göteborgs stift årsredovisning 2013

årsredovisningar 2013GÖTEBORGS STIFT & GÖTEBORGS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR

2

Medarbetare!

Ledarskapsprogram som bottnar i verkligheten

Bränner för att rädda arter

Årsredovisning Göteborgs stift

Förtroendemannaorganisationen

Förvaltningsberättelse

Resultaträkning

Balansräkning

Kassaflödesanalys

Tilläggsupplysningar/Noter

Årsredovisningens undertecknande

Revisionsberättelse

Årsredovisning Göteborgs stifts prästlönetillgångar

Förvaltningsberättelse

Resultaträkning

Balansräkning

Kassaflödesanalys

Tilläggsupplysningar/noter

Årsredovisningens undertecknande

Revisionsberättelse

Andelsägare, andelstal och utdelning

Innehåll3469

1011192022233334

373846474849575859

Omslagsbild: Biskop Per Eckerdal deltog i West Pride och regnbågsparaden för första gången 2013. Foto: Mikael Ringlander.Foto på Biskopen: Kristin Lidell

3

Innehåll Medarbetare!Veckan efter påsk 2014 inbjöd biskop och stift till medarbetardag i Göteborg. Det var en stor satsning där arbetet med förberedelser pågått mer än ett år. Omkring 1500 medarbetare från för-samlingar runt hela stif-tet fyllde den stora kon-gresshallen på Svenska mässan. Det var första gången stiftet inbjöd till denna form av samling och gensvaret var fan-tastiskt.

Medarbetare – själva ordet har en lockelse och kraft. I 1 Korintier-brevet 3:9 talar Paulus om sig själv och andra engagerade i första århundradets missions-arbete som ”Guds med-hjälpare”. I vår gamla bibelöversättning stod det faktiskt Guds medarbetare. I engelska översätt-ningar kan man läsa exempelvis ”fellow workers” och ”co-workers. Den grekiska grundtextens uttryck betyder ordagrant de som deltar tillsam-mans med någon i ett arbete.

Medarbetardagen gav oss en synlig bild av att vi i våra olika församlingar i stiftet ingår i en och samma gemenskap. Dagen gav oss en stark upplevelse av att vi tillsammans med varandra får dela uppdraget att vara Guds medarbetare. Vi får delta tillsammans med Gud själv i arbetet för Guds rike i Kristi kyrka. ”Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.” Det sista är ett citat från Kyrkoordningens inledning av andra kapitlet.

Medarbetare, det innebär att delta tillsam-

mans i ett och samma verk med olika gåvor och uppgifter. Medarbetardagen speglade detta mång-faldiga myller. Volontärer, anställda och förtroen-devalda minglade runt i dagens olika program och

slutade i mässans mål-tidsgemenskap. Ibland talar vi om kyrkan som

”Guds folk”. För den som var på Svenska mässan den lördagen fick den bilden en tydligare inne-börd. Vi är ett folk med många gåvor, olika kal-lelser och uppdrag och med ett och samma mål. Vi behöver varandra i Gudsarbetet.Det grekiska begrepp som vi kan översätta med medarbetare har

vi lånat in i nutida svenska: synergi. Innebörden är att när två eller fler krafter samverkar så upp-står en extra ”bonuseffekt”. Den gemensamma kraften blir ännu större än att enkelt ”plussa” ihop, 1+1 blir helt enkelt 3! Det är min minnes-bild av 2014 års Medarbetardag. Vi var många som fyllde Svenska mässan, men kraften och inspirationen från dagen blev mångdubbelt större och varar länge än efter det att solen gått ner och alla åkt hem från Medarbetardagen. Detta ger en tydlig bild av betydelsen att höra samman i vårt stift och av det arbete som stiftets engagerade anställda medarbetare och engagerade förtro-endevalda lägger ner.

Vi får se oss alla som medarbetare i Guds stora verk i världen.

+Per Eckerdal

4

Ledarskapsprogram som bottnar i verkligheten

Kristina Hanson är stiftspedagog och Barbro Hjort stiftsdiakon. Tillsammans leder de sedan 2011 programmet Kyrkoherde i tider av föränd-ring. (Från och med 2013 finns även stiftspros-ten med i kursledningen). Från i år går också, parallellt med kyrkoherdeprogrammet som ges för tredje gången, motsvarande program med inriktning mot andra arbets- och verksamhets-ledare i kyrkan.

Programmen omfattar fem kurstillfällen; två-tre dagar med en-två månaders mellanrum och däremellan coachningstillfällen. När vi möts, har det andra tillfället med arbets- och verksamhetsle-dare just hållits. Om en vecka ska kyrkoherdarna i årets program mötas för andra gången. Och om en timme ska Kristina och Barbro iväg för att träffa en av kyrkoherdarna i årets program.

– Vi håller i coachningen mellan första och andra tillfället, säger Kristina. Resten av året coachar deltagarna varandra.

Viktigt måla framtidsbilderI det program som är öppet för andra än kyrko-herdar deltar arbetsledande komministrar och diakoner, en pedagog, en kamrer och en person som leder projektet Uppdrag medmänniska i sin församling. Totalt tio personer, kyrkoherdegrup-pen har sex deltagare.

– Eftersom så mycket av innehållet hand-lar om att dela varandras berättelser, kan man inte vara fler, det blir för mycket att ta in, säger Barbro.

Kurstillfällena bygger mycket på varje delta-gares egen aktivitet; Barbro och Kristina växlar ofta om, vem av dem som har ordet. Det är högt tempo, deltagarna får snabba instruktioner och får sedan jobba själva.

– Det blir inga långa föreläsningar. De båda stiftsmedarbetarna ser ledarskaps-

programmet som ett bra komplement till den så kallade ”behörighetsgivande kyrkoherdeutbild-ningen”. Den ger kunskap om viktiga områden, kännedom om lagar och regler och annat mer faktabaserat. Det program som Barbro och Kris-tina arbetar med handlar mer om själva ledar-skapet; hur leder och driver man förändring, hur får man människor med sig. Det handlar en hel del om mål- och visionsarbete.

– Vi brukar prata om att ”måla upp bilden”, säger Kristina, och om att ledaren är viktig när det gäller att ta ut riktningen.

BakgrundenNär Barbro Hjort för fyra-fem år sedan var på jakt efter ett ledarskapsprogram för diakoner, fick hon höra talas om en utbildning i Linköpings stift. Där fanns grupper för alla de olika profilyr-kena och man arbetade utifrån ett koncept som tagits fram av Leif Klingborg, tidigare idrotts-ledare som nu också arbetade som ledarskaps-konsult i näringslivet. Barbro tog kontakt med Linköping och både hon och Kristina genomgick programmet, för att få uppleva hur det är att vara deltagare.

5

Bärande delEn arbetsmetod som följer med genom hela pro-grammet kallas Min viktiga fråga. Varje delta-gare får – vid varje kurstillfälle – lyfta en viktig fråga man behöver arbeta med. Det kan handla om styrning och ledning, om att komma vidare i ledningsgruppsarbete eller något annat.

– En del jobbar med samma fråga hela året, några omformulerar sin viktiga fråga under året och för någon kan det bli en helt ny fråga som dyker upp efter halva kurstiden så att man helt byter fråga, säger Kristina.

Varje deltagare får tio minuter att presentera frågan och därefter ger övriga deltagare i gruppen sin ”input”. Man gör sedan två ytterligare rundor i gruppen, en där de övriga får berätta vilka posi-tiva sidor de ser hos den aktuella huvudpersonen och en där de får uttrycka vad i ledarskapet som de tycker huvudpersonen behöver utveckla.

– Många kyrkoherdar och andra arbetsledare får ju ingen eller väldigt lite feedback i vardagen, säger Barbro.

I slutet av varje deltagares Min viktiga fråga-timme ska huvudpersonen själv sedan uttrycka vad hen tycker sig ha fått för synpunkter från gruppen.

StiftsanknytningEtt ytterligare perspektiv i programmet hand-lar om att bygga relationer mellan kyrkoherden/arbetsledaren och stiftskansliet. Någon mer med-arbetare från kansliet medverkar vid något kurs-tillfälle och under den sista samlingen, i slutet av året, är biskopen med. Då får alla deltagare presentera sin viktiga fråga och berätta om sitt arbete med denna.

– Det biskopen har sett gör att han gärna vill att kyrkoherdarna ska genomgå det här pro-grammet, säger Barbro.

Mer om arbetsmodellenKristina berättar om några viktiga grundord i programmet; att samla arbetsgruppen; medar-betaren i centrum; vi; dokumentation. Delta-garna uppmanas att vara mycket aktiva under kursdagarna, att skriva, rita och på andra sätt dokumentera vad som sägs för att sedan kunna använda det som arbetsmaterial.

– Vi har också en del ”käpphästar”, sådant vi försöker inskärpa, säger Kristina. ”Det bästa du har är dina medarbetare” och ”Det smartaste finns i gruppen” är två sådana.

Text: Peter CarlssonFoto: Tomas Pettersson

6

Bränner för att rädda arter

Brandmännen fick tänka tvärtom

Det såg dramatiskt ut när elden spred sig och tog tag i träden. Men naturvårdsbränningen i Härserud, söder om Laxarby, skedde under högst kontrollerade former med ett gäng brandmän som såg till att allt gick som det skulle.

Att tända på hör väl knappast till en brandmans huvudsakliga uppgifter. Tvärtom. Men vid naturvårdsbränningen i Härserud var det precis vad de gjorde.

– Skogsbrand ingår i vår utbildning. Fast då släcker vi ju, så här får man tänka tvärtom. Det

finns väldigt många utmaningar och risker med det här och vårt jobb är att få branden att stanna inom området. Men man kan aldrig vara bomb-säker på att det blir så, säger Bo Ljung, stations-befäl i Färgelanda, som hade tagit med sig sin skogsbrandsenhet från Högsäter.

Bränder behövsMarkus Sundelius, som till vardags jobbar som brandman i Åsensbruks räddningstjänst, ledde arbetet och hade plockats in efter rekommenda-tioner från Skogsstyrelsen. Han har hjälpt till att hitta lämpliga objekt som ska brännas, och

7

kom till slut fram till ett sex hektar stort område bestående av en ö och en udde.

– Det går bara att göra sådana här bränningar när det är riktigt torrt, eftersom det måste gå ner i backen ordentligt. På så sätt kan vissa växter och djur bevaras, säger han.

Det kan verka paradoxalt, men skogen är beroende av bränder eftersom det gynnar flera djur, svampar och växter.

Döda träd är viktigt för en mängd olika arter, och dessutom förändras strukturen i skogen på ett sätt som gör den mer öppen och ljus. Tidigare var skogsbränder ett naturligt inslag i de flesta barrskogar, men numera släcks de mer effektivt på grund av säkerhetsrisker och skogens ekono-miska värde.

Måste bränna merEnligt nya miljöcertifieringskrav måste natur-vårdsbränningar utföras i större utsträckning. Skogsägare med mer än 5 000 hektar ska bränna en viss del av sin mark. I fallet Härserud är det Göteborgs stift som äger fastigheten, och med totalt 25 000 hektar mark i sin ägo faller man alltså under dessa krav.

Det finns dock ett problem med det här, menar Markus Sundelius.

– Det finns en brist på entreprenörer som kan göra den här typen av bränningar. Det tänkte de nog inte på när de fattade beslutet, säger han.

Nervösa skogsägareLars-Olov Georgsson och Bengt Hägglund repre-senterade skogsägarna och stod och tittade på från andra sidan sjön när bränningen höll på.

– Jag har varit jättenervös inför det här. Men nu känns det tryggt när vi har kunskapen med oss. Man kan väl säga att det här med natur-vårdsbränning delar skogsägare i två läger, säger Lars-Olov.Vilket tillhör du själv?

– Jag kan förstå grunden till det. Men privat

har jag inte uppfostrats med att man ska tända eld på skog. Jag skulle vilja använda ett gam-malt talesätt: Elden är en trogen tjänare men en livsfarlig herre.

Bränningen gick helt enligt planerna och enhe-terna kunde lämna platsen strax efter klockan fem på eftermiddagen. Markus Sundelius och en medhjälpare stannade sedan kvar hela natten för att övervaka området.

Text och foto: Henrik Lundbjörk, Dalslänningen

9

Årsredovisning 2013Göteborgs stift

Foto: Mikael Ringlander

10

Stiftsfullmäktiges presidiumOrdförande: Ulf Wallin,1:e vice ordförande: Birgit Strömberg,2:e vice ordförande: Morgan Fröling

StiftsstyrelsenOrdförande: Biskop Per Eckerdal.Vice ordförande: Christina Eriksson till 2013-09-15, Åke Andreasson fr.o.m. 2013-09-15Ledamöter: Mats Rimborg, Bengt Inghammar, Jonas Ransgård, Ulla Rickardsson, Per-Olof Hermansson, Karl-Gunnar Svensson, Sigyn Zöger, Madelene Nordström, Gustaf Her-mansson, Mary Österström, Sara Sandelin. Åke Andreasson till 2013-09-15

Ersättare: Karin Burstrand, Göran Karlsson, Gunnar Modh, Eric Muhl, Jan Gabrielsson, Annalena Emilsson, Soili Brunberg, Tord Nord-blom, Gunilla Svensson, Hanna Unger, G Olof Kjellström, Jens Ahlfors, Gunilla Andersson.

