illÖstrepad fetidning for • kvinnan€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord,...

8
N:R 55 (630). ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR KVINNAN ONSDAGEN DEN 12 JULI 1899. 12:TE ÅRG. PRENUMERATIONSPRIS PR ÅR: IDDN KR. 5: - IDUNS MODETIDN. MED PLAN- SCHER OCH HANDARB. > 5: - IDUNS MODETID. UTAN PL. > 3: - UTGIFNINGSDAGAR: HVARJE ONSDAG OCH LÖRDAG. LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE. REDAKTÖR OCH UTGIFVARE: FRITHIOF HELLBERG TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3 . REDAKTIONSSEKR.: JOHAN NORDLING BYRÅ OCH EXPEDITION KLARA S. KYRKOGATA 1 6 , l T R . ÖPPEN KL. 1 0 — 5 . ALLM. TEL. 6 1 4 7 . RIKS 1 6 4 6 KOMMISSIONARER ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL- DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR. STOCKHOLM, IDUNS KUNGL. HOFBOKTRYCKERI. FRÅN PRINSESSAN M A R G A R E T A S D O P : DÖPELSEAKTEN Å PARKUDDEN. ORIGINALTECKNING FÖR IDUN AF V. ANDRÉN.

Upload: others

Post on 01-Jun-2020

7 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR • KVINNAN€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord, där måste den svagare underkasta sig den starkare. M:me Martin skildrade den franska

N:R 5 5 (630) .

I L L Ö S T R E P A D feTIDNING

F O R • K V I N N A N

O N S D A G E N D E N 1 2 J U L I 1 8 9 9 . 12:TE ÅRG.

PRENUMERATIONSPRIS PR Å R :

IDDN KR. 5: -IDUNS MODETIDN. MED PLAN­

SCHER OCH HANDARB. > 5: -

IDUNS MODETID. UTAN PL. > 3: -

UTGIFNINGSDAGAR:

HVARJE

ONSDAG OCH LÖRDAG.

LÖSNUMMERPRIS: 8 ÖRE.

R E D A K T Ö R O C H U T G I F V A R E :

F R I T H I O F H E L L B E R G TRÄFFAS SÄKRAST KL. 2 — 3 .

REDAKTIONSSEKR.: J O H A N N O R D L I N G

BYRÅ OCH EXPEDITION

KLARA S. KYRKOGATA 16 , lTR.

ÖPPEN KL. 1 0 — 5 .

ALLM. TEL. 6 1 4 7 . RIKS 1 6 4 6

KOMMISSIONARER

ANTAGAS ÖFVER HELA LANDET PÅ ALL­

DELES SÄRSKILDT FÖRMÅNL. VILLKOR.

STOCKHOLM, IDUNS KUNGL. HOFBOKTRYCKERI.

F R Å N P R I N S E S S A N M A R G A R E T A S D O P : D Ö P E L S E A K T E N Å P A R K U D D E N .

ORIGINALTECKNING FÖR IDUN AF V. ANDRÉN.

Page 2: ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR • KVINNAN€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord, där måste den svagare underkasta sig den starkare. M:me Martin skildrade den franska

IDUN 1899.

P R I N S E S S A N M A R G A R E T A S D O P .

T R Å L A N D E S O L o c h v a r m a v i n d a r

h a d e i o n s d a g s s t ämt m ö t e å Park­

u d d e n , u n d e r hvars tak den späda

pr insessan då und f i ck dope t s sak rament .

När m a n p å f ö r m i d d a g e n na lkades vi l lan,

syn tes genas t , att n å g o t ovan l ig t va r å f ä rde :

v i d pa rkgr indarna reste s ig en ärepor t af i d e ­

gran , p r y d d m e d svenska , no r ska o c h danska

flaggor. I n n e i pa rken kra t tades gånga rne

o c h från väx thuse t k o m m o t rädgårdsmäs ta ren

o c h hans medh jä lpa re , bä rande v ä x t e r o c h

eklöfsguir lander , h v a r m e d fars tubron k l ä d d e s .

Öfver i n g å n g e n till förhal len h ä n g d e pr inses­

san Margare tas namnchi f fe r — ett k rön t M ,

s a m m a n s a t t af prästkragar .

I s a longen va r d e n l jusa e m p i r e m ö b e l n ut­

b y t t m o t et t antal fåtöljer , hv i lka v o r o pla­

c e r a d e i halfc i rkel f ramför d ö r r ö p p n i n g e n till

g l a sve randan , hvares t s tod ett l i tet altare, in-

r a m a d t i en rik dekora t ion af rosor , p a l m e r

o c h andra väx te r s a m t p r y d t m e d ett gu ldkor s .

F r a m f ö r altaret s k i m r a d e i sol l juset d e n

praktful la d o p f u n t e n — tre änglagesta l ter ,

s o m u p p b ä r a en snäcka , allt af g e d i g e t silfver.

D e t härskade lif o c h rörelse där inne i rum­

m e n : arbetarne l ade sista h a n d e n v i d dekora­

t ionsanordn ingarna , o c h e somof t a s t hö rdes

p r ins Carls d jupa , k langfu l la rös t u tde la o rde r

eller anv i sn ingar .

Utanför parkgr indarna h a d e emel ler t id en

saml ing skådes lys tna från d e nä rg ränsande

v i l lo rna samla t s ig, po l i sun i fo rmer s k y m t a d e

här o c h där i pa rkens g rönska o c h strax före

k l o c k a n half ett b ö r j a d e ek ipagerna m e d de

furst l iga gäs terna o c h öfr iga i n b j u d n a kö ra

u p p f ö r pa rkväga rne o c h s tanna f ramför v i l lans

fars tubro, hvaref ter döpe l seak ten k l o c k a n et t

t o g sin bör jan .

A f d e n hög t id l i ga c e r e m o n i e n b j u d a v i i

de t ta n u m m e r en af art isten V . A n d r é n sär-

sk i ld t för I d u n s räkn ing u t förd t e c k n i n g . V i d

d o p f u n t e n s y n e s d ro t t n ingen m e d det furst l iga

ba rne t o c h m i d t e m o t h e n n e står b i s k o p Bil-

l ing . M i d t för d ö r r ö p p n i n g e n står k o n u n g e n

me l l an kronpr ins Fredr ik o c h k ronpr insessan

L o v i s a af D a n m a r k o c h till väns te r hafva prin­

sessan A l e x a n d r i n e , pr ins Carl o c h pr ins E u g e n

p lacera t s ig . T i l l h ö g e r synas kronpr insen ,

änkeher t ig innan af Da la rne och pr ins Chri­

stian.

S lu t l igen m e d d e l a v i en b i l d af den vackra

d o p f u n t e n m o t b a k g r u n d e n af de t b lomste r ­

p r y d d a altaret s a m t en a fb i ldn ing af d e n fram­

för parkgr indarna resta ärepor ten.

R L A N D F J Ä L L E N . A F S N O R R E .

HÄ R U P P i fjällen är g o d t att vara,

Här ha vi bygg t oss ett s o m m a r b o .

Men hä r att vakta en mun te r skara

Å r ej det lättaste, m å ni t ro.

Jag dväl jes nere i b a c k a r g r ö n a

O c h v a n d r a r rådvi l l o m k r i n g m e d »far» ,

En g a m m a l s k r o c k a n d e kyck l inghöna ,

S o m saknar ungarne hela da'r.

Ej h jä lper l o c k a m e d kaffebrickan,

Ej h jä lper j ä m t vara g lad o c h snäl l ;

Än r y m m e r ena, än andra fl ickan

På upptäcktsfärder i snöigt fjäll.

O c h intet stängsel o c h inga h i n d e r

O c h inga b a n n o r d e m he jda kan,

Men till m in glädje på b leka k inder

F ö r h v a r dag färgen b l i r mera grann.

O c h litet ängslan får m a n väl tåla,

Fast ingen vet, h u r ib land det känns ;

N ä r m u n n a r le , o c h när ö g o n stråla,

Att riktigt gräla m a n aldrig nänns.

Visiten redan är g jo rd h o s Näcken ,

T y v id en vändn ing en smula rask

Från m u r k n a gärdsgå ' ln di rekt i b ä c k e n

D e n yngsta fröken d a m p ner pladask.

O c h toaletten b le f g jo rd i so len ,

E n h v a r ett p lagg fick den a r m a ge,

Med bara b e n o c h i lånta k jo len

H ä r h e m m a g j o r d e h o n sin entré.

H u r m a n ser ut, det g ö r jus t de t samma,

O c h allt m a n ä ler m e d frisk aptit,

All o m s o r g kastar m a n lugnt på » m a m m a » ,

Viss , att h o n al l l id består en »bi t» .

Men sist i af tonens ljusa t i m m a r

Vi samlas alla, ett glädtigt lag,

O c h fjällen lysa, o c h ins jön g l immar ,

O c h allt är lugnt — o c h då njuter jag.

B a k o m oss reser sig h ö g a jätten,

Den m ö r k a »Skutan» m e d snö ig t o p p ;

Vi ba rn af ramaste Uplandsslät ten

Med tjusning skåda m o t h ö j d e n o p p .

Och m ö r k a granen i b a c k e n susar,

F ö r v inden svajar b å d ' b j ö r k o c h rönn ,

O c h ifrån h ö j d e n en f jäl lbäck b ru sa r

Rakt ut f ö r stupet dit ne r i s jön .

O c h getlren beta långt u p p i l iden,

O c h b o c k e n v a n d r a r så stolt b r e d v i d ;

Vi g l ö m m a hvi lan, v i g l ö m m a tiden

I sommara f tonens ljusa frid.

O c h allt, s o m t ryckte ett g a m m a l t s inne,

S o m g jo rde lifvet i b l and så tungt,

N u kännes b lo t t s o m elt dunkel t m inne ,

O c h hjärtat k l appa r så friskt o c h ungt.

