsbasis. Denna ökning, som väl kan mäta sig med de bästa åren under 1900-ta-lets första decennier bestod fram till cirka år 2001 då antalet minskade till cirka 8 per år.

Fler föreläsningar på nya biblioteketMinskningen sammanfaller tidsmässigt med att föreläsningarna flyttades över från bl a Solbacka till det nya biblioteket. Denna flytt var enbart positiv genom att den medförde ett utökat samarbete. Till skillnad mot hur det var förr så finns det numera flera aktörer inom föreläsningssfären.

Det totala antalet föreläsningar per vecka eller månad som är tillgänglig för allmänheten i Kumla är säkert mycket större nu än förr. Skillnaden är att nu arrangeras många gånger fler föreläsningar av andra än föreläsnings-föreningen medan denna förr hade en större ”marknadsandel”, ibland nästan monopol. Det är dock att märka att studieorganisation-erna och de stora folkrörelserna alltid betrak-tat föreläsningar som en mycket viktig del av

verksamheten men det har för dem inte alltid varit möjligt att ha en stor och för allmänheten öppna föreläsningar.

Hålla sig till länetDet som framför allt försvårat för föreläsnings-föreningarna i länet det senaste årtiondet och haft en stor negativ inverkan är att Örebro läns bildningsförbund fick starkt minskade person-ella resurser.

Tidigare fanns ett flertal anställda som bl a kunde lämna förslag på turnéföreläsare. De olika länsbildningsförbunden i Sverige sam-manställde ofta utbudskataloger med tänkbara föreläsare. Då kunde t. ex. Kumla föreläsnings-förening ha föreläsare som bodde i Skåne eller Lappland och som var väl kända av allmän-heten. Bildningsförbundet tog in intressean-mälningar från föreläsningsföreningarna och lade därefter turnéer i länet med kanske tio framträdanden för en föreläsare. Då kunde det även bli framträdanden i skolor. Idag saknas den möjligheten vilket medför ett tunnare ut-bud och därför blir det nästan helt, av kost-nadsskäl, föreläsare som bor i länet.

Statliga bidraget upphördeEn annan helt avgörande negativ trend det se-naste årtiondet är att det statliga bidraget min-skat under en följd av år för att helt upphöra för några år sedan. Därmed bröts en lång tra-dition där svenska staten mycket aktivt stödde föreläsningsverksamheten i Sverige.

För att illustrera betydelsen av statsbidraget kan man framhålla en långväga föreläsare som turnélagts i länet och där staten genom läns-bildningsförbundet kanske kunde stå för res-kostnaderna och övernattningskostnaderna. När det gällde föreläsarens arvode kanske den lokala föreläsningsföreningen fick stå för 25 procent medan länsbildningsförbundet beta-lade 75 procent.

Utvecklingen illustreras av att det år 1948 i

Örebro län fanns 33 föreläsningsföreningar som fick mycket stöd med turnéföreläsare och statsbidrag genom Örebro läns bildningsför-bund/föreläsningsförbund. Förbundet var även arbetsgivare för samtliga föreläsare och un-derlättade på det sättet mycket förw de lokala föreläsningsföreningarna när det gällde det ad-ministrativa arbetet.

Idag har all denna insats försvunnit liksom statsbidraget och antalet föreläsningsförenin-gar i länet långsamt minskat till fyra. Kumla Föreläsningsförening är således en av endast fyra kvarvarande föreningar från att det för länge sedan fanns en uppsjö av sådana förenin-gar i länet. Det har givetvis för övrigt varit samma utveckling över hela landet.

Kumla Föreläsningsförening i framtidenKumla föreläsningsförening har de senaste åren stabiliserat sin verksamhet på cirka åtta föreläsningar per år. Flertalet av dessa är sedan tio år förlagda till det nya biblioteket och dess fina föreläsningssal – lokaliseringen har varit till stor fördel för föreningen eftersom den un-derlättat marknadsföring och lokalnyttjandet. Föreningen får kommunalt bidrag och samar-betar med Kumla kommun genom kultur- och fritidsförvaltningen och studieförbundet Vux-enskolan, Galleri Örsta Konstförening och hembygdsföreningen i Hällabrottet.

Ett fåtal år kvar...Dock kan styrelsen, som under den senaste perioden främst bestått av Mats Runering, Anders Tisell, Birgitta Runering, Ing-Britt Steén och Margareta Nygren, konstatera att förutsättningarna för föreningen att verka försämrats mycket starkt genom att statsbidra-gen försvunnit och därmed även servicen från centrala och regionala instanser.

