hundens varld nr 4 2012

1

HUND

ENS V

ÄRLD

april

3:eÅRET

NR 4

2012

2

HUNDENS VÄRLDNr 4 2012 april

Tio bästa tipsens. 18

Ny ras i Sveriges. 94

Hundägares refektioner

s. 24

Hund & Människa

En blick säger allt..................................14

En hundägarens reflektioner.................24

Lure coursing........................................44

Träning & Beteende

Tio bästa tipsen....................................18

Magnetleken.........................................26

Forskning & Vetenskap

Epigenetik.............................................28

Hälsa & Friskvård

Zylkene och Adaptil..............................49

Debatts. 8

3

innehåll:

Lure coursings. 44

Epigenetiks. 28

Insändare & debatt

Insändare...............................................6

Debatt: Mjuka träningsmetoder.............8

Smått & Gott

Ledare....................................................5

Nyheter.................................................12

Månadens bild......................................17

Hundens Värld tackar............................96 Omslagsbild:Jonas MårtenssonHundstjärna: Gips

4

Nästa år startar vi därför vår första utbildning i Göteborg. Varmt välkommen!

Från och med i höst kommer vi att ha egna lokaler i Mölnlycke, med kurser både i veckor och på helger, samt yrkesutbildningar.

Varmt välkomna till Hundens Utbildningsaka-demi i Göteborg!

Instruktörsutbildning GöteborgStart den 9-10 februari 2013

Helg 1 Introduktion, praktik och teoriHelg 2 Praktik och teori, fortsHelg 3 KlickerträningHelg 4 InlärningspsykologiHelg 5 EtologiHelg 6 Klickerinriktning 1Helg 7 Klickerinriktning 2Helg 8 Raskunskap & pedagogikHelg 9 Hundens hälsa & Eget företagandeHelg 10 RallyMixHelg 11 RallyMix forts, Aktivering & Läsa hundHelg 12 Instruktörens rollHelg 13 Examination

Yrkesutbildning - nu även i Göteborg!

www.hundisverige.se

Varför skall du välja oss?

Vi har gedigen erfarenhet och utbildning, undervisning och pedagogik är vårt special-område.

Vi ger dig en bred och högkvalitativ utbildning.

Våra instruktörselever är våra bästa reklam-pelare.

Du får tre olika instruktörsdiplom och kan omedelbart få bredd i ditt kursutbud.

Vårt engagemang i dig upphör inte när ut-bildningen är slut.

Kursstart9-10 februari2013

5

LedareNu är det väl vår? Även om detta är april numret, så är det trots allt maj. Men solen lyser med sin frånvaro. Är det någon mer än jag som LÄNGTAR mer än vanligt efter vår, sol och värme?

Ett vårtecken är att vi fått hem en valp. Underbara, underbara valpar. Det är en liten underbar welsh springer spaniel, som ni väl kommer att få se en del av i tidningen fram över. Förhoppningsvis kan hon leda till några intres-santa artiklar.

Det är många som tror att vi har en australian cattledog, eftersom den rasen figurerar flitigit i tidningen. Det har vi däremot inte, men jag vill här passa på att tacka Jonas Mårtensson lite extra för att han är så snäll och skänker oss sina fantastiska hund-bilder, utan dessa förlorar tidningen helt klart i värde.

Så tusen tack Jonas för att du delar med dig!

För egen del springer jag mest fram och tillbaka för att få vår lilla Tara rumsren, men hon är fantastiskt duktig och det sker få olyckor.

Vad är då bästa tispet för rumsrenthet? Att springa!!! Många, många gånger. Olika hundar blir rumsrena olika fort, till en del beror det på mognad, men till en stor del beror på det på hur ofta vi springer och hur vaksamma vi är på valpens beteende. Tänk på att absolut INTE bestraffa eller på något sätt korrigera en valp som kissar inne, då lär de sig snabbt att gömma sig när de behöver gå, vilket brukar vara ett stort problem. Beröm istället när de kissar och bajsar på rätt ställe.

Natasja Ravenklint

HUNDENS VÄRLD

VÄ

lKO

MM

en

Til

lKontakt

Mejl:[email protected]

Adress:Nyvångsvägen 59298 93 Huaröd

Tele:0760-475 470

Prenumeration

Gratis prenumeration:[email protected]

Hemsida:www.hundensvarld.se

Redaktion

Chefredaktör:Natasja Ravenklint

Ansvarig utgivare:Natasja Ravenklint

Annonsering:

Malvina [email protected]

Upphovsrätt:

Allt material är skyddat en-ligt upphovsrättslagen, men ni får väldigt gärna använda er av tidningen för till exem-pel utbildning eller diskus-sionsunderlag, så länge det framgår att det kommer från Hundens Värld.

6

Hej. Jag vill påpeka att jag reagerar på¨annonserna med DAP, t ex. ensam hemma ge hunden Dap, o.s.v. Tycker inte man ska proppa i hunden mediciner, för att den ska ligga ensam på dagarna, eller överhu-vudtaget, inga lugnande mediciner. VänligenAnnette

Hej Annette och alla andra läsare!

Det är roligt att du läser vår tidning och att du har synpunkter på vad vi publicerar. Det är dock tråkigt att du har fått DAP, numera ADAPTIL, om bakfoten. Det är inte tal om någon lugnande medicin, utan om ett dofthormon, så kallade feromoner. Det doft-hormon man använder sig av i ADAPTIL är det hor-mon som tiken utsöndrar när hon har valpar, vilket för vissa hundar har en rogivande funktion, och kan alltså leda till att hunden blir mindre stressad.

Vi håller helt och hållet med dig om att man inte skall proppa i hunden mediciner för att den skall ligga ensam på dagarna. Det är inte heller tanken med ADAPTIL, men däremot kan man med hjälp av den här produkten hjälpa hunden att lära sig att vara ensam, eller få valpen att klara omställningen till det nya hemmet bättre, eller att hjälpa hunden hantera stressen kring nyår på ett bättre sätt.

ADAPTIL är inte lösningen på några problem, men kan däremot vara en hjälp som gör att träningen av vissa beteenden går lättare, därför är vi i egenskap av hundpsykologer mycket positiva till användan-det av ADAPTIL och är därför extra glada att ha CEVA som annonsörer i vår tidning, eftersom det är en produkt som vi varmt kan rekommendera.

Varma hälsningar,Natasja och Malvina

Satt en ledig kväll under en vajande palm och lus-läste gamla nummer av Hundens Värld som jag hade laddat ned innan jag åkte. En mycket speciell känsla vill jag lova! Er tidning är bara så himla bra, längtar till nästa nummer! Tack för att ni gör den!Kram//Annika

Hej Annika och alla andra läsare!

Åh, den bilden vill vi verkligen suga på en liten stund. Stranden och palmer, värme och sol och Hundens Värld. Det låter verkligen helt underbart! Det är kul att man kan läsa vår tidning även på en sådan plats.

Tack för berömmet, det värmer och ger oss mer kraft att fortsätta skriva.

Varma hälsningar,Natasja och Malvina

Hej!

Hej! Som aktivitets-ombud för sennenhundar i Väs-terbotten känns det angeläget att hålla sig uppda-terad! Upplever att många är förvånade/ förvirrade över tanken att hundar - liksom människor - mår gott avv positiv förstärkning. Det sitter så djupt ro-tat att ledarskap handlar om dominans. Att hund-träning ”kräver” ett viss mått av obehag... TACK!! för allt arbete ni gör!! / Kjerstin

Hej Kjerstin!

Tack själv, för berömmet och för att du uppskat-tar att vi arbetar för att föra ut den moderna hund-träningen och försöka rätta ut en del missförstånd som dessvärre råder i hundvärlden.

Varma HälsningarNatasja och Malvina

Foto: Maria Härdig

Insändare & Debatt

Månadens insändare

7

Månadens insändare

100 % positiv förstärkningVåra instruktörer jobbar INTE med:

Stryphalsband eller annat obehag.•

Rätta knycket i kopplet, eller annat som • kan orsaka hunden skada.

Våra instruktörer jobbar med:

Positiv förstärkning för såväl hund som • hundägare.

Positiv inställning och devisen att det skall • vara kul att gå på hundkurs.

www.siriushund.se

Hundens Värld på facebook - gilla oss är ni snälla, så ordnar vi en tävling!

Klicka här och gilla:http://www.facebook.com/pages/Hundens-Värld/259204624155029

8

Insändare & Debatt

Antagligen har jag varit med från början, el-ler näst intill, och ert projekt med en gratis hundtidning är behjärtansvärt. Dock kan jag faktiskt inte tiga längre, då era artiklar tyvärr bidrar till att många tuffare hundar går sina ägare ur händerna.Om man köper en hund, som valp, av en ras (eller rasblandning), som funnits länge i Sverige, och hunden inte blir större än kanske trettio-trettiofem kilo, så är förutsättningarna för enbart belö-ningsträning goda, men inte de bästa. Det finns

fortfarande välbekanta raser, som ännu inte helt har ”förbarnsligats” genom avel, t.ex. rottweiler. Ännu större raser kan vara mildare, men genom sin storlek snabbt bli ohanterliga. Därtill kommer mina hjärtebarn: tuffa, stora hundar av vaktraser och/eller bergs-o herdehundar (molosser, mastif-fer - indelningen och åsikterna om korrekt indel-ning tycks variera). Det finns naturligtvis även mindre raser, som genom sin mentalitet kan vara svårbemästrade.

MJUKA TRÄNINGSMETODERÄR inte ALLTID BÄST!

Bilden har inget med insändaren att göra, mer än att rasen, australian cattledog, nämns. Det är tråkigt att debatten går så hård att insändarskribenten ser sig tvungen att vara anonym.

Foto: Jonas Mårtensson

9

Insändare & Debatt

Vad händer när hunden blir stor?En hund, som inte är tyngre än att ägaren rent fysiskt kan hålla den tillbaka i en sele, har betyd-ligt större chans att få dö av ålder, än en, som måste tränas till att inte använda sin styrka och tyngd. Den sistnämnda typen av hund har ägaren uppskattningsvis fyra månader på sig, för att be-löningsträna till en acceptabel samhällsmedlem. Under dessa fyra månader ska hunden alltså lära sig att möta andra hundar - av vilka många skäl-ler, gör utfall, gör lekinviter m.m, att möta män-niskor - fulla, klädda i diverse olika kläder och huvudbonader, med rullatorer, shoppingvagnar, maskiner m.m, att hälsa på människor utan att hoppa, att vara i olika miljöer - stadsmiljö, att åka olika transportmedel, långtradare som åker förbi på en landsvägspromenad, plötsliga hårda ljud m.m samt olika underlag att gå på - metall, sten, broar, klinker. Denna träning ska ske samtidigt som hund och ägare lever ett liv ute i världen, som inte är anpassad till vad hunden är mogen för att utsättas för beroende på hur långt träning-en kommit. Går man ut med en hund på promenad i en tätort, så kommer ekipaget att träffa på ett flertal av ovanstående exempel - och detta från första dagen. Ägaren kommer att ha ett behov att ta sig från punkt A till punkt B på en viss tid och på ett visst sätt, oavsett om hunden tränats för upp-kommande situationer eller inte. Hunden kommer att kasta sig åt det ena eller andra hållet - ibland av glädje, ibland av förskräckelse - och ägaren ska kunna hålla i den, så att ingen olycka sker. Om detta inte vore nödvändigt skulle inget kop-pel behövas, oberoende av vad kopplet är fäst vid: ett stackelhalsband, ett stryphalsband, ett halvstryp, ett fast halsband eller en sele. Vore det så enkelt att belöningsträning vore lösningen på allt, så skulle alla hundar kunna gå lösa från första till sista dagen.

