intern redovisning för planering och uppföljning

Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76 1

Intern redovisning förplanering och uppföljning

VÄLKOMMEN!till

Föreläsning 2 (Kalkylering)( 9/3 Litteratur till idag: Kapitel 5-8, 11 och 12)

Ekonomistyrning genom Resultatplanering, Täckningsbidrag, (Pristeori) Produktkalkylering (Period, Pålägg , Order) (Investeringskalkylering) Övning; Period-, Påläggskalkyl, kalkyler i handels - och

tjänsteföretag, Bidragskalkylerig

Utdelning övningsuppgifter till 15/3 (a,b) (Ö 2:1 – 2:7 samt Ö 3:1, 3:2 samt 3:5)


Vad är det för företag? Tjänsteföretag? Handelsföretag? Tillverkande?

Annan form? Stort, litet? Organisationstanke?


VIKTIGT! Resultatpåverkan eller likviditetspåverkan!

Resultatplanering/kalkylering i olika företagINTÄKTER och KOSTNADER!Bidragskalkyler, täckningsbidrag och ”break- even” ”Självkostnader” (TVK, SVK)– varför och hur?Periodkalkyl – när och hur?Påläggskalkyl – när och hur?Orderkalkyl – när och hur?

Investeringsplanering BETALNINGSFLÖDET!


TOTALANALYS ”Break- even”

Kritisk omsättning Säkerhetsmarginal

Kritisk volym


BIDRAGSKALKYL Täckningsbidrag Täckningsgrad Kritisk volym Kritisk omsättning


Till vad kan bidragskalkylen användas?

Vad är det lägsta pris vi kan sätta på kort sikt? Vilket lägsta pris skall vi ange i ett anbud? Vilket är det lägsta pris vi får ange?

Vilken produkt skall vi välja om vi har begränsningar i produktionen?

Ska man helt inställa produktionen på kort sikt?

Ska man komplettera produktionen med nya produkter?


Särkostnader är kostnader som skulle bortfalla om ett visst produktslag inte

tillverkas eller för ett produktslag som nu ej ingår i

sortimentet men planeras ingå i sortimentet blir dess särkostnader de

kostnader som beräknas tillkomma.

direkt material ibland direkt lön emballage provision

Exempel på vanliga särkostnader


Särintäkter - Rörliga särkostnader (- Fasta särkostnader) Täckningsbidrag - Fasta samkostnader Resultat

TB i relation till Särintäkten = TGTäckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader.

FORMELN generellt


Särintäkt per enhet (Pris/enhet) - Rörliga särkostnader per enhet

(RK/enhet) Täckningsbidrag per enhet (TB/enhet)

TG = TB i relation till särintäkten =TB per enhet/Särintäkt per enhet

Täckningsbidrag kallas så för att produkten lämnar ett bidrag för att täcka företagets samkostnader.

BIDRAGSKALKYLEN per st


Täckningsgrad (TG) = Totalt Täckningsbidrag (TTB) / Omsättning

(uttryckt i %)

alternativt

TG = TB/st /Pris

Täckningsgrad totalt eller per st


Hur vet vi om ett visst bidrag till företaget som helhetär tillräckligt? En utökad formel.

Särintäkter

- Särkostnader

= Täckningsbidrag

- Samkostnader

= Kalkylmässigt nettoresultat

+bokföringsmässiga merintäkter

-bokföringsmässiga merkostnader

=Resultat efter finansnetto

Bidrag från olika produktslag måste totalt täcka för produktslagen tillsammans uppkomna samkostnader, inklusive räntor på eget kapital. Eventuell övertäckning blir KALKYLMÄSSIGT NETTORESULTAT.


Samkostnader är kostnader som inte bortfaller vid ett eventuellt beslut

Tjänstemannalöner Kapitalkostnader

Kapacitetskostnader

Vanliga exempel på samkostnader


Det totala bidraget kan också ställas i relation till de totala (fasta och gemensamma) kostnaderna för att upprätthålla en viss kapacitet. Kvoten kallas ibland kapacitetsgrad. Den anger hur väl kapacitetskostnaderna (samkostnaderna) täcks.

Formeln = Täckningsbidrag x 100

Samkostander

Kapacitetsgrad


En annan möjlighet är att jämföra med särskilt uppställda bidragskrav. Dessa kan formuleras på olika sätt. Avgörande är vad man i företaget upplever vara dess trånga sektion.

Om en viss tillverkningsprocess begränsar utbudet kan t ex krav ställas på ett visst bidrag per timme.

I andra fall kan det gälla att nå ett visst bidrag per ton råvara.

Om begränsningen ej ligger på resurssidan utan i försäljningen kan krav ställas på visst bidrag i procent av särkostnader eller i procent av omsättningen.

