redovisning 2008

Årsredovisning 2008

� Årsredovisning �008

InnehållInnehåll – 2008 i siffror 2

Rektors sammanfattning 3

Profil och organisation 4

Grundläggande högskoleutbildning 7

Mål, strategier och organisation 7

Återrapportering av uppdraget 8

Övrig återrapportering 14

Forskning och forskarutbildning 18

Mål, strategier och organisation 18

Resurser och resultat 20

Samverkan 24

Internationalisering 27

Kvalitetsarbete 28

Pedagogisk förnyelse 30

Jämställdhetsarbete 33

Personal och personalutveckling 34

IT, Lokaler & Miljö 36

Ekonomisk resultatredovisning 37

Förvaltningsberättelse 37

Redovisnings- och värderingsprinciper 38

Högskolan Kristianstad Holding AB 39

Resultaträkning 40

Balansräkning 41

Anslagsredovisning 42

Avgiftsbelagd verksamhet 42

Noter till resultat- och balansräkning 43

Sammanställning av väsentliga uppgifter 48

Myndighetskapital 49

Resultat per verksamhetsgren 50

Sammanställning av anslagsbelastning 51

Underlag för beräkning av belastning av anslaget

avseende grundutbildning 52

Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning 53

Styrelsen vid Högskolan Kristianstad 54

Studentkårens kommentar till årsredovisningen 56

2008 (2007) i siffror

Studenter i grundutbildningen 10 160 (11 000)

Prestationsgrad 79 % (83 %)

Antal programsökande* 2 090 (1 696)

Antal sökande fristående kurser 12 763 (8 879)

Antal examina, grundutbildning 1 271 (1 025)

Antal forskarstuderande 42 (48)

Antal doktorsexamina 6 (8)

Antal licentiatexamina 3 (3)

Antal professorer 18 (20)

Internationella publikationer 70 (142)

Omsättning grundutbildningen 320 miljoner (305 miljoner)

Omsättning forskning 52 miljoner (49 miljoner)

Andel externa medel, forskning 31 % (35 %)

Uppdragsforskning 5 miljoner (3 miljoner)

Omsättning totalt 373 miljoner (353 miljoner)

* antal förstahandssökande

Högskolan Kristianstad �

Rektors sammanfattning

Rektor Lars Carlsson

Styrelsen har under 2008 antagit ett reviderat strategidoku-ment. Där noteras särskilt att de planer och ambitioner som re-dovisades i det föregående strategiprogrammet i stort har för-vekligats. För ett par år sedan såg allt annorlunda ut. Omkring 2006 drabbades Högskolan Kristianstad, liksom andra lärosä-ten, av försämrade söksiffror vilket påverkade ekonomin på ett negativt sätt. Som framgår av årsredovisningen har situationen förändrats. Antalet studenter har ökat och uppgår nu till 10160 och de röda siffrorna har förbytts i ett ekonomiskt överskott. Detta är resultatet av ett målmedvetet arbete inom flera olika områden.

Den 1 april 2008 infördes Högskolans nya organisa-tion. Sex institutioner jämte lärarutbildningscentrum för-svann och ersattes av en ny organisatorisk struktur bestående av två sektioner med lärarna ordnade i 24 kunskapsgrupper. Sektionscheferna, som har sina uppdrag på heltid, planerar, leder och fördelar arbetet med ett stort inslag av samordning. Även nämnderna strävar efter samordning och har numera tre gemensamma utskott. Detta tillsammans har inneburit flera positiva saker. För det första har en större enhetlighet vad gäller policy och administrativa rutiner uppnåtts. Detta är något som särskilt studenterna har efterfrågat. För det andra har personal-behov och risk för övertaligheter blivit synliga på ett annat sätt än förut. För det tredje har utbildningsutbudet reviderats på ett mer ändamålsenligt sätt. Det råder en bättre samordning, en minskad intern konkurrens och aktiva beslut har tagits för att ställa in ”olönsamma” kurser som inte är strategiskt motivera-de. Slutligen bör man betona att den nya organisationen på ett bättre sätt möjliggör strategisk planering för att förverkliga de mål som styrelsen och högskoleledningen ställer.

Den nya organisationen är ännu inte ett år gammal och fortfarande finns många praktiska problem att lösa för att få den att fungera på ett mer ändamålsenligt sätt. Det gäller sär-skilt den administrativa verksamheten där utmaningen består i att utveckla nya rutiner och ibland också i att konvertera sex olika system till nya högskolegemensamma lösningar. Särskilda insatser har gjorts för att lösa de problem som noterats.

I och med att den ekonomiska situationen väsentligen förbättras har vi inför nästkommande år kunnat avsätta stra-tegiska resurser och därmed också på ett aktivt sätt antagit de strategiska utmaningar som styrelsen fastslagit. Visionen om anställningsbarhet står fast och har under året konkretiserats. Det systematiska arbete som hittills kännetecknat utbyggnaden och utvecklingen av Kristianstadmodellen för verksamhetsför-lagd utbildning har intensifierats. Därtill har särskilda resurser avsatts för att bygga upp forskningen kring de kort- och långsik-tiga effekterna av verksamhetsförlagd utbildning. Också i detta avseende gör Högskolan Kristianstad en pionjärinsats. Allmänt kan konstateras att Högskolans satsningar vad gäller Student & Arbetsliv väcker allt större uppmärksamhet bland landets lärosä-

ten, studenter och avnämare. Under året stod Högskolan värd för en rikskonferens kring verksamhetsförlagd utbildning och i Riksrevisionens särskilda undersökning av student-arbets-livsfrågor har Högskolan Kristianstad fått tjäna som ett po-sitivt exempel.

Samarbetet med Kristianstad Studentkårs representan-ter har under verksamhetsåret varit mycket gott, utvecklande och kvalitetsdrivande.

Under 2007 gavs Högskolan masterrättigheter inom områdena Hälsovetenskap och Utbildningsvetenskap och utbildningarna har redan startats. Under 2008 utveckla-des också tre nya, yrkesinriktade utbildningar: Biomedicinsk Analytikerutbildning och ekonomprogrammet Bank och Finans i samarbete med Lund universitet, samt en sjukskö-terskeutbildning på distans. Samtliga har tillkommit i nära samverkan med det omgivande samhället. Under året har samarbetet med Lunds universitet fördjupats även inom det administrativa arbetet. Det arbete som inletts kring utveck-landet av en gemensam ämneslärarutbildning har fortsatt med sikte på start under 2010. Målet är en gemensam utbild-ning av högsta kvalitet och med ett större mått av internatio-nalisering. Samtidigt har arbete inletts för att vidareutveckla Högskolans egen lärarutbildning så att vi kan stå bättre rus-tade inför de förändringar som statsmakterna aviserar, vad avser den utbildningsvetenskapliga ”kärnan” och prövning-en av examinationsrättighet för olika typer av lärarexamina. Lärarutbildningen är Högskolans största utbildningsområde och utgör därmed en särskilt viktig verksamhet.

När det gäller forskningen har en positiv utveckling noterats. Andelen disputerade lärare har ökat liksom även det statliga forskningsanslaget. Det senare är till stor del resultatet av den produktivitet Högskolans forskning uppvisar men som i tidigare anslagssystem inte påverkat tilldelningen. Mellan 2009 och 2012 kan vi således förvänta oss en ökning på 23%, bland de högsta i landet. Ett arbete har inletts för att skapa ett tydligt incitamentsystem som befordrar externfinansiering, publicering och citeringar. Under 2008 inleddes också ett ar-bete med att skapa ett öppet arkiv för personalens publice-ringar. Arbetet har letts av LärandeResursCentrum, som är en ny och unik organisatorisk konstruktion för studentstöd, pe-dagogisk utveckling, biblioteksverksamhet, forskningskom-munikation mm.

Sammanfattningsvis kan Högskolan och alla dess med-arbetare summera ett verksam-hetsår i förändringens tecken, ett år kännetecknat av utveckling och ett omfattande arbete för att göra en redan bra högskola ännu bättre. Det är min övertygelse att vi därmed med tillförsikt kan blicka mot framtiden.


Högskolan Kristianstad – profil och organisation

Högskolan Kristianstad är en högskola i den dynamis-ka Öresundsregionen och här läser 10 160 studenter. På ett modernt högskoleområde – Campus – finns bibliotek, res-taurang, café, idrottshall, kårhus och studentbostäder. Kommunikationerna är bra och det är nära till både centrum, hav och naturområden. En mindre del av Högskolan är ock-så lokaliserad till Hässleholm. Vi är stolta över våra studenter och den mångfald de representerar. Högskolan arbetar med breddad rekrytering och mångfalden kommer till uttryck i olika kulturer, familjebakgrund, ålder, intressen och förut-sättningar.

Högskolan har ett brett utbud av yrkesinrikta-de program, fristående kurser och uppdragsutbildningar. Utbildningsverksamheten vilar på beteendevetenskap, eko-nomi, humaniora och samhällsvetenskap, hälsovetenskaper, matematik och naturvetenskap samt teknik och data. Detta återspeglas bland annat i utbildningen av lärare, sjuksköter-skor, ekonomer och ingenjörer. Kännetecknande för dessa yr-kesutbildningar är den starka regionala förankringen både när det gäller rekrytering och arbetsmarknad. Speciella profil-program, med en mer utpräglad nationell rekrytering och ar-betsmarkand är gastronomi, landskapsvetare, interaktiv ljud-design och VA-teknik. Ungefär 1/3 av utbildningsutbudet utgörs av fristående kurser vilka har en viktig roll i den regio-nala kompetensutvecklingen.

Högskolan Kristianstad är en del av Öresundsuniversitet och har dessutom partneruniversitet i fler än 30 länder. Studenterna har därför goda förutsättningar att förlägga en del av sina studier och sin praktik utomlands. En av grund-förutsättningarna för att studierna ska fungera är en bra bo-stadssituation. Därför erbjuds studenterna en bostadsgaranti av Kristianstads kommun.

Ett viktigt inslag i verksamheten för att upprätthålla hög utbildningskvalitet är pedagogisk kompetensutveckling för lärarna. Under året har därför den högskolepedagogiska verk-samheten fått en mer framträdande roll i form av ett utpekat ansvarsområde inom det nyinrättade LärandeResursCentrum. Anställningen av två högskolepedagoger med uppgift att ini-tiera, stödja och driva pedagogiska utvecklingsfrågor och pro-jekt är en tydlig markering från Högskolans sida. En annan kvalitetspåverkande faktor är forskningsanknytningen av kur-ser och utbildningsprogram. Därför satsar Högskolan mål-medvetet på att öka andelen vetenskapligt kompetenta lärare, främja forskningsverksamheten samt vårda och utveckla in-ternationella forskarkontakter.

Högskolans vision är att utbilda Sveriges mest anställ-ningsbara studenter. Med anställningsbara menas att studen-terna ska ha de kunskaper, färdigheter och förmågor som är

mest eftertraktade på arbetsmarknaden, och som dessutom svarar mot vetenskapssamhällets krav och behov. Visionen är utgångspunkten för den strategi ”Strategi 2012 - från ord till handling” som fastställdes av högskolestyrelsen i maj 2006. Under året har strategidokumentet reviderats. Det nya stra-tegidokumentet ”Strategiska utmaningar i ett nytt högskole-landskap” innehåller en färdriktning som kan beskrivas som en fortsättning på det arbete som inleddes 2006, men också en justering och anpassning till de förutsättningar som råder för Högskolan idag.

Begreppet anställningsbarhet utgör grunden för Högskolans vision och öppnar upp för en mångfald av akti-viteter. Satsningen på verksamhetsförlagd utbildning är den aktivitet som fått störst genomslagskraft. Detta visas kvan-titativt genom att alla programutbildningar vid utgången av 2008 har minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning. Den kvalitativa dimensionen kan bland annat relateras till Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd utbildning och till det utvecklingsarbete som har initierats i anslutning till denna. Projektet Student & Arbetsliv har fått en etablerad roll i arbetet med att förbereda och stödja studenterna i de-ras övergång från student till yrkesverksam. Lärverkstäderna vid LärandeResursCentrum liksom den verksamhet som be-drivs av stiftelsen Futurum Creative Centrum bidrar också på olika sätt till att utveckla studenternas förmåga att etablera sig på arbetsmarknaden både som anställd och egen företa-gare. Utöver detta genomförs olika typer av programspecifika aktiviteter. En viktig ledstjärna i arbetet är att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket är centralt i Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd ut-bildning, där utmaningen just är att praktiken vetenskaplig-görs och forskningsanknyts. Satsningen på anställningsbarhet innebär också en kontinuerlig utveckling av Högskolans rela-tioner med det omgivande samhället.

Den 1 april invigdes Högskolans nya organisation. Medarbetare och stu-denter bjöds på kaffe och tårta i strålande solsken.


Högskolans organisationUnder 2008 har ett stort förändringsarbete pågått vid Högskolan och en ny organisation trädde i kraft den 1 april. Sex institutioner och ett lärarutbildningskansli ersattes av två sektioner: Sektionen för Lärarutbildning och Sektionen för Hälsa och Samhälle vilka leds av heltidsanställda sektions-chefer. Samtidigt inrättades ett nytt LärandeResursCentrum med uppgift att ansvara för Högskolans gemensamma biblio-teksservice, högskolepedagogik och studentstöd. Lärarna och forskarna vid sektionerna är organiserade i kunskapsgrupper vilka utgör basen för genomförandet av Högskolans utbild-ning, forskning och samverkan med det omgivande samhäl-let (se faktaruta). Kunskapsgruppernas ledare har titeln aka-demiska ledare.

Högskolan Kristianstads organisation 2008

Utbildningsprogrammen, vilka leds av programansvariga, är centrala i verksamhetsutvecklingen och i den externa kom-munikationen med potentiella studenter, företag, kommuner och andra organisationer. De personaladministrativa uppgif-terna fullgörs av särskilt utsedda personalledare.

I samband med omorganisationen fastställdes en ny orga-nisations- och beslutsordning. Liksom tidigare fullgörs den verkställande ledningen under Högskolans styrelse av rektor. Prorektor är rektors ställföreträdare. Prorektor och de två vi-cerektorerna har utpekade ansvarsområden – grundutbild-ning, internationalisering, kvalitet respektive samverkan.

Som stöd för rektors ledning och för uppgifter som är ge-mensamma för Högskolan finns en gemensam administration


och service vilken leds av en, under året nyanställd, förvalt-nings- och planeringschef. Huvuduppgifterna för avdelningar-na inom den gemensamma administrationen är att skapa goda förutsättningar för utbildning och forskning vid Högskolan och samtidigt ansvara för att Högskolan uppfyller de krav som ställs på en statlig myndighet. En större förändring har gjorts genom att sammanföra funktionerna för ekonomi och perso-nal och anställa en controller för ökad verksamhetsstyrning, som ersättare för den avgående ekonomichefen. Funktionen för kommunikation har knutits direkt till rektors kansli liksom Student & Arbetsliv. Likaså har arbetet med att knyta sam-man IT-verksamheten med växel, vaktmästeri och produk-tion fortgått under verksamhetsåret.

Sektionen för Lärarutbildning domineras av Högskolans breda utbildningsutbud och forskningsverksamhet knu-ten till lärarutbildningen med koppling till läraryrket/lärar-kompetens samt för samarbete med kommuner och för sko-lutveckling i regionen. Vid den andra sektionen, Sektionen för Hälsa och Samhälle, dominerar hälsovetenskap, organisa-tionsvetenskap och teknik.

Nämnden för utbildningsvetenskap har det övergripande ansvaret för den grundutbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället som är knuten till sektionen för Lärarutbildning. Utbildnings- och forskningsnämnden har motsvarande ansvar för verksamheten vid Sektionen för Hälsa och Samhälle. Nämnderna har ett utvecklat samarbe-te och har även valt att gemensamt bereda forskningsärenden, läraranställningsärenden och samverkansärenden i tre ge-mensamma utskott: forskningsutskottet, läraranställningsut-skottet respektive samverkansutskottet.

Högskolan Kristianstad är ensamägare till Högskolan Kristianstad Holding AB som verkar för företagande, entrepre-nörskap och uppdragsutbildningar.

KunskapsgrupperLärarna i Högskolans sektioner är organiserade i kunskapsgrup-per, som utgör basen för genomförandet av Högskolans utbild-ning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. • Akvatisk biologi och kemi• Arbetsliv: organisation och människa• Biomedicin• Centrum för ekonomi• Datalogi• Folkhälsovetenskap• Interdisciplinary teaching and learning• Kunskap, lärande, examination och arbete i skola och lärar-

utbildning • Kunskapsutveckling i samverkan• Lean Production• Lek, utveckling, lärande• Lärande och undervisning i matematik och naturvetenskap• Mat- och måltidsvetenskap• Omvårdnadsvetenskap i verksamhetsförlagd utbildning• Omvårdnadsvetenskap, medicinsk vetenskap, folkhälsove-

tenskap och prekliniska kurser• Omvårdnadsvetenskap, teori och metod• Oral hälsa• Organisation, produktivitet, kreativitet• Psykologi• Samhället, kultur och landskap• Socialt arbete• Specialpedagogik• Språk, litteratur och medier• Undervisning och lärande för högre utbildning

Den 21 augusti hälsades höstterminens nya studenter välkomna. Under en fullspäckad dag introduce-rades de till studietidens möjligheter och livet som student vid Högskolan Kristianstad.


Mål, strategier och organisation

I Strategi 2012 angavs fem strategiska områden med två mål vardera, följt av detaljerade åtgärdslistor. Framsteg har gjorts inom alla områden:• Målet ”starkare akademiska miljöer” har manifesterats

i den omorganisation som genomförts och bildandet av kunskapsgrupper. En samarbetsöverenskommelse har slu-tits med Lunds universitet – primärt knutet till en gemen-sam ämneslärarutbildning.

• Verksamhetsförlagd utbildning är en del av samtliga ut-bildningsprogram på Högskolan.

• Pedagogisk utveckling har premierats, speciellt för nät- och distansutbildningar.

• Högskolans personal har erbjudits pedagogisk vidareut-bildning.

• Biblioteket som pedagogisk resurs har utvecklats och mani-festerats genom inrättandet av ett LärandeResursCentrum.

• Steg mot egen forskarutbildning har tagits.• Samarbeten med kommuner och lärcentra har utvecklats.• Genom bildande av Uppdrag AB har organisatoriska åt-

gärder vidtagits för att stärka uppdragsverksamheten. • Ett nytt kvalitetssäkringssystem infördes i juni 2008.

Med referens till den debatt som har förts kring profilering, koncentration, starka forskningsmiljöer och samverkan under 2008 kan man konstatera att Högskolan står inför stora ut-maningar. Högskolan Kristianstad måste legitimera sin plats i högskolesystemet. I det nya strategidokumentet ”Strategi 2009-2014 – Strategiska utmaningar i ett nytt högskoleland-skap” slås fast att Högskolan Kristianstad är en utbildnings-dominerad högskola med inslag av professionsuniversitet och med en för profilen ändamålsenlig forskningsöverbyggnad. Vidare framhålls Högskolans starka regionala förankring och roll. Högskolans huvuduppgift är att bedriva utbildning inom avgränsade områden med betoning på yrkeskompetens samt den regionala och nationella arbetsmarknadens behov. Utbildningen är den bas till vilken forskning och samverkan med det omgivande samhället knyts. Det är i detta ljus man

Grundläggande Högskoleutbildning

Högskolan Kristianstad har ett brett utbud av program och fri-stående kurser på olika nivåer. Verksamheten är indelad i två sektioner: Sektionen för Hälsa och Samhälle och Sektionen för Lärarutbildning.

Sektionen för Hälsa och Samhälle:• Data & Ljud• Ekonomi• Gastronomi• Hälsovetenskaper• Informatik• Arbetsliv • Teknik

Sektionen för Lärarutbildning:• Biologi• Biomedicin• Landskapsvetenskap• Lärarutbildning• Pedagogik• Psykologi• Sociologi• Utbildningsledarskap• Vattenvård• VA- & kretsloppsteknik

ska se Högskolans ambitioner att genom samverkan med an-dra högskolor aktivt bidra till en ändamålsenlig arbetsfördel-ning, som motsvarar studenternas förväntningar och behov.”

Hur kan Högskolan med dess starka dominans av utbild-ningar som även ges vid andra lärosäten, utveckla en profil i det nationella högskolelandskapet? I det nya strategidoku-mentet utpekas färdriktningen i form av fem strategiska ut-maningar varav tre har en direkt koppling till grundutbild-ningen. Inom varje strategisk utmaning utpekas också ett antal delmål. Med utgångspunkt från strategidokumentet fat-tar styrelsen årligen ett inriktningsbeslut för verksamheten och utifrån det beslutet ger rektor verksamhetsuppdrag till sektionerna, LärandeResursCentrum och den gemensamma administrationen. Verksamhetsuppdraget pekar, för det kom-mande året, ut prioriterade områden. Hur-frågan operationa-liseras sedan i respektive enhets verksamhetsplan.

8 Årsredovisning �008

Strategiska utmaningar inom grundutbildnings-området:

Utveckla Högskolan Kristianstads profilDelmål 1: Högskolan Kristianstad ska vara en av landets mest att-

raktiva utbildningsdominerande högskolor 2014; för studenter

och medarbetare.

Delmål �: Utveckla ”Kristianstadmodellen” för verksamhetsför-

lagd utbildning som bärande del i varumärket. Inom tre år ska

modellen vara nationellt känd bland presumtiva studenter, arbets-

givare och kollegor i universitetsvärlden.

Delmål �: Nationellt erkänd för pedagogisk utveckling.

Öka andelen kurser och program med god rekryteringDelmål �: Årligen frigöra resurser till strategiska kvalitetssats-

ningar.

Delmål �: Den internationella rörligheten ska öka så att den

omfattar 5 % av studenterna och personalen.

Stärka kopplingen mellan forskning och utbildningDelmål �: Profilerade utbildningsområden knyts till starka interna

och externa forskarmiljöer.

Delmål �: Högskolans forskare ska aktivt delta i undervisning och

medverka i program- och kursutveckling.

