hundens varld nr 11 2010

1

HUND

ENS V

ÄRLD

nr 11

2010

NOVEMBERNU

enklare att ladda ner!

2

Rasspecial om collie s. 38

En liten titt på Rallylydnad

s. 74

Hemma hos Krokasmedens

kennels. 28

Meditation s. 72

Besök på tand-kliniken

s. 54

Blodtryck hos hunds. 18

3

I N N E H Å L L N R 1 0Hundar och Människor14 Omplacering från utlandet Flera organisationer och föreningar jobbar med omplacering av hundar från utlandet. Vi tittar lite närmare på detta.

22 Vägval Hundar är verkligen olika individer. Det upptäcker man extra tydligt när man lär känna en ny hund.

24 Sanna hundhistorier Man berörs till både skratt och tårar

72 Meditation En betraktelse av livet med hund under en promenad.

Shopping och Produkter10 Julklappstips Smått och gott av julklappstips som kan passa hundägaren.

12 Kläder till hundägare Något som är viktigt för oss hundägare är praktiska kläder att vara ute i skog och mark i. Vi tipsar om några snygga och bekväma plagg vi hittat.

37 Galet? Galet! Hundmat har länge varit en industri och många hundägare pratar om det som en djungel. Nu börjar priserna på foder skena iväg rejält. Vi ger exempel och jämför.

Träning och Beteende61 Träning eller handhavande I USA betonar man att det är viktigt att skilja på träning och handhavande när man arbetar med hundar. Vi tittar närmare på begreppen.

68 Lydnadsklass 1: Inkallning Jenny Krantz fortsätter sin introduktionsserie till tävlingslydnadens klass 1. Vi har nu kommit till moment inkallning.

74 Rallylydnad Hundsporten rallylydnad är på väg att gå från att vara en inofficiell sport till att bli officiell.

Hälsa och Friskvård18 Hypertoni - vad är det? Vi fick frågan om blodtryck hos hund och valde att titta

lite närmare på detta.

54 Besök på tandkliniken Vi besöker Blå Stjärnans Djursjuhus och deras tandklinik.

Avel och Valpar28 Krokasmedens kennel Vi hälsar på hemma hos Krokasmedens kennel och pratar om uppfödning.

Forskning och Rön38 Tillsynslagen I ett arbete från SLU har fyra studenter gått igenom den

nya tillsynslagen. Vi tar del av kunskapen.

Raser och Typer38 Rasspecial: collie49 RAS för collie

Böcker & Film65 Bokrecenssion Vi har läst boken Jycke lycka och recenserar den.

Återkommande inslag5 Ledare 6 Insändare8 Nyheter från hundvärlden73 Månadens bild78 Hundens Värld tackar

Omslagsfoto: Jonas Mårtensson, Hundstjärna Gips.

4

Yrkesutbildning:

Testledare HMT22-23 januari 2011Få behörighet att hålla HMT certifierade hundkurser som avslutas med ett HMT test, samt bli certifierad HMT testledare. Förkunskapskrav: Hundinstruktör.

Rallymixinstruktör28-30 januari 2011Komplettera ditt kursutbud med den nya svenska orginalsporten Rallymix. Som grundare av sporten är vi ensamma att kunna certifiera instruktörer. Du blir förutom instruktör även domare i Rallymixens första klass. Förkunskapskrav: Hundinstruktör.

Hunddagisutbildning12-13 mars 2011Vi startar vår första hunddagisutbildning för dem som funderar på att starta hunddagis, eller som vill ha jobb på ett. Utbildningen pågår till juli 2011. Utbild-ningen kan även ske som komplement till hundinstruk-törsutbildning. Förkunskapskrav: Stort hundinstresse.

Hundpsykolog7-8 maj 2011 (Fulltecknad)Komplettera och fördjupa din hundinstruktörsutbild-ning med gedigen kunskap om problembeteenden hos hund och hur man kan lösa dem. Även när vi arbetar med problembeteenden jobbar vi uteslutande med moderna positiva metoder. Lär dig analysera problemen och ställa upp en individuell träningsplan. Förkun-skapskrav: Hundinstruktör

Rallymixinstruktör17-19 juni 2011Komplettera ditt kursutbud med den nya svenska orginalsporten Rallymix. Som grundare av sporten är vi ensamma att kunna certifiera instruktörer. Du blir förutom instruktör även domare i Rallymixens första klass. Förkunskapskrav: Hundinstruktör.

1- årig InstruktörsutbildningStart: 20-21 augusti 2011Ger dig en bred grundutbildning att stå på, oavsett vad du vill göra med hund. Utbildningen ger tre diplom Hundinstruktör, Hundinstruktör med klickerinriktning och Rallymixinstruktör.

Hundpsykolog11-12 februari 2012 Komplettera och fördjupa din hundinstruktörsutbild-ning med gedigen kunskap om problembeteenden hos hund och hur man kan lösa dem. Även när vi arbetar med problembeteenden jobbar vi uteslutande med moderna positiva metoder. Lär dig analysera problemen och ställa upp en individuell träningsplan. Förkun-skapskrav: Hundinstruktör

Se mer av vårt utbud på:

www.hundisyd.se

0760-475 470

5

LedareSnön vräker ner över redaktionen i sydöstra Skåne. Det närmar sig jul. Till skillnad från för de flesta andra, avtar vår stress då. December är lågsäsong i hundkursbranschen. För vem har tid att kursa när det lackar mot jul. Det var just precis i juletid för ett år sedan som vi började jobba med Hundens Värld. Jag skulle egentligen ägna mig åt att skriva en hundbok, när jag kom på att det vore kul med en tidning. Snart ett år med Hundens Värld. Tänk så tiden går! Tack alla läsare och prenumeranter för att ni varit med och spridit informationen om tidningen så att vi har kunnat växa. Nu har vi ca 6000 prenumeranter!

I det här numret får vi åter stifta bekantskap med Blå Stjärnans djursjukhus, ett reportage från tandkliniken som varit väldigt efterfrågat, och som tagit lite längre tid än beräknat för oss att färdigställa. Vi kommer att göra några nya spännande reportage därifrån under vintern. Är det något särskilt ni vill att vi skall skriva om, hör av er, för det är möjligt att vi kan förverkliga det. Något vi bland annat vill titta mer på är den nya teknik man kan använda sig av för att se om hundar kommer att få hd fel, en undersökning som kan göras redan när de är valpar. Vi hoppas också kunna vara med på en hd operation, eftersom vi vet att vi har många läsare som är intresserade av uppfödning.

Vi gör även besök på Krokasme-dens kennel, ytterligare ett repor-tage vi utlovat länge, men den som väntar på något gott väntar som bekant inte för länge. För att bli aktuell för ett uppfödarreportage i Hundens Värld skall man ha blivit föreslagen av en eller flera av sina valpköpare.

Vi börjar en ny serie om omplace-ringshundar från utlandet. I förra numret efterlös vi folk som vill bidra

i ämnet, vi behåller den efterlysningen i detta nummer. Vi är intresserade av alla typer av erfa-renheter.

Vi letar också efter nya raser att presentera med hjälp av er läsare. Bilder och annat material tar tacksamts emot. I nästa nummer kommer vi att presentera den danska rasen broholmer. Vi har fått in en del material, men skulle väldigt gärna vilja ha in fler bilder. Har du en broholmer eller känner du någon som har en, hör av dig!

Vi önskar alla läsare en riktigt god jul!

Ha kul tillsammans med din hund,Natasja Ravenklint

6

I SN ÄN D AR E !Månadens insändare:

Bra att det kommit en tidning om hundar som är gratis. Den kan även vi få som inte har affären i närheten (4 mil bort)

HälsningarUlla

Hej Ulla och alla andra läsare!

Tack för uppmuntran! Där nämnde du just ytterligare en miljöaspekt av tidningen. Man behöver inte åka för att köpa den.

Välkommen som prenumerant!

mvhNatasja och Malvina

Härligt initiativ, har varit hundägare i 25 år och har saknat denna typ av tidning. Hoppas verkligen att den kommit för att stanna och vill passa på att ge er en eloge för att ni tar upp fall som Hector, Maya, Storm, Jack osv osv.

Än en gång tack för att ni orkar och vill dela med er av er erfarenhet.

Jeanette

Hej Jeanette och alla andra läsare!

Tack för berömmet av tidningen och att du tycker att den tillför något nytt till de hundtidningar som redan finns på marknaden.

Hundens Värld är här för att stanna, och vi hoppas att vi får ett ännu star-kare stöd för vårt arbete nästa år av såväl läsare som annonsörer.

Ditt beröm bli lite extra bränsle, tack så mycket.


Hej,Jag fick ta del av er tidning genom en väninna som skickade den till mig. Jag blev såld på den direkt, verkar jätte-trevlig, givande och intressant.Jag bor för övrigt i Halmstad.

HälsningarAnne

Hej Anne och alla andra läsare!

Så roligt att du hittat till vår tidning tack vara en vännina. Hälsa henne så gott och tacka för att hon sprider tidningen vidare.

Varmt välkommen som prenumerant!


Hej,Tack för en jättefin och bra tidining!Jag saknade rasspecialen av American Akita i nr.8 som ni lovade i januari.Är det ett sådant på gång?

Med vänlig hälsning

Marie

Hej Marie och alla andra läsare!

Tack för berömmet av tidningen.

Det vi har kommit fram till när det gäller rasspecialerna är att vi är i ett enormt behov av att läsarna och hundägarna av just den rasen hjälper oss med bilder. Ibland är det många som stäl-ler upp, ibland ingen alls. Utan bilder kan vi inte göra den special vi önskar. Därför har vi nu infört regeln att vi har special om den ras som vi får in mate-rial om.

Än så länge saknar vi bilder på Ame-rican Akita, men får vi det så gör vi gärna en special!

Vi beklagar att det blivit så, men vi har inte råd att köpa in bilder från bildby-råer och vi har inte så många bilder i vårt eget arkiv än,

MvhNatasja och Malvina

Hej och tack för ännu ett intressant nummer. Er idé är lysande. Och ni är först. GRATTIS!! Med vänlig hälsningElisabeth

Hej Elisabeth och alla andra läsare!

Tusen tack för berömmet och visst är det extra kul att vara först med en idé.


Hej! Hoppas på aktiviteter kring skidåkning och liknande reportaget. Vinteraktivite-ter. HälsningarEmma

Hej Emma och alla andra läsare!

Tack för idén om reportage till tidning-en. Förhållandet till vintern är lite kluvet på redaktionen. En av oss hatar den, den andra av oss älskar den. Naturligt-vis skall vi göra vad vi kan för att få in något vinter reportage. Du som är aktiv på vintern får gärna höra av dig.


Hejsan!

Trevlig tidning ni gör känns både intres-sant o spännade att läsa!

/Jeanette

Hej Jeanette och alla andra läsare!Kul att du hittat till tidningen och att du tycker om den. Vi fortsätter gärna med detta arbete och vi hoppas att ni som gillar tidningen fortsätter att berätta för era vänner att vi finns, så att vi kan växa mer. Nu har vi ca 6000 prenume-ranter, men vi vill nå ännu fler!


7

Vill du bli testledare förhundmedborgartestet?

Tomelilla, Skåne11-12 december

Tomelilla, Skåne22-23 januari

Näsåker, Sollefteå kommun9-10 april

Vem kan bli testledare?Du som redan är instruktör i Sirius, IMMI, SBK eller liknande.

Hur ser utbildningen ut?Vi träffas under två dagar och går igenom ma-terialet, såväl för testet, bedöminngen av det, samt det material som är obligatoriskt för att hålla certifierade HMT kurser. Ni är även med om bedömning av ekipage som vill testa sig.

Vem är utbildare?Vi som har hand om hundmedborgartestet i Sverige och som ansvarar för det material som finns och för de riktlinjer vi har i utförande och bedömning av testet heter Natasja och Malvina Ravenklint. Det är vi som är lärare på utbildning-en, oavsett var du går den, för att vi på det viset skall få en enhetlig utbildning.

Vad kostar utbildningen?Utbildningen kostar ca 2500 kr, men priset kan variera beroende av var utbildningen hålls.

Bra att känna till!När du blivit testledare skrivs du in på hemsidan www.hundmedborgartestet.se, där kan du även annonsera om de kurser du har, samt de tester du tänker erbjuda. På det viset når du lätt de som är intresserade av att göra testet, och de vet lätt var de skall vända sig för att ta del av ett test.

När du blivit certifierad testledare får du tillgång till det material som finns på hemsidan som kan underlätta för dig att marknadsföra HMT, samt ett helt klart utbildnings- och presentationsma-terial.

www.hundmedborgartestet.se

8

Nyheter från hundvärldenSmått & Gott

Nej till stryphalsbandHundinstruktören Maria Ahola fick en dag nog av stryphalsband. Hon har i vanliga fall förbud mot stryplänkarna på sina kurser, men vid ett tillfälle hade hon missat en elev som hade Ce-sar Milans halsband på sin hund. Det slutade med att hunden tuppade av på kursen och fick föras i ilfart till veterinären. Där och då fick Maria nog och bestämde sig för att starta en kampanj mot dessa förlegade dressyrredskap som än idag ofta ses som en självklarhet.

På hemsidan www.sagnej.n.nu har hon valt att aktivt samla de som vill vara med i kampanjen och arbeta aktivt och öppet mot stryphals-band. Hundens Värld gick naturligtvis genast med i kampanjen.

Hundägare kan också ta ställning mot dessa halsband genom att gå med i kampanjen.

Köpa hundSvenska Kennel Klubben (SKK) har under en längre tid talat om att de skall starta en ny sida för blivande hundköpare och hundup-pfödare, med ambitionen att det skall bli den största förmedlingsplatsen för renrasiga hund-köp i Sverige.

Tanken är att detta skall ge valpköparna tryg-ghet, eftersom de hundar som förmedlas är både renrasiga och uppfödda av uppfödare som är anslutna till SKK, och därmed är tvugna att följa de hälsoregler och andra krav som SKK ställer på sina uppfödare.

Sidan skall även innehålla information om vad man skall tänka på inför ett hundköp, rasinfor-mation etc. Uppfödare får dessutom annon-sera helt gratis.

Eftersom projektet Köpa Hund är mycket omfattande har det tagit betydligt längre tid att färdigställa detta, så portalen är ungefär ett år försenad och kokmmer att lanseras under 2011.

Adressen kommer att vara www.köpahund.se

9

Nyheter från hundvärldenSmått & Gott

Hundbettet räddade livDet är inte ofta man får läsa att en hunds bett har räddat livet på någon, men det skedde i somras i USA.

En man vid namn Jerry Dourett hade kommit hem efter en väldigt blöt barrunda och däck-ade på sängen. Jerry sov tydligen väldigt hårt, men när han vaknade upptäckte han att hans hund hade ätit upp hans ena tå. Det blev till att akut åka in och uppsäka läkaren.

Hans fru hade tjatat på honom att han skulle ta sig till sjukhuset med sin värkande tå i flera veckor, men Jerry hade inte lyssnat. Det såg alltså hans jack russel Kiko till att han gjorde.

När Jerry kom till sjukhuset visade det sig att han led av diabetes typ 2 och att hans blod-socker visade skyhöga värden. På grund av detta fick läkaren amputera ytterligare en bit av Jerrys fot.

Jerry var väldigt tacksam över Kikos ag-erande, eftersom detta eventuellt räddade hans liv. Han tror nämligen inte att han hade uppsökt läkare om det inte varit för att Kiko åt upp hans tå.

Jerry sover idag med skorna på.

Källa: Dagens Nyheter

Övervikt är livsfarligtPolisen fick göra ett ingripande mot ett par i Lidköping för att de gett den för mycket mat, så att den blivit kraftigt överviktig. Polisen Roger Olofsson vid Lidköpingspolisen sade:- Den gick en meter och sedan föll den bara ihop.

Paret som ägde hunden hade fått anmärknin-gar tidigare för sin vanvård av hunden. Po-lisen Roger Olofsson menade att hunden mer liknande än säl, med tanke på sin vikt och att den knappt kunde gå och räknade om över-vikten om det hade gällt en människa, som då hade vägt ca 250 kg.

Roger Olofsson menar dock att paret inte är några elaka människor, utan att allt sammans bara är tragiskt.

Hunden togs till veterinären som kunde kon-statera att det bara var avlivning som kunde komma på tal, eftersom veterinären menade att hunden inte skulle kunna återfå ett normalt liv.

