skolan och på fritiden
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring sambandet mellan fysisk
aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för socioekonomi. Denna rapport är en
replikationsstudie på Grape & Winterlinds studie i samma ämne. Samma syfte och upplägg
används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger några skillnader eller likheter
mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape & Winterlind som testade med
gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i Stockholms län. Under
studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick svara på frågor om betyg,
fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet tyder dels på att det finns ett
visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och studieresultat, även bland yngre
ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det rådde ingen större skillnad
mellan denna urvalgrupps och Grape & Winterlinds urvalsgrupp.
Nyckelord: Fysisk aktivitet, studieresultat, Socioekonomiska förutsättningar,
enkätstudie
Abstract
The purpose of this study is to examine and come to conclusions about the relationship
between academic performance and physical activity, controlled for socioeconomic factors.
It is a replicational study of on the correlation between physical activity and results in school.
The same purpose and structure was utilized as in Grape & Winterlind’s (2017) study for
students aged 16-19 in the swedish equivalent of high school in Norrbotten. While this study
utilized a control group age 13 – 16 old students in three suburban and urban schools in
Stockholm, Sweden. The children were handed out questionnaires. On the questionnaire were
questions about their grades, how much they exercise and socioeconomic factors. The results
show that the intensity of the physical activity have a positive correlation with grades for
students aged 13 – 16 as well, when corrected for socioeconomics. The results indicate that
there is no big difference between this control group and the one studied by Grape &
Winterlind.
questionnaire, replication study, grade school
Definitioner
Fysisk aktivitet: Alla kroppsliga rörelser som producerade av skelettet och som
använder upp individens energi (World Health Organization)
Replikationsstudie – Repeterande av redan utförd forskningsstudie, för det mesta
med annorlunda situationer och/eller deltagare för att avgöra om resultaten från
denna studie går att applicera på andra deltagare och eller omständigheter. (Very
Well Minds)
(Merriam-Webster 2019)
1
Inledning
Betyg är måttstocken för att avgöra prestationer i skolan. Elever med toppbetyg (de högsta 5
%) har större chanser att senare i livet bli höginkomsttagare (SCB, 2017). Bland de elever
som har toppbetyg i gymnasiet går cirka 90 % vidare till högre utbildning. (SCB, 2017)
Dock visar det sig att en av tre i Sverige inte möter kraven för gymnasiet, vilket gör det
problematiskt för dessa elever att ta sig vidare till arbetslivet (skolvärlden, 2017). Det finns
alltså anledning att forska i de aspekter som eventuellt genererar bättre betyg för elever på
alla nivåer av utbildning, för en mer hållbar framtid på individ och samhällsnivå.
Fysisk aktivitet och dess samband med akademiska prestationer har undersökts i flera olika
länder med varierande resultat. Det finns vetenskapliga belägg för att elever som spenderar
mycket av sin tid på idrott och tänker på sin hälsa, presterar bättre i skolan. Med mer
forskning på området, kan utbildningsväsendet använda information för att se över policy
kring idrott, hälsa & näringslära. En koreansk studie (Han,2018) på 13 - 15 åringar som
ägnade sig åt konditionsträning såg en markant förbättring i deras prestationer i framförallt
koreanska och matematik. En metastudie där elever i USA, Brasilien och Spanien testades
under samma omständigheter såg en ökning i överviktiga elevers vita hjärnmassa i samband
med fysisk träning (Esteban-Cornejo, 2019).
Trots de lovande resultaten från dessa studier råder risken för att det existerar skensamband.
En aspekt som möjligen bidrar till detta, kan kvantifieras som socioekonomiska
förutsättningar. Socioekonomi innebär en interaktion mellan sociala och ekonomiska
förutsättningar för individer. Det är ett kollektivt mått av social position, inkomst och
arbetsställning (Kern 2017). Chiu & Perkins (2016) argumenterar för att socioekonomi i
många fall är grunden till en god utbildning. I USA där utbildningen är markant mer kostsam,
har föräldrar med högre inkomst och större resurser att säkra deras barn en högre utbildning,
och därefter en bättre inkomst längre fram i tiden. På detta sätt kan familjer med bättre
förutsättningar försäkra fortsatt välmående för familjernas framtid. Folk från lägre
socioekonomisk tillhörighet saknar dessa ekonomiska resurser, samt har tillgång till sämre
utbildning. Från detta framkommer svårbrutna kedjor av fattigdom som fortsätter generation
efter generation (Chiu & Perkins 2016). Kern (2017) visade på att socioekonomi var den
starkaste indikatorn på lägre resultat i skolan bland elever i amerikanska grundskolor.
Socioekonomiska förutsättningar påverkar alltså förmågan till en bättre utbildning. Grape &
Winterlind (2017) kom inte fram till att socioekonomiska variabler hade en inverkan på
sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg. Men i och med att Stockholm och Norrbotten är
olika regionen, föreligger somliga socioekonomiska olikheter. I Norrbotten ter det sig
betydligt vanligare att elever bor i lantmiljö, medan i Stockholmsregionen bör det vara en
mer jämn fördelning mellan stads och förortsmiljö. Det finns alltså annorlunda
socioekonomiska aspekter och förutsättningar mellan de två grupperna, som skapar en
möjlighet att elever i Stockholm har annorlunda förutsättningar, eller att socioekonomiska
aspekter påverkar deras betyg på annat sätt. Framkommer information från denna studie som
antyder att fysisk aktivitet har ett signifikant, positivt samband med skolresultat oberoende av
2
socioekonomisk klass, finns skäl att uppmuntra mer fysisk aktivitet för ungdomar i
allmänhet.
Tidigare forskning
Barn och ungdomar är en naturlig urvalsgrupp för att tolka sambandet mellan fysisk aktivitet
och skolresultat. En användbar metod för att mäta fysisk aktivitet är accelerometrar; ett
mångsidigt redskap som används för att mäta rörelser och vibrationer. För människor kan de
användas för att samla in data om hur mycket och intensivt en person rör sig. Flera forskare
(Hsiesh 2018) (Maher 2016), (Lima 2019) har använt sig av acceleratorer för att mäta
urvalsgruppers rörelser och göra jämförelser med hur mycket tid de spenderar stillasittandes,
med varierande resultat. Maher m.fl. (2016) kom fram till att stillasittande var den mest
bidragande faktorn till skolresultat, i alla fall vad rörde elevers resultat på ett ordinarie prov.