Att försöka möta bortfallet statsbidrag med höjda kommunala bidrag är ingen lösning. En bevekelsegrund för det kommunala bidrag-


1961Besökarna kunde lösa terminskort för 3 kronor eller enstaka föreläsning 1 kr. Skolungdom 50 öre. Lokalen är Folkets hus om ej annat anges.Programmet för vårterminen var ej tillgängligt när artikeln skrevs, men här följder i alla fallhöstprogrammet:• Carl Falkman, Genom Sverige från Glim-

mingehus till Kebjekajse (Vega)• Egon Kötting, Berlin, en stads öde.• F.M. Franzén i Kumla - ett 150-årsminne

(Rest. Gyllingen)• Lars Madsén• Emil Lemhagen, Albert Engströms rospiggar• Olle Hallberg, Radioaktivitet i medicinens

tjänst• Gert Fredriksson, Från klubbmästerskap till

olympiskt guld i kanot

1971Nu har det blivit kostnadsfritt att gå på föreläs-ningarna som förläggs till olika lokaler.• Tore Lindbom, Demokrati på arbetsplatsen• Anders Ferm, USA – samhälle i jäsning• Anders Bolinder, Östeuropa i focus• Nils Munck, Visafton• Elisaveta & Conny Sahm, Om och kring Brecht• Herbert Rygne, Geologisk exkursion i Yxhult• Bertil Rydberg, Bland svenska spelmän• Jansson-Lönnqvist, Svenska jordbruk ur in-

ternationell aspekt• Rut Palmqvist, Ungdomsproblem och ung-

domsvård• Sven Jerstedt, Sicilien – ön med maffia och

misär• Jan Högberg, Tacka vet jag djur• Jan Högberg, På elefantrygg genom tigerd-

jungel• Thorstein Bergman, Emil Hagströms och

egna visor

1981• Lars Göran Gustafsson, Egypen• Lars Thure Ljungdahl, Än lever fäboden• Helmer Linderholm, Skrock i Bergslagen• Åke Axelsson, Från Stenbrohult till Ham-

marby, om Carl von Linné

et förr var ju att en satsad kommunal krona kunde innebära föreläsningsverksamhet som kanske motsvarade 3-5 kronor.

Om inget mirakel inträffar är det därför bara fråga om ett fåtal år innan den hundraåriga föreningen måste lägga ned sin verksamhet. Fram till dess fortsätter den dock med ett årligt utbud på 6-8 föreläsningar per år.

Mats Runering

• Torbjörn Arvidsson, Natur och kultur på Trinidad

• Lars Erik Lood, Vid Svartåns stränder• Kent Larsson, Hemomkring, naturbilder

från Närke• Björn Uhr, Vårvinter i Sarek• Lars Åby, Polareskimåer III• Bo Malmsten, Katten på råttan. Ett program

om ekologi• Arne Axelsson, Bildspelet Från försommar

till valborgsmäss• Alf Pettersson, Tiveden• Tage Tapper, När filmen kom till Kumla• Roland Jonasson, Resa genom Sri Lanka• Sven Willerman, Filmafton. Filmen om Kumla• Christer Fahlström, Grönland• Holger Hultman, Filmafton. När Kumla blev

stad• Olle Nyman, Ymer-80 expeditionen i polar-

havet• Bengt Pettersson, Filmafton, När Hardemo

kommun gick i graven• Björn Uhr, Skogen och fjället• Nils Nyström, Filmafton. Barnens Dag i

Kumla• Kent Larsson, Natur på Gotland• Filmafton. Filmer om Kumla kyrka med

Tage Tapper och Olle Eriksson• Kurt Mårtensson, Seychellerna – drömmen

om en Söderhavsö• Filmafton, Konsum på 1920-talet med Olle

Nilsson• Allan Thybell, Lydia LithellUnder våren var programmen i allmänhet för-lagda till Kumla bibliotek kl 19.30 medan pro-grammen under hösten av lokalskäl flyttades till Kvarngården kl 19.00. Det totala besöksantalet under 1981 uppgick till 2380 åhörare, vilket in-nebär ett ovanligt högt genomsnittligt besöksan-tal per program om 92 personer.

