Koi Rosrte I l. clte.fredctkrö rDetta nunurer ar NledlerrsNr n är rn ckt iros Ekonomi-Print AB.

Stockholm. i ntrrentber 1002

I detta nummer:Från redaktionenOrdföranden har ordetIddtävling om minnesmzirkeSandra Rovios berättelseOm "Tyhjä syli"Finnungen dramatiserad"Aideistä parhai n" fi lmat iserasFallet Fleetwood igenStåls penningFlykten från Norge 1940Leena fick tre systrarDen 6 decemberÅter på sin karelska arvejordOm Sirpo Virtanen-utställnin gen

Nya uppsatserVarför två enkäter?RFK-info, På gång i lokalförenin_earnaFinskt pass billigare än vi trott!

I ntista nummer:Om andra krigsbarn (grekiska. spanska m fl).Flerberättelser, bl. a. om adopterade kr-igsbarn.

Direktanslutna till RFKMedlemsavgiften för direktanslutnin-q till RFK är 150

kt'. pcr lrr Tidningen ingal i prisct.

I Tto:-._-lvlllngNästa nurlmer av MecllemsN),tt utkommer i bör-jan ar

m:u's 2003. deadline 2,1 febr. därefter början av juni. seprem-ber och decentber.

PrenumerationÅ.sprenrro..ation SEK 80:-- (för icke-medlemmar)

til1 RFK:s pg 424 54 91 - 5.

I Finland (och övriga vrirlden) l0 Euro till Kai Ros-nell" bankkonto (Porin Osuuspankki) -570081 116212.eller RFK:s konto ovan. Glöm inte ange namn, adressoch vad betalningen avser.

Re dqktione n för M e dle nts l,{y tt :Irja Olsson. ansvari-u lrt-uivarc. Arcnt'u'acen 5.

tl06.l8 Cär'le. Tel 026- 167678. E-post:i I o.olssott. gl e @ te I iu. t'otttKai Rosnell, c hetied aktijr ( red i -ucri n g. I a1, or.r r ).Köliingsr'. 10. 7l I 42 KnivsLa. Tel: 0lE-380fi)9.E-pcrst: kai ro,ureII@ ltonte.s('Doris (Gui)Enranuelsson. NIjölnerhacken l-5. J rr.I 7-1-18 Sundbl,berg. Tel: 0E-733i I 87. E-post:

g, Lr i. st u re @ b t'e dlta tt tl. tt er

Jornra Enochsson. Vitsippev. I6.2rl3 -19 Hiran". Tel

0.+ I 3-25 827. E-post: e tr o c lt s s o r t @ I t e r t r. u tfo r,-. s e

Yieno Mårtensson, Portl,rr'. 20. -5.12 3l Mariestacl.Tel 050 I - 10790. E-post:

ro rdnta rte n s son @ lt ()lnt u i l. L' ont

Trd,wrMAnnu ett f'ulln'ratat nunlncf al vår medlemstidnins Iis-

-uer fi'amf'ör dig.Dct f-örefäller sont om medlen.unarna. och prenurnerante-

rna. uppskattur innehållct.Det är redaktionens arribition att fortsätta irtt belysa

krigsbarnsverksarrheten under kri-ret och dess fbljder all-sidigt oclr seliöst.

En ar,delning sonr saknas i detta nummer är "inlä-ug-

debatt". Htjr av dig rled synpunkter på innehållet. idierom r eportage. DEBATTER{ NIER{!

En hel dcl fc»-sknin-u har gjorts i ämne1 finska kri-ss-barn. nren oerhört nryckct iirerstår. Paul Epäit1,s iGijtebor-shar-nrecl sin Lrppsats (se siclan l3) vrsat att rran kan finnarnycket intressant ät,en i cndra arkiv än Riksarkivet. Lands-arkiven ocl.r liknande har ju dct lokala rraterialet vilketti tläter specialstudi er.

Närheten till ett om1ättande arkiv är dock in-uen -raranrif ijr eftektivitet. r,ilket lisas av upplö1lnin-uen av fallet BjörnFleetu ood. som vi skrev om i förla nutnret.

Det visade si-u att svaren på de fr'å-eor sont stailldes isambanc'l nred art pojken skulle adopreras fanns i Hiälp-konimittins eger arki\,! (Se sidan 7!)

I det samnranhanget vill.jag poängrel'a atr Pertti Kar,6nsundersöknin-c av stiitistiken 1ör barnon.rl-rändertagande iHetsinglbrs. som jag citerade it'örra numret. inte kan tass()nr en "\'etcnskltpli-s sanning". Fiir säkla slutsatser krär,,s

rurer tbrsknins.Aven onr det f'örekont att t'öriildrar/nttlcirar passade på

tilllället att "duntpa" oönskirde barn till Sverige. så r ar detingtrlunda normalt. Det "normala" är snarare det sonr br--

skrivs i boken "T1,h.jä syli" (Den tomrra täntnen) och sorrrccenseras av Irja Olsson (sidan -5). en stäncli-s längranoch saknad cfter barnet som skickades bort till frlintr.nandeI and.

Från drsskiftet hit js frenutrL.r'ationsP1i5..1 pä Med-lcnrsNvtt till 80 kr inom Sverige och l0 Euro i Finland (ochirvriga viirlden). Höjnin-een beror på ökade tn,ckkosrnader-och avser'ärt ökltt porto. (Tidnin-uen in-rår i medlcmsar gif'-ten till RFK ellcr RFK-ansluten ftrrenin-u.)

För att kittll n_t flkenhctcn: i nlista nurnnter planerar Yireporta-se om nägra kri-gsbarn sont blirit adoptcrade i

Sverigc. hur det gick till och vad det har lätt för föl jder.

Skör om er!

sid2

-1

J

+55

6

6

1

1

8-9

l0l01l

t2l3t415

16

-

Ordföranden har ordet:Gcjyle. noyenber 2002

Kära vdnner!Den 6 december är det ntånga av oss som enligt finsk

tradition tänder levandc l.jus och ställcr dem i f'önstret fijratt llra Finlands s.lälvständighctsda-c.

I år har det gått 85 år seditn Finland blcv siälvständi-cnation. Forttärande finns bland oss människor som var barndi. ocl-r sonr rninns de oroliga och våldsaninra riren föreochelierl9l7

Barnen i Finland har ju underårhundradcn lått kännirpä r,acl kri-get är och hr.rr vuxna tolkar vad sont är bäst Iorbalnen under kristicler. För 8-5 är sedan skildes nrånga av

den "röda" sidans barn li-iin famil.fcn. De slindes rill andraorter'. till blrrnhent pä dcn "r'ita" sic'lan f'ör att Lrpplbstrascnli.t vinnande sidans doktrin. In-uen fl'ii_sade lad barnetvillc.

Yi som under andra r'ärldskriget slindes till Sverigeocl.r dc ör riga nordiska länclelna kan vittna onr vad krigctorsakade oss. [.lrr-ciet piivclkaclc vara lir rtch famitjclc-lat ioner.

Nu hiir vi hlir iNorden snart (r0 i\r lått n.juta av frcd.rncn viiltlet f inns iinda nära oss. är,en i Finland. Derupplcrcle .iag mycket konkrct da jag i mitten av oktobcrbcsökte ett stort köpcenter i Helsingtbls. och en hrtrrbbriserade drir strax cl'tcr rnitt bcsiik. Ert blrn och tleravuxna miste lir et.

Dcn ltl- I 9 nove mber val r i llera fiån Riksliirbundet son'r

deltog i Utlandsfinländarparlamentets trcdie session iHe lsing ltrrs.

Den hiills pä RiddarhLrsct och där satt jag och hrip-naclc'iiver dc -ur-lrnnu vapenskiilclarnlt liil aclelsfamil jerna i

riket. \{en kriget gjordc sig pantint iiven diir. Mirt frarnt'örögclncn tr.ra rrig hän-vde den Amrlclrska vapcrnskiilden. ocl.r

stnlx nrinrlcs.jag hur sliiktens unsa ntän pä 1700-talet mastcfölla nrccl Karl dcn Xll:s här irlcr norska l'jiillcn och ltt dcfiiis ih.iril tillsnnrnrans tnetl hunchlttals andra un_9i'L ntän Lrn-

de'r' Arnr lclts he l'ri I .

Själva sessionen gick i fredens tecken.Tempot var raskt och ntiitet välorganiserat. Over 70

motioner hadc lämnats in. l3 av dern fl'ån Sverige.Bland dem lanns två motioner fiån RFK. ursprungli-

-cen tiån Ostkustens Finska Krigsbarn. Den ena hand-ladc om rätten till rehabilitcring. Parlamcntet uppmanadesekrctariatet att undersöka m ö-jli gheterna att I a_cstitin in_s

som -eällcr psl,kisk och tysisk rchabiliterin-c 1-ör 'eterancrnr fl skulle kunna omthtta ävcn kri-qsbarn och harn sorlr

blev l'örälclralösa på grund av kri-uet.

I den andra motionen äskade vi ekononriskt stiicl tillbevarande av kri-usbarnens berättelser orn händelsernaunder och c['ter burntransporterna till Sveri-se. Svaret blevuncet.ir som "Codclag Yxskatt".

Vi tick -uoda räd vart vi skullc kunna vlinda oss lor attsiika pengar i Finland och i Svc'ri-cc. Sarnnra insLiinser somvi ivissa l'all reclan har uppvakrar. men vi hoppas pä bättrctörstiielse nästa gän_r.

Haparandaprojektet har tagit ett n1,tt steg.Cruppen träl'iadcs dcn 17 novembcr i Stockholnr och

bcslutade att utll,sa cn konstniirlig idctaivling. Alla krigs-barn uppnranils llLl att kontma med ett ltjrsla-s till ctt nto-numcnt Det vill r,i piaccrii pii -uränsclrnrådct i norr. nte llanFinlanrl och Sverigc. Dct blir kanske r,årt sistl srrtruprojekt. och vcm skulle kunna tolka r'år sak blittre lin r ikri-usl.rirn s.jäIva.

Vi hoppus fli altäcka nlonLltnente t på lic-clsdagen den27 april 2(X).5. Förslagen ska lämnns till oss senasr den l-+

april2ft)3

Nu är det närmast julenvi r'äntar på och clii hoppasjiig att julliidcn I'cr ruicla.

