Kultur

gör vi tillsammansOM KULTUR OCH SAMVERKAN I GÖTEBORGS STIFT

2

MUSIKER, KONSTNÄRER, ARKITEKTER och andra kulturutövare har, liksom teologer, i alla tider brottats med de eviga frågorna om liv, död, svek, kärlek och tro. Detta har manifesterats i konst, musik, byggnader och mycket annat.

Kyrkan har i alla tider strävat efter att ta aktiv del av den kultur, de sammanhang som vi levt mitt i och gör så även idag. Det är därför naturligt att Svenska kyrkans kulturarbete spänner över många områden.

Göteborgs stift vill stödja församlingarna att vara kyrka i sin lokala kontext genom samverkan och utveckling inom kulturområdet. För att kunna göra detta behöver vi vara lyhörda för vilka for­mer av hjälp och stöd församlingarna behöver, så att vi tillsammans kan gestalta vad det innebär att vi är en tydlig, lyssnande och diakonal kyrka.

Denna policy syftar till att sätta fokus på kulturens betydelse och kyrkans viktiga roll i olika kulturella sammanhang. Därför arbetar vi för:

• att bredda synen på kyrkans kulturarbete och belysa kyrkan som kulturaktör, kulturbärare och kulturbyggare

• att utveckla samarbetsmöjligheter mellan stifts­kansliet och regioner, kommuner och andra för­samlingsövergripande aktörer

• att stärka och utveckla samarbetsformer mellan församlingar och olika kulturaktörer, såväl institu­tioner som enskilda

• att uppmuntra församlingarna att använda sig av olika kulturella utryckssätt, även de som utmanar våra föreställningar

• att uppmuntra församlingarna att låta barns och ungas kultur, uttryckssätt och livsfrågor ta plats och hitta relevanta former för dem att ta del av kyrkans kultur

• att inbjuda till reflektion över på vilka sätt vi bevarar, använder och utvecklar kyrkorna som ett levande kulturarv och hur vi ser på vår tids bruk i relation till de avtryck som tidigare generationer lämnat

• att ta vara på att vi är en världsvid och flerspråkig kyrka.

Kulturpolicy för Göteborgs stiftKultur är ett begrepp som står för en mängd olika yttringar som uppstår i möten mellan människor från olika sammanhang och bakgrund.

Foto

: Mik

ael R

ingl

ande

r

3

Göteborgs stiftskansli vill vara ett kompetenscen-trum som inspirerar församlingarna att synliggöra Kristus. Här finns kompetenser inom flera områden som på olika sätt och i skilda sammanhang arbetar med kulturrelaterade frågor.

BARN OCH UNGA – utbildning och fortbildning, inspiration och stöd kring barn och ungas livssitu­ation och trosutveckling.

GUDSTJÄNSTUTVECKLING – utbildning och fortbildning, inspiration och stöd kring nya guds­tjänstordningar och delaktighetsperspektiv.

INTERNATIONELLA KONTAKTER – stöd till utbyte och kontakter inom den världsvida kyrkan.

INTERRELIGÖSA FRÅGOR – stöd till ökade kontaktytor med människor av annan tro för att mötas, lära av och förändras över religiösa gränser.

KOMMUNIKATION – omvärldsbevakning, stöd för att sprida kännedom och kunskap om kulturfrågor till olika målgrupper, produktion av informations­material.

KULTURSAMVERKAN – kunskap och reflektion kring kyrkans roll i mötet med andra aktörer och deltagande i mässor, festivaler, utställningar m.m.

KULTURARV OCH FASTIGHETER – utbildning och fortbildning, rådgivning och ekonomiskt stöd till församlingarna i deras ansvar som förvaltare av det kyrkliga kulturarvet.

KYRKOMUSIK – utbildning och fortbildning, inspi­ration och stöd, tillhandahållande av material.

MINORITETSSPRÅK – att genom rättighetsbase­rade metoder ge möjlighet för sverigefinländare, samer, romer, teckenspråkstalande och andra minoriteter att på olika sätt ta plats och fortsätta bidra till våra kyrkliga traditioners utveckling.