EgendomsutskottetOrdförande: Gustaf HermanssonVice ordförande: Gunnar Modh Ledamöter: Anders Helgeson, Karl-Gunnar Svensson samt Göran Karlsson.

PersonalutskottetOrdförande: Åke AndreassonVice ordförande: Jonas RansgårdLedamöter: Ingemar Karlén, Annalena Emils-son samt Sigyn Zöger.

FörsamlingsutskottetOrdförande: Bengt InghammarVice ordförande: Mats RimborgLedamöter: Ulla Rickardsson, Gunilla Anders-son samt Mary Österström.

Stiftets organisation 2013

Förtroendemannaorganisation 2013

Förtroendemannaorganisation 2013

Stiftskansli

Församlingsenhet Ekonomi- och egendomsenhet

Kansliledning

Serviceenhet

Stiftsfullmäktige81 ledarmöter

Stiftsstyrelse14 ledarmöter

Domkapitel7 ledarmöter Biskop

16 kontrakts-prostar

Egendomsutskott

Personalutskott

Församlingsutskott

11

FörvaltningsberättelseGöteborgs stift org nr 252010–0088

Information om verksamhetenStiftets uppgifterEnligt lagen om Svenska kyrkan och kyrko ord-ningen är de grundläggande upp gifterna för stif-tet att främja och ha tillsyn över församlingslivet, liksom förvaltning. Detta avser främst försam-lingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt att utöva diakoni och mission.

En utgångspunkt i kyrkoordningen är att stif-tet liksom församlingen definieras som ett pasto-ralt område. Stiftets uppgift är här igenom knuten till församlingarnas grund läggande uppgift.

Stiftet fullgör sina uppgifter att främja och ha tillsyn över församlingslivet genom att er bjuda utbildning och fortbildning samt genom andra insatser. Det är också stiftets uppgift att vidta de beredskapsförberedelser, som behövs för verk-samheten under kris och höjd bered skap. Stiftet får lämna bidrag till internationell diakoni och mission.

Genom att stiftet på olika sätt försöker främja församlingslivets utveckling tillser man också att församlingarna följer den ordning som gäller inom Svenska kyrkan.

Stiftets vision och prioriterade områdenStiftsfullmäktige beslutade i november 2009 om stiftets vision och prioriteringar. Dessa är viktiga utgångspunkter för stiftskansliets arbete.

Stiftets vision och prioriterade områden:Svenska kyrkan är en folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka. Göteborgs stift skall i detta perspektiv vara ett kompetenscentrum, som inspirerar församlingar och samfällig

heter till fördjupning och öppenhet i syfte att synliggöra det kristna budskapet.

Stiftet vill uppnå detta genom attfrämja arbetet med att skapa myndiga församlingar och medvetna kristna, som tar ansvar i kyrka och samhälle. Församlingar och samfälligheter skall ges goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Prioriterade områden för stiftet är teologiskt kunskapslyft, inspiration och stöd avseende visions och målarbete i församlingar och samfälligheter

Härutöver tillkommer givna främjande och tillsynsuppgifter enligt kyrkoordningen.

StiftsorganisationenEnligt kyrkoordningen skall i varje stift finnas en biskop, som självständigt skall fullgöra sina uppgifter. Beslutanderätten i ett stift utövas av stiftsfullmäktige. Biskopen, stifts styrelsen och domkapitlet beslutar i vissa frågor.

Stiftsstyrelsen skall främja församlingslivets ut veckling i stiftet och verka för dess ut veckling och domkapitlet skall fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Det sistnämnda åsyftar i första hand tillsyns uppgifter. Inom stiftstyrelsens uppdrag faller även förvaltning av prästlöne till-gångarna. Enligt lagen om Svenska kyrkan skall denna bidra till de ekonomiska förutsätt ningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.

Tillsyn och främjande Enligt kyrkoordningen är stiftens grund-läg-gande uppgift att främja och ha tillsyn över för-samlingslivet och den grundläggande uppgiften, gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. I

12

begreppet tillsyn ingår inte endast kontroll utan även att ge råd, stöd och uppmuntran. I tillsyns-ansvaret ingår också tillsyn över förvaltningen.

I stiftets främjandeansvar ingår omsorg om församlingarna, däri också omsorg om t.ex. arbetsmiljöns utveckling i församlingarna och andra förvaltningsfrågor. Inom det pastorala området har stiftet att se till att det skapas för-utsättningar för att sakramenten förvaltas och Ordet förkunnas. En huvuduppgift för stiftet är att värna om och främja ett öppet församlingsliv och kyrkans kallelse.

I stiftets tillsynsansvar ingår främst:1. råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyr-

kans lära, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, dels i rättsliga frågor

2. utfärdande av församlingsinstruktioner3. biskopens visitationer4. granskning av hur präster och diakoner för-

valtar kyrkans ämbete och efterlever sina avgivna vigningslöften

5. prövning av behörighet att utöva kyrkans ämbete

6. befogenhetsprövning7. beslutsprövning/ överklagande

FörvaltningI stiftets förvaltande uppgifter ingår även att förvalta Göteborgs stifts prästlönetillgångar och andra förvaltningsuppgifter.

Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet samt ansvarar för biskopsval.

StiftskanslietStiftskansliet omfattade 2013 tre enheter: • Församlingsenheten• Ekonomi- och egendomsenheten• Serviceenheten

Därutöver finns biskopens kansli med biskop-ens sekreterare, stiftsprost och handläggare avse-ende präst- och diakonrekrytering.

Församlingsenhetens arbetsområde omfat-tar i huvudsak församlingsutveckling, för-samlingsinstruktioner, vissa bidragsärenden, indelningsärenden, kompetensutveckling, och

Själavårdscentrums verksamhet. Församlings-enheten handlägger även personalsociala och arbetsrättsliga ärenden samt besluts- och befo-genhetsprövningar. Enheten bistår också vid biskopens visitationer.

Ekonomi- och egendomsenheten svarar för förvaltningen av prästlönetillgångarnas jord- och skogstillgångar samt prästlönefond. Andra arbetsområden är budgetarbete och bokslut samt ekonomisk analys och resultatuppföljning liksom även finansiellt- och placeringsinriktat arbete.

Serviceenheten svarar för service för såväl interna som externa uppgifter. Enheten tillhan-dahåller juridisk kompetens, utvecklar kommu-nikationsområdet, strukturerar informationsflö-det, utvidgar och underhåller det massmediala kontaktnätet samt initierar och underhåller kom-munikationsnätverk gentemot församlingar och samfälligheter.

Stiftet tillämpar Svenska kyrkans kollektiv-avtal. Detta innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar bl.a. tjänstepensionsförsäkring, sjukförsäkring och arbetsskade- och olycksfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns även ett omställningsavtal som träder in vid arbetsbrist och ett utvecklingsavtal som innebär rätt till fortbildning m.m. Stiftet har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet.

Stiftskansliets miljöarbeteOmsorgen om miljön skall genomsyra all verk-samhet och prägla det dagliga arbetet på stifts-kansliet. Under åren 2011-2013 har Göteborgs stift drivit ett Energi- och Klimat-projekt i arton samfälligheter/församlingar belägna i olika delar av stiftet. Projektet har omfattat tre delar – energi, klimat och kulturarv och syftet med projektet var att ta ett helhetsgrepp på hela byggnadsbeståndet. Projektet avslutades med samtal mellan Göteborgs stift, Västarvet och deltagande församlingar/sam-fälligheter. I samband med dessa överlämnades de olika rapporterna som bl.a. innehåller konkreta åtgärdsförslag som kan ligga till grund för kom-mande prioriteringar och beslut om genomförande av klimat- och energieffektiviserande åtgärder.

13

Väsentliga händelser under räkenskapsåretI detta avsnitt redovisas vissa insatser särskilt. I övrigt hänvisas till separat verksamhetsredovis-ning 2013.

Med utgångspunkt från stiftets vision och prioriterade uppgifter har fortsatt utvecklings-arbete skett under 2013.

Målstyrning och koncept för utvecklingStiftets vision och övergripande prioriteringar har i budgetarbetet för 2014 konkretiserats i inriktningsmål och resultatmål.

Biskopens visitationerUnder året har det pågått ett omfattande arbete i samband med visitationerna, både på pastorats- och stiftsnivå. Under 2013 genomfördes totalt 14 biskopsvisitationer. Dessutom planerades ett antal visitationer som kommer att äga rum under 2014. Arbetet har inbegripit genomlysning av olika verksamhetsområden samt besök och samtal. Stiftskansliets personal har deltagit både i den förberedande genomlysningsfasen samt vid själva visitationen och uppföljningen. För varje visiterat pastorat har det upprättats en uppfölj-ningsplan. Sammanfattningsvis kan sägas att visitationsarbetet har gett en god inblick i pas-toratens situation och inneburit att stiftet inhäm-tat kunskap om vilka verksamhetsområden som behöver prioriteras i framtiden. Visitationerna har varit ett konkret uttryck för kyrkans episko-pala struktur och bidragit till att stärka banden mellan pastorat och stift.

Teologiskt kunskapslyftEtt av stiftets prioriterade områden är att främja teologisk fortbildning och fördjupning bland kyr-kans medarbetare. Den teologiska fortbildningen och fördjupningen ska ha tydliga kopplingar till människors livsfrågor såväl som till den kristna trons innehåll. Verksamheten ska ge uttryck för visionen om en kyrka som är tydlig, lyssnande,

och diakonal.Syftet är att höja den teologiska medvetenhe-

ten och därmed bidra till att fördjupa försam-lingarnas självförståelse och inspirera dem till teologisk reflektion. Den teologiska fortbild-ningen och fördjupningen vill också bidra till att utveckla goda redskap för församlingarna när de ska fullgöra sin grundläggande uppgift, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning, diakoni och mission.

Teologisk reflektion och fördjupning har skett genom fortbildningsinsatser som kurser, konfe-renser, nätverksträffar, seminarier, pilgrims-vandringar, retreater och processutbildningar. Tema för fortbildningarna under 2013 har varit ”gudstjänstliv som kyrkans teologiska centrum”, med betoning på att gudstjänstliv och vardag hör ihop och är beroende av varandra. Reflektion och fördjupning har också skett genom konsultativa uppdrag på initiativ av församlingar, pastorat och kontrakt.

Inom ramen för arbetet ingår också biskopens olika profildagar samt kyrkoherdedygn. Som ett led i kunskapslyftet finns också tidskriften ”Korsväg” som ska stimulera till teologisk reflek-tion och fördjupning.

Visions- och målarbete i försam-lingar och övriga främjandeinsatserFör att inspirera församlingar till visions- och målarbete har lokala utbildningar och konsulta-tiva insatser genomförts. Domkapitlet har tagit fram en instruktion för församlingsinstruktions-arbetet och kansliet följer upp med stöd åt för-samlingarna i skrivandet av sina instruktioner.

Under året har arbetet fortsatt med att främja församlingarnas engagemang för ekumenik, reli-gionsmöten, migration, skapelse och samhällsan-svar och internationella frågor. Bland annat har Göteborgs stift, tillsammans med andra aktörer, startat en rådgivningsbyrå för asylsökande.

Arbetet med att finna ändamålsenliga och lämpliga kyrkliga indelningar har fortsatt under 2013. Förutom sedvanligt utredningsarbete avse-ende församlings- och pastoratsindelningen i stif-tet har särskilt fokus lagts på utbildningsinsatser

14

för att förbereda de kyrkliga enheterna inför de ändringar i Kyrkoordningen 37 kap. som träder ikraft 1 januari 2014. Under året har stiftssty-relsen också antagit en ny programförklaring för strukturarbetet i Göteborgs stift.

Inom ramen för stiftets insatser att stimulera kyrkans röst i det offentliga samtalet, har en fort-satt satsning skett på bok- och biblioteksmässan, vetenskapsfestivalen och filmfestivalen. Se män-niskan scenen på mässan drog ca 10500 besökare till de 72 författarsamtalen. Ungefär lika många tittade på de inspelade samtalen på nätet efteråt, vilket är rekord.

I augusti hölls ett nordiskt ekumeniskt pil-grimsmöte på Åh stiftsgård, som förbereddes och genomfördes av en arbetsgrupp med represen-tanter från pilgrimsrörelserna i Norge, Danmark och Sverige, samt från Bilda och Sensus. Med på själva mötet fanns även deltagare från Finland och Tyskland. Det blev en god mötesplats för andlig fördjupning med vandringar, gudstjänster, samtal och gemenskap. Det ledde även till vid-gade kontakter som är till glädje inför den fort-satta utvecklingen av pilgrimslivet i stiftet. Olika initiativ har tagits efter mötet till gemensamma vandringar och pilgrimsgemenskapen med våra nordiska grannar har stärkts.