Styrelsen och 1ag (inskar allaGod Jul och Gott N5'tt år20113. i r

Iqtq-I

Idöttivling om minne smiirke !Haparcnda och Tcrrneai lar.jLr de

plalse r clrir de i'lcsta av oss krigs-buln passeracle en eller flcra ganoer

lunclcr r iira resor nrellan Svcri-ge ochFinlancl. Orrraclc.t var är'cn aktuelltLrnder slutct av krigct iiti eraku-crin-uen ar l'inska Lapplantl. liksontl'(ir svcnska li'ivilliga. sont var stit-tioneracle i norra Finland under kri-gct

Vi plancral att undcr ir 100-r i

sanrband nred firandet ar 60-års-tttinne t ur den dtrg du (le si\tu t) s-

karna lärnnacle norra Finlantl och [l'e -

clen r ar ctt fnktunt int'iga ett minnes-märke/nronunrent i grlinslandet mcl-lan Hapuranda och Ttrlneil Vi inLriu-tler saledcs i ara konstniirli-!ra nrctlIenr-rnar i krigsbarnsliirenincarna i Sveri ge.

Finland och Danrnark iitt skissa pd

id6ertiltett nrinncsmrilke i l'ornt l ettstorrc nr0nLllIetlt.

Ange också \,ilket mitterial clu trinktclig ska anviinclas.

Firrslagen skti lara inlänrnacle. se-nast l4l4 2003.

Inonr Svc-ri-uc itch Dlrnnrarkskickas tiirslage n till Pirkko Ahlinoch inonr Finlancl till Pertti Kav6n.Aclresser sc ncclitn Ytterligarc up1.r-

lysningar lrinrnas i-rr Pirkko ochPertti. sanrl Irja Olsson.

Pirkko Ahlin. John Ericssonsg.5-5. 6-52 l9 Karlstad. Tel 0-5.1- l-58638.

Pertti Kavdn. Kaartotic: 27. FIN-0-+.1 i0 Jrtrr cnpää. Finlancl. Tel:

m.r-58-9 271 1402.

1

Sandra Rovio:

Varfor hode mon ingen tolk...?Natten då kriget bröt ut var ja-u tyra

år och kommer inte ihåg någonting.Allt är herättat iör nrig av ntina s) slrar

Mamma lå-e på Salmi sjukhus (ustnorr our Ladoga, nu på ryska sidan)efter att ha tätt en dödfödd pojke, hon

hade tidigare blivit stångad av en ko.

Pappa hade varit ute i arbete på

veckorna och var hemma bara övcrhe1-uerna. De fyra äldsta systrarna ha-

de redan flyttat så vi lyra yngsta varensantma hemma.

Ingen grav ftir mammaDen mor-uon då vi f-lydde skulle

Anna. den äldsta av oss f1,ra. gii ochplata med rrarnna. men hon kom inte

in Milrtären hade tagrt över siukl.ruset

och in-sen visste r,'ar manrna var.

Efter mån-ua år fick vi vela att

rlarrma hade diitt den natten och bli-vit ia-sd i något uti-tus - dom hade inte

tid att er,akuera de döda. så henne harvi in-sen -urav till.

Vi fyla fick åka med lastbil och tåg

och hamntde så i Jorva utanför Vasa i

Sartdra Rovio i ett drcikt sortt lton.fick

e.fter sin cjldsla svster ll[aija i Sukera.

en skola. Efter ett halvt år hade pappa

letat rätt på oss och bodde med oss.

men han var då r,äldigt sjLrk och avled

efter en tid. Honom har vi besravd iJorva kyrkogård.

De yngsta till SverigeEfter det tog vår äldsta s)rster hand

om oss tre yngsta. Anna fick arbete ibarnfarnil-j i Jorva. Vår äldsta sl,stervar då -citi och bodde i hnatra. 1941

fick hon möjlighet att skicka oss tvåy'ngsta till Sverige. och den tredje. som

var över tio år. till Dannrark.Paula som var två och ett halvt år

äldre än ja-e fick lova att håila reda pä

mig och inte släppa mi-s. Det innebar

bl a att lnin sän-u alltid var orörd, ja-s

lick alltid li-uga skatöttes i ParLlas sov-platser.

Barn valdes utPaLrla blel sjösjLrk men intc jag.

Andå fick ja-u inte gå upp på däck f-ör

att leka med de andra --ja, det finnsnycket detaljer...

Vr harnnade i Orebro på nå-eon

Lrppsarnlingsplats. Det kom folk och

valde ut srna baln och försvann. Paula

och jag var klar. Så kom en dag två

tanter för att hämta oss, jag fbrstod j u

rngentrn-9.

Men varför - och det ha.r' alltidvarit ett stort frågetecken - varförhade dom inte någon tolk son-r kunde

I ll ust rat i ort:Torstert Emanuel St,ens sort

talat om för Paula. som hade gett iöfteatt inte släppa mig. för min syster hade

fått löfte om att tå konrrna till samma

l'rem. då hade ju Paula fått veta att viskulle komma till två olika famil jer n'ren

att våra "färbröder" (fbstertbräldrar)var bröder och att vi skulle tä tr:äffas?

Vad vi skrek!Pauia hade la-et märke til1 när tan-

terna hetalade i affdren att den ena hade

betalat för henne och den andra f'ör rnig.

Ja-s hade varit heit ovetande tills Paula

och hennes tant gick in i en buss

Det sista ia-s så-c var Paula i bak-

fönstret. hon skrek. och ja-u hade skr-i-

kit också. Min tant hade fätt bära mi-s

till r,år buss. hon hade mått så il1a, dels

var hon väldigt kr-afti-c (1iten och rund),dels hade folk tittat. så man fi-rrstår lite

-erann lrur besvärii-e ja-e måste l.ra varit.

AvlusningTant Ella hade fått gå ur bussen och

mer el1er nindre släpa mi-s till en s1äk-

tin-s strax utanför Orebro som hade en

hattaffär. Där hade dom lusat av migoch ja-s fick bada. I och r.r-red det hadejag hlivrt nrel lätthanterlig.

Detta hände i bör1an av november1941.

På julhei-een var det släktmidda-s

hos r,år'a tbsterpappol's föräldrar. Paula

och .lae träit'ades och låste in oss i en

-->

So rS, smcirta, lcingtanefter ett cilskot barn

Tyhjä syli, av Virpi Salin. som

kom ut i våras i Finland. är en berät-

telse om moderskärlek.Den handla-r' om siimmerskan Lctn-

pi Salin. som i mars 19.12 tirljer sin

tleårige son Sti-u Olof till centralcn i

Helsin-sfors och hjzilper honom att

sti-ua ombord pä tiiget sc»n ska l'öra

honon'r till Sverige. och c»'r'r clcn sor-u

och längtun sortt skilsrnii\serr ()r'sil-

kade.

Stig-Oloi harnnar hos Joel ocliAnna Lindstrtinr i Osteri rila näniUppsala. Paret fC.ster si-q vannt vicl bar-

nct.Lenrpi är svenskLalanr'le och

brevlrixlar nrcd Anna undelcle l-r'ra

år som Sti-s-Olol' är i Svcrige. Det är

hcnncs brev sorn liggcr till -unrncl firrbokcn " Ty,hjli syli" (De n ton.ura tanr-

nen). Annas brcr' är intc [.reramde

Breven triin Lcrnpi korn tiarn vitllbsterl'adcrns cliid. -50 iir e licr kri-cet.

Stig-Olol's hustru Virpi lär tag pri

hreven. läscr dcm och förstiir tlcras

historiska värde. och lör t'örsta sånoen

l.rör vi rnödrarnas riist.De som sä ofta har tätt bära skul-

den fijr barnlört'lyttnin-uarna. som

uppmuntracles och ibland al ekono-miska skäl tvingades av myndighe-terna att sända iväg harnen.

Finska mödrar har beskl,llts [öratt cle skullc ha velat bli av nrecl sina

barn tijr att bl.a. kunna rori sig nred

tyska officerare. ellel av hckviinrli-u-hc tsskäl.

Lcmpis L.rrev uttr1.'cker helt andrakänslclr: sorg. sr.närta. och län-stcn et:tcr etl älskat barn. Det åir sirmnia kiins-lor sour tiotusentals nriiclrrrr och är'en

tricier nråstc ha känt under clessa barn-tiir11 y tt n i n-uarn as år.

Utan sentimentalitetLenrpi skriler ofta till Anna. Hon

beskriver storn och srnå r'i.rrdass-

hänclelser i kri-ircts sku-uga. Hon rir'

trr erl'eildi-uad av tacksamhet nrot

Anna ocl.r Joel och breve n andas orcr

tiir sonen och cn län-gtan sorn tär.

Anda ril Lenrpi Selin inte senti-

rlental. Hon är cn rejä1 finsk kvinnasonr klarar av krigets villkor. drir till-varon slås sönder. gän-u på gång. rnen

hon är alltid reclo att nrecl styrka och

hunror bör la pa ni'tt.Tr h.iLi syli hut hurrr kortttttil ul p.t

finska Jag hoppns att dcn snart gcs

ut ä\ en pa svenska. Vi krigsbaln bc-

hiiver tä \'eta hur saknade de f'lesta

itY oss vAl'.

I r jo Olssort

Virpi Salin: Tthjti stli. WS

Bookv'ell OY, Juva 2002.

Sandra Rovio...Fots från föregående sida

garderclb och pratade och pratacle hela

tide n. vi hade inte haft tic'l att aitu ellerdricka nå-uonting.

Plrula -qräter tirr-tlrirancic när c]et blir'tal onr denna tid. .iag var du sex och

Paula nio irr.

Vart-ör hacle dom intc orclnat en

Lolkl

SkogsarbeteJag har iörträngt lrcla uppr ir.rtti-

clen. dct r,ar bara.jobb och jobh heliitidcn. Pir vintrarnu var'.jag mccl tostet-

lhr i skogen och hlrkadc. dct var sl1 -

horttagning sarnt orindlign tiurnrar i

nusrsinct. .iag hi;gg gengaslcd mcd

cn cgcn litcn -l'ra. sonrrar och hiistarr ;u' tlcl .kilt'Jr'tr. l cltsir. I)( rlirl i\unl'rlrts-nin-s. Ja. si l'ick jag rnjiilka en cllcr tr'åkor varjc nrorgon sä dct luktadc lagu.cl

onr mis i skolan. tlck atltid Iicia för clet.

Jaq var enda finnen i hela skolan

sa det hadc räckt med det. En iördcllar att jag fick lära mig iitt t-örsvant

mig. blev en slagskämpe.

"Jogfick jobbo så hårt..."Sä skulle man änclå r ara tacksarn

tirr ett nran lhtt ctt hem. Fick inte cns

veta när clcl r'ar boupptecknin-q e1'ter

rrrinu li':te rlirnildlar. .jlrr: r ar ju inteacloptclad. Det är no. dct som l\'n-scrnrig nrest nu pti äldre clagar'.

Gården såldesJeg lti.Lt'tru utttlethlult \iinCr \()tl'l

ja-u aldri-u kr-rnde ställa upp nog fiir'Ciilden sonr jas liixtc upp i saldes

och rllt gick till missionen. Ska r'äl inteklaga irler dct nu. men fijr att.jag fickjoLrba sl härt nrtr jl-u r äxte upp...

