Nr 52012

Mjölkupproret

sprider sigSidorna 4–6

Planer för ny

biogasfabrikSidan 21Såg framtiden

i träföretagetSidorna 12–13

Hur kan det komma sig attskogsnäringen nästan alltid hamnar i svarsposi-

tion? Hur kan det komma sig attden näring som mer än någonannan bidragit till att lyfta oss frånfattig-Sverige till en välfärdsnation

återigen ställs vid skampålen? Hurkan det komma sig att det faktumatt sönderhuggna skogar för 100 årsedan har ersatts med välsköttaskogar med dubbelt så mycketvirke inte uppskattas?

Beror det bara på illvilliga krafter vars ”affärsidé” eller tilloch med existensberättigande bygger på att beskriva tillståndet iså mörka färger som möjligt ellerberor det möjligen på hur näringens egna företrädare uppträder och argumenterar?

Sannolikt utgörs svaret av enkombination, men både skogs-bruket och skogsindustrin haranledning att ta sig en rejäl funderare över hur man ska ageraframöver.

Man brukar prata om detså kallade problem-formuleringsprivilegiet,

det vill säga att den som formu-lerar problembilden, eller om manså vill tillståndet, anger utgångs-punkten för debatten.

Den som inte delar beskriv-ningen av problemet eller tillståndet tvingas därmed perautomatik i försvarsposition. Det

är i den positionen som skogs-näringen har hamnat, vilket ärdjupt olyckligt.

I dag formuleras ”problemet”ofta av storstadsbaserade före-trädare för politiska partier,medier och miljöorganisationersom för sin försörjning endastavlägset är beroende av alla de nyttigheter som skogsnäringenbidrar med till det svenska samhället. Därmed riktas uddenmot människor och bygder som ärmer direkt beroende av skogs-näringen för arbete, service och välfärd.

Det är nu hög tid att ändra pådetta. Det är dags för skogs-näringen att lämna sina försvars-positioner och gå till offensiv.

Det är dags att vrida problem-formuleringsprivilegiet ur händerna på alla dem som avokunnighet eller av andra anled-ningar hela tiden klankar på skogen. De är de som ska upp tillbevis, inte skogsnäringen sombidrar med så mycket positivt i detsvenska samhället.

Knappast någon ifrågasätter attNorrmejerier marknadsför sigsom ett bondeägt företag som görgott. Skogsnäringen skulle kunnamarknadsföra sig med sammainriktning. Argumenten för dettaär tunga och välgrundade.

Förutom att skogen är mycketviktig för svensk ekonomi bidrarden med många andra nyttor.

Klok användning av biprodukter

från skogen är huvudorsaken tillatt Sverige redan passerat 2020-målet om 50 procent förnybarenergi. Cirka en tredjedel av vårenergianvändning har sittursprung i skogen.

Känner alla som arbetar inomskogsnäringen till detta?

Skogsnäringen bidrar vidaretill en infrastruktur som gördet möjligt att leva och verka

i många landsbygder och småorterrunt om i landet, inte minst i norraSverige.

Det faktum att drygt hälften avall skog ägs av cirka 350 000 privataskogsägare utgör en garanti för ettmycket varierat skogslandskapmed stora naturvärden.

Skogsbruket och skogsnäringenhar på generell nivå ingenting attskämmas för.

Visst finns det sådant som blirfel ibland och visst finns det sakersom kan bli bättre. Men det gerinte skäl för att hamna i försvars-position.

Nu är det dags att vända på kuttingen, det är ett viktigt arbeteinte bara för skogsnäringen utanför hela Sveriges framtid.

oktober 20122

Gun FahlénEkonomi/Prenumeration090-711 381

Besöksadress: Kylgränd 4B, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 UmeåTelefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.seMail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.seTryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.seUtges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UmeåAnsvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06Annonsförsäljning: Display Umeå AB, 090-71 15 00

Eric NordlundReporter0910-376 41

Fredrik BjärnesandReporter090-711 393

Peter KärrReporter090-711 383

Gunnar ErikssonRedaktör090-711 396

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Besök oss gärna på webben:www.tidningarinorr.se/jordskog/

Jord&Skog kommer ut 6 gånger per år och har över40.000 läsare, främst i Västerbotten och Norrbotten.

Krönika

Till offensiv för att skogsnäringen gör gott

Torbjörn WennebroHeleneborgs gård

Jaktintresset blev till butikÖSTERSELEn vidareutveckling avfabriksladdningen avammunition. Det steget tog Tommy Lindmark som iaugusti öppnadeÖrnsköldsviks endarenodlade vapenaffärhemma på gården.– Jag tror på den häridén, det viktiga är attkunna sitt sortimentför kunden, berättarhan.

Jaktintresse är något somTommy haft med sig sedanbarnsben och under desenaste två åren har hanfabriksladdat ammunitionför Milforce Huntings kulsortiment.

Därifrån sett var stegetinte stort till att öppna egenjaktbutik i den numeraombyggda ladugårdenhemma i Östersel, Bjästa.

I mitten av augusti slogsportarna upp och intresset

från jägarkåren har varittillfredsställande stort.

Sortimentet spänner frånjaktvapen och ammunitiontill jaktkläder och annanutrustning, då även med enspeciell hörna för hund-utrustning.

Enda jaktbutiken– Jag har den enda jakt-butiken i kommunen och dethar även lockat hit mycketkunder från exempelvisKramfors. Vad som märktshittills är ett tydligt intresse

för ljuddämpare. Det äregentligen märkligt att detinte är lag på ljuddämpare,med tanke på att det krävspå bilar.

Med den goda responsenfinns det också en del tankarpå vidareutveckling av butiken.

– Vad som efterfrågas ären skjuttunnel, vindskyddadvintertid, så att man kanskottställa vapen. Det funderar jag på att bygga,säger Tommy Lindmark.

MARIA BOSTRÖMSätter siktet på ökat jaktutbud gör Tommy Lindmark som öppnat Jaktbutiken i Österselhemma på gården. Foto: MARIA BOSTRÖM

”Vad som märkts hittills är etttydligt intresse för ljud-dämpare. Det är egentligenmärkligt att det inte är lag på ljuddämpare, eftersom det krävs på bilar.

Tommy Lindmark,

ägare av den enda renodlade vapenaffären i Örnsköldsvik

”Klok användning av biprodukter frånskogen är huvudorsaken till att Sverige passerat 2020-målet om 50procent förnybar energi. Känner allainom skogsnäringen till detta?

Maria BoströmReporter0660-431 400

oktober 2012 3

atnet ep mok akil rä iVnär det gäller industriportar.

www.garageportexperten.se

- epmok agöh ammas iv rah ås ,stort llit tenmaN .netrepxetropegaraG

tens och samma djupa sortiment inom portar för industrier, butiker,

lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du t.ex. vikporten RECO Duo som

.aggyrbdlök neturb dem darelosi göh hco lånsigrene tekcym rä

Porten är stabil med fl exibel design som är smidig och enkel att

manövrera med hjälp av lyftande gångjärn som standard. Porten går

givetvis att få motordriven.

LuleåHandelsvägen 15 ATel: 0920-25 41 00

SkellefteåIndustrivägen 36Tel 0910-77 90 82

SundsvallTrafi kgatan 11Tel 060-56 80 70

UmeåSpinnvägen 1Tel 090-12 06 20

ÖrnsköldsvikRavesta 135, ArnäsvallTel: 0660-37 51 11

ÖstersundOdenskogsvägen 30Tel: 063-12 90 06

”Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd.”

Richard Nekby på Almungebergs gård utanför Uppsala har tecknat ett ramavtal med Holmen som innebär att

Skogsbruksplanett måste för Richar

Richard Nekby på Almungebergs gård utanför Uppsala har tecknat ett ramavtal med Holmen som innebär att

Skogsbruksplanett måste för Richar

Richard Nekby på Almungebergs gård utanför Uppsala har tecknat ett ramavtal med Holmen som innebär att

Skogsbruksplan – dett måste för Richar

Holmen köper allt hans virke, i gengäld får Richard service och rådgivning av Holmen.– Jag är mycket nöjd, det är verkligen ett samarbete som fungerar bra, säger Richard.Nyligen uppdaterade Holmen hans skogsbruksplan. För Richard är det en självklarhet. – En sådan måste man ha. Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd. Jag tittar ofta i den, för att planera vad som ska göras framöver

Holmen köper allt hans virke, i gengäld får Richard service och rådgivning av Holmen.– Jag är mycket nöjd, det är verkligen ett samarbete som fungerar bra, säger Richard.Nyligen uppdaterade Holmen hans skogsbruksplan. För Richard är det en självklarhet. – En sådan måste man ha. Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd. Jag tittar ofta i den, för att planera

.vad som ska göras framöver

Holmen köper allt hans virke, i gengäld får Richard

– Jag är mycket nöjd, det är verkligen ett samarbete

Nyligen uppdaterade Holmen hans skogsbruksplan. För Richard

– En sådan måste man ha. Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd. Jag tittar ofta i den, för att planera

na fler att skapa i hjälper gärVdefull skog. Läs mer på en vär

.holmen.comwww

Kontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer och se filmen om r påskogsbruksplaner

vi-varden/Richard-N

na fler att skapa defull skog. Läs mer på

y

Kontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer och se filmen om på: illg.holmen.com/sv/Skog/TwwwNekby/

pKontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer och se filmen om

-lsammans-skapar

Umeå 090-10 90 00Skellefteå 0910-73 40 00

Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar. Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

Vi är lite eljest.Det är också vår styrka.

Rädda abborren!Vi jobbar på att stoppa övergödningen av Östersjön,

som bl.a. gör det svårt för abborren att överleva.

Med din hjälp blir vi starkare!

SMS:a MEDLEM till 72 900. (normal SMS-taxa gäller)

Medlemskapet kostar 24 kr/mån

Vi når fram till världens barn

varldensbarn.se

Utanför mjölkbondens dörr

”När utgifterna är större än intäkterna är läget allvarligt. Mjölkpriset måste upp till minst fyra,

I måndags startade en nyvariant av mjölkupproret iVästernorrland, en variantsom redan är igång i Jämt-lands län och som är på gångäven i Gävleborgs län.

Med ”Mjölk är tjockare än

vatten” ges konsumenternamöjlighet att betala mer förden lokalproducerade mjölk-en och extraslanten går tillbaka till just mjölkprodu-centerna.

– Det som är så väldigt bra

med det här, för förstagången har man en kontaktmellan handlare, konsum-ent och producent. Ett stortsteg framåt som egentligenborde gjorts för många,många år sedan, säger ThureEriksson och fortsätter:

– Det som är viktigt medden här kampanjen är att gekonsumenten en chans attvisa att man vill värna ettöppet landskap och ett liv-skraftigt jordbruk i norraSverige. Det är viktigt att detfinns människor på lands-

bygden! säger han.Just att öka konkurrens-

kraften för det svenska ochinte minst det norrländskajordbruket ser Thure Eriks-son som en viktig uppgift förLRF.

”Ingen respons”Med mjölkmanifestation för-väntar han sig också ettkvitto på att det är en viktigfråga som bör få en spinnoffeffekt och möjligheten attta högre pris för svenskaprodukter.

– En viktig fråga för oss ärockså Sveriges grad av själv-försörjning som är slopad.Vi har fört fram det gång pågång utan någon respons.LRF är politiskt obundet,men jag tror inte att vi fårnågot gehör för det så längemoderaterna sitter kvar,säger Thure.

– När vi hela tiden måstefråga efter mat från annathållen än från egen mark, dåär det något fel. I Sverige idag finns det en miljon hek-tar obrukad åkermark som

Med omkring 550 nötkreaturtotalt och av dessa hittills230 mjölkkor, tillhör Tagelänets stora mjölkproducen-ter. För något år tillbakabyggde han nytt kostall för320 mjölkkor och framtids-tron var god. Inte minst medtanke på de förbättrade möjligheterna för nästageneration som ska drivamjölk-gården vidare.

Ansträngd ekonomiNu är däremot ekonominhårt ansträngd, med stig-ande kostnader för såvälfoder som diesel. Utgiftersom äter upp intäkterna.

– Med facit i handenskulle vi köpt in fler djurifrån starten istället för attsatsa på att föda upp egnaför att fylla upp platserna.Det ekonomiska läget är riktigt illa, säger Tage.

– Det går inte att produ-cera mjölk till samma pris vigjorde för 20 år sedan. Undersamma tid har det varitfruktansvärda prishöjningarpå diesel och foder.

Låna 1 miljon kronorFör att riktigt tydliggöra hurhårt det slår kan nämnas att

Tage för ett par veckor sedantvingades låna ytterligare 1 miljon kronor för att driften skulle gå ihop.

– Det går inte att låna fördriften och inte kunna inve-stera. Tänk bara under skördetid, då måste man hafräscha grejer och kunnaköra på. Det går inte attvänta då. Vad som måste tillär mer betalt för mjölken tilloss producenterna. Mini-mumpris är fyra kronorkilot, helst fem kronor. Dåskulle vi kunna andas i allafall. I dag är Norrmejeriersgrundpris 3,30 kronor/kilo,säger han.Känns det i dag som envettig satsning att dubyggde nytt och större?

– Det kan man väl disku-tera. Jag är kluven. Förframtiden och om pojkarnavill ta över, då är det bra.Men det går långt ifrån bra,det är snarare katastrof !

”Något fel”I måndag startade en lokalvariant av mjölkupproret,under namnet ”Mjölk ärtjockare än vatten” blandflera butiker runt om i länet.En manifestation som Tage

har gott hopp om, inte minstför kundernas vilja attbetala för mjölken.

– Det bevisar att konsu-menterna är beredda attbetala för just mjölken. Närmjölk kostar 9 kronor liternoch vatten 30 kronor litern,då är det något fel. Det ärmejerierna som stoppar uppdet hela när de tror att folkinte köper mjölk om prisetstiger.

SjälvförsörjningskravEn annan detalj som Tagetror skulle kunna förbättraför svenska mjölkproducen-ter, likväl som för övrigamatproducenter, vore omSverige återupptog ett kravpå självförsörjning.

Det kravet slopades i sam-band med EU-inträdet, medan såväl Norge som Fin-land har bibehållit ett kravpå självförsörjning inomriket.

– I dag är bara 45 procentav köttet vi köper svenskt,resten är import. Det bär siginte att föda upp en kalv idag. Vi är så djävulskt långtifrån självförsörjning mankan komma. Det behövs meroch mer mat i Sverige ochdet blir allt färre som produ-cerar. I slutändan blir det enekonomisk fråga, vem harråd att köpa maten närmaten inte räcker åt alla,menar Tage Hellström.

Pris måste uppSjälva poängen som Tagevill ha fram är att det ärmärkligt att det går att höjapriset på allt, utom det vilever av.

– Jag gnäller inte på konsumenterna. De köperprodukterna och de köperNorrmejeriers produkter.De är beredda att betala fördet. Men priserna måste uppom det ska finnas någramjölkproducenter kvar.

MARIA BOSTRÖM

oktober 20124

LÄNETMånga tror att Norrmejeriers mjölkproducenterhar det så mycket bättre än exempelvis Arla.Problemet är att exempelvis foderpriserna slårigen även för dem. Därför är mjölkmanifestatio-nen en viktig signal. Det menar Thure Eriksson,ordförande för LRF Västernorrland.

”Det optimala vore om vi kan öka produktionenmed en årlig procent istället för att den som nu minskar med två procent varje år.

Thure Eriksson, LRF

”Med 18 timmars arbetsdagarska man inte behöva börjaysta ost de timmar man harledigt. Det är bättre med enrimlig ersättning för mjölken.

