s k olaHe m &Temanummer 2012 • Årgång 39 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

I skolan gäller ■

hela gruppen

”Var jag så där liten?” ■

Goda rutiner ■

ger en bra start

Läsgrupper ■

gör starten jämlikare

Ny modell ger ■

rätt stöd i rätt tid

t e ma: Börja skolan

2 Hem & skola

En vandringssägen från Österbotten ■berättar följande: Det var en fembarns­pappa som kom ihop sig med barnens lärare. Barnen hörde till den mera vild­vuxna sorten och var inte särskilt flitiga av sig. Läraren som äntligen fick fadern till diskussion mellan fyra ögon krävde att han skulle ta itu med barnens läxläs­ning där hemma, annars skulle det sluta med förskräckelse. Och vad svarade fa­dern på det? Jo: ”Er i ty elder ja som har betalt fö ti lär döm ti läsa?”

Historien är smått tilltalande för att den berättar om ett rättframt möte mel­lan förälder och skola, men också för att den ger ett erkännande och manöver­utrymme åt läraren, låt vara att pappan inte menade det så. Det berättar om en förälder som känner sina egna begräns­ningar och vet att skolan sköter sina grunduppgifter. För de allra flesta för­äldrar vars barn börjat första klassen i år gäller samma. Vi kan lita på skolan och läraren. Jag uppmanar däremot ingen att ta det lätt med barnens läxläsning.

Det är läraren som får betalt för att lä­ ■ra barnen läsa och räkna. Som föräld­er behöver man inte vara pedagog och man behöver inte vara duktig på rätt­skrivning eller annat. Men man kan för­

söka vara en bra förälder och fundera över vad som hör till hemmets ansvar när det gäller skolgången. Till det hör bland annat att se till att barnet gör sina läxor, att det sover tillräckligt och att det följer gemensamma regler. Det är ock­så i grund och botten hemmets ansvar att uppfostra barn som inte mobbar och som visar respekt för människor med annorlunda bakgrund och egenskaper.

Saker som är svåra att påverka orsa­ ■kar ofta den största ångesten när man skickar sitt lilla barn ut i skolvärlden för första gången. Blir barnet mobbat? Är skolvägen trygg? Tänk om det sker en olycka? Är läraren kompetent?

För dem som stöter på problem av det här slaget kan det kännas invecklat att åtgärda dem. I Finland är systemet för besvär som gäller barnets skolgång och skolmiljö svårbegripliga och splittrade och det underlättar inte att man snabbt blir stämplad som bråkstake.

Det förekommer en hel del nidbilder där man visar hur föräldrarna kommer släpande med en jurist till skolan när barnets betyg inte är tillfredsställande. Den här sortens föräldrar finns kanske, men merparten av de som klagar har en verklig orsak och klagomålen riktar sig

oftast mot kommunen och inte mot den enskilda läraren.

Från barnens synvinkel sett har värl­den blivit bättre, någon står på deras si­da.

Eftersom man aldrig skall ta ut elän­ ■det på förhand så är det bättre att ta itu med saker vi som föräldrar direkt kan påverka när barnet börjar skolan. För­bundet Hem och Skola erbjuder en mas­sa tips åt föräldrar som på ett positivt sätt vill stödja barnets skolgång och skolgemenskapen. Ett av dessa är det pånyttfödda konceptet En kvart om da-gen. Det går ut på att vika en kvart tim­me per dag åt att läsa för och med bar­net. Ett enkelt och tacksamt sätt att stödja barnets färdigheter i skolan.

Det är läraren som får betalt för att lä­ra barnen läsa, men för föräldrarna kos­tar En kvart om dagen ingenting.

Corinna Tammenmaaordförande för Förbundet Hem och Skola

Ge av din tid

Skolan förändrasIngenting är som förr, inte ens skolan, ■

även om det ibland känns att den är som den alltid har varit.

Det är en stor sak i de flesta familjer när första barnet börjar skolan. Det känns ve­modigt och kanske lite pirrigt att läm­na över en del av ansvaret för ens barn till samhället, som tillsammans med famil­jen skall ”forma det till en samhällsduglig, ansvarskännande individ”.

Förutom föräldrarna kommer nu andra påverkare in i bilden. Många är de barn som har förälskat sig i sin första lärare och det är bra om det går så. Det visar att skolan har börjat bra. Men en mamma eller pappa kan kanske känna ett sting av svartsjuka över att läraren i elevens ögon kan och vet bäst och till och med en kort tid är bäst.

De flesta lärare är tacksamma om de kan ■skapa goda relationer till föräldrarna i klas­sen. Det ger också barnet de bästa förut­sättningarna för att skolgången blir lyckad. Det viktigaste för de enskilda föräldrarna är förstås att ha det egna barnets bästa för ögonen. Men lärarens uppgift är att tänka på helheten och att se till att alla i klassen har det bra. Det här behöver inte leda till en konflikt, med lite hänsyn och jämkan­de från olika håll går det att ta tillvara allas intressen. Till det behövs en rak och öppen kommunikation, vilket inte alltid är så lätt. Men försöka duger.

I en del skolor har kortpacken blandats ■om ordentligt. I stället för att alla ettor har sin givna plats i en given klass börjar man med att blanda friskt.

Det här kan kännas otryggt i början för både barnen och föräldrarna, eftersom allt är nytt. Men tanken är inte så dum. Ett sam­mansvetsat gäng från en förskola kan vara bra att bryta upp. Dessutom kan skolan an­vända pedagogiken, som den är expert på, bättre.