Psy'kiskt nerklämdJrg t11'ttrclc daritian i 20-iirsiildcrn.

Jl-u tog kontakt nretl clcrn senare nren

angrar det fortfarande. .ja-u har ingetqcnrensarrt mecl den släkten. Har kla-lat nrig iincli «rch klarar nrig nog tillsnr ina cla-uar tar slut

Ly ckats sa bra med livet har jag r ä1

inte gjort. Gifie mig l96l och troclclejag var dcn l1'ckligaste pri jorclcn. Menvi hadc alldeles för olika upp\ äxt och

uppl'atLning onr allt.Efrer tcrn är liir.jag ps1'kiskt ncr-

kliirrcl. tick alltid hiira nedlarancle sa-

ker orr tinnar ocl.t religiöst folkLangt innan .jag hacie tainkt pii

skilsnrissa sa pappan att "sri m)cketdr.r vet sii tär clu aldrig clcn fijrstliidcle".Vi hacle var sin grabb. punkt slut. .jag['ick inre tr'äffa dcn stora qrabben. oclr

dcn _vngste har inte puppan sa rn1'cket

sorn trätllt e1'tcr skilsnrässan.

Samma öde ftir barnenNIcu nr.r. seclan tra-uot är. hor vj i

Giitr.horg nlla tre.

Eticrsour.iag intc llck r'ära u1.rp trctlmina svskon rir dct beklänurandc iittnrina tvii siincr gick samrnil iide tillrniites.

.Iag ska gora allL tiir att vi ska lårtitta krinslan rnellan nrc»'och siiner och

bröder.

Det rir intc lätt. men jrg har inget

anrat ittf -9öra nutlcra.Sorttlro Rot'io

F innun g en dramatis e radIngen självbiografi, bara "hopplock"För nä-ura är sedan utkom en liten

bok. Finnungen. skrivcn av Anja E.-t)'ni'

Texten på baksidan gal sken av

att det var en berättelsc om författa-rcns eget öde. hennes egna upplevel-scr och känslor.

När man läser bokcn upptäckerman snart att "detta kan inte varasan t

Frarnlrir allt -sailler det händelscrsorn påstås ha äst runr i Finland. un-dcr vinterkriget.

Pä bara nii-cra rader bcrättas att hu-vudpersonens thrföräldrar nrcirclades

a\ r)ssar sonr tränsdc in i bi,n R),skaprtrtisaner hrirjade' lijrvisso undcrfortsättningskriget. i norra och iistradclarna ar Ianclet. ntcn aldrig pä urterdiir huvudstadens bcl'olknrnc siiktskvdd.

Dctta tVirel pii äkthctcn ökar jLr

Lin-urc nran läser i hokcn.Hur udpersoncn Tarja hanrntr sonr

kri-csbarn i Sverrge pii ett stort gods.

cn hcrrgårr1 nännast. Fostcrntodern lirhrircl och beskrivs sonr cn saclist Bo-ken slutar urccl att Tar-ja står tlär ensantpa vag ut i livct. lika utblotttrd sont niirhon koni.

Nlikael NiemiNu lrlrr Finnunge n tlrutrrulisellrls lrr

N'Iikael Niemi (klind tirr sin Populär-nrusik 1j'iin VittLrla) och spelats tijr tullaIru. i Kiruna ar Teute r Blixter (ct[ \unl-arbe te nre I I an Ralliirl'cstcn. Trrrnecl al s-

teatcrn clch Kiruna Amatiirteaterf-ör.enrng ).

"En p-yäs -som de[ -uiir riktigt ont attsc". skrir er Anneli Lundmark i sin re-

ccnsion (NSD 3 l/ l0 2002). "Beruittel-

scn .. krinns svlrt som hi'rstnatten. Hiil tlnn. in::ir l-iu'ulittttirr'."

Systern nämns inteNiånga tidnin-usreportagc onr An ja

E Ty'ni och Finnungen cer ocksa skcna\ att herättclscn rir sann. hennes eqctiitl e.

N{en henncs äldrc systel RitvaElfving r edcrliiggcr berätteisen piipunkt efter punkt. pekar pa alla "teluk-

tigheter" och "osanningar". Hon bod-dc'i snnrma runr som sin lillasvster i sex

är. i setnrnra tbsterlamil.j. Hennes e.ris-tens närnns rnte cns iboken.

När jag rin-ser och tiågar orn clet

rätta l'örhållandet svarar Anja nu:

- Men boken är ju en rclnran. Ja-u

har aldrig pästätt att den är rent själv-bio-crafisk. Den innehåller minnen. be-

rättclser sorn ja-u hört och satt ihop.

Beskylld ftir stöldHcnnes skolkanrrater har hiirt av

sig till den äldre systern. liksonr firs-tcrfänriljens sliiktin-uar och en f d an-

ställd (pi-ua pii de n tiden) som tagit illavid si-s att ha beskvllts t'ör stiild.

Dct iir jag sont har lätt ta entotsmiillarna efter Anjas bok. siiger Ritva.

Visst hal en tiirtattlre rätt att skrivar ad hon vill i en rornan. men ftlet i

detta tall är'att bcrättelsen tiamstiilltsso rr sj iil v b i o-unifi s k.

Dct är inte .ja-l sont skrivit hak-sidcstcxten. säger An.la T1,ni

Yisas i Stockholnr!Ar cn i llrhandsterter inliir tcater-

prcnrii'iren (NSD l.+i I 0 2002) lär läsa-

ren uppfattnin-sen att p.jäsen är verk-li-ghetsbascrad. att cleI iir t'örlattarens

Anja E. Tyni: Finnungen.Arlansförlag. I998.

egna upplevclscr som drarnatiserats.P.jäsen kouinrcr att visas i Stockl.rcllrr

uncter Torncdalscllqalna. Finlands-institutet. Snickarbacken ?. är adres-

sen. Datum: siintla-c l6 t-ebruari 2003.pa cl'terrnidclagen.

Kai Ro,stteLl

Heikki Hietamies"Aideistä parhain"

skall bli filmAmnct "krigsbarn" bör'jar intres-

sera fler och llcr.Nu iir en n_r l'ihn pii

-uang.Det ir ronrane n "Aideistii parhain"

("Den bästa av nröclrar"') ar HeikkiHietamies sorr ska li-c-sa till -cruntl tijrf ilnren sorn produccras ar Ilkka N{trt-tila i Helsingtbrs.

Man usfijrfättare iir Jimml' Ka rls-son och Kirsi \/ikman. Stockholnt.

- Dct ska hli en film out en ntans

crlrirenhcter sont krigsbarn i cn svensk

bondetiunrI j. bc-rättar Jimnr), Karlsson.Parc t Krrlsson-Vi knran hdllcr j Lrst

nLr pii nrcd rcseurch sanltidigt sorn cle

skrir cr på mrrnuset. sc»n intc liil.jcl ro-nranL-n ialla dctal jer.

- Dc-t är jLrst [-ör att detal.jertti sklstrimma nrccl vcrkli-sheten. Vi kan trllexenrpcl inte låta pojken lran\porterastill Sverige på hösten 19.1-1 tijr cla var'

det ju inga kri-ssbarnstransporter. ex-enrpiitieral Ji.nni1,.

6

Jitttttrt' Kurlssort oclt Kirsi ViktttotrIrtrllt'r pli tttr skrirtt .filtrrrttcttrus ti IIbokcrr Aitleistii po rltaitr.

f oto: Kui Rosncll

Hcikki Hictanrics val s.jäh' krigs-[]arn i Svcri-sc i knappt ett hrlvir hös-

tcn l9-1.1. och hans skildrin-c är tirllt tro-

vrirclig äncla tills l.ran blanclar in crta-renheteu ar en lukt och hur huvud-personcns mol' gar in ltir att tiirst(rralrans lir'- da känns dct t'ikLivL

Hietanries pcstal' intc att ronrancnär en s.jälr'bio-grall (rir cn onr mlcketkänns s.jä[r'Lrpplcvt). tvrirtom har han

sagt att tre olika iiden biclra-uit till hans

h ur uclperson.

Koi Rosrtell

Fallet Bj örn Fleetwood:

Modern eskorteradesönerna tiil Sverige

Minns du reportaget om BjörnFleetwood i lörra numret - pojken UkkoSakari som l'örnckatlc. ar sin ntor nten

som ändå lyckades lii reda på sin iden-titet'l

Vi undrade hur han och hans äldre(halv)bror Pcntti över huvud ta-uet kon.r

till Sr erige Lrnder vinterkligct.Vi har tunnit ett s\/ar på Riksarki-

vet (RA) i Stockl.rolm.

Det val taktiskt hans nror. HannaSavolainen (som senare iörnckade ho-

nom). sonr s.jiih, eskortcradc sina poj-kar till Sve rigc.

Bcvisen I'inns i Ccntrala Finlands-h.jlilpens arkiv pä RA

I ett kartotek ilver"'tlnska tll'ktingari Svcri-cc" länns alla tre Aldsle sonen

kiilltidc's 1'ör Erkki Einari. nren tödelse-tidcn angar s sonr clensammn sotlt sc-

narc gällde "Pentti Eino Pcltonen"(efternanrnct cftcr f'adcrn som erkände

fäderskapet).Ja,s Iann hcla gruppcn på tre per-

soner på en transportlista: Avrestelitin Finland I l januari 19.10. anlände

till Vindeln l.1.ian.

Famil.jen Savolainen fbrtsatte l6

-jan till "Oster-vötlands lrinscentral.Tranås".

Baksidan av registerkorten har in-tressanta upplysn i ngar.

Det fiarngår att Hanna och äldste

sonen hamnade hos en lantbrukarc i

Asbysand (r id s.jön Sorlmen cirka 35

km fr-än Tranäs). nredan Ukko Sakaris

henrvist nåinrns sonr "kapten Fleel-u,ooci. Linköpring". sanrt sanrnre Innt-brukare. och antecknin-uen friin I7 au-

gr-rsti I 9,10: "stennar. adoption'1".

Ståls penning

Sii här scr clen ut. Stals pcnning.sonr präglades 19,15 och sirldes 1'ör att

['inansicra verksanrheten hos Hjlilp-konrnrittin tör Finlands barn.

Fot'nr,Iir are liir den välkände trn-ländske konstnrircn Wäinö Aaltonen.Franrsidan visar ctt litct barn. spiid-barn. Baksidestcxtcn lydcr:

A4irtrte ttr 1910-tolers hjtilp rillf irtlattd

Rurrt derrnu tr'rt l'inns cLL eitJL tLr

Rnneberg:Mcr [itt leva.firrtrt.jrtg t or ott til skil

Medal.jen. m),ntct clle r vad nr:rn skakalla clet för präglacles av Sporron-us.

