Kul med fysik i ballonger

1

Ett inspirationsmaterial till förskolorutarbetat av

Eva BolmstenPetra Andersson

Cecilia YngvessonAnnette Welin

Vårt examinations arbete på Förskolelyftet vidNRCF - Nationellt Resurscentrum för Fysik i Lund

2011 01 13 - 2011 03 31

Inledning:........................................................................................................................................... 3

1. Aktivitet......................................................................................................................................... 3Att bekanta sig med ballongen.............................................................................................................. 3Aktivitet: Ballongbil.................................................................................................................................. 4Aktivitet: Bygg en egen bil...................................................................................................................... 5Aktivitet: Ballongraket............................................................................................................................. 6

2.Material och förberedelser...................................................................................................... 7

3.Koppling till reviderade Läroplanen....................................................................................7

4. Vad behöver barnen ha för erfarenheter och kunskaper sedan tidigare?..............7

5. Sammanfattning av begrepp, ord och matematik............................................................8

6. Beskrivning av relevant naturvetenskap...........................................................................9

7. Beskrivning av barnens bakgrundsföreställningar.....................................................10

8. Vilket lärande erbjuds barnen............................................................................................ 11Naturvetenskapligt arbetssätt............................................................................................................ 11

9. Vilket lärande erbjuds barnen............................................................................................ 12Begrepp och fenomen............................................................................................................................ 12

10. Hur kan läraren stödja barnens lärande avseende arbetsätt?...............................13

11. Hur kan läraren stödja barnens lärande i naturkunskap?......................................14

12. Hur kan man arbeta vidare?.............................................................................................. 14

13. Tips på böcker........................................................................................................................ 15Faktaböcker för pedagoger.................................................................................................................. 15Faktaböcker för barn och pedagoger............................................................................................... 15Film.............................................................................................................................................................. 15Länkar......................................................................................................................................................... 15Sagor.................................................................................................................................................................................. 16

Bilagor

2

Inledning:Vi vill väcka barns och pedagogers intresse för fysik! Ett bra sätt är att använda sig av saker som barnen redan har intresse för och känner till. Därför är leksaker ett naturligt val att börja med! I vår grupp har vi valt att koncentrera oss på BALLONGER. Inom ämnet ”Ballonger” finns mycket att fundera över hos barn och pedagoger, varför fungerar ballongen som den gör och hur? En fråga man kanske ställer sig är om det finns ”riktig” fysik i en ballong och det svaret är ja!

1. Aktivitet: Att bekanta sig med ballongen. Det är viktigt att barnen får utforska materialet och uppleva det. Vem kan motstå en ballong!!Låt barnen leka fritt med ballonger, prova på att blåsa upp dem, släppa iväg och se hur ballongen rör sig i rummet.Ställ produktiva frågor till barnen t. ex:

Vad tror ni händer om..? Varför tror ni att..?

Tips! Tänk på att inte ha för många barn i aktiviteterna eftersom det är viktigt att du som pedagog är ”närvarande” i processen!Kom ihåg att dokumentera tillsammans med barnen.

Lärandet som möjliggörs:

I ballongen ovan råder det jämvikt. I ballongen nedan försvinner trycket åt höger varför trycket åt vänster trycker iväg ballongen i den riktningen.

Följaktligen om trycket försvinner åt vänster blir jämvikten ojämn och ballogen flyger åt höger.

Fysikbegrepp: Luft, energi, kraft och acceleration(se förklaring bubbla 5).Matematiska begrepp: Stor-liten, högt-lågt, snabbt-långsamt.m.m

3

Aktivitet: BallongbilTa fram en bil modell lite större och låt barnen fundera över hur man ska kunna få bilen att rulla med hjälp av ballongen. Fäst några häftkuddar eller dyl. på bilens tak och sätt fast ballongen på dessa. Hela tiden låter du barnen komma med hypoteser och reflektioner! Kom ihåg att dokumentera tillsammans med barnen.

Blås upp ballongen på bilens tak och släpp! Bilen far iväg! Vad tror ni hände? Har ni sett något sådant här tidigare? Varifrån tror ni att energin kommer ifrån?

Det är nu roligt att se hur långt bilen far iväg!

Matematiska begrepp: kort - långt, fort - långsamt. Mät sträckan och upptäck att sträckan och hastigheten är olika varje gång, vad kan det bero på?Fysikbegrepp: Hastighet, sträcka, fart, friktion och acceleration. (Se förklaring i bubbla nr 5 om begrepp.)