Under 2013 har en genomgripande ombygg-nad av Vessige kyrka genomförts. I kyrkan inryms nu lokaler för församlingsverksamhet och personalutrymmen. Det intilliggande för-samlingshemmet kommer att avyttras. Liknande arbeten har skett i Okome kyrka i samma pas-torat.

Stiftet har ekonomiskt stöttat processen genom inledande lokalutredning, framtagande av arkitektförslag och därefter under genomför-andefasen. Finansieringen från stiftet har huvud-sakligen utgjorts av kyrkobyggnadsbidrag och tillfälligt församlingsbidrag, samt en mindre del kyrkoantikvarisk ersättning.

Under året har projekt Fokus-Församling avslutat sitt arbete. Målet var att ta fram verk-tyg som stöder ett processinriktat arbetssätt, gäl-lande församlingsutveckling. Så har nu skett och processverktyget är nu en del av vår ordinarie verksamhet.

Under 2013 genomfördes en processutbild-ning i ledarskap för sju kyrkoherdar. Stiftet foku-serade på utvecklingsprocesser som är igång i för-samlingarna, hur man rustar medarbetarteamen och utvecklar sin roll som kyrkoherde.

Nationell nivå bedriver ett projekt kring Gemensamt administrativt stöd för Svenska kyrkans organisatoriska enheter. Uppdraget är i första skedet inriktat på ekonomi- och löne-hantering. Göteborgs stift svarar upp mot detta genom vårt projekt GS, som startade den 1 sep-tember 2013. Projektet inkluderar Gemensam administration, Fastighetsfrågor, Gemensam IT-plattform och församlingsövergripande kärn-verksamhetsfrågor som t.ex. sjukhuskyrkan.

GIP (Gemensam IT-plattform) drogs med stora problem under hösten 2012. Det var därför motigt att värva nya användare av GIP. Under våren förbättrades dock kvalitén på GIP högst betydligt, vilket också visade sig i anslutnings-frekvensen.

GIP blev ett av redskapen för samverkan i det nya pastoratet Kind.

Nya användare under 2013Församling/pastorat användare

Bollebygd 21

Fristla-Skephult 7

Torup 8

Himledalen 13

Träslöv 15

Varberg 37

Kind 69

Totalt 170

Totalt är det nu 456 användare.

VärdepappersförvaltningBörsåret 2013 präglades av fortsatt låga räntor och oro över vad som skulle hända när USA:s centralbank trappar ner sina obligationsköp. Till-växtmarknaderna är de marknader som drab-bas mest vid uteblivna obligationsköp varför dessa utvecklades negativt under året. För året som helhet blev det ett bra börsår för de mogna

15

marknaderna som USA, Europa och Norden. För Stockholmsbörsens Six Portfolio Return Index blev utfallet för 2013 28,0 % (16,7 %). Den låga räntan har varit huvudorsaken till de starka börserna samtidigt som successivt bättre konjunktursignaler gjorde att investerarna räk-nade in högre vinster under 2014. I USA och Sverige anses därför börsen inte lågt värderad längre, men då räntorna bedöms vara låga även 2014, samtidigt som man tror att konjunkturen ska förbättras, finns förutsättningar för en posi-tiv börs även 2014.

För stiftet gav värdepappersförvaltningen ett positivt resultat med 3,9 Mkr (4,7 Mkr).

VindkraftDet 28 oktober invigdes två vindkraftverk i Munkedals kommun. Det ena verket i vindpar-ken ägs av Göteborgs stifts prästlönetillgångar med en andel om 99 % och Göteborgs stift med andel om 1 %. Det andra verket ägs av Stiftsvin-den 1 ekonomisk förening. Som ett led i stiftets främjandeuppdrag har församlingar/samfäl-ligheter erbjudits möjligheter att bli delägare i Stiftsvinden 1 för att få tillgång till miljövänlig och förnyelsebar vindkrafts energi till goda eko-nomiska villkor. Samfälligheter/församlingar har tecknat 58,4 % och Prästlönetillgångarna har tecknat 41,6 % av andelarna i Stiftsvinden 1. I framtiden kan samfälligheter/församlingar som önskar bli medlemmar eller utöka sin ägarandel köpa andelar från Göteborgs stifts prästlönetill-gångar till då gällande marknadsvärde. Avtal har tecknats med Dalakraft AB avseende elhandel.

Pastoratsindelning i GöteborgStiftsstyrelsen beslutade i december 2012 att indelningen i Göteborg från och med 2014 ska vara sex pastorat och tre församlingar. Stiftssty-relsen beslutade också om en avsiktsförklaring att Göteborgs kyrkliga samfällighet ska upplö-sas per 2015-12-31. Överklagandenämnden upp-hävde av formella skäl 2013-03-26 ovanstående beslut om pastoratsindelning.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgångSvenska kyrkan på nationell nivå har genomfört en upphandling av gemensamma IT-system för lön, ekonomi och tidsredovisning. Kostnaderna för dessa system blir därmed betydligt lägre för de församlingar och pastorat som ansluter sig jämfört med en upphandling var och en för sig.

Framtida utvecklingNedan beskrivs utredningar, beslut och projekt som kan innebära stor påverkan på stiftets fram-tida uppdrag och arbetsuppgifter. På vilket sätt går inte att bedöma för närvarande. En bered-skap finns för att möta dessa förändringar.

Sviktande medlemstalMedlemstalen fortsätter stadigt att sjunka. En prioriterad framtidsfråga är därför hur vi kan bromsa medlemsminskningen och hur vi kan stödja församlingarna i arbetet att minska kost-nader genom effektivisering av administration.

Projekt GS (se ovan) kommer att under 2014 presentera möjliga utvecklingslinjer för hur stif-tet kan ta en mer aktiv roll i det administrativa stödet till församlingarna. Syftet är att höja kom-petensen och minska kostnaderna. En möjlig utveckslinje är att stiftet startar en servicebyrå.

Svenska kyrkans roll i välfärdssamhället Svenska kyrkans diakonala arbete är en själv-klar del av församlingens identitet och existens-berättigande. Dessutom en prioriterad fråga hos våra medlemmar. Hur församlingarna ska agera och orientera sig i välfärdssamhället är dock på många håll oklart. Stiftet behöver förtydliga alternativen och tydligare stötta församlingarna i deras val på detta område.

Närhet och samverkanEtt naturligt nästa steg i ”Närhet och samver-

16

kan” är att se över kontraktsindelningarna. Ett betänkande lämnades i februari 2014. Betän-kandet tar även upp det lämpliga i att använda begreppet ”kontrakt”. Förslag ligger på att byta till begreppet ”prostområde”. När nu pastoraten blir större behöver vi se över om kontrakten ska gå samma väg.

En annan följd av ”Närhet och samverkan” är att klargöra vad som händer med Göteborgs kyrkliga samfällighet efter 1 januari 2018. Utred-ningen har tagit ny fart och kommer att skicka ut förslag på remiss under hösten 2014.

BegravningsverksamhetEn ny begravningsutredning kommer att vara klar oktober 2014. Den kan få implikationer för stiftet i allmänhet och Göteborgsfrågan i syn-nerhet.

Svenska Kyrkans fastighetshante-ring och utjämningssystemUtredningen syftar till att lägga fram förslag som effektiviserar förvaltningen av kyrkobyggnader och eventuellt andra fastigheter, såväl ekono-miskt som kompetensmässigt. Utredningen kring utjämningssystem syftar till att få ett system som möjliggör att kyrkan kan fullgöra sin uppgift i glesbygd och har resurser att möta storstadens utmaningar. I utredningen om utjämning inklu-deras inkomst och kostnadsutjämning, stiftsbi-drag och särskild utjämningsavgift. Även clea-ringsystemet ska ses över.

Förvaltning av prästlönetillgångarFörvaltningssamarbetet med andra stift är ett angeläget utvecklingsområde, även om formerna för ett sådant arbete i dagsläget är oklara. Under 2013 har stiftet yttrat sig avseende en utredning om en gemensam markförvaltning för stiften. Med anledning av en dom i Högsta domstolen pågår samtal mellan nationell nivå och lagstifta-ren avseende äganderättsfrågor för prästlönetill-gångar. Innan klarhet finns i äganderättsfrågan kommer inga större förändringar att ske avse-ende förvaltningssamverkan.

Framtida utveckling kyrkoavgiftPlan 2016

Plan 2015

Budget 2014

Bokslut 2013

Förändring 2013-2016

53 500 53600 53 200 50 528 5,9 %

Finansiella instrumentStiftet gör regelbundet en översyn av sina rikt-linjer för finansiella instrument. Stiftets riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i en av stiftsfull-mäktige fastställd placeringspolicy. Vid stiftsfull-mäktiges sammanträde i november 2013 besluta-des om revideringar avseende placeringspolicyn där bland annat normalnivåer för tillgångsför-delning ändrades som innebär en lägre andel aktier i värdepappersförvaltningen. Gällande placeringspolicy innehåller för övrigt kriterier för placeringsval, avkastningsmål, etiska regler samt övriga regler för portföljsammansättning. Placeringspolicyn skall omprövas vart annat år eller oftare då viktiga förutsättningar förändrats.

Vid utgången av 2013 hade stiftets långfris-tiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om 77 700 tkr (62 683 tkr) och ett bokfört värde på 71 592 tkr (61 157 tkr).

Under året har återföring av nedskrivningar skett med 1 184 tkr (3170 tkr).

Orealiserat resultat efter nedskrivningar uppgår till 6 108 tkr (1 526 tkr). Ett realiserat resultat redovisas på 3 965 tkr (4 746 tkr).

Alla värdepapper, oavsett löptid, där avsik-ten är att omplacera till annat värdepapper vid försäljning eller förfall, redovisas som finansiell anläggningstillgång.

Ytterligare information finns i not 10.

17

Resultat och ställningAv redovisningen framgår att 2013 års resul-tat lämnat ett överskott om cirka 9,7 Mkr. Av nämnda belopp hänför sig 4,9 Mkr till verksam-hetens resultat och 4,8 Mkr till finansieringen.

I budget inklusive tilläggsbudget beräknades ett resultat om -2,0 Mkr. Avvikelse mot budget redovisas enligt nedanstående sammanställning.

(Belopp i miljoner kronor)

Kyrkoavgift -0,2Fakturerade kostnader 0,7Lönekostnader, arvoden, ers. 6,8Pensionskostnader 1,0Verksamhetskostnader 1,1Förfogandemedel 1,3Finansiella intäkter 1,0Intäkter rfb m.m. för projekt 7,3Projektkostnader -7,3Summa: 11,7

Kostnader för viss bidragsgivningOförbrukad del av erhållet stiftsbidrag/struktur-bidrag, där fördelning av bidrag skall ske till för-samlingar och samfälligheter, redovisas i resul-taträkningen som kostnad och i balansräkningen som en kortfristig skuld. Detta belopp uppgår till

1 209 tkr och kommer att delas ut under 2014. Oförbrukad del av erhållet stiftsbidrag/kyr-

kobyggnadsbidrag, där fördelning av bidrag till församlingar och samfälligheter har skett eller kommer att ske, redovisas i resultaträkningen som kostnad och i balansräkningen som en kort-fristig skuld. Detta belopp uppgår totalt till 9 604 tkr och kommer att delas ut under 2014.

Målsatt kapitalStiftets eget kapital per 2013-12-31 uppgår till 92 164 tkr.

Stiftets mål för det egna kapitalets storlek uppgår till 55 000 tkr. Eget kapital överstiger fastställt målkapital med 37 164 tkr.

Omprövning av målkapital beräknas ske vart fjärde år vilket innebär att nästa omprövning är planerad till år 2015.

Förvaltade stiftelserStiftet förvaltar sju stiftelser med ett utgående eget kapital om 7 546 tkr (7 368 tkr).

MiljöinformationStiftet bedriver ingen tillstånds- eller anmäl-ningspliktig verksamhet enligt miljöbalkens bestämmelser.