När ettorna kommer till skolan är de väl­digt olika. En del läser och skriver bra, med­an andra inte är så långt komna Med en ny klassindelning kan man göra något positivt av olikheterna. De som är mognare får mer avancerade uppgifter, medan de barn som behöver mera tid att klara av sina uppgifter och mer tålmodig behandling får den.

För skolan och lärarna tar det tid att klu­ra ut vem som hör hemma i vilken klass. Därför kan början kännas råddig för elever­na och föräldrarna. Mattlidens skola i Esbo gick i fjol in för det här systemet. Det funge­rade bra efter initialsvårigheterna, men sko­lan lärde sig en sak: Det är viktigt att informe­ra och kommunicera med föräldrarna i god tid för att det skall lyckas.

TUa raNNINeN

kolumnen ■leDARen ■

”Som förälder behöver man inte vara pedagog.”

tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Benjamin Suomela.

målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

CoRinnA TAmmenmAAordförande

miCAelA RomAnTSCHuk-PieTiläverksamhetsledare

mAARiT weSTeRéninformatör

TuA RAnninenredaktör

tryckeri: kSF media, Vanda 2012.

Upplaga: 37 000.

annonsförsäljning: ky lisbeth lönn qvist kb, Sandbacka vägen 8 D, 02200 esbo. Tfn 09 803 9553. e-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi

annonspris: 1,50 e/spmm.

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, nylandsgatan 17 D, 00120 Hel singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74. e-post: hemochskola@hemochskola.fi.

kjell SVenSkBeRg

3Hem & skola

Den individcentrering som blivit allt mer påfallande i vårt samhälle märks ibland också i klassrummet. Föräld-rar kan kräva att deras barn går före allt annat. Det nyli-berala tänkandet som hand-lar om att individen går före allt annat märks ibland också i klassrummet. Föräldrar kan kräva att deras barn går före allt annat.

– Men när barnet börjar skolan är det viktigt att man tänker på hela gruppen, säger Micaela Romant-schuk, som är verksamhetsledare rör Förbundet Hem och Skola.

Hon säger sig ha blivit förtjust i begreppet solidaritet.

–När barnen börjar i ettan har man världens chans att påverka andan i klassen så att alla trivs och känner sig trygga.

Lärare kommer och går, men föräldrar består.

– Med det menar jag att lära­ren inte ensam bär ansvar för den goda andan. Också föräldrarna i klassen kan ta ansvar för den. Det gäller att vara proaktiv.

Micaela Romantschuk anser att det är viktigt att föräldrarna talar med sina barn och vinnläg­ger sig om att få budskapet att al­la barn skall ha det bra i klassen, att gå hem.

– Fråga av barnet: är du snäll med dina klasskamrater? Om du själv blir påtrampad behöver du inte skrika högt varje gång. Om du däremot ser att någon annan blir illa behandlad skall du skri­ka högt.

alla får vara medAtt bry sig om de andra handlar också om att ta med alla kompi­sar i lekarna, också dem som man inte själv är bästis med.

– Och på fördelsedagskalasen gäller det att bjuda alla och inte lämna någon utanför.

För att se helheten kan man gö­ra en årsklocka där klassföräldrar­na fungerar som kordinatorer.

– Man kan sätta ut olika slags möten: De lärarledda föräldramö­tena, informellare möten föräld­rar emellan, kanske någon fest, och möten som både elever och föräldrar deltar i.

Micaela Romantschuk säger att det har stor betydelse att för­äldrarna vet hurdan stämningen är i klassen.

– Vi kan förebygga mycket il­lamående. Det är viktigt att ska­pa ett förtroendefullt förhållande mellan föräldrarna och läraren.

En svag punkt i det finländska skolsystemet är att det inte tar va­ra på den enorma resurs föräld­rarna kan vara. Skolan är fortfa­rande ett rätt slutet system.

– Om det var självklart att sko­lan inbjuder föräldrarna att tit­ta in i skolan när som helst och kanske följa med skoldagen un­der en dag per skolår eller termin, så skulle föräldrarna säkert göra det. För eleverna skulle det skapa trygghet att se föräldrar i klass­rummet då och då.

Enligt en färsk undersökning känner 30 procent av föräldrar­na att de får för lite information

om hur det går för deras barn i skolan.

Micaela Romantschuks häls­ning till lärarna är: Var tydliga med att välkomna föräldrarna!

Till de nyblivna förstaklass­föräldrarna säger hon:

– Visa intresse för skolan och tala om den och läraren i positi­va ordalag. Stöd ditt barn. Allt det här påverkar inlärningen. Var inte heller blyg med att ta kontakt med läraren om det är något du funde­rar över, gör det hellre en gång för mycket än för lite.

TUa raNNINeN

I skolan gäller hela gruppen

Micaela romantschuk är verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola. Hon uppmanar föräldrarna att ta sin del av ansvaret för att ■klassandan blir god. mikAel nyBACkA

inTeRVju ■

GNURF

Hem oCH SkolA ■

Förbundet Hem och Skola har ver-kat i drygt 40 år och har i detta nu omkring 230 medlemsföreningar.

För att stödja föräldrarna ger för-bundet ut material som är gratis för medlemsföreningar och kan be-ställas från kansliet. Det finns lätt-lästa foldrar som tar upp aktuel-la ämnen för föräldrar och barn, till exempel Skoldags, som handlar om hur du kan stödja ditt barns skol-gång, en annan heter läxor och in-lärning. Foldern lust att läsa ger tips om hur man som förälder kan locka fram barnets läsglädje. De färskaste heter matematik i famil-jen och en kvart om dagen.

Förbundet ger ut tidningen Hem & skola, som utkommer fyra gånger per år. Tidningen skickas till skolan och läraren ser till att var-je elev får en tidning med sig hem. nästa nummer kommer i oktober.