Lärandet som möjliggörs:

Energiflödeskedja är modeller som visar hur energi förflyttas från en organism till en annan. En energikedja börjar alltid med en grön växt, eftersom det är de gröna växterna som "fångar in" solens energi i fotosyntesen. Gröna växter producerar sin egen mat och djur konsumerar

växter eller andra djur som ätit växter.

ClipArt bilder Egen bild

Bilen rör sig för att luften kommer ut från ballongen.Luften kommer från våra lungor så kraften kommer ifrån oss.Vi orkar blåsa ut luft för att vi har tillfört energi till vår kropp i form av mat.Maten som vi ätit har vuxit i jorden, där har man sått frö.Fröet har blivit en gröda t. ex morot, potatis, vete m.m. Fröet kan växa om det får vatten och värme.Värme får vi från solen.Tack solen för att bilen kunde röra på sig.

4

Bild 1 Egen bild

Aktivitet: Bygg en egen bilPlocka fram material t.ex. mjölkförpackningar, sugrör, fd. köttbrickor, tejp, ballonger, hjul, blomsterpinnar och häftkuddar.Låt barnen fritt experimentera med materialet.Ge barnen i uppgift att göra något som kan röra sig med hjälp av ballong. Kom ihåg att dokumentera tillsammans med barnen.

Egen bild Egen bild

Lärandet som möjliggörs:

Att konstruera en egen bil som kan få fart med hjälp av en uppblåst ballong, utveckla bilen så att den går så fort som möjligt.

I denna aktivitet vill vi försöka visa på vad acceleration och friktion är, använd olika underlag för barnen att köra på, olika material att göra bilen av lätta och tunga material..osv.Tips! Sätt pärlor på blomsterpinnen mellan hjulet och förpackningen och mellan hjulet och yttersta delen av pinnen, sätt sist ett gummiband.

Matematiska begrepp: kort - långt, fort - långsamt. Mät sträckan och upptäck att sträckan och hastigheten är olika varje gång, vad kan det bero på?Fysikbegrepp: Hastighet, sträcka, fart, friktion och acceleration. (Se förklaring i bubbla nr 5 om begrepp.)

5

Ett experiment är inte klart förrän alla möjligheter är provade. Beskrivningen är bara grunden, varianterna är oändliga. ( Persson Goode 2008:19)

Barnens alster: (Egna bilder ovan)

Bild: http://svt.se/svt/articles/42100-42199/42115/pyssel_21.html

Aktivitet: BallongraketTa ett snöre ca 4 meter och trä det igenom en tom toarulle eller ett sugrör. Spänn snöret så att det blir rakt och sträckt. Blås upp en ballong och knip så att inte luften åker ut. Tejpa fast ballongen på toarullen/sugröret med ballongens öppning bakåt. Det är den som är raketens motor. När du slutar knipa om öppningen far hela ”raketen” iväg!

Vad tror ni hände? Varifrån tror ni att energin kom ifrån?

Lärandet som möjliggörs:

När luften rusar ut ur ballongen bakåt, så kommer ballongen att röra sig i motsatt riktning, framåt. Det är samma kraft som får rymdfärjan att lyfta. Denna kraften kan du också känna när du vrider på vattnet i trädgårdsslangen eller i handduschen!Det beskrivs i lärandets möjligheter på sid.1.

Matematiska begrepp: kort - långt, fort - långsamt. Mät sträckan och upptäck att sträckan och hastigheten är olika varje gång, vad kan det bero på?Fysikbegrepp: Hastighet, sträcka, fart, friktion och acceleration. (Se förklaring i bubbla nr 5 om begrepp.)

Tips! Sätt upp två linor bredvid varandra och låt ballongerna tävla mot varandra, varför gick det fortare med den ballongen som vann?

Tips! Ballongbilar och ballonghelikoptrar finns också att köpa för en billig peng.

6

3.Koppling till reviderade Läroplanen

Lpfö-98 Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor och samtala om naturvetenskaputvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerarutvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

4. Vad behöver barnen ha för erfarenheter och kunskaper sedan tidigare? Lämplig ålder från ca 2 år.

Vi anser att man inte behöver några särskilda förkunskaper som barnen för dessa aktiviteter.

