INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BEGREPPSLISTA 2

1. INTRODUKTION 31.1 Syfte och frågeställningar 4

2. TEORI – TVÅ PERSPEKTIV OM UPPKOMSTEN AV RUTINER OCH RELATIONER52.1 Från perspektivet inom familjen 52.2 Från den enskilde mannens perspektiv 7

3. TRENDER KRING FADERSKAP I SVERIGE 9

4. METOD 114.1 Val av intervjupersoner 114.2 Förarbete inför intervjuer 114.3 Utförande av intervjuer 134.4 Efterarbete 14

5. EMPIRI OCH ANALYS 155.1 Faderskap och familjesituation 155.2 Påverkan av närmaste omgivning 205.3 Erfarenheter utifrån eget faderskap 23

6. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER 266.1 Faderskap och familjesituation 266.2 Påverkan av närmaste omgivning 266.3 Erfarenheter utifrån eget faderskap 276.4 Sammanställda slutsatser 286.5 Förslag på vidare forskning 28

REFERENSER 29Tryckta källor 29Elektroniska källor 29Webbaserade källor 30Intervjuer 31

APPENDIX 32Intervjumall 32

2

BEGREPPSLISTA

Genuskontraktet – Ett kontrakt slutet mellan mannen och kvinnan för att bland annat avgöra vilka beteenden, yrken och sysslor som förknippas med att vara kvinnliga eller manliga. Kulturella överlagringar – Genuskontraktets första nivå som inkluderar historiska tankefigurer och uppfattningar kring genus, som avspeglats i samhället. Social integration – Genuskontraktets andra nivå som baseras på lokala kontrakt inom familjen, som bland annat innefattar hur och varför olika yrken och sysslor förknippas med att vara manliga eller kvinnliga. Socialisering – Genuskontraktets tredje och sista nivå som innefattar kontrakt på individnivå, genom att tolka hur inövade rutiner, sysslor och mönster påverkar den enskilde individen. Hegemonisk maskulinitet – Beskrivning av gemensamt konstruerade föreställningarna om manlighet som både uttrycks i män och kvinnors ageranden gentemot varandra, samt inövade mönster där mannen har ett övertag.

3

1. INTRODUKTION Med politiska initiativ har Sverige länge jobbat mot ett jämställt samhälle där möjligheter skapas för att både män och kvinnor ska kunna ta samma ansvar i hemmet och på arbetet (Plantin, 2015, s.1). Förutsättningarna för delad ledighet är något som kan anses vara en unik politisk markering i hopp om att uppnå en ökad andel pappaledighet i landet. Detta är något som enligt Plantin också tros ha påverkat uppfattningen och förväntningen på pappor i Sverige idag (Plantin, 2015, s.2). Föräldrapenningen infördes i Sverige år 1974 bland annat för att föräldrar skulle ha möjligheten att dela lika på föräldraledigheten, vilket i grunden främst var menat att stärka kvinnans plats i samhället och mannens i hemmet. Innan denna reform hade män inte tidigare blivit erbjudna någon form av ersättning för föräldraledighet (Plantin, Månsson och Kearney, 2000, s.29). Trots tidig påtryckning från den svenska staten visar tidigare studier på att skiftet mot ett mer jämställt samhälle, med avseende på föräldraledighet, har gått i relativt långsam takt (SCB, 2014). Pappaledighet kom inte att öka avsevärt förrän införandet av pappamånaden, år 1995. En månad av den totala ledigheten skulle då reserveras enbart till pappan, detta gav resultat och mer är 80 % av alla pappor började ta ut sin lediga månad (Plantin, 2015, s. 10). Sedan dess har trenden för pappaledighet fortsatt att utvecklas och idag delar föräldrarna på totalt 480 föräldralediga dagar per barn. Sedan pappamånadens införande har de reserverade dagarna per förälder ökat och idag är hela 90 dagar reserverade för den enskilde föräldern (Försäkringskassan, 2017).

En stor andel av tidigare forskning kring faderskap och föräldraledighet har fokuserat på varför trenden för pappaledighet haft en relativt långsam utveckling. Anledningar som funnits är bland annat ekonomiska påföljder och pappors fokus på jobb och karriär (Plantin, 2015, s. 10). Vidare sprids budskapet om aktivt faderskap runt om i världen, via TV, radion och ute i samhället (Marsiglio et al. 2000, s.276). Det aktiva faderskapets innebörd fokuserar främst på pappans engagemang i barnens liv och inkluderar därmed allt från ekonomisk försörjning, interagerande med fysisk närvaro samt ansvarstagande (Pleck och Masciadrelli, 2004, s. 11). Pappalediga dagar i Sverige motsvarade 2014 en fjärdedel utav alla uttagna föräldradagar där män fortfarande, till stor grad, utgör den främsta försörjaren av familjen och utför signifikant mindre hushållssysslor än kvinnor (SCB, 2014). Trots denna statistik visar tidigare forskning ändå att det finns en växande trend där allt fler pappor tar ut fler föräldralediga dagar och lever efter idén om en bättre jämställdhet i hemmet (Plantin, 2015, s.2). Statistik från Statistiska Centralbyrån visar även på att mammor och pappor i Sverige idag ofta tillbringar lika mycket tid till att läsa och leka med sina barn. Denna statistik visar dock en begränsad aspekt av familjernas vardagsliv och framförallt uppvisas inte upplevelser, personliga intryck och specifika relationer mellan familjemedlemmarna (Plantin, 2015, s.14). Detta är något som denna studie har ämnat att fokusera på och studera vidare.

4

1.1 Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka attityden till och upplevelsen av faderskap och pappaledighet hos nyblivna pappor. Studien ämnar främst att utforska hur ett aktivt faderskap kan påverka pappors personliga utveckling samt hur det påverkar relationer inom familjen. I studien studeras pappor i Uppsala kommun som valt att vara pappalediga. Syftet kommer att besvaras med hjälp av följande frågeställningar:

- På vilka sätt skiljer sig motivationen till att vara pappaledig respondenterna emellan?

- Vilken effekt har respondenternas närmaste omgivning på deras inställning till faderskap och pappaledighet?

- Vilka konsekvenser har pappaledigheten medfört för pappornas inställning till arbete och karriär respektive familj?

Uppsatsen strävar alltså efter att undersöka hur rutiner och relationer påverkas, utifrån ovan nämnt. Två teorier kring uppkomsten av rutiner och relationer, som kommande kapitel presenterar, ämnar således rama in syftet.

5

2. TEORI – TVÅ PERSPEKTIV OM UPPKOMSTEN AV RUTINER OCH RELATIONER Studiens primära information kommer att analyseras utifrån två teorier som ämnar identifiera mönster i pappornas agerande samt deras attityd till pappaledighet och faderskap. Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet kommer främst att stå i fokus för analysen där hennes tre olika nivåer inom genuskontraktet framförallt kommer att fungera som riktlinjer. De olika nivåerna kommer att användas för att kunna utvärdera eventuella rutiner och mönster hos de studerade respondenterna och deras familjer. Då studien handlar om män och deras tankar och erfarenheter kommer även inslag av Reawyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet att inkluderas i analysen. Detta för att kunna identifiera varifrån uppkomsten av vissa mönster och attityder kommer ifrån och detta utifrån det manliga, alltså pappans, perspektiv.

De mest relevanta delarna, som innefattar kopplingar till faderskap och relationer inom familjen, ur de olika teorierna har valts ut för att kunna användas på ett bra sätt i studien samt för att kunna användas som ett hjälpmedel för att besvara studiens syfte. De olika teorierna används alltså för att kunna analysera uppkomsten av rutiner och relationer utifrån två olika perspektiv; påverkan inom familjen och ur perspektivet utifrån den enskilde mannen. I denna studie kommer teorierna att användas och tolkas så som följer i avsnitten nedan. 2.1 Från perspektivet inom familjen Yvonne Hirdman utryckte 1988 i sin teori om genussystemet hur samhället på många olika sätt upprätthåller en särhållning och uppdelning mellan män och kvinnor. Denna särhållning representeras på olika psykiska och fysiska nivåer och förekommer bland annat vid vardagssysslor och på fysiska platser. Genom sociala konstruktioner av kvinnor och män uppkommer genussystemet även i bilden av vilka beteenden, yrken och sysslor som förknippas med att vara kvinnlig eller manlig. Hirdman relaterar detta särhållande till ett maktskapande där genus formas genom särskiljning och jämförelser. Hon menar också på att det uppstår ett meningsskapande på så sätt att orientering sker utefter sysslor och platser (Hirdman, s.52).

Hirdman pekar på att meningsskapande och maktformande skapas ur kulturella och sociala beteenden, samt ur handlingar, som tillsammans finns integrerade i olika sociala sammanhang och på olika platser. Just detta maktskapande och meningsskapande, som definierar män och kvinnor samt vad som är manligt och kvinnligt, beskriver Hirdman som en typ av kontrakt uppdraget mellan mannen och kvinnan. Hirdman har valt att kalla detta kontrakt för genuskontraktet. Det är ett imaginärt avtal slutet mellan mannen och kvinnan på olika sociala plan. Hirdman menar att genuskontraktet utgör en konkretisering av hur män och kvinnor ska vara och hur de ska agera gentemot varandra, och i sin tur skapar det således även förväntningar på hur de olika könen ska handla. Hirdman uttrycker det som att genuskontrakten sker på olika sätt och i olika grad i samhället. De kan exempelvis finnas inom arbetsmarknaden där vissa yrken och verktyg definieras som att höra samman med ett visst kön. Kontrakten finns även inom kärleksrelationer där de indirekt definierar vem som har rollen att förföra och vem har rollen att bli förförd. I språket bestäms det istället vem som får använda vissa ord och hur den ena ska tilltala den andre. Vidare visas det även i bilden av hur mannen och kvinnan ska klä sig och se ut (Hirdman, s.53).

6

Hirdman poängterar att genuskontrakten förs vidare från generation till generation men att de kan omformas med tiden, samtidigt som styrkan i kontrakten även kan beror på ålder och socioekonomisk bakgrund. De olika särskillnaderna mellan män och kvinnor är något som har skiftat i större grad under de senaste decennierna, mycket i och med att kvinnor har tagit en allt större plats på arbetsmarknaden samt en ökad trend av att ta ut pappaledighet. Gunnel Forsberg har av den anledningen utvecklat en teori, med genussystemet som grund, som tolkar genuskontraktet utifrån ett mer geografiskt perspektiv. Forsberg använder sig av tre kontrakt; det traditionella genuskontraktet, det modernistiska genuskontraktet och det otraditionella genuskontraktet. Enligt Forsberg särskiljer sig de olika kontrakten genom olika grad av särhållning mellan könen, alltså grad av ojämställdhet. I samhällen som präglas av det traditionella genuskontraktet finns högst grad av särhållning mellan könen och således minst jämställdhet. Orter som istället kännetecknas av det otraditionella genuskontraktet har minst grad av särhållning och högst jämställdhet (Forsberg 1997, s. 56).