18

Flerårsöversikt (tkr)Allmänna förutsättningar 2013 2012 2011 2010 2009

Totalt invånareantal (i tusental) 1 341 1 328 1 317 1 306 1 302 Kyrkotillhöriga (i tusental) 855 868 877 885 900 Kyrkotillhöriga (andel av invånare %) 63,8 65,4 66,6 67,8 69,1a) Kyrkoavgift (%) 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 Medelantalet anställda 58 57 57 59 64 Intäkts- och kostnadsanalys (tkr)

Verksamhetens intäkter 111 202 104 296 103 995 105 518 103 492 Verksamhetens kostnader -106 451 -97 814 -100 574 -100 567 -105 945 Förändring ändamålsbestämda medel 115 0 0 5 120 Verksamhetens resultat 4 895 6 481 3 421 4 955 -2 334 Resultat från finansiella investeringar 4 775 5 858 -1 440 4 988 6 122 Årets resultat 9 670 12 339 1 981 9 943 3 789 Kyrkoavgift 50 528 49 005 50 617 52 586 50 442 -varav slutavräkning * 841 27 1 771 3 636 3 029b) Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 44,4 44,5 45,2 48,6 53,2c) Av- och nedskrivning/ verksamhetens intäkter (%) 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 Eget kapital 92 164 82 494 70 154 68 173 58 470 Ekonomisk ställning Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) 55 000 55 000 55 000 55 000 60 000 Eget kapital (tkr) 92 164 82 494 70 154 68 173 58 470d) Disponibelt kapital (tkr) 96 605 83 061 73 786 80 025 66 491e) Soliditet (%) 75,3 69,9 64,1 63,8 55,6f) Värdesäkring av egna kapitalet (%) 11,7 17,6 2,9 17,1 7,0

Nyckeltalen definieras i Redovisnings- och värderingsprinciper. * Se redovisningsprinciper, kyrkoavgift, för förklaring. Nyckeldefinitioner a) Kyrkoavgift (%) - Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. b) Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat

med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. c) Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar

av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. d) Disponibelt kapital (tkr) - Uppgiften beräknas som summan av Finansiella anläggningstillgångar och omsättningstillgångar,

inklusive Kortfristiga placeringar och Kassa och bank, minus långa och korta skulder. Finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar beräknas till marknadsvärde.

e) Soliditet (%) - Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balans-räkningen).

f) Värdesäkring av egna kapitalet (%) - Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital

19

Resultaträkning (tkr) Not 2013 2012

Verksamhetens intäkter Kyrkoavgift 50 528 49 005 Erhållen ekonomisk utjämning 1 38 220 38 140 Erhållna gåvor och bidrag 2 11 043 5 235 Övriga verksamhetsintäkter 3 11 410 11 915 Summa verksamhetens intäkter 111 202 104 296 Verksamhetens kostnader Lämnad ekonomisk utjämning 1 -15 412 -13 861 Övriga externa kostnader 4,5 -41 045 -36 925 Personalkostnader 6 -49 334 -46 433 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -630 -595 Summa verksamhetens kostnader -106 421 -97 814 Förändring av ändamålsbestämda medel 115 0

Verksamhetens resultat 4 895 6 481

Resultat från finansiella investeringar 7 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 3 965 4 746 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 894 1 158 Räntekostnader och liknande resultatposter -84 -46 Resultat efter finansiella poster 9 670 12 339

Årets resultat 9 670 12 339

20

Balansräkning (tkr) Not 2013-12-31 2012-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 8 0 0 Inventarier, verktyg och installationer 9 1 376 1 064 Pågående nyanläggning 0 140

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 10 71 592 61 157 Långfristiga fordringar 11 4 000 4 270 Summa anläggningstillgångar 76 968 66 631 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 126 2 290 Skattefordran 2 248 1 373 Övriga fordringar 1 471 1 815 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 3 575 4 043 Summa kortfristiga fordringar 9 420 9 521 Kassa och bank 13 35 955 41 793Summa omsättningstillgångar 45 375 51 314

SUMMA TILLGÅNGAR 122 344 117 945

21

Not 2013-12-31 2012-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 Balanserat resultat 82 494 70 154 Årets resultat 9 670 12 339 Summa eget kapital 92 164 82 494 Ändamålsbestämda medel 2 130 245 Avsättningar 15 3 579 4 271 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 7 515 4 450 Övriga skulder 16 14 817 22 443 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 4 138 4 042 Summa kortfristiga skulder 26 471 30 936 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 122 344 117 945 Ställda säkerheter inga ingaAnsvarsförbindelser inga inga

Balansräkning (tkr)

22

2013 2012

Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 9 670 12 339

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 630 595 Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar -692 -847 Nedskrivningar värdepapper(+) Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -1 840 -955

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet och ändamålsbestämda medel 7 768 11 133

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital och ändamålsbestämda medel Minskning(+)/ökning(-) av kortfristiga fordringar 101 -594 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder -4 465 -3 022 Ökning(+)/minskning(-) av ändamålsbestämda medel -115 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 289 7 517

Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar -802 -600 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -29 451 -20 649 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 20 856 20 862

Kassaflöde från investeringsverksamheten -9 397 -387

Finansieringsverksamheten Långfristig utlåning 270 -4 270 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 270 -4 270

ÅRETS KASSAFLÖDE -5 838 2 860 Likvida medel vid årets början 41 793 38 933

Likvida medel vid årets slut 35 955 41 793

Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank 35 955 41 793 Kortfristiga placeringar 0 0

35 955 41 793

Kassaflödesanalys (tkr)

23

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr)

Grunder för upprättandeRedovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges.

ÅrsredovisningÅrsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningsla-gen (1995:1554), Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 - Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED).

VärderingsgrundTillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges.

BeloppSamtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden.

Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

KyrkoavgiftSvenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. Staten svarar för uppbörd , taxering och indrivning av kyrkoav-giftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är

Svenska kyrkan berättigad att uppbära förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbe-talningen av förskottet erhålls en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredo-visas i takt med utbetalningarna från staten.

Erhållna gåvorErhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, vilket innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits. Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde.För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KREDs rekommenda-tion. Redovisning av ändamålsbestämda gåvor, vilket innebär att under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas i resultaträkningen på raden Förändring av ända-målsbestämda medel. Se vidare under rubriken ”Ändamålsbe-stämda medel”.En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen, vilket innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas till annat ändamål.

Erhållna bidragErhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11, Redovis-ning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ, vilket innebär att intäkten ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka.

Redovisningsprinciper

24

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr)Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaff-ningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas:Byggnad: 20 år (5%/år)Datautrustning 3-5 år (33,3-20%/år)Övriga inventarier 5-10 år (20%- 10%/år)Vindkraftverk 20 år (5%/år)

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgång-ens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdened-gången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

Finansiella instrumentFinansiella anläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning.Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgång-ens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdened-gången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Kortfristiga placeringarKortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaff-ningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet.

Ändamålsbestämda medelÄndamålsbestämda medel redovisas enligt KREDs rekom-mendation, Redovisning av ändamålsbestämda gåvor.Enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, skall ej förbru-kade ändamålsbestämda medel ingå i årets resultat och eget kapital. Svenska kyrkan finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas i resultaträk-ningen. Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkning har skett med stöd i Årsredovisningslagens 2 kap. 3§ och 3 kap. 4§ 3 st.Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser Svenska kyrkan att arten av ej förbrukade ändamålsbestämda medel tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger bättre information till en läsare än om BFNAR 2002:10tillämpas.

AvsättningarMed avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst med ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avsättningen redo-visas med det belopp som motsvarar den bästa uppskatt-ningen av åtagandet.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen visar stiftets in- och utbetalningar hänförlig till den löpande verksamheten, investerings-verk-samheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

25

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr) 2013 2012 Not 1. Erhållen och lämnad ekonomisk utjämning Erhållen ekonomisk utjämning Särskild utjämningsavgift 12 000 12 000 Stiftsbidrag 26 220 26 140

38 220 38 140 Lämnad ekonomisk utjämning Kyrkobyggnadsbidrag 3 770 3 770 Bidrag till sjukhuskyrka 6 066 5 876 Bidrag till fängelsekyrka 1 997 1 980 Bidrag till fritidskyrka 505 655 Bidrag till församlingar i glesbygd 129 129 Bidrag till kyrka-vård 373 399 Övrig lämnad ekonomisk utjämning 2 573 1 052

15 412 13 861

Inom Svenska kyrkan finns ett ekonomiskt utjämningssystem där medel omfördelas med syfte att bibehålla möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen.

Not 2. Erhållna gåvor och bidrag (BFNAR 2002:10) Bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning till egen verksamhet 940 735 Övriga inomkyrkliga bidrag 10 103 4 501

11 043 5 235 Ändamålsbestämda medel Ingående balans 245 245 Erhållna gåvor under året 0 0 Ianspråktagna gåvor -115 0 Utgående värde 130 245 Specifikation av utgående värde Märta Anderssons gåva 130 130 Ungdomsutbyte östra stiftet 0 115

Belopp vid årets utgång 130 245 Not 3. Övriga verksamhetsintäkter Fakturerade kostnader/övriga intäkter 2 125 3 159 Kursintäkt 2 103 1 737 Intäkter från Prästlönetillgångar 7 182 7 019 11 410 11 915

26

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr) 2013 2012 Not 4. Övriga externa kostnader Lokalhyror 5 567 5 484 Främmande tjänster 4 465 3 946 IT-kostnader 926 820 Administrationskostnader 2 104 1 933 Speciella tjänster 9 462 7 341 Konsulter (kyrkoantikvarisk verksamhet) 1 067 608 Övr resekostnader, kost och logi 2 496 2 443 Kurskostnad, utbildning extern 2 730 2 174 Revision 72 209 Kontraktsstöd 4 330 4 240 Främjandeanslag 4 237 4 125 Bidrag till externa projekt och verksamhet 3 589 3 602 41 045 36 925

Not 5. Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Kvalificerade revisorer Pwc Revisionsuppdrag 72 209 Andra uppdrag 0 0 Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag 20 21

Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag ankom-mer på stiftets revisorer att utföra, rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter samt verksam-hetsrevision enligt kyrkoordningen. Allt annat är andra uppdrag. Not 6. Personal Medeltalet anställda Kvinnor 30 30Män 28 27

58 57

I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp, 22 250 kr (22 000 kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9. Stiftet har, som inkluderas ovan, tillhandahållit personal för att förvalta dess prästlönetillgångar motsva-rande 9 årsarbetare (3 kvinnor och 6 män)

27

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr) 2013 2012

Fördelning i stiftsstyrelsen Kvinnor 43 % 43 %Män 57 % 57 % Löner, arvoden och andra ersättningar Ledamöter i stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse, valberedning, revision, domkapitel samt stiftsstyrelsens utskott 831 783 Anställda 32 800 30 892

33 631 31 675 I uppgiften om löner och arvoden ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp 22 250 kr (22 000 kr). Stiftet har betalt ut sådan ersättning med totalt 1 276 tkr (944 tkr) vilket inte har tagits med i uppgiften om löner och andra ersätt-ningar. Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.

Ersättning till stiftsstyrelsens ordförande Till ordföranden i stiftsstyrelsen tillika stiftets biskop, har löner, arvoden och andra ersättningar utgått med totalt 854 tkr (802 tkr). Pensionskostnader och andra sociala avgifter Pensionskostnader, anställda 4 125 4 366 Andra sociala avgifter enligt lag och avtal 9 255 8 194 13 379 12 560 Jämförelsestörande post Återbetalning Fora 2005/2006 -1 160 0 Återbetalning Fora 2007/2008 0 -1 227

-1 160 -1 227 Stiftet har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsveder-lag till personer i ledande ställning. Av totala löner, andra ersättningar, pensionskostnader och andra sociala avgifter, ingår personalkostnader för att förvalta stiftets prästlönetillgångar med 5 581 tkr (5 463 tkr). Dessa kostnader har fakturerats prästlönetillgångarna med 100 % och finns redovisade under övriga verksamhetsintäkter.

28

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr) 2013 2012 Not 7. Resultat från finansiella investeringar

Resultat från finansiella anläggningstillgångar Återförd nedskrivning 998 2 409 Räntor 488 230 Utdelning 639 1 153 Realisationsresultat vid försäljning 1 840 955

3 965 4 746 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor 894 748 Realisationsresultat vid försäljning 0 409

894 1 158 Räntekostnader -84 -46 -84 -46

Not 8. Byggnader och mark

Taxeringsvärden Mark 3 303 3 303 Byggnad 3 958 3 958

7 261 7 261 Överlåtelse av fastigheten Bö 5:10 (biskopshuset), Stötgatan 3, Gö-teborg, som en villkorad gåva från Trossamfundet Svenska kyrkan till Göteborgs stift. Fastigheten upptages till ett bokfört värde av 1 krona.

Not 9. Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde 3 878 3 418 Inköp under året 802 460 Överfört från pågående nyanläggning 140

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 820 3 878 Ingående avskrivningar -2 814 -2 218 Årets avskrivningar -630 -595 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 444 -2 814

Utgående bokfört värde 1 376 1 064

29


Not 10. Värdepappersinnehav

Långfristiga värdepappersinnehav Noterade aktier och aktiefonder, anskaffningsvärde 34 307 32 801 - ” - bokfört värde 34 307 31 617 - ” - marknadsvärde 39 963 32 901 Strukturerade produkter, anskaffningsvärde 10 660 12 163 - ” - bokfört värde 10 660 12 163 - ” - marknadsvärde 11 119 12 276 Noterade räntebärande värdepapper, anskaffningsvärde 21 284 12 846 - ” - bokfört värde 21 284 12 846 - ” - marknadsvärde 21 284 12 969 Övriga långfristiga värdepapper, anskaffningsvärde 5 342 4 531 - ” - bokfört värde 5 342 4 531 - ” - marknadsvärde 5 335 4 537

Summa 71 592 61 157

Summa värdepappersinnehav 71 592 61 157 Ideella placeringar Stiftet har ideella placeringar med ett bokfört värde på 500 tkr i Nordic Microcap och 1 300,5 tkr i Oikokredit. Med detta förestås att stiftet avstår avkastning till förmån för internationell diakoni och mission. Pla-ceringen klassificeras i sin helhet som ett långfristigt innehav. Avkast-ningen på de ideella placeringarna var 4 tkr för räkenskapsåret (30 tkr).