Börja med att intervjua barnen före och efter aktiviteten.Intervjufrågor.( se bilaga1).Bra att tänka på är att barnen kan ha haft negativa erfarenheter med ballonger.

2.Material och förberedelser Använd ballonger som blivit uppblåsta några gånger.Ballonger, gärna i olika former - runda, avlånga.BallongpumpTunt snöre, eller fiskelinaTjocka sugrörTejp, fästkuddar eller häftmassa.Olika förpackningsmaterial, mjölkförpackningar, plastformar för t.ex mikrougnsmat eller köttförpackningar.Saxar Säkerhet. Kvävningsrisk. Lämna inte barnen utan uppsikt.

7

5. Sammanfattning av begrepp, ord och matematik

Propeller- används för att driva de flesta fartyg och flygplan framåtKraft- är det som får en kropps hastighet eller form att ändras. Kraft mäts i Newton. Muskler, motorer, gravitation, friktion och fjädrar- alla kan ge kraft i maskiner. Mekaniska maskiner utvecklar kraft när de arbetar.Hastighet - ett mått på den fart med vilken någonting rör sigEnergi- kraft. All rörelse kräver energi. Energi förekommer i många olika former t.ex. värme, rörelse.Luft -består av 78 % kväve, 21 % syre och 1 % andra gaser. Utan luft skulle det inte finnas något liv så som vi känner till på jorden eftersom både människor, djur och växter behöver luft.Ballong, mjuk gasbehållare som hålls ut av det inre trycket. "Flygande ballonger" är fyllda med väte som ger bästa lyftkraften men är explosivt, eller helium.Acceleration ändring av hastighet eller rörelseriktning.Friktion ojämnheter i ytorna gör att de hakar i varandra, jämn yta minskar friktionen och ojämn yta ökar friktionen.

Matematiska begrepp som kan användasHögt- lågt stor-liten kort –lång rak bakåt-framåt motsatt, stor-större-störst, fort-långsamt, sträcka,Hastighet, Längdmått meter-dm-cm, viktmått kg-hg-gr, volymmått liter-dl.m.m

s

8

9

…

10

6. Beskrivning av relevant naturvetenskap Newtons tredje lag: Lagen om kraft och reaktionskraft eller lagen om kraft och motkraft.Denna lag säger att krafter alltid dyker upp i par.När ett föremål påverkar ett annat föremål, måste det andra föremålet påverka det första med en exakt lika stor och motriktad kraft

Om man blåser upp en ballong och inte knyter den, så kommer den att fara iväg när man släpper den.Vad beror detta på?Ballongen skjuter iväg luftpartiklar med en kraft bakåt. Därmed måste även luftpartiklarna påverka ballongen med en kraft framåt som gör att den åker iväg framåt.På samma sätt fungerar raketen. Raketens motor skjuter iväg gas bakåt med en kraft och gasen svarar med att påverka raketen med en motkraft som kommer att driva raketen framåt. Om alla krafter tar ut varandra så att det inte blir någon enda nettokraft över, så fortsätter kroppen/föremålet att ligga stilla om den gjorde det eller att röra sig i konstant hastighet rakt fram om den gjorde det. (Newtons första lag)

Newtons andra lag: Kraftekvationen.Genom att påverka en kropp med en kraft så kan man få kroppen att accelerera. Acceleration är en ändring i hastighet, fortare eller långsammare eller av rörelseriktning så att föremålet svängerMed Newtons kraftekvation kan man räkna ut t.ex. ett flygplans accelerations hastighet .

Kraft = vikt * accelerationNär man släpper ballongen blir det en acceleration och när luften tar slut blir det en negativ acceleration.

Fakta hämtad från Fysik i vardagen. Maria Hamrin Patrik Nordqvist.

11

7. Beskrivning av barnens bakgrundsföreställningarDet finns inte så mycket forskning på småbarns föreställning om naturvetenskapliga fenomen som stämmer in på våra experiment som t.ex. kraft, energi, lufttryck och hastighet. Skolverket (2002) har gjort en kartläggning av barns tankar kring naturvetenskapliga fenomen. Detta är ett resultat både från svenska och internationella undersökningar. Man har kommit fram till att även små barn har idéer om detta. Barnen konstruerar sedan användbara förklaringar genom observationer, språket och samtal med andra. Dessa skiljer sig ofta från de vetenskapligt vedertagna, men för barnen är dessa förnuftiga och användbara. De punkter som representerar små barns (upp till 9-10 år) tankar om luft i kartläggningen är:• Små barn liknar ibland luft vid tankar, de har samma

”genomskinliga karaktär”. • Luft existerar bara för yngre barn när den är i rörelse, t ex nr

det blåser. • Vid åtta års ålder tror de flesta att luft finns även när den inte är

i rörelse. • Barn på låg- och mellanstadiet betraktar ofta luft och gas som

två skilda saker.

