Hur överviktiga vuxna blir motiverade

till en livsstilsförändring

Therese Karlsson och Lena Nilsson

Självständigt arbete 15 Hp Examinator: Ulla Peterson

Linnéuniversitetet Kalmar

Vårterminen 2011 Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Hur överviktiga vuxna blir motiverade till en livsstilsförändring.

Therese Karlsson och Lena Nilsson

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Övervikt är idag ett stort hälsoproblem i Sverige. Motivation utgör grunden till en

hälsosam beteendeförändring och utgår ifrån individens egen vilja. Att få kunskap om vad

som motiverar överviktiga individer är av vikt för att kunna hjälpa och stödja.

Syfte: Att belysa hur överviktiga vuxna blir motiverade till att göra en livsstilsförändring.

Metod: Semistrukturerade intervjuer med tre män och tre kvinnor (n=6). Datamaterialet

analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard.

Resultat: Grunden för motivation var att individen själv kommit till insikt att de var redo för

en livsstilsförändring och att beslutet mognat fram. Motivationen kunde kvarhållas genom att

det fanns en medvetenhet om att förändring tar tid. När en livsstilförändring påbörjas och

blivit en vana, så stimulerades individerna till att fortsätta då det upplevdes lustfyllt och

inspirerande. Att få stöd och bekräftelse från andra individer, hjälpte överviktiga vuxna att

stärka sin motivation.

Slutsats: Motivationen är flerdimensionell och varje individ har sina motivationsfaktorer till

att genomföra en livsstilsförändring. Denna studie ger en ökad förståelse och kunskap för

professionella som arbetar med hälsofrämjande arbete.

Key Words: motivation, övervikt, fetma, livsstilsförändring

Hur överviktiga och feta vuxna blir motiverade till en livsstilsförändring.

Therese Karlsson och Lena Nilsson

ABSTRACT

Background: Today overweight is a major health problem in Sweden. Motivation is the

foundation for a healthy behaviour change and is based on the individual’s own will. To gain

knowledge what motivates overweight individuals is important to be able to help and support.

Aim: To illustrate how overweight adults are motivated for a lifestyle change.

Method: Semi-structured interviews were conducted with three men and three women (n=6).

The material was analyzed using qualitative content analysis inspired by Burnard.

Results: The basis for the motivation was that the individuals themselves came to realize that

they were ready for a lifestyle change and that the decision matured. The motivation could be

maintained through awareness, change takes time. When a lifestyle change begins and

becoming a habit, the individuals stimulate to continue as it was felt joyful and inspiring. To

get support and confirmation from other individuals helped overweight adults to strengthen

their motivation.

Conclusion: Motivation is multidimensional and each individual has their motivators to

implement a lifestyle change. This study provides greater understanding and knowledge that

can support professionals in their work with health promotion.

Key words: motivation, overweight, obesity, lifestyle change

__________________________________________________

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

Övervikt och fetma 1

Livsstil 1

Beteendeförändring 2

Motivation 3

Transteoretiska modellen 5

Det hälsofrämjande arbetet 6

PROBLEMFORMULERING 8

SYFTE 8

METOD 8

Urval 8

Datainsamling 9

Analys 10

ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11

RESULTAT 12

Målmedvetenhet 12

Insikt 12

Lust 13

Vilja 14

En del av vardagen 16

Kunskap 17

Välbefinnande 17

Självkänsla 17

Hälsa 19

Stöd och bekräftelse 20

Närstående som stöd 20

Hälsovägledarens betydelse för förändring 21

Omgivningsfaktorer 21

Miljö 21

Tillgänglighet 21

Hinder 22

Negativa erfarenheter 22

Uteblivet stöd 23

Olust 23

Begär 24

DISKUSSION 25

Metoddiskussion 25

Tillförlitlighet 26

Resultatdiskussion 28

SLUTSATS 33

KLINISK IMPLIKATION 34

REFERENSLISTA 35

BILAGOR

Bilaga 1: Informationsbrev till deltagarna 38

Bilaga 2: Intervjuguide 39

Bilaga 3: Burnards innehållsanalys 40

1

INLEDNING

I Sverige är en tredjedel av kvinnorna i åldern 16-84 år överviktiga, av männen är 50 procent

överviktiga. Antalet överviktiga vuxna i Sverige ökar inte längre, förhoppningsvis har trenden

vänt. De senaste 20 åren har dock ett ökat antal barn och unga vuxna blivit överviktiga vilket

kan leda till att folkhälsan framöver försämras till följd av de hälsoproblem som är

förknippade med övervikt (Norberg & Danielsson, 2009).

BAKGRUND

Övervikt och fetma

Övervikt definieras som ett tillstånd där BMI överstiger 25 hos en individ och fetma

definieras när BMI är över 30. BMI definieras som kvoten mellan en individs kroppsvikt (i

kilo) och kvadraten på kroppslängden (räknat i meter). Helt friska individer som är muskulösa

kan ha ett BMI på över 30 utan att betraktas som feta. Bukfetma medför en fettansamling runt

organen i bukhålan samt runt tarmar. Det ger en ökad risk för komplikationer som är

fetmarelaterade. Därför är det av vikt att mäta midjemått, kroppsfördelning av fett och även

att göra en metabolisk riskprofil, innan åtgärder bestäms. Gränsvärden för midjemått hos

vuxna är framtagna. Hos vuxna män bedöms mannen som en riskindivid om midjemåttet

överstiger 94 cm och för kvinnor är gränsen 80 cm (Norberg & Danielsson, 2009).

Världshälsoorganisationen [WHO] definierar fetma som ett tillstånd med överdriven

ackumulering av fett, i så stor utsträckning att hälsan påverkas negativt (WHO, 2011). Även

WHO använder sig av BMI för att klassa övervikt och fetma. Dessa gränsvärden tillämpas för

både män och kvinnor och i dagsläget används det för alla vuxna oavsett ålder. WHO har nu

tagit fram olika gränsvärden för befolkningen runt om i världen. Det har framkommit att

asiater löper en risk för komplikationer relaterade till fetma vid ett lägre BMI, än vad européer

och amerikaner gör. Därför har gränsvärdet för övervikt respektive fetma sänks till 23

respektive 25 i Asien. Fetma klassificerat genom BMI har ett starkt samband med ett antal

sjukdomar och dödlighet (WHO, 2011).

Livsstil

Av den vuxna befolkningen finns det en stark önskan hos många om att gå ner i vikt eller

planer på att försöka gå ner i vikt (Barberia, Attre & Todd, 2008; Norberg & Danielsson,

2009). Att förhindra övervikt är lättare än att försöka gå ner i vikt när övervikten är etablerad

2

(Norberg & Danielsson, 2009). Den moderna livsstilen har medfört att kraven på fysisk

aktivitet har minskat, vilket utgör en risk för fysisk inaktivitet och dess följder på hälsan

(Faskunger, 2008; Norberg & Danielsson, 2009). Stillasittande fritid är mest förekommande

hos kvinnor, ingen skillnad har påvisats angående socioekonomisk tillhörighet. Hos männen

har en ökning av den fysiska aktiviteten påvisats hos högre tjänstemän.

I Sverige uppnår vi inte Livsmedelsverkets rekommendationer angående intag av frukt, grönt

och fisk. Tillgängligheten på energität kost är uttalad. Kvinnor har i högre utsträckningen en

bättre kosthållning än män (Norberg & Danielsson, 2009). För att överviktiga och feta

individer ska gå ner i vikt krävs det ett förändrat beteende som berör kostintaget, men många

av de som lider av övervikt och fetma misslyckas med att följa en ny diet (Barberia et

al.2008). Lågutbildade har sämre levnadsvanor i jämförelse med högutbildade oavsett kön

(Norberg & Danielsson, 2009). Det hälsofrämjande arbetet är en av de mest effektiva

åtgärderna för att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma. Individers livsvillkor såsom

socialt nätverk, arbetsförhållande, ärftlighet, civiltillstånd och utbildning är exempel på

faktorer som har påverkan på livsstilen. Utöver dessa tillkommer även individens förhållande

till alkohol, tobak, fysisk aktivitet och kost, samt hur den egna hälsan upplevs. Dessa faktorer

får påverkan på individens livsstil och levnadsvanor (ibid). Enligt WHO (1984) definieras

hälsofrämjande arbete som en process där människor ska bli kapabla att få en ökad kontroll

och förbättra sin egen hälsa.

Beteendeförändring

Målet för en livsstilsförändring är att genom en eller flera beteendeförändringar uppnå

hälsosamma och positiva hälsoeffekter. Dessa förändringar tar tid för att målet ska uppnås.

För att en individ ska orka genomföra en beteendeförändring kan individen vara i behov av

uppmuntran och stöd för att ta ett hälsosamt beslut (Faskunger, 2008). Att identifiera vilka

tankar som individen har är ett viktigt steg för att utforma beteendeförändringen och därmed

kunna stödja dessa individer. Ju mer positiva tankar individen har, desto positivare är

individen till förändring (Barberia et al. 2008). En stor del av befolkningen är inte redo eller

känner inte något behov av att genomgå en beteendeförändring. De flesta

livsstilsmottagningar och friskvårdsanläggningar vänder sig därför enbart till individer som är

motiverade. De individer som saknar motivation för att genomgå en livsstilsförändring kan ha

upplevt ett tvång och i vissa fall gått in i förändringsprocessen i ett för tidigt skede. Vid

hälsofrämjande arbete är det ett hjälpmedel att ha kännedom om individers tankar, attityder

3

och förväntningar när de ska påbörja en förändring (Barberia et al. 2008). En

beteendeförändring sker inte linjärt, utan bör ses som en process som sker successivt för att

sedan bli en hälsosam förändring. Processen kan pågå emellan månader upp till år och är inget

som sker direkt (Faskunger, 2008). Var i förändringsprocessen individen befinner sig beror på

motivationen, vilket påverkas av individens eget engagemang, sociala stöd, närmiljön och

individens självkänsla. När individen har viktnedgångsförsök bakom sig, har de en lägre

självkänsla och svårare att gå ner i vikt vid senare försök. (Barberia et al. 2008; Faskunger,

2008; Herriot, Thomas, Hart, Warren & Truby, 2008; Teixeira et al. 2002; Tod & Lacey,

2004). Avgörande för om den överviktiga individen ska lyckas gå ner vikt, är att det finns ett

psykosocialt stöd (Barberia et al. 2008; Tod & Lacey, 2004). Vid positiva erfarenheter

angående viktminskning verkar psykologiska faktorer som välbefinnande utgöra en

motivationsfaktor (Hankey, Leslie & Lean, 2002). Många överviktiga känner sig generade

och förödmjukade i olika sociala situationer, dessa situationer kan vara när barnen börjar

skolan, då den överviktiga känner skam för sig själv, både gentemot sitt barn och

omgivningen. Förnedrande kommentarer kan liksom sociala situationer starta en förändring

av beteendet. Hos överviktiga finns det mentala och psykosociala hinder för förändring.

Hinder för att genomföra en beteendeförändring kan ha sin grund i dåliga erfarenheter i mötet

med professionen som arbetar hälsofrämjande. Vissa individer kan uppleva en förödmjukelse

i att redogöra sin vikt i grupp. En rädsla att känna sig tjockast och tyngst kan utveckla sig i

dessa sammanhang (Tod & Lacey, 2004). Orealistiska mål kan leda till misslyckande med

viktminskningen (Grave et al. 2004). Vid misslyckade försök är hälsan och lindrande av

sjukdomssymtom det som motiverar den överviktiga individen till att fortsätta med

förändringen (Hankey et al. 2002).

Motivation

Motivation beskrivs som en psykologisk term för de processer som påverkar beteendet.

Motivationen återspeglas i varför vi handlar som vi gör och varför vi väljer att utföra vissa

saker hellre än andra. Motivation berör en strävan efter ett bestämt mål

(Nationalencyklopedin, 1994).

Motivation kan beskrivas som en inre eller yttre påverkan till att kunna utföra en handling,

som kan förverkliga motiven eller tillgodose behoven. De mål som ställts upp, uppnås genom

handling vars styrka bestäms av motivationen (Granbom, 1998). En hög motivation bidrar till

framgångsrik viktminskning (Herriot et al. 2008). För att motivationen ska vara bestående

4

måste motivationen komma inifrån individen av egen fri vilja. Den motivation som kommer

utifrån har en kortsiktig påverkan på styrkan i handlingen och är beroende av de belöningar

och förstärkningar som individen anser vara stimulerande (Granbom, 1998). Den inre

motivationen är naturlig för individen och ligger till grund för en handling eller en aktivitet.