Att uppnå de ovan utpekade målsättningarna påverkas både av kompetenta, engagerade och lojala medarbetare och en samverkansstimulerande organisationsstruktur och kultur. Internt handlar det om att högskolegemensamma utveck-lingsprojekt och satsningar genomförs, förädlas och anpassas till programspecifika förutsättningar. Ett exempel som bely-ser detta är satsningen på fem utvecklingsområden i samband med verksamhetsförlagd utbildning: pedagogisk och inne-hållslig utveckling; utökad fältkapacitet; utveckling av en forskningsmiljö för verksamhetsförlagd utbildning; införan-det av ett administrativt stödsystem samt marknadsföring. Inom vart och ett av dessa bedrivs aktiviteter i samverkan mellan centralt knutna aktörer och utbildnings- och forsk-ningsnära aktörer.

Högskolan är också beroende av att ha en organisations-struktur och kultur som främjar samarbete med externa or-ganisationer. Åter igen kan satsningen på verksamhetsförlagd utbildning illustrera detta. Goda och välutvecklade relatio-ner med ett stort antal företag, skolor, kommuner och andra organisationer är en förutsättning för att alla programstudier ska innehålla verksamhetsförlagd utbildning. Samverkan mel-lan lärosäten, både på nationell och internationell nivå har under en längre tid varit en självklarhet, men omfattningen kan naturligtvis variera. Under 2008 har samarbetet mellan Högskolan Kristianstad och Lunds universitet gått in i en in-

tensiv fas när det gäller den planerade gemensamma ämnes-lärarutbildningen. En projektledare från vart och ett av läro-sätena leder gemensamt arbetet. En referensgrupp och flera arbetsgrupper har utsetts under året och arbetet är i full gång. Inom ramen för samarbetsöverenskommelsen har även andra områden inom såväl grundutbildning och forskning som ad-ministration identifierats och dialoger har inletts.

Återrapportering av grundutbildningsuppdraget 2008

Sökbild och strategiska satsningar för ökad konkurrenskraftHögskolan har en solid bas i framgångsrika yrkesinriktade program och ett stort utbud av kompetensutvecklande fristå-ende kurser. Utbildningen av lärare, sjuksköterskor och eko-nomer omfattar nästan 3/4 av programverksamheten. Andra professionsinriktade program med god sökbild är utbildning av personalvetare, socionomer, dataingenjörer och tandhy-gienister. Högskolan har också ett antal program som är na-tionellt profilerade, så som gastronomi, folkhälsopedagogik, landskapsvetare, VA-teknik och vattenvård. Det senare pro-grammet har nästan uteslutande utländska studenter. Det tvååriga VA-teknikerprogrammet har tidigare haft problem med studentrekryteringen men från och med hösten 2008 ges utbildningen framgångsrikt på distans med vissa campusför-lagda inslag.

Antalet sökande till Högskolans kurser och program har, i likhet med vad som gäller för merparten av andra lärosäten i landet minskat under de senaste åren. Nedanstående tabell vi-sar att nedgången fortsatte även under 2008. Däremot har an-talet förstahandssökande ökat med drygt 10 %. Erfarenheten visar att antalet förstahandssökande vid antagningstillfället ger en bra bild av hur många studenter som kommer att finnas när ett program eller en kurs startar. Antalet efteranmälning-ar kompenserar ungefär den studentrörlighet som alltid finns i samband med studenternas slutgiltiga val av program, kurs och utbildningsort.

Antal sökande till program och fristående kurser

År 2004 2005 2006 2007 2008

Program

Sökande totalt 9 552 9 646 8 176 7 781 7 001

Förstahands-sökande

1 879 1 998 1 696 1 696* 2 090

Fristående kurser

Antal sökande 8 076 8 130 7 220 8 879 12 763

* Mellan 06 och 07 ändrades förstahandssökandebegreppet varför siffrorna inte är helt jämförbara


Antalet sökande vid antagning till fristående kurser har ökat med 44 % – en ökning som i absoluta tal i stort sett överens-stämmer med antalet ansökningar från utländska studenter. När dessa ansökningar skulle behandlas fanns inte tillräck-lig handläggningskapacitet och Högskolan kunde inte garan-tera en juridiskt korrekt behandling. Situationen var likartad vid flera andra lärosäten i Sverige, Sveriges universitets- och högskoleförbund utfärdade därför rekommendationer till lan-dets lärosäten för handläggning av de utländska ansökningar-na. Högskolan Kristianstad valde att följa dessa.

Det kan också konstateras att utbudet av fristående kur-ser har växt organiskt utan någon direkt styrning under ett antal år vilket bland annat resulterat i en tilltagande intern konkurrens. Kursutbudet har också årligen omfattat många kurser som år efter år inte attraherat tillräckligt många stu-denter och därför fått ställas in. Ett åtgärdsprogram för att motverka detta inleddes 2007, men har utvecklats ytterliga-re under 2008. De två sektionerna arbetar på ett likartat sätt. Utbudet fastställs av respektive nämnd. Beslutet föregås av ett beredningsarbete, utfört av programansvariga, vilka också ansvarar för närliggande fristående kurser. Utöver nämnder-nas fastställda bedömningskriterier tar man hänsyn till kur-sernas tidigare genomförande avseende antal studenter, kost-nader, tjänstefördelning och lärarkompetens. Förslag på nya kurser bedöms utifrån nämndernas kriterier men också uti-från ett kompetensutvecklingsbehov och studentintresse.

Med antagningsstatistiken som grund och i samråd mellan programansvariga, personalledare och studieadministratörer diskuteras sedan vilka kurser och program som ska ges. Efter dialog fattar sektionscheferna det slutliga beslutet om vilka kurser som eventuellt ska ställas in.

Med tanke på den ansträngda ekonomiska situationen, som Högskolan befunnit sig i under de senaste åren, har en restriktiv hållning intagits, avseende inrättandet av nya pro-gram. Under 2008 utökades programutbudet med ett biome-dicinskt analytikerprogram. Detta är en professionsutbild-ning där examinationsrätten, efter ansökan och prövning, utfärdas av Högskoleverket. Ett tydligt och artikulerat behov på arbetsmarknaden, befintlig kompetens på Högskolan och begränsad regional konkurrens motiverade denna satsning. Ansökningssiffrorna inför starten vårterminen 2009 ger in-dikationer på en lyckosam satsning. Också ekonomprogram-men har utökats med en inriktning; ”Bank och Finans”. Även här fanns en tydlig markering från arbetsgivarsidan om be-hovet av specialutbildade ekonomer. Sökbilden visade dessut-om att intresse fanns bland studenterna. Vidare startade en specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska under 2008.

Eftersom merparten av Högskolans programutbud utgörs av traditionella yrkesinriktade program vilka, förutom de mer nationellt profilerade programmen, återfinns vid flertalet av

landets universitet och högskolor är målsättningen att pro-grammens innehåll och pedagogiska form ska skapa konkur-rensfördelar. Högskolans satsning på verksamhetsförlagd ut-bildning är ett led i denna strävan liksom goda möjligheter för studenterna till internationellt utbyte och en successiv utveck-ling av distansbaserad utbildning. En annan viktig ingrediens för att stärka konkurrenskraften är en kontinuerlig högskole-pedagogisk utveckling och förnyelse. Högskolepedagogisk ut-bildning för Högskolans personal, användandet av biblioteket som pedagogisk resurs, IT-pedagogisk support, lärverkstäder och tematiska pedagogiska seminarier är exempel på aktivite-ter inom ramen för detta. Ökat internationellt lärarsamarbe-te är också en förutsättning för att stärka Högskolans position på den akademiska arenan.

En förhållandevis stor andel av Högskolans studenter kom-mer från icke-studievana miljöer. Dessutom är gruppen äld-re studenter relativt stor med en social situation som är be-gränsande. Sannolikt har många av dessa i praktiken valt mellan att studera vid Högskolan Kristianstad eller inte alls. Högskolans ambition är att bibehålla och vidareutveckla den breddade rekryteringen och att samtidigt skapa goda utbild-ningsförutsättningar.

Under året fick Högskolan Kristianstad examensrätt till den efterfrågade yrkeskategorin biomedicinsk analytiker. Programansvarig Ann-Sofi Rehn-stam-Holm och Lars Jonsson, adjunkt i biologi och kemi, var två av dem som firade det glada beskedet.


Helårsstudenter, helårsprestationer och examinaI tabellen intill visas, per utbildningsområde, antal helårs-studenter och helårsprestationer över en femårsperiod liksom prestationsgraden i procent. Noterbart är att prestationsgra-den är genomgående hög under perioden inom områdena un-dervisning respektive vård/medicin och klart lägre i natur-vetenskap/teknik och humaniora/samhällsvetenskap varför Högskolan som helhet hamnar på en prestationsgrad på 79%. Överlag är detta en svag nedgång jämfört med föregående år, delvis beroende på en ökad del distanskurser i utbildningsut-budet.

Antalet helårsstudenter bör uppgå till minst 830 inom de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdena. Som ses av tabellen ovan uppnås målet.

Inom det konstnärliga utbildningsområdet design kan Högskolan högst avräkna 15 helårsstudenter (respektive hel-årsprestationer). Under 2008 har 6 helårstudenter registrerats inom utbildningsområdet design (Gastronomiutbildningen). Här finns alltså ytterligare potential.

Då lärarutbildningen inte enbart redovisas under under-visning ovan ges nedan en sammanställning över lärarutbild-ningens resultat när det gäller helårsstudenter och helårspres-tationer.

Helårsstudenter och helårsprestationer inom lärar-utbildningen.

År 2006 2007 2008

Förskola, förskoleklass, grund-skola tidigare år & fritidshem

Helårsstudenter 833 716 644

Helårsprestationer 831 721 602

Grundskolans senare år och gym-nasieskolan

Helårsstudenter 551 521 408

Helårsprestationer 506* 479 364

Totalt

Helårsstudenter 1 384 1 237 1 052

Helårsprestationer 1 337 1 200 966

* 2006 påbörjades en utbildning på halvfart för studenter som redan hade läst sina ämneskunskaper vilket påverkar antalet helårsprestationer detta år.

Högskolans målsättning har varit att ha en antagning som inte alltför mycket avviker från ett år till ett annat och att volymerna ska anpassas till Högskolans totala intäktstak och i överensstämmelse med regleringsbrev och regionala hänsyn när det gäller arbetsmarknad.

Antalet nya lärarstudenter har de senaste åren varierat kraftigt. Höstterminen 2005 registrerades 376 nya studenter,

Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestations-grad i procent

Utbildningsområde 2004 2005 2006 2007 2008

Humaniora, samhällsvetenskap, juridik

Helårsstudenter 2 662 2 460 2 250 2 194 2 024

Helårsprestationer 2 161 2 021 1 852 1 700 1 491

Prestationsgrad i % 81 82 82 77 74

Naturvetenskap, teknik

Helårsstudenter 1 101 927 888 903 997



Undervisning

Helårsstudenter 866 818 770 725 664



Vård, medicin




Idrott




Design




Övrigt




Totalt

Helårsstudenter 5 640 5 258 4 953 4 832 4 733

Helårsprestationer 4 802 4 523 4 228 4 024 3 732


Högskolan Kristianstad 11

Examina utfärdade under 2004–2008 vid Högskolan Kristianstad uppdelade på typ.

Generella examina* 2004 2005 2006 2007 2008

Högskoleexamen 7 12 16 10 26

Ekonomie kandidatexamen 85 84 78 56 65

Filosofie kandidatexamen 195 210 197 132 353*

Teknologie kandidatexamen 23 4 8 4 13

Kandidatexamen 12 11 3 8 18

Ekonomie magisterexamen 8 13 7 2 6

Filosofie magisterexamen 30 29 32 22 27

Teknologie magisterexamen 4 8 4 7 5

Magisterexamen med ämnesbredd 22 73 68 41 41

Magisterexamen inr inbyggda system 13**

Lärarexamina** 2004 2005 2006 2007 2008

Barn- och ungdomspedagogisk examen

4 3 1 0 0

Grundskollärarexamen 1-7 12 4 2 2 5

Grundskollärarexamen 4-9 14 42 10 8 7

Gymnasielärarexamen 5 12 3 1 1

Lärarexamen - “tidigare åldrar” 271 194 214 220

Lärarexamen - “äldre åldrar” 2 24 57 66 94

Övriga yrkesexamina 2004 2005 2006 2007 2008

Högskoleingenjörsexamen 55 50 50 19 21

Sjuksköterskeexamen 134 154 156 193 165

Specialistsjuksköterskeexamen 50 56 3 15 2

Social omsorgsexamen 52 4 56 66 52

Socionomexamen 56 55

Tandhygienistexamen 18 16 15 21 16

Specialpedagogexamen 102 61 80 61

Yrkeshögskoleexamen 2 5

Totalt 2004 2005 2006 2007 2008

732 1 182† 1 021 1 025 1 271

(varav kvinnor) (549) (918) (783) (842) (1 029)

* Många av Högskolans studenter som fått en yrkesexamen har inom ramen för dessa studier även uppfyllt kraven för en generell examen. Detta har redovisats i examensbeviset men tidigare inte inrap-porterats. Från och med 2008 rapporteras även dessa examina varför framför allt kandidatexamina har ökat jämfört med tidigare år.

** Högskolan har enbart utfärdat magisterexamen med inriktning inbyggda system enligt nya studie-ordningen. Alla övriga är i enlighet med den äldre studieordningen.

Högskolans lärarutbildning fick fin kritik i Högskoleverkets granskning av landets lärarutbildningar som publicerades i april. Bland annat skriver Högskoleverket att ”Högskolan och medverkande kommuner och sko-lor har på ett föredömligt sätt utvecklat en gemensam och välfungerande verksamhetsförlagd utbildning”.

1� Årsredovisning �008

2006 registrerades 360 studenter, 2007 registrerades 306 stu-denter och höstterminen 2008 registrerades 252 studenter.

Vid terminsregistrering i september 2008 var alltså 252 studenter nyregistrerade. 175 studenter var registrerade på in-riktningar för arbete med barn/elever under 12 år. 77 studen-ter var registrerade på inriktningar för arbete med elever över 12 år; av dessa var enbart 9 studenter registrerade på inrikt-ningar innehållande naturvetenskap och teknik.

Den nedgående trenden fortsätter. Faktorer som kan ha bi-dragit till detta är den negativa mediabilden, av nuvarande lä-rarutbildningen och av läraryrket i stort, samt att en ny lärar-utbildning startas 2010-11.

En åtgärd att öka antalet studenter i lärarutbildningen som vidtogs 2008, var att erbjuda möjlighet att starta utbildning-en även under vårterminen. Vårintaget gällde inriktning-ar för arbete med naturvetenskapliga ämnen och matematik i förskolan samt grundskolans senare år och gymnasiesko-lan. Satsningen mot förskolan lockade ett tjugotal studenter. Tyvärr sökte enbart enstaka studenter till inriktningar för ar-bete i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Samarbetet med Lunds universitet om ämneslärarutbildning kommer för-hoppningsvis ha en hög effekt på volymen framöver.

SjuksköterskeexamenFör fyraårsperioden 2005–2008 har målet för avlagda sjuk-sköterskeexamina (grundnivå) varit 600. Detta mål har uppnåtts. Utbildningen till sjuksköterska har fortsatt höga ansökningstal och prestationsgraden är hög. Den höga pre-stationsgraden beror bl a på att utbildningen leder till av Socialstyrelsen utfärdad legitimation inom yrket vilken krä-ver genomgången utbildning med godkända betyg i alla kur-ser. Andelen specialistutbildningar har sjunkit markant, vilket beror på en omorganisering och modernisering av ut-bildningarna och uppehåll i antagningen. En utbildning till Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriks-sköterska startade emellertid under året.

Enligt Etablering på arbetsmarknaden (Rapport 2008:35R, Högskoleverket) är etableringsgraden för utbildade sjukskö-terskor relativt snabb. I hela gruppen av dem med utfärdade magister- eller kandidatexamen, d v s examinerade sjukskö-terskor, etablerar de sig snabbast som har en inriktning inom t ex vårdområdet.

Behovet av sjuksköterskor i samhället beräknas öka fram till 2020 och efterfrågan kommer att öka mer än tillgång-en (Högskoleutbildningar och arbetsmarknaden, Rapport 2007:7R, Högskoleverket). Framför allt gäller detta specialist-utbildade sjuksköterskor, för vilka en grundläggande sjukskö-terskeexamen är första steget.

Högskolan Kristianstad ligger geografiskt i en tättbefol-kad del av Sverige med tre stora sjukhus och flera mindre. Utbildningen tillgodoser först och främst behovet av sjuk-

sköterskor i närområdet men sjuksköterskor från Kristianstad återfinns i hela landet och även internationellt. Med en stor andel åldrad befolkning beräknas efterfrågan på sjusköter-skor inom den kommunala äldreomsorgen öka. Högskolan Kristianstad har en stabil sjuksköterske- och specialistutbild-ning med lärarkompetens och utvecklingspotential för att även under kommande år hålla en hög examinationsfrekvens med mycket god kvalitet.

Tekniska examinaFlertalet rapporter ger en tydlig bild av att högskolein-genjörer är och förblir en bristvara i framtiden. I prog-nosen från Arbetsmarknadsverket som gäller Skåne län nämns speciellt efterfrågan inom området inbyggda system. Dessa signaler har Högskolan beaktat och därför startat ett Högskoleingenjörsprogram inom inbyggda system hösten 2008.

Under våren 2007 togs beslut om att inte anta nya studen-ter på Högskoleingenjörsprogrammet Lean Production då stu-dentunderlaget inte räckte till. Högskolan hade tidigare fått signaler från näringsliv och samhälle att Högskoleingenjörer med inriktningen Lean Production behövdes, men stu-dentintresse och näringslivsintresse sammanfaller inte all-tid. Utvecklingen föranledde en utredning som pågått under 2008 om framtida Högskoleingenjörsutbildningar i samver-kan med regionens näringsliv (start 2010).

Det tekniska områdets examina återges i tabellen nedan. Antalet kandidatexamina har ökat kraftigt på grund av ändrad examen från Högskoleingenjörsexamen till Kandidatexamen för ett av programmen. Att Högskoleingenjörsexamen ligger kvar på samma nivå, även om utfasning pågår av högskolein-genjörsprogram, beror på att fler studenter från tidigare år ser till att ta ut sina examina.

Tekniska examina

År 2006 2007 2008

Högskoleexamen med teknisk inriktning

0 1 0

Kandidat 1 6 18

Teknologie kandidat 8 4 13

Högskoleingenjör 50 19 21

Teknologie magister 4 7 5

Magisterexamen med teknikinrikt-ning

19 28 22

Magisterexamen med inriktning inbyggda system

0 0 13

Yrkeshögskoleexamen 0 2 5

Högskolan Kristianstad 1�

Lärarexamen För fyrårsperioden 2005 – 2008 är planeringsförutsättning-en att antalet avlagda lärarexamina ska uppgå till minst 1380 under perioden. Regleringsbrevets mål är att antalet lärarexa-mina med inriktning mot tidigare år ska uppgå till 930 varav 480 med inriktning mot förskola/förskoleklass samt 450 lä-rarexamina med inriktning mot senare år.

Antal examinerade med den nya lärarexamen

Examen 2005 2006 2007 2008

Lärarexamen avseende förskola och förskoleklass

106 59 64 50

Lärarexamen avseende för-skola, förskoleklass, grund-skolans tidiga år och fritidshem

38 39 42 57

Lärarexamen avseende förskole-klass, grundskolans tidiga år och fritidshem

39 16 20 26

Lärarexamen avseende förskoleklass och grundskolans tidiga år

88 80 88 87

Lärarexamen avseende grund-skolans senare år

2 8 9 25

Lärarexamen avseende grundskolans senare år och gymnasieskolan

22 49 56 65

Lärarexamen avseende gymnasieskolan

1 2

Lärarexamen avseende gymnasieskolans praktiska karaktärsämnen

2

Totalt 295 251 280 314

Äldre examina med de tidigare benämningarna

61 16 11 13

Lärarexamina med inriktning mot matematik, naturveten-skap eller teknik (minst 30 poäng)

Examen 2005 2006 2007 2008

Examen minst 140-160 p 36 27 21 37

Examen minst 180 p/AU60 24 17 17 31

Av ovanstående tabeller kan utläsas att Högskolan Kristianstad torde nå målet när det gäller lärarexamen mot tidigare år, in-kluderande delmålet för förskola/förskoleklass, men inte må-let avseende grundskolans senare del samt gymnasieskolan. Tre lärarexamina avseende gymnasieskolans praktiska karak-tärsämnen utfärdades under 2007-2008.

I enlighet med regleringsbrevets krav dimensioneras antalet platser inom lärarutbildningen så att en tredjedel av platserna riktas mot inriktningar med matematik och naturvetenskap. Trots denna medvetna dimensionering har inte tillräckligt an-tal studenter rekryterats för att nå målet. Samtidigt ska tilläg-gas att arbetsmarknadsläget nu och ett antal år framåt anty-der mindre behov av lärare i grundskolan och gymnasieskolan än vad som angetts i de prognoser som ligger till grund för regleringsbrevets period 2005–2008.

Magisterexamen och masterutbildningarI juni 2007 fattade Högskoleverket beslut om att ge Högskolan Kristianstad rätt att utfärda masterexamen inom både ut-bildningsvetenskap och hälsovetenskap, med tilläggsbeslutet att en uppföljning skulle ske ett år senare. Båda utbildnings-områdena har varit föremål för ett gediget utvecklingsarbe-te och nya utbildningsplaner har fastställts av berörda nämn-der. Högskoleverkets uppföljning av beviljad ansökan om rätt att utfärda masterexamen inom området hälsovetenskap res-pektive utbildningsvetenskap resulterade i fortsatt exami-nationsrätt. Inför antagningen till höstens kurser och pro-gram fanns 19 sökande (varav 14 förstahandssökande) till ”Masterprogram Integrerad hälsovetenskap” och 7 sökande (varav 6 förstahandssökande) till ”Masterprogram i utbild-ningsvetenskap”. Antalet sökande är färre än vad som önskats men många av landets lärosäten har svårigheter att rekryte-ra studenter till masterprogrammen. För båda utbildningar-na gäller att studenterna tidigt blir introducerade i relevanta forskningsmiljöer och deltar i forskningsseminarier.