Den tidning du just nu läser är ett specialnummer som riktar sig till ettornas föräldrar.

Förbundet har också kontakt med olika skolmyndigheter och tillfrå-gas ofta om åsikter i skolpolitiska frågor. Förbundet samarbetar ock-så med till exempel utbildnings-styrelsen, lärarutbildningen, lä-rarnas fackförbund och Skolung-domsförbundet.

På www.hemochskola.fi finns en hel del material.

4 Hem & skola

– Det känns spännande. Jag tycker inte att jag var så där liten när jag började skolan, säger Roger Källman och Kati Källman vars son börjar sko-lan i höst.

Som föräldrar till Viljam Käll-man, en av höstens nya ettor i Va­sa övningskola, har Roger och Ka­ti Källman hunnit fundera en del kring skolstarten.

Det börjar bli 30 år sedan de själ­va började i ettan. Pappa Roger Källman gick i Holms skola, som är en liten skola i Larsmo.

– Vi var kanske 60 elever i he­la skolan och gick i sammansat­ta klasser.

– Vi var nog en jättestor klass, kanske närmare 30, säger mam­ma Kati Källman.

Hon gick i Kyrkoby skola i Sibbo där eleverna gick i parallellklasser

i ettan, som slogs ihop i tvåan. Att sonen börjar i en klass till­

sammans med elever i tvåan ser föräldrarna bara som en fördel.

– Jag tror att han mår bra av att ha de äldre som modell, säger Ka­ti Källman.

Inför sonens skolstart är det inte bekymrade för hur han ska klara skolarbetet. Han har redan börjat läsa böcker och matematik tycker han är roligt.

– Han håller på och övar och skriver nu, säger Roger Källman.

– Viljam har längtat till skolan sedan han var tre år, säger Kati Källman.

många lärareInnan de fick barn var Kati Käll­man inte säker på att hon skulle sätta sina barn i Vasa övningssko­lan, men nu ser hon annorlunda på skolan.

– Nu var det på något sätt själv­klart. Jag har en god bild av män­niskor som gått i Övis. Och jag tror att de är bra på att ta hand om barn som kan läsa från förut, sä­ger hon.

Det enda som egentligen oroar lite är att eleverna kan ha många olika typer av lärare som övar sig på att undervisa.

– Jag vet inte om det härdar el­ler stressar eleverna, får ett barn arbetsro? Men jag har inte heller hört att det skulle kännas stres­sigt, utan helt naturligt, säger Ka­ti Källman.

Inför skolstarten funderar fa­miljen också på hur de ska få in nya rutiner, som till exempel läx­läsning.

Socialt ögaDen sociala biten ger också upp­hov till tankar eftersom barnen i

”Var jag så där liten?”inTeRVju ■

”Han är nog ivrig att börja och jag tror att vi båda har gett en positiv bild av skolan.”

Viljam Källman fyller sju år i oktober och ska börja sitt första skolår i Övningskolan i Vasa. Han tycker det ska bli roligt att få nya kompisar.

Viljam känner en av dem som börjar i hans klass sedan tidigare – det råkar vara en av hans älds­ta vänner. Han känner också en elev som går i tvåan som kommer att vara i samma klassrum, efter­som han börjar i en sammansatt klass. Att han redan känner två blivande klasskamrater tycker han känns bra.

Då han gick i förskolan fick Vil­jam åka taxi och så blir det också när han börjar skolan.

– Det har varit skönt att åka taxi, tycker han.

Att få vara ifred med sina tankar är något han uppskattar. Hemma har han fullt upp med att lyssna på sina två yngre bröder.

I våras besökte han sin nya sko­la och tycker att skolans matsal är fin och lärarrummet likaså. Gym­nastiksalen är stor.

– Och så har jag sett många klassrum.

Exakt vilket av dem som blir hans vet han inte ännu.

Hur går det om ni måste sitta stilla väldigt mycket?

– Hm … bra eller dåligt, säger han och ser fundersam ut.

Men han tror ändå att det kom­mer att gå bra.

Förutom att matsalen är större i skolan jämfört med i förskolan tror han nog att det också finns andra skillnader.

– Jag tror man har mera läxor i skolan än i förskolan.

Att läsa tycker han är roligt och han har redan börjat läsa böcker. Också matematik är roligt. I för­skolan har de någon gång haft hemuppgifter i matematik men inte några svåra läxor.

– Hur enkla som helst, säger han.

Inför skolstarten har han ärvt ett skrivbord men var det ska stå har familjen inte bestämt ännu. Han delar rum med sina bröder

men tror nog att han ska få göra sina läxor ifred.

– Bara jag är någonstans där de inte stör.

Vad tror du dina bröder tyck-er nu när du ska börja skolan?

– Jag tror de kommer att bli avundsjuka, säger han med ett le­ende.

Ser du fram emot att börja skolan?

– Ja, det ska bli roligt. Jag har väntat länge!

VIVIaN erLaNdS

”Det ska bli roligt att börja skolan”

Viljam Källman har sett fram emot att få börja skolan länge, säger han. Mest ser han fram emot att träffa sina nya klasskamrater. ■ ViViAn eRlAnDS

”Jag tror man har mera läxor i skolan än i förskolan.”

BöRjAR SkolAn ■

Namn: Viljam källman.

Ålder: Fyller 7 i oktober.

Familj: mamma kati, Pappa Roger, bröderna Vilmer, 2, och Valter, 5.

Bor: i Vasa.

Skola: Vasa övningsskola.

Viljams förskolegrupp inte börjar i hans klass. Han känner bara en i klassen sedan tidigare.

