for. politik- statistik- ekonomi - lu

FOR.

POLITIK- STATISTIK- EKONOMI N V F Ö L J D U T G I V E N JST

FAHLBECKSKA STIFTELSEN

A R G 48 1945 H A F T . i

S T A T S V E T E N S K A P L I G T I D S K R I F T S E X P E D I T I O N , L U N D

D I S T R I B U T O R : C , W . K . G L E E R U P

.'. Lösnummer av detta häfte kottar kr. 3: jo.

S T A T S V E T E N S K A P L I G T I D S K R I F T

kommer att under år 1945 liksom hittills innehålla dels vetenskapliga uppsatser i politik •— ordet taget i sin äldre och mera omfattande bemärkelse — statistik och ekonomi,- dels en avdelning översikter och meddelanden, avsedd att hålla läsaren å jour med vad som händer och skrives å hithörande områden, dels slutligen mera ingående granskningar av utkommande, framför allt svensk, men jämväl annan nordisk samt utländsk statsvetenskaplig litteratur. Tidskriften vill framträda som ett organ för vetenskaplig orientering och diskussion i de ämnen, vilka falla inom den angivna ramen. .

• Tidskriftens redaktion handhaves, under överinseende av Fahlbeckska Stiftelsens kollegium (professorerna FR. LAGERROTH, E. FAHLBECK, C.-E. QUENSEL, J . ÅKERMAN,

G . CARLSSON, S . BOLIN och E. GJERSTAD), närmast" av professor E. FAHLBECK

som redaktionssekreterare och ansvariga utgivare, under medverkan av professor A. BRUSEWITZ, Uppsala (litteraturgranskningar,: politik) och docent E.. T H E R M V E N I U S ,

Stockholm (översikter och meddelanden: politik).

Tidskriften utkommer som hittills i j häften om året, omfattande tillsammans minst 20 ark. Prenumerationspriset är 10 kr. pr är..

P r e n u m e r a t i o n kan ske antingen genom bokhandel eller direkt hos »Statsvetenskaplig Tidskrifts E x p e d i t i o n , Lund» (ej h o s r e d a k t i o n e n ) .

. .Eftertryck av tidskriftens artiklar och övriga innehåll utan angivande av källan förbjudas. Lund i december 1944.

F A H L B E C K S K A S T I F T E L S E N . ,

I N N E H Å L L :

UPPSATSER:

Utgiväreskifte .-. t AXEL BRUSEWITZ, Från Svedelius till Kjellén. Några drag ur den skytteanska

lärostolens senare historia . •.' -; 3 R. ERICH, Fredsslut, revansch och revision 26 STIG JÄGERSKIÖLD, Förvärv och förlust av frälse. Bidrag till det svenska

ståndsyäsendets och jordnaturernas historia : > . . . 33

ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN:

-• Riksdagen och utrikespolitiken 1944. Av AXEL BRUSEWITZ .- 53

Statens arbetsmarknadskommission. Av WASTE LINGREN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . $9

Förbättrad systematik av riksdagstrycket. Av IVAR BESKOW* '. ....... 71 Statsvetenskapliga föreningen i Göteborg. Av MAJA KJELLIN . . . 74 Statsvetenskapliga föreningen i Lund. Av NILS NILSSON STJERNQUIST 75

' Stockholms Högskolas Statsvetenskapliga förening. Av JÖRGEN WESTERSTÅHL . . 75 Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala. Av ARNE W.ÅHLSTRAND 76 Tidskriftsöversikt. Av NILS NILSSON ST-JERNQU^T ' . . 77

LITTERATURGRANSKNINGAR:

S t a n i s l a w A. Adamek , i»Die Ideologie des Rechts». Anm. av FREDÉ CASTBERG 80 H a l v d a n K o h t — S i g m u n d Skard, Norges Röst i historia och litteratur; Anm.

av FREDRIK LAGERROTH 88

BERÄTTELSE Över Fahlbeckska"Stiftelsens verksamhet år 1944 , 96

UTGIVARESKIFTE

I o c h m e d d e n n a å r g å n g , S t a t s v e t e n s k a p l i g T i d s k r i f t s f y r t i o å t t o n d e ,

d e n t j u g o s j u n d e i s e r i e n N y F ö l j d , h a r sk i f t e ä g t r u m p å p o s t e n

s å s o m t i d s k r i f t e n s a n s v a r i g e u t g i v a r e , t i l l i ka d e s s r e d a k t i o n s s e k r e

t erare s a m t s e k r e t e r a r e i F a h l b e c k s k a S t i f t e l s e n s k o l l e g i u m .

P r o f e s s o r e m e r i t u s R o b e r t M a l m g r e n f r å n t r ä d e r e n l i g t e g e n ö n s k a n

d e n n a k o m b i n e r a d e f ö r t r o e n d e p o s t , v i l k e n h a n år 1 9 2 2 ö v e r t o g e f ter

S i g f r i d W a l l e n g r e n o c h a l l t s e d a n d e s s , n ä r a n o g u n d e r ett k v a r t s

s eke l , m e d d e n ä r a n b e k l ä t t . D e t m å h ä r v a r a p å s i n p l a t s a t t a n f ö r a

d e ord , v a r m e d i f ö r e g å e n d e å r g å n g s f ö r s t a h ä f t e k o l l e g i e t s d å

v a r a n d e prseses , p r o f e s s o r F r e d r i k L a g e r r o t h , i e n ö v e r s i k t a v F a h l

b e c k s k a S t i f t e l s e n s 2 5 - å r i g a v e r k s a m h e t , k a r a k t e r i s e r a d e d e n n u

a v g å n g n e s e k r e t e r a r e n s s t ä l l n i n g o c h i n s a t s e r a l l t i f r å n år 1 9 2 2 :

» S e d a n h a r M a l m g r e n f ö r k r o p p s l i g a t e n f o r m a v s ty re l s e , s o m i n o m

S v e r i g e s l ä r d a h i s t o r i a är b ä t t r e a n s k r i v e n ä n i n o m d e s s p o l i t i s k a ,

s e k r e t e r a r e r e g e m e n t e t . H a n b ä r d a g e n s h e t t a o c h t u n g a o c h s y n e s o s s

a l l a o u m b ä r l i g . O m o c k i s k i l d a f u n k t i o n e r h a r h a n t i l lhör t St i f te l

s e n f r å n d e s s b ö r j a n . H a n s o r d v ä g e r a l l t i d t u n g t , ä v e n n ä r h a n e j

l ä n g r e h a r n å g o t v o t u m . G e n o m s i n i n g å e n d e k ä n n e d o m o m p r a x i s

f r a m t r ä d e r h a n i n f ö r y n g r e s l ä k t l e d s o m e n l e x a n i m a t a . »

D e t är för F a h l b e c k s k a S t i f t e l s e n s k o l l e g i u m e n k ä r p l i k t a t t v i d

d e t t a t i l l fä l l e b r i n g a i e r i n r a n d e n o s p a r d a m ö d a , d e n h ä n g i v e n h e t

f ö r u p p g i f t e n o c h d e n s k i c k l i g h e t , v a r m e d p r o f e s s o r M a l m g r e n u n d e r

d e m å n g a g å n g n a å r e n f u l l g j o r t s itt v ä r v . V i d r e d i g e r i n g a v per i

o d i s k a p u b l i k a t i o n e r k u n n a , s o m b e k a n t , m å n g e n g å n g s i t u a t i o n e r

u p p s t å , v i l k a f ö r s i n l y c k l i g a l ö s n i n g k r ä v a o m d ö m e , t a k t o c h för

m å g a at t s n a b b t f a t t a b e s l u t . M a l m g r e n s v e r k s a m h e t h ä r v i d l a g h a r

v a r i t f ö r e d ö m l i g . M å n g a ä r o o c k s å d e f ö r f a t t a r e t i l l s k i f t a n d e

b i d r a g , v i l k a k u n n a t g l ä d j a s ig å t d e n a l l t a n n a t ä n r e g e l m ä s s i g a

1 — Statsvetenskaplig Tidskrift 1945. N. F.

2 U T G I V A R E S K I F T E

f ö r m å n e n at t f r å n e n t i d s k r i f t s r e d a k t ö r e r h å l l a o m g å e n d e s a k l i g a

b e s k e d o c h u p p l y s n i n g a r a v b e g ä r t s lag . M a l m g r e n h a r i a l l a d e s s a

a v s e e n d e n å s t a d k o m m i t ett arv , s o m f ö r p l i k t a r .

P r o f e s s o r M a l m g r e n e f t e r l ä m n a r v i s s e r l i g e n i k o l l e g i e t s k r e t s ett

t o m r u m , s o m är k ä n n b a r t . H a n s v e r k s a m h e t s å s o m r e d a k t ö r f ö r

S t a t s v e t e n s k a p l i g T i d s k r i f t o c h s e k r e t e r a r e h o s F a h l b e c k s k a St i f te l

s e n är e m e l l e r t i d v a r a k t i g t h u g f ä s t i t i d s k r i f t s å r g å n g ä r o c h p r o t o k o l l

serier . Att d e n n a f ö r e b i l d l i g a g ä r n i n g m å f o r t l e v a är k o l l e g i e t s f ö r

h o p p n i n g . K o l l e g i e t f r a m b ä r t i l l p r o f e s s o r e m e r i t u s R o b e r t M a l m g r e n

ett u p p r i k t i g t t a c k f ö r l å n g , u t o m o r d e n t l i g t v ä l v i t s o r d a d t jäns t , s a m t

e n h j ä r t l i g t i l l ö n s k a n o m v ä l f ö r t j ä n t o t i u m m e d t i l l fä l l e t i l l f o r t s a t t

g a g n a n d e v e r k s a m h e t i n o m h a n s v e t e n s k a p e r .

FRÅN SVEDELIUS T I L L KJELLÉN

N Å G R A D R A G U R D E N S K Y T T E A N S K A L Ä R O S T O L E N S

S E N A R E H I S T O R I A 1

Av Professor AXEL BRUSEWITZ, Uppsala

I .

Då W i l h e l m E r i k S v e d e l i u s h ö s t t e r m i n e n 1831 v i d 15 års å l d e r

b ö r j a d e s i n a a k a d e m i s k a s t u d i e r i U p p s a l a , v a r O l o f K o l m o d i n

s k y t t e a n s k p r o f e s s o r i v ä l t a l i g h e t o c h po l i t ik . H a n s f ö r e l ä s n i n g a r ,

s o m S v e d e l i u s b e s ö k t e b å d e n ä m n d a o c h f ö l j a n d e t e r m i n , h a n d l a d e

o m L i v i u s . P å v å r t e r m i n e n g a v h a n u n d e r t v å v e c k o t i m m a r d e s s

u t o m e n ö v e r s i k t ö v e r » d e v i k t i g a s t e e u r o p e i s k a s t a t e r n a » . D e n

u n d e r v i s n i n g , s o m s å l u n d a m e d d e l a d e s , är t y p i s k för d e n d å o c h

a l l t s e d a n L o c c e n i u s ' d a g a r r å d a n d e u p p f a t t n i n g e n o m d e n s k y t t e a n -

s k a l ä r o s t o l e n s l ä g g n i n g o c h u p p g i f t e r . K o l m o d i n f ö l j d e e n d a s t e n

g a m m a l r o t f ä s t t r a d i t i o n , d å h a n f r å n s i t t t i l l t räde t i l l p r o f e s s u r e n

(1805) p å s i n a f ö r e l ä s n i n g a r f ö r n ä m l i g a s t s y s s l a d e m e d i n t e r p r e t a

t i o n a v l a t i n s k a a u k t o r e r , h u v u d s a k l i g e n L i v i u s , m e n ti l l o m v ä x l i n g

ä v e n T a c i t u s . H a n s t o l k n i n g a r l ä r a f ö r ö v r i g t h a v a r i t f ö r t r ä f f l i g a .

D e t v a r p å de t ta sä t t s o m p r o f e s s o r n t i l l g o d o s å g d e n de l a v ä m n e t ,

s o m a l l t j ä m t a n s å g s v i k t i g a s t , n ä m l i g e n v ä l t a l i g h e t e n , a v å l d e r u p p

f a t t a d s o m r o m e r s k v ä l t a l i g h e t .

D e f ö r e l ä s n i n g a r ö v e r d e e u r o p e i s k a s t a t e r n a , s o m v i s s a t e r m i n e r

f ö r e k o m m o , s y n a s h a h a f t k a r a k t ä r e n a v ett s l a g s s t a n d a r d i s e r a d e

ö v e r s i k t s k u r s e r , s o m k n a p p a s t v o r o s y n n e r l i g e n d j u p g å e n d e . F ö r

m o d l i g e n b e s t o d o d e i e t t s a m m a n f ö r a n d e a v e n m ä n g d m e r e l l er

m i n d r e n o t i s a r t a d e u p p g i f t e r r ö r a n d e s t a t e r n a s t i l l s t å n d a v h i s t o r i s k ,

p o l i t i s k , g e o g r a f i s k , e k o n o m i s k o c h s ta t s rä t t s l i g art , e n a l l m ä n s ta t s -

1 Föredrag vid Statsvetenskapliga föreningens i Uppsala högtidssammanträde den 9 december 1944, här återgivet med några smärre ändringar och tillägg. En del noter ha vidfogats. Det fragmentariska i denna översikt behöver ej särskilt betonas. — Tidigare framställningar av den skytteanska professurens historia av H e n r i k S c h u c k (rektorsprogram 1916, ss. 3—89) och R u d o l f K j e l l é n , Johan Skytte och den skytteanska professuren. Ett trehundraårsminne (Statsvet. tidskr. 1922, ss. 269—309).

4 A X E L B R U S E W I T Z 2

b e s k r i v n i n g e l l er s ta t i s t ik i g a m m a l d a g s m e n i n g . N å g o n e n s t a k a

t e r m i n h ä n d e at t K o l m o d i n t o g u p p ett m e r a s p e c i e l l t ä m n e , s å s o m

»de e u r o p e i s k a s t a t s f ö r d r a g e n » (1822) e l ler »de e u r o p e i s k a s t a t e r n a s

o f f e n t l i g a rätt , i s y n n e r h e t f ä d e r n e s l a n d e t s » ( 1 8 2 8 ) , d e n e n d a g å n g

m a n f i n n e r e n a n t y d a n at t s ä r s k i l d u p p m ä r k s a m h e t ä g n a d e s S v e r i g e .

M e n , s o m sagt , l a t i n e t d o m i n e r a d e — u n d e r K o l m o d i n s s i s ta år m e r a

e n v ä l d i g t ä n n å g o n s i n .

1 s i n s j ä l v b i o g r a f i 2 k l a g a r S v e d e l i u s ö v e r a t t d e s t a t s v e t e n s k a p l i g a

s t u d i e r n a u n d e r h a n s s t u d e n t t i d » l å g o i l ä g e r v a l l » . T e n t a m e n s f o r d

r i n g a r n a v o r o o b e t y d l i g a , r å d v i l l h e t e n o m v a d m a n e g e n t l i g e n b o r d e

l ä s a v a r s tor o c h s j ä l v a t e n t a m e n u n d e r s å d a n a f ö r h å l l a n d e n e n d a s t

e n f o r m a l i t e t . M a n a n v ä n d e ett k o l l e g i u m , k a l l a t » K o m p a r a t i v e

D a r s t e l l u n g » , s a m m a n s t ä l l t e f t er s k y t t e a n s k e a d j u n k t e n R u n s t e n s

f ö r e l ä s n i n g a r . D e t h a d e t i d i g a r e o c k s å f u n n i t s et t k o l l e g i e h ä f t e , o m

ta lar S v e d e l i u s , » s a m m a n f l i c k a t a v H a n s J ä r t a t i l l n ö d h j ä l p åt h a n s

s o n Carl T h o m a s J ä r t a o c h d e n n e s v ä n n e r , n ä r d e s k u l l e t e n t e r a

för K o l m o d i n » . 3 S v e d e l i u s g r e p s a v f ö r a k t för » K o m p a r a t i v e D a r

s t e l l u n g » , v a r a v h a n b l o t t f i ck se »ett s ä r d e l e s i l la s k r i v e t e x e m p l a r » .

I n n e h å l l e t f a n n h a n »use l t» . Ä v e n J ä r t a s skr i f t v a r e n l i g t h a n s

m e n i n g » a l l d e l e s o b r u k b a r » . S j ä l v k o m p o n e r a d e h a n e n k u r s , fy l l i

g a r e o c h a v a n n a t s l a g ä n d e n v a n l i g a , för d e n t e n t a m e n , s o m h a n

u n d e r K o l m o d i n s t j ä n s t l e d i g h e t 1 8 3 8 a v l a d e för a d j u n k t e n R u n s t e n .

D e t f a n n s e n f ö r e s t ä l l n i n g , b e r ä t t a r S v e d e l i u s , e n k v a r l e v a f r å n

1700- ta l e t , »att d e n s o m v i l l e v a r a r i k t i g t s t y v s k u l l e l ä s a R o u s s e a u ' s

Contra t s o c i a l o c h M o n t e s q u i e u ' s E s p r i t d e s lo i s» . H a n l ä s t e d e t

f ö r r a v e r k e t o c h »ett l å n g t s t y c k e i de t s e n a r e » . A v s a m t i d a a r b e t e n

g j o r d e T o c q u e v i l l e ' s L a d é m o c r a t i e e n A m é r i q u e s t a r k a s t e i n t r y c k e t

p å h o n o m . H a n l ä s t e d e t d o c k förs t et t p a r år ef ter e x a m e n . U n d e r

s t u d i e r n a f ö r d e n n a s y s s l a d e S v e d e l i u s m e s t m e d l a t i n o c h g r e k i s k a

o c h ä g n a d e i n t e s å m y c k e n t i d å t v a r e s ig s t a t s k u n s k a p e n e l l er

h i s t o r i e n . D e t v a r ä m n e n , s o m i a l l a fa l l s k u l l e b l i h a n s l i v s s t u d i u m

o c h s o m h a n d ä r f ö r u n d e r s t u d e n t t i d e n m e d a v s i k t i v i s s m å n

å s i d o s a t t e .

E f t e r K o l m o d i n s a v g å n g i n t r ä d e r e n n y e p o k i p r o f e s s u r e n s h i s t o

ria. In i t ia t ive t t i l l e n n y o r d n i n g t o g s a v p a t r o n u s , a s s e s s o r n , s e d e r m e r a

s t a t s r å d e t o c h p r e s i d e n t e n Carl G ö r a n M ö r n e r . I d e n ö v e r e n s k o m

m e l s e , s o m p a t r o n u s i n g i c k m e d n y t i l l t r ä d a n d e p r o f e s s o r n Carl

T h o m a s J ä r t a 1 8 3 9 , i n t o g h a n e n d e l f ö r e s k r i f t e r o m l ä r o ä m n e t s i n n e -

2 Anteckningar orn mitt förflutna liv. Sthm 1889. 3 Ibid., s.. 308.

3 F R Ä N S V E D E L I U S T I L L K J E L L É N 5

h å l l o c h o m f a t t n i n g . L a t i n e t s k ö t s u n d a n — det v o r e ä n d a m å l s lö s t a t t

s k y t t e a n s k a p r o f e s s u r e n f u n g e r a d e s o m » a n d r a l ä r o s t o l e n i l a t i n s k a

s p r å k e t v i d U p p s a l a u n i v e r s i t e t » — o c h t o n v i k t e n l a d e s p å d e n

h i s t o r i s k t - p o l i t i s k a h u v u d d e l e n a v ä m n e t , v a r s o l i k a e l e m e n t u t f ö r

l ig t a n g å v o s . H i t r ä k n a d e s » s t a t i s t i k e n , g e o g r a f i e n o c h a l l m ä n n a

f o l k r ä t t e n , k ä n n e d o m a v a l l a c i v i l i s e r a d e s ta ters f ö r f a t t n i n g a r o c h

s ä r d e l e s S v e r i g e s s t a t s s k i c k , s t a t s f ö r v a l t n i n g e n s o r g a n i s a t i o n h ä r -

s t ä d e s , e j b lo t t t i l l g r u n d d r a g e n u t a n j ä m v ä l til l d e t v i k t i g a r e a v

d e t a i l l e r n e , u p p k o m s t e n o c h u t v e c k l i n g e n a v v å r s a m h ä l l s i n r ä t t n i n g ,

S v e r i g e s o c h N o r g e s n ä r i n g s - o c h h a n d e l s f ö r h å l l a n d e n , i c k e a l l e n a s t

t i l l d e n del , s o m o m f a t t a r s t ä l l n i n g e n i n o m v a r d e r a l a n d e t , u t a n ä v e n

v a d v i d k o m m e r d e m i n b ö r d e s o c h i a v s e e n d e p å f r ä m m a n d e m a k

ter, ä v e n s o m d e n k u n s k a p i s a m h ä l l s t e o r i e n , n a t i o n a l e k o n o m i e n o c h

a n d r a h i t h ö r a n d e h j ä l p r e d a n d e v e t e n s k a p e r , s o m k a n b i d r a g a at t

g ö r a u n d e r v i s n i n g e n i m ö j l i g a s t e m å t t o för d e s t u d e r a n d e f r u k t

b r i n g a n d e » . * I d e n n a v i d l y f t i g a u p p r ä k n i n g l i g g e r i o c h f ö r s i g

k n a p p a s t n å g o t n y t t . M e n d e n f ö r t j ä n a r u p p m ä r k s a m m a s , d ä r f ö r

a t t d e n i de ta l j v i s a r v a d m a n d å f ö r s t o d m e d s ta t i s t ik i v i d s t r ä c k t

b e m ä r k e l s e , de t f a c k s o m p r o f e s s u r e n n u e g e n t l i g e n s k u l l e f ö r e t r ä d a .

