martin persson enheten för miljöekonomi institutionen för nationalekonomi göteborgs universitet
DESCRIPTION
Att möta klimatutmaningen : Möjligheter att minska utsläppen från Energisektorn & Tropisk avskogning. Martin Persson Enheten för Miljöekonomi Institutionen för Nationalekonomi Göteborgs Universitet. Världens Eko Stockholms Universitet 2009-12-01. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Martin PerssonEnheten för MiljöekonomiInstitutionen för NationalekonomiGöteborgs Universitet
ATT MÖTA KLIMATUTMANINGEN:MÖJLIGHETER ATT MINSKA UTSLÄPPEN FRÅN ENERGISEKTORN & TROPISK AVSKOGNING
Världens EkoStockholms Universitet
2009-12-01
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på……hur mycket vi måste minska utsläppen av CO2 för att nå ett 2-
graders-mål
…vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO2-mål i
energisektor
…vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO2-
lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål
…barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn
…vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO2-utsläpp
från energianvändning
…vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO2-
utsläpp historiskt
…vilka utmaningarna är i att minska CO2-utsläppen från tropisk
avskogning
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Historisk energianvändning och koldioxidutsläpp
0
1
2
3
4
5
6
7
8
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
5001
90
0
19
10
19
20
19
30
19
40
19
50
19
60
19
70
19
80
19
90
20
00
Ko
ldio
xid
uts
läp
p -
en
erg
ian
v. &
ce
me
ntp
rod
. (G
tC)
En
erg
ian
vän
dn
ing
(EJ)
Icke-kommersiell biomassa
Kommersiell biomassa
Kärnkraft
Vattenkraft
Naturgas
Olja
Kol
CO2-utsläpp
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Möjliga CO2-utsläpp för att nå ett
2oC klimatmål
Mul
ti-ga
s sc
enar
ios
gene
rate
d by
MiM
iC (M
ulti
Gas
Mitig
atio
n Cl
imat
e M
odel
), Jo
hans
son
& Pe
rsso
n, 2
006
0
2
4
6
8
10
12
14
2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100
Glo
bala
CO
2-uts
läpp
(GtC
/år)
2,0oC klimatkänslighet
3,0oC klimatkänslighet
4,5oC klimatkänslighet
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
CO2-utsläpp per person 20026
5
4
3
2
1
00 1000 2000 3000 4000 5000 6000
Befolkning (miljoner)
CO
2-u
tslä
pp (
tonC
/cap
ita)
USA
Kanada, N.Z., Australien
Ryssland Japan
Västeuropa Östeuropa
Mellanöstern
Kina Latinamerika Asien
Indien Afrika
Sverige
Globalt medel
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Ener
gian
vänd
ning
(EJ)
Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Ener
gian
vänd
ning
(EJ)
Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Ener
gian
vänd
ning
(EJ)
Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
Vad ska vi fylla gapet med?
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
LCP2000 – Volvos konceptbil från 1983
”Hur ser transportbehovet ut år 2000?
…I ett framtida energiknappt samhälle kan därför fler människor av ekonomiska skäl komma att efterfråga bilar som är bättre anpassade till deras specifika transportbehov.”
Kravspecifikation: vikt max 700 kg och bränsleförbrukning max 0.4 l/milen
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Hur blev det?