Mjuk träning är en utopi Detta är en utopi. För att skydda både hund och omgivning, så har vi hundar kopplade. Mycket få hundar är fullärda vid sex månaders ålder och måste hållas under kontroll med fysisk hjälp. Är hunden för stark och tung för att kontrolleras i sele, måste man använda ett halsband anpas-sat till ägarens förmåga att hålla den. Krävs det

ett smalt strypkoppel, så är det ett smalt stryp-koppel som ska användas - tills det inte längre behövs. Målet med hundens träning är att inte behöva använda kopplet, utan ha det på för lagar och omgivningens skull. Vartefter hunden lär sig hur ägaren vill att den ska bete sig, kan de fy-siska hjälpmedlen läggas undan. Alla ägare uppnår inte sitt mål med hunden. Är man dessutom rädd för att anpassa träningsme-toderna efter hunden, så minskar chansen, och risken för omplacering och avlivning ökar. OmplaceringshundarÄven för omplaceringshundar hundar klappar mitt hjärta speciellt. Att överta en ”problemhund” är inte det lättaste. Den är redan fullvuxen och den har lärt sig att den kan uppnå både det ena och det andra genom att hoppa och dra - och kanske morra och skälla samtidigt. Eller den bryr sig inte om sin ägare mer än vid matdags, då den inte lärt sig att kontakt är något trevligt och den går dit den vill, med ägaren i släptåg. Hunden kan inte få vare sig hoppa, skälla eller gå dit den vill. Alltså måste den nya ägaren förhindra detta, vilket inte går som genom ett trollslag. Både mo-rot och piska behövs för att rädda dessa hundar. Det låter bra med belöning och morot, men lika lite, som man måste stoppa mer och mer godis i hunden för att få den att göra det man vill, måste man öka styrkan på den fysiska gränssättningen - piskan. Det enda man gör genom att uteslu-tande använda sig av belöningsträning är att utesluta raser, som behöver en mer differentierad träning. Titta på dressyrtävlingar. Bara för några decennier sedan, deltog många schäfrar. Dessa har nu sållats bort och kvar på prispallarna står bordercollie, aussies och kelpies - alla framav-lade till en extrem följsamhet p.g.a. uppgifterna som vallare. Mjuka hundraser, som inte vill annat än att vara sin förare till lags. Vart tog de svåra raserna vägen?Vart tog då schäfrarna vägen? De finner man t.ex. hos polisen som skyddshundar. Dessa hundar tränas inte endast genom belöningar. Polisen tränar sina hundar även med stackelhals-band och elhalsband, trots att båda sorterna är förbjudna i Sverige. Denna användning har jag

10

En 3/4 lång oljerock/jacka. Tillverkad av kraftigt 280 grams tyg som behandlats med Microwax.

Rejäla och tåliga byxor. Tillverkade av oljerocksmaterial i 280 grams kraftigt bomullstyg som behandlats med Microwax för högsta hållbarhet mot väta och smuts.

Kraftigare canvasskjorta tillverkad i 10oz can-vastyg. Passar utmärkt som “utanpå-skjorta”

Station shirt Walk about

Iron Bark Jacket

1 309:-

1 769:-

www.kakadutraders.se

779:-

Kläder för tuffa tag - för dig

11

från initierade källor. Är det någon som betraktar dessa välutbildade hundar som traumatiserade? Är det någon som tror att skadade hundar skulle kunna utföra de arbetsuppgifter tjänstehundar ställs inför? Kanske t.o.m. hundar, som skulle vara för tuffa för gemene man, hittar en uppgift som någon typ av tjänstehund. Det finns hundar, som fångats upp av någon seriös tjänsteman - polis eller annan - och på detta sätt räddats. Så dyrt som det är att utbilda tjänstehundar lär inte tränarna förstöra hundarna, utan använda meto-der, som fungerar. Hårda tag behövsIbland behövs det hårda tag. Det kan se otrevligt ut. Ett stackelhalsband ser ut som ett tortyrin-strument, men är avsett att användas under en träningsperiod, eller för att hålla styr på en hund, som annars skulle avlivas. En hund uppfattar mycket snabbt att stackelhalsbandet ”bits” - och därför behövs det knappast användas. Hunden går direkt mycket lugnare och drar mindre, vilket har till följd att promenaderna blir trevligare och därmed fler. Tiden för kontakt och träning utö-kas drastiskt och frustrationen minskar hos både hund och människa. Jag förespråkar inte misshandel. Jag föresprå-kar att träningen anpassas efter individen, med utgångspunkt i belöning. Fysisk kontakt betyder inte slag. En klapp på kinden är inte en örfil. Det går alltid att diskutera uppfostran och både barn- och hunduppfostran går i vågor - någonting blir mode och samtliga falanger hänvisar till veten-skap. Tyvärr så finns det knappast några veten-skapliga undersökningar om hunduppfostran. Det finns individer, som studerat hundar eller hund-djur, och utifrån dessa dragit slutsatser. Dessa studier uppfyller dock inte kriterierna för veten-skap, d.v.s. de rena iaktagelserna av hundarna kanske gör det, men inte tolkningarna av deras beteenden och det är utifrån dessa tolkningar, som sedan idéer om uppfostran uppstår. Man kan säga att hundar gör si och så, men ofta vet man inte varför. Många ”hundinstruktörer” tycks vara rädda för att inte veta orsaken till ett beteen-de, trots att detta sällan är en nackdel, när man vill förstärka beteendet eller få det att upphöra. Belöningsträning fungerar väldigt bra, men vem

har sett en tik belöna sina valpar? Vem har inte sett en tik fysiskt sätta valpar på plats?

Hundägaren tappar greppet om sin hund Rädslan för t.ex. strypkoppel som hjälpmedel el-ler att säga åt sin hund på skarpen, när någon ser på, är en starkt bidragande orsak till att många ägare tappar greppet om sina hundar. Detta är tragiskt och när hundinstruktörer, som, som re-dan skrivits i tidigare nummer av er tidning, vem som helst kan kalla sig, har en sådan begränsad erfarenhet av hundar, att de inte inser behovet av individanpassad träning, då önskar jag att öd-mjukhet vore något man kunde ge bort. Man kan ha hållit på med hundar hur många år som helst och ha gått hur många utbildningar som helst, men träffar man inte på hundar, som faller utan-för ramen för vad ”en hund” innebär (i Sverige), så har man likförbannat inte tillräcklig erfarenhet, för att uttala sig i generaliserande ordalag och fördöma det man inte kan bedöma. Umgås med fila brasiliero, kaukasisk ovtjarka, napoletanska mastiffer eller rastypiska australiska cattledogs och insikten om att man aldrig blir fullärd dyker förhoppningsvis upp. Eftersom ni hävdar belöningsträningens allena-rådande berättigande, så väljer jag att vara ano-nym. Jag önskar att den dagen kommer, när jag inte skulle känna att detta var nödvändigt. Vänliga hälsningar Anonym

Kort svar från oss på Hundens Värld:

Kära Anonym. Det glädjer oss att du läser vår tidning, trots att du inte tror på de metoder vi förespråkar och skriver om.

Vi hoppas också att du en dag skall våga stå för dina åsikter, och tycker att det är tragiskt att så inte är fallet nu. Men vi lämnar debatten öppen med detta i sinnet.

Bemöt sak, inte person, om ni vill svara på detta debattinlägg! Vi kommer att återkomma till ämnet på annan plats i tidningen.

Insändare & Debatt

12

Nyheter från hundvärldenSmått & Gott

Hund kidnappadEn chihuahua kidnappades i Norrköping, men återfanns av polisen i en lägenhet utanför Ka-trineholm.

En 27-årig kvinna från Norrköping hade lagt upp en annons på Blocket om att sälja hund-valpen Vera. En man kom för att titta på valpen. Han tog henne och sade att kvinnan skulle be-tala 8000 kr för att få tillbaka henne. Det hade också dykt upp ytterligare en man i lägenheten, som sagt åt henne att hon inte skulle kontakta polisen.

I polisanmälan framgår att mannen påstod att kvinnan var skyldig en annan kvinna 8000 kr för en tidigare hundaffär.

Valpen var åtta veckor och kunde återförenas med sin mamma och syster.

Torshälla sätter djur och miljö i centrum

På Valborg brukar man i Torshälla, i Eskils-tuna kommun, fira av med fyrverkeri, men i år blir det ändring på det. Istället för det vanliga fyrverkeriet kommer man i år att bjuda på en ljus och lasershow. Man gör detta trots att det-ta är dyrare, men för att värna djur och miljö och ställa om för en hållbar framtid.

Vi på Hundens Värld vill tacka Torshälla för det-ta initiativ och hoppas att många fler tar efter, och att detta även kan vara ett alternativ på nyår.

Lasse Åbergs kennelVi fick ett pressemeddelande till redaktionen som väckte vår uppmärksamhet. Lasse Åberg hade startat kennel... Men det visade sig väl inte vara riktigt sant, däremot har Lasse Åberg nu lämnat mössen ett tag för att avbilda under-bara hundar på glas.

Vi är övertygade om att många hundälskare får något nytt att börja samla på...

13

Nyheter från hundvärldenSmått & Gott

Hunden Tyson räddadJämthunden Tyson, som faktiskt är en tik, hade fastnat under verandagolvet, och hans matte Marita Jonsson trodde att han skulle dö.

Det var lukten av grävling som fick Tyson att gräva sig in under huset.

-Jag gick ut på verandan och ropade efter henne men hörde ingenting. Kommer hon inte då brukar jag vissla. Men hon kom inte då hel-ler, säger matte till Aftonbladet.

Då hörde hon ljud under verandan. Hon bröt genast bort ett par brädor, men förstod att Ty-son trots detta var fast någonstans.

Räddningstjänsten fick gripa in och rädda Ty-son ifrån fällan. Kofot och lockrop blev räddnin-gen.

Källa: Aftonbladet

Lösa hundar ett problemIrritationen över lösspringade hundar ökar i Helsingborg. Det märks tydligt i stadens insän-darspalter.

I stadens lokala ordningsföreskrifter står det tydligt och klart att hundar inte får vara lösa i olika situationer, och liknande lagar finns på de flesta håll runt om i landet.

Bryter man mot lagen kan hundägaren bli böt-fälld med 1000 kr, men det är däremot väldigt ovanligt att någon får böta. De senaste 16 månaderna är det bara två hundägare i Hels-ingborg som fått böter.

- Vi har haft problem i Ramlösa med lössprin-gande hundar, Vi har varit där i omgångar och pratat med hundägarna, senast för en månad sedan. Och den hundägaren lovade att det inte skulle hända igen, säger närpolischefen i Helsingborg, Sven Holgersson till Helsingborgs Dagblad.

Att jaga hundägare som har lösa hundar är däremot inte någon prioriet för polisen.

När en hundägare anmäls för brott mot lagen om tillsyn av hundar och katter är det en jurist i Malmö som bedömer påföljden. Det kan bli tal om koppeltvång eller munkorgstvång. Det är först när man bryer mot den föreskriften som det blir brottsligt och åtal kan väckas.

Källa: Helsingborgs Dagblad

14

Hund & Människa

en blick säger allt!- stämmer det verkligen?

Av Malvina Ravenklint

Hur många av oss hundägare har inte kom-mit hem och upptäckt något som gått sönder i huset under tiden som vi varit borta, något som kanske blivit tuggat på eller helt enkelt uppätet, samtidigt som man tittat in i två vackra ögon som ser så skyldiga ut?Jag kan villigt erkänna att jag har drabbats av detta. Det var för länge sedan då jag hade min boxer Raven och Gizmo som var en riesen-schnauzer. Det var också en tid i deras liv som jag jobbade väldigt mycket och trots att de hade passning så var de ensamma hemma ett par tim-mar om dagen. För mig rök dörrlister, en ekkista, en oerhört värdefull gammal rokokosoffa för att bara nämna några saker som förstördes. Om Ra-

ven inte kom ner från övervåningen när jag kom hem så visste jag till 100% att något gått sönder eller blivit förstört i mitt hem. Det slog inte fel en ända gång. För mig var det ett tydligt tecken på att han skämdes, det var inte av rädsla han höll sig undan för jag hade aldrig bestraffat varken honom eller Gizmo när jag kommit hem och fun-nit att något gått sönder. Så jag kunde inte tolka det på något att sätt än att han helt enkelt skäm-des. Nåväl, det var hur jag såg på saken och jag kan villigt erkänna att jag är en av de där mat-tarna som förmänskligar mina hundar.

Men om man nu istället ser på det hela på ett mer vetenskapligt sätt, är det verkligen så att

15

Hund & Människa

Raven skämdes, att han kände sig så himla skyl-dig till det som hänt? Som ni märker så nämner jag inte något om att min riesen skämdes, nej han var som vanligt när jag kom hem oavsett vad som än hade hänt.