Detta kan tolkas som att de elever som satt stilla, var de som spenderade mest tid på
studerande inför provet. Men studien pekar också på att de elever som ägnade sig åt måttlig
fysisk aktivitet och hade långa stillasittande perioder hade bättre resultat än de som inte
ägnade sig åt fysisk aktivitet alls. Intensiv fysisk aktivitet hade inte ett speciellt stort samband
med resultaten. Så Maher m.fl. (2016) kom fram till att en kombination av viss fysisk
aktivitet, kombinerat med långa perioder av stillasittande hade det starkaste sambandet med
förbättrat provresultat.
Grape & Winterlinds studie (2017) tyder på ett positivt samband mellan betyg och fysisk
aktivitet. De utförde detta som ett examensarbete där de sökte undersöka det direkta
sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos gymnasieelever i Sverige. För att undvika
risken för skensamband, använde de sig av socioekonomi som bakomliggande variabel.
(Grape & Winterlind, 2017). De delade ut ett antal frågeenkäter till elever i gymnasieskolor i
Norrbotten. Eleverna svarade här på frågor om deras fysiska aktivitet och betyg.
Socioekonomiska variabler inkluderade antal syskon, bomiljö; dvs om de levde i förortsmiljö,
stadsmiljö eller lantmiljö. Samt huruvida de hade deltidsjobb och om båda föräldrarna var
arbetande.
De lyckades i slutändan samla in enkäter från 166 elever, vars svar sedan sammanställdes och
analyserades i statistikprogrammet SPSS. De analyserade data med korrelationsanalys,
faktoranalys och regressionsanalys för att kontrollera variablernas samband. Resultaten tyder
på att framförallt skolgrundämnena hade ett positivt samband med fysisk aktivitet. Studien
upptäckte att vad de kallade intensitet av fysisk aktivitet (antalet dagar i veckan tränade) hade
det starkaste sambandet med grundämnesbetyg. Det existerade ett positivt samband mellan
övriga ämnen och intensitet av fysisk aktivitet också, men inte lika markant som
grundämnesbetygen. Överlag var dock inte sambandet så starkt som de hade räknat med, även
om ett negativt samband kunde uteslutas. Endast två av de socioekonomiska variablerna hade
ett samband till varandra; antalet syskon samt huruvida båda föräldrarna arbetar. Detta
förklarades med att fler syskon innebär en större chans att en av föräldrarna måste stanna
hemma för att ta hand om yngre barn. Inget definitivt samband mellan socioekonomiska
aspekter till akademiska prestationer kunde slås fast. (Grape & Winterlind, 2017)
Castelli, m.fl. (2016) utförde en systematisk översiktsstudie på kognition, fysisk aktivitet,
fitness och akademiska prestationer hos barn i åldrarna 8 - 13. Gruppen gick igenom 173
internationella, referensgranskade (peer review) studier på engelska, som hade framletats med
3
flera olika sökmotorer under en längre tid. Från majoriteten av dessa studier indikerades att
det fanns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet, kognition och studieresultat. Dock
kunde inte resultaten anses vara konsistenta. Enligt studien tar inte heller studierna tillräckligt
väl tillvara på typ av träning, intensitet och ”timing”. Med typ av träning menas om det rör sig
om konditionsträning, lagsport eller kampsport. Med intensitet, hur häftigt personerna tränar.
Med ”timing” menas när under dygnet aktiviteten skett. Alltså om det kanske föreligger
någon skillnad ifall personen tränar tidigt på dagen eller kvällen, under skoltid eller efter.
Detta i sin tur gör det svårt att rekommendera metoder lärare och skola kan implementera
fysisk aktivitet i skolschemat. Resultaten ansågs tillräckligt tydliga för att bortse från negativt
samband mellan fysisk aktivitet och akademiska prestationer. (Castelli, m.fl. 2016).
Bland studier som antyder att socioekonomi har en inverkan på träning, utförde Murray m.fl.
(2012) en kanadensisk studie om hur individer av olika socioekonomisk status förhåller sig till
träning. En urvalsgrupp på 181 individer samlades in, där bland annat deras utbildning,
årsinkomst och deras självuppskattade sociala status dokumenterades. Individer med högre
socioekonomisk status rapporterade mer träningstimmar och vilja att träna än de som var av
lägre socioekonomisk status. Det finns med andra ord goda skäl att anta att socioekonomi har
en signifikant effekt på huruvida individer ägnar sig åt fysisk aktivitet på fritiden.
Socioekonomi är alltså något som kan ha en påverkan på hur mycket tid individer ägnar sig åt
fysisk aktivitet.
För att bygga vidare på detta, visade en amerikansk studie från 2017 att ha fysisk aktivitet
under skoldagen, påverkar elevernas resultat på läsförståelsetest positivt, oberoende deras
socioekonomiska ställning (Kern, m.fl. 2017). Enligt denna studie har låga studieresultat och
låg socioekonomisk ställning en mycket hög korrelation. På grund av olika åtagande och
storsatsningar i att förbättra elevers läs-, skriv och matematiska förmåga, tas mycket tid bort
från andra ämnen, raster och idrott. Forskarna ansåg denna metod i att förbättra elevernas
betyg vara kontraproduktiv. Amerikanska kommunala skolor har i genomsnitt betydligt färre
timmar av skolidrott än vad som är rekommenderat av Center on Education Policy; 80 - 90
minuter i veckan, mot de rekommenderade 150 minuterna och mindre än 30 minuters rast per
dag. Skolor med hög andel elever från lägre socioekonomisk ställning har generellt sett ännu
mindre tid för raster och idrott under dagen. Kern m.fl. valde att använda ett av delstatens
standardiserade läsförståelsetest tillämpat för elever i tredje klass som faktor att undersöka
elevernas akademiska prestationer. Därefter undersökte de hur många minuter vardera skola
lät eleverna ägna sig åt fysisk aktivitet. Medan resultaten inte antydde ett stort, signifikant
samband, var det hursomhelst signifikant. Enligt Kern m.fl. är det skäligt att brukas som en
rekommendation för att amerikanska utbildningsinstitutioner skall se över tillgången till idrott
och fysisk aktivitet för framförallt elever av lägre socioekonomisk status.