Uppsala, som är en studieort och som denna studie utgår från, kan karaktäriseras som ett samhälle med modernistiska genuskontrakt och kommer därför att analyseras med detta i åtanke. De modernistiska kontrakten präglar samhällen med en större integrering och med offentliga omsorgsformer. Bland annat Göteborg, Malmö, Stockholm samt residensstäder och utbildningsorter kännetecknas av de modernistiska genuskontrakten (Pettersson, 2002. s.8). Där finns integrering av båda könen på olika nivåer, bland annat inom olika beslutsorgan samt på en politisk nivå. Dessa orter är ofta även mer mångkulturella än i övriga landet, tack vare att många väljer att flytta till staden. Samhällets höginkomsttagare är till stor grad män samtidigt som det råder en relativ jämn fördelning av löner i dessa orter (Forsberg, 1997. s. 60). Inom de modernistiska genuskontrakten bygger kontrakt, enligt Lena Pettersson, mer på en funktionalistisk idé än patriarkala idéer (Forsberg, 1997, s.61).

I denna uppsattas kommer det modernistiska genuskontraktet främst att tolkas utifrån Hirdmans tre olika nivåer av kulturella och sociala beteenden; kulturella överlagringar, social integration och genom socialisering. Hirdman menar på att meningsskapandet skapas utifrån dessa nivåer. Hon använder nivåerna för att strukturera och påvisa att mannen och kvinnan är bundna och kopplade till skilda egenskaper, platser och sysslor (Hirdman, s.53). Fokus kommer ligga i att analysera uppkomsten och motivationen till vissa familjesituationer och relationer.

Kulturella överlagringar Hirdman beskriver genuskontraktet på en kulturell överlagringsnivå som historiska tankefigurer och uppfattning kring genus som historiskt sett avspeglats i samhället och även hos den enskilde individen idag. Exempel på detta kan vara den traditionella föreställningen om att relationen mellan man och kvinna ska te sig som en ”idealtypsrelation” där kvinnan har ansvaret i hemmet och för barnen medan mannen arbetar och ansvarar för att försörja familjen (Hirdman, s.53). Denna nivå fokuserar alltså främst på vilka traditionella roller mannen och kvinnan tar efter och uppfattar.

7

Social integration Genuskontraktet på en social integrationsnivå liknar Hirdman med mer konkreta kontrakt, mannen och kvinnan mellan, på mer lokala nivåer. Detta innefattar bland annat hur och varför olika yrken och sysslor förknippas med att vara manliga eller kvinnliga (Hirdman, s.53). Exempel på detta kan vara hur uppdelningen av sysslor och aktiviteter inom hemmet fördelas, samt hur de uppkommer. Hur de påverkas av politiska beslut tas också in i beräkningen på denna nivå.

Socialisering Den tredje och sista nivån, socialiseringen, beskriver Hirdman som existerande kontrakt på individnivå. Denna nivå tolkar således hur inövade rutiner, sysslor och mönster påverkar den enskilde individen (Hirdman, s.53). Exempelvis avser detta hur individer inom en familj påverkas av synsättet att pappan hanterar praktiska incidenter medan mamman hanterar de emotionella.

2.2 Från den enskilde mannens perspektiv Under de senaste åren har forskning kring maskulinitet, manlig identitet och män i allmänhet ökat och även expanderat inom nya fält, däribland platsidentiteter och relationen mellan maskulinitet, hemmet och arbetsplatsen (Longhurst, 2000. s.442). Denna studie kommer, som komplement till Hirdmans teori om genuskontraktet, även innefatta konceptet om hegemonisk maskulinitet. Teorin är definierad av Reawyn Connell och berör, jämfört med genuskontraktet, de dynamiska mönstren som finns kring genusbeteenden med fokus på det maskulina perspektivet (Connell, 2005. s. 81). Det finns många likheter med Hirdmans teori, bland annat menar Connell och Wood på att hegemonisk maskulinitet beskriver de gemensamt konstruerade föreställningarna om manlighet, där allt ifrån klädsel, beteende och uppfattningar spelar in. Framförallt diskuterar de uppfattningen om manlighet inom olika relationer, såsom män emellan på exempelvis en arbetsplats eller mellan män och kvinnor i kärleksrelationer (Connell och Wood, 2005. s. 347). Connell och Messerschmidt förklarar vidare att den vardagliga hegemoniska maskuliniteteten ses som en ömsesidig process av sociala konstruktioner som både uttrycks i män och kvinnors ageranden gentemot varandra. Förståelsen av hegemonisk maskulinitet grundas följaktligen både utifrån mäns och kvinnors inövade mönster (Connell och Messerschmidt, 2005. s.829).

I västvärlden beskrivs hegemonisk maskulinitet för närvarande som en vit heterosexuell och frisk man med heltidsarbete, familjens främsta försörjare och med en målmedvetenhet som riktas åt makt, karriär och självständighet (Connell och Wood, 2005). Dessa idealistiska karaktärsdrag som hegemonisk maskulinitet beskriver motsvarar inte nödvändigtvis verkliga drag hos faktiska män. I själva verket bör de tolkas som faktiska sätt som samhället konstruerar för att förstå sin egen maskulinitet och andras (Paechter 2006, s. 261). Denna hegemoniska maskulinitet kommer att tas i beaktande under analysen för att se hur väl den överensstämmer med respondenternas synsätt.

En betydande del av tidigare forskning kring hegemonisk maskulinet undersöker relationen mellan faderskap och maskulinitet. Föräldraskap är något som traditionellt sett inte varit inkluderat i hegemonisk maskulinitet (Buschmeyer, 2013. s. 291). Buschmeyer menar dock att

8

då sociala konstruktioner av maskuliniteter även inkluderar förändring och skillnader mellan män och maskuliniteter kan faderlig omsorg visa på en alternativ konstruktion av manlighet (Buschmeyer, 2013. s. 301). I Doucets studier menar han på att en barnorienterad maskulinitet kan ses som en kombination av traditionell maskulinitet ihop med traditionellt feminina element. En omhändertagande far måste alltså bejaka både hegemonisk maskulinitet och femininitet, vilket kan ses skapa nya typer av maskulinitet som hela tiden byter mönster och form men samtidigt måste hålla sig inom ramen för hegemonisk maskulinitet, som i grunden inte inkluderar primär omvårdnad (Doucet, 2006. s. 250). Faderskap har tidigare visats vara mer av en egenskap och fungerar som ett aktivt val, där faderns vilja och individuella rättighet spelar stor roll. Detta kan ställas i relation till moderskap som istället ofta uppfattas som ett obligatoriskt samhällsuppdrag (Brandth och Kvande, 2012. s.56). Då denna studie studerar pappor som valt att vara föräldralediga kommer deras uttryck av faderskap utvärderas utifrån definitionen av hegemonisk maskulinitet.

9

3. TRENDER KRING FADERSKAP I SVERIGE Tidigare forskning kring faderskap i Sverige utgår från förståelsen och vetskapen om det unika välfärdssystemet som präglar landet. Jämställdhetsdebatter introducerades i Sverige redan på 1970-talet, där ett stort fokus har legat i att förändra attityden till män, maskulinitet och den traditionella fadersrollen. Av den anledningen finns mycket tidigare forskning kring maskulinitet och faderskap från denna tidsperiod (Plantin, 2015. s.3). Jalmert skrev 1984 att en majoritet av svenska män var positiv inställda till jämställdhet, både i hemmet och på arbetet (Jalmert 1984, hänvisad till i Plantin 2015. s. 5). I samma studie visade Jalmert att svenska män ofta betonade vikten av att vara en aktiv och omhändertagande pappa. Dock visade det sig även att majoriteten av dessa män upplevde att det, av olika anledningar, var svårt att leva upp till denna bild av faderskap. Jalmert fann att olika faktorer kopplade till var individ gjorde att männen hade svårt att leva upp till sin positiva syn på jämställdhet och faderskap (Jalmert 1984, hänvisad till i Plantin 2015. s.5). De svenska männen ansågs därför vara moderna och djärva i teorin men gammalmodiga och traditionella i praktiken (Plantin, 2015. s.3). Detta är något som denna studie ämnar studera vidare och jämföra respondenterna emellan.

Under det senaste decenniet har forskning kring faderskap i Sverige istället haft ett stort fokus på samhällets inverkan på val om föräldraledighet och familjekonstruktioner. Tidigare studier visar på att majoriteten av svenska män är positivt inställda till att skaffa barn, dock under ett senare skede i livet (SCB 2009). Medelåldern för förstagångspappor är 31 år, medan motsvarande ålder för kvinnor är 29 (SCB, 2011). Tidigare forskning kring arbetsliv och familjeliv visar på att pappor med småbarn ofta finner det svårt att kombinera de två. Detta har visats vara extra påtagligt i Sverige och andra länder med välfärdssystem, där båda föräldrarna har lika stor rätt till föräldraledighet. I en jämförande studie, som utfördes i åtta olika europeiska länder 2006, upplevde framförallt de svenska papporna stress och stora svårigheter i att kombinera arbetslivet och familjelivet (van der Lippe et al. 2006. s. 43).

Trots myndigheters och forskares förundran över den relativt långsamma takten av ökad pappaledighet utgör Sverige det land vars pappor tar ut flest föräldralediga dagar i hela Europa (Duvander, 2014. s.14). Tidigare studier har försökt att finna orsaken och motivationen till uppdelningen av föräldraledigheten i Sverige, där en av förklaringarna sägs bero på en stark vilja att förhålla sig till de traditionella faders- och modersrollerna inom familjen. Förklaringen om traditionella faders- och modersroller hos svenska män speglar diskussionen ovan om genuskontraktet. Studier visar på att pappan, utifrån denna traditionella syn, förses med en sekundär föräldraroll då barnen är små. När barnen blir större och lär sig leka och kommunicera har det dock visat sig att fadersrollen utvecklas (Forsberg, 2009. s.6).

En annan förklaring till den långsamma utvecklingen har förklarats med den ekonomiska situationen som bakgrund. Då män generellt sätt ofta tjänar mer och har mer etablerade positioner på arbetet än kvinnor påverkas familjens ekonomi oftast mindre om pappan jobbar och mamman tar ut föräldraledighet. Detta då föräldrapenningen baseras på förälderns årliga inkomst (Plantin, 2015. s.9). Andra studier visar på att trendens utveckling också kan bero på svenska arbetsgivares negativa inställning till att män har tagit ut föräldraledighet (Haas och Hawang, 2000. s. 80). Under de senaste åren har det dock skett en förändring kring attityden till föräldraledighet. Haas och Hwangs studie, under 2007, visade till exempel på att män i allt

10

större utsträckning uppmuntrades att ta ut föräldraledighet och att stanna hemma för att ta hand om sina barn (Haas och Hawang, 2007. s. 44). Vissa forskare argumenterar istället för att föräldrasystemet gör det enklare för familjer med traditionella åsikter kring moderskap och faderskap att överlämna majoriteten av dagarna till mamman (Bekkengren, 2002. s.15). Av denna anledning har systemet fortsatt att utvecklas och allt fler dagar har gått över till att bli reserverade för den enskilda föräldern. Studier på denna förändring, som begränsat föräldrarnas frihet att välja fördelningen av föräldradagarna, har visat på att antalet ledighetsdagar uttagna av män har ökat (Försäkringskassan, 2011). Idag är hela 90 dagar reserverade till var förälder inom familjen (Försäkringskassan, 2017).