Förändring av långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 62 341 64 769 Investeringar 29 451 20 649 Försäljningar/avyttringar -20 201 -23 077

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 71 592 62 341 Ingående ackumulerade nedskrivningar -1 184 -4 354 Försäljning/avyttringar 186 761 Återföring nedskrivningar 998 2 409 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 -1 184


30


Not 11. Långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärde 4 270 0 Tillkommande fordringar 0 20 Omklassificering -20 4 500 Amorteringar, avgående fordringar -250 -250

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 000 4 270 Utgående bokfört värde 4 000 4 270

Utlämnade ränte- och amorteringsfria lån som ej finns upptagna bland långfristiga fordringar. Stiftelsen Åh Stiftsgård, Lånereverser:2011-12-31--2021-12-31 2 500 0001992-12-31--2012-12-31 6 000 0001993-12-31--2013-12-31 12 300 0002001-01-01--2015-12-31 2 000 0002002-01-01--2016-12-31 2 000 0002002-01-01--2016-12-31 2 000 000Summa lånereverser Åh Stiftsgård 26 800 000(samtliga reverser ränte- och amorteringsfria) Västsvenska stiftelsen för kyrklig folkhögskola (Helsjön), Lånereverser:2011-12-31--2021-12-31 2 000 0001993-12-31--2013-12-31 2 850 0001994-12-31--2014-12-31 2 750 0001995-12-31--2015-12-31 7 000 000Summa lånereverser Helsjöns folkhögskola 14 600 000(samtliga reverser ränte- och amorteringsfria) Som ett led i sin främjandeuppgift har stiftet, genom beslut i stiftsfullmäktige, medverkat till finansiering av byggnadsinves-teringar på Åh stiftsgård och Helsjön genom ränte- och amorteringsfria lån under perioden 1991- 2002. Avsikten med de ränte- och amorteringsfria lånen är inte att de skall återbetalas vid löptidens slut, utan avsikten är att reverserna förlängs om verksamheten fortgår. Däremot finns en klausul i samtliga reverser att de förfaller till betalning om verksamheten skulle upp-höra eller om egendomen avyttras. Not 12. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror 423 455 Prästlönetillgångar 196 180 Ränta kyrkkontot m.m. 602 353 Svenska Kyrkans Unga 258 0 Försäkringar 33 57 Riktat församlingsbidrag, GIP GS 1 290 2 278 Kyrkoantikvarisk ersättning 380 290 Telia Sonera 76 65 SoftIT 0 76 Övriga poster 318 287 3 575 4 043

31

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr) 2013 2012 Not 13. Kassa och bank Förskottskassa 2 2 Plusgirot 139 83 Swedbank 33 895 34 622 Handelsbanken 185 191 SEB 0 0 Depåkonto Swedbank 1 692 1 787 Depåkonto Danske Bank 21 5 106 Depåkonto Nordnet 2 2 Depåkonto övriga 20 0

35 955 41 793

Av behållningen på kassa och bank utgör 33 890 (34 618 kr) på det sk Kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå eftersom det är en del av Svenska kyrkans kon-cernkonto. De regelverk som styr Kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgo-dohavande. Not 14. Eget kapital

Enligt kyrkoordningen skall stiftsfullmäktige fastställa ett mål för det egna kapitalets storlek. Stiftets målkapital uppgår till 55 000 000 kronor. Eget kapital överstiger målsatt nivå. Ingående kapital enligt fastställd balansräkning 82 494 70 154 Årets resultat 9 670 12 339

Belopp vid årets utgång 92 164 82 494

32


Not 15. Avsättningar Kompletterande ålderspension Förmånsbestämd ålderspension 3 579 3 478 Beräknad särskild ålderspension 0 793

3 579 4 271

Enligt svenska kyrkans pensionsavtal har anställda med en månadslön överstigande cirka 35 tkr (2013) under vissa förutsättningar rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad pensionsrätt sker året efter inkomståret.Vid upprättande av denna årsredovisning är premiekostnaden delvis inte känd för inkomståret 2013 varför den förmånsbestämda tjänstpensionen redovisas som en delvis schablon-mässigt beräknad avsättning. Även särskild löneskatt ingår i beloppet.

Not 16. Övriga kortfristiga skulder Redovisningskonto för moms 529 661 Personalens källskatt 863 836 Avräkning lagstadgade soc. avg. 883 856 Pension premie 0 1 292 Avgift till Trygghetsfonden 34 31 Avgångsvederlag 0 375 Kollekt, Dikon 3 12 Prästsällskapet 146 146 HIV-AIDS östra stiftet 36 120 Utbildningsinsatser östra stiftet 0 92 HIV-AIDS Göteborgs stift 101 109 Kollektfond Referensgrupp Fred och flykting 106 0 Stiftsbidrag/strukturbidrag 1 209 386 Kyrkobyggnadsbidrag 9 604 12 884 Tillfälligt församlingsbidrag 1 304 4 643

14 817 22 443

Not 17. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner 2 085 2 063 Upplupna sociala avgifter 618 648 Leverantörsfakturor FAS 604 981 Förutbetald intäkt Prästlönetillgångarna 0 196 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 832 154 4 138 4 042

33

Årsredovisningens undertecknandeGöteborg 2014-04-23

Per Eckerdal Åke Andreasson Mats Rimborgordförande vice ordförande

Bengt Inghammar Göran Karlsson Sara Waldenfors

Renate Andersson Ulrika Lagerlöf Nilsson Camilla Widepalm Heurén

Mary Österström Sara Sandelin Tord Nordblom

Thomas Jönsson Jonas Noréus

Vår revisionsberättelse har avgivits 2014-05-05

Joakim Bengtsson Olle Björnström Leif Fredrikssonordförande vice ordförande

Iris Wikrén Roger Frantzich Klas Björnsson auktoriserad revisor

34

RevisonsberättelseTill stiftsfullmäktige i Göteborgs Stift Org.nr 252010-0088

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Göteborgs Stift för år 2013.

Stiftsstyrelsens ansvar för årsredovisningenDet är stiftsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovis-ningslagen och för den interna kontroll som stiftsstyrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grund-val av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standar-der kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredo-visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i stiftsstyrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Göteborgs Stifts finansiella

ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att stiftsfullmäktige fastställer resultat-räkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar samt kyrkoordningenUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat stiftsstyrelsens förvaltning för 2013.

Stiftsstyrelsens ansvarDet är stiftsstyrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt kyrkoordningen.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvalt-ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsent-liga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftet för att kunna bedöma om någon ledamot av stiftsstyrelsen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon ledamot av stiftsstyrelsen på annat sätt har handlat i strid med kyrkoordningen Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

UttalandeVi tillstyrker att stiftsfullmäktige beviljar stiftsstyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 5 maj 2014

Joakim Bengtsson Olle Björnström

Leif Fredriksson Iris Wikrén

Roger Frantzich Klas Björnsson Auktoriserad revisor

37

Foto: Annika Asker

Årsredovisning 2013Prästlönetillgångarna

38

Förvaltningsberättelseför Göteborgs stifts prästlönetillgångar 2013, organisationsnummer 857201 - 3764

Information om verksamhetenHistorikKyrkan har mycket gamla anor som markägare och redan under medeltiden på 1100- och 1200-talen tillkom de första egendomarna. När Sverige blev kristet bildades församlingar med kyrka och präst. En del av prästens lön skulle bestå i avkast-ning från mark - jord och skog. I huvudsak var det bönderna som sköt till dessa marker. Bön-derna skulle också ta prästen med sig och fara till biskopen och be om lov att få bygga en kyrka. På den mark bönderna tillskjutit skulle det även byggas ett antal laga hus som skulle lämnas till prästen.

Prästlönetillgångarna utgörs av prästlöne-fond och prästlönefastigheter och de har genom århundraden ansetts som självägande stiftelse-liknande rättssubjekt. I samband med relations-ändringen mellan kyrka – stat år 2000 har det också klarlagts att prästlönetillgångarna skall förvaltas som självständiga rättssubjekt. I lag har det klarlagts att prästlönetillgångar skall förval-tas av Svenska kyrkan och med uppgift att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.

OrganisationPrästlönetillgångarna, som består av prästlöne-fastigheter och prästlönefond, förvaltas enligt 46 kap kyrkoordningen av stiften. Prästlönetill-gångarna skall förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna skall förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar och naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen skall beaktas i skälig omfattning.

Fr.o.m. 2010-01-01 har Stiftstyrelsen förvalt-ningsansvaret för Prästlönetillgångarna enligt beslut i Stiftsfullmäktige. Stiftsstyrelsen har delegerat de flesta förvaltningsuppgifter till ett egendomsutskott. Ekonomi- och egendomsen-heten svarar för verkställigheten av utskottets beslut främst förvaltningsarbetet beträffande jord- och skogsbruk, köp och försäljning av prästlönefastigheter samt kapitalförvaltning. Egendomsutskottet beslutade år 2010 om ett måldokument för sin verksamhet under man-datperioden benämnt ”Målprogram för förvalt-ningen av Göteborgs stifts prästlönetillgångar 2010-2013”.

AndelstalNär den gemensamma förvaltningen av stiftets prästlönetillgångar bildades 1995-01-01 gjordes en beräkning av hur mycket värde som de olika församlingarna och kyrkliga samfälligheterna tillförde de sammantagna prästlönetillgångarna och man skapade en total andelstalsserie som fördelningsgrund för hur kommande utdelningar skulle fördelas. Denna andelstalsserie ligger fast och gäller således framöver. Relationsändringen mellan Svenska kyrkan och Staten påverkade inte andelstalsberäkningen och inte heller de struk-turförändringar som sker genom köp och försälj-ning av prästlönefastigheterna.

Fr.o.m. 2010-01-01 övergick Åsundens för-samling och Rommele kyrkliga samfällighet till Skara stift. Kyrkostyrelsen har beslutat att de prästlönetillgångar som är kopplade till denna församling/samfällighet skall förvaltas av Göte-borgs stift även fortsättningsvis och att den över-förda församlingen/samfälligheten därmed har kvar sitt andelstal hos Göteborgs stift.

39

Arbetet med strukturella förändringar av fast-ighetsinnehavet har fortsatt under 2013. Under året har fast egendom försålts för 38,9 Mkr (7,8 Mkr). Av detta har realiserats vinster med 30,7 Mkr (5,7 Mkr). Fr.o.m. 2010 redovisas även för-säljning av grus och intrångsersättningar som

Köp- och försäljning av fast egendomrealisationsresultat, försäljning grus 0,6 Mkr och intrångsersättningar 1,3 Mkr. I nedanstå-ende tabeller finns specificerat vilken fast egen-dom över 5 ha som har sålts respektive köpts de senaste fem åren.

Försåld fast egendom över 5 haÅr Fastighet Skog

(ha)Jord (ha)

Övr (ha)

Summa (ha)

Köpeskilling (tkr)

2009 41 60 4 105 14 1602010 30 3 0 33 3 7362011 0 0 0 0 02012 36 0 15 51 4 050

Summa 2009-2012 107 63 19 189 21 9462013 Kungsbacka Prästängen 1:1 10 10 3 600

Halmstad Vrenninge 1:14, 2:3 och Barkås 1:1 41 2 43 5 200Varberg Lia 2:7 41 2 43 5 500Laholm Jonsnahult 1:30 5 5 10 500Falkenberg Kyrkobacka 1:11 73 9 82 7 350Laholm Knäreds Prästgård 1:1 27 5 32 4 400Härryda Björketorp 7:1 11 13 1 25 1 612Lerum Fjällestorp 1:6 29 2 31 2 000Summa 2013 227 23 26 276 30 162Summa 2009-2013 334 86 45 465 52 108

Arealuppgifter markinnehavPrästlönefastigheter – markinnehav vid årets slut, ha:

Ha Hallands län Västra Götalands län Summa2013 2012 2013 2012 2013 2012

produktiv skogsmark 6 122 5 917 18 860 18 603 24 982 24 520jordbruksmark 1 033 1 001 1 184 1 191 2 217 2 192impediment 884 823 3 581 3 564 4 465 4 387övrig mark 216 214 453 451 669 665Summa 8 255 7 955 24 078 23 809 32 333 31 764

Förvärvad fast egendom över 5 haÅr Fastighet Skog

(ha)Jord (ha)

Övr (ha)

Summa (ha)

Köpeskilling (tkr)

2009 215 15 30 260 11 5502010 176 7 4 187 8 3752011 348 45 108 501 32 2502012 69 11 4 84 4750

Summa 2009-2012 808 78 146 1 032 56 925

2013 Falkenberg Tollastorp 2:1 (Asige Öringe 4:2) 10 41 10 61 8 000Varberg Lia 2:7 (Nösslinge-Hulta 1:2) 155 1 20 176 20 500Varberg Gunnarsjö 1:1 (Karl Gustavs-Näs 1:5) 229 56 285 23 000Bengtsfors Backen 1:27 243 7 18 268 9 800Mark Hyssna 3:1 (Brandskog 1:27) 54 2 56 3 500Summa 2013 691 49 106 846 64 800Summa 2009-2013 1 499 127 252 1 878 121 725

40

JordbrukUnder år 2013 har omförhandlats 33 jordbruks-arrenden, 56 jakträttsupplåtelser och 38 övriga nyttjanderätts- och arrendeupplåtelser(varav 21 fiskeupplåtelser). Dessutom har det tecknats 1 nytt jordbruksarrende och 2 nya övriga arrenden.