PILGRIMSUTVECKLING – stöd och samordning av utvecklingen av sammanhängande pilgrimsleder och olika arrangerade pilgrimsvandringar, pil­grimsteologisk fördjupning.

Ett inspirerande kompetenscentrum

KONTAKTPERSONER VID STIFTSKANSLIET

Elin Lif, stiftsantikvarie, 031-771 30 20 elin.lif@svenskakyrkan.se

Mikael Ringlander, projektledare Se människan, 031-771 30 56, mikael.ringlander@svenskakyrkan.se

Carina Frykman, pilgrimssamordnare, 031-771 30 26, carina.frykman@svenskakyrkan.se

Foto

: Göt

ebor

gs s

tift

Foto

: Mik

ael R

ingl

ande

rFo

to: K

rist

in L

idel

l

4

INOM DET KONSTNÄRLIGA området är kyrkan en viktig arena för samtida musikskapan­de och pedagogiskt musikarbe­te. Vi bedriver och finansierar kulturevenemang i hela landet och genom församlingarna är Svenska kyrkan en av de störs­ta konsertarrangörerna. Vi har en livfull körverksamhet som dagligen engagerar sjungande barn, ungdomar och vuxna och därtill musiker i olika skapande aktiviteter. Våra många musiker förvaltar och utvecklar olika genrer och traditioner. Det för vårt sammanhang så viktiga or­gelinstrumentet, dess musik och funktion, odlas och utvecklas i alla församlingar.

Kyrkobyggnaderna är Sveriges största sammanhållna kulturarv, med en tusenårig kontinuitet. I våra kyrkor finns även mäng­der av kulturföremål och konst som är av omistligt värde. Våra

kyrkomiljöer ­ kyrkobyggnaden, kyrkogården och dess omgivning ­ är viktiga. Det är ett gemen­samt kulturarv som berättar om dåtid och nutid, erbjuder plats för viktiga händelser i livet och är i sig en andlig, existentiell och kulturhistorisk upplevelse. Det är ett arv som handlar om identi­tet på många plan, såväl andligt och historiskt som kulturellt.

Det kyrkliga kulturarvet består inte bara av materiella värden. Det utgörs också av traditioner, riter, idéer och värderingar i en ständigt nyskapande process som förs vidare mellan generationer. Ett belysande exempel är psalm­boken som omfattar melodier, tro och praxis som spänner över mer än 2000 år och som stän­digt förnyas i sin kontinuerliga användning. Ett annat exempel är gudstjänstordningarna, som också har rötter långt tillbaka i tiden, som förnyas och anpassas

Svenska kyrkan som kulturbärare och kulturbyggare

för att fungera för dagens gud­tjänstdeltagare.

Kulturbyggande sker dagligen genom alla kyrkans möten med människor t.ex. genom de kyrkliga handlingarna, barn­, ungdoms­, konfirmandarbete, studieverksamhet eller diakoni. Genom ett rikt gudstjänst­ och kulturliv i våra kyrkor berikas både kyrkan, kulturlivet och samhället i stort. Den Heliga anden inspirerar till en mängd olika gudsmöten verbalt, visuellt och genom musikens mångfald.

Svenska kyrkan är med sina rum och verksamheter en av sam­hällets stora aktörer på kultur­ och kulturarvsområdet, ofta i samverkan med andra organi­sationer, t.ex. Sensus, Västarvet och Kulturmiljö Halland. Det är vår gemensamma utmaning att vårda och vidareutveckla denna unika position. Svenska kyrkan är även en kulturbärare på andra arenor. Kyrkans medverkan vid den årliga Bokmässan i Göte­borg är uppskattad och där hålls välbesökta samtal med författare kring existentiella frågor.