Tage Hellström

Thure Eriksson, ordförandeLRF Västernorrland.

Foto: PRIVAT

SKORPEDStörre och mer effektiva gårdar till trots. Det ärkrisläge för mjölkbönderna.– Det är riktigt allvarligt läge nu. Även de sominte byggt nytt klarar inte av det. Intäkternatäcker inte driftskostnaderna, konstaterar TageHellström på Näsbackens gård i Uberg, Skorped.

Manifestation är ett måste för att stärka

Medan insatsvarorna ökat ikostnadsväg, såsom foder,reservdelar och diesel, harmjölkpriset stått mer ellermindre stilla och därmedhar en försämring uppståttnär det gäller lönsamheten.

– Vi behöver ett högre

mjölkpris om vi ska kunnabehålla mjölkbönderna. Idag hankar sig böndernafram men på sikt så måstedet till ett högre mjölkprisom vi ska kunna behållavåra mjölkbönder.

MARIA BOSTRÖM

LÖVSJÖNågot radikalt måsteske när det gällerprisbilden. Den upp-fattningen har AndersNordin, mjölkbondepå Lövsjö gård.– Det fattas en kronaeller att allting annatgår ned i pris. Diesel,foder och löner ökaroch mjölken går ner.Den ekvationen fårjag inte att gå ihop!

Att situationen är kritiskhåller Anders med om.

Lövsjö Gård, med dess300 mjölkkor, är Ångerman-lands största mjölkprodu-cent. Men, storleken tilltrots, läget är eländigt.

– Alla andra led har rätt

att ta ut sina kostnader,men inte själva råvaran.Det är fruktansvärt jobbigti dag, jag har aldrig varitmed om dylikt under mina40 år som bonde.

– Jag är mycket med-veten om den här kampan-jen och jag är mycket kluv-en till den. Pengarna somkommer in är jättebra,men det känns lite somRobin Hood-mentalitetfrån Icahandlarna. Deblir hjältarna och viblir förmånstagarna.Det hade varit merreko om de gått tillsina tjänstemän somförhandlar om pri-serna och sagt att demåste släppa ige-nom en prishöjningpå mjölkvarorna,säger Anders.

MARIA BOSTRÖM

Prisförändringarär ett måste

Högre mjölkpris ett måste sett till utgiftsökningen

tidigare brukats. Det ärbedrövligt egentligen, tilläg-ger han.

”Ser inte lovande ut”Inte minst i ett långsiktigtoch även globalt perspektivmenar Thure att det svenskajordbruket är viktigt.

Om 50 år måste nämligenproduktionen av livsmedelpå jorden fördubblats för atträcka till. Med dagens pris-pressade system som hotardräpa den svenska livs-medelsproduktionen ser det

inte allt för lovande ut.– Vi måste skapa en

opinion för svenskt lantbruk

och ur ett norrländskt pers-pektiv. Ett enhetligt tänktdär huvudmålet är att viproducerar vår egen mat iSverige, det vore det opti-mala. Tänk om vi kan vändautvecklingen och öka prod-uktionen varje år. En årligprocent i tillväxt istället föratt som nu tappa två procentvarje år. Jag ser den härkampanjen ”Mjölk är tjock-are än vatten” som någon-ting väldigt positivt, sägerThure Eriksson.

MARIA BOSTRÖM

oktober 2012 5

står krisen

helst fem kronor”, säger Tage Hellström som driver Näsbackens gård i Uberg, Skorped.Foto: MARIA BOSTRÖM

Anders Nording, Lövsjö gård, anser att det är hög tid att höja priserna på mjölkprodukter.Foto: MARIA BOSTRÖM

Läs merLäs mer om mjölk-kampanjen på nästa sida.

320platser förmjölkkorfinns i TageHellströmsnybyggdaladugård.”När mjölk kostar 9 kronor

litern och vatten 30 kronorlitern, då är det något fel.

Tage Hellström

Anders Nording, Lövsjögård, anser att det ärhög tid att höja prisernapå mjölkprodukter.

Foto: MARIA BOSTRÖM

ÖRNSKÖLDSVIKHögre utgifter medan intäkterna står stilla.Det är orsaken till den dåliga lönsamhetenför mjölkbönderna.– I år har det skett en lönsamhetsförsämring,konstaterar lantbruksekonomen Ulf Eklund,Swedbank, Örnsköldsvik.

mjölkproducenterna

50år framåt i tiden måste

jordens mat-produktion fördubblas

för att räcka till.

”Det går inteatt produceramjölk tillsamma prisvi gjorde för20 år sedan”,säger TageHellström.

oktober 20126

Mjölk är tjockare än vatten.Med denna lilla parafras påett välkänt begrepp syftarkampanjen till att minskaavståndet mellan mjölkprod-ucent och mjölkkonsumentsåväl som att väcka tankenpå vikten av lokalproduce-rad föda.

1,20 kronorMed kampanjen vill man gekunderna möjlighet attbetala mer för den lokalamjölken och därigenom visapå att man värnar om denlokala produktionen.

I kampanjen höjs priset på

de lokala enliters mjölkför-packningarna med 1,20 kro-nor, pengar som efter momsgår tillbaka till bonden.

– De här pengarna kom-mer väl inte att rädda någramjölkbönder, men det blirtill ett stöd och kanske kanstarta en lobbyverksamhetoch ökad uppmärksamhet.Att även bönderna måstekunna tjäna pengar på sinproduktion. Visst kanskeman får jobba mycket, menman ska kunna leva på sittarbete även som bonde,menar Astrid Gradin ochfortsätter:

– Jag hoppas att det kanbli någonting bra av det, attdet sätter sina spår. Jag hop-pas på en lösning för bönd-erna.

Till årsskiftetFrån i måndags och fram tilloch med årsskiftet ska kam-panjen vara igång och stödjsav LRF Västernorrland.

– Det här en konsument-kampanj. Vi vet att konsu-menterna är beredda attbetala mer för svenska pro-dukter med dess mervär-den, bra mjölk, bra djurhåll-

ning, bra djurskydd, sägerSusanne Öberg, regionchefför LRF Västernorrland.

I Västernorrland har merän 15 butiker redan anslutitsig till kampanjen och fler ärpå gång. En av dessa butikerär Ica Nära i Bredbyn.

– Mycket för att vi gickmed är att just för att vi villvärna bönderna och deöppna landskapen. Förhopp-ningen är att kunderna ärmåna om att de lokala bönd-erna ska vara kvar, sägerKrister Nyberg, Ica Bredbyn.

MARIA BOSTRÖM

Kampanj ska rädda mjölkbönder

Ett stöd för de lokala mjölkbönderna och en möjlighet för konsumenterna att visa sitt stöd för öppna landskap, det är tanken med mjölkmanifestationen ”Mjölk är tjockare än vatten”. ”Vivill visa att vi värnar om bönderna och det öppna landskapet, säger Icahandlaren i Bredbyn, Krister Nyberg. Foto: MARIA BOSTRÖM/ARKIV

LÄNETI måndags drog kampanjen ”Mjölk är tjockareän vatten” igång på många butiker runt om ilänet. Initiativet i Västernorrland togs av IcaSupermarket i Ånge.– Vi bor ju på landsorten och vi vill ju fortsättavärna om en levande landsbygd. Vi måste hjälpas åt om vi ska ha kvar en lokal produk-tion, säger Astrid Gradin, Icahandlare i Ånge.

”Vi vet att konsumenterna ärberedda att betala mer försvenska produkter med dessmervärden, bra mjölk, bradjurhållning, bra djurskydd.

Susanne Öberg, LRF

Genomsnittligt avräkningspris i landet

Pris vid 4,2 procent fett och 3,4 procent protein öre/kg

År Kronor/kilo1995 2,97 1996 3,05 1997 2,99 1998 2,97 1999 2,98 2000 2,98 2001 2,93 2002 2,99 2003 3,01 2004 2,83 2005 2,75 2006 2,71 (lägst)2007 2,95 2008 3,50 (högst)2009 2,89 2010 3,35 2011 3,48

Källa: Svensk Mjölk

Foto

: NO

RRM

EEJE

RIER

Foto

: ARL

A

Hos oss får du svar på frågor som rör barn och råd kring hur du kan samtala med barn.

oktober 2012 7

Högteknologi i mjölkföretagMÅRSMARKENDen senaste i raden avhigh-tech-lösningarinom lantbruket testasnu på tre gårdar inorra Sverige, enhelautomatisk foder-blandare som arbetarsju dagar i veckan 24timmar om dygnet. Enav dem finns hos företaget Mårs-markens mjölk.

Mekaniseringen och teknik-utvecklingen är inte bara enföreteelse inom industrinför att öka produktiviteten.

Den pågår också inomlantbruket, inte minst blandmjölkproducenterna.

Sedan i februari i år testasen helautomatisk foder-blandare från holländskaLely, som registrerar kornasfoderintag och utfodrar

därefter korna på tre gårdari norra Sverige: två mjölk-gårdar i Jämtland, Hammar-strand och Hallen samt påMårsmarkens mjölk, Flarken, ett mjölkföretagmed 100 mjölkkor i kall lösdrift, mjölkrobot och frikotrafik.

Testas i norr– Fodervagnen testas i norraSverige för att se om tekniken fungerar i vårt vinterklimat, ungefär sombilföretagen testar sina bilari norr, säger Mikael Johans-son, produktspecialist påLely och även delaktig iMårsmarkens mjölk.

– Så fort jag blev upp-märksammad på foder-vagnen ville jag ha hit dentill gården, eftersom jag såghur den kunde öka produk-tiviteten på vår gård, sägerhan.

Vi står i en stor hall, foder-köket, med neddragbaraplastjalusier, här finns möjlighet att lägga in foderså att det räcker i tre dagar.Framför står oss den rödafoderblandaren, som ser utsom en stor centrifug på luft-kuddar.

MobiltelefonenMikael Johansson program-merar med hjälp av mobil-

telefonen om han vill ändrareceptet på foderbland-ningen.

Blandaren är sprängfylldmed flera sensorer: ultra-ljud, gyroskop och lasermat-ning. Den rälsgående skopan, som går efter enskena i taket, börjar plockabland de olika fodermedlensom ligger på golvet i hallenoch lägger alltihop i foderb-landaren.

Hjälp av laserNär påfyllningen är övermixas blandningen någraminuter, vagnen glider sedanut som en svävare i ladu-gården där den släpper av

fodermixen i en jämn strömoch i rätt mängd till korna.

Mellan utfodringarna scannar maskinen av foder-bordet med hjälp av laser föratt avgöra hur mycket fodersom ligger framför kon, ärdär för lite foder så blandasen ny fodermix.

– Nu utfodrar vi baramjölkkorna, fullt anpassatpå denna gård ska vi kunnablanda foder till alla djur pågården: kvigor, småkalvar

och sinkor, säger MikaelJohansson.

Foderblandaren är batteridriven och ska kunnavara operativ 24 timmar omdygnet.

– Med stigande el- och dieselpriser är det här ettenergieffektivt system, dessutom kan man flyttaarbetstimmar från helgernatill vardagar, säger MikaelJohansson.

PETER KÄRR

”Så fort jag blev uppmärksammad på tekniken med en helautomatisk foderblandare kände jag direkt att jag ville ha hit den till gården”, förklarar Mikael Johansson”. Foto: PETER KÄRR

Skopan släpper ner fodret i foderblandaren.

Med mobiltelefonen programmerar Mikael Johanssonreceptet på foderblandningen.

”Med stig-ande el-och diesel-priser ärdet här ettenergief-fektivt sätt.

oktober 20128

BondelivetengagerarkvinnorBUAFORSMalin Sjöström ochEmma Bäckström, 28och 21 år, tillhör dennya unga engageradebondegenerationen.De gillar dessutombondelivet, något dehar med sig från uppväxten.

Båda sitter i styrelsen förLRF Ungdomen i Väster-botten, med cirka 700 med-lemmar och med kvinnor påalla ledande poster: MalinSjöström, ordförande,Emma Bäckström, vice ordförande och Malin Pellbrant, sekreterare.– Får man frågan om man

vill engagera sig ska man tachansen och vara med ochpåverka och inte säga ”intejag”, tycker de.

LantbrukslinjenDe tog med sig sina positivaerfarenheter från lantbruketi sina studieval, lantbruks-linjen på Forslunda, ingetatt tveka om. MalinSjöström är anställd på engård sedan flera år. EmmaBäckström arbetar på hem-gården. Ingen av dem harplaner på att köpa egen gård.– Svårt för mig eftersom

jag dels har en sambo sominte är intresserad och

sedan har jag aldrig riktigtkänt att det är en egen gårdsom är drömmen, konstate-rar Malin Sjöström.Emma Bäckström för sin

del trivs med sitt nuvarandearbete.– Jag känner ingen läng-

tan just nu efter egen gård.Baksidan är att det handlarom så mycket pengar, administrativt arbete och ettosäkert mjölkpris.

Varierande arbeteEmma och Malin trivs medsina jobb, varierande därman får arbeta med kroppen, hantera teknikenpå gården och samtidigt hamed djur att göra.– Jobbet känns menings-

fullt, att vara med och producera bra livsmedel,säger de.Emma och Malin är över-

ens om att dagens bönderlever under en stor ekono-misk press, globala händel-ser påverkar bonden i Sverige.

MiljömedvetnaDe reagerar på att dagensbönder skylls för att varamiljöbovar som bidrar tillväxthusgaser och köttfrimåndag anser de inte vara lösningen på miljö-problemen som mångaandra gärna förespråkar

som en lösning.– I norra Sverige använ-

der vi väldigt lite bekämp-ningsmedel och mineral-gödsel, men ibland får manuppfattningen att all-mänheten tror att bön-derna använder bekämp-ningsmedel och mineral-gödsel hur som helst, sägerde.Emma och Malin, tycker

att det är viktigt att dagens bönder syns mer och fram-förallt vad det är de produce-rar.

Obefintlig kopplingVi diskuterar att matpro-grammen avlöser varandra itv-kanalerna, men kopp-lingen mellan vem som producerar maten och vemsom lagar den är obefintlig.

– Man kanske skulle hakockar ute på gårdarna somlagar den mat vi producerar,säger de. Det är viktigt att vibönder syns mer och intebara hamnar i försvarsställ-ning så fort det kommer larmrapporter.

Bättre marknadsföring– Många konsumenter harinte en susning vad dagens

bönder gör och hur produk-tionen går till, menar de. Viborde marknadsföra ossbättre. De tycker att det finns en

större öppenhet mellandagens bönder, där man kandiskutera stort som smått,samverka och samarbetasom gör att det blir en störreöppenhet.

PETER KÄRR

Malin Sjöström till höger med sonen Axel och Emma Bäckström, trivs med bondelivet och tycker det både är intressant och stimulerande att vara en del av den norrländska livsmedelsproduktionen. Foto: PETER KÄRR

”I norra Sve-rige använ-der vi väldigtlite bekämp-ningsmedeloch mineral-gödsel.

Malin Sjöström

och Emma Bäckström

”Många konsumen-ter har inteen susningom hur produktio-nen går till.

Malin Sjöström

och Emma Bäckström

TAVELSJÖProjektet ”100 bäddari bygden” har ett långsiktigt mål som ska få fart på boende, serviceoch aktiviteter i Tavelsjö- och Rödåbygden.