– Jag oroar mig över att det kan vara ett sammansvetsat gäng som det är svårt att komma in i, säger Kati Källman.

Hon hoppas också att klass­kamraterna inte är för fokuserade på att pojkar måste vara alldeles ”pojkiga” och flickor ”flickiga”.

– Jag har lite svårt för om det blir väldigt genusinriktat, säger hon.

Men hon tror ändå att den biten också löser sig.

– Viljam har bra socialt öga, sä­ger hon.

Båda föräldrarna har tyckt om att gå i skolan och tror att detta också påverkat sonen.

– Han är nog ivrig att börja och jag tror att vi båda har gett en po­sitiv bild av skolan, säger de.

VIVIaN erLaNdS

5Hem & skola

6 Hem & skola

Det är en stor dag – den första skoldagen. Hela sommaren har man byggt upp förvänt-ningar och bilder i huvudet på hur det skall bli, men ändå är det svårt att föreställa sig hur det skall bli.

– Jag tänkte hela sommaren på att jag ska börja skolan och var nog ganska nervös före, säger Sa-

ga Pöysti, som började ettan i Se­minarieskolan i Ekenäs förra hös­ten.

Trots att hon redan gått ett år i skola, minns hon bra den första skoldagen.

– Jag visste inte vad man skul­le göra och vad som skulle hän­da och den första dagen hade jag jätteont i magen. Jag var bara att hjälp!

Men det gick bra och Saga gillar att gå i skola.

– På vintern blev det lätt när man visste allt! Jag kan sy, räkna, skriva och läsa. Det är inte så him­la svårt.

Hon har ett råd till den som än­nu inte är så bra på matte.

– Räkna på fingrarna i stället för i huvudet!

Också hennes bänkkamrat Li-

nus Holmberg gillar att gå i sko­la, även om det ibland är lite trå­kigt att vara tvungen att sitta stil­la på lektionerna.

– Jag tycker bäst om slöjd och det är roligt att spela fotboll på rasterna. Vi spelar också när det är snö.

Han är också nöjd med sin lära­re Michaela.

– Hon kan förklara bra.

Inför skolstarten var han också lite nervös.

– Jag tänkte att vi skulle ha jätte­svår matematik. Men jag har lärt mig både addition och subtrak­tion.

Efter att ha funderat lite säger han till dem som nu börjar sko­lan:

– Det är inte så farligt som man tror.

”Jag var bara att hjälp”Jag var nog nervös när jag inte visste vad som skulle hända, säger Saga Pöysti om sin första skoldag. ■

RePoRTAge ■

7Hem & skola

”På vintern blev det lätt när man visste allt! Jag kan sy, räkna, skriva och läsa. Det är inte så himla svårt.”

Jonathan Lindroos är glad över att första skolåret är undanstökat. ■

”Förbättra välfärd och samarbete i skolorna”

Enligt en utredning av Ut­ ■bildningsstyrelsen och In­stitutet för hälsa och välfärd (THL) har tillgången på elev­vårdstjänster förbättrats en aning, men det förekommer fortfarande stora skillnader i hälsa och välfärd mellan sko­lor och kommuner, bland an­nat när det gäller hälsounder­sökningar, skollokaler och samarbetet mellan hem och skola. Resultaten visar att sko­lorna måste utveckla främjan­det av hälsa och välfärd.

För att öka den sociala ge­menskapen i skolorna, bor­de elever och vårdnadshavare i ännu högre grad delta i sko­lans verksamhet och besluts­fattande. Av skolorna hade 67 procent en aktiv föräldraför­ening. Sammanlagt 30 pro­cent av skolorna uppgav att de har en direktion som sam­manträder regelbundet, där en av medlemmarna är vård­nadshavare.

I lite mer än en tredjedel av skolorna hade vårdnadsha­varna, och i cirka en fjärdedel av skolorna hade eleverna va­rit med och gjort upp skolans årsplan. I 66 procent av sko­lorna hade vårdnadshavarna, och i 55 procent hade eleverna varit med och utvärderat sko­lans verksamhet. I cirka var femte skola hade föräldrarna, och i cirka varannan skola ha­de eleverna varit med och pla­nerat, genomfört och utvärde­rat skolmåltiden.

Självuppfattning lär vi oss

”Du är vacker, du är vacker, ■du är vacker!” Om tillräckligt många säger så till en männis­ka så kommer hon att bete sig som en vacker människa; bli rakare, stoltare över sig själv.

Om man säger: Du är ful, du är ful, du är ful, kryper hon ihop och blir mindre tills hon verkligen är ful. ”Du har fel! Du är dum!” skapar en män­niska som har fel och är dum.

Kärlek är något man lär sig, liksom rädsla, fördomar, hat, omsorg, ansvar, engagemang, respekt, vänlighet och mjuk­het. Allt detta lär vi oss i ett samhälle, i ett hem och i en relation.

”Vår självuppfattning är nå­got vi i huvudsak lärt oss av vår familj. Det är därför famil­jen har ett så väldigt ansvar”, skriver Leo Buscaglia.

Alexander Johansson hade li­te fjärilar i magen den första skol­dagen.

– Jag kände inte så många i min klass och kunde inte alla bokstä­ver. Men det här året har jag lärt mig läsa.

Wilma Kunttu kunde för sin del läsa när hon började.

– Jag kunde också räkna gans­ka bra. Under året har jag lärt mig skriva med små bokstäver.

Hon minns att de den första skoldagen gjorde färggranna namnlappar och fickor som man har saker i. Det är ganska roligt med skolan, tycker hon.

Simon Nyman har bestämda åsikter.

– Jag tycker inte om att man måste stiga upp så tidigt. Jag skul­le vilja sova till klockan ett.