D e t n y a l i g g e r i l a t i n e t s u n d a n s k j u t a n d e . N å g r a f ö r e l ä s n i n g a r ö v e r

k l a s s i s k a a u k t o r e r f ö r e k o m m a e j l ä n g r e . S ta t i s t ik a n g e s p å 1850 - ta l e t

s o m p r o f e s s u r e n s ä m n e , e n b e n ä m n i n g s o m m e d S v e d e l i u s ' t i l l t räde

i b ö r j a n a v 1860 - ta l e t u t b y t t e s m o t s t a t s k u n s k a p . V ä l t a l i g h e t e n b l e v

e n r e n t i t e l d e k o r a t i o n .

D å O l o f W i n g q u i s t , e f ter J ä r t a s d ö d v i d u n g a år, 1 8 4 3 u t s å g s

t i l l s k y t t e a n s k p r o f e s s o r , m e d d e l a d e s t i l l h o n o m u n g e f ä r s a m m a före

skr i f ter s o m t i l l f ö r e t r ä d a r e n . E n i n t r e s s a n t k l a u s u l t i l l a des e m e l l e r

t i d a v i n n e h å l l att » p r o f e s s o r n s k a l l s ö k a h o s s i n a å h ö r a r e v ä c k a

o c h u n d e r h å l l a m o n a r k i s k t - k o n s t i t u t i o n e l l a - k o n s e r v a t i v a t ä n k e s ä t t » .

W i n g q u i s t t o r d e r e d a n d å h a var i t k ä n d f ö r r a d i k a l a ås ik ter , o c h

m ö j l i g e n h a r d e n b e t ä n k l i g a k l a u s u l e n , s o m v ä l i n t e a n s e t t s b e h ö v l i g

i f r å g a o m Jär ta , r e n t a v t i l l k o m m i t d i r e k t m e d t a n k e p å d e n n y -

t i l l t r ä d a n d e p r o f e s s o r n s p o l i t i s k a å s k å d n i n g . M ä r k l i g t är att W i n g

q u i s t s k r e v u n d e r d e n . K l a u s u l e n å t e r k o m m e r i k a l l e l s e b r e v e n ti l l

S v e d e l i u s o c h A l i n , f ö r v i l k a det t o r d e h a fa l l i t s ig lä t tare , u n d e r

a l l a f ö r h å l l a n d e n f ö r A l i n , att s k r i v a u n d e r . D e n t o g s v ä l i n t e e f ter

b o k s t a v e n , i v a r j e fa l l s ä k e r t i n t e a v W i n g q u i s t , s o m inte d o l d e s i n

a v a n c e r a t l i b e r a l a å s k å d n i n g , 5 i n t e h e l l e r a v S v e d e l i u s , s o m en l ig t

4 Cit. efter Scht i ck , a. a., s. 76. 5 Wingquist, som var medlem av den stora representationskontmittén 1846—47,


e g e n u t s a g o tag i t b e s t å e n d e i n t r y c k a v Gei jers a v f a l l o c h v i l l e v a r a

» e n p r o g r e s s i v n a t u r » . N ä r m a s t t o r d e h a n k u n n a k a r a k t e r i s e r a s s o m

m o d e r a t - l i b e r a l . M e d A l i n b l e v k o n s e r v a t i s m e n för f y r a d e c e n n i e r

f a s t m a n t a l s s k r i v e n i S k y t t e a n u m .

W i n g q u i s t s l ä r a r g ä r n i n g är i n t e m y c k e t k ä n d o c h h a r k n a p p a s t

l ä m n a t n å g r a d j u p a r e s p å r e f t er s ig . H a n f ö r e l ä s t e m e s t v a r j e å r

ö v e r »de f ö r n ä m s t a e u r o p e i s k a s t a t e r n a s s ta t i s t ik» , i b l a n d ä v e n

» a m e r i k a n s k s t a t i s t i k » . V i s s a år t i l l k o m m o f ö r e l ä s n i n g a r i g e o g r a f i ,

e n t e r m i n n ä r m a r e b e s t ä m t I n d i e n s g e o g r a f i . E n d a s t ett år f ö r e l ä s t e

W i n g q u i s t ö v e r ett s v e n s k t ä m n e : » r i k s d a g a r n a s h i s t o r i a e f ter 1 6 8 0 » .

G r a d u a l a v h a n d l i n g a r n a u n d e r h a n s t id , v a n l i g e n p å ett a r k e l l er

n å g o t d ä r u t ö v e r , ä r o o b e t y d l i g a . 6 E n de l ä r o a v h i s t o r i s k e l ler för-

f a t t n i n g s h i s t o r i s k art , d e f l e s ta u t g ö r a s a v s o c k e n - e l ler h ä r a d s b e

s k r i v n i n g a r m e d g e o g r a f i s k t - s t a t i s t i s k t i n n e h å l l . S o m v e t e n s k a p l i g

f ö r f a t t a r e b ö r e m e l l e r t i d W i n g q u i s t i n t e u n d e r s k a t t a s . H a n v a r för

f a t t n i n g s h i s t o r i k e r m e d r i k s d a g e n s h i s t o r i a s o m s pec i a l i t e t . H a n s

p å a r k i v f o r s k n i n g a r v i l a n d e p o s t u m t u t g i v n a a r b e t e » O m s v e n s k a

r e p r e s e n t a t i o n e n i ä l d r e t ider t i l l o c h m e d r i k s d a g e n 1617» är ett

b e t y d e l s e f u l l t , f ö r s i n t i d g r u n d l ä g g a n d e v erk . P å v i s s a p u n k t e r ,

s ä r s k i l t b e t r ä f f a n d e d e n i s a m b a n d m e d r i k s d a g e n s 5 0 0 - å r s j u b i l e u m

m y c k e t o m d e b a t t e r a d e f r å g a n o m d e n s v e n s k a r i k s d a g e n s u p p k o m s t ,

h a r d e t få t t e r k ä n n a n d e ä v e n a v d e n m o d e r n a f o r s k n i n g e n . » W i n g

q u i s t h a d e i c k e lä t t f ö r a t t s k r i v a o c h d ä r f ö r e s k r e v h a n e j m y c k e t ,

m e n det, s o m h a n s k r e v , v a r m y c k e t v ä l s k r i v e t » , s ä g e r S v e d e l i u s .

M a n k a n i n s t ä m m a i d e t t a o m d ö m e . W i n g q u i s t v a r m e d s i t t f r i s k a

o c h k n a p p a f r a m s t ä l l n i n g s s ä t t e n g o d st i l ist . H a n ö v e r t r ä f f a r s o m

s å d a n S v e d e l i u s , f ö r ö v r i g t ä v e n Al in .

II .

S v e d e l i u s v e r k a d e s o m s k y t t e a n s k p r o f e s s o r å r e n 1 8 6 2 — 1 8 8 1 . 7

S e d d m o t b a k g r u n d e n a v d e n ä r m a s t f ö r e g å e n d e d e c e n n i e r n a s u t -

deltog i andra allmänna reformmötet i Örebro 1850, där han medverkade vid utarbetandet av det grundlagsförslag, byggt på tvåkammarsystem, som av mötet publicerades. I väsentliga delar vilar detta grundlagsförslag på ett av Wingquist enligt uppdrag av första örebromötet skrivet »Förslag till regeringsform och vallag» (tr. anon. Upps. 1850) — Wingquists, när allt kommer omkring, kanske märkligaste skrift.

8 Här må en gång för alla hänvisas till G. H o r n w a l l , Gradualavhandlingar i statskunskap vid svenska universitet och högskolor under tiden 1843—1944 (Skr. utg. av Statsvet. fören. i Uppsala, XX, s. 679 ff.).

7 Minnesteckningar av O s c a r A l i n (Hist. tidskr. 1889, s. 155 ff.); S. J.

5 F R Å N S V E D E L I U S T I L L K J E L L É N 7

v e c k l i n g v i s a r s ig h a n s v e r k s a m h e t i v i s s a a v s e e n d e n t r a d i t i o n s

b u n d e n , i a n d r a n y s k a p a n d e .

S v e r i g e s s t a t s k u n s k a p s k ö t s för s t u n d e r S v e d e l i u s f r a m s o m ett

v ä s e n t l i g t f ö r e m å l för u n d e r v i s n i n g e n . H a n f ö r e l ä s t e d e t v å f ö r s t a

å r e n ö v e r d e n s v e n s k a s t a t s f ö r f a t t n i n g e n s h i s t o r i a , l ä n g r e f r a m

u n d e r e n f ö l j d a v år o m v ä x l a n d e ö v e r ä m n e n , s o m h a n k a l l a d e

» s v e n s k s t a t s k u n s k a p » o c h » S v e r i g e s g ä l l a n d e s ta t srä t t» . G r a n n l ä n

d e r n a , N o r g e , D a n m a r k o c h F i n l a n d , u p p m ä r k s a m m a d e s o c k s å n u

i s ä r s k i l d a f ö r e l ä s n i n g s s e r i e r . U t o m f ö r s v e n s k s ta t srä t t i n t r e s s e r a d e

s i g S v e d e l i u s , e n l i g t v a d h a n s j ä l v o m t a l a t , m e s t för E n g l a n d s för

f a t t n i n g s h i s t o r i a o c h s t a t s s k i c k , ett ä m n e s o m h a n g å n g ef ter a n n a n

t o g u p p i l ä n g r e ser ier . D e s s e m e l l a n g a v h a n l i k s o m W i n g q u i s t

ö v e r s i k t l i g a k u r s e r i d e e u r o p e i s k a l ä n d e r n a s o c h A m e r i k a s s ta t s

k u n s k a p . D e t v a r h a n s f ö r e s a t s a t t e r s ä t t a d e g a m l a o d u g l i g a k o l l e

g i e r n a i ä m n e t m e d e n s a m m a n f a t t a n d e h a n d b o k . D e n n a f ö r e s a t s

f ö r v e r k l i g a d e s g e n o m det 1 8 6 8 — 6 9 u t g i v n a o m f a t t a n d e a r b e t e t

A n t e c k n i n g a r f ö r a k a d e m i s k a e x a m i n a i s t a t s k u n s k a p , f y r a d e l a r

p å t i l l s a m m a n s b o r t å t 1 5 0 0 s i d o r . ? a

S v e d e l i u s ' h a n d b o k är h a n s f ö r n ä m s t a i n s a t s s o m lärare . D e n

b l e v g r u n d l ä g g a n d e f ö r u n d e r v i s n i n g e n i n t e b lo t t u n d e r h a n s t i d

u t a n ä v e n l å n g t e f ter h o n o m , i n y a u p p l a g o r o c h o m a r b e t n i n g a r

u t g i v e n a v J. F . N y s t r ö m 1 8 8 7 — 9 1 , 1 9 0 9 , 1911 o c h 1 9 1 8 . Ä n n u i

K j e l l é n s s i s ta s t u d i e a n v i s n i n g a r , u t g i v n a e f ter h a n s d ö d ( 1 9 2 3 ) , f öre

k o m m e r N y s t r ö m s s t a t s k u n s k a p . I m e r ä n ett h a l v s e k e l h a r s å l u n d a

S v e d e l i u s ' h a n d b o k , t i l l s lu t v i s s e r l i g e n i h ö g g r a d f ö r ä n d r a d , s tå t t

s o m ett s l a g s s a m m a n b i n d a n d e g r u n d e l e m e n t m e l l a n e n ä l d r e o c h

e n n y a r e t ids s t a t s v e t e n s k a p l i g a u n d e r v i s n i n g i U p p s a l a . D e t lär e j

k u n n a f ö r n e k a s a t t h ä r i l i g g e r ett f a t t i g d o m s b e v i s . H a n d b o k e n v a r

ett s tort f r a m s t e g f ö r s i n t id , d e n g j o r d e u t a n t v i v e l g o d n y t t a ett

p a r tre d e c e n n i e r f r a m å t , m e n det v a r k n a p p a s t n å g o n v i n s t a t t

d e s s l i v d ä r u t ö v e r f ö r l ä n g d e s .

D e t h a r sitt i n t r e s s e a t t n å g o t se p å d e n a l l m ä n n a l ä g g n i n g e n a v

d e n n a h a n d b o k i d e s s u r s p r u n g l i g a s k i c k . D i s p o s i t i o n e n är l a n d

f ö r l a n d i s tor t se t t d e n s a m m a . H u v u d a v d e l n i n g a r n a ä r o f ö l j a n d e :

l a n d , fo lk , n ä r i n g a r , f ö r v a l t n i n g s o r g a n i s a t i o n o c h l a g s k i p n i n g , k y r k a

o c h l ä r o v e r k , k r i g s m a k t , s t a t s f ö r f a t t n i n g . D e n s i s ta a v d e l n i n g e n är

B o é t h i u s (Spridda blad, s. 27 ff.); V. B e r g s t r a n d , V. E. S. (1889); N. F. S a n d e r s (Sv. akad:s handl. 1889); R. T ö r n e b l a d h (Vet.-akad:s Levnadsteckningar, IV).

7a Det kan förtjäna nämnas att samtidigt (1868) utkom en lärobok av W i l h . T h a m (f. d. skytteansk docent) i Svensk och allmän statskunskap (två delar).


för v i s s a a v l ä n d e r n a , s ä r s k i l t d e n o r d i s k a , d e n u t f ö r l i g a s t e . T o n

v i k t e n l i g g e r d o c k o f t a s t p å f ö r f a t t n i n g a r n a s h i s t o r i s k a u t v e c k l i n g ,

m e d a n a v d e t g ä l l a n d e s t a t s s k i c k e t g e s e n k o r t f a t t a d , j u r i d i s k t s ta t s

rä t t s l ig ö v e r s i k t . H i s t o r i s k t k a n m a n s p å r a e n f ö r b i n d e l s e l i n j e f r å n

d e a l l m ä n n a k u r s e r r ö r a n d e s t a t e r n a s t i l l s tånd , s o m K o l m o d i n d å

o c h d å b r u k a d e ge , ö v e r W i n g q u i s t s e u r o p e i s k a s ta t i s t ik f r a m t i l l

S v e d e l i u s ' A n t e c k n i n g a r i s t a t s k u n s k a p . D e b r i n g a o r d n i n g , r e d a

o c h n y t t i n n e h å l l i d e n e l e m e n t ä r a u n d e r v i s n i n g e n u t a n att b r y t a

m e d d e n n a s t r a d i t i o n e l l t g i v n a a l l m ä n n a l ä g g n i n g . D e t s k u l l e o c k s å

k u n n a s ä g a s a t t S v e d e l i u s m e d s i n h a n d b o k ä n t l i g e n f ö r v e r k l i g a d e

d e t u n d e r v i s n i n g s p r o g r a m , s o m d r a g i t s u p p i p a t r o n u s ' f ö r e s k r i f t e r

f ö r Carl T h o m a s J ä r t a 1 8 3 9 . H a n h a r v ä l e j tag i t m e d a l la d e

e l e m e n t , s o m h ä r u p p r ä k n a s , m e n m a n å t e r f i n n e r d e v i k t i g a s t e :

g e o g r a f i , d e m o g r a f i ( b e f o l k n i n g s s t a t i s t i k ) , e k o n o m i (när ingar) s a m t

f ö r v a l t n i n g o c h s t a t s f ö r f a t t n i n g . D e t v i lar ett u t p r ä g l a t , s e d a n g a m

m a l t n e d ä r v t e n c y k l o p e d i s k t d r a g ö v e r d e n n a s t a t s k u n s k a p , lå t v a r a

a t t s j ä l v a s t a t s o r g a n i s a t i o n e n , m e d i n t r e s s e t i n r i k t a t p å f ö r f a t t n i n g s -

h i s t o r i a o c h s ta t srä t t , i n t a r e n f r a m t r ä d a n d e p l a t s .

S a m m a e n c y k l o p e d i s k a d r a g g å r i g e n i d e t v å s tora a r b e t e n

S v e d e l i u s u t g a v u n d e r 1870 - ta l e t , k a l l a d e d e l s S t u d i e r i S v e r i g e s

s t a t s k u n s k a p , v a r a v e n d a s t e n d e l u n d e r t i t e ln L a n d o c h f o l k u t k o m

( 1 8 7 5 ) , de l s I n l e d n i n g t i l l E u r o p a s o c h A m e r i k a s s t a t s k u n s k a p , I — I I

( 1 8 7 6 ) . D e t förra a r b e t e t h a r ett r e n t g e o g r a f i s k t o c h b e f o l k n i n g s -

s ta t i s t i sk t i n n e h å l l . I et t r e s o n e r a n d e k a p i t e l o m g r ä n s e r o c h l ä g e

s a m t d e r a s b e t y d e l s e f ö r S v e r i g e s p o l i t i s k a s t ä l l n i n g k o m m e r S v e d e

l i u s i n å g o n m å n i n p å v a d m a n s k u l l e k u n n a k a l l a e n g e o p o l i t i s k

f r å g e s t ä l l n i n g . D e t s e n a r e a r b e t e t s ö k e r , m e d e n v i s s p l a n e t a r i s k

s y f t n i n g , ge e n s tor t u p p l a g d s a m m a n f a t t a n d e f r a m s t ä l l n i n g a v d e

e u r o p e i s k a o c h a m e r i k a n s k a s t a t s s y s t e m e n m e d u t b l i c k a r ö v e r l ä n

der , f o l k o c h s a m h ä l l s b i l d n i n g a r i s a m t l i g a v ä r l d s d e l a r . S v e d e h u s

v i l l , s o m h a n u t t r y c k e r det , r e d a u t » s a m m a n h a n g e t a v de t h e l a » .

F ö r s ö k e t k a n i n t e s ä g a s v a r a l y c k a t . F r a m s t ä l l n i n g e n b e s t å r d e l s äv

e n v i d l y f t i g k r o n o l o g i s k g e n o m g å n g a v a l l a f r e d s - o c h s t a t s f ö r d r a g

e f ter 1 8 1 4 , d e l s a v e x p o s é e r a v d e s ä r s k i l d a s t a t e r n a s h i s t o r i s k a u p p

k o m s t , s a m h ä l l s s k i c k , t err i tor ie l la i n d e l n i n g o c h f o l k m ä n g d . E t t k u

r iö s t m e n p å v i s s t sä t t t y p i s k t i n s l a g u t g ö r e s a v e n s k i l d r i n g p å ö v e r

100 s i d o r a v s a m t l i g a E u r o p a s r e g e r a n d e o c h ä n n u f o r t l e v a n d e f. d.

r e g e r a n d e d y n a s t i e r . D e t v ä l d i g t t i l l t a g n a v e r k e t gör ett i n t r y c k a v

o t y m p l i g h e t . D e t h a r b l i v i t e n k o l o s s , d ä r d e t g a m l a »stat is ter iet»

m e d d e s s k o n g l o m e r a t a v d i v e r s e u p p g i f t e r o m l ä n d e r , fo lk , k u n g a r


o c h s tyre l se sä t t , t r o t s d e n å s y f t a d e s y s t e m a t i s k a e n h e t l i g h e t e n , a l l t

j ä m t f lorerar . S k a d a är a t t S v e d e l i u s i n t e i s tä l l e t k o m att f ö r v e r k

l i g a d e n t a n k e , s o m h a n s ä g e r s i g s t ä n d i g t h a bur i t p å , a l l t s e d a n

h a n s o m g y m n a s i s t f ö r s t a g å n g e n l ä s t e g r u n d l a g a r n a u n d e r p r o m e

n a d e r , s o m h a n e n v a c k e r v å r d a g f ö r e t o g p å V ä s t e r å s k y r k o g å r d ,

n ä m l i g e n att s k r i v a ett v e r k o m S v e r i g e s s ta tsrät t . D e t v a r r e d a n

då , b e r ä t t a r h a n , s o m h a n b ö r j a d e d r ö m m a o m att b l i s k y t t e a n s k

p r o f e s s o r .

D e t f i n n s e m e l l e r t i d b l a n d S v e d e l i u s ' skr i f ter å t s k i l l i g a a r b e t e n a v

m e r a m o d e r n k a r a k t ä r , s o m f ö r e b å d a e n s e n a r e t i d s s t a t s k u n s k a p .

E t t m o d e r n t d r a g är o c k s å d e t a k t u a l i t e t s i n t r e s s e , s o m k o m m e r

f r a m i v i s s a skr i f ter , f ö r ö v r i g t i b l a n d o c k s å i h a n s u n d e r v i s n i n g .

U n d e r d e n d a n s k - t y s k a k o n f l i k t e n f ö r e l ä s t e S v e d e l i u s v å r t e r m i n e n

1 8 6 4 ö v e r e t t ä m n e , s o m h a n k a l l a r » D a n s k a m o n a r k i e n s s t a t s k u n

s k a p » , d. v . s. h u v u d s a k l i g e n d e n d å m y c k e t o m d e b a t t e r a d e s l e s v i g -

h o l s t e i n s k a f r å g a n . I ett p a r m i n d r e a v h a n d l i n g a r i s lu te t a v 1 8 6 0 -

o c h b ö r j a n a v 1 8 7 0 - t a l e t b e h a n d l a d e h a n d e l s de t n y o r g a n i s e r a d e

s t a t s f ö r b u n d e t m e l l a n Ö s t e r r i k e o c h U n g e r n , d e l s d e n k o r t f ö r u t ut

f ä r d a d e f i n l ä n d s k a l a n t d a g s o r d n i n g e n . B l a n d d o k t o r s a v h a n d l i n g a r ,

s o m v e n t i l e r a d e s u n d e r S v e d e l i u s ' t id , f i n n e r m a n f r å n s lu te t a v

1860 - ta l e t e n a v h a n d l i n g o m f o l k r e p r e s e n t a t i o n e n i d e tre n o r d i s k a

l ä n d e r n a (1866 , a l l t s å s a m t i d i g t m e d t i l l k o m s t e n a v d e n s v e n s k a

r i k s d a g s o r d n i n g e n o c h d e n d a n s k a g r u n d l a g e n de t ta år ) , e n a n n a n

o m d e n o r s k a s t ä d e r n a s f ö r f a t t n i n g , e n t redje o m s u c c e s s i o n s f r å g a n

i D a n m a r k u n d e r F r e d r i k VII , e n f j ä r d e o m d e n t y s k a s ta t s för fa t t

n i n g e n s h i s t o r i a f r å n 1 8 0 6 t i l l N o r d t y s k a f ö r b u n d e t 1867 (av O t t o

P r i n t z s k ö l d ) . U n d e r 1 8 7 0 - t a l e t v e n t i l e r a d e s t v å a v h a n d l i n g a r o m d e t

s v e n s k a l a n d s t i n g e t ( d e n e n a a v H u g o B l o m b e r g ) s a m t e n a v h a n d

l i n g o m b e v ä r i n g s i n r ä t t n i n g e n s i n f ö r a n d e (1875 , a l l t s å m i t t u n d e r

f ö r s v a r s s t r i d e n d e t t a å r ) . T y d l i g t är a t t d i s p u t a t i o n s l i t t e r a t u r e n u n

d e r g å t t e n f ö r n y e l s e o c h b l i v i t a v ett h e l t a n n a t , m o d e r n a r e s l a g ä n

t i d i g a r e , ä v e n o m det a l l t j ä m t k u n d e h ä n d a , t i l l o c h m e d s å s e n t

s o m p å 1870- ta le t , a t t e n s o c k e n a v h a n d l i n g s å g d a g e n .