Under några höstveckor harföreningen TuRe, Tavelsjö–och Rödåbygdens utveck-ling, genomfört inspira-tionsmöten för att speglaintresset bland markägare

och fastighetsägare i det geo-grafiska området till ensamordnad satsning för attfå fram fler bäddar, genomrenovering och nybyggnadav stugor, bagarstugor ochlägenheter. Projektet är finansierat

via Leader URnära.– Som det nu är finns det

lite boende på landsbygdenför besökare och turister,förklarar Göran Sundqvist,ordförande för TuRe.– Mötena som vi anordnat

hittills har varit välbesökta Förstudien ska pågå fram

till årsskiftet.– Då vet vi om det finns ett

intresse att vara med i denhär satsningen och hur stortintresset att gå vidare är,säger han.Är det tillräckligt många

som nappar på idén kan projektet gå vidare.– Det vi kan göra är att

hjälpa till med marknads-föring, upphandlingar,bygglov och andra admi-nistrativa rutiner.

”100 bäddar i bygden”handlar långsiktigt om attgöra Tavelsjö- och Rödåbyg-den känd, skapa en mottag-ningsorganisation som kanta emot turister, besökare,öka inflyttningen och stärkaturismen i området.Den 27 oktober genomförs

en seminariedag i Tavelsjöbygdegård under rubriken: ”Bygga för uthyrning pålandsbygden” som GrönaNavet står bakom.

Där kommer bland annaten representant från föreningen NeDa, Nedre

Dalälvssamarbetet, att med-verka. NeDa bildades redan1986 och består av orter ochsamhällen efter nedre Dal-älven, en sträcka på 15 mil.

PETER KÄRR

Turistprojekt i Tavelsjö- och Rödåbygden

”Som det ser ut nu finns detlite boende på landsbygdenför besökare och turister.

Göran Sundqvist, ordförande för TuRe

100bäddar i bygden

handlar långsiktigt omatt stärka turismen iTavelsjö- ochRödåbygden.

oktober 2012 9

Skogsaffärer på nya sätt.

Våra fl erträdshanterande skördaregallrar snabbare och billigare. Vi driver hela tiden utvecklingen för att öka produktiviteten och värdet på skogen. Nästan alla våra gallringsmaskiner har aggregat för fl er träds hantering som kan ta 3–4 träd åt gången istället för ett och ett. Med fl erträdsaggregat kan vi gallra tidigare, vilket ökar produktiviteten. Tekniken gör också att vi kan få ut större volymer biobränsle i gallringen och på så sätt skapa ett bättre netto för skogsägaren. Hitta och kontakta din närmaste virkesköpare på www.sveaskog.se.

8–10% MÖJLIG AVKASTNING Jord- och skogsbruket är framtidsbranscher i förändring. Att vara uppdaterad inom sparande, avkastning och investeringar blir allt viktigare. Genom Landshypotek kan du investera till låg risk och med en prognostiserad avkastning på 8–10%.

Gå in på landshypotek.se för att se vad Landshypoteks unika investeringsmöjlighet kan göra för dig.

Anmälan till möte görs på landshypotek.se eller på 0771-44 00 20.

VÄLKOMMEN TILL NÅGOT AV VÅRA MÖTEN SÅ BERÄTTAR VI MER. Enköping 17/10 · Sjöbo 18/10 · Ängelholm 18/10 · Kalmar 23/10 · Karlstad 30/10 · Örebro 31/10 · Roma 1/11 · Växjö 6 /11 · Huskvarna 7/11

Halmstad 13/11 · Skövde 20/11 · Alingsås 20/11 · Gnesta 22/11 · Stockholm 22/11 · Norrköping 27/11 · Skellefteå 28/11 · Hedemora 29/11

Östersund 4/12 · Örnsköldsvik 6/12

LÄNETEfter flera års kraftigvindkraftsutbyggnadväntas vindkraftengöra en kraftiginbromsning kommande år.– Kombinationen aven halverad ersättningför förnybar el och dei dagsläget låga elpris-erna innebär en eko-nomisk utmaning förvindkraftsprojekt,säger Annika HelkerLundström, vd Svenskvindenergi.

2011 producerade svenskavindkraftverk drygt 6,1terawattimmar el, vilket ärmer än en genomsnittligsvensk kärnkraftsreaktor.Fjolåret innebar att produk-tionskapaciteten för vindel

ökade med 74 procent, jäm-fört med föregående år. I årtillkommer ytterligare enterawattimme produktion-skapacitet jämfört med 2011,vilket innebär en årsökningpå 33 procent.

PrognoserSvensk vindkraftsutbygg-nad har gått som tåget desenaste åren. Sedan 2008 harelproduktionen från vind-kraft tredubblats, och sedan2006 har en sexdubblingskett. I dagsläget står elpro-duktionen från vindkraft för4,4 procent av den totalaelanvändningen i Sverige.

Enligt en färsk rapportfrån konsultföretaget WSP,om vindkraftens samladebidrag till den svenska eko-nomin, har omsättningeninom vindkraftsbranschenökat från 6,9 miljarder år2010 till 15 miljarder år 2011.

I samma rapport görs enprognos, baserat på 27 vind-kraftsföretags befintligainvesteringsplaner, om attsatsningarna kommer attöka till 30,5 miljarder år2020, med en fyrdubbladvindkraftsproduktion, tillöver 26 TWh, som följd.

MotvindSamtidigt konsta-terar branschensaktörer ochdebattörer attden kraftigautbyggnadenlett till pris-ras på elcer-tifikat. Ikombina-tion medfallandeelpriserbefarar

branschorganisationenSvensk vindenergi att vind-kraftsutbyggnaden kommeratt få motvind.

–Under 2012 fortsätterden kraftiga utbyggnaden,men från 2014 ser det ut attbli en kraftig inbromsningom inte regeringen ingriper,säger Annika Helker Lund-ström, vd för svensk Vinde-nergi, i en intervju i DagensIndustri.

FREDRIK BJÄRNESAND

Inbromsningväntas nästa år

”Utbyggnaden är fort-farande väldigt kraf-

tig, men efter 2012kommer vi se enkraftfull inbroms-ning”, sägerAnnika HelkerLundström, vdför intresse-

organisationenSvensk

Vindenergi.Foto: BALDUR

BRAGSON

oktober 201210

Samhällsvinster✔ Antalet anställda inomvindkraftsbranschen ökadefrån 3 300 personer år 2010till drygt 7 000 år 2011. Framtill 2020 beräknas antaletanställda öka till cirka 11 000personer, om vindkraftsbola-gens planer slår in. Denstörsta ökningen väntas skefram till 2015. ✔ Samhällets skatteintäkterfrån vindkraftsbranschenökade från 950 miljoner kro-nor år 2010 till 2,0 miljarderår 2011, och beräknas öka till3,6 miljarder kronor år 2020.

Källa: WSP

Vindkraftslän i Sverige

Drifttagna verk, första

halvåret 2012

Totalt antal verk,

halvårsskiftet 2012

Total installerad

effekt (MW)

Riksranking, installerad

effekt

Riksranking, effekt per landyta

Västra Götaland3447462014Skåne 5 359 460 2 2Västerbotten 10 149 293 3 10Jämtland 1 117 217 4 12Halland 13 175 215 5 3Dalarna 3 96 191 6 9Gotlands län318018771Kalmar län 4 135 187 8 6Östergötland 4 136 147 9 7Norrbotten 0 63 120 10 17Jönköpings län 2 47 72 11 8Blekinge 3 42 57 12 5Gävleborg 13 28 52 13 13Värmland 2 19 40 14 14Örebro län 3 36 38 15 11Västernorrland 2 23 28 16 16Uppsala län 1 13 11 17 15Kronoberg 0 5 3,8 18 19Södermanland 1 5 3,5 19 18Stockholms län062,12020Västmanland 0 2 0,066 21 21

Källa: Svensk vindenergi

Statistik

”Vindkraftenhar byggts utsnabbare änvad någonkunnat före-ställa sig.Men omdenna ut-veckling skafortsättamåste utbygg-nadsmålettidigare-läggas.

oktober 2012 11

NYLANDLara Domeij, Nyland,Husum, är en verkligvindkraftspionjär inorr.– Folk flockades närjag drog igång 1998,det var roligt attkunna bjuda på enattraktion, sägerLasse.

Det viner svagt mellan tal-larna på tomten hos LasseDomeij i Nyland, Husum.Väl dold bakom trädstam-marna reser sig stålmasten20 meter upp i luften.

Rotorbladen sveper medelva meters radie i takt medatt vinden tilltar.

– Jag var först med vind-kraft i Ö-vik, säger Lasseoch gläntar på ståldörrendär styrenheten blinkar idunklet.

Lasse var förutseende, det

kan man konstatera om manhöjer blicken mot Gabriels-berget, där i dag 26 snurrorbryter horisonten. Totalt ärparken planerad för 44 snurror.

– Jag var väl intresseradatt gå med i början, menintresset svalnade, sägerLasse som inte haft någralysande erfarenheter avvindkraftens lönsamhet.

MätarskåpNär det begav sig betaladeLasse 250 000 kronor för sittgårdskraftverk på 15 kW.

– I början, när ersättningför grön el var 9 öre perkilowattimme, utöver dåva-rande marknadspriser påcirka 37 öre kilowatten, gavdet bra utdelning. Men detdröjde bara tre år så halvera-des ersättningen för grön el,säger Lasse och visar mätar-skåpet på ladan där förbruk-ning och leveranser registre-ras.

– Statistik och siffror ärinte min starka sida. Hadejag kunnat ta vara på all elsjälv, och sälja när det blåser,hade jag både varit självför-sörjande och tjänat bra påkuppen.

De fasta avgifterna tillnätägaren, för in- och utför-sel, är en nagel i ögat.

– Jag har försökt få till enöverenskommelse med nätä-garen, Vattenfall. Snurrornapå berget har en helt annanförhandlingssits, dessutom

har de elcertifikat att gå på.Om jag fick ”cleara” över-skottet mot vad jag konsu-merar skulle jag må gott.

VattenkraftI dag är det vågkrafternasom fascinerar Lasse.

– Så mycket som det blås-er, och med alla vattenrörel-ser, vore det konstigt om intenågot skulle gå att omvandlatill energin via plattformarsom höjer och sänker sig.

FREDRIK BJÄRNESAND

VindkraftspionjärenLasse Domeij, Nyland, Husum, har under sitt 80-åriga liv arbetat som maskinentreprenör och bland annat kuskat runt isamband med vattenkraftsepoken. Vindkraftverket på tomten köptes från Mellansverige. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

När det blåser och snurrar står konsumtionsmätaren stilla,då tickar leveransmätaren istället. ”Nettopluset är litet, medalla tillkommande nätavgifter” säger Lasse Domeij.

Vid horisonten reser sig Gabrielsbergets vindkraftspark iNordmalings kommun, med 44 planerade snurror. ”Vind-läget här är perfekt.”

”Utdelningen täcker väl en ochannan krognota till jul, menmed tanke på investerings-kostnaden och all servicegenom åren så blir detganska dyra krogbesök.

oktober 201212

Nedläggningshotad såg blev

Patrik och Andreas Olofsson, far och son i företaget Flärke såg och

”Kompletterat medhörn och

indelningsknutar fårman känslan av ettriktigt timmerhus,

men med klarabyggtekniska

fördelar. Interiörtpassar vår panel var

helst du vill skapaen rustik, mysig och

gedigen miljö.”

”Vi är som pizzabud och levererar hem tilldörr om så önskas, det är en del av grejen.”Patrik, Jimmy och Andreas.

Hunden Blomma, 11 år. ”Där har du personalchefen i företaget.”

Patrik och Andreas Olofsson är till 100-pro-cent fokuserade på hyvlade produkter.

”Jag återinvesterarefter vad likvidi-teten räcker till, så har vi gjort hela tiden.

FLÄRKE Årets företagare i Nordmaling har med långsiktiga återinvesteringar skapat god lönsamhet i mindresågverk.– Jag kom hit för attköpa trälister, när jagkörde hem hade jag köpthela sågen, sägerAndreas Olofsson.

Det var 1979 som Andreas Olofs-son svängde in till Torsten Berg-lunds såg i Flärke för attbeställa listverk.

Ägaren, som närmade sig pensionssträcket, sa sig varaless och ville sälja, alternativtlägga ner.

”Vad ska du ha?” undradeAndreas, som vid tiden varreparatör på sågen i Rundvik,dåvarande Masonite.

Gamla kunderPlanen var att göra Flärke sågoch hyvleri till ett lagom som-marjobb.

Men redan 1983 var det dagsatt bilda aktiebolag.

–Jag tog över de gamla kun-derna, säger Andreas som i dag levererar profilproduktentimmerpanel till privatperso-ner, återförsäljare och byggföre-tag i främst norra Sverige.

Stabil omsättningBokslutssiffrorna lyser behag-ligt svarta många år tillbaka.

Omsättningen är stabil pådryga 6,5 miljoner, med envinstmarginal på fem, sex pro-cent.

–Vi har haft en lämplig stor-lek och inte blivit lika drabbadeav lågkonjunkturer, sedan är vinaturligtvis också väldigt flex-ibla, det är en fördel med attinte vara för stor, sägerAndreas.

UtbyttaI dag är alla hyvelmaskinerutbytta.

–Jag återinvesterar efter vadlikviditeten räcker till, så har vigjort hela tiden, säger Andreas.

Sågen däremot står still.–Virket köper vi från de

stora jättarna, kapacitetenhär är för liten, det vi sågar pååtta timmar har vi hyvlat uppföre klockan elva morgonendärpå, säger Andreas Olofs-son.

Flärkesågen har idag fyraanställda.

Årets företagare✔ Andreas Olofssons har nyligen utsetts till årets företagare i Nordmalings kommun, där Andreas och företaget är skrivet. Moti-veringen lyder: ”Familjen och jubilaren har genom ett långsiktigtoch målmedvetet företagsengagemang skapat ett lönsamt företagsom även är ett föredömligt exempel på lyckad planerad genera-tionsväxling.” ✔ Utmärkelsen, som delas ut av organisationen Företagarna i lan-dets samtliga kommuner, går till företagare som under året utförten prestation i sin kommun; som visat prov på extra kreativitet,företagsamhet och gott ledarskap; samt genom sitt sätt att vara fungerar som förebild för och ambassadör för andra företagare.

Källa: Företagarna

–Styrkan är vår kunskap, vianpassar oss snabbt och kanköra korta serier, allt efter kun-dernas önskemål, säger sonenPatrik som mer eller mindrevuxit upp på sågen och medgeratt det blir en hel del oplaneradarbetstid.

–Det är familjen som får sittaemellan, det är ju så det är attvara egen företagare, sägerAndreas.

–Å andra sidan kan manbörja lite tidigare på morgonen,och fredagskvällarna är heliga,säger Patrik.

–Semestrarna håller vi ocksåpå, vi brukar överlappa så attalla får vara lediga, sägerAndreas.

ÄgarskifteEfter nästa årsbokslut tarPatrik över. Han är fullt på detklara med vad han ger sig in i.

–I sex år arbetade jag påVolvo lastvagnar i Umeå, menjag valde att säga upp mig ochgå tillbaks hit. Jag var ändå härall tid som jag var ledig frånVolvo, säger Patrik.

Fördel vara ensamAndreas menar att det är en fördel att vara ensam i ledningen.

–Då blir det lättare att fattabeslut, slitningarna blir mindre. Å andra sidan bör man hanågon att bolla tankar med, därhar jag litat till vänner ochbekanta, de har fått vara gratiskonsulter.

Efterfrågan avgörKommer du att anställa nunär pappa slutar, Patrik?

–Vi får väl se hur marknadenutvecklar sig, det är helt bero-ende på efterfrågan, sägerPatrik.Vad ska du göra som pensionär, Andreas?