De börjar även förstå att det är luft man andas, även om de inte vet vad som händer med den i kroppen. De känner att luft tar plats. Luft uppfattas som något bra – det används ju vid andning för att vi ska kunna leva. Gas däremot uppfattas som något dåligt – det kan vara giftigt eller farligt.Andersson & Bach (1995) har gjort en liknande undersökning om gaser och materiens uppbyggnad. Även deras resultat visar att elever på lågstadiet inte ser luft som någon gas, utan ser luft och gas som två skilda ting. Luft förknippas med det positiva som står för andning och liv, medan gas förknippas med något giftigt, brännbart och skadligt.

Det är inte så lätt att inse att luft tar mycket plats. Vår vardagliga erfarenhet är ju att luft är genomskinlig och att vi kan röra oss obehindrat genom den, till skillnad från fasta föremål eller vätskor. Mindre barn kan spontant använda ordet luft i samband med tankar, drömmar och minnen. För dem är luft något som finns, men eftersom man inte kan se eller röra vid luften så är den inte påtaglig. www.fysik.org

Se intervjufrågor och sammanställning i bilaga 1

12

8. Vilket lärande erbjuds barnen.

Naturvetenskapligt arbetssätt

Genom att undersöka ”hur” ballonger fungerar vill vi väcka barnens intresse, nyfikenhet och få dem att upptäcka naturvetenskapen i deras vardagsmiljö. För naturligtvis finns naturvetenskap även här, precis som överallt omkring oss.Genom att studera naturvetenskap utvecklar barnen sin förmåga att förstå världen runt omkring sig. ( Harlen 1996:10 )

Bild hämtad från: Clip ArtBarnen börjar utforska sin omgivning i mycket tidig ålder. Man bör utnyttja yngre barns naturliga nyfikenhet och lära dem att se på omvärlden på ett naturvetenskapligt sätt. Pedagogerna ska vara lyhörda och lyssna på barnen och se vad de är intresserade av för att sen kunna stimulera dem i deras utforskande och ge det ett sammanhang. Både inne och utemiljön ska vara tillåtande och ett rikt material finnas tillgängligt, så att det stimulerar lusten att utforska och undersöka. Barnen måste få uppleva att det inte finns något som är rätt eller fel på denna upptäckarnivå.

Persson Goode (2009) menar att barn hela tiden ägnar sig åt att ta reda på hur omvärlden fungerar. Den närvarande, medforskande och engagerade pedagogen kan fånga upp barnens funderingar och med hjälp av produktiva frågor som t.ex. ” Vad tror du händer ” inspirera till nya undersökningar. Det är viktigt att ge barnen gott om tid när de utforskar och möjlighet att upprepa aktiviteterna flera gånger. ( Persson Goode 2008:19)

( Persson Goode 2008:19)

13

9. Vilket lärande erbjuds barnen

Begrepp och fenomen

I utforskningen av ballonger kan vi synliggöra många naturvetenskapliga begrepp för barnen. Se i avsnittet ”Sammanfattning begrepp, ord och matematik” bubbla nr.5.När barnen i små grupper gör egna experiment, kan vi som närvarade, engagerade och intresserade pedagoger stimulera till samtal och använda begrepp som är lämpliga för barnens språkutveckling. Naturvetenskap är i dagens samhälle en lika viktig baskunskap som att läsa, skriva och räkna, och det blir allt viktigare, eftersom tekniken blir utvecklad och berör många områden i våra liv. Att lära sig undersöka saker på ett naturvetenskapligt sätt, ställa hypoteser och dra slutsatser, lär barnen att vara kritiska till många så kallade sanningar tills de själva har prövat dem. (Harlen 1996 )

Piaget menar att man ska stimulera barn till egna undersökningar och om hur viktigt det är att få skaffa sig egna erfarenheter och bilda sig begrepp utifrån dem. Vygotskij framhåller språkets betydelse för vårt lärande. Genom diskussioner och samspel med andra utvecklas begrepp och vår förståelse för omvärlden.Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö 98 Reviderad 2010)

Det bästa med naturvetenskap på upptäckarnivå är att det finns inget facit. ( Persson Goode 2008:19)

14

10. Hur kan läraren stödja barnens lärande avseende arbetsätt?

Enligt PISA rapporten har intresset och kunskaperna för de naturvetenskapliga ämnena minskat drastiskt de senaste åren i Sverige. Om vi kan få barnen intresserade av naturvetenskap och matematik, så grundläggs ett intresse, en nyfikenhet och lusten att utforska vidare..