Källa: Göteborgsposten

10 www.jycke-tryck.se

Shopping & Produkter

Julk

lappstips till hundäg

are

Färgglada matskålar:www.cavallionline.se (ovan och vänster)www.hundar.se(nedan)

Dyrgripen:Bollkastarewww.teba.se

Bädd och handduk:www.hundar.se

11


Julk

la

ppstips till hundägar

e

Mjukishund:www.hundar.se

Hårda klappar:www.adlibris.se

12


K

lä

der till hundägare...Väst med huva

www.kakadutraders.se

Jackawww.pinewood.se

Vinterskorwww.icebug.se

Mössawww.kakadutraders.se

13


K

lä

der till hundägare...Skjorta


Varm tröjawww.pinewood.se

Varm jackawww.naturkompaniet.se

Fleecejackawww.naturkompaniet.se

14

Hundar & Människor

Omplacering från utlandet?Av Natasja Ravenklint

Vi på redaktionen av Hundens Värld har på senare tid fått upp ögonen för en företeel-se, nämligen situationen för hundar i vissa länder, samt omplacering av dessa hundar till Sverige. Det finns många sidor av denna sak och vi kommer därför att titta lite när-mare på detta i några nummer av Hundens Värld.

I Sverige finns det många olika omplacerings-organsiationer, från väldigt stora och kända, till små och mindre bekanta. Alla har natur-ligtvis en sak gemensamt, att arbeta för att på olika sätt rädda hundar. Vi vill titta på hur detta arbete ser ut och vad som skiljer de olika organisationerna åt. Detta kan lätt bli infekte-rat. Det är människor som älskar hundar som arbetar idellt för att rädda liv. Vi vill inte skriva denna serie artiklar för att smutskasta någon, utan för att belysa olika typer av problem och väcka en diskussion.

Jag har själv länge varit en motståndare av adoptioner från utlandet, eftersom jag tyckt att vi i första hand skall ta hand om de hundar som inte har det bra i Sverige (och de är dess-värre många). Jag har på senare tid ändrat åsikt i frågan, men tycker fortfarande att det är en väldigt svår nöt att knäcka. Det är inte svart eller vitt, utan det finns tvärtom många olika gråa nyanser som man måste ta hänsyn till.

Situationen utomlandsMånga gånger är situationen för hundar ut-omlands ett ofattbart lidande. Vi hundälskare kan omöjligt förstå hur någon kan utsätta en fyrbent vän för något så fruktansvärt. Vi tog till exempel upp situationen i Rumänien i förra numret av Hundens Värld.

Än så länge är det för hundars situation i Eu-ropeiska länder som våra ögon har öppnats. Vad händer när vi även riktar våra blickar till resten av världen? Kina till exempel?

Vi glömmer väl inte bort Sverige? I vårt eget land finns det mängder av hundar som har en förfärlig situation och som glöms bort. Det finns hundstall här också, där hundar väntar på att hitta ett hem, eller på döden.

Blocket är fullt med hundar som söker nya hem. De flesta är större blandraser i åldern 9 månader till 2 år. De svenska omplacerings-organsiationerna kan inte ta emot alla hundar som behöver nya hem. Många hundar avlivas även i Sverige för att de är oönskade, även om antalet inte är i närheten av de hundar som avlivas på till exempel Irland.

SnyfthistorierOmplaceringsorgansiationer kan använda sig av snyfthistorier för att väcka medkänsla och

15

Hundar & Människor

Foto: DogRescue

Ett rumänskt sätt att lösa problem: Tiken skjuts och valparna kommer att självdö.

engagemang. Det är tyvärr ibland nödvändigt, men det är inte något som är självklart bra. Hur sjuk kan till exempel en hund vara och ändå anses vara redo att skickas utomlands för att hitta ett nytt hem? Skall hunden betala priset för att vi skall känna oss duktiga? När räcker det med lidande? Skall en sjuk hund räddas på bekostnad av en frisk, för att folk vill rädda en ”stackars” hund? Skall en snyft-historia överhuvudtaget avgöra en hunds framtida livsöde?

JourhemMånga hundar tas till Sverige utan att ompla-ceringsorgansiationerna har en aning om vem de skall tas om hand av, eller ens om man någonsin kommer att hitta ett hem till dem. Enligt en icke statistisk undersökning gjord med hjälp av omplaceringsorgansiationernas egna hemsidor kan en lista över antal jourhem presenteras (siffrorna hittades på www.tassar-tillsverige.se):

Hundar utan HemHundar i jourhem 50%

NeverneverlandHundar i jourhem 45%

HundrondellenHundar i jourhem 24%

ADAHundar i jourhem 14%

SOSHundar i jourhem 8%

HundförmedlingenHundar i jourhem 6%

HundhjälpenHundar i jourhem 5%

Ett jourhem innebär ett tillfälligt hem i väntan på det permanenta hemmet. Ett jourhem kan lätt bli flera innan hunden hittat hem. Ett jour-hem kan i de närmaste börja likna ett perma-nent hem, i frågan om tiden hunden befinner sig där. Vi kommer att återvända till hur dessa

väljs ut och erfarenheter från människor som varit eller är jourhem i kommande nummer av Hundens Värld.

Är det rätt att en hund som har ett traumatiskt liv bakom sig skall få ett eller flera tillfälliga hem i väntan på att rätt familj skall infinna sig? Skulle man acceptera detta i hanteringen av barnadoption? Skall man ta in hundar i Sve-rige som man inte har en aning om man kan hitta ett hem till? Är det rätt mot hunden? När procenttalen börjar närma sig runt hälften av hundarna måste det väl ändå finnas en an-ledning till att ifrågasätta hanteringen? Är det vettigt att ta hit fler hundar när vi inte kunnat hitta hem åt dem vi redan tagit hit?

Rädda livJourhem innebär att föreningarna kan rädda liv. De hundar som inte tas om hand går en säker död till mötes. Så är det. Inget snack om saken. Frågan är om man skall rädda liv till varje pris?

Den hund vi har tagit hand om hade varit i jourhem och kennel i tio månader innan vi fick henne. Hennes riktigt dåliga liv började i Sverige. Är det acceptabelt? Två av de hundar som kom hit samtidigt med henne står fortfa-rande på kennel. Från en kennel på Irland till en kennel i Sverige. Visst, de lever fortfarande, men har de ett värdigt liv? Hundarna är precis lika oönskade fortfarande.

Att säga nejAtt säga nej till någon som behöver hjälp är det svåraste som finns. Jag beundrar de män-niskor som kan gå in på ett dog pound. Själv hade jag inte klarat av att göra det, utan att få med mig samtliga hundar. Det är enormt svårt att säga nej till ett par vackra och sorgsna hundögon. Men kan det vara så att det mest barmhärtiga ibland är att säga nej? Ibland kanske en hund har lidit tillräckligt och om vi inte har en riktigt bra lösning för just den hun-den kanske det är bättre att den får springa i de sälla jaktmarkerna? Vem är jag att avgöra? Skall jag fatta beslut över vem som skall leva och vem som skall dö?

16

Bozita Robur.Ökad funktion - ökad prestation!

Bozita Robur är ett svenskt superpremiumfoder med naturliga råvaror och svenskt färskt kött av högsta kvalitet och smaklighet. Alla råvaror i Bozita Robur fyller en funktion och har i enlighet med senaste forskning om-sorgsfullt valts ut och testats - allt för att naturligt stärka kroppens egna funktioner. Läs mer på www.bozita.com eller kontakta oss på 0322-666502 eller 0322-666522.

30kr rabatt på 1,5-2kg valfri Bozita Robur!Du hittar Bozita Robur i zoobutik och på Granngården. Erbjudandet gäller tom 20101231.

Max ett erbjudande per hushåll. Till butiken: Lämnas till Lantmännen Doggys säljare. Från Hundens Värld 1010.

......................................................................................................................................................................................Klipp här!.......................

Namn: ............................................................................... Gatuadress: .....................................................................

Postnr:........................ Ort:............................................... Foder min hund äter nu: .........................................................E-mail:................................................................................ Ja tack, jag vill ha info och erbjudanden per e-post.rx

17

Hundar & Människor

Det är absolut inte lätta frågor, som jag skrev i början, inget är svart och vitt. Men vi måste våga ställa dem och vi måste ta en diskussion om det är moraliskt och etiskt rätt och riktigt.

AdoptionHur går en adoption till? Vi kommer titta lite närmare på detta också. Hur det ser ut i olika organisationer. Vad tittar man på vad gäller lämpligheten hos de nya hemmen? Hur sker överlämnandet? Är hunden vaccinerad och veterinärbesiktigad? Om inte, får den blivande hundägaren veta vad detta kan medföra i till exempel veterinärvärd?

Den adoption vi gjorde var förhoppningsvis inte typisk. Det var ett överlämnande på en väg, från en person rakt in i vår bil. Det tog max 10 minuter. Vi hade aldrig träffat hunden innan. Det var förvisso ett väldigt exceptionellt läge, men ändå.

Hundens konditionNär vi köper en svensk hund skall den vara besiktigad senast sju dagar före försäljningen. Att få en anmärkning i en sådan undersökning innebär stora ekonomiska risker för köparen. Känner man till detta?

Vid veterinärbesiktningen av vår tik visade det sig till exempel att hon har artros på vänster handled, vilket innebär en väldigt stor risk att vi blir tvugna att operera henne för detta i framtiden. Den operationen kommer vi inte få ersättning av från vårt försäkringsbolag. Det som inte är utan anmärkning på ett besikt-ningsprotokoll ser naturligtvis försäkringsbola-gen till att de inte kommer att bära en ekono-misk risk för. I praktiken innebär det att när vi tog över hunden tog vi med automatik över en räkning på ca 10-20.000 kr. Veterinärbesikt-ningen gjordes av oss efter övertagandet, för att vi skulle kunna försäkra in henne.

UppföljningMånga som adopterar en utländsk hund kan behöva hjälp med olika problem som kan dyka upp. Hunden har kanske aldrig bott inomhus och vet kanske inte alls hur man beter sig i ett hem. Hunden kanske kommer rakt från gatan,

utan någon som helst erfarenhet av att leva ett begränsat liv i koppel. Kanske har hunden trauman bakom sig från misshandel eller något annat hemskt den varit med om. Vad händer med dessa problem efter adoptionen? Får man hjälp, eller lämnas man ensam?

Arbete med annat än adoptionVissa organisationer arbetar både med att för-söka verka mot orsakerna till problemen i de länder de är verksamma, medan andra enbart ägnar sig åt adoptionen. Vilka gör vad, och på vilket sätt gör man det? Finns det något man lätt kan göra i Sverige för att hjälpa till?

Den ekonomiska aspektenHur får man verksamheten att gå ihop? Alla organisationerna vi tittar på jobbar ideellt. Hur mycket kostar det att ta hit en hund? Hur mycket kostar det att adoptera en? De olika organsiationerna har olika priser och policy. På vilket sätt jobbar de för att få in de pengar som behövs till verksamhetens veterinärvård, medicin, mat, transporter etc?

Om man söker på nätet är det väldigt lätt att hitta frågeställningar om dessa priser och omkostnader, där folk ibland spekulerar i om adoptionerna sker för ekonomisk vinning. Vad ligger bakom dessa frågor?

De olika perspektivenVår ambition är att försöka spegla olika per-spektiv, både från de som arbetar i organsia-tionerna och de som tar hand om hundarna, antingen permanent eller tillfälligt.

Vi kommer med största sannolikhet inte kom-ma med svaren och lösningarna, utan snarare med frågorna. Förhoppningsvis kommer vi att väcka tankar hos er läsare, precis som dessa tankar precis slagit rot hos oss. Vi har många frågor. Vi hoppas att vi hittar några svar.

18

Hälsa & Friskvård

HYperTOni- Kan min hund ha det?Av Malvina Ravenklint

Kan hundar lida av för högt blodtryck? Den frågan ställ-des jag inför för en tid sedan och bestämde för att forska lite i det hela. Här kommer svaret.

Det finns människor som sä-ger att hundar inte kan lida av denna åkomma som även heter Hypertoni, samtidigt finns det vetenskapliga studier som visar att precis som hos oss män-niskor kan hundar lida av för högt blodtryck. Jag bestämde mig för att titta närmare på de vetenskapliga studierna.

När det gäller Hypertoni så innebär det att trycket i hun-dens ådror är för högt. Detta delas detta upp i två grupper, primär Hypertoni och sekundär Hypertoni.

När det handlar om primär Hypertoni så är själva sjukdomen att hunden lider av ett för högt blodtryck i sina ådror. När man pratar om sekundär Hypertoni så beror det höga blod-trycket på en annan sjukdom. Hypertoni är en vanlig komplikation när det gäller problem med sköldkörteln, hyperthyrodism, njursjuk-domar, hyperthyroidism, hyperadrenocorti-cism och hyperaldosteronism

Förändringar av blodtrycket är en viktig kom-ponent i många sjukdomskomplex när det gäller hund.

Hypertoni kan påverka hunden mycket nega-tivt och skall tas på största allvar då det kan få allvarliga följder. Organ hos hunden som är mest utsatta är ögonen, kärlsystemen i hjärta och hjärna men även njurarna.

19

Hälsa & Friskvård

SymtomVilka symtom kan ses som indikation på Hy-pertoni?

- Kramper- Blåsljud på hjärtat- Blod i urinen- Protein i urinen- Hunden går i cirklar- Hunden är disorienterad- Blindhet- Förstorade pupiller- Ofrivillig oscillation (ögonrullning)- Hornhinnan lossnar- Påtaglig förstorning av sköldkörteln- Svaghet i kroppen- Näsblod- Svullna eller skrumpna njurar

Man har kunnat påvisa att avelshundar som led av för högt blodtryck i sin tur förde över detta på sina valpar så med största sannolik-het finns det en genetisk komponent involve-rad. En studie visade att mellan 0,5 – 10 % av hundar lider av Hypertoni. Hundarnas ålder varierade ifrån 2 till 14 år.

Hos katter kan diabetes vara en anledning till Hypertoni men hos hundar verkar detta vara mycket mer ovanligt.

Även om man har vetskapen om hur stor betydelse blodtrycket har så råder det brist på pålitliga och enkla metoder.

Hur tar man då blodtrycket på en hund?Vissa veterinärer gå tillväga på samma sätt som en vanlig läkare genom att använda en blodtrycksmanschett även kallad kuff. Denna kuff sätts på hundens svans eller runt ett ben. Det är mycket viktigt att hunden kan ligga så pass stilla att man kan få en korrekt läsning av blodtrycket.

Enligt en studie gjord på SLU anges den mest korrekta uppskattningen av blodtrycket genom att mäta trycket direkt i en artär med hjälp av en kateter. En metod som är svår att använda sig av rutinmässigt då det krävs att personen som utför testet är tränad på detta. Oftast krävs det någon form av sedering när man utför testet. På grund av detta är denna typ av blodtrycksmätning med användbar på

20

Hälsa & Friskvård

sövda djur. Detta är alltså en invasiv blod-trycksmätning. Invasiv betyder att man med hjälp av ett instrument tränger in i patientens kropp.

Ingen enkel matchÖvriga metoder som används är mer indirekta. Metoderna är baserade på att hitta förändring-ar i blodflödet av en artär genom att använda sig av just en uppblåsbar kuff som är kopplad till en blodtrycksmätare. Denna kuff sätts på hundens svans eller runt ett ben. Det är myck-et viktigt att hunden kan ligga så pass stilla att man kan få en korrekt läsning av blodtrycket. Kuffen blåses sedan upp till suprasystoliskt tryck varpå luften sedan släpps ut långsamt. Vid det tryck som överensstämmer med blod-trycket noteras förändringar av själva blodflö-det i artären. När detta görs på oss människor så använder sig läkaren av ett stetoskop för att lyssna efter flödesljud (Korotkoff ljud) i en artär. Detta flödesljud uppstår på grund av ett kraftigt flöde av blod, något som uppkommer

när blodflödet återkommer efter att artären stängts av med hjälp av en kuff som blåsts upp till suprasystoliskt tryck.

En studie har gjorts på hundar och det visade sig att flödesljudet var mycket svåra att hitta med hjälp av ett stetoskop. Däremot kan man med ultraljud studera flödet i en artär eller rörelse i själva artärväggen efter att artären på liknande sätt stängts av med en uppblåsbar kuff.

En annan typ av icke invasiv blodtrycksmät-ning är den oscillometriska metoden. Även här använder man sig av en uppblåsbar kuff men istället för att lyssna efter flödesljud analyseras trycksvängningar så kallade oscillationer som uppstår i en uppblåsbar kuff vid ändringar av den arteriella pulsen vid olika tryck i kuffen.