–Jag får väl fortsätta somkonsult, skrattar Andreas.

FREDRIK BJÄRNESAND

4anställda har Flärke såg och hyvleri, som

grundades 1979.

oktober 2012 13

långsiktig hyvelframgång

Efter nästa årsboksluttar Patrik över. Han ärfullt på det klara medvad han ger sig in i.

hyvleri. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

”Det var en stor överraskningatt bli utsedd till årets företagare. Jag trodde intemina öron när de ringde, jagblev helt mållös.”

Andreas Olofsson, Nordmaling

Verkar för ett hästliv utanför travbananÖRNSKÖLDSVIKEn förening som syftartill att höja statusenför travarna och verkaför ett fortsatt liv förhästarna utanför ovalen.– Det är hemskt atttravare inte ska hanågot värde utanförovalen, säger Linda-LiIsaksson, ordförande iMittsvenska ridtravar-föreningen som frånoch med i år har sittsäte i Örnsköldsvik.

Mittsvenska ridtravarföre-ningen är en underföreningtill Svenska ridtravarföre-ningen som startade upp2003. År 2008 öppnades detupp för distriktsföreningaroch från och med i år harMittsvenska ridtravarföre-ningen sätet i Örnsköldsvik. Syftet är framförallt att

höja travhästens status ochverka för att travhästen harett värde även utanför tävlingsbanan. Då oavsettom karriären som travareavslutats på grund av ålder-

kriterier eller bristandetalang framför sulkyn.– Föreningen ska hjälpa

till att skapa nytt liv för travare, för hästar som intedög i travet, som fallit förålderstrecket och även förframgångsrika travare sominte kan gå till avel. Det manmåste tänka på är att manmåste utbilda travarna tillridhästar, säger Linda-Livars första häst var en föredetta travare.– Det är fortfarande en

häst med fyra ben och tregångarter. Det är bara det attman får se dem som unghäs-tar igen när man börjar ridadem. De är som regel outbil-dade när det gäller ridning.

Avlade för hastigetenTravhästar är avlade för attvara snabba. Det är en detaljsom inte bör glömmas bort.Likaså är det bra att redan

från början ha inställningenatt arbeta med en travaresom om det vore just en ung-häst. – Det är just det som folk

glömmer, travare haranvänts till ett specifiktändamål tidigare. I stort sett

är det trevliga hästar, lätt-hanterade och arbetsvilliga.Som förening vill vi hjälpadem som vill utbilda sin travare till ett liv utanförtravbanan och därigenomhjälpa hästen att få en högrestatus. Hästen är ändå detviktiga, det gemensammaför alla på amatörnivå. JagHar aldrig förstått de härklyftorna mellan olikarasintressen inom häst-branschen.

Utbildad till ridhästSjälv rider Linda-li numeraforne travaren ”Seeyouin-court” och har under halv-året hon haft honom fått tillen samlad galopp just genomatt hon arbetat med attutbilda honom till ridhästfrån grunden.– Jag älskar verkligen de

här hästarna, riktiga kompi-sar om man hittar rätt. Otro-ligt fina hästar som är värdaett liv utanför travet. Inte såatt man ska täcka frys-stämpeln som avslöjar attdet är en ridtravare medmascara eller skokräm, konstaterar Linda-Li.

MARIA BOSTRÖM

14 oktober 2012

En stor koffert full med böcker. Enmindre väska. Den innehöll lite

kläder. Dessutom hade hanmed sig sin fiol. Det var allt.

Året var 1902. Vår Profilhade precis fyllt 14. Hanskulle göra en lång resa.Han var på väg till Amerika.Vår Profil reste ensam. En

bonde skjutsade honom tillGrängesberg. Där tog hantåget. Färden gick sedan via

England till New York.Vår Profil måste få ett namn.

Senare i livet brukade han an-vända pseudonymen ”Black Jim”.Låt oss kalla honom för Jim.

I New York fick han problem. Hanavkrävdes en tullavgift för sin fiol.Jim vägrade betala och sade att

han hellre slog sönder fiolen än be-talde tullen. Då slapp han avgiften.

Jim var mycket begåvad. Han hade lärt sig att läsa ochskriva redan vid 5 års ålder. Han hade också lärt sig såmycket engelska att han klarade sig under resan.

Från New York fortsatte han till Forest Lake i Minne-sota. Där bodde hans faster. Det var hon som betaltresan.

Vår Profil började jobba på fasterns gård. Det gickinget vidare. Jim orkade inte med det tunga jordbruksar-betet.

Han flyttade till en farbror som levde av jakt ute i öde-marken. Där fanns det fortfarande en del indianer.

Vår Profil trivdes inte i ödemarken. Det skrev han tillsin pappa. Det var pappan som sänt iväg Jim till USA föratt sedan eventuellt komma efter med resten av familjen.

Nu skrinlades de planerna. Jim kallades hem. Hanlämnade kvar kofferten, böckerna och fiolen och lycka-des med knapp nöd ta sig tillbaka till Sverige.

Vår Profils USA-resa är en av de mindre kända episo-derna i hans liv. Trots att han inte blev särskilt gammalhann han ända pröva många olika yrken.

Jim hade en mycket enkel bakgrund. Han kom från enfattig familj. Alla måste försörja sig. År 1906 började vårProfil arbeta på ett pappersbruk. Det gick inte. Sedanblev han byggnadsarbetare. Det gick inte heller.

En tid var han försäljare, men lyckades inte säljanågot. Han blev lärare på ett par platser, men slutade all-tid efter en kort tid.

Ett något mer varaktigt jobb fick han först 1912. Dåblev han ombudsman för en nykterhetsrörelse som hetteTemplarordern. Den tjänsten behöll han i cirka ett år.

Vår Profil passade inte till något av de här jobben. Hanhade en helt annan och mycket speciell typ av begåv-ning. Han var poet och drömmare.

Jim skrev dikter. Enligt fadern Adolf kom han igång påordentligt först 1913. Resultatet blev en diktsamling somdöptes till ”Kolarhistorier”. Vår Profil skickade den tillbokförlaget Tiden som gav ut den 1914.

Det blev succé. Vår Profils dikter byggde på gamla his-torier från hans hemtrakter. De innehöll både drömmaroch realistiska berättelser sammanvävda i en sällsamblandning.

Kolarhistorier följdes så småningom av flera nyadiktsamlingar. Totalt blev det åtta stycken mellan åren1914 – 1922.

Vår Profil berättade om människor och natur. Han in-troducerade originella typer som ”Ring-Anders”, ”Medel-pads-Pelle”, ”Dobb-Lasse” och ”Hyvlebänken” som fåttsitt namn därför att han stulit en hyvelbänk.

Succén medförde tyvärr inte några större inkomster.Jim fick visserligen en del honorar och dessutom någrastipendier. Men pengarna rann bort genom fingrarna påhonom.

År 1918 hände något trevligt. Då gifte sig Jim med enlärarinna som hette Olga. De bosatte sig i Gonäs straxutanför Ludvika.

Vår Profil fick en fru som förstod honom och tog hand

om honom. Olga behöll sitt jobb och stannade kvar iGonäs medan Jim ofta befann sig på annat håll för attsöka inspiration till sina dikter eller träffa författarkollegor.

Den 15 september 1920 tog Jim in på Hotell Hellmanpå Bryggaregatan 5. Han hade kommit till Stockholm föratt söka jobb på tidningen Social-Demokraten.

På morgonen den 16 september hittades han död påsitt rum. Han hade blivit förgiftad. Hotellpersonalen haderökt rummet med cyanväte för att döda vägglöss ochsedan inte vädrat ut det ordentligt.

Ytterligare en person dog på hotellet samma natt. Detvar en försäkringsinspektör från Bollnäs som blev förgif-tad i ett annat rum.

Han är glömd. Men vår Profil är ihågkommen som en av Sveriges

mest älskade poeter. Han har hyllats med ett museumoch hans minne vårdas av ett sällskap med över 1.000medlemmar.

Vem var han?

Av Anders Palm

Tävli

ng

Skriv ditt svar på ett vykort och sänd in det till oss senast fredag 2 november. Vinnare och rätta svar presenteras i nästa nummer.Jord & Skog Box 3053, 903 02 UmeåMärk vykortet med Den Mystiska Profilen.

Gissa och vinnBlomstercheck värde 200 kr.

DEN MYSTISKA PROFILEN

Det ska inte vara tungt för ryttare som har en före detta travare att samlas och utbilda sigför ridning tillsammans. Den inställningen har Linda-Li Isaksson, ordförande för Mitt-svenska ridtravarföreningen som från och med i år har sätet i Örnsköldsvik. Foto: PRIVAT

oktober 2012 15

Skivstången som är prydd med röda

och gula vikter sträcks upp i luften på

enklaste sätt.

Det är Norrflärkes styrkelyftspionjär

Urban Forslund som ligger på bänken

och låter inte träningen vila trots

helgens tävling på hans förra ort,

Sollefteå.

– Jag har inte varit aktiv med trä-

ningen hela tiden, men nu när man har

Urban gör både sig själv

och Norrflärke starkare

NORRFLÄRKE. När Urban

Forslund flyttade till Norr

flärke var ett ordentligt gym

något som saknades.

Styrkelyftaren som varit med

att starta Sollefteås första

gym bestämde sig då för att

även ge den lilla byn på

landsbygden en chans att bli

starkare.

– Det är ju inte alls lika roligt

att träna själv och nu har jag

ett lag att tävla med, berättar

Urban.

fått ihop ett lag så har jag startat upp

igen, säger Urban och sätter sig upp.

Det är en ödmjuk man med en finur-

lig glimt i ögat som sitter på tränings-

bänken och tar igen sig efter lyften.

Flera personer är på plats i lokalen

och däribland yngsta sonen Alfred som

ger sig på att lyfta en skivstång av trä.

– Arlfred är med mig på gymmet mer

än någon av mina tre andra barn, och

åldern är inget hinder, säger Urban

som har förhoppningar om att det även

blir en styrkelyftare av honom.

Att träna ungdomar är något han

sysslat med ända sedan han började på

Bredbynsskolan som resurs och

elevassistent.

Han ordnade då styrketräning på

Elevens val, ett tillval som ledde flera

av högstadiets ungdomar till ungdoms-

SM.– På den tiden var jag inte lika aktiv

utan ungdomarna fick tävla, och det

var roligt att de blev så duktiga, säger

han.

Själv minns han sin första tävling

från 1999 som väldigt spännande.

– Jag var riktigt nervös. Det krävs ju

att man vågar för det är trots allt en

stor skillnad då det är tävling jämfört

med träning. Det är trots allt tre

domare som ska sitta och bedöma ens

utförande, berättar Urban.

Redan innan första tävlingen var han

väl etablerad inom Sollefteås

träningsvärld som en av grundarna till

Arla gym och hade själv hållit igång

med träningen i nio år.

– Gym fanns ju, men inte i Sollefteå.

Det var ingen som introducerat den

formen av träning där, säger Urban.

2001 flyttade han, frun Charlotta och

den då ettårige sonen Edvin till Urbans

föräldrahem i Norrflärke.

– Det föll sig helt naturligt, då jag

spenderat alla somrar i Norrflärke när

jag var liten och det var bland det roli-

gaste som fanns, säger Urban och lyfter

fram närheten till fisket som ett kärt

intresse.

Samma sak gällde på den nya orten.

Ett gym fanns inte, och några av

byborna kom med förslaget att Urban

skulle starta upp med ett även här.

– Vi sökte bidrag och beviljades en

summa på 220 000 kronor. Då fick vi

möjlighet att göra det ordentligt med

rejäl och varierad utrustning, säger

Urban.Innan dess hade han börjat finna

sporten allt mer ensam och mindre

inspirerande.

– Jag tränade själv hemma i källaren

och min fru fick passa vikterna. Det

blev också tråkigt att sitta och köra

själv till träning, berättar han.

Men trots falnande inspiration lyck-

ades han ändå smitta av styrkelyftets

fördelar till byarna runtomkring och

i våras startade dessutom ett lag.

– Nu har vi börjat tävla, och grab-

barna som är med är riktigt duktiga.

Det blir mycket roligare när man är

fler, påpekar Urban.

Skogen är utöver bra invånare och fina

fiskelägen en annan av Norrflärkes

tilltalande styrkor, och innan han ham-

nade i skolans värld arbetade Urban

i skogen. Det var ett arbete han fann

väldigt avkopplande.

– Det är bra hjärnrensning, både att

stapla och hugga. Oftast lyssnar jag på

ljudbok under tiden, säger han.

Då det är ett sådant stort intresse,

händer det då att du går till

överdrift med veden?

– Det får jag höra hela tiden. Min fru

brukar säga att jag bara flyttar runt

veden på olika ställen på tomten, säger

Urban och skrattar.EMMA ERIKSSON

6 september 2012

13

Personligt

Urban Forslund

Ålder: 47 år

Bor: Norrflärke

Familj: Frun Charlotta, barnen Emma, 26,

Edvin, 12, Linnéa, 10 och Alfred, 3,5.

Yrke: Resurs på Bredbynskolan

Senast lyssnat: Gidons ring ”Jag lyssnar på

ljudböcker jämt, när jag håller på med ved

lagar mat, kör bil.”

Lagar helst: Stekt fläsk, löksås och ”pärer”.

Roligaste tävlingsminne: USM i Borlänge

när jag följde skolans elever, de var riktigt

duktiga”.

Bästa avkopp-

lingen för Urban

är att hålla på

med veden.

Både huggandet

och staplandet

ger honom ett

lugn efter

arbetsdagarna

på Bredbyn-

skolan.

Nästa generation styrkelyftare är på gång. Urban Forslund ser på när sonen Alfred, 3,5 år, lyfter skivstången av trä, som tillverkats

just för barn som vill prova på träningen.

Foto: EMMA ERIKSSON

2001flyttade han,

frun Charlotta

och den då

ettårige sonen

Edvin till

Urbans

föräldrahem

i Norrflärke.

Sånt&

6 septemb

12

FamiljVälkomm

hälsning

tecknin

uppvak

Senast må

vi ha din f

eller post

Foton ret

Vi vill gratulera

Jessika Modin Uberg, som

fyllde 7 år den 2 september.

Hoppas du fick många presenter

och tårta.

Vi som önskar detta är

Farmor och Farfar.

Ringen – cirkeln – är en

gammal symbol för enhet.

Jesus ber i sin överstepräs-

terliga förbön, att ”de alla

ska vara ett - liksom Fadern

och Han ÄR det.” Jesus

gjorde sig inga illusioner

om enheten, det gjorde inte

aposteln Paulus heller.

Enheten är minst av allt

lättköpt. I den fallna världen

ligger splittring och konflikt

närmare till hands än

enhet. Egenintresse och själ-

viskhet konkurrerar alltid

med kärleken. Enheten går

ständigt förlorad.

Men Jesus ber ändå i sin

bön ”att de alla må vara ett”

– och Paulus likaså. Han

fortsätter att vädja till våra

bästa sidor, därför att enhe-

ten är ett av kyrkans

främsta kännetecken. Om

enheten INTE finns, brister

kyrkan i trovärdighet.

Paulus skriver i brevet till

Filipperna så här: OM det

alltså finns tröst genom

Jesus Kristus, uppmuntran

från kärleken och gemen-

skap från Anden, OM det

finns ömhet och med-

känsla, gör då min glädje

fullkomlig genom att visa

enighet. Lev samman i kär-

lek, eniga i tanke och sinne-

lag, fria från självhävdelse

och fåfänga. Var ödmjuka

och sätt andra högre än er

själva.Tänk inte bara på ert eget

bästa utan också på andras.