S v e d e l i u s ' f r ä m s t a s t a t s v e t e n s k a p l i g a a r b e t e är de t 1 8 5 6 u t g i v n a

O m s t a t s r å d e t s a n s v a r i g h e t . S j ä l v f i n n e r h a n d e n d i g r a b o k e n » läs

b a r » . D e n g r u n d a r s ig , s o m h a n o c k s å s jä lv i n t y g a t , p å e n y t ters t

o m s o r g s f u l l g e n o m p l ö j n i n g a v r i k s d a g s h a n d l i n g a r n a s e d a n 1 8 0 9 ,

s o m e x e m p l a r i s k t r e d o v i s a s . F ö r f ö r s t a g å n g e n g e s h ä r e n i n g å e n d e

t o l k n i n g a v g r u n d l a g a r n a s a n s v a r i g h e t s p a r a g r a f e r , s j ä l v s t ä n d i g t o c h

f ö r d o m s f r i t t g e n o m f ö r d . E n l å n g s t r id » o m det r ä t t a f ö r s t å n d e t »


a v d e s s a p a r a g r a f e r h a d e r e d a n d å p å g å t t i r i k s d a g e n . S v e d e l i u s

r e d e r u t d e r a s i n n e b ö r d o c h m e n i n g p å ett sätt , s o m p å f l era v ä s e n t

l i g a p u n k t e r t r ä f f a r rät t o c h i n o m n u t i d a f o r s k n i n g i h u v u d s a k

g o d t a g i t s . A n m ä r k n i n g s v ä r d är h a n s fr ia s t ä l l n i n g g e n t e m o t H a n s

Jär ta , v a r s b e k a n t a , ä n d a f r a m ti l l 1900- ta l e t i n o m v e t e n s k a p e n

a l l m ä n t a c c e p t e r a d e t o l k n i n g 8 h a n i de t h e l a u n d e r k ä n n e r u t a n

at t ta d e n u p p t i l l d i r e k t p o l e m i k . I n t r e s s a n t o c h v ä r d e f u l l är f r a m

f ö r a l l t d e n u t r e d n i n g S v e d e l i u s p r e s t e r a r a v a n s v a r i g h e t s i n s t i t u t e t s

p r a k t i s k a t i l l ä m p n i n g . H a n fö l j er d e s s u t v e c k l i n g o c h v i sar , h u r

s m å n i n g o m , u n d e r s t ä n d i g k a m p m e l l a n m o t s a t t a å s k å d n i n g a r o c h

i n t r e s s e n v i d r i k s d a g a r n a , e n p r a x i s v ä x t e f r a m , s o m i v i s s a a v

s e e n d e n s t a d g a d e s ig , i a n d r a v ä x l a d e o c h u n d a n f ö r u n d a n m e d

f ö r d e n y a u t b y g g n a d e r p å d e n e n g å n g l a g s t a d g a d e g r u n d e n . U p p

m ä r k s a m h e t e n är s å l u n d a h e l a t i d e n fä s t v i d s t a t s r å d s a n s v a r i g h e t e n s

p o l i t i s k a a n v ä n d n i n g o c h b e t y d e l s e . U p p l ä g g n i n g e n o c h s y n p u n k

t e r n a ä r o v ä l k ä n d a f ö r n u t i d a s t a t s k u n s k a p . K o m p o s i t i o n e n h a r

s i n a b r i s t f ä l l i g h e t e r , o c h f r a m s t ä l l n i n g e n är i s i n o m s t ä n d l i g h e t e n

s m u l a t r ö t t a n d e , m e n v e r k e t får a n s e s b e t y d a n d e . D e t k a n g ö r a

a n s p r å k p å at t r ä k n a s s o m d e t f ö r s t a m o d e r n a a r b e t e t i s v e n s k

s t a t s k u n s k a p .

E t t a n n a t arbe te , d e t s i s ta S v e d e l i u s skrev , är de t s tora v e r k e t o m

R e p r e s e n t a t i o n s r e f o r m e n s h i s t o r i a ( 1 8 8 9 ) . D e t f ö r t j ä n a r u p p m ä r k

s a m m a s s o m f ö r s t a r ö j n i n g e n a v ett arbe t s fä l t , s o m s e d e r m e r a f l i t igt

o d l a t s i n o m s t a t s k u n s k a p e n . S v e d e l i u s sa t te s tort pr i s p å d e t t a

arbe te , s o m h a n k a l l a r » e n h u v u d d e l a v m i n l e v n a d s v e r k » . 9 M a n

är in te b e n ä g e n at t h e l t i n s t ä m m a m e d h o n o m . V ä r d e t a v d e n

f r a m s t ä l l n i n g h a n ger a v d e t d å t j u g o år g a m l a r e p r e s e n t a t i o n s

s k i c k e t s f ö r h i s t o r i a k a n u t ö v e r d e n n y t t a , s o m l i g g e r i e n n o g g r a n t

u t förd , k r o n o l o g i s k t o r d n a d m a t e r i a l s a m l i n g , i n t e s k a t t a s s y n n e r

l i g e n h ö g t . Ä v e n d e n i n t r e s s e r a d e s p e c i a l i s t e n h a r svår t f ö r att

k o m m a i g e n o m de t ta , t ro t s o m a r b e t n i n g o c h f ö r k o r t n i n g a v d e n

u r s p r u n g l i g e n f ö r e l i g g a n d e t e x t e n , i d e t h e l a f ö g a g e n o m a r b e t a d e

verk .

S v e d e l i u s h a r , f ö r att c i t e r a h a n s e g n a ord , »skr iv i t o b e s k r i v l i g t

m y c k e t » , o c h f r å g a är o m h a n i n t e är d e n p r o d u k t i v a s t e a v d e

s k y t t e a n s k a p r o f e s s o r e r n a , ö v e r t r ä f f a n d e ti l l o c h m e d Kje l l én . E n

8 Om rätta förståndet och rätta användandet av 106 och 107 §§ i Sveriges regeringsform (i tidskriften Svea 1826, omtr. i Valda skrifter av Hans Järta, utg. av H. Forssell, II, s. 564 ff.).

0 Anteckningar om mitt förflutna liv, s. 636.


s tor d e l a v h a n s skr i f t er ä r o r e n t h i s t o r i s k a , d ä r i b l a n d d e m å n g a

m i n n e s t e c k n i n g a r (åt ta s t y c k e n ) ö v e r b e r ö m d a s v e n s k a m ä n , s o m

i n g å i S v e n s k a a k a d e m i e n s h a n d l i n g a r . I h a n s a v s a m t i d e n h ö g t

b e u n d r a d e ta l , o f t a h å l l n a v i d h i s t o r i s k a m i n n e s f e s t e r , k o m vä l

t a l i g h e t s s i d a n a v d e n s k y t t e a n s k a p r o f e s s u r e n a l l t j ä m t ti l l h e d e r s .

S v e d e l i u s h a r ä v e n f ö r f a t t a t e n m ä n g d a r b e t e n b e r ö r a n d e S v e r i g e s ,

m e n ä v e n N o r g e s o c h E n g l a n d s , i n r i k e s p o l i t i s k a u t v e c k l i n g . V e t e n

s k a p l i g t m e s t b e t y d e l s e f u l l a t o r d e d e s t o r a u n d e r s ö k n i n g a r vara , s o m

h a n i y n g r e år u t f ö r d e ö v e r K a r l X I :s r e d u k t i o n o c h d e s s i n v e r k a n

p å s a m h ä l l s s k i c k e t s u t d a n i n g . I s i n a h i s t o r i s k a skr i f ter , s ä r s k i l t

d e b i o g r a f i s k a , får S v e d e l i u s fr i t t u t r y m m e att h ä n g e s ig å t d e s e d e

l ä r a n d e b e t r a k t e l s e r , s o m h a n g ä r n a f ö r b i n d e r m e d s k i l d r i n g a r a v

m ä n n i s k o r s o c h s ta ter s ö d e n o c h v ä l v n i n g a r .

S v e d e l i u s å t n j ö t s tor t r y k t e u n d e r s a m t i d e n s o m a k a d e m i s k lärare ,

v e t e n s k a p s m a n , v ä l t a l a r e o c h e n u n g d o m e n s s a n n e v ä n o c h v å r d a r e .

R y k t e t å t e r l j u d e r i B o é t h i u s ' å m i n n e l s e t a l 1 8 9 0 o c h s t o d s ig k a n s k e

ett d e c e n n i u m f r a m å t e l ler n å g o t m e r a . H a n är n u n ä s t a n g l ö m d ,

o m m a n u n d a n t a r e n r ik a n e k d o t f l o r a s o m h ä f t a r v i d h a n s n a m n ,

o c h e f t e r v ä r l d e n h a r svår t att f ö r s t å h a n s b e r ö m m e l s e . ° a D e n s o m

l ä s e r h a n s skr i f t er g ö r de t i n t e u t a n e n v i s s a n s t r ä n g n i n g p å g r u n d

a v d e t o m s t ä n d l i g a , o f t a p r a t s a m t u t d r a g n a f r a m s t ä l l n i n g s s ä t t e t . D e

v i s a — m ä t t a ä v e n e n l i g t s i n t i d s m å t t — v i s s a br i s t er i f r å g a o m k o m

p o s i t i o n o c h v e t e n s k a p l i g m e t o d , m e n l ä m n a a l l t j ä m t d e n , s o m tar

d e l a v d e m , p å f l era o m r å d e n e n v ä r d e f u l l b e h å l l n i n g . D å S v e d e l i u s

s j ä l v a n s p r å k s l ö s t f r å n k ä n n e r s i g o r i g i n a l i t e t s o m v e t e n s k a p s m a n , är

m a n b e n ä g e n at t i n s t ä m m a m e d h o n o m , o m o c k s å i n t e a l l d e l e s reser -

v a t i o n s l ö s t .

F ö r att rä t tv i s t b e d ö m a S v e d e l i u s ' i n s a t s får m a n in te g l ö m m a at t

s e d e n i h i s t o r i s k t p e r s p e k t i v . S t a t s k u n s k a p e n h a d e f ö r e h o n o m

n ä t t o c h j ä m t e r k ä n t s s o m h u v u d b e s t å n d s d e l i d e n s k y t t e a n s k a

p r o f e s s u r e n . V a d W i n g q u i s t g jor t f ö r a t t e f ter l a t i n h e r r a v ä l d e t s

a v l y f t a n d e f ö r a d e n f r a m å t v a r i n t e m y c k e t . D e t v a r ett f r a m s t e g

att h a n s o m v e t e n s k a p s m a n t o g u p p f ö r f a t t n i n g e n till b e h a n d l i n g ,

m e n ö v e r f ö r f a t t n i n g s h i s t o r i e n k o m h a n in te . I s j ä l v a v e r k e t är de t

9 a Den samtida höga uppskattningen av Svedelius var inte enhällig. Harald Hjärne hörde inte till hans beundrare, inte heller Adolf Noreen och Henrik Schuck. I en artikel i Dagens Nyheters julnummer 1924, »Minnen från 1860-talet», säger sig Schuck ha funnit, då han under sin docenttid kom i personlig beröring med Svedelius, »att det var ganska klent beställt både med hans lärdom och hans begåvning». Omdömet, som knappast grundar sig på närmare kännedom om Svedelius' vetenskapliga verksamhet, synes något hastigt tillkommet.


S v e d e l i u s , s o m i n t r o d u c e r a r s t a t s k u n s k a p e n , t r o t s d e s s f o r t f a r a n d e

s a m m a n k o p p l i n g m e d d i v e r s e a n d r a ä m n e n (geograf i , s ta t i s t ik ,

e k o n o m i o c h h i s t o r i a ) , s o m e n s j ä l v s t ä n d i g v e t e n s k a p i v å r t l a n d ,

o c h det ä r för s t h a n , s o m v e r k l i g e n o r g a n i s e r a r s t a t s k u n s k a p e n

s o m u n i v e r s i t e t s d i s c i p l i n . H a n s i n s a t s h a r d ä r f ö r var i t a v s t ö r s t a

b e t y d e l s e . T i l l g a g n e t , in te b lo t t t i l l n a m n e t , är S v e d e l i u s d e n f ö r s t e

p r o f e s s o r n i ä m n e t s t a t s k u n s k a p . H a n h a r l ag t d e n g r u n d , p å v i l k e n

d e n s e n a r e u t v e c k l i n g e n b y g g t v i d a r e .

III .

O s c a r A l i n , 1 0 s o m 1 8 8 2 e f t e r t r ä d d e S v e d e l i u s , f ö r e l ä s t e u n d e r d e

f e m f ö r s t a å r e n a v s i n p r o f e s s o r s t i d m e s t ö v e r d e n s v e n s k a s ta t s

f ö r f a t t n i n g e n s h i s t o r i s k a u t v e c k l i n g . H u v u d s a k l i g e n u p p e h ö l l h a n

s ig d o c k v i d t i d e n e f ter 1 8 0 9 . V i s s a t e r m i n e r g a v h a n d e s s u t o m

ö v e r s i k t e r ö v e r d e s k a n d i n a v i s k a l ä n d e r n a s s t a t s k u n s k a p . Mot s lu te t

a v 1880 - ta l e t ö v e r g i c k h a n t i l l d e n s v e n s k - n o r s k a u n i o n e n o c h N o r g e s

s t a t s f ö r f a t t n i n g , s o m ä g n a d e s s ä r s k i l d u p p m ä r k s a m h e t . F ö r ö v r i g t

u p p t o g h a n g r u n d l a g e n t i l l t o l k n i n g , a v al l t a t t d ö m a m e r a i n g å e n d e

o c h m e t o d i s k t ä n t i d i g a r e .

Vi l l m a n p e k a p å n y a u t v e c k l i n g s t e n d e n s e r i n o m l ä r o ä m n e t u n d e r

A l i n , k a n m a n u r s k i l j a e n s t ö r r e k o n c e n t r e r i n g ä n f ö r u t k r i n g s j ä l v a

s t a t s f ö r f a t t n i n g e n . G e o g r a f i e n , f ö r v i l k e n 1 8 9 1 i n r ä t t a d e s e n s ä r s k i l d

l ä r a r b e f a t t n i n g , o c h s t a t i s t i k e n , s o m a l l t j ä m t ä n d a t i l l 1 9 1 0 r ä k n a d e s

t i l l s t a t s k u n s k a p e n , v o r o b å d a i v i s s m å n , å t m i n s t o n e i s j ä l v a u n d e r

v i s n i n g e n , s t ä l l d a p å a v s k r i v n i n g . F ö r f a t t n i n g s h i s t o r i e n s p e l a d e

e m e l l e r t i d a l l t j ä m t e n s tor ro l l , o c h ö v e r h u v u d b e s t o d d e n a v g a m

m a l t n ä r a a n k n y t n i n g e n t i l l h i s t o r i e n . V e r d a n d i s s t u d i e h a n d b o k 1887

i n n e h å l l e r d e n u p p l y s a n d e a n m ä r k n i n g e n att » n y a s t e t i d e n , f r å n

1 8 1 5 i a l l m ä n n a h i s t o r i e n o c h f r å n 1 8 0 9 i s v e n s k a h i s t o r i e n , p l ä g a r

r ä k n a s t i l l s t a t s k u n s k a p e n » , ett f ö r h å l l a n d e , s o m v e r i f i e r a s a v d e a v

A l i n a u k t o r i s e r a d e e x a m e n s f o r d r i n g a r n a i s t a t s k u n s k a p . M e n s t u d i e t

a v d e n g ä l l a n d e f ö r f a t t n i n g e n v i n n e r al l t s törre u p p m ä r k s a m h e t .

D e t h a r f r a m h å l l i t s , o c h s ä k e r t m e d rät ta , a t t A l i n m e d s i n j u r i d i s k a

l ä g g n i n g tag i t s t a r k a i n t r y c k a v L a b a n d s r ä t t s d o g m a t i s k a s k o l a .

M a r q v a r d s e n s p å 1 8 8 0 - t a l e t u t k o m m a n d e , f ö g a s t i m u l e r a n d e h a n d -

1 0 Minnesteckningar av C. A. R e u t e r s k i ö l d (Statsvet. tidskr. 1901, s. l f f . ) ; E. H i l d e b r a n d (Hist. tidskr. 1901, s. 87 ff.); O. V a r e n i u s , Oscar Alin, Några minnesord, Upps. 1901; S. J. B o e t h i u s (Sv. biogr. lexikon, I, s. 399 ff.).


b ö c k e r i n f ö r d e s n u i s t u d i e k u r s e r n a . S t a t s r ä t t e n , i t y s k r u s t n i n g ,

g j o r d e p å a l l v a r s i t t i n t r ä d e i d e n s v e n s k a s t a t s k u n s k a p e n .

S o m A l i n s s t ö r s t a v e t e n s k a p l i g a i n s a t s b e t r a k t a s v a n l i g e n h a n s

p å s i n t i d m y c k e t u p p m ä r k s a m m a d e o c h o m s t r i d d a a r b e t e D e n

s v e n s k - n o r s k a u n i o n e n , s o m u t k o m 1 8 8 9 . H a n t o g d ä r m e d u p p ett

o m r å d e , s o m f ö r u t v i s s e r l i g e n i n t e f ö r s u m m a t s h o s o s s m e n n u

g e n o m a r b e t a d e s o c h b e l y s t e s m e d a n s p r å k p å att d e f i n i t i v k l a r h e t

i d e t v ä s e n t l i g a v o r e v u n n e n . V e t e n s k a p l i g t f i c k arbete t , s o m f r a m

f ö r a l l t h ä v d a r s a t s e n at t N o r g e g e n o m K i e l t r a k t a t e n a v t r ä t t s t i l l

S v e r i g e s r ike , s tor b e t y d e l s e m e n p o l i t i s k t m å h ä n d a ä n n u m e r . I

d e n a l l t m e r h ä f t i g a u n i o n s t v i s t e n t r ä d d e v e t e n s k a p s m ä n n e n p å b å d a

s i d o r o m K ö l e n f r a m s o m r i k s a d v o k a t e r f ö r d e m o t s a t t a s t å n d

p u n k t e r n a . F ö r s v e n s k k o n s e r v a t i s m b l e v A l i n s a r b e t e e n k o d e x ,

s o m g a v s ä k e r l e d n i n g o c h h å l l p u n k t i u n i o n s s t r i d e r n a . I f ö r s t a

k a m m a r e n , d ä r A l i n i n v a l d e s s a m m a år b o k e n u t g a v s , v a n n h a n

f r å n b ö r j a n a n s e e n d e o c h i n f l y t a n d e s o m d e n b e r g f ä s t e f ö r s v a r a r e n

a v d e n e n d a r i k t i g a s v e n s k a s t å n d p u n k t e n . V e t e n s k a p l i g t o c h

p o l i t i s k t — d e b å d a a s p e k t e r n a k u n n a k n a p p a s t s k i l j a s — g a v d e n

A l i n s k a u n i o n s r ä t t e n u p p h o v t i l l e n s k o l a , s o m i U p p s a l a , u t o m a v

m ä s t a r e n , f r ä m s t f ö r e t r ä d d e s a v h a n s tre d o c e n t e r , R e u t e r s k i ö l d ,

V a r e n i u s o c h Kje l l én , m e n ä v e n u t a n f ö r d e n i n r e l ä r j u n g e k r e t s e n

d r o g t i l l s ig m å n g a t r o g n a a d e p t e r . 1 1

D e t k a n e m e l l e r t i d i f r å g a s ä t t a s o m i n t e A l i n g e n o m sitt o m

f a t t a n d e h i s t o r i s k a o c h s t a t s r ä t t s l i g a f ö r f a t t a r s k a p g jor t s i n v i k

t igas te , i v a r j e fa l l s i n m e s t b e s t å e n d e i n s a t s . H a n v a r f r å n b ö r j a n

e n s k o l a d h i s t o r i k e r m e d s tarkt i n t r e s s e — i m o t s a t s t i l l S v e d e l i u s —

f ö r d e n p r i m ä r a k ä l l f o r s k n i n g e n , v a r o m bl . a. h a n s t a l r i k a u r k u n d s

p u b l i k a t i o n e r v i t t n a . H a n s h i s t o r i s k a a r b e t e n , v a r i b l a n d s ä r s k i l t

s k i l d r i n g a r n a ö v e r K a r l J o h a n s t i d e n s tre s i s ta r i k s d a g a r ( S c h i n k e l -

B e r g m a n s M i n n e n , X I I : 1, 2) b ö r a n ä m n a s , h a a l l t j ä m t sitt s t o r a

v ä r d e , i n t e m i n s t g e n o m d e o s e d v a n l i g t r i k l i g a b i l a g o r , v a r i d e t n y

f u n n a k ä l l m a t e r i a l e t m e d d e l a s t i l l o s k a t t b a r n y t t a f ö r e f t e r f ö l j a n d e

f o r s k a r e . H a n s f r a m s t ä l l n i n g l i d e r o n e k l i g e n a v e n v i s s t o r k a , u p p -

1 1 Tidigare hade den svensk-norska unionen behandlats i ett stort arbete av H. L. R y d i n , Föreningen emellan Sverige och Norge (1863), vars resultat av Alin underkändes. Alins ståndpunkt förblev inte oemotsagd i Sverige, där den gjordes till föremål för »en rättshistorisk kontrollanalys» av H. F o r s s e l l , Fjärde artikeln av fredstraktaten i Kiel den 14 jan. 1814 (1895). I vår tid har det en gång så omdebatterade, sedan nästan förgätna unionsproblemet återupptagits till granskning dels av en av veteranerna från unionsstridens dagar O. V a r e n i u s , Kiel-traktaten, dess genesis (Hist. tidskr. 1931, s. 129ff.), dels av Fr. L a g e r r o t h , Kielertraktatens tolkning och tillämpning (Scandia 1941, s. 206ff.). L. ansluter sig i det hela till Rydins och Forssells uppfattning.