StandardvärdenStandardvärden för en hund när det gäller blodtryck är:

God Jul & Gott Nytt År

önskar vi alla våra prenumeranter och övriga läsare

Hundens Värld

21

Klickerträning för nybörjare

Av Natasja Atterbom(nu Ravenklint)

Utgiven av Prisma förlag.

Gör Hundmedborgartestet!

Visa att hundar platsar i det svenska samhället.


Hälsa & Friskvård

• 133/75 – helt normalt, medelvärde

• 150/95 – minimal risk, behandling icke att rekommendera

• 150/99 till 159/95 – behandling gör inte rutinmässigt vid dessa värden.

• 160/119 till 179/100 – behandling skall sättas in för att minska risken av skador på organ.

• 180/120 – ome-delbar behandling för att minska risken för allvarliga komplikationer.

För att få ett sant värde behöver man oftast mäta trycket speciellt om man använder sig av oscillome-triska metoden, mellan 5-7 gånger. De första mätning-arna brukar man bortse ifrån helt då hunden kan känna sig väldigt stressad.

Behandling:Först är det väldigt viktigt att man tar reda på vad som kan ligga bakom det förhöjda blodtrycket. Detta måste behandlas först och främst då den bakomlig-

gande sjukdomen kan vara orsaken till förhöjt blodtryck. Om det inte finns någon bakomlig-gande sjukdom sätter man hunden på medi-cinering, när det gäller Hypertoni så sätter man in beta-blockerare. Veterinären kan även föreslå en ny diet för hunden, där man minskar mängden av natrium i födan.

Källa: PetMed & SLU

22

Hund & Människa

VägValAv Yve Alkeborn

Att lära känna nya hundindivider tycker jag är lika roligt varje gång. Alla små person-liga egenheter som de har som både kan locka fram skratt och glädje liksom viss frustration.

Jag har nyligen fått äran att lära känna en vuxen border collie tik. Anledningen är att jag under våren blev tvungen att låta mina två ti-kar, av olika anledningar och på olika tidpunk-ter, få vila i hundhimlen. Eftersom mitt liv inte på direkten kunde kombineras med en valp tänkte jag att det kanske kunde vara skönt att vara utan hund ett tag och kunna göra allt det där som man inte gör eftersom man har hund att ta hänsyn till. Hur fel var inte det! LIvet är inte något att ha utan en hund! Så är det bara. Möjligheten att få ha tillgång till hund i mitt liv igen dök upp och en ny hundindivid, Flisan, gjorde entré. En mycket följsam och vänlig tjej som hela tiden har koll på mig och vill vara med och skulle aldrig komma på tanken att göra expeditioner på egen hand långt hemi-

från.En av mina tidigare tikar, Pepsi, var en border-collie blandis som jag tog hand om när hon var 13 månader, en liten problemhund, men världens goaste. Pepsi var med sitt beteende absolut en border collie. Ville vara till lags, följsam men samtidigt en ”polis” och i början av vår relation var hon osäker och hade dåligt självförtroende.

När jag var ute på promenad med Pepsi och vi kom till ett ställe där vi skulle välja väg brukade jag göra det på olika sätt var gång. Alldeles i början av vår relation väntade hon in mig och jag visade med kroppen vart vi skulle gå, hon följde med och fick givetvis beröm för att hon följde med. När hon fått mer självför-troende började jag låta henne få välja väg, det vill säga, jag frågade ”Vilken väg?” och vid minsta rörelse hon gjorde i någon riktning tog jag som ett val, började gå i den riktningen och berömde henne stort (för att hon gjort rätt val). Hon älskade denna övning och efter tid

23

Hund & Människa

Foto: DogRescue

Ett rumänskt sätt att lösa problem: Tiken skjuts och valparna kommer att självdö.

visade hon givetvis tydligt vilken riktning hon valde genom att ta steg och sen kolla att jag var med. Hon fick alltid ett bra och beröm av mig för vilken riktning hon än valde. Hon valde aldrig samma håll utan det fanns väl någon doft som drog åt olika håll olika dagar. Andra gånger bestämde jag och visade då, som i början, med kroppen mitt val (jag ställde inte frågan då) och när hon följde med fick hon be-röm för att hon följde med och struttade glatt viftande vidare vid min sida.

Flisan är av en liten annan mentalitet. Hon är så mån av att vara till lags att detta att välja väg inte finns på hennes agenda. Hon går all-tid före mig på ett ”lagom avstånd” och stan-nar och väntar in om hon råkar komma längre fram än ”lagom”. Detta styr inte jag utan det är det hon som gör. Så när vägen delar sig stannar hon och väntar in mig en bit innan delningen. Jag har stannat för att se vad hon gör, men hon väntar och väntar och vid minsta rörelse från min sida reagerar hon och följer min intention och kroppspråk. Givetvis får hon ett bra och beröm för att hon följer mig. Det är ju fantastiskt i sig och skall absolut generera

uppskattning.

Det är mycket möjligt att hennes inställning kommer att ändras och att vi längre fram i ti-den kan träna detta val. Men det är något i de-ras mentalitet som är olika och även om Flisan skulle lära sig att ”välja väg” kommer det nog inte att bli samma förtjusning som Pepsi hade över leken ”välja väg”. Flisan är liksom mer lycklig över leken ”följa med” om ni förstår vad jag menar.

Det är detta som alltid blir en utmaning. Det spelar ingen roll hur många hundar man än haft, hundar förblir egna, personliga individer och det ställer krav på oss hundägare. Krav på att se, känna och förstå varje hund som den individ den är och arbeta med relationen och motivationen utifrån det och inte hur man gjorde med sin förra hund. Det är väl en ut-maning som vi alla gärna tar eftersom det inte finns en större ynnest än den att få ha hund i sitt liv!

24

Hund & Människa

SANNA HUNDHISTORIERAv Malvina Ravenklint

Sanna hundhistorer är ett perfekt sätt att inspirera människor. På detta viset så kan vi få andra människor att inse hur viktig hunden är i vårt samhälle. Vi kan på så sätt få människor att se hur trofast och tillför-litlig människans bästa vän verkligen är, speciellt om man tränat dem till att utföra vissa sysslor.

Hunden besitter egenskaper som vi inte ens kan komma i närheten av, de har en otrolig näsa som kan lukta sig till det mesta, en del till och med säger att de har som ett sjätte sinne. Faktum är att hunden faktiskt är en intelligent varelse, anekdotisk fakta påstår att hunden till och med besitter en mycket hög intelligens. Kapacitet att lära sig saker, något som de har med sig genetiskt. Naturligtvis kan vissa raser på grund av just detta ibland vara lite mer svårtränade, mer svårmotiverade att få till att göra olika saker.

Själva ordet intelligens är ett generellt ord, nå-got vi ofta använder och kan vara lite svårt att definiera. Vi utför dessa tester med barn, han-dikappade, människor som har olika sorters problem. Ibland handlar det om att ta reda på hur mycket en person kan om en viss sak, hur duktiga de är på att lösa ett problem, deras sätt att handla i en viss situation, alltså ett ord vi använder i många olika sammanhang alltså ett ord som används ofta och kanske därför är svårt att definiera. Samma sak gäller då även med hundar.

Hunden besitter en förmåga att göra vissa saker som andra djur inte klarar av och det är just detta man tänker på när man säger att hunden är intelligent, låt oss säga kanske intelligentare än vissa andra djurarter.

Hundar har en medfödd förmåga att:- Tänka- Lära sig nya tricks och moment- Förmåga att lösa problem såsom vid sök, nosdiskriminering, hjälpa människor i olika situationer, ta av och ta på kläder, ta upp saker, listan kan göras hur lång som helst.

Det är nog på grund av detta, vi inser att hun-dens intellekt faktiskt är varför vi människor älskar att läsa sanna hundhistorier. Historier som får oss att både skratta och ibland gråta. Under Andra Världskriget cirkulerade det en himla massa olika krigshistorier där hundar var inblandade. På den tiden så var det många som fortfarande tänkte att hunden bara var ett av alla andra däggdjur, den var inte så intel-ligent och inte skulle kunna exempelvis känna på sig att en människa befann sig i fara. Nu läser man historier ifrån denna svunna tid och inser hur fel man hade.

Man kan ju bara ta ledarhunden för att nämna ett bra exempel. Dessa hundar är tränade till att hjälpa människor som är blinda, ibland även stumma. Det måste väl ändå krävas ett visst intellekt och intelligens för att kunna lära sig dessa saker och att samtidigt ha ett så-

25

Hund & Människa

dant ansvar för sin ägare. Jag hittade ett ex-empel när jag surfade runt lite på Internet. Där råkade jag hitta en liten notis om hur just en ledarhund guidade sin ägare ut ur World Trade Center den 11 september 2001, mitt under allt kaos och inferno. Så till alla de människor som säger att hunden ”bara” är en hund, mer

fel än så kan man inte ha. Hunden är så väl-digt mycket mer!

Om just du har en historia att dela med dig till Hundens Värld, skriv ner den och skicka in den till oss så publicerar vi den mer än gärna. Skicka den till [email protected]

26

Hund & Människa

Chris Trott var i tjänst och bemannade SOS tjänsten denna dag då det plötsligt kom ett samtal från en hund! Ingen hade väl blivit arg om hon inte tagit samtalet på största allvar. Det var dock något som slog henne och det var att skällandet och gnyendet som hon hörde i telefonen var alarmerande, inget man kunde bortse ifrån, så Chris la inte på telefonen. Samtidigt så kollade hon upp det inkomna telefonnumret varpå hon upptäckte att numret tillhörde Joe Stalnaker, känd för att drabbas av krampanfall.

Bakgrunden till detta telefonsamtal var att Joe hade förprogram-merat alarmnumret på sin telefon, allt Buddy behövde göra var att ta telefonen i sin mun. Någon av hans tänder skulle med största sannolikhet nudda någon av tangenterna och hålla ner den i mer än 3 sekunder, allt som behövdes för att kom-ma till SOS alarmtjäns-ten.

Detta var inte förstå gången detta hade hänt utan samma sak hade skett vid två tidi-gare tillfällen. Tyvärr så är Joe benägen till att få krampanfall, något han dragits med sedan han fått en allvarligt huvudskada. Buddy hade kommit till Joe vid 8 veckor ålder från Paws With A Cause, en organisation som tränar ”mirakel” hun-dar precis som Buddy

för att hjälpa människor som Joe.

Ett annat fall var när Leana Beasleys Rottwei-ler Faith ringde till SOS alarm då Leana var i behov av akut läkarvård. I detta fallet så hade hunden Faith använt sin nos för att trycka på telefonen. Hon hade skällt och skällt, tack och lov så hade de på SOS alarmtjänst insett att det var något som inte stod rätt till.

Hunden kan finnas till hands när det verkligen gäller! (Hunden på bilden är inte Buddy.)

Schäfern Buddy räddar sin ägare Joe

27

Hund & Människa

SOvdagS

En hund som säkerligen var till åren kommen dök plötsligt upp i en trädgård som tillhörde Mr Hammond. Man kunde se att det inte var en vilsen hund utan ägare då den både var ren, hade halsband och såg välgödd ut. Sakta närmade han sig Mr Hammond, som i sin tur klappande honom på huvudet. Därefter följde hunden med mannen in i huset, väl inne så la sig hunden i ett hörn av hallen. Cirka en timma senare, gick han till dörren och Mr Hammond släppte ut honom.

Nästa dag var han tillbaka igen, han hälsade på Mr Hammond i trädgården, gick in i huset och la sig till ro på precis samma ställe i hal-len. Sov cirka en timma varpå han återigen lämnade Mr Hammonds hus och trädgård. Detta kom att pågå ett antal veckor. Samma sak i stort sätt varje dag. Det var dock dagar

då hunden inte dök upp men sen så var han där igen.

Av naturen så är ju människan nyfiken så en dag satte Mr Hammond en lapp på hundens halsband där det stod ” Jag skulle väldigt gärna vilja få reda på vem som är ägare till denna underbar och snälla hund samt om ni är medvetna om att denna hund kommer till mig nästan varje eftermiddag för att ta sig en tupplur?”

Dagen därpå så kom hunden för sin tupplur, denna gång med en lapp fastsatt i halsban-det. Mr Hammond rullade ut lappen och läste ”han bor i ett hus med 6 barn varav 2 är under 3 år, antagligen så kommer han för att ta igen lite förlorad sömn. Kan jag komma med ho-nom imorgon?”

28

Valpar & Avel

Krokasmedens Kennel

Hemma Hos

Av Natasja Ravenklint

Vi vill skriva om uppfödare som lägger ner det där lilla extra på sina hundar och valpköpare, för att visa hur det kan se ut att köpa hund hos någon som är verkligt seriös. För att bli en av de utvalda kennlar vi tittar närmare på skall man bli rekom-menderad av valpköpare. Först ut är Kro-kasmedens kennel som fick många lovord av valpköpare.

Krokasmedens kennel ligger ca 3 mil norr om Göteborg och de föder upp raserna nova sco-tia duck tolling retriever, malinois och schäfer. Den första kullen hade de 2001, då under ken-nelprefixet Version One’s.

Det nuvarande lite annorlunda namnet är namnet på den fina gård som Stefan och Lollo huserar på. Vi får oss en liten rundvandring i det nybyggda stallet. Ett tips till dem som vill bygga ut sin gård, men som har problem med banken. Bygg ett häststall och inte ett hund-stall, då blir nämligen bankerna mer pigga på att låna ut pengar, eftersom hästgårdar gene-rerar pengar, vilket inte hundgårdar gör. Smart tänkt, tänker vi och lägger det på minnet för framtida byggprojekt.

Stefan är utbildad hunddressör och har arbe-tat med tjänstehundar i över 10 år. Efter avslu-tad utbildning arbetade han bland annat med att utbilda militärpolisens hundar. Stefan har också arbetat inom militären och där utbildat militärens hundförare. Han har även jobbat

som hundförande väktare. Idag arbetar Stefan inte med hundar, mer än att han gör det för sin egen del, håller lite kurser och föder upp hundar på kenneln. Att ha det så är egentli-gen bättre enligt Stefan, eftersom hunderiet inte längre är ett arbete utan åter har blivit en hobby. För egen del tränar han och tävlar i skydd, där han tränar på SM nivå med fina placeringar.

Lollo arbetar som flygledare, men hennes största fritidsintresse är att träna hund. Hon har bland annat tillsammans med sina hun-dar fått brons- och silvermedalj i spår SM. Hon är lärare för instruktörer inom Svenska Brukshunds Klubben (SBK) och även utbildad domare.

Målet för Krokasmedens kennel är att föda upp friska och mentalt stabila hundar, som fungerar väl i arbete, men som framför allt är trevliga familjehundar, hundar som de helt enkelt själva skulle vilja ha. I första hand föder de alltså upp hundar till sig själva, men sedan är de glada över att andra också vill ha den typen av hundar de föder upp.

De vill att deras valpar skall få hamna i arbe-tande hem. Om ägarna tävlar är egalt, bara de får utlopp för sin längtan att jobba, eftersom de då mår som bäst. De ordnar många akti-viteter för sina valpköpare och har ett önske-mål/krav i sin tur, att samtliga valpar skall HD röntgas och MH testas.

29

Valpar & Avel

För Stefan och Lollo är det också självklart att alltid köpa tillbaka hundar som eventuellt måste i retur, oavsett varför de inte kan bo kvar i sina hem.

Hur ofta tar ni kullar?- Vi tar kullar när vi har bra avelsdjur och bra intressenter till valparna. Många kör med handpenning, men det gör inte vi. Det finns en klar nackdel med att ta handpenning tycker de, dels är det extra tråkigt om det skulle hända någon av valparna något, så att det inte blev någon försäljning. Om man då har ta-git ut en handpenning känns det som om man har lovat något som man inte kan hålla. För det andra känns det inte bra om någon skulle ångra sig, men som sedan går vidare med kö-pet eftersom de har betalt handpenning. Om man ångrar sitt hundköp är det ju bra att man gör det redan innan man får hem valpen.

- Jag blev uppfödare för att jag ville ha en tik efter min egen tik. Det var så det började, säger Lollo.

Vad tänker ni på när ni letar efter en bra valpköpare?- Vi vill gärna träffa dem innan de sätter upp sig som intressenter, säger Lollo. Både för de-ras och för vår skull. Vi vill att det skall fungera bra, och att man känner en ömsesidig respekt för varandra. Hundarna skall leva 10-15 år, och även om man inte träffas eller talas vid varje dag, så är det ändå en lång tid som man har kontakt med varandra.