Utfärdade magisterexamina 2005–2008

Magisterexamen (djup) per ämne

Examen 2005 2006 2007 2008

Biologi 6 5 2 2

Engelska 11

Folkhälsovetenskap 0 2 2 0

Företagsekonomi 14 7 2 6

Historia 1 3 4 2

Litteraturvetenskap 3 0 2 1

Maskinteknik 8 4 7 3

Miljöteknik 2

Omvårdnad 2 5 8 3

Psykologi 12 6 2 2

Pedagogik 3 10 2 3

Sociologi 1 1 0 3

Totalt 50 43 31 37

Magisterexamen per huvudområde (Bologna)

Examen 2005 2006 2007 2008

Inbyggda system 13


Övrig återrapportering

Främja rekrytering Under 2008 har Högskolan Kristianstad deltagit i eller genom-fört en mängd olika aktiviteter för att inspirera presumtiva stu-denter till högskolestudier. Utbildningsutbudet finns tillgäng-ligt på webben och tryckt information sprids rikstäckande. Uppsökande verksamhet och det personliga mötet är en central del i studentrekryteringsarbetet, och varje år genomförs många informationsturnéer. Högskolan har under året besökt över 60 gymnasieskolor, Komvux och utbildningsmässor på orter i Halland, Blekinge, Småland och Skåne. Högskolan har dess-utom medverkat på de stora utbildningsmässorna i Göteborg, Malmö och Stockholm, där responsen och kunskapen om Högskolan Kristianstad var överraskande stor.

Målet för 2006-2008 har varit att nå 40 000 elever och 2 000 föräldrar i aktiviteter som stimulerar till högre studier. Utgående från antal mässdeltagare, besöksdeltagare och sam-tal med presumtiva studenter på campusområdet och i telefon har elevmålet uppnåtts med god marginal. Genom medverkan på näringslivsmässor, Högskolans ”Öppet hus”, jobbmässor, öppna arrangemang och olika utskick har även 2 000 föräld-rar nåtts.

Ett av målen med rekryteringsaktiviteterna är att nå ut till personer, som normalt inte besöker utbildningsmässor eller kommer i kontakt med Högskolan. Under sommaren medver-kade Högskolan på den välbesökta Beachhandbollfestivalen i Åhus och under hösten på Näringslivsmässan i Kristianstad. Högskolan har också vid ett par tillfällen medverkat med in-formationstält under ”Långlördagar” i Kristianstad och Hässleholm samt delat ut kataloger vid tågstationen och i cen-trala Kristianstad i samband med katalogreleasen. De konkreta samarbetsprojekten med Kristianstads kommun avseende stu-dentrekrytering och Kristianstad som studentstad utökas stän-digt och har under året blivit fler.

Högskolan arbetar kontinuerligt med att utöka sitt upp-tagningsområde för att få en större bredd bland studenter-na. Andelen från Skåne har minskat och en större andel kom-mer därför från andra delar av landet. Den utökade nationella marknadsföringen, som pågått sedan 2003, tycks ha haft ef-fekt. Högskolan deltar dessutom i Svenska Institutets nationel-la projekt kring gemensam, internationell marknadsföring.

Arbetsmarknad Med visionen att utbilda Sveriges mest anställningsbara stu-denter har Högskolan Kristianstad arbetat aktivt med att ut-veckla Student & Arbetsliv, en samlad ingång för studenterna och det omgivande samhället när det gäller frågor kring arbets-liv och karriär. Studenterna erbjuds allt ifrån karriärvägledning och CV-granskning, individuellt och i grupp, till möten med yrkesverksamma för samtal om framtida yrkesroller.

Syftet är att minska avståndet mellan studier och arbetsliv och göra studenterna informerade och medvetna om sin fram-tida arbetsmarknad och olika karriärmöjligheter. Genom att studenterna görs mer medvetna blir de mer motiverade, vil-ket i sin tur leder till ökad genomströmning. Sammanlagt har Student & Arbetsliv under 2008 anordnat och/eller deltagit i 20 olika aktiviteter och ca 400 studenter har medverkat.

Även avnämare har hittat ingången till studenter-na på Högskolan Kristianstad genom Student & Arbetsliv. Samarbetet med Kristianstad Studentkår, Framtidsdagen och fackliga organisationer har utökats och utvecklats under året.

Sedan den 1 december tillhör Student & Arbetsliv Rektors kansli och kommer därmed att knytas ännu starkare till och vara en tydligare del i att bygga varumärket Högskolan Kristianstad. Till Rektors kansli knyts också alumniverk-samheten, som utgör en viktig komponent för Student & Arbetsliv.

Matematiksatsning Även under 2008 har medel från Kammarkollegiet använts för att driva en matematikverkstad, där Högskolans studenter har fått hjälp i sina studier i matematik eller i andra matema-tikintensiva kurser. Under höstterminen har denna verksam-het permanentats inom ramen för Högskolans lärverkstäder med finansiering från Högskolans egna medel.

Medel från Kammarkollegiet har också använts för att för-stärka handledning och övningar för nybörjarstudenter i mate-matik inom lärarutbildningen. Inom ingenjörsutbildningarna har medel gått till den matematikkurs som erbjuds studenter som endast har matematik A med sig från gymnasiet.

Lärcentra Samverkan med lärcentra utförs huvudsakligen tillsammans med ledningsgruppen för Lärcentra inom Skånes nordost-kommuner. Högskolans särskilda samordnare deltar regel-bundet i ledningsgruppens möten och kan där fånga upp synpunkter och önskemål. Som stöd för samverkan finns en Ramhandbok, vilken regelbundet uppdateras. Bevakning av lärcentraområdet i sin helhet sker via samverkansorganet NITUS.

Största framgången under året är beslut om genomförandet av distansutbildning av sjuksköterskor. Samverkan sker här mellan Högskolan, Centralsjukhuset i Kristianstad och ett antal skånska kommuner – också utanför nordöstra Skåne.

Även fortsättningsvis kommer Högskolan att arbeta med kurser destinerade till lärcentra. Högskolan och Lärcentra i Skåne nordost samverkar vidare i viss marknadsföring och deltagande i olika former av introduktionsdagar kring högre studier.


Inom ett fåtal år kommer, som ett resultat av kraftigt minskande årskullar, kampen om studenterna att hårdna. Vi bedömer att lärosäten, som med en god kombination av dis-tanskurser och utnyttjande av relevant teknik, kan i samver-kan med lärcentra skaffa sig ett litet försprång i rekryterings-processen.

Vägledning av studenter på lärarutbildningen Lärarutbildningen gör sedan flera år tillbaka en egen prognos över lärarbehovet, som bygger på uppgifter från fyra kommu-ner i närområdet. Denna, tillsammans med nationella prog-noser, är viktiga faktorer för dimensioneringen av de olika inriktningarna i lärarutbildningen. Detta har inneburit att vissa, ur ett studentperspektiv populära inriktningar, har fått färre platser.

Lärarutbildningens flexibilitet och de val som studenterna förutsätts göra kräver en tydlig administrativ struktur. Med hjälp av ett webbaserat system planerar studenten själv hela sin utbildning. Varje student med en ”avvikande” studiegång får en individuell plan. Detta förtydligande av strukturen gör det möjligt för varje enskild student att bättre förstå utbild-ningens upplägg, sina egna möjligheter och sitt ansvar för den egna utbildningen.

Under första terminen får varje studentgrupp en timmes information av lärarutbildningens studievägledare. Fokus lig-ger på studenternas egna frågor, samt att tydliggöra utbild-ningens struktur, d v s inom vilket/vilka verksamhetsområden man kan verka inom, i förhållande till de olika inriktningar-na. Detta kompletteras med ett särskilt informationstillfälle då varje inriktning informerar om upplägg och innehåll. Den första terminens verksamhetsförlagda utbildning är förlagd till andra delen av terminen. Tanken är att denna, tillsam-mans med de två informationstillfällena, ska göra det möj-ligt för studenten att reflektera över det val av inriktning man gjorde då man sökte till lärarutbildningen. I slutet av termin ett finns det möjlighet att ansöka om byte av inriktning.

Under termin tre får varje inriktning besök av en studie-vägledare. Målet med träffen är att diskutera begreppen be-hörighet, anställningsbarhet och kompetens, utifrån studen-tens inriktning och de val av specialisering/inriktning som sker under termin fyra och fem.

För studenter som läser sin fjärde termin anordnas en in-formationsdag om valet av specialisering/inriktning. Dagen består dels av information om de olika kurer som studenten kan välja, och dels av en paneldiskussion där fackliga före-trädare, skolledare från fältet samt representanter från lärar-utbildning svarar på moderatorns och studenternas frågor. Utgångspunkterna är behörighet, anställningsbarhet och kompetens.

Reell kompetens och alternativt urval En sökande till Högskolan kan ansöka om att bli bedömd enligt reell kompetens (högskoleförordningen 1993:100). Bedömningen görs utifrån ett personligt brev och åberopan-de av handlingar. Det är Högskolans sektioner som gör be-dömningarna. Beslut om reell kompetens för grundläggande behörighet tas fram i Studenträttsrådet.

Högskolan har inte använt sig av möjligheten att enligt 7 kap.13§ högskoleförordningen (1993:100) bestämma vil-ka urvalsgrunder som ska användas för högst en femtedel av platserna på en utbildning, som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Inte heller har möjligheten till urvalsgrunder för högst en tredjedel av platserna till en ut-bildning som börjar efter den 30 juni 2008 enligt förordning-en (2007:644) tillämpats.

Till utbildningar med start våren 2008 ansökte 148 perso-ner om bedömning av reell kompetens. 118 var redan formellt behöriga, 5 beviljades, 7 fick dispens, 7 bedömdes som obe-höriga och 11 bedömdes inte alls eftersom underlag saknades. Höstterminen 2008 ansökte 66 personer om bedömning av reell kompetens. 13 var redan formellt behöriga, 27 bevilja-des, 5 fick dispens och 20 bedömdes som obehöriga. En per-son bedömdes inte alls eftersom underlag saknades.

Den 21-23 maj stod Högskolan Kristianstad värd för den nationella väg-ledarkonferensen. 130 studievägledare från hela Sverige samlades för att inspireras och utbyta erfarenheter.


Reell kompetens inom lärarutbildningenHögskolan utgår ifrån att uppdraget är att bedöma den sö-kandes möjlighet att klara av studierna, trots att en eller fle-ra särskilda behörigheter saknas. Den som ansöker om att bli bedömd utifrån sin reella kompetens ska skriva ett person-ligt brev, där man utförligt beskriver vilka speciella kunskaper man anser sig ha och hur de införskaffats. Den sökande ska även ange på vilket sätt man anser att dessa kunskaper gör det möjligt att klara av utbildningen. Alla kunskaper som tas upp ska så långt som möjligt styrkas med intyg och betyg.

När bedömning görs tas hänsyn till sådan erfarenhet, som innehåller ämnesrelaterade kunskaper, i förhållande till den behörighet som saknas. Dessutom bedöms sådan arbetslivs-erfarenhet, föreningserfarenhet m m som är relevant för den sökta utbildningen.

Vid behov kan den sökande uppmanas att inkomma med vissa kompletteringar. I vissa fall kontaktas även referenser. Den grupp som behandlar ansökningarna består av program-ansvariga i lärarutbildningen samt två studievägledare.

Svårigheterna med bedömning av reell kompetens är flera:• Att enbart uttrycka behörigheten i gymnasiekurser är ett

alltför trubbigt instrument. Dessa bör kompletteras med en beskrivning av den kunskap och de färdigheter som den sökande behöver för att klara utbildningen. Detta under-lättar både för den sökande och för lärosätet.

• Den tid som står till lärosätets förfogande att klara av den-na bedömning är kort, inte minst inför en vårtermin.

• Det är viktigt att hitta metoder och modeller som är tydli-ga för den sökande, kostnadseffektiva och rättssäkra.

• Det skulle vara önskvärt med nationella metoder och mo-deller. Dels är det lättare för den som söker att förhålla sig till endast ett arbetssätt, dels kan lärosätena lättare erkänna varandras valideringsresultat.

Under perioden 2004–2006 var det 19 personer som påbör-jade lärarutbildningen baserat på reell kompetens. Endast en student av dessa har underkänts på en delkurs.

Breddad rekryteringAtt göra presumtiva studenter medvetna om sina möjligheter är en av de viktigaste aspekterna med Högskolan Kristianstads arbete med breddad rekrytering.

En rapport från Högskoleverket och SCB visar att högsko-lornas rekrytering av studenter med arbetarbakgrund har av-mattats. Det gäller numera även Högskolan Kristianstad som fram till 2007 ökade denna rekrytering. I rapporten framhålls att Högskolan Kristianstads arbete med mångfald och bred-dad rekrytering är väl genomtänkt och särskilt intressant med tanke på långsiktigheten, helhetssynen och den utåtriktade verksamheten. Men trots detta och trots att Högskolan be-driver insatser före, under och efter utbildningen har rekryte-ringen minskat.

Enligt en jämförande studie om bredd i studentrekryte-ringen på svenska högskolor och universitet (URANK) har Högskolan Kristianstad halkat ner på rankingen. Det som drar ner resultatet jämfört med föregående år är att antalet studenter med utländsk bakgrund har minskat och andelen kurser med ojämn könsfördelning har ökat. Det sistnämn-da har att göra med hur utbildningsutbudet ser ut, med flera kvinnodominerade utbildningar såsom lärare och sjuksköter-skor eller med mansdominerade såsom olika ingenjörsutbild-ningar, men visar också på ett rekryteringsarbete som inte lyckats fullt ut.

Mentorsprojektet Näktergalen har efter tre år som lyckat pilotprojekt under året fått sin fortsättning genom ett samar-bete mellan Högskolan och Kristianstad kommun. 30 men-torer och lika många barn från fem mångkulturella skolor i kommunen har varit engagerade i projektet där ett syfte är att öka medvetenheten om högskolestudier redan i tidiga år hos grupper med låg representation i dagens studentgrupper.

Högskolan Kristianstad har ett brett besöksprogram för att nå olika grupper och för att öppna upp Högskolan för dessa vid olika typer av aktiviteter på Campus. Budskapet och me-toderna för att framföra budskapet anpassas efter behov och önskemål hos aktuell målgrupp. Det kan handla om traditio-nell information om Högskolans utbildningsutbud, använ-dandet av My Way eller rollspel.

My Way handlar om att försöka förmedla det som inte pre-sumtiva studenter kan hitta i kataloger eller på hemsidor, själ-va kärnan med att vara student. Studenten beskriver sin väg från grundskolan via gymnasieskolan eller motsvarande till högskolan. Fokus sätts på känslor, tankar, eventuella rädslor, hur studenten påverkats och av vad, vilka personer etc. för att avslutas med en beskrivning av hur det är att vara student på högskolan.

Rollspel är ett annat, lite roligare sätt, att förmedla tan-kar, känslor och funderingar kring att bli och att vara student. Studenterna spelar upp olika scener beroende på målgruppen. Syftet är att få blivande studenter att kanske känna igen sig och försöka förmedla vad det innebär att vara student.


Under 2003 startade Högskolan Kristianstad, Lunds uni-versitet och Malmö Högskola ett projekt tillsammans med 13 folkhögskolor i Skåne i syfte att bredda rekryteringen. Projektet har under året övergått i ett mer kontinuerligt ar-bete. Vägledarna på de tre lärosätena anordnar årligen infor-mationstillfällen för de ca 200 eleverna från folkhögskolorna. I samband med detta trycks en för lärosätena gemensam bro-schyr för att visa eleverna alla de möjligheter som finns att på olika sätt möta högskolan. Varje folkhögskola har en fadder i form av en vägledare från ett av lärosätena. Eleverna erbjuds också individuella kontakter i form av vägledning. Årligen ar-rangeras också en fortbildningsdag för personal på samtliga folkhögskolor.

Högskolan har även under året haft som målsättning att under varje arbetsdag erbjuda intressanta arrangemang och händelser. Detta har till stor del lyckats. Ett antal öppna fö-reläsningar och bildningsluncher har erbjudits på Högskolan. Dessutom har Högskolan tillsammans med andra aktörer, däribland Folkuniversitetet, Musik i Syd, Regionmuseet, te-aterföreningar, Tekniska Föreningen och Kristianstadsbladet, ordnat föreläsningsserier utanför Högskolan inom olika gen-rer. Framför allt Kulturluncherna, som anordnats varje mån-dag med soppa och något kulturellt tilltugg, har varit myck-et populära.

Arbetet med breddad rekrytering genomförs inte bara i re-kryteringssyfte. Även under studierna är det viktigt att tillhan-dahålla olika sätt för studenterna att utveckla sina mer gene-

rella färdigheter. Under 2008 har fyra så kallade lärverkstäder varit i gång: IT-verkstad, Sökverkstad, Matematikverkstad och Språkverkstad. Till dessa har studenterna kunnat vända sig för att få hjälp med att utveckla språket, både muntligt och skriftligt, med matematik eller om man haft svårigheter att söka i databaser eller att utnyttja datorns möjligheter fullt ut i sina studier. Lärare har också kunnat utnyttja verksamheten.

Eftersom tidigare insatser för att bredda rekrytering till de utbildningar vid Högskolan Kristianstad, där snedre-kryteringen varit störst, fått dåligt genomslag har man un-der 2008 valt att inte göra någon särskild satsning på des-sa utbildningar. De senaste årens statistik från exempelvis Sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad visar att 10–13 procent av studenterna på detta program är män, vilket stämmer väl överens med övriga landet. En särskild in-sats för att bredda rekryteringen på just denna utbildning kan därför snarare vara en nationell angelägenhet än en lokal re-kryteringsfråga.

Högskolan är med i Include som är ett helt nybildat natio-nellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering inom hö-gre utbildning. Nätverkets syfte är att stärka kunskapen om breddad rekrytering, genomströmning, mångfald och lika-behandling från genomförande till utvärdering. Att ge exem-pel på evidensbaserade metoder och bra modeller för utvär-dering samt att vara en samlande kraft för dem som arbetar med frågor kring breddad rekrytering inom högre utbildning i Sverige.

Mentorsprojektet Näktergalen får fint betyg i en utvärdering av åren 2005-2008. Beata Pettersson och Elna Persson är två tidigare men-torer, som under året arbetat som projektkoordinatorer för Näkter-galen.

Christina Lindholm, professor i klinisk omvårdnad, gick i pension under året, och behåller 10 procent av sin tjänst vid Högskolan Kristianstad. I juni hedrades hon med den internationella utmärkelsen Lifetime Achievement Award för sin forskning inom sårbehandling.


Mål, strategier och organisation

ForskningsstrategiI Högskolans strategi betonas målet att bedriva forskning som tydligt knyter an till och utvecklar grundutbildningen och som är av sådan kvalitet att den väcker nationell och interna-tionell uppmärksamhet. I den långsiktiga strategin ingår som ett mål att fördubbla forskningens andel av verksamheten. Detta ska ske med hjälp av ett incitamentssystem som premie-rar kvalitet, bland annat genom att belöna förmågan att att-rahera externa forskningsmedel liksom internationell publi-cering och citering. Med utgångspunkt i den framgångsrika forskning som bedrivs och i Högskolans mastersutbildningar är målet att uppnå möjligheten att bedriva egen forskarutbild-ning inom ett väldefinierat område.

Forskningens organisationHögskolans forskning är väl förankrad i och stödjer grund-utbildningen. Den genomförs både inom speciella forsk-ningsteman och inom den fasta forskningstiden för samtliga Högskolans lektorer och professorer. Forskningen koordi-neras av rektor och den under 2008 utsedde särskilde forsk-ningskoordinatorn i samråd med forskningsutskottet. Totalt har Högskolan fyra forskningsteman, två inom utbildnings-vetenskap, ett inom hälso-/arbetsvetenskap och ett som ar-betar med multidisciplinär kulturlandskapsforskning vid Kristianstads Vattenrike (se faktaruta). Högskolan arbe-tar även med utvecklingsarenorna, mötesplatser för forska-re och samhälle på Krinova Science Park, nämligen Human Resource, Biosfär/Miljö och Livsmedel.

Utbildningsvetenskaplig forskning Utbildningsvetenskap är ett prioriterat område för Högskolan Kristianstad, där fleråriga satsningar gjorts för uppbyggnad av starka forskningsmiljöer. Ett långsiktigt arbete pågår ock-så för att än starkare knyta forskningen till utbildningen, där det nystartade masterprogrammet i Utbildningsvetenskap ut-gör ett väsentligt inslag.

Av Högskolans forskningsanslag har 11 Mkr (35%) för-delats till forskning och forskarutbildning inom det utbild-ningsvetenskapliga området, vilket resulterat i 11 vetenskapli-ga publikationer. Huvuddelen av forskningen är koncentrerad till två forskningsteman, som båda utgör kraftfulla och kon-kurrenskraftiga forskningsmiljöer med rika internationella kontakter, god produktion och demonstrerad förmåga att re-krytera extern finansiering. Temat Subject Based Educational Research är volymmässigt Högskolans största forskningsgrup-pering och arbetet bedrivs i fyra undergrupper med olika fo-kuseringar. Temat Arbete i skolan har på kort tid etablerat

sig som landets största forskningsmiljö inom sitt område: att bidra med kunskaper om skolan som arbetsmiljö och skolan som villkor för yrkesutövning, vilket utgör kunskap som ef-terfrågas, inte minst mot bakgrund av skolpersonalens öka-de ohälsa.

Området hälsovetenskaperForskningen inom området hälsovetenskaper har breddats och innefattar under 2008 flera forskningsmiljöer. Temaforskning inom området Människa-hälsa-samhälle, behandlar bl a fy-sisk aktivitet, hälsofrämjande arbetsplatser och internatio-nell hälsa. I temat samarbetar forskare inom folkhälsoveten-skap, sociologi, idrotts-, mat- och måltidsvetenskap och hälsa. Ett exempel är samarbetet med Gastronomiutbildningen och ämnesområdet Mat, måltid och hälsa som utvecklats vidare. Flera doktorander är knutna till temat.