1 4 A X E L B R U S E W I T Z 12

b u r e n s o m d e n är a v ett s l a g s p e r s o n l i g t u t b i l d a d k a n s l i s t i l . L å n g a

s t y c k e n b e s t å a v c i ta t e l ler re fera t , s a m m a n b u n d n a a v n å g r a k o r t a

a n m ä r k n i n g a r , o c h m a n k ä n n e r s i g m e d f ö r f a t t a r e n s t u n d o m f ä r d i g

a t t d r u n k n a i d e t l i k a o m s o r g s f u l l t s o m y m n i g t r e d o v i s a d e k ä l l

m a t e r i a l e t . M e n i n t r e s s e t h å l l e s v i d m a k t , n ä r m a n fö l jer m a t e r i a l e t s

s k i c k l i g t g j o r d a g r u p p e r i n g o c h u p p l ä g g n i n g m o t ett b e s t ä m t m å l ,

s o m e j s l a p p e s u r s ik te . R e s u l t a t e n o c h s l u t s a t s e r n a l i k s o m p å

t v i n g a s l ä s a r e n u n d e r h a n s e g e n m e d v e r k a n , v a r e s ig d e d i r e k t u t

s ä g a s e l l er in te .

M a n b l i r f ö r v å n a d , d å m a n g å r i g e n o m f ö r e l ä s n i n g s k a t a l o g e n , a t t

f i n n a h u r k o r t t id A l i n i s j ä l v a v e r k e t t j ä n s t g j o r d e s o m s k y t t e a n s k

p r o f e s s o r : k n a p p t ett d e c e n n i u m . U n d e r h e l a 1 8 9 0 - t a l e t v a r h a n s å

g o t t s o m k o n s t a n t t j ä n s t l e d i g , b å d e h ö s t - o c h v å r t e r m i n e r . H a n

f ö r e l ä s t e u n d e r d e t t a å r t i o n d e e n d a s t f y r a t e r m i n e r . U n d e r A l i n s

t j ä n s t l e d i g h e t s k ö t t e s d e n s k y t t e a n s k a p r o f e s s u r e n h u v u d s a k l i g e n a v

O t t o V a r e n i u s , s o m f ö r e s t o d d e n ä v e n e n t id ef ter A l i n s d ö d , f r å n

h ö s t t e r m i n e n 1 8 9 3 t i l l o c h m e d v å r t e r m i n e n 1 9 0 2 , n ä s t a n o a v b r u t e t

a l l t s å i t i o år . E n b e t y d e l s e f u l l n y h e t u n d e r d e n n a t i d v a r i n r ä t t a n

det 1 8 9 2 a v d e t s t a t s v e t e n s k a p l i g a s e m i n a r i e t , s o m v ä s e n t l i g e n s y n e s

h a h a f t k a r a k t ä r e n a v l i c e n t i a t s e m i n a r i u m . S t å e n d e ä m n e ( från

1894) f ö r s e m i n a r i e ö v n i n g a r n a v a r S v e r i g e s s t a t s f ö r f a t t n i n g , v a r i

i n b e g r e p s f ö r f a t t n i n g s u t v e c k l i n g e n e f ter 1 8 0 9 . A l i n s y n e s u n d e r h e l a

t i d e n i n t e e n e n d a g å n g h a sa t t s i n fot i s e m i n a r i e t , s o m t i l l e n

b ö r j a n l e d d e s a v d o c e n t e n E b b e N o r d w a l l o c h s e d a n ( från h ö s t t e r m i

n e n 1893) a v V a r e n i u s . V a r e n i u s ' f ö r e s l ä s n i n g a r b e h a n d l a d e f r å n

m i t t e n a v 1 8 9 0 - t a l e t i l å n g a ser ier f ö r s t E n g l a n d s o c h d ä r e f t e r T y s k a

r i k e t s f ö r f a t t n i n g . A v v i s s b e t y d e l s e för u n d e r v i s n i n g e n v o r o e t t p a r

p r i v a t a k o l l e g i e r , s o m V a r e n i u s r e g e l m ä s s i g t h ö l l v a r j e år, de l s i

s v e n s k f ö r f a t t n i n g s h i s t o r i a e f t e r 1 8 0 9 , d e l s i u t l ä n d s k s t a t s k u n s k a p ,

o c h v i l k a s å h ö r a n d e b e t r a k t a d e s s o m o b l i g a t o r i s k t . E n v i s s s l e n t r i a n

m ä s s i g h e t i d e n n a k o l l e g i e u n d e r v i s n i n g k a n e j f ö r d ö l j a s . M å n g a ,

b l . a. u n d e r t e c k n a d , b e v i s t a d e f ö r s t a f ö r e l ä s n i n g e n , b e t a l a d e s t a d g a d

a v g i f t (20 k r o n o r ) , f ö r s v u n n o o c h s k a f f a d e s ig » V a r g e n s » k o l l e g i e r

i » s e r g e a n t e n s » u p p l a g o r , s å k a l l a d e e f ter e n s e r g e a n t , s o m v i d t i d e n

k r i n g s e k e l s k i f t e t d r e v e n s t o r i n d u s t r i m e d f ö r s ä l j n i n g a v h e k t o g r a f e -

r a d e k o l l e g i e e x e m p l a r , d ä r t e x t e n o f ta v a r f r u k t a n s v ä r t v a n s t ä l l d .

V a r e n i u s ' k o l l e g i u m i u t l ä n d s k s t a t s k u n s k a p b r i n g a r i e r i n r a n s k y t t e -

a n s k e a d j u n k t e n R u n s t e n s k o l l e g i e h ä f t e p å 1830- ta l e t , » K o m p a r a

t ive D a r s t e l l u n g » — u t a n a l l j ä m f ö r e l s e i övr ig t , v i l k e n är u t e s l u t e n

r e d a n d ä r f ö r att b å d a g å t t a l l v ä r l d e n s v ä g .


IV.

D e t v a r ett k r a f t p r o v S. J. B o é t h i u s , s e d a n 1 8 8 9 e. o. p r o f e s s o r i

h i s t o r i a , s t ä l l d e s in för , d å h a n v i d ö v e r 5 0 å r ö v e r g i c k t i l l p r o f e s s u r e n

i s t a t s k u n s k a p . 1 2 Kr i t ik ö v e r u t n ä m n i n g e n s a k n a d e s i n t e a v d e m ,

s o m a n s å g o s ig b ä t t r e s k i c k a d e ti l l ä m b e t e t , o c h f a r h å g o r u t t a l a d e s

a t t d e n s k y t t e a n s k a l ä r o s t o l e n s k u l l e b l i e n t r e d j e p r o f e s s u r i h i s t o r i a

v i d u n i v e r s i t e t e t . 1 3 F a r h å g o r n a f ö r ett h i s t o r i e n s o b e r ä t t i g a d e ö v e r

v ä l d e v i s a d e s ig d o c k o g r u n d a d e , o c h B o é t h i u s b e s t o d p å ett b e

u n d r a n s v ä r t sä t t k r a f t p r o v e t a t t i n a u g u r e r a e n n y l ä r a r g ä r n i n g , b e

s j ä l a d a v n y a i m p u l s e r .

D e n i n s t a l l a t i o n s f ö r e l ä s n i n g » O m i d e o l o g i s k o c h e m p i r i s k f o r s k

n i n g i n o m s t a t s v e t e n s k a p e n » 1 4 o c h d e f ö r e l ä s n i n g a r ö v e r a l l m ä n

s ta t s lära , v a r m e d B o é t h i u s h ö s t t e r m i n e n 1 9 0 2 b ö r j a d e s i n u n d e r v i s

n i n g , b e t e c k n a e t t p r o g r a m f ö r h e l a h a n s l ä r a r v e r k s a m h e t , s o m ti l l

f ö r d e s t a t s k u n s k a p e n ett n y t t , h o s o s s d i t t i l l s o b e a k t a t e l e m e n t , a n t y t t

f ö r ö v r i g t r e d a n a v p a t r o n u s i 1 8 3 9 å r s före skr i f t er , d ä r b l . a. ä v e n

» s a m h ä l l s t e o r i e n » f i n n s o m n ä m n d . G å n g p å g å n g t o g B o é t h i u s i s i n a

f ö r e l ä s n i n g a r , o f t a i f o r m a v p r o p e d e v t i s k a k u r s e r , m e n ä v e n i s e m i

n a r i e ö v n i n g a r n a u p p ä m n e t , f ö r d j u p a d e d e t o c h p u b l i c e r a d e i e n r a d

s m ä r r e skr i f ter r e s u l t a t e n a v s i n a s t u d i e r o c h f o r s k n i n g a r . S a m m a n

f a t t n i n g e n a v d e s s a g a v h a n s e d a n i d e t k o r t e f ter h a n s a v g å n g f r å n

p r o f e s s u r e n u t g i v n a a r b e t e t » O m s ta t s l ive t» ( 1 9 1 6 ) , v a r s k v a n t i t a t i v t

o c h k v a l i t a t i v t m e s t v ä g a n d e p a r t i u t g ö r e s a v e n k l a r o c h ö v e r s k å d l i g

f r a m s t ä l l n i n g a v d e p o l i t i s k a i d é e r n a s u t v e c k l i n g . Arbe te t k o m a t t

s p e l a e n v i k t i g ro l l i u n d e r v i s n i n g e n o c h i n g å r a l l t j ä m t , v a d h u v u d

par t i e t ( idéh i s tor i en) b e t r ä f f a r , i e x a m e n s k u r s e n . E n f r å g a , s o m

B o é t h i u s m e d s ä r s k i l t i n t r e s s e f ö r d j u p a d e s i g i, v a r b r y t n i n g e n

m e l l a n u p p l y s n i n g s l i b e r a l i s m e n o c h d e n h i s t o r i s k a s k o l a n , o c h h a n

t r ö t t n a d e inte , i s i n a skr i f t er s å v ä l s o m s i n u n d e r v i s n i n g , a t t u t v e c k l a

i n n e b ö r d e n a v d e t n y a , h i s t o r i s k t g r u n d a d e s t a t s b e g r e p p , s o m u t g i c k

u r d e n n a b r y t n i n g o c h s o m e n l i g t h a n s m e n i n g g a v k l a v e n för s ta t s

l i v e t s r ä t t a u p p f a t t n i n g .

D e t v a r e n n y o c h b e t y d e l s e f u l l i n s a t s , s o m B o é t h i u s s å l u n d a

g j o r d e g e n o m at t t a u p p o c h o d l a d e n i d é p o l i t i s k a s i d a n a v s ta t s

k u n s k a p e n . D e n t a c k s a m h e t s s k u l d f ö r i m p u l s e r , s o m h a n d ä r v i d

1 2 Minnesteckningar av A. B r u s e w i t z (Hist. tidskr. 1924, s. 193 ff.), här i vissa partier ordagrant använd; G. J a c o b s o n (Sv. biogr. lexikon, V, s. 148ff.).

1 3 C. A. R e u t e r s k i ö l d , Statskunskap eller historia? Några ord om den skytteanska lärostolens i Uppsala ämnen och forne innehavare. Upps. 1901.

1 4 Nord. univ. tidskr. 1901—02, s. 215 ff.


m o t t a g i t a v G e o r g J e l l i n e k , f r a m f ö r a l l t a v d e n n e s år 1 9 0 0 u t g i v n a

s tora v e r k A l l g e m e i n e S t a a t s l e h r e , h a r h a n s j ä l v o f t a f r a m h ä v t . I

s tor t set t t i l l ä g n a d e s i g B o ë t h i u s , o m o c k m e d k r i t i s k i n s t ä l l n i n g p å

v i s s a p u n k t e r , J e l l i n e k s s t a t s å s k å d n i n g , v a r a v h a n s b o k o m s ta t s

l ive t b ä r e n t y d l i g p r ä g e l . D e t b ö r e m e l l e r t i d e r i n r a s a t t B o ë t h i u s '

i d é p o l i t i s k a i n t r e s s e v a r a v g a m m a l t d a t u m . D e t k o m m e r f r a m i

v i s s a a v h a n s t i d i g a r e h i s t o r i s k a skr i f ter , b l . a. i a r b e t e t D e n f r a n s k a

r e v o l u t i o n e n , d e s s o r s a k e r o c h i n r e h i s t o r i a ( 1 8 8 7 ) .

E t t a n n a t d r a g , ä v e n d e t e n v i n s t g i v a n d e n y h e t i s t a t s k u n s k a p e n s

u t v e c k l i n g u n d e r B o ë t h i u s , f ö r t j ä n a r s ä r s k i l t b e t o n a s . S å s o m h a n

f a t t a d e ä m n e t h a r h a n m e d s t ä n d i g t f a s t h å l l a n d e v i d d e h i s t o r i s k a

u t g å n g s p u n k t e r n a i v ä s e n t l i g g r a d b i d r a g i t att u t v e c k l a de t t i l l e t t

p o l i t i s k t s t u d i u m t a g e t i b e t y d e l s e n a v ett s t u d i u m a v s t a t s s k i c k e t

i d e s s k o n k r e t a v e r k l i g h e t o c h r e a l a u t v e c k l i n g , o b e r o e n d e a v e l l er

i s t r id m e d d e rä t t s l i g t g i v n a f o r m e r n a . D e t t a d r a g , s o m k a n s k e

m i n d r e t r ä d e r f r a m i B o ë t h i u s ' skr i f ter ä n i s j ä l v a d e n a k a d e m i s k a

u n d e r v i s n i n g e n , b e t y d d e e n m o t s a t s t i l l d e n t y s k p å v e r k a d e , j u r i d i s k t

s t a t s r ä t t s l i g a l ä g g n i n g , s o m s t a t s k u n s k a p e n d e l v i s e r h ö l l u n d e r A l i n

o c h V a r e n i u s . D e n n a m o t s a t s f i c k ett t a l a n d e u t t r y c k i d e n n y a

a n g l o - a m e r i k a n s k a o c h f r a n s k a f a c k l i t t e r a t u r , s o m i n f ö r d e s o c h l a d e s

t i l l g r u n d f ö r e x a m e n s s t u d i e r n a , å t m i n s t o n e d e h ö g r e : B r y c e , T h e

a m e r i c a n c o m m o n w e a l t h , v a r s f ö r s t a u p p l a g a v i s s e r l i g e n u t k o m

r e d a n 1 8 8 8 , m e n , s å v i t t j a g k u n n a t f i n n a , i n t e i n t r o d u c e r a d e s i

U p p s a l a f ö r r ä n p å 1 9 0 0 - t a l e t ; B o d l e y , F r a n c e ( 1 8 9 8 ) , e n m o t s v a r i g

h e t för F r a n k r i k e t i l l B r y c e ' s v e r k ö v e r A m e r i k a o c h i n s p i r e r a t a v

d e t t a ; E s m e i n , C o u r s é l é m e n t a i r e d e dro i t c o n s t i t u t i o n n e l f r a n ç a i s

et c o m p a r é (1895) ; S i d n e y L o w , T h e g o v e r n a n c e o f E n g l a n d (1904) ;

L o w e l l , T h e g o v e r n m e n t o f E n g l a n d (1908) m . fl. D e t är v e r k vä l

k ä n d a ä v e n f ö r d e n n u v a r a n d e g e n e r a t i o n e n u t o m m ö j l i g e n B o d l e y ,

s o m j ä m f ö r e l s e v i s s n a r t r å k a d e i o f ö r t j ä n t g l ö m s k a . D e ä r o n u ti l l

i n n e h å l l e t f ö r å l d r a d e , m e n b e h å l l a m e t o d i s k t sitt s t o r a v ä r d e . F ö r

d e n d å v a r a n d e g e n e r a t i o n e n v a r d e r a s b e k a n t s k a p e n u p p l e v e l s e ,

s o m v e r k a d e b e f r i a n d e o c h ö p p n a d e n y a u t s i k t e r . D e n m o d e r n a

s t a t s k u n s k a p e n m e d d e s s r e a l i s t i s k a m e t o d e r o c h m e d i n r i k t n i n g

v ä s e n t l i g e n p å d e n l e v a n d e f ö r f a t t n i n g e n g j o r d e s i t t i n t r ä d e i U p p s a l a ,

ä v e n o m d e t d r ö j d e i n n a n m e t o d e r n a h u n n o u t b i l d a s o c h k o m m a i

f u l l t i l l ä m p n i n g .

Ä v e n d e t k o m p a r a t i v a p o l i t i s k a s t u d i e t v a r e n s i d a a v ä m n e t , s o m

B o ë t h i u s s ä r s k i l t u p p m ä r k s a m m a d e i s i n u n d e r v i s n i n g , d e l s g e n o m

u p p t a g a n d e a v m e r a s p e c i e l l a f r å g o r , s å s o m » n u t i d e n s r e p u b l i k e r »


o c h » p a r l a m e n t a r i s m e n i o l i k a l ä n d e r » , d e l s g e n o m of ta g i v n a k u r s e r

i » a l l m ä n k o m p a r a t i v s t a t s k u n s k a p » .

I e n l i g h e t m e d s i n u p p f a t t n i n g o m d e n s k y t t e a n s k a p r o f e s s u r e n ,

s o m h a n v i d ett t i l l fä l l e f o r m u l e r a d e så , a t t d e s s » u p p g i f t var i t o c h

ä r a t t v e r k a f ö r s t a t s v e t e n s k a p l i g b i l d n i n g p å h i s t o r i s k g r u n d » , l i a

ä g n a d e B o é t h i u s i n o m s v e n s k s t a t s k u n s k a p , u t o m åt g r u n d l a g s

s tud ie t , s tort i n t r e s s e b å d e åt 1 8 0 9 å r s s t a t s s k i c k s t i l l k o m s t h i s t o r i a

o c h f ö r f a t t n i n g s u t v e c k l i n g e n e f ter 1 8 0 9 . S ä r s k i l t b e h a n d l a d e h a n v i d

o l i k a t ider p å s i n a f ö r e l ä s n i n g a r d e n s v e n s k a r i k s d a g e n s u t v e c k l i n g

f r a m ti l l d e t n y a r e p r e s e n t a t i o n s s k i c k e t , e n f r a m s t ä l l n i n g s o m v a r

y t t e r s t i n g å e n d e , s t u n d o m k a n s k e v ä l m y c k e t i n r i k t a d p å r i k s d a g s

h i s t o r i s k a de ta l j er . D e u p p s l a g B o é t h i u s g a v g e n o m d e n n a s i n u n

d e r v i s n i n g b u r o f r u k t i ett f l er ta l a v h a n d l i n g a r a v h a n s l ä r j u n g a r ,

u t g i v n a u n d e r e l l er d e n ä r m a s t e å r e n e f ter h a n s lärar t id . S j ä l v

p u b l i c e r a d e h a n p å de t ta o m r å d e e n d e l u n d e r s ö k n i n g a r , h u v u d s a k

l i g e n b e r ö r a n d e v å r f ö r f a t t n i n g s a n d a o c h t i l l k o m s t . H a n g a v i de t ta

o m s t r i d d a s p ö r s m å l u t t r y c k åt e n u p p f a t t n i n g , s o m i n t e o v ä s e n t l i g t

a v v e k f r å n d e n d å h ä v d v u n n a , r o m a n t i s k t n a t i o n a l i s t i s k t f ä r g a d e

å s k å d n i n g e n , f ö r e t r ä d d b l . a. a v K j e l l é n . A v s tort i n t r e s s e är d e n

s k a r p a v e t e n s k a p l i g a s tr id , s o m h a n i h i t h ö r a n d e f r å g o r u n d e r å r e n

n ä r m a s t e f ter 1 9 0 9 — åre t f ö r r e g e r i n g s f o r m e n s 1 0 0 - å r s j u b i l e u m —

f ö r d e m e d N i l s H ö j e r . 1 5 Ä v e n o m s t r i d e n i n t e g a v fu l l k l a r h e t , v a r

d e n i h ö g g r a d u p p s l a g s g i v a n d e o c h s t i m u l e r a n d e g e n o m at t s tä l l a

v i k t i g a p r o b l e m u n d e r d e b a t t .

D e d j u p g å e n d e k u n s k a p e r B o é t h i u s f ö r v ä r v a t i s v e n s k p o l i t i s k ut

v e c k l i n g u n d e r 1800 - ta l e t k o m m o ti l l a n v ä n d n i n g i de t s i s ta s törre

a r b e t e h a n f u l l b o r d a d e , h a n s v ä l k ä n d a h i s t o r i s k a f r a m s t ä l l n i n g a v

O s k a r II :s r e g e r i n g s t i d . I s t o r a s t y c k e n h a r d e n n a f r a m s t ä l l n i n g e n

s t a t s v e t e n s k a p l i g l ä g g n i n g , v a r i g e n o m d e n b l iv i t a v b e t y d e l s e för s t u

d i e t o c h u t f o r s k n i n g e n a v f ö r f a t t n i n g s u t v e c k l i n g e n u n d e r d e n n a t id .