1993Om ej annat anges är föreläsningen förlagd till Solbacka.• Annelie Andersson, Bangladesh• Kent Larsson, Svensk historia under 5000 år• Lars-Erik Lood, Så gick det till när farfar var

ung• Leif Larsson, Naturen i mitt södra Bergsla-

gen genom årstiderna• Mats Runering, Hällabrottet och Kvarntorp• Anders Good, Öar i Hjälmaren (servicehuset

Heá)• Carl Anders Lindstén, Olaus Petri 500 år,

spår i Örebro (servicehuset Heá)• Ann-Marie Hellström, Lina på Bergsmans-

gården (servicehuset Heá)• Kent Larsson, Mellanöstern igår och idag• Carl Anders Lindstén, Det andra Florida• Bengt Pettersson, Om Stene Idrottsförening

(Betania Åbytorp)• Birger Wennberg, I Hjalmar Bergmans kvar-

ter (Betania Åbytorp)• Björn Svärd, Frikyrkorörelsen i Kumlabyg-

den (Betania Åbytorp)• Mats Runering, Strövtåg genom Åbytorps-

bygden (Betania Åbytorp)• Ulla Goldkuhl, Mat och mattraditioner i

Närke. Avsmakning (Betania Åbytorp)• Leif Larsson, Island• Sören Klingnéus, Vapensmidet i Kumlabyg-

Dem lyssnade vi på 1961–2011Nedan redovisas Kumla Föreläsningsförenings års-program för några enskilda år med cirka 10 års mellanrum.

den 1500-tal – 1700-tal• Lena Tibblin-Borg, Nordstjärnan och solen.

Svenskt och franskt 1700-tal.• Mats Runering, Diverse bilder från Kumla

(ersättningsprogram)• Visning av filmer om Barnens Dag i Kumla.

Del 1.• Anders Petersén, Rågång till kärleken. Livet på

servicehuset Slottet i Stockholm (Folkets hus)• Mats Runering, Med Kumlaåsen från Sanna-

hed till Mosås (servicehuset Heá)• Carl Anders Lindstén, Olaus Petri 500 år,

spår i Örebro• Mats Rosenberg, Polarsommar (servicehuset

Heá)

2002Om ej annat anges är föreläsningen förlagd till Kumla bibliotek• Kerstin och Lennart Gustafsson, Upplevelser

i Nepal• Leif Larsson, 250 mil på cykel genom Indien• Torbjörn Arvidsson, Spännande möten med

människor, djur och natur i Tanzania• Alf Rune Karlsson, Örebro genom 100 år• Arne Hurtig, I krigets spår – ett bildreport-

age om ryska Karelen• Alf Rune, Skostäderna Kumla och Örebro

(Ordenshuset Hällabrottet)• Carl Anders Lindstén, Riksakademiens för de

friska källorna exkursion i Närke året 2002• Alf Rune, Fordon i Örebro under 100 år

2011Om ej annat anges är föreläsningen förlagd till Kumla bibliotek• Leif Sanner, Matkris och ransonering i Öre-

bro under 2:a världskriget• Mats Rosenberg, Natur i Kilsbergskanten

(Ordenshuset Hällabrottet)• Jesper Blåder, 1900-talets konst (Galleri Örsta)• Bo E Fransson, Jussi Björling, Örebros och

världens främste tenor• Ingrid Söderberg, En mans väg till ana pigo –

Om gamla trolovnings- och bröllopstraditioner• Torbjörn Arvidsson, En resa till Island• Mats Rosenberg, I djungelbokens värld.

Möten med tigrar och fantastisk natur i Indi-ens kvarvarande vildmarker

• Åke Mossberg, Människor och miljöer från Nora Bergslag (Ordenshuset Hällabrottet)

Företagsgatan 4 019-58 22 80

Specialiserade på rostfria söm-svetsade tak, koppar och rheinzink.

Takmålning samt vattenblästring av tak. 500-800 bar utföres.

www.ostmansplat.se

Nyttja

rotavdraget!

Passa på att se om ditt tak

plåt- & tegeltak


Inspiratör och tävlingskockKocken NIklas Edgren har förstås ett genuint intresse för mat och jobbar bland annat som inspiratör - han besöker restaurang-er runt om i Sverige och tipsar om varierande matlagning med olika smaker och hur restaurangens ekonomi kan förbättras.

Niklas har alltid gillat att vara i köket och det brinnande intresset för mat fanns där tidigt. Det var dock när han började gymnasiet på Hotell- och restaurangprogrammet i Hallsberg, som han förstod att det var något han ville jobba med.

