SÅ

STYRS

SVERIG

E

STATSCHEFEN

Både demokratier och diktaturer kan utse sin statschef på 2 sätt:

Monarki

Statschefstiteln går i arv

Republik

Man utser statschefen (på ett demokratiskt eller odemokratiskt sätt)

DET SVENSKA DEMOKRATISKA SYSTEMET

Folket väljer representanter till riksdagen

Representanterna sitter i riksdagen och styr Sverige

Riksdagen utser en styrelse utifrån folkets röster

Kallad : regeringen, som bl.a. förverkligar besluten

VÅRT VALSYSTEMNär är det val ?

3:e söndagen i september vart fjärde år

Val till tre olika samhällsnivåer

- kommunen

- landstinget

- riksdag

Var hålls valet?

I en vallokal,men även på ambassader utomlands och ”förtidsröstning” på olika ställen.

Vilka får rösta?

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år

Vad röstar vi på?

Valfritt parti, som måste få minst 4% av rösterna (personval)

Vad är ett parti?

En demokratisk förening som vill förändra samhället på ett visst sätt.

Proportionerligt valsystem

När man räknat rösterna fördelas de 349 platserna i riksdagen proportionerligt.

15% av rösterna = 15% av platserna

När platserna i riksdagen är fördelade ser man vilket ”lag” som får majoritet, d.v.s. mer än hälften av alla platser.

Då vinner man alla omröstningar och kan styra landet!

I valet 2010 blev resultatet…Alliansen ca 48%

De rödgröna ca 46%

Sverigedemokraterna ca 5%

RIKSDAGEN

349 ledamöter från de olika partierna

Uppgifter:• Stifta Sveriges lagar• Besluta om hur skattepengarna ska användas• Kontrollera att regeringen följer riksdagens beslut

Ordförande: Talmannen

Talmannen sitter bland annat ordförande vid sammanträdena i kammaren.

Sedan riksdagsvalet 2006 är Per Westerberg (M) riksdagens talman.

Riksdagen delas upp i mindre grupper: utskott, som fördjupar sig i vissa frågor, t.ex. skolan, försvaret…

Det block som har majoriteten av platserna i riksdagen får bilda…

REGERINGEN -STYRELSEN

Statsministern

+ ministrar för olika områden,

t.ex. skola och försvar…

Uppgifter:

- Se till att riksdagens beslut blir verklighet

- utarbeta lagförslag

- fattar beslut i vissa frågor

Regeringen kan se ut på olika sätt:

Majoritetsregering = Enpart-, kolalitions-, samlingsregering

Varje minister har ett departement, kontor, med många specialister anställda, som hjälper till att utarbeta

lagförslag m.m.

Förvaltningen, myndigheterna

Det är regeringens verktyg för att få riksdagens beslut att bli verklighet (ex: skolverket, rikspolisstyrelsen)

Majoritetsregering: När exempelvis ett parti får fler än 50% av rösterna vid ett val kan detta parti skapa en egen regering då den kan få stöd av riksdagen.

Minoritetsregering: Ifall inget parti i riksdagen får en majoritet av rösterna så brukar det största partiet bilda regering. Detta blir då en svag regering då den hela tiden måste hitta stöd hos andra partier för att få igenom sina förslag.

Koalitionsregering: Ifall två eller flera partier delar på ministerposterna så kallas det för en koalitionsregering. Detta innebär alltså att regeringen består av flera partier.

REGERINGEN

Fredrik ReinfeldtStatsminister

Anders BorgFinansminister

Göran HägglundSocialminister

Hillevi EngströmArbetsmarknads-minister

Anna-Karin HattIt- och energi-minister

Jan BjörklundUtbildningsminister

Annie LööfNäringsminister

Karin EnströmFörsvarsminister

Beatrice AskJustitieminister

Lena AdelsohnLiljeroth Kultur- och idrottsminister

Birgitta OhlssonEU-minister

Lena EkMiljöminister

Carl BildtUtrikesminister

Maria ArnholmJämställdhets- och biträdande utbildningsminister

Catharina Elmsäter-SvärdInfrastrukturminister

Maria LarssonBarn- och äldreminister

Erik UllenhagIntegrationsminister

Peter NormanFinansmarknads-minister

Eskil ErlandssonLandsbygdsminister

Stefan AttefallCivil- och bostadsminister

Ewa BjörlingHandelsminister

Tobias BillströmMigrationsminister

Gunilla CarlssonBiståndsminister

Ulf KristerssonSocialförsäkrings-minister

DE OLIKA DEPARTEMENTEN

Statsrådsberedningen

leda och samordna arbetet i Regeringskansliet samt ansvara för samordning av den svenska EU politiken.

