greenpeace action nr 2 - 2012

Så användS dina pengar! baksidan Stöd arktis-kampanjen – Skriv på du med! & sid 13

Ditt stöd gör skillnad. Världen runt. Varje dag.

Indien

hotet mot tigerns sista fristad

sid 2

Sverige

isbjörnar i protest

mot shell sid 14

En tidning till dig som stödjer Greenpeace Hösten 2012

# 5/2012

Indonesien

Småskalig produktion räddar regnskog sid 6

ny forSkning Sätter preSS på politikerna – tack vare ditt Stöd!

sid 8

Världen ryter ifrån om Arktis

mitten

Andra numret av din nya tidning!

Tadoba nationalpark, Maharashtra, Indien

Kolbrytning hotar Indiens

sista tigrar Indiens tigrar är hotade –

igen. Deras fredade zoner i form av tigerreservat och skyddsområden ligger precis där staten vill utvinna kol.

Kolbrytningen skadar skogen och de djur och människor som

är beroende av den för att kunna leva.– Skogen hyser och skyddar så mycket liv. Att

förstöra den är oacceptabelt, särskilt när det finns alternativa energikällor, säger Brikesh Singh, kampanjansvarig för Greenpeace Indien.

Århundraden av skogsskövling gör tigerns livs- och lekrum allt mer beskuret. Tjuvjakt är ett annat hot mot artens överlevnad. I början av 1900-talet fanns 100 000 tigrar i världen varav 40 000 i Indien. I dag finns omkring 3 200 tigrar kvar varav 1 700 finns i Indien.

De senaste decennierna har de indiska besluts- fattarna försökt värna sitt utrotningshotade nationaldjur, den bengaliska tigern, genom att skapa reservat och skyddsområden för tigrarna. Men nu hotas alltså även dessa frizoner av människans jakt på energi.

I Indiens mest tigertäta område (delstaterna Madhya Pradesh, Chhattisgarh, Jharkland och delar av Odisha och Maharashtra där Tadoba nationalpark ligger), planeras för fler kolgruvor. Gruvorna är ett direkt hot mot tigerns livsom-råde eftersom sammanhängande skogsområden där reservaten ligger riskerar att styckas upp och förstöras när kolbolagen drar fram.

Skogsförstörelsen och utvinningen av kol är inte bara ett hot mot tigrarna utan skyndar även på klimatförändringarna. Därför kräver Greenpeace:• Ett moratorium mot att avverka skog för att bryta kol• Nej till kolutvinning för att skydda biolo-gisk mångfald och de invånare som är bero-ende av skogen • En långsiktig energipolitik med fokus på förnyelsebara energikällor. ●

Text Jill klackenberg Foto Harshad barve

Läs mer på www.greenpeace.org/india/global/india/report/how-coal-mining-is-trashing-tigerland.pdf

Tadoba

indien

Kolbrytning hotar Indiens

sista tigrar

Ögonblicket

action • en tidning från Greenpeace • hösten 2012 • 3

Tadoba nationalpark, Maharashtra, Indien

4 • action • en tidning från Greenpeace • hösten 2012

Ryssland

I ryska Arktis pågår i tysthet en av världens värsta oljekatastrofer.

År efter år läcker olja ut från de underjordiska rörledningarna och för- stör allt som kommer i dess väg. 30 miljoner fat olja släpps ut årligen, vilket är sju gånger så mycket som vid oljeka-

tastrofen i Mexiko 2010.I augusti ordnade

Greenpeace en konferens för ursprungsbefolk-ningen i ryska Arktis i syfte att påminna värl-den om förstörelsen.

– Det är värst på våren. Då har vi olja i vattnet, i luften, i maten, överallt. Det stinker av olja, berät- tade en av deltagarna. ●

gilla greenpeace på facebook! Gå in på facebook.com/greenpeace.sverige så får du senaste nytt i ditt flöde.

Senegal

Sedan den senegale-siska regeringen dragit in fisketillstånden för utländska industri- trålare har plundringen av Senegals fiske-vatten minskat.

Raoul Monsembula, havsansvarig på Green-peace kontor i Senegal, kommenterar beslutet:

– Förhoppningsvis inspirerar det här ledare världen över, så att de in- ser att med politisk vilja och mod kan man för-ändra mycket och forma framtiden för sitt folk.

I vårnumret av Action mötte vi Raoul Mon-sembula som i februari i år seglade med Arctic Sunrise i västafrikanska vatten. Aktionen var ett led i Greenpeace globala kampanj för att stoppa plundringen av dessa hav och förmå Europas politiker att ta sitt ansvar.

Utfiskningen, där ut-ländska trålare damm-suger vattnet på fisk, har pågått i årtionden och lokalbefolkningen

har fått allt svårare att försörja sig på sitt fiske.

Stoppet, som infördes i våras, har redan gett resultat: De lokala fis-

karna kommer hem till sina familjer med större fångster än på länge.