Han har tidigare drivit Burenska Trädgår´n i Kumla och varit köksmästare på NorrTull i Öre-bro, men sedan 2009 är han restaurangchef på restaurang SMAK hos Ericsson i Kumla.

StorköksolympiadTillsammans med fyra andra kockar i Fazerkon-cernen beger sig Niklas till Erfurt i Tyskland 9 oktober för att tävla i Olympiade der Köche, världens största lagtävling för kockar.

På fem timmar ska de laga till en meny till 150 personer: soppa till förrätt, varmrätter med kött, fisk och vegetariskt, en salladsbuffé och

en dessert. Totalt får råvarorna kosta 35 kr per person.

En jury betygsätter alla lag med en maxpoäng på 100. Allt måste stämma, tiderna hållas, an-nars är det lätt att hamna efter i tidschemat.

Svårast hålla tiden- Det svåraste momentet är nog just att hålla tiderna och att packa allt rätt före tävlingen, säger Niklas.

Även förberedelserna och att maten paketer-ats och hanterats på rätt sätt innan den börjar tillagas bedöms. Det är något som Niklas lag börjat öva på nyligen.

- Det känns väldigt bra, jag hoppas på det bästa, säger Kumlas ”matolympier” Niklas Edgren.

Text och foto: Sune Eskelinen

Niklas bjuder på grillad rådjursgryta

rödvinssåsViltbuljong 2 dl

Kalvbuljong 2 dl

Rödvin 4 dl

Chili 2,5 g

Schalottenlök 25 g (1 st)

Torkade tranbär 20 g (torkade)

Timjan (färsk) 5 g

Den här rätten kan man kalla för en modernare variant på gryta, som består av en god sås samt grillade köttbitar och smörstekta rotsaker och grönsaker, som vänds runt tillsammans med såsen precis innan servering för att behålla den rosa kärnan i rådjursköttet. Jag tycker att viltkött kan få en liten bismak av lever om det tillagas för länge, därför har jag valt lite finare styckningsdetaljer, som innanlår eller sadeln. Samt finskurit rotfrukterna för kort till-agningstid. Det är inte som det klassiska långkoket.

Smör 60 g

Salt/peppar

Gör så här

Koka ihop rödvin och fonden. Finhacka löken, chilin, tranbären och timjanen och fräs på i hälften av smöret.

Häll över den varma fond- och rödvinsbland-ningen koka ihop i ca 20 minuter, sila såsen i

chinoise (finmaskig sil).

Montera ner resterande rumstempererade smöret, smaka av med salt och peppar.

”Grytan” (10 personer)Rådjursinnanlår eller sadel 1 kg

Rosmarin 2 kvistar

Timjan 4 kvistar

Morötter 2 st

Något att bita i för alla amatörkockar!

Med mandelpotatispuré, kantarellfylld rödbeta samt syrad crème av palsternacka i schalottenlöksringar.


Palsternacka 1 st

Svartrot 4 st

Schalottenlök 2 st

Haricot vert 250 g

Sockerärtor 250 g

Smör 50 g

Salt/peppar

Gör så här

Skär köttet i fina mindre bitar, grilla i grillpanna på hög värma bara så det får en grillytta ca 10 sekunder på varje sida.

Lägg i en form, salta och peppra köttet, klipp över rosmarin och timjankvistarna, plasta formen och låt köttet vila tills det är dags för servering och uppvärmning i såsen.

Skär moroten och palsternackan i små tärnin-gar som möjligt ca 2x2 mm.

Skala svartroten och skiva i tunna skivor.

Allt detta kan förberedas lång tid innan ni ska äta. När det är dags är det bara att se till att såsen kokar och att börja steka rotsakerna i brynt smör, vända ner sockerärtorna och hari-cot vert-bönorna, blanda runt köttet och häll på den varma såsen. Låt få ett snabbt uppkok - sen är det bara att äta!

Mandelpotatispuré (10 personer)Mandelpotatis 1,7 kg

Smör 200 g

Mjölk o,5 dl

Salt/peppar

Gör så här

Skala och koka potatisen i saltat vatten, vispa ihop till en slät puré med rumstempererat smör

och mjölk. Smaksätt med salt och peppar.

Dessa två tillbehör fungerar även till andra maträtter, mycket trevligt och gott.