Bäst tycker han om gymnastik.– Matte går också an, men att lä­

sa är inte roligt. Bäst tycker jag om fredagarna. Då har vi högläsning. Läraren läser och vi får rita vad vi vill. Jag tycker om hjältar och Star Wars och ninjor.

Nathalie Martin minns att det kittlade i magen dagen hon börja­de skolan.

– För jag var så spänd. Men nu tycker jag om att gå i skola, fast jag skulle vilja kunna läsa lite snab­bare.

TUa raNNINeN, TexTKJeLL SVeNSberG, FoTo Simon Nyman skulle vilja sova längre på morgnarna. ■

i koRTHeT ■

8 Hem & skola

ra läxorna. Först när de är klara är det dags för kompisar och hobby­er.

För den nyblivna ettan är mor­gonmålet en viktig måltid så att han eller hon skall orka koncen­trera sig fram till lunch.

– Det är också viktigt att föräld­rarna pratar i positiva ordalag om skolmaten så att barnet äter den och orkar med både skolan och eventuellt delta i eftermiddags­verksamheten.

Skolstarten innebär att det ställs fler krav på barnet. Det skall klara av att komma i tid till lektio­ner, sitta still och ta hem de rätta böckerna för läxläsning.

– Ord räcker inte. Som förälder skall man vara med och kolla att alla böcker är med och på så sätt hjälpa barnet att arbeta in ruti­nen.

Våga sätta gränserIbland vågar föräldrar inte sätta upp gränser för barnen.

– Många är för försiktiga och vågar inte ta sig an föräldrarol­len. Det kan leda till att barnet

Skolstarten innebär stora för-ändringar i familjens dagliga rutiner och det lönar sig att förbereda sig ordentligt.

Att börja skolan är spännande både för den blivande skolelev­en och för hela familjen. Ruti­ner ändras och för att skolstarten skall gå så bra som möjligt måste alla hjälpa till.

– Det finns mycket föräldrarna har att tänka på inför skolstarten. Fasta rutiner i hemmet gör varda­gen lättare när skolan börjar. Bar­net vet till exempel att det måste vakna på morgonen för att skolan börjar, man måste klä på sig utan att bråka och äta morgonmål, sä­ger Anne Grannas, som är skol­hälsovårdare i Kyrkoby skola i Sibbo.

Nya kravFöräldrar kan också skapa en god grund för läxläsningsvanor he­la skollivet ut genom att reserve­ra en viss tid för läxläsning varje dag efter skolan.

– Det är bra att börja med att gö­

Goda rutiner ger en bra start

Skolhälso- ■vårdaren anne Grannas poängte-rar hur viktigt det är att för-äldrarna pra-tar om skolan och skolgång-en på ett posi-tivt sätt.

inTeRVju ■

”Som förälder skall man vara med och kolla att alla böcker är med och på så sätt hjälpa bar-net att arbeta in rutinen.”

TiPS FöR SkolSTARTen ■

Det perfekta morgonmålet består av gröt, mys-li, mjölkprodukter och frukt, men alla orkar inte äta så mycket på morgonen. men en smörgås vore bra och att ersätta juicen med mjölk vore också bra. Fruktjui-cerna lyfter blodsockret raskt, men får det sedan att snabbt dala.

Se till att det finns vettiga alternativ till mellanmål i kylskåpet så att inte hela ansvaret vilar på sjuåringen. Frukt, grönsaker och smörgås med mjölk eller kakao till är mycket bättre än glass eller godis.

Om barnet skall på fotbollsträning eller musiklektion efter skolan är det vettigt att packa med ett smörgås-paket. Det är bättre än att ge pengar, för då går barnen direkt till kiosken och köper godis.

Gemensam middag har också en social betydelse. man kollar hur barnet mår, man diskuterar vad som har hänt i skolan och har en gemensam stund tillsam-mans. Det är tråkigt att äta ensam och barnen hoppar lätt över maten om ingen håller dem sällskap.

till dagsrutinen hör också ett kvällsmål. Det skall helst vara något lätt, ibland räcker det med en frukt. Huvudsaken är att barnet får i sig mat jämt under he-la dagen.

För klass 1 b i Kyrkoby skola i Nickby är det ingen tvekan om saken. det är roligt att gå i skola. ■

blir okoncentrerat och vilset, sä­ger Grannas.

Hon påminner också om vik­ten av att den nya skoleleven so­ver tillräckligt. För en sjuåring innebär det omkring tio timmar per natt.

Och mellanmålen skall vara hälsosamma. Både godis och läsk till vardags hamnar på svarta lis­tan.

MarIT bJörKbacKa , TexT ocH FoTo

9Hem & skola

Barn har rätt till friska tänder men det kräver att föräld-rarna satsar på barnens atti-tydfostran och kommer ihåg att vara ett gott exempel för barnet.

Bland vuxna är begrepp som ”flu­ortant” och regelbundna fluor­sköljningar och granskning av tandborstningen bekanta be­grepp från skoltiden. Detsam­ma kan man inte säga om dagens skolelever.

Ett stort problem är att tandhy­gienen har polariserats. Det finns familjer där barnens tänder är välskötta och hålfria, medan det samtidigt finns barn vars tänder är i verkligt dåligt skick. De har blivit allt vanligare med åren.

Sparade bort preventiv vårdGrunden för en god tandhygien läggs i hemmet. Föräldrar kan va­ra goda förebilder för sina barn. Med hälsosamma matvanor och genom att borsta tänderna både morgon och kväll skapas en god grund för fina tänder.