Genom att dokumentera och då låta barnen berätta vad de gör, vad som händer och hur de tänker, kan man få barnen att reflektera under arbetets gång. Denna dokumentation håller vi levande under hela processen genom bilder och text i barnens portfolio. Många gånger blir man förundrad över deras klokhet! ”Lära genom att göra”Som pedagog är det viktigt att ställa produktiva frågor som för arbetet framåt. En uppmuntrande miljö där tillgång till adekvat material finns. En medforskande och engagerad pedagog är en förutsättning.

Ett bra hjälpmedel är att spela in aktiviteterna eller filma den, så kan du koncentrera dig på barnens utforskande under aktiviteten. Använd materialet till en gemensam dokumentation tillsammans med barnen.

15

11 Hur kan läraren stödja barnens lärande i naturkunskap?

11. Hur kan läraren stödja barnens lärande i naturvetenskap?

Ta reda på barnens förförståelse inom ett ämne t.ex. genom att intervjua barnen eller observera barnens resonemang. Utgå från barnens frågor och funderingar.Reflektera tillsammans med barnen.Fånga tillfället i vardagen.För att komma i gång bestäm en experimentdag i veckan.Som pedagog är det bra att ha kännedom om de tre faser som barnen går igenom

Den första fasen, upplevelse- och upptäcktsfas. När barnen börjar undersöka, sker det känslomässiga utbrott, så kallade upplevelseutbrott, t.ex. ”titta” ” oj,då”, Kommentarer är inte riktade till någon speciell, men de uttrycker barnens förvåning, glädje och iver. Ganska snart vill barnen få sina kamraters uppmärksamhet, så att de kan få dela deras upptäckt.

Den andra fasen, undersökningsfas. När börjar barnen undersöka materialet mer intensivt. Istället för att reagera på än det ena och än det andra börjar barnen koncentrera sig mer på något bestämt. Under den tid barnet koncentrerar sig låter det sig inte störas när det bearbetar materialet. Barnen experimenterar mycket med det material som bjuds, petar, tittar och funderar.

Den tredje fasen, reflekterande fasen. Barnen vill i den här fasen gärna ha hjälp av den vuxne, de ställer frågor och lyssnar på svaren. Barnens behov av upplysningar är förknippade med något upplevt, det behöver inte gälla rena fakta. Det är först när barnen kommer till den reflekterande fasen som de är riktigt redo för att ta in information och befästa den.

( ” Titta här” – en bok om barns uppmärksamhet Ulla Fischer Bent Leicht Madsen)

12. Hur kan man arbeta vidare?Leksaker finns i en mängd olika utförande, sådana som du köper eller tillverkar själv, billiga eller dyra. Ett tips är att se vad som redan finns i förskolans inne och utemiljö och utgå från det. Att arbeta med detta kräver inte några särskilda lokaler eller mycket pengar. Utan istället pedagoger som vet vad ett utforskande arbetssätt innebär och hur man ger barnen förutsättningar att upptäcka naturvetenskap i vardagssituationer. (Elfström. m.fl. 2008)

Lyssna in barnens reflektioner, utmana dem och tillsammans utforska ytterligare möjligheter med ballonger, kraft, rörelse energi och undersöka fler möjligheter att utforska ballonger.