- Valpspekulanter brukar till exempel komma till oss när vi har kennelträff. På det viset får de träffa både oss och en mängd av våra hundar och kan se om de trivs med oss och hundarna.

30

Valpar & Avel

Bullmastiffhelfigur29*30 cm325:-

Skyltar & inredningsprodukterför rum & trädgård

www.umbrasign.se

Sheltiehuvud13,5*16,5 cm189:-eklist: 20:-

Schäferhuvud26,5*30 cm425:- 16,5*18,5189:-eklist: 20:-

Nya raser inom kort!

VÄLKOMMEN!

Beställ bekvämt på nätet!

Bullmastiffhuvud18,5*18 cm189:-

Cocker SpanielGolden RetriverStaffordshire Bullterrier mfl

www.umbrasign.se

Anledningen till att det blivit tre olika raser på kenneln är för att Lollo och Stefan flyttade ihop. Tollaren var Lollos ras och Stefans hade från början schäfern, men sedan smög sig även mallen in för att han ville prova på en an-nan ras och blev erbjuden en malinois. Lollo är själv väldigt förtjust i mallen och hennes nästa tränings- och tävlingshund är just en sådan. Hon skall träna och tävla i lydnad och bruks, men skall även prova på att tävla i jakt med sin nästa tollare.

Hur många hundar finns det på kenneln?- Vi har fem hundar. Det går inte att ha så många fler om man skall hinna med dem, säger Stefan, särskilt när det är arbetande hundar.- När man föder upp pigga hundar med mycket arbetslust, mycket vilja och mycket självförtroende får man räkna med att några hundar kommer i retur, säger Lollo som en del av motiveringen till varför det bara finns

fem hundar på kenneln. Det brukar handla om i genomsnitt en eller två per kull. Det kan vara ändrade familjeförhållanden, arbete, men även att hunden helt enkelt är för jobbig. En arbetande hund kräver mycket av sin ägare. Ofta handlar det om rena tillfälligheter, eller att personkemin mellan människorna och just den hunden inte stämmer. De flesta av de hundar som kommit tillbaka hamnar antingen hos tidigare valpköpare eller som arbetande hundar hos till exempel tullen.

- Jag har nekat folk som tävlar i SM att köpa hund av oss, för att jag vet att de använder dem som arbetsredskap. Det är jag inte intres-serad av att våra valpar blir, säger Lollo.

Något som är unikt med Krokasmedens är att de betalar tillbaka hela köpeskillingen upp till att hunden är tre år, och om den är över tre år och dessutom meriterad kan de till och med tänka sig att betala mer. De tror att de har

31

Valpar & Avel

100 % positiv förstärkningVåra instruktörer jobbar INTE med:

Stryphalsband eller annat obehag.•

Rätta knycket i kopplet, eller annat som • kan orsaka hunden skada.

Våra instruktörer jobbar med:

Positiv förstärkning för såväl hund som • hundägare.

Positiv inställning och devisen att det skall • vara kul att gå på hundkurs.

www.sirius.dinstudio.se

större möjlighet att hitta ett bra hem åt hun-darna och vill också på det viset slippa se sina hundar på Blocket. Varken Lollo eller Stefan kan förstå hur någon tror att de skall kunna tjäna pengar på att föda upp hundar. De har räknat ut att det går åt fem valpar enbart för att gå jämt upp med utgifterna, och då har de inte räknat in något av allt det arbete de läg-ger ner. Skulle man räkna det som ett arbete skulle det helt enkelt inte bli bra betalt.

Vad är det första ni tänker på när det gäller avelsdjur?- Vi tittar väldigt mycket på hur släktingar till den hund vi funderar på är, att de är jämna, friska, hållbara, socialt bra, balanserade, att de kan sortera intryck, säger Stefan.

- Vi lägger ner ungefär 40-50 timmar på att ringa runt och kolla innan vi bestämmer oss, lägger Lollo till. På det viset vet vi precis vad som ligger bakom hundarna. Vi gör vad vi kan

innan, sedan är det naturligtvis saker man kan missa, men vi anser att vi har gjort allt vi kan.Telefonen är ett bättre hjälpmedel än internet i letandet efter hundar, ett samtal ger mer. Det är också väldigt viktigt att bygga upp ett brett kontaktnät av människor som har mycket kun-skap och som man kan lita på och trivas med. Det är extra viktigt när man föder upp tre ra-ser, eftersom det är svårt att ha allt i huvudet. Därför är det extra viktigt med bra kontakter med de uppfödare som bara föder upp en ras, som naturligtvis är extra bra på just den. De kan till exempel tipsa om man bör se upp med någon särskild hund.

Det låter som om uppfödarna är generösa med information, vilket verkligen är posi-tivt. För att förbättra hundars hälsa är det absolut nödvändigt att samarbeta och vara ärliga, är det så bland dessa raser?- Naturligtvis finns det de som blundar och som tycker att de har den perfekta hunden,

32

Valpar & Avel

säger Stefan. Han kan inte se att det kan vara på något annat sätt om man fortsätter att avla på hundar som har nära släktingar som har sjukdomar.

-Vi gynnar de rasklubbar som arbetar för fris-kare och sundare hundar med bättre mentali-tet. Det innebär nu att vi är med i bruksschäfer klubben, belgarklubben och collieklubben.

-En rasklubb jobbar inte med automatik med rasens bästa för sina ögon, säger Stefan. Det beror så mycket på vilka det är som sitter med och styr. Vanliga schäferklubben vill till exem-pel att det skall vara krav på att ha en 2:a på utställning för alla schäfrar för att få avla, alltså även bruksschäfrar, som inte har något att hämta alls på en utställning. Skulle ett sådant krav gå igenom skulle de kunna slå ut en hel ras, bruksschäfern, och helt förstöra framtiden för dem.

- Kontakten med andra uppfödare handlar väl-digt mycket om att ge och ta, säger Lollo. Om någon är generös mot oss i sin information

kan de ju räkna med att vi är generösa tillba-ka. Vi har till exempel valt att lägga upp alla de fel som vi får på våra hundar på vår hemsida, för att på det viset vara öppna med det.

Tittar ni på tävlingsresultat när ni väljer avelshundar?- Nej, inte tävlingsresultat i sig, säger Lollo. Det säger inte så mycket om hunden. Efter-som vi föder upp arbetande hundar tittar vi däremot på Svenskskyddshundar, eftersom vi bedömer att det säger mer om hur hunden är mentalt. Där kan vi se hur hundarna fungerar i krävande arbete. Det påminner en del om polishundens arbete.

- Det är klart att vi tittar på meriter, för det visar att hunden är bildbar, men vi lägger inte något direkt värde i det, säger Lollo. Det beror ju framför allt på hur duktig hundföraren är och hur mycket tid denne har att lägga på träningen.

- MH är ett annat redskap, säger Stefan. Ett MH test kan ge en grov bild av en hund,

33

Valpar & Avel

särskilt om en hel kull testas. På individbasis handlar det åter om ägaren och vad den har gett hunden för erfarenhet, säger Stefan. Om jag har haft en hund och gjort grejer med den och en annan i kullen har haft en ägare som bott med den ensam i skogen, kommer de naturligtvis att uppträda väldigt olika på själva testet. Det behöver inte betyda att det oerfar-na hunden är en sämre hund, det kan tvärtom vara den bättre av de två, men den har inte fått utvecklas på ett stimulerande vis. Därför ger det bara en grov bild av hunden och man kan inte döma ut en hund på grund av det.

- Vi avlar heller aldrig på en hund som vi inte har träffat innan, utan vi ser till att vi alltid har tittat på både den, släktingar och eventuella avkommor, tillägger Lollo.

Hur ser ni på RAS, rasspecifika avelsstrate-gier?Det tycker vi är jättebra! Där uppmärksammar man verkligen problem inom rasen och har dessutom mål att arbeta mot. Det är viktigt.

Om ni skulle tipsa någon som ville bli upp-födare om något, vad skulle ni tipsa om då?Det var uppenbart den svåraste frågan vi ställt så här långt. De tvekar och tittar på varandra. Sedan säger Stefan:- Man skall vara kritisk, både mot den egna hunden och mot den man har tänkt att para med, så att man inte bara tar grannens hund för att det är av samma ras för att det skulle vara kul med en valpkull. Man får också tänka sig för. Det är mycket jobb. Har man möjlig-het att lägga den tid som krävs? Kan man till exempel ta ledigt för att vara hos valparna.

- Att försöka se till så att man har möjlighet att vara med vid en valpning, lägger Lollo till. Den möjligheten fick hon själv och det lärde hos sig mycket av. Det är blodigt, det är söligt. Det måste man känna till. Man skall också gå på alla uppfödarcirklar och utbildningar som Svenska Kennel Klubben anordnar för att lära sig så mycket som möjligt innan man sätter igång.

34

Valpar & Avel

- Att man sätter sig in i rasen ordentligt innan man börjar, säger Stefan. Det är svårt att vara objektiv om sin egen hund. Det man själv tycker är det mest perfekta kanske i själva verket är en medelmåtta som kanske inte nödvändigtvis skall gå i avel.

Finns det något ni skulle ha velat vara med-vetna om när ni började med uppfödning som ni vet nu, men inte visste då?- Att folk håller en väldig koll på en. Hänger ut en anonymt på nätet, smutskastar. Vi har hela tiden försökte föda upp så bra hundar som möjligt, men ibland skiter det sig och vi får något som inte blir så bra som vi hade tänkt oss. Det är vi fullt medvetna om, men det vi har svårt att acceptera är att folk ljuger om våra hundar och det gör mig förbannad, men det får man tyvärr räkna med som uppfödare. Man får vara beredd på att ta en hel del skit, säger Lollo.

- Ja, instämmer Stefan. Det är en tuff bransch. Ibland får man för sig att vissa uppfödare säl-jer sina valpar genom att smutskasta andras hundar.

-Vi har försökt hålla oss till att aldrig prata skit om andra, säger Lollo. Det får de som vill hålla på med det göra. Vi skall inte dras med. Man kan komma runt det genom att vara lite diplo-matisk. Om man får en fråga om någon som vill köpa en hund från en uppfödare vars linjer jag inte gillar, så kan jag till exempel säga att jag inte vet något om dem, så har jag kommit runt det.

- Det var en polis jag pratade med som sade att det var allra flest anmälningar om förtal bland häst- och hundfolk, säger Stefan och ingen av oss runt bordet blir dessvärre förvå-nade över det.

www.gladosund.se

- Allting går dessutom så mycket fortare nu med internet, inflikar Lollo.

Hur långt är ni beredda att åka för en par-ning?- Det längsta vi har åkt har väl varit 300 mil tur och retur, då åkte vi upp till Stockholm för att hämta en tik vi har på foder, och tog henne till Danmark för att sedan åter ta henne upp till Stockholm igen. Men man åker på vinst och förlust och det är man ju med-veten om. Åker man långt och tiken går tom, så kan det bli riktigt dyrt när man får åka igen. På det viset kan man lägga ner mycket pengar utan att ens få en valpkull.

Vad är det tråkigaste med att vara uppfö-dare?- Vi hade en valp som fick avlivas när den var fyra månader för att den växte fel, och här om veckan var det en hund som blev överkörd. Det allra tråkigaste som kan hända är alltså att hundarna dör i förtid. Det är så hemskt för valpköparna, säger Lollo.

Det roligaste?- När en valpköpare ringer och är jättenöjd med sin hund, säger att de har världens bäs-ta hund, eller att den har gjort något väldigt bra, säger Lollo och strålar av glädje. Jag är

35

Valpar & Avel

visserligen glad om jag vinner på tävling, men jag blir faktiskt ännu gladare om någon av våra valp-köpare gör det. Det blir så att säga dubbelglädje. Dels för att det är kul att de har vunnit, dels för att de är så nöjda med den hund vi har fött upp. Det är roligare med sådana framgångar.

Hur ofta blir det kompli-kationer vid valpning?- Vi har haft två kejsar-snitt, mellan våra A och M kullar, men det blev inga komplikationer efter det, utan det fungerade som det skulle.

Jobbar ni något särskilt med berikning av era valpkullar?- Ja, det gör vi jätte-mycket. Vi tar till exempel in dem en och en i huset, så att de får egen tid, sit-ter med dem på kvällarna och ser hur de fungerar. Är det någon som är lite mer försiktig får den mer tid. De som behöver mest får mest. Alla skall vara sociala, framåt och nyfikna. Vår dotter Lydia hjälper dessutom till väldigt mycket, säger Lollo.

- Vi försöker ge dem så många erfarenheter som de behöver eftersom vi vet hur viktigt socialiseringsperioden är, säger Stefan som har väldigt stor erfarenheter av detta från sitt tidigare arbete med hundar. Han har sett både bra och dåliga exempel på hur det kan gå. Han minns särskilt en kull labradorer som inte blivit socialiserade och som det helt enkelt inte fanns något att göra något åt. Några av valparna fick avlivas.

Hur är det att lämna ifrån sig valparna?- Vid den åldern är det ganska skönt, säger Stefan och skrattar. Skämt och sido, de är

ganska mycket i den åldern. De biter på allt, skiter hela tiden… De är helt enkelt klara att flytta hemifrån. Det är värre med hundar som lever här ett tag innan de skall flytta, till exem-pel omplaceringar, då kommer man nära dem på ett annat sätt och det kan kännas lite mer när de flyttar.

Vårt samtal fortsätter och vi fördjupar oss i MH tester, beteenden och andra intressanta hundrelaterade ämnen, men det var inte denna artikel skulle handla om, så vi kanske återkommer till ämnet senare.

36

En 3/4 lång oljerock/jacka. Tillverkad av kraftigt 280 grams tyg som behandlats med Microwax.

Rejäla och tåliga byxor. Tillverkade av oljerocksmaterial i 280 grams kraftigt bomullstyg som behandlats med Microwax för högsta hållbarhet mot väta och smuts.

Kraftigare canvasskjorta tillverkad i 10oz can-vastyg. Passar utmärkt som “utanpå-skjorta” med tryckknappar och dubbla bröstfickor.

Station shirt Walk about

Iron Bark Jacket

1 309:-

1 769:-


779:-

Kläder för tuffa tag - för dig

37

Gal

et? Galet!


Nu är goda råd dyra!Jag vet inte riktigt vad jag skall tro när jag hittar hundmat i prisklass med oxfilé, och mer där till. Tror vi att vi äls-kar hunden mer bara för att vi ger den något som kostar långt mer än vår egen mat? Gör vi det bara för att vi har råd? Själv har jag det inte, men jag har svårt att tro att jag skulle kunna betala 638 kr/kg för hundmat även om jag var rikast i världen, men det är jag inte....

K9 Natural - värstingenVad sägs om 4 kg torr-foder för 1459 kr, eller 500 gram blötfoder för 319 kr? Långt dyrare än oxfilé!Kilopris 365 kr respek-tive 638 kr.Är det jag eller världen som är galen?

ZiwiPeak - näst värst5 kg för 895 kr, vilket ger ett kilopris på 179 kr.

Jämför med andra ”dyra” foder:Carnia Wolf 98 kr/kgYarrah 80 kr/kgOrijen 90 kr/kgRoyal Canin 40 kr/kg

38

Raser & Typer

Collien, den vackra långhåriga vallhunden, är en av de mest kända raserna. Få är de som inte kan känna igen en collie när de ser en. Mycket av detta, om inte allt, tack vare Lassie. Den lojala och otroligt duktiga hunden från filmensvärld. Collie är däremot mycket mer än så, och den finns dessutom i en korthårig upplaga. Det känner inte alla till.Collien är en vallhund som härstammar från de Brittiska öarna. Det finns många teorier om dess härstamning och om vilka andra raser som man korsat in under åren, men klart är att collien ursprungligen var en vallhund. När

intresset för rasavel och hundutställningar uppstod under 1860-talet så var det den lång-håriga höglandsvallhunden som först upp-märksammades. Drottning Victoria var en stor beundrare av collie vilket förhöjde intresset för de vackra vallhundarna som fashionabla sällskapshundar.

Men det är nog genom Lassie som de flesta än idag känner till collien. Och vi som har col-lie kan bara säga att det var nog ingen slump att Lassie var en collie.

Rasspecial:

collie - lassie på riktigtAv Collie klubben

39

Rasspecial:

collie - lassie på riktigtAv Collie klubben

Raser & Typer

ExteriörCollien finns i två hårlag: som långhår och korthår. Långhåren är vanligast med ca 500 registrerade valpar per år medan kort¬håren ligger på ca 50-75 registrerade valpar per år. I övrigt är de båda hårlagen lika och ras¬böckerna är öppna (i Sverige). Det händer att det föds valpar med olika hårlag i samma kull.

