Slutrapport

BakgrundProjektets bakgrund beskrivs i ansökan till Finsam på följande sätt:I Skolverkets riktlinjer för SFI fastslås en rikttid på 525 timmar. Inom denna tid ska eleven ha uppnått ett godkänt betyg. I Åstorps kommun har man valt att utöka denna tidsram till 625 timmar, samtidigt som det finns ett politiskt mål att minst 70 % ska ha uppnått B-betyg inom 600 timmar. Att koppla språkinlärning till ett visst antal timmar är vanskligt eftersom var och en som arbetat med språkutveckling vet att man måste ge eleven tid för att behärska ett nytt språk. Dessa riktlinjer tar heller inte hänsyn till relevanta faktorer såsom utbildningsbakgrund, modersmål, social situation, ålder mm.

En utskrivning från SFI är möjlig då lärarna inte ser att någon progression sker. Detta sker alltid efter mycket mer än 625 timmar, oftast gäller det elever som gått långt över 1000 timmar på SFI. Tyvärr finns det oftast inte någon meningsfull sysselsättning för dessa elever eftersom deras språknivå omöjliggör en praktikplats. I vissa fall har Activa tagit emot någon av dessa men eftersom det inte ingår i deras uppdrag att ta hand om elever som står så långt ifrån arbetsmarknaden brukar det innebära en paus, och sedan återkommer dessa till SFI. Antingen anvisad av Af för att språket ska förbättras för att praktik ska vara möjligt, men oftast för att eleven själv vill göra något, komma ut och träffa andra.

Övergripande målProjektet vill ge kommuninvånare som är aktuella hos två eller flera Finsam-parter, en möjlighet att komma närmare arbetsmarknaden.

HuvudmålAtt stärka invandrare som står långt från arbetsmarknaden och därmed ge dem en möjlighet att kunna delta i olika insatser som ökar möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden, till exempel IGA (integration genom arbete). Att stärka deltagarna i muntlig kommunikation samt stärka dem i att våga använda svenska språket i sin kommunikation.

Delmål Att bryta invant beteendemönster. Att kunna känna sig delaktiga i samhället. Att närma sig arbetsmarknaden. Att kunna klara sig i de vanligaste vardagssituationerna. Att medvetandegöra eleverna om vikten av god kosthållning, motion och hygien. Att diskutera och reflektera över föräldraskap i ett nytt land där barnen många gånger

blivit familjernas språkrör. Att stärka eleverna i att använda svenska språket genom att de aktivt deltar i olika

aktiviteter som inte ingått i tidigare utbildningsinsatser.

MålgruppKommuninvånare med invandrarbakgrund och låg/ingen utbildningsbakgrund.Målgruppen utgörs av personer som är inskrivna på Socialförvaltningen eller på IGA och därmed också Arbetsförmedlingen.

1

MetodDe projektaktiviteter som ska leda till att målen uppnås beskrivs av projektorganisationen påföljande sätt:

Kartläggning av deltagarna genom bland annat individuella samtal. Genomföra studiebesök på arbetsplatser och i olika samhällsfunktioner. Arbetslivsinriktad samhällsorientering. Genomföra diskussioner i syfte att träna svenska språket. Motivationsövningar. Fylla i blanketter. Kunna klockan analog och digital tid. Information om kost, hälsa och friskvård. Cykelkurs i syfte att skaffa sig kommunikationsmedel samt att träna trafikregler. Information om rättigheter och skyldigheter i samhället (Kvinnojouren, BRIS, Noaks

Ark, stöd vid missbruk) Träning i muntlig kommunikation på svenska.

TidsplanUrval av deltagare har skett i samråd med socialtjänsten. Kursen genomfördes under tolv veckor med dagliga aktiviteter, ca 20 timmar/vecka och med 9 deltagare i varje cykel.

Projektaktiviteter i relation till formulerade delmålFör att bryta invant beteendemönster har vi gjort följande aktiviteter:

Vi har sporrat deltagarna genom motivationsövningar samt genom att bjuda in gästföreläsare som pratat om motivation, mål och målsättningar.