Ja, hä r är ljufligt o c h g o d t att vara

O c h fritt o c h härligt , det m å ni Iro.

O c h Gud beva re v å r g lada skara!

O c h Gud väls igne vår t s o m m a r b o !

Oppgården, Åre i juni 1899.

D E N I N T E R N A T I O N E L L A K V I N N O ­

K O N G R E S S E N I L O N D O N .

LADY ABERDEEN, PRESIDENT.

DE N I N T E R N A T I O N E L L A K V I N N O K O N ­

G R E S S , s o m n u p å g å r i L o n d o n , är en

a n m ä r k n i n g s v ä r d y t t r ing af den h ö g s t a k v i n n o ­

organisa t ion , såväl h v a d beträffar deras e g n a

int ressen s o m de t s tora he las . D e n n a rörelse,

s o m här leder s ig från d e n första k v i n n o k o n ­

gressen i W a s h i n g t o n

. tfHÉMUHtofc*. år 1 8 8 8 , har spr idt

s ig ö fver den c iv i l i ­

serade vä r lden , o c h

de lege rade från nä­

s tan hvar j e na t i on

ha d e n g å n g n a v e c ­

k a n var i t s amlade i

L o n d o n .

L a d y A b e r d e e n väl­

k o m n a d e s o m presi­

den t de de l ege rade

v i d kongres sens hög ­

t id l iga ö p p n a n d e d e n

2 6 j u n i . H o n n ä m n ­

d e d ä r v i d o m , hur

d e t Stora In terna t ionel la f ö r b u n d e t består af

na t iona l fö rbund från de ol ika l and , s o m här

äro representerade . D e s s a u tgöras i s in tur

af o l ika sä l lskap, ins t i tu t ioner o c h föreningar ,

i hv i lkas s tyrelse

k v i n n o r ha fva plats .

M å n g e n frågar s ig

d ä r v i d : H u r k a n en

sådan sammans lu t ­

n i n g af säl lskap från

ol ika länder , b i l d a d e

för så ski lda ända­

m å l — någ ra t. o . m .

a rbe tande m e d al lde­

les motsa t t m å l i sik­

te — hur k u n n a de

arbeta t i l l s ammans

o c h å s t a d k o m m a nå­

g o t af ve rk l ig prak­

t isk n y t t a ? Just däri ,

MRS SEWALL.

FRÖKEN GRIPENBERG.

Page 3: ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR • KVINNAN€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord, där måste den svagare underkasta sig den starkare. M:me Martin skildrade den franska

— 3 — I D U N 1 8 9 9 .

MADAME MARTIN.

framhål ler l a d y A b e r ­

deen , l igger fö rbun­

dets » ra i son d ' é t r e»

— s jä l fva kä rnan i

dess t i l lvaro — att

trots sk i l jakt igheter i

åsikter sträfva för et t

g e m e n s a m t mål . T y

den enhe t v i söka,

bes tår ej i fu l lkom­

lig ö fve renss t ämmel -

se i o rgan isa t ion eller

d o g m e r , u tan i en

g e m e n s a m sträf v a n

att t j äna mänskl ig ­

he t en i d e n kärle­

kens ande , s o m v i k u n n a kal la de t högs t a här

p å j o r d e n . D ä r v i d ha v i at t v ä g l e d a s af för­

b u n d e t s m o t t o : Oören andra, hvad I viljen de

slcola göra eder.

H o n ta lade v ida re o m , hu r d e n n u v a r a n d e

t iden m e d fullt skäl k a n kal las kv innans , hur

u n d e r de sista 50 åren en r evo lu t ion äg t r u m

i h e n n e s s täl lning, h e n n e s sky ld ighe te r o c h

rät t igheter , o c h hur de t soc ia la o c h filantro­

p iska l i fve t d ä r m e d o c k s å förändrats o c h för­

bät trats . A l l a de fö ren ingar för samarbe te

o c h uppfos t ran , s o m bl i fvi t en fö l jd af d e n n a

revo lu t ion , ha lärt oss att » e n i g h e t är s t y r k a » .

M e n p å s a m m a g å n g v i k u n n a g läd ja oss åt

d e m å n g a n y a rät t igheter , s o m år efter år

v u n n i t s för k v i n n a n , s a m t i käns lan af h e n n e s

ö k a d e ansvar i de t a l lmänna o c h soc ia la l i fve t ,

p å s a m m a g å n g ha vi insett , att de t t a : att

s luta oss t i l l s ammans för o l ika ä n d a m å l —

tills v ida re ski lda från m ä n n e n — i de flesta

fall m å s t e bet raktas s o m en til lfällig u t v ä g

för at t t i l l godose ett t i l lfälligt kraf. M a n n e n

är e j ä m n a d att l e fva al lena, o c h ännu mindre

är k v i n n a n det . D e t m å vara g o d t o c h vä l

att ha säl lskap af mödra r , m e n äro d å fäderna

af så l i ten b e t y d e l s e för h e m m e t , att deras

m e d v e r k a n räknas för i n t e t ? L å t oss därför

k o m m a ihåg, att he la släktets h ö j a n d e endas t

k a n å s t a d k o m m a s d ä r i g e n o m , at t m ä n o c h

k v i n n o r förena sina krafter o c h gö ra g e m e n ­

s a m sak i hvar je detal j af l i fvet , i c k e därför

n ö d v ä n d i g t u t fö rande af s a m m a arbete , m e n

s lu tande sig t i l l s ammans för at t hva r o c h en

t a g a u p p sin del af de t s tora hela .

D ä r p å fö l jde de de lege rades tal från d e

ol ika l anden . Mrs M a y W r i g h t Sewal l , presi­

den t för de t amer ikanska na t iona l fö rbunde t ,

r e d o g j o r d e för , hur röre lsen u tveck la t s ig p å

andra s idan At l an ten sedan k v i n n o k o n g r e s s e n

i C h i c a g o .

HERTIG. AF SUTHERLAND. MISS S H A W .

F r ö k e n A l e x a n d r a Gr ipenbe rg ta lade o m

F in land . Ehu ru där ä n n u ej funnes n å g o t

na t iona l fö rbund , v a r intresset för k v i n n o s a k e n

d o c k m y c k e t lifligt. G r u n d t a n k e n i de t Inter­

nat ionel la k v i n n o f ö r b u n d e t : » G ö r e n andra , h v a d

I v i l j en de skola g ö r a e d e r » , ska t tades i hen­

nes l a n d m y c k e t h ö g t , m e n ännu finnes i n g e n

k r i s t e n d o m i po l i t iken — så föll o h e n n e s ord ,

där mås t e d e n svaga re underkas ta s ig d e n

starkare.

M : m e Mar t in sk i ld rade d e n franska kv in­

nans stäl lning, hur h o n hålli ts b u n d e n i slaf-

, d å h o n e j lefvat i y t l ighe t , m e n en n y

MISS ANTHONY.

o c h bät t re t id skall

k o m m a också för

h e n n e .

F ru A n n a Re tz ius

b e t o n a d e särskildt

hv i lken f ramskjuten

s tä l ln ing i samhäl le t

d e n svenska k v i n n a n

s tädse in tag i t ä n d a

sedan g a m l a t ider,

d å m ä n n e n d r o g o u t

i hä rnad o c h l ä m n a d e

m a k a n att sköta g o d s

o c h j o r d , s amt l äm­

n a d e en öfvers ikt öf­

ve r senare t iders re­

formarbe te , hv i lke t daterar s ig från Fredr ika

B r e m e r s för fa t ta reverksamhet .

V i d a r e u p p t r ä d d e representanter för Canada ,

T y s k l a n d , H o l l a n d o c h Be lg i en , R y s s l a n d , Per­

s ien, T a s m a n i e n , Queens land , N y a Z e e l a n d ,

K a p k o l o n i e r n a , Pales t ina , e tc .

E n to lk från d e n k ines iska a m b a s s a d e n u p p ­

lys te s lu t l igen o m , att m a d a m e Shén — en

l i ten t ä c k o c h s m å l e e n d e kines iska , sk ickats

till kon fe rensen p å särski ld be fa l ln ing af k e j ­

saren.

Ja, de t var i s ann ing en b rok ig s aml ing

de legerade , s o m d e n n a e f t e rmiddag v o r o sam­

lade i W e s t m i n s t e r T o w n Hal l , alla i e leganta ,

l jusa toalet ter , där de ej bu ro sitt ege t l ands

dräkter , s å s o m t. ex . fru Shén o c h et t par

d a m e r från Ind ien , i k l ä d d a m j u k t gu ldb rode -

rad t muss l in , hv i t t s iden o c h p r y d d a m e d

t j o c k a arm- o c h örr ingar .

Förs ta a f tonen ä g d e den officiella mot t ag ­

n i n g e n af kongres sens m e d l e m m a r r u m i Staf-

ford H o u s e , her t igens af Su ther land res idens .

Öfver 1 ,000 gäs ter h a d e infunni t s ig — de t

s tora flertalet d a m e r — hvi lka m o t t o g o s _ a f

her t ig innan o c h l a d y

A b e r d e e n . Her t ig in­

n a n af Suther land,

s o m säges va ra l ika

g o d s o m vacke r , ba r

en för t jusande dräkt

i hv i t t m e d broder ie r

i b lek t blåt t o c h silf-

ve r . L a d y "Warwick,

her t ig innans syster ,

täflade m e d d e n n a i

skönhe t , e l egans o c h

juve lp rak t . L a d y

A b e r d e e n var svart­

k l ä d d o c h öfversål-

lad af de dyrbaras te

juve le r . B l a n d m e r a b e m ä r k t a personl ighe­

ter v o r o he r t ig innan af B e d f o r d o c h l a d y

Duffer in , l i k s o m d e öfr iga m e d l e m m a r af kv in-

nog re s sen . D e t var särski ldt ro l ig t att få

se o c h tala m e d den s i s tnämnda , s o m bil­

da t en l äkar innemiss ion i I n d i e n u n d e r d e n

t id h e n n e s m a n , lo rd Duffer in , va r v i c e - k o n u n g

därs tädes . Ej under , at t h o n där lär ha vun­

n i t allas hjär tan l i k s o m l a d y A b e r d e e n i Ca­

n a d a — så genomäl sk l iga , s o m de b å d a äro.