Det finns fortfarande utländska industritrålare

i Senegals fiskevatten som går under senegale- sisk flagg, men läget är betydligt bättre tack vare regeringsbeslutet. ●

Seger över jättetrålarnaregeringSbeSlut inger hopp på afrikaS väStkuSt

Olja läcker i glömd katastrof

Nu kan de lokala fiskarna i Kafountine utanför. Casamance i senegal glädja sig åt större fångster..

Oljespill i delrepubliken Komi, västra Ryssland.

clémen

t tardif

staffan ju

lén

nyheter

Kina

För att tillfredsställa Kinas omättliga behov av energi planeras en stor utbyggnad av kolgruvor och kolkraftverk i nordvästra Kina, vilket hotar att förvärra vatten- bristen för människorna i området.

Det varnar Green- peace för i rapporten Thirst of Coal. Vattnet som behövs till kolutvin-ningen varje år motsva-rar en sjättedel av Gula flodens vatten. Såväl

Gula floden som dess bi-floder kommer att torka ut allt oftare. Att avfall från kolutvinningen

dumpas i floden riskerar dessutom att förstöra dricksvattnet för miljon- tals människor. ●

Ledare

Var med nu! Världens ledare misslyckades i Rio – nu är det oss det hänger på.

Huvudtemat för fn:s miljökonfe-rens i Rio i somras var den framtid vi vill ha (The Future We Want). Det skulle ha handlat om att stoppa avskogningen, skydda världs-

haven, ge hela världens befolkning tillgång till en hållbar energiförsörjning och avskaffa svälten.

Men när konferensen var slut stod det klart att ännu en möjlighet till global gemensam handling för en hållbar framtid gått till spillo. Regeringscheferna var inte beredda att se bortom snäva nationella ekonomiska intressen och ta ansvar för att säkra livsmiljön för hela världens befolkning och framtida generationer.

Folkrörelsemötet som hölls samtidigt några kilometer därifrån vibrerade däremot av hopp. Här diskuterades lösningar för hela världen.

En av de saker vi kan och måste göra är att rädda Arktis. Arktis fungerar som hela jordens kylskåp men hotas nu av den globala uppvärm-ningen och oljebolagen som strömmar till.

Den snabbt smältande havsisen har blivit en symbol för hur allvarlig situationen är, hur snabbt det går åt fel håll och hur viktigt det är att agera nu för att stoppa klimatförändringarna. Det misslyckade mötet i Rio blir som en upp-maning till alla människor i världen att agera. Vi är alla med och bestämmer våra barns framtid. Låt oss stå enade och bilda en global folkrörelse för att rädda Arktis!

Du behövs, och det finns massor av saker du kan göra! Hjälp oss att bli ännu fler. Riv ut arket som finns mitt i tidningen och samla namn- underskrifter på jobbet, släktmiddagen, hos grannarna eller någon annanstans.

Vi är alla beroende av Arktis – hjälp oss att skydda Arktis nu!

Mads Flarup Christensengeneralsekreterare, greenpeace norden

Kändisar kämpar för Arktis. Paul McCartney, Penelope Cruz och Robert Redford är några av alla kändisar som anslutit sig till kampanjen Save the Arctic. Paul McCartney skriver i sin blogg: ”Fossila bränslen har kolonialiserat varje litet hörn av jorden, men nån gång får det vara nog. Jag tror att det är dags.”

Brasilien

Hotet mot Brasiliens regnskog är återigen akut sedan landets nya, reviderade skogslag har öppnat för avverkning av enorma områden. President Dilma Rous-

seffs veto mot delar av lagen räcker inte särskilt långt i verkligheten, har det visat sig.

Brasilien har under flera år varit ett före-döme när det gäller att bromsa avskogningen

av Amazonas. Men nu tycks presidenten ha böjt sig för den mäktiga skogs- och lantbruks- lobby som ser skogslagen som ett hinder för fortsatt ekonomisk utveck-ling. ●

Regnskogen åter akut hotad

Kolsatsning orsakar vattenbrist

mj kim

/ mpl co

mm

un

ication

slu

gu

ang

joh

ann

a han

no

En dongming-bo pumpar vatten ur byns enda fungeran- de brunn. de övriga har sinat på grund av kolutvinning.

ge bort tidningen till någon när du läst den så att fler får veta att de kan göra något för miljön genom att stödja Greenpeace.

skydda arktis! stötta vår kampanj – gå in på www.savethearctic.org


Hållbar metod skyddar regnskog

Skonsam odling

inte infriats. Ursprungsbefolkning-en har sett sin mark dräneras på försörjningsmöjligheter eftersom deras traditionella jakt och jord-bruksmetoder inte längre går att använda när regnskogen skövlats.

Skövlingen i sig driver på klimat- förändringen. Dels genom att koldioxid frigörs i atmosfären när skogen huggs eller bränns ner, dels genom att den skog som absorberar växt-husutsläppen minskar i snabb takt.

Indonesien som är en av världens största palmoljeproducenter är samtidigt ett av de länder i världen som släpper ut mest koldioxid. När regnskogen och den för området specifika torvmarken försvinner drabbas även de känsliga och artrika

småskaligt. I byn Dosan i Indonesien produceras numera palmolja på ett hållbart, småskaligt och ett för den känsliga miljön skonsamt sätt. Den regnskog som finns kvar skyddas för framtiden.