Många tidigare studier har visat på att flertalet pappor har utryckt att faderskapet har varit ett sätt för dem att mogna och att relationen med barnen har utvecklat nya aspekter hos deras personlighet. De har utvecklats genom att få större ödmjukhet eller ett inre lugn, vilket har bidragit till att de blir mer tålmodiga. Studierna visar även på att pappor i allt större grad menar på att de blir alltmer ansvarstagande, samtidigt som de också får en känsla av empati och respekt för andra (Plantin, 2001. s.26). Dessa egenskaper har enligt Klinth och Johansson bidragit till att fler pappor i Sverige finner det vara av stor vikt att spendera mer tid med sina barn. Många har även utryckt att de åtminstone vill spendera mer tid med sina barn än vad deras egna pappor gjorde, när de själva var barn (Klinth och Johansson, 2010. s.5).

11

4. METOD För att kunna fånga pappors attityder till och upplevelser av faderskap och föräldraledighet utfördes studien med en kvalitativ metod. Kvalitativa metoder kan bidra med ingående information och ger även en större och djupare inblick i ett specifikt ämne eller område. Kvalitativa metoder kan därför vara att föredra vid undersökningar där forskaren vill studera beteenden och upplevelser i olika sociala sammanhang (Hay, 2010, s. 99). För insamling av primär information beslutades att använda kvalitativa intervjuer. Genom intervjuer kan de intervjuades tankar och erfarenheter bidra till en djupare förståelse kring det studerade ämnet. De intervjuade kan motivera komplexa beteenden, åsikter och personliga erfarenheter av faderskap och dess sociala strukturer, vilket annars inte skulle framgå enbart av textanalyser och statistiska undersökningar (Hay, 2010, s 101). 4.1 Val av intervjupersoner Då studien främst syftar till att fånga specifika tankar och upplevelser av faderskap valdes intervjupersonerna, i så stor utsträckning som möjligt, utefter några utvalda krav. Jag hade som mål att finna fem pappor i Uppsala som relativt nyligen hade fått barn och som antingen var eller planerade att vara pappalediga inom en snar framtid. Önskan om att barnen skulle vara relativt unga baserades på idén om att papporna då sannolikt skulle komma ihåg sina erfarenheter och tankar, både kring pappaledigheten samt hur föräldraskapet påverkat dem och deras familjer. Inom ramen för denna studie ansåg jag detta vara mer lämpligt än att rama in intervjupersonerna efter ålder och socioekonomisk bakgrund. Medvetet försökte jag ändå välja pappor med störst spridning i yrkesgrupp, ålder och sociala sammanhang. Detta gjorde jag i hopp om att få större variation i svaren samt för att få en mer representativ helhetsbild av ämnet. En del av studiens fokus ligger i att utreda valet av fördelningen av föräldradagarna mellan man och kvinna; därför beslutades att enbart studera familjer med tvåkönade förhållanden. Detta var för att kunna göra bättre kopplingar papporna emellan samt för att kunna relatera till teorier och tidigare forskning. Studien utgår från pappans vinkel och erfarenheter, därför bestämde jag att endast fokusera på intervjuer med pappor och inte ihop med mammor. Genom att enbart utföra intervjuerna med pappor har tidigare studier visat på att de intervjuade kan tala mer fritt och öppet om relationer i familjen samt om egna upplevelser (Plantin, Månsson och Kearney, 2003. s.6).

4.2 Förarbete inför intervjuer Innan utförandet av intervjuerna med papporna genomfördes ett förarbete som inkluderade val av teorier, utifrån studiens fokus, samt en djupare undersökning av tidigare forskning inom faderskap. De kvalitativa intervjuerna bör syfta till att besvara arbetets frågeställningar och vinkla insamlad empiri utifrån de erfarenheter och uppfattningar de intervjuade har kring ämnet (Kvale och Brinkmann, 2009, s.39). Flowerdew och Martin talar om hur en noggrant utfört förarbete förbereder forskaren inför intervjuerna, genom att denne sätter sig in i ämnet vilket förenklar utformandet av intervjufrågor. Flowerdew och Martin menar också på at forskaren skapar en förståelse för de intervjuades situationer, något som i sin tur kan minska risken för missförstånd under

12

intervjuerna. (Flowerdew och Martin, 2005, s.125). Forskaren är det primära instrumentet under intervjuerna vilket kan orsaka en viss subjektivitet i studien; utformningen av frågorna är därför viktiga (Flowerdew och Martin, 2005, s.125). En tydlig intervjumall arbetades därför fram för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. För att ytterligare rama in arbetet och för att sedan kunna dra mer relaterade slutsatser utgick intervjumallen från tre framtagna teman. Dessa teman ämnade besvara syftet utifrån olika infallsvinklar som framförallt baserades på teorin om genuskontraktet och med utgångspunkter från teorin om hegemonisk maskulinitet. Med teorierna som grund för intervjuerna ämnade jag kunna identifiera teoretiska generaliseringar och allmänna teoretiska begrepp utifrån intervjuerna.

De tre valda temana som intervjumallen följde baserades alltså på Hirdmans tre olika nivåer inom genuskontraktet: kulturella avlagringar, social integration och socialisering. Även för studiens tre frågeställningar beslutade jag att basera dessa på olika nivåer och av den anledningen följde jag följande teman i intervjuguiden:

Faderskap och familjesituation

Detta tema ämnade öppna upp intervjun på ett avslappnat sätt med enkla och okomplicerade frågor. Temat som helhet ämnade beröra de intervjuade pappornas familje- och livssituation, vardagliga mönster, praktiska upplägg samt avvägningar mellan uppdelning av föräldraledighet och vardagssysslor.

Påverkan av närmaste omgivning

Det andra temat avsåg öppna upp för djupare och mer ingående frågor om pappornas olika livserfarenheter som kan ha påverkat deras sätt att se på faderskap. Jag ämnade även beröra diskussioner om relationer och påverkan från omgivande vänner, partners, arbete och egna föräldrar under detta tema.

Erfarenheter utifrån eget faderskap

Det sista temat ämnade fånga hur papporna upplever sitt eget faderskap, vad faderskapet bidragit med samt hur deras faderskap förändrats med tiden. Frågor som berörde hur papporna påverkats av samhällets normer samt hur de ser på maskulinitet och jämställdhet inkluderades, med öppna frågor, också i detta tema.

Frågorna utformades medvetet på ett så öppet sätt som möjligt. Studien berör teman och ämnen som annars kan uppfattas och tolkas som personliga och känsliga, därför beslöts att formulera dem på ett indirekt sätt utan att nämna känsliga påståenden och utryck. Detta för att undvika obekväma situationer och för att tillåta de intervjuade att öppna upp sig på en nivå som de själva kände sig bekväma med. Samtliga intervjupersoner fick i förväg reda på att studien ämnade undersöka pappors attityd och erfarenheter av faderskap och pappaledighet utifrån deras egna erfarenheter som pappor samt utifrån deras egen uppväxt. Denna information gavs för att de intervjuade skulle få chansen att förbereda inför intervjun, vilket jag hoppades skulle leda till mer genomtänkta svar på de svårare och mer personliga frågorna. Jag beslutade dock att begränsa informationen till detta, för att svaren skulle vara spontana och inte för förberedda och konstruerade.

13

Ytterligare avvägningar som gjordes, för att få så raka och ärliga svar som möjligt, var främst att utföra intervjuerna på ett semistrukturerat sätt, där mina förskrivna frågor och teman fungerade som en bas för intervjuerna. Syftet med semistrukturerade intervjuer är att låta de intervjuade tala mer fritt och öppet samtidigt som forskaren med sina förberedelser endast leder de intervjuade åt de ämnen denne vill beröra. De semistrukturerade intervjuerna kan, enligt Hay, öppna upp för mer avslappnade konversationer mig och de intervjuade emellan, där de intervjuade är tänkta att tala mest (Hay, 2010, s.110). Genom att låta de intervjuade tala mer öppet och fritt hade jag förhoppningar om att intervjuerna skulle ha utrymme att komma in på oväntade och intressanta ämnen som inte nödvändigtvis behövde var inkluderade i min intervjuguide, vilket således kan bidrar till ett större djup i studien.

Med förhoppningen att bygga upp en tillit och trygghet under intervjuerna strävade jag efter att ha samtliga intervjuer på lugna och avslappnade platser. Av den anledningen föreslog jag, inför samtliga intervjuer, att träffas över en fika. Med en mer avslappnad miljö hoppades jag på att få mer öppna konversationer och ärliga svar på de relativt personliga frågorna som intervjuerna innefattade. För att ytterligare framställa intervjun som en avslappnad konversation beslöt jag mig för att inte anteckna något under intervjuerna; istället spelade jag in samtliga intervjuer, med de intervjuades tillåtelse. Genom att rikta allt mitt fokus mot de intervjuade hoppades jag på att ytterligare bidra till en avslappnad och öppen miljö där jag enkelt kunde ställa följdfrågor som jag kanske annars hade kunnat gå miste om. För att få en mer personlig konversation och kontakt såg jag också till att samtliga intervjuer utfördes ansikte mot ansikte. Detta ansåg jag vara viktigt för att de intervjuade skulle kunna känna tillit till mig och för att jag skulle kunna få en bättre uppfattning av de intervjuade. Utöver detta bidrar muntliga intervjuer till mindre risk för missförstånd, tack vare följdfrågor och uppföljningsfrågor. De intervjuade fick chansen att bestämma själva var de ville träffas för att underlätta för dem och deras familj. Intervjuerna ägde således rum på olika platser och med några dagars mellanrum. Utöver detta tog jag även beslutet att låta papporna benämnas med alias i uppsatsen för att ytterligare öka chansen till ärligare svar, detta informerades alla pappor om innan intervjun startade. Av den anledningen är samtliga namn som nämns i denna uppsats alias för de intervjuade och deras anhöriga. Inför intervjuerna förberedde jag mig även personligen genom att utföra en testintervju på en bekant. Denna intervju spelade jag in för att i efterhand kunna reflektera över min egen intervjuteknik och således ta lärdom från detta.

4.3 Utförande av intervjuer Den semistrukturerade uppbyggnaden medförde, som önskat, att intervjuerna utövades som en diskussion där de intervjuade talade mest. Strukturen gjorde det även möjligt för mig att ställa frågor kring ämnen som de intervjuade tog upp; trots att de inte nödvändigtvis var relevanta för min studie så bidrog de ytterligare till en mer lojal och öppen konversation. Den första intervjun ägde rum med Tom i en park vid frukosttid. Tom valde att komma dit utan sina barn för att underlätta intervjun. Utomhusmiljön och att utföra intervjun i kombination med att äta frukost bidrog till en lugn och avslappnad stämning. Den andra intervjun utfördes en vecka senare med Isak och hans dotter på ett café i Uppsala. Även cafémiljön bidrog till en balanserad och avspänd intervju, vilket öppnade upp för en intressant konversation. Att den intervjuades dotter var med bidrog förmodligen också till att samtalet blev mer avslappnat. Det gav mig även en

14

möjlighet att ta in hur Isak var som pappa inte bara via ord utan även med egna observationer. Detta kan, enligt Hay, bidra till ytterligare förståelse och insikt i den intervjuades situation (Hay, 2010, s 101). Den tredje och fjärde intervjun, med Magnus och Fredrik, ägde rum hemma hos papporna. Intervjun med Magnus hölls i köket medan sonen sov i rummet intill. Under intervjun med Fredrik satt dottern med vid vardagsrumsbordet. Hemmamiljön bidrog med helt nya typer av intryck som också visade upp mer personliga sidor hos papporna. Den sista intervjun, med Mathias, hölls även den på ett café utan sonen. En sammanställning av respondenterna syns i Tabell 1 nedan.