Vi har etablerat samverkan med ABF, med besök en gång i veckan. Här hade deltagarna möjlighet för att få utlopp för sin kreativitet. Deltagarna träffade här Fas 3 deltagare för att få in vana att använda det svenska språket och komma i kontakt med andra svensktalande personer som bor i Åstorps kommun.

Vi har diskuterat om hur man förändrar sitt liv i positiv riktning. Att hitta balans mellan den aktiva delen, fritiden och vilan. Vikten av de tre delarna, vad de innebär, och hur man skapar balans i livet. Samt hur de upplever de tre delarna i sin vardag, vad man själv kan göra för att förbättra sin livskvalitet med fokus på det positiva och friska.

Vi har pratat om vad som ligger deltagarna varmt om hjärtat, deras egna mål och drömmar och hur de kan uppnås.

Pratat om positivt tänkande och tankens kraft.

För att deltagarna ska känna sig delaktiga i det svenska samhället har vi gjort följande aktiviteter:

Vi har besökt olika bostadsområden för insyn om hur det ser ut i närliggande områden. Vi har haft besök av Noas Ark, Polisen, Skatteverket, begravningsentreprenör,

Försäkringskassan, Swedbank, Kvinnojouren, Kris- och säkerhetssamordnaren. Vi har besökt Helsingborgs stadsteater, samt sett en föreställning. Vi har besökt Dunkers kulturhus. Vi har fördjupat oss i ämnen som jämställdhet, omvärld, arbetsmarknadens krav och

behov, individens rättigheter och skyldigheter, individen och individens eget ansvar.

För att närma sig arbetsmarknaden har vi haft arbetslivsinriktad samhällsorientering för deltagarna:

2

Vi har varit på studiebesök på olika arbetsplatser som Activa, Mc’Donalds, livsmedelsbutiker, Åstorps bibliotek. Deltagarna har träffat chefer som bland annat har informerat om hur det fungerar på arbetsplatsen, vad de jobbar med och hur man jobbar, hur en vanlig arbetsdag kan se ut, vilka krav en arbetsgivare kan ställa på sina anställda, vad som är viktigt för en arbetstagare och hur man kan söka jobb på arbetsplatsen. Deltagarna har haft möjlighet att ställa frågor till arbetsgivaren.

Deltagarna har fått information och träning i anställningsintervju.

Förmågan att klara sig i de vanligaste vardagssituationerna: Deltagarna har övat mycket på muntlig presentation. Tränat på att fylla i blanketter så som personuppgifter. Övat på datum och siffror. Många deltagare saknade datavana och för att stärka dem och öka deras datakunskaper

ordnade vi en datakurs på ABF. Tränat på klockan, analog och digital tid. Klockövningarna har kontinuerligt pågått

under kursens gång. I första omgången av kursen genomförde vi en cykelkurs. Vi har pratat om svenska högtider, så som Jul, Påsk, Midsommar. Firat Midsommar

med deltagarna enligt den svenska traditionen. Åkt buss då en del deltagare inte var van vid det.

Att medvetandegöra eleverna om vikten av god kosthållning, motion och hygien: Kartläggning av deltagarnas hälsa - Hälsoenkät som tar upp deltagarnas vanor,

självupplevd fysisk och psykisk hälsa. Enkäten gjordes för att öka medvetenhet hos deltagarna om sin egen hälsa samt att aktivt göra förändringar.

De flesta dagarna med hälsocoachen påbörjades med lätt pausgympa följd av stretchövningar för att få igång blodcirkulationen och lära ut övningar som förebygger spänningar i kroppen.

Föreläsningar om hälsosam mat och fysisk aktivitet. Besökt Studioaktiv 24 i Åstorp för att visa deltagarna att det finns möjlighet att träna

på gym. Vi har lagat hälsosam mat tillsammans med deltagarna, samt veckovis pratat om hälsa,

kost, friskfaktorer och träning. I andra omgången av kursen genomförde vi ”stegräknartävling” där varje deltagare

skulle skriva upp under två månader hur många steg de gick varje dag. Vinnaren av tävlingen fick ett pris. Målet med tävlingen var att öka välbefinnandet hos deltagarna samt skapa motivation för motion med pris som en morot.