Låt det sinnelag råda hos er

som också fanns hos Jesus

Kristus. Ja dessa uppma-

ningar från Paulus behöver

vi också i vår tid ta till oss.

Uppmuntra varandr

andra högre än os

och framförallt vis

och aktning för v

Men blev det, ÄR d

Ordet symbol b

det som är spli

samman så att he

synlig. Men värl

bolisk, den känn

att alla driver ÅT

HÅLL. Därför

ojämn kamp a

kyrkans enhet

samling ska ni

VI har den rä

har det varit

rätt vanligt än

– när vi upp

litenhet, och

försoning, d

erkänna

mellan män

shatteringa

9/9 2012 Fjortonde efter Trefaldighet ENHETEN I KRIS

Betraktelse

Bilden som visar h

gammal. Bilden ä

Sellner, Leksand.

Tusen rosor till Ar

för hjälpen till två fl

i Nepal.

Elsi och Kurt

Örnsköldsvik

Inför älgjakten vill Erland Westman i Bredbyn

tipsa om följande recept för en god älggryta.

Älggryta (4-5 portioner)

I kg älgkött (fint) ex fransyska eller ytterlår, skuret i tärningar.

Bryn köttet och lägg över i gryta, tillsätt 2-3 dl vatten.

3 msk vetemjöl

1 flaska porter eller öl

1 tsk salt

10-15 enbär

1-2 tsk timjan

3-5 lagerblad

2 msk soya

3-4 morötter, skurna i ca 2 cm bitar

1 gul lök

1,5 purjolök

1 dl lingonsylt

Kryddor: svartpeppar efter önskemål.

Gör så här: När köttet är brynt och har ”puttrat” färdigt, häll

över till en gryta, ca 3l, tillsätt ovan nämnda ingredienser och

koka upp, skumma om det behövs. Låt grytan småkoka i 1 – 1,5

timme på låg temperatur. Garnera med persilja.

Grytan blir bäst om den görs dagen före användning.

Tipsar om god älggryta

FAMILJESIDAEn familjesida därdu helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill! Skicka till familj@nordsverige.se

REPORTAGEVi hittar varje vecka personer som någonstans ute i lands-bygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

Pang. Där var jakten är

igång. Bland de första skott-

en som föll på säsongens

första dag stod Norrvåge

jaktlag för, två smällar som

fick en tiotaggare till

backen.

– Älgen sprang ut under

kraftlinan på 30 meters

avstånd, berättar Hans West-

man som har den tradition-

senliga grankvisten i keps-

en, och är en av morgonens

två skyttar.

Han och Anders Sellin satt

spänt och lyssnade på drevet

som startade upp en kilo-

meter bort under regi av

jämthundstiken Ami när

tjuren helt plötsligt dund-

rade ut framför dem.

Jaktlaget förfogar över

1 000 hektar utbrett över fyra

öar ett par kilometer bort

från Gullivks havsbad.

På Råskärsön där morgo-

nens jakt bedrivs ser skogen

ut precis som en vanlig skog

redan då man traskat endast

hundra meter från strand-

kanten. För ett par år sedan

drabbades ön av ett åskned-

slag och en del av skogen

började brinna, men trots

förödelsen av träd så har det

inte drabbat jaktlagen.

– Det blir ju till mat för

djuren, så på det viset har

det varit bra, berättar

Anders.

Klockan är nio på morgo-

nen då älgen är redo för

transport ner till båten, ett

arbete som heter duga då en

älgtrack inte är att tala om

ute på ön.

Istället använder jägarna

en platt pulka, spännband

och armstyrka för att få ner

älgen, och denna morgon

går det extra lätt då det

handlar om hundra meter in

nedförslutning.

Väl nere vid båten används

en stubbrytare av gammal

modell för att få älgen

i båten. Anordningen har

jaktlagets äldste medlem

Hugo Wågberg konstruerat.

Trots sina 88 år, varav tre

fjärdedelar av alla hans hös-

tar har spenderats i älg-

skogen, verkar han vara

pigg som en mört.

– Älgjakten har varierat

mycket mellan åren, men

det som har allra mest bety-

delse är hundarna. De gör 95

procent av jobbet, säger han.

När han på slutet av

40-talet började jaga var bra

hundar en sällsynt vara, och

likaså jägare.

– Dåliga hundar och

ovana jägare var det då.

I dag är det annat, berättar

Hugo.

Ö-jakten startade i början

av 90-talet och Norrvåges

laguppställning har under

åren bytts ut och numera

består det av tio medlemmar

varav sju gav sig ut under

årets premiärdag.

– Det är ju speciellt att

jaga på en ö. Är vädret för

blåsigt kan vi inte ta oss ut,

sen så måste vi jaga med

omdöme. Tömmer vi ön är

den ju tom. Det kan ta lång

tid innan älgar simmar ut

hit igen, berättar jakt-

ledaren Lage Tjärnström.

Men djurlivet består inte

bara av älgar, utan även hare

och räv jagas ute på ön.

Rådjur brukar också skym-

tas mellan träden, och ovan-

för våra huvuden längs

kraftlinan seglar en havs-

örn. Med tre plus tre älgar

i tilldelning är jakten oftast

avklarad på ett par dagar,

och då beger sig de flesta av

jägarna till andra jaktlag.

EMMA ERIKSSON

GULLVIK. Många jägare packade på

söndagskväll i ordning bilarna och körde iväg

till jaktstugan längs någon krånglig skogs-

bilväg. Men inte Norrvåges jaktlag – de åkte

båt.– Det är väldigt speciellt att jaga på en ö,

berättar jaktledaren Lage Tjärnström från

Degerfälle.

Jakt på ön

där vädret styr

Dagens skyttar Anders Sellin och Hans Westman satt på 30 meters avstånd när tjuren dundrade förbi

6 september 2012

14

Här övergår havsö till älgskog efter bara ett par meter med klippor och strand.

Jägarna förbereder pulkan för att kunna baxa ner älgen till båten.

1983fälldes det 180 000 älgar

i Sverige. Detta var under

70- och 80-talets

älgexplosion, vilket

innebar att jaktlagen fick

större tilldelning för att

reglera stammen.

Älg på latin

Alces Alces är det latinska

namnet på älg, som är

det största djuret i våra

svenska skogar.

Älgen kan väga upp till 550 kilo. ”Det är ju

speciellt att

jaga på en ö.Lage Tjärnström

längs kraftlinan.

Foto: EMMA ERIKSSON

ÖRNSKÖLDSVIK.

Inlandet är tidsvis hårt

drabbade av inbrott

i bostäder, fritidshus

och jaktkojor. Nu tar

Örnsköldsvikspolisen

ett nytt grepp och

vädjar jägarkåren om

hjälp. – Nu när det är mycket

folk ute i skogen och rör

på sig är det lättare att

det görs iakttagelser på

sådant som sticker ut,

säger polisen Peter

Selling.

Inbrott är tidvis något som

drabbar inlandet tungt.

Samtidigt är det ett brott

som i regel kräver iaktta-

gelser för att det ska gå att

nysta upp och därmed

kväva brottsligheten i sin

linda. Svårigheten är ofta

att det saknas just iakt-

tagelser, därav greppet att

vända sig till jägarkåren.

– Vi vill ju ha så mycket

tips som möjligt, så det här

är ett sätt av många för att

försöka komma inbrotts-

tjuvarna på spåret. Vi för-

söker på alla sätt och vis att

folk ska höra av sig till oss.

Det försöker vi på alla möj-

liga sätt. Det är möjligt att

det är ett nytt grepp för oss

att gå via jägarkåren.

Under älgjakten, och

framförallt i början av älg-

jakten, är det mycket folk

som är ute och rör på sig.

Då ökar chansen att iaktta-

gelser görs, sådant som folk

reagerar på för det sticker

ut. Det kan handla om

okända bilar, okända

människor och rörelser på

knepiga tider på dygnet.

– Sådant som gör att man

känner att det är någonting

som inte riktigt stämmer,

säger Peter Selling och fort-

sätter:– Det är nog inte en och

samma som gör alla in-

brotten utan det är flera

falanger. Det är hela inlan-

det som är drabbat. Ena

veckan kan det vara en

ökning i Anundsjötrakt-

erna, för att nästa vecka

vara en ökning i Gideå-

trakterna. Vi har även kon-

takt med polisen i Väster-

botten och försöker hålla

kontakten över länsgrän-

serna.

För något år sedan svepte

också en inbrottsvåg över

inlandet, då även menings-

lös förstörelse följde med i

samma veva. Riktigt så illa

är det inte nu, men det blir

tillräckligt mycket skade-

görelse bara av att det bryts

upp dörrar eller fönster för

att bereda sig tillträde in i

stugor.– Det vänds ju upp och

ned på allting i inredning

för att hitta och komma åt

prylar att stjäla.

Bilars registrerings-

nummer, signalement på

misstankeväckande per-

soner är typen av upplys-

ningar som polisen vill ha.

Om man skulle kliva rätt

in på en brottsplats finns

även möjligheten till

envarsgripande, det vill

säga möjligheten att omgå-

ende slå larm till polisen

och hålla kvar gärnings-

mannen eller gärnings-

männen på platsen. Då

måste ett brott också vara

begånget.

– Fast det är inget vi

rekommenderar, påpekar

Peter Selling.MARIA BOSTRÖM

Jägare ska hjälpa polis

i jakten på tjuvar

LÄNET. I fjol fälldes det

22 788 älgar i mellersta

Norrland. I år beräknas

avskjutningen bli minst

lika stor.

Medan man i Jämtland

fortfarande fäller för

många tjurar så fällde

man i Västernorrland

färre tjurar än hondjur.

I Västernorrland fälldes det

ifjol 9 539 älgar, vilket är en

ökning med 566 djur sedan

2010.

I år beräknas avskjut-

ningen bli minst lika stor.

Men det gäller att lägga

tanke bakom skotten då

Jägareförbundet vill att

jaktlagen fokuserar på hon-

djur och låter de större

tjurarna vara.

Brist på ståtliga tjurar kan

innebära att korna skjuter

på brunsten med påföljd att

kalvarna blir sent födda

som i sin tur inte hinner

utvecklas som de ska.

Därför har Jägareförbun-

det sänt ut direktiv som ska

förstärka älgstammens

kvalité.

4 Skjut fler hondjur än

tjurar under jakten.

4 Skjut lika många kalv-

ar som vuxna.

4 Spara tjurar med mer

än tio taggar under septem-

berjakten.EMMA ERIKSSON

Tjur-brist ett växande problem

6 september 2012

15

23tusen älgar fälldes

i mellarsta Norrland

i fjol. I Västernorrland

fälldes 9 539 älgar.

Nu tar polisen i Örnsköldsvik ett nytt grepp för att stävja

inbrottsvågen i inlandet. Detta genom att vända sig till

jägarkåren för att jägarna ska rapportera om något sticker ut.

Foto: ARKIV

”Vi vill ju ha så mycket

tips som möjligt.Peter Selling

Jaktledaren Lage Tjärnström jagar i flera jaktlag då ö-jakten är slut på bara ett par dagar. ”Vi måste

skjuta med omdöme, tömmer vi ön på älgar så är det ju slut på jakt här”.

100tusen älgar skjuts

varje år, ändå

finns det kvar två

till tre gånger så

många i våra

skogar när jakten

är över.

Älgjakten

Älgjakten startades

den 3 september och

håller i Västernorr-

land på till den 29

februari. Ӏlgjakten har varierat mycket

mellan åren, men det som har

allra mest betydelse är hundarna.Hugo Wågberg

6 september 2012

16

KryssetLösning/Vinnare

Nordsverigekrysset v 34

1:a pris: 2 trisslotter

Helen Ahlenhed, Junsele

2-4:e pris: 1 trisslott

Margot Nilsson, Backe

Bengt Hopstadius, Växsjö

Bertil Aronsson, Hörnefors

Lös krysset och du kan vinna:

1:a pris: 2 Trisslotter

2:a-4:e pris 1 Trisslott

Din lösning oss tillhanda

senast den 13 september 2012.

Vinnare och lösningar presenteras

om två veckor.

Skicka lösningen till nedanstående adress:

Nordsverige, Box 3053

903 02 Umeå (Märkes kryss vecka 36)

Namn..............................

..............................

..............................

......................

Adress..............................

..............................

..............................

.....................

Postadress ..............................

..............................

..............................

..............

Lösning/Vinnare

Lilla krysset/Rebus v 34

Rätt svar: Ukraina bryter sig

loss från Sovjetunionen

1:a pris: 1 trisslott

Maria Ahlström, Frösön

Sockar

Sven Ulander, Junsele

Miriam Swedengren, Skog

Vinn

lotter!

6 september 2012

17

5 8 4

7

1

8 12

89

3 1

9 3 1 5 7 2

6 27

9

85 9

6

3

2 7 6

84

21 3 7

6 3 78

27

9

7 31

2 4

83

5

35 7 2

1 4 79

83

1 87

7 9 16 3

4 9 7

6 31

4

3

42 5

1 9 8

8 75 9 1

37 5

Lilla krysset v 36

Sudoku - lätt (ingen tävling)

Sudoku - mellan (ingen tävling)

Sudoku - svår (ingen tävling)

Så här fungerar det:

Fyll i siffrorna 1-9 i varje vågrät och lodrät rad samt i varje låda. Ingen siffra får förekomma mer än en gång

i varje rad eller ruta. Inga siffror ska summeras.

Skriv nyckelordet på ett vykort

och sänd in det till oss. Senast fredag nästa vecka vill vi ha ditt svar.

Märk vykortet med veckans nr och skicka till

Nordsverige, Box 3053, 903 02 Umeå 1:a pris 1 Trisslott, 2–3 pris: Sockar

KRYSSIDORVarje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakareLars Burman. Melodikrysset finns också med samt barnkorsord, rebusar och sudoku.

Namn: ...............................................................................................................................................................................................

Adress ...............................................................................................................................................................................................

Postadress ................................................................................................................... ....................................................................

Telefon - även riktnr......................................................................................................................................................................Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén NS_4 GRATIS

Portobetalt

SvarsförsändelseKontonummer900141500908 50 Umeå

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.4veckor

GRATIS

Testa Nordsverige gratisunder fyra veckor!Smakprover ur innehållet:

PERSONLIGTVarje vecka port rätterarvi en länsbo med enpersonlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lärvi känna intressanta personligheter i länetbättre.

LIVSSTIL LANDSBYGDVi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egenlivsstil på det ena eller andra sättet.

TRAV & TIPSVarje vecka kan Ni travtippa V75med hjälp av Västerbottningendär vi bland annat har en initieradtext och samtliga startlistor. Stryk-tipsets aktuella omgång får ocksåsitt utrymme till läsarnas hjälp.

24 augusti 2012

16 Trädgårdsliv

Bland det mest praktfulla

och exotiska i rabatten är

dahliorna som har sitt

ursprung i bördiga vulkan-

sluttningar på Mexicos hög-

platå.Där på 2 000 till 3 000

meters höjd, med en medel-

temperatur på 15 grader,

breder dahliorna ut sig likt

ett ogräs och de flammande

blommorna kallas där för

”aztekernas blomma”.

Inte i köket

Blomman har fått sitt namn

av Linnélärjungen Andreas

Dahl (1751-1789) som var

läkare och botanist.

Man hyste på den tiden

förhoppningar att dahlia-

knölarna skulle kunna

odlas på samma sätt som

potatis.