Det är verkligen im-ponerande vad byn lyckats åstadkomma på bara ett par år. Man skulle bara önska att många fler byar

fick sin mark tillbaka, säger Erika Bjureby, ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace i Norge.

Att rädda världens krympande regnskogar – omkring 13 miljoner hektar huggs ner varje år – är vad som står högst på Erika Bjurebys agenda.

Dosan är en av många byar vars skog tagits ifrån dem, avverkats och ersatts av storskalig palmoljeodling och plantager för andra snabbväx-ande grödor. Löften om att de ska få marken tillbaka har i många fall

i dag används inga bekämp-ningsmedel och man hug-ger inte ner mer regnskog.

ekosystemen. Djur och växter hotas av utrotning.

– Sumatratigern och orangutang-en är typiska exempel på arter vars livsområde har förstörts i rasande fart, säger Erika Bjureby.

I nästa steg drabbas även lokalbe-folkningen som ofta är helt beroen-de av skogarna och inte längre kan försörja sig genom sitt traditionella jordbruk, jakt och fiske.

I våras besökte Erika Bjureby den numera välmående byn Dosan med sina 260 hushåll, och kunde med egna ögon se den positiva utveck-lingen sedan byn tagit över och själva driver palmoljeplantagen.

– I dag används inga bekämpnings- medel och man hugger inte ner mer regnskog för att utöka odlingarna. Men det finns skrämmande lite regnskog kvar, säger Erika Bjureby.

Inkomsterna från palmodlingen har gjort det möjligt för fler barn att gå i skolan och fler har råd med mediciner. Men spåren av såväl skövlingen som den storskaliga, in-dustriella produktionen är tydliga. I dag återstår endast 400 hektar regnskog, som en liten grön plätt i ett oändligt hav av monokultur och industriella plantager. ●

Fokus

När torvmarken förstörs läcker koldioxiden

●1 i naturen: torv ackumuleras under tusentals år. den

binder kol från skogen och ett stort vattenfyllt valv på mellan 5 och 50 km i diameter skapas. Grundvattennivån ligger nära ytan.

●2 Uttorkning: när skogen huggs ner och marken

torkas ut sjunker grundvattnet och marken kan inte längre binda kol. när torven utsätts för luft faller den sönder.

●3 fortsatt uttorkning: när torven torkar och bryts ner

frigörs koldioxid och orsakar att marknivån sjunker. Risken för un-derjordiska bränder är mycket hög när torvmarkerna torkat ut.

●4 sista stadiet: Om ingen ting görs för att bevara torven

och begränsa skadorna kommer all koldioxid läcka ut i atmosfären och landnivån sjunka på ett par decennier.

Text Jill klackenberg Foto John novis Grafik daniel Gineman

5–50 km

1–10 m

CO2CO2 CO2CO2

1 Människor harlevt i Dosan ihundratals år. 2 Byn var från början bara till-

gänglig per båt och bybornahar varit helt beroende av skogenoch livnärt sig på råvaror somgummi och frukt.

På 1980-talet ”öppnade”regeringen området förskogsavverkning ochrisodlingar.

När infrastrukturen byggdesut kom företag och förstörderegnskogen och dräneradetorvmarkerna runt byn för att driva storskaliga odlingar.

Ett rikt djurliv försvann i taktmed att skogen höggs ochbrändes ner. I slutet av1990-talet sågs den sistatigern i området.

Risodlandet misslyckades och deuppodlade markerna övergavs.Förorenade �oder gav mindre�sk. Många i byn levdei fattigdom.

Industriella planteringar skapademonokulturer, utplånade denbiologiska mångfalden ochförorenade �oderna.

År 2000 införde denlokala regeringen ett systemför att skapa småskaligapalmoljeodlingar på denförstörda marken.

Under 2008 tar byn över och driverpalmoljeodlingarna. Med stöd av denlokala organisationen Elang får bybornaträning i att vattna och att driva jordbru-ket på ett ekologiskt sätt som samtidigt ökar avkastningen. Byn värnar sina marker och skyddar sin regnskog.

3

5

6

7

4

8

9

Skonsam odling

Så försvarar byborna sin skog

Historien om byn Dosan

draksjön. Byborna i dosan skyddar sin kristallklara sjö som anses helig. den omgärdas av regnskog.

skörd. Två gånger i månaden skördas frukterna från palm- oljepalmen. de körs vidare för bearbetning.

rensning. Rita är 19 år och arbetar med byns palmoljeodling. Hon tjänar ungefär 60 kronor om dagen.

bygge. En bybo i dosan samlar torv till en fördämning som ska byggas i byn.

Detta gör Greenpeace

Kämpar mot skövling – och för småskaligt brukGreenpeace kämpar för:● stopp för skövlingen av regnskog. ● stopp för att regnskog och torv-marker bränns upp och omvandlas till plantage.● att försöka restaurera känsliga torvmarker, som redan skövlats.● att fler byar i indonesien får driva småskalig verksamhet, som dosan.● att stötta byar och lokalbefolk-ning att skydda sina marker och använda hållbara metoder för att bedriva småskaligt, ekologiskt jordbruk.