Alla intervjuer gav olika och givande konversationer och intryck som jag upplevde som ärliga och öppna. Förutom Tom, som jag träffat ett fåtal gånger, hade jag inte tidigare träffat eller pratat med någon av de övriga papporna. Att jag tidigare hade träffat Tom uppfattade jag inte påverka resultatet av intervjun, den skilde sig inte avsevärt från de övriga intervjuerna. Den avslappnade miljön och de semistrukturerade strukturen hjälpte och fyllde sitt syfte. Samtliga pappor var mer än villiga att svara på alla frågor och jag lät dem medvetet tolka frågorna fritt för att eventuellt komma in på oväntade spår. Mindre tystnader bidrog också till att de intervjuade hann tänka fritt och bygga vidare på sina egna resonemang, något som jag fann mycket givande och intressant.

Respondent Ålder Barn Yrke Intervjutillfälle

Tom 24 2 Elektriker Park

Isak 31 1 Ingenjörsstudent Café

Magnus 29 1 Läkare Hemma

Fredrik 31 1 Blivande jurist Hemma

Mathias 35 1 Teknikutvecklare Café

Tabell 1. En sammanställande tabell över studiens respondenter

4.4 Efterarbete Intervjuerna utfördes med några dagas mellanrum och på så sätt hade jag möjlighet att gå igenom varje intervju separat. Efter varje intervju noterade jag egna tankar och intryck från intervjun, där inkluderades även intressanta observationer som inte senare skulle gå att fånga via ljudinspelningen. Transkriberingen hjälpte mig både att minnas de olika intervjuerna samt att få en överblick över samtliga intervjuer. Transkriberingen kändes även nödvändig för att kunna se samband och göra relevanta kopplingar. Redan efter försa transkriberingen kunde jag finna samband med teorier och tidigare forskning. Detta hjälpte mig att styra och fokusera mer på givande frågor under de övriga intervjuerna.

15

5. EMPIRI OCH ANALYS

5.1 Faderskap och familjesituation För de fem pappor jag träffade gick det att urskilja både många likheter och olikheter i hur deras olika familjesituation såg ut. Det varierade om papporna redan hade varit pappalediga eller om de skulle vara det framöver; samtliga planerade dock att ta ut föräldraledighet. Jämfört med statistiken från Statistiska Centralbyrån, där genomsnittet av papporna i Sverige tog ut en fjärdedel av de föräldralediga dagarna, använde respondenterna minst en tredjedel av de totala dagarna. Den pappa som tog ut minst ledighet skulle vara ledig i 6 månader och jobbade 80 % under två månader innan sin ledighet. Den pappa som skulle ta ut mest ledighet skulle vara ledig i över ett år. Det visade sig dock att uppdelningen av ledigheten och omvårdnaden inte enbart skulle gå att mäta utifrån antalet uttagna pappadagar. Samtliga pappor hade på ett eller annat sätt varit lediga precis i anknytning till födseln av deras barn, antigen med hjälp av pappadagar, semester eller med uppehåll från skolan.

Fredrik, som är 31 år gammal och läkare, lever ihop med sin fru, som är arkivarie. De bor tillsammans i Uppsala och har en dotter som är 7 månader gammal. Fredrik förklarade under intervjun, likt många av de andra papporna, vikten av att vara hemma tätt inpå förlossningen vilket var ett sätt för honom och hans fru att anpassa sig till omställningen det innebar för dem att få barn:

Jag var ledig 7 veckor i början också, så jag var ledig ganska länge och tog ut lite semester, komp och några pappadagar. Det var väldigt skönt, jag hade nog inte kunnat se att jag hade kunnat gå tillbaka redan efter två veckor faktiskt, det hade inte funkat. Det var så mycket liksom, inte bara för mig, utan inte minst för min fru (”Fredrik”, 2017).

Både Tom och Magnus stannade också hemma med sin fru och sina barn efter förlossningen, dock framför allt med anledningen av att deras barn var sjuka. De båda förklarar omställningen som ansträngande och jobbig av denna anledning. De uttrycker även att det var av största vikt att de var hemma för att kunna hjälpa sina fruar att ta hand om barnen då de var sjuka. Tom är 24 år och jobbar som elektriker. Han lever ihop med sin fru som också är 24 år och ingenjörsstudent. De har två barn ihop varav det ena är ett och ett halvt år och den yngre är 4 månader gammal. Den äldsta sonen går ännu ej på förskola utan är hemma med nya sonen och Toms fru. Tom har själv inte tagit ut någon pappaledighet, och i och med att frun studerar har hon endast tagit uppehåll från sina studier, därmed har de inte tagit ut några föräldralediga dagar hittills. Tom står alltså som familjens försörjare medan mamman är hemma med barnen på dagarna. Detta innebär också att det framför allt är hans fru som tar hand om barnen på nätterna de dagar Tom ska iväg och jobba. I Toms familj finns vissa kopplingar till genuskontraktets första nivå om kulturella överlagringar. Detta då det utifrån sett kan uppfattas som att han och han fru lever utifrån de traditionella faders- och modersrollerna, där Tom har ansvaret för att försörja familjen medan hans fru har ansvar för hemmet och barnen. På kvällarna, när Tom kommer hem, uttryckte han dock att ansvaret för barnen och hushållssysslorna direkt lämnas över till honom då hans fru är i stort behov av en paus. Tom förklarade att:

16

Uppdelningen har blivit som den är då min fru pluggar och jag jobbar. /…/ Vi har kört på vad som har varit praktiskt, inte för att den ena ska vara hemma, båda vill ju vara hemma. Jag tror vi gör det som känns rätt istället för att tänka på jämställdhet och såna där saker hela tiden, vi kör det som funkar (”Tom”, 2017).

Detta visar istället på att det inom Toms familj finns relationer och ansvar på andra nivåer som inte enbart kan mätas utifrån vem som är hemma och vem som arbetar. Likt förståelsen om det modernistiska genuskontraktet spelar här den praktiska avvägningen roll för uppdelningen av föräldraledighet. På en social integrationsnivå delar Tom och han fru på sysslorna i hemmet i så stor grad som möjligt och detta utan att väga in vad som anses manligt eller kvinnligt.

I och med att varken Tom eller hans fru tidigare tagit ut någon ersättning för sin ledighet har de nu tillsammans sparat ihop ett helt års ledighet, vilket gör det möjligt för Tom att i sommar gå på föräldraledighet – det känns faktiskt jättebra, jag ska vara borta i mer än ett år (”Tom”, 2017). När Tom går på föräldraledighet kommer han att vara hemma tillsammans med sin fru fram till och med slutet av augusti, då hon planerar att återuppta sina studier igen. Då blir det Toms tur att ta hand om barnen mer självständigt. Han berättade att han ser fram emot detta och ser framför sig att han och sönerna ska göra aktiviteter så som att fika, plocka svamp, baka och leka i parken.

I Fredriks familj har han och hans fru istället valt att dela lika på föräldraledigheten - Det var så att min fru var ganska tydlig med att hon absolut ville att vi skulle dela det 50/50 (”Fredrik”, 2017). Fredrik förklarade under intervjun att han till en början var lite tveksam till att dela lika i och med att de då skulle förlora en del pengar. Vidare förklarade han att det hjälper att hans fru precis har fått nytt jobb med bättre lön. Dock berättade han att nu när han är pappaledig och står med facit i hand inte längre ser det som ett problem, utan tycker snarare att det är skönt att vara hemma från jobbet. Han återkom dock snabbt till frustrationen över den förlorade inkomsten - Men som sagt så är det lite surt varje månad den 25e. Jag är mer fokuserad på att tjäna pengar än vad min fru är (”Fredrik”, 2017). På en kulturell överlagringsnivå kan Fredriks familj inte anses följa ”idealtypsrelationen” då de rent statiskt delar lika på föräldraledigheten. Detta kan delvis förklaras av familjens ekonomiska förutsättningar som underlättar för dem vid valet om att dela på ledigheten, något som stämmer in på städer med modernistiska genuskontrakt. Att vara pappaledig var dock, berättade Fredrik, något som var ganska självklart för honom. Detta av flera skäl, dels för att få ta en paus från jobbet samt för att han helt enkelt har inställningen om att det inte fanns ett alternativ att inte vara ledig. Trots att Fredrik faller in under definitionen om hegemonisk maskulinitet i det avseendet att han är en vit heterosexuell man, likt alla respondenter, samt har ett fokus på arbete och pengar tar han alltså även ansvaret i hemmet och för sitt barn.

Magnus, som är 29 år, tog ut sin juristexamen för 4 månader sedan och har sedan dess varit pappaledig. Han bor i Uppsala ihop med sin fru, som även hon studerar, tillsammans har de en 8 månader gamla son. Magnus berättade att han totalt kommer vara ledig i 10 månader, av 18 och att han således passar på att vara ledig innan han börjar jobba som advokat i Stockholm.

17

Att det skulle bli 10 månader är ju inget politiskt eller aktivistiskt ställningstagande eller så. Jag märker dock hur viktigt det är, jag tror att det är viktigt att vara pappaledig om man vill ha jämställda relationer och om man vill vara en hel pappa (”Magnus”, 2017).

För Magnus del står ingen, för närvarande, som främste försörjare av familjen då ingen av dem ännu arbetar. Utifrån en kulturell överlagringsnivå kan både Magnus och hans fru anses ta den traditionella modersrollen. Magnus framställde sin pappaledighet som ett sätt, eller en chans, för honom att bli en hel pappa. Han förklarar detta med att han förutom att utföra vardagliga rutiner som att laga mat, diska och plocka undan, även får chansen att prata och umgås mycket med sin son genom att exempelvis läsa sagor och leka med honom. - Jag försöker utnyttja tiden jag har med honom nu och skapa nåt band (”Magnus”, 2017). Detta visar även på att det inom Magnus familj är en jämn fördelning av rollerna och därmed också sysslorna på en social integrationsnivå. Sysslorna i hemmet har, likt Toms familj, ingen specifik koppling till mamman eller pappan.

Det stärkta bandet mellan pappa och barn var något som även 31-åriga Isak talade mycket om under intervjun. Isak är student och bor tillsammans med sin fästmö, som är 30 år och narkossjuksköterska, och deras dotter som är 10 månader gammal. Isak är sedan 2 månader tillbaka pappaledig på heltid och kommer totalt att ta ut 6 månaders föräldraledighet. Isak berättade att även hans partner, lik samtliga pappors partners, var hemma under de första månaderna. Även Isak, som hade sommarlov när dottern föddes, var då hemma de första två månaderna. Utifrån deras familjesituation har motivationen till deras fördelning av föräldradagarna grundats i att Isak kan var flexibel och delvis ledig, i och med att han studerar, samt att de gemensamt får mer ersättning under de dagarna hans sambo tar ut. I detta fall påvisas delvis Plantins förklaring om hur ekonomiska situationer påverkar uppdelning av föräldraledighet. I Isaks fall är det dock hans fru som tjänar mest och som således står som den främste försörjaren i familjen. Detta menar Isak delvis har varit en anledning till att hon har tagit ut fler föräldradagar, i kombination med att han samtidigt kan vara ledig under lov. För Isak var det viktigt att få ta ansvar och vara ensam med dottern, mycket på grund av att han upplevde att bandet mellan honom och hans dotter försämrades när han gick tillbaka till att börja plugga igen, efter de första två månaderna.