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Karaktäristik hos nysålda svenska bilar 1975-2007
2009-12-01
02040
6080
100120140160180200
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Tid 0-100km/h Vikt Passagerar volym Max effekt
106 kW
1490 kg
9233
10,1 s
Källa: Sprei et al. 2008
ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
CO2-utsläpp hos nysålda europeiska bilar
100
120
140
160
180
200
220
240
CO
2 g
/km
Germany
Portugal
EU-15
Sweden
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Teknisk utveckling & bränsleförbrukning i nya svenska bilar 1985-2002
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
%
Technical improvements
1985Increased specific power
Air dragRolling resistance
Thermal efficiencyLower driveline friction
Larger cars
Increased acceleration
Net weight increase
2002
Improved performance
Changes in fuel consumption
1/3 reduced fuel consumption
2/3 improved service
Källa: Sprei et al. 2008
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Energi för uppvärmning i svenska flerfamiljshus 1970-2000
0
50
100
150
200
250
300
350
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
De
live
red
en
erg
y p
er
flo
or
are
a(k
Wh
/m2
/yr)
Stock
New buildings
Low energy buildings
Källa
: N
äss
én &
H
olm
berg
20
05
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Lindås-husen utanför Göteborg
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Varför genomförs inte energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma? Förklaringar och barriärer:Ekonomiska faktorer
Informationsbarriärer
Beteende-faktorer
Dolda kostnader Brist på information
‘Bounded rationality’
Diskontering & risk
Assymetrisk information:
Mänskliga faktorer
Tillgång till kapital
‘Split incentives’ Icke-monetära faktorer
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Styrmedel för energieffektivisering (1): Standarder
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning
Range of combined refirgerator/fridge pe renergy class in Sweden
0
10
20
30
40
50
60
70
A+ A B C D E F G
Energy class
Pro
cen
t
95 99
Källa
: K
on
sum
en
tverk
et
200
6
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Styrmedel för energieffektivisering (2): Märkning
Källa
: K
on
sum
en
tverk
et
200
6
Range of combined refirgerator/fridge pe renergy class in Sweden
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
A+ A B C D E F G
Energy class
Pro
cen
t
959920032005
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Ener
gian
vänd
ning
(EJ)
Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Ener
gian
vänd
ning
(EJ)
Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
Förnybar energi?
Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Energiinflödet från solen –Energiinflödet från solen –5 440 000 EJ/år5 440 000 EJ/år
Mänsklig energianvändning – 410 EJ/årMänsklig energianvändning – 410 EJ/år Biologisk produktion (NPP) – 1 800 EJ/årBiologisk produktion (NPP) – 1 800 EJ/år
Vind, vågor & havsströmmar – Vind, vågor & havsströmmar – 11 700 EJ/år11 700 EJ/år
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Potential för förnybar energi
Begränsande: Massomflyttningar, miljöeffekter, etc.
Potential: ~1/16 av dagens energianv.
Begränsande: Konkurrens om mark
Potential: ~1/2 av dagens energianv.
Begränsande: Konkurrens om mark, intermittens
Potential: ~1/4 av dagens energianv.
Vattenkraft
Vindkraft
Bioenergi
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Ökade matpriser – bra eller dåligt för världens fattiga
Fattiga i Mexico protesterar mot höga majs-priser till följd av USA:s etanolsatsning…
Men fattiga bönder på landsbydgen kan tjäna på ökade matpriser…
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Känslighet för ökade matpriser – Afrika söder om Sahara
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Hur mycket måste hushållen minska sin konsumtion av andra varor för att fortfarande kunna äta lika mycket / lika bra mat vid en fördubbling av matpriserna (-1=-100%)?
Källa: Bryngelsson et al. 2009
Ökad efterfrågan på bioenergi har redan lett till tropisk avskogning…
…direkt:
Palmolje-biodiesel
…indirekt:
Avskogning i Sydostasien
RME (raps)
…indirekt:
Ökad import av palmolja
Majs-etanol
Ökad soja-prod. i Brasilien
Avskogning i Amazonas
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Potential för förnybar energi
Begränsande: Massomflyttningar, miljöeffekter, etc.
Potential: ~1/16 av dagens energianv.
Begränsande: Konkurrens om mark
Potential: ~1/2 av dagens energianv.
Begränsande: Konkurrens om mark, intermittens
Potential: ~1/4 av dagens energianv.
Begränsande: Kostnaden, konkurrens om mark, intermittens
Potential: Enorm…
Vattenkraft
Vindkraft
Bioenergi
Solenergi
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Ener
gian
vänd
ning
(EJ)
Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
Förnybar energi? Koldioxidlagring?
Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Koldioxidinfångning & lagring – science fiction?
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Ener
gian
vänd
ning
(EJ)
Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
Förnybar energi? Koldioxidlagring?
Kärnkraft?
Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Kärnkraften i framtiden…Fördelar:-Etablerad teknik…-Konkurrenskraftig ekonomiskt…
Nackdelar:- Begränsad resurs –
kan dock lösas…- Säkerhet…- Avfallsfrågan…- Kärnvapenspridnin
g…Vi kan klara klimatutmaningen utan att behöva
använda oss av kärnkraft…
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Ener
gian
vänd
ning
(EJ)
Traditionell biomassaKommersiell biomassaKärnkraftVattenkraftNaturgasOljaKol
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
Förnybar energi? Koldioxidlagring?
Kärnkraft?
Ökad energieffektivitet& livsstilsförändringar
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Exempel på energiscenario för CO2 stabilisering på 400ppm
0
5
10
15
20
25
1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100
TW
Sol-vätgas
Fossila bränslen med CO2-lagring
Sol- & vindkraft
Bioenergi
Kärn- & vattenkraft
Fossila bränslen
Källa: Azar, Sanden & Sterner, New Academy Review 2004
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Styrmedel för en energiomställning:
1. Det måste kosta att släppa ut CO2!…för att de alternativ som redan finns på marknaden
ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Bränsle i svensk fjärrvärme 1970-2000
0%
20%
40%
60%
80%
100%
1970 1980 1990 2000
Olja
Kol
Gas
El & spillvärme
Biomassa
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Bensinskatter
Utan bensinskatter skulle EU:s CO2–utsläpp varit 230 MtC högre per år! Källa: Sterner, 2006
0
0.2
0.4
0.6
0.8
1
1.2
1.4
1.6G
asol
ine
pric
e (U
S$/
l)
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
Gas
olin
e co
nsum
ptio
n (l/
cap/
yr)
Gasoline cost Tax Consumption
USA Canada Australia UK Italy
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Styrmedel för en energiomställning:
1. Det måste kosta att släppa ut CO2!…för att de alternativ som redan finns på marknaden
ska bli konkurrenskraftiga & det ska bli intressant att energieffektivisera
2. Specifika styrmedel för teknikutveckling…för att ta nya tekniker till marknaden
3. Specifika styrmedel för ökad energieffektivitet
…för att korrigera andra ‘marknadsmisslyckanden’
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Historiska förändringar i landanvändning
Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Historiska förändringar i landanvändning
Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Historiska förändringar i landanvändning
300-400 Mha cropland
400-500 Mha pastures
ca 1600 Mha cropland
ca 3200 Mha pastures
Year 1700
Present situation (roughly)
Source: Klein Goldewijk, RIVM, The Netherlands
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Historiska utsläpp av koldioxid (CO2)
0
2
4
6
8
10
1850 1900 1950 2000
Glo
bala
CO
2-uts
läpp
(GtC
/år) Landanvändning - tropikerna
Landanvändning - resten av världen
Fossila bränslen & cementproduktion
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Timber
Tropical deforestation: rates and drivers
Tropical Americas
3.9-4.4 Mha/yr1.5-2.6
GtCO2/yrBee
fSoy Tim
ber
Tropical Africa1.3-2.3 Mha/yr
0.7-1.5 GtCO2/yr
Tropical Asia2.5-2.7 Mha/yr1.5-4.0 GtC/yr
Palm oil
Shift.cult.
Rate:Emissi
ons:Driver
s:
Sourc
es:
FA
O (
20
01
), D
eFr
ies
et
al. (
20
02
), a
nd
IPC
C (
20
07
)
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Varför så stort intresse för REDD?
1. Tropisk avskogning är en betydande källa av CO2-utsläpp - 5.9±2.2 GtCO2/yr under 90-talet, eller 7-16% av de totala mänskliga växthusgasutsläppen…
2. Ett område där u-länder har uttalat vilja att bidra till utsläppsminskningar…
3. Minskningar möjliga till låg kostnad…4. Stora ’co-benefits’ – biologisk mångfald,
resursöverföring till syd, fattigdomsbekämpning…
2009-12-01
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
50019
88
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Em
issi
on
s o
f CO
2 (M
tC/y
r)
0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
35000
Ra
te o
f de
fore
sta
tion
(km
2 /yr)
Emissions from deforestation (span) Deforestation
Historiska CO2-utsläpp från avskogning i Brasilien
Diff. min-max
Årliga utsläpp:120-200 MtC/yr
5-års medel:80-120 MtC/yr
Källa: Persson & Azar, Mitigation & adaptation strategies for global change, 2006
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Lösningar på problemet med ‘additionalitet’1. Icke-bindande mål – kan göra det möjligt att
förhandla hårdare målNackdel: om målen sätts för lågt blir incitamenten små
2. Skapa ett separat REDD-system där utsläppsminskningar inte kan säljas på den övriga kolmarknadenNackdel: hur ska ett sådant system finansieras?