Enligt rasstandarden skall en collie ”utstråla stor skönhet, värdighet och fysisk harmoni.” Collien är en s.k. huvudras, dvs en stor del av rasens standard handlar om det korrekta

”collieuttrycket” som uppnås genom en ”full-komlig balans mellan skallen och nospartiet, ögonen storlek, form, färg och placering samt korrekt ansatta och burna ögon” (den beröm-da tippen).Colliens rörelser skall från sidan vara flytande med kraftigt påskjut så att hunden skall röra sig lätt och till synes utan ansträngning, När det gäller traven så är collien en singeltrack-are, vilket man kan se bakifrån då den, likt en räv eller en katt, sätter tassarna i sina egna spår.

40

Raser & Typer

PälsenPälsen på en collie skall följa kroppens kontur. Underullen skall vara mjuk, ullig och mycket tät medan täckhåren skall vara sträva. Den långhåriga collien skall ha rikligt med man och bröstpäls medan masken (ansiktet) är korthå-rigt. Frambenen skall ha rikliga fanor. Under senare tid har rasen brottats med alltför stora och felaktiga pälsar. För till de flestas förvå-ning, så är en korrekt colliepäls väldigt lätt-skött, förutom under perioder av fällning som inträffar 1-2 gånger per år.

Collien finns i tre färger; sobel, trefärgad samt blue merle.

Hälsa Collie är en förhållandevis frisk ras som van-ligtvis uppnår en ålder av 10-12 år. Hanhun-den blir 56-61 cm i mankhöjd och väger cirka 30 kg i vikt medan tiken är lite mindre, 51-56 cm med en vikt på cirka 20 kg.

I stort sett alla collies har eller är bärare av CEA (Collie Eye Anomaly). I de lindrigaste for-merna har hunden inga symptom medan den i de grövre formerna, colobom och näthin-neavslossning, kan riskera bli blind. Även om risken är liten för detta, måste alla collievalpar ögonlysas samt att avelsdjuren bör ögonlysas igen som vuxna.

Collien kan likt andra större hundar drabbas av höftledsdysplasi, men andelen hundar som

41

Raser & Typer

drabbas är begränsad genom att vi i Sverige bara avlar på fria hundar, och kan så göra tack vare att många collieägare röntgar sina hun-dar.

MentalitetEn collie skall enligt standarden vara ”vän-lig till sinnelaget utan spår av nervositet el-ler aggres¬sivitet”. Men tyvärr har idag vissa collies problem med överdrivna rädslor (mest långhår). Eftersom collien är en bruksras mås-te avelsdjur sedan MH-beskrivas och numera beskrivs nästan 50 % av alla collies. Statisti-ken talar sitt tydliga språk, men medelvärden säger inte allt då det inom rasen finns en stor spridning. På MH har collien främst problem med kvarstående rädslor och skott, vilket kan ge hunden problem i vardagen. För att vända

trenden måste uppfödare ta större hänsyn till mentaliteten vid val av avelsdjur, varför ras-klubben driver dessa frågor starkt.

EgenskaperTack vare rasens ursprungliga uppgift som vallhund har den genom tiderna haft en myck-et tät anknytning till människor. Collien önskar därför att vara med sin familj för att utveckla de bästa sidorna av sin karaktär. Collien pas-sar med rätta in på beteckningen ”familje-hund” och den trivs bäst då alla i familjen är samlad.

Den leker även gärna både med människor och med andra hundar. Att jaga eller bli jagad är en favorit. Bära pinnar och dylikt på prome-nader en annan.

42

Raser & Typer

Collie i bilder

43

Raser & Typer

Collie i bilder

Tack till Collieklubben för text och bilder!

44

RallyMixTycker du att det är tråkigt när det blir en-formigt i hundträningen? Har du svårt att bestämma dig för vad du vill göra tillsam-mans med din hund? Tycker du att många hundsporter är jättekul, men har svårt att hinna med? Tycker du att vanliga hund-kurser är lite enahanda? Är du instruktör och känner att du mest står och trampar på i gamla spår?

Om du svarat ja på någon av dessa frågor så kan nog RallyMix vara något för dig.

RallyMix är en varierad sport som finns i flera klasser. Vi börjar enkelt i Träningsklass, där det till och med är tillåtet att använda alla slags belön-ingar under tävlingens gång. I denna klass har vi kopplet på hunden och arbetar framför allt med att skapa en god relation och följsamhet med vår hund (eller snarare den med oss). I nästa klass,

startklass, börjar vi släppa på kopplet. Målet i denna klass är att ha hunden lös halva banan. I Denna klass är det inte längre tillåtet att belöna mellan skyltarna, men väl vid de så kallade belöningsskyltarna. När hunden blir lös ökar våra möjligheter för vad vi kan göra tillsammans med vår hund. I denna klass introducerar vi därför hinder av olika slag från agilityns värld.

Efter startklass är RallyMix äventyret långt ifrån slut. Klasserna 1 till Elit följer och övningarna vi tar oss igenom är i det närmaste oändliga. Eller vad sägs om att lära hunden nosdiskriminering, bollvallning, rutan, apportering, mm mm.

RallyMix innehåller kort och gott något för alla hundägare och dessutom har man otroligt roligt tillsammans!

Bli en RallyMixare du också!

En svensk original idé

Instruktörsutbildning:

Tomelilla 29-31 oktober

Tomelilla 28-30 jan 2011

Hyr in oss till din klubb!

www.rallymix.se

Hitta instruk-törer i RallyMix, eller när och var du kan utbilda dig till RallyMix- instruktör på vår hemsida:

45

Som andra vallhundsraser har även collie en snabb inlärningsförmåga och hög arbetsvil-lighet. Det är en ras som är lätt att lära vanliga vardagsregler och med sin inbyggda önskan ”om att vara till lags”, förstår den snabbt vad man önskar av den.

Men som vallhund vill collien ha något att göra. Collien passar utmärkt till en stor mängd av olika aktivteter. Den är en snäll och vänlig hund varför den, tillsammans med storleken och vikten, passar bra även som ungdoms-hund.

Vanliga aktiviteter med collie är lydnad och rallylydnad, spår och sök samt inte minst agility. Nyare aktiviteter för collie är viltspår och freestyle. En del collies tränas och brukas

även i vardagen som vallhund. Det finns ett in-tresse bland collieägare för det nya Vallhunds-testet som Bearded Collie har tagit fram.Tjänstehundarna har över tiden minskat i antal, men collies utbildas alltjämt. Collien är också välrepresenterad på utställningar och det är en stor del av rasklubbens verksamhet. Under senare år har användandet av hun-dar som signal- och servicehundar eller som vårdhundar ökat och här har collie visat sig ha många kvaliteter. Europas första epilepti-kerhund är en collie, det finns diabeteshundar under utbildning, terapi- och behandlings-hundar, vårdhundar, ja listan över collies som moderna tjänstehundar kan göras lång.

Raser & Typer

46

Raser & Typer

RasklubbenSvenska Collieklubben (SCK) har funnits som officiell rasklubb sedan 1948. För närvarande fokuseras arbetet på en mentalt och hälso-mässigt frisk och sund collie och för det ända-målet arbetar klubben aktivt med sin Avelspo-licy och RAS (Rasspecifik AvelsStrategi).

SCK vill underlätta för valpköpare varför man på hemsidan presenterar färsk statistik samt en ständigt uppdaterad valphänvisningslista. För att finnas med på listan skall båda för-äldradjuren uppfylla vissa minimikrav vad gäller hälsa, mentalitet (ej kvarstående rädslor eller skotträdsla) och exteriör.

Aktiviteter för collieSvenska Collieklub-ben är en klubb för ALLA och inte bara uppfödare. Tack vare att klubben har massor av frivilliga funktionärer runt om i landet som brinner för rasen, kan lokalområdena erbjuda medlemmarna ett stort utbud av aktiviteter som t ex olika läger vilket det finns ett stadigt väx-ande intresse för.

Även det årliga Collie-SM är en av årets ab-soluta höjdpunkter för collieälskare. - Här kan likasinnade träffas och umgås under festliga former, säger SCK:s ordförande Meta Carlsson.

Under några dagar ko-ras SM-vinnare i Bruks, Lydnad, Agility samt att det även arrangeras

Årets utställning med exteriördomare från rasens hemland. Framöver hoppas vi kunna lägga till Rallylydnaden på vårt SM. I år är det Oskarshamns tur, den 7-10 juli. Välkomna dit!Meta fortsätter - Collien är starkt på G. Ge-nom att alla aktivt hjälps åt: uppfödarna med aveln och klubben med rasen och profilering, skall vi tillsammans visa och återbörda collien som en av de mest mångsidiga av brukshun-darna!

Raser & Typer

47

Hundens Världs Shop

www.hundensvarld.sewww.hundensvarld.se

139 kr

169 kr

168 kr

192 kr

48

Kvartssida

•

Annonspriser i Hundens VärldHelsida: 200x285 mm. Pris: 2.000 kr exkl. moms.

Halvsida: 200x140 mm eller 99x285 mm. Pris: 1.280 kr exkl. moms.

Kvartssida: 99x143 mm. Pris: 640 kr exkl. moms.

1/8 del: 99x71 mm. Pris: 400 kr exkl.moms.

1/16 del: 48x71 mm. Pris: 250 kr exkl. moms.

Obs! Lämna in ditt annonsmaterial i PDF format till: [email protected].

Halvsida

Kvartssida1/8 dels sida

1/16 dels-sida

Helsida(det inramade fältet)

49

raSför collieAv Natasja Ravenklint

Raser & Typer

Svenska Kennel Klubben (SKK) har beslu-tat att alla rasklubbar som är anslutna till dem skall ha en så kallad RAS, rasspecifik avelsstrategi för att värna om rasens hälsa och fortlevnad. Vi tittar alltid på RAS i våra raspresentationer.

Målet för klubben är att försöka utveckla rasen i positiv riktning och att vara till hjälp för upp-födarna.

Man konstaterar att det inte fanns några sätt att undersöka ögon eller höfter på den tiden rasstandarden skrevs, och att genetik var ett okänt begrepp. Idag har man nya vetenskap-liga rön och undersökningsmetoder till sin hjälp.

Uppfödare skall:Prioritera avel för mentala egenskaper an-passade till rasens funktion och samällets krav.Eftersom rasen historisk är en vallhund och att den blivit en av brukshundsraserna är det viktigt att uppfödare tar hänsyn till och känner till sambandet mellan exteriör, mentalitet och brukbarhet. Till hjälp kan man använda sig av mentalbeskrivning (MH), därför är detta obli-gatoriskt för att få registrera avkomman.

Det är viktigt att man tar hänsyn till om hun-den har förmåga att lägga otäcka händelser bakom sig, eftersom hundens förmåga att

avreagera är viktigt i dagens samhälle. Det är därför viktigt att avla för att stärka rasens lekfullhet, nyfikenhet och självkänsla.

Uppfödare bör eftersträva att avla på hundar vars mentalitet är bättre än rasgenomsnittet. Man bör också beakta avelsdjurens förmåga att hantera olika mark- eller golvbeläggningar.

Prioritera avel som gynnar avkommans möjlighet till ett långt liv utan hälsostör-ningar.Hunden ska vara fullt frisk och i god kondition vid parning. Hundar som medicineras mot kroniska sjukdomar skall inte gå i avel.

Valpar skal ögonspeglas före 10 veckors ålder med officiellt resultat, därefter skall de om-speglas från cirka 12 månaders ålder. Impor-terade hundar skall speglas i Sverige.

Hundar med näthinneavlossning ska ej gå i avel. Hundar med colobom bör undvikas i avel. Hundar med CRD kan användas i avel.

Avelsdjuren skall vara höftledsröntgade med HD grad A eller B. Man bör även ta hänsyn till syskons resultat.

Man skall prioritera exteriör som gynnar god funktion, därför skall avelshund vara exteriör-beskriven eller utställd i officiell klass.

50

RasspecialVill du se din ras presenterad i Hundens Värld?

Vi väljer raser för presentationer efter intresset från våra läsare att delta. Vill du se din ras presenteras? Skicka in bilder av din ras i olika situationer som vi får publicera i tidningen, så ordnar vi specialen!

Flest bilder på olika hundar av samma ras, blir rasspecial.

Skicka ditt bidrag till [email protected]

Raser & TyperPriortera avel med naturlig fortplantnings-förmåga.Tiken skall ha normala löp och vara parnings-villig. Tiken bör inte paras före två års ålder.Hanen skall ha väl utvecklad könsdrift för att gå i avel.

Verka för en låg andel nära släktskaps-sparningar för att därmed minska inavel-sökningen i hundraserna; medverka till att enskilda individer eller grupper av närbe-släktade individer inte överutnyttjas i aveln.Inavelskoefficienten för långhårig collie låg 2003 på 2,7%. För den korthåriga ligger den på 4,4%. Avelsarbetet skall sträva efter att denna inte överstiger 2,5%, därför bör upp-födaren känna till inavelsgraden för planerad kull.

Verka för att minska antalet avelsrestriktio-ner, som inte är relaterade till hundraser-nas sundhet men begränsar möjligheterna till ett effektivt utnyttjande av befintliga hundmaterial; vid behov ta bort avelshinder

mellan rasvarianter/raser, vilka bygger på olikheter i enskilda genpar t ex färg, hårlag och storlek.

Stamboken för de båda hårlagen är öppen.

Man får inte para blue-merle med en annan blue merle eftersom risken för defekter på avkomman då är mycket stor. Sobelavkommor från en sobel- och blue-merle kombination är betagda med avelsförbud.

Utvärdering av avelsdjurTiken bör utvärderas efter sin tredje kull. Valparna skall vara ögonspeglade, dels före 10 veckors ålder, dels helst efter 12 månader. Flertalet av avkommorna bör också vara höft-ledsröntgade.En långhårig hanhund bör utvärderas efter sex kullar, eller minst 15 avkommor, en korthårig efter tre kullar eller 10 avkommor.Talen hänger samman med registreringssiff-rorna och kan alltså ändras.

51

Raser & TyperAvelsmålHD 2002 var knappt 40% av colliepopulationen röntgade. HD genomsnittet låg mellan 1999-2001 på¨17%. Den korthåriga varianten har tidigare varit helt fri, men hade 2004 3% och 2005 10%.Målet är att inom sju år nå minst 50% rönt-gade hundar och att andelen hundar med höftledsdysplasi skall vara under 14%.

ÖgonstatusMellan åren 1998-2002 var i genomsnitt 88,6% av valparna ögonspeglade, medan motsvarande hos vuxna var 5,8%Målet är att inom en sju års period få minst 93% av valparna ögonspeglade, att samtliga avelsdjur ögonspeglas i vuxen ålder, att inom en sju års period helt utesluta hundar med diagnoserna näthinneavlossning, blödning i ögat och colobom från avel.

MHAv de valpar som föddes 2001 är 21% men-talbeskrivna.

Målet är att inom en sju års period ha minst 50% mentalbeskrivna hundar per årskull.

Mentala egenskaperVissa mentala egenskaper är mer värdefulla ur avels- och funktionssynpunkt. De egenska-per som bör förbättras är samarbetsvilja och nyfikenhet, samt minska rädslan.I MH ligger collie under idealprofilen vad gäller både samarbesvilja och nyfikenhet, medan den ligger över idealprofilen vad gäller rädsla.

Man vill inom en sju års period öka respektive minska dessa siffror.Man vill också inom en sju års period få fler hundar till arbetsprov.

ExteriörPå många punkter avviker collien för mycket från rasstandard, därför är målet att inom en sju års period få minst 50% av valpar i från varje årskull att bli officiellt utställda eller exte-riörbeskrivna.

52

Äntligen har arbetet med det svenska hun-dkörkortet Hundmedborgartestet dragit igång på allvar. Helgen den 2-3 oktober ut-bildade vi Sveriges första Certifierade HMT testledare och instruktörer. Nu fortsätter arbetet i större skala.Det har länge varit tal om ett svensk hund-körkort och nu är det äntligen här. Från USA kommer konceptet Canine Good Citizen, CGC, som initierats av den Amerikanska Kennelklub-ben och som funnits sedan 1989. Den svenska översättningen av den amerikanska versionen heter alltså Hundmedborgartestet och förkor-tas HMT.