/… / då var jag ju inte så poppis, men det är ju inte så konstigt. Det blev det ju mest att jag fick diska och fixa med maten och så där istället. Helst av allt ville man ju bara mysa med henne. Så det är ju en väldigt stor skillnad nu när jag får ha henne själv på dagarna (”Isak”, 2017).

Isak beskriver sin tid som pappaledig som en rolig och mycket givande tid. Han menar på att pappaledigheten är en chans för honom att få vara nummer ett i dotterns värld. För honom handlade det även om att få möjligheten att ta ansvar själv och låta sambon lämna över ansvaret och kontrollen till honom. Isak berättade att hans sambo har haft svårt att släppa kontrollen och att överlåta ansvaret helt till honom, något som han och hans sambo förstått varit genomgående

18

för fler föräldrar de träffat via deras föräldragrupp1. Detta visar på en mångsidig syn på genuskontrakten inom familjen, kring vilka roller som antas. Å ena sidan står Isaks fru som familjens främste försörjare, samtidigt som hon har en viss vilja att vidhålla de traditionella faders- och modersroller inom familjerna. I och med att Isak nu är pappaledig tvingas, enligt Isak, hans sambo dock att släppa kontrollen och att lita på honom. Detta menar Isak har stärkt honom i sin roll som pappa – Man växer ju som förälder när man ser att allt går bra, att hon överlever och man får ha allt ansvar själv (”Isak”, 2017).

Oron inför att själva ta ansvar för och ta hand om barnen var något som också framgick vid samtliga intervjuer. Mathias som är en 35 år gammal teknikutvecklare lever i Uppsala tillsammans med sin 31 åriga fru, som är veterinär. De har tillsammans en dotter som är 5 månader gammal. Under min intervju med Mathias berättade han om första gången han själv skulle ta hand om dottern. Han delade då även med sig av sin oro inför detta tillfälle – Jag var orolig för att missa tecken på trötthet, att det skulle ta för lång tid att värma mat och att det inte skulle fungera ordentligt med flaskmatningen (”Mathias”, 2017). Vidare berättade Mathias att det dock hade gått över all förväntan och att dottern hade varit mycket nöjd och skrattat för första gången. Oron Mathias och de andra papporna upplevde är en intressant aspekt ett perspektiv om genuskontraktet. Oron kan delvis anses bero på ovanan att hantera och ansvara för barnen, men kan också grundas ur idén om att pappan inte traditionellt sett inte har det absoluta ansvaret för barnet. Samtliga pappor nämnde att denna oro även uttryckts av deras partners till en början, och därför verkar det främst handla om en generell ovana, också i detta fall. Mathias uttryckte att det nämnda tillfället gav honom självförtroende, vilket han ansåg sig behöva för att våga vara själv med dottern inför sin kommande föräldraledighet. Mathias har alltså inte påbörjat sin pappaledighet på fulltid än men har, sedan dottern blev 4 månader, varit hemma en halvdag i veckan. Hans fru började således redan då att gå tillbaka till sitt jobb och fick, som Mathias antyder, då tidigt en anknytning till sin vanliga vardag igen. Under Mathias halvdagar prioriterar han att leka och lära hemma samt att vara ute med sin dotter, detta för att vänja henne vid hans och hans frus vanliga miljöer.

För de olika familjerna visade det sig variera en del kring vad papporna och familjerna i övrigt tog sig för att göra med sina barn och även på sin egen fritid. Samtidigt som de uttryckte att de uppskattade att spendera tid ensamma med sina barn menade de också på att det vardagliga mönstret kunde tendera att bli aningen långtråkigt. När den traditionella synen på fadersrollen överges och istället övergår till en mer aktiv papparoll, innebär detta mer aktivt omhändertagande som inte enbart innebär praktisk hantering och roliga aktiviteter med barnen. På en social integrationsnivå kan denna roll anses mindre stimulerande på en viss nivå men också mer givande på grund av en eventuellt stärkt relation till barnet. Synen på detta varierade en del mellan de pappor som redan varit eller är pappalediga, jämfört med de som ännu inte varit det. Alla pappor menade på att de mestadels var hemma under dagarna med sina barn, med undantag för någon uteaktivitet. Magnus, som just nu är pappaledig, upplever att det han tar för sig att göra ständigt är beroende av sonen och hans dagsform. Han berättade att han inte lika ofta umgås med kompisar nu när han är pappa, mycket på grund av att han själv inte har

1 En föräldragrupp är en mötesplats för blivande föräldrar som träffas i mindre grupper för att öka sina kunskaper, ventilera och diskutera kring graviditet, förlossning samt barns behov och utveckling (Landstinget Sörmland, 2017)

19

orken att aktivt ta kontakten. Dock tar han gärna med sig sonen under de tillfällen han väl umgås med kompisar, beroende på tillfället. Han uttryckte dagarna med sonen som:

Att man ena dagen kan känna att det är väldigt mycket att bara vara med sonen och sen en annan dag kan det kännas fantastiskt att jag får så mycket tid med honom och då känna att det är det viktigaste som finns (”Magnus”, 2017).

Isak, som också är pappaledig, gav också uttryck åt att även om han uppskattar tiden med sin dotter så värdesätter han också att göra andra saker än att enbart vara hemma. Isak poängterade att det som förälder är lätt att bli inrutad och endast se problem i situationer och i vardagen. Likt Mathias och hans fru berättade Isak att han och hans sambo är anpassningsbara och att de därför inte upplevt att de känner sig begränsade i vardagen. Isak, som tränar mycket, tar istället alltid med sig dottern och försöker till största mån anpassa henne till sin vardag. Han berättade att han ofta tränar utomhus med kompisar och att de då brukar turas om att hålla i dottern och med att underhålla henne. På en social nivå har Isak alltså bejakat sina sidor som aktiv pappa samt på ett naturligt sätt sett till att integrera dessa sidor i sin vardag.

Tom, som ännu inte har varit pappaledig, tycktes uppleva tiden med sina barn annorlunda mot de andra papporna. Han poängterade att han och hans fru mestadels är hemma med barnen och att de inte heller umgås mycket med kompisar – min familj är min kompiskrets så vi bara är, vi hänger och myser med barnen (”Tom”, 2017). Han upplevde det också som att han var mer fysisk med barnen medan hans fru var med pedagogisk. Detta förklarade han med att han gärna busade, bakade och spelade boll med barnen medan hans fru istället är mer pedagogisk och gärna sitter ner och lär ut saker. Denna uppdelning av egenskaper och aktiviteter kan på en social integrationsnivå å ena sidan anses överensstämma med idén om att Tom utför mer manliga aktiviteter och sysslor med sina barn, medan hans fru på motsvarande sätt agerar de kvinnliga. Å andra sidan är det framförallt Tom som lagar mat, bakar och diskar vilket på samma sätt motbevisar Hirdmans teori. Vidare visar Tom även egenskaper från vad som betraktas som hegemonisk maskulinitet och även hegemonisk femininitet. Dessutom förklarade han även att i och med att han har två barn upplevde han också att det till och från kan vara aningen kämpigt att ta hand om dem själv. Lite skämtsamt utryckte han det som att:

/…/ det är lite lurigt att vara själv med barnen, det går bra så länge inte båda bryter ihop samtidigt. Jag har dock köpt hörlurar som fungerar som hörselkåpor med brusredusering som tar bort allt barnskrik, det är otroligt skönt (”Tom”, 2017).

Trots detta försöker han ständigt uppmuntra sin fru, som annars gärna stannar hemma, att gå ut och göra saker på egen hand. Likt Tom och de andra papporna berättade även Fredrik att han uppskattar att mysa och ta det lugnt ihop med sin dotter. På frågan om hur Fredrik upplever vardagen hemma med sin dotter svarade han - Det är ju mysigt och när hon är på bra humör är det kul men det kan ju variera om man säger så. / … / Ibland ligger vi bara på sängen och jag lyssnar på radio medan hon borrar runt (”Fredrik”, 2017). Han påpekade även att de är mitt uppe i att flytta till hus och, sedan starten av sin pappaledighet, har han därför haft mycket att göra med visningen av lägenheten. Detta menar han har varit skönt för att samtidigt ha något annat att också fokusera på och ägna sig åt. Känslan av att vara understimulerad som ledig och

20

ensam med barnen är inte nödvändigtvis unikt för pappan, det är mycket möjligt att så även är fallet för mamman. Det går däremot att notera att uppskattningen av att vara hemma med barnen själv varier bland papporna. Oavsett om pappaledigheten och det aktiva faderskapet är helt frivilligt och motiverat kan Hirdmans idé, om att roller och egenskaper är bundna till vissa kön, ifrågasättas på en kulturell integrationsnivå. Sysslor, egenskaper och ageranden visas snarare vara mer flexibla och är, likt idén om det modernistiska genuskontraktet, ett tecken på en ökad jämställdhet mannen och kvinnan emellan. Upplevelsen från samtliga pappor var att de är positivt inställda till att vara pappalediga och att det gått över förväntan. Vidare poängterade många av dem hur pappor i deras omgivning istället inte upplevt pappaledigheten som motiverande utan tråkig. Denna aspekt kommer att tas upp i kommande del om påverkan av närmaste omgivning. 5.2 Påverkan av närmaste omgivning Motivationen till uppdelningen av föräldraledighet har bevisligen skiljt sig åt och upplevelserna likaså. Det framkom dock att alla pappor hade upplevt att deras inställning till faderskap och pappaledighet endast till viss grad delades av andra pappor i deras omgivning. Magnus menar att – För de som är i min ålder verkar det för det mesta som ett ganska naturligt inslag i gatumiljön, att det kommer en pappa med en vagn (”Magnus”, 2017). Denna uppfattning delar han även med samtliga respondenter som varit pappalediga. Både Fredrik och Isak berättade däremot om vänner som tidigare varit pappalediga men som endera hade avbrutit sin ledighet eller inte valt att vara ledig med sitt andra barn. Detta då de inte fann ledigheten givande utan snarare tråkig och understimulerande. Fredrik nämnde att hans vän valt att enbart vara ledig någon dag i veckan. Han berättade att han tror att detta beror på att denne är en väldigt aktiv person som dessutom har en karriärtjänst på universitetet – Han lever i en familj som är mer uppbyggd kring att mannen vill göra karriär och så har ju vi inte behövt tänka med våra yrken, jag kanske tänker så ibland men inte min fru (”Fredrik”, 2017). Fredriks beskrivning av sin manliga vän kan, utan att veta mer om dennes situation och egen inställning, ses som typiska drag från den traditionella synen av hegemonisk maskulinitet med influenser av historiska genusfigurer kring vad som förväntas av en man. Denna bild skiljer sig från hur respondenterna resonerade kring sitt beslut om att vara pappalediga. Vidare påpekade också Fredrik att han själv enbart varit ledig i tre veckor och att han av den anledningen ännu inte hunnit känna sig understimulerad. Trots hans syn på faderskap tycks han även besitta egenskaper kopplat till hegemonisk maskulinitet som i att han uppfattar sig själv vara mer fokusera på pengar och karriär än sin fru. Som läkare menar han däremot att det är väldigt vanligt att ta ut pappaledighet, vilket underlättade hans familjs beslut om att dela lika på ledighetsdagarna.