Med andra gruppen hade vi träning en gång i veckan på gym tillsammans med Ungsam. Eftersom många deltagare var fysisk inaktiva var det viktigt att skapa nya vanor om fysisk aktivitet leder till en bättre fysisk och psykisk hälsa.

Vi har pratat om kroppsdelar, rygghälsa, tandhälsa, stroke, att ringa akuten, söka vård. Delat ut information om nyttig kost, rygghälsa, stretchövningar och Egenvårdsguiden

som bland annat tar upp hygienfrågor. Lyssnat på avslappningsmusik, guidad muskuläravslappning för att lära ut

avslappningsmetoder som kan minska stress och är stärkande för den fysiska och psykiska hälsan.

Att diskutera och reflektera över föräldraskap i ett nytt land där barnen många gånger blivit familjernas språkrör:

3

Vi har pratat mycket om föräldraskapet hur man som förälder måste behålla kommandot i familjen och att språket är det som gör det. Diskussioner om dessa svårigheter har varit många. Vi har tränat på att läsa informations blad från skola för att förstå vikten av att veta vad som ska hända. Föräldramöte, utvecklingssamtal m.m. har vi diskuterat. Vi började också med kursen Active parenting och genomförde två kurstillfällen, det blev många diskussioner kring föräldraskapet. Vi har pratat mycket om att visa sina barn samma respekt för dem som vi kräver av dem.

Stärka eleverna i att använda svenska språket genom att de aktivt deltar i olika aktiviteter som inte ingått i tidigare utbildningsinsatser:

Vi har tillsammans med Hagapunktens familjecentral och ABF och Café the whole world varit värdar för den spanska teatergruppen Le grande familia som i augusti kom till Åstorp för att spela en gatuteater på Haganäs området detta var ett samarbete med gatuteatern i Helsingborg/Helsingör.

Deltagarna har medverkat när biblioteket i Åstorp, Hagapunktens öppna förskola, ABF samt Café the whole world anordnade ett Alfons kalas för allmänheten på kulturhuset Björnen. Alla deltagare ansvarade för olika stationer med hjälp av deltagare från ABF.

Deltagarna har besökt Dunkers kultur hus där vi bland annat såg utställningarna Jan Lööf och ”Sagor och myter”. På utställningen Sagor och myter fick deltagarna ta del av berättelserna kring tavlorna via hörlurar, detta ledde sen till vidare diskussioner.

Vi har varit på bio med deltagarna där de har fått se filmen; ”Äta sova dö” som är inspelad i våra trakter.

Genomföra diskussioner i syfte att träna svenska språket. Träna i muntlig kommunikation: De praktiska saker som vi har gjort tillsammans har sedan gett oss möjligheter till att

diskutera och reflektera vad som hände i de olika situationerna. Diskussioner har såklart också uppkommit utifrån vad deltagarna velat ta upp eller om de haft några frågor.

Deltagarna Projektet planerades ha 20-24 deltagare. Antalet personer som har deltagit i projektet är 18 stycken. Status vid avslut:

Praktik 2 stycken. IGA 4 stycken Jobb- och utvecklingsgarantin (AF) 3 stycken. Arbete 4 stycken.

Resultat i relation till formulerade målEfter avslutad kurs har vi genomfört en öppen gruppintervju med deltagare om kursen och om deras deltagande. Intervjun med deltagarna i projektet visar att många av deltagarnas självkänsla och välbefinnande har ökat genom deltagande i projektet. Flera deltagare uttrycker att de aktiviteter man har haft i kursen bland annat avslappningsövningar och fysisk aktivitet har varit ”bra för både fysik och psyke”. De beskriver kursen som intressant, full av glädje och att den gett motivation att göra saker. På frågan om det sker ett lärande i projektet, kommer det ett tydligt ja från deltagarna. En deltagare säger att hon har fått ökade kunskaper och en attitydförändring när det gäller jobb och framtiden. En annan deltagare känner sig motiverad till att söka jobb eftersom kursen har medfört att han känner sig delaktig och kan bredda sitt nätverk samt få referenser av oss coacher. De uttryckte också önskemål om en