Forskningsplattformen för utveckling av närsjukvård har med sin metodprofil, aktionsforskning, fortsatt etable-ra sig och utökat antalet medaktörer inom olika verksamhe-ter i Region Skåne, kommunerna i nordöstra Skåne och inom Högskolan. Forskningen är deltagarbaserad och syftar till verksamhetsutveckling och förändring i de verksamheter där de bedrivs. Flera doktorander är knutna till forskningsplatt-formen och är i slutfasen av sin forskarutbildning.

Inom forskargruppen för Klinisk patientnära forskning är fokus riktat mot patientsäkerhetsaspekter inom områden som nutrition, hygien och sårvård. Forskningen knyter på ett unikt sätt ihop ett vetenskapligt förhållningssätt med klinisk verksamhet och med Högskolans utbildningar och studenter. Detta sker genom student- och personalsamarbete vid datain-samling. Inom området Oral hälsa fokuseras Hälsa-allmän-hälsa-livskvalitet och här pågår projekt riktade mot diagnos-tik och behandlig (karies, parodontit, implantat), prevention (kost, tobak), utveckling av mätinstrument för bedömning av livskvalitet, patienttillfredsställelse och dess samband med all-mänsjukdomar och parodontit. Inom forskargruppen Socialt arbete fokuseras på social exklusion och fattigdom.

Under 2008 har forskningen utvecklats och nya forsk-ningsområden etablerats. I den nya högskoleorganisatio-nen har tre utbildningsområden etablerat en centrumbild-ning, Centrum för ekonomi- och organisationsstudier, med möjligheter till tvärvetenskaplig forskningsproduktion även inom Hälsovetenskapens område. Betydande externa forskningsanslag har kommit forskningen till del, bl a från Vetenskapsrådet, som tillsammans möjliggjort hög vetenskap-lig produktion och konferensmedverkan. Internationalisering och nätverksbyggande har ökat liksom studenternas medver-kan i forskningen.

Forskning och forskarutbildning


Områdena teknik och naturvetenskapForskningen inom teknik bedrivs inom områdena akustisk emission, strömchiffer, kvasicyklisk kodning samt komposit-material. Forskningen sker till stor del i samverkan med fö-reträdare för industrin, vården och olika brukargrupper. För närvarande är fyra universitetslektorer aktiva inom teknisk forskning.

Forskningen inom naturvetenskap är, bortsett från den di-daktiska forskningen som redovisas under utbildningsveten-skaplig forskning, i hög grad fokuserad på biologi, kemi och miljövetenskap med en tydlig inriktning på akvatisk forsk-ning: den nyligen bildade kunskapsgruppen Akvatisk Biologi och Kemi består av 25 personer och den under 2008 formera-

Forskningsteman vid Högskolan*

Arbete i skolanHär bedrivs forskning med fokus på arbete i skolan. Temats avsikt är att svara upp mot de kunskapsbehov som skolor och skolansvariga efterfrågar mot bakgrund av skolpersonalens öka-de ohälsa. Exempel på frågeställningar är: hur organiserar lärare sitt arbete, och hur hanteras fusk i skolan? Forskarna inom temat tillhör ämnen som pedagogik, sociologi och psykologi.

Subject based Educational ResearchHär handlar forskningen om undervisning och lärande för tydligt avgränsade ämnesinnehåll. Fokus ligger på det specifika innehållets betydelse för lärande och undervisning. Fyra stora projekt inom temat är: Learning Design, Learning in Science and Mathematics, Minne och lärande, och Text, estetik, medier och lärande. Forskarna tillhör ämnen som naturvetenskap, matematik, engelska, svenska och pedagogik.

Människa – hälsa – samhälleTemat är orienterat mot arbetsrelaterad folkhälsovetenskap-lig forskning. Det handlar bland annat om fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbetsplatser och internationell hälsa. Inom temat samverkar forskare från ämnen som folkhälsovetenskap, sociologi och idrott och hälsa.

Människa och landskap i ett långtidsperspektivHär bedrivs tvärvetenskaplig landskapsforskning. Hittills har studierna varit inriktade mot vegetationshistoria, markan-vändning, bebyggelse och ägarförhållanden inom slättbygden i nedre Helgeådalen, ett undersökningsområde beläget inom Biosfärområdet Kristianstads Vattenrikes gränser. Temats fors-kare tillhör ämnen som biologi, historia och geografi.

* Med forskningstema avses grupper av fem till tio aktiva, veten-skapligt kompetenta, lärare och doktorander. De arbetar konstruk-tivt för att skapa en egen forskningsmiljö och bli konkurrenskraftiga i vetenskapssamfundet, samt för att bibehålla denna konkurrens-kraft genom successivt ökande extern finansiering. Varje forsk-ningstema har en inriktning som är av relevans för Högskolans verksamhet.

Andra större forskningsmijöer

Forskningsplattformen för närsjukvårdI samarbete med Region Skåne och kommunerna i nordöstra Skåne deltar Högskolan i att utveckla en forskningsplattform för närsjukvården. Det är ett tvärvetenskapligt och tvärprofes-sionellt samarbete som avser att främja och stärka tillgång till framtida närsjukvård i nordöstra Skåne.

Akvatisk biologi och kemiHär står vattenmiljöer och människans brukande av dem i centrum. Forskningen täcker in ett brett spektrum från andfåg-lar, musslor, björndjur, bakterier och pollen till algblomning, läkemedelsrester, lakvatten och fågelburna sjukdomar.

SpecialpedagogikFokus inom forskningen är kompetens för att möta alla elever. Bland annat genomförs studier kring delaktighet och jämlikhet i villkor för elever med funktionshinder.

Allmänna och odontogena faktorers betydelse för hälsa och livskvalitetHär ligger fokus på sambandet mellan allmänhälsa och mun-hälsa. Orsaken till och behandling av dålig andedräkt är ett exempel på forskning inom området.

Effekter av dofter ur ett tvärvetenskapligt perspektivSyftet är att skapa en forskningsmiljö som utifrån olika veten-skapliga aspekter har temat doft som fokuserande punkt. De olika vetenskapliga ansatserna tar sin utgångspunkt i beteen-devetenskap, hälsovetenskap, kemi, mat- och måltidskunskap samt teknik.

PatientsäkerhetForskningen har som syfte att undersöka om regelbundna stu-dier av omvårdnadssäkerhet kan minska problem för patienter och bättre ta tillvara resurser. Studierna görs genom att under vetenskaplig ledning involvera såväl vårdpersonal som kliniska lärare och sjuksköterskestudenter.

Britt-Marie Svensson är en av Högskolans forskare som disputerat under året. I sin avhandling presenterar hon en ny metodik för att utvärdera mil-jöfarliga ämnen från soptippar

�0 Årsredovisning �008

de kunskapsgruppen i Biomedicin av 8 personer. Forskningen bedrivs i hög grad i samarbete med forskare vid andra lärosä-ten och med industrin. Vidare finns en tydlig koppling mel-lan denna kunskapsgrupp och Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Samtliga forskare och doktorander har en nära anknytning till grundutbildningen, dels genom aktivt delta-gande i utbildningen, dels genom att många projekt och exa-mensarbeten utförs inom forskningsprojekten. Doktoranderna är inskrivna vid olika universitet men bedriver sina forskar-studier i Kristianstad där de handleds av Högskolans profes-sorer och docenter.

Områdena humaniora och beteendevetenskapMed den ämnesbredd som finns inom området humaniora på Högskolan sker också forskningen inom ett synnerligen brett spektrum. Mycket av forskningen är i större eller mindre grad knuten till ämnen inom lärarutbildningen. Exemplen är många inom barn- och ungdomslitteratur. Titlar som ”Nya lärarroller, samhällsförändringar och skolkultur”, undersök-ningar av faktorer som påverkar språktillägnandet och in-lärningen, om flerspråkighet, men även studier över Sveriges kontakter med Östasien kompletterar bilden. Hur ekologis-ka idéer påverkat författare under 1900-talet, projekt runt Gustaf Hellström, biografi över Drottning Christina och pro-jekt om Westfaliska freden, om Skarpskytterörelsen och ”Det tredje riket och dess svenska besökare” är ytterligare exempel. Avslutningsvis ska nämnas ”Akademiskt skrivande för kine-siska studenter” i samverkan med universitetet i Ningbo, samt projektet ”Varför Historia blev ett kärnämne i gymnasiesko-lan”, vilket har tilldelats medel av Vetenskapsrådet för åren 2007–09.

Mycket av den beteendevetenskapliga forskningen är av utbildningsvetenskaplig karaktär. En antal forskare ge-nomför forskning som inte är temabunden, till exempel inom ämnesområdena Mat och måltid, Psykologi (rätts-psykologi, familjepsykologi), Sociologi (kultur, demokrati), Pedagogik och Specialpedagogik (”den inkluderande skolan i ett nationellt och internationellt perspektiv”), Informatik (”Kunskapsutveckling i Organisationer”, ”Kommunikation vid implementering av Innovationer”) och Ekonomi.

Resurser och resultat

Forskarutbildade lärare och forskande personalVid 2008 års utgång var 42 av Högskolans adjunkter inskriv-na i forskarutbildningen, mot 48 föregående år. Av dessa lä-rare har 25 (2007:25) finansierats genom Högskolans forsk-ningsanslag, 12 (2007:11) lärare har helt externfinansierade forskarstudier och sex adjunkter har ännu inte tagit ut sin ex-amen. Sju lärare är inskrivna i forskarutbildningen men har inte någon känd finansiering.

Adjunkter som beviljats medel av Högskolan för forskar-utbildning

Vetenskapsområde 2005 2006 2007 2008

Kvinnor 20 21 16 17

Män 12 13 9 8

Totalt 32 34 25 25

Docent- och professorsmeriteringHögskolan har 13 (15) docenter, varav 5 (5) är kvinnor. Under året har 4 (4) lärare lämnat in ansökan om att befordras till docenter och två har beviljats, en inom Genetik och en inom Vårdvetenskap/Omvårdnad.

Ett viktigt led i skapandet av en god forskarutbildnings-miljö är en väl fungerande forskarhandledning. Till detta kommer Högskolans interna handledarkollegium som fung-erar som ett aktivt och engagerat forum att diskutera hand-ledarproblematik med kollegor. Ett ökat antal forskarstu-derande (primärt adjunkter vid Högskolan) innebär också gynnsamma förutsättningar för regelbundna forskarutbild-ningskurser.

Varje lektor har två månaders forskning inom tjänst, do-cent tre månader och professor sex månader. Det finns även enstaka lärare som har valt att inte ha forskning i tjänsten utan undervisar istället. Av Högskolans forskningsanslag har 123 (117) lärare fått forskning inom tjänst under 2008, 57 (62) kvinnor och 66 (55) män.

Antal lärare som fått anslag för forskning i tjänst

År 2005 2006 2007 2008

Kvinnor 47 46 62 57

Män 65 58 55 66

Totalt 112 104 117 123

I maj kom TV-personligheten Bert Karlsson till Högskolan för att inter-vjua Maria Lennernäs, professor i mat- och måltidskunskap, till sitt pro-gram om skolmat.

Högskolan Kristianstad �1

Vetenskaplig publiceringPublicering av granskade artiklar i internationella tidskrif-ter brukar ses som en viktig framgångsfaktor i forskning. Tabellen nedan visar att antalet publikationer ökar markant efter 2005. Detta är viktigt ut flera aspekter. För det första har man en indikator på att Högskolan rent produktionsmässigt håller ställningarna. För det andra är en hög produktionstakt en bra grund för att kunna öka externa intäkter. Siffrorna för 2008 är dock betydligt lägre än för de närmast föregående åren. Siffrorna för 2008 är inte direkt jämförbara med tidiga-re år utan avspeglar en annorlunda metod att avgränsa olika typer av publikationer. De ska därför inte ses som tecken på ett trendbrott.

Antal publikationer i internationellt erkända tidskriftserier (med s.k. peer review)

Vetenskapsområde 2005 2006 2007 2008*

Humaniora -samhälls-vetenskap

32 58 63 26

Naturvetenskap 9 12 31 7

Teknik 2 0 6 1

Medicin 22 41 42 36

Utbildningsvetenskap

Totalt 65 111 142 70

* Ny databas – kan ej jämföras med tidigare år

I en värdering av den totala vetenskapsproduktionen finns en rad andra parametrar än internationell tidskriftsproduktion att ta hänsyn till. Det finns exempelvis skillnader mellan ett humanistiskt-samhällsvetenskapligt sätt att publicera forsk-ning och ett mera naturvetenskapligt. Inom det sistnämnda fältet sker publicering av hävd i artikelform. Det första fältet kännetecknas också av artikelskrivande, men kanske framför allt i monografiform som innebär ett annorlunda sätt att pro-ducera kunskap. Men här finns även skillnader vad gäller lä-sekrets. Forskningsresultat inom framför allt en humanistisk forskningstradition lämpar sig ofta också för en allmän icke-akademisk läsekrets.

KunskapsgrupperUnder 2008 har den nya organisationsformen, som innebar skapandet av kunskapsgrupper, sjösatts. Den praktiska ut-formningen har följt det förslag som togs under 2007. Detta betyder att kunskapsgrupperna leds av meriterade forskare, som har ansvar för kunskapsutvecklingen inom gruppen re-laterad till utbildning, forskning och samverkan. Varje lära-re/forskare har vidare en primär tillhörighet till en specifik kunskapsgrupp. Medarbetarna har själva valt vilka grupper man vill ingå i; det går att delta i mer än en grupps arbete.

Kunskapsgruppernas primära uppgift är att utveckla kunska-per inom det egna området i anslutning till utbildning, forsk-ning och samverkan och man ska arbeta med samtliga tre uppgifter. Det är viktigt att betona att det i dagsläget är för tidigt att säga något om utfallet i vare sig positiv eller negativ riktning (Se sidan 5).

Internationellt och nationellt samarbeteHögskolan representeras även under 2008 i ett flertal inter-nationella och nationella samarbetsprojekt. Exempelvis är Högskolan medlem i Öresundsuniversitetet och har flera på-gående samarbeten inom grundutbildning, forskning och forskarutbildning. Inte minst tillkommer ett relativt stort an-tal enskilda nationella och internationella samarbetsavtal som utnyttjas i varierande grad. Högskolans forskare har väletable-rade kontaktnät och samarbetar med kollegor över hela värl-den. Exempel på länder är förutom Norden inom ekonomi-området: USA, Frankrike och Italien. Inom Humaniora och samhällsvetenskap; Canada, Chile, USA, England, Italien, Litauen, Australien, Nederländerna, Tyskland, Kina, Japan och Tanzania. Inom Hälsovetenskaper samarbetar man också med Grekland, Sudan och Irland och inom Naturvetenskap och teknik framhålls framförallt Frankrike, Estland, Storbritannien, Vietnam, Kambodja, Thailand, Indien, Moçambique och Laos.

På det stora hela kan man säga att Högskolans internatio-nella profil underhålls på en tillfredsställande nivå. Man kan konstatera att den vare sig minskat nämnvärt eller ökat i om-fattning under 2008. Betydelsen av de internationella kontak-terna är naturligtvis av yttersta vikt för Högskolan. Högskolan

Med hjälp av forskare vid Högskolan Kristianstad etableras ett särskilt center för miljöteknik i Nepal, ett av världens fattigaste länder. I oktober undervisade Lennart Mårtensson (mitten), docent i miljöteknik, tillsam-mans med kollegan Ulla Zetterlind (saknas på bild) på en doktorandkurs i Kathmandu.

�� Årsredovisning �008

är liten och för att främja forskningen och dess kvalitet blir kontakterna med den internationella såväl som den nationella universitets- och högskolevärlden avgörande.

Högskolan ingår i ett flertal internationella såväl som na-tionella nätverk. Utöver det som redan har beskrivits kan man peka på att vissa forskargrupper i sin verksamhet har ett mycket nära samarbete med olika aktörer utanför Högskolan, både nationellt och internationellt.

Exempel på dessa nätverk är Rådet för Kommunal Ekonomisk forskning och utbildning, Nätverk för konsu-mentnära livsmedelsforskning, Nationellt nätverk för ämnes-didaktisk forskning, Biosfärsforskarnätverk, Bolognanätverk för svensk lärarutbildning, nationellt forskarnätverk för in-terkulturell och tvärkulturell kommunikation och European Federation of Periodontology.

ForskningsfinansieringTabellen nedan visar forskningens intäkter och kostnader för 2008. En genomgång av de externfinansierade medlens storlek i redovisningen (intäkter av bidrag) visar på en fortsatt låg nivå jämfört med basanslaget.

Forskningens intäkter och kostnader (kkr)

2008 Forskning Uppdrag

Intäkter av anslag 35 209

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

4 976

Intäkter av bidrag 10 889

Finansiella intäkter 839 91

Summa intäkter 46 937 5 067

Kostnad för personal - 30 891 - 3 335

Kostnad för lokaler - 5 507 - 595

Övriga driftskostnader - 7 217 - 779

Finansiella kostnader - 134 - 14

Avskrivningar och nedskrivningar - 846 - 91

Summa kostnader -44 596 - 4 814

Verksamhetsutfall 2 341 253

Det statliga grundanslaget ökade under 2008 med 4 miljoner vilket tillsammans med minskningen av externa medel med-förde att finansieringen ökade med cirka tre miljoner jämfört med 2007. I tabellerna nedan anges den totala finansiering-en (2006–2008) och den totala resursfördelningen per veten-skapsområde.

Finansiering 2008 (kkr) 2006 2007 2008

Statligt anslag 29 412 31 281 35 209

Eget kapital 2 900 0 0

Externa KK-stiftelsen - 0 0

Externa medel Vetenskapsrådet - 0 0

Externa medel EU-bidrag 438 - 370

Externa medel Övriga organisationer och föreningar

2 116 1 883 0

Externa medel Kommuner 523 377 0

Externa medel - Statliga 6 839 8 157 7 675

Externa medel utländska ej EU 1 426 566 446

Övriga externa medel 3 857 3 338 2 398

Summa externa medel 15 199 14 321 10 889

Totalt 47 511 45 602 46 098*

* 1 513 kkr är ofördelade.Forskningsuppdrag för 2007 med 2 856 kkr och för 2008 med 4 976 kkr (exkl finansiella intäkter) tillkommer.

Större delen av de externa medlen är för de doktorander som är finansierade genom antingen olika forskarskolor eller direkt via olika externa finansiärer. Bland dessa kan nämnas Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen, NSHU, Naturvårdsverket, SIDA, Sparbanksstiftelsen i Skåne, Region Skåne, Banverket, Vinnova och Nutek.

Även under 2009 och kommande år kan Högskolan till-godoräkna sig höjda statliga anslag för forskning. Detta bör möjliggöra att såväl de externa medlen som den vetenskapliga publiceringen kommer att öka.

Sammanställning forskningsresurser per vetenskapsområ-den 2008

Vetenskapsområde 2005 2006 2007 2008

Humaniora -samhälls-vetenskap

29 800 30 017 35 098 32 648

Naturvetenskap 3 300 5 083 3 798 4 318

Teknik 4 000 2 196 488 2 270

Medicin 9 400 10 215 6 218 6 862

Totalt 46 500 47 511 45 602 46 098*

* 1 513 kkr är ofördelade.

Rekrytering till forskarnivåHögskolans Strategi 2012 betonar vikten av en tydlig forsk-ningsanknytning av grundutbildningen med ett delmål att ge Högskolans studenter både en insikt i forskningens villkor och arbetssätt genom att stimulera intresserade till att gå vi-dare på en forskarbana. Genom deltagande i ett antal fors-

Högskolan Kristianstad ��

karskolor har Högskolan möjlighet att erbjuda detta till stor del på hemmaplan liksom i ett antal andra externfinansierade projekt som i många fall annars skulle innebära ett byte av lä-rosäte då Högskolan inte har något eget vetenskapsområde.

FramtidUnder ett antal år har betydande resurser avsatts för att bygga upp forskningen. Alla disputerade lärare har forskning i tjäns-ten. Detta har gett resultat bland annat i en ökad andel dis-puterade lärare. Den externfinansierade delen av forskningen har dock inte ökat så mycket som önskvärt. Det är också så att ju fler adjunkter som genomgår forskarutbildning, ju fler som blir docenter och professorer, desto större andel av det statli-ga forskningsanslaget binds upp och desto mindre andel kan användas för strategiska satsningar och för profilering. Därför måste Högskolan satsa på att öka externfinansieringen och att prioritera inom ramen för givna resurser. Detta kommer bland annat att göras genom ett incitamentssystem som belö-nar externa anslag samt publicering/citering i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Nationella forskarskolor

Högskolan Kristianstad deltar som likvärdig partner tillsam-mans med andra lärosäten i följande forskarskolor:

Nationella forskarskolan för barndom, lärande och ämnesdi-daktik

Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik (inom lärarlyftet)

Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete Nordiska forskarskolan i matematikdidaktik Lärare från Högskolan ingår i forskarskolornas styrelser, fung-erar som examinatorer, handledare, kursledare och lärare inom forskarutbildningen vid olika lärosäten. Även som opponenter eller som betygsnämndsledamöter vid doktorsdisputationer bidrar lärare från Högskolan aktivt till samhällets forskarutbild-ning.

Doktorander vid andra högskolor och universitet

Högskolan Kristianstads doktorander är antagna vid andra universitet och högskolor med examensrätt inom forskarutbild-ning. Doktoranderna finns inskrivna inom olika ämnesområden vid följande lärosäten:

Göteborgs universitet - Utbildningsvetenskap, naturvetenskap och medicin

John Moores University, Liverpool - Socialt arbete

Kungliga Tekniska Högskolan - Industriell ekonomi

Linköpings universitet - Utbildningsvetenskap

Lunds universitet - Utbildningsvetenskap, beteendevetenskap, ekonomi och medicin

Malmö högskola - Odontologi

Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap - Hälsa

Stavanger universitet, Norge - Hälsa

Sveriges Lantbruksuniversitet - Naturvetenskap

Växjö universitet - Utbildningsvetenskap

Åbo Akademi, Finland - Pedagogik

Örebro universitet - omvårdnad

I september uppmärksammades Ingemar Jönsson, forskare vid Högsko-lan Kristianstad, i medier över hela världen. Genom sin forskning har han visat att millimeterstora björndjur (tardigrader) är de första djur i världen som har överlevt rymdens vakuum och strålning.