B l a n d amer ikanskorna å d r o g o s ig d e n b e r ö m d a

f ö r k ä m p e n för k v i n n a n s rösträtt, mi s s Susan

B . A n t h o n y , o c h A m e r i k a s y p p e r s t a kv inn l i ga

präst , rev . A n n a H o w a r d S h a w , stor upp ­

m ä r k s a m h e t .

F r å n o c h m e d t i sdagen b ö r j a d e d e n allvar­

l igare de len af k o n g r e s s e n m e d föredrag o c h

d iskuss ioner i f e m ol ika salar s amt id ig t —

hva r o c h en representerande sin s ek t ion : d e n

p e d a g o g i s k a , y rkessek t ionen , lag- o c h industr i­

sek t ionen , d e n pol i t i ska s a m t d e n soc ia la sek­

t i o n e n . (Forts.)

E L L E N VON P L Å T E N .

HERTIG. AF BEDFORD.

KVINNOKONGRESSEN I LONDON: MOTTAGNINGEN I STAFFORD HOUSE.

Page 4: ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR • KVINNAN€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord, där måste den svagare underkasta sig den starkare. M:me Martin skildrade den franska

IDUN 1899. — 4 —

A. Blomberg foto.

FRÄN PRINSESSAN MARGARETAS DOP: ALTARET MED DOPFUNTEN.

F Ö R S T A A L L M Ä N N A D J U R S K Y D D S ­

M Ö T E T I F I N L A N D .

UN D E R I N N E V A R A N D E M Å N A D hafva

vår t l ands d ju r skydds fö ren inga r håll i t

sitt första a l lmänna m ö t e i He l s ing fo r s . V i d

d e t s a m m a h a d e från de t g a m l a b rode r l ande t

p å andra s idan Bo t t enha fve t , från Sve r ige ,

in funni t s ig t renne f r ams tående o c h k ä n d a

arbetare för d ju r skyddssaken , n ä m l i g e n hrr

ba ron L . v . P lå ten , F . A . W i n g b o r g o c h A .

B l o m q v i s t . D e t är särskildt m e d a n l e d n i n g

af det ta för oss v ä l k o m n a gäs tbe sök o c h ä fven

det samarbete p å d j u r s k y d d s i d é n s fält, s o m p å

senaste t ider äg t r u m me l l an F i n l a n d o c h

Sve r ige , v i t aga oss fr iheten i o rd o c h b i ld

l ä m n a en ö fve rb l i ck af de t n y s s hå l lna m ö t e t

s a m t af d ju r skyddsa rbe te t i vår t l and öfver

h u f v u d .

* Vi anteckna då främst, att den, som först skänkte

djurskyddstanken här lif, var den nyss bortgångne, varmhjärtade människo- och djurvännen, skalden, statsrådet Z. Topelius. Det var också han, som gaf oss valspråket: »Rättvisa mot alla», detta valspråk, som vi djurvänner städse med oförskräckthet skola lystra till under kampen för vår goda saks fram­

gång. Det var ju äfven han, som visade oss, att vi kunna hoppas på framgång för våra sträfvanden, först då vi vunnit det unga släktet för vår sak. Det var slutligen Z . Topelius, som senterade kvinnans betydelse på det nu antydda arbetsfältet.

Den af statsrådet Z . Topelius till lifs bragta tan­ken tog sig till en början ett synligt uttryck i de barnföreningar till småfåglarnes skydd, hvilka, under namn af »Majföreningarna i Finland», en tid framåt existerade härstädes, för en tid dogo bort, men senare efterträddes af Sylviaföreningarna, hvilka nu räkna flere tiotusentals medlemmar.

Så småningom begynte dock jämväl äldre perso­ner sammansluta sig till föreningar med ordnad verksamhet för att arbeta för djurskyddssakens be­främjande i vårt land.

Den äldsta djurskyddsföreningen i Finland är den i Helsingfors, hvilken den 1 dec. detta år kan fira sitt 25-års-jubileum. På samma ort verkar jäm­väl en annan, Djurvännerna benämnd, som räknar sin uppkomst från den 14 november 1892. Båda dessa hafva, isynnerhet under de sist förgångna fem åren, verkat mycket för djurskyddets framgång både på egen ort och långt utom dess hank och stör, och var det jämväl den förra, »Helsingfors djurskyddsförening», såsom dess officiella namn lyder, som tog initiativet till detta första allmänna djurskyddsmöte i Finland.

Det blefve för vidlyftigt att här i detalj annotera hvad allt landets djurskyddsföreningar utfört under den tid de existerat. Vi inskränka oss därför blott att rörande desamma anteckna, att dessa för när­varande uppgå till ett 40-tal, förlagda dels till stä­

derna, dels till landsbygden, och konstatera tillika med tillfredsställelse, att bland landsortsföreningarna den i Vasa i hög grad utmärkt sig framom de öf­riga.

D e t första a l lmänna d j u r s k y d d s m ö t e t i F in­

l a n d omfa t t ades m e d lifligt in t resse . E j min­

dre än et t 40- ta l d i skuss ionsf rågor insändes

till d e n för dess a n o r d n a n d e nedsa t t a k o m m i t t é n ,

hvar i f unge rade s å s o m m e d l e m m a r prof . L. J.

Mellberg, fru Constance Ullner, l i t teratör V.

Lindman, dok to r innan Lilly Weber, o c h veter i­

när läkaren A. Svahn. A f d e n n a m ä n g d k u n d e

d o c k i a n s e e n d e till d e n b e g r ä n s a d e t iden

b lo t t 16 upp t agas p å m ö t e s p r o g r a m m e t , m e n

dessa v o r o d å o c k s å d ju r skyddssakens kardi­

na l f rågor o c h b e h a n d l a d e smärtfr ia s lak tmeto­

der, s m å f å g e l s k y d d e t , j ak t spor ten , traftäfling-

arna, l ande ts d ju r skydds fö ren inga r s s amman­

s lu tn ing till et t f ö rbund , körskolor , d jur t ranspor­

ten, v iv i sek t ionen , l adugårds - o c h s ta l lbyggna­

der , d ju rskydds t idskr i f t e rna o . s. v .

M ö t e t va r he la t i den talrikt besök t . Diskus­

s ionen ä g d e r u m i svenska f run t immerssko lans

lokal , s o m för ti l lfället smakful l t dekorera ts

m e d f laggor o c h grön t . B l a n d flaggorna märk­

tes nära n o g u tes lu tande s v e n s k a o c h finska

färger .

Bifogade teckning, tagen före middagen å re­staurationen i Kaisaniemi park, ger en bild af en del af mötesdeltagarne. V i taga oss friheten pre­sentera några af dem. Af gruppen nedanför ve­randan är, räknadt från vänster, den andra personen i ordningen fru Thyra Juvelius, som främst å Mänttä bruk och omnejd varmt verkat för de värn­lösas väl. Henne närmast sitter fru Constance Ull­ner, som särskildt genom sina föredrag verkat myc­ket för djurskyddssakens framsteg i vårt land. Den följande i ordningen är fru G. Hamfeldt, ordf. i föreningen Djurvännerna i H:fors. Följer så baron

,L . v. Plåten. Mannen i grannskapet med de yfviga polisongerna är svensk-norska generalkonsuln i Fin­land, grefve Björnstjerna, äfven han en varm djur­vän. Till höger om honom sitter hr A. Blomqvist, som gjort sig känd hos oss främst genom sin för­tjänstfulla »Djurskyddslära», hvilken nu genom sta­tens understöd i svensk och finsk dräkt kommer att spridas i vårt land i vida kretsar. Hans när­maste granne till höger är redaktör F. A. Vingborg från Stockholm. Närmast honom sitter vårt lands lotsdirektör N. Sjöman och hans högra granne är prof. E. J. Mellberg, mötets ordförande.

Helsingfors i juni 1899.

V . L I N D M A N .

V Å R A I L L U S T R A T I O N E R .

" y i C T O R CHERBULIEZ, den mycket kände och ' mycket läste franske författaren, afled för några

dagar sedan i Paris. Cherbuliez var till börden schweizare. Han

föddes i Geneve 1824 och ägnade sig, efter afslu-tade studier, först åt lärareverksamhet, men beslöt sedermera, efter att år 1860 ha väckt stor uppmärk­samhet med en serie kåserande uppsatser på det konstkritiska området, göra litteraturen till sitt fram­tida arbetsfält. Nu följde slag i slag några roma­ner, hvilka gjorde mycken lycka, särskildt den också till vårt språk öfverflyttade »Grefve Kostia». År 1864 inträdde Cherbuliez i redaktionen af den öfver hela den bildade världen kända skönlitterära tidskriften Revue des deux Mondes, hvars främste och verksam­maste medarbetare han alltsedan varit, såväl i egenskap af kritiker som romanförfattare.

Utan att äga en Alphonse Daudets för­måga af ingående själs­analys eller en Zolas gigantiska kraft att skildra en hel samhälls­klass' olika individer, besatt Cherbuliez dock stor talang som roman­skribent, äfven om han stundom ej gick fri för VICTOR CHERBULIEZ.

Page 5: ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR • KVINNAN€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord, där måste den svagare underkasta sig den starkare. M:me Martin skildrade den franska

FRÅN ALLMÄNNA DJURSKYDDSMÖTET I FINLAND.

en viss benägenhet att framställa det i lägre konst­närlig mening »intressanta» och »spännande>. Cher-buliez var sedan många år ledamot af franska aka­demien.

mSARDEPUTATIONEN, hvilken nyligen besökt Petersburg för att å hela det bildade Europas

vägnar aflämna en i adressform affattad vädjan till alla ryssars själfhärskare angående det djupt betryckta Finland, har, som bekant, efter flera dagars väntan måst lämna den ryska hufvudstaden utan att ens erhålla företräde hos tsaren.