Arbetsmarknadsdepartementetarbetsmarknadspolitik, arbetslivpolitik, diskriminerings- och integrationsfrågor samt frågor om urbanutveckling.

FinansdepartementetEkonomisk politik, statsbudgeten, skatter, bank, värdepapper och försäkringar, Internationellt Ekonomiskt

samarbete samt statligtföretagsägande.

Försvarsdepartementetarbetar för att uppfylla de mål som regeringen och riksdagen bestämt för försvarspolitiken, för skydd ochBeredskap mot olyckor samt för beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred.

FörvaltningsavdelningenRegeringskansliets gemensamma resurs och ansvarar för departementsövergripande förvaltningsfrågor.

Justitiedepartementetlagstiftning, polisväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården, Migration och asyl.

Kulturdepartementetkultur, medie- och idrottsfrågor.

Landsbygdsdepartementetfrågor som gäller jordbruk, skogsbruk, fiske, rennäring, samefrågor, djurskydd, livsmedel samt jakt och viltvård.

Miljödepartementetklimatpolitik, kemikaliepolitik, strålskydd och kärnsäkerhet samt forskning och miljöövervakning.

Näringsdepartementetnäringsliv, energi, IT, kommunikationer och infrastruktur samt regional utveckling.

Socialdepartementetsamhällets välfärd, ekonomisk trygghet, sociala tjänster, hälso- och sjukvård, främjande av hälsa samt barns och funktionshindrades rättigheter, bostadsfrågor, statlig förvaltning, länsstyrelser, kommuner och landsting samt trossamfund.

Utbildningsdepartementetskolfrågor, universitet och högskolor, forskning, vuxenutbildning, folkbildning, jämställdhetsfrågor och ungdomspolitik.

UtrikesdepartementetUtrikesförvaltningens uppdrag är att bidra till att förverkliga regeringens övergripande mål i utrikespolitiska frågor. Till UD:s uppdrag hör också att inom Regeringskansliet samordna den svenska utrikespolitiken.

EU-representationenRegeringskansliets förlängda arm i Bryssel. Här arbetar personal från alla departement med att driva Sveriges linje i EU-politiken.

 

De olika departementen

EN LAG BLIR TILL…1. Idé lämnas in av riksdagsledamot: en motion

(ex: alla måste ha hjälm när de cyklar)

2. Riksdagen beslutar att skicka förslaget till trafikutskottet, som diskuterar igenom

frågan noga, lyssnar på experter och allmänheten

3. Om trafikutskottet tycker det var en bra idé uppdrar de till regeringen att förbereda ett

lagförslag: en proposition

4. Riksdagen röstar sedan om förslaget

5. När lagen är beslutad är det regeringen uppgift att se till att lagen blir verklighet, t.ex.

genom att skicka ut order till myndigheterna t.ex. polisen, trafiksäkerhetsverket m.m.

1. Successionsordningen (1810)2. Tryckfrihetsförordningen (1949)3. Yttrandefrihetsgrundlagen (1991)4. Regeringsformen (1974)

Sverige: Grundlagarna STYR

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar.

Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta.

Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten.

Behandlar frågan om hur statschef ska utses, dvs tronföljden (succession)

Ändring 1979: Äldsta barnet oavsett kön ärver kronan

1. Successionsordningen

2.TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN

1 kap. Om tryckfrihet1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

Publicering utan granskning

Meddelarskydd (anonyma uppgifter får ges till media)

Offentlighetsprincipen – alla ska få ta del av myndigheters handlingar.

Tryckfrihetsbrott – t ex högförräderi, förtal, hets mot folkgrupp.

• Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.

• Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Undantaget är biofilmer som ska visas för barn under 15 år.

• Den som är upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rätt att vara anonym.

YGL kompletterar tryckfrihetsförordningen med liknande rättigheter för övriga media.

3. Yttandefrihetsgrundlagen (YGL)

Beskriver vårt statsskick

1 kap, 1 §: All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.

Fastställer de flesta grundläggande värden, t ex mänskliga rättigheter…övriga grundlagar kompletterar RF

4. Regeringsformen

Sverige är med i EU, Europeiska unionen.där alla medlemsländerna samarbetar om olika frågor.

En del EU-regler gäller direkt i Sverige, men ibland måste vi i Sverige skriva om våra lagar innan vi kan börja följa EUs regler.

Sverige får alltid vara med och diskutera och påverka EUs beslut.

Ibland blir inte besluten som Sverige hade velat, men Sverige och alla andra medlemmar ska följa de beslut som fattas.

Regeringen arbetar med EU

REGERINGEN S

TYR,

RIKSDAGEN B

ESTÄMMER!

HT T

P: /

/ RE

GE

RI N

GE

N. S

E/

HT T

P: /

/ WW

W. R

I KS

DA

GE

N. S

E/

Besök för mer info!