I Nordisk Nunrismalisk UnionsMecllemsblad (nr 6. ALr-uust. l9-l-5) be-

nämns dcn "minnespennin-u" sorn gickunder namnet "Ståls penning". "diir-

me d svmboliscrande tin landsh-lälpcns

inncrsta r'äscn. det spontanii os.iril-

i'iskn givandets gläc1.je tolkat ar Ru-neber-l i den berörnda strofen ur Fän-rik Ståls srigncr: Cir, åt Stril r-n pcnnin_u

riven. eller tag ock nrin."Minncspengen i t-ör-uyllt brons sål-

cles tiir tva kronor stvcket. Den tanns

riven i slrld och kostade då -500 kr'

Dcn i ackra rnedal.lcn Iinns lbrtt'a-r iini'lc allnränt kr ar lros lbstcrl'örri]clrare Ilcr dcriis ättl in gar.

Vacl kan clen r. ara liird i cla-s.'}

- Den iil inte r,ärd nantin-s. blersr-aret ien nrvntaffär iStockholnr. Detfinns nriingclcr ar cien.

För'säl-jaren r.'islde art han hadc

nii-ura sty,ckerr i sina liic'lor.

Fcir sent konr.jag att 1änka pii att hc

af t fa en siin där "r'ärclelös" nreclal.j.

Kui Rosttell

Dett positit'cr oclt ltjc)lpsanrnto lmtctPulkonen på Mugistratett i Helsittg-

fors sonr ltjiilpre Fleefiroods atl .finttasitta rt)lter. Foto: Kai Rosnell

Hanna reste tillbaka till Finland(se nast) 22.1 -40.

Dcssa upp_eifter kastar ett delvisnytt l.i us över hela huntcrinscn a\Björn Flcctu oods Iall.

Saknades viljan?Fosterfijrälcirarna skrel i nf'ör adop-

tionen (sonr -uodkiindes I9-18)till H.ililp-

kornmittdn 1'ör att la hjälp att spiiramodern. Dct rnisslyckaclcs.

Andä lanns s\,arcn nrira: iCcntrtrLrFinlandsh.jälpens arkir,. sorn inte börha varit okänt lijr Hjälpkorrniittdn.Saknadcs vil jan'? Eller lantasin'l

Och rnor Hanna har sctt till att hen-

nes barn blev ordentligt onrl.riinder-

tasnn innan hon äten,iinde tillFinland.Vi krinner intc till hur sr,år hcnnes

situation vcrkli-ccn vilr. lncn vi kan ha

cn viss lörståclse liir dctta handlings-sritt. Att hon scdan törnekade sonen

är sr'årare att f-örstii.

Kav6n-citatI sanrbancJ mecl reportaget onr

B.i iiIn Fle etrt trori sk[ct -i rrr: lrtt"Krigsbarnstransporterna r ar en u1,l-

lcnc chans liir finska nri)clrerr att 'hli av

rred' oiinskacle barn".Ja-c citerade Pertti Kavdn som tit-

tat pa statrstikcn ijvcr ourhr-indcrtasna

barn i Helsin-gtors under krigsiren.Pertti piqrckar att han bara flykti-ut

sctt pir statistikcn och att han "flck en

känsla ar att si[fi-an fiir onrhrinclerta-ganden s.jiink Lrnder tlen tid sonr trans-

l)orlerna pii-uick". NIan kan alltsa intcta uppgifien sol.n en vetcnskiiplig san-

n i n g. Diirtill tbrclrirs -urirndl i garc lbrsk-nl ng

Men enkätunclerstikn in-cen I 9.+-5

visar att bara en trecl-jeclel ar' "tamil-

.jerna" i Helsingfbrs ville ha hem sinaharn Iiåin Sveri-ce.

Kui Ro,sttcll

Karin Sonck:

Den dramatiskaflyktenfrån l{orge i april 1910 r.rs,en"*,::;'{:;::;.

Ja-u var med min dotter Christelhos min väninna Alette Nissen iHeg-eedal (Asker kon.unun) på en lant-

-uård i april 1940. Datum kan fås fi-amexakt: tidigt på morgonen väcktes via\ att ett stort stridsplan ftög lågt överorten.

Syvertsen. som skötte j ordbruket.för'undrade si-s över att det inte ståttnågonting i avisen orrr en nranövel'.

Men det var ingen manör,er. Se-

nare n'reddelade Syvertsen att posteninte hade konrmit. och ännu litet se-

nare hade l.ran varit på stationen - tå-

-uen -uick inte.

Ambassad-transportSedan rin-ude man liån Finlands

ambassad och sade att ttanspott skulleordnas tbr linländare som önskadelämna landet.

Jag vet inte när precis vi börjadetala om tyskar ocl.r kri-u i Heggedal,men jag antar att djungeltele-vrafenfungerade. Jag beslöt mig för att resa.

ia_s ville inte bli n-ritt värdfolk till lastom det blev knappt om mat.

Det biev att ta si-u in till Oslo. vari-från sterrten -sick till Sverige (Heg-gedal är rätt nära Oslo). Märkvärdigtnog minns -ja-e inte hur vi kom tillstaden. iag nrinns bara att vi toc oss

tiam längs långa -uator. jag bärande

på Christel (sorn skulle fylia två år ijuli). Alette släpande på min kapp-säck.

Två av Oslo stads hussar väntade.den ena för'passagerare. den andraför bagage. De var märkta mecl rödakors-f1a-u-uor. Dessutom skulle n.red-

följa en privatbil, Maile Gullichsens.och i den åkte hennes barn och enäldre kvi nnli_u släkting.

Soldater överalltVi korn iväg i skynnin-uen. Tyska

soldater stod utposterade öt,erallt istaden. i halvcirkel omkring dem på

behöri-ut avstånd stod osloborna tystaoch betraktade dem. I fiorden låg det

stora lnrngct Bliicher. en nrrirk silhLr-

ttll (se l()tilol)Dct r ur intc trangt i husscn. ntcn

.jlg nrinns intc nuinga nilnrn. Dlir varKristin Olsoni. nagot iildrc lin tnindottcr f \( fotn()t). drir rar. Ir'u Hecl-strönr som r ar ,'i['L nretl nrin 1'd nrate -

rraLiklr.[rare . drlr i ar cn cliplontatfrr-rfran lnrbassritlcn. tllir- r'lr \'Iaire Gull-ichscn.

Or riga r ar l'l ie kor i I 0 I l-lrs-alrlcrn. cn gartnutl tllrnr sonr rar st(jrcl

lur harncn. ctt nrc(lcllildL'r's norskt p0r-

sonr iirljtlc cn Iitcn llickrr. sonr ilc ar

allt att tliinrrr he Ist hadc hchallir clLir'.

och lle rlr tillBron sprängdesArrrnsiirernlL hatlc antasli-uen

tlinkt sig att r i skullc kontnta tillSr.clisc sanrnra krrill Vi akte (rrcrglltnscn l9 tinrnrar senarc

Dct rrrr stopp irvcruJlt. NIan hldcett intr-vck av att nurrnrnnnen hclt tlr-

-----|

En bro sprängdes, vi blev beskjutna

gits på sängen och tyskarna fannsöverallt med hästar och lastbilar. Trädhade fällts över vägarna av norrmän-nen, vi vände och sökte oss norrut.

M kom till en bro som de sprängdeframför oss i tron att vi var tyskar,dessutom sköt de på oss. En flickablev träffad. inte farligt (ett skrånn iantren) men någonstans fick man tagi en läkare.

I alla fall vände vi på den smalavä-een och körde i hö-s fart rned släcktalyktor därifrån. det var stickmörkt dåredan.

Bröt oss inVid en skola, där alla hade -eivit

sig iväg. bröt vi oss in i lärarbostadenoch sov på alla golv, förutom de tvåsom sov i lärarparets sängar.

Följande da-e fortsatte de motigaförsöken att komma över _vränsen. Detvar väl oftast passivt motstånd (fälldaträd). men det talades också on.r striden gån_u.

I en by stannade vi vid en lant-handel tör att få proviant. och då blevvi bjudna av handelsman och hanshustru upp i deras hem ovanpå buti-ken och bespisades med vad de hade

av konserver och dylikt i sitt la-ser.

Jag känner ännu stor tacksamhet.

Over till ArjängSå blev det kväll igen och till slut

to-e vår chauft-ör sin chans ocl-r kördein på en liten snöig och slaski-u vä_e

där trädgrenarna skrapade i taket, ochvi kom i mörkret till Årian-e.

Det var faktiskt mörkt. svenskarnahade fått mörkläggnin-vsorder län-vs

hela ,eränsen och deras enda möjlig-het var att släcka precis all belysnino.

Där sov vi på ortens hotell. ja-e fick ette-set rLlm. det var skoputsarens sklubb.det var utmärkt!

Första klass!Vi stannade sedan hela följande

dag i År1ln-e, blev väl omskötta ochlastades sent på kvällen, i-uen i abso-lut mörker. i sovkup6er jag åkte f-örs-

ta klass minns ja_u -och följande mor-gon var vi i Stockholn-r och kom i tid-ningen!

Sedan to-s det ytterli-uare tio dy_vn

innan vi fick båt till Åbo. Där stan-

nade jag och hade det bra hos minasvärtbräldrar. men mina anna res-kamrater lämnade jag på ett sidospårpå tå-uet, med trtsikt att hänga där helada-een. . "

Karin Sottck

I AJir tttltltt,lt.l ti;rrdo-

gett dttt l1 opril lvlttiresÅr'ir'.r'f h kte tt I rti rt

O.t I t t i 1t y1 111111t i tk,t tt tdt-log. Det vur dr BertelA |hr'r'(. t ltt l .töt- C( il-tntltt f ittlttttJtltjiilyert i[:irtl,tttrl.,,t'lr ert lirt.tAdottr, fru Ulrit'h.r (sctttr

Iturle cgtta bonr i ortrp-

l)(1 i .\'t't',:t ). 1,t111 ll tt j

lril Jr,ttt St,'t klt,,lrtt tillO:lo .ftir ltt ot'e(uti\aruIt e tttl ro t t s 1to rte tr.

I titlttitt,qett: lörtttrtrltpLttgtt ltrlus ortt r'u 10btnt, i en s(n0t'(' upp-la.qtr ltttr ri.fJnrrt /.rtrri,qc-

rorr rill -10

C c rt t ra I n f i rt lott tl.s-

Itjtilpert ltudc,\7 bttrtt iÅolqc. dt's;rrtottt ltttttt.r('lt unldl sont rast privttt.

Fotnot: Blriclter t ttr crt ttrrr,q .nsk

(rr rrrrir.' srtttt sktrdttdts rt tttirtor rtclr

.rrirrklc.r tl rtorskt ktr.stonillt,ri i O.slt,-

fjttnlttt tlcrt 9 upril Ortt rlt,t t erkli.gcrit trr Blticltt r tottt ttrrikel.fot'l(ttrur('tl;t'i,q rrrt'istt' f'ltkrt'rt f'rtitt ,\-rtr,qe ltLr sttrr-

lul \enu\t dCrt dtr,qett.