Flera experiment se bilaga 2

16

13. Tips på böcker

Faktaböcker för pedagogerKarin Persson Gode Upptäck Naturkunskap i förskolan Harlén.W Våga språngetFörskoletidningen ”Fysik i förskolan” Nr 4/2007Tidningen Förskolan ”Tema: Naturvetenskap” Nr 7/2007Tidningen Förskolan ”Tema: Teknik” Nr 8/2009Lagerholm Karin Teknik för förskolan, studentlitteraturHamrin Maria, Norqvist Patrik Fysik i vardagenElfström med flera Barn och naturvetenskap

Faktaböcker för barn och pedagogerIsaksson . K. BadkalasetOxlade. C. Lär dig om Maskiner med egna experimentSusanne Pettersson UppfinningarEon. E. VardagssakerRoy Richards Roliga experiment och tricksBrenda Walpole Kul att kunna om RörelseBrenda Walpole Kul att kunna om VattenJohn Grahamn Egna experiment med kraft och rörelseBerndt Sundsten Jan Jäger Barnens egen experimentbokMacaulay David Så funkar detBok bolaget plus Egna experiment med fysikManning Mick, Granström Brita Lilla labbetLindwall Katrin Släpp loss din Xperimentlust

FilmDen röda ballongen

Länkarhttp://www2.lth.se/julkalender/2010/http://www.draknet.se/http://na-serv.did.gu.se/nordlab/se/trialse/trialunits.htmlhttp://www.tekniskamuseet.se/http://www2.fysik.org/

17

Sagor

Östergaard .P. Simma pappa!Landström.O. Bu och Bä på sjönHarris. M. De tre små grisarnaLetén. M. Kaj är stor och starkGutman. A. På vägForslind. A. Lilla H cyklar påEva Gunilla Bergström Ajabaja AlfonsLucy Cousins Molly flyger och farJohansson George Alla Mulle Meck böckernaHaukanen Aino, Toivonen Sami Sixtens och Blixtens

underliga uppfinningar Larousse Stora hurdådåbokenRey Nicke NyfikenA.A Milne Nalle Puh

Frågorna vi ställde var följande: Bilaga 1 Har du sett en ballong någon gång? Vad tror du man kan använda ballonger till? Vad tror du finns inuti ballongen? Vad tror du man kan göra med en ballong?

Sammanställning av intervjufrågorna.Vi intervjuade 24 barn i åldrarna 3-5 år om deras förförståelse om ballonger.Alla barnen visste vad en ballong var och två nämnde också att det fanns luftballonger. De flesta barnen nämnde att man hade ballonger när det var fest och kalas och flera nämnde också att man kunde flyga med dem (ett barn sa att man behövde 30 000 ballonger för att lyfta).På frågan om vad det fanns inuti ballongen svarade nästan alla att det fanns luft i den. En del nämnde att det kan vara vatten också och då är det en vattenballong. På frågan vad man kan använda en ballong till hade flera barn fantasifulla beskrivningar! ”Man kan göra en grej med 6,10 eller 8 ballonger och springer man fort så flyger man!” Ett barn nämnde att det kan vara gas i ballongerna och att gas brinner och är lättare än luft ”för det har min mamma och pappa förklarat”! ”Man kan göra vattenballonger och även is ballonger” Många barn har nämnt att man kan leka med dem, flyga och blåsa upp för att sedan ”panga”. Ett barn har förklarat att man kan koppla ballongen till dammsugaren!

En av oss intervjuade 6 barn i åldrarna 2-3 år, då hon arbetar på småbarnsavdelning .Även barnen i den här gruppen visste vad en ballong var. Samtliga barn förknippade ballonger med kalas och beskrev hur vi firar födelsekalas på förskolan.Ett barn berättade att man kan sätta band i en ballong och springa med den, då är den bakom mig, svarade han.Samma barn var den som svarade att han har luft i magen på fråga 3 och att det finns också i en uppblåst ballong. De andra fem barnen pratade om annat, när de fick frågan.Man kan kasta en ballong, svarade han på fråga 4.

18

Att gå vidare med Bilaga 2

Här kommer några aktiviteter till om ni vill gå vidare med fysik i ballonger.

Aktivitet: ”ovänner”

Material: 2 ballonger, tråd, meterlinjal och 2 barnGör så här:

1. Blås upp 2 ballonger och knyt öppningen. Knyt sedan ihop ballongerna med en 60 cm lång tråd.

2. Låt 2 av barnen hålla meterlinjalen mellan sig. Häng på ballongerna på meterlinjalen.3. Gnid båda ballongerna mot håret. Vad händer med ballongerna?

Lärandet som möjliggörs: När man gnider ballongerna så blir det en elektrisk laddning som kallas statist elektricitet. Eftersom båda ballongerna gnidits mot samma ”laddare” får de samma statiska laddning. Saker med samma laddning stöter bort varandra. De blir ”ovänner”!