Den grundar sig på de inre personlighetsfaktorerna. Eget initiativ och ansvar bör uppmuntras

för att få en ökad motivation hos individen. Vid yttre motivation hålls aktiviteten vid liv så

länge individen hoppas på en belöning eller för att uppnå ett mål (Granbom, 1998).

Motivation till träning och fysisk aktivitet kan få positiva effekter på motivation till

förändring till en mer hälsosam kost. Det råder en interaktion emellan fysisk träning och

inställningen till kostbeteende (Mata et al. 2009). När brist på motivation infinner sig hos

individen medför det en förminskad viljestyrka att stå emot frestelser som medför att den

upplevda kontrollen över kostintaget minskas (Barberia et al. 2008). Vad som är den

motiverande faktorn för viktminskning visar sig skilja åt åldersmässigt bland män som är

överviktiga. Utseendet visar sig vara en motiverande faktor hos framförallt yngre män

(Hankey et al. 2002). Unga kvinnor med en övervikt uppger som orsak till viktminskning att

de vill förbättra sitt utseende (Grave et al. 2004). Att kunna köpa kläder som individen trivs i

och tycker om är en motivationsfaktor för att gå ner i vikt (Tod & Lacey, 2004). Många

individer som söker hjälp inom vården för viktminskning uppger hälsan som en orsak till

deras primära motivation för att starta en förändring. Detta kan ha sin grund i att denna orsak

till viktminskningen kan upplevas mer accepterad i jämförelse med ett förbättrat utseende som

motivationsfaktor (Grave et al. 2004). En förbättrad hälsa är en motivationsfaktor som ökar i

betydelse med åldern men har även betydelse för yngre män. Män har i större utsträckning än

kvinnor en förbättrad hälsa som motivationsfaktor till viktminskning (Hankey et al. 2002).

Andra faktorer som ger motivation till viktminskning är en förbättrad kondition, ett ökat

välbefinnande och en rädsla för en för tidig död (Hankey et al. 2002; Tod & Lacey, 2004). De

män som lider av sjuklig fetma har inte en förbättrad kondition som mål för viktminskningen.

Detta kan härledas till att detta mål upplevs som svårt att uppnå. Många kampanjer har ökad

fysisk aktivitet som en faktor för viktminskning. Att ha kunskap om att feta män inte vill eller

har som mål att bli fysiskt aktiva kan vara viktigt för det motiverande hälsofrämjande arbetet.

Motivationsfaktorerna skiljer om viktminskningsförsök tidigare varit lyckat eller inte (Hankey

et al. 2002).

Motivation/behov är något beständigt som aldrig tar slut. När behov är tillfredställda, kommer

det nya, som intar tidigare behovs position och så fortsätter det genom hela livet. Det är alltså

av vikt att identifiera nya mål och önskningar för att hålla motivationen på en hög nivå

5

(Maslow, 1987). Behov som begrepp används för att förklara människors målinriktade

beteende. Behov kan vara ett målobjekt för motivationen (Nationalencyklopedin, 1994).

Transteoretiska modellen

Den transteoretiska modellen grundad av Prochaska, Norcross och DiClemente (1995) är

indelad i fem olika stadier och kan utgöra grunden för en struktur i det hälsofrämjandet arbetet

(Johnson et al., 2008). Modellen har använts i forskning och inom hälsofrämjande arbete som

berör kost, övervikt och fysisk aktivitet. Grundarna till modellen var en av de första att

studera hur individer i viktminskningsprogram eller på egen hand går tillväga när de

genomför en livsstilsförändring. Modellen har bidragit till en ökad förståelse för

tillvägagångssätt vid beteendeförändringar och när människor är mogna för att ändra sina

levnadsvanor och etablera en annan livsstil.

1. Förnekelsestadiet, -upplever inte beteendet som ett problem. Individen har inga tankar

på förändring. Möter råd om livsstil med förnekelse, ser inga fördelar med att påbörja

en livsstilsförändring.

2. Begrundandestadiet, -insikt i problemet och tankar på förändring finns. Tanke väcks

på en livsstilsförändring men inget beslut tas angående tillvägagångssätt. Balansen

emellan för- och nackdelar börjar jämna ut sig.

3. Förberedelsestadiet, -börjar planera för förändring av beteendet. Detta görs genom att

stärka sin motivation och utarbeta en handlingsplan. Fler fördelar upplevs i jämförelse

med nackdelar och förändring påbörjas inom en månad.

4. Handlingsstadiet, -individen har påbörjat en förändring av beteendet. Stadiet medför

att föregående stadiers handlingsplan sätts i verket. I handlingsstadiet befinner sig

individen i sex månader. Risk för återfall till tidigare stadier är stort.

5. Aktivitetsstadiet, -beteendeförändringen fortsätter och individen arbetar aktivt med att

förhindra återfall. Individer upplever nu betydligt mer fördelar än nackdelar med

förändringen. Den nya livsstilen etableras till en vana.

Vid användning av modellen i det hälsofrämjande arbetet utgör ”timing” en betydelsefull

faktor. Den metod för beteendeförändring som används ska vara anpassad till individens

förändringsbenägenhet (Prochaska et al. 1995). Beslut angående viktnedgång tar individen i

begrundarstadiet och förberedelsestadiet. Beslut om förflyttning mellan stadierna utvecklas

6

successivt och vad som är avgörande för förflyttningen finns det ingen tydlig förklaring till

(Prochaska et al. 1995; Tod & Lacey, 2004). Prochaska et al. (1995) menar att en

framgångsrik beteende förändring innebär en successiv förflyttning genom olika stadier som

till sist leder fram till förändringen. Förflyttning emellan faserna sker inte linjärt på grund av

att det är vanligt med återfall till tidigare stadier och att individen kan ta en paus i

förändringen (ibid).

Det hälsofrämjande arbetet

Det hälsofrämjande arbetet har idag ingen framträdande roll i hälso- och sjukvården och det

råder stor skillnad mellan landsting hur det hälsofrämjande arbetet utförs. Missbruk av

alkohol och tobak, inaktivitet och ohälsosamma matvanor är de mest framträdande

riskfaktorerna för sjukdomsutvecklingen i Sverige. Både på individ- och samhällsnivå finns

det vinster med hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2010). Distriktssköterskeföreningen

(2008) menar att distriktssköterskan ska ha ett holistiskt hälsofrämjande förhållningssätt som

utgår från forskning och beprövad erfarenhet. I mötet ska patienten känna delaktighet och

respekt ska visas varje patient utifrån dennes unikhet och autonomi. Ett arbetssätt där

patienten är i centrum innebär att distriktssköterskan integrerar hälsofrämjande åtgärder i

vården och samtidigt utgör ett stöd för att utveckla en god hälsa hos patienten.

Distriktssköterskan har till uppgift att fungera som en hälso- koordinator/samordnare utifrån

den fördjupade kunskap som hon har om hälsofrämjande arbete. Vidare ska

distriktssköterskan utveckla det hälsofrämjande arbetet för att skapa ny evidensbaserad

kunskap för att förbättra folkhälsan på individ-, grupp- och samhällsnivå

(Distriktssköterskeföreningen, 2008). Enligt Faresjö & Åkerlind, 2005, kan bemötandet av

dem som lider av övervikt eller fetma vara kränkande och fördomsfullt, så även bland

sjukvårdspersonal (ibid). Flertalet överviktiga individer fördröjer eller undviker kontakt med

sjukvården för att de känner sig generade över att behöva klä av sig kläder, behöva väga sig

och att bli tillsagda att gå ner i vikt (Budd, Mariotti, Graff & Frankenstein, 2009). Faresjö &

Åkerlind, 2005, menar att en orsak till bristerna i sjukvårdspersonalens bemötande kan vara

avsaknad av kompetens inom området, hur de på bästa pedagogiska sätt kan stödja och hjälpa

personer med övervikt (ibid). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har patienten

rätt till individanpassad information som utgår från dennes förutsättningar (ibid). Stöd och

uppföljning av hur det fungerar med förändringen är två viktiga hjälpmedel för att individen

ska klara av att fortsätta med den nya förändringen (Barberia et al. 2008; Herriot et al. 2008).

7

Det finns behov av kompetenshöjning och fortbildning av personal för att kunna möta

behoven av hälsofrämjande arbete och för att ändra attityden till hälsofrämjande arbete.

Fördjupad kunskap krävs om levnadsvanor och effektiva metoder för att förebygga ohälsa

(Socialstyrelsen, 2010). Sambandet emellan motivationsnivå och beteendeförändringar är

tvetydigt. Låg motivation är inte detsamma som att förändring inte genomförs. En individs

motstånd mot förändring kan bero på felaktig rådgivning kring beteendeförändring. De

metoder distriktssköterskan använder ska utgå från individens förändringsbenägenhet. Låg

motivation ska inte ses som ett motstånd eller ett svaghetstecken. Tekniken ligger i att höja

motivationen som utgör drivkraften till beteendeförändringen hos individen (Faskunger,

2008). Interventioner mot övervikt bör ha en inriktning mot de områden som för de

överviktiga har störst inverkan på en fortsatt beteendeförändring (Hemmingsson, 2008). Det

kan röra sig om att ändra attityder, att interventionerna utgår från var i förändringsprocessen

individen befinner sig, stödja individens självförtroende, och arbeta för att acceptera sin kropp

om inte viktnedgången uppnåddes. Motivation till förändring kan stärkas genom uppmuntran

och socialt stöd (Grave et al. 2004).

Enligt Distriktssköterskeföreningen (2008) ska distriktssköterskan ha fördjupade kunskaper i

samtalsmetodik och kommunikation. Utifrån detta ska hon använda tekniker som stöder

patienters beslutfattade inför beteendeförändringar. Motiverande samtal [Motivational

Interviewing = MI] är en samtalsmetod som utformades av Miller år 1982 (Miller, 1996) och

som idag används av olika professioner inom hälso- och sjukvården. Metoden har sin grund i

det hälsofrämjande arbetet och syftar till att hjälpa klienter till beteendeförändring. MI har

fokus på att öka motivationen hos klienten samt att stödja de val klienten väljer för att

genomgå en förändring. Samtalen har sin utgångspunkt i att människan har de förutsättningar

som krävs för att fatta beslut och göra val om en beteendeförändring. Teorin story-centered

care innebär att det är individens berättelse som sätts i fokus. Under processen i att lyssna och

berätta kommer individen till ny insikt och får en djupare förståelse om sig själv.

Sjuksköterskans uppgift är ha en äkta närvaro och en vilja till att förstå berättelsen utifrån

individens perspektiv (Smith & Liehr, 2003). Sjuksköterskan tydliggör patientens tankar och

känslor som kan utgöra grund för förändring. Detta kan bidra till att den inre motivationen

startar och senare stärks av den yttre motivationen genom bekräftelse av distriktssköterskan.

För att kunna stärka individen i dennes motivation och val är det av vikt att distriktssköterskan

har en väl utvecklad lyssnarteknik som arbetsredskap (Barth & Näsholm, 2006).

8

PROBLEMFORMULERING

Övervikt är idag ett stort hälsoproblem i Sverige, vilket kan leda till att folkhälsan försämras.

Ohälsosam livsstil är en av riskfaktorerna för utveckling av övervikt (Faresjö & Åkerlind,

2004; Norberg & Danielsson, 2009). Individen har ett egenansvar för att påverka till en

hälsosam livsstil. Motivation utgör grunden till en hälsosam beteendeförändring och utgår

från individens egen vilja. Att veta vad som motiverar en individ till en hälsosam

livsstilsförändring och hur den upprätthålls, är av vikt för distriktssköterskan, för att kunna

hjälpa och stödja överviktiga individer.

SYFTE

Att belysa hur överviktiga vuxna blir motiverade till en livsstilsförändring.

METOD

Studien gjordes med en kvalitativ ansats. Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod.

Datainsamling gjordes med hjälp av intervjuer. I denna studie bearbetades data med

inspiration av Burnards analysmetod.

Urval

Ett ändamålsenligt urval har använts. Deltagarna rekryterades via hälsocentraler och

friskvårdsanläggningar i sydöstra Sverige. Informationsbrev (bilaga 1) om studien skickades

ut till berörda verksamheter efter att kontakt hade tagits innan med verksamhetschef och

motsvarande person inom friskvårdsanläggningar. Efter godkännande av

verksamhetschef/motsvarande togs kontakt med distriktssköterskor och företrädare för

viktminskningsprogram med förfrågan om hjälp med rekrytering av intervjupersoner.

Kontakten skedde via mail, telefon eller via personlig kontakt. Brev bifogades till

distriktssköterskor och företrädare för viktminskningsprogram som överlämnade brevet till

intresserade intervjupersoner som uppfyllde inklusionskriterierna. Distriktssköterskor och

företrädare för viktminskningsprogram tog sedan kontakt med författarna för överlämnande

av kontaktuppgifter. Efter delgivit intresse av att delta i studien tog författarna kontakt med

intervjupersonerna via telefon- eller mail för fastställande av datum och plats för intervjun.

Sex hälsocentraler och fyra friskvårdsanläggningar var tillfrågade. Av de sex hälsocentralerna

9

hörde en av sig och rekryterade en intresserad deltagare. Svar erhölls från tre

friskvårdsanläggningar varav två avsade sig deltagande och en rekryterade fem intresserade.

Urvalet kom således att bestå av sex intervjupersoner, tre män och tre kvinnor. Ålder på

intervjupersonerna var emellan 40 och 73 år. Två intervjupersoner var yrkesverksamma och

fyra var pensionärer.

Inklusionskriterier var att intervjupersonerna skulle vara över 20 år, svensktalande och

uppfylla de fastställda kriterierna enligt WHO för övervikt. Överviktiga som genom hälso-

och sjukvården blivit remitterade av läkare att påbörja en livsstilsförändring exkluderades, då

valet skulle ha gjorts av individen .

Datainsamling

Data samlades in med hjälp av intervjuer. Metoden användes för att upptäcka innebörder,

egenskaper och företeelse. Frågorna som användes var så öppna som möjligt för att erhålla

utvidgad information och inte begränsa datainsamlingen (Starrin & Renck, 1996). En

semistrukturerad intervjuguide (bilaga 2) användes som stöd för intervjuaren för

datainsamlingen (Hartman, 2004). I intervjuguiden togs öppna frågeställningar upp som ville

utforskas. För att få ytterligare djup eller förståelse till svaren användes följdfrågor där behov

fanns, till exempel: kan du berätta mer, hur menar du, har jag förstått dig rätt (Kvale, 1997).

Intervjuguiden berörde vad som motiverade till livsstilsförändring och hur individen kvarhöll

motivationen till livsstilsförändring. Valda frågeområde hade fokus på utseende, hälsorisk,

familj och stigma. Detta är områden som i tidigare forskning visat sig ha betydelse för

livsstilsförändring. Bandspelare användes under intervjuerna för att undvika att information

som hade betydelse för studien missades. Tidsåtgången på intervjuerna varierade från 17 till

33 minuter. Intervjupersonerna fick själva bestämma var intervjun skulle genomföras. Tre av

intervjupersonerna, två män och en kvinna, intervjuades på Linnéuniversitetet i Kalmar. En

intervjuperson, en kvinna intervjuades på sin arbetsplats och de två resterande

intervjupersonerna en man och en kvinna valde att intervjuas i sina hem. Intervjuerna

genomfördes av en författare och varje författare gjorde tre intervjuer. Intervjuaren skapade en

god miljö för samtalet genom att visa intresse, respekt och lyssna uppmärksamt, för att

intervjupersonen skulle kunna tala fritt och delge sina erfarenheter (Kvale, 1997).

Intervjuerna genomfördes april - maj 2011. Varje intervju transkriberades ordagrant

omgående efter avslutat intervjutillfälle. Alla intervjuerna var transkriberade innan analysen

påbörjades. Författarna transkriberade tre intervjuer var.

10

Analys

I denna studie använde författarna innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) (bilaga 3) för

att analysera datamaterialet. Alla av de fjorton stegen har inte använts. Steg sex och elva som

berör att informanter och oberoende kollegor ska granska kategorierna har inte utförts. Dock

har kategorierna diskuterats med handledare. Datamaterialet genomlästes först och bröts

sedan ner till mindre enheter. Dessa enheter kodades och namngavs utifrån dess innehåll. De

kodade meningsenheterna bildade sedan kategorier. Burnards analysmetod utgjorde en hjälp

till att systematiskt analysera de transkriberade intervjuerna och gav en detaljerad beskrivning

av tillvägagångssättet för att systematiskt analysera transkriberat datamaterial. De

transkriberade intervjuerna genomlästes av båda författarna ett flertal gånger för att komma

närmare innehållet och för att skapa en helhetsbild av innehållet i texten. Därefter markerades

meningar eller stycken som var relevanta för studiens syfte och dessa bildade meningsenheter.

Data som inte svarade mot studiens syfte sorterades bort. Materialet genomlästes ytterligare

en gång och anteckningar gjordes i marginalen angående tänkbara kategorier.

Meningsenheterna kondenserades sedan. De kondenserade meningsenheterna kodades och

kategorier framkom. Kategorier delades ner till subkategorier (se tabell 1 för exempel på

analysförfarande). Enligt Graneheim och Lundman (2004), kan subkategorier bli abstraherade

till en kategori och en kategori kan delas till subkategorier. En kategori omfattade de delar av

datamaterialet som hade ett gemensamt innehåll. Det kodade materialet skulle endast passa in

i en kategori och det skulle finnas kategorier för allt kodat material.

Materialet genomlästes återigen för att säkerställa att meningsenheter och koder passade ihop

med subkategorier och kategorier. Fem kategorier framkom: målmedvetenhet, välbefinnande,

stöd och bekräftelse, omgivningsfaktorer och hinder (tabell 2). Berörda meningsenheter, som

markerades med en siffra utifrån tillhörande intervju, klistrades in på ett för varje kategori

enskilt dokument. En original kopia på varje intervju spardes. Resultaten sammanfattades och

redovisas i löpande text under respektive kategori. Resultaten särskildes inte utifrån om

individen var överviktig eller fet.

Tabell 1 Exempel på analysförfarande

Meningsenheter Kondenserad

meningsenhet

Kod Subkategori Kategori

Men sen så tyckte

jag väl det att nä det

funkar inte det

heller. Utan man

Måste komma till

insikt själv att man

vill gå ner i vikt.

Man kommer till

Beslut mognar

fram.

Insikt Målmedvetenhet

11

måste komma till

insikt själv att man

verkligen vill gå ner

i vikt. Jag tror det är

som att sluta röka,

folk vill att man ska

sluta röka men man

kommer inte att

kunna göra det så

länge man inte själv

vill. Utan man

kommer till en fas i

livet när man tänker

ah nu går det

faktiskt inte längre.

(2,1)

en fas i livet när

det inte går längre.

Det är nog det här

med att man vill

känna sig fin och

trivas. (6,2)

Vill känna sig fin

och trivas.

Synen på sig själv Självkänsla Välbefinnande

Familjen och vänner

stöttar mig jättebra,

dom peppar mig och

tycker det är skönt

att jag har börjat

träna och så. (6,3)

Familj och vänner

stöttar och det är

skönt.

Positiv stöttning Närstående som

stöd Stöd och

bekräftelse

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

För individ- och samhällsutvecklingen är det nödvändigt och angeläget med forskning.

Individskyddet skyddar individen från kränkning, fysisk skada eller förödmjukelse och utgör

grunden för forskningsetiska överväganden. Studiens resultat bedömdes inte ge några

negativa konsekvenser för deltagarna. Information gavs till deltagarna om studiens syfte, samt

hur genomförandet var tänkt. I informationen framkom tydligt att deltagandet i studien var

frivilligt och att de när som helst kunde avbryta deltagandet utan att delge forskarna orsak.

Informationen gavs både muntligt och skriftligt. Den muntliga informationen gavs först av

kontaktpersoner i samband med rekrytering och sedan av intervjuaren/författaren i samband

med intervjun. Informationen berörde att författarna har tystnadsplikt och hur

intervjumaterialet skulle komma att användas. Innan intervjuerna påbörjades gavs möjlighet

för deltagarna att ställa frågor angående studien. Intervjuaren försäkrade sig även om att

deltagarna hade förstått innebörden av studien. Deltagarna i studien kan inte identifieras av

obehöriga och insamlat material har använts endast till studiens syfte (Vetenskapsrådet,

2002). Etisk egengranskning har genomförts. Ingen fråga om BMI eller midjemått ställdes vid

intervjun, då detta skulle ha kunnat uppfattas som kränkande och känsligt av individen.

Författarna till studien och deltagarna hade inte någon relation till varandra.

12

RESULTAT

Resultatet presenteras kategori vis samt exemplifieras med citat. Citaten är numrerade med

hänvisning till vilken intervju citaten återfinns hos.

Tabell 2. Kategorier

Subkategorier Kategorier

Insikt Målmedvetenhet

Lust

Vilja

En del av vardagen

Kunskap

Självkänsla Välbefinnande

Hälsa

Närstående som stöd Stöd och bekräftelse

Hälsovägledarens betydelse för

förändring

Miljö Omgivningsfaktorer

Tillgänglighet

Negativa erfarenheter Hinder

Uteblivit stöd

Olust

Begär

Målmedvetenhet

Insikt

Informanterna framförde att de måste komma till insikt själva att de var redo för en

livsstilsförändring. Det var ingen annan som kunde tala om det för dem utan den inre viljan

måste finnas. Det avgörande steget var att komma till en fas i livet där tankar om en

förändring mognade fram. Mognaden som växt fram utvecklade en vilja till att lyckas med

förändringen.

13

”Man måste komma till insikt själv alltså, att man måste gå ner i vikt, det är ingen annan som kan tala om det för

dig. Utan du måste…. du måste ha den inre viljan… till att göra det.” (2)

Det var av vikt för informanterna att låta beslutet ta sin tid, men för en del informanter fanns

det inget val, en livsstilsförändring var tvungen att ske för att behålla hälsan. Hos de

informanter där beslutet inte hann mogna fram fanns ett behov av att få yttre motivation till att

starta livsstilsförändring. När beslutet växt fram var de redo att satsa fullt ut.

Livsstilsförändringar med kost och motion jämfördes med att sluta röka och det framkom att

de upplevde det svårare att genomföra en viktnedgång. Det viktigaste var att individen själv

kom till insikt och ville genomföra en förändring.

”Att man nog har mognat till att man vill göra något, att man har en så stark vilja, att jag ska lyckas. Jag kunde

sluta röka och jag kan i efterhand säga att jag tyckte det var enkelt att sluta röka och då tyckte jag det var enkelt,

men jag tycker nog det är svårare att gå ner i vikt. Jaha det tycker jag, jättesvårt.” (2)

Informanterna upplevde att medvetenhet kring kost och motion gett dem en insikt till påbörja

en livsstilsförändring. Medvetenheten berörde förändring av kost genom att informanterna

tänkte på vad de stoppade i sig och de hade fått en insikt i hur mättnadskänslan kvarhålls

längre. Vid intag av osund kost, såsom pizza upplevdes ett behov av att träna efteråt.

”Men jag har blivit mer medveten på vad jag stoppar i mig nu sedan jag började att träna.” (6)

Livssituationen kunde ge en medvetenhet. Tidigare aktiva individer kunde se tillbaka på det

livet och kände att det ville upplevas igen. Informanter som var passiva tidigare och påbörjat

förändring fick en medvetenhet kring vardagsmotionens betydelse och insåg att de tidigare

varit bekväma. Det fanns en medvetenhet om att en förändring inte sker på en dag, utan det tar

tid.

”Sedan har jag blivit mera medveten också tycker jag, försöker äta lite bättre mat och kanske ta cykeln när jag

kan, så tänkte jag aldrig innan… var nog lite bekväm, skratt.” (6)

Lust

Tanken på viktnedgång upplevdes stimulerande för flera av informanterna. Det var skönt och

roligt att ha kommit igång med en regelbunden träning. De såg fram emot träningstillfällena

14

och saknade det, när det inte fanns en möjlighet att deltaga i träningen. Stimulansen med

träningen utvecklade nya tankar om hur motionen kunde utföras. Att kunna stå emot frestelser

och känna att de klarade av det uppmuntrade informanterna att fortsätta.

”Och så tycker jag att det är mycket roligare att träna nu… kan se fram emot att gå dit, så har jag inte riktigt känt

tidigare någon gång, tycker jag.” (6)

”Man saknar träningen när man inte går dit.” (3)

Trots en påbörjad livsstilsförändring var det viktigt att få unna sig något vid speciella

tillfällen. Känslan blev annorlunda vid intag av sötsaker när informanterna verkligen unnade

sig det, i jämförelse med om intaget sker varje dag eller att behöva äta en fettsnålare variant

för att kunna inta sötsaker oftare. Det fanns en medvetenhet om att inte unna sig för ofta.

Unnade de sig i veckan, fick de avstå på helgen istället. Att få kvarhålla sina små stunder var

en motivationsfaktor för att bibehålla livsstilsförändringen.

”Utan man väntar riktigt, riktigt länge, så kan man, så kan man faktiskt ta och göra chokladpudding med riktig

vispgrädde. För då blir ju den känslan helt annorlunda än att du skulle gå och äta den hela tiden i så fall… med

lite mindre fett i eller något sådant där, för då unnar man sig det verkligen vid speciella tillfällen.” (2)

Vilja

Informanterna var positiva till förändring. Det visade sig bland annat genom att de snabbt

ville återgå till träning efter sjukdom. Träningen kunde medföra att det blev en mer positiv

inställning till en förändring i jämförelse med tidigare försök då inte träning varit involverad.

Att vilja komma igång och träna ordentligt, kunde visa sig genom att informanterna band upp

sig till träning med årskort. Det fanns en plan hur de skulle lyckas.

”Nu ville jag verkligen komma igång och träna ordentligt, köpa ett årskort och så.” (6)

Att kunna komma i sina gamla kläder igen, var en orsak till att bli extra motiverad.

Svårigheter med att ta sig till och komma in till träningsanläggningen övervanns av den

positiva inställningen som fanns. Att få bevisa för någon annan och sig själv att de kunde

klara av det. Individerna framförde att de ville försöka ta tag i det lite bättre, de var hoppfulla

och präglades av en envishet att det skulle gå.

15

”Jag försöker bygga upp det här igen och sen är jag lite envis och ganska hoppfull, då fan ska det gå.” (5)

Informanterna var positiva till att träna efter ett program som var individuellt anpassat och att

nya övningar tillkom efterhand. Detta för att undvika att träningen blev enformig utan kändes

stimulerande till att fortsätta träna. Flera kände glädje över att ha hittat en träningsform som

passade dem och att de klarade av det. En informant uttryckte det såhär:

”jag har alltså hittat det som passar mig alldeles utmärkt”. (4)

Flera av informanterna hade ett viktmål med sin påbörjade livsstilsförändring. Det var av

betydelse att de själva hade bestämt vilket viktmål de ville uppfylla så att det inte blev

påtvingat. Att klara av att uppnå och hålla kvar vid önskevikten var faktorer som uppmuntrade

informanterna till att fortsätta med den påbörjade livsstilförändringen. Informanterna

upplevde att viktnedgången ökade när kost och träning kombinerades.

”jag vill ju inte väga 115 kg igen och jag vill inte väga 100a heller. Jag skulle väl egentligen vilja gå ner till …ja

fick hon sjukgymnasten på …… så skulle jag väl gå ner till 85 men går jag ner till 90 så är jag ju nöjd. Och så

försöka hålla det där och det går ju om jag ger mig fankiken på det, om jag låter bli de där jädra kakorna, men de

är för jädra goda, ha ha.” (5)

Informanterna hade en förhoppning om att en viktnedgång kunde medföra att de kunde sluta

med vissa läkemedel och att kunna utföra sporter som de tidigare gjort, men som övervikten

satt stopp för. Det fanns även en önskan om att genom viktnedgång kunna använda en mindre

klädstorlek.

”För jag menar om jag kan gå ner, låt oss säga på sikt en tio, tolv, femton kilo på nåt år eller två. Då kan jag sluta

med de här tabletterna mot för högt socker och sånt där. Skulle kunna, men då måste jag gå ner i vikt också.”(5)

”kan man gå ner kanske en 10 kilo sådär, kan man ju börja spela tennis igen.” (1)

När tankar fanns om en förändring, krävdes det att ett beslut togs för att påbörja. Om rätt

inställning fanns så krävdes det att informanten jobbade med att minska avståndet mellan

tanke och verkställande.

16

”Ja, själva inställningen är det inte något större fel på. Men, ”do it”. Det är ett stort steg mellan dessa två saker.

Men det är det jag håller på att jobba med nu och knaprar in på det avståndet mellan stegen, skratt.” (5)

Att vilja klara sig utan hjälpmedel och ta ett beslut om det, kunde sporra till att påbörja en

förändring. Att gå omkring och lura sig själv höll inte i längden. Informanterna menade att de

kom till en gräns i livet då en vilja utvecklades till att ta ett beslut om förändring. Annars

kanske det tillslut inte fanns något val.

”Men sen kommer ändå en gräns i livet där man underfund att det gör faktiskt inte det jag kan inte lura mig själv,

det funkar inte, utan man måste eller åtminstone försöka gå ner i vikt.” (2)

En del av vardagen

Informanterna upplevde att det gällde att komma över en tidsgräns för att få in

livsstilsförändringen till en vana i vardagen. När vanan blev etablerad kunde svackor lättare

övervinnas. Det fanns en förståelse över att en vana inte alltid är inspirerande, men om det

blivit en vana fortsattes ändå förändringen. Vanan gav även inspiration till vardagsmotion så

som att välja cykeln istället för att ta bussen.

”Men man ska nog försöka ändra och ändå ha sina rutiner att man går och cyklar minst en halvtimme om dan

eller gymmet kan man ta när man ändå ska in och göra något i stan.” (1)

Träningskort som bands upp under en längre tidsperiod bidrog till att göra träningen till en

vana. Hade informanterna väl löst ett träningskort ville de fortsätta och kom inte undan.

Informanterna hade insett att bantning inte är en bestående förändring utan att det gällde att

börja förändra hela livsstilen och att processen tog tid. En av informanterna berättade:

”Ja, att man måste ta tag i det för det går inte utan man och det går inte att göra det på en eller två månader för att

man ska göra det till sommaren. Jag har skapat denna kroppen under 41 år och jag får sota för det eller vad man

säger och nu får förhoppningsvis så ska jag lära mig av de andra åren som är kvar och man måste inte gå ner de

här 40 kilona på ett år, utan det är den längre effekten man väntar på liksom.” (2)

Att som förälder känna att de kanske inte fick se sina barn växa upp kunde bidra till att de

härdade ut och förändringen blev till en vana.

17

Kunskap

Att informanterna fick en ny kunskap kring kost inspirerade till att prova nya kostmetoder

som passade dem. Den nya kosten hjälpte dem att hålla hungern borta, vilket medförde att

småätandet minskades. Kunskapen gav även en inspiration till förändring där informanterna

kom på lösningar såsom att använda en mindre tallrik och att göra nyttigare mat mer

tillgänglig.

”Och först då så började jag hos henne och det gick bra med den här tallriksmodellen, men det var så lätt att trilla

dit igen på och börja äta för mycket igen. Den här LCHF det märker jag, det är mycket lättare att hålla hungern i

herrans förmaning va, hålla hungern borta.” (4)

Genom kunskapen fick informanterna en förståelse för vikten av en allsidig kost och att

intaget av mat skulle anpassas efter individ och behov. Den nya insikten ledde till att gamla

kostvanor byttes till nya såsom att mängden kolhydrater minskades i kosten.

”Men sen har jag bytt ut tallriken hemma, så jag har en assiett hemma och de andra har tallrik och jag har assiett.

Så att jag inte ska äta så mycket då och sen äter jag mycket grönsaker, coleslaw går jättebra att äta…… man

byter ut riset mot coleslaw eller sallad till, men de andra äter ju det andra …….” (2)

Välbefinnande

Självkänsla

Informanterna upplevde det besvärande att se sig själv som tjock. Det framkom att en del inte

varit så överviktiga hela livet och det blev en jobbig känsla nu att inte känna igen sig. De ville

trivas, känna sig fina och bli normalviktiga. Viktnedgången kunde leda till en bättre

självkänsla och stärktes när motionen gav effekt på utseendet. Att se sig själv på kort eller

helbildsspegel kunde medföra insikt i hur de egentligen såg ut, vilket blev en tankeställare. De

tyckte det var besvärande att titta på kort där de själva var med. En informant uttryckte sig så

här:

”Vi var i ….. bilade ner jag eller vi då och en familj till och då såg man bilder på sig själv, jag tror man är

tvungen att göra det hur illa det än är så är man tvungen, usch jag bara… jag ser ju inte så tjock ut som jag

verkligen var på bilderna. ” (2)

18

Informanterna upplevde det besvärande när de fick börja plocka undan kläder för att de var

för små och att kroppen begränsade deras rörlighet, magen var i vägen. Det upplevdes

störande att vara överviktig. Övervikten gjorde att de upplevde att magen buktade ut. De

kände sig oattraktiva på grund av sin övervikt. Detta kunde innebära en olust att visa sig för

sin partner, likväl att visa sig i bäddräkt på stranden då även familjen blev påverkad av

situationen. Önskemål om en smal förälder fanns. Informanterna saknade snygga badkläder

för överviktiga och de som fanns i butiker gav en märklig figur, för alla vill känna sig fina.

Det upplevdes kränkande för informanterna när det uppkom frågeställningar som berörde om

de överviktiga kvinnorna väntade barn.

”Har ju problem med att gå till stranden eller så är det här med kläder och sånt där. Det finns ju inte så mycket

snygga kläder i stora storlekar.” (2)

”Det är väl mest att jag skulle vilja gå ner lite… kunna ha en mindre storlek och så. Det är inte så roligt när man

står i provrummen och tycker det buktar ut både lite här och där. Man tycker storleken man brukar ha känns

trång och att behöva ta en storlek större är inte så kul.” (6)

Endast en informant uttryckte att utseendet inte var någon avgörande faktor för att inleda en

livsstilsförändring.

Det framkom en stolthet och glädje av att klara av att motstå sötsaker när det erbjöds. Att de

klarade av att motstå frestelser, stärkte dem som individer. Denna erfarenhet kunde hjälpa

dem att undvika svackor och att hantera situationer där de ställdes inför frestelser.

Informanterna visste att de hade styrkan till att avstå.

”Ja, att kunna låta bli, verkligen kunna låta bli och tycka det är härligt efteråt och känna att jag klarade faktiskt

av det.” (2)

Övervägande del av informanterna blev väl bemötta. De upplevde inte att de fick sämre

bemötande än normalviktiga. Men informanterna själva hade föreställningar om vad andra

tyckte om dem. Informanterna upplevde inte att någon hade påpekat för dem att de skulle gå

ner i vikt för hälsans skull, men egna tankar fanns om att andra tyckte så. De upplevde att folk

kunde titta på dem för att de var överviktiga. Det fanns också tankar kring att andra tyckte att

överviktiga är mer glada av sig än andra. En av informanterna uttryckte sig såhär:

19

”………… Men jag vet ju med mig själv att man ser ju inte med större glädje på någon rullta eller rullte, som

kommer in, även om jag inte hört någon säga det till mig.”(5)

”Sen är det nog lite folk som tittar först i början, sen struntar de i att man ligger där, men man vill ju liksom inte

se ut hur som helst…(2)

Informanterna upplevde att samhället idag är utseendefixerat och att normalviktiga har en

fördel i samhället.

Hälsa

Informanterna hade en förståelse för att bukfetma inte var hälsosamt, men att det var svårt att

få bort. Det fanns en kunskap och en rädsla hos informanterna om att de kunde bli sjuka, att

övervikt är relaterat till ett flertal sjukdomar och att som överviktig finns risk att drabbas av

sjukdomar tidigare i livet. En önskan om att fortsätta leva gav en drivkraft till en

livsstilsförändring. Detta gjorde valet lätt att påbörja en förändring.

”Jag har ju inte tjocka armar, inte tjocka ben, inte tjock någon annanstans utan just vid magen. Och där är det

farligast och det är där det sitter.” (2)

”Det klart att man tänker på sjukdomar och så…. Som kan komma när man är överviktig och det kan motivera

mig också nu. Så att man inte får diabetes och så” (6)

Flera av informanterna kom till insikt för sent om sin övervikt. Det gjorde att de redan

drabbats av sjukdomar som berodde på deras övervikt.

”eeh alldeles för sent. Och det har lite med att göra vad som har hänt.”(4)

Alla informanterna hade en önskan om att få ett bättre välmående och de hade fått det tack

vare en påbörjad livsstilsförändring. Mera ork och energi fanns nu sedan en kontinuerlig

träning påbörjats. Träningen gav energi till att de tog tag i och engagerade sig i andra saker så

som att lägga ner extra tid i hemmiljön. Energin gav också ett bättre mående för individen.

”Jag känner att jag mår bättre nu… jag orkar göra mer saker känner jag.” (6)

”Ja, alltså jag gick ner i vikt och jag mådde bra.” (5)

20

Flera informanter upplevde en fysisk begränsning av sin övervikt. De hade svårt med att röra

sig på det sättet som önskades. Magen var i vägen när de skulle böja sig och någon var i

behov av rollator som hjälpmedel.

”Mm men alltså det är ju så att livet blir mycket lättare om man inte är så stor, det är lättare att röra sig om man

inte är kraftig.”(3)

Informanterna upplevde ett bättre välmående sedan de hittat en tränings- och kost metod som

passade dem. Att bli av med smärta orsakad av den ökade belastning på kroppen som

övervikten medförde, var en orsak till att de startade en förändring. Den uteblivna smärtan

gav ett bättre välmående, vilket även läkemedelsjusteringar gjorde.

”Den är helt….jag mår så jättebra så det går knappt att beskriva och sen det här efter ……. (träningspassets

namn) jag mår så himla bra, jag vet flera som säger det att det skulle flera prova på. Jag mår så otroligt ..jag mår

så och sen med kosten också jag mår så bra och det känns så himla skönt va och som sagt va jag har ju inget val

va men valet är ganska lätt va” (4).

Stöd och bekräftelse

Närstående som stöd

Informanterna tyckte att det var viktigt med ett positivt stöd från sina anhöriga och alla

upplevde att stödet motiverade dem till att fortsätta sin förändring.

”Att man själv vill och sen ska man ha med sin sambo på sådana här saker också, så det är viktigt”. (2,1)

Informanternas beslut till en förändring hade gjort att andra individer i deras närhet också

börjat ändra på sin livsstil. Detta ledde till att de inte var ensamma och utan sporrade

varandra. Vid svackor kunde de ta stöd av varandra, så att inte träningen uteblev och som par

blev livsstilsförändringen ett gemensamt mål. När flera individer tränade ihop blev det

roligare och det fanns en saknad av de träningskompisar som inte kom. Vid ofrivilligt

uppehåll vid till exempel sjukdom, fick de hjälp av varandra att komma igång med

förändringen igen. För ensamma informanter blev träningen ett sätt att få social kontakt.

”Andra familjemedlemmar också börjat ändra på sin livsstil, när de ser hur bra det går för mig just nu och det är

ju kul.” (6)

21

”Det är bra för vi är ju ett gäng ,vi är där på morgonen ……… Visserligen är det äldre än vad jag är men det har

ju ingen betydelse där så vi har roligt ihop och man saknar ju människa om hon inte är där va. ” (3)

Vänner kunde även vara med och stötta vid kostförändringen. En av informanterna berättade:

”Utan jag känner mig stöttad av och respekterad när jag säger så här, nej, jag ska inte ha mer tårta nu, jag har

tagit en bit och det räcker. Men ska du inte ha? Nej, säger jag. Okej, då respekterar man det va.” (5)

Hälsovägledarens betydelse för förändring

Det framkom att det var betydelsefullt att ha en väl fungerande relation med en

hälsovägledare för att underlätta genomförandet av en livsstilsförändring. Att de fick

bekräftelse och uppmärksamhet var två viktiga faktorer till att fortsätta.

”Och jag har till och med ett par gånger fått beröm av (stödpersonens namn) för min målmedvetenhet och det

känns extra skönt……… Du inser ju behovet av att fortsätta” (4)

Informanterna tyckte att det hjälpte dem att ha tider inplanerade för avstämning med sin

hälsovägledare och det kändes även bra när de ringde och hörde hur det gick. De blev en

drivkraft att bevisa att de kunde klara av uppsatta mål mellan avstämningarna.

”jag ska träffa henne någon gång i juni, men man sätter ju lite press på sig då” (1).

Hälsovägledarna kunde delge idéer och tips kring träning och kost. De som hade svårt att

planera hur förändringen skulle utföras, kunde ta del av receptskriven motion. Ibland kunde

informanterna få höra av närstående eller hälsovägledaren att de skulle behöva gå ner i vikt.

Men det var ingenting som de upplevde besvärande.

Omgivningsfaktorer

Miljö

Det framkom att informanterna upplevde att årstiderna spelade in för motivationen. När det

började gå mot sommar var det lättare att ta beslut om att påbörja en livsstilsförändring. Att

de kunde ha på sig sommar kläder och kunde visa sig i bikini och baddräkt utan att känna sig

obekväma motiverade för förändring inför sommaren. Det var även lättare att ta sig till

22

träningen när vädret var fint och då var det inte så mycket folk i träningslokalen. På

sommaren var det lättare att utföra aktiviteter ute, vintervädret kunde begränsa

vardagsmotionen för informanterna.

”affären ligger en bit bort och då cyklar jag alltid dit. Ja i vintras när det var så snöigt då var jag en riktig

slönicke, då tog jag bussen fyra hållplatser. Men det gör jag inte längre.” (4)

”Det är ju lättare nu på sommaren och man kan vara ute och röra sig o jag är ute och går lite mer då” (3)

Det framkom att även media kunde inspirera informanterna. Det fanns ett stort utbud som

berörde vikt-, kost- och motionsförändring i både tidskrifter och tv.

Tillgänglighet

Val av träningsanläggning påverkades av hur lätt det var att ta sig till och att komma in i

lokalen. Att det gick att åka kommunalt var avgörande för vissa informanter. Även ekonomin

styrde valet av träningsanläggning. Tidsaspekten hade också en avgörande roll för om de tog

tag i en förändring. En pensionsavgång kunde vara avgörande till att steget togs.

”Ja jag bodde ju i …(områdets namn) förut och då hade blivit knöligt att åka till ..(träningsanläggningens

namn)… faktiskt, så nu är det bara att åka stråket in till stan nu ju” (3)

Hinder

Negativa erfarenheter

Flera informanter hade provat andra metoder för att gå ner i vikt tidigare, men inte lyckats.

Orsaken kunde vara att motivation saknades eller att de provade viktminskningsmetoder som

var ohälsosamma. Snabba viktnedgångar medförde ofta att informanterna inte mådde bra och

att de sedan gick upp i vikt igen.

”Det fungerade en tid i början men sen inte alls.” (2)

”Ner över 20 kilo men tyvärr gick jag upp de också.” (3)

23

Uteblivet stöd

Det framkom av informanterna att det var viktigt med stöd, ett flertal av dem hade upplevt ett

negativt stöd i olika sammanhang. Det kunde röra sig om utebliven kontakt och kränkande

uttryck från hälso- och sjukvårdspersonal.

”sen hade jag en sköterska där ute i …….när jag bodde där som skulle hjälpa mig att gå ner i vikt men det var

2009 i v 35 och hon har inte hört av sig än och nu är det 2011 så det var det. Så då blir man ju inte…..och ser jag

henne så ser jag nästan rött för hade hon hjälpt mig där att fortsatt så kanske jag hade sett en annan sida idag va.”

(3)

Det kunde även röra sig om negativt stöd från arbetskamrater och vänner. Vänner kunde tro

att viktnedgången kunde innebära en personlighetsförändring. Informanterna upplevde sig

även övervakade i samband med måltider och att hånfulla kommentarer kunde fällas. De

kände även att stöd från andra, med tiden kunde avta och utebli.

I sociala sammanhang kunde informanterna känna sig tvungna att inta osund kost, såsom

bakverk, då övriga i sällskapet åt detta och de ville inte känna sig utanför gemenskapen. Dock

tog de lite mindre bitar, än vad de tidigare skulle ha gjort.

”När man kommer in är det wienerbröd och tårtor och allt man blir tvungen att äta…….. javisst, det är den

sociala biten, det är den allra viktigaste.” (1)

Olust

Vid tidigare försök upplevde informanterna att de inte varit redo att ta tag i förändringen. De

försökte en period, men gav upp för att de inte var motiverade till att fortsätta. De hade även

blivit erbjudna träningsmöjligheter via sin kontaktperson, men då avböjt.

”Och nu igen förra året i våras då så började jag på viktväktarna men vet du gå och väga sig varje vecka och

betala det är ju inte roligt det heller va”(3)

Smärta kunde ses som ett hinder till lusten uteblev och att de då hellre tog kontakt med hälso-

och sjukvården för att få hjälp.

”och så fick jag ont då igen så därför kände jag mig inte motiverad för att gå och gympa så då fick det va. Nej då

är det inte roligt.” (3)

24

Det kunde vara jobbigt att komma iväg till träning innan det blivit en vana och svackor kunde

bli ett hinder för fortsatt förändring. Innan det blivit en vana var det lätt att träningen inte blev

av. Några av informanterna hade haft funderingar tidigare kring en förändring, men inte känt

sig redo för en livsstilsförändring. De trodde att det berodde på utebliven motivation och det

var lätt att hitta på ursäkter för att slippa förändra sig. Informanterna hade negativa

föreställningar angående träningsanläggningar som berodde på okunskap.

”Jag var inte riktigt motiverad då, inte som nu. Kom aldrig igång på nåt sätt. Nej, det var nog motivationen som

inte fanns då, det var liksom inte kul, gjorde hellre annat än gick och tränade och bara äta sallad, nej… det var

ingen höjdare i längden.” (6)

Begär

Flera av informanterna upplevde att de hade väldigt dålig karaktär, men de visste med sig att

de tog för mycket av det de inte skulle äta. Karaktären var avgörande om de tog bakverk eller

inte i sociala sammanhang. Det var svårt att motstå begäret efter osund kost när den var

lättillgänglig och att det var bättre att avstå helt, än att smaka lite. Tankar kring osund kost

fanns ofta och dessa bearbetades med för och nackdelar med att inta eller inte. En del löste det

genom att inte ha osund kost tillgänglig i hemmet.

”Men jag tycker jag har så fruktansvärd dålig karaktär. Så tar jag bara en liten del på den här choklad donutsen i

ena kanten, så då har jag förmodligen tagit hela när rasten kommer nästa gång…….. Det går inte att fuska… men

det är en ständig kamp.” (2)

”Så helst ska man inte ha kakor hemma och man ska framförallt inte ha godis hemma för då e än, är jag då lite

deppig, ja då är lätt att ta den där godisbiten som jag inte skulle tagit.” (3)

Några informanter kunde se osund kost som en belöning i samband med ett träningstillfälle

och att det var mer tillåtet att äta osunt om de skulle träna.

”som jag är svag för och har alltid varit och slarvar med fortfarande är mackor på kvällen..ja det är nog inte så

nyttigt. Jag är svag för de men rör man sig så är det ju inte så farligt.” (1)

25

DISKUSSION

Metoddiskussion

För att få en ökad förståelse kring det berörda forskningsområdet är en semistrukturerad

intervju en adekvat datainsamlingsmetod som bidrar till att få nya infallsvinklar kring

området. Den kan även ge kunskap som kan leda till kliniska implikationer. Kvalitativ

innehållsanalys är ofta använd inom omvårdnadsforskning. Metoden är flexibel och innehåller

alltid en förberedelsefas, en organisationsfas samt en fas där redovisning av resultatet sker

(Elo & Kyngäs, 2007).

För att få en uppfattning om det aktuella forskningsläget inom området, gjordes en

litteraturgenomgång. Böcker och vetenskapliga artiklar genomlästes och kom att utgöra den

teoretiska bakgrunden. Ytterligare sökningar för att fånga upp nytt material gjordes hösten

2011 som resulterade i två artiklar.

I kvalitativa undersökningar används ändamålsenliga urval. Urvalet är ofta begränsat och för

att få tillgång till det som efterforskas måste urvalet vara relevant. Urvalet sker genom att

välja intervjupersoner som kan ge förståelse för det som eftersöks (Hartman, 2004).

Författarna upplevde att tidpunkten för rekrytering av intervjupersoner på hälsocentraler inte

var optimal. En hade pågående renovering varvid mottagningen låg nere, en hälsocentral hade

fått en ny hälsokoordinator varför den nya inte kände patienterna. En hälsocentral arbetade

inte aktivt med övervikt. De flesta besökarna på hälsocentralerna kommer via remiss från

läkare.

Enligt Kvale (1997) bör det finnas erfarenhet av intervjuteknik innan en studie genomförs.

Författarna till föreliggande studie har ingen erfarenhet av intervjuer i forskningssammanhang

men däremot i det kliniska arbetet som sjuksköterskor. Då intervjuerna gjordes enskilt av

författarna kan följdfrågor och upplägget av själva intervjun sett olika ut. De senare

genomförda intervjuerna kan ha blivit påverkade av tidigare intervjuers svar på frågor och

likväl som respons från intervjupersonerna och därmed fått påverkan på nästföljande intervju.

Att vara tyst en stund och låta informanten reflektera, medförde att det kom fram mer

information och de hade lättare att öppna upp sig när de förstod att intervjuaren hade tid att

lyssna och var intresserade av vad de hade att berätta. Enligt Kvale (1997) kan tystnaden

hjälpa informanten till att reflektera över sina tankar som sedan kan genera betydelsefull

information. En god relation uppstod vilket författarna tror varit svårare att skapa om ingen

förförståelse hade funnits. Kvale (1997) menar att det är intervjuarens uppgift att skapa en

atmosfär där informanterna känner sig trygga nog för att kunna tala fritt om sina upplevelser

26

och känslor. Detta uppfylldes i denna studie där ett avspänt samspel förekom vid samtliga

intervjuer. Intervjuguide användes som stöd under intervjuerna. Trots det upplevde författarna

att det inte var helt lätt att både ställa relevanta frågor och att uppmärksamma den icke verbala

kommunikationen. För att få hjälp att uppmärksamma den icke verbala kommunikationen

hade videoinspelning kunnat vara ett hjälpmedel. Författarna har inte upplevt att platsen för

intervjuerna hade någon påverkan på kvalitén av intervjuerna då intervjuplatsen var på olika

ställen utifrån intervjupersonens val. Den tidigare forskningen som har använts har ingen

anknytning till Sverige och där vore det intressant att se om detta överensstämmer även i

Sverige.

Tillförlitlighet

Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet berör olika aspekter på tillförlitligheten i

kvalitativa studier (Graneheim & Lundman, 2004).

Trovärdigheten berör hur väl den valda forskningsprocessen innehållande urval,

datainsamlingsmetod och analys överensstämmer med syftet på studien. Manifest

innehållsanalys har använts som innebär att analysen sker utifrån vad texten säger och vad

som tydligt framkommer. Det förekommer alltid en viss nivå av tolkning när en text ska

behandlas men den kan vara mer eller mindre djup. I analysarbetet finns det en risk att viktig

information missas. Meningsenheterna kan bli för långa och kan innehålla mer än en

företeelse. Om enheterna är för små kan materialet fragmenteras. En trovärdighetsaspekt berör

hur kategorier och teman fångar upp det angelägna i materialet. Kondensering av

meningsenheterna innebär att materialet förminskas, men själva innehållet i texten lyfts fram

likväl här finns det en risk att det sker en förlust av meningsinnehållet (Graneheim &

Lundman, 2004). För att säkerställa att analysen överensstämde med materialet kontrollerades

de ursprungliga intervjuerna flera gånger. Kondensering är något som inte så tydligt berörs i

Burnards modell (1991). Att tydligt redovisa genom exempelvis tabell angående hur

processen med att få fram koder från meningsenheterna fortskridit hjälper läsaren att förstå

arbetsgången. Användandet av Burnards modell upplevdes strukturera upp analysarbetet,

vilket underlättade processen. Då författarna inte tidigare haft någon erfarenhet av att

analysera utifrån vald metod, uppstod många frågor och osäkerhetsaspekter kring

analysförfarandet. Vid kategoriseringen fanns likheter i subkategorierna, vilket krävde en

djupare tolkning av subkategorin för att få den att passa in i endast en kategori.

27

Trovärdigheten i resultatet styrks av att olika kön och olika ålderskategorier ingick i studien

och att intervjuer ses som en adekvat datainsamlingsmetod utifrån syftet. För att få in ett

bredare datainsamlingsmaterial har vi valt att intervjua individer från både hälsocentraler och

viktminskningsprogram. Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan studien få en rikare

variation och ett bredare perspektiv när det ingående urvalet i studien innefattas av båda

könen samt när det finns en spridning i ålder hos intervjupersonerna. Ett alternativ till en

annan datainsamlingsmetod kunde ha varit att använda sig av fokusgrupper. Ett problem med

denna metod kan vara att få intervjupersonerna att öppna sig på samma sätt som när enskild

intervju görs, då personerna inte känner varandra. Ingen av de anläggningar eller

hälsocentraler som kontaktades av författarna hade pågående viktminskningsgrupper. Vid

datainsamlingen särskildes inte intervjupersonerna om de var överviktiga eller feta. Utan alla

benämns i studien som överviktiga. Enligt Barberia et al (2008) råder det ingen skillnad

angående tankar, attityder och förväntning om individen är överviktig eller fet (ibid).

Författarna har valt att redovisa citat som bedömts öka förståelsen för resultatet samt för att

styrka trovärdighet i studien. Att själva skriva ut intervjuerna medförde att författarna kom in i

materialet på ett djupare plan, likväl att lyssna igenom intervjuerna ett flertal gånger

upplevdes positivt av författarna. Det negativa var att det tog lång tid.

Överförbarhet i kvalitativa studier innebär att resultatet kan användas i liknande kontexter.

Överförbarheten kan bedömas genom att kontexten är välbeskriven, likaså urvalet och

deltagarna, samt hur datainsamlingen och analysen utförts. Citat som återfinns tillsammans

med resultatet ökar insikten i överförbarhet för läsaren (Graneheim & Lundman, 2004).

Föreliggande studies resultat går att överföra till individer där motivation krävs för en

förändring. För individer som ska påbörja en förändring genom att som till exempel sluta

röka, kan studiens resultat vara till hjälp. Alla individer behöver en målmedvetenhet för att ta

tag i förändringen. Välbefinnande, stöd och bekräftelse, omgivningsfaktorer är

motivationsfaktorer som även har betydelse för dessa livsstilsförändringsgrupper. Kategorin

hinder ger även en insikt i vad som gör att förändringen inte kvarhålls. En annan grupp som

det går att överföra resultatet till är de individer som önskar ändra på sin livssituation.

Föreliggande studies kategorier är allmängiltiga som medför att de kan användas i andra

situationer.

Pålitligheten stärktes genom att intervjuerna spelades in på band utan tekniska bekymmer.

Kontroll av funktionen av bandspelaren gjordes inför varje intervju. Atkinsson (1998) menar

28

att det åligger forskaren att ha kännedom om den tekniska utrustningen. Som en svaghet kan

ses att författarna inte tidigare gjort någon studie och eller använt sig av bandspelare vid

intervjuer. Samma intervjuguide användes till alla intervjupersonerna, men följdfrågorna blev

olika utifrån intervjupersonernas svar, samt hur tydliga de var att uttrycka sig. Intervjuerna

gjordes enskilt av författarna och detta kan ha påverkat hur intervjuerna utfördes. Det hade

varit intressant att se om datamaterialet blivit påverkat om författarna gjorde intervjuerna

tillsammans. De tidigare gjorda intervjuerna skulle påverka vilka frågor som ställdes, därför

startade inte analysarbetet innan alla intervjuerna var avslutade. Även om vissa frågor

ändrades, så var fokus för studien densamma. Intervjuguiden fungerade som ett bra stöd för

detta. En styrka för pålitligheten var att intervjuguide användes. Graneheim och Lundman

(2004) framför vikten av att fokusera på samma frågeområde till alla i studien ingående

intervjupersoner.

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att belysa hur överviktiga vuxna blir motiverade till att inleda en

livsstilsförändring. För att överviktiga vuxna ska inleda en livsstilsförändring krävs

motivation till genomförandet. Beslutet att inleda en livsstilförändring togs när individen

kände sig redo och det då var ett beslut som mognat fram. Det var individen själv som

kommit till insikt och med detta fanns en vilja till att genomföra en förändring som berörde

livsstilen. Det fanns en medvetenhet hos individerna angående deras livssituation som

medförde behov av att genomföra förändringen. Medvetenheten berörde även att en

förändring tar tid. Det som motiverade till en livsstilsförändring var att gå ner i vikt, få en

bättre hälsa och stärka sin självkänsla. Individerna som påbörjat en förändring upplevde

stimulans med träning och viktnedgång som gav motivation till att fortsätta. Belöningar

stärkte motivationen till att nå uppsatta mål. Stöd från vänner, anhöriga, träningskompisar och

stödpersoner stärkte motivationen till att inleda och fortsätta med en livsstilsförändring. Vissa

avvikelser angående motivationen hos individerna framkom.

Maslow menar att det finns en motivationshierarki, där motivationen högt upp i hierarkin bara

kan fungera, när de lägre behoven har tillfredställts eller om det inte finns intresse i att

tillfredställa dem. En behovs/motivationsteori behöver anpassas till den enskilda individen

utifrån individens förutsättningar. Det kan råda skillnad i motivation i relation till om

individen är stark och frisk eller om individen upplever ohälsa (Maslow, 1987). I föreliggande

29

studies resultat framkommer att det råder skillnad i motivationen i relation till om individen

erfar hälsa eller ohälsa. Individer som upplevde ohälsa beskrev att de hade en starkare

motivation till att starta en livsstilsförändring för att få ett välmående. Detta sätter författarna i

relation till individer som upplever ohälsa får en större vinst av att förändra sin livsstil.

Överviktiga individer som upplever hälsa är inte lika motiverade till en förändring och det kan

ligga till grund i att de inte upplever deras livssituation som ohälsosam. I föreliggande studie

fanns det en insikt hos individerna om att övervikt var ohälsosamt, likaså att det ibland dröjde

för länge innan hälsoriskerna utgjorde en motivationsfaktor. Individerna hade redan drabbats

av försämrad hälsa tillföljd av övervikt. Den försämrade hälsan eller sjukdomen till följd av

övervikten kunde då motivera till att ta tag i en livsstilsförändring. Enligt Hankey et al.

(2002) samt Tod och Lacey (2004) är hälsan och lindrande av sjukdomssymtom en

motivationsfaktor som gör att överviktiga individer påbörjar och fortsätter med

livsstilsförändringen.

I den transteoretiska modellen beskrivs att det alltid finns någon form av motivation hos

individen. Det gäller att kunna möta individen där den befinner sig och utifrån detta förmedla

stöd till motivation (Prochaska et al. 1995). I modellen finns ett antagande om att individen

måste vara mogen för att genomföra en förändringsprocess (ibid). Föreliggande studies

resultat överensstämmer med ovanstående, då det i studien framkom att individen måste vara

mogen och själv tagit beslut om en förändring. Författarna menar att individer som blivit

övertalade till att påbörja förändring utan att egentligen vara redo utgör en stor risk till att

återgå till tidigare ohälsosam livsstil och accepterar sin situation. Ajzen (1991) och Granbom

(1998) menar att för att motivationen ska vara bestående och leda till en livsstilsförändring

skall den ha initierats av individens egen vilja. Finns det tvivel att genomföra en handling

genomförs den troligen inte (Ajzen, 1991; Granbom, 1998; Prochaska et al. 1995; Ryan &

Deci, 2000). Likväl är det av vikt att beslutet om livsstilsförändring mognar fram och att

motivation till förändringen finns för att den ska kvarhållas och för att individen ska kunna

förflytta sig i faserna i den transteoretiska modellen, så förändringen blir till en livsstil

(Prochaska et al. 1995). Orealistiska mål och inte genomtänkta beslut kan leda till att

individen misslyckas (Grave et al. 2004) Individen själv måste acceptera att de har ansvaret

för livsstilsrelaterade beslut (Jallinoja et al. 2007). Har inte individen accepterat sitt

egenansvar, kan risk finnas att ansvaret åläggs på hälsovägledaren. Hälsovägledaren kan

aldrig ha ansvaret utan endast finnas där som ett stöd under processen. Stödet förändras i och

med att individen förflyttas mellan stegen i den transteoretiska modellen. Avsaknad av

30

kompetens inom livsstilsrådgivning ger inte den möjlighet till stöd och fördjupning som

behövs angående individens livsstil och motivationsnivå. Hälso- och sjukvårdspersonal

upplever det besvärande att ta upp och diskutera frågor som berör övervikt (Jallinoja et al.

2007). Utveckling av hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens är av vikt för att ha kunskap

om hur de kan stödja motivationen hos överviktiga. Då motivationen till förändring är olika

beroende på var individen befinner sig i den transteoretiska modellen.

Författarna till studien jämförde motivationen angående beteendeförändring vid övervikt

kontra rökning för att se skillnader i motivationsfaktorer. Motivationsfaktorer skiljer sig åt

beträffande övervikt och rökning. Det framkom att rökare ofta upplever en skyldighet att sluta

med rökningen. Det som är framträdande för motivationen hos rökare är plikten att sluta men

även att det finns en önskan eller mening med att sluta röka (Smit, Fidler & West, 2011). Det

finns en fara med att uppleva att det som motiverar är en skyldighet eller plikt att sluta med ett

hälsofarligt beteende. En egen insikt och mognad inför beteendeförändring medför att

förutsättningar för förändringen ökar.

I jämförelse med rökning anpassas nu samhället mer och mer efter överviktiga individer.

Stolar på flygplan breddas, en del av räddningstjänstens arbetsredskap har bytts ut för att

kunna hjälpa överviktiga. Fler och fler klädkedjor utvecklar sitt sortiment för att tillgodose

behoven med större storlekar. Detta kan ses i relation till rökare som utestängs från

restauranger och sina arbetsplatser.

Att uppleva en bättre självkänsla är en motivationsfaktor till att genomföra en

livsstilsförändring hos överviktiga vuxna. Utseendet var dock inte avgörande för alla i studien

utan ålder och kön har betydelse för upplevelsen av utseendets betydelse. Detta framkommer

även i studier av Hankey et al. (2002) och Grave et al. (2004) där yngre kvinnor och män

visar sig ha en högre motivation till att genomföra livsstilsförändring och där grunden till

motivationen ligger i att förbättra sitt utseende i jämförelse med äldre individer där utseendet

inte har samma betydelse för motivationen. Enligt Grave et al. (2004) så råder det ingen direkt

skillnad emellan män och kvinnor om vad som är det primära som motiverar till en

livsstilsförändring. Självkänslan och utseendet kan även bli ett hinder för att kunna ta tag i

livsstilsförändringen då flera överviktiga känner sig generade av att ta av sig kläder, visa sig

naken inför andra samt att vistas i sociala sammanhang (Budd et al. 2009; Tod & Lacey,

2004). Detta kan medföra att individer inte tar ställning eller söker hjälp för stöd till en

livsstilsförändring. I föreliggande studie var utseendet en motivationsfaktor framförallt för de

yngre kvinnorna. Männen som i studien var äldre, hade inte utseendet som en

31

motivationsfaktor. I föreliggande studie framkom inte att utseendet och självkänslan utgjorde

ett hinder för att söka stöd för att genomföra en livsstilsförändring, något som tidigare

forskning visat (Budd et al. 2009). Samhället idag är mer utseendefixerat, detta kan bidra till

att försämra självkänslan hos överviktiga individer. Krav på utseende och prestation både från

samhället och den egna individen är både negativt och positivt för överviktiga. En

utseendefixering kan vara avgörande till att en livsstilsförändring påbörjas. Om individen inte

varit mogen tidigare, kan fler fördelar ses med en förändring och en förflyttning kan ske

mellan förnekelse- och begrundarstadiet eller mellan begrundar- och förberedelsestadiet.

En kombination av träning och kostförändring var något som gav en potentierande effekt för

välmåendet vilket motiverade till fortsatt livsstilsförändring. Mata et al. (2009) menar att det

råder en interaktion där motivationen till träning påverkar motivationen till kostförändring och

vice versa (ibid). Hälsovägledaren kan ge förslag till individen om att kombinera kost och

motion för att få att få en bättre motivationseffekt. En etablerad höjd aktivitetsnivå kan

medföra att den överviktiga individen även får en positiv inställning till att förändra kosten.

Likväl kan en förändrad koststrategi medföra att individen får ork till fysisk aktivitet. För att

underlätta för individer att äta rätt erbjuder friskvårdsanläggningar i större utsträckning än

tidigare, försäljning av mat i anslutning till träning. Något som kan underlätta och stärka

motivationen.

Att få ett positivt stöd från närstående och kontaktpersoner gav informanterna mer motivation

till att fortsätta med förändringen. Barberia et al. (2008) och Faskunger (2008) beskriver att ju

mer positivt stöd och uppmuntran individen får från utomstående, desto mer ökar

motivationen till att orka genomföra livsstilsförändringen. Det sociala stödet kan vara

avgörande för om individen lyckas eller inte. Många försök kan misslyckas till följd av brist

på vägledning. I föreliggande studie framkom det att det var av vikt att ha en hälsovägledare

för att göra det lättare att utföra ändringar inom kost och motion. Det var motiverande att nå

uppsatta mål mellan kontakterna. Men det var viktigt att veta att valet till förändring och

ansvaret åligger en själv. Stöd från hälsovägledaren finns inte dygnet runt. Det är individen

själv som får stå för de största besluten. Jallinoja, Pajari och Absetz (2008) menar att det är

viktigt att inse att en livsstilsförändring är ett egenansvar och för att bibehålla motivationen

måste individen få in sin nya livsstil som en rutin i vardagen (ibid). Prochaska et al. (1995)

menar att när livsstilen blivit till en vana befinner sig individen i aktivitetsstadiet. Det finns

dock ändå risk för återfall (ibid). Att individen själv tydliggör sina risker, såsom att undvika

utomhusträning vid dåligt väder eller att falla för kostbegär, kan förhindra återfall till tidigare

32

stadier i den transteoretiska modellen. Insikten i riskerna kan vara ett hjälpmedel för att

kvarhålla vanan som livsstilsförändringen medfört. När individen har nått upp till

aktivitetsstadiet bör ändå nya mer utmanande mål sättas upp för att ge stöd till fortsatt

motivation.

I föreliggande studie framkom att miljön är av betydelse för motivationen. Olika årstider

kunde motivera mer och förenkla starten på en livsstilsförändring. Val av träning, kunde

påverkas av tillgängligheten, så även tidsaspekten. I dagens stressade samhälle är tid och

tillgänglighet viktigt för att individen ska kunna göra en livsstilsförändring.

Friskvårdsanläggningar och livsstilsmottagningar måste anpassa sig efter den enskilda

individen, som bara kan vissa tider på dygnet.

Enligt Herriot et al. (2008) är uppföljning och stöd två viktiga redskap för att klara av att

fortsätta med sin nya livsstil. Att ha återkommande träffar ökade motivationen för

livsstilsförändringen. Föreliggande studie visar att det är av vikt att genomföra

livsstilsförändringen på ett sätt som passar individen. Vissa tyckte att få träna tillsammans i en

grupp gav bättre resultat, då individerna stöttade varandra och det blev en social kontakt. För

andra passade det bättre att göra förändringen på egen hand. För att enskild träning passar

individen bättre eller på grund av rädsla för att misslyckas och då känna skam inför gruppen.

Att ta sig till en träningsanläggning kan upplevas som en svårighet då det hos en del

överviktiga individer finns en föreställning om att utseende eller klädsel ska vara på ett visst

sätt för att passa in. Attityden till träningsanläggningen kan förändras till det positiva efter att

individen tagit beslut om att prova. På liknande sätt kan attityder till gruppträning förändras

till något positivt och bli en motivationsfaktor. Prochaska et al. (1995) menar att det har

framkommit att individer med återkommande träffar hos hälsovägledaren där stöd och tips för

förändring ges, i större utsträckning lyckas med viktnedgång. I föreliggande studie

framkommer även att gruppträning upplevdes vara effektivt för att lyckas kvarhålla

motivationen till förändring.

Hinder för motivation till en livsstilsförändring kan ha sin grund i att tidigare försök till en

livsstilsförändring misslyckats. Det är av vikt att kunna identifiera i vilken fas i den

transteoretiska modellen (Prochaska et al, 1995) individerna befinner sig för att kunna stödja

deras motivation till förändring. Det är vanligt förekommande att beslut tas om förändring

men problematiken ligger sedan i att kvarhålla förändringen. Detta kräver fortsatt motivation.

Vad som är avgörande för förflyttningen från beslut till etablerad livsstilsförändring finns det

33

ingen tydlig förklaring till (Prochaska et al. 1995;Tod & Lacey, 2004). Hos individer som haft

positiva erfarenheter av viktminskning kan detta utgöra en fortsatt motivationsfaktor i

motsatts till negativa erfarenheter (Hankey et al. 2002). Målen med förändringen ska vara

realistiska för att bibehålla motivationen (Grave et al. 2004). Om individen sätter upp för höga

mål och har en övertro på sig själv att lyckas med livsstilsförändringen, kan detta medföra ett

misslyckande och utebliven förflyttning i den transteoretiska modellen. Som hjälp för att

individen ska forma adekvata mål finns hälsovägledaren, denna ska även bistå med stöd då

mål som inte uppnås behöver modifieras för att den överviktiga individen ska återfinna

motivationen. Enligt Prochaska et al (1995) kan misslyckade försök ha sin grund i brist på

stöd. För att lyckas med förändringen måste tiden vara rätt och ansvaret för genomförandet av

förändringen åligger individen själv (ibid). I föreliggande studie framkommer det att innan

träning och kostförändring blivit till en vana kunde svackor komma med bristande motivation

till fortsatt förändring som gjorde att livsstilsförändringen inte fullföljdes. Ett flertal av

informanterna hade försökt tidigare att etablera en livsstilsförändring. Dock gav tidigare

erfarenheter visdom som kunde hjälpa dem vidare vid nya försök. Det framkom inte i studien

att tidigare försök som misslyckats påverkade motivationen till att på nytt försöka genomföra

en livsstilsförändring

SLUTSATS

Motivation till en livsstilsförändring hos överviktiga vuxna ligger i att det finns en

målmedvetenhet hos individen. Att den enskilda individen upplever ett välbefinnande

stimulerar till fortsatt livsstilsförändring. Motivationen stärks av stöd och bekräftelse från

andra i närmiljön, såsom familjemedlemmar, anhöriga och vänner. Det är viktigt att det finns

en hälsovägledare som har kunskap om att det stöd som kommer från dem i närmiljön är av

stor betydelse, likväl hur deras egna professionella insatser påverkar. Stöd och bekräftelse har

större inverkan på motivationen än vad författarna trodde, framförallt vikten av

återkommande kontakttillfällen. Vikten av återkommande träffar är något som inte

framkommer i tidigare forskning. Resultatet visade att omgivningsfaktorer påverkar. De

varmare årstiderna underlättar för genomförandet av träning. Brist på motivation kan härledas

som hinder både från individen själv eller från yttre påverkan. Studien visar på att

motivationen kan ha olika fokus för den enskilda individen. Det skulle vara intressant att

forska vidare på om motivationen hos överviktiga för att inleda en livsstilsförändring

förändras när samhället anpassar sig efter dem. Hur närstående upplever situationen när en

34

överviktig familjemedlem genomgår en livsstilsförändring är ett annat intressant

forskningsområde. Ytterligare ett forskningsfokus skulle vara att göra en studie där forskaren

undersöker om det råder någon skillnad i motivation mellan länder som skiljer sig från

varandra beträffande klimat och tillgänglighet till träningsmöjligheter.

KLINISK IMPLIKATION

Studien kan vara en grund för distriktssköterskan och företrädare för viktminskningsprogram i

dennes möte med individer som befinner sig i en förändringsprocess. I föreliggande studie

framkom det att uteblivet stöd sänker motivationen och därför är det av vikt att uppföljning

sker kontinuerligt, även att kontakten är individanpassad och att olika valmöjligheter för

livsstilsförändringar råder. Det är därför viktigt att tydliggöra och stärka distriktssköterskans

roll så att uppföljningen sker i det hälsofrämjande arbetet. Tydliga riktlinjer av yrkesrollen

som hälsovägledare är av vikt både för personal inom hälso- och sjukvård och för individer

som vill genomgå en livsstilsförändring. Individer som vill förändra sin livsstil ska veta vart

de kan vända sig, likväl som att läkare och sjukvårdspersonal ska se det hälsofrämjande

arbetet som ett alternativ till medicinsk behandling. Gruppträffar och träningar i grupp visar

sig i studien stärka motivationen, möjligheten för överviktiga individer som önskar delta i

grupper borde finnas tillgängligt på alla hälsocentraler. Något som idag behöver utvecklas.