Syrad palsternackascrème i schalottenlöksringarPalsternacka 2 st

Hönsbuljong 1 dl

Smör 10 g

Vispgrädde 1 dl

Vitvinsvinäger 4 msk

Vitlök 1 klyfta

Schalottenlök till upplägget 5 st

Salt/peppar

Gör så här

Skala palsternackan, skär i bitar, kokas i buljongen, vispgrädde med vinägern och hela vitlöksklyftan, mixa till en slät puré, fyll i sprits-påse sen i schalottenlöksringarna.

Skala löken, dela schalottenlök på mitten torrstek lökhalvorna i het panna så att ytan blir riktigt svart.

Ångkoka löken tills den blir genomkokt, separera därefter löken i sina egna lager. Fyll ”lökringarna” med purén vid servering.

Eller fyll ringarna och värm dem i ugnen.

Kantarellfylld rödbeta (10 personer)Rödbetor 20 st

Salt

Gör så här

Skala och koka rödbetorna i saltat vatten, när betorna är genomkokta så gör en liten urgröpning i betorna i undersidan för att få plats med kantarellcremén.

KantarellcreméKantareller 3 dl (färska) 1,5 dl (frysta)

Vispgrädde 0,5 dl

Cremé fraiche 1 dl

Schalottenlök 2 st

Smör 20 g

Kantarellsalt 1 msk (se separat recept)

Gör så här

Om ni har färska kantareller så måste ni torrsteka kantarellerna först så att vätskan försvinner.

Finhacka löken och kantarellerna, fräs i smör häll på grädden och cremé fraichen, krydda med kantarellsaltet reducera till hälften, låt kallna i kyl.

När kantarellblandningen kallnat vispa ihop den till en tjockare cremé med elvisp.

Fyll rödbetorna med cremén värm i ugn med lite kantarellsalt ovanpå.

KantarellsaltSalt 3/4 dl

Flingsalt 1 dl

Kantareller 1 dl (torkade)

Rosmarin 2 kvistar (färsk)

Timjan 3 kvistar (färsk)

Gör så här

Riv av rosmarin och timjan bladen från stjälkarna och hacka fint, blanda samman det vanliga saltet med kantarellerna och örterna.

Blanda allt i en rejäl mortel.

När kantarellerna har smulats sönder blanda försiktigt ner flingsaltet sen är det klart för användning.


Välkommen till Kumla bibliotek-författarmöten hösten 2012

Programmet finns att hämta på Kumla bibliotek och Kumla turistbyrå ellerladda ner på www.kumla.se/biblioteket

Tisdag 16 oktober kl. 18.30Lasse Berg - ”Skymningssång i Kalahari”Plats: Kumla bibliotek Biljettpris: 50 krArr: Kultur- och fritidsförvaltningen, ABF/tankarnas trädgård

Tisdag 20 november kl. 18.30David Lagercrantz - ”Jag är Zlatan”Plats: Kumla bibliotek Biljettpris: 50 krArr: Kultur- och fritidsförvaltningen

Foto: Caroline Andersson

Foto: Samir Hadj Abderrahmane


Höstens evenemang i KumlaUtställning: Lises galleri15 september - 3 oktober i Utställningshörnan, Kumla bibliotek

Utställning: Mattemagi29 september - 20 oktober i Kumla utställningshall, Kumla bibliotek

Korsordsjour på Kumla bibliotekMåndagar och onsdagar kl 10.00-12.00 på Kumla bibliotek

Berättarstund på sagomattanTisdagar och torsdagar kl 10.00 på Kumla bibliotek

Sagostund på arabiska8/10, 19/11, 3/12 kl 10.00 i Sagorummet, Kumla bibliotek

Sagostund på somaliska11/10, 22/11, 6/12 kl 10.00 i Sagorummet, Kumla bibliotek

rim & ramsorOnsdagar och fredagar kl 10.00 på Kumla bibliotek

StickcaféTisdagar kl 17.00-19.00 på Café o Lé, Kumla Folkets Hus

Föreläsning: Den svenska hederskulturenTisdag 2 oktober kl 18.30 på Kumla bibliotek

Föreläsning: Hav - Fiske - rovfiskeOnsdag 3 oktober kl 18.30 på Kumla bibliotek

Utställning: Konstslingan 20124 oktober - 21 oktober i Kumla konsthall

AllsångskvällTorsdag 4 oktober kl 19.00 på Stenarbetsmuseet

Utställning: Allt för konstigt6 oktober - 24 oktober i Utställningshörnan, Kumla bibliotek

Kumlacrossen 20126-7 oktober vid Djupadalsbadet, Kumla

Prova på: Skräck- och monsterteckningarSöndag 7 oktober kl 16.00 på Kumla bibliotek