Runt om i landet samverkar församlingar och stift med andra aktörer kring olika kultureve­

Kultur är inte något enhetligt begrepp utan står för en mängd olika yttringar som uppstår i möten mellan människor från olika sammanhang och bakgrund. Kyrkan har i alla tider strävat efter att ta aktiv del av de samman-hang som vi levt mitt i och gör så även idag. Det är därför naturligt att Svenska kyrkans kulturinsatser spänner över många fält.

5

nemang som t.ex. musik­ eller filmfestivaler, konstutställning­ar, temamässor m.m. Kyrkliga företrädare efterfrågas även i samhällsdebatten. Tillsammans med andra organisationer, fören­ingar och kommuner utvecklas pilgrimsarbetet bl.a. genom utveckling av pilgrimsleder. Dessa fungerar som lugna och avstressande rekreations­ och mötesplatser för nutidsmännis­kan, och erbjuder även andlig fördjupning.

Som en del i den världsvida kyrkan är det naturligt att sam­arbeta över geografiska gränser och över kulturella skillnader. Ur mötet mellan olikheter föds nya tankar och idéer. Vi ställs i perspektiv till vår omvärld och delar med oss av våra olika er­farenheter. I många församlingar sker gränsöverskridande möten i samband med gudstjänster och olika kulturevenemang.

Svenska kyrkans pågående reflektioner över de existentiella frågorna gör oss till en relevant samarbetspartner. Samtidigt behöver vi vidareutveckla och förnya olika kulturella uttryck i kyrkan. Därför behöver vi inta ett mer proaktivt och inbjudande förhållningssätt.

KULTURVERKSAMHETEN i Sverige idag präglas i hög grad av de förändringar av kultur­politiken som skett de senaste åren. Dessa har sin bakgrund i 2009 års statliga kulturutredning vars uppdrag var att se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer. Resultatet är ett stärkt inflytande av kultur­politiken på regional nivå och en betoning av samverkan såväl mellan myndigheter och institu­tioner som enskilda kulturaktö­rer och organisationer i samhäl­let.

Vi har också fått nya nationella kulturpolitiska mål:”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mång­fald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kultur­politiken• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse• främja ett levande kultur­arv som bevaras, används och utvecklas• främja internationellt och interkulturellt utbyte och sam­verkan• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.”(Tid för kultur, Regeringens proposition 2009/10:3).

Förändrad kulturpolitik i Sverige och nya nationella mål

Foto

: Mik

ael R

ingl

ande

r

6

I samband med kulturutred­ningen 2009 avgav Svenska kyrkan genom ärkebiskopen ett remissvar. I svaret framhålls hur kyrkans arbete i stort är ett kulturarbete. Svenska kyrkan understryker kulturarvs­ och kulturyttringars betydelse för samhällsbyggande men ”[Svens-ka kyrkan] anser också att kulturen har ett egenvärde som går utöver detta. Det betyder att Svenska kyrkan betraktar kultur som ett mål för samhäl-lets utveckling, till vilket andra

samhälls- och politikområden utgör redskap, snarare än tvärt-om.”(Yttrande Ks 2009:16 s 5)

I remissvarets kommentarer av de föreslagna kulturmålen understryks betydelsen av ett kulturarbete som• främjar ett levande kultur­arv som berikar, utvecklar och levandegör• kontinuerligt arbetar med reflexion och omprövning av kvalitet• främjar mångfald, kulturell

Kommentarer till kulturpolitiken ur Svenska kyrkans perspektiv

Vilka samarbeten finns redan idag mellan vår församling och kulturaktörer, institutioner och enskilda? Hur kan vi stärka vår samverkan?

Hur relaterar vi som församling till de nya målen för kulturpolitiken?

Hur modiga är vi att låta olika kulturella utryck utmana våra före-ställningar?

Om församlingen upplåter kyr-korummet till konserter eller annan konstnärlig verksamhet, hur resonerar vi innan beslut? Hur definierar vi kvalitet?

pluralism och internationellt samspel• stöder konstnärligt skapande och ger plats för konstens för­måga att gestalta, bryta mönster och vidga det möjligas rum.