Tyvärr motsvarade dah-

lia- knölarnas smak inte för-

väntningarna, men tack

vare sina attraktiva blom-

mor fick dahlian flytta från

sin plats i köksträdgården

till praktrabatten.

De vilda örtartade dahli-

orna med enkla blommor

finns i ett 20-tal arter, men

tack vare ett idogt arbete

med att förädla och korsa

olika dahlior, finns idag

55 000 namngivna sorter.

Dahliorna är indelade i

olika grupper baserat på

blommans form. Några av

de vanliga grupperna är

kaktus-

dahlia, dekorativdahlia,

näckrosblommiga och enkel-

blommiga samt ”pompom-

gruppen”.

Vacker dekoration

Dahliorna blommar från

slutet på juni tills det att

frosten gör sig påmind.

Har man dem i en kruka

kan man förvara dem i växt-

huset eller uterummet och

på så vis få njuta av blom-

morna en längre period.

Men låt dem inte stå i

rabatten och skämmas. Bjud

in dem till middagsbordet

och gör en vacker bords-

dekoration.

Klipp av blommor och

lägg dem i en stor skål med

vatten. Dekorera med

vackra blad och njut av den

sköna fägringen som blir ett

självklart diskussionsämne

bland gästerna

runt bordet.

För att lyckas

med dahliaodling

måste man sätta knölarna i

kruka inomhus på våren

och sedan sätta ut dem när

risken för nattfrost är över.

Dahlian vill ha en solig plats

i näringsrik trädgårdsjord,

men får inte stå för blött till.

Även i handeln

De högre sorterna behöver

ett växtstöd som bör sättas

upp redan vid planteringen

för att inte skada rötterna.

På hösten måste man

gräva upp rotknölarna

innan frosten når ner i

marken.

Klipp av stjälkarna tio

centimeter från knölarna,

märk dem med namnetikett,

för att sedan lägga dem på

tork och borsta försiktigt

bort jordklumpar samt ta

bort skadade rötter.

Förvara knölarna i torr

sand eller jord. Det går även

bra att rulla in dem i tid-

ningspapper. Förvara knöl-

arna torrt och frostfritt tills

det åter är dags att sätta dem

i jorden.

Om man inte vill plantera

själv går det att hitta färdig-

drivna dahlior hos träd-

gårdshandeln.

Vill du lära dig mer om

dahlior, skötselråd, samt för-

ökning, så hittar man

mycket information på

Svenska Dahliasällskapets

hemsida, svenskdahlia.se.

AGNETA MALMSTRÖM

Färgsprakande

dahlior i

rabattenLÄNET

Så här på sensommaren svämmar rabatterna

över av en flodvåg med blomster i regnbågens

alla färger.

De liksom tävlar i att få flest blommor, locka

till sig mest insekter och frambringa mest frön

i slutspurten på livscykeln.

55000stycken olika varianter

finns av dahlior.

1

På 1700-talet kom de första dahliorna till Europa för att odlas liksom potatis, men

smaken var inte till belåtenhet och den blev istället förädlad som rabattblomma för

sin skönhet. Den blodröda dekorativdahlian (1) passar bra ihop med ringblommorna

och slingerkrassens varma färgskala.

Foto: AGNETA MALMSTRÖM

24 augusti 2012

17

Trädgårdsliv

LÄNET

I boken om dahlior

kan man känna

passionen för dessa

blomsterknölar

växa fram.

Vild, passionerad, otyglad

eller stram och elegant – det

finns en dahlia för varje

smak och personlighet.

Läs om dahlians spän-

nande resa från Mexiko, där

den numera är national-

blomma, till att spridas över

hela världen.

Boken innehåller vackra

och inspirerande bilder

Läs om blomman med

tusen ansikten, om odling,

förökning, och olika sorter.

Dessutom hittar man

recept på dahliasallad om

man vill prova på något nytt

att äta.Elisabeth Svalin Gun-

narsson är skribent och

fotograf med trädgård,

historia och arkitektur som

ämnesområden.

Hon har en brokig bak-

grund och har bland annat

arbetat som förbundssekre-

terare på Riksförbundet

Svensk Trädgård och kom-

mer även snart ut med

boken ”I trädgårdsmästa-

rens spår”.AGNETA MALMSTRÖM

Dahlior av Elisabeth

Svalin Gunnarsson

Boktips

UMEÅ

I en meandring

i Tavelån mellan

Ersmark och Ersboda

ligger ett pittoreskt

koloniområde med

63 små stugor och

odlingar.

Söndagen den 12 augusti

deltog Umeå koloniträd-

gårdsförening för första

gången i Tusen Trädgårdar,

ett riksarrangemang initie-

rat av trädgårdsgurun

Gunnel Carlsson.

– I Umeå koloniträdgårds-

förening var i princip alla

kolonilotter involverade för

att tillsammans kunna

genomföra dagen, berättade

Ann-Marie Lindgren som

organiserat förberedelserna.

Guidningar

Några av föreningens med-

lemmar erbjöd guidningar

runt i området och berättade

samtidigt om kolonins histo-

ria och visade några utvalda

trädgårdar.

– Helt fantastiskt! Jag

bara njuter av alla färger

och former, sa Marie Nord-

lund som var en av besök-

arna. Hon hade gått runt och

tittat tillsammans med sin

dotter Isabelle och hittat

inspiration till den egna

trädgården i Ersmark. De

var överens om att de ska

plantera humle vid sin nya

portal.

– Vi såg en så snygg per-

gola nyss, täckt med humle!

Andra som följt med gui-

derna menar att de fått ut

mer av besöket än om de

bara gått runt själva.

Stor lottskillnad

Någon påpekade att det är

rätt stor skillnad mellan

olika lotter. En del satsar

mest på odling. Andra föred-

rar perenner.

Att underhålla de små

husen, några gamla och hit-

flyttade från sin ursprung-

liga plats där Östra gymna-

siet idag står, ger en

omväxling i arbetet och

utlopp för andra talanger.

Utanför föreningsstugan

hade ett trädgårdscafé ställts

i ordning för dagen. Där

kunde besökarna köpa hem-

bakat kaffebröd och slå sig

ner en stund.

Sålde perenner

För den som ville ha fördjup-

ning erbjöds en rad korta

föredrag som bland annat

handlade om odling, ogräs-

rensning, resultat av skör-

den, perenner och hur man

lockar in vilda djur och

insekter i sin trädgård.

Några kolonister sålde

billiga perenner och andra

bjöd på tips och goda råd i

det fina vädret.

Drygt 200 personer

besökte koloniområdet,

många hade hittat hit för

första gången.

LEONA KLEVFJORDEN

Umeå koloni-

trädgårdsförening

visade sitt område

Ann-Marie Lindgren gav tips om ogräsrensning.

Foto: MARIA LINDQVIST

”I Umeå

koloniträd-

gårdsförening var

i princip alla

kolonilotter

involverade

för att tillsammans

kunna genomföra

dagen.

Ann-Marie Lindgren

BILDREPORTAGEBilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genomstörre bildreportage, gärna genom läsarnas insändabilder och självklart även som viktig illustration tillvåra skrivna artiklar.

7 september 2012

28

Vn-krysset v 34

1:a pris: Två Trisslotter

E. Stenlund, Norsjö

2:a–4:e pris: En Trisslott

Katrin Andersson, Bålsta

V. Björnludd, Vännäsby

Nils-G. Oldman, Umeå

Lilla krysset v 34

Rätt svar:

Ukraina bryter sig loss från Sovjetunionen.

Trisslott

Maud Marklund, Skellefteå

Sockar

Björn Ineborn, Enköping

Gerda Nilsson, Vindeln

Namn ........................................

........................................

........................................

........................................

........................................

........................................

............................

Adress ........................................

........................................

........................................

........................................

........................................

........................................

...........................

Postort ........................................

........................................

........................................

........................................

........................................

.........................................

.........................

Din lösning oss tillhanda senast nästa fredag till adress:

Västerbottningen

Box 3053

903 02 Umeå

Märk kuvertet med VN-krysset v 36

1:a pris: 2 Trisslotter, 2–4 pris: 1 Trisslott - Vinnare och lösningar presenteras om två veckor.

KRYSSIDA

Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjortendast för Västerbottningen, av kryss-makare Lars Burman. Melodikrysset finnsmed varje vecka.

7 september 2012

22

Västerbottningen

ger dig goda travtips!

Västerbottningen är en veckoutgiven

nyhetstidning med tonvikt på nyheter

och annonser som berör människors

vardag. Vi tror på ”Livsstil landsbygd”

och ger röst åt dessa människor.

Vi synliggör småföretag, entreprenörer

och speglar det lokala föreningslivet.

Genom en aktiv rapportering bidrar vi

till positiv landsbygdsutveckling. Även

människor som bor utanför central -

orterna ska kunna känna igen sig.

Gillar du ”Livsstil landsbygd” då är det

här tidningen för dig. Vår ambition är

att tidningen skall vara till nytta och

glädje oavsett var man bor.

Sex gånger per år får dessutom alla

prenumeranter tidningen Jord & Skog

som bilaga. Jord & Skog är den le-

dande tidningen för aktuella fråge-

ställningar kring det norrländska

jord- och skogsbruket.

Välkommen som prenumerant!

Namn

Adress

Postadress

Telefon - även riktnr.

Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

Portobetalt

Gäller t.o.m. 20121231

Svarsförsändelse

Kontonummer 900141500

908 50 Umeå

6 månader 319 kr

Helår 530 kr

Välj betalnings-

intervall:

Ja tack, jag vill

prenumerera!

Nu äntligen

på fredagar!

Kris på ATG

i väntan på

ny ledning

Upprörande händelser

avlöser varandra. Lätt

överdrivet verkar ATG

vara ett sjunkande

skepp.

En av många viktiga

frågor: Vem blir ny VD?

Skrev om ATG:s två stora

problem förra veckan.

Trovärdighet och minskad

omsättning. Tyvärr måste

jag fortsätta på samma tema

då det släppts uppdaterade

siffror. Dessutom har en

"spelskandal" uppdagats.

Vi börjar med siffrorna.

Spelomsättningen för helåret

2012 pekar på ett underskott

på mellan sex och tio pro-

cent mot budget. När vi talar

om så höga tal som 13,1 milj-

arder blir det en rejäl summa.

Det kan komma att handla

om 800 miljoner, troligen mer.

Eftersom 13 kronor av

varje satsad hundralapp går

tillbaka till sporten kan pris-

summorna för 2013 sänkas

rejält. Tror inte att upp-

födare, hästägare, tränare

och anställda direkt skrattar

åt det. Det kommer att

påverka hela kedjan.

Trovärdigheten är ett

annat kapitel som fått sig en

rejäl känga den senaste

tiden. I veckan var det dags

igen, om möjligt ännu värre.

Återigen kunde man spela

till ett lopp som redan gått i

mål. Senast det hände var i

början av året och redan en

gång är för mycket. Två

gånger är en stor skandal.

Hur är det möjligt? Det har

nu gått så långt att Lotteri-

inspektionen är inkopplad

och då är det i högsta grad

allvarligt. Spekulationer och

misstänksamhet förstärks

gärna och det gagnar förstås

inte nyrekryteringen av nya

kunder som möjligen skulle

hjälpa till att vända på

omsättningsutvecklingen.

Rekryteringen av ny VD

är nu ännu viktigare. Rent

framgångsmässigt är det

inte lätt att matcha avgående

Remy Nilsson. En viktig

egenskap måste nu vara att

sätta ner foten, trycka på

rätt knappar och lyssna på

travsverige.

Vad vill spelarna ha?

Veckans rankningssystem

Avd. 1: 11, 10, 3, 12, 5

Avd. 2: 6 Eros Tooma

Avd. 3: 2 Pihlajan Aaroni

Avd. 4: 11, 10, 2, 12, 5

Avd. 5: 7, 13, 1, 14

Avd. 6: 5, 4, 1, 10

Avd. 7: 14 Nahar

400 rader=200 kronor

V75: 4 – Klass IIAuto 2140

Extra svårt när de på förhand bästa hästarna startar från

bakspår. Den som har råd helgaderar. För att få ungefär

samma kostnad kan man helgardera här och ta Parkin och

B.W.L Champion i första. Vem man förstarankar är en

smaksak. Jag tror personligen mycket på 11 Charles Boko

som skulle kunna vara en chansspik.

Testa Västerbottningen under fyra veckor!Smakprover ur innehållet: LEDARE/DEBATT

Västerbottningensledare argumenterarför hela länet med värdegrund i Center -partiet. På debatt sidansamlas regionaladebattinlägg medlokala insändare.

30

Din sida!Välkomna att skicka in firarhälsningar, bilder, dikter, historier,

teckningar, nyfödda, bröllopsbilder och uppvaktningar/tack.

Betraktelse

Hissjöflickorna Hanna som fyller 6 år 9/9 och Lina som blev 4 den 22/8 gratu

Ringen – cirkeln – är en

gammal symbol för enhet.

Jesus ber i sin överstepräs-

terliga förbön, att ”de alla

ska vara ett - liksom Fadern

och Han ÄR det.” Jesus

gjorde sig inga illusioner

om enheten, det gjorde inte

aposteln Paulus heller.

Enheten är minst av allt

lättköpt. I den fallna världen

ligger splittring och konflikt

närmare till hands än

enhet. Egenintresse och själ-

viskhet konkurrerar alltid

med kärleken. Enheten går

ständigt förlorad.

Men Jesus ber ändå i sin

bön ”att de alla må vara ett”

– och Paulus likaså. Han

fortsätter att vädja till våra

bästa sidor, därför att enhe-

ten är ett av kyrkans

främsta kännetecken. Om

enheten INT

kyrkan i tro

Paulus sk

Filipperna

alltså finn

Jesus Kris

från kärl

skap från

finns ö

känsla,

fullkoml

enighet

lek, eni

lag, fri

och få

och sä

självaTän

bästa

Låt dsomKrisninvi o

9/9 2012 Fjortonde efter Tre

Psykologisk drama

Beatrice och Thomas har åkt till Tanzania

begrava en gemensam vän när flyget som s

dem ifrån den ödsliga vildmarken inte komm

Ensamma och utan kontakt med omvärlde

deras överlevnadsförmåga på prov. När N

Illum Berg inte författar är hon storviltsjä

safariguide. Vildsnår är hennes femte bok.

Norsted

Boktips!

DIN SIDAEn familjesida därdu helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till familj@vasterbottningen.se

Namn: ...............................................................................................................................................................................................

Adress ...............................................................................................................................................................................................

Postadress ................................................................................................................... ....................................................................

Telefon - även riktnr......................................................................................................................................................................Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén VN_4 GRATIS

Portobetalt

SvarsförsändelseKontonummer900141500908 50 Umeå

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.4veckor

GRATIS

Lagstiftningfick motsatteffektLÄNETRiksdagens beslutom lättnader i lagenför strandnära byg-gen vid sjöar ochvattendrag 2009 harresulterat i rakamotsatser.– Myndigheternastillämpning hargjort det svårare attbygga i närheten avvatten, säger ÅkeSandström, tidigareriksdagsledamot förCenterpartiet i Västerbotten.