Kristin Olsoni iit' ttr ktind rartTt,r-

nttittttisku i f-irtIurrd. rlrit'uttde krtrlt

ltukortt KlLtckrike t?(ttcnt (rcd. )

Karirt Sottck skn't Llutrrtt ltcrtir-rtlsc lii r ntitt,qtt år st,dtrri 11 t'lt,rttrH crtrlter? i Hel sirt,1frtt'.r laurt tlattltlttttd sitttt pupp(t'ot'lt stirtde dtn rillfi'lcdltntsl\i.ttt Kurirr Sotttk lttg l'tit.rttilqru dr setlatt Dotltrrt Christel, .;ttrrt

t istutlcs sont kri.qsbLrt'rt tit'ett i Si r,,

t'ist'. brtr nLutiaRt i f nlrkrike

Historiebok i Bj örnehorg !Aven i Finland har kri-gsLtrirns-

föreningarna irriterat sig på att det ing-entin-q står om krigsbarnsverksam-lretcn i historiehöekerna.

Därjör har fiirenin-uen i västra Fin-land. med Björneborg (Pori) som cen-[rum. startat en arbetsgrupp sonl saut-1ar ihop så mycket fakta som möiligt

om hur det egentligen gick till när70 000 barn skickades iväs fiån lan-det.

B oken blir t'örhoppningsvis klar- tillnäster l.röst och ska innehålla både do-kument och ö-gonvittnesberättelser.Om du känner att du har nåsot att bi-dra nred. ta kontakt.

Huvudansvariga för pro.lektet är'

Pirjo och Jaakko Nurmi. Lannin_uintic

50. FIN-29320 Laineperi. tel 00358-2-

5-38-37 I 5. E-post: nurtret @ I uukku.cr..m.

Debattera mera!

I

I

I

Le eno fick tre sy s tror ;txåilt#:tåtT #dgäi

Under Finlands vinterkrig 19-39-

1 940 or-uaniserade Juristf'örbundet iSveri-ue att barn från finska jurist-familjer fick komma till dito i Sveri-ee

Som sexårin-s skickades jag tillSverige oclr Brornnra

Vi åkte tåg fr-ån Helsin-efors tillStockholm via Torneå ocl'r Hapalanda.

Resan tog en vecka p-ca att l'esan

inon.r Finland endast kunde ske på nät-

terna. Detta på grund av bombning-arna från de ryska planen.

Ja-u kom till en farnilj sor.n bodde ivilla och iick tre Sveliee-systrar.Mellar.rsystern var jämnårig med n.ri-e.

De fbrsta nätterna grät iag mig ti11

sömns. Jag kunde varken tala eller för-stå svenska. Men ned den moderlica

Learttt Tttt'fttnn?. \()ut årttttirittg iFirtlutrtl .sonrrrtctrctt 191 l

nranrrnAn Bibbi blei jag snart henrnra-

statlcl ()ch triVdcs.

Minns lekar i sn(in och i cn lck-slLrga pir tolntcn Je-u I,r,llc1c s.ju ar strlrcl'tcr ankorrstcn och nrästc cla lbrsiikallira mi.u Ilisn llnska.

Hlrclc nrctl rlig dcn f inska ,\BC-bokcn

NIin sr enska nranrnra h.jälptc nrig

och kontrollcradc rrina liisör ninrar.pa(lctta liir hcnne hclt [)'iirnnranclc spr.ak.

Vintcrkngct tos slut ocir.jag atcr-

lrindc'hcrnTrots rtt r rstclscn r ulat i cnharl

trc nrrinacler haclc.jlg gI()nrt l'inskan nlirjag kom hcnr I-r ckligtr is atcrkorr spra-

kct riitt onrgacndc.\'ärrskapcn liinrilicrnlL e nrcllln lirrt

sllttc Trc sonrrrr till[-rringatles hos

ele n t.

Musik r ill ctt \l\rr'l lctne rtrattrl it't-

trc:sc i tanr il.jen.

Vi t'r r-a 1'lickor b.jcids p.r opcriln ltth(lra \i'rdis -\ida Jrg var lJ nr cla.

Jag clclto.'tlu nrin "svstcr" konf ir-mcrrclcs. trrq stLrdcntcn och gilie sig.

Fick s jril r h(isstl hct,\'g i srcnska i

studcntcn..la. .jag hu:' lutt stor glril jc lr rrin

sr cnsku. intc nrinst i dcn Nor.clisklr r-inskupsliircninqcn sonr .jag lir nre i1-

lcrn i.

Nrir r i alll bildatle l'nnrili blcr rlct

ctt uppehlll.Nlcn. r'ar-jc 1LL1 konr ctt kairt och el

tellLingtul hlr.'r lrrrr lllilnulr.rHorr be nitLrttlc nvhctcr lran larlil-

.jens al nrecl har n oclr barrharn Jr. lir e n

barnharnsbarn sli snurnin,,olrr

Lecrtrt Attllio llt'åu frl.itt ltöger) rtretl sirrrt ilerr,rÅa ststror ltirerg o r tt I tr b ret' .t o r tr .s k i c ktt I c s nr e I I tt rr lii t'ii I tl ru rrr u

rar d<itt pa 80-talct.Jag hacle clcn storur gliid.jcn att ha

liennc pa hcsök i nritt hcm.Hon blcv nristan 93 ar.

Blr:v nrvekct riild tllr nrirrrr s1 sllrr'lragade onr dc fick sLiLta ärcn mittnanrn i dijdsannonsen.

Jiig skulle vara nriinga upplcvelser|ittiglle onr.jag inte lritt liira kr.inna mrn

svenska firnril.j.

Krinner tacksanrhet ltir deras ','iinskap sonr varat (jlcr 60 iir.

Leerrtt Attlrirt. SolurultoLc trrptitil ti.

Till.i-ug lian svcnskr slstcrn LenaBöring:

Jag rct att nran-gr harn lrln Frn

llnd intc atlticl l'ick dcL sn bra. lvle n dct

llnns dc sonr \ar Lccna. sonr iincllr

Iraclc tirr. Hon hadc lcir.liltlrar lrtI atcr-r rintta Lill och nrina lilr'tltlrar' l'(irstocl

hur. svar.t dct r ur liir cn litcn t(is att

konrnra till ctt lilmrrandc hnrl trh lilinr-mtnclc spr-ak.

Hon lijr.blcr \ ar cgcn s-\ stcr.

Den 6 decemberPa Finitnds s jriJr strlnrlighctsdlg

dclr (. tler'e rrrhr'r'tJnker.ilLr Ir;r

nrin pappa. Eclis Kustula och

hans trc hrciclcr

- nrin s[r,r puppa. Elkki L]kkola

- nrn nrorhror. Kallc Arircliisonr alllL stul'l-Lclc i r intcr-kriqct och

r ar lunriljcliidcrmrn tapl)rl nr|ln]nril KiIisa L]kkola.

sonr skickiidc sin iilclsta son. I-l ar. att

-ua rnccl r'ärl kor ll-rrn N{ctlctkoski.Sor-lank-r'lri. lill Sr erigc. tvu sirncr oe h

nrig nrccl barntrlnsporlcrna trll Srcri,,eoch s.jlilr cr akucraclcs hon nrccl tr u

s(rner och bab,rdottct. till Lohtlil i Fin-litntl

nrin starka manttrl sonr e lle l kri-gct sunrlutle sirr lrurnaskur-1. h-l ggtlc

eLt n\ lt lrus oclr sirg tilt rtt i i alla fie k

l-raclitionsenIigt tlnrlcr.ir-u t\ a [.iLrs

r rttilt liirrst.'r'kl I S o0 r,.h r)rinn..Ailtr Srrr'itrrbcrg

10

o

Ater på sin korelsko orvejordI november 1944 kom jag till

Sverige sonr kri-usbarn från Karelen.Inte t'örrän i maj ri'2002 kunde jag ätcrsc

min hcmby-ud. som numcra li-s-ser iRyssland.

Det kunde ia-e göra rnycket tackvare kri gsbarnsf'örenin-carna i S vcri ge

och Finland. Utan deras stöd hade jagaldrig kunnat .uora denna åtcrr,änciar-resa. Speciellt vill jag tacka Risto Va-sara i S:t Miehel sont hle r nrin rrrentor'.

Resan bör'jirdc n.red att ja-u tick gästa

Risto och lrans hustru några da-uar

innan frirdcn gick till rnin hcmhy-ud.

TestamenteMin farnilj. både på pappas och

nrlinlmas sida. tiIIhiirde Sahri kornnrun.

nren riboclde pii ön LLrnkula inorrnLado-ga. Risto hacle skaff at l'inskalantnrätericts karta iiver Salnti och iinLunkr-rla. Han ville att jl-u skulle vetaexakt var min fnrrlors jord var bclä"en.

Min krrnror Pelagea Titoff hacle

skrivit sitt testunrcnte i ntrtrs I9,13. Diiriönskaclc hon att lrcnnes franilidnesons (han var cnda barnet) barrr Anna.Anja och Marjatta Titof I'skulle ärvahennes.iord pir iin.

Detta tcstanrente dtcrf'ann ja-u tiirst2001 Och .ja-u iir cJen endn sonr kanitcrr,äncla till lhnrrtrs .jorcl ettcrsontbåcia mina svstrar lir diidt.

Åter på "ruta ett"Jris kundc ärcl trantpa farmors

.iord. och riven minr nrorfirräldrals.jorc1.

Det var cn fiirunderlis kiinsla irtt atcrst0 pä "rLrta ett".

lnnan jag iiktc ör'er till i;n gick.ja-u

ncl till Lado-sas vatten och doptc trtr-usjälv diiri. Pi thnnors.jordc-uenclom to-r

.ia-u sedan sand i en llaska och f iirdesandcn till Sverigc-. Just den sandc:n

ska ligua pi min kistlr nlir den clagen

konrnrer.

Sankt Nikolar-kvrkrin i Salnri be-sökte .jag ocksa. Skruintntancle att se

detta för'fall ar tninu förfiidcrs k,rrka.Kvrkogardcn intrll. diir bl I ntin 1är iirbegrarcl. lctadcs ocksti Lrpp. N{err de

llcsta qrar stcnar vcr hortl'iirda cllcrsrinderkiircla.

NIin pigga mosterPa hemrcsan fick jag är'e rr besiika

ntinrturnrt,nurncntcl i Joensuu ör crstupade karelska nrän. Jag lann minpappas nanrn hltrnd denr.