Åtskilliga af de deputerade, såsom Trarieux, en af Frankrikes förnämsta rättslärde, italienaren, pro­fessor Brusa, holländaren, professor van der Vlougt, norrmannen, professor Brögger, dr Norman-Hansen från Köpenhamn och professor Nordenskiöld an­lände härom dagen till Stockholm med finske ånga­ren Bore, hvilken till de celebra passagerarnes ära var rikt flagg- och löfsmyckad och företedde en synnerligen vacker anblick, då den lade till vid Skeppsbrokajen, hvarest alla de öfriga liggande ån-garne som välkomsthälsning ifört sig stor flaggskrud.

Vi bjuda våra läsare i detta nummer en bild af den vackert smyckade ångaren, i det ögonblick den glider in mot kajen. På kommandobryggan stå de deputerade, bland hvilka professor A. E. Norden­skiölds gestalt med lätthet kan skönjas nere till höger.

M O T M Å L E T . S K I S S F Ö R I D U N

A F E L I S A B E T H K U Y L E N S T I E R N A .

F O R T S . O . S L U T VRÅS P Ö K K G . N : R .

» | \ U H A R ju s t hel ler a ldr ig haf t några

\-J m o t g å n g a r . »

» N e j , i nga stora. M e n M a r y , h jä lp m i g n u

att fundera ut, hu r j a g skall få r e sa .» .

» D u skall få låna ett par hund ra f rancs af

m i g , » sade miss B i n d l e r torrt .

» V i v e la vra ie a m i t i é ! » u t ropade R u t h

entusiast iskt .

H o n k o m till G r a n e b o i bör jan af m a j , j u s t

när b jö rka rna k n o p p a d e s o c h s ipporna v ä f d e

in sin b låhv i ta b l o m p r a k t i ängarnas l jusa

g rönska , o c h h o n h a d e r e d a n efter s in h e m ­

k o m s t fått u p p en d u k o c h fattat p o s t o hel t

nära en sp rud lande v å r b ä c k , en r ö d m å l a d

g r i n d s t u g a o c h et t s t y c k e l ö f d u n g e ; al l tsam­

m a n s äkta nord i sk t o c h enkel t , i n g e n t i n g at t

få effekt af, m e n så m y c k e t m e r a af d e n friska,

l jusa s t ämning , hv i lken verkar p å s inne t s o m

d e n bästa s j ä l smed ic in .

D e t g a m l a s lot te t h a d e fått en n y ägare ,

en sys te r son till g r e fven , o c h d e n n e lät i n o m

kor t presentera s ig p å G r a n e b o . R u t h viss te

ej i bör jan , h v a d h o n skul le t y c k a o m h o n o m ,

m e n efter ett par gånge r s s a m v a r o m e d h o n o m

skref h o n till M a r y , at t m ö j l i g e n hade h o n

n u m ö t t sitt ö d e i d e n n y e s lot tsägaren, asses­

sor Bågenha l l . » H a n är i n g e n t i n g af h v a d

v i s o m u n g a f l ickor d r ö m m a o m , » skref h o n ,

» m e n h a n är b i ldad , erfaren, man l ig , o c h j a g

bör ja r hål la af h o n o m . »

K o m så en d a g frieriet, n å g o t hög t id l i g t

o c h g a m m a l d a g s s o m hela assessorns v ä s e n

var . H a n b e h ö f d e i cke v ä n t a p å svare t ; u tan

t v e k a n viss te Ru th , att d e n n e al lvar l ige, kon­

serva t ive m a n fått he la h e n n e s va rma , frihets-

ä l skande hjärta. Taf lan b le f b o r t g l ö m d för

d e n första j u b l a n d e l y c k a n . H e n n e s skratt

e k a d e i g e n o m de stora slottssalarne, där h o n

dansade f ram s o m ett ys te r t l i tet troll .

» I de t hä r t o r n r u m m e t vi l l j a ha m i n ate-

l ie r ,» sade h o n en d a g o c h såg p å sin fäst­

m a n m e d s t rå lande ö g o n , » s ä g , H u g o , de t får

j a g ? »

» D i n atel ier! När du blir m i n hustru, hop ­

pas j a g , att d u u p p h ö r att må la .»

H o n stirrade p å h o n o m .

» D e t m e n a r du i n t e ! »

» J o viss t . E n hust ru o c h en kons tnä r inna

äro t v å a fg jo rd t sk i lda b e g r e p p . »

Ru th b le f så b lek , at t h a n ängs l ig t l ade sin

a r m o m k r i n g henne , m e n h o n sköt d e n sakta

t i l lbaka.

» D u b o r d e ha sagt m i g d ina åsikter i den

frågan för r ,» sade h o n l ångsamt .

» D e m t r o d d e j a g l å g o i ö p p e n d a g . »

» D u mås te ändra d e m , » sade h o n lekfullt ,

o c h de t barns l ig t hoppfu l la d rage t å t e rvände

till h e n n e s ansikte .

» N e j , a ld r ig .»

» M e n d u älskar m i g j u , H u g o . »

» J a , » sade han inner l ig t .

» N å , kan inte d in kär lek rå p å d e inskränkta

i d é e r n a ? »

» D u begagna r under l iga u t t ryck , Ru th . M i n a

idéer , s o m d u kallar d e m , ha för m i g en an­

n a n b e t y d e l s e ; de äro o r y g g l i g a p r inc ipe r .»

F ö r första g å n g e n såg R u t h den pedan t i ske

ä m b e t s m a n n e n s t icka f ram sin p e r g a m e n t s t y p ,

d raga d e n s o m ett harnesk öfver den man ,

hon lärt älska unde r s m e k o c h lätta ord , o c h

h o n förs tod , att han drö j t m e d att ku fva henne ,

till dess h a n ansåg de t o m ö j l i g t , att h o n k u n d e

offra sin kär lek för kons t en .

H o n tänkte m e d för tv inan p å d e m å n g a

g a g n l ö s a strider, s o m skul le u t k ä m p a s ; p å hur

de b å d a skulle slita isär, h v a d d e n y s s b u n d i t

s a m m a n , o c h hur de s lut l igen m e d ärr för

hela l i fve t skul le d raga åt sk i lda håll , endas t

därför att h o n e j k u n d e ö fve rg i fva s in kal le lse .

. » R u t h , » b a d han , »ä l skade lilla Ru th , du

mås t e b e s i n n a d i g ; d u är j u k v i n n a . Kärle­

ken mås te in taga första r u m m e t i dit t h jä r ta .»

»Ja , H u g o , m e n ett kv innoh jä r t a k a n också

älska m a n l i g t n å g o n g å n g , o c h h v a d skul le

du säga o m d e n m a n , s o m l ä m n a d e sitt lifs-

m å l bara för en k v i n n a s skull . D u får inte

begä ra de t af m i g . D e t finns tusen, som gärna

hel t bli g o d a hustrur , de t finns andra , s o m

in te k u n n a sv ika s ina ideal , u tan, när de låta

för leda s ig till det , b l i o d u g l i g a torsof igurer i

l i fvet . M e r eller m i n d r e af to r so blir j a g vä l

i n o m m i g , när du o c h j a g skilts åt, m e n et t

är j a g å tmins tone he l t : kons tnä r inna .»

H o n h a d e hö j tThufvude t , ö g o n e n f l a m m a d e

A . BLOMBERG; FOTO.

TSARDEPUTATIONENS ANKOMST TILL STOCKHOLM MED ÅNGAREN BORE.

Page 6: ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR • KVINNAN€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord, där måste den svagare underkasta sig den starkare. M:me Martin skildrade den franska

IDUN 1899. — 6 —

A, Blombe:

FRÄN PRINSESSAN MARGARETAS DOP I ÄREPORTEN.

af s a m m a inspi ra t ion , s o m när h o n s o m ader-

tonår ig s v ä n g d e s ina r ö d a f e z .

Ä n n u flere dagar ta lade d e m e d hva randra

o m s a m m a sak. O r d e n föl lo än s o m heta, för­

t v i n a d e tårar, än s o m h v i n a n d e p i sks lag , m e n

hvar je o rd sk i lde d e m m e r o c h m e r från hvar­

andra . S lu t l igen å ters tod b lo t t at t s äga farväl .

Ru th r äck te h o n o m r ingen m e d da r rande

h a n d o c h bo r tvänd t ans ik te ; när h o n t o g sin,

bras t h o n i gråt.

» R u t h , ä lskl ing, ä n n u är de t t i d .»

H o n skakade p å hu fvude t , t o rkade bor t tå­

rarne o c h l ä m n a d e u tan ett o rd r u m m e t .

» H u r s å ? »

» J o , d u b e h ö f d e först se s k u g g o r n a o c k s å

i l i fvet , i n n a n d u k u n d e få d e n rätta f ä rgen

p å d ina taflor. D u mås te ha t änk t en kv in­

nas bi t t raste tankar o c h k ä m p a t d i n e g e n

hjär testr id för att s edan k u n n a g i fva d ina m o ­

t iv ve rk l ig t innehå l l .»

» K a n s k e du har rätt, t an t ,» sva rade Ru th

sakta, » o c h j a g vi l le ej ha d e n l ä r d o m e n

o g j o r d , m e n m i n stora, v a c k r a l y c k a t o g d e n

m e d s ig , s ådan j a g för l änge sedan d r ö m d e

d e n . N u förstår j a g , hva r fö r d u en g å n g

sade , att d u t y c k t e o m prasslet af g u l n a d e b l ad .