Hundmedborgartestet är ett test som avgör om hund och ägare är ett verkligt föredöme för andra hundägare och samhället i stort. I testet finns både vardagsmoment, som störningar med, men även möten med såväl hundar som människor, att hunden skall kunna bli hanterad och klappad. Det ingår även en lite besvärlig visuell störning, samt ett ljudfenomen av något slag. Till detta kommer även att hunden skall kunna några vardagslydnadsmoment samt att den skall kunna lämnas ensam hos en främ-

Svenska hundkörkortet

HundMedborgar-Testet

mande person. Testet ger med andra ord en mycket god bild av hur hunden (och ägaren) fungerar i samhället.

Ett godkänt test innebär därför att eki-paget får ett körkort och diplom efter test. Körkortet är giltigt i ett år, då ett nytt test görs. Efter tre giltiga test er-håller ekipaget ett livstidskörkort, då vi då bedömer att detta är ett ekipage som kommer att klara sig fint genom hela livet.

En hund som godkänns för HMT måste dessutom vara välskött, så att ägaren

har förstått hur man på bästa sätt sköter sin hund och ägaren förbinder sig till ett så kallat “Ansvarsfulla hundägares försäkran” (se nästa sida).

Testerna videofilmas, arkiveras och körkorten utfärdas centralt, allt för att testet inte skall missbrukas. Endast godkända resultat lagras och kan endast lämnas ut med hundägarens tillstånd.

Tanken med HMT är att hunden skall få en trygghet i en bra ägare, hundägaren en förståelse och kunskap om vad hunden klarar av och samhället en trygghet att hundägare tar ansvar för sina hundar.

Klarar alla hundar ett HMT körkort?Om alla hundar klarade av ett hundmedbor-gartest skulle det inte få något värde. När man kommer in i programmet, vilket sker när man skriver på Ansvarsfulla hundägares försäkran, arbetar man medvetet mot målet att hunden skall klara av HMT kraven på hund och ägare. När man väl är inne i programmet skall man känna sig trygg att hitta en instruktör som kan

53

hjälpa till att nå målet om ett permanent kör-kort.

Vi på HMT är övertygade om att det är genom kunskap som vi kan förändra synen på hunden i samhället och som hunden kan få ett bät-tre och meningsfullare liv tillsammans med sin ägare.

Får alla hundar delta?Eftersom konceptet är framtaget av Ameri-kanska Kenneklubben undrar du kanske om alla hundar, även blandraser, har möjlighet att delta? Självklart är det så. Även i USA är alla hundar välkomna, vilket gör CGC till det enda hundsammanhang i kennelklubbens regi där

precis alla hundar är lika välkomna. I samhället finns både rasrena och blandrashundar att man skulle skilja på dem i ett samhällsperspektiv är helt orimligt. En hundrädd blir precis lika rädd för hunden oavsett om det är en ras eller en blandras.

Arbetet går nu vidare. Vi fortsätter att utbilda HMT testledare i hela Sverige, Norge och Dan-mark. Målet är att testet skall bli etablerat i hela Norden och bli erkänt hos såväl politiker, po-liser och allmänhet.

Vill du arbeta tillsammans med oss för detta gemensamma mål?

En av nyckelkomponenterna i HMT är ansvarstagan-det. När du gör testet, får du skriva på HMTs ägar-löfte innan ni genomför testet.

Jag är ansvarig för min hunds medicinska behov. Detta inkluderar:

= Rutinmässiga veterinärkontroller och vaccineringar.

= Bra och lämplig kost, samt alltid tillgång till friskt vat-ten.

= Daglig motion och regelbunden omvårdnad.

Jag är ansvarig för min hunds säkerhet. Detta inklu-derar:

= Jag kommer att ha ordentlig koll på min hund, se till så att trädgården är ordentligt inhägnad så att hunden inte kan komma ut, och att ha hunden kopplad om jag inte har sådan kontroll på min hund att jag säkert kan ha hunden lös.

= Jag garanterar att min hund är ordentligt ID märkt och försäkrad, eller att jag annars har möjlighet att stå för veterinärkostnaden för min hund.

Jag låter inte min hund kränka andra djur eller män-niskor. Detta inkluderar:

= Jag kommer inte låta min hund springa lös i grannska-pet.

= Jag kommer inte låta min hund störa andra genom att överdrivet skälla i till exempel trädgården, hotellrum etc.

= Jag kommer att plocka upp efter min hund där det kan störa andra, till exempel i parker, på trottoarer, vid skogs-stigar, campingplatser etc.

Jag är ansvarig för min hunds livskvalitet. Detta in-kluderar:

= Att jag förstår att vardagslydnadsträning är till gagn för alla hundar.

= Att jag kommer att ge min hund uppmärksamhet och tid för lek och aktivitet.

= Att jag förstår att hundägande innebär ett åtagande vad gäller både tid, pengar, respekt, empati och omvård-nad.

SVerige

Malvina Ravenklint Natasja Ravenklint Maria SwedmanYve AlkebornLotta HägerAnn-Mari Campbell

Gitte HanssonHelena JohanssonIngrid Keller

NorgeNina HaalandTess Erngren

Vi välkomnar våra nya certifierade HMT testledare:

54

Hälsa & Friskvård

Blå Stjärnans Djursjukhus

Besök på tandklinikenAv Natasja Ravenklint

När vi gjorde vårt första besök på Blå Stjärnans djurklinik insåg vi att tänderna är en eftersatt del av hunden och att många hundägare, inklusive oss själva, inte har en aning om vilka stora problem som kan uppstå om vi inte sköter hundens tänder. Därför bad vi att få besöka den nya tandkli-niken.

När vi besöker Blå Stjärnans nya tandklinik kommer vi rakt in i en operation av en liten sheltie som har dåliga tänder. Han låg på ope-rationsbordet för en kort tid sedan för tand-lossning, men tänderna var i så pass dåligt skick att allt som var tvunget att göras under en narkos inte hanns med. Därför har den lilla hunden hamnat på operationsbordet igen.

Patienten på bordet är tio år och har nu to-

talt blivit av med 11 tänder, vilket innebär att han har 31 tänder kvar att tugga med. Vi får lära oss att det inte behöver vara några pro-blem att en hund förlorar så många tänder. Även om en hund förlorar alla sina tänder är det bättre för den, än om den har de dåliga tänderna kvar, eftersom det lätt blir inflam-mationer och komplikationer som leder till att hunden får smärta och lider. Hundar kan bilda ett slags substitut för tänder, en tuggyta, som de kan använda för att tugga födan.

Ett problem för såväl hundägare som vete-rinärer är att tandproblem kan ge upphov till väldigt diffusa symtom och att det därför är svårt att härleda problemen till just tänderna. Som hundpsykolog är jag medveten om detta problem, då en del problembeteenden just kan ha tandvärk som orsak. Leg. veterinär

Tandteamet: Barbro Friman Lindström, Anki Ström, Eline Rustad och Josefine Wennberg.

55

Hälsa & Friskvård

Eline Rustad berättar att det inte är helt ovan-ligt att en hund (eller annat djur) kommer in till sjukhuset av en helt annan anledning, men att det sedan visar sig vara tänderna som är själv problemet.

Rotfyllning som alternativEline Rustad har ännu inte hunnit specialisera sig, men tror att hon kommer att fortsätta med tänder. Hon har specialintresset och har job-bat en hel del med det sedan hon blev klar som veterinär. Precis innan vi besökte tand-kliniken hade hon till exempel varit på en kurs i rotfyllning. Att rotfylla en tand på en hund är inte lika vanligt som att göra det på en män-niska, men det kan vara ett bra alternativ när det gäller vissa av hundens tänder. De som har en särskilt viktig roll för hunden som de stora molarerna bak i munnen och hörntän-derna. I de fallen kan definitivt en rotfyllning vara något att överväga, istället för att rätt och slätt dra tanden.

Att ställas inför det valet som hundägare är

dessvärre ganska vanligt. Hunden kan ha ska-dat en tand och detta kan leda till en inflam-mation i tandroten om man inte åtgärdar den. Det är väldigt vanligt att hundägare inte har en aning om att deras hund har en frakturerad (skadad) tand och behöver hjälp med detta, förrän det har gått väldigt långt. Hundens be-teende kan förändras på grund av smärta och det händer ofta att ägarna upplever att de har fått en ny hund efter operationen.

Precis innan vi åkte till Göteborg för detta besök berättade en av våra vänner att hennes hund hade blivit som ny efter ett besök hos tandläkaren. Han hade naturligtvis haft ont och blivit dämpad och lite personlighetsför-ändrad. När tanden sedan var fixad och han inte hade ont längre blev han som en valp på nytt.

Eline Rustad säger att det är precis så det ofta kan vara. Hundägaren kan ha märkt en för-ändring i hundens beteende, men kan egent-ligen inte sätta ord på det. Facit kommer när

Dagens första patient är en sheltie med dålig tandstatus.

56

Hälsa & Friskvård

tanden väl är åtgärdad och hunden blir sig själv igen. Just förändrat beteende är ett av symtomen på tandproblem. Man kanske tror att hunden skall sluta äta om den har ont, men hundar som slutar äta är oftast mycket all-mänpåverka-de. Det skall alltså väldigt mycket till för att detta skall dyka upp som ett symtom.

DiagnosEtt annat problem när det gäller hundens tänder är att många av de problem hunden kan ha, endast kan upptäck-as genom en tandröntgen. Detta kan med andra ord ytterligare försvåra diagnosen, eftersom man som regel inte be-ställer en årlig tid för tandröntgen åt hunden.

Vid en vanlig veterinärundersökning tittas det lite på tänderna, och där kan man upptäcka tandsten eller inflammation i tandköttet till ex-empel, medan många andra problem inte alls kan hittas genom en så ytlig undersökning. Det här är något man har märkt på Blå Stjär-nan när man har haft så kallade tanddriver, där själva undersökningen är gratis och man sedan får betala för eventuella nödvändiga åtgärder. Det är då väldigt vanligt att hundä-garna inte hade en aning om i vilket skick deras hunds tänder var i och att de helt enkelt blivit helt tagna på sängen. Den typen av dri-ver borde fler ägna sig åt!

Synliga symtomDe flesta som kommer till tandkliniken gör det för att plocka bort synlig tandsten, när vete-rinären sedan tittar lite närmare på hunden,

tittar under tandköttet och tar tandröntgen, så kan veterinären inse att det kommer att handla om att få hundägaren att förstå att det kommer bli aktuellt att göra betydligt mer än att bara plocka tandsten. Det kan ibland vara

svårt, eftersom det blir betyd-ligt kostsam-mare än vad hundägaren först hade tänkt sig.

Försäkrings-bolagen täcker inte mycket på tandsidan, utan det är främst frakturer och andra olyckor. När det gäller tandsten, ka-ries och kom-plikationer till följd av detta, anser försär-kringsbolagen

att vi hundägare har en skyldighet att sköta våra djur så att de inte drabbas av dessa sjuk-domar, som ofta beror på vår okunnighet och vårt slarv.

Daglig tandborstningMånga hundägare skäms när de får reda på hur deras hunds tänder ser ut, men det är viktigt att påtala att man inte skall göra det. Kunskapen om tänderna och deras skötsel är något som har kommit mer och mer de se-naste åren och det är helt enkelt inte konstigt att man inte känner till det.

Det viktigaste vi hundägare kan göra är att vi dagligen borstar tänderna på våra hundar. Det är det inte många som vet, utan det görs ofta en gång i veckan eller mer sällan än så, om det görs alls. Daglig tandborstning är alltså något som är viktigt för hunden, så bjud in hunden när du ändå är i färd med att borsta dina egna tänder och se till att det blir en dag-lig vana även för din fyrfota kompis.

Dåliga tänder som plockats bort hos första patienten.

57

Hälsa & Friskvård

Kattens tänderMånga hundägare har även katt, och även om inte detta är en kattidning så är det viktigt att i samband med tänder nämna den vanligaste åkomman hos katter, FORL (Feline Odonto-clastic Resorptive Lesions). En undersökning

har visat att 70 % av alla katter får denna tandsjuk-dom och den är mycket smärtsam, och dessutom väldigt svår att upptäcka och man är tvungen att använda sig av röntgen. Det är först när sjukdo-men gått väldigt långt som det kan bli synligt för blotta ögat och då bil-das det skador i emaljen och kattägarna tror ofta att katten fått karies och söker på grund av det. Även katten behöver alltså regelbundet besök till tandkliniken för att få hjälp med detta. Forl är som sagt var en väldigt vanlig åkomma hos katter och den kan debutera så tidigt som vid 2-3 års ålder.

Det är ovanligt med ORL (odontoclastic resorptiv lesions) på hund. Den vanligaste åkomman vad gäller hundarnas tänder är olika former av tandloss-ningssjukdomar och tand-frakturer. Här tror tandtea-met att man kommer se en förändring i framtiden när skötseln av hundars tänder fått mer uppmärk-samhet. Att borsta hun-dens tänder en gång om dagen kommer att få ner den dåliga tandstatistiken, eftersom de flesta pro-blem börjar med tandsten och den är lätt att slippa

undan med regelbunden tandborstning.

TandröntgenTandröntgen har inneburit en stor förändring i hur tidigt man kan upptäcka problem och där-med minska lidandet för hunden. Till skillnad från idag gick det förr ofta långt innan man

Att ta bort en tand hos ett rovdjur är svårare än hos människan.

58

Hälsa & Friskvård

upptäckte så kallade rotspetsabscesser hos hunden, vilket ledde till att hela kin-den svullnade upp. Då kunde man genast konstatera att det handlade om en rot. Det kunde också gå så långt att det blev sår, eftersom inflammationen var tvungen att komma ut någonstans. Idag upptäcks ofta problemen tidigare, och med röntgen innebär det att man kan upptäcka proble-met i ett ännu tidigare skede.

Att ta hunden till tandläkaren en gång om året för en regelbunden tandkontroll, precis som vi människor gör, är absolut något att rekommendera, åtminstone om man inte är bra på att borsta tänderna på hunden. Det här borde även innebära en extra motivation för hundägaren. Det är väl ingen som vill söva ner sin hund i onödan? Om tandborstning kan hindra detta innebär det en mindre risk för hunden och ett betydligt mindre hål i vår plånbok.

Vi människor vill ju gärna ta genvägar och slippa krångla. Finns det inte några alternativ till tandborstningen, någon enklare lösning?

PolarZoo juni 2011

Sydafrika sep 2012

Florida 2013

Vandringar med hund

0760-475 470 www.hundensaventyrsresor.se

ÄVENTYRET BÖRJAR HÄR!

Tandröntgen underlättar arbetet.

HUNDENS äVENTyRSRESOR

Träffa vargarna i Nordnorge.

Möt vildhundar i sydafrika och var med veterinären på savannen.

Simma tillsammans med, och träna delfiner på forskningscenter.

Vandra tillsammans med din hund och trevliga människor.

59

Hälsa & Friskvård

Precis som när det gäller hundträning är svaret det samma här. De snabba lösningarna, quick fixes, är inte något bra alternativ. Det finns mängder av produkter på marknaden, särskilt foder för tänderna, medel att lägga i maten, särskilda ben att tugga på, etc, men inget av dessa kommer ens i närheten av tandborstningen. Däremot kan dessa produkter vara bra som ett komplement till tandborstningen, men är alltså inte lösningen på problemet.

Från mjölktänder till permanentaEtt annat vanligt problem hos hundar är att bytet från mjölktänder till permanenta tänder inte riktigt går exakt som det är tänkt. Särskilt på små raser är det vanligt att hunden får dubbla uppsättningar av hörntänder och det är viktigt att man ser till att plocka bort dessa. Här väntar vi som regel för länge innan vi gör något. Den regel som man bör ha är att så snart de permanenta tänderna dyker upp och mjölktänderna sitter kvar, så bör man ta hunden till veterinär för att titta på det. På Blå Stjärnan har man ofta kampan-jer där man tittar till detta kostnadsfritt. Ibland måste man dra dem och då måste hunden sövas, men ibland kan det räcka med att ge hunden något hårt att tugga på, ett ben eller en Kong till exempel.

Tandlossning är en sjukdom och inte nå-got normaltillstånd. När vi kom till tand-kliniken trodde vi att äldre hundar alltid tappar tänder, men så är det inte. Om en hund tappar tänderna lider den av sjuk-domen tandlossning. Ett sätt att förebyg-ga detta är genom att borsta tänderna på hunden varje dag.