En annan studie som visar på ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat,
framförallt för barn av lägre socioekonomisk ställning utfördes av Gall m.fl. (2018) i
Sydafrika. Gall m.fl. sökte undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet, selektiv
uppmärksamhetsförmåga och betyg bland barn från lägre socioekonomisk status. 663 barn i
åldrarna 8 – 13 valdes ut från grundskolor i Sydafrika. Barnen deltog i ett 20 veckors program
eller ”intervention” som forskarna kallade det. Innan barnen deltog fick de fylla i frågeenkäter
om hur mycket tid de redan lägger ned på fysisk aktivitet. Gall m.fl. (2018) kontrollerade
4
även deras hemoglobin nivåer, BMI ålder och kön. De skulle utföra åtminstone två en
timmars pass av fysisk aktivitet under skoldagarna. Fysisk aktivitet visade sig inte ha någon
effekt på barnens uppmärksamhetförmåga, men programmet visade sig ha en positiv effekt på
barnens akademiska prestation. Gall m.fl. (2018) drog också slutsatsen att barn som var i
bättre fysisk form hade bättre koncentration än de som inte var det.
Resultat som snarare indikerar bristande samband mellan fysisk aktivitet och betyg, hittas i en
Cambridge studie utförd av Corder m.fl. (2015). De mätte under en period sambandet mellan
stillasittande, fysisk aktivitet och resultat på slutprov för 845 brittiska ungdomar, i samarbete
med forskningsprojektet ROOT. De administrerade även frågeenkäter för att kontrollera
elevernas humör, tog deras längd, vikt och deras BMI. The Index for Multiple Deprivations
(IMD) användes för att räkna ut deltagarnas socioekonomiska status. IMD används för att
framställa data om den sociala utsattheten i olika områden av England. Genom att använda
data från ROOT kunde forskarna därefter ta reda på data om de respektive deltagarnas
bostadsområde och dess spridning av arbetslöshet, kriminalitet och hälsosituation. Detta kom
sedan kombineras till en gemensam faktor. Från denna studie, framkom att det inte existerade
något samband mellan fysisk aktivitet och studieprestation. Utan att tiden av stillasittande
utan brukande av elektroniska skärmar var det som hade en direkt inverkan på resultat. Tiden
framför skärmar hade ett negativt samband med skolresultat. Det framkommer inte från
studien om socioekonomiska variabler har någon direkt verkan.
Dessa studier har använt sig av en mängd olika metoder av mätningar för att ta reda på hur
fysisk aktivitet påverkar resultat i skolan, samt hur socioekonomi påverkar tränings vanor.
Murray (2012) pekade på att de av lägre socioekonomisk status inte har samma vilja att
spendera tid på fysisk aktivitet. Från Kerns m.fl. (2017) studie framgår att sambandet mellan
fysisk aktivitet och betyg har en god effekt för elever av lägre socioekonomisk status, samt att
socioekonomi har en stark påverkan av hur goda elevernas betyg är. Galls (2018) studie likväl
pekar på att barns akademiska prestationer förbättras när de deltar i fysisk aktivitet.
Grape & Winterlinds studie lyckades emellertid inte komma fram till en gemensam
socioekonomisk variabel som hade en påverkan, men deras resultat pekar på att det finns ett
positivt samband mellan fysisk aktivitet och betyg för elever.
Dessa studier skapar tillsammans en helhetsbild, där fysisk aktivitet, betyg och socioekonomi
existerar i ett inverkande samband mellan varandra. Grape & Winterlinds studie ter sig mest
relevant, då denna studie söker återskapa deras metod, med en annan urvalsgrupp. Resultaten
från denna studie kan då användas för att uppmuntra skola, kommun och föräldrar att se över
skolschema, tillgång till idrottsföreningar på fritiden och uppmuntra elever av samtliga
socioekonomisk status att ägna sig åt idrott på fritiden, samt delta på idrotten i skolan.
5
Syfte
Denna studie har två syften
1) Undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat, kontrollerat
för socioekonomi bland ungdomar på högstadienivå i Stockholm.
2) Jämföra resultatet med Grape och Winterlunds studie om sambandet mellan fysisk aktivitet
och studieresultat för gymnasieungdomar i Norrbotten för att därigenom hitta samband och
avvikelser.
Frågeställningar
-Hur påverkas detta samband av socioekonomiska förutsättningar?
-Föreligger det en signifikant skillnad mellan de demografiska grupperna i åldrarna 13 - 16
och 16 - 19 i Stockholm, respektive Norrbotten?
Hypotes
Baserat på tidigare forskning, misstänker jag att det föreligger ett visst positivt samband,
baserat på intensiteten av träning. Inte stort, men ändå en korrelation mellan r=.10 och r=.40.
Förmodligen kommer resultaten visa att korrelationen är högre inom grundämnen (matematik,
svenska och engelska) då grundämnen är färre och därav lättare att räkna ut ett representativt
medelvärde på. Men jag misstänker också på att eleverna lägger ned mer tid på dessa ämnen
och har högre betyg bland dessa i allmänhet. Detta för att grundämnen i många fall är de
minsta möjliga kraven för att fortsätta till högre utbildningsnivåer och därför är de viktigare
än de övriga. Övriga ämnen är också mer mångfacetterade, inte bara till antal, utan också till
utförande, ter det sig rimligt att anta variationen vara högre inom dessa ämnen. En elev som är
väldigt duktig och engagerad i historia, behöver inte nödvändigtvis vara lika engagerad i
idrott eller Moderna Språk. Det är även troligt att betygen är mer utspridda. Då Stockholm har
en betydligt större befolkning på en mindre yta än Norrbotten, verkar det troligt att eleverna
kommer från ett bredare antal socioekonomiska förhållanden. Förmodligen lär de som bor i
landsmiljö vara antingen icke-existerande eller mycket få till antal.