Samverkan

KristianstadmodellenHögskolan har ett rikt och vitt förgrenat nätverk av samar-betspartners inom och utanför akademin. Speciellt den verk-samhetsförlagda utbildningen ger stora kontaktytor med fö-retag och organisationer, vilket också innebär samarbete i utvecklings- och utvärderingsprojekt samt uppslag till nya forskningsprojekt. Samverkan i mer formaliserad form har ut-vecklats med Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniver-sitet (Alnarp). Avtalet med Lunds universitet omfattar utarbe-tandet av en gemensam lärarutbildning med inriktning äldre barn och gymnasieskola, placerad i Helsingborg med start 2010 samt ett samarbete inom ekonomi, socialt arbete, teknik och den administrativa sidan.

I den nya organisationen knyts programråd till samtliga program. Programråden består av avnämare från program-men och extern expertis med intresse för ämnet och utveck-ling av programmen. Ett gemensamt samverkansutskott har inrättats på Högskolan, under nämnderna, med ansvar för att ta fram en ny samverkanspolicy och för uppföljning och utvärdering av Högskolans samlade verksamhet inom områ-det. En vicerektorstjänst är inrättad med uppdrag att utveckla Högskolans samverkansarbete.

”Kristianstadmodellen” för verksamhetsförlagd utbildning ska bli en tydlig och lätt kommunicerbar identitet. Den pri-mära komponenten är att alla utbildningsprogram innehål-ler en verksamhetsförlagd utbildningsdel som skiljer sig från praktik i traditionell mening.

Medan begreppet praktik inskränker sig till mötet mel-lan arbetsliv och utbildning utgörs den verksamhetsförlagda utbildningen av mötet mellan forskning, utbildning och ar-betsliv. Verksamhetsförlagd utbildning är därför forsknings-anknuten och vetenskapliggjord praktik.

En fördjupad samverkan med det omgivande samhället är en förutsättning för att kunna genomföra verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning kompletterar den högskoleförlagda delen och bildar tillsammans en utbildning av mycket god kvalitet. Satsningen på den verksamhetsförlag-da delen blir därmed kvalitetsdrivande. Den utgör också en bra grund för en aktiv och attraktiv alumniverksamhet.

Långsiktiga och förtroendefulla nätverksrelationer, och en samproduktion mellan akademi, näringsliv, institut och sam-hälle utgör viktiga förutsättningar för en vidareutveckling av ”Kristianstadmodellen” för verksamhetsförlagd utbildning.

HuvudmålI Strategi 2012 finns två huvudmål för Högskolans verksam-het inom samverkansområdet: att vara en efterfrågad partner och kunskapskälla liksom att samarbeta med andra lärosäten.

I det första huvudområdet innebär detta att Högskolan ska vara en aktiv, delaktig och efterfrågad partner och kunskaps-källa i samhällets utveckling och hållbara tillväxt. För att uppnå detta ska Högskolan stärka dialogen med omvärlden och aktivt delta i samhällsdebatten samt utveckla och synkro-nisera formerna för regional samverkan med både näringsliv och offentlig verksamhet. Krinova Science Park, Högskolan Kristianstad Holding AB och RUTH, stiftelsen för regional utveckling, intar en särställning i detta arbete. I innovations-arbetet ska särskilt tjänstesektorn uppmärksammas. Inom det andra huvudområdet ”samarbete med andra lärosäten” ska Högskolan genom samarbete med andra lärosäten höja kva-litén och öka effektiviteten inom all verksamhet. Strategin för detta är, såväl i regionen som internationellt, att Högskolan ska tydliggöra områden inom vilka samarbete kan leda till ökad kvalitet och effektivitet inom såväl utbildning och forsk-ning som administrativa processer.

Högskolan är en av cirka 15 regionala högskolor som är medlemmar i Unilink, finansierade av Nutek, arbetar med olika delprojekt inom området samverkan. Syftet med projek-ten är att utveckla rutiner, arbetssätt samt modeller för sam-verkan.

Högskolans eget holdingbolag hjälper till med kommersi-alisering och finansiering av affärsidéer för studenter och per-sonal på Högskolan. Holding AB har ett omfattande samar-bete med organisationer som Connect Skåne och Futurum Creative Center. Futurum Creative Center erbjuder studen-terna hjälp och stöd för att kunna förverkliga sina affärsidéer. De erbjuder individuell rådgivning, inspirationsföreläsningar samt seminarier.

Verksamhetsförlagd utbildning


Därutöver finns en rad olika samarbetsprojekt både med andra lärosäten och med det omgivande samhället. Här ska speciellt nämnas det så kallade Januaribolaget. Det är ett ge-mensamt konsortium mellan Region Skåne, universitet och högskolor i Skåne och deras hemkommuner. Arbetet är inrik-tat på att utveckla livsmiljöerna, utbildningen, förutsättning-arna för företagen samt forskningen.

Högskolan arbetar aktivt med forskningskommunikation, speciellt genom att delta i www.expertsvar.nu. Expertsvar är en genväg för journalister till forskarkompetensen – på me-dias villkor. Expertsvar består av ett nätverk med informatö-rer, som hjälper journalister att hitta forskare som kan kom-mentera, förklara eller ge en ny vinkel på ett ämne. Bakom Expertsvar står alla universitet och de flesta högskolor och forskningsinstitut i Sverige. Högskolan Kristianstad deltar aktivt i nätverket och var under 2008 den högskola i landet som, efter Högskolan i Kalmar, besvarat flest antal journa-listfrågor.

För att kontinuerligt sprida mer information om Högskolans verksamhet, projekt och aktiviteter sänds nyhets-brevet OMvärldsaktuellt till samverkanspartners, företagare, Högskolans medarbetare och studenter. OMvärldsaktuellt ut-kommer en gång i månaden och speglar personer, organisatio-ner och relationer, som är viktiga för Högskolans utveckling.

UppdragsutbildningUppdragsutbildningen inom Högskolan Kristianstad är or-ganiserad i ett helägt dotterbolag till Högskolan Kristianstad Holding AB. Bolaget Högskolan Kristianstad Uppdrag AB har fullmakt att förmedla uppdragsutbildningar för Högskolan Kristianstad.

Under verksamhetsåret 2008 har volymerna ökat med cir-ka 40 % i jämförelse med 2007 års verksamhet. De poänggi-vande kurserna har omräknat i helårsstudenter omfattat 136 studenter vilket är en klar ökning mot 2007. Ökningen är framförallt att härleda till studenter inom det nationella pro-jektet ”lärarlyftet” men också en ökning av sålda kurser inom hälsovetenskap. Den totala omsättningen för poängkurser var 2008 9,6 miljoner kronor. Då Högskolan Kristianstads kal-kylunderlag bygger på en fördelning av rörliga och indirek-ta kostnader som budgeteras ge ett nollresultat är intäkter att jämställa med kostnaden för att genomföra utbildningen.

Cirka fem miljoner kronor är sådan försäljning som ej är poänggivande utbildning. Här utgör konferenser en bety-dande del av volymen. Konferenser är viktiga då dessa bygger Högskolans Kristianstad varumärke i det omgivande samhäl-let. Totalt har det inom dessa områden deltagit 1000 yrkes-verksamma personer. Den ökade volymen är också en följd av att Högskolan beslutat om ökade marknadssatsningar på upp-dragsförsäljning.

Omsättning uppdragsutbildning (kkr)

Försäljning per kunskapsområde 2007 2008

Ekonomi/juridik 242 900

Ledarskap 320

Livsmedel 837 800

Miljö och natur 250

Personalutveckling 1 071 170

Skolutveckling 3 577 6 290

Språk och kultur 39

Teknik 420

Vård och omsorg 921 2 200

Konferenser/arangemang 2 479 2 800

Kurs per plats vård/omsorg 1 182 1 350

Övrigt 61 400

Summa 10 409 15 900

Högskolan Kristianstads och Lunds universitets rektorer undertecknade ett treårigt samarbetsavtal onsdagen den 12 mars. Redan beslutad är en ny gemensam lärarutbildning som startar hösten 2010.


Regionalt utvecklingscentrum Regionalt utvecklingscentrum Kristianstad är en samar-betsarena för skolhuvudmännen i Skåne och Blekinge och Högskolans lärarutbildning och lärarfortbildning. Ett regi-onalt samverkansråd är det rådgivande organ som fastställer verksamhetens inriktning inom ramen för det uppdrag som har givits från Nämnden för utbildningsvetenskap. Rådet består av representanter för skolhuvudmän och Högskola. Arbetet koncentreras på aktuella och strategiska utvecklings-frågor av gemensamt intresse. Regionalt utvecklingscentrum kan fungera som skolmyndigheternas förlängda arm. Fram till 1 juli stöddes verksamheten av ett samarbetsavtal med Myndigheten för skolutvecklig. De uppdragsutbildningar som blir följd av det som framkommer i samarbetet inom re-gionalt utvecklingscentrum redovisas särskilt via Högskolan Kristianstad Uppdrag AB ovan.

Genom ett internt samarbete med forskningstemat Arbete i skolan har en konferens med ett fyrtiotal lärare, rektorer och lärarutbildare genomförts. Detta var en fortsättning på för-ra årets satsning att spegla frågor om bedömning och betyg, en satsning som kommer att fortsätta att utvecklas komman-de år.

Högskolan är aktivt engagerad i arbetet med tankesmed-jor där forskare och lärare från Högskolan tillsammans med yrkesverksamma från skolan arbetar kring ett specifikt ut-vecklingsproblem som anges av en eller flera kommuner. Organisationen kring tankesmedjorna är ett samarbetsavtal mellan ett antal av Skånes kommuner, Kommunförbundet Skåne, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola. Ekonomin hanteras av Kommunförbundet och de båda hög-skolorna bidrar med varsin koordinator om 25 %. En tankes-medja består av ungefär 20 personer. Varje tankesmedja får ett uppdrag och en viss tid till sitt förfogande och ska när denna tid förflutet redovisa sina resultat i form av konkreta hand-lingsalternativ användbara för den lokala skolan.

Tankesmedjan ska i sitt arbete väga in yrkesverksamma lä-rares erfarenheter, svensk och internationell forskning samt aktuell debatt i samhälle och massmedia inom tankesmedjans område. Varje tankesmedja ska kontinuerligt dokumentera sitt arbete i en blogg där lärare, studenter och en intresserad allmänhet kan följa tankesmedjans arbetsprocess. En tankes-medjas verksamhet presenteras och slutredovisas vid allmän-na seminarier. Tankesmedjan skriver en slutrapport, som kan användas i utbildningar och kompetensutveckling. All doku-mentation ligger fritt att användas på hemsidan. En tankes-medjas arbete kan eventuellt utmynna i ett fortsatt utveck-lingsarbete eller forskningsprojekt.

Under året har ett antal projekt bedrivits med stöd från Myndigheten för skolutveckling (numera Skolverket):

1) Matematiksatsning: Högskolan medverkar i samarbete med Malmö högskola i kompetensutveckling för matema-tikutvecklare.

2) Barns och ungas språk-, läs- och skrivutveckling. Genom Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling medverkar Högskolan i en nationell satsning på praktik-nära, ämnesdidaktisk kompetensutveckling för försko-lans och grundskolans lärare. Högskolan genomför bl a den öppna seminarieserien Tala, skriva och läsa som är möjligt att följa genom föreläsningar på Campus eller via Högskolans webbplats.

3) Seminarieserie för lärarutbildare och handledare för verk-samhetsförlagd utbildning. I samarbete med andra univer-sitet och högskolor ansvarar Högskolan för planering av innehåll samt genomförande av en seminarieserie i natur-vetenskap.

Under fem veckor undersökte projektledaren Dragan Kazazic möjlighe-terna att driva alumniverksamhet vid Högskolan Kristianstad. I handlings-planen föreslår han en centralt koordinerad alumnverksamhet som ska ge värdefulla nätverk mellan Högskolans tidigare och nuvarande studenter.


InternationaliseringHögskolan har under 2008 antagit en ny policy och hand-lingsplan för internationalisering. Övergripande mål för inter-nationaliseringsverksamheten är att:• Skapa en effektiv organisation för internationaliseringsar-

betet samt tydliggöra arbetsfördelningen mellan organisa-tionens olika delar.

• Möjliggöra för studenter att vistas en del av sin utbild-ningstid utomlands.

• Underlätta för utländska studenter att studera vid Högskolan.

• Bygga nätverk i enlighet med de intentioner som framförs i Forsknings- och utbildningsstrategi 2008-2012 samt efter-sträva balans i utbytet mellan inresande och utresande stu-denter inom ramen för partneravtal.

• Främja rörligheten av personal till och från Högskolan. • Inom strategiskt viktiga områden tillhandahålla kurser och

program på engelska, framförallt på avancerad nivå, som ger studenterna möjlighet att förvärva den kompetens som en internationell arbetsmarknad efterfrågar.

• Beakta ett internationellt perspektiv i utbildningsplaner och i förekommande fall i kursplaner samt återföra inter-nationella erfarenheter genom information och integration i utbildning.

Högskolans enheter har det huvudsakliga ansvaret för plane-ring och genomförande av internationaliseringen med stöd från Funktionen för studieadministration och studenthäl-sa samt Rektors kansli. Den gemensamma internationella stödverksamheten ”International Office” ingår i Funktionen för studerandeadministration och studenthälsa och dessut-om finns en informatör med internationell inriktning inom Rektors kansli. International Office samt Rektors kansli skö-ter omvärldsbevakning, kontakter med partneruniversitet, ut-värderar och uppdaterar Högskolans internationella samar-bets- och utbytesavtal, sköter planering och koordinering av besök från internationella partners, tillhandahåller stöd och service till sektionerna, handhar in- och utresande studen-ter samt ansökningar om och tillhörande redovisningar av internationella student- och lärarutbyten, svarar för en årlig sammanställning av Högskolans internationaliseringsarbete, planerar marknadsföringsinsatser, framställer informations-material och ansvarar för webbinnehåll.

Högskolans ”International Office” har utökats från en till tre heltidstjänster varav en av tjänsterna är inriktad på infor-mation om utlandsstudier till Högskolans egna studenter. I de större programmen finns personal med ansvar för program-specifik utlandsinformation till programstudenter.

Internationaliseringsarbetet vid Högskolan Kristianstad beskrivs i dokument på olika nivåer: i Högskolans strate-giska dokument, i en internationaliseringspolicy med en för Högskolan gemensam handlingsplan samt i verksamhetspla-ner för sektioner, LärandeResursCentrum och gemensam ad-ministration.

Högskolan har inte som mål att öka antalet inresande studenter vare sig när det gäller utbytesstudenter eller Free Movers och Högskolan har därför inte bedrivit någon speciell marknadsföring för att öka antalet inresande studenter.

In- och utresande utbytesstudenter

År 2005 2006 2007 2008

Inresande utbytesstudenter 258 335 316 301

Utresande utbytesstudenter 93 79 76 77

Högskolan har 106 Erasmuskontrakt med 81 olika univer-sitet och 28 övriga kontrakt. I länder svarar detta mot 20 Erasmusländer och 15 övriga länder.

Antalet inresande utbytesstudenter har minskat något från 2007 till 2008 medan antalet utresande utbytesstudenter lig-ger kvar på samma nivå som 2007. Antalet inkommande Free Movers uppgick till 43 under 2008.

Nio lärare från partneruniversitet stannade en vecka eller längre vid Högskolan. Till detta kommer också ett flertal be-sök kortare än en vecka. Sju av Högskolans lärare vistades en vecka eller längre vid utländska institutioner. Ett flertal kor-tare besök har också genomförts.

Carina Honkanen och Daniel Lindskog, som båda läser Personal- och arbetslivsprogrammet, fick varsitt Minor Field Study-stipendium på 25 000 kronor för göra en fältstudie vid ett multikulturellt företag i Thailand.


Kvalitetsarbete

I samband med Högskolans omorganisation antog styrelsen i juni 2008 ett nytt kvalitetsprogram anpassat till den nya orga-nisationsstrukturen. Programmet består av en kvalitetspolicy, ett kvalitetssystem och en kvalitetsplan, alla med syfte att tyd-liggöra och underlätta kvalitetsutvecklingen vid Högskolan. Kvalitetsprogrammet omfattar all verksamhet vid Högskolan.

Kvalitetssystemet och den kvalitetsutveckling som föregå-ende års kvalitetsprogram gett utvärderas årligen genom styr-gruppen för kvalitetsutveckling. Styrgruppen sammanställer en rapport till styrelsen över det gångna årets kvalitetshöjan-de insatser och vilket resultats som uppnåtts. Styrelsens syn-punkter återkopplas sedan till verksamheten. Styrgruppen föreslår på grundval av styrelsens synpunkter eventuella änd-ringar av kvalitetsplanen och kan också initiera förändrings-arbete med handlingsplaner.

Den under året löpande kvalitetsgranskningen och kva-litetssäkringen av Högskolans verksamhet ombesörjes av Utbildnings- och forskningsnämnden, Nämnden för utbild-ningsvetenskap och nämnden för LärandeResursCentrum inom respektive ansvarsområde.

Utbildnings- och forskningsnämnden och Nämnden för utbildningsvetenskap utformar riktlinjer för kursplaner och utbildningsplaner samt följer genom kursplaneutskottet upp att dessa riktlinjer tillämpas avseende kursplaner. Nämnderna säkrar kvalitet vid inrättandet av nya programutbildningar eller vid revisioner av redan pågående program. Vidare an-svarar nämnderna övergripande för granskningen av kurs-utvärderingar och programutvärderingar för att säkra att lärandemål och examensmål nås. Egeninitierade utvärde-ringar av programutbildningar granskas också av nämnder-na. Forskningsutskottet ligger organisatoriskt under och delas av nämnderna. Forskningsutskottet föreslår årligen fördel-ningen av fasta forskningsmedel inom Högskolan efter ansö-

kan enligt en standardmall. Forskningsutskottet inledde un-der 2008 en genomgång av Högskolans forskningsverksamhet med hjälp av externa bedömare.

Under nämnderna finns också ett Samverkansutskott som bildades under hösten 2008 och för närvarande arbetar med att konkretisera hur kvalitetssäkring av Högskolans samver-kan ska bedrivas.

LärandeResursCentrum nämnden arbetar bl a med kvali-tetsgranskning och kvalitetssäkring samt med former för det-ta vad avser verksamheten inom LärandeResursCentrum.

Studentkåren har deltagit aktivt i samtliga kvalitetsutveck-lingsprocesser och utvärderingar. Detta är en viktig och upp-skattad insats för högskolans utveckling.

Kvalitetsplanen för 2008 har fokus inom följande sju målom-råden:

• Starkare akademiska miljöer

• Effektivare organisation

• Utbildning av högsta kvalitet

• Kontinuerlig pedagogisk förnyelse

• Utveckling av personal och studenter

• Efterfrågad partner och kunskapskälla

• Uppmärksamma forskning som stödjer grundutbildningen

Dessa målområden har dels valts med utgångspunkt i det för-ändringsarbete som inleddes under 2007 och pågått under hela 2008 och dels för att tillgodose behovet av gemensam-ma rutiner för Högskolans kvalitetsarbete. En ytterligare or-sak har varit att stödja Högskolans profileringsambitioner och stärka konkurrenskraften. Målområdena har konkretiserats i sexton delar som finns beskrivna i kvalitetsplanen. Flertalet ska utvärderas under 2009 eller 2010.


Övergripande kvalitetsutvecklingssystem vid Högskolan Kristianstad

De kvalitetshöjande insatserna beskrivs kortfattat nedan:

• ett fördjupat samarbete med Lunds universitet och en ge-mensam lärarutbildning.

• samtliga av Högskolans lärare ingår i kunskapsgrupper be-stående av ämnen som stöttar varandra och utgör en sam-manhållen miljö. Arbetet med att ta fram en metod för ut-värdering av kunskapsgrupper har inletts.

• ett gemensamt utvärderingsverktyg är upphandlat som innebär möjligheten till en systematisk utvärdering av kur-ser och program.

• en självvärderingsmodell med tidsplan är framtagen som ett komplement till Högskoleverkets sexåriga utvärde-ringsprogram.

• Förslag till policy och handlingsplan för Högskolans sam-verkansarbete är framtaget. En vicerektor med ansvar för samverkan är utsedd liksom ett samverkansutskott till nämnderna.

• För IT-stöd inom den verksamhetsförlagda utbildning-en har Högskolan etablerat ett samarbete med Umeå Universitet och skaffat nyttjanderätten till deras framtagna system och i särskild projektform påbörjat införandet.

• För IT-stöd till nät/distansundervisning har Högskolan ut-värderat olika alternativ, valt plattformen ”It’s learning” och skapat en förvaltningsorganisation samt påbörjat an-vändandet.

Det övergripande kvalitetsutvecklingssystem vid Högskolan Kristianstad åskådliggörs i figuren.


Högskolans egna mål för pedagogisk förnyelse formulerades i Strategi 2012 – från ord till handling i följande punkter:• Stimulera, premiera och stödja pedagogisk utveckling, spe-

ciellt för nät- och distansutbildning.• Erbjuda pedagogisk vidareutbildning till Högskolans per-

sonal.• Underlätta och tydliggöra karriärvägar baserade på peda-

gogiska meriter.• Tillhandahålla varierande lärandeformer inom alla pro-

gram.• Vidareutveckla studentaktivt lärande.• Använda biblioteket som pedagogisk resurs.

Högskolan har nått en bit på väg för att uppfylla målen, men pedagogisk förnyelse är ett långsiktigt arbete som kräver kon-tinuerliga insatser för att bli framgångsrikt.

Som en kraftsamling av pedagogisk utveckling och stöd har Högskolan 2008 i samband med omorganisationen ska-pat en ny organisatorisk enhet, LärandeResursCentrum, som ska arbeta vidare med målen men även arbeta med frågor kring verksamhetsförlagd utbildning och stärka Högskolans forskningskommunikation. Denna omstrukturering utgör en fortsättning av verksamheten vid Utvecklingscentrum för un-dervisning och lärande, Högskolebiblioteket och olika verk-samheter som tidigare låg på institutioner eller central admi-nistration men som nu samlats för att ta ett enhetligt grepp på utvecklingen.