Det sistnämnda utgör då krav på viss täckningsgrad

Speciella bidragskrav vid begränsningar


Jämförelse självkostnadskalkyl och bidragskalkyl.

+ Approximerar kostnaden + Underlag för internpriser + Underlag för kontroll - Kostnadsfördelningar som

kan missleda - Påläggen inget uttryck för

resursers verkliga värden - Ingen marknadsanpassning

av priser; inget incitament för nya produkter

- Betydelsen av hög beläggning av fasta resurser underskattas

+ Ger minimigränser för priser + Ger incitament för kund- och

resultat ansvar + Ständig marknadsanpassning

av priser, nya projekt - Ingen bestämning av

alternativkostnader - Tendens till “volymsjuka” - Främst kortsiktiga förhållande

beaktas och långsiktiga konsekvenser negligeras.

Underskattar särkostnader

Självkostnadskalkyl Bidragskalkyl


EXEMPEL TOTALANALYS


FÖRETAGET Ett företag tillverkar snowboards som säljs för 3000 kr/st /exkl

mvs). Tillverkningen sker manuellt med mycket direkt arbetskraft. P.g.a. detta är de rörliga kostnaderna höga och uppgår till 900 kr/st. (3 tim/ st)

Förra året sålde företaget 5.000 st. med följande resultat:/st

Försäljning (5.000 st) 15.000 000 3000 Rörliga kostnader (särkostnad) 4.500 000 900 Bidrag 10.500 000 2100

TG 70% Fasta kostnader (Samkostnad) 8.500 000 Resultat 2.000 000


NollpunktsanalysQ = FK/TB per st

Beräkna Break-even (Kritisk punkt eller Nollpunkten, Kritisk volym)

3000 – 900 = 2 100 (TG 2 100/3000 = 70%)

FK/ TB /st = 8.500 000/2 100 = 4.048 st

Om de rörliga kostnaderna ökar med 300 kr/st (1 tim) och priset är oförändrat, vad blir det nya täckningsbidraget, täckningsgraden och kritisk volym?

3000 – 1200 = 1 800 (TG 1 800/3 000 = 60 %) FK/TB/st = 8.500.000/1 800 = 4.723 st


Kritisk omsättningFK/TG

TG x Omsättning = TTBTTB = FK (vid 0-punkten)

TG x Kritisk omsättning = FK Kritiks omsättning = 8.500 000/ 60 % = 14 166 tkr

Med förutsättningarna i (2), hur många styck måste säljas för att nå samma resultat som ovan (2.000 000) och vilken omsättning blir det?2.000 000 = (3000 – 1 200) x q – 8.500 000 = 5.833 st

Omsättning 5 833 x 3 000 = 17.500 000Rörliga kostnader 5 833 x 1 200 = 7.000 000Bidrag 5 833 x 1 800 = 10.500 000Fasta kostnader 8.500 000RESULTAT 2.000 000


Periodkalkyl eller orderkalkyl?

Periodkalkylen (divisions-respektive ekvivalentmetoden) används när kalkylobjekten är ”identiska” och för en viss period

Orderkalkylen (för kund, order, projekt mm oberoende av tidsperioden) samt på olika nivåer med ex stegkalkyl


Produktkalkylering Periodkalkyl (divisionskalkyl,

normalkalkyl och ekvivalentkalkyl)Rörliga och Fasta kostnaderVolymer, priser

När man ska beräkna självkostnader per st för en viss period (i en viss process)

(Denna kalkylform kallas ibland därför processkalkyl)


Produktkalkylering Påläggskalkylering i tillverkande företag

Kostnadsslag, kostnadsbärare, kostnadsställen

Påläggsbas och PåläggssatsDirekt och (indirekta) Omkostnader

När man ska beräkna självkostnaden per st på olika produkter, beroende på hur omkostnaderna ska fördelas på dem


Arbetsgången vid påläggskalkyl1 Bestäm direkta kostnader2 Gruppera omkostnaderna i poster3 Välj fördelningsnycklar4 Beräkna påläggsbaser och påläggssatser5 Fördela omkostnaderna till kalkylobjekten

(produkterna)6 Beräkna självkostnaden för respektive

produkt


Produktkalkylering Kalkylering i handels och tjänsteföretag Orderkalkylering (en form av påläggskalkyl)

Begreppen som egentligen ska användas här är de särkostnader som orderna har och de samkostnader som

ska fördelas på ordern. I realiteten används begreppen som vid övrig påläggskalkyl d v s direkta kostnader och omkostnader.

Vid orderkalkylering används antingen påläggsmetoden eller den sk ABC metoden.

När man ska beräkna självkostnaden för att kunna bestämma pris på en viss produkt eller tjänst (och ofta för en viss kundorder)


Övningsexempel SVK

PERIOD

PÅLÄGG

ORDER

intern redovisning för planering och uppföljning

Documents