Vad säger forskningen?Alexandra Horowitz, biträdande professor vid Barnard College, New York, har avslöjat hur denna skyldiga min hos hunden kan ha uppstått. Detta gjordes genom att skapa förhållanden där ägaren blev felunderrättad om huruvida dennes hund begått ett ”brott” eller inte. Denna studie publicerades senare i Hundars beteende och kognition, Elsevier press.

Horowitz kunde påvisa att det är helt enkelt den mänskliga faktorn som tillskriver en så kallad ”skyldig blick” hos hunden. Det hade inget att göra med om hunden var skyldig eller inte. Vi människor har en tendens att se ”skuld” i hun-dens kroppsspråk oavsett om hunden är skyldig eller inte. I själva verket visste inte ägarna om vad deras hund gjort eller inte gjort. De tog för givet att hunden gjort något.

Ät inte upp den goda kakan!Studien gjordes på följade sätt. Ägaren uppma-nades att lämna rummet efter att de sagt till sin

hund att inte äta upp den goda kakan som fanns i rummet. Under tiden som ägarna var borta gav Horowitz några av hundarna som ingick i studien godiset innan ägarna ombads att komma tillbaka in i rummet igen. Vissa av ägarna fick höra att just deras hund ätit upp den ”förbjudna kakan”, andra ägare fick höra att deras hundar klarat uppgiften galant och låtit bli kakan. Sanningen var den att det som ägarna fick höra stämde inte alls med verkligheten.

Att vissa hundar såg ”skyldiga” ut hade väldigt lite att göra med huruvida hunden ätit upp den ”förbjudna kakan” eller inte. De hundar som helt klart såg mest skyldiga ut var de hundar som förmanades av sina ägare för att de ätit upp kakan. I själva verket var det de hundar som inte ätit upp kakan som såg mest skyldiga ut. Man kan nog med lätthet säga att den skyldiga blicken som hunden ger oss har med vårt upp-trädande att göra gentemot hunden, inte att det är ett tecken på att hunden känner sig skyldig till ”brottet”.

Ett nytt ljus på vårt beteendeDenna studie kastar nytt ljus över vår mänskliga tendens att helt enkelt tolka hur ett djur beter sig i mänskliga termer.


16

Hund & Människa

Det är lätt för oss människor att överföra djurens beteende till mänskligt beteenden och finns det bara en gnutta av likhet så tolkar vi, ganska na-turligt, deras beteende efter mänskliga mönster. Det handlar även om huruvida hundar kan känna skuld eller ånger för sina handlingar.

Förståelse för relationen hund-människaClive Wynne, som arbetar på Instutionen för psykologi på University of Florida föklarar vidare; denna studie som Horowitz gjort är en kraft-full demonstration på hur stort behovet av just dessa typer av noggranna studier är för att förstå människan och hundens relation och inte bara luta oss tillbaka på det vi tror är sant på grund av våra naturliga fördomar om djurens beteende.

Han påpekade även att hunden är den äldsta domesticerade arten och en art som spelar en otroligt stor roll för vissa människor. Nyligen gjord forskning på hundar visar till och med

att hundar använder sig av mer mänskligt re-sonemang än vad man tidigare studerat hos schimpanser. Kom ihåg att vi alla är egoistiska opportunister, ett epitet vi gladeligen satt på våra hundar, något som vi har gemensamt med våra hundar.

Källa: Alexandra Horowitz, Science Daily


17

Månadens Bild

Fotograf: Jonas Mårtensson

www.acattledog.se

18

Träning & Beteende

När är det den bästa tiden att börja träna din hund? Det idealistiska skulle vara från den stund du får hem henne, när hon är en åtta veckors valp eller en nio år gammal ompla-cerings hund som du räddat från avlivning. Träning handlar kort och gott om att utbilda din hund i en trygg och kärleksfull miljö, och att lära henne att hon kan få vad hon än vill ha genom sina beteenden, bara hon först tar kollar om det är okej med dig.

Lyckad träning är beroende av din förmåga, så-väl som din hunds hälsa, historia, dagliga vanor, foder, ålder, sömn, beteendemönster och raspre-disposition. Det finns däremot några grundföre-satser som alla hundar kan dra nytta av. Glöm inte att hundens hälsa är din främsta angelägen-het. Så snart du har fått hem din glädjespridande hund, boka tid med en veterinär så att du kan försäkra dig om att hon är fullt frisk. Därefter kan du börja er träningsresa.

Tio bäsTa Tipsen för

lyckad träning av Paul Owens, the original dog whisperer


19

Träning & Beteende

http://www.youtube.com/watch?v=79MYqDAqjRM

Här är mina tio bästa tips:

1. Planera i förväg Se till så att du har allt hemma som din hund kan behöva, däribland riktigt gott godis, en säng, ett halsband med spänne eller så kallat halvstryp (absolut inte stryphalsband), ett kop-pel och en klicker, om du väljer att använda dig av en. Skapa en miljö som kommer att leda till framgång genom att valpsäkra hemmet (ta bort allt sådant som inte är lämpligt för en valp att tugga på till exempel skor, mjuka leksaksdjur och fjärrkontrollen) och använd dig av kompostgaller för att begränsa valpens yta.

2. Gör en beteende önskelistaPositiv träning handlar inte om att lära din hund att sluta göra någonting. Det handlar istället om att lära din hund vad du vill att han skall göra. Om du inte vet vad du vill att han skall göra, kommer det också att bli svårt för honom att lista ut det, och det kommer att sluta med att ni båda kommer att skälla på varandra i ren frustra-tion. Till exempel, det handlar inte om hur du kan få Buster att sluta att hoppa, det handlar om att lära honom att ligga ner när människor kommer genom dörren. Det handlar inte om att få honom att sluta att äta på tofflorna, det handlar om att lära honom att tugga på lämpliga saker och ig-norera tofflorna.

Sätt dig ner med din familj och gör en önskelista över önskade beteenden och en lista över inte önskvärda beteenden. Lär er genom att läsa böcker, titta på DVD och olika tränare hur man stegvis formar fram beteenden man vill ha. Där-efter kan du framgångsrikt lära din hund exakt vad det är du förväntar dig av honom, istället för att koncentrera dig på att korrigera icke önsk-värda beteenden.

3. Var konsekvent i din kommunikationVi lär ofta våra hundar att göra exakt det vi inte vill att de skall göra av misstag, till exempel, om du inte vill att din hund skall hoppa på dig, förstärk inte hoppandet genom att sporadiskt klappa honom när han hoppar. Var konsekvent och låt honom alltid sätta sig eller lägga sig ner innan du klappar honom.

Folk har ofta ett stort problem med att lära sin hund ”stanna kvar”, vilket också handlar om in-konsekvent kommunikation, till exempel, säg inte ”stanna kvar” när du går ut genom dörren utan att först ge hunden en frisignal, eftersom hon då snabbt kommer att lära sig att hon kan resa sig när hon vill. Du måste ge henne en tydlig signal när du ber om ett beteende, och en annan tydlig signal för att det är avslutat.

Att sända blandade budskap skapar ofta förvir-ring och opålitliga beteenden. Säg till exempel inte ”sitt” om du menar ”ligg”. Säg inte ”ner” om du menar ”låt bli” – som ”gå ner från soffan” eller ”låt bli” när hunden hoppar på dig. Försäkra dig om att alla familjemedlemmar använder sig av samma signaler.

4. Stå fast vid realistiska målÄldre och större hundar kan inte alltid göra vad yngre eller mindre hundar kan göra, och tvärtom. Träna i din hunds individuella inlärningstakt och ta hänsyn till hennes fysiska och känslomässiga förmåga.

20

Träning & Beteende

Här är några exempel på orealistiska förvänt-ningar:

Du kan lära en åtta veckors valp att sitta, ligga eller komma på inkallning på några dagar, men du kan inte få ett pålitligt beteende förrän hun-den har blivit känslomässigt mogen vid en ålder av mellan ett och ett halvt år och fyra år. På ett liknande sätt är det många som tror att deras golden retriever omedelbart skall tycka om att simma, men många retrievrar förstår så att säga inte riktigt vad de är förrän de är ungefär ett år. Andra raser genomgår också en liknande pro-cess där de gradvis upptäcker sina egenskaper vart efter de mognar.

Många valpar kan inte bli rumsrena och lära sig att på ett tillfredställande sätt göra ifrån sig ut-omhus förrän de är mellan sju och åtta månader gamla.

Hundar som inte är i god fysisk kondition kan inte genomföra vissa uppgifter, oavsett hur mycket du än uppmuntrar dem att försöka. Om du vill att din hund skall springa tillsammans med dig, så måste du ta hänsyn till hennes hjärta, lungor och tassar.

Om din hund är tillräckligt gammal (valpar skall inte motioneras) och frisk, börja med korta dist-anster, låt oss säga 400 meter. Ett klassiskt exempel på en hund som blev ombedd att göra något som han absolut inte kunde klara av, var en man som tog sin sankt bernhard på en skid-tur. De hade inte varit i backen mer än två minu-ter innan hunden fastnade i en driva. Han hade helt enkelt inte en styrkan att ta sig upp eftersom han var en soffpotatis och inte i kondition. Husse var mållös när han fick åse fyra personer i den alpina räddningstjänsten få loss den 70 kg tunga hunden och för honom i säkerhet. ”Han är för guds skull en sankt bernhard! Han skall ju rädda

Hundens

www.hundisverige.seUtbildningsAkademi

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!

Nu drar vi igång kurser i

Tomelilla, Helsingborg, Hässleholm, Karlshamn, Hudiksvall & Värnamo

www.hundisverige.se

21

Träning & Beteende

människor, inte bli räddad av människor!”

5. Var positiv och ha kulOm du inte har kul, så har din hund det inte heller. Fysisk bestraffning och användande av obehag i träningen är inte nödvändigt och leder inte till att öka säkerhet, tålamod, vän-lighet och medkänsla. Om du märker att du själv blir arg eller frustrerad, avsluta omedel-bart träningspasset och gör ett nytt försök senare. Positiva träningsmetoder är betydligt stressfriare för dig och din hund, eftersom attityden då är att allt är ett trick.

6. Träna i små stegKom ihåg den här meningen och upprepa den för dig själv om och om igen: ”Om din hund inte gör det du vill att han skall göra, gå tillbaka till den del av träningen där han lyckades.”

Det finns i grund och botten tre steg för varje beteende:• Få fram beteendet.• Lägga på signal (till exempel sitt, ligg, kom och så vidare)• Lägg till avstånd, varaktighet och störning, i små, små steg.

Den stora hemligheten med lyckad hund-träning är att hundar är beroende av sam-manhanget. Det innebär att om du lär din hund att sitta på mattan i vardagsrummet, så måste du börja om från början när ni tränar på köksgol-vet. Om du lär en hund att sitta medan du sitter på knä, så måste du börja om från början när du står upp. Var och en av dessa situationer är en distinkt kontext eller situation och du måste lära din hund vad du vill när du byter skådeplats. Om du märker att du själv tänker, ”Min hund kan detta, nu är han bara envis”, tänk om. Har du verkligen lärt din hund att sitta kvar när det står andra människor runt honom? Eller när damm-sugaren är på? Eller när du står tre meter ifrån henne?

7. Träna i korta passTräningspass skall vara någonstans mellan tio sekuncer och fem minuter. Det är allt du behöver. Faktum är att det är bättre med flera två till tre

minuters pass än ett eller två längre. Genom att du håller träningspassen korta så kan du hålla hunden högt motiverad och att se fram emot nästa.

8. Förstärk spontana beteendenHälften av all din träning kommer inte att ske under formella träningspass över huvudtaget. Genom att träna ”magnet leken”, så kan du belöna din hund så fort han gör något som du tycker om. Till exempel, när du ser att din hund sitter eller ligger ner, tar upp en leksak, tittar på katten istället för att jaga henne, så belöna hun-den. Alla dessa frivilliga beteenden kan fungera som ”magneter” som leder till beröm, ömhet och godis. Din hund kommer snabbt att lära sig vad det är som drar till sig dig och dina belöningar och kommer att börja sätta sig eller lägga sig of-tare och oftare. Eller som kommer hon att börja

22

Hundens

www.hundisverige.seUtbildningsAkademi


www.hundisverige.se

Stockholm7-8 september 2013

23

Träning & Beteende

hämta leksaker till dig, eller titta på dig istället för att jaga efter katten. Börja med att ge henne de bästa belöningarna du har när hon bjuder på dessa beteenden. Gradvis kommer sedan beröm och ”livsbelöningar” (att få gå på promenad, jaga efter en boll, komma upp i soffan, och så vidare) ersätta godiset, och beteendena kommer till slut bli belönande i sig själva.

9. Ge din hund en arbetsuppgiftOm du inte ger din hund en arbetsuppgift, så kommer hon att bli egen företagare. Här är några av de favoritarbetsuppgifter som en hund själv åtar sig:

Trädgårdsarbetare – när du kommer hem upp-täcker du att din vattenspridare är nermonterad och att dina blommor är uppgrävda.Professionell värd/värdinna – din hund hoppar på dina besökare och välter omkull dem så fort de kommer in genom dörren.Inredningsarkitekt – när du kommer hem hittar du kuddar och märkesskor i delar, precis som din hund vill ha dem.Alarmsystem – problemet med detta alarm är att det inte går att slå av, förutom när hunden som-nar, vilket gör att grannarna ofta hör skall både dag och kväll.Jägare – min hund Molly brukade fånga döda fiskar i Erie sjöns närhet och presenterade dem stolt vid mina fötter när hon kom in genom dör-ren.Säkerhetssystem – hunden vaktar huset från alla inkräktare. Om hon är aggressiv kan farbror Per, stackarn, snart kallas ”halte Per”.Brandsoldat – din hund släcker alla fantasibrän-der på dina möbler.

Lösningen på detta är enkel. Bli din hunds ar-betsgivare.

Arbete är viktigt eftersom det inte enbart ger din hund den stimulans han behöver, utan också gynnar och utvecklar ett slags självförtroende, mening och stolthet. Målet med att ge din hund ett arbete är inte att få henne att sluta med dessa oönskade beteenden, utan att få henne att se dig som sin arbetsgivare. När du blir det kan du nämligen tala om för henne när och var du vill att hon skall göra något, eller inte.

Det innebär att trädgårdsmästarhunden lär sig att gräva i en sandlåda, medan den professionel-la värdinnan lär sig att ligga ner när ringklockan ringer. Inredningsarktiekten tuggar på lämpliga föremål, där vi inkluderar så kallade ”smarta lek-saker”, till exempel Kongar. Alarmsystemshun-den lär sig att skälla tre gånger när brevbäraren eller gäster anländer, för att därefter lägga sig tyst på golvet. Jägaren lär sig att jaga, spåra och döda frisbeen, ostbitar och kongar. Brandsol-daten lär sig när och var det är lämpligt att göra sina behov.

10. Be om hjälpSist, men inte minst viktigt, be om hjälp om du inte kommer på hur du skall träna din hund, särskilt viktigt är detta om du stöter på nå-got problem som du inte vet hur du skall lösa. Aggressionsbeteenden kräver alltid en profes-sionell tränare. Be om rekommendationer från din veterinär, dina vänner, eller från en hundträ-narorganisation som till exempel sirius hund-konsulter (www.siriushund.se) eller IMMI (www.immi.nu) . Alla tränare kallar sig positiva och att de har lång erfarenhet, men jag föreslår att du pratar med samtliga och frågar dem specifikt om vilka metoder de använder sig av. Rycker de någonsin i kopplet? Eller använder de sig av stryphalsband? Eller lägger de ner hunden på ryggen? Om du anlitar någon och han eller hon plötsligt börjar skrika på din hund eller använder sig av någon av ovanstående metoder, fråga dig själv om det är så du vill att din bästa vän skall bli behandlad.

Framgångsrik hundträning har sin grund i gam-malt hederligt sunt förnuft, och att lära sig att styra av problem innan de sker. Träna med kär-lek, ömhet och konsekvens, och fram för allt, se till så att du och din hund är utom all fara.

Översättning: Natasja Ravenklint

24

Hund & Människa

Mayas valpar fem veckor gamla. Maya var fortfarande tvångsom-händertagen när bilden togs.

Hund & MänniskaHund & MänniskaHund & Människa

Foto: Shutterstock

en hundägares reflektioner 5Av Maja-Lena Erlandsdotter Larsson

Den här försommarmånaden tar Maja-Lenas hundägares reflektioner oss till en helt annan årstid, och medan vi läset detta kan vi glädja oss åt att det är mer än ett halvår kvar...Hundar älskar mat. De älskar också att tigga. Och smyga. För ett par år sedan samlades familjen inför ett julfirande, barnen tjoade och hundarna välte granen. Julgranskulor förvandla-des till småbitar, stjärnan blev sig aldrig mer lik igen. Glittret försvann, men återfanns pö om pö i diverse avskrädeshögar på tomten närmaste veckan. Julklapparna fick placeras högt upp på skåp, tydligen är krulliga snören och tomtepryd-da inslagspapper mycket intressanta.

Gästerna anlände, snön viftades bort från ytter-plaggen. Samtliga hundar skulle individuellt häl-

sa på de anlänande. Några av dem vältes tyvärr i hallen, en sextio kilo tung newfoundlandshane som hoppar kan ju få vissa effekter. Förutom de övriga sex mellanstora. Nåja, inga skador förut-om rent emotionella uppstod. Glöggen värmdes, buffén förbereddes och Jansons-frestelsen åkte in i ugnen. Köket fick spärras av med en grind, för att glupska fyrbenta vänner skulle hållas. Den obligatoriska julskinkan låg i saltlager på bordet, Lasse Berghagen sjöng smäktande julsånger i radion. Förväntningarna var stora.

Som vanligt inleddes julaftonsfirandet med en skogspromenad efter den värmande glöggen. Snön föll så där som i sagorna. Hundarna fick ligga hemma eftersom bus i snön, granmassa-krering och paket med grisöron tagit musten ur

Foto: Natasja Ravenklint

25

dem. Hararna och rådjuren fick således fira jul-afton i fred. Alla var glada, förutom barnen som mulade varandra och började gråta. Väl hemma igen tändes brasan och hundarna hoppade ner några gäster till. Hur kan det vara så roligt när någon kommer hem egentligen? Tur att vi män-niskor inte beter oss så. Det är ganska slitsamt i längden. Någon undrade hur grinden till köket hade öppnats och var tuggmärkena kom ifrån, men i yran så var det inte någon som reflekte-rade mer över det.

Jansons-frestelsen spred sin doft i huset och ljusen tändes. Köttbullarna fanns på plats, precis som den kokta potatisen och sillen, den gravade laxen med tillhörande sås, fårfiolen och ägghalvor. Lutfisk, diverse kålsorter och prinskorvar dukades upp. Mimosasalladen togs fram, brödet och ostarna lades på brickan. Till sist skulle skinkan få sin griljering i ugnen, barnen ville gärna att den var lite varm. Senap och ströbröd blandades och en av gästerna fick i uppdrag att hämta grytan med skinkan och saltlagret. Det visade sig som så att saltla-gret var borta, det borde varit i alla fall fyra liter. Förutom detta samlades samtliga förstummade vid grytan, för hela julskinkan var försvunnen.

Spekulationerna sattes igång, men det hela blev snart ganska uppenbart. En av de fyrbenta bestarna låg och och jäste mer än de andra, med uppsvälld buk och flämtande andning. Gnyendet och doftsensationerna bidrog till misstanken. Efter konsultation från diverse håll sade man att det är bara att vänta och se om hunden klarar av den mängden salt och kött, så vi firade en skinklös jul och väntade. Och väntade. Den kriminelle hundens kropp löste problemet på alla tänkbara vis. Detaljer behö-ver inte nämnas, det får överlåtas åt fantasin. Som tur var löpte allting väl och hunden över-levde, saltmängden till trots. Tre dygn senare var han på benen igen, om än något slöare än förr. Vattenförbrukningen ökade markant under perioden. Så vad kan man säga? Hundar älskar mat. De älskar också att tigga. Och bevisligen också att smyga och begå kriminella handling-ar när intet ont anande helgfirare tar sin tradi-tionella skogspromenad.

Hund & Människa

HundensUtbildningsAkademi


www.hundisverige.se

Karlshamn

Instruktör: Inger Borg

26

Träning & Beteende

MagnetlekenAv Natasja Ravenklint

En av grundprinciperna inom inlärning är att beteenden som lönar sig ökar, och beteenden som inte lönar sig minskar. Detta är något man tar fasta på i magnetleken. Beteenden som du vill ha skall magnetisera dig till hun-den.Paul Owens är en av mina idoler, en förebild som vill göra hundträning enkelt och roligt. Han vän-der sig tydligt till den vanlige hundägaren och kommer med små tips som kan förändra varda-gen för många hundägare och vända saker och ting till något positivt. Magnetleken är en av de övningar som är en grund i hans sätt att jobba. När hunden gör något som du vill att den skall göra, skall hunden ha en känsla av att den då blir en magnet som attraherar dig och allt positivt som kommer med dig. Övningen kan användas både för särskilda moment man vill träna in, men även utanför träningspassen. Så fort hunden

gör något som du gillar, till exempel ligger på sin plats, så kastar du till hunden en godisbit. De beteenden som lönar sig kommer att öka i frekvens. Vi skall nu titta på hur du kan tillämpa övningen i praktiken.

Hunden hopparHunden hoppar på dig och folk som kommer på besök. Ha hunden i koppel. Sätt antingen fast hunden i något eller be någon hålla hunden. Om hunden sätter sig går du fram och belönar, om hunden reser sig upp när du är på väg fram backar du omedelbart undan från hunden, om hunden då sätter sig går du genast tillbaka till hunden igen, och så vidare. Hunden kommer snart lära sig att det som magnetiserar dig är att hunden har rumpan i backen.

Lycka till med träningen!

Foto: Natasja Ravenklint

27

Klickerträning för nybörjare En mycket bra och lättläst bok som jag varmt kan rekommendera. Denna bok kan läsas av alla men jag rekommenderar den främst till dig med lite eller ingen kunskap om klickerträning men som vill lära. I boken presenteras klickerträning enkelt och grundläggande och är mycket lätt för nybörjare att förstå. En superbra bok.

av JG, 2009-10-20

Klickerträning för nybörjare, Natasja At-terbom En mycket bra, grundläggande och lättförståelig bok, genomtänkt och vägledande, initierad och full med för-klaringar och exempel. En bok jag varmt kan rekommendera, trots att det redan finns ett antal bra (och dåliga) klick-erböcker på svenska. Intressant och lättläst med en del ny klickerkunskap.

av G E, 2008-08-31

Hämtat från www.Adlibris.se

Läsare ger boken högsta betyg och skriver:

Från en blogg:

Tänkte rekommendera en bok jag nyligen läst. Klickerträning för nybörjare heter den och är skriven av Natasja Atterbom.

Jag har använt mig av klicker på dvärgpudeln Hugo jag hade förut och läste då en annan bok som jag lärde mig mycket av. Använde det jag mindes ur den boken då Nikita var valp men eftersom det var några år sedan jag läste den ville jag ”friska upp” minnet lite när jag rätt så nyligen började med klickern på Nikki igen. Denna bok ger massa tips och en bra grund på ett lättförståeligt sätt. Boken bjuder på olika övningar med detaljerade steg.

Trots att jag inte är helt ny inom klickerträningen var detta en mycket givande bok som jag varmt kan rekommendera för den som är intresserad av att klicka med sin vovve.

Saras Blogg http://tattines.blogspot.com/2011/11/klickertra-ning-for-nyborjare.html

28


När Per Jensen, professor i etologi vid Linkö-pings Universitet föreläser är det alltid spän-nande, och vi på Hundens Värld vill som van-ligt sprida hans kunskap vidare till så många som möjligt. Den här gången har vi lyssnat till hans föreläsning på Adventure Dog konferen-sen i december 2011 och skrivit ut det hela, mer eller mindre ord för ord.Det ämne som jag skall prata om idag är epige-netik – mellan gener och miljö, och det här är ett område med kraftig tillväxt, där det händer otro-ligt mycket. Det kan verka lite tekniskt kompli-cerat, men implikationerna och konsekvenserna,

inte minst tror jag för hundar och hundavel, är nästan, skulle jag vilja påstå, oöverblickbara. Jag skall försöka belysa det här fältet väldigt allmänt idag, från en rad olika perspektiv, och det kom-mer väl egentligen inte mest handla om hundar. För att vara helt ärlig så kommer det nog minst handla om hundar. Jag klämmer in en liten hund här och där. Men det är väldigt lite forskning gjord på det här området. Men vi kommer se att det finns en hel del andra intressanta djurslag i den här världen. En del har fjädrar. Men som sagt var, en och en annan hund kommer det att bli.

epigenetik - mellan arv och miljö

Av Natasja Ravenklint

29


Tidigare hette vi Kajsa-Lisas Veterinärklinik

Medicin | Kirurgi | Röntgen | Ultraljud | Tandvård | VårdavdelningTELEFON 046-14 46 49 ADRESS Dalbyvägen 24, Lund WEBB www.cityveterinarerna.se

Vi erbjuder vårdav hög kvalitet

och ett kärleksfulltomhändertagande.

Varmt välkommen!

www.cityveterinarerna.sewww.cityveterinarerna.sewww.cityveterinarerna.se

Beteendet beroende av generBeteendet är ju beroende av gener. Det har funnits tider då folk har ifrågasatt detta – kan verkligen beteenden kodas av gener och DNA? Hur går det till? Men det är något vi har lämnat bakom oss för länge, länge sedan. Det är ingen som helst tvekan om att skillnaden på beteen-den mellan två hundraser, till exempel, en border collie som instinktivt, utan att behöva gå någon särskilt långvarig utbildning, gärna ägnar sig åt att valla får, eller åtminstone försöka, eller retrie-vern som älskar att bära saker. Den skillnaden beror på medfödda genetiskt kodade skillnader mellan raserna.

Så DNA kommunicerar på något sätt med hjär-nan och styr hur beteenden utvecklas. Hur går det här till? Ja, det här är en sådan där ”crash course” på 30 sekunder i grundläggande gene-tik, så vi skall inte slösa så mycket tid på det, men det är nödvändigt att förstå att kopplingen

inte är direkt. DNA har ingen direktkontakt med hjärnan, utan DNA måste läsas av och översät-tas till proteiner. Det sker genom att DNA i sek-vensen av baser innehåller koden för mRNA, som i sin tur styr produktionen av olika proteiner.

Och de här proteinerna, ja det är ju de som gör livet. Proteinerna är livet. Och de påverkar bete-endet på en massa olika sätt. Det är proteinerna som formar hela systemet som leder fram till beteenden, alltså hjärnan, nervsystemet, sinnes-organen - och allt det här är ju proteiner. Musk-ler och leder som djur använder för att röra sig och faktiskt utföra beteenden. Men också saker som kalibrerar beteendet och ändrar det varje dag: hormoner, hormonreceptorer och transmit-torsubstanser, som styr signaler mellan nervcel-ler. Allt det här är proteiner eller direkt proteinbe-roende.

Så DNA, som innehåller de här fyra olika baserna

30


C, T, A och G, och deras ordning bestämmer vilka proteiner som skall produceras och pro-teinerna i sin tur skapar det färdiga beteendet. Och det här är så här långt, relativt enkelt och ”straight forward”. Men det är faktiskt mer än så, det är även fundamentet för hur livet fungerar på jorden. Hela den moderna biologin bygger ju på evolutionsteorin, och evolutionsteorin i sin tur bygger på att genetiken fungerar.

Darwin i sammanfattningHela Darwins evolutionsteori kan faktiskt sam-manfattas väldigt enkelt i tre principer: Det är principerna om: variation, ärftlighet och naturlig selektion.

En egenskap i en population varierar – alla indi-vider är inte likadana. En del av den här varia-tionen beror på genetiska skillnader, man ärver föräldrarnas variant. Och alla varianter är inte lika bra på att reproducera sig och lämna avkomma

till nästa generation, det vill säga det sker en na-turlig selektion. Vissa av de här varianterna blir överrepresenterade i nästa generation och på det viset förändras en population gradvis.

Det är fundamental evolutionsteori. Mer än tre principer behövs inte för att förklara hur livet utvecklas på jorden. Och det här insåg ju redan Darwin och med 1900-talets nya landvinningar inom genetik och molekylärgenetik så började vi förstå hur det här fungerar rent molekylärt ända ner på DNA-nivå. Och en viktig slutsats som man drog på 1900-talet var att variationen beror på slumpvis utvalda mutationer i DNA. Något som vi skall återkomma lite grand till.

Ny forskning bekräftar DarwinMen en väldigt viktig och faktiskt ganska fasci-nerande insikt är att 100 år av molekylär, gene-tisk forskning, med upptäckten av DNA mole-kylen och allt vad som kommer med det, har i varje enskildhet bekräftat Darwins ursprungliga teorier. Darwin visste naturligtvis inte någonting om genetik och DNA och sådan här saker, men efter hand som vi har lärt oss mer om hur gene-tiken egentligen fungerar, så har vi också förstått mer av mekanismerna i det här.

Vi vet att mutationerna består av enstaka ba-ser som förändras i DNA sekvensen. Vi vet hur celldelningen går till. Reduktionsdelningen, eller meiosen, som leder fram till könscellerna. Det är basen för ärftligheten.

Vi vet hur den naturliga selektionen sker när frekvensen av genvarianter förändras i och med att djur flyttar på sig, eller att vissa är mer re-produktivt framgångsrika än andra. Men vi står fortfarande fast vid grundtanken att den här mutationen som ger upphov till variationen från början är slumpmässig. Det är ren slump vilka baser som förändrar sig och vilka nya genvari-anter som därmed ska uppstå.

MolekylärgenetikenDet här fångade man ganska tidigt inom mole-kylärgenetiken, ganska kort efter att man hade upptäckt DNA och DNA-struktur, så fångade man det i det som ofta kallas ”molekylärgeneti-kens centrala dogma”:



www.hundisverige.se

Helsingborg/Åstorp

Instruktör: Andrée Carlsson

31


Det var Francis Crick, en av DNA-molekylens upptäckare, som formulerade det så.

Man sa att det här är enda vägen som informa-tionen flödar. DNA innehåller koderna – bassek-vensen, men det måste översättas till RNA och det kan bara gå i den riktningen. RNA är koden för proteiner och det kan bara gå i den riktning-en. RNA kodar för proteinet. Proteiner skapar den färdiga fenotypen – det som vi kan se i sam-spel med miljö. Så miljö och genotyp samverkar för att skapa fenotyp, men informationen från generna går bara i en riktning.

Så såg man på det här för så där 50 år sedan, sen började man inse att det inte var hela san-ningen, för man upptäckte att RNA ibland fak-tiskt, ganska ofta, återkopplar och förändrar DNA. Det påverkar inte strukturen på DNA, men vilken del som är aktiv. Så det finns alltså, så att säga, en pil som går tillbaka från RNA till DNA.

Men så kom man på att det där gäller ju faktiskt proteinerna också. Det finns faktiskt proteiner som inte gör annat än reglerar hur DNA fungerar och vilken del av DNA som skall vara aktivt. Så den ursprungliga centrala dogmen visade sig inte hålla. Informationen flödar ganska fritt i båda riktningar, utom när det gäller den sista pilen. Alltså fenotypen, den färdiga individen. Från miljö finns det alltså ingen väg till DNA.

Epigentiken gör entréDär befann vi oss för så där tio, femton år sedan och sen dess har det börja hända grejer.

In på scenen kommer då det här nya ämnet, som kallas epigenetik. Själva termen formulerades för väldigt länge sedan, redan innan man kände till DNA-strukturen. Men den moderna betydelsen av den har inte mer än ungefär tio år på nacken.

Med epigenetik menar man alltså kemiska för-ändringar av DNA, men där själva DNA struktu-ren är oförändrad. När jag pratar om DNA struk-tur så menar jag ordningen på baserna C, T, A

och G. Vi har ungefär tre miljarder baspar i vårt genom. Hunden har cirka två miljarder baspar och de kommer alltså i en väldigt specifik ord-ning - DNA-strukturen. Den är oförändrad, men det kan hända andra grejer.

Och nu skall jag bli lite teknisk, för jag vill inte att ni ska gå hem och tro att det här är någon slags magi eller hokus pokus. Vi pratar faktiskt om grundläggande kemi i cellkärnan. De två viktigaste epigenetiska mekanismerna är det vi brukar kalla för metylering av CpG-positioner, och jag skall strax förklara vad det är för något, och det är förändringar av histoner.

Histoner och cytosinmetyleringVi börjar med histonerna. DNA-molekylens mil-jarder baspar ligger i en lång, lång sträng. Det är fyra meter DNA i varje cell. För att det skall kunna gå måste det förpackas riktigt ordentligt. Det är så mycket DNA faktiskt, så att om man



www.hundisverige.se

Malmö - ”kamphundar”

Instruktör: Kim Molina Rivera

32

www.hundkartan.se

33


skulle lägga DNA från en enda person, mig till exempel, i en lång sträng, så skulle den långa strängen, allt DNA som jag har i min kropp, skulle räcka ända härifrån och upp till solen… och tillbaka …. åtta gånger.

Så det är mycket DNA som ska in i cellkärnorna. Konsten att få in det där är att förpacka DNA, och det förpackas med en sorts proteiner som kallas histoner. Och de där histonerna kan för-ändras kemiskt på olika sätt, vilket förändrar DNA-förpackningen. Packar man det riktigt, riktigt tätt, kan inte generna uttryckas, och de tystas. Så trots att DNA finns där, så kommer det aldrig att uttryckas. Det är ett sätt att förändra DNA, utan att påverka strukturen.

Det andra sättet är att kemiskt förändra själva baserna. Då är det framförallt den bas som vi förkortar med C, cytosin, som kan få på sig en extra liten molekylgrupp som kallas metylgrupp. När cytosinet blir metylerat så får det ungefär samma konsekvens. Nämligen att DNA tystas och genen inte kan uttryckas. Strukturen är den samma, men plötsligt är genen tyst.

EpigenometDet finns en term för det här, som man lika gärna kan vänja sig vid. Vi har nog allihop lärt oss att prata om genomet, arvsmassan. Hundens ge-nom som kartlades 2005. Nu måste vi också börja tänka på ”epigenomet”: alla de här kemis-ka strukturerna i DNA som inte är bassekvensen, utan modiferingar av DNA.

De här sakerna kan skilja sig från individ till indi-vid och det som är intressant är att både histon-modifieringar och cytosinmetylering kan uppstå under livet som följd av en mängd olika saker, som sjukdomar, svält, stress och så vidare. Om man tittar på exempelvis två enäggstvillingar så har de identisk DNA när det gäller DNA struktu-ren. När de föds är de nästan genetiskt identis-ka, men inte fullständigt. Alltså strukturen är helt identisk, men epigenetiskt kan de skilja sig.

Efter hand som livet går på och olika saker hän-der, man kan drabbas av sjukdomar och stress, så förändras epigenomet gradvis och när de här enäggstvillingarna kommer till mogen ålder,

så är de epigenetiskt väldigt olika, trots att de har lika DNA sekvenser. De här sakerna, de här erfarenheterna, stressen, som kan förändra hur genomet uttrycks kan uppstå på en massa olika sätt. Man har till exempel studerat effekterna av modersbeteende, av modersomsorgen, hos framförallt råttor. Då fann man att om man grovt delar in råttor i två olika kategorier, så finns det vissa råttmödrar som är otroligt duktiga. De tar hand om sina ungar, slickar, putsar och sköter om dem. Sen finns det andra som är lite mer nonchalanta, ni vet fri, sjuttiotalsuppfostrans-råttmammor.

Det intressanta är att när man tittar på och ser vad som händer med de här råttungarna och hur de själva växer upp. Om man själv har en omvår-dande moder så blir man bättre på att själv han-tera stress och man blir själv en bättre mamma. Det beror på att, utan att gå in på detaljer, att omhändertagandet förändrar epigenomet. Det är framförallt vissa gener som får ett förändrat epigenetiskt utseende. Till exempel en receptor som är viktig i stresshantering. Den heter gluko-kortikodreceptorn, och behövs för att stresshor-monerna skall kunna verka. Och det här är in-tressant, för om man har en bra mamma blir man en bra mamma, vilket ju då betyder att ens egna ungar även blir bättre mammor. Redan här ser vi hur en icke genetiskt kodad egenskap faktiskt kan förflyttas genom generationerna, på grund av, som i det här fallet, ett förändrat modersbete-ende som beror på epigenetiska effekter.