O c h n u k a n d u gärna berä t ta d ina m i n n e n . »

E n m å n a d därefter va r h o n åter i fullt ar­

be te i Paris , m e n d e n vå r s t ämning , h o n d r ö m t

o m att må la , när h o n res te till Sve r ige , o c h

s o m h o n så j u b l a n d e g l a d bör ja t där, b lef

a ld r ig fä rd ig . D e n va r et t m i n n e , s o m h o n

g ö m d e , o c h s o m h o n endas t t o g f r am i de

svåra s tunderna , d å m o d e t o c h h o p p e t s v e k o .

*

» V e t du , h v a d s o m g jo r t d i g till en stor

kons tnär inna , R u t h , » sade H a n n a B e r g ö några

år senare , när h o n hä l sade p å sin e lev i Par is .

» M i n lust , t änker j a g , » sade Ru th l e e n d e .

» N e j , barn , s o r g e n . »

PR I N S E S S A N M A R G A R E T A S » 1 2 8

A N O R » . E T T E N A S T Å E N D E

S T A M T R Ä D . F Ö R I D U N A F P. M . G.

SV E R I G E H A R , s o m bekan t , ändt l igen —

efter nära n o g ett hälft sekel — sett åt

k o n u n g a h u s e t f ödas en » s e s s a » , och. d e t till

p å k ö p e t d e n förra så popu lä ra » s e s s a n s »

dot terdot ter . E j under l ig t därför , att lilla prin­

sessan Margareta f. n . är fö remål för a l lmän t

o c h lifligt intresse, o c h at t t i dn inga rna h a

m å n g t o c h m y c k e t at t berät ta o m den späda

furs t innan.

D å v i n u i rubr iken hä ro fvan tala o m d e n

lilla n y f ö d d a Bernadot te -pr insessans » 1 2 8 a n o r » ,

m e n a s d ä r m e d de 128 personer, från hv i lka h o n

n e d s t a m m a r i sjunde led; att dessa pe r soner mås t e

k o m m a att u p p g å till n ä m n d a antal , t o rde ni

k u n n a uträkna, t. o . m . m e d e l s d e n allra » läg­

s t a» a r i tmet iken . — N u k a n d e t j u va ra rätt

k u r i ö s t . . eller h u r ? . . att se s ida v i d s ida alla

dessa 1 2 8 n a m n p å ungefä r s amt id ig t m e d

hva randra för n u v i d pass t v å h u n d r a år s edan

l e f v a n d e pe r soner . I d e n t anken , at t hvar

o c h en af I d u n s talr ika läsar innor o c h läsare,

s o m f. n . intressera s ig för lilla p r insessan

Margare ta , ä fven skul le k ä n n a l i tet intresse

för dessa h e n n e s » 1 2 8 a n o r » , har efterståen-

de lilla f ramstä l ln ing utarbeta ts .

N å g r a v id ly f t iga re k o m m e n t a r i e r t o rde d e n

ej k rä fva ; endas t att de t k a n påpekas , hu ru

d e n j ämfö re l s ev i s u n g a d y n a s t i e n B e r n a d o t t e

hittills ej k u n n a t för några af sina m e d l e m ­

m a r prestera et t så l ång t g å e n d e s tamträd s o m

det ta , s lu tande m e d » 1 2 8 a n o r » . F ö r kron­

pr inspare ts söner t. ex . fattas i s j unde l ede t

u p p å t e j färre än 11 n a m n , för att d e 128

skul le bl i full tal iga. N u m å s t e v i v i s se r l igen

i s ann ingens intresse erkänna , att ä fven b l a n d

de » 1 2 8 a n o r » , s o m v i här presentera för den

n y f ö d d a furs tedot tern, f innas tre s m å luckor .

D e s s a äro n a m n e n på Kar l X I V Johans morfars

m o r s a m t p å d ro t tn ing Des ide r i a s m o r m o r s

föräldrar . Emel l e r t id k ä n n e s o m d e n först­

n ä m n d a h e n n e s n a m n genom giftermålet, Saint-

Jean, ä f v e n s o m h e n n e s l e fnadsoms tänd ighe t e r

o c h b o n i n g s o r t — o c h h v a d d e b å d a sist­

n ä m n d a person l ighe te rna beträffar, så kännes

å tmins tone dessas äk tenskap l iga familjenamn,

S o n c h e i r o n , s a m t att d e var i t bosa t ta i P igne -

rol ( S a v o y e n ) eller Marsei l le . Så att » luckor ­

n a » äro ganska oväsen t l iga , o c h s tamträde t

k a n g o d t passera s å s o m » f u l l s t ä n d i g t » .

V i ö fve rgå n u till s jä l fva u p p r ä k n i n g e n af

d e 128 anorna , i de t v i b lo t t erinra o m , h v a d

Soulard-Siden 85 öre till k r . 3:85 p r meter

I N Y A S T E MÖNSTER OCH FÄRGER

6 5 öre—16,45 » 9 0 öre— 8 , 6 5 » kr. 1 , 7 5 - 8 , 3 5

äfvensom svart, hvitt och kulört Henneberg-Siden från 65 Sre till kr. 16: 45 pr meter — slät, randig, rutig, fasonerad, damast m. m . (cirka 240 olika kvalitéer och 2,000 olika färger, mönster m. m.) . Siden-Damast fr. 9 0 öre—16,45 Bal-Siden fr, Siden-Bastklädn. pr robe • kr. 1 2 , 3 0 — 5 8 , 8 0 Siden-Grenadin— > Siden-Foulard, tryckt, » 8 5 öre— 3 , 8 5 Siden-Bengalin _

pr mtr. Siden-Armöres, Monopols, Cristalllques, Molre antique, Duchesse, Prlncesse, Moscovlte, Marcelllnes, siden till tacken och flaggor m. m. porto- och tullfritt till hemmet. Profver och kata­log omgående. — Dubbelt porto till Schweitz.

G . H E N N E B E R G S S I D E N - F A B R I K , Z U R I O N . (K. & K. HofleverantSr.)

Page 7: ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR • KVINNAN€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord, där måste den svagare underkasta sig den starkare. M:me Martin skildrade den franska

— 7 — IDUN 1 8 9 9 .

s o m to rde falla af s ig själft, att de 3 2 första

n a m n e n äro k o n u n g Oscars förfäder , n:r 3 3

— 6 4 d ro t tn ing Sofias, n:r 6 5 — 9 6 danska

kronpr insens , s a m t n:r 9 7 — 1 2 8 kronpr inses­

san L o v i s a s (b l and de s i s tnämnda äro en del

g e m e n s a m m a m e d k o n u n g O s c a r ) .

* I & 2. Jean Bernadotte, borgare och husägare

i Pau; Marie Bertrandot du Grangé, gifta i Pau 1671. 3 & 4. Jacques Pucheu-Laplace och Francoise

Labasseur — bosatta i Pau. 5 [& 6]. Bernard Saint-Jean, bosatt i köpingen

Boéil, Béarn, född 1638, f 1724; namnet å hans hustru är ett af de 3 felande namnen i de 128 anorna.

7 & 8. Dominique Habas och Marie Dabadie d. ä. — landtfolk i Sireix (Béarn).

9 & 10. Jacques Clary, köpman i Marseille, född omkr. 1680, f 1722; Catherine Barros.

I I & 12. Francois Amorric, fabrikör (hattmakare) i Marseille, och Jeanne Bomsson.

13 & 14. Jean-Louis Somis, fransk tulluppbörds-man i Pignerol, Savoyen, och Francoise Bouchard, f 1738 i Marseille som änka.

15 & 16. N. N. Soucheiron och hans hustru. Dessa (drottning Desiderias mormors föräldrar) äro de 2 andra namnen, som saknas bland de 128 anorna.

17 & 18. Claude de Beauharnais, kapten i fran­ska flottan, f 1738, och Kenée Hardouineau (gifta 1711).

19 & 20. Francois Pyvart, herre till slottet Chastullé; Jeanne Hardouineau (syster till n:r 18).

21 & 22. Gaspard-Joseph Tascher de la Pagerie, plantage-ägare på Martinique; Marie-Francoise Bou-reau de la Chevalerie.

23 & 24. Joseph des Verges de Sannois, plan­tage-ägare på Martinique; Mary Frances Catherine Brown.

25 & 26. Pfalzgrefven, hertig Kristian I I I af ifweibrucken, f. 1674, f 1735, och grefvinnan Karo-line af Nassau-Saarbriick, f. 1704, f 1774.

27 & 28. Arfprins Josef af Pfalz-Sulzbach ; prinsessan Elisabet af Kur-Pfalz.

29 & 30. Landtgrefve Ludwig VII I af Hessen-Darmstadt, f. 1691, f 1768; grefvinnan Charlotte af Hanau, f. 1700, f 1726.

31 & 32. Grefve Kristian af Leiningen-Heides-heim, och grefvinnan Katarina af Solms-Rödelheim.

33 & 34. Furst Johann Ernst af Nassau-Weil-burg och grefvinnan Marie Polyxene af Leiningen-Hartenburg.

35 & 36. Furst Georg August Samuel af Nassau-Idstein och grefvinnan Henriette Dorotee af Gettin­gen.

37 & 38. Furst Johann Wilhelm Friso af Nas-sau-Dietz-Oranien, t l7 . l l , och prinsessan Marie-Luise af Hessen-Kassel, f. 1688, f 1765.

39 & 40. J ionung Georg H af Storbritannien o. Irland, kurfurste af Hannover, f. 1683, f 1760, och markgrefvinnan Karoline af Brandenburg-Ansbach, f. 1683, f 1737.

41 & 42. Borggrefve Georg Friedrich af Kireh-berg och Sayn, och grefvinnan Sofie Amalie af Nassau Ottweiler.

43 & 44. Rhengrefve Karl af Dhaun o. Salm, och grefvinnan Luise af Nassau-Ottweiler.

45 & 46. Grefve Heinrich II af Reuss-Greiz, f. 1696, f 1722; och Sofie Charlotte von Bothmar.