Förvaltningen omfattar 12 gårdsarrenden och 96 sidoarrenden. Vidare handläggs totalt 198 jakträttsavtal, 40 fiskeupplåtelser, 193 väg-samfälligheter och 152 övriga upplåtelser(varav 17 vindkraftsavtal).

I samband med en delavyttring från fastig-heten Fjällestorp 1:1 upprustades vägen på den kvarvarande fastighetsdelen. Totala utgiften var 910 tkr varav 300 tkr aktiverades som en mark-anläggning och resten 610 tkr kostnadsförts som vägunderhåll och klassats som en jämförelsestö-rande post.

SkogsbrukAvverkning2013 års avverkning uppgår till ca 131 000 (120 000) m3fub (fast kubikmeter under bark) vilket är något mer än tillväxten. Andel slutav-verkning/gallring är ca 50/50. Av den försålda veden, 60,5 mkr, är drygt 53 mkr leveransvirke och drygt 7 mkr är sålt som avverkningsuppdrag. Av försåld volym är c:a 20 000 m3fub avverk-ningsuppdrag, resterande volym är kontrakterad och levererad som leveransvirke där fördelningen timmer/massaved ligger på c:a 50/50.

Lager i skog och vid bilväg är vid 2013 års slut 3 080 (7 100) m3fub .

SkogsvårdFortsatt ståndortsanpassning och ökat miljö-vårdstänkande i kombination med strikt ekono-miskt handlande är vägledande för skogsvårds-arbetet.

Markberedningen har utförts på 100 (170) haPlantering har skett på 250 (240) ha och mot-

svarar drygt 500 000 plantor. Hjälpplantering har gjorts i framförallt planteringar som under våren 2013 med stark sol och frusen mark för-stördes p.g.a. frostbränna.

Röjningarna uppgår år 2013 till 600 (530) ha vilket motsvarar ungefär 2 årsytor. Gallring har

utförts på ca 800 ha. Vilt- och insektsbehandling har utförts för motsvarande 290 000 kr. Skogs-vårdsavsättningen har bedömts vara 4 080 000 (4 933 000) kr vilket avser framtida markbered-ningar, plantering/hjälpplantering och dikning.

Efter ett flertal stormar under höst, vinter har orsakat spridda vindfällen som efter inventering bedöms kunna uppgå till ca 7 000 m3fub.

FastighetsunderhållI huvuddrag är skogsbilvägarna väl utbyggda men kompletteringar måste göras. Mätnings-bestämmelserna kräver att virke kan köras ut med såväl bil som släp för att få full betalning. Skogsindustrin kräver dessutom att virkesleve-ranserna skall bestå av färskavverkad ved med kort leveranstid till industrin efter avverkning gärna under koncentrerade tidsrymder. Under året har nybyggnad skett av 2 km skogsbilväg.

KraftTorps vattenkraftstation har kunnat producera el under stora delar av året. Den producerade elen har levererats till Bixia och har avräknats efter löpande prisnivåer. Några elcertifikat tilldelas inte längre.

Under året har försäkringsersättning erhål-lits för en skada med 677 tkr vilken avsatts till en ersättningsfond. Ersättningsfonden har även ianspråktagits under året för investering i en byggnad och en väg i jordbruket.

Den 18 oktober var det driftstart för två vind-kraftverk. Det ena verket ägs av Göteborgs stifts prästlönetillgångar till 99% och Göteborgs stift till 1%. Det andra verket ägs av Stiftsvinden 1, Göteborg ekonomisk förening där Göteborgs stifts prästlönetillgångar äger 41,6% av ande-larna. Avtal har tecknats med Dalakraft AB avse-ende elhandel för det egna verket och andelen i Stiftsvindens verk. Se nedan under väsentliga händelser.

Prästlönefonden - värdepapperBörsåret 2013 präglades av fortsatt låga räntor och oro över vad som skulle hända när USA:s centralbank trappar ner sina obligationsköp. Tillväxtmarknaderna är de marknader som

41

drabbas mest vid uteblivna obligationsköp varför dessa utvecklades negativt under året. För året som helhet blev det ett bra börsår för de mogna marknaderna som USA, Europa och Norden. För Stockholmsbörsens Six Portfolio Return Index blev utfallet för 2013 28,0% (16,7%). Den låga räntan har varit huvudorsaken till de starka börserna samtidigt som successivt bättre kon-junktursignaler gjorde att investerarna räknade in högre vinster under 2014. I USA och Sverige anses därför börsen inte lågt värderad längre, men då räntorna bedöms vara låga även 2014, samtidigt som man tror att konjunkturen ska förbättras, finns förutsättningar för en positiv börs även 2014.

För Prästlönetillgångarna innebar börs-uppgången ett positivt resultat med 12,7 Mkr (16,9 Mkr) avseende handel med värdepapper. För den nordiska aktieportföljen blev avkast-ningen 24,1%(17,5%) medan hela portföljen utvecklades med 13,0%(12,6%). Vid årets slut gjordes återföring av nedskrivningar med 2,9 Mkr. Därmed är alla nedskrivningar återförda. Orealiserat resultat i förhållande till bokfört värde är 21,5 Mkr (7,0 Mkr).

2013-12-31 var 53 % (52 %) placerat i aktier och aktiefonder samt 47 % (48 %) i räntebärande placeringar, alternativa placeringar och struktu-rerade produkter, t ex aktieindexobligationer .

Konsumentprisindex ökade med 0,14% under året. Den värdesäkring som skall ske av fonden grundar sig på konsumentprisindexförändringar. Detta innebar att en värdesäkring gjorts med 300 tkr.

Uppgifter om anskaffnings- och marknads-värden avseende Prästlönefondens aktier och övriga värdepapper framgår av not 13. MiljöDet finns en övergripande miljöpolicy för Göte-borgs stift beslutad av stiftsfullmäktige. Göte-borgs stift har fastställt en naturvårdspolicy för skogsbruk och tillämpar en miljömärkning för skogsbruk. Inom stiftet finns också markområ-den avsatta till ”kyrkoreservat”.

Miljömärkning av skogsbrukGöteborgs stift har sedan 2001 sitt skogsbruk miljömärkt enligt PEFC-systemet. Stiftet har från och med hösten 2009 även certifierat sitt skogs-bruk enligt FSC®-systemet. Stiftets licensnr. är FSC-C014930 vilket lyder under Södra. Certifie-ringsavtal har tecknats med Södra. Samarbete med Södra sker också kring miljöcertifiering av skogsentreprenörer genom organisationen EC-skog. Revision sker både av utomstående revi-sorer och miljöansvariga inom Södra. Revision av skogsförvaltningen har gjorts av DNV med godkänt resultat.

KyrkoreservatPå stiftets prästlönefastigheter finns det för när-varande ett flertal naturreservat, Natura 2000 områden samt biotopskydd och naturvårdsavtal. Dessutom finns det 4 interna ”Kyrkoreservat”. Dessa bildades efter Rio-konferensen år 1992, vilket var en startsignal för att öka den biolo-giska mångfalden.

De fyra kyrkoreservaten är, Skårtebo i Tra-nemo kommun (20 ha), Sju strömmar i Marks kommun (10 ha), Ålstadnäset i Trollhättans kommun (43 ha) samt Prästalund i Ale kommun (23 ha).

42

Förvaltningen av prästlönetillgångarna i Göte-borgs stift har för år 2013 givit ett resultat av 65 099 tkr inklusive realisationsvinster för för-sålda fastigheter om 32 608 tkr. Realisations-vinsten vid försäljning av fast egendom får inte delas ut utan skall läggas till prästlönefondens kapital. Avsättning till periodiseringsfond och ersättningsfond har gjorts med 3 200 tkr resp. 677 tkr. Dessutom har en överavskrivning gjorts med 9 000 tkr på det nya vindkraftverket. Årets skattekostnad har därvid reducerats till 1 801

Resultat och ställning

Resultat fördelat på olika verksamhetsdelar(Av not 2 framgår intäkternas fördelning på olika intäktsslag)

tkr. Värdesäkring av prästlönefondens kapital, enligt kyrkoordningen 46 kapitlet 11§, har gjorts med 300 tkr.

Årets förändring av det utdelningsbara resul-tatet uppgår till 32 191 tkr. Totalt finns ett acku-mulerat utdelningsbart resultat på 64 128 tkr.

Fr.om 1 januari 2013 sänktes inkomstskatten för juridiska personer från 26,3% till 22%. Vid en framtida upplösning av nuvarande obeskat-tade reserver på 20 600 tkr kommer det utdel-ningsbara resultatet att öka med 16 068 tkr.

Utfall Budget Utfall2013 2013 2012

Jord 1 121 1 360 1 511Skog 32 400 18 343 28 242Kraft 1 558 1 457 1 036Fond (exklusive realisationsresultat fastigheter) 12 090 9 790 16 496Realisationsresultat fastigheter 32 608 5 000 7 139Resultat före skatt och bokslutsdispositioner 79 777 35 950 54 424Avsättning periodiseringsfond -3 200 0 -4 100Avsättning ersättningsfond -677 0 0Avskrivningar utöver plan -9 000 0 0Skattekostnad -1 801 -2 392 -3 603Årets Resultat 62 099 33 558 46 721

BERÄKNING AV UTDELNINGSBART RESULTATAvgår realisationsresultat fastigheter -32 608 -5 000 -7 139Värdesäkring -300 -3 900 0Utdelningsbart resultat 32 191 24 658 39 582

Obeskattade reserverAvsatt till periodiseringsfond 3 200 0 4 100Ackumulerade avskrivningar utöver plan 9 000 0 0Uppskjuten skatt (skattesats 22%) -2 684 0 -902Eget kapitalandel 9 516 0 3 198

43

Flerårsöversikt

Nyckeltalsdefinitioner * Vinstmarginal (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med rörelsens intäkter. * Direktavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med genomsnittligt marknads-

värde på förvaltade tillgångar* Totalavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat plus värdeutveckling under året dividerat

med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar Marknadsvärdet för jord, skog och kraft beräknas som taxeringsvärdet x 1,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser stiften emellan. I taxeringsvärdena har ej hänsyn tagits till årets köp och försäljningar då dessa värden ej erhålles förrän året efter händelsen.

2013 2012 2011 2010 2009Rörelsens intäkter, Mkr 117 90 55 82 108varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, Mkr 33 7 0 5 17Årets resultat, Mkr 65 47 12 40 72Förslag till utdelning, Mkr 28 24 24 24 24

Balansomslutning per bokslutsdag, Mkr 987 935 920 924 906

NyckeltalVinstmarginal, skog (%) 48,3 46,5 45,5 41,1 32,2Vinstmarginal, jord (%) 27,4 36,9 41,4 19,0 43,2Vinstmarginal, kraft (%) 41,5 50,7 62,2 43,0 51,7

DirektavkastningDirektavkastning, skog (%) 2,1 1,9 2,1 2,1 1,6Direktavkastning, jord (%) 0,8 1,0 1,3 0,7 1,6Direktavkastning, kraft (%) 14,8 15,7 25,5 15,5 21,1Direktavkastning, fond (%) 5,2 7,1 -5,1 4,5 15,2Direktavkastning förvaltade tillgångar 4,1 2,9 1,1 2,9 5,0

TotalavkastningTotalavkastning, skog (%) 0,2 3,4 25,4 1,7 1,8Totalavkastning, jord (%) 3,2 2,5 26,4 5,9 2,2Totalavkastning kraft (%) 3,9 17,7 27,4 17,5 23,0Totalavkastning, fond (%) 12,5 10,8 -10,7 7,5 21,3Totalavkastning förvaltade tillgångar 4,8 3,4 2,2 3,7 5,4

Marknadsvärden förvaltade tillgångar, MkrSkog 1 489 1 481 1 460 1 131 1 103Jord 139 145 146 110 102Kraft 51 6 6 6 6Fond 217 247 227 282 264Summa marknadsvärden, Mkr 1 906 1 879 1 839 1 529 1 475

44

Väsentliga händelser under räkenskapsåretSkogsförvaltningen har följt uppgjorda planer. Bemanningen i fältorganisationen har föränd-rats under 2013. En befattning som skogsförman har tillkommit på norra distriktet. Det har varit ett speciellt fokus på stiftets miljöcertifieringsar-bete och framtagande av nya skogsbruksplaner.

Leveransavtal har träffats med virkesköpare i december för 2014 års leveranser.

Förhandlingar har genomförts med Härryda kommun om försäljning av ett markområde i Landvetter för att användas för bostadsbebyggelse.

Under året har stiftet yttrat sig avseende en utredning om en gemensam markförvaltning för stiften. Med anledning av en dom i Högsta domstolen pågår samtal mellan nationell nivå och lagstiftaren avseende äganderättsfrågor för prästlönetillgångar. Innan klarhet finns i ägan-derättsfrågan kommer inga större förändringar att ske avseende förvaltningssamverkan.