Isak nämnde istället två gamla kompisar som han arbetade med inom flygvapnet innan han började studera till civilingenjör. Dessa kompisar jobbar inom - lite mer manliga yrken – som Isak uttrycker det. Den ena är VVS-försäljare och är tveksam till att ta ut pappaledighet då han fann det vara tråkigt och segt - /… / han blev rastlös så han ska nog inte vara ledig så mycket nu när andra barnet kommer (”Isak”, 2017). Den andre vännen är polis och även han är, enligt Isak, obeslutsam när det gäller att ta ut ledighet. Isak berättade att detta delvis tycks bero på motstånd från vännens jobb. Vidare uttryckte Isak att han tycker detta är synd då han, innan han fick barn, hade en bild om att vara pappaledig ihop med sina vänner. Uppfattningen Isak

21

har om dessa män kan anses vara typiska konstruktioner av vad han uppfattar vara manligt. Detta som i att det är manligt att arbeta inom ett maskulint yrke och att ta avstånd från det aktiva faderskapet. Samtidigt gick det även att urskilja hur denna uppfattning, enligt Isak, inte faller in under hans bild av faderskap.

Av de pappor som deltog i studien och som arbetar tycks ingen ha stött på något motstånd kring ledigheten från deras arbetsplatser. Många av dem hänvisade till att ledigheten är deras rättighet. Däremot berättade både Tom och Mathias att de mottagit negativa åsikter och kommentarer, från kollegor, kring sina beslut att vara lediga på sina arbetsplatser. Mathias som är teknikutvecklare på ett litet företag, där det till den största delen jobbar män, menar på att företaget har en omodern företagskultur där ledningsgruppen inte uppmuntrar medarbetarna att ta ut ledighet. Tom, som jobbar som elektriker, arbetar enbart med män vilket han utryckte bidrar till en arbetsmiljö som är mycket – macho. Även Toms kollegor har uttryckt att de upplevt det vara ansträngande att vara pappaledig och att vara hemma med familjen. Tom som ska vara hemma i över ett år har fått motta flera oförstående kommentarer kring sitt beslut:

Mina kollegor förstod inte riktigt, de undrade vad jag skulle göra så länge och undrade hur jag skulle ha råd att leva på en så låg månadsersättning. Men det spelar inte så stor roll för mig, jag brukar inte lyssna så mycket på vad andra säger. Jag behöver inte göra så mycket på dagarna och jag tror vi klarar oss ganska bra (”Tom”, 2017).

Tom, som inte tidigare varit hemma ensam med sina barn, har alltså inställningen att de klarar sig med föräldraersättningen och att han hellre tar på sig rollen som en mer aktiv pappa än att följa kollegornas inställning. Även Tom berättade dock att han upplevde sina kollegors inställning som mer manlig, han diskuterade kring att manlighet för honom framförallt var förknippad med att vara macho. Denna uppfattning kan grundas i idén om genuskontrakt på en social integrationsnivå, där Toms sätt att agera faderskap inte uppfattas fylla den roll som hans kollegor förknippar med faderskap.

Många av papporna nämnde, i anslutning till konversationen om deras arbetskultur, att de funderat över hur de i framtiden ska kunna kombinera en karriär och familjeliv. Magnus, som har en kommande karriär som advokat, förklarade att han såklart också ville ha en karriär och nå långt men dock inte på bekostnad av familjen. Han berättade att hans föräldrar alltid prioriterade att vara hemma och närvarande, vilket är något han också vill kunna ge till sin son – /…/ samtidigt som jag har förstått att det ju inte handlar så mycket om tiden i sig utan mer att man verkligen är närvarande när man väl är hemma (”Magnus”, 2017). Isak, som fortfarande studerar, är däremot, likt Fredrik, inte övertygad om att han behöver ha en karriär så länge han finner ett tillräckligt välkvalificerat jobb som han är nöjd med. Även Isak berättar om hur hans föräldrar jobbade mycket men att han ändå upplevde dem båda som närvarande. Han minns att han ofta gjorde mycket aktiva saker, som att spela fotboll och pingis, med sin pappa samtidigt som han även var hemma mycket.

Tom berättade istället om sin pappa som var relativt frånvarande, vilket berodde mycket på att han jobbade och startade eget. När Tom umgicks med sin pappa var det främst under pappans ledighet att de brukade resa, fiska eller jobba på huset. Likt Klinth och Johanssons (2010) studie uttryckte Tom att trots att han väldigt gärna vill vara mer närvarande med sina

22

barn än vad hans egen pappa var, så vill han också gå i sin pappas fotspår genom att strata eget och bli förtidspensionär vid 40 års ålder. Det går att urskilja att respondenterna tar ut mer föräldraledighet än vad tidigare generationer har gjort och därmed deras egna pappor. Diskussionen om relationen mellan familjeliv och arbete visade sig dock vara tvetydig. Respondenternas förutsättningar ger dem möjligheten att vara hemma med barnen och att sedan komma tillbaka till eller börja sina karriärer. Detta grundas främst i ekonomiska förutsättningar, i kombination med att vissa av dem studerar och på så sätt enkelt kan vara lediga. För respondenterna finns generellt sett en stark vilja att vara närvarande i familjen, samtidigt som de inte vill släppa tanken om en seriös karriär eller yrke. Deras förhoppning verkar uteslutande vara att det ena inte ska utesluta det andra. Detta återspeglar återigen hur det aktiva faderskapet både speglar traditionella maskulina och feminina sidor.

Även Fredriks pappa jobbade mestadels, medan hans mamma var hemma med honom och hans syskon. Detta tycks dock främst bero på en vilja att bevara de traditionella rollerna inom familjen, då Fredrik berättade lite skämtsamt att hans mamma inte litade på att hans pappa skulle klara av att ta hand om barnen själv. Under intervjun med Isak framkom ytterligare antydningar på att män i pappornas omgivning kan ha en annan syn på vilka roller pappan och mamman ska anta i familjen. Han berättade om sin sambos morfars reaktion på att han skulle vara pappaledig och hemma själv med dottern. Enligt Isak tyckte morfadern att – man ju inte kan vara nån jäkla blöjpappa, alltså en pappa som är hemma och byter blöjor (”Isak”, 2017). Vidare utryckte Isak, lite humoristiskt, hur synd han tycker om mormodern som ensam fick byta blöjor på fem barn.

Det sjuka är ju att man känner sig lite duktig när man får uppskattande blickar av folk när man byter blöjor och tar hand om henne ute på stan. Det får ju aldrig min sambo till exempel (”Isak”, 2017).

Isak lever i en annan generation än denne morfader vilken kan antas ha påverkat hans syn på faderskapet. Vidare har varken Isaks föräldrar eller han själv tagit efter denna typ av överlagringar utan agerar, på en social integrationsnivå, sitt faderskap på ett mer jämställt sätt. Reaktionen av människor han möter visar dock att deras konstruktion av manlighet och faderskap inte vanligen stämmer överens med hur respondenterna agerar. Utifrån respondenternas iakttagelser kan inte uppfattningen om vad som anses vara faderligt, på en social integrationsnivå, vara helt obundna till vissa egenskaper. Empatin hos en pappa, som vanligen förknippas med moderliga egenskaper, förvånar alltså fortfarande omgivningen till en viss grad.

Många av papporna nämnde skillnaden i hur de bemöts på stan jämfört med deras partners. Det skilde sig däremot åt på vilket sätt papporna upplevde detta. Många menade, som nämnt, att det var vanligt förekommande i deras närmaste umgängeskrets att pappor tog ut ledighet och tog hand sina barn. Trots detta hade papporna som deltagit i föräldragrupper och varit på öppna förskolan2 träffat väldigt få andra pappor där, något som många återigen tyckte bidrog till att

2 Öppna förskolan är en öppen mötesplats för barn och föräldrar. Där kan föräldrar umgås med sina barn och andra föräldrar genom lek, sång och eget skapande. Verksamheten är kostnadsfri och kräver ingen anmälan (Pelle Svanslös öppna förskola, 2017).

23

de kände sig duktiga och speciella. Att pappor är lediga och hemma kan idag anses som vanligt förekommande, vilket också framgick av Magnus. Att de utagerar sitt faderskap med ömsinta och omhändertagande sidor upplevs dock fortfarande väcka uppmärksamhet. Å andra sidan berättade Magnus att han till och med upplevt att han ansetts som mer attraktiv och manlig i sin roll som pappa - Alltså att man kan få intrycket av att det är ett plus då man visar att man kan ta ansvar och att man kan ta hand om familjen (”Magnus”, 2017). Ytterligare iakttagelser om hur faderskapet och pappaledigheten visats påverka papporna kommer kommande avsnitt att gå in mer på.

5.3 Erfarenheter utifrån eget faderskap Under delen om faderskap och familjesituation presenterades framförallt pappornas vardagliga rutiner samt tankar kring dessa. För de pappor som varit eller är föräldralediga upplevde majoriteten att känslan av att bandet mellan dem och deras barn förstärktes av pappaledigheten. I detta avsnitt kommer känslor och upplevelser att diskuteras, samt hur detta band påverkat papporna på ett mer individuellt plan.

Som tidigare nämnt och som Plantins (2015) studie visade, angav många av papporna att pappaledigheten och faderskapet bidragit till en mognad och utvecklig av deras personlighet. Många av papporna pratade även om kontraster de upplevt i kombination med att ta på sig papparollen. Magnus, som tidigare arbetet inom försvaret, beskrev denna kontrast dels som komisk och dels som inte helt okomplicerad:

Att gå från att vara i en miljö som är väldigt grabbig med mycket pang-pang och hög disciplin, till att tillsammans sitta på öppna förskolan med sonen och sjunga och kramas, den kontrasten är stor men mycket berikande. Jag tror det är nyttigt, både för mig och min son, att jag visar att han framöver kan komma till mig både med praktiska och känslosamma saker (”Magnus”, 2017).

Magnus beskrev sig själv som en trygg person, som inte tidigare haft svårt att plocka fram sina mjukare sidor, dock menar han på att han tillsammans med sonen aktivt måste plocka dessa mjuka sidor för att kunna ge sin son den trygghet och närhet han tror att han behöver. Dessa mjuka sidor på en socialiseringsnivå är traditionellt sätt inte förknippade med fadersrollen. Detta visar dock inte på att detsamma gäller för mammor, som på en kulturell överlagringsnivå förväntas ha dessa egenskaper på ett annat sätt än pappor. Magnus menar på att den tryggheten han känner förmodligen underlättat för honom i hans fadersroll. Detta då han påstod att det annars förmodligen skulle bli svårare att ta sig an de mjukare sidorna som ett barn behöver - /… / om man är väldigt osäker som kille och vill vara väldigt macho kan det förmodligen vara lite jobbigt, om man då inte tidigare har utforskat dessa sidor hos sig själv innan man får barn (”Magnus”, 2017). Detta aktiva val och framtagandet av mjukare sidor var något som de övriga papporna också nämnde och även uppvisade, vid de intervjuer då barnen deltog. Återigen skildras bilden om att mer manliga sidor förknippas med att vara macho och aningen osäker. För respondenterna visar faderskapet en tydlig mognad och det aktiva valet om att ta fram dessa emotionella och mjuka sidor verkar, på en socialiseringsnivå, vara ett sätt för respondenterna ta föräldrarollen.