47 & 48. Grefve Heinrich X X I V af Reuss-Köst-ritz, f. 1681, f 1748, och grefvinnan Marie Eleonore Emilie von Promnitz, f. 1688, f 1776.

49 & 50. Hertig Karl Alexander af Wurttem-berg, f. 1684 f 1737, och prinsessan Marie Auguste af Thurn und Taxis, f. 1706, f 1756.

51 & 52. Markgrefve Friedrich Wilh. af Bran-denburg-Schwedt, f. 1700, f 1771, och prinsessan Sofie af Preussen, f. 1719, j 1765.

53 & 54. - Hertig Karl I af Braunschweig, f. 1713, f 1780, och prinsessan Filippine af Preussen, f. 1716, t 1801.

55 & 56. Prins Fredrik Ludvig af Wales, f. 1707, f 1751, och prinsessan Augusta af Sachsen-Gotha; f. 1719, f 1772.

57 & 58. Hertig Ernst Friedrich I af Sachsen-Hildburghausen, och grefvinnan Karoline af Erbach.

59 & 60. Hertig Ernst August af Sacbsen-Wei-mar, f. 1688, f 1748, och markgrefvinnan Sofie af Brandenburg-Baireuth.

61 & 62. Prins Karl af Mecklenburg-Strelifz, f. 1708, f 1752, och prinsessan Albertine af Sachsen-Hildburghausen, f. 1713, f 1761.

63 & 64. Prins Georg Wilh . af Hessen-Darm-stadt, f. 1722, f 1782, och grefvinnan Luise af Lei-ningen, f. 1729, f 1818.

65 & 66. Hertig Peter af Holstein-Beck, f. 1696, f 1775, och prinsessan Sofie af Hessen-Filipsthal, f. 1695, f 1728.

67 & 68. Borggrefve Albrekt Kristofer af Dobna, och prinsessan Sofie Henriette af Holstein-Beck.

69 & 70. Grefve Georg Adam von Schlieben, och Katarine Dorotea Finck von Finckenstein.

71 & 72. Karl Abaswerus von Lehndorff, och Marie von Wallenrodt.

73 & 74. Landtgrefve Wilhelm VIII af Hessen-Kassel, f. 1682, f 1760, och prinsessan Dorotea Wilhelmina af Sachsen-Zeitz, f. 1691, f 1743.

75 & 76. — Se 39 & 40. 77 & 78. Konung Kristian V I af Danmark-Norge,

f. 1699, f 1746, och markgrefvinnan Sofie Magda-lene af Brandenburg-Kulmbach.

79 & 80. — Se 39 & 40. 81 & 82. — Se 73 & 74. 83 & 84. — Se 39 & 40. 85 & 86. Furst Karl af Nassau-Usingen, f. 1712,

f 1775, och prinsessan Kristiane Wilhelmine af Sachsen-Eisenach, f. 1711, f 1740.

87 & 88. — Se 31 & 32. 89 & 90. — Se 77 & 78. 91 & 92. Hertig Ferdinand Albrecht d. y. af

Braunschweig, f. 1680, f 1735; prinsessan Antoi-nette Amalie af Braunschweig, f. 1696, f 1762.

93 & 94. Hertig Kristian Ludwig af Mecklen-burg-Schwerin, f. 1683, f 1756; prinsessan Gustava Karoline af Mecklenburg-Strelitz, f. 1694, f 1748.

95 & 96. Hertig Frans Josias af Sachsen-Koburg, f. 1697, f 1764; prinsessan Anna Sofia af Schwartz-burg-Rudolstadt, f. 1700, f 1780.

97 & 98. Jean Bernadotte, borgare o. husägare i Pau, f. 1683, f före 1759; Marie Sartou Pucheu-Laplace, från Pau, f. 1686, f 1773.

99 & 100. Jean Saint-Jean, »rentier» i Boéil (Béarn), f. 1692, f 1762; Marie Dabadie (från Sireix i Béarn), f. 1702, f 1752.

101 & 102. j o s e p h Clary, köpman i Marseille, f 1748; Francoise-Agnes Amorric , f 1776;

R I I

H Y L I N & C FABRIKSAKTIEBOLAG

= KONGL. HOFLEVERANTÖR =

OS

: UTSTÄLLNINGSTVÅLAR: \

\ VIOL, HYACINTHE, HELIOTROPE, SYREN M. FL. =

\ THEA-ROS-PARFYM M. FL. \

\ PRISBELÖNIA VID z8gy DRS UTSTÄLLNING MED \

\ G U L D M E D A L J §

J Försäljes i våra butiker \ \ 8 K e g e r i n g ö j f f a t a n — V e s t e r l å n g g a t a n l ö : E A. T. 6 4 6 9 . A. T. 2 4 9 7 . :

: samt hos alla finare Parjymhandlande i riket. \

103 & 104. Joseph-Ignace Somis, fortifikations-befälhafvare i Marseille o. riddare af Sankt Ludvigs­orden, f 1750; Catherine-Rose Soucheiron.

105 & 106. Francois, markis de la Ferté-Beau-harnais, fransk generalguvernör i Vestindien, eska­derchef i franska flottan, f. 1714, f 1799, Marie-Anne-Henriette Pyvart de Chastullé, f. 1739, t 1767.

107 & 108. Joseph-Gaspard Tascher de la Pagerie, officer i franska flottan, hamnkapten å Martinique och plantage-ägare där; Marie-Rose des Verges de Sannois, från Martinique, f 1807 (då dottern redan var vorden fransmännens kejsarinna).

109 & 110. Pfalzgrefve Friedrich Mikael af Bir-kenfeld, f. 1724, f 1767; pfalzgrefvinnan Fransiska af Sulzbach, f. 1724, % 1794.

111 & 112. — Se 63 & 64. 113 & 114. Arfståthållaren af Nederländerna

furst Wilhelm IV af Nassau-Diefz-Oranien, f. 1711, f 1751; kronprinsessan Anna af Storbritannien o. Irland, prinsessa af Hannover, f. 1709, f 1759.

115 & 116. Prins Aug. Wilhelm af Preussen, f. 1722, f 1758; prinsessan Luise Amalie af Braun­schweig, f. 1722, f 1780.

117 & 118. — Se 115 & 116. 119 & 120. Landtgrefve Ludwig I X af Hessen-

Darmstadt, f. 1719, f 1790. 121 & 122. — Se 115 & 116. 123 & 124. — Se 119 & 120. 125 & 126. — Se 61 & 62. 127 & 128. — Se 63 & 64.

Jaha, så se d e ut , pr insessan Margare tas

128 anor . E n o c h annan k a n kanske t y c k a ,

att en d y l i k n a m n u p p r ä k n i n g är n å g o t » t o r r » ,

m e n för den , s o m förstår k o n s t e n att » läsa

mel lan r ade rna» ä fven här, b e h ö f v e r de t ta icke

vara fallet . D e t l igger m y c k e t , oänd l ig t m y c ­

ke t i allt det ta , s o m så att säga här »står

b a k o m » , s o m föregå t t o c h m ö j l i g g j o r t de t ta

s a m m a n f ö r a n d e af kejsare o c h k o n u n g a r o c h

furstar o c h a d e l s m ä n och b l y g s a m m a land tbor

o c h hand tverkare , pe r soner i alla s täl lningar

o c h från alla vä r ldsde lens hörn , s å s o m g e m e n ­

s a m m a » a n o r » för en l i ten n y f ö d d m ä n n i s k o ­

vare lse . . .

Tandläkare TOM von HALL. — 15 Stureplan 15 . —

Hvard. 10—2, 5 - 6 . Helgd. 10—12. Allm. Telefon 58 48.

C. IS. Lagerström S t o c & h o l m

F r e j a m a g a s i n e t S y b e h ö r s - och M o d e a f f ä r .

Special i tet: G a r n e r i c j g s a r t i k l a r

till Ufidningar o. kappor.

Påte vanillée ä 4 0 öre Päte ä la violette å 3 5 öre Påte å 1'anis ' ä 3 5 öre Pastilles å 1'anis å 3 0 öre Pastilles ä la menthe 1 ä 3 0 öre

Utmärkt lösande, välsmakande me­del vid hosta, heshet och katarr.

Päte ä 1'anis särskildt lösande för magen.

M o s a l l a . lia.rjLClla.ricle o c h j p å d e f l e s t a a p o t e k .

Å

Kat r ine lunds vårdansta l t emottages nerv-till anstalten.

och sinnessjuka kvinnliga patienter. l:sta klass. Ansökningar ställas

E L I S E I I E N N W A L L ,

Föreståndarinna.

K ö p a l l t i d r a d i a t o r s m ö r ? Via postlinien SASSNITZ TRELLEBORG

förmedlas den snabbaste förbindelsen till kontinenten medelst de stora, elegant och be­kvämt inredda hjulångarne Svea och Oermania samt propellerångarne Bex och Imperator. OBS. I Endast en tullbehandling! Vidare genom von Essen &Frick, Malmö, Kontinentkontoret, Trelleborg, och STOCKHOLMS SESEBUREAU, Stockholm, genom hvilken se­nare biljetter för resor öfver hela världen tillhandahållas. Svenska rundresebiljetter ut­lämnas genast utan tillägg af provision.

Doktor ThoraWigardh praktiserar från den 20 juni i Göteborg och MARSTRAND. (Nord. A. B. 8120)

Q r e b r o K e x Bäst I * Billigast!

S Ä L J E S H O S H E R R A R S P E C E R I - , D E L I K A T E S S »

O C H K A F F E H A N D L A N D E .

Santalmissionens

T E SroSen Orange

Fefcoe å 6:40 pr kg. Nästan omedelbart

färdigt för servering. Drygast.

MÄRK! Vi sälja denna prima sort oblandad 3 É 4 KR. BILLI­GARE pr kilo än vissa andra firmor.

Fekoe ä 5: 60 pr kg. Mindre aromrikt. Utmärkt hvardagste. Insänd 40 öre i frimärken, så erhålles prof

af önskad sort. Santa lmis s ionens T e d e p o t ,

Trievaldgränd 2, Stockholm.