Förutom attitydfostran och go­da vanor måste barnet få hjälp med tandborstningen tills det är i tioårsåldern, då motoriken funge­rar tillräckligt bra. Efter det be­

hövs ännu både uppmuntran och regelbundna påminnelser av för­äldrarna. Särskilt ordentlig borstning är viktig då barnet får nya tänder ef­tersom de inte är färdigutveckla­de då de kommer fram.

Man bör också tänka på vad eleverna under skoldagen får som mellanmål. Till exempel yoghurt är ett nyttigt mellanmål – så länge det inte är den sockrade varian­ten. I en yoghurtburk finns mot­svarande sex bitar socker.

energidrycker en tandbovEn stor fiende för tänderna är ener gidrycker. Om de dricks längs med dagen kan de orsaka svåra erosionsskador på tänder­na. Bara några månaders regel­bunden användning kan förstöra

Hjälp ditt barn till friska tänder

Tandtrollen Karius och bactus, alias skådespelarna Jonna Nyman och Tove Qvickström, reser runt i skolorna för att gotta sig i elevernas dåliga ■tänder.

RePoRTAge ■

”I en stor kara-mellpåse finns en sockermängd som motsvarar cirka 90 sockerbitar.”

FRiSkA TänDeR ■

Drick vatten i stället för saft.

Borsta tänderna morgon och kväll.

Undvik söta mellanmål.

Ät söta och sura produkter i sam-band med måltiden, då salivpro-duktionen annars också ökar.

Goda kostvanor i hemmet hjälper barnen att göra bra val i framtiden.

Sajten www.muntur.fi riktar sig till skolbarn.

Kom ihåg att prenumerera på Eos!

Prenumerationsfolder utdelas i skolan.

www.eoswebben.�

Varje höst brukar man välja ett par klassföräldrar i varje klass som har en viktig funktion. De blir den sammanbindande länken mellan skolan och de öv-riga föräldrarna.

Förbundet Hem och Skola har satsat mycket på att utbilda nya föräldrar i klassföräldra­skapets ädla konst. Det finns en hel del skriftligt material som hjälper klassföräldrarna att hitta sin position i det nya sammanhanget.

Det är de lokala föreningar­na som skall se till att det finns klassföräldrar i skolan. Hur de sköter sin uppgift varierar väl­digt mycket från skola till sko­la. Helst skall någon styrelse­medlem i skolans föräldraför­ening gå in i de olika klasserna i samband med det förs ta ge­mensamma klassmötet och be­rätta om Hem­ och Skolaverk­samheten och varför det är så viktigt med aktiva föräldrar.

Under mötet väljer föräld­rarna sedan vem som skall re­presentera dem – det är inte lä­rarens sak att göra det.

Dela på ansvaretVanligen väljs en ”mamma ” och en ”pappa”, men det är fritt fram att välja flera stycken som kan dela på ansvaret. De som väljs skall inte behöva dra hela lasset, utan kan delegera upp­gifter åt andra. Alla kan hjälpa till med något.

– Fundera ut i förväg om du kan tänka dig att bli klassföräl­der. Det lönar sig att satsa ett eller några år på den här verk­samheten. Man får bättre insikt i vad skolan som helhet hand­lar om, får naturliga kontakter till skolans personal och klas­sens övriga föräldrar. Den som vill vara aktiv kan göra myck­et för eleverna, föräldrarna och trivseln i skolan, säger förbun­dets verksamhetsledare Mica-ela Romantschuk.

Hon har inte hört om någon som skulle ha ångrat att den gått med.

Föräldrarna kan också ord­na gemensamma aktiviteter i klassen. Man kan ha en sport­dag, fest med ett tema, eller en biokväll.

– Allt behöver inte handla om att samla in pengar åt sko­lan. Lika viktigt är att skapa en god gemenskap i klassen, sä­ger Micaela Romantschuk.

Läs mera om klassföräldra­skap på www.hemochskola.fi

TUa raNNINeN

Vill du bli klass-förälder?

en frisk mun.I en stor karamellpåse finns en

sockermängd som motsvarar cir­ka 90 sockerbitar, medan det i 1,5 liter läsk finns 63 sockerbitar.

TUa raNNINeN

10Hem & skola

Mattlidens skola i Esbo pro-vade skolstarten för ettorna förra hösten utan färdig klassindelning.

Kollegiet i Mattlidens skola har redan länge funderat på att inle­da skolan utan klassindelning i årskurs 1, säger rektor Laila An-dersson.

– De förskolegrupper som bör­jar har barn som kommer från över 15 olika daghem i Esbo och det är omöjligt att på förhand veta hur barnen fungerar i grupp, och vem som kan vad vid skolstarten.

För barn som inte känner nå­gon för att det kanske bott utom­lands eller på annan ort tidigare kan det också vara svårt att kom­ma in i en alltför sluten grupp, där barnen gått i samma förskola och daghem tillsammans.

– Att till pappers försöka luska sig fram till ett barns personlig­het och färdigheter går inte. Där­för känns det logiskt att satsa me­ra på barnens inlärningsprofiler.

Inlärningsprofilerna kan lärar­

na bekanta sig med först när de lär känna ettorna på hösten. Vem lär sig via intellektet och huvu­det, vem via praktiska göromål och handen och vem via visuella helheter och kanske estetik?

trygghetDet Laila Andersson och de övri­ga lärarna eftersträvar är att bar­nen från första början ska känna en trygghet i hela årskursen, in­te bara i den lilla grupp med en klasslärare som en etta hittills utgjort.

– Nästa år kommer vi att ha tre klasslärare, en speciallärare och en assistent hos ettorna. Det är inte för många vuxna så det ska nog gå bra för barnen att känna sig trygga med fler vuxna än den egna läraren.