Ny kunskap räddar liv i Arktisforskningsresa. Sommaren 2012. Fartygen Esperanza och Arctic Sunrise seglar mot jordens sista orörda vildmark. Uppdraget är att för- se forskare med mer kunskap – en kunskap som är avgörande i kampen för att skydda liv och miljö i Arktis.

En isbjörnshona med sina två ungar. deras livsutrymme krymper när isen smälter bort.

Forskning i ArktisRapport

sand

ra walser


Ny kunskap räddar liv i Arktis


Under fyra sommar-veckor åkte Arctic Sunrise mellan Sval-bard och Grönland. Ombord fanns bland andra Frida Bengts-

son. Till vardags är hon ansvarig för havs- och arktisfrågor på Green-peace kontor i Oslo.

– Forskarna var otroligt tack-samma mot våra givare för den här möjligheten att undersöka miljön på plats, säger hon.

Med hjälp av laserteknik och dykrobotar kunde forskarna studera isen både över och under havsytan. Målet är att kunna göra så exakta

modeller som möjligt av hur det ser ut, dels för att kunna förutsäga utvecklingen, dels för att se vad man kan göra åt det.

– De studier som gjorts bidrar till helt ny kunskap om klimatför-ändringarnas påverkan på isen. Forskningen är viktig eftersom den ligger till grund för politiska beslut. Ju mer vi förstår av vad som händer i Arktis desto större chans har vi att göra något åt det.

Frida Bengtsson, som varit på tre expeditoner i Arktis tidigare, slogs av forskarnas allvarliga ton när de såg hur fort isen smälter.

– Det är rekordlite is kvar och läget

är mycket mer akut än vad man kanske tror, säger hon och berättar att de med egna ögon kunde se hur glaciärer som finns markerade på kartor från 1990-talet nu nästan är helt borta.

Greenpeace andra fartyg, Espe-ranza, seglade också med aktivis-ter och forskare från olika länder ombord. Syftet var dels att doku-mentera Arktis djurliv, bland annat i undervattenskanjonerna i Berings hav, dels att följa Shells oljeborrning i Tjukterhavet norr om Alaska. Nu när oljebolagen står på kö för att börja borra och en del redan har bör-jat blir det allt viktigare att sprida

Jordens kylskåp håller inte längre kylan

forskarna var otroligt tack-samma mot våra givare för möjligheten att under-söka miljön på plats.

sara Ayech från Greenpeace (till vänster) hjälper forskaren Julienne stroeve från det amerikanska isforskningscentret nsidc att undersöka isens struktur.

Forskningen ligger till grund förpolitiska beslut. Ju mer vi förstår avvad som händer i Arktis, desto störrechans har vi att göra något åt det.

Forskningen ligger till grund förpolitiska beslut. Ju mer vi förstår av vad som händer i Arktis, desto störrechans har vi att göra något åt det.



Genom 3d-scanning får experter och ingenjörer mer kunskap

om den arktiska miljön.

kunskap om denna hotade miljö. Mitt i Shells borrningsområde hittade man kallvattenskoraller, så kallade sea rasperries.

– Shell säger att fyndet av koraller inte är något nytt. Men ansåg inte att de behövde ta upp dem i sin miljökonsekvensbeskrivning, berät-tar Sune Scheller, pressansvarig på Greenpeace i Danmark och en av dem som var med ombord. Han be-skriver Arktis som en otroligt vacker och avlägsen plats.

– Arktis ligger så långt från allting och skulle en oljeolycka hända finns ingen hjälp att tillgå – det är väldigt skrämmande.

Sune Scheller besökte även Point Hope i nordligaste Alaska. Invånar- na där har i alla tider försörjt sig på fiske och jakt i området och är bero-ende av det för sin överlevnad.

– De kallar havet för sin trädgård, eftersom de inte kan odla på land. De är mycket oroade över oljeborr-ningarna och befinner sig ett svårt dilemma: Å ena sidan hoppas de att oljeindustrin kanske kan ge lite jobb och pengar, å andra sidan lever de i skuggan av en katastrof som kan förstöra deras och djurens liv i Arktis för gott. ●

Jordens kylskåp håller inte längre kylan sara Ayech från Greenpeace (till vänster) hjälper forskaren Julienne stroeve från det amerikanska isforskningscentret nsidc att undersöka isens struktur.

sune scheller var med och hittade koraller i shells borrningsområde.

Till Wagner från Cambridge University samlar isprover som används bland annat för att avgöra isens ålder.

Frida Bengtsson gör sin fjärde resa till Arktis.

Text Jill klackenberg

Livet ombordrörligt jobb. sommartemperaturen i arktis ligger på mellan plus 2 och minus 5 grader. dagen börjar med rengöring av fartyg och utrustning. klockan nio börjar forskningsarbetet och pågår till sent. båten lägger till mot isen som hela tiden rör sig och kan spricka när som helst. det gäller alltså att vara vaksam och snabb. isbjörnar bör man också vara vaksam på. en person har alltid isbjörns- vakten när arbete pågår på isen. – Vi är ju gäster på besök i deras hem och de är väldigt nyfikna, säger Frida bengtsson, som under den här expeditionen såg 15 stycken isbjörnar.