24

För Tom, som är yngre är de övriga papporna, kan faderskapet snare ha givit honom den trygghet Magnus talade om. Tom förklarade under intervjun att trots att han var – klar med att gå ut och festa och leva det livet (”Tom”, 2017) – innan han fick barn så upplevde han kontrasterna som stora. Han uppfattar sig själv idag som en bättre och tryggare människa, detta mycket på grund av sin familj. Han upplever även att han har mognat med fadersrollen då han inte längre påverkas lika mycket av vad andra i hans omgivning gör eller anser om saker. Detta återkopplar bland annat till hur han valt att inte ta åt sig av sina kollegors negativa inställning till hans pappaledighet. Istället för att - /… / vara osäker och ständigt följa strömmen /… / (”Tom”, 2017) - gör Tom nu det som passar honom och hans familj bäst - /… / innan skulle jag aldrig stå och baka och så till exempel (”Tom”, 2017). Här pekar Tom på hur hans agerande på en social integrations nivå inte stämmer in med bilden han själv haft på vad som kopplas till manliga- och faderliga aktiviteter. Trots detta verkar han inte uppleva det som ett problem. Vidare hoppas Tom på att hans kommande pappaledighet ska bidra till att hans fru ska känna att hon kan börja studera igen. Detta tror Tom ska bidra till att deras relation utvecklas då det förhoppningsvis bidrar till andra samtalsämnen än barn.

De övriga papporna beskrev, likt Tom och Magnus, att även de levde liv som mest innebar lugnare aktiviteter, ofta ihop med sin partner. Många av papporna beskrev dock hur relationen med deras respektive partner har förändrats sedan de blev föräldrar. Med barnet i fokus för förhållandet upplevde samtliga att tiden för och med varandra inte längre var lika självklar, något som papporna såg som utmanande. Däremot kunde de samtidigt känna att föräldraskapet också stärker relationen med sina partners samt skapade en ny form av relation. Under intervjun med Mathias nämnde han hur sammanhållningen, mellan honom och hans fru, stärks i och med att de båda – /…/ tillsammans har något att ta hand om och älska, som vi båda tycker är otroligt viktigt (”Mathias”, 2017). Även Fredrik och Magnus nämnde att relationen stärkts under och framförallt efter jobbigare perioder. För Magnus och hans fru, vars barn föddes med spädbanskolik, uppstod en form av kris efter födseln vilket fick dem att fundera över om – /…/ vi verkligen var rätt virke för att vara föräldrar (”Magnus”, 2017). Denna kris bidrog också, enligt Magnus, till att de i början av sitt föräldraskap hade svårt att känna och förstå den stora glädjen många föräldrar tidigare pratat om. Nu när sonen är fri från symptomen kan de dock känna glädje och lycka tillsammans vilket, enligt Magnus, har stärkt deras relation mycket.

Även för Fredrik och hans fru innebar dotterns födsel en form av chock. Fredrik berättade att chocken till största del drabbade hans fru då hon upplevde stora förväntningar på moderskapet, dels förväntningar från samhället och dels egna förväntningar. För Fredrik själv handlade chocken inte till stor del om förväntningar på sitt faderskap utan snarare om förståelsen om att livet generellt skulle förändras.

Man märker att det fortfarande finns en del åsikter om att mamman är bättre än pappa på nåt sätt och att mamman är viktigare för barnet. Det är förmodligen därför jag inte tänkt på mitt faderskap i samma utsträckning som min fru (”Fredrik”, 2017).

Med åsikter och idéer om de traditionella faders- och moderrollarna kan det alltså uppstå en form av prestationsångest, som enligt Fredrik då främst riktas åt mamman. Många av papporna nämnde hur denna starka vilja att prestera som förälder blev mer påtagligt med sociala medier.

25

Detta då sociala medier verkade påverka både mamman och pappan på en annan nivå än vad normer i samhället gjorde.

Även Isak och hans sambo har tänkt mycket på faderskap och moderskap i relation till omgivningens och deras egna förväntningar. Utifrån intervjun med Isak fick jag intrycket av att han hade en mycket positiv inställning till att ta ut pappaledighet. För honom innebar pappaledigheten en chans för honom att få vara nummer ett i dotterns värld, något som jag märkte både uppskattades av honom och hans dotter. Han menar också på att det förmodligen är väldigt lätt, för pappan, att komma undan en del ansvar och omvårdnad om han inte är hemma själv med barnen – det är ju så inrotat på något vis att pappan inte har det absoluta ansvaret för barnen, så vill inte jag ha det (”Isak”, 2017). Isak avslutade, likt många av de andra papporna, med att prata uppskattande om de ensamma stunderna med dottern och stoltheten han kan känna när hon tittar på honom med en avgudande blick.

26

6. AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER 6.1 Faderskap och familjesituation Utifrån studien, där fem pappor har studerats med hjälp av kvalitativa intervjuer, har samband och olikheter gått att finna respondenterna emellan. Motivationen till att vara pappaledig varierar och likaså uppfattningen av faderskap. Samtliga pappor var till en början lediga i kombination med födseln av barnet. Detta främst för att tillsammans med sin partner anpassa sig till förändringen det innebär, rent praktiskt och personligen, att bli förälder. Till största delen var papporna frivilligt lediga, framför allt under de första månaderna av barnens liv.

Samtliga pappor var, som tidigare nämnt, lediga mer än den svenske genomsnittspappan (SCB, 2014). Som empirin pekat på visar dock inte statistiken, över antalet uttagna dagar, alltid på en sanningsenlig bild av hur familjesituationen ser ut. I Toms familj kommer det exempelvis, rent statistiskt, se ut som att det endast är han som har varit hemma med barnen och detta ett och ett halvt år efter att första barnet föddes. Egentligen följer de en traditionell uppdelning då frun är hemma i två år medan han jobbar, vilket möjliggörs av fruns möjlighet att ta uppehåll från sina studier. Detta påvisar Plantins studie från 2015 kring hur ekonomiska aspekter har en stor inverkan vid uppdelningen av föräldraledigheten (Plantin, 2015. s.9), vilket också följer det modernistiska genuskontraktets idé om att praktiska anledningar är förklaringen till valda roller inom familjen. Inga aktiva beslut togs alltså i Toms familj om att upprätthålla och öka jämställdheten, med avseende på en kulturell överlagringningsnivå. Det är dock tydligt att de, enligt Tom, inte uppfattar relationen som ojämnställd. Detta kan bero på deras ökade uppdelning på sociala integrationsnivåer samt på en socialiseringsnivå.

De övriga papporna lyfte istället att valet om att vara en aktiv pappa inkluderade föräldraledigheter och framförallt av anledningen att de vill upprätthålla jämställdheten mellan dem själva och deras partners, vilket även det stämmer överens med Plantins studie (Plantin, 2015. s.2). Något som är värt att nämna i detta avseende är återigen hur ekonomiska aspekter spelar stor roll för beslutet att dela ledigheten mer lika mellan föräldrarna. För de respondenter som hade möjligheten att ta ut mer ledighet fanns ofta bra förutsättningar ekonomiskt för att möjliggöra detta. Antingen på grund av bra ersättningar från den egne arbetsgivaren eller för att båda föräldrarna arbetade och därför bidrog med en stadigare inkomst.

Vidare uppskattade alla pappor att mysa och spendera tid med sina barn men motivationen till att stärka bandet med sina barn varierade. Den tredje mest avgörande faktorn var hoppet om att stärka detta band. Detta var något samtliga pappor, som varit ensamma med sina barn, poängterade som en stark motivation till att vara ledig och att ensam ta hand om sitt barn. 6.2 Påverkan av närmaste omgivning Respondenterna tycktes påverkas olika mycket av sin närmaste omgivning och från olika håll. Den närmaste omgivningen som främst tycks påverka dem och deras attityd till faderskap och pappaledighet var egen uppväxt samt vänner och kollegor. Respondenterna mindes sina egna pappor som närvarande under deras uppväxt, dock exemplifierades detta mest med att de tillsammans umgicks genom att utföra aktiviteter ihop. På social integrationsnivå kan denna typ av relation, barnet och pappan emellan, uppfattas som en traditionellt manlig fadersroll. Denna typ av relation verkar många av respondenterna vilja ta efter. Vidare tycks respondenterna,

27

utöver dessa egenskaper, även vilja vara mer närvarande och aktiva på ett mer emotionellt sätt också.

Det aktiva faderskapet kan således utveckla en ny typ av hegemonisk maskulinitet, vilket också delvis motsäger Hirdmans teori om de förutbestämda genusrollerna. Det är dock värt att nämna att den faderliga maskuliniteten som exemplifieras i denna studie också tenderar att bli hegemonisk på det sätt att samtliga pappor utgör en grupp heterosexuella och vita män med de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att kunna ta ut ledighet. Det går utifrån respondenternas svar att se hur de anser sin syn på faderskap, och därmed också deras uppfattning av faderlig maskulinitet, vara den rätta. På samma sätt som de tenderar att tycka att de pappor som generellt sätt framstår som mer macho och som aktivt avstår från att ta ut pappaledighet är mer maskulina, verkar de också nedvärdera deras prioriteringar och tankar kring faderskap. Med den ökande trenden av uttagna pappadagar kan det framstå som att synen och definitionen av hegemonisk maskulinitet kommer att förändras med tiden och även inkludera den faderliga maskuliniteten. Trots att dessa sidor inte är förknippade med den traditionella fadersfiguren och heller inte hegemonisk maskulinitet visar ändå studien på en vilja vara en aktiv pappa där det aktiva faderskapet, på en socialiseringsnivå, även inkluderar emotionell närvaro. 6.3 Erfarenheter utifrån eget faderskap Utifrån Connells teori om hegemonisk maskulinitet kan papporna anses bejaka både hegemonisk maskulinitet och femininitet. Detta kan anses vara ett traditionellt sätt att resonera, med genuskontraktets nivåer i åtanke. Studien tycks snarare visa att respondenternas emotionella och mjuka sidor till stor grad har bejakats hos dem redan innan de fick barn men att de stärks med den aktiva fadersrollen. Denna roll kan utifrån sett ses som ett aktivt val men verkar, till skillnad från Brandth och Kvandes studie (2012), snarare handla om att ta rollen som förälder och inte just rollen som pappa.

Vidare har studien påvisat att sättet att agera faderskap tycks skilja sig åt innan och efter pappaledigheten. Inställningen till faderskap tycks även påverka vilken typ av relation respondenterna vill ha med sina barn. Likt Plantins studie tycks framförallt de emotionella sidorna samt en ökad vilja av att spendera tid med sina barn öka med pappaledigheten (Plantin, 2015. s.14). Således tycks pappaledigheten bidra med ett ökat ansvar från pappornas sida. Detta som i att de engagerar sig i sina barns liv på socialiseringsnivå. Detta verkar, enligt papporna själva, underlätta avsevärt av att vara hemma ensamma med barnen.