I syfte att höja kvalitet och effektivitet strävar Lärande-ResursCentrum efter att vara en aktiv samarbetspartner för andra lärosäten. Medarbetarna har under året medverkat i ett flertal nätverk och deltagit i konferenser med relevans för pe-dagogisk förnyelse, uppföljning av Bolognaarbetet, student-stöd, informationsförsörjning och publicering såväl nationellt som internationellt.

Högskolepedagogisk utveckling Under året har ett förslag kring hur pedagogisk merite-ring skulle kunna implementeras vid Högskolan tagits fram. Högskolan har tillsammans med nio andra lärosäten deltagit i NSHU-projektet om pedagogisk skicklighet.

Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning-en omfattar på Högskolan Kristianstad 15 högskolepoäng fördelade på tre delkurser. 2008 hade kurserna 46 deltagare. Kurserna kommer att periodiseras för att fånga fler deltagare och i syfte att få dem ekonomiskt bärkraftiga.

Antalet valideringsärenden har ökat, vilket aktualiserar frågan om hur stor andel av Högskolans lärare som har en be-hörighetsgivande utbildning eller motsvarande.

I kvalitetsutvecklande syfte har Högskolan under året aktivt deltagit i det nationella arbetet med ackreditering av den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen. Arbetet bedrivs inom ramen för SWEDnet, ett aktivt nätverk för landets högskolepedagogiska utveckling.

En uppgift som starkt anknyter till Högskolans profil är pedagogisk utveckling av verksamhetsförlagd utbildning. Detta innefattar att utveckla ett nationellt samarbete, att ut-veckla seminarier/temadagar kring verksamhetsförlagd ut-bildning och utifrån dessa seminarier skapa stödjande utveck-lingsprojekt kring frågorna på lokal nivå inom Högskolan, eller i samarbete med det nationella nätverket.

Under året genomfördes en nationell konferens kring Arbetsintegrerat lärande och verksamhetsförlagd utbildning på Högskolan. En arbetsgrupp har bildats för skapandet av ett nationellt nätverk på området. Det lokala arbetet har un-der 2008 främst bestått i kontaktbesök på Högskolans utbild-ningsprogram.

För att stödja och stimulera enskilda lärares pedagogis-ka utveckling men även lokala utvecklingsprojekt bedriver LärandeResursCentrum konsultationsverksamhet. De peda-gogiska utvecklarna arbetar tillsammans med programansva-riga utifrån deras behov. Önskemål från lärare om temadagar och workshops har fångats upp.

IT-baserat lärande2008 gavs 83 unika nätbaserade kurser på Högskolan. Antalet är nettouträknat, några av kurserna gavs vid upprepade tillfäl-len under året. Totalt registrerades sammanlagt 857 helårs-studenter och 368 helårsprestationer. Genomströmningen på de nätbaserade kurserna var 43 procent.

LärandeResursCentrum är ägare till ett antal högskolege-mensamma system som är av relevans för pedagogisk utveck-ling och stöd. Under 2008 har fyra nya system tagits i bruk: lärplattformen It’s Learning, utvärderingssystem EvaSys, sup-portportal Comaround och ett textjämförelsesystem Urkund. Till följd av detta har en stor del av arbetet 2008 hand-lat om implementering och anpassning av dessa system till Högskolans organisation och verksamhet.

Plattformen It’s Learning har medfört en intensiv utbild-ningsinsats för personalen där målsättningen varit att ge så väl tekniskt som pedagogiskt stöd till de lärare, som undervi-sar på distans. Under det första året har 180 anställda använt It’s Learning. 128 av dessa har gått en introduktionsutbildning på tre timmar. Dessutom har stödmaterial för lärare och stu-derande producerats fortlöpande. Totalt har 106 kurser givits via It’s Learning under året och drygt 3 500 studenter har va-rit inloggade.

Pedagogisk förnyelse


Under första halvåret 2008 användes även plattformen Luvit. Samtliga kurser i denna plattform avslutades till 30/6. Intresset för multimediala inslag i distanskurser har ökat. I samarbete med personal från LärandeResursCentrum produ-cerar allt fler lärare videoinslag och multimediala föreläsning-ar. Även intresset för videokonferenser ökar.

Under andra halvan av 2008 togs verktyget EvaSys för kursvärderingar och enkäter i bruk. Verktyget kan även an-vändas av studenter, till exempel för enkäter till examensarbe-ten. Hitintills har 99 konton för anställda och 6 för student-grupper skapats. Samtliga användare har erbjudits utbildning i hur verktyget fungerar.

I kvalitetsutvecklande syfte har en gemensam kursvärde-ringsmall tagits fram på uppdrag av vicerektor med kvalitets-ansvar.

LärverkstäderLärverkstäder är ett led i arbetet att utveckla ett studen-taktivt lärande på Högskolan. Detta sker både genom stu-diestöd för studenter och stöd för lärare som vill utveck-la sina undervisningsformer. Lärverkstäder startade 2006 som ett samarbete mellan Utvecklingscentrum för under-visning och lärande, Högskolebiblioteket och enskilda lära-re. Från april 2008 har verksamheten fått en fast förankring i LärandeResursCentrum. Lärverkstäderna har haft öppen verksamhet med fasta tider varje vecka inom: • Sök och IT-verkstad • Matematikverkstad• Språkverkstad

Det har även varit möjligt att boka en bibliotekarie/språklä-rare/matematiklärare/IT-pedagog via webben om de fasta ti-derna inte passat.

Studenterna, som har både svensk och utländsk bakgrund, har kommit från flera olika program, vilket är glädjande. Matematikverkstaden har även haft besök från några elever på gymnasieutbildningen, vilket skulle kunna innebära en utö-kad verksamhet och en kontaktyta gentemot gymnasieskolan och bidra till Högskolans utåtriktade verksamhet. Totalt gjor-des cirka 600 besök. Det har givits inspirationsföreläsningar till eget skrivande under utbildningen och föreläsningar om att skriva akademiska texter i gastronomi-, ekonomi- och häl-sovetenskapliga utbildningar med uppemot 700 deltagare.

Utvecklingen och planerandet av en slinga ”Akademiska former” innehållande generella kompetenser för program-studenter första terminen är i full gång. Syftet är att stöd-ja studenterna i utvecklingen av akademiska färdigheter och generella kompetenser men även att engagera lärarna i utveck-lingsarbetet.

Pedagogiskt stöd till funktionshindrade studenterDen övergripande målsättningen för år 2008 har varit att er-bjuda studenter med funktionshinder sådant generellt och/el-ler särskilt pedagogiskt stöd, att de så långt möjligt kunnat bedriva studier på samma villkor som studenter utan funk-tionshinder. Särskilt fokus har under året lagts på strategiskt förebyggande arbete, liksom utvecklingen av generell bered-skap för tillgängliggörande och likabehandling.

Genom organisationsutveckling har tjänsterna som sam-ordnare respektive dyslexipedagog integrerats. Samverkan och kunskapsutbyte har fortlöpande skett på såväl regional som nationell nivå.

Antalet studenter som under 2008 erhållit pedagogiskt stöd uppgår till 85. Av nämnda studenter har 55 procent läs- och skrivsvårigheter, 12 procent syn- eller hörselproblem, 11 procent psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder, 8 procent rörelsehinder samt 14 procent andra typer av funk-tionshinder.

Högskolebiblioteket

Nya informations- och kommunikationsvägar i kombina-tion med de allt högre krav som ställs på individens förmå-ga att hantera information bidrar till att biblioteksutveckling-en går fortsatt framåt i snabb takt. En stor pedagogisk uppgift är att ge hjälp till självhjälp för att söka, värdera och referera till information, både när det gäller tryckt material, licensie-rad elektronisk information och fritt tillgänglig information via internet.

Högskolebibliotekets införlivande i LärandeResursCentrum har förstärkt den pedagogiska profilen. Arbetet med infor-mationskompetens sker i första hand via schemalagd under-

Under året bildades Högskolans LärandeResursCentrum, en samlad resursplats för biblioteket, Lärverkstäder, högskolepedagogisk utveckling, medieteknik, stöd till distansutbildning och pedagogiskt stöd till funk-tionshindrade. Christina Jönsson Adrial leder verksamheten.


visning i samarbete med lärare, öppen sökverkstad och en-skild handledning genom tjänsten ”Boka en bibliotekarie”. Uppdraget tar en stor del av bibliotekets resurser. Sammanlagt har biblioteket under året utfört 548 timmar undervisning för 2 300 deltagare, främst studenter.

För att frigöra tid för arbetet med informationskompetens fortsätter biblioteket att införa ökad självservice för beställ-ningar och cirkulationsrutiner. 2008 utfördes mer än hälften av alla lånetransaktioner av låntagarna själva. Den ökade an-vändningen av funktionen Libris låntagarbeställningar inne-bär att lärare och studenter själva kan beställa fjärrlån från an-dra bibliotek.

Det internationella samarbetet kring kompletterande med-ieförsörjning möjliggör i stort sett obegränsad tillgång till böcker och tidskriftsartiklar från andra bibliotek. 2 700 ar-tiklar och böcker kom på detta sätt Högskolans personal och studenter tillgodo under 2008. Inlånen minskar dock till följd av ökad fulltextanvändning och Open Access-publicering.

Utbytet med andra bibliotek har underlättats av den teknis-ka utvecklingen och förväntas ytterligare kunna effektivise-ras genom nya system som medger ökad användarmedverkan. Ett system för detta har utvecklats inom det Interreg IIIA-projekt, Øresundslån, som Högskolebiblioteket deltar i sedan 2006. Projektet drivs inom ramen för Öresundsuniversitetet.

Genom olika konsortier har Högskolebiblioteket kunnat tillhandahålla ett stort antal elektroniska informationsresur-ser till Högskolans personal och studenter. I slutet av 2008 var 95 procent (5 050 titlar) av Högskolebibliotekets totala antal tidskrifter i elektronisk form. 27 procent (37 000 titlar) av det totala beståndet böcker utgjordes av e-böcker.

Distansstudenterna är den grupp som särskilt gynnas av utvecklingen mot ett ökat antal elektroniska tjänster, men även andra grupper uppskattar den ökade tillgängligheten till vetenskaplig och annan kvalitetsgranskad information, inte minst Högskolans lärare och forskare.

PubliceringLärandeResursCentrum har i uppdrag att samordna Högskolans tryckta och elektroniska publicering. Den tryck-ta publiceringen utgörs främst av skriftserier knutna till olika ämnen eller kunskapsgrupper.

Arbetet med att utveckla en modell för hur Högskolans skriftserier ska kunna få ökad spridning inleddes under 2008 och har hittills inneburit insamling av information från så-väl den egna högskolan som andra lärosäten. Ett arbete för att skapa en skriftserie för högskolepedagogisk utveckling har också påbörjats.

2008 inleddes arbetet med att skapa ett öppet arkiv för personalens publicering. Ett första steg var att teckna av-tal med Uppsala universitet för publiceringsverktyget DiVA och lägga ut Högskolans samlade publicering för 2008. Efter

projektet slut ska det finnas en samlad ingång via webben till Högskolans publicering. Anställda och studenter ska själva kunna lägga in sin publicering och innehållet ska vara fritt tillgängligt och sökbart i nationella och internationella öppna arkiv, i de fall detta är möjligt med hänsyn till upphovsrätten. Det ska också finnas riktlinjer för den publicering som sker inom tjänsten av Högskolans anställda.

Studenternas examensarbeten (ca 400 årligen) som sedan 2004 publicerats elektroniskt via Högskolebibliotekets för-sorg, kommer att integreras i DiVA.


Jämställdhetsarbete

Högskolan har under året tagit fram en likabehandlingspolicy och en handlingsplan för likabehandling. Policyn och hand-lingsplanen är anpassade till den nya diskrimineringslagen som träder i kraft 1 januari 2009. Dokumenten är gemensam-ma för studenter och personal.

Vid all rekrytering av studenter och personal samt befor-dran har jämställdhetsaspekten beaktats. Högskolan tar vid rekrytering av personal alltid hänsyn till den ojämna könsför-delning som kan finnas inom delar av verksamheten.

Allt marknadsföringsmaterial och alla annonser utformas könsneutralt eller med tanke på underrepresenterad grupp både vad gäller personal och studenter, bl a med tanke på den snedfördelning som finns inom vårdutbildningarna och lärarutbildningen mot yngre barn. I görligaste mån gäller detta också valet av studentambassadörer som representerar Högskolan vid olika typer av marknadsföringsarrangemang.

Högskolans sektioner genomför generellt en systematisk uppföljning avseende studenternas kön, sociala bakgrund och etniska bakgrund. Vår målsättning är att studenterna ska re-presentera samhället i övrigt.

Ett övergripande mål i Högskolans likabehandlingspolicy är att ”utbildningarnas innehåll, arbetssätt, examinationsformer och kurslitteratur beaktar ett likabehandlingsperspektiv”.

Handlingsplanen för likabehandling anger att Högskolan skall ”beakta likabehandling i utbildningsplaner, kursplaner och kursutvärderingar”. Utbildnings- och forskningsnämn-den samt Nämnden för utbildningsvetenskap ansvarar för dessa frågor.

I programmens utbildningsplaner tas jämställd-hetsaspekter upp där det är relevant. Ett exempel är Sjuksköterskeprogrammets utbildningsplan som har följande formulering: ”Ett genus-, transkulturellt och internationellt

perspektiv beaktas under hela programmet och det finns möj-lighet att genomföra hel eller del av kurs vid annat universitet inom och utom EU”.

Socionomprogrammet har som ett examensmål att ”kunna förstå och beakta sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser samt barns uppväxtvillkor”.

Mål för perioden 2005–2008 för personer av underrepresen-terat kön• Att skapa en jämnare fördelning mellan antalet kvinnor

och män i grundutbildning och forskarutbildning samt inom olika yrkesgrupper för att i förlängningen nå balans (40-60 %).

Antalet nyanställda professorer, lektorer och adjunkter under perioden 2006–2008 uppdelade på män och kvinnor

År 2006 2007 2008

M K M K M K

Professorer 1

Lektorer 4 2 2 2 6 4

Adjunkter 1 6 3 6 1 5

Målet uppnås inte vad gäller adjunktsgruppen. Anledningen är att det i det närmaste helt saknas adjunkter av underrepre-senterat kön inom vårdsektorn och rekryteringen återspeglar detta faktum.

Antalet kvinnor bland Högskolans ledare är 27 av sam-manlagt 49 vilket motsvarar 55%. Könsfördelningen är idag jämn inom kategorin till skillnad från tidigare år då männen dominerat.

I november genomfördes en utbildningsdag om innehåll och tillämpning av den nya diskrimineringslagen för samtliga anställda med personalansvar.

År 2005 2006 2007 2008

K M % K M % K M % K M %

Sjuksköterskeprogram 531 75 12 492 74 13 449 60 12 482 52 10

Lärarutbildning Yngre Barn 914 92 9 824 95 10 706 93 12 672 88 12

Lärarutbildning Äldre barn 364 272 43 338 270 44 315 247 44 307 209 41

Tabellen visar fördelningen mellan registrerade kvinnor och män samt antal män i procent av totala antalet registrerade studenter på Sjuksköterskeprogrammet och Lärarutbildningen med inriktning mot Yngre och Äldre barn under tiden 2005 -2008. Förändringarna är marginella och snedfördel-ningen kvarstår inom Sjuksköterskeprogrammet och Lärarutbildningen mot Yngre barn.


PersonalAntal anställda var 469 personer under 2008 och av det totala antalet anställda var 67 procent undervisande och forskande personal. Antalet anställda har minskat med 22 personer jäm-fört med 2007. Antalet årsarbeten var 422.

Högskolan har som helhet en jämn könsbalans. Av det to-tala antalet anställda är 63 procent kvinnor och 37 procent män. Andelen kvinnor bland lärarna totalt är 60 procent men inom olika verksamhetsområden och grupper av anställda va-rierar dock könsfördelningen. Männen är fortfarande i stor majoritet bland professorer och kvinnorna bland administra-tiv personal.

Antalet professorer har minskat från 20 (6 kvinnor) till 18 (4 kvinnor). Av professorerna är en adjungerade professorer och två gästprofessorer.

Månadsanställda inom kärn- och stödverksamhet

2006 2007 2008

M K M K M K

Adjunkter 66 132 59 137 51 132

Lektorer 57 48 63 55 62 52

Professorer 12 4 14 6 14 4

Totalt lärar-personal

135 184 136 198 127 188

Övrig personal

63 126 48 109 45 109

Totalt 198 310 184 307 172 297

KompetensförsörjningHögskolan har genomfört en omorganisation av kärn-verksamheten från sex institutioner till två sektioner. Ett LärandeResursCentrum bestående av bibliotek och Högskolans pedagogiska utveckling har bildats och kärn-verksamhetens personal tillhör numera olika kunskapsgrup-per utifrån sina ämnesområden. Omorganisationen har bl a haft som syfte att förstärka och förbättra kärnkompetens ur ett verksamhetsperspektiv. En översyn av administrationen och dess processer har också genomförts. Översynen har gjort att stödprocesserna har effektiviserats och att frigjorda resur-ser har kunnat frigöras till kärnverksamheten och till strate-giska satsningar.

Det pågår ett arbete med att ta fram en kompetensutveck-lingspolicy för de kommande fem åren och en sammanställ-ning av stödverksamhetens kompetensutvecklingsbehov är genomförd. Sammanställningen ska leda till högskolegemen-samma utbildningsinsatser för att förbättra möjligheterna att nå Högskolans verksamhetsmål.

Målet att alla anställda ska ha en kompetensutveck-lingsplan har inte uppfyllts. En orsak till detta är den om-organisation som Högskolan genomfört. Under 2008 har de olika verksamheternas kompetensbehov analyserats och till-sammans med pensionsavgångarna ligger de till grund för Högskolans kompetensförsörjningsplan.

Huvuddelen av rekryteringsbehoven inom kärnverksam-heten är disputerad personal och behovet av kärnkompetens är störst inom lärarutbildning, företagsekonomi, hälso- och sjukvård.

Ett mål i kompetensförsörjningsplanen för 2008 var att tillgodose Högskolans beräknade behov av kärnkompetens. Detta uppfylldes väl. Speciellt inom hälso- och sjukvård och företagsekonomi. Behovet av kärnkompetens har inte föränd-rats 23 (22) utlysningar. När det gäller stödkompetens har i huvudsak ersättningsrekrytering genomförts. Under 2008 har tillgången på kompetent arbetskraft ökat men svårigheter finns när det gäller disputerade lärare inom hälso- och sjuk-vård. Det finns inga svårigheter att finna sakkunniga till an-ställningsärenden.

Personalomsättningen ökade med 1,4 procent från 2007 till 5,8 procent 2008. Målet var en rörlighet under 10 % vil-ket också uppnåddes. Den ökade rörligheten beror med stor sannolikhet på den förändringsprocess som Högskolan ge-nomför och rörlighet innebär både utveckling och förnyelse i organisationen.

De stora pensionsavgångarna vid Högskolan börjar när-ma sig. Under de närmaste fem åren 2009-2013 kommer 59 anställda att gå i ålderspension (65 år) och 46 av dessa finns i kärnkompetensgruppen. Pensionsavgångar på grund av ål-derspension är svåra att prognostisera på grund av den enskil-des rätt till flexibel pensionsavgång mellan 65 och 67 års ål-der. Personalens medelålder var oförändrad mot 2007, 48 år.

Pensionsavgångar 2009–2013

Personal och personalutveckling


Anställda inom kärnkompetensgruppen väljer många gånger att arbeta kvar efter 65 år. Detta ger möjligheter att få pen-sionsavgångar utspridda över tiden vilket underlättar för-yngringsprocessen i organisationen. En annan del i att un-derlätta föryngringsprocessen i organisationen och gynna kompetensförsörjningen är delpensionsavtalet. Antal bevilja-de delpensioner minskade under 2008. För att kunna använ-da instrumentet delpension har Högskolan strikta riktlinjer för tillämpningen av avtalet som gör att flera ska ha möjlighet att få delpension på mindre del av sin anställning.

KompetensutvecklingRekryteringen av disputerade lärare har under året varit över-vägande positiv. Ett kompetensmål är att andelen dispute-rad personal ska öka till 50 % med särskild satsning inom vetenskapsområden/ämnesområden som är av strategisk be-tydelse för Högskolan, där andelen disputerad personal är låg. Högskolan har ökat sin andel disputerade lärare 41,9 % (2007: 41,3 %). Tillgången på universitetslektorer inom vis-sa ämnesområden, bl a hälso- och sjukvård, påverkar möjlig-heterna att uppnå kompetensmålet. Ökningen av disputerade lärare skedde inom områdena naturvetenskap och samhällsve-tenskap/humaniora. Mycket angeläget är att öka antalet fors-karutbildad personal inom hälso- och sjukvård.

Ledarutveckling för chefer har fortsatt under 2008. Högskolan har i samarbete med Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska Högskola genomfört ledar-utveckling och olika ledarutbildningsseminarier. Sex an-ställda har deltagit i ledarutvecklingen och 10 till 15 an-ställda har genomfört seminarierna. Utbildningarna och samarbetet har varit mycket uppskattat och kommer att fort-sätta. Medarbetare som ingår i samverkans/MBL-organen på Högskolan har deltagit i utbildning när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete. Utbildning i lagar och metoder när det gäl-ler likabehandlingsfrågor och kring första hjälpen vid olycka har genomförts. Nytillträdda chefer med personalansvar har även erbjudits och till huvuddel deltagit i utbildning om la-gar, avtal och Högskolans olika policydokument och riktlin-jer inom det personaladministrativa området.

I november genomfördes en stor krisövning med Högskolans ledning genom att simulera två realistiska situa-tioner med påverkan både på personer och varumärket. Likaså genomfördes i november en utbildningsdag om innehåll och tillämpning av den nya diskrimineringslagen för samtliga an-ställda med personalansvar.

Sammantaget har de redovisade åtgärderna väl bidragit till att säkerställa att rätt och tillräcklig kompetens finns för att nå verksamhetens mål.