D e n k o n c e n t r a t i o n a v s t a t s k u n s k a p e n t i l l s j ä l v a s t a t s s k i c k e t , s o m

b ö r j a r u n d e r A l i n , f or t sä t t er u n d e r B o é t h i u s . G e o g r a f i e n f i c k e g e n

p r o f e s s u r 1 9 0 4 , o c h s t a t i s t i k e n , s o m t i l l 1 9 1 0 , d å ä v e n d e t t a ä m n e

f i ck e g e n p r o f e s s u r , a l l t j ä m t s l ä p a d e m e d s o m h ö r a n d e till s t a t s k u n

s k a p e n , v a r i n t e s tort m e r ä n ett r u d i m e n t , m a r k e r a t i s t u d i e h a n d

b o k e n g e n o m e n m i n i m a l f o r d r a n p å s t u d i e r (de lar a v S u n d b ä r g s

"a I ett tal vid undertecknads installationsmiddag i sept. 1923. Det intressanta, för Boéthius' uppfattning belysande talet publicerades i det väsentliga, enligt hans egen efteråt gjorda uppteckning, under rubriken »Skytteanska professurens uppgift» i Upsala Nya Tidning 2Sla 1923.

1 6 I Statsvet. tidskr. 1911 och 1912.



B e v ö l k e r u n g s s t a t i s t i k S c h w e d e n s o c h ett k a p i t e l i e n g a m m a l s e d a n

1880 - ta l e t a n v ä n d t y s k h a n d b o k ) , e n f o r d r a n s o m d o c k k n a p p a s t

l o g s s t r ä n g t e f ter b o k s t a v e n . Att s t a t i s t i k e n d o c k ä n n u n å g o n säl l

s y n t g å n g p r a k t i s k t k u n d e k o m m a till s i n rät t s o m e n h i s t o r i s k t

t r a d e r a d d e l a v ä m n e t , v i s a r ett e x e m p e l , s o m m å h ä n d a k a n v a r a

v ä r t a t t a n f ö r a . E n a v h a n d l i n g p r e s e n t e r a d e s B o é t h i u s a v e m i g r a -

t i o n s s t a t i s t i s k art , b e r ö r a n d e n å g r a h ä r a d e r i D a l s l a n d , p å v i s s t

sät t e n h ä r a d s - o c h s o c k e n b e s k r i v n i n g a l l t så , s o m s e d a n u t g a v s

b l a n d e m i g r a t i o n s u t r e d n i n g e n s skr i f ter . D e n v a r in te i n s p i r e r a d a v

B o é t h i u s u t a n a v G u s t a v S u n d b ä r g o c h d e n a n v ä n d e s i n t e s o m g r a -

d u a l a v h a n d l i n g . M e n d e n g o d k ä n d e s a v B o é t h i u s s o m l i c e n t i a t a v

h a n d l i n g . D e n s o m b l e v l i c e n t i a t p å d e n h ä r a d s - o c h s o c k e n b e s k r i v

n i n g e n v a r u n d e r t e c k n a d .

V.

D e n k o n t i n u i t e t i s t a t s k u n s k a p e n s u t v e c k l i n g m e d k o n c e n t r a t i o n

k r i n g s t a t s s k i c k e t s o m h u v u d o b j e k t , s o m a l l t s e d a n S v e d e l i u s g jor t s i g

g ä l l a n d e , b r y t e s m e d R u d o l f K j e l l é n s t i l l t räde t i l l s k y t t e a n s k a p r o f e s

s u r e n . 1 6 » S t a t s k u n s k a p e n s s j ä l v b e s i n n i n g h a r let t t i l l i n s i k t o m

b e h o v e t a t t v i d g a v e t e n s k a p e n s c i r k l a r » , f ö r k u n n a d e h a n i s i n i n

s t a l l a t i o n s f ö r e l ä s n i n g o m » S t a t s k u n s k a p e n s ob jek t» 1 9 1 6 , 1 7 d ä r h a n

f r a m l a d e s i n u p p f a t t n i n g o m s t a t e n s v ä s e n , o c h i a n s l u t n i n g där t i l l s i tt

n y a p r o g r a m för d e n v i d g a d e s t a t s k u n s k a p e n » s o m p o l i t i s k v e t e n s k a p

i p r ä g n a n t m e n i n g — e n v e t e n s k a p o m ' s t a t s s k e p p e n ' s n a r a r e ä n o m

s t a t s s k i c k e n , o m staterna o c h i c k e b a r a o m statsmakterna».

I de t p o l i t i k e n s s y s t e m , s o m K j e l l é n b y g g d e u p p — h a n a n v ä n d e

g ä r n a d e n ä l d r e b e n ä m n i n g e n p o l i t i k i s tä l l e t för s t a t s k u n s k a p —

s tä l lde h a n i f ö r g r u n d e n »det v i d s t r ä c k t a r e f o l k r ä t t s l i g a s t a t s b e g r e p

p e t — s t a t e n s o m m a k t . . . i s tä l l e t för de t s ta t s rä t t s l i ga — s t a t e n

s o m r ä t t s s u b j e k t » . I s t a t s k u n s k a p e n i n d r o g o s e n m ä n g d n y a e l ler ,

o m m a n s å vi l l , g a m l a b e s t å n d s d e l a r , h ä m t a d e f r å n g e o g r a f i e n ,

1 8 Minnesteckningar och framställningar över Kjelléns statslära av G. A n d r é n (Hist. tidskr. 1923, s. 86 ff., Sv. tidskr. 1932, s. 377 ff.); W. V o g e l , Rudolf Kjellén und seine Bedeutung fiir die deutsche Staatslehre (Zeitschr. f. die gesamte Staats-wissensch. 1923, s. 193 ff.; E. T h e r m s e n i u s , Geopolitik. och politisk geografi (Statsvet. tidskr. 1937, ss. 212 ff., 281 ff.). Hos T. redovisning för behandlingen av Kjelléns statslära i tyska arbeten med undantag för Vogels anf., till 50 sidor uppgående framställning, såsom sammanfattning troligen den mest upplysande som hittills föreligger.

1 7 Installationsföreläsningen ingår i det för Kjelléns statsuppfattning grundläggande arbetet Staten som lifsform (1916), inlednings- och första kapitlet, varur ovanstående och efterföljande citat äro hämtade.


s t a t i s t i k e n , s a m h ä l l s e k o n o m i e n i n . m . m e n ä v e n , o c h in te m i n s t , f r å n

h i s t o r i e n . I s j ä l v a v e r k e t i n f ö r l i v a d e s , p å ett sä t t s o m e r i n r a r o m

v a d fa l l e t var i t u n d e r A l i n p å 1880- ta l e t , d e n n y a s t e t i d e n s h i s t o r i a ,

s p e c i e l l t d e n u t r i k e s p o l i t i s k a u t v e c k l i n g e n , s o m e n d o m ä n u n d e r

s t a t s k u n s k a p e n . D e n m o d e r n a h i s t o r i e n v a r j u o c k s å d e n t u m m e l

p l a t s , d ä r s t a t e r n a m a n i f e s t e r a d e s ig s o m m a k t e r , e l ler de t h a v , f ö r

a t t t a l a m e d Kje l l én , d ä r » s t a t s s k e p p e n » s e g l a d e f r a m ute f t er v ä g a r

o c h m o t m å l , s o m d e t t i l l k o m v e t e n s k a p e n at t u t s p a n a o c h g e n o m

s k å d a . E t t s å d a n t b e t r a k t e l s e s ä t t v o r e » ä g n a t att p å e n g å n g för

f r i s k a o c h f ö r d j u p a d e t s t u d i u m » , s o m b e n ä m n e s s t a t s k u n s k a p .

D e n n a v e t e n s k a p s k u l l e d ä r i g e n o m , f r a m h å l l e r h a n , » k u n n a g ö r a

m e r a r ä k n i n g p å a l l m ä n h e t e n s u p p m ä r k s a m h e t , ä n d å d e n e n d a s t

h ö l l j u r i d i k o c h h i s t o r i a i k j o l a r n a , o c h s å l u n d a v a r a b ä t t r e i s t å n d

at t b e f r u k t a d e n a l l m ä n n a m e n i n g e n m e d s i t t s tora b i l d n i n g s v ä r d e ,

t i l l m e r a o m e d e l b a r t j ä n s t ä v e n åt d e n p r a k t i s k a p o l i t i k e n » . De t

s i s ta s y f t e m å l e t v a r f ö r K j e l l é n i n t e d e t m i n s t v i k t i g a .

K j e l l é n s l ä r a r v e r k s a m h e t i U p p s a l a v a r a d e i n t e s tort m e r ä n s e x

år . H a n s l ä r o s y s t e m v a r i de t h e l a u t l in jera t , o m d e t o c k s e d a n i

v i s s a a v s e e n d e n p å b y g g d e s o c h g e n o m a r b e t a d e s , d å h a n ef ter 25 å r s

v e r k s a m h e t v i d G ö t e b o r g s h ö g s k o l a b l e v s k y t t e a n s k p r o f e s s o r . D e t

k a n h ä r i n t e b l i ta l o m att u p p t a e n n ä r m a r e s k i l d r i n g a v d e t t a s y s t e m

o c h d e s s t i l l k o m s t . D e t får b l i n o g m e d n å g r a a n t y d n i n g a r o m d e n

k j e l l é n s k a s t a t s k u n s k a p e n s i n n e h å l l o c h m e t o d e r s o m u n d e r l a g för

e t t f ö r s ö k at t s tä l l a i n d e n i d e s s u t v e c k l i n g s h i s t o r i s k a s a m m a n h a n g .

V a r d e n n a s t a t s k u n s k a p v e r k l i g e n s å n y s o m Kje l l én p r o k l a m e r a d e

o c h m a n v a n l i g e n v a r o c h v a r i t b e n ä g e n att f ö r e s t ä l l a s i g ? H a d e

d e n i n g e n f ö r b i n d e l s e m e d d e t g a m l a l ä r o ä m n e t , s å d a n t de t t i d i g a r e

o d l a t s i U p p s a l a ?

V i d b e s v a r a n d e t a v d e n n a f r å g a b ö r förs t e r i n r a s att K j e l l é n u n d e r

s i n G ö t e b o r g s t i d i t i o år t j ä n s t g j o r t förs t s o m lärare i s t a t s k u n s k a p

o c h g e o g r a f i o c h s e d a n ( från 1901) s o m p r o f e s s o r i s t a t s k u n s k a p

m e d s ta t i s t ik . M e n d e t b ö r i n t e f ö r g ä t a s — v i lke t d o c k o f ta n o g

s k e t t 1 8 — , a t t Kje l l én , d å h a n s o m u n g d o c e n t k o m till Göteborg ,

s e d a n m e r ä n ett d e c e n n i u m h a f t v e t e n s k a p l i g h e m o r t s r ä t t i U p p

sa la . D å h a n v i d 16 å r s å l d e r år 1 8 8 0 b ö r j a d e s i n a a k a d e m i s k a

s t u d i e r i U p p s a l a , v a r S v e d e l i u s ä n n u p r o f e s s o r , o c h o s a n n o l i k t är

v ä l i n t e a t t h a n b e v i s t a d e S v e d e l i u s ' f ö r e l ä s n i n g a r u n d e r n å g o n a v

d e tre t e r m i n e r d e n n e h a d e k v a r . K j e l l é n s u t b i l d n i n g i s t a t s k u n s k a p

i n f a l l e r u n d e r 1880- ta l e t , d å l ä r o ä m n e t ä n n u i m y c k e t b e v a r a d e 1 8 Se t. ex. T h e r m a e n i u s . a. a., s. 222.


t r a d i t i o n e r n a f r å n S v e d e l i u s ' t id . G e o g r a f i e n o c h s t a t i s t i k e n t r ä n g

d e s v ä l t i l l b a k a i s j ä l v a u n d e r v i s n i n g e n , m e n d e h a d e a l l t j ä m t ett

in te s å o a n s e n l i g t u t r y m m e i e x a m e n s f o r d r i n g a r n a . K j e l l é n v a r

u p p f o s t r a d m e d S v e d e l i u s ' h a n d b o k , d e n n e s g e o g r a f i s k t s t a t i s t i s k a

a r b e t e o m S v e r i g e o c h de t s t o r a v e r k e t o m d e e u r o p e i s k a o c h a m e

r i k a n s k a s t a t s s y s t e m e n s o m g r u n d v a l för s t u d i e r n a . H a n v a r m e d

a n d r a o r d v ä l f ö r t r o g e n m e d d e n e n c y k l o p e d i s k a s t a t s k u n s k a p , s o m

ä n n u v a r r å d a n d e u n d e r S v e d e l i u s . D e t s k u l l e v i s a s i g a t t d e n g å t t

h o n o m i b l o d e t . D å m a n i G ö t e b o r g f a s t h ö l l d e n i U p p s a l a s e d a n

g a m m a l t e x i s t e r a n d e f ö r b i n d e l s e n m e l l a n s t a t s k u n s k a p o c h g e o g r a f i ,

g j o r d e K j e l l é n a l l v a r a v d e n n a f ö r b i n d e l s e . G e o g r a f i e n b l e v u n d e r

n a m n a v g e o p o l i t i k s m å n i n g o m e n d e l a v s t a t s k u n s k a p e n . Ä v e n

s t a t i s t i k e n , s ä r s k i l t b e f o l k n i n g s s t a t i s t i k e n , k n ö t s a v h o n o m f a s t a r e

s a m m a n m e d s t a t s k u n s k a p e n . D e n g a m l a e n c y k l o p e d i s k a s t a t s k u n

s k a p e n , s o m i U p p s a l a h ö l l p å a t t l o s s n a i f o g a r n a , b l e v s å l u n d a

— r e c i p i e r a d i G ö t e b o r g — d e n g r u n d p å v i l k e n K j e l l é n u n d e r

s tark i n f l u e n s a v t y s k g e o g r a f i s k p o l i t i s k v e t e n s k a p , spec i e l l t R a t z e l ,

b y g g d e v i d a r e o c h u p p f ö r d e sitt l ä r o s y s t e m . 1 9

Gå vi h ä r e f t e r t i l l de t ta l ä r o s y s t e m , s å d a n t d e t e x e m p e l v i s få t t s i n

t i l l ä m p n i n g i K j e l l é n s h a n d b o k S v e r i g e ( 1 9 1 7 ) , d e n b o k o m v i l k e n h a n

i f ö r o r d e t s a g t a t t d e t före fa l l i t h o n o m , » s o m o m p a t i e n c e n b ö r j a d e

g å u t» , f i n n a v i f ö l j a n d e f e m g r u n d e l e m e n t e l l er k a t e g o r i e r : r i k e t

( g e o p o l i t i k ) , r i k s h u s h å l l e t ( e k o p o l i t i k ) , f o l k e t ( d e m o p o l i t i k ) , f o l k

s a m h ä l l e t ( s o c i o p o l i t i k ) , s t a t s r e g e m e n t e t ( k r a t o p o l i t i k ) . V i d n ä r m a r e

p å s e e n d e f ö r e k o m m a o s s d e s s a k a t e g o r i e r i n t e a l l d e l e s o b e k a n t a ,

o m t e r m i n o l o g i e n u n d a n t a s . F y r a a v d e u p p r ä k n a d e e l e m e n t e n h a

v i f u n n i t s o m s t å e n d e a v d e l n i n g a r i S v e d e l i u s ' h a n d b o k o c h a n d r a

a r b e t e n , o m o c k d e l v i s u n d e r a n d r a n a m n . D e m o t s v a r a s h o s S v e d e l i u s

a v l a n d , n ä r i n g a r , fo lk , f ö r f a t t n i n g . F o l k s a m h ä l l e t h a r d ä r e m o t h o s

h o n o m i n g e n d i r e k t m o t s v a r i g h e t , e h u r u s j ä l v a s a k e n å t m i n s t o n e

d e l v i s ( d e n k o m m u n a l a s j ä l v s t y r e l s e n ) u p p m ä r k s a m m a s ä v e n a v

h o n o m . M a s s a n a v s t o f f är e m e l l e r t i d v i d a s törre o c h r i k l i g a r e h o s

K j e l l é n ä n h o s S v e d e l i u s , o c h p r o p o r t i o n e n m e l l a n d e o l i k a a v d e l

n i n g a r n a är e n h e l t a n n a n . K j e l l é n h a r , s å s o m h a n s j ä l v s ä g e r ,

s ö k t s a m l a »s törs ta m ö j l i g a m ä n g d a v f a k t i s k t s to f f t i l l f ä d e r n e s

l a n d e t s k ä n n e d o m » . S t a t s k u n s k a p e n h a r f ö r h o n o m b l i v i t e n k u n

s k a p o m a l l t m ö j l i g t , s o m h a r s a m m a n h a n g m e d o c h rör s t a t e n .

Målet , a t t s l å u t c i r k l a r n a , h a r o v e d e r s ä g l i g e n u p p n å t t s .

1 9 Orn inflytandet från Ratzel se Voge l , a. a., s. 220 ff., och T h e r m s e n i u s , a. a., s. 223 ff.


S o m r e d a n a n t y t t s l i g g e r h ä r i , h i s t o r i s k t sett , k n a p p a s t n å g o t

p r i n c i p i e l l t n y t t . H å l l e r m a n s ig t i l l s t a t s k u n s k a p e n s i n n e h å l l , g å r

d e t e n t y d l i g l i n j e f r å n K j e l l é n t i l l b a k a ti l l S v e d e l i u s , för ö v r i g t

ä n n u l ä n g r e t i l l b a k a . M a n k o m m e r å ter o v i l l k o r l i g e n at t t ä n k a p å

p a t r o n u s ' f ö r e s k r i f t e r 1 8 3 9 m e d d e r a s a n h o p n i n g a v a l l e h a n d a ä m n e n ,

s o m p å ett e l ler a n n a t sä t t a n s å g o s h ä n f ö r a s i g til l s ta ten . U t v e c k

l i n g e n h a d e g å t t i e n c i rke l , t i l l b a k a t i l l d e n g a m l a e n c y k l o p e d i s k a

s t a t s k u n s k a p e n , s t a t i s t i k e n i v i d s t r ä c k t b e m ä r k e l s e s o m e n a l l m ä n t

s t a t s b e s k r i v a n d e v e t e n s k a p . R e s u l t a t e t a v s t a t s k u n s k a p e n s s jä lv

b e s i n n i n g v i s a r s i g i h i s t o r i s k t p e r s p e k t i v g a n s k a ö v e r r a s k a n d e .

D e t n y a h o s K j e l l é n s k u l l e e m e l l e r t i d l i g g a i s y s t e m a t i k e n o c h ,

s o m h a n s j ä l v f r a m f ö r a l l t b e t o n a t , i d e n e n h e t l i g t p o l i t i s k a m a k t -

o c h ä n d a m å l s e n l i g h e t s s y n p u n k t , u r v i l k e n h a n g r u p p e r a r o c h b e

t raktar de t s k i f t a n d e m a t e r i a l e t . D ä r i g e n o m f r a m t r ä d e r d e n o r g a

n i s k t f a t t a d e » s t a t s p e r s o n l i g h e t e n » s o m ett e n h e t l i g t he l t . F r å g a är

d o c k , o m K j e l l é n l y c k a t s i s i n o r g a n i s k a e n h e t s s t r ä v a n , o c h ä n m e r ,

o m s t a t s k u n s k a p e n u n d e r h a n s h ä n d e r b e v a r a t s i n k a r a k t ä r a v

e g e n , s j ä l v s t ä n d i g v e t e n s k a p . M a n h a r a n l e d n i n g att s tä l la s ig

t v i v l a n d e , n ä r m a n ser d e n y t l i g a , för ö v r i g t m e d e n v i s s n ö d v ä n

d i g h e t y t l i g a b e h a n d l i n g e n a v de t f r å n a l l a h å l l h o p s a m l a d e m a t e

r ia le t . O r d n a n d e t a v d e t t a m a t e r i a l u n d e r v i s s a k a t e g o r i e r är d o c k

i n t e n o g för a t t n å f r a m t i l l v e t e n s k a p l i g h e t , o c h a v d e n så s t a r k t

p r o k l a m e r a d e p o l i t i s k a e n h e t s s y n p u n k t e n h a r k n a p p a s t b l iv i t m y c k e t

m e r ä n e t t v i d h ä f t a n d e a v b e t e c k n i n g e n p o l i t i k p å a l l a m ö j l i g a a n

g r ä n s a n d e v e t e n s k a p e r , s o m d ä r i g e n o m a n s e s h a få t t h e m o r t s r ä t t

i n o m s t a t s k u n s k a p e n . D e r a s u t n y t t j a n d e ti l l v ä r d e r i n g a v s ta t s

p e r s o n l i g h e t e n a n g e r v ä l ett e n h e t s s y f t e , m e n d r a r p å s a m m a g å n g

v e t e n s k a p l i g h e t e n i t v i v e l s m å l . I s tort set t är de t d e n g a m l a s ta t s -

e n c y k l o p e d i e n s o m f r a m t r ä d e r i n y e l ler o m a r b e t a d u p p l a g a , v a r s

f ö r e t r ä d e f r a m f ö r d e n g a m l a e g e n t l i g e n l i g g e r i d e n bä t t re o r d n a d e ,

k o n s t r i k a r e ä m n e s g r u p p e r i n g e n .