Page 8: ILLÖSTREPAD feTIDNING FOR • KVINNAN€¦ · kristendom i politiken föl — o s hennelå s ord, där måste den svagare underkasta sig den starkare. M:me Martin skildrade den franska

H u s m ö d r a r ! Spara

är lösen för hvarje husmoder med en begränsad hus­

hållspenning ! Huru göra en

verkligt stor bespa­ring ? Jo, använ-den i Edra hushåll Pellerins Margarin, Göteborg, som är bäst, drygast och billigast!

O Fru Ä telier för Damtoi le t ter R N S Mstockholm, 19 Tunnelgatan 19

rekommenderas i benägen åtanke. Välkänd elegant snitt till moderata priser. Särskild af delning för beställningar från landsorten, som utföras omsorgsfullt utan profning cla ett välsittande lif insändes jämte längdmått pä kjolens bak-, sid- och framvåd, och då för ändamålet särskildt konstruerade meka­niska byster inköpts, kan hvarje figur på­räkna ett välsittande arbete. Finaste re­kommendationer öfver hela landet. Förfråg­ningar besvaras omgående. Telegrafadress ÖRNS, Stockholm. (S. T. A. 58410)

Sparkasseräkning Räntegodtgörelse 5 proc.

I landsorten boende torde hänvända sig direkt till banken.

A k t i e b o l a g e t

S t o c k h o l m s D i s k o n t o b a n k

I Regeringsgatan I.

Bankaktiebolaget

S t o c k h o l m — Ö f r e N o r r l a n d ,

Drottninggatan 6. Hushållsräkning 5 %. Kassafack till 15, 20, 25 kronor.

Banyuls Tri.les. Ett aptitgifvande, magstärkande vin, afsedt för konvalescenter och svaga personer i allmänhet. Rekommenderadt af många hrr

läkare. Pris pr butelj kr . 3,50 hos

H ö g s t e d t & C o . Stockholm, 3 » Regeringsgatan

Aktiebolaget

Per Perssons Väf- o. Stickmaskin, Drottninggatan 21 B, Stockholm.

Guldmedalj Malmö 1896, t g g j ^ — S t o c k h o l m 1897. wvSKwnGt Nutidens bästa \ ~ T ^ T STICKMASKINER. Wt^gyW Omsorgsfullaste arbete. P " g Största användbarhet. «L- Ä__ Billigaste pris. i- £ ^ Köpare erhålla under­

visning gratis.

£efityr! Ett antal äldre årgångar realiseras till be­

tydligt nedsatta priser och erbjuda för dem, som förut ej äga desamma, en billig, om­växlande och lärorik lektyr. Mot insän­dande af nedannämnda belopp till Expedi­tionen af Idun, Stockholm, erhälles inom Sverige p o r t o f r i t t :

Idun 1893 (n:r 1 felas) 2: 25 Idun 1894 (komplett) 2: 25 Idun 1895 (julnumret oberäknadt) 2: 50 Idun 1896 ( d:o d:o ) 2: 50 Idun 1897 ( d:o d:o ) 3: — Idun 1898 (med juln.) 3: 50 Iduns julnummer 1894 _ 0: 20 Iduns julnummer 1898 0: 55 Barngårderoben 1898 (12 n:r) 1: — Kamraten 1894 (n:r 19 felas) - 1: 50 Kamraten 1895 (n:r 7 felas).-... 1: 50 Kamraten 1897 (n:r 18 felas) 2: — Kamraten 1898..... 2: — Turisten (19 n:r).... 1: —

Vid rekvisitionen, som skall åtföljas af li­kvid, torde noga uppgifvas, hvilken af ofvan-nämnda årgångar som önskas.

Exrp. af Idun.

O b s . ! Pärmar till Idun _ 1: 75

d.o » Iduns romanbibliotek 0: 75 d:o » » hjälpreda 0: 50 d:o » Kamraten _. 0: 75

Utlatsmde om. Mellins Food. Herr Axel Lennstrand, Gefle.

Härmed har jag äran sända min lilla flic­ka Märtas porträtt. Hon var 13 månader da detta togs och har begagnat »Mellins Food» sedan sin åttonde månad och har mått utmärkt bra däraf.

Med utmärkt högaktning Fru SOFIE LJUNGDAHL,

Landskrona. Prof af ÄEEIILUTS F O O D sändes på

begäran gratis och franco från Axel Xiennstrand, Gefle,

Generaldepot för Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Rruksanvisnina medföljer hvarje burk.

Det modernaste och bästa i

j flrtcber Siften tiUts till Tabrik$prl$ franco ocfc tullfritt till bemmet

i svart, ii vitt och kulört, i storartadt urval till bal-, sällskaps- och prome-nadtoaletter, meter- eller styckevis från 50 öre pr meter till kr. 20: —, direkt till privata personer. E. Spinner & C:ie,

Z i i r i c h , S c h w e i z (fornt J. Zörrers Sidenfabrik). Zurichs äldsta Siden-etablissement, grandi. 1 8 2 5 .

Rekvirera profver 1

fr

t* fe fe fe fe fe fe

H U S Q V Å R N A

Velocipeder. B ä s t a s v e n s k a m a t e r i a l ^

flttmitn- O m s o r g s f u l l a s t e a r b e t e .

Försäljning genom HUSQVARNA DEP0TER samt genom de flesta större Järnhandlare i Skandinavien och Finland.

Priskurant gratis och franko— =

Bästa Syltsoeker. T a n t o r ) i t i \ r o s s

( H u s h å l l s - S o c k e r )

finnes till salu hos de flesta Herrar Specerihandlande i

Stockholm och Landsorten. (s. T. A . 61760)

Enda åkta enge l ska

p r ö f v a d o c h g f o d l t ä n ö l a f s u x i c i r i e t e j c o l l e g i u m .

Denna balsam är: 1) Ett oupphunnet verksamt botemedel mot alla sjukdomar i lungor och bröst, l indrar k8.tarrlv, sti l lar slem-afsöndring, l indrar den smärtsammaste hosta och bo­tar t i l l och med gamla lidanden. 2) Verkar förträffligt vid alla halssjukdomar m. m. 3) Fördrifver grundligt hvarje feber. 4) Helår öf-verraskande alla sjukdomar i lefvern, magen och tarmarne, i synnerhet magkramp, kolik och värk i underlifvet. 5) Borttager smärtorna och botar hämorrhoider. 6) Verkar lindrigt afförande och blodrenande, renar njuren, borttager hypokondri och melankoli och stärker aptiten och matsmältnin­gen. 7) Tjänar förträffligt vid tandvärk, ihåliga tänder, skörbjugg i mun­nen och vid alla tand- och munsjukdomar och borttager uppstötningar och dålig lukt. 8) Är ett godt medel mot mask, binnikemask och vid epilepsi. 9) Tjänar såsom ett underbart utvärtes botemedel för alla sår,

friska och gamla ärr, ros, hettblemmor, fistlar, vårtor, brännsår, förfrusna lemmar, klåda, utslag, spruckna, sträfva händer m. m. och förtager hufvudvärk, susning, reumatism, gikt, örvärk m. m. Detta medel hör, såsom första hjälp, icke saknas i någon familj, i syn­nerhet under influensa-,., kolera- eller andra epedemier. Ett enda prof öfvertygar bättre än någon kungörelse. Akta är denna balsam endast, om hvarje flaska äf tillsluten med en silfverkapsel, som bär min firmastämpel: Adol f Thierry, Apotheke zum lSchutz-engel in Pregrada» och är försedd med ofvanstående gröna skyddsmärke. Hvarest ej depöt finnes torde man beställa direkt under adress: Scliutzengel-Apotfiéke des A. Tiiierry in Pregrada bei Mohitsch-Sanerbrunn, Österreivh, Franko hvarje post­station i Skandinavien kosta 12 små eller 6 dubbelflaskor kr. 8: —. Mindre sändas icke.

Sändas mot efterkraf. Kraft och verkan

a f d e n ä k t a e n g e l s k a u n d e r - s a l v a n .

tolTMEBffii mom.

Med denna sclva blef en i 4 ar g a m m a l för obotl ig ansedd benröta ful lkomligt lSkt, nyl igen äfven ett 2 2-arigt svårt kräftartadt lidande. Engelsk undersalva är ett vid de svåraste, äfven gamla skador med det bästa resultat användt medel med utmärkt dragnings­kraft. Engelsk undersalva finner användning vid: ondt bröst hos barn­sängskvinnor, stockning i mjölkflödet, förhårdnader i bröstet genom ros, vid allehanda gamla skador, öppna fötter eller ben, sår, eksem, svullna fötter, t. o. m. vid benröta, vid hugg-, stick-, skott-, snitt-, krossår; för •åtdragning af alla främmande ämnen, såsom: glas, träflisor, sand, hagel, törne m. m.; vid alla bulnader, växter, karbunklar, nybildningar, t. o. m. kräfta; mot fulslag, nagelbuinader, bläsor, onda fötter, alla slags brännsår,

förfrusna lemmar, vid liggsår hos sjuka, svullnad i halsen, mot spikbölder, mot örsprång, vid hudlöshet hos barn m. m. m. m. Ju äldre den engelska undersalvan ölifver, desto bättre resultat I 1 hvarje familj bör alltid finnas ett förråd af detta enda hjälpmedel. Min­dre än 2 dosor sändes ej; försändes endast mot förutinbetalning af beloppet eller mot efterkraf. Kostar med postporto, fraktsedel och inpackning m. m. kr. 6: —.

flV Talrika attester till förfogande. Jag varnar mot inköp af värdelösa förfalskningar och ber att noga iakttages att på

hvarje degel måste ofvanstående skyddsmärke och firma »Schutzengel-Apotheke des A. Thierry In Pregrada» vara inbrändt.