Arktis i korthetfakta. arktis är ett område med både land och hav vid nordpolen som täcker sex procent av jordens yta. Här lever fyra miljoner människor och här finns ett rikt djurliv med isbjörnar, vitvalar, valrossar och många andra arter som liksom människorna anpassat sig till det stränga klimatet. klimatförändringar, föroreningar, oljeutvinning och storskaligt fiske är de stora hoten mot livet i arktis. arktis värms upp snabbare än övriga världen och 75 procent av havsisen har redan smält bort. arktis brukar kallas för jordens kylskåp, då området reglerar globalt väder och temperatur genom att värme från solen reflekteras ut i atmosfären. Utan is absorberas vär-men av havet och det bidrar till att temperaturen på jorden går upp.

läs vidare: Hon kämpar

mot förödelsen av barndomens ryska landskap.

Nyfiken björnunge med sin mor.

nick co

bbing

dan

iel beltrá

alex yallop (bäg

ge bild

erna)

alex yallop

jiri rezac

nick co

bbing


Valentina Tomasovna i taigans typiska barrskog – också en del av det arktiska området. Hon kämpar för att stoppa förödelsen på grund av olja i det ryska Arktis.

Valentina Tomasovna har sett hur hennes barndoms landskap i ryska Arktis för-störts av oljan. I dag kämpar hon för att stoppa förstörelsen och att ursprungsbefolkningen ska få sin röst hörd.

– Redan på 1980-talet blev de för- ödande konsekvenserna av oljeutvinningen tydliga. Efter flera olyckor rann olja direkt ut i floderna. Floden vi brukade simma över när jag var liten är numera helt täckt av olja, berättar Valentina Tomasovna, samordnare i miljöfonden Silver Taiga.

Oljeutvinningen i området startade i slutet av 1960- talet. Sedan dess har olja läckt ut från oljeledningarna och ursprungsbefolkningens möjlighet till försörjning har blivit alltmer kringskuren.

Marker som använts för traditionellt jordbruk, jakt och renskötsel är i dag obrukbara. Floder som haft gott om fisk är förgiftade.

– Det traditionella sättet att leva har slagits ut och inte ersatts av någonting. Markerna, livsfilsofin, kultu-ren och självförtroendet har tagits ifrån den inhemska befolkningen, säger Valentina Tomasovna.

Landområden i Arktis har ingen officiell status så det har det varit fritt fram för avskogning och oljeutvin-ning. Därför driver Valentina Tomasovna frågan om medbestämmande om hur naturens resurser ska an-vändas. Hon kartlägger också de områden som används av ursprungsbefolkningen för att skydda dessa från exploatering.

I mitten av 1990-talet startade samarbetet med Green-peace efter det största oljeutsläppet på land någonsin i Usinsk-regionen.

– Vi arbetar tillsammans i vissa frågor, litar på varan-dra och tror på vad vi gör, säger Valentina Tomasovna. ●

Personligt

Semjasjkina Valentina Tomasovnajobbar som samordnare på fonden silver Taiga i staden syktyvkar i delrepubliken Komi i norra Ryssland. Ålder 53 år. dröm Att den rådande situationen i Ryssland ska förändras liksom hur man tar hand om våra naturtill-gångar och att fler kan och vågar engagera sig i arbetet för en hållbar framtid.

Text Jill klackenberg Foto sergej davidov


Hon kämparr en hållbar fram ti d

Valentina ger folket i Arktis en röst


4

Greenpeace globala kampanj startade i juni och responsen har varit enorm. Målet är att sätta press på länder, fö-

retag och det internationel- la samfundet för att stoppa förstörelsen. Genom bin-dande avtal kan en fristad för miljön skapas, precis som man lyckades göra i Antarktis 1991. Men det är bråttom.

– Arktis är en gigantisk varnings-klocka som visar de skenande kli-matförändringarna. Det går inte att avvakta, utreda, förhala och vänta. Världens ledare måste agera nu. Konsekvenserna kan bli förödande för hela planeten, säger Therese Jacobson, ansvarig för Arktiskam-panjen på Greenpeace i Stockholm.

Att istäcket i Arktis krymper i en

mycket snabbare takt än vad forskarna hittills förutspått är ett stort oros- moment. Att oljebolagen redan har börjat borra efter olja på vissa platser

i haven vid Nordpolen är ett annat. En oljeolycka i om-

rådet skulle vara en total mardröm, enligt Therese Jacobson. Dels för att be-

redskapen för katastrofer är liten, dels för att återhämt-ningen i så kalla ekosystem

tar lång tid.– Väntar vi för länge kan den här

miljön med sitt unika ekosystem vara borta för alltid. Vi vill att fn gör upp en krisplan för att rädda livet i Arktis … nu.

Ett isfritt Arktis skulle inte bara vara en katastrof för de människor, isbjörnar, valrossar och andra arter som lever där nu – utan för alla världens djur och människor. Den

arktiska isen reflekterar solljuset och påverkar därmed världens vädersystem och temperaturer. Smälter isen absorberas i stället sol-ljuset av havet, som värms upp och temperaturerna stiger.