Aktivitet: Träffad av blixten

Material: ett glas, en ballong och en metallskiva( går bra med en sockerkaksform eller en pajform).Gör så här:

1. Lägg metallskivan på ett torrt glas2. Blås upp din ballong och knyt.3. Ladda upp din ballong genom att gnida den mot håret.4. Lägg ballongen på metallskivan. Närma dig sedan metallskivan försiktigt med ditt

finger. Det gör inte ont men kan stickas lite.Ett tips är att göra det i ett mörkt rum!

Lärandet som möjliggörs: Ballongen blev uppladdad när den gneds mot håret.Laddningen du gav ballongen spred sig till metallskivan, men inte till glaset. När du sträcker fram ditt finger hoppar laddningen över till ditt finger och en liten blixt uppstår. Den innehåller tusen volt! Fast denna spänning kommer från ballongen och är helt ofarlig eftersom strömstyrkan är låg.

Aktivitet: Varmluftsballong

Material: plastflaska och en ballongGör så här:

1. Lägg en plastflaska i frysen några minuter så den blir riktigt kall.2. Ta ut flaskan och trä snabbt på en ballong över öppningen.3. Spola flaskan med hett vatten under kranen.

Det som nu händer är att ballongen blåses upp utan att någon blåser i den!

Lärandet som möjliggörs: När den kalla luften i flaskan blir varm ökar lufttrycket eftersom varm luft tar mer plats än kall luft.En luftballong fungerar på samma sätt. Då eldar man för att värma luften i ballongen som då stiger till väders.

19

Sammanfattning av aktiviteterna: ”Kul med fysik i ballonger” Bilaga 3

Vi har arbetat med barn i åldern 2-5 år, under vårt arbete med barnen har vi haft väldigt roligt!Vi började med att barnen fick leka med ballongen. Här var det luften som intresserade barnen på olika sätt. Det var svårt för barnen att själva blåsa upp ballongerna, därför använde vi oss av ballongpumpen. Denna var jättespännande och här tog barnen sig tid i sitt utforskande. Flera av barnen experimenterade med pumpen genom att hålla för hålet och försöka pumpa. Då upptäcktes det att pumpen kunde ”vissla”. Barnen går runt i rummet och släpper ballonger och hämtar när luften gått ut. Något barn kom på att man kan se igenom den röda ballongen! Vad vi också upptäckte var att mycket av utforskandet gick åt till att laborera med hur man ska få luften att stanna kvar i ballongen. Livliga diskussioner hur man ska kunna ”stoppa” den för att sedan kunna släppa ut den igen. Även de mindre barnen, tvååringarna var mycket intresserade av ballongen och ville själva prova att blåsa upp dem. De sprang runt och jagade ballongen, högt och lågt..- Vad blåser jag in tror ni? -Luft. (barn 2 år)-Vad händer om jag blåser upp och släpper?-Den trillar i golvet! (barn 2år)Alla barnen deltog med stor lust och utforskade både ballongens rörelse i luften och vad som hände när luften vi blåst in for ut igen. Flera barn kommenterade att de ville undersöka ballongen vidare. Här upplevde vi att barnen gick igenom första fasen genom att uppleva och upptäcka. En del av barnen var även i andra fasen med att undersöka materialet mer intensivt.Enligt Karin Persson Gode kommer sällan barnen till fas tre ”den reflekterande fasen”. För att göra detta behöver man upprepa experimenten och barnen kommer oftare i den fasen när de utforska sådant som de är bekanta med. Det kan ha med deras förförståelse att göra tror vi.

Vid andra tillfället skulle barnen få fundera över om man kunde få något att rulla med hjälp av ballongen. Barnen hade en massa idéer. Något barn blåste på bilen med hjälp av ballongen. Ett barn hämtade en tågvagn som han ville prova med.– Jag har gjort små hål i den så att den ska gå bättre, säger han. Han blåser upp ballongen och sätter fast den med häftkudde och vagnen far iväg. – Oj det blev nästan som en raketmotor, tyckte han.– Jag har en ide, säger ett barn. Vi använder ballongen som motor! Sätt ballongen där bak och tejp på taket. Här kunde vi tala om ordet kraft och energi och energiflödeskedja.– Vilken kraft har du när du pumpar upp ballongen! Var kommer den ifrån?– Från mej, (barn)– Hur kan du ha sån kraft? Var får kroppen kraft och energi ifrån?– Från maten(barnen)– Var får vi maten ifrån?– Från affären(barnen)– Var får affären den ifrån? Var växer den?– I trädgårdslandet, där vi satt potatis(barnen)– Hur kan den växa?– Den behöver vatten och solen(barnen)– Då kan vi säga ”Tack solen för att bilen kunde röra sig”Vi upptäckte alla att det var lite svårt att på ett bra sätt få fast ballongen på bilen! Man fick byta häftkudde varje gång eller tejpa. De mindre barnen satte fast ballongen på bilen och ”flög” med den i luften