TandrotenHundens och kattens tänder sitter stadi-gare fast än vad människans tänder gör. Det beror på vår tandfunktion. Vi skall mala sönder föda, medan rovdjur skall slita sönder. Det finns tänder som har tre rötter och de är riktigt svåra att få ut. Dagens andra patient är en katt med forl.

En tand ledde till ögonproblematik.

Hålet efter tanden måste bli riktigt rent.

60

Hälsa & FriskvårdVeterinär Eline Rustad mejslar upp den sjuka tanden. Efter en timme på operationsbordet är den forl drabbade tanden borta. Det inne-bär att det tar väsentligt mycket längre tid att dra en tand på ett rovdjur än på en människa.Detta bör man ha i åtanke när man får räk-ningen från veterinären.

Ett akut besökDet ringer på telefonen på tandkliniken. Det är en annan avdelning som har en hund som de gärna vill röntga tänderna på. Det är en hund som har bitit i en pinne och det har lett till en skada på ögat. Man har försökt att behandla hunden på olika sätt, men det har inte gett nå-got resultat. Man har nu börjat misstänka att det kan vara fråga om en tandproblematik och vill därför ta en röntgenbild. Veterinär Eline Rustad förbereder oss på att hunden kan se lite otäck ut, eftersom ögat har blivit som en böld och antagligen inte går att rädda.

Kopplingen mellan tänderna och ögat kan verka avlägsen, men de bakre tänderna i

ovankäken sitter väldigt nära ögat, vilket är något man måste tänka på och vara väldigt försiktig med vid operationer av dessa tänder. Ögonskadan på den olycksdrabbade hunden är alltså en möjlig ledtråd till att det i själva verket har med tanden att göra.

Veterinär Camilla James kommer in i opera-tionssalen med den olycksdrabbade hunden, en liten terrier. Ögat ser otäckt ut och det är verkligen inte så att det första man skulle komma att tänka på är att det finns ett tand-problem som orsak till detta. Det visar sig att det är just så det är. Tanden skall bort och för-hoppningsvis skall det hjälpa den lille terriern till ett bättre liv. Vi har fått bevittna hur extremt viktigt det är med tandvård och vilka allvarliga konsekvenser det kan få.

Vi tackar Blå Stjärnan för detta intressanta besök och hoppas att få komma tillbaka snart igen.

Vi har hundkurser i Tomelilla och Malmö.

Vi tränar med moder-na, mjuka metoder.

”Det skall vara kul att gå på kurs!”

0760-475 470www.hundisyd.se

MODERN HUNDTRÄNING

61

Träning & Beteende Träning & Beteende

Träning eller handhavande

Av Natasja Ravenklint

När jag pratar med amerikanare om hund-träning är det en sak som alltid slår mig. De är väldigt noga med att påtala att det ib-land är aktuellt med träning och ibland med handhavande. Det här är något som jag inte tycker kommer fram i tillräcklig grad i Sverige, och vill därför skall jag försöka belysa detta nu.

Träning handlar om att förändra ett beteende, medan handhavande innebär att vi gör för-ändringar i mijön för att på det viset hindra en hund från att göra ett visst beteende.

Vi kan ta ett exempel. Hunden stjäl mat från bordet. Vi kan välja att träna problemet genom att till exem-pel lära hunden vad vi vill att den skall göra istället, till exempel att ha fyra tassar i golvet, eller att gå och lägga sig på sin plats. Vi kan även använda för-budsövningar och på det viset lära hunden att det inte är okej att stjäla från bordet, och i stället visa den vad vi tycker att den bör göra.

Om vi väljer att i stället handha problemet, el-ler att hantera det, så kan vi helt sonika se till så att det inte finns något att stjäla på bordet om vi lämnar det oövervakat.

Väljer vi att träna tar det lite tid. Väljer vi att handha problemet kommer det vi inte öns-kar inte att hända igen. Hunden kommer inte stjäla något eftersom det inte finns något att

stjäla. Det är den lätta vägen, men också den kortsiktiga.

Träning kan ta tidNär vi handhar ett pro-blem lär sig hunden ingenting. Den ges bara inte möjligheten att utföra ett beteende vi inte vill ha. Om vi hand-har ett problem innebär det med andra ord att vi kommer att få se till att göra det i resten av hundens liv.

Visst kan det vara så att hunden slutar med ett beteende för alltid, men det är en bonus, inte en självklarhet.

”Träning förändrar be-teende, medan hand-havande pågår för all framtid - ett projekt utan slut”, har en amerikansk

62

hundtränare vid namn Shirley Chong sagt. Detta tål att tänka på. Många gånger tänker vi människor kortsiktigt. Vi vill ha en snabb lösning. Nu. Vi glömmer bort att se situationen i ett längre perspektiv. Vill vi ha det så här? Alltid? Ibland har vi inget val (jag återkommer till det senare), medan vi väldigt ofta faktiskt verkligen har det. Om vi bara är villiga att lägga ner lite tid på problemlösning.

En hund drar i koppletEtt problem som vi återkommer till på olika ställen i denna tidning är att hunden drar i kopplet. Jag skulle säga att det är det absolut vanligaste problemet som hundägare har.

Vi kan hantera problemet genom att använda oss av något hjälpmedel, till exempel en halti (ett bra hjälpmedel) eller en antidrag sele (ett dåligt hjälpmedel). Man sätter detta på hun-den och får omedelbar hjälp av det. Det är då lätt att tro att problemet är löst, vilket det

dessvärre mycket sällan är. Om vi har tur, så kommer hunden att gå bra i hjälpmedlet i hela sitt liv utan att ta skada av det, eller så kom-mer hunden lära sig hur man drar trots hjäp-medlet och blir då sannolikt skadat av det, eftersom de inte är menat att de skall använ-das på det sättet.

Vi kan träna problemet genom att vara konse-kventa och se till så att hunden förstår att det som är lönsamt är att inte dra i kopplet. Om vi är konsekventa och mer envisa än hunden kommer vi ha en hund som inte drar i kopplet igen. En permanent lösning som hunden har förstått och som gynnar både mig och hun-den.

Hantering är alltså ett sätt att influera beteen-de genom att vi reducerar hundens val, till att endast omfatta det rätta. Det innebär också att vi tar ansvar för hundens beteende, till ex-empel så att den inte kan skada sig själv.

Träning & Beteende

63

Handhavande kan vara enda lösningenFör att ta ett annat exempel från min verklig-het. Jag hade en hund som ständigt rymde. Hon började med det när hon hade varit styvmor till tre kattungar och de blev så stora att de började lämna lyan för att gå på egna äventyr. Detta gillade inte min tik alls. Om de försvann så ville hon uppenbart se vart de blev av. Det innebar att hon fick ta sig över staketet.

Tack och lov bodde vi på den tiden inte vid någon farlig väg. Hon tog sig ut och jag häm-tade in henne igen, men hon var lika snabbt ute igen.

Jag försökte med allt! När detta ägde rum hade jag ännu inte blivit en stark motståndare till bestraffning, vilket innebar att jag testade att använda mig även av den typen av trä-ningsmetoder. Staketet vi hade var ett vilt-stängsel, ca 170 cm högt. Tiken var liten.

När jag testade med bestraffning tog jag henne på bar gärning när hon var på väg ut. Hennes teknik var att klättra upp så pass högt att maskerna blev så stora att hon kunde krypa igenom dem. När jag bestraffade henne resulterade det i att hon inte gick igenom just den maskan mer. Jag förstod att det var ett evighetsprojekt att få henne att förstå att detta gällde samtliga maskor i staketet runt vår stora tomt, och gav upp den metoden.

Jag försökte belöna henne när hon var en bit ifrån staketet och inte verkade ha sitt fokus på att dra ut, men det var lika lönlöst.

Råd från auktoriteterSå fort jag träffade mina stora auktoriteter på hundträningsområdet, Bob Bailey, Ken Rami-rez, Kathy Sdao, Karen Pryor, Emma Parsons med fler, så passade jag på att fråga vad jag skulle ta mig till med min rymmande hund.Alla svarade med samma svar. Det där handlar

Träning & Beteende

En god gärningDet här är Bono och Tiger. De har precis blivit tillfälligt räd-dade från avlivning på Irland. För att rädda dem permanent måste vi få hem dem till Sverige.Både Bono och Tiger är bara dryga året gamla och har blivit ”kasserade” från kappbanorna redan innan de började springa, på grund av skador.

Vi vill nu ta hem dem för att re-habilitera dem och därefter pla-cera dem till kärleksfulla hem.Vi söker därför bidragsgivare som vill vara med och rädda Bono och Tiger. Räddningen måste ske före den 18 decem-ber.

Bidrag kan skickas till:BG 489-4739, märk betalningen med ”Bono och Tiger”. Vi tar tacksamt emot alla bidrag, oav-sett storlek.

Pengarna går till transporten från Irland till Sverige för dessa hundar, där de hamnar hos oss för att rehabiliteras. Om det blir eventuella pengar över, kommer de gå till att få hem andra avliv-ningshotade greyhounds från Irland.BonoRescue

Malvina (hundfysioterapeut) &Natasja Ravenklint (hundpsykolog), samt Mija Arvidsson (blivande hundin-struktör).

64

om handhavande, inte om träning. Lösningen på problemet var med andra ord att se till så att hon inte kunde ta sig ut genom att till exempel skaffa ett bättre staket, eller att se till så att hon aldrig fick vara oövervakad i träd-gården.Högre staket var lönlöst. Det rekord jag har sett henne ta sig över var ca 250 cm högt med taggtråd i toppen. En mur skulle möjligtvis hålla henne inne, eller ett högt plankt som hon inte kunde få fäste i.

Ibland kan alltså handhavande vara den enda vettiga lösningen på problemet, även om det innebär att det blir ett pågående projekt resten av livet. Min hund skulle ju inte lära sig nå-got av det, men hon skulle inte längre kunna rymma.

Lärdom på köpetEtt annat exempel på handhavande, men där det faktiskt har fått en effekt av inlärande är när hundar öppnar dörrar.

Vår blodhund var en mästare på att öppna dörrar. Av alla dörrar på vår gård var det en som vi var mycket noga med att alltid, alltid hålla låst (handhavande). Den blev till slut som låst för henne. Hon försökte med andra ord aldrig någonsin att öppna den igen. Men låt oss säga att det skulle ha blivit så någon gång att den råkade gå upp av en händelse, då skulle den åter igen bli en dörr som det gick att öppna. Lärdomen är alltså inte permanent, men kan kännas som om den var det.

Hade vi å andra sidan tränat in detta beteende (tar tid), så hade vi kunnat lite på beteendet på ett annat sätt.

Självförstärkande beteendenProblemet med vissa beteenden är att de är självförstärkande, det vill säga hunden blir belönad av sitt eget beteende, oavsett vad vi gör. Vi kan med andra ord inte vara med och styra på samma sätt som i andra situationer. I dessa lägen kan det vara nödvändigt att arbeta med handhavande istället för träning. Jag säger inte att det inte går att träna i dessa

lägen, men det kräver extra mycket tid och engagemang av hundtränaren.

Självförstärkande beteenden kan vara till ex-empel jakt. Det absolut bästa sättet att se till så att hunden inte jagar om man inte vill det, är helt enkelt se till att den aldrig får möjlighet att jaga, åtminstone inte under de tre första åren. Ett litet jakttillfälle räcker ofta för att sätta igång ett livslångt jaktbeteende. Ett sätt att handha hunden för att slippa ett sådant problem är helt enkelt att ha den kopplad på platser där den kan ta upp jakten på ett byte.

Det här var några exempel på skillnaden mel-lan träning och handhavande. Var medveten om vilken metod du väljer.

Träning & Beteende

Hunddagisutbildningstartar den 12-13 mars

och pågår till 15 juli.

Läs mer på vår hemsida:

www.hundisyd.se0760-475 470

65

Hälsa & FriskvårdHälsa & Friskvård Böcker & Video

Bokrecenssion:Jyckelycka - vägen till en lyckad och lycklig familjehund av Eva Lundgren

Recensent: Natasja Ravenklint

Det här är för det första en snygg bok, med annorlunda layout för att vara en hundbok. Kan det ha att göra med att det är ett juridiskt förlag (lite oväntat), Jure, som gett ut den?

Enligt bokens baksida skall den ge enkla och handfasta råd för hur man med hjälp av förnuft fostrar sin hund.

Jag är personligen väldigt allergisk mot sunt förnuft i hundsammanhang. Det brukar som regel vara en förevändning för att man egent-ligen inte behöver kunna så mycket, att det mesta ger sig själv.

Eva Lundgren blev däremot instruktör på Brukshundsklubben när hon var 18 år och har hållit på sedan dess, och har haft kurser i egen regi sedan 1996. Hon är dessutom utbildad lärare. Eva saknar med andra ord inte erfarenhet när det gäller att lära ut.

Boken bygger väldigt tydligt på det jag väljer att kalla gamla positiva metoder. Med detta kommer väldigt mycket som jag tycker är fan-tastiskt bra, och en del som jag tycker riktigt illa om.

Det jag tycker kännetecknar gamla mjuka me-toder är en brist i metodiken, man har ingen inlärningspsykologiskt rak linje, vilket leder till att läsaren verkligen måste vara observant på vad av detta som stämmer överens med ”mo-dern hundträning”, om det är sådan man vill ägna sig åt. Allt är nämligen inte positivt och mjukt, bara för att det står att det är positiv och mjuk hundträning.

Bestraffning är till exempel något som aldrig någonsin kan betecknas som mjukt, och det är inte förenligt med modern hundträning. Bo-ken innehåller ett helt kapitel om korrigering, ett mjukare ord med samma innebörd.

Känntecknade för den gamla mjuka träningen är också att man rättfärdigar denna kvar-leva från traditionell träning. Det tycker jag är mycket beklagligt. Idag känner vi till alternativ, då borde det vara vår uppgift som hundin-struktörer att upplysa våra läsare om detta, istället för att legitimera traditionella bestraff-ningar.

Saker jag tycker är bra med boken:f Det är väldigt viktigt att få hundägare att förstå att hundar inte kan svenska, utan att det är något vi får lära dem. Att vi faktiskt lär dem ett främmande språk. Vi behöver en glos-lista för att hålla ordning på våra ord.

f Det är väldigt viktigt att få hundägare att förstå varför de skall lära sin hundar vissa mo-ment, och inte bara att de skall göra det för att vi säger det till dem.

f Det är väldigt viktigt att tala om för hundä-gare att de skall vara kritiska och ifrågasätta alla goda råd de får.

f Det är väldigt viktigt att få hundägare att förstå att belöning inte på något vis är skadligt att ge sin hund, och att vi människor själva är

66

väldigt belöningsorienterade. Vem går till job-bet utan lön? Motivation är en mycket stark drivkraft för såväl människor som djur.

f Det är väldigt viktigt att tala om för hundä-gare att hundar inte gör något för att jäklas med oss, eller bara på pin kiv.

f Det är väldigt viktigt att tala om för hundä-gare att fot och att gå fint i koppel inte är samma sak.

f Det är väldigt viktigt att tala om för hundä-gare att ryck i kopplet innebär en enorm ska-derisk för hunden. Det är heller ingen mening att ha en hund som lyssnar på kopplet, utan väldigt mycket bättre att ha en hund som lyss-nar på oss.

f Det är väldigt viktigt att tala om för hundä-gare att situationen är enormt viktig för hun-den. Något vi har lärt in på en plats fungerar sällan på en annan plats. Vi måste träna det på olika ställen och i olika situationer.

f Det är väldigt viktigt att se olika moment som små pussel, där varje pusselbit måste på plats en i taget.

f Det är väldigt viktigt att tala om för hundä-gare att belönade beteenden kommer att ske oftare.

Allt detta innehåller boken och det gör mig väldigt glad. Mitt problem är alltså att den även innehåller sådant som jag önskar att hundböcker på 2000-talet inte skulle inne-hålla.