4

fortsättningskurs med möjlighet till praktik och jobbsökaraktiviteter för att öka sina chanser till arbete. Flera utav deltagarna tycker att vi coacher har tagit oss tid att lyssna och ser till dennes behov samtidigt som vi ger deltagaren hjälp till självhjälp. Flera deltagare berättar att känslan av utanförskap har minskat under projektet, både genom den sociala gemenskap som vi har utvecklat inom gruppen och genom samverkan med andra grupper som ABF och Ungsam. Flertal deltagare tycker att de har lärt sig mer under dessa tre månader än vad de har gjort på SFI och det beror på kombinationen av olika former av lärande, både teoretiskt och praktiskt. De känner att lärmiljön har stimulerat till glädje, delaktighet och motivation. Två deltagare poängterar att de har fått ett mer självmedveten och aktiv vardag, det har lett till att de har stärkt sina förutsättningar för att kunna påverka sin hälsa och livssituation. Flera deltagare tycker att den sociala gemenskapen, fokus på individen och informellt lärande har varit det bästa med projektet. En deltagare säger att hon känner att projektet har stärkt hennes förutsättningar för att kunna påverka sin egen livssituation.

Sammanfattande bedömningGenom hela projektet har vi lärt oss mycket om hur motivation fungerar och hur den kan påverkas för deltagarna. Deras motivation har inte varit konstant, ibland har de varit oerhört motiverade och ibland har de helt enkelt inte orkat. Det viktiga har varit att få deltagarna själva förstå vilka faktorer det är som får de att känna sig motiverade. Samtliga hade behov av att bli bekräftade och att någon såg deras kompetens och egenskaper. Det visar tydligt på det behov vi som människor har av att bli bekräftade och betrodda. Vi upplevde att mötet med oss var betydande och hade stor påverkan på deras motivation. I vissa samtal var det inte så mycket information de behövde, utan bara bli bekräftad och att någon klappar de på axeln och säger att du har styrkan och möjligheten att lyckas och jag tror på dig. Den slutsats vi kan dra av denna tid med deltagarna är att bemötande verkar vara av stor betydelse för människors motivation. Att rätt bemötande, tillgänglighet och engagemang från oss coacher är eftertraktad. En annan viktig lärdom är att många av deltagarna i projektet måste få lång tid på sig för att nå arbetsmarknaden. Vissa deltagare har arbetslivserfarenhet och kompetens från sitt hemland för att arbeta inom specifika arbetsområden medan andra inte har det. Bland de senare finns många som i nuläget inte heller är redo för och kan klara en utbildning eller fungera på en praktikplats. Dessa behöver förberedande och självutvecklande aktiviteter samt stödinsatser för att kunna etablera en stabil psykosocial plattform. Psykisk ohälsa är ett betydande problem för en del av deltagarna.

Arbetet med friskvården har varit en viktig del för deltagarna. Ett självklart syfte med friskvården var att jobba med deltagarnas fysiska hälsa. Friskvården gav förutom förbättrad fysisk hälsa utveckla positiva värden så som; ökat självförtroende, en struktur i vardagen, ge social träning samt en chans för deltagarna att finnas i ett socialt sammanhang som bryter den isolering som många av deltagarna lever i.

Samverkan i projektet har fungerat i stort sett bra med socialtjänsten men samarbetet med arbetsförmedlingen utvecklades inte i den utsträckning som kunnat förväntas. Det fanns brister i förankringsprocessen med arbetsförmedlingen. Information om projektets syfte, målsättningar och uppbyggnad hade inte gått fram till arbetsförmedlingens kontaktperson. Vi uppfattade det som att arbetsförmedlingens kontaktperson hade svårt att se vad de förväntas bidra med i projektet. Allmänt så skulle man kunnat förvänta sig att utvecklingen av projektet i större utsträckning borde formats av samhandling eftersom projektet är ett gemensamt åtagande mellan projektägaren och medfinansiärerna.Åstorp 2012-11-21

5

Isabella NazhatMotivationscoach

Bildningsförvaltningen/Vuxenutbildningen

6