Under 2013 har förvärvats fastigheter för 64 800 tkr omfattande 846 ha. Under året har för-sålts fastigheter för 30 162 tkr omfattande 276 ha.

Inom ramen för det s k Sveaskogspaketet har förhandlingar förts med Naturvårdsverket om markbyte där avsikten är att Naturvårdsverket erhåller ca 800 ha mark för att bilda naturreser-vat. Genom markbytet erhåller prästlönetillgång-arna skogsproduktionsmark till motsvarande värde. Markbytet genomförs i två steg. Steg 1 är genomfört under året.

VindkraftDet 18 oktober var det driftstart för två vind-kraftverk i Munkedals kommun. Det ena verket i vindparken ägs av Göteborgs stifts prästlöne-tillgångar med en andel om 99% och Göteborgs stift med andel om 1%. Det andra verket ägs av Stiftsvinden 1, Göteborg ekonomisk förening. Som ett led i stiftets främjandeuppdrag har för-samlingar/samfälligheter erbjudits möjligheter att bli delägare Stiftsvinden 1 för att få tillgång till miljövänlig och förnyelsebar vindkrafts-

energi till goda ekonomiska villkor. Samfällig-heter/församlingar har tecknat 58,4% och Präst-lönetillgångarna har tecknat 41,6% av andelarna i Stiftsvinden 1. I framtiden kan samfälligheter/församlingar som önskar bli medlemmar eller utöka sin ägarandel köpa andelar från Göteborgs stifts prästlönetillgångar till då gällande mark-nadsvärde. Avtal har tecknats med Dalakraft AB avseende elhandel.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgångEtt markområde i Landvetter har försålts till Härryda kommun för att användas för framtida bostadsbebyggelse, köpeskilling ca 44 Mkr.

Upphandling har gjorts avseende skogsbrukspla-ner där avsikten är att samtliga fastigheter ska få nya skogsbruksplaner under en treårsperiod.

Finansiella instrumentGöteborgs stifts prästlönetillgångar gör regel-bundet en översyn av sina riktlinjer för finan-siella instrument. Stiftets riktlinjer för kapital-förvaltningen regleras i en av stiftsfullmäktige fastställd placeringspolicy. Vid stiftsfullmäkti-ges sammanträde i november 2013 beslutades om revideringar avseende placeringspolicyn där bland annat normalnivåer för tillgångsför-delning ändrades som innebär en lägre andel aktier i värdepappersförvaltningen. Gällande placeringspolicy innehåller för övrigt kriterier för placeringsval, avkastningsmål, etiska regler samt övriga regler för portföljsammansättning. Placeringspolicyn skall omprövas vart annat år eller oftare då viktiga förutsättningar förändrats.

Vid utgången av 2013 hade prästlönetillgångar-nas långfristiga placeringar ett marknadsvärde om 232 262 tkr och ett bokfört värde på 210 734 tkr. De kortfristiga placeringarnas marknadsvärde var 53 374 tkr och bokfört värde 53 368 tkr.

45

Framtida utvecklingEtt fortsatt arbete kommer att ske beträffande strukturfrågor för fastigheter. Utförsäljning av mindre skogsskiften kommer att fortsätta för att finansiera framtida skogsförvärv med mer rationella brukningsenheter. Det kommer också att vara ett fortsatt fokus på möjligheterna att avyttra mark för att användas till bebyggelse. En plan för förvaltningsarbetet kommer att upprät-tas för mandatperioden 2014-2017.

Förvaltningssamarbetet med andra stift är ett angeläget utvecklingsområde, även om formerna för ett sådant arbete i dagsläget är oklara.

Balanserad vinst från föregående år 31 937Tillkommer redovisat årsresultat enligt balansräkningen 32 191

Summa 64 128

Stiftsstyrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

att till församlingarna utdela 14 000att till Göteborgs stift inleverera somsärskild utjämningsavgift 14 000

att återstående medel överföres i ny räkning 36 128

Summa 64 128

En långsiktigt jämn utdelningsnivå eftersträvas. För verksamhetsåren 2009-2012 har för respektive år utdelats 24 Mkr. För att kunna hålla en jämn framtida utdelningsnivå behöver balanserade vinstmedel öka, för att användas som buffert för de år resultatet understiger eftersträvad utdelningsnivå.

Förslag till vinstdisposition (tkr)

Miljöinformation Prästlönetillgångarna producerar från oktober 2013 förnybar el genom ett eget vindkraftverk.Prästlönetillgångarna bedriver i övrigt ingen till-stånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalkens bestämmelser.

Markupplåtelser har skett till olika verksam-heter, t.ex. vindkraft. Länsstyrelsen skall pröva att dessa etableringar är lämpliga ur miljösyn-punkt.

46

Resultaträkning (tkr) Not 2013 2012

Rörelsens intäkter 1 Intäkter prästlönefastigheter 2 71 952 65 172 Intäkter prästlönefond 2 12 899 17 702 Summa intäkter 84 851 82 874 Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 32 608 7 139 Förändring av lager -436 173 Summa rörelsens intäkter 117 023 90 186 Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster 3 -22 689 -22 724 Kostnader för inhyrd personal 4 -5 810 -5 643 Övriga externa kostnader 5,6 -8 927 -7 350 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar -1 194 -843 Summa rörelsens kostnader -38 620 -36 560 Rörelseresultat 1 78 403 53 626 Resultat från finansiella investeringar 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 374 798 Resultat efter finansiella poster 79 777 54 424 Bokslutsdispositioner 8 -12 877 -4 100 Skatt på årets resultat 9 -1 801 -3 603 ÅRETS RESULTAT 65 099 46 721 Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning skall kapitalisering ske enligt nedan. Årets resultat enligt resultaträkningen 65 099 46 721 Värdesäkring enligt KO 46:11 -300 0 Omföring av realisationsvinst (förlust) för fastighet i förhållande till ansk.värde -32 608 -7 139 Återstår av årets resultat 32 191 39 582 Förändring av utdelningsbart resultat 32 191 39 582

47

Balansräkning (tkr) Not 2013-12-31 2012-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter 10 665 396 605 910 Vindkraftverk 11 31 110 0 Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 12 346 14 626 696 852 620 536 Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefond 13 188 255 231 663 Övriga långfristiga värdepappersinnehav 14 0 0 Långfristiga fordringar 15 723 690 188 978 232 353 Summa anläggningstillgångar 885 830 852 889

Omsättningstillgångar Lager 16 509 945 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 8 621 10 004 Övriga kortfristiga fordringar 13 110 17 246 Aktuella skattefordringar 1 876 407 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 6 700 1 919 30 307 29 576 Kortfristiga placeringar 18 53 368 42 211 Kassa och bank 16 895 8 874 Summa omsättningstillgångar 101 079 81 606 SUMMA TILLGÅNGAR 986 909 934 495 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 19 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital 696 852 620 536 Prästlönefondskapital 188 255 231 663

Fritt eget kapital Balanserat resultat 31 937 16 356 Årets resultat 32 191 39 582 Summa eget kapital 949 235 908 137 Obeskattade reserver 20 20 600 8 400

Avsättningar Avsättning skogsvård 4 080 4 933

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 700 6 440 Övriga skulder 3 072 3 079 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 4 222 3 506

Summa kortfristiga skulder 12 994 13 025 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 986 909 934 495 Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga

48

Kassaflödesanalys (tkr) 2013 2012

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster 79 777 54 424Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar 1 194 843 Ökning(+)/minskning(-) av avsättningar -853 -1 184 Nedskrivn(+)/återföring nedskrivn(-) värdepapper fonden -3 920 -7 654 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -37 978 -10 245 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet -710 -33 Betald skatt -3 270 -3 421

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 34 240 32 730 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av varulager 436 -173Minskning(+)/ökning(-) av kortfristiga fordringar -2 813 2 768Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder -32 -459 Kassaflöde från den löpande verksamheten 31 831 34 866 Investeringsverksamheten (driften) Överföring av aktier Rabbalshede Kraft till Prästlönefonden 0 7 750 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 7 750 Prästlönetillgångar Förvärv av matriella anläggningstillg. exkl. prästlönefastigheter -17 144 -14 100Förvärv av prästlönefastigheter -65 081 -5 204Försäljning av prästlönefastigheter 37 325 8 985Förvärv av finansiella anläggningstillg. prästlönefond -95 078 -119 944Försäljning av finansiella anläggningstillg. prästlönefond 124 062 121 808Ökning(-)/Minskning(+) av likvida medel inom prästlönefonden 15 685 -9 100Ökning(-)/Minskning(+) av övriga poster inom prästlönefonden 11 578 -10 770

Kassaflöde från prästlönetillgångarna 11 347 -28 325 Kassaflöde före utdelning 43 178 14 291Utdelning till församlingar/samfälligheter och stift -24 000 -24 000 Årets kassaflöde 19 178 -9 709Likvida medel vid årets början 51 085 60 794

Likvida medel vid årets slut 70 263 51 085 Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank 16 895 8 874Kortfristiga placeringar 53 368 42 211

70 263 51 085

49

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr)RedovisningsprinciperGrunder för upprättandeRedovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med fö-regående år, om inget annat anges. Principen är att det ska vara överensstämmelse mellan Prästlönefonden och Prästlö-nefondskapitalet. Detta innebär att alla balansposter som hör till Prästlönefonden redovisas under denna.

ÅrsredovisningÅrsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningsla-gen (1995:1554) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7: Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED).

VärderingsgrundTillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärdet om inte annat anges.

BeloppSamtliga belopp är angivna i tusental kronor (tkr) om inte annat anges. Beloppen inom parantes anger föregående års värden.

IntäktsredovisningIntäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljnings-villkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Övriga intäk-ter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avserRänteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.

InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömning görs enligt de skatteregler som är hittils är utta-lade av Skatteverket att gälla för prästlönetillgångarna inom Svenska kyrkan, dock pågår en dialog kring skattskyldighe-tens omfattning och tillämpning. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande

skatteeffekter i resultaträkningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balans-räkningarna.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings-värdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella ned-skrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nytt-jandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: Bostadsbyggnad 50 år (2 %/år)Ekonomibyggnad och Torps kraftstation 25 år (4 %/år) Vindkraftverk 20 år (5 %/år)Markanläggning (vägar) 10 år (10 %/år)

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgång-ens värde och den skrivs ned om den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i re-sultaträkningen.

Finansiella instrumentFinansiella anläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till an-skaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgång-ens värde och den skrivs ned om den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsent-lig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträk-ningen.

FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till de be-lopp varmed de beräknas inflyta.

Kortfristiga placeringarKortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaff-ningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet.

VarulagerVarulager redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-principen. Nettoföräljnings-värdet är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försälj-ningskostnad.

50

AvsättningarMed avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattnngen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas in- och ut-betalningar hänförlig till den löpande verksamheten, investe-ringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

51

2013 2012

Not 1. Information om oberoende rörelsegrenar Rörelsens intäkter fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Skog 64 286 59 208 Jord 3 934 3 961 Kraft 3 732 2 003 Fond 12 899 17 702 84 851 82 874 Rörelseresultatet fördelar sig på rörelsegrenar enligt följande: Skog 31 077 27 514 Jord 1 080 1 461 Kraft 1 548 1 016 Fond (exklusive realisationsresultat försäljning prästlönefastigheter) 12 090 16 496 Realisationsresultat försäljning jordbruksfastigheter 8 924 1 549 Realisationsresultat försäljning skogsfastigheter 23 684 5 590

78 403 53 626 Not 2. Intäkternas fördelning Intäkter prästlönefastigheter Intäkter skog Rotposter 7 113 2 408 Leveransvirke 53 450 53 539 Jaktarrenden 2 708 2 626 Övriga intäkter 1 015 420

64 286 58 993 Intäkter jord Jordbruksarrenden 3 893 3 918 Övriga intäkter 41 43

3 934 3 961 Intäkter kraft El och nät ersättningar 2 133 1 365 Elcertifikat 619 638 Arrenden vindkraft 303 215 Försäkringsersättning 677 0 3 732 2 218

71 952 65 172 Intäkter prästlönefond Utdelningar 1 833 4 099 Realisationsresultat nordiska aktiefonder 2 847 1 486 Strukturerade produkter, utländska aktiefonder optioner mm 5 063 4 358 Räntor 208 105 Nedskrivning(-)/återföring nedskrivning(+) 2 948 7 654

12 899 17 702

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr)

52


Jämförelsestörande poster Vägunderhåll jord Fjällestorp 1:1 vid delavyttring -610 0 Försäkringsersättning Torps kraftverk 677 0 Nedskrivning(-)/återföring(+) värdepapper prästlönefonden 2 948 7 654 3 015 7 654 Not 3. Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Material och varor 1 256 1 402 Avverkning 17 096 17 495 Skogsvård 5 190 5 012 Avsättning(+)/upplösning(-) skogsvårdsavsättning -853 -1 185