Myndigheternas tillämp-ning av lagen har resul-terat i att regeringen ihöstbudgeten gett Natur-vårdsverket och Boverketi uppdrag att utreda nyalättnader i lagen förstrandnära byggen vidsjöar och vattendrag, såkallade LIS-områden,landsbygdsutveckling istrandnära läge. Det som var tänkt att

bli lättnader i lagen harefter det att lagen tolkatsoch tillämpats av exper-ter, myndigheter ochkommuner blivit en ickeavsedd skärpning avstrandskyddslagen istora delar av landet.– Och det var inte tan-

ken när beslutet röstadesigenom i riksdagen,säger Åke Sandström,Västerbottens bygderåd,tidigare riksdagsman,som var med när lagenröstades igenom.– Resultatet har blivit

att ärenden skickats tilllänsstyrelsen för över-prövning och det var ald-rig tanken. Därför ärregeringens beslut om enöversyn av lagen välkom-men, säger han.Lättnaderna i lagens

för strandnära byggenvar en del i regeringensambition att minskaregelverket med 25 pro-cent.

PETER KÄRR

Prio med stödför investeringVÄSTERNORRLANDDet är hårt tryck på inve-steringsstödet till lant-bruket i Västernorrland,pengarna räcker inte till.Därför har länsstyrelsenbeslutat om att fördelaom resurserna från start-och förädlingsstöd tillinvesteringsstödet.

Utvecklingfår pengarLÄNETRegeringens forsknings-och innovationsproposi-tion innehåller en för-stärkning av medel tillforskningen om miljö ochhållbar utveckling vidforskningsrådet Formaspå 300 miljoner kronorfram till 2016.

Gun Lidestav och Tomas Nordfjell, i diskussion om ett forskningsprojekt. Foto: PETER KÄRR

SLU-institution proffs på projektansökningarUMEÅEtt föredöme när detgäller framgångsrikaansökningar till EU-finansierade projekt.Det anser statligaforskningsmyndig-heten Vinnova, medtvå miljarder kronor ikassan, om institutionen för skoglig resurshushåll-ning, SLU i Umeå.Tomas Nordfjell, professorvid institutionen, var somenda representant frånsvenska universitet inbju-den till en informationsdagpå Vinnova för att redogöraför institutionens fram-gångar vid ansökningar tillolika EU-finansierade projekt.

14 projekt14 EU-finansierade projektfinns i institutionens forsk-ningsportfölj, varav mankoordinerar fem. Av institu-tionens totala intäkter på

drygt 146 miljoner kronorkommer hälften från offent-liga anslag, drygt 70 miljo-ner, andra hälften kommerfrån näringslivet.

Ökat kraftigtDe EU-finansierade projek-ten har ökat under desenaste fem åren. Från 5,1procent av de totala externaslagen 2007 till 26,2 procent2011. I pengar handlar detom en ökning från två miljo-ner kronor per år till tio mil-joner kronor.En framgångsfaktor är,

enligt Tomas Nordfjell, attinstitutionens forskare harmöjlighet att växla upp destatliga anslagen med EU-pengar.Institutionen har också

personal som bistår forsk-arna med den formella hant-eringen kring forsknings-programmen, de kanfokusera sig på forskningen.– Till stor hjälp, bekräf-

tar forskaren TomasLämnås som har deltagit iflera

EU-finansierade forsknings-projekt.– Det har gjort att jag har

kunna bygga upp ett nätverkav forskare och forskning-sinstitutioner runt om iEuropa.

Kritisk mot SverigeOm institutionen fickberöm, fick Sverige somnation kritik av EU:srepresentant.– EU tycker att

Sverige som nationhar varit usel på attdelta i EU-finan-sierade forsk-ningsprojekt, vihar blivit lite bättreunder de senasteåren

och ligger nu någonstans imitten av EU:s genomsnitt,säger han.Gun Lidestav, forskare vid

institutionen, påpekar attDanmark har dubbelt såmycket i forskningsanslagsom Sverige, i euro räknat.– Danmark har stora EU-

finansierade forskningspro-jekt som berör pri-

vatskogsbruket,säger hon.

Vinnovas utmärkelse tillinstitutionen betyder upp-märksamhet, nationell ochinternationell, och gör insti-tutionen till en intressant”äktenskapspartner” i forsk-ningsprojekt, konstaterarTomas Nordfjell.

PETER KÄRR

oktober 201216

Forskningsprojekt

Det övergripande forsk-ningsfältet vid institutionenför skoglig resurshushåll-ning handlar om hur Sve-rige som nation hanterarnaturresursen skog, ettuthålligt nyttjande av natur-resursen skog, skogens soci-ala värden och skogligalandsbygdsstudier. Rik-sskogstaxeringen, skogens”Bibel”, vars främsta syfteär att beskriva tillstånd ochförändringar i Sveriges sko-gar, ingår i institutionensarbetsuppgift. Och inte attförglömma: den årliga blå-bärsprognosen.

TomasLämnås harbyggt upp ettnätverk medforsknings-kolleger ochforskning-sinstitutioner

i Europa.

18 oktober 2012 17

oktober 201218

Medarbetarna bygger trappor– Johan bygger laget NORSJÖI september fick Trätrappor i Norsjöny vd. Johan Jonsson avancerardärmed inom företaget.En man med trä och byggandei generna, men det tog ett taginnan han hamnade där själv.– Min främsta uppgift är att varaen lagbyggare, säger han.

Trätrappor i Norsjö med sina ungefär 120anställda är ett företag som under senare tidgått igenom flera förändringar. 2011 lämnadeföretaget försäljningsorganisationen SSC,Skellefteå Snickericentral, som man självavar med och startade 1959. Skälet att lämnavar en större en inriktning på den privatamarknaden. Förut gjordes trappor enbart tillnyproduktion, i huvudsak till hustillverkareoch stora bostadsproducenter.Numera marknadsför de sig också mot

privatmarknaden, där de försöker få folk attse på trappen som en inredningsdetalj somkan bytas ut.I år sålde familjen Persson, som grund-

ande företaget 1923, sin aktiepost till Hult-dins i Malå, som alltså är nya ägare. Detinnebar att Carl-Erik Ridderstråle blev ord-förande i Trätrappors styrelse och JohanRiddarstråle gick in som ledamot, det är desom äger Hultdins.Trätrappor har en ovanlig ägarform, där

de anställda äger 48 procent av aktierna. I det finns också ett vinstdelningssysteminbyggt. En tidigare vd, Bengt Lindgren,äger 15 procent och Hultdins andel är 35 pro-cent. Återstående två procent finns iägarstiftelsen, därifrån har anställda före-trädesrätt att köpa.

Fäder i byggbranschenEfter att ha lämnat SSC och fått nya ägarekommer så tredje delen i förändringen;Johan Jonsson är sedan ungefär en månadny vd. Han har varit försäljningschef påföretaget sedan början av året och har alltsårekryterats internt, men har före det i drygtfem år funnit på SSC i Skellefteå.Men om någon för tio år sedan hade sagt

att han skulle bli vd på Trätrappor hade sannolikt både Johan och omgivningen höjten aning på ögonbrynen. Visserligen harhan trä och byggande i generna. Morfar drevbyggnadsföretaget Alfred Boström ochpappa var platschef på PEAB, så det är miljön som präglat uppväxten.Men det var inte den väg som unge Johan

Jonsson valde.Det blev social linje med ett tredje sam-

hällskunskapsår, lumpen och sedan direkt uti arbetslivet. Några problem att få jobb vardet inte.

– Jag började inom radio/tv och fortsatteinom IT-branschen en massa år, de sista årenhos Carl Lamm, berättar han.Men rötterna går aldrig ur, och 2007 bör-

jade Johan vandringen i sina fäders fotspår,som marknadschef på SSC. Karriären harsedan gått spikrakt mot den chefspost hannu satt sig på.

Öppen dörrHan känner dock inte att det senaste klivetvar gigantiskt.– Jag har ju funnits här som marknads-

chef sedan i februari, och vi är väldigt tightai ledningsgruppen. För mig känns stegetnaturligt, säger han.Varför tror du att de valde dig?– Det bör nog andra svara på...

Men vad tror du själv? Vad är dina styrkor som chef?– Jag är bra på att se människor, och att få

andra att växa. Jag behöver inte vara storexpert på det vi tillverkar, det har vi produk-tionschefer och andra som är. Min främstauppgift är att vara en lagbyggare, säger han.Hur får man människor att växa?– Ett sätt är att ge människor förtroende,

och därmed befogenheter, det tror jag är väl-digt viktigt.Har du en öppen dörr in till vd-kontoret?– Ja, visst är det så. Men samtidigt har vi

en tydlig organisation, där man i första handvänder sig till närmaste chef. Men dörren äröppen.– Och de håller faktiskt på nu med att

montera in ett fönster i den så att jag ska sefolk även om jag har dörren stängd av någonanledning, då kan man i alla fall få ögon-kontakt.

Mest i NorsjöJohan Jonsson bor på Morö Backe i Skell-efteå, det kommer han att fortsätta med.Företaget har fler anställda som bor i stanoch har sedan ett halvår ett litet kontor därför tre-fyra personer, vilket innebär att allainte behöver pendla varje dag. Men det är iNorsjö Johan kommer att finnas mest.– Ungefär 70 procent av tiden ska jag fin-

nas där. Sedan är jag också ute och reser enhel del, säger han.Trätrappor, som marknadsför sig under

namnet Drömtrappor, har precis som allaandra i branschen känt av konjunktur-nedgången. – Jag tycker ändå vi klarat oss hyfsat,

eftersom vi står på flera ben. När det är ned-gång i byggbranschen väljer istället fler attrenovera. Man kanske också reser mindreoch lägger pengar på hemmet istället, reso-nerar han.I dag är fördelningen av sålda trappor

ungefär en tredjedel vardera till husfabriker,

byggaktörer som Skanska och Peab samt detman kallar Rot-sidan, alltså till privatperso-ner som renoverar sina hus. Dessutom harman nyligen lanserat något man kallarRestair, med egen hemsida och allt. Dethandlar om trapprenoveringskit för privat-personer som vill förbättra, men inte byta ut,sin redan existerande trappa.– Ett fjärde ben att stå på som ligger helt

rätt i tiden, menar han.

Nya ögon braHultdins, nya ägarna, är ju ett industri-företag som inte jobbat med trä...– Ja, det är sant, men de för in nya idéer,

ett industriellt tänk som vi behöver. Tydligtledarskap, tydlig organisation. Hitta flask-halsar i produktionen, få ett jämnare flöde.De kommer in med nya ögon, och det är bra,konstaterar Johan Jonsson.Den nordiska och den tyska marknaden

har de jobbat på länge. Nu sätter de in enhögre växel på den engelska marknaden, därman ser en ökad efterfrågan på svenskatrappor. Hur mycket trä kan du? Om du ska byggany altan, gör du det själv eller anlitar dunågon?– Nej, det gör jag själv. Med hjälp av pappa.

Varifrån kommer trappan hemma hosdig?– Självklart från Trätrappor. Jag måste ju

veta vad jag säljer, och brinna för det. Ochdet gör jag, garanterar Johan Jonsson, ny vdför Trätrappor i Norsjö.

ERIC NORDLUND

Fullständigt namn: Johan Ludvig Gösta Jonsson.Född: 30 december 1974 i Skellefteå, där han ocksåbor.Familj: Gift med Catharina, som jobbar på Ica Maxis

kundservice. Barnen Maj, 10, och Frida, 9.Fritid: Lägger mycket tid på stugan i Östanbäcksommartid. På vintern är det slalom som gäller.Bil: Snart Volvoägare.

Reser gärna till: Thailand. Var där i vintras och vill tillbaka.På tallriken:Gärna en riktigt god entrecôte.Motto:Allt är möjligt!

Johan Jonsson

Johan Jonsson basar sedan en månad över 120 att ge medarbetare förtroende och befogenheter.

Trätrappor

� Trätrappor grundades 1923 som BöleSnickeri och flyttade 1979 in till Norsjö.Sedan i år ägs det till 35 procent av Hultdins iMalå, efter att ha varit i samma familjs ägosedan starten.� Man tillverkar inomhustrappor till hus-fabriker, byggnadsföretag och för försäljningdirekt till privatpersoner. Största markna-derna är Norden och Tyskland.

”Jag måste ju veta vad jag säljer, ochbrinna för det. Ochdet gör jag.

Johan Jonsson

oktober 2012 19

anställda på Trätrappor i Norsjö. Han ser sig som en lagbyggare och understryker vikten av Foto: ERIC NORDLUND

I Norsjö ligger Trätrappors fabrik, sombyggts ut på senare år.Den är på 14 000kvadratmeter, varav dennya delen är på 3 000kvadratmeter.

Foto: BERGSLAGSBILD

NYHET!Miniskotare 6WDBison 6000 Många tillbehör

till finns!

Vännäsby 0935-399 30 • Sikeå 0934-151 00

Vi har även Kranmans hela sortiment av skogsvagnar till 4-hjulingar!

Anders Landström har stora skogsmarker och sköter markberedning själv med egenmaskin. Foto: URBAN VIKLUND

Såddpucken börjar tillverkasSTORUMANAnders Landströmfrån Storbäcken i Sto-ruman uppfann sådd-pucken. Ett frö med“matsäck” som skaförenkla och förbilligaåterbeskogning.Utvecklingen har tagittid men nu planerasför tillverkningsstartav såddpuckarna i Forsvik våren 2013.

Intresset för såddpucken harvarit stort. 2009 fick AndersLandström årets Skapa-prisi Västerbottens län och varmed och tävlade om titelnSveriges uppfinnare.Jag träffar Anders Land-

ström vid E45 en bit in i Vil-helmina kommun där hanhåller på att markbereda etthygge på sin skogsmark.Han har fullt upp som företa-gare, skogsägare och utveck-lingen av såddpucken.– Det har ju blivit mycket

större än väntat och så hardet tagit mycket längre tidän vad jag hade kunnatdrömma om, säger han omsåddpucken. Men under våren 2013 är

det tänkt att tillverkningenska starta i verkstads-lokalerna i Forsvik. – Sista årens utveckling

har först och främst varit

koncentrerad till att få dendatastyrda produktions-linjen att fungera.

Fattas en delDet som fattas är paketer-ingslinjen, lite intrimningoch lite jobb med införsel avden torv som tillsammansmed fröet pressas sammantill en såddpuck.– Men vi har provkört lin-

jen och ser att det fungerar,säger Anders Landström somi dagsläget har en anställdsom jobbar med projektet.Planteringsrören, som

rymmer 50 puckar, har varitlite svåra att få perfekta.Såddpuckarna har velatställa sig på tvären de sistacentimetrarna innan de nårmarken.– Men vi har hittat en lös-

ning som ser ut att fungera.Vi ska göra lite större testernu i höst.Såddpucken ska produce-

ras i Forsvik medan planter-ingsrören, när man har enväl fungerande prototyp, skaläggas över på något annattillverkande företag.– Jag tror att vi kommer

att hålla i väldigt mycketutvecklingsarbete och even-tuellt byggande av produk-tionslinjer. För det kommeratt bli en försäljning av pro-duktionslinjer framöver. Detkommer att behövas mångasådana för att mätta mark-

naden bara här i Sverige,säger Anders Landström.I övrigt planeras för stor-

skaliga försök till sommarenoch hösten på Svea skogsmarker.– Det blir plantering av

såddpucken på upp till ettpar hundra hektar.

Ser storheten Anders Landström är lutt-rad företagare sedan mångaår, men han ser storheten idet där lilla fröet med “mat-säck”.– Vi har fått förfrågningar

från olika länder. Och dendag vi har fått allt att fun-gera och vi börjar prata omen markberedare med enplanteringsenhet på, då ärdet väldigt stort. Det kännsså. Då du har markberetthygget är det planterat ochklart. Det är dit vi strävar.Den absolut största vinstenför markägaren kommer närvi är där.Han ser i dagsläget sådd-

puckarna som ett komple-ment till vanliga plantor.– Låt säga att vi i början

tar en viss del av planter-ingen. Framtiden får utvisahur stor del. Men överalltdär det går att fröså tall, därkan vi vara med. Men vi hargjort försök i år på markersom inte är typiska fröså-marker, och det har gått bra.Nästa steg är att se hur

såddpucken fungerar pågranmarker.– Vi har gjort små försök,

vi anar att det kommer attfungera.

URBAN VIKLUND

Såddpucken kommer att tillverkas i den här industrilokaleni Forsvik.

Nedgångenstörst i länetLÄNETAvverkningsarealen somrapporteras till skogs-styrelsen fortsätter attminska. Under tredjekvartalet i år minskadeden med 15 procent jämfört med mot-svarande kvartal 2011.Jämförs en enskild

månad, september 2012, såsjönk anmäld avverk-ningsareal med 23 procent till 22 480 hektarjämfört med motsvarandemånad förra året.Den största nedgången

av anmäld areal finns,enligt skogsstyrelsen, iVästerbottens län. Minus1 765 hektar jämfört medförra året. Ett av de tre län som

går mot strömmen ärNorrbotten där ökadanmäld areal redovisas.

Storstadsboranpassar mat LÄNETStorstadsbor är bättre påatt anpassa sin matlag-ning efter säsongens pro-dukter än de som bor imindre orter och städer.Hela 83 procent av de

som bor i Stockholmsäsongsanpassar sin mat-lagning, medan 25 pro-cent av de som bor imindre städer inte gördet. Det framgår av enundersökning omsäsongsanpassad matlag-ning som Lantmännenligger bakom.

Pengar tillfinska bönderFINLANDDe finska bönderna fårnu ersättning för skadorna som de drabbats av på grund avdet ymniga regnandet ihöst. Den finska rege-ringen öronmärker 1,5miljoner euro som ska gåtill de drabbade bönderna. Totalt har den finska regeringenöronmärkt 14 miljonereuro, cirka 121 miljonersvenska kronor.

Krafttag motdieselstölderLÄNETNu jobbar LRF på att fåmyndigheternas god-kännande att sätta uppövervakningskameror pålantbruksfastigheter ochi skogen. Bakgrunden ärde omfattande stöldernaav diesel och maskiner.

KramforssågdioxinsanerasKRAMFORS30 miljoner kronor ibidrag satsar Natur-vårdsverket på att saneraMariebergssågen i Kram-fors kommun, ett av landets mest dioxinföro-renade områden. Förore-ningarna i marken kommer i huvudsak frånimpregnering av virkemellan 1940 till 1970, dåsågen lades ner.

oktober 201220

Såddpucken� När Anders Landström en sommar skulle återbeskoganärmare 300 hektar började han fundera på nya lösningar.Det resulterade i en ny uppfinning inom skogsbruket, ensåddpuck. Ett frö med “matsäck”. Fröet ligger i samman-pressad torv med lite näring. Pucken är inaktiv så länge deninte absorberar fukt. När den planteras tränger fukt in, fröetbörjar gro.� Metoden har testats av Sveaskog och Skogsforsk. Grobar-heten är mellan 70 och 80 procent. Resultaten visar att sådd-pucken ger bättre groningsresultat än vanlig skogssådd ochatt såddpucken är mindre känslig för “slarvig” plantering.Resultaten har också visat att den har högre tillväxt än van-lig sådd. Hanteringen är enklare än vid plantering och detfinns förutsättningar för mekaniserad föryngring. Det är enfrösnål metod jämfört med vanlig skogssådd, vilket gör attbättre frö kan användas.� Plantering görs med ett plantrör som laddas med mindrerör som rymmer cirka 50 puckar vardera. Pucken planteras iharvsspåret, där man normalt sår. Puckarna matas framautomatiskt efter plantering.

Anders Landström uppfannsåddpucken.

Återbeskogning av avverkad mark kan förenklas och förbilli-gas med såddpucken.

”Det har jublivit mycketstörre änväntat ochså har dettagit mycketlängre tid...

Anders Landström

oktober 2012 21

KarlgrensSlakteri AB

• Gällivare •

Liv- &

slaktdjur

köpes!

Ring 0970-77 22 50

Info och video påwww.lotico.se

Proffsverktyg från PellencSelion stångsåg passar tillmycket inom skogsbruket. Attröja i rätt tempo, göra bra stam-val, bra stamkvistning, intestressad av sågen. Röja utmedåkerkanter o beten, göra kör-vägar för lastbil o sko-tare. Toppa tallar ochlövträd till viltbetnings-mat. I röjningar medlånga gångavstånd ärdenna el-röjsåg att föredra.Kraftfullt litiumjon-batterimed lång driftstid.

Tel. +46 (0)414-242 60

EN INVESTERING I RÄTT OCHROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR

DU ALDRIG!

StångsågLängder:1.30, 2.0 och3.0 meter.Avgas-,buller- ochvibrationsfri!

LAPPMARKENS VILT ABTel 070-629 62 36, 0943-104 10Lars Lidberg, Gravsjöberg, Fredrika

Vi köper: Älg och älghudar.Salt finns för avhämtning

921 45 Lycksele (Hälla)Tfn 0950-70 05 18 Mob 070-550 96 26

www.lse-tele.com

Snart dax...ICOM, V-COM, ALBECOM Jaktradio med tillbehör

GARMIN Hundpejl och navigatorer, Kartor,

Terrängkartor, fastighetskartor

med rågångar för Garmin

Nyhet! Garmin Rino GPS och jaktradio

TRACKER Hundpejl för hundar med kapacitet

Net1 Mobilt bredband som fungerar i glesbygd

Mobiltelefoner som tål utebrukHar du skjutit en björn?

Lämna den till Umeåkonservatorn!Jan Fredriksson • Umeåkonservatorn

120 Västerås • 916 93 BJURHOLM • 0932 - 210 62www.umeakonservatorn.dinstudio.se

varldensbarn.se

Vi når fram till världens barn

– din gåva gör det möljligt

HALLAR � CONTAINERFÖRRÅD � VÄDERSKYDD � PRESENNING

Stort sortiment på lager Leveranser i hela Sverige

Biogasfabrik planeras i VännäsVÄNNÄSEn biogasanläggningför produktion av tremiljoner kubikmeterfordonsgas i Vännäs.Är det möjligt?– Jag tror benhårt påidén, en biogas-anläggning är ytter-ligare ett grönt ben för lantbruket, sägerChrister Lindberg,mjölkbonde och ord-förande i Klara Gasekonomisk förening,en sammanslutning avett 20-tal lantbrukare i Vännäs med omnejdsom driver projektet.

Råvaran finns, förklararChrister Lindberg, inventer-ingen av tillgången på gödsel visar att det finnsmöjligheter att få ihop mellan 50 00 och 100 000 toninom en radie av cirka tremil från Vännäs. Förutom gödsel som

råvara behövs vallgrödafrån cirka 2 000 hektar. Medstöd av länsstyrelsen i Västerbottens län pågår nuen arealinventering. Allaägare av åkermark inom enradie på cirka tre mil frånVännäs kommer att få enenkät.

55 miljoner kronorInvesteringskostnaden förfabriken beräknas till cirka55 miljoner kronor. För det

får man en anläggning meden årlig produktion på tremiljoner kubikmeter fordonsgas, vilket mot-svarar tre miljoner liter bensin. Omsättningenberäknas till nära 20 miljo-ner kronor.

Marknaden växerVem som ska bygga och ägaden tänkta fabriken är enöppen fråga, menar ChristerLindberg. Men ambitionenär att anläggningen skallbyggas med kapital frånlokala investerare för attframtida vinster stannar

kvar i området.Klara Glas affärsidé är att

producera biogas för en växande marknad för fordonsgas. Marknaden är iväxande stadie. Det bekräftas av en

rapport från BioFuel Region”Biogas till fordonsgas iUmeåregionen – en för-studie” skriven av Anna Säfvestad Albinsson.

Marknaden finnsRapporten ingår i Vännäskommuns projekt Glasklartsom går ut på att göra de förberedelser – lokaliser-

ingar och miljökonsekvens-beskrivningar – som krävsför ett investeringsbeslut ien biogasfabrik. Anna Säfvestad Albinsson

gör bedömningen att mark-naden för fordonsgas ökarsnabbt så snart det finns etttankställe på en plats. Så serutvecklingen ut i övriga Sverige.

Ytterligare grönt benInom tio år bedöms envolym på åtta miljonerkubikmeter vara fullt möjlig, där 75 procent avgasen används av tung trafik

och 25 procent av person-bilar och taxi.– En biogasanläggning är

ytterligare ett grönt ben förlantbruket som har fram-tiden för sig, säger ChristerLindberg.

IntäktsmöjligheterBondeengagemanget i KlaraGlas handlar om att ge lant-brukare möjligheter tillintäkter som inte användsför livsmedelsproduktionoch samtidigt få tillbaka etthögvärdigt gödsel. Christer Lindberg gör en

liknelse mellan fordons-

gasen och Västerbottens-osten, högförädlade produk-ter som ger större intäkterän rågas och mjölkpulver.Klara Gas arbetar

parallellt med att bygga uppen gemensam samverkans-organisation med Hammer-dal, Jämtland och Piteå,Norrbotten där liknandeprojekt planeras.– Eftersom vi arbetar med

snarlika projekt kan detvara värdefullt att träffasoch utbyta erfarenheter ochkunskap, säger ChristerLindberg.

PETER KÄRR

Råvaran till fordonsgasen ska komma från flytgödsel och vallgröda, produktionen beräknas till tre miljoner kubikmeter. Det motsvarar tre miljoner liter bensin. Foto: ARKIV

En biogasanläggning förproduktion av fordonsgas.

oktober 201222

Skogskrysset nr 5

Nam

n.........................................................................................................................

Adress........................................................................................................................

Postadress.................................................................................................................

Telefonnummer........................................................................................................

Senast 9 novem

ber vill vi ha ditt svar.

Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog.

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 2”

Skicka till adress: Tidningar i N

orr AB , Box 3053, 903 02 Umeå

1:a

pri

s:3 Trisslotter •

2:a

pri

s:2 Trisslotter •

3–5

pri

s:1 Trisslott

1:a pris: Lars-Olow Norlund, Täfteå

2:a-4:e pris:Hans Wising, KågeBert-Ove Karlsson, SundsvallÅke Johansson, Tvärålund

Skogskrysset nr 4 lösning och vinnare:

Grattis!

oktober 2012 23

Vi har det mesta inomträvaror:• Hyvlade brädor• Reglar• Plank• Tak • Golvlister• Väggpanel• Isolering • Väggskivor• Spik, skruv m m

Bodbysund 131, BurträskTel 0914-150 19,

Mob 070-213 52 75

Vi producerar och säljerStugor

Garage • Förråd

www.burtrask.org

ENGLUNDS TRÄ ABMarahällan, 911 94 Vännäs

Tel 0935-124 50Ronny

070-665 45 74Jörgen - Försäljning

070-346 57 21

Trävaror till rätt pris!Vi har lister, paneler, brädor och

plank mm. Välkommen till oss!Öppettider: mån-fre 7–16

lördagar 8–12

Huggarvagn6–12 ton

Växlarvagn10–24 ton

TraktorprocessorGallring-slutavverkning

VedprocessorHelaut vedhantering

Enmans-cirkel-sågverk

www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors

Allt steg för steg!Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

trapporLokalt tillverkade

Special-snickerier,dörrar, inredningar,fönster mm

Såthes Snickerifabrik

Vi ger dig råd!I över 70 år har vi på Norrskog gett våra medlemmar skoglig rådgivning som ger tillväxt såväl i skogen som på banken.

www.norrskog.se

Höga KustenAnette Thelberg0612-153 85

ÅdalenMats Andersson0612-153 86

Östra VilheminaPär-Anders Bergqvist

0940-120 13

Åsele/DoroteaTorsten Lundborg

0941-102 44

Västra VilheminaDaniel Andersson

0940–121 64 Sollefteå

Lars Boström0620-121 15

JunseleNils-Anders Forssén

0621-100 14

RamseleAnton Sjödin0623-102 91

Ströms VattudalJohan Hansson 0670-61 18 43

Tåsjö/FjällsjöJonas Strömstedt 0670-107 45

Som medlem i Norrskog har du alltid till-gång till kostnadsfri rådgivning och våra kunniga skogsrådgivare erbjuder dig hjälp och stöd med allt som rör ditt skogsbruk. Planerar du att avverka eller har du be-

hov av gallring eller röjning? Är det dags att plantera eller funderar du kanske på vilka miljökrav som ställs vid avverkning. Vilka behoven än är, finns Norrskog där, för din skull.

Lantbrukare!

• TKS rundbalsfräs• Mullerup datavagnar• Tuna utgödsling• Ydre-grinden Inredningar

Degernäs 10 916 91 Bjurholm, 0932-270 43, 070-57 270 43

www.bjornavagnar.se0662-100 08 • BJÖRNA

• Lastbils-påbyggnader

• Timmersläp-vagnar

• Ombyggnationer

SKOGSGRIP130

SUPERSTUD130TS

PIGGELINFLEX

MEGASTUD160TS

Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

TERRA GROUZERROCKY TXL

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com

SLÅ PÅ VÄRMEN!

Intectra AB, 0941-102 25www.intectra.se

SIKOM GSM A-COMFORTUtan att vara på platskan du enkelt;- höja & sänka värmen.- läsa av temperatur.- få larm om hög/låg temp.- få inbrottslarm.

Du styr och övervakardirekt från din telefon.GSM-kommunikation gör dig oberoende av tillgång till fast telefon.SIKOM GSM A-Comfort är enkelatt installera och använda!

Begär mer information!

www.brperssons.com

Junselevägen. 47, 895 30 BREDBYN

Telefon: 0661-103 08Mobiltelefon: 070-317 49 80E-post: info@brperssons.com

BRIS för vuxna.

oktober 2012

LELY CENTER FLARKENDegerfors 6SE-915 96 FLARKENTel: 0046 (0)934 177 70

www.lelycenterflarken.se flarken@fla.lelycenter.com

VÅRT DYNAMISKAUTFODRINGSSYSTEMKAPAR DINA FODER-

KOSTNADER!

innovators in agriculture

Flexibel, färsk utfodring

LELY VECTORAutomatiskt utfodringssystem

Nyhet!

SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen.

BJUD NÅGON DU INTE KÄNNER

PÅ LUNCH!

Gården, familjen och framtiden. Det hänger liksom ihop.

lfy.se/lantbruk

Vad händer om olyckan är framme? Vad gör du om någon plötsligt blir sjuk? Hur tänker du dig framtiden för dig och din familj? Hos oss hänger de här frågorna ihop. Vi reder ut dem och ger dig ett förslag på en totallösning som är enkel och trygg. Med skadereglering, service och beslutsfattande nära dig. Vi finns i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik.Ring oss idag på telefon 0611-36 53 00 för personlig rådgivning.

Mats Ågren Bank

Stefan Hägglund Lantbruksförsäkring

Per Ångman Skadeförebygg

Nordmaling, Umeå S, Vännäs S, Lycksele, Dorotea Anders OhlsTel: 070-600 69 19

Vännäs N, Vindeln, Umeå Ö, Robertsfors

Nils-Olov EklundTel: 070-600 21 15

Umeå N, Bjurholm, Åsele

Hanna HöglundTel: 070-600 63 18

”Vi har förädlat den västerbottniska träråvaran sedan 1931!”

Tväråbäck 20SE-911 91 Vännäswww.nkltra.seTel: 0935-305 00

Höga priser på barmarksposter!

Kontakta våra virkesköpare