Föreläsning: Morgondagen ljusTisdag 9 oktober kl 18.30 på Kumla bibliotek

teater: Den första turisten i EuropaOnsdag 10 oktober kl 19.00 på Kumla Teater Folkan, Kumla Folkets Hus

Konstslingan 201213-14 oktober kl 11.00-17.00 med start på Kumla konsthall

Utställning: Gunilla Kaipa Eriksson13 oktober - 16 november på Skoindustrimuseet, Kumla

Workshop: redesign med Sara LidmanLördag 13 oktober kl 10.00-14.00 på Kumla bibliotek

Barnteater: SoläggetSöndag 14 oktober kl 15.00 på Kumla bibliotek

Författarmöte: Lasse BergTisdag 16 oktober kl 18.30 på Kumla bibliotek

Samtalscafé: yttrandefrihetTisdag 23 oktober kl 18.30 på Kumla bibliotek

Utställning: Karl Axel Pehrson24 oktober - 31 december i Kumla konsthall

Föreläsning: Livet i solenTorsdag 25 oktober kl 18.30 på Kumla bibliotek

Utställning: Björn Engström27 oktober - 20 november i Kumla utställningshall, Kumla bibliotek

Utställning: I ett annat perspektiv27 oktober - 14 november i Utställningshörnan, Kumla bibliotek

Barnteater: Hemma hosSöndag 28 oktober kl 13.30 och kl 15.00 på Kumla bibliotek

Utställning: Grafik29 oktober - 31 december i Kumla konsthall

Föreläsning: Vad är konst?Tisdag 30 oktober kl 18.30 på Kumla bibliotek

Föreläsning: Från Sannahed till örebro 1912Tisdag 6 november kl 18.30 på Kumla bibliotek

Julpyssel - drop inLördag 10 november kl 10.00-13.00 på Kumla bibliotek

Kura skymning - tema mångfald i NordenMåndag 12 november kl 18.30 på Kumla bibliotek

teater: Vad skådar mitt norra öga?Tisdag 13 november kl 19.00 på Kumla Teater Folkan, Kumla Folkets Hus

Utställning: Akvarellmålning16 november - 28 november i Utställningshörnan, Kumla bibliotek

Barnteater: Lilla Anna leker med bollarSöndag 18 november kl 14.00 och kl 15.00 på Kumla bibliotek

Författarmöte: “Jag är Zlatan”, möt författaren David LagercrantzTisdag 20 november kl 18.30 på Kumla bibliotek

Föreläsning: Samtal i trädgården Torsdag 29 november kl 18.00 på Kumla bibliotek

För mer information:www.orebrotown.com/kumla


Av Mats Runering

7. Alla vet hur Kumla stadsvapen ser ut, två korslagda skomakarham- mare ovanför ett treberg. Treberget är det heraldiska uttrycket för gravhög, givetvis syftande på Kumla högar. Mera okänt är hur Kumla sockens vapen såg ut?

1. En stensockel med en hög, smal, rest sten

x. En oxe (stut) i relief

2. Ett kyrktorn i relief

8. Hotell Savoy är välkända hotell i bland annat Malmö men även utomlands. För många människor, förr i tiden, var Savoyhotellen sinnebilden för all tänkbar lyx. Även i Kumla fanns på 1930-något som av nyttjarna kallades för ”Hotell Savoy”! Vad?

1. Skämtsam benämning på Hagaskolans gymnastiksal, ibland up plåten för övernattning sommartid vid lägerverksamhet

x. Skämtsam benämning på ungkarlsutspisningen i f d fattigstugan vid Kumla kyrka under depressionen

2. Skämtsam benämning på Hotell Rube

9. Enligt talesätt fanns det för hundra år sedan fler skomakare än folk i Kumla. Den maträtt som kallas ”skomakarlåda” får därför anses vara en slags ”nationalrätt” i Kumla även om den inte åts/äts här i Kumla mer än på andra ställen. Vilka är huvudingredienserna i maträtten skomakarlåda?

1. Biffskiva med bacon, purjolök, sås och potatismos

x. Hamburgarskivor av stekt köttfärs med stekta rotfrukter och brunsås

2. Leverbiff med gräddsås och kokt potatis

10. Den svenska vargstammen vållar stor debatt men faktum är att antalet björnar är många gånger fler än antalet vargar. Det är bara det att björnar ännu inte återetablerat sig i mellansverige. Ännu! Den senast skjutna björnen i Örebro län togs av daga i Kumla socken! Var?