Avsaknad av liknande forskning i Sverige medför att denna studie ger en ökad förståelse om

vad som motiverar överviktiga vuxna i Sverige. Användbarhet av studien med bakgrund av

vad det är som motiverar överviktiga, kan utgöra en central roll i det hälsofrämjande arbetet

både för distriktssköterskan som hälsokoordinator på hälsocentraler, företrädare på

friskvårdsanläggningar. Men även för all sjukvårds personal då det hälsofrämjande arbetet är

av yttersta vikt för att gemensamt kunna stärka ett mer hälsosamt samhälle och bromsa

utvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar.

Föreliggande studie tillför kunskap om:

Vad som motiverar överviktiga vuxna i Sverige som själva har valt att genomföra en

livsstilsförändring.

Att stöd och bekräftelse från anhöriga och hälsovägledare är viktigt under hela

förändringsprocessen.

Att individen måste vara mogen och själv tagit beslutet för att livsstilsförändringen ska

bli lyckosam.

35

REFERENSLISTA

Atkinsson, R. (1998). The life story- interview. Thousand Oaks: Sage Publications.

Ajzen I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavioral And Human

Decision Processes,50, 179–211.

Barberia, A.M., Attree, M., & Todd, C. (2008). Understanding eating behaviours in Spanish

women enrolled in a weight-loss treatment. Journal of Clinical Nursing. 17, 957-966.

Barth, T., & Näsholm, C.( 2006). Motiverande samtal – MI. Lund: Studentlitteratur.

Budd, G.M., Mariotti, M., Graff, D., & Falkenstein, K. (2009). Health care professionals

attitudes about obesity: An integrative review. Applied nursing research, pp. 2-11.

Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse

Education Today, 11, 461-466.

Distriktssköterskeföreningen (2008). Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Stockholm: Författaren.

Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced

Nursing, 62, 107-115.

Faresjö, T., & Åkerlind, I. (2005). Kan man vara sjuk men ändå ha hälsan?.Lund:

Studentlitteratur.

Faskunger, J. (2008). Motivation för motion. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Granbom, A-K. (1998). Att motivera hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content ananlysis in nursing research:

concept, procedures and measures to achiece trustworthiness. Nurse Education Today, 24,

104-112.

Grave, R., Calugi, S., Margri, F., Cuzzolaro, M., DallÁglio, E., Lucchin, L., Melchionda, N.,

Marchesini, G., & QUOVADIS study group.( 2004). Weight Loss Expectations in Obese

PatientsSeeking Treatment at Medical Centers. OBESITY RESEARCH. 12, 205-212.

Hankey, C.R., Leslie, W.S., & Lean, M.E.J. (2002). Why lose weight? Reasons for seeking

weight loss by overweight but otherwise healthy men. International Journal of Obesity, 26,

880-882.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från vetenskapsteori till metodteori. Lund:

Studentlitteratur.

36

Hemmingsson, E. (2008). Behandling av vuxenfetma och dess följdsjukdomar – handledning

för ökad fysisk aktivitet. I J. Faskunger (Red.), Motivation för motion (pp.152-177).

Stockholm: SISU idrottsböcker.

Herriot, A.M., Thomas, D. E., Hart, K.H., Warren, J., & Truby, H. (2008). A qualitative

investigation of individuals’experiences and expectations before and after completing a trial

of commercial weight loss programmes. Journal of Human Nutrition & Dietetics, 21, 72-80.

Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2007).

The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care

physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25, 244-249.

Jallinoja, P., Pajari, P., & Absetz. P. (2008). Repertoires of lifestyle change and self-

responsibility among participants in an intervention to prevent type 2 diabetes.

Scandinavian Journal of Caring Science, 22,. 455-462.

Johnson, S.S., Paiva, A.L., Cummins, C.O., Johnson, J.L., Dyment, S.J., Wright, J.A.,

Prochaska, J.O., Prochaska, J.M., & Sherman, K.(2008). Transtheoretical Model-based

multiple behavior intervention for weight management: Effectiveness on a population basis.

Preventive Medicine, 46, 238- 246.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Maslow, A.H. (1987). Motivation and personality. 3:rd Edition. New York: Harper and Row.

Mata, J., Silva, M N., Vieira, P N., Carraca, E V., Andrade, A M., Coutinho, S R., Sardinha,

L B., & Teixeira, P J. ( 2009). Motivational “ Spill-Over” During Weight Control: Increased

Self-Determination and Exercise Intrinsic Motivation Predict Eating Self-Regultation. Health

Psychology, 28, 709-716.

Miller, W.R., (1996). MOTIVATIONAL INTERVIEWING: RESEARCH, PRACTICE,

AND PUZZLES. Addictive Behaviors, 21, 835-842.

Nationalencyklopedin (1994). Höganäs: Bra böcker AB.

Norberg, M., & Danielsson, M. (2009). Övervikt, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. I

Folkhälsorapport 2009 (pp. 201-242). Stockholm: Socialstyrelsen.

Prochaska, J.O., Norcross, J.C., & DiClemente, C.C. (1995). CHANGING FOR GOOD. New

York: First Avon Books.

Ryan, R., & Deci, E. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic

Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55, 68-78.

SFS ( 1982:763). Hälso och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.

Smit, E.S., Fidler, J.A., & West, R. (2011). The role of desire, duty and intention in predicting

attempts to quit smoking. Addiction, 106, 844-851.

37

Smith, M J., & Liehr, P R. (2003). Middle range theory for nursing. New York: Springer

Publishing Company, Inc; 2003.

Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete.

Stockholm:Socialstyrelsen.

Starrin, B., & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I P-G. Svensson & B, Starrin

(Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (pp. 52-78). Lund: Studentlitteratur.

Teixeira, P., Going, S., Houtkooper, L., Cussler, E., Martin, C., Metcalfe, L., Finkenthal, N.,

Blew, R., Sardinha, L., & Lohman, T. (2002). Weight Loss Readiness in Middle-Aged

Women:Psychosocial Predictors of Success for Behavioral

Weight Reduction. Journal of Behavioral Medicine, 25,499-523.

Tod, A M., & Lacey, A.(2004). Overweight and obesity: helping clients to take action. British

Journal of Community Nursing, 9, 59-66.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

World Health Organisation. (2011). Obesity and overweight. (elektroniskt dokument).

Tillgänglig på World Wide Web 2011-03-31.

http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/

World Health Organisation. (1984). Health Promotion: a WHO discussion document on the

concepts and principles. Journal of the institute of health education. Geneve: World Health

Organisation.

38

Bilaga 1

Informationsbrev till deltagarna i studien Vad som motiverar till livsstilsförändring

Hej!

Idag är övervikt ett stort hälsoproblem i Sverige. En av riskfaktorerna till utvecklingen av

övervikt är livsstilen. Individer som har vänt sig till en livsstilsmottagning eller

friskvårdsanläggning har tagit ett eget ansvar för att förändra sin livsstil. Grunden till en

hälsosam beteendeförändring utgörs av motivation och utgår från individens egen vilja.

Vi är två sjuksköterskor som vidareutbildar oss till distriktssköterskor på Linnéuniversitetet i

Kalmar. I utbildningen ingår att göra en forskningsstudie och vi har valt att undersöka vad

som motiverar till en livsstilsförändring hos överviktiga vuxna individer. Vi hoppas att med

hjälp av resultatet, få ökad kunskap om hur distriktssköterskor kan stödja och motivera

personer till en livsstilsförändring.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna forskningsstudie.

Ditt deltagande innebär att en av oss studenter träffar Dig för en personlig intervju.

Samtalet beräknas ta ca 30 minuter och kommer att spelas in på band.

Deltagandet i studien är helt frivillig. Du kan när som helst och utan att ange något skäl,

avbryta Ditt deltagande utan att det innebär några negativa konsekvenser för Dig.

Personuppgifter kommer ej att hämtas in. I resultatet kommer ej individer att kunna

identifieras.

Efter att Du godkänt deltagandet i studien, vänligen lämna dina kontaktuppgifter till din

distriktssköterska eller ansvarig för viktminskningsprogrammet, så kommer Vi att kontakta

Dig per telefon för att boka tid för intervjun.

Har Du några frågor är Du välkommen att kontakta någon av nedanstående

Lena Nilsson Therese Karlsson Birgitta Marklund

Sjuksköterska Sjuksköterska Handledare

Telefon: 0735-600533 Telefon: 0735-427442 Telefon: 0480-44 73 54

ln22bv@student.lnu.se tk222aq@student.lnu.se birgitta.marklund@lnu.se

39

Bilaga 2

Intervjuguide

- Kan du berätta för mig när du började tänka på din vikt?

- Vad har du för tankar kring din vikt?

- Hur kommer det sig att du vill gå ner i vikt?

- Har du försökt att tidigare gå ner i vikt, om ja hur upplevde du det? Och

vilka hinder fanns för att fortsätta?

- Om du har försökt gå ner i vikt tidigare, upplever du några skillnader

denna gång?

- Hur kommer det sig att du började gå till en

livsstilsmottagning/friskvårdsanläggning?

- Kan du berätta vad som dig motiverade till en livsstilsförändring?

- Om du upplever svackor, vad motiverar dig till att fortsätta?

- Hur motiverar du dig till en fortsatt livsstilsförändring?

- Kan du beskriva känslan av att genomföra en livsstilsförändring.

Frågeområden

Utseende - Hur tänker du kring övervikt och utseende?

Hälsorisker - Vad har du för tankar kring hälsorisker och övervikt?

Familjen - Kan du delge hur familjen upplever att du påbörjat en livsstilsförändring

för att gå ner i vikt?

Stigma - Kan du berätta hur omgivningen har bemött dig som överviktig, t.ex. i

samband med besök inom sjukvården?

I de fall där intervjuarens svar är ofullständiga kommer uppföljningsfrågor att användas.

-Det du berättade var intressant, kan du berätta mer.

- Har jag förstått dig rätt, menar du…..?

40

Bilaga 3

Innehållsanalys av Burnard (1991)

1. Direkt efter varje intervju skrivs anteckningar som berör de ämnen informanterna tagit upp.

2. Läsning sker av det transkriberade materialet och anteckningar görs för att få en helhetsbild

av textens innehåll.

3. Datamaterialet genomlästes ytterligare en gång. Formulering av tänkbara kategorier

påbörjas och insamlad data delas in i meningsbärande enheter. Material som ej motsvarar

syftet tas bort. Detta steg är känt som ”öppen kodning”.

4. De listade koderna granskas. Koder med liknande innebörd bildar kategorier.

5. Ny genomläsning av intervjuer för att se så att subkategorier och kategorier hör ihop. Detta

bildar sedan en slutgiltig lista.

6. Två oberoende kollegor bjuds in för att för att göra egna kategorilistor. Som diskuteras och

justeras vid behov.

7. Det transkriberade data materialet genomlästes ytterligare en gång för att fastställa att

listan med kategorier och subkategorier överensstämde med innehållet i intervjuerna.

Justering görs om behov föreligger.

8. Varje intervju genomarbetades med den aktuella listan med kategorier och subkategorier,

färgade understrykningspennor kan användas för att markera meningsenheterna som berör en

kategori eller subkategori, alternativ kan datorn vara till hjälp att klippa ut och organisera

meningsenheterna.

9. Varje kodad enhet av intervjun, klipps ut och kategoriseras. Exempel av hela intervjun

sparas för att säkerställa innehållet i den context det benämns.

10. Meningsenheter sätts in under subkategorier och kategorier.

11. Intervjupersoner tillfrågas angående granskning av kategorier, vid behov görs justeringar.

12. Kopior av intervjuerna finns tills hands om frågeställningar dyker upp som medför att

forskaren lätt kan ta del av hela intervjuerna och reda ut oklarheter.

13. Redovisning av resultatet påbörjas, data som återfinns under varje kategori sammanfattas i

löpande text. Vid behov går forskaren tillbaka till den bandinspelade intervjun eller till den

transkriberade texten.

14. Resultatet kan illustreras med hjälp av citat från intervjuerna, jämförelse kan göras

angående likheter och olikheter med stöd av tidigare forskning. Alternativt så väljer forskaren

att redovisa resultatet för sig och diskutera olikheter och likheter med tidigare forskning och

vetenskaplig litteratur i ett separat avsnitt.

41