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning
Källa
: A
ngels
en &
Wert
z-K
anounnik
off
, 2
00
9
Hur skapa denna länk?
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogningHur länka det globala till lokala:Ekonomiska styrmedel – betalning för ekosystemtjänster
eller CO2-pris
Direkta regleringar
Vilka faktorer bidrar till tropisk avskogning och hur skulle dessa påverkas av ett internationellt REDD-system?
1. (Ökande) efterfrågan på jordbruksprodukter & timmer2. Bristande skydd för tropiska skogar, beroende på
svaga institutioner och/eller bristande politisk vilja i tropiska länder
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Räcker ett CO2-pris för att stoppa avskogningen?Klimatpolitik, i form av ett CO2-pris, är ett tveeggat svärd – samtidigt som det ger incitament att minska avskogningen, så ökar det efterfrågan på bioenergi och höjer värdet på odlingsbar mark…Ett illustrativt exempel: palmolja
Skogsmark lämplig för oljepalmsodling Icke-skogsmark lämplig för oljepalmsodlinghttp://atlas.whrc.org/pan_tropic_crop_model/
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Räcker ett CO2-pris för att stoppa avskogningen?
0
2
4
6
8
10
12
14
2000 2010 2020 2030 2040 2050Year
Valu
es n
orm
aliz
ed to
val
ue in
yea
r 200
0
Carbon price ($/tCO2)
Palm oil profatibility (NPV$/ha)
Transport fuel price ($/GJ)40 $/tCO2
18 $/GJ
16 000 $/ha
Källa
: Pers
son &
Aza
r, 2
008
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Vad kan vi göra för att minska vår klimatpåverkan?
Viktigast:-Boende: Uppvärmning? El? Apparater?
-Transporter: Gå & cykla? Kollektivtrafik? Stor eller liten bil? Flyga mindre?
-Mat: Mindre kött & andra animalier? Djupfryst? Influgna varor?
-Påverka politiskt!0
5000
10000
15000
20000
25000
30000
35000
40000
45000
Ener
gian
vänd
ning
(kW
h/pe
rson
/år) Övrigt
Hushållsnära tjänster
Möbler & hushållsartiklar
Kläder & skor
Fritids- & kulturaktiviteter
Mat
Transporter
Boende
Källa: Carlsson-Kanyama et al, 2005
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Efter den föreläsning kommer ni kunna svara på……hur mycket vi måste minska utsläppen av CO2 för att nå ett 2-
graders-mål
…vilka de tekniska möjligheterna är för att nå hårda CO2-mål i
energisektor
…vilken roll olika tekniker (energieffektivisering, förnybar energi, CO2-
lagring, kärnkraft) kan spela i att nå dessa mål
…barriärer för och negativa konsekvenser av en omställning av energisektorn
…vilka politiska styrmedel som behövs för uppnå minskade CO2-utsläpp
från energianvändning
…vilken roll förändrad landanvändning spelat för att bidra till CO2-
utsläpp historiskt
…vilka utmaningarna är i att minska CO2-utsläppen från tropisk
avskogning
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON
Frågor att ta med till gruppdiskussionerna:1: Vilken rätt har vi i den rika världen att ställa krav på u-länder att begränsa sin användning av fossila bränslen och därmed koldioxidutsläpp?
2: I vilken utsträckning kan ni acceptera högre energipriser i framtiden – säg dubbla priser? …och hur tror ni att det skulle påverka era liv?
2009-12-01ENVIRONMENTAL ECONOMICS UNIT, DEPARTMENT OF ECONOMICS | MARTIN PERSSON