– Så lite is som det är nu har det inte varit i Arktis på mycket mycket länge. Det visar ännu mer hur akut det är att ge Arktis en chans att an-passa sig till klimatförändringarna i stället för att utsätta den sårbara miljön för ännu mer press, säger Therese Jacobson.

Trots att ingen äger området kring Nordpolen är det många län-der, till exempel Danmark, Ryssland och Kanada, som gör anspråk på jor-dens sista näst intill orörda område. Målet för Greenpeace är att stoppa huggsexan och i stället skapa en glo-bal fristad för miljön i Arktis.

– Men vi måste hjälpas åt – alla behövs i det här arbetet.

Vad kan jag göra mer än att skriva under?– Minska din påverkan på miljön i vardagen och på så sätt bidra till att få ner växthusgaserna. Och, framför allt: Berätta om kampen för Arktis överlevnad för alla du möter. ●

” Världens ledare måste agera nu”

saker Greenpeace gör för att rädda Arktis

●1 Skapar engagemang och mobilisering. Om du inte

redan skrivit under så gör det på www.savethearctic.org. Ordnar aktiviteter runt om i världen för att så många som möjligt ska få upp ögonen för de bolag som har eller ska borra efter olja.

●2 Forskning – för att visa värl- den vad som står på spel.

●3 Påverkar politiker att framföra kravet om ett

skyddat arktis till fn.

●4 Stöttar ursprungs- befolkningarna i arktis

att skapa en enad front mot exploateringen och stötta dem som redan drabbats av olje-föroreningar och den globala uppvärmningen.

Text Jill klackenberg

av havsisen på nordpolen finns kvar. men den för- svinner i allt snabbare takt.

alex yallop

Therese Jacobson.

Upprop. Mer än två miljoner människor har skrivit under för att freda Arktis mot exploa-tering. Industriellt fiske och oljeborrning är några av de saker som hotar den unika miljön.

påverka!

Vi behöver dig! samla namn-underskrifter och skicka in – se bilagan vid mittuppslaget.

Forskaren Nick Toberg med isprov.

25%

maja brand

Läs mer på www.savethearctic.org


Malmö/Stockholm

Under sommaren och hösten har Greenpeace genomfört aktioner på några av Shells bensin- stationer i Sverige. Målet var att uppmärk- samma allmänheten på Shells planer för Arktis.

Under sommaren klätt- rade aktivister klädda i isbjörnskostymer upp på taken på stationer i Malmö och Stockholm och bytte ut snäckloggan mot en banderoll med texten: get the (s)hell out of the arctic!

– Klimatförändringar och oljebolagens tank- lösa beslut om att leta efter olja har satt den arktiska naturen och dess djurliv under mycket hård press. Oljebolagen beter sig som hungriga gamar och värst av alla är Shell, säger Isadora Wronski, talesperson för klimat- och energifrågor på Greenpeace.

Trots aktionerna och häftiga protester från miljörörelser, forskare samt ursprungsbefolk-ningen i området, visade

Shell inte någon lyhörd-het. I stället började företaget under hösten med borrningar i regio-nen norr om Alaska vilket intensifierade protesterna.

– En oljeolycka i Arktis skulle innebära en katastrof för Arktis känsliga djurliv och na-tur, men Shell vill få oss

att tro att läget är under kontroll, säger Therese Jacobson, Arktisexpert på Greenpeace i Sverige.

Under hös- tens början bytte Green- peace aktivis-ter isbjörns-

dräkterna mot saneringsutrust-

ning. Med kvastar och hinkar intog sedan akti- visterna Shells bensin-

stationer runt om i Sve- rige. Syftet var att påvisa företagets dåliga bered-skap inför en eventuell oljekatastrof och bad kunder och anställda att uppmana Shell att ome- delbart lämna Arktis och deras oljeprogram där.

Bara någon dag efter aktionen i Sverige meddelade Shell att de avbryter fortsatta borrnings-försök under 2012. En

viktig seger, inte minst för de över två miljoner människor som hittills skrivit på namninsam-lingen för att freda Arktis. Men det stora arbetet är inte över än – Greenpeace är inte nöjda förrän hela Arktis unika natur är helt skyddad från indu-striell exploatering. ●

lokaltAktioner mot Shell-mackariSbjörnarna vann delSeger i kampen mot borrningarna i arktiS

sub 11

christian

åslun

d

Varför ringer greenpeace dig? Vi ringer årligen till våra supportrar för att höra om de är nöjda med oss och för att se om de vill öka sitt stöd. Vi vet självfallet att det inte är alla som kan, men många vill bidra med mer när de får frågan. alla gåvor är viktiga för vårt arbete!

de cyklar, springer och stakar för Arktis.

Läs mer – dina pengar gör nytta i arktis. se sid 8–13.