E n p r ö v o s t e n f ö r d e n K j e l l é n s k a s t a t s k u n s k a p e n är f r a m f ö r al l t

d e n d e l a v ä m n e t , s o m b r u k a r k a l l a s i n t e r n a t i o n e l l po l i t ik . I s i tt

m e s t k ä n d a arbe te , S t o r m a k t e r n a , s o m förs t u t k o m 1905 o c h s e d a n

i f l era u p p l a g o r , b e h a n d l a r K j e l l é n s t a t e r n a f r a m f ö r a l l t s o m m a k t e r ,

i d e r a s f ö r h å l l a n d e t i l l o c h t ä v l a n m e d v a r a n d r a . V e t e n s k a p s m a n n e n

h a r att t r ä n g a i n i s t o r s t a t e r n a s l i v o c h e x i s t e n s v i l l k o r , a t t u n d e r s ö k a

d e m s o m g e o g r a f i s k a , s t a t i s t i s k a , h i s t o r i s k a o c h b i o l o g i s k a fakta

o c h p å g r u n d v a l h ä r a v u t f i n n a d e n a t u r b e s t ä m d a , b i o p o l i t i s k t g i v n a

l a g a r n a för s t a t s p e r s o n l i g h e t e r n a s f ö d e l s e , b l o m s t r i n g o c h d ö d . H a n


s t a n n a r s å l e d e s i n t e v i d r e n a b e s k r i v n i n g a r . G e n o m d e n n o g g r a n n a

b e s i k t n i n g h a n u t f ö r b i l d a r h a n s i g o c h f i x e r a r e n v e r k l i g h e t s t r o g e n

u p p f a t t n i n g o m s t a t e r n a s l i v s k r a f t , v a r i g e n o m h a n t i l l s lu t f ö r m å r

v e t e n s k a p l i g t b e d ö m a d e r a s l i v s d u g l i g h e t o c h f r a m t i d s m ö j l i g h e t e r i

d e n p l a n e t a r i s k a m a k t k a m p e n . H a n s tä l l er in te b l o t t d i a g n o s e r

u t a n ä v e n p r o g n o s e r . D e t är v e t e n s k a p s m a n n e n s u p p g i f t , f r a m h å l l e r

Kje l l én , o m h a n v i l l v a r a s i n u p p g i f t t r o g e n , a t t l ik t l ä k a r e n i e t t

l i v f ö r s ä k r i n g s b o l a g ä v e n u t s t ä l l a a t t e s t er r ö r a n d e d e u n d e r s ö k t a före

m å l e n s f r a m t i d s u t s i k t e r s o m p r i m a e l l er s e k u n d a l i v . 2 0

D e t g e n o m g å e n d e d r a g e t i K j e l l é n s i n t e r n a t i o n e l l a p o l i t i k är så

l u n d a d e n v ä r d e s ä t t n i n g , s o m u p p b ä r f r a m s t ä l l n i n g e n . D e n a t u r

b e s t ä m d a o r g a n i s m e r , s o m k a l l a s s t o r m a k t e r , m ä t a s , u p p s k a t t a s

o c h a v s y n a s — ä v e n f o l k s j ä l e n a v l y s s n a s — al l t i sy f te , s o m n ä m n t ,

att v ä r d e r a l i v s d u g l i g h e t e n . Att d e n n a v ä r d e r i n g — trots a l l a a n

s p r å k p å at t v i l a p å v e t e n s k a p l i g v e r k l i g h e t s a n a l y s — är i h ö g g r a d

s u b j e k t i v o c h t i l l f ä l l i g h e t s b e t o n a d , d e s s u t o m — trots a l l a f ö r s ä k

r i n g a r o m m o t s a t s e n — f ä r g a d a v p o l i t i s k a s y m p a t i e r o c h a n t i p a t i e r ,

l ä r i n t e k u n n a f ö r n e k a s . D e h i s t o r i s k a u n d e r s ö k n i n g a r , v a r u r a n a

l y s e n f r a m g å r , ä r o p å f a l l a n d e g r u n d a .

Mot d e n v ä r d e r i n g , s o m är d e n l e d a n d e o c h s a m m a n h å l l a n d e

s y n p u n k t e n i a r b e t e t o m s t o r m a k t e r n a o c h för ö v r i g t i K j e l l é n s

h e l a s ta t s lära , r i k t a d e s f r å n b ö r j a n e n s k a r p kr i t ik , v a r s s k ä r p a

i n t e k a n s ä g a s h a var i t o b e f o g a d . D e t är r i s k a b e l t för d e n p o l i t i s k e

v e t e n s k a p s m a n n e n at t u t m a n a h i s t o r i e n , o c h h a n gör det i n t e

o s t ra f fa t . M e d b e r å t t m o d p å t o g s i g K j e l l é n d e n r i s k e n , d å h a n i

S t o r m a k t e r n a ( 1 9 1 1 — 1 9 1 3 ) e x e m p e l v i s f ö r k l a r a d e d e n f r a n s k

e n g e l s k a e n t e n t e n s t r i d a n d e m o t n a t u r e n — e n art i f i c ie l l k o m

b i n a t i o n , e g e n t l i g e n m o t F r a n k r i k e s v e r k l i g a i n t r e s s e — d e t b r i t t i s k a

v ä r l d s v ä l d e t s tat t p å a v s k r i v n i n g o c h d e n t y s k a s t o r m a k t e n f ä r d i g

att f r a m g å n g s r i k t e r ö v r a s i n p l a t s i s o l e n — a n d r a e x e m p e l att för

t iga . K j e l l é n s ä g e r s ig v ä l f ö r s t å T y s k l a n d s » s v å r a t r å n g m å l p å d e

i n t e r n a t i o n e l l a s t i g a r n a » , m e n m e d t a n k e f r ä m s t p å » f o l k e t s i n r e

e g e n s k a p e r , d e s s f y s i s k a , p s y k i s k a o c h m o r a l i s k a h ä l s a » , »ett f o l k

p å h ö j d e n i c k e b lo t t a v k u l t u r u t a n ä v e n a v l i v s k r a f t o c h l i v s m o d » ,

tv iv lar h a n i n t e p å »att d e n t y s k a s t o r m a k t e n s k a l l b e s t å s itt p r o v » .

»Ett s å d a n t f o l k s k a l l v ä r l d e n i c k e b l i v a ö v e r m ä k t i g . » 2 1

D å v ä r l d s k r i g e t bru t i t u t o c h d e n i T y s k l a n d h ö g t b e u n d r a d e

s v e n s k e v e t e n s k a p s m a n n e n få t t b l o d a d tand , f ö r k u n n a d e h a n i s in 2 0 Stormakterna (2. uppl. 1911—1913), I, s. 21 ff., IV, förordet, s. VI ff.; Till

kritiken av »Stormakterna» (Festskrift till Hugo Geber 1913, s. 140 ff.). 2 1 Stormakterna, II, ss. 44 ff., 139 f., III, s. 176 f.

21 F R Å N S V E D E L I U S T I L L K J E L L É N 2 3

i S v e r i g e f ö g a k ä n d a , p å t y s k a u t g i v n a o c h i m a s s u p p l a g o r s p r i d d a

skri f t , D i e I d e e n v o n 1 9 1 4 (1915) — ti l l s y n e s a l l t j ä m t p å v e t e n

s k a p l i g a g r u n d e r — at t d e n f r a n s k a r e v o l u t i o n e n s idéer , fr ihet ,

j ä m l i k h e t o c h b r o d e r s k a p , n u ä n t l i g e n v o r e p å v ä g att s lu tg i l t ig t

s j u n k a t i l l b a k a i h i s t o r i e n . H a n f ö r s u m m a d e i n t e att u t p e k a d e

n y a idéer , s o m s k u l l e a v l ö s a d e g a m l a f ö r l e g a d e . H a n k a l l a d e d e m

» O r d n u n g » , » G e r e c h t i g k e i t » , » K i n d s c h a f t » (v id d e n s i s ta i d é n f ä s t e s

d o c k in te t s törre a v s e e n d e ) — i d é e r s o m i h ä g n a v T y s k l a n d s förut

s e d d a s e g e r s k u l l e b l i m ä n s k l i g h e t e n s n y a l e d s t j ä r n o r .

D e t h a r var i t n ö d v ä n d i g t a t t f r a m d r a g a n å g r a e x e m p e l för att b e

l y s a K j e l l é n s s ta t s lära , d e s s m e t o d e r o c h l e d a n d e s y n p u n k t e r . D e t

b e h ö v s i n g e n n ä r m a r e u t r e d n i n g a v o r s a k e r n a ti l l at t u t g å n g e n a v

v ä r l d s k r i s e n l e d d e ti l l e n k r i s ä v e n f ö r d e n n a lära , k ä r n a n i d e n

K j e l l é n s k a s t a t s k u n s k a p e n . At t v e r k l i g h e t e n d e m e n t e r a d e v e r k l i g

h e t s a n a l y t i k e r n o c h d ä r m e d r a s e r a d e g r u n d e n för h a n s p o l i t i s k a

s y s t e m , är ett k o n s t a t e r a n d e s o m e n d a s t l i g g e r i l in je m e d d e a v

m ä s t a r e n a n g i v n a f ö r u t s ä t t n i n g a r n a f ö r d e t t a s y s t e m s jä lv t . D e n

s t a t s k u n s k a p e n s s j ä l v b e s i n n i n g , s o m K j e l l é n p å f o r d r a t , h a d e lett til l

k o n s e k v e n s e r , s o m n ä r m a s t t y d d e p å at t e n n y s j ä l v b e s i n n i n g v a r

b e h ö v l i g .

D e t k a n a n t a s a t t p r ö v n i n g e n i v e r k l i g h e t e n s l j u s g j o r d e sitt til l

a t t K j e l l é n s s t a t s l ä r a a l d r i g s l o g i g e n o m i S v e r i g e . E j e n s b l a n d s i n a

l ä r j u n g a r f i ck h a n n å g r a e f t er fö l jare , o m m a n u n d a n t a r v i s s a ter

m i n o l o g i s k a a n s a t s e r i ett p a r d o k t o r s a v h a n d l i n g a r . 2 2 M e n i T y s k

l a n d f o r t l e v d e o c h b l o m s t r a d e K j e l l é n s s y s t e m , i s y n n e r h e t g e o p o l i -

t i k e n , s o m v i s a d e s i g t j ä n s t b a r p å o l i k a sätt , in te m i n s t f ö r d e n

l i v s r u m s i d e o l o g i s o m v ä x t e f r a m m e d det t redje r i k e t . 2 3

K j e l l é n s s ta t s lära , s p e c i e l l t s å d a n d e n t i l l ä m p a d e s i S t o r m a k t e r n a

o c h i e n d e l a n d r a a r b e t e n p å d e n i n t e r n a t i o n e l l a p o l i t i k e n s o m r å d e ,

b e t y d d e i s j ä l v a v e r k e t i n g e n t i n g m i n d r e ä n ett h o t m o t s t a t s k u n

s k a p e n s o m v e t e n s k a p . H a n s n y a p r o g r a m , s o m v i d h a n s a n k o m s t

t i l l U p p s a l a f ö r k u n n a d e s m e d s ä r s k i l d a p l o m b o c h i v ä r l d s k r i g s -

å r e n s r i k a p r o d u k t i o n u p p l e v d e e n t i d a v h e k t i s k b l o m s t r i n g , t i l ldrar

s i g h e l t n a t u r l i g t h u v u d i n t r e s s e t . K j e l l é n s G ö t e b o r g s t i d l i gger i det

h e l a u t a n f ö r r a m e n a v d e n n a f r a m s t ä l l n i n g . D e t b ö r e m e l l e r t i d 2 2 Tilläggas kan att en av Kjelléns lärjungar strax i början av min professors

tid inlämnade en licentiatavhandling (som också godkändes), betitlad »Tjeckoslovakien» och uppställd efter de fem kategorierna med Kjelléns arbete Sverige som mönster — en nordisk-familjeboksartikel i stort format.

2 3 Jfr T h e r m a a n i u s , a. a. (1937), s. 213, n. 2, som anmärker »att hela hans statslära utgör en i många avseenden fullt modern och brukbar andlig grundval till den nu allenarådande nationalsocialistiska läran».


i h å g k o m m a s att h a n i e n m ä n g d a r b e t e n , d e l v i s b e t y d e l s e f u l l a ,

o d l a t ä v e n d e m e r a t r a d i t i o n e l l a s i d o r n a a v s t a t s k u n s k a p e n : u n i o n s -

rätt , s v e n s k f ö r f a t t n i n g s h i s t o r i a o c h s tatsrät t . U n d e r s i n l ä r a r v e r k -

s a m h e t i U p p s a l a u p p t o g h a n , f ö r u t o m p o l i t i k e n s s y s t e m , g e o p o l i t i k

o c h a l l m ä n i n t e r n a t i o n e l l p o l i t i k , s o m m e s t a d e l s b e h a n d l a d e s p å

f ö r e l ä s n i n g a r n a , ä v e n o l i k a ä m n e n r ö r a n d e de t s v e n s k a s t a t s s k i c k e t .

V i d s e m i n a r i e ö v n i n g a r n a v a r s v e n s k f ö r f a t t n i n g s p o l i t i k de t v a n

l i g a s t f ö r e k o m m a n d e ä m n e t . F ö r f a t t n i n g s p o l i t i k e n v a r d e n d e l a v

s t a t s k u n s k a p e n , s o m f r ä m s t f å n g a d e l ä r j u n g a r n a s v e t e n s k a p l i g a

in tresse , v i l k e t ä v e n k o m m e r t i l l s y n e s i a v h a n d l i n g s l i t t e r a t u r e n .

K j e l l é n s f ö r m å g a at t f ä n g s l a s itt a u d i t o r i u m h a r a v å h ö r a r n a o f t a

o c h l iv l ig t o m v i t t n a t s , l i k a s å h a n s f r a m s t å e n d e p e d a g o g i s k a s k i c k

l ighe t . H a n v a r e n re tor a v r a n g o c h r e p r e s e n t e r a d e l i k s o m s i n

u n g d o m s l ä r a r e S v e d e l i u s i v e r k l i g m e n i n g ä v e n d e n g a m l a v ä l t a l i g

h e t s s i d a n a v s k y t t e a n s k a p r o f e s s u r e n . B å d e r e t o r n o c h p e d a g o g e n

s p å r a s t y d l i g t i h a n s skr i f ter . H a n s l ä t t f l y t a n d e , j o u r n a l i s t i s k t h ö g t

d r i v n a stil är fu l l a v s l a g o r d o c h g l i t trar a v m e t a f o r e r , a n v ä n d a

ä n s o m å s k å d n i n g s - , ä n s o m b e v i s n i n g s m e d e l . E n in te s å l i t e n

de l a v K j e l l é n s s a m l a d e s k r i f t s t ä l l a r s k a p u t g ö r e s f ö r ö v r i g t a v

t i d n i n g s a r t i k l a r . H a n s b i d r a g t i l l d e n k o n s e r v a t i v a d a g s p r e s s e n , d ä r

h a n i m e r ä n t v å d e c e n n i e r v a r e n m y c k e t u p p m ä r k s a m m a d m e d

a r b e t a r e , f y l l a 10 u r k l i p p s b a n d i d e t s k y t t e a n s k a b i b l i o t e k e t . S o m

j o u r n a l i s t i n t a r K j e l l é n i r a d e n a v s k y t t e a n s k a p r o f e s s o r e r e n e n a

s t å e n d e s t ä l l n i n g .

D e t b ö r e j h e l t f ö r b i g å s i d e n n a ö v e r s i k t a t t i n o m s t a t s k u n s k a p e n

i U p p s a l a u n d e r h ä r i f r å g a v a r a n d e t i d f u l l f ö l j d e s ä v e n a n d r a v e t e n

s k a p l i g a l in j er ä n d e m K j e l l é n f ö r e t r ä d d e . J a g t ä n k e r p å G u n n a r

R e x i u s , s o m i å t s k i l l i g a år s o m d o c e n t v a r k n u t e n ti l l d e n s k y t t e a n s k a

l ä r o s t o l e n . S a m m a år h a n g i c k b o r t (1918) — v i d 3 2 å r s å l d e r — h a d e

h a n u t n ä m n t s t i l l p r o f e s s o r i a l l m ä n s t a t s k u n s k a p o c h p o l i t i k v i d

Å b o a k a d e m i . J a g v e t i n g e n i n o m v å r t ä m n e , s o m v i d s å u n g a år

u t v e c k l a t ett p å s a m m a g å n g s å r ik t o c h i f r å g a o m d e n v e t e n s k a p

l i ga h a l t e n s å f ö r n ä m l i g t f ö r f a t t a r s k a p s o m R e x i u s . D e t r y m m e r

verk , s o m h ö r a t i l l d e f r ä m s t a s v e n s k s t a t s k u n s k a p f r a m b r a g t .

D e t k a n i d e t t a s a m b a n d ä v e n f ö r t j ä n a e r i n r a s a t t u n d e r d e n n a

l i d ett v e r k s å g d a g e n , o m v i l k e t d e t m e d s a n n i n g k a n s ä g a s a t t d e t

» f ö r f r i s k a d e o c h f ö r d j u p a d e » s t a t s k u n s k a p e n s s t u d i u m i vår t l a n d .

D e t s k r e v s a v e n m a n u t a n f ö r u n i v e r s i t e t e n , e n a v v å r a l e d a n d e

s t a t s m ä n , p å s t u n d e r s o m h a n h a d e l e d i g a f r å n s i n a p o l i t i s k a v ä r v .

23 F R Å N S V E D E L I U S T I L L K J E L L É N 2 5

Kar l S t a a f f s verk , D e t d e m o k r a t i s k a s t a t s s k i c k e t ( 1 9 1 7 ) , g r u n d a t p å

å r s l å n g a , o f ta a v b r u t n a m e n a l d r i g ö v e r g i v n a s tud ier o c h f o r s k n i n g a r ,

är i n f l u e r a t a v d e n v e t e n s k a p l i g a u p p f a t t n i n g o c h de r e a l i s t i s k a

a r b e t s m e t o d e r , s o m p r ä g l a d e d e n a n g l o - a m e r i k a n s k a po l i t i ca l s c i e n c e ,

f ö r e t r ä d d f r ä m s t a v B r y c e o c h L o w e l l . M e d S t a a f f s k o m p a r a t i v t

u p p l a g d a a r b e t e ö v e r E n g l a n d s , F ö r e n t a s t a t e r n a s , F r a n k r i k e s o c h

S c h w e i z ' s t a t s s k i c k k o r n m o d e s s a m e t o d e r förs t til l ful l t i l l ä m p n i n g

i S v e r i g e . S v e n s k s t a t s k u n s k a p f i ck ett m o d e r n t ö v e r s i k t s v e r k , a v

s törs ta b e t y d e l s e b å d e g e n o m d e v e t e n s k a p l i g a i m p u l s e r de t för

m e d l a d e o c h s o m l ä r o b o k i d e n a k a d e m i s k a u n d e r v i s n i n g e n . I n t e

m i n s t i U p p s a l a h a r de t ta v e r k u n d e r e n fö l jd a v år s p e l a t en

v i k t i g rol l s o m g r u n d l ä g g a n d e h a n d l e d n i n g i d e s t a t s v e t e n s k a p l i g a

s t u d i e r n a .

E n f r a m s t å e n d e h i s t o r i k e r 2 4 s k r e v e n g å n g att s t a t s k u n s k a p e n

ä r ett » s v ä v a n d e » ä m n e , o c h h a n sa t t e c i t a t i o n s t e c k e n k r i n g ordet

s t a t s k u n s k a p . D e t l igger , h i s t o r i s k t sett , et t v i s s t b e r ä t t i g a n d e i de t ta

o m d ö m e , o m m a n o c k s å t y c k e r att c i t a t i o n s t e c k n e n k u n n a t v a r a b o r t a .

M e n de t g ä l l e r o m å t s k i l l i g a u n i v e r s i t e t s d i s c i p l i n e r att d e r a s h i s t o r i a

h a r var i t f l u k t u e r a n d e . M ö j l i g e n s k u l l e m a n ä n n u v a r a b e n ä g e n att

k a l l a s t a t s k u n s k a p e n ett s v ä v a n d e ä m n e m e d t a n k e p å d e o l i k a

f o r s k n i n g s g r e n a r o c h a r b e t s o m r å d e n d e t i n n e f a t t a r . M e n i n t e h e l l e r

h ä r v i d l a g in tar d e n n å g o n e n a s t å e n d e s t ä l l n i n g , o m det o c k s å lå ter

s ä g a s ig att s t a t s k u n s k a p e n , t a c k v a r e s i n e las t i c i te t , ger s ä r d e l e s go t t

u t r y m m e åt o l i k a i n t r e s s e r i k t n i n g a r att g ö r a s ig g ä l l a n d e . H ä r i l i g g e r

e n förde l , o c h ett d o g m a t i s k t f i x e r a n d e a v ä m n e t s i n n e h å l l o c h o m

f a t t n i n g b l i r a l l t i d ett ö d e s d i g e r t f ö r e t a g . S v ä m m a r de t ö v e r s i n a

b r ä d d a r o c h föres de t i n p å v ä g a r , s o m ä v e n t y r a b å d e d e s s s j ä l v s t ä n

d i g h e t o c h v e t e n s k a p l i g h e t , k o m m e r o f e l b a r t r e a k t i o n e n a v s ig s jä lv .

S t a t s k u n s k a p e n a v i d a g v i d v å r a u n i v e r s i t e t o c h h ö g s k o l o r u p p

v i s a r a l l t j ä m t m å n g a i n t r e s s e s f ä r e r , ä v e n o m e n h e t l i g h e t e n , v a d b e

t r ä f f a r u p p f a t t n i n g e n o m ä m n e t s i n n e h å l l o c h o m f å n g , är b e t y d l i g t

s törre ä n förr . D e n n a d i f f e r e n t i e r i n g , s o m i v i s s m å n k o m m i t till

u t t r y c k i et t s l a g s a r b e t s f ö r d e l n i n g m e l l a n ä m n e t s o l i k a f ö r e t r ä d a r e

o c h u t ö v a r e , h a r var i t f r u k t b ä r a n d e . U t a n t v i v e l h a r d e n i s i n m å n

b e f o r d r a t d e n f r a m g å n g s r i k a v e r k s a m h e t , s o m ä v e n u n d e r d e s e n a r e

å r e n k ä n n e t e c k n a t d e n s v e n s k a s t a t s k u n s k a p e n s u t v e c k l i n g .

2 4 E m i l H i l d e b r a n d i Hist. tidskr. 1901, s. 88.