Prenatal stressDet här är lite intressant ur en helt annan aspekt också, därför att nu är vi inne på hur tidiga erfa-renheter påverkar beteendet. Många av er har säkert hört begreppet ”prenatal stress”, det vill säga man tror kanske att fostret ligger i livmo-dern och växer i allsköns ro, och skvalpar runt i en behaglig modersvätska av något slag. Riktigt så enkelt är det inte. Man står ju i kontakt med hela moderns blodomlopp. Saker som påverkar mamman påverkar också fostren och avkom-man. Det här är ganska väl belagt på en massa olika arter, att om en hona under dräktigheten utsätts för stress, så kan det ge långvariga, livs-långa förändringar av beteendet hos avkomman, sjukdomsbenägenhet och annat. Det är det vi

34


brukar kalla prenatal stress.

Det visar sig att mycket av den prenatala stres-sen beror på epigenetiska förändringar. Det här har man studerat, inte minst hos människor. Det finns en stor mängd studier, till exempel har man då sett att mödrar som under graviditeten drabbas av depression, deras barn visar sen en förändring av de stressrelaterade generna. Samma som man såg hos de råttor jag pratade om nyss. Och det gör att man får ett förändrat sjukdomsspektrum och förändrat stresstålighet hos avkomman. Det finns dramatiska studier. Det finns till exempel flera som visar att barn-misshandel och övergrepp mot barn tidigt i livet också leder till samma epigenetiska förändringar av de stressrelaterade generna. I vuxen ålder är det kopplat till såväl risk för depression som självmordsbenägenhet. Så det är inga småsaker om vi pratar om.

Stress och epigenetikHur kan det här gå till? Hur fungerar den här kopplingen mellan tidig- och prenatal stress och epigenetik? Enkelt uttryckt: om en individ utsätts för stress sätter det igång en kaskad av reaktioner i centrala nervsystemet och hormon-systemet, och leder till att kroppen frisätter olika stresshormoner och det som är gemensamt för de här stresshormonerna är att de är små mole-kyler. Cortisol är ett av de mest välkända. Det är en liten, liten molekyl, jämfört med många andra hormoner i kroppen – proteiner och så. Cortiso-len är en så liten molekyl att den enkelt passerar genom placentan, så när mamman upplever att hon har en förhöjd cortisolnivå, när hon blir stressad av någonting, så kommer cortisolet från mamman, genom placentan, in i fostrets blod att höja fostrets cortisolhalt precis lika mycket. Så lugnt och skönt är det inte alltid där inne i liv-modern, även om man inte vet vad mamma blir rädd för, så känner man det när man ligger där


35


inne. Och det där får olika typer av konsekven-ser.

StresshormonerVarför är just stresshormonerna så viktiga i sam-manhanget? Jo, om man tittar på hur stresshor-moner fungerar, så skiljer sig stresshormonerna från andra hormoner i sin mekanism. De flesta proteinhormoner fäster sig på cellens utsida på små receptorer som finns på cellytan. Men just de här stresshormonerna och närbe-släktade hormoner passerar genom membramet in i cellen och binder sig till receptorn. Sen går de in i cellkärnan och binder till DNA och föränd-rar DNA-aktiviteten. De förändrar hur generna fungerar, så där ser vi kopplingen. Miljön är orsa-ken till stressen.

Stressen utlöser hormonkaskaden i kroppen, och de här hormonerna i sin tur förändrar hur DNA arbetar. Så det finns en direkt koppling mel-lan miljö och DNA-funktionen. Man kan säga att DNA, tvärtemot vad vi trodde tidigare, hela tiden har ett dynamiskt samspel med miljön. Erfaren-heter, sådant som händer en individ, kan påverka och förändra hur DNA arbetar och fungerar. Det där är inte så himla konstigt egentligen. Så här vet vi att det fungerar. Men en följdfråga som börjar göra det här riktigt intressant är: Kan epi-genetiska förändringar, under vissa betingelser, överleva köncellsbildningen, som är en drama-tisk händelse? När cellerna delar sig, arvsmas-san halveras och kromosomerna delas. Kan det verkligen vara så att epigenetiska förändringar kan överleva den här processen och den vägen komma in i nästa generation? Då har vi faktiskt en helt ny evolutionär väg, som man kanske inte har tänkt på tidigare. Så är det!

Genetisk präglingVi vet att epigenetiska förändringar överlever könsbildningen och förändrar avkomman på en massa olika sätt. Ett jättebra exempel är ett fe-nomen som har varit välkänt under lång tid, även om man kanske inte har kopplat det till det här som jag pratar om idag. Det är fenomenet gene-tisk prägling. Det är ett så märkligt system. Om en gen kommer till uttryck eller inte, kan bero på om man har ärvt den från sin mamma eller sin pappa. Här har vi ett välkänt exempel. Det är

en mutation i genen IGF2, där finns en mutation som ger upphov till dvärgväxt. Men mutationen kommer bara till uttryck om man ärver den från sin pappa, och inte sin mamma. Det är exakt samma DNA-struktur, bas för bas, men om du har ärvt den från din pappa blir du dvärgväxt, är den från din mamma blir du det inte. Det här är ett exempel på en epigenetisk skillnad som för-medlas via könscellerna. Mamman skickar med en lite annan epigenetisk struktur än vad pappan gör. Det här har man också sett i råtthjärnan. Vis-

sa delar av hjärnan uttrycker företrädesvis pap-pans gener, medan andra delar av hjärnan främst uttrycker gener ärvda från mamman. Och det här beror på just de här epigenetiska effekterna.

Men de här epigenetiska skillnaderna är ju väl-digt stabila. De är nästan som om de vore gene-tiska skillnader. De är inte förvärvade, på grund av att djuret har blivit stressat, som vi har fått de här skillnaderna. Men även sådana saker kan överleva genom generationer.

Både i växt- och djurvärldenDetta är ganska väl utforskat i växtvärlden. Man har till exempel visat att om man stressar väx-ter med UV-strålning. I ett experiment använde man sig av backtrav, som är en viktig genetisk modellväxt. Om man utsätter dem för stress kan man se epigenetiska förändringar i åtminstone fem generationer efter det. Så de stressrelate-rade epgigentiska förändringarna, som uppstår på grund av stressen, förs alltså vidare i många generationer.

36

Laholm, Hudiksvall, Värnamo, Solna, Bromölla, Hörby, Malmö, Hässleholm, Knislinge, Malmö, Nyköping, Karlshamn, Täby, Surahammar, Falköping, Stockholm, Oslo, Köpenhamn.

Bli RallyMix® instruktör du också!

www.rallymix.se

Nu finns det RallyMix® instruktörer på följande orter:

- den belönande hundsporten

Bli RallyMixare du också!

37


Ett av mina favoritexempel på epigenetiskt för-ändring, mest för att djuren är så gulliga, vi är långt ifrån hundvärlden, men vi pratar principer här, men deras DNA är väldigt likartade.

Det här är vattenloppor, som man kan fånga i närmsta vattenpöl, fram på vårkanten. Vattenlop-por ser normalt ut som den till höger, med ett rundat huvud. Om man har vattenloppor i ett litet akvarium, och tar några droppar vatten från ett akvarium med abborrar och droppar över det till akvariet med vattenlopporna, så blir vattenlop-porna stressade, eftersom abborrar äter vat-tenloppor. Som en skyddsmekanism börjar de då utveckla en sån här kalkhjälm. Det är en liten förhårdnad spets som sticker upp på huvudet och som gör att abborrarna kan sticka sig på läppen om de försöker äta dem, och då har man en liten bättre chans att klara sig. Det är intres-sant i sig självt, men det mest intressanta är att om man låter vattelopporna reproducera sig i ett akvarium utan abborrar, så får avkomman också hjälmar. Det är en epigenetisk förändring som förs vidare till avkomman.

Forskning på människorVi behöver inte ge oss så långt bort i vare sig djur- eller växtvärlden, utan det här har man även studerat hos människor. Det finns några väldigt berömda studier av svenska populationer av människor. En av de mest berömda i världen är den så kallade ”Överkalix-studien”, där man har studerat människor som har levt i Överkalix under 1800-talet. Sverige har ju så bra regis-ter, både på hundar och människor, så man har kunnat följa de här människorna genom genera-tioner. Och det har då visat sig att hos den här populationen att om föräldrarna har svultit under sin tidiga pubertet. Nej, förlåt. Om personen har svultit så har deras barnbarn, alltså två genera-tioner bort, förändrat risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det här går könsspecifikt. Farfars näringsintag i puberteten påverkar min risk för diabetes idag, medan mormors närings-försörjning påverkar min systers risk. Det här är också epigenetiska förändringar.

Så för att sammanfatta det här så lång, kan vi

säga att det finns direkta kopplingar från miljön till arvsmassan. Stress och erfarenheter hos för-äldrar påverkar avkommans DNA. Man kan säga att epigenetiken är som en slags brygga som kan förmedla information från miljö till DNA och till kommande generationer.

Forskning på hönsJag tänkte kort visa några exempel från vår egen forskning på höns på hur det här kan fungera. Vi har studerat höns i många år, och tittat på epigenetiska effekter. I ett experiment hade vi höns som fick växa upp i en stressande miljö. De levde i en miljö som var oförutsägbar och stres-sande för dem, och så hade vi andra som fick växa upp i en kontrollmiljö. Och en sådan här stressad miljö leder till att djur får en försämrad inlärningsförmåga, och det var vad vi såg på våra höns också. Det var ett väldigt enkelt test, där de skulle lära sig att springa rätt i en labyrint. Man kunde tydligt se att inlärningen påverkades till det sämre hos de höns som utsatts för stress.

www.hundmedborgartestet.se

Ta hundkörkort!Testledare finns nu på

många orter i Sverige, hitta någon nära dig, eller bli

testledare själv!

38


Sen fick hönsen para sig, och vi kläckte äggen i en kläckmaskin. Kycklingarna såg aldrig sin mamma eller pappa och växte upp kontrollerat. De drabbades inte av någon stress över huvud taget. Men när vi gjorde precis samma test med avkomman, så hade de kycklingar som hade stressade föräldrar sämre inlärningsförmåga än de kycklingar som hade kontrollföräldrar. Så föräldrarnas erfarenheter avspeglar sig alltså i avkommans beteende.

Forskning på hundarJag skall också säga några saker om hundar också, så här i slutet. Vi har nämligen precis börjat ett forskningsprojekt tillsammans med försvarets hundtjänstenhet och en doktorand på försvarshögskolan och jobbar med hundskolans hundar. Syftet är att se om vi kan hitta sådana här mekanismer på hundar. Och det vi naturligt-vis är intresserade av är om hundarnas tidigare uppväxt, och mödrarnas beteende mot valparna, på något sätt påverkar valparnas förmåga att klara stress senare i livet och kanske deras lämp-lighet som tjänstehundar. Så det här är väldigt

preliminära data. Ni får titta nu och sen glömma dem. Det här måste bearbetas ytterligare lite innan de publiceras. Jag kunde bara inte låta bli att ta med dem, för att visa att vi verkar ha sam-ma effekter på hundar.

Det här är några grova saker som vi har plockat fram. Hundarna som föds på hundtjänstenhe-ten tas om hand. Det är schäferhundar vi pratar om. De tas om hand av tikar som varierar i sin omvårdnad, beroende av en massa olika saker. De kan ha olika personlighet, är olika bra möd-rar eller påverkas utifrån. Drygt ett år senare har valparna varit ute hos fodervärdar, då kommer valparna tillbaka och genomgår ett L-test, som påminner om MH-testet lite grand. Det är samma med en massa olika moment. Sen har vi tittat på olika faktorer som man plockar ut ur testen. Vi går inte in på vad egenskaperna exakt motsva-rar i testet. Vi kallar dem för engagemang och lekfullhet. Det viktiga här, som jag vill visa er, är att den årstid som valparna är födda på, ger en tydlig effekt på beteendet hos hundarna ett år senare när de utsätts för L-testet.