Med utgångspunkt i detta vill vi hävda att kyrkan bidrar till det samhälleliga kulturskapandet och att det vi gör har relevans även i ett kulturpolitiskt per­spektiv. Därför är det angeläget att vi söker samverkan med andra kulturaktörer.

Samtalsfrågor

På vilket sätt bevarar vi och ut-vecklar vi kyrkorna som kulturarv? Hur ser vi på vår tids bruk i relation till de avtryck som tidigare gene-rationer lämnat?

Hur får barn och ungdomar del av kyrkans kultur? Hur får barns och ungas kultur, uttryckssätt och livsfrågor plats i vår församling?

Hur märks det att vi är en flersprå-kig kyrka i församlingens kulturar-bete?

Vilka former av samarbeten kan vår församling kan ha i framtiden? Vilka former av hjälp och stöd vill vi ha från vårt stiftskansli?

Vi som kyrka behöver föra levande samtal om kultur. Här följer några frågor som kan vara till stöd i församlingens reflektion:

Foto

: Göt

ebor

gs s

tift

7

FÖRDJUPNINGBetänkande av Kulturutredningen, SOU 2009:16.

Där änglar viskar ­ röster om musiken i kyrkan, Agneta Lagercrantz, Svenska Kyrkan, 2003.

”Församling i för stora kläder” ur Gudstjänsten som centrum, Göteborgs stifts skriftserie 1997:3 Ingemar Birgersson.

Gamla kyrkorum i en ny tid, Arkitekter och teolo­ger om kyrkorummets nutida användning, redak­tör Gunnar Granberg, Uppsala stift och Libris förlag 2004.

Konstnärer och teologer om ny konst i kyrkorum-met, redaktör Gunnar Granberg, Uppsala stift 2007.

Kultur och kyrka, På väg mot en kulturteologi, redaktör Mikael Larsson, Verbum förlag 2008.

Kyrkan mitt i musiklivet, Svenska Kyrkans Utred­ningar 2003:3.

Kyrkomiljön är ett heligt tecken, En text av Mikael Mogren med bilder av Elisabeth Ohlson Wallin, Svenska kyrkan 2007.

Kyrkorummet – kulturarv och gudstjänst, En sam­talsbok om ett förändringsskede, redaktör Peter Bexell och Gunnar Weman, Växjö stift och Artos förlag 2008.

Levande arv, Teologisk eftertanke och praktiska råd vid förändring och bevarande av kyrkobygg­nader, redaktör Boel Hössjer Sundman, Verbum förlag 2007.

Levande rum eller museum? Grunder för ett poli­cydokument för kyrkorummet, Mitt i församlingen 2001:3, Svenska kyrkan 2002.

Lilla pilgrimsboken, 4:e uppl. Redaktör Hans­Erik Lindström Verbum förlag.

Olika rapporter från Ungdomsstyrelsen (och det tidigare Statens ungdomsråd).

Stora kyrkor och små församlingar, Nytänkande med idéer om framtiden, redaktör Gunnar Gran­berg, Uppsala stift och Votum förlag 2011.

Pilgrimsliv, Hans­Erik Lindström. Verbum förlag

Pilgrimsvandringar i Sverige, av Svenska kyrkans biskopar. Red. Hans Bauer och Margareta Wide­gren. Svenska turistföreningens förlag 1995.

Pilgrimsvandring på svenska, Anna Davidsson Bremborg. Arcus 2011.

Tid för kultur, Regeringens proposition 2009/10:3.

Tankegångar om pilgrimsteologi Samlade vid Seminarium om pilgrimsteologi, Pilgrimscentrum i Vadstena 26­28 jan 2011. Redaktör Tomas Wetter­mark. Artos & Norma bokförlag 2011.

Tid för kultur, Regeringens proposition 2009/10:13.

Tusen år till ­ glimtar från kulturarvet i Svenska kyrkan, Verbum förlag 2014.

Foto

: Mik

ael R

ingl

ande

r

8

Häftet finns även publicerat digitalt på www.issuu.com/goteborgsstift

031–771 30 00www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift