jaitzubia 35.ps, page 20 @ preflight ( 210x297 )
TRANSCRIPT
www.txingudibhi.hezkuntza.net • 943 66 70 50 • [email protected] • 943 66 70 55 • [email protected]
AURREMATRIKULAZIOA urtarrilaren 29tik otsailaren 9ra2015ekoek Ikastola ezagutzeko eguna: urtarrrilak 31, 17:30ean
Haurrentzako jolas tailerrak prestatuko ditugu
Irakurriz gozatu:liburuak, piktoipuinak eta kamishibai
Haurrei liburu bat ozenki irakurtzea , batez ere, maitasun erakustal-dia da. Haiekin egoteko eta harremanetan jartzeko modu xaloa da.
Denboraz, arretaz, entzumenaz eta solasaldiaz hornitutako oparia da.Liburua ireki, itxi , berriro ireki ... egiten den oparia da.
Heldu batek haur bati istorio bat irakurtzen dionean trukaketa emozionala sor-tzen du, haurra, maitatua eta kontuan hartua sentitzen da eta helduen mundua biga-
rren planora pasatzen dela ohartzen da .
Irakurleari eta entzuten duenari, biei, hitz egin arazten die liburuak. Haurrei ozenki irakur-tzea, beraien fantasiak, konfidentziak, oroitzapenak, pentsamenduak eta emozioakentzutea eta jasotzea da. Ipuinek, esate baterako, haurren beldurrak eta gatazkak isla-tuak ikusteko aukera ematen dute. Eta, gehienetan, ipuinen bukaerak zoriontsuak dire-nez, beldurrak aizkatzeko eta hurrengo aldikoei aurre egiteko kemena ematen diete.
Eta esperientzia honek, ingurune atsegin eta estimulatzailean egiten bada, emozioenheziketa progresiboa sortzen du. Sentitzea, sentitutakoa partekatzea eta horri buruz hitzegitea oinarri-oinarrizkoak baitira adimen emozionala garatzeko .
Bestalde, helduek irakurritako istorioak entzutea, gerora, haurrek, beraien kabuz irakur-tzeko prestaketa da. Helburua ez da irakurketa goiztiarrean murgiltzea, hizkuntzan etaliburuetan interesa izateko, jakin-mina eta ezagutza sustatzea baizik.
Marrazki bizidunek eta haurrentzako filmek irudiak ematen dituzte. Haurrek jasotzendituzte eta aberasten dira, baina irakurtzeak, irudiak sortzea eskatzen du eta hori erron-ka handiagoa da burmuinarentzat.
Eta irakurleari ere mesede egiten dio irakurtzeak, heldua toleranteagoa bilakatzen da,irakurtzen ari den bitartean, bere ideiak pausatu eta irakurtzen ari den idazlearenetanmurgiltzen baita, beretik arrunt desberdinak izanik ere.
Zerbaitengatik diote ipuinek haurrak lokartzeko balio dutela eta helduak esnatzeko!
Jarraian, HH5 ekoen irakurzaletasuna suspertzeko esperientzia kontatuko dizuegu:
MAGALA, IRAKURMINAREN ITURRI
Leer un libro en voz alta a las niñas y a los niños es, sobretodo, una demostración de afec-to. Es un modo dichoso de relacionarse con ellas, de estar junto a ellos. Es un regalo enforma de tiempo, dedicación, escucha y conversación. Un libro es un regalo que se abre,se cierra, se vuelve a abrir ...
Cuando una persona adulta lee un cuento a un menor crea un momento de intercambioafectivo, la niña, el niño se sienten queridos, tomados en cuenta y perciben que el mundode los adultos pasa a un segundo plano .
Los libros hacen hablar a quienes los leen y los escuchan. Leer a las niñas y a los niños envoz alta implica estar dispuestos a escuchar y acoger sus fantasías, sus confidencias, susrecuerdos, sus pensamientos, sus emociones. Los cuentos, por ejemplo, permiten que laniña o el niño vean proyectados en ellos sus propios miedos y conflictos. Y lo bueno de lamayoría de los cuentos es que tienen un final feliz, que les ayuda a liberar esos miedos y amotivarlos a superarlos en un futuro.
Y si la experiencia tiene lugar en un ambiente grato y estimulante, genera una progresivaeducación de las emociones. Sentir, compartir lo que se siente y hablar sobre ello es elmodo más elemental de desarrollar la inteligencia emocional.
Escuchar historias leídas por adultos prepara a las niñas y niños para leer luego por sí mis-mas. No se trata de enseñarles a leer precozmente sino de generar interés en el lengua-je y los libros, de estimular su curiosidad y su conocimiento.
Los dibujos animados, las películas infantiles dan imágenes, la niña o el niño las almace-na y se enriquece pero cuando leemos, hay que crear las imágenes y el reto al cerebro esmucho mayor.
Y la persona adulta que lee, también se beneficia. Se vuelve más tolerante, ya que mientraslee deja en suspenso sus ideas para aceptar, siquiera durante el acto de la lectura, lasideas de la autora o del autor en el que está inmerso, incluso, siendo radicalmente diferen-te a ella o a él. Por algo se dice que los cuentos sirven para dormir a las y los menores y¡despertar a los mayores!
A continuación os contamos la experiencia de los grupos de HH5 para fomentar la lectura:
EL REGAZO ES EL GERMEN DE LA PASIÓNPOR LA LECTURA
Magala, irakurminaren iturri 2
Motxila ibiltaria 3
Ongi etorri ikastolara 5
Gabonak 7
LH 1. zikloa 9
LH 2. zikloa 11
LH 3. zikloa 13
IKT Txingudi Ikastolan 14
Guraso elkartea IGE - AMPA 16
Eskolako Agenda 21 17
Normalkuntza 20
Obrak 22
HH - LH 23
BHI 26
35.JaitzubiaTxingudi Ikastolako aldizkaria
2018ko urtarrila
TXINGUDI IKASTOLA
Jaitzubia auzoa, z/gPosta Kutxa 35120305 IRUN
HLHI
Tel.: 943 66 70 55Faxa: 943 61 91 85e-mail: [email protected]
DBH
Tel.: 943 66 70 50Fax: 943 66 78 80e-mail: [email protected]
IGE
Tel.: 691 397 577e-mail: [email protected]. txingudikogurasoak.eus
aurkibidea
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
3
| HH 5 |
MOTXILA IBILTARIAHaur Hezkuntzan irakurzaletasuna sortu
eta bultzatzeko helburua duten 2 dinamika ezberdin diseinatuditugu 5 urtekoen geletan:
1. MOTXILA IBILTARIAren
egitasmoa. Gure ikastola,
etxea eta liburutegia lotzen
dituen ekintza da. Ikasgela
bakoitzean, motxila txiki bat
egongo da. Astean, ikaskide
batek hartuko du motxila
horren ardura eta gurasoekin
joango da Udal Liburutegira
gustuko liburu bat
aukeratzera. Asteburuan
etxean izango dute liburua
irakurtzeko eta gozatzeko.
Astelehenean ikasgelara
eramango du. Bertan,
astebetez liburua gelan
izango dugu. Bukatutakoan,
liburua liburutegira itzuliko
dute eta beste ikasle batek
jarraipena emango dio
zirkuitoari.
2. Gure geletako gurasoak 5 urteko ikasleei
ipuina irakurtzera etorri dira.
Mila esker Jorge, Ana, Noemi!
PIKTOIPUINAKAMISHIBAI
4
2. Madres-padres de
nuestras/os alumnas/os de 5
años han venido a la ikastola a
contarles un cuento.
En Educación Infantil,con el objetivo decrear e impulsar laafición por la lecturaentre nuestros alumnos,hemos diseñado 2dinámicas diferentes enlas aulas de 5 años:
1. Proyecto de la MOCHILA
VIAJERA. Es una actividad
que une nuestra ikastola, la
biblioteca y la casa. En cada
aula tendremos una mochila
que llevarán por turnos a casa.
El fin de semana irán las-os
tutoras-es y la hija-o juntos a la
Biblioteca Municipal y elegirán
un libro que le guste. El fin de
semana lo tendrán en casa
para que lo lean juntos y
disfruten. El lunes lo traerá a la
ikastola y durante esa semana
lo tendremos en clase.
Cuando termine la semana, lo
devolverán a la biblioteca y
otra familia continuará la
dinámica.
| HH 3 |
Ongi etorri ikastolara!
2017-18 ikasturtean Txingudi ikastolan sartu den ikasle taldea
HH 3 A
MARISA GONZALEZ-ANER GARCIA- JUNE GALLEGO-NIKOLAS DEL BOSQUE- MAITENA LLORENTE-LIHERT HERRERO-ANER LABARI.
SAIOA GONZALEZ-IKER FERNANDEZ-XUBANE BLANCO-ENARA CORDOBA-UNAI SANCHEZ- ASIER MORENO- MIA IZQUIERDO-MALENA GALARDI.
AMETS MAULEON-ERIK JABALERA-ENEKO RUIZ- IBAI RODRIGUEZ-NATAN RODRIGUEZ-IRATI PELAEZ.
AITZOL IRAOLA, IRIA IZQUIERDO, MALEN PARRA, URKO BARBERIA, DANEL OLAIZOLA, UXUE CABALLERO.UXUE RODRIGUEZ, LENKA STRBA, MARWA AIT LACHEN, EKAI IZAGIRRE, AGER ELIZALDE, LIDE CABALLERO.MIKEL TELLETXEA, LUCAS CARDOZO, MAREN AIZPURUA, GARAZI ICARDO, JOKIN CRESPO, NOA QUINTAS, EKHI SOFRONIOUNOELIA QUINTANILLA / LOURDES ARCE
HH 3 B
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
5
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
6
HH 3 - 2017/18 ikasturtea |
HH 3 D
XAMU ARIÑO -LUKA ERCIBENGOA -MALICK DIA -LAIA IRIONDO -ONINTZA BARANDIARAN- ANE ZABALO
ARGI GONZALEZ -GALDER LOPEZ -NAHIA BUSQUET -AIA ERGUIN -JUNE ARGAIN -ANER IBARGUEN -NADIR BEN RAHMOUN
EKHI AYUSO -IRATI LOPEZ -PEIO MARTINEZ -NORA RECIO -ELAIA MARTIN -JON PAZ -MARE TEJERO
ESTIBALIZ GARCIA - ANNE OLMOS - ISABEL SANCHEZ - AIMAR CARRILLO - MARCO ZUBILLAGA - HELENE DE LA SERNA – AMAIA UGARTELISBETH LOJA- SARA BLANCO-IRUNE EGUIGUREN- ENEKO SASTRE- ADUR HERRERA- NOA ZARRANZ- UNAI MORENO- MADDI IRASTORZA- DIAGO GALLIQUIO(ELIZABETH TREJOS)
HH 3 E
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
7
| Gabonak
Beste urte batez, haur hezkuntzako umeek irakasleekin batera, paretak gabonetako hormirudiz bete dituzte.Hormirudiak ilusio handiarekin egiten dira, elkarlanean eta hementxe ikus ditzagun hainbat adibide.
Un año más las niñas y los niños de educación infantil con sus profesores y profesorashan llenado las paredes de murales navideños.
Los murales se realizan con mucha ilusión cooperando unas con otras, aquí tenemos unos ejemplos de ello.
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
8
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
99
| LH 1. zikloa |
Gabonetan, urtero bezela, materialdesberdinekin eskulan libreak egi-teko aukera bikaina izan dugu lehe-nengo mailako geletan. Eskulanpiloa egin dute eta gustura aritudira. Oso langileak eta trebeak dira,eta irudimen handia dute gainera! Estas navidades, como todos losaños, hemos tenido oportunidadpara realizar manualidades utilizan-do diferentes materiales en las aulasde primero. Han disfrutado muchorealizándolas. Son muy trabaja-dor@s y hábiles, y además tienenmucha imaginación!
1. maila
10
2. maila Ja
itzu
bia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
10
ARRITXULOPasa den urrian 2. mailako ikasleak Arritxulora joan ginen elkarrekin biegun pasatzera. Bertako janaria oso goxoa zegoen eta taldeka mahaiajarri eta jasotzeaz arduratu ginen. Bertan ekintza desberdinak egin geni-tuen hango begiraleekin: euskal jolasak, eskalada, mendi txangoa, dis-kofesta … Begiraleak oso jatorrak eta dibertigarriak ziren, eta beraiekinongi pasatzeaz gain, asko ikasi genuen!
El pasado mes de octubre el alumnado de 2º de Primaria fuimos apasar dos días a Arritxulo. La comida de allí estaba muy rica y en gru-pos nos encargábamos de poner y recoger la mesa. Hicimos diferen-tes actividades con las monitoras/es: euskal jolasak, escalada, paseopor el monte, discoteca … Las monitoras/es eran muy majas/os ydivertidas/os, y además de pasárnoslo bien, aprendimos mucho.
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
11
OSTEGUNA,FRUTA EGUNA
Ikasturte hasieran, Jarreren Astean, hamai-ketako osasungarria egitearen garrantzialantzen hasi ginen, fruta brotxetak eginez,neska-mutilek ekarritako fruta elkarbanatuz.Ekintza honek arrakasta handia izan zuen,baina ikasturtean zehar ohitura on hau man-tentzea kosta egiten zaigu. Hori dela eta,urte berriarekin batera, guk ere jardueraberria jarri dugu martxan, ostegunero, denokhamaiketakorako fruta ekarriz.
ON DIGULA !!!
Para fomentar los buenos hábitos, a principiode curso organizamos un almuerzo saludablea base de fruta. Elaboramos brochetas defrutas variadas que trajimos y compartimos.Fue una actividad bonita, con mucho éxito.Pero viendo que cuesta mantener este buenhábito durante el curso, hemos puesto enmarcha la actividad: “Osteguna, frutaeguna”, para lo cual todos los jueves traere-mos fruta para almorzar.
| LH 2. zikloa |
3. maila
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
12
4. maila
Aurtengo ikasturte hasieran, 4. mailako ikasleek Zarautzen,Zumaian eta Getarian bi egun zoragarri pasa genituen gureitsas eta arrantza mundua pixka bat ezagutzeko.
Begiraleek hainbat gauza interesgarri erakutsi ziguten etahorietako bat, arrantza egiteko aparejuen erabilera izan zen.Honek bere etekina izan zuen, arrain batzuk arrantzatu geni-tuen eta! A zer nolako poza gurea!
Erne entzun genituen ere, Elkanok bere bizitzan izandako isto-rio eta gorabeherak azaldu zizkigutenean.
Getariako Sta Barbaran ere izan ginen, garai batean baleakhurbiltzen zirela adierazteko tokian.
Benetan egun ahaztezinak izango dira guretzat!
Al comienzo del curso, las alumnas y alumnos de 4º pasamosdos días maravillosos en Zarautz, Zumaia y Getaria, para cono-cer un poco el mundo del mar y de la pesca.
Las monitoras nos enseñaron algunas cosas muy interesantes yentre otras, la utilización de los aparejos de pesca. Nos alegra-mos mucho cuando tuvimos la oportunidad incluso de pescar.
Estuvimos muy atentos cuando nos contaron las historias y vici-situdes de Elkano. En Sta. Bárbara conocimos el lugar dondeavistaban a las ballenas.
Serán días inolvidables para nuestro recuerdo!
Ikasturte hasierako txangoa
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
13
El 21 de diciembre los alumnos y alumnas de 5º y 6º deprimaria organizan la feria de Santo Tomás, que este añoha contado, entre otros, con los productos de su propiahuerta (alubias blancas y negras, perejil, berzas, calaba-zas…). En 2.017 se han cosechado además de los pro-ductos ya citados, lechugas, cebolletas… con las que enmayo se hicieron sándwiches.
Reciclando los restos orgánicos, produciendo compost,sin pesticidas, cuidando el medio ambiente, cuidandolas huertas es posible alimentarse.
La horticultura es fuente de salud, cultura, conocimiento,paisaje… Si se le dedican atención y cuidados, sin prisa,con pausa, al igual que a los amigos y amigas, la huertatambién da sus frutos.
| LH 3. zikloa |
BARATZEKO UZTA Urteak dira Ikastolako 3. zikloko ikasleek, San Tomasegunean, azoka prestatzen dutela, ondoren bertako pro-duktuak zozketatu eta etxera eramaten direlarik.
Aurten, lehenengo aldiz, beste produktuen artean Txingu-diko baratzeak emandako: babarrunak (zuriak eta bel-tzak), perrexila, kuia, azak eta artoa izan ziren azokan.
Bi uzta jaso dira 2.017an: maiatzean jasotako letxugakizkur eta tipulinekin sandwichak prestatu eta jan ziren.Abenduko uzta azokan jarri da zozketa gai.
Ingurumena zainduz, garen guztiaren oinarria den lurrababestuz, sortzen ditugun hondakin organikoak bertanbirziklatuz, pozoiak baztertuz… baratzea landuz, hortxehasten da gure Osasuna.
Baratzea onura ugariren azoka da: Osasuna, ariketa, kul-tura, jakintza, paisaia …
Baratzeak, lagunak bezala denbora behar du, ez gehiegibaina etengabe. Hutsegiteetatik ikasiz, aberastu egitendira biak, presarik gabe, astiro astiro baina beti ari biak.
Azken urteotan, gizartean izandako aldaketek eta aurrera-penek, Ikastolako irakaskuntza prozesuan eta egunerokolanean eguneratu beharra ekarri du, bereziki teknologiaberrien alorrean. 2017 urtetik eta 2019 urte bitarte, Txin-gudi Ikastola Sare hezkuntza gelan programan partehartuko du. Honek, hainbat berrikuntza eta egokitzebeharra ekarriko ditu ikastolara, bai arlo akademiko etadidaktikoetan eta baita ere ikastetxearen funtzionamenduprozesuan.
Baina etor gaitezen gelara. Aurtengo ikasturtean, 3. ziklo-an txertatzen hasiko garen metodologia berriaz hitz egin-go dizuegu. Badira urte batzuk, “Eskola 2.0” programamartxan jarri zenetik. 5. eta 6 . mailako gela guztietanikasle bakoitzak ordenagailu mini eramangarri bat dulanerako ordutik. Orain berriz, ikasle bakoitzak bere kontupropioa izango du Google Suite hezkuntza aplikazioariesker. Orain arte ezezagunak ziren gmail, drive, sites etaclassroom bezalako hitzak ohikoak bihurtuko dira gure
artean. Gmailari esker, helbide elektronikoaren bitartezkomunikatuko gara, gure lanak driven gordeko ditugu,sites ezberdinetan landuko ditugun gaien berri izangodugu eta classroomen bitartez gure ikasgela birtualasortuko dugu. Eta guzti hau gutxi balitz, ikasitakoa etalandutakoa, aurkezpenen bitartez ezagutzera emangodugu gelan. Lan egiteko metodo berriak ezagutzeko, gureartean komunikatzeko eta talde lanean aritzeko aukeraberriak emango dizkigute aplikazio hauek. Gainera, gurelan eremua ikastolatik haratago eramateko aukera izangodugu, etxean lanean jarraitu edota egindako lanak erakus-teko aukera izango dugularik. Baliabide hauei esker,eskolak dinamikoagoak eta erakargarriagoak bilakatukodira.
Hau guztia gauzatu ahal izateko, Haur Hezkuntzaik hasita,eta LHko 1. mailatik aurrera, teknologia berriek ematendituzten aukeratara gerturatzen joango gara poliki poliki,eta nola ez, ikastolako irakasleen formakuntzari garrantzihandia emango diogu. Honela, gure ikasleek etorkizunbatean teknologia berrien mundu honetan bizitzeko beha-rrezkoa izango duten trebetasuna eta gaitasuna garatze-ko aukera izango dute.
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
14
SARE HEZKUNTZA 2017-2019
IKT TXINGUDI IKASTOLAN |
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
15
| Sare hezkuntza |
Estos últimos años, en la ikastola hemos tenido que iradaptando el trabajo diario y el proceso de enseñanza a loscambios que se han ido dando en la sociedad, sobre todoen el ámbito de las nuevas tecnologías. Desde el año 2017y hasta el 2019, Txingudi Ikastola participará en el progra-ma Sare hezkuntza gelan. Todo esto, traerá cambios ynovedades en la ikastola, tanto en aspectos académicos ydidácticos, como en el proceso del funcionamiento.
Pero centrémonos en la gela. Os vamos a hablar de lanueva metodología que vamos a ir introduciendo estecurso en el 3er ciclo. Ya han pasado unos años desdeque se puso en marcha el proyecto “Eskola 2.0”. Desdeentonces, tanto en 5º como en 6º curso, todo el alumna-do dispone de miniordenadores portátiles para trabajar.Pero a partir de ahora, también dispondrán de una cuen-ta propia gracias a la aplicación Google Suite para edu-cación. Palabras como Gmail, Drive, Sites o Classro-om, desconocidas hasta ahora, pasarán a formar partedel día a día. Gracias a Gmail, podremos comunicarnos
mediante el correo electrónico, guardaremos nuestrostrabajos en Drive, podremos acceder a información endistintos Sites y crearemos nuestra clase virtual enClassroom. Y si todo esto no fuera suficiente, daremos aconocer lo aprendido y trabajado mediante presentacio-nes en clase. Éstas aplicaciones, nos darán la oportuni-dad de conocer nuevas formas de trabajo, comunicarnosen la ikastola o fuera de ella y seguir trabajando en grupo.Además, podremos seguir trabajando desde casa opodremos compartir y enseñar nuestro trabajo fuera de laikastola. Gracias a estos recursos, las clases serán másdinámicas y atractivas.
Para poder conseguir todo esto, comenzaremos a darpoco a poco nuestros primeros pasos con las nuevastecnologías desde Haur Hezkuntza y LH1. También dare-mos mucha importancia a la formación del profesorado.Así, nuestro alumnado podrá ir adquiriendo habilidades ycapacidades que necesitarán el día de mañana en estemundo de las nuevas tecnologías.
16
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
ASTELEHENA ASTEARTEA ASTEAZKENA OSTEGUNA OSTIRALA
4 urte58 ikasle4 begirale
5 urte76 ikasle5 begirale
EUSKARAZ JOLASTU(A)
EUSKARAZ JOLASTU(B)
EUSKARAZ JOLASTU(E)
DO RE NI HH5DHH5 (15) 12:40-13:40
EUSKARAZ JOLASTU(ABDE)
DO RE NI HH5A/B/EHH5 (15) 12:40-13:4
EUSKARAZ JOLASTU(D)
4 urteko begiraleak: Amaia – Jaione – Arantxa - Ana 5 urteko begiraleak: Ane – Esti – Juana Mari - Nagore – Xuxa
LH 1. maila78 ikasle3 begirale
EUSKARAZ JOLASTU (A)
Pista/LiburutegiaTximeleta txokoa
PSIKOMOTRIZITATEA(12)Miren 12:50-13:50
(HHko Psikomo gelan-3)
KIROL EGOKITUA 1Josu 12:50-13:50(LHko Psikomo Gela)
DO RE NI (15)12:50-13:50 (HHko liburutegian)
EUSKARAZ JOLASTU (B)
EUSKARAZ JOLASTU (D)Pista/LiburutegiaTximeleta txokoa
PSIKOMOTRIZITATEA (12)12:50-13:50
(HHko Psikomo gelan-3)
KIROL EGOKITUA 1Josu 12:50-13:50(LHko Psikomo Gela)
DO RE NI (15)12:50-13:50 (HHko liburutegian)
EUSKARAZ JOLASTU (E)Pista/LiburutegiaTximeleta txokoa
Eskulanak: (2.A gelan) Maixabel. Mahai jolasak: (2.A gelan) Espe. Bideo gela / Gimnasioa: Zuriñe. Elkargunea: Talde bakoitza bere gelako atean.
LH 2. maila106 ikasle3 begirale
KIROL EGOKITUA 1Josu 13:00-13:55(LHko Psikomo Gela)
EUSKARAZ JOLASTUPista/LiburutegiaTximeleta txokoa
EUSKARAZ JOLASTUPista/LiburutegiaTximeleta txokoa
EUSKARAZ JOLASTUPista/LiburutegiaTximeleta txokoa
XAKEA HH Marlaxka 12:50-13:50
EUSKARAZ JOLASTU 2.EPista/LiburutegiaTximeleta txokoa
KIROL EGOKITUA 2Josu 12:50-13:50
(LHko Psikomo Gela)
EUSKARAZ JOLASTU 2.FPista/ liburutegiaTximeleta Txokoa
Eskulanak: (1.E gelan) Leire Mahai jolasak: (1.B gela) Begoña Bideo gela / Gimnasioa: Bittori Elkargunea: talde bakoitza bere gelako atean
LH 3. maila 93 ikasle3 begirale
LH 4. maila107 ikasle4 begirale
JUDO Gorka 12:50-13:50
(Goiko psikomo)
EUSKARAZ GOZATU
XAKEA HH Marlaxka 12:50-13:50
IDAZKERA DIGITALA(Jaizkibel gela) 13:00-13:55
EUSKARAZ GOZATU
JUDOGorka 12:45-13:45
(Goiko psikomo)
EUSKARAZ GOZATU
EUSKARAZ GOZATU (2)
JUST DANCE (Gimnasioa)
MAHAI TENISAJ.M. Zuazua 13:00-13:50
(gimnasioa)
KANTU TAILERRA 4. mailaAmets Txiki Abesbatza
MusikaGela
EUSKARAZ GOZATU
Eskulanak: (4.A gelan) Leti Mahai jolasak: (3.A gelan) Amaia Bideoa Ainhoa(5. mailako Ingeleseko gelan) Patioan eta ikasgelan: (4.D gelan) Asun, Gema, María, Mª Jose
LH 5. maila95 ikasle3 begirale
LH 6. maila93 ikasle3 begirale
KIROL EGOKITUAJosu 12:00-12:50(LHko Psikomo Gela)
IDAZKERA DIGITALA(Jaizkibel gela) 13:00-13:55
EUSKARAZ GOZATU
IDAZKERA DIGITALA(Jaizkibel gela) 12:00-12:50
EUSKARAZ GOZATU
EUSKARAZ GOZATU
XAKEAMarlaxka 12:00-12:50 H
EUSKARAZ GOZATU
KIROL EGOKITUA 3Josu 12:00-12:50
IDAZKERA DIGITALA(Jaizkibel gela) 12:00-12:50
MAHAI TENISA (gimnasioa)J.M. Zuazua 12:00-12:50
(KOORDINAZIOA)KANTU TAILERRA 4. mailaAmets Txiki Abesbatza
MusikaGela
Patioan eta ikasgelan: (6.E gelan) Ainhoa, Bakartxo, Doltza, Idoia, Laura, Maite
JANGELA GARAIko jarduera osagarriak: IGEren laguntzaz
Talleres de la HORA DEL COMEDOR: con la ayuda de la AMPA
Guraso elkartea IGE - AMPA |
| Eskolako |
Agenda 21
17
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
ZER EGINGO DUGU IKASTOLANIKASTURTE HONETAN?
Badira ikasturte batzuk Eusko Jaurlaritzako Kontsumobide erakundeak ikastetxeei eskaintzen dizkien kontsumoari buruzkotailerretan parte hartzen dutela gure ikasleek. Hasiera batean LHko 1. eta 2. mailetakoak aritzen ziren. Ondoren, 3. eta 4.mailetakoak hasi ziren parte hartzen ea ikasturte honetan, 6. mailakoek ere izena eman dute. Hurrengo taulan aurkitukoduzue maila desberdinek jasoko dituzten kontsumo tailerrak:
Beste aldetik, ikastetxearen ekoauditoria bat egingo dugu kontsumoaren inguruan, hobetu beharreko ohiturak antzemate-ko. Azterketa hori LH 6. mailako ikasleek egingo dute eta horretarako ikastetxeko aztarna ekologikoa kalkulatuko dute.
Azkenik, Eskolako Agenda 21ean parte hartzen duten Irun eta Hondarribiko gainontzeko ikastetxeekin batera, gure herrieta-ko kontsumoaren diagnostikoa egingo dugu eta hainbat proposamen egingo ditugu egoera hori hobetzeko. Azken lan honenemaitzak eta proposamenak alkateei helaraziko dizkiegu ikasturte amaieran udaletxeetan burutuko diren entzunaldietan.
MAILA 1. MAILA 2. MAILA 3. MAILA 4. MAILA 6. MAILA
TAILERRA
- Jolasa etajostailuak.
- Elikagaienekoizpena.
- Erosketak etasupermerkatua.
- Ontziak etaberrerabilpena.
- Produktu batenbizi zikloa.
- Ura. Kontsumoaeta aurrezpena.
- Elikagaiak.Etiketak etaosaera.
- Garraiobideak.
- Sakelakotelefonoak etainternet.
- Bideo jokoak.
¿QUÉ HAREMOS ESTE CURSO EN LA IKASTOLA?Hace ya unos cursos que nuestro alumnado comenzó a participar en los talleres organizados por el Instituto Vasco deConsumo-Kontsumobide. En un principio, participó el alumnado de 1º y 2º de Primaria. Más tarde, decidieron participarlas clases de 3º y 4º y este curso, el alumnado de 6º también se ha inscrito. En la siguiente tabla encontraréis los talleresque realizarán los diferentes cursos:
Por otro lado, realizaremos una ecoauditoria del centro en torno al consumo para detectar aquellos hábitos que son fac-tibles de mejorar. Será el alumnado de 6º el que lleve a cabo dicha ecoauditoría y para ello, calcularán la huella ecológi-ca de la Ikastola.
Por último, en colaboración del resto de centros escolares de Irun y Hondarribia que participan en la Agenda 21 Escolar,realizaremos un diagnóstico del consumo de nuestros municipios y propondremos una serie de medidas para mejoraresa situación. Las conclusiones y propuestas de esos diagnósticos se las haremos llegar a los dos alcaldes durante lasaudiencias que se celebrarán en ambos ayuntamientos a final de curso.
CURSO 1er CURSO 2º CURSO 3er CURSO 4º CURSO 6º CURSO
TALLER
- El juego y losjuguetes.
- La producciónde alimentos.
- Compras ysupermercado.
- Recipientes yreutilización.
- Ciclo de vidade un producto.
- Agua.Consumo yahorro.
- Alimentos.Etiquetas ycomposición.
- Medios detransporte.
- Teléfonosmóviles einternet.
- Vídeo juegos.
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
18
Ikasturte honetan, KONTSUMO JASANGARRIA ETAARDURATSUA izango da Eskolako Agenda 21 progra-maren barruan landuko dugun gaia. Gaia ez da berriagure ikastetxean, izan ere 2013-2014 ikasturtean ere,kontsumo jasangarriaren gaia landu baikenuen.
Ez da ez, nolanahiko gaia. Kontsumoan oinarrituta dago-en ekonomia kapitalistaren eta industrializazioaren zabal-penak baliabideen eta energiaren ustiapenak modunabarmenean azkartu ditu, Lurraren oreka ekologikoa etahurrengo belaunaldien ongizatea arriskuan jarri arte. Halaere, eredu horiek ez dira modu berean garatu kontinenteguztietan eta horren ondorioz, gaur egungo errealitateada gizarte garatuen baliabideen eta energiaren kontsu-moari eusteko garatu bidean dauden herrialdeen errekur-tsoak erabili behar direla. Hori gutxi balitz, garatu bideandauden herrialdeak herrialde industrializatuek sortzendugun askotariko hondakin kopuru izugarriaren zaborte-gia bihurtzen ari dira.
Hona hemen zenbait datu esanguratsu:
• XX. mendean, urteko, %2,3 inguru handitu zen herrialdeindustrializatuen kontsumoa. Afrikan, berriz, epe berean,%20 jaitsi zen kontsumoa.
• Herrialde industrializatuek Lurraren biztanleriaren %15biltzen dute, baina sortzen den energiaren %70a, meta-len %75a, egurraren %80 eta elikagaien %60a kontsu-mitzen dute.
• 800 milioi biztanlek gosea pairatzen dute eta horietatik,20 milioi edozein unetan hil daitezke. Datu hauek berezi-ki gogorra dira Lurrean 10.000-12.000 milioi biztanleelikatzeko nahiko elikagai sortzen direla, baina horietatik%33a erabili gabe galdu egiten dela kontuan hartzenbadugu.
• Aldaketa klimatikoak eta beroketa globalak Lurreko biz-tanleriaren %20a bizi den azalera basamortua bihurtudezakete hurrengo urteetan. Aldaketa klimatikoaren era-gile nagusia den erregai fosilen errekuntzaren %80aherri industrializatuetan gertatzen da, baina basamortubihurtzen ari diren lurrak hirugarren munduan daude.
• Europako biztanle bakoitzak 1,9 Tm CO2 isurtzen dituurteko eta Estatu Batuetako biztanle bakoitzak 5 Tm.Isurketa horiek jasangarriak izateko, ez lukete 0,5 Tmkopurua gainditu beharko.
Egoera latz horren aurrean, bi jarrera har ditzakegu: errea-litateari begiak itxi eta orain arte bezala jarraitu etorkizu-naz eta gizarte justiziaz arduratu gabe edo orain artekoeredua jasanezina dela onartu eta gure aldetik ahal dugu-na egin garapen eredu jasanezin hori garapen iraunkorrabilakatzeko.
Bigarren aukera horretan, guztion laguntza behar da etalehenengo urratsa gure kontsumo ohiturak aztertzea, etaahal den neurrian, nolakoak izan beharko liratekeen ondo-rioztatzea. Energia, ura, janaria, arropa... aspektu hauetanguztietan bada zer egiterik gure eragina txikiagoa eta abe-gizkoagoa izateko.
ESKOLAKO AGENDA 21 |
2017-2018 IKASTURTEA.
KONTSUMO JASANGARRIA ETA ARDURATSUA
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
19
A lo largo de este curso, EL CONSUMO SOSTENIBLEY RESPONSABLE será el tema que trabajaremos den-tro de la Agenda 21 Escolar. Este tema no es nuevo ennuestro centro, puesto que en el curso 2013-2014 yatrabajamos el consumo sostenible.
No se trata de un tema cualquiera. La extensión delmodelo económico capitalista y la industrialización, fun-damentados ambos en el consumo, ha acelerado demanera significativa la explotación de los recursos y laenergía, hasta el punto de poner en peligro el equilibrioecológico del planeta y el bienestar de las generacionesfuturas. Pero esos modelos no se han desarrollado delmismo modo en todos los continentes y la consecuenciade ello, para mantener el nivel de consumo de recursos yenergía de las sociedades desarrolladas es necesario uti-lizar los recursos de los países en vías de desarrollo. Porsi eso fuera poco, los países en vías de desarrollo seestán convirtiendo en los vertederos de las ingentes yvariadas cantidades de residuos que producimos en elprimer mundo.
Unos datos significativos:
• En el siglo XX, el consumo de los países industrializa-dos ha aumentado a un ritmo del 2,3% anual. En el
mismo periodo, en África el consumo ha descendido enun 20%.
• Los países industrializados cuentan con el 15% de lapoblación mundial, pero consumen el 70% de la ener-gía que se produce, el 75% de los metales, el 80% dela madera y el 60% de los alimentos.
• 800 millones de personas pasan hambre y de ellas, 20millones corren el riesgo de morir en cualquier momen-to. Estos datos son especialmente graves teniendo encuenta que en la Tierra se producen alimentos para ali-mentar a 10.000-12.000 millones de personas, pero el33% se pierde sin utilizar.
• El cambio climático y el calentamiento global puedenconvertir en los próximos años en desierto las tierras enlas que vive el 20% de la población. El principal cau-sante del cambio climático es la quema de combusti-bles fósiles y el 80% de estos se queman en los paísesindustrializados, pero las tierras en riego de desertiza-ción están en el tercer mundo.
• Cada ciudadano europeo emite al año 1,9 Tm de CO2a la atmósfera y en los Estados Unidos, 5 Tm. Para queesas emisiones fueran asimilables por la atmósfera nodeberían superar las 0,5 Tm anuales.
Ante esta cruda realidad, podemos tomar dos posturas:cerrar los ojos a la realidad y continuar como hasta ahorasin preocuparnos del futuro y de la justicia social o acep-tar que el actual modelo de desarrollo es insostenible ycomenzar a aportar cada una y cada uno de nosotras ynosotros nuestro granito de arena para transformarlo enun modelo de desarrollo sostenible.
En esta segunda opción es necesaria la ayuda de todas ytodos y el primer paso debe ser repasar nuestros hábitosde consumo actuales y analizar cómo deberían ser. Ener-gía, agua, alimentos, ropa... en todos estos aspectos sepuede hacer mucho para lograr que el efecto de nuestroshábitos sea menor y más respetuoso.
| ESKOLAKO AGENDA 21 |
2017-2018 IKASTURTEA.
CONSUMO SOSTENIBLE Y RESPONSABLE
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
20
Normalkuntza |
NORMALKUNTZAPLANGINTZABERRITZEN BESTE 4URTETARAKO
Eusko Jaurlaritzako Hezkuntza sailak bultzatutako Uliba-rri programan 1996-97 ikasturtetik dihardugu lanean.Programa horren helburua ikastetxeetako hezkuntzakomunitateetan euskararen erabilera bultzatzea da etabertan parte hartzeko eskakizun batzuk bete behar dira,hala nola, normalkuntza arduraduna izendatzea, lanhorretarako orduak eskaintzea, Normalkuntza batzordeaosatzea, urteko plana idaztea, plan horren jarraipena egi-tea eta ebaluatzea. Lau urtero plan hori berritu eginbehar izaten da. Horretarako, euskararen ezagutza etaerabileraren diagnostikoa egiten da, Ikastolan euskara-ren egoera zein den aztertuz eta beste lau urtetarakohelburu estrategikoak zehazten dira. Ikasturte honetanlan horretan ari gara buru belarri 2018-2022rako planagaurkotzeko. HIRU EREMUTAN EGITEN DA DATU BILKETA
EUSKARAZ GOZATUZ TXIKIENAK HAUNDIENEKIN
Bidenabar, abagune hau probestu nahi dugu gure eske-rrik beroena adierazteko datuak emanaz lagundu digutenpartaide guztiei irakasle, ikasle, begirale, eta gurasoeiMILA ESKER
Datuak aztertu ondoren, indar-guneak eta ahuleziakidentifikatu eta datozen lau urteetarako euskara kontue-tan gure norabidea markatuko duen Normalkuntza Planberria idatziko dugu eta Ikastolako partaideen arteanadostu helburu nahiz jarduerak.
EREMUINSTITUZIONALA
NORMALKUNTZAPLANA
ESKOLAZKANPOKO
JARDUERAK
IKASLE, IRAKASLE,GURASO ETA LANGILEENHIZKUNTZA ERABILERA
21
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
| Normalkuntza |
LH3-4-5-6ko ikasleek, Euskara sustatzaileenlaguntzaz konpromisoak adostu dituzte:
ZER NAGO EGITEKO PREST NIRE EUSKARAREN ERABILERA AREAGOTZEKO ?
1.- AUTOBUS ILARAN EUSKARAZ EGINGO DUT
2.- JANGELAKO ILARAN ONDOKOAREKIN EUSKARAZ EGINGO DUT
3.- JANGELAKO JOLAS GARAIAN EUSKARAZ JOLASTUKO NAIZ
4.- JOLASGARAIAN EUSKARAZ EGINGO DUT
5.- IKASGELAN ONDOKOAREKIN EUSKARAZ EGINGO DUT
6.- TALDE LANEAN EUSKARAZ EGINGO DUT
7.- IKASTOLAN, GAZTELANIAZ EGITEN BADIDATE ERE, EUSKARAZ ERANTZUNGO DIET
8.- EDONON BETI EUSKARAZ ERANTZUNGO DUT...
RENOVACION DEL PLAN DENORMALIZACIÓN DEL EUSKARAPARA LOS PRÓXIMOS 4 AÑOS
Txingudi ikastola participa desde el curso 1996-97 enel programa de normalización del euskara Ulibarri, pro-movido por el departamento de educación del GobiernoVasco. El cometido de este programa es fomentar el usodel euskara en la comunidad educativa de los centrosescolares.
Este curso 2017-2018 debemos actualizar y renovar elPlan de Normalización del euskara en Txingudi Ikastola.Para ello, antes de nada, hemos realizado una recogidade datos con el fin de diagnosticar el estado del conoci-miento y uso del euskara de los que conformamos lacomunidad educativa de la ikastola: Estamos recogiendoexhaustivamente datos en torno al uso y conocimientodel euskara del profesorado, de las familias, del alumna-do y de las monitoras. Así mismo analizamos la presenciadel euskara en distintos momentos y ámbitos: el paisajelingüístico, uso y presencia del euskara en las relacionescon otras instituciones, en qué lengua se crea la docu-mentación interna de la ikastola, la presencia del euskaraen las actividades extraescolares, etc.
Una vez realizada la recogida de datos, los analizaremosy trataremos de identificar nuestros aspectos más salu-dables y aquellos otros aspectos que necesiten sermejorados. Así definiremos el Plan de Normalización lin-güística del euskara que marcará el camino a recorrer alo largo de los próximos cuatro años y compartiremos yacordaremos los objetivos y las actuaciones que vaya-mos a realizar con los distintos agentes de la comunidadeducativa.Aprovechamos estas líneas para agradecer a todas ytodos las/los que han colaborado en la aportación dedatos. MILA ESKER a las familias, al profesorado, a lasmonitoras y al alumnado.
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
22
Obrak |
Frontoiak estaltzeko proiektua eta URAagentziaren proiektua inundazioak ekiditeko(pareta Jaitzubia ibaiaren paraleloan etapasarela berriak).
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
23
| HH - LH
A B D E F
HH 3 URTE LOURDES ARCE
(NOELIA QUINTANILLA) MARISA GONZALEZ
AMAIA UGARTE ESTIBALIZ GARCIA
MARIAJE VILLAR
HH 4 URTE JONE ARAMENDI MARIA ETXEBESTE ELIXABETE MUÑOZ
HH 5 URTE MARIJO ZUBILLAGA MARIA JOSE JUANIZ KARMENTXU
MARTINEZ MARIAN AMUNARRIZ
LH 1 ITZIAR URKIA MARI JOSE
HERNANDEZ MERTXE GARMENDIA INMA LANDA
LH 2 ROSA MARI LOPETEGI ARIANE URBIETA IDOIA ZAPIRAIN LETICIA GRANDES ALAITZ ZELAIETA
LH 3 AMAIA AMOSTEGI AGURTZANE AIZPURU ITZIAR ALDANONDO MIREN PIKABEA AMAIA
GORROTXATEGI
LH 4 MARINA LAPITZ MAILU ALZAGA ARANTZA OLAZIREGI KORO ETXEBERRIA ANA UGARTE
LH 5 MERTXE GONZALEZ JON ARISTIZABAL AITOR OTAÑO PILI UBIRIA ANABEL URTASUN
LH 6 IÑIGO AIZPURUA GABRIEL GALLEGO (NEREA ERKOREKA)
JUANITA ALKAIN JUNKAL IRASTORZA MARI PAZ ALONSO
G.H.: MAITE MENENDEZ, JOSEBA SARRIEGI, EÑAUT AGIRRE
ORIENTAZIO TALDEA: MAILO KANPANDEGI, MAKA ALZA (AHOLKULARIAK) JUNKAL URROZ, EDURNE URGANGARAIN, EMI JIMENO , ISABEL PORTUGAL, LOURDES ZIA, AMAIA URIA (Logopeda)2/3, LEIRE AMUNARRIZ (Logopesa)1/3, LAXIA URRESTI (Fisioterapeuta)
MUSIKA: ITZIAR ZAMORA, ARANTXA LASALDE HEZITZAILEAK: AGURTZANE ARZAK, EBA GOMEZ, ESTER PEREZ, INMA AGUIRRE, ANA CORANTI,SILVIA SANCHEZ, PILI LEONET,ANA ALCIBAR
INGELESA PLASTIKA: JUNKAL HERRERO, JOSUNE UGARTE, NIEVES ODRIOZOLA, MAITENA ILARRAMENDI, NAIARA AROZENA
HIPI: ROSA M ARANO,
IRAKASLE LAGUNTZAILEAK HH: M. ARRASTUA, ARBIL MANTEROLA
JANGELAKO ARDURADUNA: MARITXU PINTO
JANGELAKO LAGUNTZAILEA: IMANOL BURGOS
AKA: LOINAZ URTEAGA
ERLIJIOA: ALVARO BEHOBIDE ZUZENDARITZA: JUNCAL AMUNARRIZ, ANA ERASUN, MIKEL ESTONBA
GOI BATZORDEAREN OSAKETA
URTEBETERAKO
2 URTERAKO
ORDEZKOAK
IRAKASLEAK
JONE ARAMENDI
MARISA GONZÁLEZ JUNKAL HERRERO
ITZIAR URKIA JUNCAL IRASTORZA NIEVES ODRIOZOLA
IDOIA ZAPIRAIN MAILU ALZAGA
EDURNE URDANGARAIN ELIXABETE MUÑOZ
LOURDES ZIA
ARANTXA OLAZIREGI
GURASOAK
ARANTZA IRIARTE
IRAITZ MANTEROLA IRANTZU OCHOA DE
ZABALEGUI ARANTXA ZUNZUNDEGI
IKER IRIARTE
AROI ERRAZKIN GEMA ARSUAGA
ENRIQUE MONREAL JOSUNE IRAZUSTA NATALIA ERRAZKIN NEKANE CABELLO
ARITZ BERASTEGI IRENE KASTEZUBI
UDAL ORDEZKARIA
JUNCAL EIZAGUIRRE
ZUZENDARITZA
ANA ERASUN
MIKEL ESTONBA JUNCAL AMUNARRIZ
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
24
| HH - LH |
GOI BATZORDEAREN AZPIBATZORDEAK
IRAKASLEAK GURASOAK
BATZORDE IRAUNKORRA ZUZENDARITZAkideak
Jone Aramendi Juncal Irastorza
Arantxa Iriarte Aritz Berastegi
BATZORDE EKONOMIKOA ZUZENDARITZAkideak
Idoia Zapirain Mailu Alzaga
Iker Iriarte
AZPIEGITURAK BATZORDEA
ZUZENDARITZAkideak Itziar Urkia
Juncal Herrero Elixabete Muñoz
Aritz Berastegi Enrique Monreal
ELKARBIZITZA BATZORDEA Batzorde Iraunkorreko kideak Irene Kastezubi
Iranzu Ochoa de Zabalegui Nekane Cabello
ESKOLAZ KANPOKO JARDUEREN BATZORDEA
ZUZENDARITZAkideak Marisa González
Edurne Urdangarain Nieves Odriozola
Iraitz Manterola
Gema Arsuaga
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
25
BEGIRALEAK 2017-18
3 urte (52) 4 urte (59) 5 urte (76) A LURDES BRIT AMAIA JAUREGI ANE ARIETA B ISABEL ANCISAR JAIONE SAGARZAZU JUANA MARIA GARBISU D KIZKITZA ARRETXE ARANTXA ARTEKALE XUXA ARIZMENDI E BEGOÑA UNSAIN NAGORE CORRAL
Laguntza ANA MUÑOZ ESTI BASURTO
3.maila (77) 2.maila (103) ZURIÑE CANFLANCA BITTORI TELLETXEA
MARIXABEL AGIRREZABALA LEIRE ESCAMENDI BEGOÑA PUGA
ESPE ZULOAGA
3. maila (93) 4. Maila (108) AMAIA OLAIZOLA AINHOA PORTUGAL
GEMA LOSA MARI JOSE AGESTA ASUN FAGOAGA MARIA ALVAREZ
LETI PIKABEA 5. maila (95) 6. Maila (96)
IDOIA IRIDOY AINHOA OLAIZOLA DOLTZA LOS SANTOS BAKARTXO ORIA Mª TERESA JUARROS LAURA GONZALEZ
D.B.H. OFFICE
BEGOÑA RODRIGUEZ
Irailaren 11ean
MANOLI SEGARRA
MIREN MAYO MANOLI BARCA MAIDER CENDOYA ITZIAR GIBAJA
MERTXE FAGOAGA MARIBEL IPARRAGIRRE
MONIKA IZAGIRRE
Irailaren 14an
JAIONE AMUNARRIZ
SANDRA SILANES TXUS MURUA
GARBIÑE ALZA
BEGOÑA LASA
Irailaren 25ean
AMAIA ETXARTE
BITTORI TELLETXEA
GARRAIOKO BEGIRALEAK: LEIRE ESKAMENDI, NEREA YARZA, ANA LAZKANOTEGI, MERTXE ELIZALDE, JUNCAL MARTIARENA, IRATI FIZ, SILVESTRE BALERDI, LAURA MARTIN
PATIO BEGIRALEAK: LOURDES IRAZUSTA, MAITE OTEGI, EDURNE ARISTIETA, GEMA MARTÍNEZ
GARBIKETAKO LANGILEAK: MARISA LOPEZ, PURI IGLESIAS, MARIPI IGUIÑIZ, MARIA LOPEZ, BENI MUÑOZ( Rakel Vazquez), PILAR FERNANDEZ, ANA MONTERO, M JOSE COPETE , BEGO BEHOBIDE , PAKI RUIZ
HPBko HEZITZAILEAK: AGURTZANE ARZAK, EBA GOMEZ, ESTER PEREZ, INMA AGUIRRE, ENARA ARBIZU, ANA CORANTI, SILVIA SANCHEZ, PILI LEONET, ANA ALCIBAR
ETXEZAINA: EDORTA LIZARRAGA IGEren MATERIAL ARDURADUNA: GURUTZE EGILUZ
| HH - LH |
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
26
| BHI |
TXINGUDI BHIko Baratze Tailerra
ENGLISH THEATRE - MOVING ON COMPANY - 2017/2018
Txingudi BHIko 2. mailan, baratzealantzeko tailer berri bat sortu da.
Eguraldi ona dagoenean Puianandaukagun baratzean lan egiteko apro-betxatzen dugu, hau da, belar txarrakkendu, landatu, uzta jaso, txabola etabazterrak garbitu… Baina eguralditxarrarekin edota hezetasun handiadagoenean, eskolan egiten dugulana: hazitegian haziak ereiteko edoklasean ordenagailuekin mota des-berdinetako informazioa bilatzen ari-tzen gara.
Baratzera joaten garenean gure ira-kasleak egun horretarako ardurakbanatzen dizkigu, hau da, batzuk adi-bidez, kendutako belar txarrak zati txi-kitan moztu konposta egiteko, etalehen aipatutako lanak. Saioa amai-tzean, eta horretarako aukera baldinbadago, jasotakoa ikasleon arteanbanatzen da: kuiatxoak, piperrak,porruak, alberjiniak, borrajak, zerbak,urazak… Uzta etxera eramatea askogustatzen zaigu. Haziak erein nahizbaratzean landatzeko, garaian zeinbarazki jaten den kontuan hartzendugu.
Tailerrarekin erlazionatuta, abendua-ren 13an Zumarraga-UrretxukoSanta Luzia feriara joan ginen. Han,barazki postuak eta animalia ugariikusi genuen eta oso gustura ibiliginen.
LEIRE CAMINO 2C
Urtero bezala, Ingeleseko “Moving on Company” abenduaren 5ean Txingudira etorri zen Fortune’s Fool antzezlan berriaaurkeztera. Bigarren eta laugarren mailako ikasleek parte hartu zuten honetan. Antzezlana interaktiboa da. Hori dela eta,edozeinek parte hartu dezake forma batean edo bestean eta, aldi berean, asko dibertitzen dira.
| BHI |
Jait
zubia
TXI
NGUD
I IKA
STOL
A| 3
5 ze
nbak
ia |
2018
ko u
rtarri
la
27
| BHI |
Zuzendaritzaren partaideak· ZUZENDARIA: Sergio Arnaiz· IKASKETA BURUAK: Kontxi Salaberria, Sergio Santamarta· IDAZKARIA: Koldobike Mitxelena
Departamentuetako partaideak
2017/2018ko TXINGUDI BHIko LANGILEEN ZERRENDA
* HIZKUNTZENDEPARTAMENTUA:
- Euskara:Imanol Anza
Amaia BonetaEdu Zabala
Irune ArrizabalagaItziar Unzain
- Gaztelania:Sergio ArnaizItziar Aranburu
Lourdes VaqueroNerea Etxezarreta
Karmele GoitiaInazio Zabalza
Jone Berasategi- Ingelesa:Ana Aguirre
Esther De la IglesiaBegoña Garaizar
Amaia RamosMaria Fuentes
Irati Gaztelumendi- Frantsesa:
Jesica BeltranLourdes Vaquero
* CURRICULUMEZBERDINETAKO
TRATAERARENDEPARTAMENTUA:
- Zientifiko-Teknologikoa:Lurdes Ibarra
- Humanistikoa:Gorka Alijostes
* GIZARTE ZIENTZIENDEPARTAMENTUA:
- Gizarte Zientziak:Iñigo Plaza
Jone Egia / Ane BenitoM. Eugenia Kortabarria
Arantxa OdriozolaManu Muner
- Gorputz Hezkuntza:Javier Alegre
Kontxi AristondoRamón Arrizabalaga
- Musika:Javier Etxeberria
- Plastika:Ainara Audikana
Sergio SantamartaIrune Etxebeste
* ZIENTZIENDEPARTAMENTUA:
- Natur Zientziak:Ixabel AlkainPili Azpiroz
Ana FernándezAinhoa Echave
Yune MuruaMaría Imaz
Garikoitz Fdez de Pinedo- Matematika:
Araika Aranguren Itziar CuevasIdoia Calvo
Mari Carmen MunduateJosu Esnaola
Joselu Sánchez- Teknologia:
Martxel TeiletxeaEder Valladares
Aitor IridoiKarmele San Martin
* ORIENTAZIODEPARTAMENTUA:
- Orientatzailea:Oihana Osa
- PTE:Koldobike Mitxelena
Amaia MincheroReyes Ramirez de Arellano
Mirari Goizueta
* PERTSONAL EZIRAKASLEA:
- Atezainak:Agurtzane OñatibiaEmmanuel Lertxundi
- Idazkariak:Idoia SerranoPedro Ceinos
- Garbiketa Zerbitzua:Yolanda Borges
Ana HidalgoMari Carmen Iglesias
Maite PérezFrancisca Ruiz- Liburutegia:Inazio ZabalzaJesica Beltrán
35.JaitzubiaTxingudi Ikastolako aldizkaria