– Och alla ettor huserar ju då i samma byggnad som heter Pavil­jongen och klassrummen ligger vägg i vägg. Hela årskursen barn och de vuxna som verkar där blir snabbt bekanta.

Bland föräldrarna fanns det så­

Skolstart utan klassindelningbåde eleverna och klassläraren bettina Söderholm trivs bra utan fasta grupper. ■

RePoRTAge ■

”På kort tid utfor-mades fyra klas-ser, enligt flexibla kriterier som hade med inlärningstyp och kapacitet att göra.”laila Andersson, rektor

dana som tog emot försöket med öppna armar, de tyckte att det är framtidens melodi och fint att in­leda utan fasta, på förhand be­stämda klassgrupper. Bra att man utvecklar den finlandssvens­ka skolan, som ju inte tycks klara sig i konkurrensen med de finska skolorna, tyckte de också.

Och så fanns det en ganska li­ten men högljudd grupp föräld­rar som klagade på att de inte viss te vart de skulle föra barnen, att ettorna tappade än det ena, än det andra i de många olika klass­rummen och att hela försöket var dömt att misslyckas.

Barnen nöjdaMed facit i hand och en gallup bland föräldrarna som visar att det stora flertalet tyckte allt gick utmärkt eller mycket bra, avvi­sar skolans rektor Andersson be­stämt kritiken – till en del.

Barnen verkar trivas med sys­temet.

– Jag leker med olika kompisar. Några går på min klass, andra går

inte, säger Rasmus Sundström, 8, i 1B.

– Pedagogiskt och socialt gick det jättebra, säger Laila Anders­son. I årskurs ett hade vi 80 ele­ver och skolan startade med en in­delning i alfabetisk ordning. Efter det omgrupperades eleverna någ­ra gånger. På kort tid utformades fyra klasser, enligt flexibla krite­rier som hade med inlärningstyp och kapacitet att göra.

Andersson, känd som en erfa­ren och modern rektor, medger att skolan kunde ha varit tydligare i informationen till föräldrarna.

– För att känna att det hela löper vill föräldrarna veta till vilket rum barnet ska föras och vem som ska meddelas om det är sjukt. De vill hitta barnens vantar och mössor utan att behöva leta i hela huset.

Skolan har tagit lärdom av sina misstag och ska sköta den biten bättre nästa höst.

– Information om skolstarten gavs alla föräldrar på föräldra­mötet i maj.

NINa WINQUIST

11Hem & skola

Läsningen är en av den första stora sakerna vid skolstarten. Därför är det är viktigt att läsövningarna är roliga och känns positiva för barnet.

Barn är på väldigt olika nivåer i läsning då de börjar skolan. För att de nya ettorna skall få en me­ra jämlik skolstart och lära sig lä­sa på egna villkor har man i Kvarn­backens skola i Borgå delat upp et­torna i olika läsgrupper.

Grupperna samlas endast då man tränar läsningen, annars går eleverna i de egna klasserna.

– Vi börjar med att speciallä­raren träffar alla elever enskilt. Hon pratar med dem och kartläg­ger samtidigt hur långt de kom­mit, säger klassläraren Jessica Gillberg.

På det här sättet får elever­na möjlighet att gå vidare på sin egen nivå. Det hjälper både dem som ännu inte kan läsa och dem som redan läser böcker. De får i den egna gruppen tid att fördju­pa sig i olika berättelser och fan­tisera vidare.

Behöver inte kunna läsa– Man behöver absolut inte kun­na läsa när man börjar skolan. Al­la barn lär sig läsa när de är mogna för det. Det lönar sig inte att stres­sa, säger Jessica Gillberg.

Hon beskriver läskunnan­det som en kod skolbarnet skall knäcka.

– Det är otroligt hur glada barn kan bli över att få ett ord stavat rätt. I läsgrupperna kan de gläd­jas över det och slippa kommen­tarer av längre hunna som kanske

glömt glädjen.För att lära sig att läsa använ­

der man sig bland annat av bok­stavslekar.

– Jag fick härlig feedback av en pojke som berättade att han tyck­te att det var så roligt med dem att har leker bokstavslekar ock­så hemma.

Gillberg vill påminna föräldrar att fortsätta läsa högt för barnen också när de har lärt sig att läsa.

– Barnen behöver den här tiden tillsammans med sin mamma el­ler pappa. Det blir en mysig stund där föräldern fungerar som före­bild åt barnet samtidigt som man utbyter tankar och funderingar.

MarIT bJörKbacKa

Läsgrupper gör starten jämlikare

I klass 1 c i Kvarnbackens skola skriver eleverna en vårdikt. Melissa ■Lönnström får hjälp av klassläraren Jessica Gillberg. mARiT BjöRkBACkA

RePoRTAge ■

”Alla barn lär sig läsa när de är mogna för det. Det lönar sig inte att stressa.”

Elevvården bör bli bättre

Utbudet av morgon­ och efter­ ■middagsverksamhet har ökat be­tydligt under de senaste åren. Under de tre senaste åren har an­talet ledda timmar som kommu­nerna erbjuder ökat med närapå 40 procent. År 2011 deltog över hälften av eleverna i första klas­sen i morgon­ och eftermiddags­verksamhet vid sidan av skolar­betet.

Närapå alla kommuner i Fin­land ordnade morgon­ och efter­middagsverksamhet i fjol.

Uppgifterna ingår i Utbild­ningsstyrelsens statistiska publi­kation Årsbok för utbildnings­statistik 2011.