S c h n t z e n g e l - A p o t b e k e d e s A T h i e r r y In P r e g r a d a be i R o h i t s c b - S a u e r b m n n .

Depöter å de flesta apotek. Centraldepöt för Skandinavien: Fabriken Farma, Campagnestraed34, Köpenhamn Ö.

E n d a i n k ö p s s t ä l l e :

J O H . L U N D S T R Ö M & C : o . S t e n k o l , C o k e s ,

l : m a m a s k i n k r o s s a d A n t l i r a e i t , bästa bränsle för i l luminationskamlner och vSrmeneoessSrer.

Allm. tel. 22 88. Kontor: 22 Skeppsbron 22. Rikstelefon 417. Allm. tel. 8119. Försäljning: ti Strandvägen S, Rikstelefon 22 28. Allm. tel. 6198. Filial: 1 Parmmätaregatan 1. Rikstelefon 2012.

Aktiebolaget

u U i i s Ä l , Gustaf Adolfs Torg nr 14,

godtgör å sparkasserakning 5 %. A hvarje bok kan lyftas intill kr. 1,000 i

månaden utan särskild uppsägning. (G. 78894)

ETT FLERTAL GODA PLATSER för lärarinnor samt hushållskunniga bildade

flickor, finnas att genast söka å Nya In­ackorderingsbyrån, Brunkebergsgatan 3 B, Stockholm. Etabl. 1887. (57)

EN ENKEL, ANSPRÅKSLÖS BÄTTRE flicka, något kunnig i matlagning samt

villig att deltaga i inomhus förekommande göromål får plats i större familj i Dalarne. Svar jämte fotografi sändes under adress »F. F.», Falun p. r. (49)

Den 1 september finnes plats för EN KÖKSA eller EN BÄTTRE FLICKA

i ingeniörsfamiäj (hushåll om 5 å 6 perso ner) vid större järnbruk i sydöstra Dalarne. Sökande bör vara sparsam, fullt förtrogen med god, enklare matlagning, inläggningar, safiningar, slakt och bak. Svar till »Vän­lig 1 Villig!" mottagas af S. Gumailii An­nonsbyrå, Stockholm, och bör samma inne­hålla uppgifter om ålder, föratvarande sys­selsättning, eventuela rekommendationer och lönepretentioner samt gärna fotografi, som återsändes. (G. 84858)

EN YNGRE FLICKA erhåller plats på egendom i Stockholms­trakten. Hon skall biträda husmodem uti hushållet och med tillsyn af tvänne småt­tingar. Samvetsgrannhet, plikttrohet och kärlek till barn i förening med ett godt och jämnt lynne samt god bildning fordras. Lön 200 kr. pr år. Endast fullt kompetent göre sig besvär. Utförligt svar (ommöjl. m. fotog.) insändes till S. Gumailii annonsb., Sthlm, f. v. b. till »Plikttrogen 1899». (G. 84931)

I UNG FAMILJ, bestående af man, hust­ru och ett årsgammalt barn samt 2 jung­

frur finnes plats för en bildad, bättre flicka som barnvårdarinna. Hon bör vara om­kring 20 år, ordentlig, hurtig, rask och glad­lynt samt villig att >gå frun tillhanda». Mycket fina rek. erfordras om möjligt munt­liga. Motsvaras förväntningarna fästes vid lönen intet afseende. Ansökningar med fo­tografi insändas denna månad till portvak­ten, Sturepian 6. (50)

L Ä R A R I N N A , som genomgått 8-klass. elem. läroverk o. se­minarium, eger humant o. vänligt sätt, vana o full kompetens att undervisa gossar för inträde i 3:dje klass högre elem. läroverk, förmåga att något undervisa i musik och säng, erhåller anställning den 1 nästk. sept. hos familj på landet, om ansökning med betyg, öfriga referenser, jämte löneanspråk nu genast insändas till: >1900», Pöste Re-stante, Finspong.

VID LYSEKILS SAMSKOLA behöf-ves från och med instundande

läsår lärarinna, hufvudsakligen i kl. Ill—V uti Matematik, Naturlära och Modersmålet. Lön: 1 ,000 kr. Kom­petens: högre lärarinneseminariet eller studentexamen. Ansökan in­sändes med snaraste till styrelsen.

(35)

UNDERVISNINGSVAN, ordentlig. all-varl., musik, flicka, som genomgått 8-

kl. läroverk, får plats hos äldre fru i stad för att tillse och läsa läx. med 3 barn 9, 11, 13 år. Betyg och ref. sändas till »Z.», Nettraby. (17)

I STÖRRE FAMILJ i stad önskas en äldre, pålitlig person, som kan hjälpa husmodern,

hvars tid är mycket upptagen, att öfva till­synen inom hemmets olika delar, kunnig i sömnad och alla inom ett finare hem före­kommande arbeten, samt barnkär, så att hon vill hjälpa till med vården om 2 gossar 4 och 6 år gamla. Svar till »X. Y. Z.», Mortorp. (39)

LÄBARINNA, helst sådan som genom­gått småskolelärarinneseminarium, kan

i augusti få plats i tjänstemannafamilj på landet att undervisa 7-årig gosse samt vara behjälplig med inomhus förefallande göro­mål. Svar med urjpgift om ålder och löne­pretentioner samt atföljdt af fotografi, torde sändas till »Tjänsteman», Simrishamn pöste restante. (38)

INFORMATOR, villig att handleda en 10 års gosse får.till hösten plats å Karlslunds egendom vid Öre­bro. (Svea 947)

H U S H A L L S F R Ö K E N . För en enkel, anspråksl. flicka, fullt kun­

nig i matlagn., bakning m. m. som till ett landthushåll hörer, samt villig deltaga i fö: ef. göromål. finnes plats i början af au­gusti i enslig trakt i Vestergötland. Goda betyg från föregående platser önskas jämte fotografi, som återsändes. Upplysningar lämnas af Fru Barthelson, Halna. (54)

PLATS FINNES nu eller till hösten för en anspråkslös, pålitlig flicka, van vid

bara, som är villig deltaga i vården af tre små barn samt biträda med handarbete och förefallande göromål. Lön 100 kronor. Barn­jungfru finnes också. Svar till »Småbarn», Iduns expedition f. v. b. (31)

MASSAGE och sjukgymn. Önskar kv. gymnast med­dela i familj på landet. Svar »Goda rekom.», Iduns exp.

G U V E R N A N T , undervisningsvan, med bästa betyg söker till hösten plats i familj (helst norrut) att undervisa i vanliga skolämnen, språk och handarbeten. Svar till :-lS90», Jönköping p. r. (45)

BARNSKÖTERSKA med flerårig vana vid små barn, önskar nu genast plats i fin familj, helst på landet, att sköta ett spädt barn. Goda skriftliga rek. finnas. Svar till »Barnsköterska», Iduns exp. (48)

EN UNG, BÄTTRE FLICKA önskar till hösten plats i familj på landet, helst i

närheten af stad. Kunnig i fransk strykning och något i klädsömnad. Svar till »A. L.», Bu3kkelaget, Norge. (G. 85024)

H U S H Å L L E R S K A önskar plats på större iandtegéndom. Nära station. Goda betyg. Adr. »A. B », Mull-sjö p. r. (G. 3316;

U N G G Y M N A S T , som vistats i England nära ett år, önskar plats under sommaren såsom assistent vid badort. Små fordringar. Svar emotses tack­samt till »Maggie», Nybro p. r. (51)

SKICKLIG, ENERGISK LÄRARINNA söker plats. Undervisningsvan i alla sv.

ämnen, språk, musik och handarbeten. Svar »Flit», Iduns exp. f. v. b.

BILDAD, ORDENTLIG, huslig flicka, kunnig i matlagning, bakning, sömnad,

väfnad, syltning m. m. söker plats. Svar till »Idog», Iduns exp. f. v. b.

EN BÄTTRE, anspråkslös flicka, kunn. i linne- och klädsöm, som är villig gä frun

tillh. i inom hemmet förekom, görom., ön­skar till hösfen plats. Betyg finnes Svar till »Platssökande», p. r. Hernösand. (970)

EN" UNDERVISNINGSVAN LÄRARIN­NA önskar plats till den 1 september,

helst i Skåne, att undervisa mindre barn i vanliga skolämnen, tyska och franska språ­ken samt handarbete, är äfyen villig att nå­got deltaga i husliga göromål. Svar före den 18 juli till A. D. LÖfvestad. (59)

PLATS som hushållerska på Hotell^ i fi­nare familj, eller som Husförestånda­

rinna, sökes af en bättre flicka, kunnig i finare och enklare matlagning. Goda betyg. Svar till »H. A », adress S. Gumgelii An­nonsbyrå, Sthlm. (G. 3262)

T I L L I N S T U N D A N D E H Ö S T önskas en 14 års flicka inackorderad i fa­milj å landet, där undervisning i vanliga skolämnen kan meddelas. Svar märkt »H. 14», till Svenska Telegrambyråns Annons-afdelning, Stockholm. (S. T. A. 62044)

I NORRLAND, helst Jämtland, önska tvänne sjuksköterskor erhålla billig in­

ackordering i glad, treflig familj. Tillfälle till badning önskas. Svar med prisuppgift torde nu genast insändas till »Sommargäster», Karlberg, Hufvudsta. (58)

EDUCATIONAL HOME IN ENGLAND. EASTBOURNE, finest Seaside resort

on South Coast. Dresden House Miss Pobler and Miss Godkim receive young ladies for studying English, Music, Painting etc. Lon­don Professors. Beautiful House and Grounds close to Sea; happy Home life. Tennis Sea-bathing. Highest References. Prospectus and views from Principals or through Frö­ken Elisabeth Sahl, Grefgatan, Stockholm.

ATT LASA TILLSAMMANS med egen dotter önskas en 12- å 13-årig kamrat

(flicka). Vidare upplysningar genom brefväxling

med Fru E. Santesson, Mälby pr Gnesta.