22 689 22 724 Jämförelsestörande post Upplösning skogsvårdsavsättning -853 -1 185 Not 4. Inhyrd personal Personal från stiftet har varit engagerade i verksamheten med en arbetsinsats 5 810 5 643 motsvarande 8,5 årsarbetare (8,2), 2,8 kvinnor (2,9) och 5,7 män (5,3). Not. 5, 6. Övriga externa kostnader Fastighetskostnader 1 424 853 Exploateringskostnader 95 357 Vägar och dikning 3 201 2 397 Naturvård 184 127 Försäkringar 555 362 Arrende vindkraftverk 825 0 Konsulter 108 537 Fastighetsskatt 254 287 Reparation och underhåll maskiner och inventarier 329 374 Administrationskostnader, stiftskansliet 1 082 1 107 Egendomsutskottet, arvoden m.m. 97 105 Bidrag extern verksamhet 25 37 Förvaltningsavgift Swedbank 228 192 Övriga kostnader 432 469

8 839 7 204 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Kvalificerade revisorer PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag 62 53 Andra uppdrag 5 72 Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag 21 21

88 146

8 927 7 350Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag ankommer på präst- lönetillgångarnas revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

53


Not 7. Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor 1 909 293 Utdelning Södra 54 66 Realisatonsresultat vid försäljning kortfristig placering -589 439

1 374 798 Not 8. Bokslutsdispositioner Förändring periodiseringsfond -3 200 -4 100 Förändring överavskrivning , vindkraftverk -9 000 0 Avsättning ersättningsfond byggnader och markanläggningar -677 0

-12 877 -4 100 Not 9. Skatt på årets resultat Avvikelse beräknad skatt tax 2012 och 2013 420 41 Aktuell skatt -2 221 -3 644

-1 801 -3 603Från och med beskattningsåret 2010 är verksamheten inte längre skattebefriad vilket i princip innebär att 22% av nettoresultat beläggs med skatt. Skattemyn-dighetens besked är att prästlönetillgångarna skall beskattas som stiftelser, dvs beskattning av alla inkomster för 2013. Skattemässiga ingångsvärden är marknads-värden per 2010-01-01. Fr.o.m. 2014-01-01 är stiftelser med religiöst ändamål skattebefriade för kapitalinkomster.

Not 10. Prästlönefastigheter Ingående anskaffningsvärde 612 808 609 454 Överfört från pågående 300 0 Inköp under året 65 458 5 203 Ianspråktagen ersättningsfond -677 0 Försäljningar och utrangeringar -4 715 -1 849

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 673 174 612 808 Ingående avskrivningar 6 898 6 058 Försäljningar och utrangeringar 0 -4 Årets avskrivningar 880 844

Utgående ackumulerade avskrivningar 7 778 6 898 Utgående bokfört värde 665 396 605 910 Taxeringsvärden Mark 1 200 900 1 198 233 Byggnader 27 320 28 784

1 228 220 1 227 017 Prästlönetillgångarna omfattas från och med 2000 av bokföringsskyldighet . I den öppningsbalansräkning som upprättades 2000-01-01 värderades fastighetsbe-ståndet, med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vilket ansågs motsvara då aktuella taxeringsvärden.

54


Not 11. Vindkraftverk Ingående anskaffningsvärde 0 0 Överfört från pågående nyanläggning 31 424 0 Inköp under året 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 424 0 Ingående avskrivningar 0 0 Årets avskrivningar 314 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 314 0 Utgående bokfört värde 31 110 0 Not 12. Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångarIngående balans 14 626 526 Kostnadsförda exploateringskostnader och vägunderhåll -705 -357 Avslutade mot realisationsresultat försålda fastigheter -340 0 Utgifter under året 18 489 14 457 Under året färdigställda tillgångar -31 724 0

Utgående balans 346 14 626 Not 13. Prästlönefonden Noterade aktier och aktiefonder, anskaffningsvärde 92 772 110 085 - ” - bokfört värde 92 772 106 193 - ” - marknadsvärde 109 224 111 455 Noterade strukturerade produkter, anskaffningsvärde 51 787 62 578 - ” - bokfört värde 51 787 62 550 - ” - marknadsvärde 56 420 64 248 Noterade räntebärande värdepapper, anskaffningsvärde 37 328 41 386 - ” - bokfört värde 37 328 41 386 - ” - marknadsvärde 37 771 41 428 Onoterade värdepappersinnehav, anskaffningsvärde 27 140 18 592 - ” - bokfört värde 27 140 18 592 Övriga placeringar, anskaffningsvärde 1 707 17 391 - ” - bokfört värde 1 707 17 391 Summa anskaffningsvärde 210 734 250 032 Summa bokfört värde 210 734 246 112 Avräkningar övriga balansposter bokfört värde -22 479 -14 449

Summa bokfört värde prästlönefonden 188 255 231 663 Ingående anskaffningsvärde 218 192 226 617 Överföring från driften 0 7 750 Förändring avräkningar övriga balansposter -8 029 -3 066 Inköp 95 077 112 194 Försäljningar -118 692 -125 303

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 186 548 218 192 Ingående ackumulerade nedskrivningar -3 920 -18 175 Försäljningar 972 6 601 Årets nedskrivningar(-)/återföringar(+) 2 948 7 654

Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 -3 920 Banktillgodohavande inkl fordr sålda aktier 1 707 17 391


55


Not 14. Övriga långfristiga värdepappersinnehav (Avser 450 000 aktier i Rabbalshede Kraft AB) Ingående anskaffningsvärde 0 7 750 Överföring till prästlönefonden 0 -7 750

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Not 15. Långfristiga fordringar (Avser insatser Södra) Ingående anskaffningsvärde 690 657 Tillkommande fordringar 33 33 Avgående fordringar 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 723 690 Not 16. Lager Virkeslager 509 945

509 945

Not 17. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Försäkringspremier 140 136 Svenska Kraftnät 0 517 Upplupna virkesintäkter 4 945 781 Avräkning skogsförvaltningsavtal Lunden-Grumshult 104 0 Slutlig förvaltningskostnad Stiftet 10 196 Upplupna ersättningar elcertifikat 619 0 Upplupna elersättningar 795 272 Övriga poster 87 17

6 700 1 919

Not 18. Kortfristiga placeringar Noterade räntebärande värdepapper, anskaffningsvärde 53 368 42 211 - ” - bokfört värde 53 368 42 211 - ” - marknadsvärde 53 374 42 709

56

Tilläggsupplysningar/Noter (tkr)Not 19. Förändring av eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Förändring eget kapital

Prästlöne-fastighets-

kapitalPrästlöne-

fondskapitalBalanserat

resultatRedovisat

årsresultatBelopp vid årets ingång 620 536 231 663 16 356 39 582Omföring av föregående års resultat 39 582 -39 582Köp prästlönefastigheter och vindkraftverk 83 322 -83 322Ianspråktagande ersättningsfond -677 677Nettoförändring pågående arbeten -420 420Försäljning prästlönefastigheter bokfört värde -4 715 4 715Omföring av avskrivningar -1 194 1 194Årets resultat 65 099Avsättning till bundet eget kapital: Omföring av realisationsvinst/förlust fastigheter 32 608 -32 608 Värdesäkring enligt KO 46:11 300 -300UtdelningUtdelning till andelsägande församling/samfällighet -12 000Särskild utjämningsavgift till Stiftet -12 000

696 852 188 255 31 937 32 191

2013 2012

Not 20. Obeskattade reserverPeriodiseringsfond Beskattningsåret 2011 4 300 4 300 Beskattningsåret 2012 4 100 4 100 Beskattningsåret 2013 3 200 0 11 600 8 400 Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 9 000 0 Avsättning till ersättningsfond för byggnad och markanläggning 677 0 Ianspråktagande ersättningsfond anskaffn. byggnad och markanläggning -677 0 Utgående bokfört värde obeskattade reserver 20 600 8 400 Not 21. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda arrendeintäkter och hyror 767 750 Förutbetalda vindkraftsarrenden 951 0 Förutbetalda arrenden för mobilmaster 361 352 Förutbetalda jakträttsavgifter 1 358 1 304 Nyttjanderättsavtal projektering vindkraft 5 10 Arrende vindkraftverk 2013 531 0 Vägunderhåll 0 143 Pensionskostnader Stiftet 206 180 Avräkning skogsförvaltningsavtal Lunden-Grumshult 0 734 Övriga upplupna kostnader 43 33 4 222 3 506

57

Årsredovisningens undertecknandeGöteborg 2014-04-23

Per Eckerdal Åke Andreasson Mats Rimborgordförande vice ordförande

Bengt Inghammar Göran Karlsson Sara Waldenfors

Renate Andersson Ulrika Lagerlöf Nilsson Camilla Widepalm Heurén

Mary Österström Sara Sandelin Tord Nordblom

Thomas Jönsson Jonas Noréus

Vår revisionsberättelse har avgivits 2014-05-05

Joakim Bengtsson Olle Björnström Leif Fredrikssonordförande vice ordförande

Iris Wikrén Roger Frantzich Klas Björnsson auktoriserad revisor

58

RevisionsberättelseTill stiftsfullmäktige i Göteborgs stift avseendeGöteborgs Stifts PrästlönetillgångarOrg nr 857201-3764

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Göteborgs stifts prästlönetillgångar för år 2013.

Stiftsstyrelsens ansvar för årsredovisningenDet är stiftsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovis-ningslagen och för den interna kontroll som stiftsstyrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grund-val av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att denna utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standar-der kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredo-visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i stiftsstyrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Göteborgs stifts prästlöne-

tillgångars finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att stiftsfullmäktige fastställer resultat-räkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar samt kyrkoordningenUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat stiftsstyrelsens förvaltning för 2013.

Stiftsstyrelsens ansvarDet är stiftsstyrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt kyrkoordningen.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvalt-ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsent-liga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftet för att kunna bedöma om någon ledamot av stiftsstyrelsen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi har även granskat om någon ledamot av stiftsstyrelsen på annat sätt har handlat i strid med kyrkoordningen Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

UttalandeVi tillstyrker att stiftsfullmäktige beviljar stiftsstyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg den 5 maj 2014

Joakim Bengtsson Olle Björnström

Leif Fredriksson Iris Wikrén

Roger Frantzich Klas Björnsson Auktoriserad revisor

59

Pastorat/Församling Andelstal UtdelningBjörketorp 0,686 96 040Bokenäset 0,882 123 480Bollebygd 1,455 203 700Bro 0,360 50 400Fagered 3,718 520 520Falkenberg-Skrea 0,945 132 300Fjärås-Förlanda 2,166 303 240Fritsla-Skephult 0,264 36 960Getinge-Oskarström 3,069 429 660Gunnarp 1,166 163 240Göteborgs kyrkliga samf 6,051 847 140Halmstad 2,827 395 780Harplinge-Steninge 0,845 118 300Herrestad 0,059 8 260Himledalen 1,973 276 220Hök 2,642 369 880Istorp 1,208 169 120Kind 13,883 1 943 620Kinnarumma 1,186 166 040Kungsbacka-Hanhals 0,244 34 160Kungälv 0,095 13 300Kville 1,053 147 420Laholm 0,598 83 720Landvetter-Härryda 1,203 168 420Lilla Edet 0,674 94 360Lindberg 0,863 120 820Lindome 0,841 117 740Ljungskile 0,540 75 600Lysekil 0,883 123 620Löftadalen 1,499 209 860Morup 0,395 55 300Munkedal 2,143 300 020Mölndal 0,846 118 440Norum 0,454 63 560Onsala 0,263 36 820Orust 1,543 216 020

Pastorat/Församling Andelstal UtdelningPartille-Sävedalen 0,442 61 880Romelanda 0,243 34 020Rommele(Skara stift) 0,747 104 580Skallsjö 0,107 14 980Skepplanda 1,387 194 180Snöstorp 3,367 471 380Solberga 0,564 78 960Spekeröd-Ucklum 0,347 48 580Stafsinge 0,179 25 060Starrkärr-Kilanda 0,401 56 140Stora Lundby-Östad 1,508 211 120Strömstad 3,020 422 800Susedalen 1,657 231 980Sätila 1,776 248 640Södra Sotenäs 0,003 420Söndrum-Vapnö 1,736 243 040Tanum 2,794 391 160Tjörn 0,424 59 360Torestorp 1,285 179 900Torsby 0,796 111 440Torup 2,074 290 360Tossene 0,269 37 660Träslöv 1,131 158 340Tvååker 1,279 179 060Tölö-Älvsåker 1,444 202 160Uddevalla 0,321 44 940Vallda-Släp 0,201 28 140Varberg 0,029 4 060Veddige-Kungsäter 1,541 215 740Vessige 2,319 324 660Vinberg-Ljungby 1,011 141 540Värö-Stråvalla 0,824 115 360Västra Mark 1,883 263 620Åsunden(Skara stift) 2,094 293 160Öckerö 0,016 2 240Örby-Skene 1,259 176 260

Summa 100,000 14 000 000 Göteborgs stift Särskild utjämningsavgift 14 000 000 Summa utdelad vinst 28 000 000

Förteckning över utdelad vinst från prästlönetillgångarna i kronor

Andelsägare, andelstal och utdelning för år 2013

60

Box 11937404 39 Göteborg031-771 30 00www.svenskakyrkan.se/[email protected]

göteborgs stift årsredovisning 2013

Documents