1. Vallersta

x. Stene

2. Sannahed

11. Apropå vargar och björnar så var det ett företag i Kumla som hade en elefant som symbol. Vilket var företaget?.

1. Larsson-Buss

x. AGA Konfektion

2. Svepotex

12. En framträdande höjdrygg i den annars så platta Kumla socken kallades ursprungligen Kolsberg. Var ligger denna höjd eller ”berg”?

1. Väster om järnvägen

x. Mellan järnvägen och Kumlaån

2. Öster om Kumlaån

13. Ett annat ”-berg” var byggnaden Sofieberg, som har en be-tydelsefull roll i Kumlas utveckling. Vilken var byggnaden?

1. En vacker villa vid korsningen Vattugatan/Köpmangatan

x. En vacker villa vid korsningen Västra Drottninggatan/Järnvägsgatan

2. En vacker villa vid korsningen Kyrkogatan/Köpmangatan

Vet du detta om Kumla?

1. Den svenska järnvägen firar i år 150-årsjubileum. Det finns ingenting som betytt så mycket för samhället Kumlas upp-komst som just järnvägen. Vilken är kopplingen?

1. Kumla växte fram kring Västra stambanan

x. Kumla växte fram kring en bibana till stambanan, sträckan Hallsberg-Örebro

2. Kumla växte fram kring en bibana till stambanan, sträckan Pålsboda-Örebro

2. I år, 2012, är det 100 år sedan det sista regementet lämnade Sanna hed. Vad hette det regementet?

1. Livregementets grenadjärer

x. Livregementets husarer

2. Livregementets dragoner

3. Om vi fortsätter på jubileumstemat så är det i år även 100 år sedan den mäktiga Olaus Petrikyrkan i Örebro invigdes. Kyrkan uppfördes åren 1908-1912 med all yttre stenbekläd-nad i kalksten och stenmaterial till de inre pelarna från ett stenhuggeri i Kumla. Vilket?

1. Yxhults Stenhuggeri AB

x. Berga Stenhuggeri

2. Röseholms Mekaniska Stenhuggeri AB

4. Ett år som detta går det inte att undvika August Strindberg, som avled för jämt 100 år sedan och som följdes till graven av 60 000 människor. Strindberg är förmodligen Sveriges störste författare genom alla tider och är även en av våra mest kända konstnärer. Kopplingen till Kumla är långsökt men lyder så här: I Tegnérlunden i Stockholm står det imponerande Strindbergsmon-umentet Titanen av skulptören Carl Eldh. Bara ett stenkast däri-från finns en byggnad som pryds av en verkligt storslagen por-tomfattning i sten tillverkad av Yxhults Stenhuggeri. Förlagorna till tre av portalens objekt återfinns för övrigt i stenarbetsmuseet i Hällabrottet. Vilken verksamhet inrymde byggnaden?

1. Tegnérska skolan

x. Wallinska skolan

2. Franzénska skolan

5. Nästa år, 2013, är det precis 100 år sedan det mest kända mordet någonsin i Kumla kommun inträffade. Detta mord blev välkänt över hela landet och överallt förfasades man över det. Hur kom det sig att det blev så omtalat?

1. Mordoffret var en i riket välkänd person av hög vandel

x. Mordhistorien spreds i form av ett skillingtryck

2. Mordhistorien återkommer i roman av författare Olle Hedberg

6. Vad var ”Hardemo-Skruven”, av den närmaste omgivnin-gen bara kallad ”Skruven”?

1. En lokal skruvvariant, typ spårskruv, som aldrig slog igenom annat än lokalt

x. En variant av matarskruv använd på Thermaenius första skördetröskor

2. En tjuv bosatt i Hardemo

Här får du lite huvudbry. Det som står i texten och som följs av en fråga är sant. Två av de tre svarsalternativen är dock inte sanna och kan ibland vara helt väldigt felaktiga.

Rätta tipsraden: 1)x, 2)1, 3)1, 4)x, 5)x, 6)2, 7)1, 8)x, 9)1, 10)2, 11)1, 12)2, 13)x


Vinnarna i Sommar-bladets korsordEn klok samling Kumlabor hade som vanligt hängt med och löst Gunnars korsord i Kumlanytts Sommarblad.