6
Metod
Design
En frågeenkät användes för att få en så stor urvalsgrupp som möjligt och samla in så mycket
och så bred data som möjligt. Enkäten designades av Winterlind & Grape, enligt riktlinjer
från Knussen & Mcqueen (2013). Somliga språkliga ändringar genomfördes för att anpassa
enkäten för elever i högstadiet, men inte på ett sätt som påverkade frågornas innebörd. Bland
annat frågor om eleverna har betyg att komma in på universitet, ter sig irrelevant för
högstadieelever, då de inte har börjat få betygen för att söka in på universitet än.
Urval
Jag önskade att minst 166 deltagare skulle svara på enkäten för att kunna göra min jämförelse
med Grape & Winterlinds resultat så likartad som möjligt. Det visade sig möjligt att samla in
ännu fler resultat och jag slutade med 178 svarade enkäter. Men det var inte möjligt att
använda sig av samtliga enkäter. Ett antal elever som svarade på frågorna hade inget betyg
överhuvudtaget. Andra elever svarade inte ärligt på frågorna och valde att kryssa i alla
svarsalternativ på vissa frågor. Totalt 161 av 179 lämnade in svar som kunde användas för
studien. Vilket upplevdes vara tillräckligt. Detta innebär ett bortfall på 10,48 %. Av
deltagarna var 50,93 % pojkar, 46,58 % var flickor och 2,48 % ville ej ange. Eleverna kom
från 3 olika grundskolor i Stockholms län. 25 % av eleverna gick på en privatskola.
Material
Frågorna har fasta svarsalternativ och självskattningsskalor. Innan frågorna ska besvara finns
ett inledande stycke av enkäten som beskriver syftet, anonymitetsgaranti, att de kan sluta
svara när de så önskar och att resultaten är till för en studie och inget annat. Detta för att
försäkra att eleverna känner sig trygga och förmår svara på frågorna så ärligt som möjligt. I
breda drag är studien uppdelad i tre delar; allmänna och socioekonomiska frågor, akademiska
frågor och frågor om fysisk aktivitet.
Inledande stycket består av sex frågor, där bland kön, ålder och hemmiljö (huruvida personen
bor på landsbygden, i förortsmiljö eller i stadsmiljö). Dessa kan räknas in som
socioekonomiska aspekter. Två relevanta socioekonomiska frågor hittas även i tredje stycket,
där frågor ställs om huruvida båda elevernas föräldrar arbetar och om föräldrarna utövar
fysisk aktivitet på fritiden.
Andra avsnittet utgörs av16 frågor, varav 2 består av skattningsskalor och 14 fasta
svarsalternativ, berör akademiska prestationer, ambitioner och trivsel. Frågorna fokuserar
framförallt på betyg och tid som läggs ned på studier för eleven.
Jag valde att inte ändra på enkäten mer än nödvändigt. Det förekom vissa undantag och de
finns här i avsnitt 2. Jag var dock väldigt noggrann med att det inte skulle påverka resultaten
av frågorna. Den enda frågan som jag ändrade helt och hållet var frågan om eleverna hade
tillräckligt betyg för att komma in på universitetet. Detta för att frågan är irrelevant för elever
i högstadiet, så jag valde att ändra till ”har du betyg nog för att komma in i gymnasiet”.
Däremot behöll jag frågan om viljan att börja på universitet, då detta visar på långsiktiga
ambitioner med utbildningen. Jag valde även att inkludera det i korrelationsanalysen för att se
7
om det föreligger något annat samband. Jag upplevde detta som ambitioner som pekar i rätt
riktning för elevens betyg. Tredje och sista avsnittet på 15 frågor berörde elevernas fysiska
aktivitet, med 13 flersvarsfrågor och 2 skattningsskalor. Bland annat berör denna del hur ofta
de tränar, hur aktiva de är på skolidrotten, om de känner sig stolta med sina prestationer efter
utfört idrottspass med mera.
Tillvägagångssätt
Jag började ta kontakt med skolor redan i februari 2019. Responsen varierade; framförallt
över e-mail var det svårt att få tag på personer som kunde erbjuda möjligheten att kunna
utföra studien. En av skolorna skickade dock svar bara några timmar senare. Jag önskade ett
urval på 167 elever och denna skola hade inte så många elever till sitt förfogande. Jag valde
hursomhelst att lämna enkäterna till denna skola och fortsatte mitt sökande bland andra skolor
för att samla in resten av urvalsgruppen. Enkäter lämnades ut till denna skola 8:e april och
hämtades ut den 24 april. I samband med att jag lämnade enkäterna till skolan, fick jag
tillåtelse från två andra skolor att utföra studien hos deras elever. men i båda fallen var jag var
tvungen att vänta till efter påskveckan innan jag kunde lämna in enkäterna. Den 29 april och 3
Maj hämtades de resterande enkäterna ut. Därefter samlades data in i statistikprogrammet
SPSS 20 för att analyseras.
Databearbetning
Innan analysen påbörjades, bortplockades de svar där elever inte hade betyg, där svaren var
ofullkomliga eller där de uppenbarligen hade svarat oseriöst. Exempel på detta kan vara att
fylla i alla alternativen på hela enkäten. Dessa räknades som bortfallna och data användes
inte för analysen. Svar på skalor kodades mellan 0 - 3 och 0 – 5. Frågor som endast erbjöd
två alternativ (ja eller nej frågor) kodades 1 och 0, där ja innebär 1 och 0 innebär nej.
Undantaget bland dessa binära frågor var huruvida båda föräldrarna arbetade, detta kodades
som 1 och 5 respektive. Där 5 representerar att båda arbetar och 1 att bara en förälder arbetar.
Detta motiverades med att om båda föräldrarna arbetar ger det en markant högre
socioekonomisk position, då båda parterna kan bidra finansiellt till hushållet. Att utföra
fysisk aktivitet på fritiden var en binär fråga där ja, kodades som 1, medan nej kodades som
0.
Fysisk intensitet, eller intensitet av utförande, definierades som antalet dagar fysisk aktivitet
utförs på fritiden. Detta kodades på en skala mellan 0 - 3, där 0 representerade att inte utföra
någonting, 1 representerade en-två dagar i veckan, 2 representerade tre-fyra och 3
representerade fem eller fler.
Genomsnittliga studieresultaten kodades mellan 0 till 5, där 0 representerade ett F, medan 5
representerade A. Detta kodades för de två kategorierna grundämnesbetyg och övriga ämnen.
Antal syskon definierades på en skala 0 – 4. 0 representerar inga syskon och 4 representerar
fyra eller fler syskon.
Bomiljö skalades mellan 0 till 2, där förortsmiljö indikerades med 0, lantmiljö 1 och
stadsmiljö 2. När all data sedan var ifylld, analyserades den med samma metoder som Grape
& Winterlind hade brukat. Analysmetoderna i detta fall var enkel- och partiell
korrelationsanalys samt regressionsanalys, i statistisk programmet SPSS 20.
8
Resultat
Ett två-sidig Pearson korrelationstest utfördes på variablerna Fysisk Aktivitet i Skolan (FAS),
Fysisk aktivitet utanför skolan (FUS), fysisk intensitet (FI), grundämnesbetyg (GB) och
betyg i övriga ämnen (ÖB). Från detta framkommer ett starkt positivt samband mellan betyg
i grundämnen och övriga ämnen (r GB, ÖB = .518, p <.05). Detta tyder på att de elever som har
bra betyg i grundämnen också generellt sett har det i övriga ämnen. Eleverna hade i
genomsnitt högre betyg i grundämnen än övriga ämnen, med en högre andel elever som hade
C i genomsnittligt grundämnesbetyg, medan spridningen av genomsnittliga betyg var högre
bland övriga ämnen.
Figur 1. Fördelning av självskattade, genomsnittliga betyg i grundämnen bland elever. N=
161
Figur 2. Fördelning av självskattade betyg i övriga ämnen bland elever. N = 161
Det existerade också ett starkt, positivt samband mellan fysisk aktivitet och fysisk intensitet
(r FUS, FI = .646, p <.05). Detta var starkt räknat med, då träningsintensitet utgår från att
personen utför fysisk aktivitet på fritiden överhuvudtaget. Det existerar inget signifikant
samband existerade mellan att helt enkelt utföra fysisk aktivitet utanför skolan och
9
studieresultat. Detta kan förklaras med att majoriteten av eleverna angav sig utföra fysisk
aktivitet på fritiden. Detta gäller även fysisk aktivitet i skolan (idrott) där det inte existerade
något samband med skolresultat. Detta kan förmodligen också förklaras med att majoriteten
av eleverna angav att de deltog på idrotten under skoltid. Det som däremot visade på positiv
korrelation gällande idrottsaktiviteter och studieresultat var mellan intensiteten av träning och
betyg. Både grundämnen och övriga ämnen visar ett positivt samband med fysisk intensitet
på (r GB, FI = .220 p <.01), (r FI, ÖB = 211, p <.01). Som jämförelse kom Grape och Winterlind
fram till att korrelationen på deras urval låg på (r FI, GB = .206, p <.001, r FI, ÖB= .168, p <.05).
En partiell korrelationsanalys utfördes mellan fysisk intensitet, grundämnesbetyg och övriga
betyg, med socioekonomi som kontroll variabel. Från denna analys framkom att
grundämnesbetyg hade ett signifikant samband med träningsintensitet (r GB, FI = 210, p =
.008). Korrelationen sjunker mer för övriga ämnen (r ÖB, FI = ,193 p = .015), men inte
tillräckligt för att utesluta signifikans.
Socioekonomisk status
och antal arbetande föräldrar) påverkar elevernas betyg. De skapar inget skensamband mellan
intensiteten av träningen och betyg. De har heller inget signifikant samband mellan varandra.
Ungefär lika stor andel av deltagarna bodde i förortsmiljö, respektive stadsmiljö. 5,59 %
angav sig bo i lantlig miljö. Ett resultat som inte var förvånande då undersökningen ägde rum
i Stockholmsskolor.
Figur 3. Uppdelning av bomiljö N= 161
Den överväldigande majoriteten (90,6 %) av eleverna hade två föräldrar i arbete. Denna
ojämna fördelning gör det svårt att hitta samband med de andra variablerna. Som jämförelse
hittade Grape & Winterlind ett socioekonomiskt variabelsamband mellan antal föräldrar i
arbete och antal syskon. Vilket de förklarade med att en förälder spenderar mer tid hemma
med barnen.
10
Figur 4. Andel av urvalet som anger att deras föräldrar arbetar. N= 161
Det vanligaste utfallet avseende antal syskon bland eleverna var 1 eller 2. Det var ungefär lika
få elever som angav sig ha 3 syskon som angav inga alls. Då det inte är möjligt att hitta
samband mellan dessa variabler kan man inte dra slutsatser om eleverna socioekonomiska
tillhörighet utifrån de.
Figur 5. Fördelningen av antal syskon i respondenternas hushåll. N = 161
Sambandet mellan fysisk intensitet och skolprestation: regressionsanalys
Två multipla regressionsanalyser med metoderna ENTER och STEPWISE utfördes.
Grundämnesbetyg och betyg i övriga ämnen testades separat som kriterium, med fysisk
intensitet och de socioekonomiska variablerna som prediktorer. Grundämnesbetyg behöll ett
signifikant samband med fysisk intensitet på β=.209, p=.008. Det visades sig dock från
metodens ANOVA att det inte existerade ett signifikant samband på hela modellen för övriga
betyg och fysisk intensitet. Av detta skäl kontrollerades båda variablerna på nytt med
STEPWISE metoden. Grundämnesbetyg (β = .207, p <.008) och betyg i övriga ämnen (β=
210, p = .008) hade båda två i detta fall signifikanta samband med fysisk aktivitet. Grape &
Winterlind fann ett liknande problem med sambandet i grundämnesbetyg i metoden ENTER
där ANOVA tabellen pekade på ett svagt samband. Men med STEPWISE visade sig
sambandet återigen vara signifikant på (β = .206, p = .008).
11
Diskussion
Syftet med denna studie var att ta reda på sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg,
kontrollerat för socioekonomi. Detta för att jämföra resultatet med sambandet mellan fysisk
aktivitet och betyg hos gymnasieelever i Norrbotten, som redovisats i Grapes & Winterlinds
studie från 2017. Resultaten tyder på att det finns ett samband mellan intensitet av träning
och betyg även bland elever i högstadiet, boende i Stockholm. Detta stämmer in på
hypotesen, där det förväntades att ett visst positivt samband skulle existera, baserat på
tidigare studier. Socioekonomiska variabler hade emellertid ingen påverkan på sambandet
mellan fysisk intensitet och studieresultat, de saknade dessutom korrelation mellan varandra.
Detta stämmer också överens med Grape & Winterlinds resultat, där socioekonomiska
variabler inte påverkade sambandet mellan fysisk intensitet och skolresultat.
Resultatdiskussion
Baserat på tidigare studier utvecklade jag en hypotes kring att sambandet skulle vara positivt
och att korrelationen skulle ligga mellan r =.10 och r =.40. Från korrelationsanalysen
framkommer att det finns ett signifikant samband mellan variabeln fysisk intensitet av träning
och skolresultat på runt r=.20. Intensitet i det här fallet definierades som antal dagar individen
spenderar med fysisk träning på fritiden. Sambandet är starkast med grundämnesbetyg i en
simpel korrelationsstudie, men stod sig även sant vid två typer av regressionsanalyser. Detta
stämmer väl in på vad Grape & Winterlind (2017) kom fram till i deras studie, där sambandet
mellan fysisk intensitet och betyg var liknande. Liksom i deras studie var det inte möjligt i
denna att komma fram till en gemensam faktor för socioekonomiska förutsättningar. Vilket
kan förklaras med att spridningen för de socioekonomiska variablerna inte var tillräckligt hög.
Det var ungefär lika troligt att elever boende i förorten hade två syskon som att elever boende
i stan skulle ha det. En överväldigande majoritet av deltagarna hade också två föräldrar som
arbetade, vilket inte gav ett tillräckligt stort signifikant urval av elever i hushåll där bara en av
föräldrarna arbetade.
Det hade varit enklare att dra slutsatser om elevernas socioekonomiska status genom att ställa
fler och mer specifika frågor om socioekonomi. Till exempel om eleverna bodde i lägenhet,
radhus eller villa, hur hög inkomst deras föräldrar har, hur hög deras utbildning är, om deras
föräldrar är skilda eller om de varit sjukskrivna tidigare under året. Med dessa mer
djupgående frågor hade det varit enklare att använda socioekonomi som en kontrollvariabel.
Dock; för att behålla metoden så oförändrad som möjligt valde jag att inte lägga till dessa
frågor i enkäten. Men också för att dessa frågor är högst personliga och att det råder en viss
risk att elever i skolan inte vet någonting om exempelvis, föräldrarnas utbildning och inkomst.
Så mätningen av socioekonomi hade sina tillkortakommande. Men de socioekonomiska
variablerna som mättes i sambandet skapade inget skensamband mellan träning och
studieresultat.
Korrelationen mellan fysisk intensitet och betyg är inte speciellt hög, men sambandet är
signifikant och korrelationen existerar i den mån att det finns anledning att dra slutsatser om
huruvida träning påverkar studieresultat. Detta stämmer in på vad Gall m.fl. (2018) kom fram
till i sin studie med sydafrikanska barn. Där det visade sig att fysisk aktivitet hade en
12
stärkande relation till skolresultat hos barn i åldrarna 8 – 13, samt att barn som är i bättre form
har större koncentrationsförmåga. Detta till skillnad från Corder m.fl. (2015) studie som
visade att det inte finns något samband mellan skolresultat och fysisk aktivitet. Tvärtom, att
stillasittande hade ett positiv relation med studieresultat. Corder m.fl. (2015) testade dessutom
stillasittande framför skärmar och kom fram till att det hade det mest negativa inflytandet på
studieresultat. Deras studie visade inte heller på samband mellan socioekonomisk ställning
och studieresultat.
Att socioekonomiska variabler inte hade någon påvisbar påverkan på betyg eller fysisk
aktivitet står i skarp kontrast till vad Kern m.fl. (2017), kom fram till i deras studie om
socioekonomisk påverkan av betyg. Vilket kan förklaras med att de lyckades på ett mer
specifikt sätt hitta socioekonomiska variabler som faktiskt har signifikanta samband med
betyg i skolan. Det kan också ha påverkats av att de valde att bara undersöka resultaten på
enbart ett test och inte skolbetyg i allmänhet, samt att deras urvalsgrupp var betydligt större.
Men dessa resultat visade att det fanns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och
skolresultat.
I Kern m.fl. (2017) studie visade det sig förvisso att antal timmar idrott och raster för
eleverna, hade ett samband med bättre skolresultat. Vilket inte var fallet i denna studies
resultat. Detta beror på att eleverna i min urvalsgrupp generellt sett svarade ja på deras
deltagande under idrotten. Medan i USA är tillgången till rast och idrottslektioner betydligt
färre, på grund av försök att förbättra elevernas betyg i grundämnen och därav mindre timmar
med övriga ämnen och rast. Kern m.fl. (2017) uppmuntrade skolor och de som lägger upp
lärarscheman att försöka inkludera mer timmar för fysisk aktivitet under skoldagarna. Baserat
på resultat från denna studie, oberoende den direkta korrelationen av idrott under skoltid och
studieprestation, är detta något jag är angelägen att hålla med om. Murray m.fl. (2012), visade
att socioekonomi påverkade hur mycket individer ägnade sig åt fysisk aktivitet. Igen, något
som förmodligen beror på att deras metod att samla in socioekonomisk information gav mer
konkret information om urvalgruppens socioekonomiska ställning.
Resultat från denna studie kan användas för att uppmuntra skola, kommun och föräldrar att
involvera barn i fysisk aktivitet på fritiden. Från ett politiskt/samhällsperspektiv, genom att
sponsra idrottsföreningar och ge möjligheter att nå så många barn och ungdomar som möjligt.
Från lärarnas och skolans sida genom att uppmuntra till mer plats för idrott- och hälsa
lektioner under skolveckans schema. Men också genom att se till att idrottslektionerna är
positivt utmanande och givande för eleverna.
Metoddiskussion
Jag valde att utföra en replikationsstudie, då jag upplevde det vara intressant att se vilka
resultat framkommer genom att använda en redan etablerad metod med en annan urvalsgrupp.
Urvalsgruppen på 161 elever, var tillräcklig för att jämföras med Grapes & Winterlinds
urvalsgrupp på 166 deltagare. I slutändan fick jag resultat från 178 individer. Dessvärre var
svaret från 17 av dessa deltagare inte användbara för studien och slutade som ett bortfall på
10,48 %. Grape & Winterlinds resultat var generellt sett likartade med denna studie. I deras
studie skapade socioekonomiska variabler inget skensamband mellan fysisk aktivitet och
13
studieresultat. Ett effektivt sätt att testa validiteten för detta var att välja en annan urvalsgrupp
för att se ifall denna förändring påverkar resultatet. Även här visade det sig att mätningen av
socioekonomiska variabler hade brister. Storleken på urvalsgrupperna är med största
sannolikhet en betydande anledning till att det inte går att plocka fram någon gemensam
socioekonomisk variabel. Med en större grupp hade det förmodligen varit möjligt att hitta ett
starkare samband mellan de socioekonomiska variablerna.
Frågor om socioekonomiska aspekter är den delen jag önskar att det fanns fler och
framförallt mer specifika variabler att använda till forskningen. En mer djupgående studie,
till exempel med betygutdrag från elever, bevis på föräldrarnas inkomst, mer varierad
information om bomiljö och ett större urval från en mer mångfaldig grupp, hade varit mer
användbar för att samla in mer konkret och varierad information om elevernas ställning. Att
deltagarna svarade med sina egna uppskattade medelbetyg ökar risken markant för att få
felaktig information, där utdrag från skolregistret skulle ge de riktiga betygsnivåerna. Inför
framtida forskning som undersöker samma fenomen kan det vara en bra idé att fråga efter
fler och mer specifika socioekonomiska variabler från deltagarna. Att bo i förortsmiljö kan
till exempel innebära allt ifrån att personen bor i en villa med sju rum, till att bo i en lägenhet
med ett rum. Detta i sin tur upplever jag vara mer indikativt på personens socioekonomiska
status än om den bor i förorten eller i staden. Jag valde dock att inte ändra på frågan om
elevernas bomiljö, då jag önskade att mina resultat skulle vara jämförbara med Grapes &
Winterlinds resultat så mycket som möjligt. Den enda frågan jag valde att ändra helt var den
som rimligen inte kunde antas vara relevant för högstadieelever: de kunde komma in på
universitet eller ej. Detta då det är en fråga som är omöjlig för elever i högstadiet att svara på.
Dessa elever har ännu inte kunskap om de kan få tillräckligt höga betyg för att komma in på
universitet. Av det skälet blev frågeställning ändrad till möjligheten att komma in på
gymnasiet. En förändring som upplevdes vara nödvändig i sammanhanget. Språkbruket på
enkäterna ändrades även till viss del för att inte vara lika formellt som tidigare. Jag såg det
som nödvändigt att det anpassades efter åldersgruppen som de skulle delas ut till. Jag såg en
risk att yngre skulle ha svårare att förstå vissa av frågorna. Det var dock av högsta vikt att
innebörden bland dessa frågor förblev densamma.
Slutligen skall det nämnas att även om informationen som insamlats här pekar på liknande
resultat från tidigare studie innebär inte det att denna data bär med sig speciellt hög
generaliserbarhet. Även om det nu har visat sig att resultaten i både Norrbotten och
Stockholmsregionen är mycket lika, finns det fortfarande rum att testa andra och större
urvalsgrupper. Att det inte har framkommit något signifikant samband mellan socioekonomi
och skolresultat i denna studie, betyder inte att man i samtliga fall kan utesluta att
socioekonomi spelar roll för sambandet mellan fysisk aktivitet och prestation, eller akademisk
prestation i allmänhet. Det betyder inte heller att man kan dra slutsatsen att bara ifall elever
ägnar sig åt fysisk aktivitet på fritiden så får denne bättre studieresultat. En korrelationsstudie
av sin natur ger inte 100 % samband och även om det kan testas för olika variabler, är det
alltid möjligt att det finns ännu fler skensamband som inte har testats i studien. Det skulle vara
intressant att forska på saken mer på andra områden, med större urvalsgrupper och framförallt
gå djupare in på socioekonomiska aspekter. Det skulle också vara intressant att samla in mer
data om vilka typer av fysisk aktivitet ungdomar ägnar sig åt. Från detta skulle det vara
14
möjligt att dra slutsatser om sambandet kanske ligger mellan olika typer av träning, snarare än
hur ofta elever tränar.
I slutändan är jag nöjd med de svar jag lyckats samla in och de resultat jag har kommit fram
till. Det har varit mycket intressant att undersöka deltagarnas tränings- och studievanor för att
sedan undersöka sambanden. Forskande av tidigare studier och det jag kommit fram till i
denna studie har varit en mycket intressanta och har skapat ett starkt intresse för att se var
forskningen tas i framtiden. Även om min önskan var att ha 167 elever deltog, upplever jag att
urvalet på 161 var tillräckligt. Jag är djupt tacksam till de skolor som gick med på att delta i
studien. Trots att i en skolas fall svarade deras elever på frågeenkäter från andra
universitetselever åtminstone en gång i veckan och kände förmodligen en viss enkättrötthet.
Jag är även mycket tacksam till Grape & Winterlind som gav mig möjligheten att utföra en
replikation på deras studie.
Slutsatser
Resultaten på denna studie tyder på att elevers betygsresultat i skolämnen har ett positivt
samband med fysisk aktivitet på fritiden. Sambandet var något starkare mellan grundämnen
och fysisk aktivitet än vad det var mellan övriga ämnen. Intensiteten, som definierades av hur
många dagar i veckan eleverna utövar sport var det som hade det signifikanta sambandet.
Mätningen av socioekonomi visade inte på något samband alls, vare sig mellan varandra eller
till skolresultaten. De var inte tillräckliga för att skapa ett skensamband och verkade snarare
vara en svag indikator på skolbetyg.
Detta tyder på att skolelever från alla ekonomiska bakgrunder har nytta av fysisk aktivitet på
fritiden, och kan därav användas för att uppmuntra fysisk aktivitet i- och utanför skolan. Detta
kan användas som grund för att yrka för fler och mer effektiva idrottslektioner, för att
uppmuntra föräldrar till att se till deras barn ägnar sig åt idrott på fritiden, samt att se till att
kommunerna och skolan gör sin del för att uppmuntra att barn ägnar sig åt idrott på fritiden.
Fortsatt forskning
Baserat på denna studie, ser jag att fördjupa undersökningar i är socioekonomins betyg och
fysisk aktivitet. I denna studie framkom inget starkt samband vare sig mellan
socioekonomiska variabler. Att använda data som är mer indikativa på individens
socioekonomiska ställning såsom inkomst och ställning och status på individernas
bostadsområden (låg- eller höginkomst), skulle vara mer användbar. Att forska mer om
sambandet i andra länder, med annorlunda socioekonomiska omständigheter skulle också ge
en tydligare bild för vilken inverkan det har eller inte har. En annan typ av studie som skulle
vara intressant att se är vilka olika typer av fysisk aktivitet har vilken inverkan. Så till
exempel om konditionsträning, styrketräning eller kampsport ger olika typer har olika
korrelationer med skolresultat och vad detta kan bero på.
15
Referenser
Castelli, D., Donelly, J., C., Etnier, J., Hillman., Lambourne, K., Lee, S., Szabo-Reed, A &
Tomporowski, P (2016). Physical Activity, Fitness, Cognitive Function, and Academic
Achievement in Children: A Systematic Review. Med Sci Sports Exerc.48(6), 1197 - 1222
doi: 10.1249/MSS.0000000000000901
hämtades 2019-04-01 från
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Fysisk_aktivitet/Rapporter/Omradesskillnader-fysisk-
aktivitet.pdf
Chiu, M M & Perkins, G (2016). Socioeconomic Status: Influences, Disparities and Current.
Issues. New York: Nova Science Publishers, Inc.
Corder, K., Atkin, A., Bamber, D., Brage, S., Dunn, v., Ekelund, U., Owens, M., Van Sluijs, I
& Goodyer, I (2015). Revising on the run or studying on the sofa: Revising on the run or
studying on the sofa: prospective associations between physical activity, sedentary behaviour
and exam results in british adolescences. International Journal of Behavioral Nutrition &
Physical activity, 12, 1 - 8.
doi: 10.1186/s12966-015-0269-2
Kern, B.D., Graber, K.C., Shen, S., Hillman, C.H., Mcloughing G (2017). Association of
school-based Physical Activity Opportunities, Socioeconomic Status and Third-Grade
Reading. Journal of School Health, 88(3), 261 - 261.
doi: https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/josh.12581
Mora-Gonzales J., Chaddock-Heyman L., Raine, L., Stillman, C., Kramer, A., Erickson, K.,
Catena, A., Ortega F.B & Hillman, C.H (2019). Physical Fitness, White Matter Volume and
Academic Peformance in Children: Findings from the activebrains and FITKIDS2 Project.
Frontiers in Psychology, 12(10), 208.
doi: 10.3389/fpsyg.2019.00208
Gall, S., Adams, L., Joubert, N., Ludyga, S., Muller, I., Nqwienso, S., Pushe, U., Du Randt,
R., Seelig, H., Smith, D., Utzinger, J., Walter, C & Gerber, M. (2018).Effect of a 20-week
physical activity intervention on selective attention and academic performance on children
living in disadvantaged neighborhoods: A cluster randomized control trial. PLoS ONE, 13
(11), 1-18.
doi: 10.1371/journal.pone.0206908
Hämtades 2019-03-31
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/o
ppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf
gymnasieungdomar. Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för ekonomi,
teknik och samhälle. Från http://ltu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1154969&dswid=-19
Han, G-S (2018). The relationship between physical fitness and academic achievement among
adolescent in South Korea. Journal of Physical Therapy Science, 30(4) 605-608.
Doi: 10.1589/jpts.30.605
Hsiesh, S-S., Fung, D., Heng T., Chang, Y-K & Hung T (2018). Differences in working
memory as a function of physical activity in children. Neuropsychology 32(7), 797-808.
http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1037/neu0000473
Lima, R., Pfeiffer, K., Möller, N C., Andersen L, B & Bugge A (2019). Physical Activity and
Sedentary Time Are Positively Associated With Academic Performance: A 3-year
longitudinal study. Journal of Physical Activity & Health, 16(3), 177-183.
Doi: 10.1123/jpah.2017-0587
Maher, C., Lewis, L., Katzmarzyk, P., Dumuid, D., Cassidy, L & Olds, T. (2016).
The associations between physical activity, sedentary behaviour and academic performance.
Journal of science and Medicine, 19(12), 1004-1009.
DOI: 10.1016/j.jsams.2016.02.010
Murray, T.C., Rodgers, W.M & Fraser, S.N. (2012). Exploring the relationship between
socioeconomic status, control beliefs and exercise behavior: a multiple mediator model.
Journal of Behavioral Medicine. 35(1), 63-73.
Very Well Mind
https://www.verywellmind.com/what-is-replication-2795802
McQueen, R. A & Knussen C. (2013) Introduction to research methods and statistics in
psychology. Edinburgh: Pearson
Hämtad 2019-04-16 från
https://www.who.int/dietphysicalactivity/pa/en/
18