YrkesutbildningStockholm, Göteborg & Skåne

www.hundisverige.se

39


Vi vet inte vad det här beror på. Det kan bero på något så enkelt som att temperaturen är olika i valpboxarna. De kan också bero på att tikarnas beteende varierar under olika delar av året, kan-ske beroende på temperaturen. Vi vet inte vad det är. Men det är någonting som har påverkat valpens beteende som har att göra med den allra tidigaste tiden i livet. Det kan mycket möjligt vara en epigenetisk förändring.

Det här är en annan egenskap: tikens kullnum-mer, alltså om man råkar vara född i tikens för-sta, andra eller tredje kull. Det avspeglar sig i hur man beter sig i testet ett år senare. Och återigen, man då mycket väl tänka sig att en tik som har haft en eller två kullar kan ha ett annat moders-beteende, på grund av att hon har blivit mer erfaren eller kanske att hon helt enkelt är bättre på att ta hand om sina valpar. Det här vet vi inte, men det skall vi nu titta på. Så om jag kommer tillbaka på en konferens om ett par år eller så, eller om det blir min doktorand som står här och

berättar, så kanske vi har svaren. Inte bara på vad som exakt orsakar sådana här skillnader, utan också är det här epigenetik eller inte. Jag tror att det är det.

Förändring av Darwins principJa, jag började ju tidigt med Darwins evolutions-principer: variation, ärftlighet, naturlig selektion. Slumpmässiga mutationer är källan till variation: det här är ett mantra inom evolutionsbiologin och hela den moderna biologin. Slumpvisa variatio-ner. Det finns inget sätt för miljön att styra hur DNA fungerar.

Och så kommer den nya epigenetiken och visar att det där inte var riktigt sant. I själva verket kan vi faktiskt få ärftlig variation som ett resultat av saker som händer: miljön och erfarenheter. Miljön har ett direkt inflytande på hur genomet fungerar. Och det här är ju jättespännande på en massa olika sätt, tycker jag. Men det är ju kanske också skrämmande på många sätt. Det finns ju en och

40


en annan i biologins historia, som man som bio-log, så att säga, inte gärna vill dela säng med.

Här är två av de förkättrade personerna, Jean-Baptiste de Lamarch, som gett namn åt lamarc-kismen. Det som vi defintivt förkastade under 1900-talet. Det var tanken att förvärvade egen-skaper kan gå i arv. Oftast avbildat så här i läro-böcker: giraffexemplet. Varför har giraffen lång hals? Jo, för att de sträckte på sig efter löven, och avkomman ärvde längre hals. Så sträckte det sig och sträckte sig, generation efter genera-tion. Det kan vi ju skratta åt idag…. Men det var ju inte så där jättelångt ifrån vad den nya epige-netiken visar.

Jag tror inte att det här giraffexemplet någonsin kommer visa sig att vara korrekt, men kanske ligger vi närmare Lamarck än vad vi trodde på 1900-talet.

Så har vi den sovjetiske genetikern Lysenko, som svor kommunisteden inför sin vän Stalin. Honom vill man inte bli förknippad med som biolog. Lysenko var den sovjetiske genetiker som lyckades övertyga Stalin om att förvärvade

egenskaper går i arv. Om vi bara lägger vete i en frysbox ett tag, så kommer det att kunna växa

på den sibiriska tundran, och det kommer växa alldeles utmärkt. Sådana saker inbillade han Stalin, och det ledde ju till förödande konsekven-ser, svält och så vidare. Alltså, vi vill ju inte bli förknippade med dem.

Trofim Lysenko (1898-1976), menade att förvärvade egenskaper kunde ärvas, vilket passade den kommunistiska historieutvecklingen, som ville skapa en ny människa.

Jean Babtiste de Lamarch1744-1829

41


Det kan på ytan låta som om det här är samma sak, men så är det inte. Den moderna epige-netiken bygger ju på välkända kemiska föränd-ringar som sker i DNA. Varken Lysenko eller Lamarch begrep någonting av det här.

Så jag tycker att detta är en spännande tid som vi lever i. Och det finns ingenting som är så un-derbart för en forskare som att omvärdera allt man tidigare har lärt sig. Och det är faktiskt det vi håller på med just nu. Jag tror att på sikt så får det stor betydelse för inte minst hundavel.

Foto: Ingrid Melin

HundensUtbildningsakademi

Vi följer inte bara utvecklingen - vi för den framåt!Nu startar vi vår andra

yrkesutbildning i Stockholm

www.hundisverige.se

Utbildningen startar 29-30 september i Stock-holms Hundforums lokaler på Kungsholmen.

42

Hitta HMT® testledare

SVERIGEBlekingeKarlshamnInger BorgHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.seRegionombud

DalarnaMoraElisabeth BurtusRiver Crossingwww.rivercrossing.se

GästriklandGävleJennie Schröder-EllnerBravovwww.bravov.com

HallandLaholmLotta HägerPampas hundservicewww.collie4you.com

HälsinglandHudiksvallMaria SwedmanSwedamiwww.swedami.seRegionombud

TrönöMarianne EllnerEllners hunderiwww.ellnershunderi.se

SkåneTomelilla / Lund/hässleholmMalvina RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.seRegionombud

Tomelilla / Lund /HässleholmNatasja RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisverigeRegionombud

HörbyYve AlkebornPositiv hundkraftwww.positivhundkraft.se

BromöllaGitte HanssonBromölla hundwww.bromollahund.se

MalmöAnn-Marie Campell

Trelleborg / VollsjöIngrid [email protected]

KnislingeCarina OredssonGrändens hunddagis www.grandens.se

KnislingeTina BergströmGrändens hunddagiswww.grandens.se

VellingeHeide-Marie MaassHåslövs Hundpensionatwww.hundpensionatet.nu

SmålandÄlmhultUlrika Bevreuswww.linnebygdenshf.seRegionombud

LjungbyDorn Josefssonwww.donnes.se

SödermanlandNyköpingVictoria Nilssonwww.sundhund.net

Västra götalandHärryda/GöteborgHelena JohanssonDu och din hundwww.duochdinhund.seRegionombud

Ale/GöteborgMarianne MagnussonHundcoad i Västwww.hundcoachivast.se

GöteborgJohanna Kä[email protected]

43

Stockholm

StockholmEvelina NäsholmStockholms Hundforumwww.stockholmshundforum.seRegionombud

StockholmZanna BergersenStockholms Hundforumwww.stockholmshundforum.seRegionombud

SkogåsMimmi JaneldAurora hundtjänstwww.aurorahundtjanst.se

NackaMica EkestangHundpedagogernawww.hundpedagogerna.se

FarstaŽeljka BanjacVirvelvindens Hundskolawww.virvelvindenshundskola.se

Upplands VäsbyGunilla MelkerssonGunillas hundkurserwww.hundkurser.com

UpplandUppsalaGabriel FirpoStadshundenwww.stadshunden.se

VästerbottenKassjöOve DeschenhalmSkihpár doganalyticswww.skihpar.com

ÅngermanlandNäsåkerÅsa Tova BerghKursgården HUNDraelvanwww.egetbevag.seRegionombud

JämtlandKrokumTina SchafferHundensgård i Jämtlandwww.hundensgard.seRegionombud

HackåsIa SvärdIa, Hund & Hälsa

NORGEOsloOsloTess ErngrenGood Dog Centerwww.gooddog.no

BuskerudDarbuNina HaalandHund i fokuswww.hundifokus.no

SvelvikKari HerdlevaerVesthundwww.vesthund.no

Møre & RomsdalAverøyIda Mari StiansenNesten Bare Hundwww.nestenbarehund.no

på följande orter:

www.hundmedborgartestet.se

44

Lure coursing är inte någon jättekänd hund-sport, kanske för att den fram för allt är äm-nad för våra mycket ståtliga, men ganska ovanliga vinthundar? Här tittar vi lite närmare på denna fartfyllda och vackra sport - för finns det något som är vackrare än vinthun-dar som springer?

Allt tog sin början i USA, de första officiella täv-lingarna hölls redan 1972. I Sverige blev spor-ten officiell för några år sedan, fast det fanns hundägare som höll på med sporten redan 1977 i Sverige. Sedan 1999 har lure coursing varit ett bruksprov för vinthundar under Svenska Vin-hundklubben. SKK sanktionerade sporten vilket

Hund & Människa

lure coursing- vad är det?

Av Malvina Ravenklint

Hund & Människa

Foto: Shutterstock

45

i sin tur ledde till att officiella brukschampionat delas ut.

Vad är lure coursing?Vad är då lure coursing och vilka hundar passar det för? Vårt samhälle som det ser ut idag be-gränsar det naturliga sättet som vinthundar jagar på, lure coursing ger dessa hundar chansen att få utnyttja sin medfödda talanger det vill säga sin talang att jaga och springa fort. Man kan med två ord beskriva lure coursing ” simulerad har-jakt”.

Man arrangerar tävlingen på fält med öppna ytor, det får gärna vara lite kuperat. I marken sätter man ut 10-15 ”trissor” för att tillsammans bilda en önskvärd bana. Själva bytet kan vara en skinnbit men även en vanlig plastpåse går bra. Detta fästs i linan som går mellan utsatta trissor som bildar banan, linan dras av en motor som är kopplat till ett bilbatteri.

Banan är ca 700-1000 meter lång, det finns ett krav på att startsträckan och slutsträckan skall vara ca 40-60 meter lång. Under banan finns det ett flertal kurvor och tvära svängar, allt för att försöka imitera hur en hare eller kanin skulle springa för att fly. Man kan väl säga att det är bra träning både för kropp och knopp hos hunden.

Det är dock väldigt viktigt att den personen som ”kör” banan vet vad han eller hon gör. Det är viktigt att man saktar ner ”haren” i kurvorna eller svängarna och dra på där det är raksträckor. På så sätt minskar man skaderiskerna för hunden.

Tävling Tävlingen är uppdelad i två heat, domarna po-ängsätter loppen i fem moment:

Entusiasm - Entusiasmen måste vara hög, det skall finnas beslutsamhet och iver i jakten.

Snabbhet - Snabbheten, man tror att detta lätt skulle mätas i tid men då hundarna väljer sin egen väg genom banan kan det bli orättvist. Därför tittar domarna på om hundarna verkligen jobbar för att få mesta möjliga fart. Man kan säga att de hundar som tar långa kraftfulla steg och sträcker ut ordentligt belönas medan hundar

som springer med högburet huvud och mer eller mindre skuttar fram får lägre poängutdelning.

Följsamhet - Här bedömer man hundens för-måga att följa ”haren” med blicken och planera sin väg för att på så sätt effektivt hinna i kapp ”haren”. Man tillåter dock en viss avvikelse då det trots allt handlar om jakt och även ett visst samarbete mellan hundarna som springer. Det är dock viktigt att hunden även i de tväraste svängarna har uppmärksamhet på ”haren”. Det finns dock de hundar som är riktigt garvade och gamla i gemet att de springer direkt till platsen där motorn sitter och helt enkelt väntar in ”ha-ren”. Detta premieras dock inte!

Uthållighet – Här handlar det om hundens kon-dition, naturligtvis märks detta mer i slutet av loppet. Rörlighet – När det gäller bedömningen av rör-lighet så tittar domaren på hundens förmåga att snabbt ändra rörelseriktning men ändå med bibehållen fart. Hunden skall kunna hålla hög fart genom kurvorna och ha förmåga att parera eventuella hinder likaså ojämnheter på banan, detta premieras. En viktig aspekt är domarens kunnighet, en större hund med högre vikt tillåts att arbeta något annorlunda än en hund som är lätt och smidig.

Två och tvåTotalt kan dessa fem moment ge 20 poäng var-dera maximalt. Det gör att maxpoängen ligger på 100 poäng. Vid officiella lopp släpps hundarna två och två.

Tävlingen är alltså uppdelad i två heat. I första heatet tävlar hundarna i den ordning som de blivit anmälda till loppet. I heat två sker startord-ningen efter placering i första heatet. Den som vinner är den hund som samlat mest poäng. Man skall dock ha klart för sig att lure coursing är en bedömningssport, precis som RallyMix® och andra bedömningssporter.