Vid dragningen av de tio vinnarna kon-staterades dock en tydlig fallgrop: Vågrä-ta ”Förkortning av bl.a på latin” skulle vara IA, här slant pennan hos flera täv-lande vars bidrag fick sorteras bort. Men följande hade alla rätt och belönas med biobiljett:

Lennart Engdahl, Fabriksg Kerstin Johansson, Järnvägsg Astrid & Håkan Gustafsson, Köpmang Bengt Fahlin, Bondgårdsg Gun Davidsson, Idottsg Iwan Sundahl, OdengBirgitta Ericsson, Skogsbacken Ina Henriksson, Västanliden Bitt-Lis Svensson, Ängabacken Barbro Petersson, Aspgatan

Gunnars kluriga korsord

Vågrätt 1. Figur ur Arthur-sagan/Opera av Wagner 6. Holländskt flygbolag 8. Apollons och Orfeus` instrument10. Etruskisk centralort i mellersta Italien12. Har en varg gjort många gånger14. Verklig15. Abrahams stad16. Vanlig kardinaltitel20. Förnamn på Riefenstahl, Hitlers favoritfilmare21. Roddare i äldre krigsfartyg23. Vindgud24. Känd åsna25. Smal vattenpassage27. Bärnsten29. Avlöstes av euron30. Dylik31. Uttryck för tvärtom36. Tonen D37. Bergmans estniskfödda fru39. 194141. Ungefär43. En art nässeldjur

Lodrätt 1. Skyddsling 2. Rucklare 3. Upprepa eller förnya (tex recept) 4. Afrikansk liljeväxt 5. Gömställe 6. Göteborgare 7. Kvinnovälde 9. Art av vintergröna11. Ämne som förekommer i alla tvättmedel13. Annan form av Ane17. Nya Zeelands aboriginer18. Slarvig negation19. Norsens värmländska namn20. Romersk variant av talet 5522. Ytmått25. På holländsk bil26. Engelskt smörjmedel28. Gör en som har svårt att bestämma sig30. USA-norm för oljeprodukter31. Heter seriefiguren Agust i efternamn32. Åkerjord besådd med foderväxter33. Prefix för “åter”34. Blodstockning38. MAXI-företag40. Våt snö42. Motsats till per43. Motsats till jr

Lösningar ska vara redaktionen tillhanda senast 9 november 2012. Tio priser till de först öppnade rätta. Sänds till Kumlanytt, V:a Drottninggatan 11, 692 33 Kumla eller lämnas i brevlådan (gaveln Kvarngatan). Märk kuvertet med Korsord.

Namn: ____________________________________________________________________________

Adress: ____________________________________________________________________________

Svenska Skoindustrimuseet Skotillverkning Historia Försäljning Skomode

Mån-fre kl 13.00-17.00Sveavägen 19, Kumla

www.skoindustrimuseet.se

Öppet

Sköna & Snygga Slippers Flera färger • Pris: 150-250 kr



Namn: __________________________

Telefon: _________________________

Oj, vad många löv!Hej alla barn! Nu är det dags igen för en teckningstävling. Se till att det blir fina färger i höstrusket! Skicka teckningen till Kumla-nytt, Västra Drottninggatan 11, 692 33 Kumla eller lägg direkt i vår brevlåda (hörnet av fastigheten mot Kvarngatan). Senast 9 novem-ber 2012. Märk kuveret “Teckning”. Det blir utlottning av tio fina priser och teckningarna kommer att visas i våra skyltfönster.

Nu flyttar vi ihop!Allt under ett tak Idag ställs vi alla inför fler och fler ekonomiska frågor. Det kan bland annat gälla bolån, olika sparformer, försäkringar, familjejuridik och pensioner. Då är det viktigt med en bank som kan hjälpa dig med just det du behöver. Du ska alltid känna dig välkommen till oss när det gäller små och stora frågor om din ekonomi.

Nu har vi gjort det enklare för dig – Ett finansiellt varuhus med allt under ett tak.

Här nedan ser du några exempel på tjänster vi kan erbjuda dig. Välkommen in till vårt kontor i Kumla eller kontakta oss via e-post [email protected]

JuristbyrånJuridiken i vardagen – Juristbyrån vet vad som gäller i livets alla skeden.

Bank & Försäkring Har du koll på din ekonomi? Kom in på rådgivning eller titta förbi så berättar vi om ekonomitjänster som gör det enklare för dig.

FastighetsbyrånDen som säljer mest har förmodligen bäst koll på marknaden.

Välkommen in –Ett finansiellt

varuhus i

Kumla

kumlanytt.se höstblad 2012

Documents