De här sakerna ifrågasätter jag med boken:

f Varför skall man upprepa kommando ord tre gånger? Jag får ingen förklaring till det och det finns, vad jag vet, inga inlärningspsyko-logiska belägg för det. Varför säga ”sitt, sitt, sitt” om det är ”sitt” man vill säga?

f Det finns inte någon som helst anledning att lära in ett ”nej” genom att knuffa bort en valp.

f Att kasta burkar, koppel, etc på hundar är en kraftig bestraffning. Att bestraffa en hund, så att den förstår vad den har gjort för fel, är väldigt svårt. Däremot finns det många baksi-dor med bestraffning, biverkningar, som till ex-empel att hunden blir rädd för något vi inte vill att den skall bli rädd för. Man riskerar alltså att få ett större problem än det man hade innan, om man bestraffar. Detta står det dessvärre aldrig något om när man läser böcker av folk som förespråkar bestraffning.

f Det finns väl knappt någon hundbok som inte tar upp ledarskap, men väldigt ofta (all-tid?) blandas detta ihop med om man har lydnad på hunden eller inte. Det gör man även i denna bok. Ledarskap och lydnad är två helt olika saker.

f Att hundar som tar egna initiativ är be-svärliga hundar och att deras ägare har dåligt ledarskap över dem. Att ta egna initiativ skall inte blandas ihop med att hunden är olydig. Det är två vitt skilda ting. De allra lydigaste hundarna kan vara de mest initiativrika. Det beror på vad man vill ha för hund. Jag kan å andra sidan förstå att man är rädd för initiativ om man tror att hunden tar över ledarskapet. Det finns däremot inga belägg för detta.

f Att man skall ha överseende med valpen som drar i koppel och vänta med att träna till senare. Detta går dessvärre stick i stäv med all inlärningspsykologi jag känner till, som tvärtom talar om att man vill få så få repeti-tioner av ett oönskat beteende som möjligt. Lyckade repetitioner leder till inlärning.

Böcker & Video

Gör Hundmedborgartestet!

Visa att hundar platsar i det svenska samhället.


67

SVERIGES HUNDKÖRKORTGör ett hundmedborgartest:ta hmt till din klubb

Bli certifierad testledare:29-30 januari 2011 Tomelilla9-10 april 2011 Näsåker

Gå en certifierad HMT kurs:Se vår hemsida!

Hitta en certifierad HMT testle-dare:SE vår hemsida!


Ge bort Hundens Värld i julklapp!

Vi skickar en julhälsning från dig tillsammans

med detta nummer av tidningen.

www.hundensvarld.se

68

Träning & Beteende

Inkallning är ett moment som kommer nästan i mitten av lydnadsklass 1. För vissa hundar kan detta vara det roligaste momentet medan andra snarare joggar in än springer i full galopp. Det man vill ha är en hund som sitter stilla som en staty till den hör det magiska ordet, hit, och sedan sätter av i en väldigt fart, snurrar in i fotpo-sition och sitter blixtstilla med ögonkontakt tills momentet är färdigt.

Hur ska man då gå till väga. Det första man måste lära sin hund är att sitta kvar när man lämnar den. Man kan gå till väga precis som när man lärde in ligg kvar, (platsläggande, Hundens Värld nr 9).

Det man tränar på i första hand är att hun-den ska kunna sitta kvar, inte springa. Ibland kan det ta ett tag innan man kan låta hunden komma på inkallning eftersom hunden ska kunna sitta kvar trots störningar.

När hunden kan sitta kvar oavsett hur långt du går ifrån hunden eller hur länge du är ifrån hunden kan du börja med själva inkallningen av hunden.

Kom eller hitDet vanligaste orden man använder sig av är hit eller kom. Man får även använda sig av hundens namn, men då måste man lägga ihop orden så det blir ett, exempel Luddehit. Om man gör ett mellanrum mellan Ludde och

inKallningAv Jenny Krantz

lydnadsklass 1:

69

Träning & Beteende

hit ger det lägre poäng eftersom det klassas som ett dubbelkommando.

Vanliga problemDet finns vissa problem som kan uppstå under träning, hunden kan tjuvstarta, det vill säga springa iväg innan föraren kallat in den. Det finns också hundar som jog-gar istället för att springa med full fart, om hunden joggar in till föraren ger detta mindre poäng. Likadant om hunden slår i föraren när de ska sätta sig i fotposition.

Om en hund tjuvstartar måste man backa bandet, man får träna på sitt kvar. Eftersom hunden antagligen tycker det är så roligt att springa vill den göra det så fort den kan. Man kan säga att om man tränar en inkall-ning med en sådan hund ska man under samma träningspass träna minst 5 sitt kvar. Hunden ska inte förvänta sig att den ska få springa. En extremt rolig belöning när hun-den sitter kvar är en bra idé och en mindre rolig när hunden kommer på inkallningen (hunden kommer ändå känna sig välbelönad eftersom den gillar att springa). Hunden ska tycka att det är roligt att sitta kvar.

Hundar som joggar in kan också gilla att springa, men tycker kanske inte att det är roligt i just detta sammanhang. Det finns några olika sätt att träna in detta på, bero-ende på hunden. Ett sätt är att någon håller hunden i halsbandet när föraren kallar in hunden, om hunden vill springa iväg hålls den kvar lite till, bara för att egga upp hun-den. Föraren kan kalla en gång till och när den som håller i hundens halsband känner att hunden är sugen på att springa så släp-per personen. Förhoppningsvis kommer hunden att springa iväg i galopp. När fö-raren ser att hunden springer i full fart kan föraren vända sig om och börja springa ifrån hunden. Allt för att öka hundens fart och dragning till föraren ännu mer.

BelöningarMan kanske bör se över sina belöningar, kanske har föraren inget som hunden tycker är värt att skynda sig till. Man kanske ska

70

Ett av de vanligaste halsbanden för hund är stryphalsband och med dagens kunskap om hundträning, hundens fysik och skaderisk så borde den typen av

halsband vara helt borttaget. Tillsammans kan vi göra en förändring!

SÄG NEJ! TILL STRYPHALSBAND-‐KAMPANJENS SYFTE OCH MÅL:

1, FÖRENA ALLA SOM INTE ACCEPTERAR STRYPHALSBAND

2, PÅVERKA ZOOHANDELN ATT SLUTA SÄLJA STRYPHALSBAND

3, PÅVERKA TILLVERKARE ATT SLUTA TILLVERKA STRYPHALSBAND

Till slut kanske vi når ända fram och får till ett förbud mot användning av stryphalsband!

Gå med i kampanjen och visa ditt ställningstagande!

Som hundägare kan du visa kundstöd till t.ex. butiker som vill men inte riktigt vågar sluta sälja stryphalsband. Du har makten att påverka!

TILLSAMMANS ÄR VI STARKA OCH KAN FÖRSÄTTA BERG!

www.sagnej.n.nu

71

Träning & Beteende

hitta en ny leksak som man kan visa för hun-den när man lämnar hunden i sitt kvar. När föraren sedan vänder sig om och kallar in hunden tar föraren upp leksaken och kastar den bakom sig vilket kan göra att hunden springer lite fortare för att komma till leksaken. Hunden kommer att passera föraren men det gör inget eftersom det var farten man tränade på. Med denna hjälp måste man vara försiktig och kasta iväg den när hunden har en relativt snabb fart. Detta för att hunden inte ska belö-nas när den joggar utan det ska byggas upp en fart med hjälp av leksaken.

AvståndAtt gå långt långt bort från hunden kan ib-land ge hunden en sporre att springa fortare. Innan man lämnar hunden kan man visa en skål med godis för den som man sedan sätter ned bakom sig när man gått ifrån hunden. Om hunden gillar just det godiset jättemycket kan detta göra att hunden vill springa fortare för att komma till godiset.

Vissa hundar springer så fort att de inte hinner sakta ner innan de ska komma in i fotposition. Detta kan leda till att hunden slår i förarens ben vilket i sin tur leder till mindre poäng samt smärta. Ett sätt att lösa detta problem är att man innan hunden kommer i full galopp tar fram en godbit och låter hunden följa den med nosen, visa på det viset in hunden i fotposition sakta men säkert. Detta gör att hunden måste sakta ner farten eftersom den ska använda nosen, därför är det viktigt att man har en godbit som är extra god. Man kan även flytta på sig (ta ett steg till höger) när hunden kom-mer i full galopp vilket gör att hunden själv måste stanna farten för att kunna sätta sig i fotposition.

Tänk på att läsa av hunden se vad den tycker om för belöningar och vilken metod som pas-sar just din hund. Kanske en blandning av dessa metoder är metoden just för din fyr-benta vän.

Lycka till!

72

Hundar & Människor

MeditationAv Yve Alkeborn

En av de saker som jag sakande när jag var utan hund några månader var detta med promenader. Det är (oftast) härliga att få komma ut och röra på sig.

Numera bor jag på landet med skog in på knutarna och då blir det ofta en tur ”offroad” rakt in bland träden och djurlivet. Förutom den fysiska delen av promenaden finns det också en mental del, åtminstone för mig. Jag tror att det kan kallas för ett meditativt sin-nestillstånd, det jag hamnar i efter en stunds promenerande. Hunden har fullt upp med att läsa ”Nostidningen” och min hjärna kommer in i ett tillstånd av eftertanke och inspiration. Den arbetar liksom på två plan. Jag har full koll på hunden och snackar med henne till och från, men samtidigt håller texter och insikter på att formulera sig i min hjärna. Det kan handla om saker som hänt under dagen och som lämnat olösta knutar efter sig eller så kan det vara långa formuleringar om trivaliteter som (den här texten) livets små glädjeämnen eller förtretligheter, problem som måste lösas eller små snilleblixtar om vad som helst.

Beroendet av detta tillstånd och kopplingen till hund blev inte uppenbart för mig förrän jag inte hade tillgång till något av det längre. Utan

blir det inte promenader på samma sätt och därmed ingen meditation. Efter en lång tid i livet där hundar avlöst varandra har det inte funnits tid utan hund för mig.

Det blev en ny erfarenhet dels att förstå hur mycket och vad hunden gör och betyder för oss människor direkt i vardagen och dels att förstå att det är ett relationstillstånd och beroende som finns latent i oss, ja kanske rent av i generna, sen årtusenden tillbaks och som faller på plats när vi startar en relation med en hund.

Det är en känsla av att ha en betydelse och ett berättigande i livets allt, att uppfylla en tillhörighet och vara betydande här och nu, en fantastisk insikt och känsla. Rent av meningen med livet! Det är mycket speciellt detta att ha relation till en hund, ett annat djurslag än vi människor, och att det känns alldeles natur-ligt. All denna insikt må låta väldigt klichéartat, men visst är det fantastiskt! Jag får skylla på meditiationen under hundpromenaden som sätter igång dessa känslor och denna insikt.

Så mycket har jag dock lärt mig, att vara utan hund är inget eftersträvansvärt utan bara ett tomrum tills en ny relation börjar!

73

Månadens Bild

Fotograf: Jonas Mårtensson

www.acattledog.se

74

På Collieträffen, som vi skrev om i förra numret, var vi och tittade på en Rallylyd-nadstävling och fick ett litet samtal med dagens domare, Monique Wrambeck och Jytte Sigsgaard. Monique visade sig dess-utom vara en av fyra som suttit i kommittén för att få Rallylydnaden officiell i Sverige.

Monique Wrambeck, Söderåsens brukshunds-klubb i Ljungbyhed, domare i rallylydnad, sit-ter i central styrelsen i Brukshundsklubben för sporten och är alltså en av dem som är med

och påverkar hur sporten kommer se ut när den bli officiell.

Jytte Sigsgaard tillhör också Söderåsens brukshundsklubb och collieklubben, fast hon själv har schäfer, träningskompisarna råkade helt enkelt ha collie.

De gick samma Rallydomarutbildning för tre år sedan och de tycker båda att sporten är väldigt kul. Fördelen med Rallylydnad är att det bygger kontakt och att ekipage som har

Träning & Beteende

rallylydnad - vägen mot officiell statusAv Natasja Ravenklint

75

Träning & Beteende

I Rallylydnaden är det samar-betet som är den viktigaste biten. Man skall ha kul på plan och det skall synas. Det påminner med andra ord om lydnaden, men det är inte lika strikt och bedömningen är mycket ge-nerösare.

76

Träning & Beteende

problem med lydnaden på det viset kan få lite extra hjälp. En annan sak som de ser som en fördel är att det går så fort att komma någon stans. Man sätter i gång och träna och rätt var det är så har man hamnat på sin första tävling. Faktum är att det är många som börjar med Rallylydnad helt utan tävlingsambitioner, men som snart ändå är fast och har blivit inbitna tävlingsmänniskor utan att de förstått hur de gått till.

Ytterligare en fördel med Rallylydnaden är att den lockar folk till klubbarna och att den ökar engagemanget. Att sporten når de som tidi-gare inte varit intresserade av tävlingslydnad eller bruks, och på det viset ökar bredden på brukshundsklubbens medlemmar är ett stort plus.

RegelverketVi kommer in på ett samtal om reglerna. Själva är både jag (artikelförfattaren) och Malvina Ravenklint Rallylydnadsinstruktörer, men vi har upplevt att strukturen och reglerna har varit lite svävande. Mångt och mycket har handlat om vem man har frågat, vilket fått oss, och

andra med oss, att känna oss osäkra. Hur har de som domare upplevt detta? Ligger det något i vår kritik?Både Monique och Jytte tvingas hålla med om att det hittills varit rörigt, men att det nog blir ändring på det i och med att sporten skall bli officiell i juli 2011, om allt går som planerat. Bägge två är eniga med oss i att detta har lett till en frustration hos utövare av sporten och en förvirring, kanske framför allt hos instruktö-rerna. Till slut är det svårt att förstå vad det är som verkligen gäller.

Men det är troligtvis så det måste vara innan en sport blir riktigt färdig. Det förekommer barnsjukdomar. Detta har man tagit hänsyn till när man gjort en tidsplan för hur regelverket skall fastställas och sporten bli officiell.

Officiell sportI juli 2011 skall det komma ett fast regelverk som kommer att ligga i två år under en prövo-tid. På det viset skall man kunna komma till rätta med eventuella ”barnsjukdomar”. 2014 räknar man med att det blir ett fast regelverk, och därefter blir det en ny omprövning år

Domarna Monique Wrambeck och Jytte Sigsgaard.

77

Träning & Beteende

2017, efter det skall Rallylydnaden vara lika stabil som de andra hundsporterna.

I de nya reglerna finns det fyra klasser, nybör-jarklass, fortsättningsklass, avancerad klass och mästarklass. Att ha fyra klasser istället för tre var en nödvändighet. I Skåne har flera eki-page redan tävlat ut sig, vilket naturligtvis är tråkigt för den som blivit inbiten. Ytterligare en klass ger dem möjlighet att få fortsätta med tävlandet.

Nya inslagDet har också blivit lite nya inslag av free-style. Hunden skall till exempel snurra ett varv vid sin förares sida, och även kunna vara på bägge sidor av föraren. Vi som redan håller på med RallyMix, där dessa inslag är betydligt fler, kan uppskatta detta, men det är inte sä-kert att det blir ett permanent inslag i Rallylyd-naden. Grundidén var att få folk intresserade av tävlingslydnad och att vilja arbeta med sin hund. I USA finns till exempel inte dessa freestyle inslag med alls.

Har man hämtat de nya skyltarna från Danmark eller Norge? Undrar vi eftersom det ryktas om detta.

Monique förklarar att de nya skyltarna enbart finns i Sverige. För att komma på dem har man däremot tagit inspiration från Norge och Danmark, men skyltarna är alltså helt svenska. Idéerna till de nya skyltarna har man fått genom att titta på tävlings-lydnad och freestyle, men man har inte velat tumma på själva grundtanken med

Rallylydnaden, det vill säga att det skulle vara ett sätt att väcka intresse för tävlingslydnad. Den norska Rallylydnaden innehöll till exempel mycket agility, men i Sverige ville man alltså behålla likheterna med tävlingslydnaden och den grundtanke som Bud Kramer en gång hade.

-Blir du superirriterad på de nya reglerna är det bara att strypa mig, hälsar Monique glatt.

TIDSPLANEN

Maj 2011 SBKs årsmöte, Kongressen, tar kompletterande beslut om reglerna.

juni 2011 SKK fastställer reglerna

1 juli 2011, Rallylydnad blir officiell sport i Sverige och de första officiella tävlingarna kan arrangeras.

78

Hundens Värld tackar:Sponsorer:Kakadu TradersBlå Stjärnans Djursjukhus

Annonsörer:Kakadu TradersBozita RoburUmbra signGlad och sundSäg Nej till stryphalsbandHundens UtbildningsakademiHundmedborgartestetRallymix.seSirius Hundkonsulter

Privata sponsorer som stödjer tidningen:Ingen i detta nummer.

Företag som ekonomiskt stödjer tidningen:Ingen i detta nummer.

Skribenter: CollieklubbenYve AlkebornJenny KrantzNatasja RavenklintMalvina Ravenklint

Fotografer:Jonas MårtenssonJenny KrantzCollieklubbenAnna EkströmNatasja RavenklintMalvina Ravenklint

Nästa nummer:Utkommer i mellandagarna

hundens varld nr 11 2010

Documents