Rtitlntitiga cigttrinnurt Marjntto Tito.ff hor citer tratrtpat sitrct.fiitlers .jortl pir i)ttLuttkula i La.doga. Dentta slrattdcirtg iir ltettttes genont -fttrtrtors resruiltente.

barn och rnånga barnbarn så tyckerlron att htrn lrlr lutl crr dotlcr i rrrig.

Hon tryckte niig på näsan oclr sade

att.iag hadc släktens potatisnäsa. Alltdctta gjorcle att.jag plittsli-ct kände attjag hade fätr tillbaka nrin ursprungliualanriti.

KärleksgåvaJa-u har av nrosLer Glafiira titt tr a

underhara -sar,or. "kärlcksgiivor". Det

var tYa anteckningsböckel l'ulla mcdinfbrnration om vrir sllikt och tiaruf iirallt onr live t pä Lunkula. Hon skt'er, ner

dcni 1'ör tio är sedan dii lltn var allvar-ligt s juk. Hon trociclc att hon skullc döoch kiinde siv tvun-uen ltt skrir'a ncrallt hirn visste onr lir ct pli ijn. Karelenflck intc -uliimnras bort.

Hon t1'ckte nu. ar 2001. a[t dct 'ar

cn nrcnin-u. eller som ClaUira sri-ser det."tarkoitus". mcd att hon skrev hiick-erna ocl-r att clc vrir lirnnade at mig.

Nu sirippcr-jag aldrig rrer Firrland.Fran nu skall.lag tillbringri nrr ckct ticl iFinIand. tirrhoppnin-usvis ocksl\ 1.rl lhr-nrors j orc1.

Te.rt oc'h bilcler: Molurtu TiroffNorjer liuen .{7

291 76 SiilresborgTcl:0156111 17

M itt ttroster G la.fiira Riibitrii .fick i rttigett ttt tlofier.

Risto hade före rcsiin lctat upp cnnroster till nri-c. Glafiira Räbinä. 83 år

-uanrmal. Hon bor inte långt frän Risto.Ja-c fick träfl'a cn unclerbart vitalkvinna. Hon kunde bcriitLlr otu t'lyktentl-rin tin Lunknla. att httn tillhörcle densista r:ruppen sonr evakucracles innanbron sprängdcs av finnarna.

Släktens näsaC latiira kr.rncle ocksä berättlr var al la

mina sliiktingar hacle bott pä trn.

Eltcr krigct hacie Glaflira vitrit drirtiä gängcr. och en -uiing hade hon flu-

-cit iiler ön.

Hon tog enrot rnig rned irppna ar-nrar. ocl-r trots ltt hon har t'em egnll

Ett arkiv-fyndBesökte n1,Ii-ten Stadsarkivet i

Cävlc'. Diir linns t ex hela arkivct ll'anHjrilpkommi nins Ilinskorluritti i Grivle-holg.

I Folkrörelsernas arkiv lanns en del

korrplctterancle dokumcnt. iiven brerliitn töräldrarna till barn scln hocide pibarnhenr i Forsa (utanl'ör Hudiksvall).både i iiversättnin-v och ori-uinall

Blancl cirkulär oe h protokoll Iann

.jng en ninnesantecknin-s fizin en kon-l'crcns i oktober l9-14. trolicen nedskri-

ll

len al Folkc Lö1'gren. ordt.. f'ör llins-komnriLLdn i Grivleborg:

"Ostberg: Bru att c'lc inte kan riilafinska nltr tle kournrer henr sii liirstrtrf(iräldrarna intc när clc uttn'ckcr sittrlissnöje rned lijrhalIanclena hentrual"

Dct är alltsa adlokat Lars Ostberg.hiigste verkställandc chef tiir h.iälpYerksanrl.rctc-n. sonr fijrsöktc skinttabort krigsbarnens törlLrst nv sitt fin-ska spriik pii cletta sätt.

Ktti Ro.sttell

Vdlbesöktutstcillningmed SirpoVirtanenskonstverkFinlands ambassadoch Lohja Stadshusfår var sin tavla

Utställnin gen av krigsbarnet SirpoVirtanens eflerlämnade konstverk blevlyckad. Framför allt hans syskon iLohja, Finland, uppskattade att bro-dern uppmärksammades med en ut-ställning mitt i Stockholm, Finlands-institutet, en hel vecka (4-8 nov).

Per-Mikael Engberg, minister påFinlands ambassad. uttryckte sin till-fredsställelse med arrangemanget vidvernissa-sen som samlade cirka 50 per-soner.

Bland dem fanns många gamlavänner med anknytning till Fårö därSirpo ofta vistades, samt kolleger frånNyckelviksskolan, och en hel del krigs-barn.

Sirpos kollega Stina Strandbergoch Berit Ovelid från Stockholms-för-eningen svarade för konstutställ-ningen. medan Hilkka Mälarstedt hadegjort minnesutställnin-sen med fotonoch brev, som gav en djupare bild avkonstnären som människa och krigs-barn.

De utställda konstverken, främstgralik. var kanske något sorgsna i to-nen.

Ett av verken skänktes av sysko-nen som gåva till ambassaden ochöverlämnades vid ett besök där den29 november av Doris Emanuelsson,ordf, i S tockholmsföreningen.

Aven arrangerande Stockholms-föreningen fick behålla några blad.

Några av Sirpo Virtanens verk skaockså, enligt planerna. beredas plats iStadshuset i Lohja (Lojo) samt i sta-dens bibliotek.

Text ocltfoto: Kai Rosnell

Stirw Strandberg, Sirpo Virtanens kollega, t'ar hLn,udansvarig för konstut-stiillningen. Hcir nted Sirpos slster Arttteli Virtanen.

G udrun San dström, S irpo s m ån gåri gavrin oclt kollega (t v), var glad att så

ntånga av konstnciretts slciktirtgarkontmit. Otan Sirpos nillingbror Ta-pio och cildste broderns fru ltta,nedart brodenr Unttas och HilkkaMrilarstedt so,lt svarat för minnes-wtstcillnin gen.

Fosterföräldrarna var över- och medelklassDe tlesta tbsterföräldrarna till de

f inska kri-'rsbarnen hörde till nrede[-

och övcrklassen. eller så var de lant-brukare. Arbetarklasscn sonl barnen

i regel tillhiirde - var klart underrepre-se n tc rittl.

Det bekrättas av en studie sonlPaul Epäil.vs utftift r,id Girtcbor-us uni-Yersitct. Han lrar presentcrat resulta-

tet i en D-uppsats.F(irf. har studcrat dc arkiv som

lokalkommittderna i Ciitchorg och

S karabor-s deponerat på Lanclsarkir, c t

i Cöteborg. Där kan nian finna dokr-r-

ment om tbsterlönilclrarna. fiamliir alltintrcsscanmiilningar. sorn inte t'inns i

Riksarkivcts samI in-uar.

Det r ar ju lokalkommittL<el'ni-l sonr

utsåg losterhemlren och -cctdkrtndccller lörkirstadc denr. Förf. har unr'lcr-

siikt hur dct gick ti11. r,ilka kriterier sorn

grilirtc. rilka c'lircktjv som -cuvs ui)p-itian.

Epiiill s pär,isar sambandet nreci

den tidi garc' kri gsbllns vcrksarn heten

dirckt clier firrsta viirlclskriget då tu-

scntals tr,ska och österrikiska harnslinclcs hort. hl a till Sverige. Den ak-

troncn. in[c cns t jLrgo iir- gr'tntnrttl. r nr

lbrtlarancle i tirskt nrirrnc hos aktö-rcrna. (Orn denna fiirsta kri-ssbaurs-

verksanrhcL l.urr Mon ika Janl'elt skrii,itcn utt(jnmancle doktorsiir handl in-u )

För1'. har ocksä undcrsiikt rrotir en

för fostertiiräldrarna ctt ta enrot ettlinskt barn och lLrnnit scr hLrvucigrup-

Paul Eptiihsper: hurranitärn. rornantiska. ekrlno-miska. emotionella. kollc--liala sanrt

pliktmotir et.

Epäil1,s har järnl'ört lbsterfiitilcl-riirnas socialgrupper i Skaraborg och

Cöteborg och l'unnit intressanta si11-

rol'.

Han undersiikte 369 lbsterl.ren i

Skarahorg och 377 i Cirtcborg. -54 he nr

i Skaraborg hörclc till socialgrLLpp I(storfirreta-uare. godsiigarc. htrgretjiinstcmiin. akademikcr rn m). nrcn 98 i

Götcborg.Till soci al -srupp lI ( småliirctagare.

lägre tliinsterrän. aftärsanstiiltda nr fl)hiirde 6-1 Skaraborgs-hcnr. och 67 i

Götebor-c.

Social-uru1rp III (bönder. hrukare.:ulendarorer) tillhiirde 88 hcm i Skara-

hor-r. nren bara trå i Cöteborg. l'ulltnaturligt e ftersour det inte brukls sli

nry,cket äkerjord i storstäder.

Elvii hcrn i Skiirahorg och t'yra i Gö-

tchorg lrirrde till social-urr-rpp I\' (iuLnt-

verkare utan rnästartitel. kvaliflceradeyrkesarbetare m [1).

Men det finns en slor -crupp sonlEpäilys inte kunnat klassificera: l5 I i

Skaraborg mcd titeln liu. liöken ellerherr. nrotsvarande sifil'a ['ör Cöteborgvar 125. Dessutom finns cn grupp pir

7-l henr i Giitehorg sorrr inte uppgivitnågon titel alls. "okänd" vcrksamhet.

Det hade varit nröiligt atl iitmins-tone krafti-ut reducera dessa siftior av"okända" oenom att studera den tidens

lelelbnkatalo-ser. nlen dct skullc nltur-ligtvis tagir avsevrirt lringrc Lid ochkrä\,t nr)'cket nrera nrbetc

Det är' mdj I igt att "arbetarklasscns"

påstiidcla undenepresentation skullenrrnska. att samhrillsklasserna skuller artt jilnrnarc represcntL-rarlc onr rttan

l-racle til I gtin g ti I I clessa uppgi t'ter.

Att arbetarhcnrnen rned f insktkrigsbarn ända var fijrhallanclel'is [ä

bcror säkcrt. nrenar Epäilvs. pli dc kri-tcric[ sorr satts upp. trärnst att dcn

ekononriska situationcn skulle rarabrl. och rnan skullc ha tillräcklict rrcdhos t ads u I r"' nr nr e.

Uppsatsen är nrvcket bra skrircnoch tillfiil en hel del kunskap sor.u

tidigare var okrind tirr nrig.Ktri RosrtalL

Paul Epiiilys: Foste iiiriilLlrar Etr

\tudic ot tle .fittsku krigsbarrretrsilcrrrÄa .tosterförti!I rur I 939- I 917.