FREDSSLUT, R E V A N S C H OCH REVISION

Av f. Ministern R. ERICH, Helsingfors

et t o r d e v a r a j ä m f ö r e l s e v i s s ä l l s y n t att et t f r e d s f ö r d r a g är s å

±J b e s k a f f a t , a t t det t i l l f r eds s tä l l e r b å d a p a r t e r n a , r e s p . s a m t l i g a

i n t r e s s e r a d e s tater . D e t k a n v ä l o f t a r e in trä f fa , att m a n ö m s e s i d i g t

är e l ler f ö r k l a r a r s ig v a r a m e r e l ler m i n d r e m i s s n ö j d o c h b e s v i k e n ,

n å g o t s o m i r e a l i t e t e n s t u n d o m k a n v a r a n ä s t a n l i k a n y t t i g t s o m at t

b å d a p a r t e r n a ä r o t i l l f r e d s s t ä l l d a . O f t a s k a l l l i k v ä l d e n u n d e r l ä g s n a

p a r t e n h a a n l e d n i n g att a n s e s i n a v a r e s i g r ä t t s l i g a e l ler ree l la i n t r e s

s e n å s i d o s a t t a . H ä r g e s d e t n a t u r l i g t v i s m å n g a o l i k a g r a d e r . J u

h ä n s y n s l ö s a r e d e n b e h a n d l i n g h a r vari t , s o m v i d u p p g ö r e l s e n v e d e r

far i t s d e n s v a g a r e p a r t e n , d e s t o s törre a n l e d n i n g at t e r i n r a o m h u r u

n ö d v ä n d i g t de t v o r e , att d e n i n t e r n a t i o n e l l a r ä t t s o r d n i n g e n e r b j ö d e

s törre m ö j l i g h e t e r a t t f å v i s s a s l a g s ö v e r e n s k o m m e l s e r o c h s t a t u s

f ö r h å l l a n d e n u n d e r k a s t a d e e n o b j e k t i v p r ö v n i n g o c h e v e n t u e l l

r e v i s i o n .

Et t f ö r d r a g s ta ter e m e l l a n b o r d e j u e g e n t l i g e n u t g ö r a re su l ta te t

a v s a m s t ä m m i g a v i l j e f ö r k l a r i n g a r , e n v e r k l i g ö v e r e n s k o m m e l s e , ä v e n

o m f ö r d e l a r n a t i l l ö v e r v ä g a n d e de l ä r o p å d e n e n a s i d a n , eftergif

t e r n a o c h u p p o f f r i n g a r n a p å d e n a n d r a . I v a r j e fa l l l i g g e r de t i

s a k e n s n a t u r , a t t f ö r d r a g e t , o c h de t ta g ä l l e r ä v e n o m f r e d s f ö r d r a g ,

f ö r e g å t t s a v t v å n g s f r i a ö v e r l ä g g n i n g a r , v i d v i l k a ä v e n d e n s v a g a r e

p a r t e n var i t i t i l l f ä l l e att , o m ä n m e d r i n g a f r a m g å n g , g ö r a s i n a e g n a

p å s t å e n d e n o c h s i n a i n v ä n d n i n g a r m o t m o t p a r t e n s k r a v g ä l l a n d e .

D e t k a n t ä n k a s , a t t d e n m ä k t i g a r e s t a t e n p å v e r k a t d e n s v a g a r e , s o m

m å h ä n d a d ä r f ö r i n n a n set t s ig n ö d s a k a d at t a v h ä n d a s ig s i n a för

s v a r s m ö j l i g h e t e r , g e n o m h o t e t a t t m e d ö v e r m ä k t i g a s t y r k o r å ter

u p p t a g a f i e n t l i g h e t e r n a , d ä r e s t d e n s e n a r e t i l lä te s ig d e t m i n s t a för

s ö k at t h ä v d a s i n rätt , m å h ä n d a b l o t t g e n o m a n f ö r a n d e a v f a k t a

o c h b e v i s e l ler a n d r a p o l i t i s k a f ö r s v a r s m e d e l . Ett s å d a n t k a t e -

2 F R E D S S L U T , R E V A N S C H O C H . R E V I S I O N 27

g o r i s k t a v v i s a n d e a v a l l a g e n s a g o r o c h a l l t d i p l o m a t i s k t s j ä l v f ö r s v a r

u t g ö r e n v r å n g b i l d a v al l t v a d » ö v e r e n s k o m m e l s e » o c h m e l l a n f o l k l i g

d e m o k r a t i h e t e r o c h r e s u l t e r a r h e l t n a t u r l i g t däri , at t et t e n s i d i g t

a v g ö r a n d e p å t v i n g a s d e n s v a g a r e p a r t e n , e n d i k t a t f r e d , s o m före ter

e n d a s t e n f o r m e l l l i k h e t m e d e n s y n a l l a g m a t i s k e l ler i e g e n t l i g b e

m ä r k e l s e ö m s e s i d i g u p p g ö r e l s e .

M e d a n d e n i n o m s t a t e n g ä l l a n d e r ä t t e n i c k e e r k ä n n e r g i l t i g h e t e n

a v e n » u p p g ö r e l s e » , s o m ti l l d e t y t t re f r a m s t å r s å s o m e n v e r k l i g rä t t s

akt , m e n s o m f r a m t v u n g i t s g e n o m v å l d e l l er ö v e r m ä k t i g t o c h ö v e r

h ä n g a n d e h o t o m v å l d , är m a n al l t ä n n u i d e t m e l l a n f o l k l i g a l i ve t i

d e t t a a v s e e n d e f ö g a n o g r ä k n a d . D e n f ö r h ä r s k a n d e d o k t r i n e n g å r

ut p å a t t g i l t i g h e t e n a v e n m e l l a n f o l k l i g a k t k a n i f r å g a s ä t t a s e n d a s t

i fa l l d e p e r s o n e r , s o m o m b e t r o t t s m e d u p p d r a g e t a t t i n g å ett för

d r a g , s j ä l v a var i t u t s a t t a för f y s i s k t v å l d e l ler ö v e r m ä k t i g t h o t , o m

ö v e r g r e p p e t a l l t s å h a f t k a r a k t ä r e n a v s. k. v i s a b s o l u t a , d. v. s.

o e m o t s t å n d l i g t v å l d . N u k a n det e m e l l e r t i d i n t r ä f f a — o c h de t

ä r d e s s v ä r r e i c k e b l o t t e n a b s t r a k t m ö j l i g h e t — att et t h e l t f o l k ut

sa t t e s för r i s k e n at t i d e t n ä r m a s t e f ö r l o r a l ive t e l ler å t m i n s t o n e , för

e n o ö v e r s k å d l i g t i d f r a m å t , a l l a f ö r u t s ä t t n i n g a r för e n d r ä g l i g t i l l

v a r o , n ä r m a r e a n g i v e t , r i s k e n at t d r a b b a s a v al l t de t v å l d e n ö v e r de t

t o t a l a k r i g e t s a l l a m a k t m e d e l f ö r f o g a n d e f i e n d e k a n u p p b r i n g a , i

h ä n d e l s e d e s s v i l l k o r i c k e a n t a g a s . D e n ree l l a å t s k i l l n a d e n m e l l a n d e

o l i k a f a l l e n , m e l l a n »vis a b s o l u t a » o c h »vis c o m p u l s i v a » , k a n i s j ä l v a

v e r k e t v a r a m y c k e t r i n g a . E n f ö r d e e x t r e m a t v å n g s f ö r d r a g e n k ä n

n e t e c k n a n d e e g e n s k a p l i g g e r s t u n d o m i e n m o t a l l n o r m a l f ö r d r a g s -

t e k n i k s t r i d a n d e b e s t ä m m e l s e , att f ö r d r a g e t v i s s e r l i g e n s k a l l rat i

f i ceras , m e n att d e s s t i l l ä m p n i n g s k a l l v i d t a g a o m e d e l b a r t e f ter

u n d e r t e c k n a n d e t , a l l t s å f ö r e r a t i f i k a t i o n s a k t e n , s o m d å i c k e b e t y d e r

m e r a ä n ett s l a g i l u f t e n . H u r u det d å f ö r h å l l e r s i g m e d det »fria

s a m t y c k e t » , t o r d e v a r a lä t t a t t i n s e .

T y v ä r r h a r m a n i f o l k r ä t t e n i c k e h u n n i t s å l å n g t , a t t de t e n s i

p r i n c i p f u n n e s g a r a n t i e r m o t d e m e s t f l a g r a n t a m a k t m i s s b r u k av

d e n n a art . N a t i o n e r n a s f ö r b u n d s f r e d s - o c h r ä t t s b e v a r a n d e — v i s

s e r l i g e n i r e a l i t e t e n i n e f f e k t i v a — p r o g r a m g i c k j u u t p å att al l t ,

s o m fa l l er i n o m k a t e g o r i e n »kr ig o c h f red» , b o r d e v a r a u n d e r k a s t a t

å t m i n s t o n e e n v i s s k o n t r o l l f r å n f ö r b u n d e t s s ida , m e n d e i d e s s s tad

g a r p r o k l a m e r a d e g r u n d s a t s e r n a h a t y v ä r r i c k e a v s a t t n å g r a s p å r

i v å r t ids m a k t p o l i t i k . D e t t o t a l a k r i g e t är j u o f ö r e n l i g t m e d al l inter

n a t i o n e l l s o l i d a r i t e t i h ö g r e m e n i n g .

D e t är g a n s k a n a t u r l i g t , at t o m et t » s t a t s f ö r d r a g » , s ä r s k i l t ett f r e d s -

2 8 R. E R I C H 3

f ö r d r a g e l ler d e s s a v l ä g g a r e a v m e r a spec i e l l k a r a k t ä r , t i l l k o m m i t

p å o v a n a n g i v e t sätt , s å s k a l l v a n l i g e n ä v e n d e s s i n n e h å l l v a r a m y c

k e t f r ä m m a n d e f ö r v a d s o m p l ä g a r b e t e c k n a s s å s o m » r ä t t v i s a n s o c h

b i l l i g h e t e n s a l l m ä n n a g r u n d s a t s e r » , v i l k a b o r d e v a r a a v k o n s t i t u t i v

b e t y d e l s e för d e t m e l l a n f o l k l i g a s a m l i v e t . U p p h o v s m ä n n e n t i l l

A t l a n t i c Char ter m å t t e h a å n g r a t a t t d e d ä r i f ö r b e h å l l s l ö s t s tä l l de i

u t s ik t , a t t i n g a o m r å d e n s k u l l e ö v e r g å f r å n e n s ta t t i l l e n a n n a n i

s t r id m e d b e f o l k n i n g e n s fri t t u t t a l a d e ö n s k a n . V i l k e n b e t y d e l s e

d e n n a g r u n d s a t s i r e a l i t e t e n h a f t , de t h a r r e d a n h u n n i t f r a m g å t. o .

m . d å de t gä l l t o m r å d e n m e d h o m o g e n b e f o l k n i n g u t a n e n s n å g o t

i n s l a g a v d e n f r ä m m a n d e f o l k s t a m , t i l l f ö r m å n f ö r v i l k e n ö v e r

l å t e l s e n s k e t t ; i d e s s a fa l l h a a l l t s å r e n a m a k t p o l i t i s k a s y n p u n k t e r

fä l l t u t s l a g e t .

M e n ä v e n o m m a n b o r t s e r f r å n s å d a n a a l l m ä n n a , t i l l i n n e b ö r d e n

f ö g a p r e c i s e r a d e g r u n d s a t s e r , s å g e s de t v i s s a reg ler , s o m t id igare , m e d

a n s p r å k p å e n v i s s e r k ä n d h ä v d , p l ä g a t t i l l ä m p a s v i d f r e d s s l u t , sär

sk i l t d å d e t gä l l t a v t r ä d e l s e a v o m r å d e n . D e n stat , s o m f ö r v ä r v a r ett

o m r å d e o c h d ä r m e d o f ta v i n n e r ett b e t y d a n d e t i l l skot t till sitt terri

t o r i u m , a n s e s b ö r a s k ä l i g e n å t a g a s ig e n p r o p o r t i o n e l l de l a v d e n

a v t r ä d a n d e s t a t e n s s t a t s s k u l d e r . D e n i n o m ett a v t r ä t t o m r å d e b e

l ä g n a p r i v a t e g e n d o m e n b o r d e r e s p e k t e r a s o c h i in te t fa l l u t a n

v e d e r l a g a v h ä n d a s s i n a ä g a r e . V i s s e r l i g e n h a r de t i c k e s ä l l a n s t a t u

erats , at t s e g e r m a k t e n u n d e r e n v i s s t i d s p e r i o d s k a l l f å h å l l a ett v i s s t

m o t s t å n d a r e n t i l lhör ig t o m r å d e besa t t , i s y n n e r h e t s å s o m s ä k e r h e t

för f u l l g ö r a n d e t a v f ö r e s k r i v e t s k a d e s t å n d e l l er a n d r a å t a g n a för

p l ik te l s er , m e n de t ta ä r ä n n u i c k e l i k t y d i g t m e d m a s k e r a d ö v e r l å t e l s e

u n d e r n a m n a v a r r e n d e , u p p l å t a n d e a v s t ö d j e p u n k t e r e l ler a n d r a

f o r m e r , s o m m a n trot t s ig h a a n l e d n i n g at t i c k e l ä n g r e b e h ö v a r ä k n a

m e d i n o m k u l t u r f o l k e n s k r e t s , m e n s o m n u åter b e f u n n i t s v a r a t j ä n

l i g a m e d e l för m a k t p o l i t i k e n . B o r t s e t t f r å n ö v r i g a d ä r m e d f ö r e n a d e

r i s k e r o c h o l ä g e n h e t e r k u n n a a n o r d n i n g a r a v det ta s l a g i c k e u n d g å

att i h ö g s t a g r a d k o m p r o m e t t e r a d e n u n d e r l ä g s n a s t a t e n s n e u t r a l i

t e t s m ö j l i g h e t e r u n d e r e v e n t u e l l a f r a m t i d a k r i g . D e t t a s a m m a n

h ä n g e r åter m e d h e l a t r y g g h e t s p r o b l e m e t , s o m e n l i g t r i k t i g a g r u n d

s a t s e r b o r d e e r h å l l a e n l ö s n i n g m o t s v a r a n d e ö m s e s i d i g a i n t r e s s e n ,

m e n d ä r b e n ä g e n h e t e n at t m i s s b r u k a d e n f a k t i s k a m a k t e n k a n l e d a

d ä r h ä n , a t t d e n m ä k t i g a r e p a r t e n t i l lvä l l er s ig » t r y g g h e t s g a r a n t i e r » ,

v a r e s ig d e ä r o m o t i v e r a d e e l l er s a k l i g t o b e h ö v l i g a , i s å d a n o m f a t t

n i n g , att d e n s v a g a r e p a r t e n f ö r s ä t t e s i ett t i l l s t å n d a v a b s o l u t s k y d d s -

l ö s h e t . U n d e r t ä c k m a n t e l n a v s i n e g e n t r y g g h e t o c h s ä k e r h e t a n s e r

4 F R E D S S L U T , R E V A N S C H OCH R E V I S I O N 2 9

s ig e n s t o r m a k t k u n n a a v e n l i t e n g r a n n s t a t k r ä v a s n a r t s a g t v a d s o m

he l s t .

O m e n g å n g d e v ä s e n t l i g a f r å g o r n a f å s i n l ö s n i n g en l ig t k r a s s a

m a k t p o l i t i s k a r ik t l in jer , är d e t g a n s k a na tur l i g t , at t a l l r e c i p r o c i t e t

å s i d o s a t t e s ä v e n i f rågor , s o m a n s e s v a r a a v m i n d r e v ä s e n t l i g b e t y

d e l s e , s å u p p r ö r a n d e d e t t a ä n i d e n k o n k r e t a t i l l ä m p n i n g e n k a n

v e r k a .

M a n f ö r s t å r vä l , at t e f t er ett l å n g v a r i g t a l l m ä n t k r i g s t r ä n g a a n

s v a r s y r k a n d e n k u n n a u p p s t ä l l a s o c h at t ä v e n h ä m n d b e g ä r e t s a m t

f r e s t e l s e n at t u t n y t t j a m ö j l i g h e t e r , s o m k u n n a s y n a s o b e g r ä n s a d e ,

b l o t t a l l t för lä t t t a g a ö v e r h a n d e n . I v i s s a fa l l är e n e f t e r t r y c k l i g

r e a k t i o n ful l t f ö r s v a r l i g o c h k r a v e t p å g o t t g ö r e l s e , s t u n d o m ä v e n i

terr i tor ie l l f o r m , fu l l t m o t i v e r a t , m e n ä v e n h ä r l u r a r f a r a n , att a l l a

r i m l i g a g r ä n s e r lä t t ö v e r s k r i d a s o c h a l l objektiv p r ö v n i n g a v s k ä l

o c h m o t s k ä l å s i d o s a t t e s . I b e t r a k t a n d e a v f r e d s f ö r d r a g e n s v a n l i g e n

m y c k e t o m f a t t a n d e o c h d j u p g å e n d e v e r k n i n g a r är de t e n s i d i g a a v

g ö r a n d e , s o m m e d å s i d o s ä t t a n d e a v s a k l i g u t r e d n i n g o c h kontra-

diktoriskt förfarande, t a g e s i a n s p r å k a v s e g e r m a k t e n , r e s p . - m a k

t e r n a , o f t a a v ö d e s d i g e r b e t y d e l s e s å v ä l för d e n u n d e r l ä g s n a s t a t e n

s j ä l v s o m p r e j u d i c i e l l t ä v e n för f l era a n d r a l ä n d e r o c h fo l k . D e n r e n a

r a m a m a k t p o l i t i k e n fä l l er u t s l a g e t , m e d a n a l l a rätts politiska h ä n s y n

b e t r a k t a s s å s o m o v i d k o m m a n d e .

O j ä m f ö r l i g t m e r a u p p r ö r a n d e f r a m s t å r n a t u r l i g t v i s o r ä t t v i s a n i

et t s å d a n t fal l , d å d e n m a k t , s o m u r s p r u n g l i g e n vå l la t kr ige t , s e d a n

k o m m e r at t s å s o m s e g e r m a k t p å l ä g g a d e n b e s e g r a d e s i n a v i l lkor ,

v i l k a m å h ä n d a n ä r m a s t u t g ö r a e n s t r a f f d o m . D e m a k t ä g a n d e

t a g a , d å d e t gä l l er , i n g e n e l ler b l o t t r i n g a h ä n s y n ti l l f r å g a n o m

d e n v e r k l i g a s k u l d e n ti l l e l l er a n s v a r i g h e t e n för ett kr ig , o c h a l l a

m o t s t å n d a r e s k ä r a s i s tort sett ö v e r e n k a m u t a n h ä n s y n ti l l ind i

v i d u e l l a o l i k h e t e r i ett e l ler a n n a t a v s e e n d e . I s j ä l v a v e r k e t ä r o

f lere a v d e f rågor , s o m v i d ett f r e d s s l u t k o m m a till a v g ö r a n d e ,

a v d e n b e s k a f f e n h e t , at t d e e n l i g t t i d i g a r e u n d e r n o r m a l a f ö r h å l

l a n d e n e r k ä n d a g r u n d s a t s e r l ä m p l i g e n b o r d e l ö s a s g e n o m ett rä t t s

l igt e l ler å t m i n s t o n e ett o b j e k t i v t a v g ö r a n d e , i c k e g e n o m ett e n s i d i g t

m a k t s p r å k . S å s o m b e l y s a n d e e x e m p e l k u n n a f ö r u t o m f r å g a n o m

a n s v a r i g h e t e n för k r i g e t s u tbro t t s ä r s k i l t n ä m n a s s k a d e s t å n d s a n

s p r å k e n s a m t d e n å ter a k t u e l l a f r å g a n o m s. k. k r i g s f ö r b r y t a r e o c h

d e r a s b e h a n d l i n g . D e t v i t t n a r i c k e got t o m e n s e g e r m a k t s a k t n i n g

3 0 R. E R I C H 5

för rä t t en , k a n s k e i c k e e n s o m d e s s e g e n tro p å r ä t t m ä t i g h e t e n a^

s i n s t å n d p u n k t , d å t. o. m . r e n a r ä t t s f r å g o r u n d a n d r a g a s d e n l ö s

n i n g , s o m v o r e d e n n a t u r l i g a o c h r ik t iga , för a t t i s tä l l e t a v g ö r a s

g e n o m m a k t s p r å k o c h u t a n n å g o n s o m h e l s t ö m s e s i d i g h e t .

S a m m a a v s a k n a d a v m å t t f u l l h e t , s u n t f ö r n u f t o c h h ä n s y n ti l l

f r a m t i d e n , s o m u t m ä r k e r de t t o t a l a kr ige t , k a n t a g a ö v e r h a n d e n v i d

u p p g ö r e l s e r n a e f ter k r i g e t . D e t t a är s å m y c k e t o r i m l i g a r e , o m a v

s i k t e n är a t t e f ter å t e r s t ä l l a n d e t a v a l l m ä n f r e d g r u n d l ä g g a e n p å

rä t tv i sa , l i k s t ä l l i g h e t o c h o r g a n i s k a l i v s b e t i n g e l s e r för a l la s t a t s i n d i

v i d e r b a s e r a d u n i v e r s e l l o r d n i n g . D e o r i k t i g h e t e r a v k o n s t i t u t i v b e

t y d e l s e , s o m b e g å s v i d f r e d s u p p g ö r e l s e r n a , k u n n a v a r a s v å r a at t

s e n a r e k o r r i g e r a ; f å d e å ter förb l i b e s t å e n d e , s å m å s t e d e f ö r s v å r a

e l ler o m ö j l i g g ö r a j u s t d e n l y c k l i g a r e o r d n i n g m a n v e l a t i n f ö r a .