Vad är då skillnaden mellan detta och när en vinthund springer på en vanlig bana? Den enda likheten är att man i båda sporterna låter hunden ”jaga”. I lure coursing är alla vinthundar välkom-

Hund & Människa

46

Laholm, Hudiksvall, Värnamo, Solna, Bromölla, Hörby, Malmö, Hässleholm, Knislinge, Malmö, Nyköping, Karlshamn, Täby, Surahammar, Falköping, Stockholm, Oslo, Köpenhamn.

Bli RallyMix® instruktör du också!

www.rallymix.se

Nu finns det RallyMix® instruktörer på följande orter:

- den belönande hundsporten

Bli RallyMixare du också!

47

na att tävla, det vill säga whippets, greyhounds, saluki, irländsk varghund, borzoi med flera. När det handlar om att springa på vanlig bana så är det bara öppet för Greyhound och Whippet, så kallat Greyhoundrace och whippetrace.

Höga hastigheterMan måste dock veta vad man gör när man håller på med lure coursing. Hundarna kommer upp i höga hastigheter, 60 km/tim är inte ovan-ligt. Därför måste alla deltagare skriva under en försäkran om att de kan de regler som gäller.Innan själva tävligen så går man en så kallad banvandring, man går med sin hund runt banan och besiktigar den så att säga.

Lure coursing är en väldigt allsidig träning för vinthundar, där hunden får träna alla sina musk-ler.

Personligen har jag dock blivit avrådd att låta vår greyhound Tiger hålla på med lure coursing då greyhounds kommer upp i för hög hastighet och

att de tvära svängarna kan göra dem illa. Jag tycker dock att det låter som en angenäm sport för dessa snabba hundar som kanske inte alltid kan få sina behov av att springa snabbt och jaga uppfyllda på annat sätt.

Till slut så vill jag påminna alla därute som håller på med hundsporter, oavsett vilken typ av sport. Glöm aldrig att värma upp ordentligt och tänk på att nedvarvningen är lika viktig som uppvärm-ningen.

Hund & Människa

Foto: Shutterstock

48

SverigeS StörSta & HäftigaSte

zoobutik

2000m2 butik med allt till hund, katt, akvaristik, reptiler & smådjur.

Mer info på...www.jagerzoo.se

En fantastisk upplevelse för hela familjen!

Välfyllda hyllor

Massvis av fisk

700m2 konstgjord grotta

Ormar i olika former

Celsiusgatan 38Katrinelund, Malmötel: 040-933332

49

Vi fick en insändare som kvar kritisk till att vi har reklam för Adaptil i tidninen. Vi är, som redan sagt, varma anhängare av detta som ett träningshjälpmedel. Men vad säger forsk-ningen? Ångestsyndrom hos hundar har blivit en allt vik-tigare fråga för beteendeveterinärer. Olika defi-nitioner för ”mentala störningar” har föreslagits beroende främst på om en hund verkligen kan känna ångest (K.Overall, Dodman and Shuster,1 1998) eller inte (Pageat 1995, 1998, Mege et al.,2003). Man kan dock enas om att det kan fin-nas ångestrelaterade förhållanden och att detta kan vara det främsta skälet till beteendestörning-ar hos hundar.

Orsaker till dessa ångesttillstånd kan man inte direkt fastställa, det kan handla om allt från invärtes sjukdomar till hormonrubbningar eller helt enkelt en genetisk predisposition (Tancer et al., 1990). Det kan även bero på externa orsaker såsom dåligt ägarförhållande, dåliga sociala rela-tioner –och/eller att hundens utsätts för bestraff-ningar.

För att kunna hjälpa hunden hantera oro, rädslor –och/eller fobier måste man påbörja beteende-modifiering samt reducera stressen som hunden upplever. I dag har man tagit fram en hel del olika utbildningsprogram i form av TACT och BAT för att bara nämna några. Genom dessa program jobbar man hela tiden med att förbättra hundens förmåga att hantera stressiga situationer.

Utöver detta har även läkemedel utvecklats för att främja men även påskynda hundens åter-

hämtning. De läkemedel som ångestdämpande medel (i USA) är olika typer är:

Anxiolytika - Betablockerare- Alpha-2 agonister (proteiner som finns på cel-lytorna i flera kroppsvävnader och som binder till sig adrenalin och noradrenalin så att dessa kan verka i sina målceller. Man kallar även dessa Adrenerga receptorer). - Morfoliner/Opioider- Benzodiazepiner

Antidepressiva- Tricykliska antidepressiva (TCA)- Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)- Monoaminoxidashämmare (MAOI)

Frågan man kanske bör ställa sig är hur villig är den vanliga hundägaren att ge ovanstående receptbelagda mediciner till sin hund? Notera dock att de flesta som listades inte används på hundar i Sverige i dagsläget, då vi ligger något efter USA när det gäller detta, både på gott och ont.

Nya läkemedel på marknadenTvå nya läkemedel har nu lagts till i ovanstående läkemedelsklassificering (2007) och dessa är:

- Feromoner- Neutriceuticals

Feromoner har en lugnande effekt på hunden och används för att hantera oroliga förhållanden främst under hundens utvecklingsfaser (Mills et

Hälsa & Friskvård

Zylkene® och Adaptil® mot ångestsyndrom hos hund!

- fungerar det verkligen?Av Malvina Ravenklint

50

[email protected] www.ceva.nu

51

al.,2003, Pageat och Gaultier 2003 samt Vienet-Legué 2006) DAP® (Adaptil®).

Alfa-casozepine som man finner i neutriceuticals har använts på labratorieråttor som har haft ång-estproblematik. Alfa-casozepine finns i Zylkene® och har visat sig vara ett effektivt medel för att lindra ångest hos katter med sociala fobier (Beata et al., 2007).

Många hundägare drar en suck av lättnad när de hör att det finns läkemedel på marknaden som inte är beroendeframkallande och som faktiskt är helt naturliga. Fungerar dessa då?Man utförde en studie på 19 tikar, varav 9 av dessa tikar var kastrerade och 19 hanar varav 2 som var kastrerade på ett laboratorium i Frank-rike. Dessa hundar var anmälda av sina ägare då de kände att de behövde hjälp på grund av problembeteende hos sina respektive hundar.

Hundarna som ingick i testet vägde allt mellan 1,5 kg till 42 kg. Medelåldern på hundarna var 4 år. Hälften av hundarna fick MAOI hämmande i form av Selegilin och den andra hälften fick Alfa-casozepine (Zylkene®). Ägarna fick inte reda på vilken typ deras hund fick administrerat i form av tabletter för att man på så sätt skulle få ett så rättvist resultat som möjligt.

Hundarna som deltog i testet hade problem med saker som rädsla, utfallsproblematik, stereotypa beteende för att nämna några.

ResultatetAlpha-cazozepine visade sig vara lika effektivt vid behandling av ångest hos hund som MAOI-hämmare, i detta fall selegilin. Alltså i dag kan man på den svenska marknaden köpa läkemedel som innehåller för hunden helt naturliga ämnen och som inte är beroendeframkallande. Notera dock att samtidigt som man medicinerar sin hund behöver man även jobba med beteendemodi-fiering, det vill säga förändra de associationer hunden har till olika saker som ligger till grund för ångesten. Det kan röra sig om att bli lämnad en-sam hemma, möte med andra hundar, osäkerhet,

möte med människor etc.

En liknade studie när det gäller feromoner som man hittar i ADAPTIL® (DAP®) utfördes i Aus-tralien. Man använde sig i studien av ADAPTILS halsband under en 4 veckorsperiod. 32 hundar deltog i testet och var allt från 1 till 11 år. 14 han-hundar där alla utom 1 var kastrerad. Av de 18 tikarna som deltog var alla utom 1 kastrerade.

Deras generella diagnos var ångestsymtom (56%), separationsångest (15%) samt ljudfobier (18%). 78% av ägarna kände att deras hund verkligen blivit hjälpta av halsbandet.

Medicinerna utför inga underverk utan det är endast tillsammans med förändringar i hundens miljö och associationer som man kan uppnå fullgott resultat. Upplever man att ens hund har problem, tveka inte…vänta inte..det finns hjälp att få! I dag finns det väldigt många duktig hundpsy-kologer som kan hjälpa dig och din hund att få ett bra liv tillsammans. Var dock noga med att ”kolla” referenser på den ni väljer att anlita för som i alla branscher finns det seriösa men även mindre seriösa utövare.

Källa: Claude Beata DVM, Edith Beaumont-Graff et al,. 2007 (Zylkene®), Sherman and Mills, De-nenberg and Landsberg, 2008, Levine and Mills 2008 (ADAPTIL®)

Hälsa & Friskvård

52

BlekingekarlshamnInger BorgHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

HallandlaholmLotta HägerPampas hundservicehttp://www.collie4you.com/pampashundservice.html

HälsinglandHudiksvallMaria SwedmanSwedami Hundwww.swedami.se

TrönöMarianne EllnerEllners Hunderiwww.ellnershunderi.se

skåneBromöllaGitte HanssonBromölla Hundwww.bromollahund.se

HelsingborgAndrée CarlssonHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

HörbyMalin CedergrenBjörkhaga Hundskolawww.bjorkhagahundar.se Yve AlkebornPositiv Hundkraftwww.positivhundkraft.se

HässleholmHannah KendrupHundens Utbildningsakademiww.hundisverige.se

knislingeCarina OredssonGrändens Hunddagis & Hund-pensionatwww.grandens.se

elundNatasja & Malvina RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

MalmöAnn-Marie Campbell [email protected]

Kim Molina-RiveraHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se Rasmus AnderssonR+ Hundskolawww.rplus.se skurupJozefin BillbergHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

TomelillaNatasja & Malvina RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisverige.se

svedalaAnne [email protected]

53

sTockHolMkungsholmenStockholms Hundforumwww.stockholmshundforum.se

TäbySusann FagermanDog Spiritwww.dogspirit.se

HuddingeFrida SållarpVänliga Hundwww.vanligahund.se

södeRManlandnyköpingVictoria NilssonSund Hundwww.sundhund.net

strängnäsSara PetterssonDoggie-Zenwww.doggie-zen.se

VäsTeRgöTlandFalköpingEva BolundLunnagårdenwww.lunnagardens.se

VäsTManlandsurahammarCamilla WesterlundHundoptimistenwww.hundoptimisten.se

noRgeosloTess ErngrenGood Dogwww.gooddog.no

danMaRkTvå instruktörer inom kort

www.rallymix.se

RallyMix-den motiverande hundsporten

Hitta instruktör här!

54

Du missar väl inte att du helt gratis även har tillgång till vårt arkiv. På hemsidan kan du hitta alla nummer, och även innehålls-förteckning, så att du på ett lätt sätt kan hitta vad du letar efter.

Få träningstips, läs veterinärråd, var med på operationer, läs om raser, och mycket mycket mer.

Varmt välkommen till vår tidning!

www.hundensvarld.se

HUNDENS VÄRLD I ARKIVET

55

HUNDENS VÄRLD I ARKIVET

56

Kvartssida

•

Annonspriser i Hundens VärldHelsida: 200x285 mm. Pris: 2.000 kr exkl. moms.

Halvsida: 200x140 mm eller 99x285 mm. Pris: 1.280 kr exkl. moms.

Kvartssida: 99x143 mm. Pris: 640 kr exkl. moms.

1/8 del: 99x71 mm. Pris: 400 kr exkl.moms.

1/16 del: 48x71 mm. Pris: 250 kr exkl. moms.

Annonsen lämnas som jpeg eller PDF och skickas till: [email protected]

halvsida

Kvartssida1/8 dels sida

1/16 dels-sida

helsida(det inramade fältet)

57

Kennelannonser

Swedami

Boxer & Papillion

www.Swedami.Se www.freijahusetskennel.se

Här kan du ha en stående kennel-annons under hela 2012 för endast

500 kr för ett helt år.Hör av dig till info@hundensvarld.

Stabyhoun

58Foto: Shutterstock

Nästa nummer:Utkommer i slutet

av maj

Hundens Värld tackar:Sponsorer:Kakadu Traders

Annonsörer:Kakadu TradersCevaStockholms HundforumRallyMix.seHundmedborgartestetSirius hundkonsulterHundens Utbildningsakademi

Skribenter: Paul OwensMaja-Lena Erlandsdotter NilssonNatasja RavenklintMalvina Ravenklint

Fotografer:Jonas MårtenssonNatasja RavenklintShutterstock

hundens varld nr 4 2012

Documents