H i tto ri slia i rt stiIu ti ort ett. G i)tc bo rp,s

L'ttit crsilet. D-Ltpltsuts \/T )40 l

Om krigsbarnens sj älvbilderHirruclana är t'inska kri ,,sbarns

s.jälr. bildcr'?lad nrcnas urecl "siälririld"'l Ens

uppllttning oru :is sirilr. lissur'.iug.Oltlct l'irrns intc cns i NaLionalencr k-lopcdins oldlista.

Therese Löfgren och AnnaTriclres. stutlerande vitl H(igskohn i

Kalruar. har stuclerat finska krigsharnss.iälr bilcler och reclovisat rcsultatet i

en B-uppsatsDe har efter intervjr-rer mcd t,l'ra 1 d

I'inska krigsbarn (ctt rnlckct Iitct ur'-

r al l) tolkrt hr-rr cn positii ellel n. ,:ir

siälr bild uti ecklats Dc korlnrer I r.irltill att sjiilr bilden har lbrmlts bc'roende

pii hLn'barncn hemiittes och to-us ernotniir de kom till Sverige. och nrir r-le atcr-

vrinrle tilI Finlancl."Orn blrnet lick err dåligt hcnr(i-

tanrlc och oliirstiielse i sin socirlisa-tion sonr lirstcrbarn i Srerigc kr-rnrle

s.j iil v bi I cle n pär'e rkas n c-urrt i r t". s kriverliirf attarna. "Men denna sjlitr hild Jradc'

nrö.jli-uhct att t'iiränclras i re socialisr-tioncn i Finland. onr barnc't f ick spcgla

si-u i positiva responscr som li'amkll-ladc cn bra s.jälvbilcl "

Förlhttarna har egentligen genonl

sin stuclie bara bckrättat det s.jrilr klar.rE,tt resultat sonr ['iirl'attarna inte

r iintat sig al studicn r"ar clen rolI sorr

mijtena nrecl andra krr-csharn spelade:

tillsanrrnans kunde dessa (iclcskartrratcr"tlela den glilcl.je och sorg de LrppJevt i

sin barndom. De lrssnar och f(irstr-ir'

r arlndra utan att de Lrehijr er en [iir-klari ng ti I I varandras handlin-ccr."

Dct är ändri l.rositir t att är'nnct "f in-ska krigsbirrn" blir fiilernil för studicroch forskning Dcl finns hur nrrcketsonr hclst kr ar all utlirrska ämnen

siiknas intc.Ktti Rttsttell

Tlterese LiiJgren, Anna Tricltes:Brtrru bro . Ert strrtlic ortt fittsku krits-lttrrrt.r siiilt ltil,l, r. l)-rt111'tttl.\ tttt irt-logi. \/T 2002. lrtstittrtiorre tt ,f'ör ltu-trtorr i ora ot'lt strttr htjIIst ctett.skctp.Högskolart i Kcrl rtror.

13

Varför två enkater?Varför blev det tr'å olika enkäter?

I hörjan av är2001 skickades en en-

klit ut till medlemmarna i några av lo-kaltiirenin-ualna.

Vi kallar clen ölEnkät B. Den skic-

kadcs till ca 300 pelsoner.

Vi upptäckte dock att den horde

utformas pii ett delvis annat sätt. Pcntti

Käppi och Sinikka Ortrnark Alrn-uren

arbctade onr frå-ucl'ortnuläret. Mangjordc on-r en clel av 1r'ägorna till kryss-

fragor sorn ofia är lättare att beslara.Sarntidi gt korn plcttcrades enkäten nrcd

t.cx. ller personligir uppgifter. mcrtl ottt

i(irhallandena i Finilnd fiire rcsan.

En orrfattandc och liktig avdelnin-!I

hcniirnnd "Nuvarirncle si tueition " I acles

rill.

Enkrit A kallar.jag den onrarbctade

enkäten sonr skickacles ul sertilre un-

der varen 2(X) I . Dc'n blev stiirst etie r-sor.n rlen skickiidcs till alla mcdletntnarsrinrt till vttcrligare f d rrrcdlentmar och

andla. till ca 700 persrtncr.

Enkät A sanrnranstiilldcs undcr200 l-2002 och rcdovisadcs i sitrnbantl

mecl RFK:s tioars.juhilcurn r nra j 2002.

Enklit A hcsr nracles ar' 26-5 personer.i8 I . 76 tttiin r,clt l lit) kr innor

Enkrit B hann hcsvaras ai 87 per-

s()ner. cc 3-5 7 . l3 män och 6J kvinnor.

innan Enkät A skickades ut. Av dessa

har -59 personer. l-5 män och -1.1 kvin-nor. seclnn är en besvarat Enklit A.

Arhctct rueci snnmritnstiillning av

Enkrit B har bara biitjat. N{en f(iljandeupp-uil'tcr kun redan nu retlovisas.

Hur många av sl skonen skicka-des till Sr,erige?

Hrir svaraclc 20 persone r/t'anr iljcr.

22 %'. att allabarnen i tamilien skicka-

des. Hälften av dessa var tväbarns-

tamiljer. Dessa barn skickades otiastsamtidigt. I övriga fämiljer där alla bar-

ncn skickadcs kunde finnas upp tillåtta harn. Biirncn skickades i olika om-gångar. I många av dessa farnilier hade

flera av barnen då redan ätervänt tillFinland. I scx av fanriljerna fhnns en-

dast ett barn.

Placerades ev. s1'skon på sammaort?

Här sr arar 37 personer. 42 Vc. .itt.Syskon placcrades pli satrma c»1.

?2 personer. ?5 %'. svarar nej. 26

personcl. 29 7'. kom cnsalmnla Lltiln

st skon r)e lt l\ J pcfs()ncr vcl c.i.

Vistades du någon tid på uppsanr-

lings läger/sjukhus/barnhem ? 1 I n r.ran

du hamnacle i fosterhernnret l ).

Av de sr aranclc har endast 26 st (9

rnän oclr l7 kvinnor). 29 tt. s\ arat att

de konr direkt till lbsterhemmc-l. Or'-

riga 7l % lumnade 1örst iuppsanrlings-

Iä-ucr. pa s.jukhus cIIerpäbarnhenr. Fcrlt

st \ cL L'.1.

I Enkiit A sr i.rratcle .1 I personer. ( l3rnän och l8 kvinnor). l-5 '7i. att de vis-

tats på barnhe m lsjr,rkhus och lä-ccr inte

inräknrt) en cller t'lera gdnger. Enli-ttEnkät B har nio pcrsoner. l0 7. i'rstats

pii barnhenr lsjukhus och lii-ger inte

inrriknat)Jag riterkommer nrecl Ier uppgiftcr

i konrrlandc nurltnrcr av MN.An en ging ett stort tack till allil

sorl ta-uit sig ticl att besr ata enkirter-

n iI.

Pirkko Altlirt

Resmål 2003?

Slagfälteni Karelen

I flera år har det arrangerats resor

till vinter- och fortsättningskrigetsslagllilt. oeh t'esornu ltut vurit pt,pu-

lära.

Nästa sommar tlnns en resa tillrät-talagd ltir krigsbarn till kri-gsskiidc-platser på Karelska näset. Arran-!Iör är

resebl'rän LornaLin.ja i Tanrmerlbrssom sl sslat nrcd liknandc rcsor nä-9rit

tu'.

Resan tir planerad till -5-8 juni 200-3.

och man tiinker besöktr Viborg. A1 rä-

pää. Taipale. Siiranrräki. Teriioki.Kuutcrselkä. Sunrma och Tali-Ihantila.

Rcsruttcn pii finska sidun skullc vara

Tarlnrerl'ors. Riih inräki. Helsi n gfors.

Lahtis. Koulolit. Villmanstrancl.Nui.jirn.raa. Man kan hoppa pi'i resan

fiån dcssa ol'ter. De sorr ktttlmcr från

Svcrige pl«rckls upp viti liir-ictenni-nalcn iHelsinglors.

Sonr rescgr,rider har tliinstgiortkrigshistoriska expe rter. och srt hlir tal-

let även clcnna gang: irr erstelii.itnantHeikki }larttinen klarlr iiven sr cnska

och cngelska.Priset uppsklttas prclin'riniirt till 320

Euro (cirka I000 kr). Arcn ottt inte till-räckligt mrin-ua krigsharn anntäler si-s

sii genonrfbrs lesan rincli'i clicrsotn clctt

är öppcn 1'tjr alla.Finns det intressc fijr rcsan bland

krigsbarn i Svcri-sc och deras sliikt och

i'änner'l Ta i sii lall prclirrinärkontaktrncd Risto \asara i S:t Ir'lichel. tel

U)l5E- l -t 6 I l -5t)8 eller(I)158-+0 8393q)1.

Slutlig he:trillrring er resittt !iir:senarc till reseb\t'än.

TERVE ! Finska krigsbarn i Skåne beriittarSkaneföreningen Finska Krrgs-

barn nrrnil'esterar sitt I0-uls lubileunrnrecl att gc ut en pLrblikatiitn be-

nrirrncl TERVE! Finska krigsbarni Skåne beriittar.

Det år inte cnbntt en tlitrncs- e1-

ler .j Lrbileunrsskri ll. LLtan e tt tlokLlnte nt

sorn niinrast i antologins fbnr skilcl-

rnl kli-ssharnens öden.

En altikcl mccl en tillhakablick pa

Finlands tre krig clch genorrlör'anclct

il\ brrrntranspor-tcrna liil.js ar en facl

personl iga beskrivnin-uar ar. barn-tlonrsupplcr elscr cllcr hr.indelscr i

v r,rxe nlivct.Flera r ittnar'«rnr ctt allt ige tronr l_vck-

ligt tir hi'ir. Men alltlijrnran.ii lcr erlttecl

minncn. sonr ingcn tlänniskii e,ccntli-

gen skulle behirra ha. Vi bcriivadesr'är barndom. törälclrar bcriivades sina

barn.

TERVE! Finska krigsborrt iSkårte beriittar. omtnttar ll siilor'+onrslagets -1. lir rllustrerad.

Priser är -50 kr. nrecl porto och

omkostniider 72 kr. Fiir tr ir cx heta-

la'cl-r I 20. tre 190. t-vra 240. t'em 3(X).

scr 3-50. si u -100. irtta -l-50 kr.

Sätt in bcloppet pä Skane-fiireninsens postgirokonto I 3-14 I 9-

l. notcrir antal ex samt lreställarcns

nanrn ocl.t adress.

l.+

På gårrg i lokalföreningarna RFK-infoGävle-Dala 10 år!

Gävle-Dala inbjuder till sitt 10-års-jubileum lördag 15 februari 2003 kl l6på Hotell Gustat'Vasa i Borlänge.

Efter årsn'rötesl'örhandl in-earna föl -

jer f'estmidda-e med m usikunderhåll-ning och dans.