SjukfrånvaroSjukfrånvaron vid Högskolan var totalt 2,97 % under 2008. Detta är en ökning (2,40 % 2007). Det är sjukfrånvaron som

omfattar 60 sammanhängande kalenderdagar eller mer som svarar för huvuddelen av sjukfrånvaron, 74 % av den totala sjukfrånvaron (24 anställda). Kvinnor är sjukskrivna i högre omfattning än män, 3,72 % respektive 1,72 %. Målet är att bibehålla en låg sjukfrånvaro. Högskolan har fortsatt sitt ar-bete med att tidigt fånga upp sjukskrivna medarbetare och medarbetare som har varit på väg att bli sjukskrivna.

Orsaken till den ökade sjukfrånvaron är med stor sanno-likhet den omorganisation som genomförts på Högskolan. Samarbete mellan Funktionen för personal, chef med perso-nalansvar, försäkringskassan och företagshälsovården kom-mer att vidareutvecklas ytterligare när personalförstärkningen på personalfunktionen har fått full effekt. Det förebyggan-de arbetet fortsätter på Högskolan och Högskolans friskvård-grupp har bedrivit ett fortsatt aktivt arbete med att profilera sin verksamhet. Friskvårdgruppen har genomfört två frisk-vårdsdagar med olika inomhus- och utomhusaktiviteter, för att stimulera personalen till att komma igång med olika for-mer av fysisk aktivitet. Kontinuerligt finns tillgång till massa-ge och möjlighet att låna stavar till stavgång.

Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid

2006 2007 2008

29 år eller yngre 0,3 0,4 0,6

30-49 år 2,4 1,8 2,3

50 år eller äldre 2,8 3,1 3,7

Totalt 2,5 2,4 3,0

I september började Ann Cederberg sitt arbete som Högskolans förvalt-nings- och planeringschef.


IT År 2008 har präglats av initiativ knutna till Högskolans stra-tegiska satsningar och prioriteringar.

Den mest omfattande satsningen är relaterad till verksam-hetsförlagd utbildning. Högskolan har träffat överenskom-melse med Umeå universitet om användning av det av dem utvecklade systemstödet för administration av verksamhets-förlagd utbildning. Implementeringen inleddes under hösten 2008.

Vidare, för att stödja Högskolans satsning på kvalitetsut-veckling, har systemstöd för utvärdering och enkäter upp-handlats och införts i enlighet med projektets målsättning.

Den under 2008 införda nya organisationen inom admi-nistrationen har inneburit att samtliga personella IT-resurser samlats i den gemensamma IT-organisationen.

IT-funktionen har också givits uppdraget att arbeta för mera standardiserade lösningar, såväl för hård- som program-vara. Ett exempel på detta är den under året inledda satsning-en på att konsolidera Högskolans driftsservrar genom så kall-lad virtualisering. Enligt plan har de första applikationerna flyttats till denna nya miljö.

Lokaler & Miljö Högskolan har i slutet av 2008 i stort sett inga outnyttjade lo-kaler. Inom ramen för omorganisationen skedde en större om-flyttning under sommaren för att kunskapsgrupper som sam-verkar, ska befinna sig i närheten av varandra och eventuell utrustning som är kopplad till gruppen samt i närheten av per-

sonalansvarig chef. Samtidigt lämnade Högskolan vissa exter-na lokaler. Sektionernas administration har koncentrerats till två ställen. Tidigare var verksamhetens administration spridd på sju olika administrativa enheter (sex institutioner och lä-rarutbildningscentrum). Nu är denna administration organi-serad i två centra. Detta utifrån målet att genom skalfördelar och standardisering nå resursbesparingar och större effektivi-tet.

Under året har skyltning förbättrats och anpassningen av Campus och byggnader för rörelsehindrade har fortsatt.

För att skapa en god lärandemiljö och en naturlig träffpunkt har Projekt Mötesplats startats under 2008. LärandeResursCentrum kommer att ha sin fysiska placering i anslutning till mötesplatsen och en för Högskolan gemensam reception kommer att etableras. Vidare kommer det finnas ett café för såväl studenter som medarbetare.

Under 2008 har vidare funktioner för olika typer av service i anslutning till IT, lokaler och miljö förts organisatoriskt när-mare varandra och har givits ett tydligare Högskolegemensamt uppdrag. Lokalvården har upphandlats.

För att utveckla krishanteringsförmågan hölls en krisövning vid Högskolan i november. Under en heldag fick Högskolans ledning ta ställning till två simulerade fall som bland annat inbegrep mediastorm, chockade och upprörda studenter, anhöriga och medarbetare, samt krav på snabba beslut. IT-chef Per-Ola Nilsson, kommuni-kationsansvarig Sara Sonesson och rektor Lars Carlsson pressades hårt på den simulerade presskonferensen.

IT, Lokaler & Miljö


FörvaltningsberättelseResultatet för 2008 blev 17,9 Mkr jämfört med -3,7 Mkr för 2007. Resultatförbättringen beror både på ökade intäkter och minskade kostnader.

Anslag grundutbildningÅrets takbelopp för grundutbildningen på 326,6 Mkr har be-lastats med HST (helårsstudent) och HPR för genomförd ut-bildning under året på 289,8 Mkr; återstår 36,8 Mkr som överförs till 2009 som anslagssparande. Tillsammans med an-slagssparande från tidigare år på 32,4 Mkr uppgår det totala anslagssparandet till 69,1 Mkr. Andelen av detta som kan dis-poneras 2009 är 10 % av årets anslag, vilket blir 32,7 Mkr.

Resultat år 2003–2008 (Mkr)

År Intäkter1 Resultat Myndighetskapital

2004 370,1 -8,1 21,9

2005 361,9 -6,9 15,0

2006 395,62 4,6 19,6

2007 353,3 -3,6 16,0

2008 372,5 18,1 34,1

1 Avser intäkter exklusive transfereringar 2 Påverkades av ändrade redovis-

ningsprinciper med + 20,5 Mkr

IntäkterIntäkterna för 2008 är 372,5 Mkr exklusive transferering-ar vilket är 19,2 Mkr högre än 2007. De 19,2 Mkr förde-lar sig på att anslagsintäkter från grundutbildning har ökat med 6,7 Mkr. Anslaget för forskning har ökat med 3,9 Mkr jämfört med 2007. Intäkter från avgifter och bidrag har ökat med 4,3 Mkr. Finansiella intäkter har ökat med 4,2 Mkr. Anslagsintäkternas ökning beror till stor del på omklassifice-ringar av kurser i samstämmighet med andra högskolor i regi-onen. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer har inte ökat jämfört med 2007. De finansiella intäkternas ökning be-ror på nya regler för beräkning av räntan.

KostnaderDe totala kostnaderna för 2008 är 354,4 Mkr exklusive trans-fereringar vilket är 2,4 Mkr lägre än 2007. Kostnaden har minskat jämfört med 2007 för avskrivningar med 0,5 Mkr och för personal med 8,4 Mkr medan övriga driftkostnader har ökat med 4,1 Mkr och lokalkostnader med 2,2 Mkr. De finansiella kostnaderna har ökat med 0,2 Mkr.

LikviditetLikviditet på konton i riksgälden och bank uppgick vid ut-gången av 2008 till 145,6 Mkr. Detta är en ökning med 0,2 Mkr jämfört med utgången av 2007. Av tillgången hos riks-gälden utgör erhållna men ej använda anslag 69,1 Mkr. Under 2008 har en inbetalning på 24,7 Mkr gjorts avseende anslags-sparande 2007. Under 2009 kommer en inbetalning på 36,5 Mkr att göras. Högskolans likvida medel (där ej använda an-slag inte ingår) har minskat med 12,2 Mkr till 76,5 Mkr un-der 2008.

Lån i riksgäldenSamtliga investeringar, exklusive investeringen i andelar i dot-terföretag, har enligt gällande regler belånats i riksgälden. Vid utgången av 2008 uppgick det totala lånet till 24,6 Mkr, en ökning med 1 Mkr jämfört med 2007. Av låneramen på 60 miljoner kronor återstår därmed 35,4 Mkr.

Intäktsfördelning

Kostnadsfördelning

Grundutbildnings- anslag 78%

Finansiella intäkter 2%Övriga uppdrag och bidrag 11%

Forsknings- anslag 9%

Personal 70%

Avskrivningar 2%Övrig drift 16%

Lokaler 12%

Ekonomisk resultatredovisning


FinansnettoFinansnettot 2008 är 5,6 Mkr jämfört med 1,6 Mkr för 2007. Av dessa 5,6 avser 1,3 Mkr en bokslutspost som togs upp 2007. Dessa intäkter avsåg 2007. En justering av detta ger ett räntenetto för 2008 på 4,3 Mkr.

InvesteringarUnder 2008 uppgick investeringarna till 7,2 Mkr, en ökning med 1,2 Mkr jämfört med 2007.

Stiftelsekapital 2008-12-31Högskolan förvaltar två stiftelser:1. Stiftelsen Marianne Dahlbäcksfonder för blivande sjukskö-

terskor. 470 090 kr2. Stiftelsen Marianne Dahlbäcksfonder för vårdhögskolans

lärare. 340 494 krHögskolans kostnader för förvaltning av stiftelserna uppgår under 2008 till 8000 kr.

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) och förordningen (2000:653) om redovisning av studier m m. Vid universitet och högskolor. Högskolor och universitet har un-dantag från • bestämmelser om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och

16 §§ i anslagsförordningen (1196:1189). • 11 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att efter

utgången av 2007 får lärosätet överföra såväl helårspresta-tioner som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande.

• bestämmelsen i 2 kap. 4 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsent-liga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt särskild bilaga.

• Ekonomistyrningsverkets föreskrift till 7 kap. 1 § förord-ningen (2000:605) om årsredovisningen och budgetunder-lag om att i ”Årets kapitalförändring” särredovisa över- el-ler underskott i den bidragsfinansierade verksamheten.

• bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 § förord-ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder-lag.

• kravet enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisbered-skap och höjd beredskap, att till Utbildningsdepartementet, med kopia till Krisberedskapsmyndigheten, redovisa en värdering och analys baserad på resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys.

BrytdagLöpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2009-01-10. Beloppsgräns för periodisering efter detta da-tum är 10 kkr.

Intäkter av anslagHögskolan erhåller forskningsanslaget med 1/12 varje må-nad; anslaget bokförs löpande som intäkt. Från studiedoku-mentationssystemet LADOK erhålls en verksamhetsberättelse som utgör underlag till anslagsredovisningen för grundutbild-ningen. I LADOK registreras antal studenter och tentamens-resultat. LADOK beräknar antalet helårsstudenter och hel-årsprestationer, vilka skapar intäkter av anslag. Dessa bokförs löpande.

FordringarFordringar är upptagna till de belopp varmed de beräknas in-betalas.

LeverantörsskulderLeverantörsskulder är upptagna till de belopp varmed de be-räknas utbetalas.

Periodisering av projektUppdrags- och bidragsfinansierad verksamhet redovisas i pro-jektform. På projekten bokförs intäkter och direkta kostnader samt OH-kostnader beräknade på direkta kostnader. Nettot mellan intäkter och kostnader periodiseras. Resultatet redovi-sas när projektet är avslutat. Vid eventuell beräknad förlust re-serveras för hela förlusten. Periodiseringen sker antingen som förutbetalade intäkter eller upplupna intäkter. Reservation sker för OH- kostnader i de fall den faktiska OH-kostna-den för ett projekt överstiger den avtalade maximala nivån. Skillnaden mellan den faktiska OH-kostnaden och den avta-lade reserveras som upplupen kostnad.

AnläggningstillgångarInventarier med ett anskaffningsvärde på minst 10 000 kro-nor och en livslängd på minst 3 år bokförs som anläggnings-tillgång. För immateriella anläggningstillgångar samt förbätt-ringsutgifter på annans fastighet gäller gränserna 100 000 kronor och 3 år. Avskrivning sker från den månad som till-gången införskaffas. Den maximala avskrivningstiden är 10 år.

Finansiering av anläggningstillgångarAnläggningstillgångar finansieras med lån hos riksgäldskon-toret. Lånet justeras varje halvår avseende nyinvesteringar och amorteringar.


Redovisning av lönekostnaderLönekostnader och underlag för semesterskuld beräknas i lönesystemet Palasso. De intjänade men ej uttagna semes-terdagarna vid årsskiftet redovisas som semesterskuld i ba-lansräkningen. Den övertid som uppstår vid avstämning av lärarpersonalens arbetstid bokförs som skuld i balansräkning-en och som övertidskostnad i resultaträkningen. Kostnaden för särskilda delpensionsavtalet för personer som fyllt 61 år samt för personalreduktion har bokförts som skuld i balans-räkning.

TransfereringarInbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller någon egentlig motprestation från bi-dragstagaren, redovisas under transfereringar.

Högskolan Kristianstad Holding AB

Högskolan Kristianstad Holding AB är ett helägt aktiebo-lag. Bolagets verksamhet består i att genom hel- eller deläg-da bolag bedriva forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt framtagna eller upp-komna inom ramen för Högskolan Kristianstads verksamhet. Resultatet för 2008 bedöms till -18 kkr (för 2007 -193 kkr). I årsredovisningen för 2007 gjordes ingen bedömning av re-sultatet för 2007. Detta gör att 2007 och 2008 års resultat på tillsammans -211 kkr påverkar årets resultat.

Inkomna projekt under 2008 har under året ej lett till någon företagsbildning med finansiell medverkan av Holdingbolaget.

Ett av de pågående projekten inom livsmedelsområdet ge-nomförs tillsammans med Kristianstad kommun samt närings-livet och syftet är att utvärdera en eventuell bolagsbildning av ett utvecklingsbolag inom livsmedelsområdet. Bildandet av en inkubator är ett annat projekt där Holdingbolaget är en av intressenterna. Frågan om en långsiktig finansiering måste lö-sas innan inkubatorn kan startas.

Under 2008 har extern finansiering om totalt 500 000 be-viljats från Utvecklingsstiftelsen vid Sparbanken 1826 varav 250 000 är utbetalda 2008. Under 2008 har det tillträtt en ny styrelse som har en tydlig lokal förankring.


Resultaträkning (kkr)

Not 2008 2007

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 325 013 314 218

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 25 290 19 524

Intäkter av bidrag 2 15 537 17 041

Finansiella intäkter 3 6 660 2 490

Summa verksamhetens intäkter 372 500 353 273

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 4 -245 490 -253 907

Kostnader för lokaler -43 767 -41 560

Övriga driftkostnader -57 354 -53 252

Finansiella kostnader 5 -1 067 -917

Avskrivningar och nedskrivningar -6 722 -7 197

Summa verksamhetens kostnader -354 399 -356 834

Verksamhetsutfall 18 101 -3 562

Resultat från andelar i dotterföretag 6 -211 -108

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 43 171

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 1 993 2 702

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 433 948

Lämnade bidrag 7 -2 469 -3 821

Saldo transfereringar 0 0

Årets kapitalförändring 17 890 -3 670


Balansräkning (kkr)

Not 2008 2007

Tillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 8 1 329 553

Summa immateriella anläggningstillgångar 1 329 553

II. Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 098 11 867

Maskiner, inventarier, installationer mm. 9 12 515 12 054

Summa materiella anläggningstillgångar 23 613 23 920

III. Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i dotterföretag och intresseföretag 10 4 527 4 738

VI. Fordringar

Kundfordringar 11 14 591 7 440

Fordringar hos andra myndigheter 6 206 5 225

Övriga fordringar 92 44

Summa fordringar 20 890 12 709

VII. Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 12 12 786 10 139

Upplupna bidragsintäkter 2 238 1 684

Övriga upplupna intäkter 13 2 670 774

Summa periodavgränsningsposter 17 693 12 596

VIII. Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 14 -69 131 -57 109

X. Kassa och Bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 15 145 635 145 337

Kassa, postgiro, bank 5 422

Summa kassa och bank 145 639 145 759

Summa tillgångar 144 561 143 167

Skulder och kapital

I. Myndighetskapitalet 16

Statskapital holdingbolag 5 000 5 000

Resultat från andelar i dotterföretag -473 -262

Balanserad kapitalförändring 16 008 19 570

Kapitalförändring enligt resultaträkningen verksamhetsutfall 18 101 -3 562

Summa myndighetskapital 38 636 20 746

IV. Skulder

Lån i Riksgäldskontoret 17 24 633 23 645

Skulder till andra myndigheter 10 568 10 836

Leverantörsskulder 18 12 928 22 026

Övriga skulder 3 902 4 490

Summa skulder 52 032 60 996

V. Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 39 951 42 780

Oförbrukade bidrag 19 11 571 12 580

Övriga förutbetalda intäkter 20 2 371 6 064

Summa periodavgränsningsposter 53 893 61 424

Summa kapital och skulder 144 561 143 167


Anslagsredovisning (kr)

AnslagIngående

överförings- belopp

Årets tilldelning enligt regler-

ingsbrev

Omdis-ponering

IndragningTotalt

disponibelt belopp

UtgifterUtgående

överförings-belopp

Grundutbildning (ramanslag)

16:25:63:AP1 Takbe-lopp

57 109 480 326 601 000 24 731 480 358 979 000 289 847 376 69 131 624

Forskning

16:25:76:AP8 Forskning 35 209 000 35 209 000 35 209 000

Summa 57 109 480 361 810 000 24 731 480 394 188 000 325 056 376 69 131 624

Avgiftsbelagd verksamhetUtfall för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr)

Verksamhet Över- / underskott t.o.m. 2006

Över- / underskott 2007

Intäkter 2008

Kostna-der 2008


Ack. över- / underskott, ut-gående 2008

Uppdragsverksamhet

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

-1 051 9 8 381 7 026 1 355 313

Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete

-3 104 -288 5 067 4 814 253 -3 139

Tjänsteexport 0 0 0 0 0 0

Summa -4 155 -279 13 448* 11 840* 1 608 -2 826

Offentligrättslig verksamhet

Högskoleprovet 0 0 226 226 0 0

Intäkter enligt 4§ uppgick till 3 853 tkr och övriga intäkter 8 230 tkr

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr)

Verksamhet Över- / underskott t.o.m. 2006


Intäkter 2008

Kostna-der 2008


Ack. över- / underskott, ut-gående 2008

Uppdragsverksamhet

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

-1 051 0 14 500 14 500 0 -1 051

Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete

-3 104 0 4 500 4 500 0 -3 104

Tjänsteexport 0 0 0 0 0 0

Summa -4 155 0 19 000* 19 000* 0 -4 155

Offentligrättslig verksamhet

Högskoleprovet 0 0 250 226 0 0

I budgeten för avgiftsbelagd verksamhet ingick samtliga avgiftsintäkter inklusive §4 i avgiftsförordningen och övriga intäkter.

*Vi har ändrat i utfallet så att det omfatattar det som definieras som uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Budgeten för 2009 är också lämnad på detta sätt.


Noter till resultat- och balansräkning (kkr)

Not Belopp i kkr 2008 2007

1 Utav intäkter av avgifter härrör sig nedanstående poster till 4§ avgiftsförord-ningen:

Tidskrifter och andra publikationer 128 97

Informations-och kursmateriel 148 296

Konferenser/kurser 13 359

Lokaler 6 47

Kopiering 18 57

Övrigt 3 541 2 995

3 854 3 850

2 Intäkter av bidrag

Statliga bidrag 10 548 12 311

Övriga bidrag 4 989 4 730

15 537 17 041

3 Finansiella intäkter

Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret 5 356 2 559

Upplupen ränta hos Riksgäldskontoret 1304 -69

6 660 2 490

De finansiella intäkternas ökning beror på förändrade regler vad gäller räntebe-räkning. 1 303 tkr kommer från 2007

4 Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter

pensionspremier och andra avgifter 161 824 164 126

5 Finansiella kostnader

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 777 656

Upplupen ränta på lån hos Riksgäldskontoret 216 254

Övriga finansiella kostnader 74 7

1 067 917



6 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

Resultatet avser det helägda dotterbolaget Högskolan Kristianstad Holding AB.

-211 -108

7 Lämnade bidrag har minskat beroende på att bidrag 2007 betalades till Vinnova på drygr 1 Mkr för betalning av Thomas Nordströms lön.

8 Imateriella anläggningstillgångar

Dataprogram - IB inköp 2 939 2 780

Dataprogram - årets inköp 936 159

IB avskrivningar dataprogram -2 386 -2 158

Årets avskrivningar dataprogram -160 -228

1 329 553

9 Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutg på annans byggnad - IB inköp 20 194 18 478

Förbättringsutg på annans byggnad - årets inköp 641 2 361

Förbättringsutg på annans byggnad - utrangering inköp 0 -645

IB avskrivningar förb. Byggnader -8 327 -7 421

Förbättringsutg på annans byggnad - utrangering avskr 0 516

Utrangering/nedskrivning förb. Byggnader 0 -129

Årets avskrivningar förb. Byggnader -1 410 -1 422

11 098 11 867

Maskiner och andra tekniska anl - IB inköp 28 598 28 047

Maskiner och andra tekniska anl - årets inköp 907 701

Förändring ackumulerade inköp avseende försäljning -614 -150

IB avskrivningar Maskiner och andra tekniska anl -26 063 -24 908

Förändring ackumulerade avskrivningar avseende försäljning 614 150

Årets avskrivningar Maskiner och andra tekniska anl -1 166 -1 305

2 276 2 534

Datorer och kringutrustning - IB inköp 45 084 42 641

Datorer och kringutrustning - årets inköp 3 341 2 443

IB avskrivningar Datorer och kringutrustning -40 528 -38 192

Årets avskrivningar Datorer och kringutrustning -2 626 -2 336

5 271 4 556

forts



forts Bilar och andra transportmedel -IB inköp 420 420

Bilar och andra transportmedel - årets inköp 263 0

Förändring ackumulerade inköp avseende försäljning -180 0

Avskrivning försäljning 0 0

IB avskrivningar Bilar och andra transportmedel -420 -416


Årets avskrivningar Bilar och andra transportmedel -11 -4

252 0

Övriga inventarier - IB inköp 45 352 44 977

Övriga inverntarier - årets inköp 1 102 375

IB avskrivningar Övriga inventarier -40 388 -38 615

Årets avskrivningar Övriga inventarier -1 350 -1 773

4 716 4 964

Totalt

IB inköp 139 647 137 343

Årets inköp 6 254 6 038

Förändring ackumulerade inköp avseende försäljning -794 -795

Ackumulerade avskrivningar IB -115 727 -111 710


Årets avskrivningar -6 562 -7 069

Utrangering nedskrivning 0 -129

Avskrivning försäljning 0 0

Planenligt restvärde 23 613 24 474

10 Finansiella anläggningstillgångar

Beloppet avser endast anskaffningsvärdet av det helägda dotterbolaget Högskolan Kristianstad Holding AB.