● Har ni sett ett gäng spor- tiga killar med Greenpeace- t-shirts och banderollen ”Vi skyddar Arktis” under året? Gänget som kallar sig sub 11 har engagerat sig för Greenpeace genom att kombinera motion med påverkansarbete. Under 2012 har killarna gjort en svensk klassiker

genom att slutföra Vasa-loppet, Vätternrundan, Vansbrosimmet samt Lidingöloppet – de flesta loppen i Greenpeace färger. – Vi ville göra klassikern på ett annorlunda sätt och vad kan då vara bättre än att kombinera det med en så viktig sak som att bidra till att skydda arktis,

säger Thorbjörn Johans-son, medlem i sub11. sub 11-gängets ambi-tion är att klara av klas-sikern fem år på raken. – man kan engagera sig på många sätt i Green-peace. att ge ett litet må-nadsbidrag är ett och det här väl ett annat, säger Thorbjörn Johansson. ●

Skriv på! Hjälp oss att uppmana shell att lämna arktis för gott. skriv under vår namn- insamling på www.savethearctic.org

shellmack i Malmö. isbjörnarna täckte över shell-loggan med budskapet ”Get the (s)hell out of the Arctic” och målade svarta tassavtryck som symbol för oljans avtryck på den arktiska isen.

Kompisar motionerar för Arktis


Natura 2000

Påtryckningar från Greenpeace har gett resultat. Nu lovar Havs- och vattenmyn-digheten (HaV) att förbättra skyddet för marina Natura 2000 och andra värdefulla havsområden.

Löftet utfärdades un-der årets Almedalsvecka och innebär att även skadligt fiske förbjuds.

I förra numret av Action berättade vi hur Sverige hittills struntat i att skydda marina reservat mot destruktiv fiskeverksamhet.

Nu har myndigheten lovat att till årsskiftet

arbeta fram en instruk-tion till länsstyrelserna om hur detta skydd ska införas. Skyddet ska vara infört senast i juli 2015.

– För att säkerställa att skyddet i praktiken kommer på plats måste också

regeringen ge länssty-relserna tydliga direktiv. Annars är risken stor att länen helt enkelt strun-tar i HaV:s instruktio-ner, säger Jan Isaksson, havsmiljöansvarig på Greenpeace i Sverige. ●

Sverige: box 151 64, 104 65 stockholm. besök: Rosenlundsgatan 29b. telefon: 08-702 70 70 (menyval, tryck 1) e-post: [email protected]

Finland: pb4130, 00002 Helsingfors. besök: stora Robertsgatan 20–22 a telefon: 09 698 6317 e-post: [email protected]

som finlandssvensk får du vår svenska utgåva av Greenpeace action, därför kan rapporteringen om våra aktiviteter i Finland vara begränsad. du hittar alltid de senaste uppdateringarna på greenpeace.fi.

Greenpeace Action# 5 2012Ansvarig utgivare: irina HeinonenRedaktion: kristine Clement, Raisa Heinämäki, saman saidi och Jill klackenbergKontakt: [email protected], skriv Green- peace Action i ärenderadenArt director: erik Uppenberg

Omslagsbild: isbjörn på svalbard. Foto av nick Cobbing/GreenpeaceAlla foton är från Greenpeace bildbank om ej annat anges

www.greenpeace.sePå vår hemsida kan du: • Ge en extra gåva• Ge via autogiro• Ge en högtidsgåva eller

minnesgåva• Beställa information om

testamenten• Ändra dina adress

uppgifter• Anmäla dig för vårt

nyhetsbrev• Delta i nätaktioner

Papper & miljödenna tidning är tryckt i norden på 100 procent återvunnet papper. när vi producerar tryckt material strävar vi alltid efter att göra en så liten påverkan på miljön som möjligt.

christian

åslun

d

Hallå där …

sofia mansnerus, team leader i göteborg. Vad gör du om dagarna?

– Jag samordnar värvar- na som rekryterar gåvo- givare genom dörrknack- ning. Arbetet handlar om allt från att anställa och utbilda till att leda och vara ett föredöme.

hur hittade du till greenpeace?

– Jag är från Åland och som öbo kanske man har ett särskilt intresse för havsfrågor. När jag såg Greenpeace konkre- ta arbete för att rädda våra hav så fick jag upp ögonen för organisatio-nen. När jag en dag såg att man sökte värvare ville jag vara med.

hur går det?

– Bra. det finns många som vill veta mer om Greenpeace. Jag är glad för våra givare, men vi kan och behöver bli fler. det är roligt att vara ute, prata och lyss-na på vad folk tycker och tänker. Engage-manget för våra frågor är stort och många vill göra något.