Personli-u inbjudan till Giivle-Dalasnredlemmar. Ovri-ua anmäler si-q tillN{arja Hellstenius. Tibble 156. 793 36

Leksiind. tel 0211 -34649. senast 1 5 -ja-n uan.

Pris 1 90 kl för Gävle-Dalas medlem-

mar-. 2.10 för övriga (exkl usive clryck).

Avgiften ska betalas senast 3 I jan

til I Gär,le-Dala Lokalfiireni ng. FinskaKri-ssbarn. pg 928 I 8-5-8.

Meddela onr du ijnskar- slrecialkostel ler vegetarisk kclst.

O vernattningsmö.j1ii-ubc ter: HotellGustaf !asa. Tunagiitan I . Borlän-ue.

nära järnr,ägsstationen. dubbeln-ur 32,5

kr per person och natt. enkelrunr 5,10

kr. inklusive tr-ukostbutT6. Boka själv.tel 02.1-l-2 I 7-100. hokn inqskod: Finskaklig s haln.

Enklarc alternativ: Haga vandrar-hem. D.jäkne-catan 2. en km litin cen-trum. I-50 kr/natt. tel 02.13-827 28. e llerSTF vandrarhem Konrstigen 23. tvåkm fi'än centrum. l50kr/natt. tcl 02.13-

221615. Boka kvickt. det ärsportlov!

GöteborgSönd 8 dec kl l5: Helmi Erving-

Odelberg: Resan till Chokladlandet.Immi_urantinstitutet. Katr-i nedalsg -{3.

Borås.Sijnil E dec kl I 5: självständighets-

dagen 1iras. Blackevägen 1. Gbg.

MellansverigeÅrsmötet an'angerels i Karlstacl

lörda-g den -5 april 2003.

OstkustenN'Iedlemsmöte torsdag 23.jan kl l9

l'ros Aino Samuelsson. Döder-hultsr.1.1. Oskarshanrn. Annräl till Ull-Bntt. tel

0:l9l-18408.Årsmöte lörda-c l5 mars kl l5 hos

Aino Sanruelsson

VisblN{edlemsmöte tisda-s clen l8ian kl

18. Kalt B.ltirkstu_uan. Visbl. KontaktirLiisa Rarta. 0498--160 78.

SkåneTioårsjubileum 6 dec. Frostaval-

len kl 16. In(b: Annikki Nilsson. tel

01fFr202-53.

Årsmöte 15 mars i Odd Fellowslokal i Helsin-ebor-u.

StockholmNledlemsmöten i re-eel sista tors-

dagen i månade n på KristinehovsMalrngård, Kristinehovsg. 2. Stock-holm. kl 18.30. Anmäl i förväg till AnjaBrimark. tcl 08-7710t140. eller HilleviNäsström. tcl 08-8-50 I 7823.

Julfest lörda-c l.l dec kl I 3. 30..jul-bord 90 kr (egen dryck). ta rned .f ul-klapp för ca 20 kr.

Torsdag 30jan: Raija-Liisa Kiantoom sin 1'zrförthttaren IImari Kiantoochsin krigsbarnstid.

Siindag t6 f'cbruari: Finnungen.teater på Finlandsinstitutet. Snickar-biicken 2. Se sidan 6. sarnt dagspres-sen l'iir när'rrrarc tidpunkt.

Torscla-s 27 f'eb: Toini Artell onr sin

morhror Unto Nlononen. beriinrd lör"Satunraa" m 1l oclödli-ca siinger.

Torsc'la-s ?7 nrars: Arsnröte.Liilda-s 2.1 ma.j: Vårfest.

Tänker du flytta?Nleddela redaktionen!

Romano Prodiblir beskyddareför Oulu-träffen

Krigsbarnen i Uleåborg (Oulu ) harl_r cklts l lr Eurtr|a-kolr)n'r issir )ncn\ Prc-sident Romano Prodi som ofllciell be-

skvcldare fiir sin internationellakrigsbarnstråilf I 3- I -5

juni 2003.

Vacl det inncbär rent praktiskt iirsr,ärt att veta. Men det betyder heltklart a1t begreppet "krigsbarn" nr,r är

känt även inom EU. För han måste.juha liist vad inbjudan innebar innanhan accepterade.

Riksmötet 2003 ä-cer rum helgen25 -21 aprll med Stockholmsfören ingensom aman-uör. Det blir i tbrm av en

kryssning till Åbo.Närmare inbjudan inästa nummer.

Llleåborg l3- I 5iuni 2003. Se nedan !

Progranrnret liir traill'en är intc ide-talj klart. Mcn i sanrband nrcd nrötetkclmrler Interfeu' att irl ctt sanlman-träde i_ucn. Intert'eiv uttl,ds Internalio-nal Federation o1'Evacuees lnd \Yarchildren och är ett samarhetsorgansorn t v består av kri-ssbarnsf'ör'bundcn

i Englantl. Finllnd oclr SveliSe.S1 l'tet Jr lttl \ilnl()lLlnil insltsernu

för forskning och infbrnration i r'årtämne och söka bicirag för fblskningoch dokurnentation tl'ån EU.

Mer onr träffbn flnns på Internet:u u' u,. o u k a. I'i i-r' h cl i s t.r, k s e t /s o t ul af ! e I

Orcll'öranden Rauni Kerni haradress: Hoikantie 14 B I 5. FIN-90 500O ul u. Finlanci. tel +3

-5 8- U- 3-1-5,50-5.

Mer inlbnnalion dessutom i r'ärtnrista nummcr.

r5

HemsidorRFK:s hcmsida I'inncr du på

adressen: wu'w.iurmi.se/kricsbarnDe l'insku hcrrrsidorna är ar

gocl kvalitet nred rnycket innehåll.De flnns på adressen:

wwri .sotal rrpsi. homestead.com

En henrsida onr Karelen. kan-

ske speciellt aktuell i dettc nurr-nrer av r'år tidnin-c:

h ttp://w ww.prokarel ia. net/se/

Då fär du Lrpp den svensksprakigaversr onen .

Sidan skrin'rnres clock av den t-et-

stavade latinska devisen "Quos-

que tandem.)". SkalI vara "Quous-

que tandenr'1" (Hur län-ue ännu l)NIer diironr i nästa nunr rrer.

Avs: RFKc/o Kai RosnellKölöngsviigen l0741 42 Knivsta B-PosrFinskt pctss billigare cin vi trott!

Många finländare

Ett garttrttalt fittskt pcrss.

Man behör,er inte heller vara bo-satt i Finland.

Vad har vi lör nytta av att åter.fådet fi n ska nreclbor_uarskapet'?

Det gällel liänr.( identiteten. svu-rar Pasi Tuorninen. Man får en bekrtif'-telse på att man är finlänclare. igen.

De direkta lördelarna cxisrcrrr intc.Dock 1ä r,i som finländare rösträtr vidrikscla-csval och presidentt,al. Vi haralltså möjli-shet arr paiverka politiken i

Finland. Do'^k inte kornmunpolitiken så

liinge vi inte är skrivna iFinland.Vi får tr ii pass. Vilket ska nran an-

medborgarskapvända vid en resa till USA. till exem-pel'?

- Det som du känner fiir. siiser PasiTuorninen.

Ja-s vill rekonmendera det som ärmest praktiskt. Det kan i,ara detsvenska passet.

Om man råkar vara född i "Vibor-c.Finland" - det står.fu i passet kanJet hli prohlenr rrred irrrnri:.:r'ationr-myndi-uheterna i USA. "Viborg li-uger-

.ju i Ryssland". kan de svarl och se-dan bolla ärendet sinsemellan.

Det hände Mar.jairna Hansson.Stockholm. r,icl ert par ri1l1ällen i NewYord.

Det är .ju onitdigt att urmana denamerikanska okunni-shete n om qeogra-

liska och historiska f'örhå]l anden.Finlands antbassacl i Stockholnr

räknar med att behijva f'örstärka per--

sonalen r.r.red t-em n1'anställdaDet lär bli ett visst rryck också på

de svenska myndigheterna: många tin-länciare i Sverige kan äntligen ta sie-

-cet att söka svenskt meclbor-uarskap.nu när de inte riskerar att mista sitt fin-ska !

Diunrark är heit kallsinnigt till iddnom dubbelt medborgarskap. rredanNorge inte åir helt avvisande nten av-vaktar..

Koi Ro,trrell

Den nya la_een om dubbelt med-borgarskap hal nu lagts tr-am fbr Fin-lands riksdag.

C)rr den godkänns och allt talarför det - kan vi krigsharn återfå vårti'örlorade fi nska medbor-varskap niigon

-uång niista år. till sontn.raren eller hös-ten.

Det blir etr _uanska enkelr förla-rande: en "anntältrn" räckcr. sont dockbör ltiu'rnas personli-een till Fintandsarnbassacl eller nå-sot av Finlands kon-sulat eller honorärkonsuler i Sverige.

Pä den punkten finns clet hopp outändrin-s så att posten oclt Internet kan1'örmeclla anrnälan.

Det kommcr inte art kosta "skjor-tan" heller. !i konrner Lrndan nted cirka80 Euro (knappt 800 kr). enli-sr arubas-sadsekreterare Pasi Tuortrinen som be-rättade orn fiirutsättnin-carna vid entr'äff i Stockholn'r 3l okrober. sar.nnadag sorr regerin-sen ör,erlämnade la-s-Iörslager till nksda-cen.

Andra upp-uil'ter -uör gällande attvi kan få det r.rtan kostnacll

Våra harn omfattas också av denn1,a la-uen: det räcker att en törälderhar hali ilnskt nredbor-uarskap. sii kanockså barnen -senonl en anmiilan fädet

Men "anntälan" ska -cöt'as inomfem år ll-ån det atr lagcn träder i kraftl

Hur många heter likodant som du?Bc1'olkningsre_uistret i Finl and har

'tt pal intressanta he msidor olll natnn.Den lilrsta lir helt hnsk och -eer ntiij-

ighct att \e \ u| nAgonrllrn: ell r issl'ftern amn är vanl i-east.

I\'lan skriver in eltcrnantnct i ruLan.narkerar t ex - I 9-1-1 och klicku pa HAE

(stik). Strax visas en kalta nted rr ä-t,vraorter där narlltct i tl'lr-ca förckonlnerht tp : /i I 91.,19.2(Xr.69/sukuninrii

rltkuninti.rrsr>Den andra sic'lan är lite roli-uare.Där lar du redr Pa hul nlunsa sonl

heter likadant som du. Du Lan också

stLrdera statistik trver de l,anlicasnalrncn undcr olika tidspcriodcrä[dsta natlnen lir fl'iin 1800-talct.

https:l/ I 92..i9.111. I E7iNintipalvelu r-i

nirninalvclu inde\ r.htn,

Tupurti Rossi