5 000 5 000

IB ackumulerat resultat -262 -154

Årets uppskrivning vilket motsv. årets resultat -211 -108

4 527 4 738

11 Kundfordringar 14 591 7 440

Ökningen av kundfordringarna beror på ökad uppdragsverksamhet samt att en större del av intäkterna fakturerats i slutet av året

12 Förutbetalade kostnader 12 786 10 139

Av förutbetalda kostnader utgör periodiserade hyror 9 230 tkr (För 2007 9 157 tkr)

Ökningen av förutbetalade kostnader beror till största delen på att ett antal nya datalicensavgifter betalas i förväg.



13 Övriga upplupna intäkter 2 670 774

Ökningen av övriga upplupna intäkter hänger ihop med periodiserade projekt. Framtida inbetalningar är här att vänta i större omfattning än tidigare.

14 Avräkning med statsverket

Ingående balans - Avräkning mot statsverket -57 109 -19 000

Avräkning mot statsbudgeten

-Redovisat mot anslag 325 056 314 389

Summa 325 056 314 389

Avräknat mot statsverkets checkräkning:

-Anslagsmedel som tillförts räntekontot -361 810 -352 498

-Återbetalning av anslagsmedel 24 732 0

Utgående balans - Avräkning mot statsverket -69 131 -57 109

15 Kredit räntekonto

Beviljad ej utnyttjad kredit avseende räntekonto hos RGK uppgår till 35 779

Behållning räntekonto

Anslags medel 143 635 143 337

Avgifter 2 000 2 000

Behållning konto Riksgäldskontoret 145 635 145 337

varav kortsiktigt likviditetsbehov 35 000 35 000



16 Disposition av myndighetskapital

Balanserat myndighetskapital och årets förändring

IB IB

-Grundutbildningen 49 443 48 156

-Forskning, forskarutbildning -33 411 -28 562

16 032 19 594

Årets förändring Årets förändring

-Grundutbildningen resultat 15 508 1 287

-Forskning, forskarutbildning resultat 2 593 -4 849

18 101 -3 562

UB UB

-Grundutbildningen 64 950 49 443

-Forskning, forskarutbildning -30 818 -33 411

34 132 16 032

Av årets kapitalförändring utgör resultatet av avgift och bidragsfinansierad verksamhet

668 -279

17 Skuld till Riksgäldskontoret

Låneram 60 000 60 000

Ingående balans 23 645 26 177

Årets nya lån 7 219 4 721

Amorteringar under Året -6 230 -7 253

Total skuld 24 634 23 645

18 Leverantörsskulder 12 928 22 026

I leverantörsskulderna för 2007 ingick förutbetalade hyreskostnader på mer än 10 Mkr.

19 Oförbrukade bidrag

Statliga bidrag 6 318 5 937

Övriga bidrag 5 253 6 643

11 571 12 580

20 Övriga förutbetalade intäkter 2 371 6 064

Drygt 1 Mkr av minskningen består av förutbetalade bidrag från främst Skol-verket som skedde 2007. Resten är kopplat till periodiseringen av projekt. Det balanserade överskottet på projekten är lägre.


Sammanställning av väsentliga uppgifter

Grundutbildning 2008 2007 2006 2005 2004

Antal HST inkl uppdragsutbildning 4 830 4 922 5 051 5 351 5 723

- andel kvinnor 72% 72% 71% 72% 71%

- andel män 28% 28% 29% 28% 29%

Antal HPR inkl uppdragsutbildning 3 839 4 087 4 325 4 606 4 907

Prestationsgrad 79% 83% 85% 86% 85%

Personal – Lärare 2008 2007 2006 2005 2004

Antal lärare totalt (årsarbeten) 315 334 318 319 333

- andel kvinnor 60% 59% 58% 58% 56%

- andel män 40% 41% 42% 42% 44%

Antal disputerade lärare (årsarbeten) 132 138 121 118 102

- andel kvinnor 42% 44% 43% 45% 43%

- andel män 58% 56% 57% 55% 57%

Antal professorer 18 20 16 16 14

- andel kvinnor 22% 30% 25% 31% 29%

- andel män 78% 70% 75% 69% 71%

Ekonomi 2008 2007 2006 2005 2004

Intäkter totalt (Mkr) varav 373 353 396* 362 370

Grundutbildning (Mkr) 320 305 333 319 328

- andel anslag 91% 93% 89% 91% 91%

- andel externa intäkter 9% 7% 11% 9% 9%

Forskning och forskarutbildning (Mkr) 52 49 63 43 42

- andel anslag 69% 65% 46% 65% 67%

- andel externa intäkter 31% 35% 54% 35% 33%

Kostnader totalt (Mkr) 354 357 390* 369 378

- andel personal 70% 71% 65% 69% 68%

- andel lokaler 12% 12% 11% 11% 11%

Lokalkostnader per kvm (kr) 1 214 1 159 1 282 1 230 1 182

Balansomslutning (Mkr), varav 145 147 130 132 149

- oförbrukade bidrag 11 12 7 7 9

- årets kapitalförändring 19 -4 5 -7 -8

- myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 40 21 24 20 27

* påverkas pga ändrade redovisningsprinciper med + 20,5 Mkr.


Myndighetskapital (kkr)

Tabell 2

VerksamhetsgrenBalanserad

kapital förändring (A)Årets

kapital förändring (B)Summa

(A+B)

Grundläggande högskoleutbildning 49 418 15 508 64 925

Grundutbildning respektive utbildning på grundnivå ochavancerad nivå enligt uppdrag i regleringsbrev

50 461 14 153 64 614

Uppdragsverksamhet -1 042 1 355 313

Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete

-33 410 2 593 -30 817

Forskarutbildning respektive utbildning på forskarnivå och forskning

-30 018 2 341 -27 677

Uppdragsforskning -3 392 253 -3 139

Underskottet inom forskning/forskarutbildning har uppstått beroende på att den faktiska indirekta kostnadenför såväl den avgiftsfinansierade som den icke avgiftsfinansierade verksamheten överstiger de 35%som schablonmässigt används vid kalkylering av forskning .

Tabell 1 MyndighetskapitalBelopp

A Ackumulerat över- eller underskott(Årets och balanserad kapitalförändring)

33 636

- del som avser den avgiftsbelagda verksamhten -2 827

- del som avser den bidragsfinansierade verksamheten -3 188

- del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag -473

- del som aver donationsmedel

Summa A efter justeringar 40 125

B Årets totala kostnader 354 399

- del som avser den avgiftsbelagda verksamhten 25 290

- del som avser den bidragsfinansierade verksamheten 15 537

- del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag

- del som aver donationsmedel

Summa B efter justeringar 313 572

A i procent av B 13%


Resultat per verksamhetsgren (kkr)

Grundläggande högskoleutbildning Forskning och forskarutbild-ning

Resultat per verksamhetsgren Totalt Högskolan

Grundutbild. enl uppdrag i regleringsbrev

Uppdrags-verksamhet beställd utbildning

Uppdrags-verksamhet uppdrags-utbildning

Forskning enl uppdrag i reg-leringsbrev

Uppdrags-verksam-het

2 008

Intäkter av anslag 325 013 289 804 35 209

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 25 290 12 083 3 108 5 123 4 976

Intäkter av bidrag 15 537 4 649 10 889

Finansiella intäkter 6 660 5 580 57 93 839 91

= Summa intäkter 372 500 312 116 3 165 5 216 46 937 5 067

Kostnader för personal -245 490 -206 397 -1 541 -3 326 -30 891 -3 335

Kostnader för lokaler -43 767 -36 798 -275 -593 -5 508 -595

Övriga driftkostnader -57 354 -48 221 -360 -777 -7 217 -779

Finansiella kostnader -1 067 -897 -7 -15 -134 -15

Avskrivningar och nedskrivningar -6 722 -5 651 -42 -91 -846 -91

= Summa kostnader -354 399 -297 963 -2 225 -4 801 -44 596 -4 814

Verksamhetsutfall 18 101 14 153 940 415 2 341 253

Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag

171 171

Medel från myndighter för finansiering av bidrag 2 702 2 702


Transföreringar lämnade -3 821 -3 821 0 0

Årets kapitalförändring 18 101 14 153 940 415 2 341 253

2 007


Intäkter av avgifter och andra ersättningar 19 524 12 021 4 647 2 856


Finansiella intäkter 2 490 2 116 33 321 20

= Summa intäkter 353 273 300 115 4 680 45 602 2 876

Kostnader för personal -253 907 -212 638 -3 324 -35 694 -2 251

Kostnader för lokaler -41 561 -34 805 -544 -5 842 -369

Övriga driftkostnader -53 252 -44 597 -697 -7 486 -472

Finansiella kostnader -917 -768 -12 -129 -8

Avskrivningar och nedskrivningar -7 197 -6 027 -94 -1 012 -64

= Summa kostnader -356 834 -298 836 4 671 50 163 3 164

Verksamhetsutfall -3 562 1 278 9 -4 560 -288


171 171

Medel från myndighter för finansiering av bidrag 2 702 2 702


Transföreringar lämnade -3 821 -3 821

Årets kapitalförändring -3 562 1 278 9 -4 560 -288


Sammanställning av anslagsbelastningBilaga 44, Tabell 1, Anvisningar för redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå i samband med års-redovisningen 2008

2 006


Intäkter av avgifter och andra ersättningar 29 120 11 492 2 772 11 399 3 457


Finansiella intäkter 1 591 1 284 11 46 237 14

= Summa intäkter 395 592 319 089 2 783 11 445 58 805 3 471

Kostnader för personal -252 831 -192 664 -2 066 -8 498 -46 838 -2 765

Kostnader för lokaler -44 166 -40 389 -78 -319 -3 283 -97

Övriga driftkostnader -83 412 -67 281 -587 -2 413 -12 399 -732

Finansiella kostnader -688 -559 -4 -16 -102 -6

Avskrivningar och nedskrivningar -9 810 -7 913 -69 -284 -1 458 -86

= Summa kostnader -390 907 -308 807 -2 804 -11 531 -64 080 -3 686

Verksamhetsutfall 4 685 10 282 -21 -86 -5 276 -215


573 573

Medel från myndighter för finansiering av bidrag 489 489


Transföreringar lämnade -2 016 -2 016

Årets kapitalförändring 4 685 10 282 -21 -86 -5 276 -215

Intäkter och direkta kostnaderför verksamhetsgrenarna är avläst på verksamhetskoderna.

En OH på forskningen på 45% och för uppdragsutbildning på 50% har lagts på.

Kostnaderna är sedan fördelade i förhållande till Högskolans totala kostnader.

Tabell 1 Intäkter för grundutbildning (tkr) År 2008

Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning

1.a. Under 2008 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2008 års

takbelopp enligt tabell 2 289 610

1.b. Eventuella decemberprestationer från 2007 som ryms inom takbeloppet. 238

2.a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller

2.b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer.

Summa 289 848

Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden

Summa intäkter för grundutbildning 289 848

Ersättning för helårsprestationer för december 2007 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet 238 tkr.


Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning 2008

Bilaga 44: Tabell 2 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter på grundutbildningsanslaget.

Utfall avseende perioden 2008-01-01–2008-12-31

A B C D E F

Utb.omr. UtfallHST 1,2)

UtfallHPR 1)

HSTErsättn.

(tkr)

HPRErsättn.

(tkr)

Utfalltotal

ersättningC+D

Takbeloppenl RB

(tkr)

Humaniora 416 318 8 522 5 710 14 232

Teologi 0

Juridik 187 155 3 824 2 782 6 606

Samhällsvetenskap 1 423 1 033 29 156 18 571 47 727

Naturvetenskap 795 518 37 427 20 537 57 964

Teknik 201 157 9 476 6 222 15 698

Farmaci 0

Vård 687 641 34 368 27 768 62 136

Odontologi 0

Medicin 244 191 13 650 12 952 26 602

Undervisning 662 635 21 631 24 403 46 034

Övrigt 57 55 2 142 1 688 3 830

Design 6 7 834 533 1 367

Konst 0

Musik 0

Opera 0

Teater 0

Media 0

Dans 0

Idrott 54 49 5 224 2 190 7 414

Summa 4 732 3 755 166 253 123 356 289 610 326 601

Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande_32 378_tkr. 3

Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande_________________tkr.

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med_________________tkr.

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med____36 754____tkr.

3 Förra årets utgående balans var 57 109 tkr. Av dessa har 24 731 tkr levererats in.

Kommentarer till tabellen

1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesämnen, övriga särskilda lärarutbildningar och projekt för invandrade akademiker.

2. Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik är minst 830. Utfallet blev 997.

Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden.

Totalt antal utbildade helårsstudenter 6 inom design. Högst får 15 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.

Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet.


A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)

Årets takbelopp (tkr) 326 601

+ Ev. ingående anslagssparande (tkr) 32 378

Summa (A) 358 979

B. Utfall totalt för grundutbildningen

Ersättning för HPR från december föregående budgetår 238

Årets utfall: ersättning för HST+HPR (tkr) 289 610

+ Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr)

Summa (B) 1. 289 848

Summa (A-B) 2. 69 1321. Summan ska avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms eller inte inom tilldelade medel (A).

2. Om summan blir positiv, ska det föras in i tabell över anslagssparandet nedan.Blir summan i stället negativ, ska beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan.

Tabell. Anslagssparande

Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grund-

utbildning (A-B) 69 132

- Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 3. 36 471

Summa 32 660

3. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

Tabell. Sparade helårsprestationer

Ingående värde av sparande HPR (tkr) 4.

- Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR under 2008 (tkr)

+ Ev. sparade HPR under 2008 (tkr)

Summa 0

- Ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2008 (tkr)

Utgående värde av sparade HPR (tkr) 5. 0

4. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2007.

5. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2008.

Bilaga till anslagsavräkning för grundutbildningenBilaga 44, tabell 3, Redovisning av Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå


OrdförandeLil Ljunggren LönnbergInga uppdragStyrelsearvode och andra förmåner 75 100 kr

Företrädare för allmänna intressenBo BengtssonStyrelseledamot iRydgruppen Sverige ABSveland sakförsäkring ABCase Asset Management ABStyrelsearvode och andra förmåner 36 667:-

Thomas ElmqvistLedamot av Styrelsen för Biologisk Grundutbildning, Stockholms universitet Styrelsen för Systemekologiska Institutionen, Stockholms universitet.Styrelsearvode och andra förmåner 36 667:-

Metta FjelknerStyrelseledamot iFolksam SakLärarfonder Svenska Lärarförsäkringar AB Förvaltningsaktiebolaget Luna (ordf)LR Skoltema Aktiebolag (ordf)Styrelsearvode och andra förmåner 36 667:-

Margareta Dahlén Nord Inga uppdragStyrelsearvode och andra förmåner 36 885:-

Dag Ivarsson Styrelseledamot i Brio ABAB CedelaOsbynova ABStyrelsearvode och andra förmåner 33 625:-

Per Persson Inga uppdragStyrelsearvode och andra förmåner 36 667:-.

Eva Åkesson Ledamot i CSN insynsråd Styrelsearvode och andra förmåner 36 667:-

Företrädare för verksamhetenLars CarlssonRektorStyrelseledamot i Krinova ABStyrelsearvode 0:-. Lön och ev förmåner 813 050:-

Pia Andersson Inga uppdragStyrelsearvode 0:-. Lön och ev förmåner 529 609:-

Joakim Ekstrand Inga uppdragStyrelsearvode 0:-. Lön och ev förmåner 643 700:- Ingemar Holgersson Repr i styrelsen FontD (Linköpings universitet)Styrelsearvode 0:-. Lön och ev förmåner 563 354:- Christina Lindh ledamot i Fastec Skåne ABStyrelsearvode 0:-. Lön och ev förmåner 157 885:-

Företrädare för studenternaMaria Nordgren Inga uppdragStyrelsearvode och andra förmåner 12 445:-

Fredrik PerssonInga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 11 000:-

Rickard Sewerin Ekström Inga uppdragStyrelsearvode och andra förmåner 18 500:-

Kristina Tagesson Inga uppdragStyrelsearvode och andra förmåner 11 945:-

Sofie Heimdahl Inga uppdragStyrelsearvode och andra förmåner 14 350:-

Ola Ewald Inga uppdrag Styrelsearvode och andra förmåner 18 705:-

Styrelsen vid Högskolan Kristianstad 2008

Högskolan Kristianstad ��Högskolan Kristianstad ��

Jag/Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Kristianstad den 13 februari 2009

Lars Carlsson

Rektor

Bo Bengtsson

Joakim Ekstrand

Ola Ewald

Sofie Heimdahl

Dag Ivarsson

Per Persson

Lil Ljunggren Lönnberg

Ordförande

Pia Andersson

Margareta Dahlén Nord

Thomas Elmqvist

Metta Fjelkner

Ingemar Holgersson

Maria Nordgren

Eva Åkesson


Kristianstad Studentkårs kommentarer

Högskolan Kristianstad och dess personal har under 2009 varit mycket tillmötesgående och samarbetsvilliga, både gentemot Kristianstad Studentkår och andra organisationer. Ett exempel på gott samarbete är den bostadsgaranti som finns för de stu-denter som går på Högskolan Kristianstad, som Kristianstad kommun står för och Kristianstad Studentkår administrerar. Detta är en positiv effekt av de samarbeten Högskolan har ar-betat med genom åren, som verkligen gått tillbaka till studen-terna. Det goda samarbetet med Kristianstad Studentkår är viktigt för ett fortsatt arbete med kvalitetsutvecklingen och utvecklingen av studentlivet i Kristianstad.

Högskolan Kristianstad har under året implementerat sin nya organisation, vilket skapat både positiva och negativa ef-fekter. Målet har varit att själva omorganisationen inte skulle märkas för studenterna, vilket har fungerat i vissa delar, men långt ifrån alla. Det har inneburit att all information inte gått fram till studenterna, då personalen har varit alltför försiktig i sina uttalanden. Om tydligheten varit större mot studenterna, hade många missförstånd undanröjts.

Något som dock varit mycket positivt är utvecklingen av LärandeResursCentrum. Detta är en mycket viktig del i att få en god kvalitet på utbildningen, och det är bra att det sat-sas på detta och inte bara på den vetenskapliga meriteringen, som annars prioriteras högt i den akademiska världen. Den utveckling som skett inom IT-baserat lärande är väldigt stu-dentfokuserad, och syftar till att hjälpa och underlätta för stu-denter. Kristianstad Studentkår tycker att det är viktigt att man utvecklas lika mycket i den akademiska världen som i det omgivande samhället vad det gäller IT och teknologi, vil-ket man verkligen gjort inom LärandeResursCentrum.

Högskolans vision ”Sveriges mest anställningsbara studen-ter” är en tydlig markering på att det är studenterna och li-vet efter examen som är det viktiga, vilket i sin tur gör vä-gen till examen, studentlivet, så viktigt. Högskolans satsning på Student & Arbetsliv och Futurum Creative Center är något som direkt kommer studenterna till nytta och som verkligen gynnar anställningsbarheten. Överhuvudtaget har de samar-beten som funnits och upprättats under året varit med åtan-ke för studenternas bästa. Samarbetet med Lunds universitet, och då främst för en gemensam lärarutbildning, är något som kan öka kvaliteten på utbildningen, stärka Högskolans positi-va rykte och i slutändan främja visionen och studenten.

Samarbeten är många gånger positiva, men de ska ge till-baka mer resurser än vad de tar. Högskolan Kristianstad är medlem i Öresundsuniversitetet, vilket kan vara positivt ur många aspekter. Frågan är hur mycket Högskolan får ut av ett sådant samarbete då Öresundregionen kan ses ligga allt-för långt ifrån Kristianstad. Kristianstad Studentkår har ännu inte sett nyttan med samarbetet, vilket förhoppningsvis fram-kommer under 2009.

Vad det gäller bedömning av reell kompetens och andra tillgodoräknanden måste resurserna förstärkas, då flera pre-sumtiva studenter blivit lidande i det långsamma, eller kanske loja, systemet. Har man dessutom valt att lägga fokus på bred-dad rekrytering är detta något som måste bli bättre.

Under året har Kristianstadmodellen utvecklats allt mer, och Kristianstad Studentkår hoppas att detta är något som anammas av studenter och omgivning, att det blir ett bäran-de koncept som gör det möjligt att nå visionen. Kristianstad Studentkår tror på och stöttar modellen, men det måste få ta tid att implementera den.

När Högskolan i år satsat på att få fler utresande studenter, måste det vara prioriterat att dessa blir omhändertagna och får den utbildningskvalitet som kan krävas. Kvantitet kan inte vara ett mått för internationalisering, det måste vara kvalitet. Utresande studenter har inte alltid fått det de blivit lovade, vilket borde vara grunden i ett sådant internationaliserings-arbete.

Vad som dock är synd är att man i årsredovisningen inte sett studentrepresentationen som en del i kvalitetsarbetet, då studenter faktiskt ska finnas med i alla beredande och beslu-tande organ. Det är de man i det stora hela arbetar för, och det är väl de som är den viktigaste källan till positiv och ne-gativ feedback. I organen har studentrepresentanterna blivit lyssnade till och deras åsikter har värderats, och det om något är väl en källa till kvalitetsutveckling.

Maria Nordgren Ola EwaldOrdförande 08/09 Vice ordförande 08/09Kristianstad Studentkår Kristianstad Studentkår

Kristianstad Studentkårs kommentarer

www.hkr.seHögskolan Kristianstad • 291 88 Kristianstad • Elmetorpsvägen 15 • 044-20 30 00 ©

20

09

Rek

tors

kan

sli,

Hög

skol

an K

rist

ians

tad

Text

Pet

er A

dR A

pell

Gra

fisk

form

Tho

mas

Ott

osso

n (V

eron

ica

Sven

sson

, urs

prun

glig

t kon

cept

) Tr

yck

Ark

itek

tkop

ia, K

rist

ians

tad