Elevvårdsresurserna i den grundläggande utbildning­en kan bli bättre. Enligt en en­kät som Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och väl­färd gjorde hösten 2011 finns det avsevärda regionala skillnader i

tillgången till elevvårdstjänster och antalet läkare på heltid upp­fyller inte i ett enda landskap den rekommenderade nivån. Även tillgången till skolpsykologtjäns­ter förefaller ställvis svag. I frå­ga om skolhälsovårdartjäns­ter kommer skolorna nära kva­litetsrekommendationens mål­nivå. Elevvårdssituationen i de svenskspråkiga skolorna är lite bättre än i de finskspråkiga.

Premiär 8.9.2012 på Diana-scenen

i Helsingfors!

Föreställningar vardagar kl 10 och lördagar kl. 14 och 16. Speltid 60 min. En familjepjäs för alla 3 år fyllda!

Bokningar: tel. 09-86208200 samt Lippupiste.

Paddington!

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt för dig som har ett barn i behov av stöd.

För närmare information se www.speres.fi

i koRTHeT ■

Var en trovärdig förebild i trafiken

–Var en bra och trovärdig före­ ■bild, uppdatera dina kunskaper om trafikregler och lägg inte allt­för stort ansvar på barnen. Barn är barn, och även om de kan ver­ka kapabla att ta ansvar i trafi­ken kan de helt plötsligt förvand­las till Stålmannen eller glömma allt omkring sig för en rolig vat­tenpöl.

Det är Janne Smeds råd till föräldrarnavars barn nu börjar skolan. Han jobbar som trafikin­struktör vid Nykterhetsförbun­det Hälsa & Trafik.

– Att gå igenom skolvägen till­sammans med barnet före skol­start borde alla göra, säger han.

Då ska man se på vägen med barnets ögon, och uppmärksam­ma eventuella faromoment.

Han betonar att man alltid måste tänka på att barn uppfat­

tar trafiken annorlunda än en vuxen. Även om man går skolvä­gen tillsammans kan den upple­vas på ett annat sätt när barnet går ensamt.

– Barns synfält är betydligt smalare än hos en vuxen, de har svårt att höra varifrån ljud kom­mer, de kan inte bedöma hastig­het och avstånd och framför allt är de spontana och impulsiva.

Det stora ansvaret i trafiken ligger på de vuxna.

12 Hem & skola

I dagens skola satsar man på att möta barnet och dess behov genom att erbjuda ett tidigt stöd om det behövs.

Barn växer och utvecklas i olika takt. Ibland behövs det stöd i sko­lan för att eleven skall klara av skolundervisningen. Lagen om grundläggande utbildning, som trädde i kraft för ett år sedan, innebär att eleven skall ha möj­lighet att få rätt stöd i rätt tid, om det finns behov för det.

– Föräldrarna hjälper och stöd­jer gärna sina barn. Den nya lagen medför också att vårdnadshavar­na mera aktivt skall vara med och planera stödformerna.

Det säger Pia Vataja, som är klass­ och speciallärare i Tam­merfors samt Kelpo­koordinator. Hon har varit med i utvecklings­arbetet om intensifierat och sär­skilt stöd i skolorna. Genom ut­vecklingsarbetet har man infört en trestegsmodell för stödformer­na i skolorna.

– Tanken är att i ett tidigt ske­de kunna erbjuda stöd åt elever­na, säger hon och uppmanar för­äldrar att genast kontakta skolan

Ny modell ger rätt stöd i rätt tidNär det verkar som om det skulle behövas särskilt stöd åt barnet så lönar det sig att kontakta läraren eller kuratorn så snabbt som möjligt. ■ mARiT BjöRkBACkA

RePoRTAge ■

STöD i TiD ■

I dag får cir-ka 8,5 procent av skol eleverna särskilda stöd i samband med skolgången.

I Svenskfin-land är det van-ligt att elever med särskilda behov går i van-liga klasser på grund av att det svenskspråkiga elevunderlaget är mindre än det finsksprå-kiga.

rätt till stöd. Speciallärare Pia Vataja har varit ■med om att utarbeta trestegsmodellen som snabbt skall ge barn stöd på rätt nivå. PRiVAT FoTo

om de misstänker att barnet har problem.

Stödet kan ges på tre olika nivå­er. Den första nivån består av all­mänt stöd. Det ges som differen­tiering av undervisningen eller som stödundervisning vid sidan av den övriga undervisningen.

Intensifierat stödOm det allmänna stödet inte räck­er kan eleven få intensifierat stöd. I det här skedet brukar flera olika stödformer sättas in. Förutom de stödformer som används vid all­mänt stöd kan ele ven få special­undervisning på deltid eller hjälp av ett skolgångsbiträde. För att få intensifierat stöd krävs en pe­dagogisk bedömning och ett be­slut från elevvårdsgruppen. Efter att intensifierat stöd har beviljats gör man upp en plan för ele vens lärande.

Om eleven trots stödet inte når de allmänna målen, gör man upp en pedagogisk utredning och fat­tar ett beslut om särskilt stöd. Be­slutet om det särskilda stödet är ett administrativt beslut och fat­tas i kommunen av exempelvis skoldirektören. När man fått klar­

tecken gör man upp en individuell plan för eleven.

Redan tidigare har elever kun­nat få såväl allmänt som särskilt stöd. Det intensifierade stödet, det vill säga steg två, är nytt. Detsam­ma gäller föräldrarnas möjlighe­ter att vara med och planera vilka insatser som bör göras för att un­derlätta barnets skolgång.

– Alla barn har samma rätt till stöd, men kommunernas sätt att hantera frågan har varierat myck­et.

Pia Vataja hoppas att den nya lagen innebär att elever runtom i Finland får ett mera jämlikt stöd.

MarIT bJörKbacKa

”Den nya lagen medför också att vårdnadshavarna mera aktivt skall vara med och planera stödfor-merna.”