När papporna ensamma ansvarar för barnen får deras partners möjligheten att tidigare återgå till sin vardag och sitt arbete. På samma sätt har studien också visat på att pappaledigheten givit papporna perspektiv på arbetet och familjelivet. Van der Lippes studie om hur svenska pappor har svårare att förhålla sig till arbete och familjeliv kan därför antas delvis bero på överhängande kulturella överlagringar, där pappan arbetar samtidigt som han vill vara mer aktiv och leva upp till rollen om det aktiva faderskapet. Som Isak nämnde under sin intervju kan det förmodas vara svårare att knyta an till sitt barn om inget eget ansvar eller omhändertagande inkluderas i vardagen. Således förknippas faderskapet mer till sekundär omvårdnad, likt Forsbergs studie (Forsberg, 2009. s.6). I denna studie, där samtliga respondenter är eller ska vara pappalediga tycks ledigheten istället ha givit dem en känsla av

28

absolut och primärt ansvar för sina barn. Detta trots spridda reaktioner och invanda mönster om moderliga och faderliga roller. Det kan dock sägas att denna insikt och denna vilja att ha det primära ansvaret, på grund av de traditionella mönstren som konstruerar faderskap och moderskap, måste bejakas på ett aktivt sätt. Detta kan spegla hur den traditionella synen på en kulturell överlagringsnivå, trots aktiva val om att en jämställd uppdelning på en social integrationsnivå och socialiseringsnivå, fortfarande präglar inställningen till faderskap och därmed relationen till barnen. 6.4 Sammanställda slutsatser Att vara pappaledig ansågs vara en självklarhet för dem alla, dock skilde sig motivationen till uppdelningen av föräldraledigheten. Studien har visat på främst tre avgörande faktorer till valet om antal pappalediga dagar: praktiska anledningar, viljan att upprätthålla ett jämställt förhållande med sin partner samt viljan att stärka bandet med sitt barn.

Trots skilda åsikter från vänner och kollegor verkar respondenternas inställning till faderskap och pappaledighet inte påverkas avsevärt av dessa. Bilden av faderskap och valet av uppdelningen verkar främst grundas från egen uppväxt samt samförstånd inom familjen.

Studien har slutligen visat på att pappaledigheten kan bidra till att sätta perspektiv på värderingar kring arbete och familj, där ökad omvårdnad med primärt ansvar samt ökad jämställdhet inom familjen kan bli en ny prioritering, i och med att sysslor, aktiviteter och roller delas upp. 6.5 Förslag på vidare forskning För att utveckla studien framöver kan liknade forskning utföras i fler städer för att bidra till ytterligare variation av socioekonomisk bakgrund hos respondenterna, vilket kan vidareutveckla studien med en intressant vinkel och bredd. Vidare kan uppföljande studier utföras med denna studies respondenter, för att fånga hur inställningen till faderskap och pappaledighet förändras med tiden.

29

REFERENSER Tryckta källor Connell, R.W. (2005). Masculinities, upplaga 2. Cambridge: Polity Press. Flowerdew, R och Martin, D. (2005). Methods in Human Geography, upplaga 2. Pearson Education. England. Hay, I. (2010). Qualitative Research Methods in Human Geography, upplaga 3 Oxford University Press, Canada. Kvale, S och Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun, upplaga 2. Studentlitteratur, Sverige. Elektroniska källor Brandth, B., and Kvande, E. (2012). Free choice or gentle force? How can parental leave change gender practices? In: A.-T. Kjørholt & J. Qvortrup, eds. The modern child and the flexible labour market. early childhood education and care. Buschmeyer, A. (2013). The construction of ‘alternative masculinity’ among men in the childcare profession. International review of sociology. Connell, R.W and Messerschmidt, J.W. (2005). Hegemonic masculinity: rethinking the concept.Gender and society. Connell, R.W., and Wood, J., 2005. Globalization and business masculinities. Men and Masculinities. Doucet, A. (2006). Do men mother? fathering, care, and domestic responsibility. Toronto: University Of Toronto Press. Duvander, A-Z. (2014). Män, föräldraledigheten och föräldraförsäkringen. I Män och Jämställdhet.

Forsberg, G. (1997) Rulltrapperegioner och social infrastruktur i Om makt och kön - i spåren av offentliga organisationers omvandling SOU 1997:83 s. 35-69.

Forsberg, L. (2009). Involved parenthood: Everyday lives of Swedish middle-class families. Linköping, Sverige: Linköpings universitet. Haas, L och Hwang, P. (2000). Programs and policies promoting women’s economic equality and men’s sharing of child care in Sweden. Från Haas et al. Organizational change and gender equity: International perspectives on fathers and mothers at the workplace. London, England. Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

30

Johansson, T och Klinth, R. (2008). Caring Fathers - The Ideology of Gender Equality and Masculine Positions. Johansson, T och Klinth, R. (2010). Nya svenska fäder. Umeå, Sverige. Longhurst, R. (2000). Geography and gender: masculinities, male identity and men. Marsiglio, W;Day, R.D och Lamb, M.E. (2000). Exploring fatherhood diversity: Implications for conceptualizing father involvement. Paechter, C. (2006). Masculine femininities/feminine masculinities: power, identities and gender. Gender and education, Pettersson, L. (2002). Genus och arbete: vad berättar forskningen från 1990-talet? Plantin, L. (2001). Mäns föräldraskap. Om mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet. Göteborg, Sverige : Göteborgs universitet

Plantin, L. (2015). Fathering across Work and Family Life: On Contemporary Fatherhood in Sweden. Chapter 5. Malmö, Sverige: Malmö Universitet. Plantin, L; Månsson, S. A och Kearney, J. (2003). Talking and Doing Fatherhood: On Fatherhood and Masculinity in Sweden and England. Pleck, J.H och Masciadrelli, B.P. (2004). Paternal involvement by U.S. residential fathers: Levels, sources and consequences. Van der Lippe, T; Jager, A och Kops, Y. (2006). Combination pressure. The paid work–family balance of men and women in European countries. Webbaserade källor Försäkringskassan. (2010). Föräldrapenning—försäkringsutveckling och analys. Svar på regeringsuppdrag 2010-04-15 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a24fe01e-0df7-4f6d-8db6-beeac93754c0/rupp31780_10.pdf?MOD=AJPERES Hämtad: 2017-03-30 Försäkringskassan. (2017). Föräldrapenning. https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/nar_barnet_ar_fott/foraldrapenning Hämtad: 2017-03-29 Landstinget Sörmland. (2017) http://www.landstingetsormland.se/Halsa-vard/sjukhus/Malarsjukhuset-Eskilstuna/Eskilstuna/barnmorska_mse/Foraldrainformation/Foraldragrupp1/ Hämtad: 2017-05-20

31

Pelle svanslös öppna förskola. (2017). http://svanslös.se/info/verksamheten Hämtad 2017-05-20

SCB, Statistiska Centralbyrån. (2014). Föräldrapenning. Antal utbetalade nettodagar, antal mottagare och belopp efter region och kön. År 1999 – 2014. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__SF__SF0101/ForaldraPenning/?rxid=40e645a9-2f28-461c-92f2-ec4cf603c29a Hämtad: 2017-03-29 Intervjuer ”Tom”, småbarnspappa bosatt i Uppsala. Utfärdad 2017-04-09 ”Isak”, småbarnspappa i Uppsala. Utfärdad 2017-04-13 ”Magnus”, småbarnspappa i Uppsala. Utfärdad 2017-04-21 ”Fredrik”, småbarnspappa i Uppsala. Utfärdad 2017-04-25 ”Mathias”, småbarnspappa i Uppsala. Utfärdad 2017-04-28

32

APPENDIX Intervjumall

Faderskap och familjesituation Detta tema ämnar beröra hur fädrens familje- och livssituation ser ut. De vardagliga mönstren, praktiska upplägg samt avvägningar mellan uppdelning av föräldraledighet och vardagssysslor. Berätta lite kort om dig själv och din familj.

Hur gamla är du/din partner? Vad jobbar du och din partner med? Hur många barn har ni och hur gamla är de?

Hur ser fördelningen av föräldraledighet ut i din familj?

Skulle du och i så fall hur skulle du ändra på fördelningen, om det fanns möjlighet till det?

Vilka faktorer har spelat störst roll i valet och uppdelningen av föräldralediga dagar i din familj?

- *Ge eventuellt förslag som dessa:* - Ekonomi - Jobb (så som karriär, speciellt yrke etc.) - Vilja (att umgås med barnet, att ha ett jämställt förhållande)

Hur ser en vanlig dag ut hemma hos er? Har din relation till din partner förändrats sedan ni fick barn och av föräldraledigheten? Hur mycket hade ni planerat inför att skaffa barn? Upplevelser utifrån egen uppväxt Här berörs olika livserfarenheter som kan ha påverkat sättet att se på faderskap. Här berörs relationer och påverkan från omgivande vänner, partners, arbete och egna föräldrar. Hur upplever och ser du på faderskap?

- Jämfört med din egen pappa? - Jämfört med pappor i din omgivning?

Hur mycket tror du att ditt agerande har påverkats av ovanstående? Hur uppfattar du att din familjs fördelning av föräldraledighet betraktas i jämförelse med i din umgängeskrets?

- I jämförelse med dina föräldrar? Hur vanligt är det att ta ut pappaledighet i din umgängeskrets?

33

- På din arbetsplats? Hur ställer sig dina kollegor till din pappaledighet (kvinnor och män – skiljer det sig)? Hur uppfattar du att din arbetsgivare ställer sig till pappaledighet jämfört med mammaledighet? Erfarenheter utifrån eget faderskap Detta tema berör hur fädren upplever sitt eget faderskap och hur det har påverkat deras självbild samt hur det har förändrats med tiden. Influenser från samhällets normer vävs också in här samt hur de ser på maskulinitet och jämställdhet. *Politiken har ju förändrats och går mot att fler dagar reserveras till den enskilda föräldern. Det talas även mycket om hur svenska pappor tar större ansvar och om lattepappor etc. Upplever du att det finns ett krav från samhället om hur du som pappa ska vara som pappa? Känner du att det finns krav, från samhällets håll, på hur du ska vara och agera som man och, framförallt, pappa.

- Skiljer sig dessa bilder åt, tycker du? - Hur mycket påverkas du av den bilden?

Kan du ge förslag på några positiva effekter pappaledighet har givit dig (och din familj)?

- Finns det istället några negativa effekter? Hur har din relation till din dotter/son förändrats av föräldraledigheten? Tycker du att din relation till ditt barn skiljer sig jämfört med din frus relation till barnet? Vad tror du det beror på i så fall? Hur involverad är du i din dotters/sons liv?

- Har det förändrats med tiden? Anser du att du har förändrats sedan du blev pappa? På vilket sätt i så fall? Hur har ditt sociala liv påverkats sedan du fick barn? Hur förhåller du dig till bilden om manlighet och faderskap i relation till varandra? Vad är det bästa med att vara pappa?