PostkodLotteriet

kina är idag ett av värl-dens folkrikaste länder, en av världens snabbast växande ekonomier och även det land i världen som släpper ut mest växthusgaser. detta gör att kinas energipolitik blir allt mer

betydelsefull. av kinas totala koldioxidutsläpp kommer mer än 70 procent från kolförbränning, vilket innebär att landet står inför viktiga energi-politiska vägval inom ett par år. tack vare stöd från bland andra Postkod-

Lotteriet kan Green-peace nu arbeta med att påskynda processer gäl-lande användningen av förnybar energi, främst solenergi. målet är att gå från kol och föroreningar, mot en grön och hållbar energiutveckling. ●

● den 1 september anslöt Green-peace till de aktivister som samlats för att protestera mot avverkningen av Ojnareskogen på Gotland. Greenpeace valde att agera efter att situationen på Gotland trappats upp. det fanns en risk att skogen skulle avverkas innan Högsta dom- stolen hunnit fatta beslut om om-prövning av nordkalks tillstånd, om inte fler aktivister dök upp. de gemensamma protesterna

ökade medientresset för fallet och bara några timmar efter att Green-peace aktivister anslutit sig till aktionen meddelade mellanskog att de avbryter avverkningen. kort där- efter kom ett föreläggande till nord- kalk från Gotlands länsstyrelse som innebär att avverkningen stoppas i väntan på den rättsliga processen. Greenpeace fortsätter att följa utvecklingen i Ojnareskogen på nära håll. ●

joh

n w

illiam h

ägg

blom

ludvig

tillman

Myndigheter lovar bättre skydd för marina reservat

Jan isakson och Anna sjövall sätter upp en informationsskylt om den tillståndsplikt för fiske som gäller enligt miljöbalken.

Grön framtid för Kina

har du frågor angående ditt stöd? Hör gärna av dig på adressen [email protected]

ge en julklapp till miljön! denna jul kan du ge dina närmaste en gåva som värnar om livet på jorden. Läs mer på www.greenpeace.se/jul

Kampen för Ojnare forsätter

Greenpeace anslöt till protesterna.

Kalifornien, USA

IT-jättar blir miljöföredöme ●1 Greenpeace kampanj ”Unfriend Coal” ledde till att Facebook lovar röra

sig bort från kol och investera i förnyelsebara energikällor. Kampanjen påverkade även Apple och Google som båda lovade göra det samma. Beslutet visar att it-jättarna menar allvar med sitt miljöengagemang och att Greenpeace arbete gjort skillnad. Nu vill företagen också förmå andra it-företag att följa efter.

Ryssland

Generalsekreteraren stoppade oljeborrning

●3 Genom att kedja fast sig i ankar- kättingen på oljearbetarnas båt

lyckades Greenpeace generalsekreterare Kumi Naidoo och 13 andra aktivister tillfälligt stoppa arbetet på den

ryska oljeplattformen Prirazlomnaja i augusti. Målet var att protestera mot företagets

riskabla, förorenande och vårdslösa borrningar efter olja i Arktis.

action • en tidning från Greenpeace • hösten 2012

nyheter: lyckad kampanj – jättetrålarna stoppas utanför afrikaS kUst sid 4

Ditt stöd gör skillnad. Världen runt. Varje dag.

Kanada/Norge

Kampanj mot oljesand

●4 Indianhövdingen Francois Paulette från Kanada var

med i en grupp som i våras reste runt i Norge för att berätta om vilka konsekvenser

oljesandsutvin-ning för med sig för djur, natur, människor och hälsa. Han var inbjuden av Greenpeace som ett led i kam-panjen att förmå Statoil att dra sig ur utvinningen.

Att kedja fast sig gav resultat.

Brasilien

Protest mot passivitet

●2 Greenpeace fartyg Rainbow Warrior

har varit i Amazonas för att skydda regnskogen genom kampanjen ”Zero Deforestation”. Xavante-folket besökte fartyget för att visa sitt missnöje med den brasilianska regeringens passivitet. Omkring 90 procent av deras marker har avsko-gats och de har tvingats bort från dessa områden, som i dag är de mest förstörda i Amazonas.

Paulette.

Sverige

H&M förbjuder giftig kemikalie

●6 Klädjätten h&m förbjuder kemikalien pfc i all sin textil- produktion från den 1 januari nästa år. det är ett steg i

klädkedjans löfte att fasa ut alla farliga kemikalier i produk-tionen fram till 2020. Löftet gavs efter Greenpeace avgift-ningskampanj mot klädindustrin 2011. h&m visar att det går att ta bort gifter, vilket öppnar för andra klädföretag att ta efter. pfc är en förkortning av perfluorerade ämnen och kan störa hormonbalansen hos både människor och djur.

Visar sitt missnöje.

Fortsatta protester.

foto: kim

wh

ite (luftskepp), m

arizilda cru

ppe (amazo

nas), d

enis sin

jakov (oljeprotest), su

ne sch

eller (franco

is paulette), jerem

y sutto

n-h

ibbert (dem

on

stration

) karta: colo

urbo

x

5

Japan

Avvecklar – men för långsamt

●5 Katastrofen i Fuku-shima följdes av

enorma protester från både allmänhet och fors-kare. 1 ½ år senare har den japanska regeringen be-slutat att alla kärnkrafts-reaktorer ska stängas fram till år 2030. Men Green-peace i Japan, som väl-komnar beslutet, anser att 18 år är alldeles för lång tid att hålla landets reaktorer igång och därmed riskera människors hälsa.

34

4

2

6

1 Greenpeace luftskepp flög ovanför Facebooks högkvarter i Kalifornien med en uppmaning.

Världen runt

Här gör dina pengar nytta!

greenpeace action nr 2 - 2012

Documents