20

– Högt i luften! (barn) Dessa barn var också engagerade i att ballongen inte ville fastna på bilen. – Mer tejp! (barn 2år) Fastnar inte!

Vi provade olika sorters ballonger smala och runda för att se om det var skillnad i hastighet och sträcka. Barnen ställde hypoteser och vi provade. Vi pratade om kort - lång, sträcka och hastighet. Ett barn ville prova att ha ballongen på sin rygg med en häftkudde. Ja, det lyckades och han sätter fart och rör sig snabbt i hela rummet.Barnen tyckte att detta var en spännande aktivitet, även om det inte alltid blir som vi pedagoger tänkt! Som Persson Gode säger: Det bästa med naturvetenskap på upptäckarnivå är att det finns inget facit!

Barnen ledde själva utforskandet framåt och provade saker vi inte tänkt på. Alltså de ägde frågan. De tyckte att det var roligt att göra energiflödeskedjan, även om inte alla grupper kom så långt som detta.

Vid nästa tillfälle gjorde vi en ballongraket. Vi spänner upp tråden, blåser upp ballongen och sätter fast ballongen. – Vad tror ni kommer att hända? Nu vet barnen vad som händer för de har erfarenheten med sig sedan tidigare.Även i denna aktivitet visar barnen en sådan glädje och utforskande lust! Det är härligt att se, för detta är ju precis det vi vill ge barnen! GLÄDJE OCH INSPIRATION!Barnen har egna förslag och utvecklar utforskandet hela tiden. De provar sina hypoteser och idéer hela tiden. Det kan vara en svårighet att hinna lyssna på alla! Vi använde oss av flera pedagoger och bandspelare.

Vid ett annat tillfälle skulle barnen bygga något som kunde röra sig med hjälp av en ballong.Vi hade plockat fram material som vi tyckte skulle behövas till detta. Ide rikedomen var stor! Ett av barnen kastade sig över hjulen. - Dessa VET jag att vi behöver! Nu började ett riktigt konstruktionsarbete. Även ett barn som inte brukar vilja vara med satte igång och byggde med hjälp av en mjölkkartong. Hennes skapelse rörde sig inte, men det viktiga var att hon ville vara med och att hon utforskade. Det blev en maracas som lät och hon var mycket stolt!Många problem uppstod under tiden och många lösningar fanns!Det syntes ett samlärande hos barnen när de provade varandrar idéer. Det är svårt att dokumentera samtidigt, det krävs fler pedagoger än en. Det var intensivt när många behöver lite hjälp samtidigt, men detta kan vara positivt för när ingen hjälper mig så får jag försöka själv! Det negativa kan vara att några tröttnar. Snart var skapelserna färdiga och barnen mycket stolta! Som ett av barnen sa:-Ingen super raketfart, men den har en hastighet iallafall!

När man jobbar med barn på detta vis måste det vara roligt och lustfyllt! Man får inte glömma fantasin! Vi har sett under arbetets gång att barnens upplevelser har varit uppenbara. Deras nyfikenhet har vuxit! Barnen har lyssnat på varandra, samlärande och som ett barn sa: -Jag tycker det är kul på dagis när vi gör experiment! Och det är väl ett gott betyg! För det är med glädje och nyfikenhet som kunskapen utvecklas!Vi har pga. tidsbrist bara gjort aktiviteterna en gång. Man kommer längre med fysiken om man gör det fler gånger. Barnen hade haft större möjlighet att nå den reflekterande fasen.Av: Cecilia Yngvesson, Petra Andersson, Eva Bolmsten och Annette Welin

21

Yngre barn utforskar världen med hela kroppen och med alla sinnen.Hillevi Lenz-Taguchi