D e t h a r o f t a s a g t s , a t t kriget, s o m j u s t ä n d i g t t i l l tager i v å l d s a m h e t

o c h o m f a t t n i n g , i s i n o m t id m å s t e o m i n t e t g ö r a s ig s jä lv t , e f t e r s o m

m ä n s k l i g h e t e n k n a p p a s t är v i l l i g a t t f ö r g å s g e n o m ett b e l l u m

o m n i u m . E m e l l e r t i d m o t v ä g e s det , s o m s j ä l v a k r i g e t s å l u n d a m ö j

l i g e n b o r d e k u n n a t i l l e n v i s s g r a d å s t a d k o m m a i f r e d s b e v a r a n d e

r i k t n i n g , j u s t a v s å d a n a f r e d s s l u t , s o m i n g å s u t a n b e a k t a n d e a v n å g r a

v a r n a n d e e r f a r e n h e t e r . B e g r e p p e n kr ig , f r e d o c h r e v a n s c h k u n n a i

r e a l i t e t e n k o m m a v a r a n d r a m y c k e t n ä r a . Ä v e n ett f redss lu t , s o m i

o c h f ö r s ig k u n n a t a n s e s m o t s v a r a v i s s a k r a v p å r ä t t v i s a o c h b i l l i g

he t , k a n å s i d o s ä t t a f ö r n u f t i g a p r i n c i p e r o c h l ä g g a g r u n d e n ti l l et t

o h å l l b a r t t i l l s t å n d , i l å n g t h ö g r e g r a d d å ett s å d a n t f r e d s f ö r d r a g , s o m

inte t a n n a t i n n e b ä r ä n e n a v d e n ö v e r m ä k t i g a p a r t e n , u t a n n å g r a

r ä t t s p o l i t i s k a h ä n s y n , e n s i d i g t o c h u t a n n å g o t k o n t r a d i k t o r i s k t för

f a r a n d e u p p g j o r d s t r a f f d o m a v s e d d att h å l l a e n m a k t l ö s m o t s t å n d a r e

u n d e r k u v a d .

E t t f å t a l s e g e r m a k t e r b e r e d e r s i g att en l ig t s i n a e g n a p l a n e r o r g a

n i s e r a s t a t e r n a s l i v o c h ö v e r t a g a a l l t e f f e k t i v t v ä l d e i v ä r l d e n . D e

m å s t e e m e l l e r t i d r ä k n a d e l s m e d e v e n t u e l l a s l i t n i n g a r i n o m s i n e g e n

k r e t s , d e l s m e d k o n k u r r e r a n d e , o m ä n f. n . p o t e n t i e l l a s t o r m a k t e r ,

s o m i c k e i l ä n g d e n v i l ja f i n n a s ig i e n u n d e r o r d n a d s t ä l l n i n g . A n

n o r l u n d a f ö r h å l l e r de t s i g m e d d e s tater , s o m s a k n a a l l a ree l la förut

s ä t t n i n g a r för a t t i f r å g a o m y t t r e m a k t o c h p o l i t i s k t i n f l y t a n d e h ö j a

s ig u t ö v e r d e n n i v å , s o m t i l l k o m m e r d e s. k. s m å s t a t e r n a . F ö r d e r a s

v i d k o m m a n d e k a n de t i c k e b l i f r å g a o m n å g o n r iva l i t e t m e d d e

»s tora» , e j h e l l e r o m n å g r a r e v a n s c h p l a n e r , v i l k a j u b e g r e p p s e n l i g t

i n n e b ä r a u t ö v n i n g a v v ä p n a d m a k t i s y f t e att t i l l t v i n g a s ig g o t t g ö r e l s e

f ö r v a d e n s tat t i d i g a r e n ö d g a t s a v s t å . E r f a r e n h e t e r n a u n d e r k r i g e t

6 F R E D S S L U T , R E V A N S C H OCH R E V I S I O N 31

t o r d e h a lärt d e s m å s t a t e r n a , att de t för d e m är l y c k l i g a s t a t t såv i t t

m ö j l i g t f å l e v a i f r e d u n d e r h ä g n e t a v e n e f f e k t i v r ä t t s o r d n i n g . D e

ä r o d ä r f ö r e n g å n g f ö r a l l a h ä n v i s a d e t i l l a t t a v s k r i v a a l l a e v e n t u e l l a

r e v a n s c h p l a n e r , e n o m s t ä n d i g h e t , s o m b o r d e u t g ö r a e n t i l l r ä c k l i g

g a r a n t i för d e n t r y g g h e t s o m a v e n e l l er a n n a n s t o r m a k t o f t a å b e

r o p a s s å s o m s k ä l för a n n e x i o n s k r a v m . m . U n d e r N a t i o n e r n a s F ö r

b u n d s l y c k l i g a s t e t ider e r k ä n d e s d e t i v a r j e fa l l , a t t s m å s ta ter i u t

sa t t l ä g e v o r e i b e h o v a v s p e c i e l l a t r y g g h e t s g a r a n t i e r . N u ä r o r o l l e r n a

i r e a l i t e t e n o m b y t t a , i de t a t t m å n g e n s m å s t a t k a n t v i n g a s a t t g ö r a

u p p o f f r i n g a r o c h m e d g i v a n d e n , s o m m å h ä n d a r e s u l t e r a i a b s o l u t

s k y d d s l ö s h e t för s t a t e n s jä lv , m e d a n e n m ä k t i g g r a n n e , u n d e r å b e

r o p a n d e a v s i n t r y g g h e t , tar f ö r s ig v a d d e n f i n n e r för got t . D e t t o t a l a

kr ige t , v a r s c a r a c t e r í s t i c a j u i c k e k u n n a t i l l in t e tgöras , ä v e n o m

s j ä l v a k r i g e t i e n f r a m t i d a i n t e r n a t i o n e l l o r g a n i s a t i o n m å h ä n d a k a n

få g e v i k a f ö r ett s l a g s o r d n a t e x e k u t i o n s f ö r f a r a n d e , k o m m e r i s j ä l v a

v e r k e t a t t b e r ö v a d e s m å s t a t e r n a m ö j l i g h e t e n att g ö r a s ig g ä l l a n d e

s å s o m självbestående m a k t f a k t o r e r i m i l i t ä r p o l i t i s k b e m ä r k e l s e . D å

d e i a l l m ä n h e t k n a p p a s t s k o l a b e f i n n a s b e n ä g n a att , s å s o m »tjä

n a n d e stater» u t a n e g e n t l i g t i n f l y t a n d e p å s t o r p o l i t i s k a a v g ö r a n d e n ,

s t å i s t o r m a k t e r n a s so ld , s y n e s e n t r y g g a d n e u t r a l i t e t — s jä lv fa l l e t

m e d b i b e h å l l e n rät t til l f ö r s v a r — f r a m s t å s å s o m d e r a s n a t u r l i g a

l i v s f o r m . Att b e s t r i d a d e t t a v o r e v ä l a t t b o r t s e f r å n d e rea l i t e ter de t

t o t a l a k r i g e t s k a p a t e l ler a c c e n t u e r a t .

T r y g g h e t o c h . r ä t t s s k y d d s a m t rä t t s l i g l i k s t ä l l i g h e t m å s t e v ä l v a r a

m å l e t f ö r d e s m å s t a t e r n a s p o l i t i s k a a s p i r a t i o n e r o c h d e n b e t y d e l s e

fu l la , o m ä n , f ö r m å n g e n s t a t s v i d k o m m a n d e , t i l l s y n e s a n s p r å k s l ö s a

a n d e l i d e n m e l l a n f o l k l i g a s a m l e v n a d e n s o m d e b e g ä r a . D e t t a för

u t s ä t t e r i f r å g a o m v i s s a s ta ter e n m å l m e d v e t e n r e v i s i o n s p o l i t i k , s o m

m å s t e g ö r a s ig g ä l l a n d e m e d s å m y c k e t s törre e f t e r t r y c k o c h berät t i

g a n d e , j u m e r a l l a t a n k a r p å revansch m å s t e j u s t för d e s m å s ta

t e r n a s v i d k o m m a n d e u p p g e s . M a n k o n s t a t e r a r i c k e s ä l l a n e n ö v e r

r a s k a n d e f ö r v ä x l i n g a v d e s s a b e g r e p p . M å n g e n t y c k e s i n b i l l a s ig ,

a t t v a r j e a n t y d a n o m r e v i s i o n a v e n u p p e n b a r t o r ä t t f ä r d i g o c h o r i m

l ig f r e d s u p p g ö r e l s e i n n e b u r e ett f ö r s t u c k e t h o t o m » r e v a n s c h » . E n

stat , s o m v a r k e n vi l l e l l er k a n u m g å s m e d n å g r a p l a n e r i s å d a n r ikt

n i n g , b ö r i n g a l u n d a v a r a h i n d r a d at t p å k a l l a p r ö v n i n g o c h r e v i s i o n

a v ett o r ä t t f ä r d i g t o c h f ö r n e d r a n d e t v å n g s l ä g e , i v i l k e t d e n b l iv i t för

satt , m å h ä n d a i f ö l j d a v ö v e r m ä k t i g a y t t r e o m s t ä n d i g h e t e r , s o m d e n

i c k e f ö r m å t t b e h ä r s k a . In te t l i v s d u g l i g t f o l k k a n u n d e r l å t a a t t rea

g e r a m o t ett e n s i d i g t b e r o e n d e , s o m p å t v u n g i t s d e t s a m m a o c h s o m

3 2 R. E R I C H 7

b e r ö v a r d e t d e v ä s e n t l i g a m ö j l i g h e t e r n a till f r ed l ig u t v e c k l i n g . At t

f ö r v ä g r a d e n n a b e f o g e n h e t s k u l l e i n n e b ä r a ett o r i m l i g t k l a v b i n d a n d e

a v u t v e c k l i n g e n m e d f r e d l i g a m e d e l , o c h de t är e n a n g e l ä g e n u p p g i f t

för e n f r a m t i d a i n t e r n a t i o n e l l o r g a n i s a t i o n att så b e g å , a t t ett ä n d a

m å l s e n l i g t o c h r a t i o n e l l t r e v i s i o n s f ö r f a r a n d e s tår t i l l f ö r f o g a n d e .

R å d a n d e b e s i t t n i n g s - o c h m a k t f ö r h å l l a n d e n k u n n a i c k e e n g å n g f ö r

a l l a f i x e r a s o c h d å är d e t n ö d v ä n d i g t , att et t rä t t s l ig t b e t o n a t k o r r e k

t iv s tår t i l l b u d s . At t v e r k a i d e n n a r i k t n i n g är e n u p p g i f t , s o m ti l l

k o m m e r s p e c i e l l t d e s m å s t a t e r n a , o c h så r i n g a d e r a s i n f l y t a n d e p å

l ö s n i n g e n a v d e s t o r a o r g a n i s a t i o n s p r o b l e m e n ä n m å vara , b o r d e d e

i c k e s a k n a a n l e d n i n g at t p r i n c i p i e l l t h ä v d a d e n g r u n d s a t s e n , att m ö j

l i g h e t e n a v r e v i s i o n m e d f r e d l i g a m e d e l a v f ö r h a s t a d e e l ler o r ä t t v i s a

o c h o r i m l i g a f ö r d r a g b ö r s tå ö p p e n . R e s u l t a t e t a v d e n o b j e k t i v a

p r ö v n i n g , s o m b o r d e f ö r a n l e d a s a v ett s å d a n t in i t ia t iv , är e n f r å g a

för s i g o c h b e r o r a v o m s t ä n d i g h e t e r n a i de t k o n k r e t a fa l le t .

At t u p p n å d e t t a m å l b o r d e l i g g a i a l l a » s m å » s ta ters i n t r e s s e r e d a n

p å d e n g r u n d att d e n c a p i t i s d e m i n u t i o , s o m d r a b b a t e n v i s s

s tat , s e n a r e k a n å b e r o p a s s å s o m p r e j u d i k a t t i l l s t ö d för l i k n a n d e

å t g ä r d e r r i k t a d e m o t e n a n n a n stat , s o m ä n s å l ä n g e u n d g å t t d e t t a

ö d e .

P r e s i d e n t R o o s v e l t h a r i b ö r j a n a v året v a r n a t för s å d a n a m a k t

m i s s b r u k , m i s u s e o f p o w e r , s o m o f t a k ä n n e t e c k n a » m a k t p o l i t i k e n » ,

» p o w e r p o l i t i c s » , m e n s o m i c k e b o r d e f å u t g ö r a e n v e r k l i g d r i v k r a f t

i f r a m t i d a i n t e r n a t i o n e l l po l i t ik . D e t b ö r v ä l d å n ä r m a s t v a r a s tor

m a k t e r n a s s a k att , såv i t t m ö j l i g t , r å d a b o t p å d e t t a m i s s f ö r h å l l a n d e

s a m t p å d e ö v e r g r e p p , s o m u n d e r i n f l y t a n d e a v k r i g e t v i d f r e d s s l u t

e l ler v a p e n s t i l l e s t å n d d r a b b a t e n e l ler a n n a n » s m å s t a t » , v i l k e n där

v i d s a k n a t m ö j l i g h e t a t t h ä v d a s i n a e g n a v i t a l a i n t r e s s e n . H ä r före

l i g g e r e n u p p g i f t f ö r ett o m f a t t a n d e r e v i s i o n s f ö r f a r a n d e , s o m o m

m ö j l i g t b o r d e f ö r e g å u p p r ä t t a n d e t a v d e n u n i v e r s e l l a o r g a n i s a t i o n ,

v i l k e n u p p t a g i t s p å s e g e r m a k t e r n a s p r o g r a m .

D e c e m b e r 1 9 4 4 .

FÖRVÄRV OCH FÖRLUST AV FRÄLSE

B I D R A G T I L L D E T S V E N S K A S T Å N D S V Ä S E N D E T S

O C H J O R D N A T U R E R N A S H I S T O R I A

Av Docent STIG JÄGERSKIÖLD, Djursholm

et v ä r l d s l i g a f rä l se t ä g d e u r s p r u n g l i g e n i p r i n c i p t i l l e n d a för -

YJ u t s ä t t n i n g p e r s o n l i g e n f u l l g j o r d r u s t t j ä n s t . D e t t a f rä l se m ö t e r

o s s f ö r s t a g å n g e n i v å r h i s t o r i a i d e n b e r ö m d a s t a d g a , s o m k o n u n g

M a g n u s L a d u l å s år 1 2 7 9 u t f ä r d a d e p å A l s n ö . S t a d g a n a v s e r m e d

g i v a n d e t a v f rä l se å t t v å o l i k a g r u p p e r , n ä m l i g e n d e l s m ä n n e n i

k o n u n g e n s o c h s t o r m ä n n e n s h i r d e r d e l s o c k »a l la d e m ä n , s o m t j ä n a

m e d h ä s t » . 1 A v d e s s a g r u p p e r k o m m o m e d t i d e n h i r d e m ä n n e n at t

f ö r l o r a s in b e t y d e l s e o c h f ö r s v i n n a . F r ä l s e t k o m i s tä l le t at t , e n l i g t

l a g e n , b e s t å a v d e s j ä l v s t ä n d i g a o c h s j ä l v ä g a n d e m ä n , s o m f u l l g j o r d e

rus t t jäns t , e h u r u i n o m frä l se t o l i k a k l a s s e r l ä n g e f u n n o s . I e n l i g h e t

m e d d e n n a g r u n d å s k å d n i n g u t f o r m a d e s h i t h ö r a n d e s t a d g a n d e n i

l a n d s l a g e n , d ä r d e u n d e r t i d e n f ö r e l a g k o d i f i e r i n g e n u t f ä r d a d e s t a d -

g a n d e n a o m frä l se t s a m m a n s t ä l l d e s . H u v u d s t a d g a n d e t l ä m n a d e s

i k o n u n g a b a l k e n X I :

Kan pet sua vara, set af bondum vil nakar fraelsis man varpa, pa skal han sik repa innan pen daghin bape rneb haest ok vapnum, sua aet pe, sum vapnasynena skulu skupa a kunungz vaeghna, skupin bape mandom ok fraeghb hans, haest ok vapn, sua ok aen han forma bet fraelse vppe halda meb goz, sum for aer sakt.

D e n , s o m ö n s k a d e f ö r v ä r v a s k a t t e f r i h e t för sitt g o d s , h a d e s å l u n d a

a t t s tä l l a u p p h ä s t o c h r u s t n i n g . Å e n a s i d a n k u n d e v a r j e a l l m o g e

m a n b e g a g n a d e n n a f o r m f ö r s k a t t e b e t a l n i n g ; å d e n a n d r a m å s t e

f r ä l s e m a n , s o m e j f ö r m å d d e f rä l s e u p p r ä t t h å l l a , g ö r a s k a t t o c h s k u l d

s o m b o n d e .

1 SD nr 799. Om tolkningen av denna stadga har förts en långvarig diskussion. Se främst H. H i l d e b r a n d , Sveriges Medeltid 2, sid. 150 ff., 192; dens. i Sveriges historia 2, sid. 152; W e s t m a n , Svenska rådets historia till 1306, kap. 3; Tu n ber g, Det världsliga frälsets uppkomst i Sverige. Historiska studier tillägnade Harald Hjärne, sid. 25—38; L ö f q v i s t , Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid, sid. 153 ff.

3 — Statsvetenskaplig Tidskrift 1945. A*.

3 4 STIG J Ä G E R S K I Ö L D 2

D e n n a r e g l e r i n g a v f r ä l s e t s g r u n d v a l a r s v a r a d e l i k v ä l r e d a n v i d

l a n d s l a g e n s u t a r b e t a n d e i c k e h e l t m o t v e r k l i g h e t e n . G r u n d p r i n c i p e n ,

a t t p e r s o n l i g r u s t t j ä n s t m e d f ö r d e s k a t t e f r i h e t för j o r d e n , k u n d e

e j u p p r ä t t h å l l a s , d å ö k a t j o r d i n n e h a v m e d f ö r d e , att f ö r m å n e n k u n d e

v i d a ö v e r s t i g a s k y l d i g h e t e n ; v i f i n n a o c k , a t t k o n u n g a m a k t e n r e d a n

u n d e r M a g n u s E r i k s s o n s r e g e r i n g n ö d g a d e s u t f ä r d a f ö r b u d m o t

s k a t t e j o r d s l ä g g a n d e u n d e r f rä l se . I g e n g ä l d k r ä v d e a d e l n , a t t f rä l s e

j o r d e n e j f i n g e m i n s k a s . 2 S l u t r e s u l t a t e t b l e v f r ä l s e n a t u r e n s f i x e r i n g ;

j o r d n a t u r e n g j o r d e s o f ö r ä n d e r l i g . S a m t i d i g t u n d e r g i c k v ä r d e r i n g e n

a v f r ä l s e f r i h e t e n e n k o n t i n u e r l i g f ö r ä n d r i n g . F r ä l s e t u p p f a t t a d e s i

ö k a d u t s t r ä c k n i n g s o m ett v i d b e s t ä m d a s l ä k t e r k n u t e t b ö r d s p r i v i

l e g i u m a v v i d a r i k a r e i n n e b ö r d ä n d e n s k a t t e f ö r m å n , s o m a l l t for t

t i l l k o m f r ä l s e j o r d e n . F r ä l s e t f r a m s t o d a l l t m e r s o m s a m m a n s l u t n i n g

e n a v d e m ä n , s o m i k r i g i s k a o c h f r e d l i g a v ä r v v o r o f ö r p l i k t a d e o c h

ä g d e at t t j ä n a k o n u n g o c h r i k e . D e t e n k l a f r ä l s e b e g r e p p , s o m u t

t r y c k t e s i l a n d s l a g e n , v i d g a d e s o c h f ö r d j u p a d e s t i l l e t t p e r s o n l i g t

fa t ta t t r o s k a p s f ö r h å l l a n d e m e l l a n k o n u n g e n o c h s t å n d e t . 3 F ö r v ä r v

a v f r ä l s e g j o r d e s i e n l i g h e t h ä r m e d b e r o e n d e a v k o n u n g e n s n å d ,

l a d e s u n d e r p r i v i l e g i e l a g s t i f t n i n g e n . D e t t a f ö r h å l l a n d e , ä v e n s o m

f r ä l s e e g e n s k a p e n s s o c i a l a b e t y d e l s e , m a r k e r a d e s j ä m v ä l a v a d e l s

b r e v e t s i n f ö r a n d e . D e t s å l u n d a p e r s o n l i g t k l a s s i f i c e r a d e f r ä l s e t l ö s

g j o r d e s s l u t l i g e n f r å n s a m b a n d e t m e d j o r d i n n e h a v . S å u p p s t o d

b ö r d s a d e l n .

D e n o v a n e n d a s t s k i s s e r a d e u t v e c k l i n g e n 4 f r a m s t å r s o m r e s u l t a t e t

a v å r h u n d r a d e n s s tr ider o c h s t r ä v a n d e n . D e n är v i s s e r l i g e n ti l l s tor

de l a v s l u t a d r e d a n u n d e r 1400- ta l e t , m e n r e s u l t a t e n h a v a , s o m n e d a n

s k a l l v i s a s , e j s lu tg i l t i g t f i x e r a t s f ö r r ä n u n d e r 1 6 0 0 - t a l e t s f ö r s t a h ä l f t ,

a v s e v ä r t s e n a r e s å l u n d a ä n i D a n m a r k o c h u p p e n b a r l i g e n u n d e r

i n f l y t a n d e a v d ä r r å d a n d e f ö r h å l l a n d e n . 5 M å n g a o c h s t a r k a m e -

2 Se t. ex. Kalmar recess 1483, ST 3, sid. 379. Jfr förbudet för konungen att förvärva frälsejord i Kristian I:s handfästning 1457, ST 3, sid. 201, i Kalmar recess 1483, ST 3, sid. 379.

3 I detta samband må endast hänvisas till den alltmer solenna form, vari frälsebreven under Gustav Vasas regering utarbetades. Belysande för utvecklingen under Gustav Vasa är en jämförelse mellan breven GR 13, sid. 62; 26, sid. 440; 27, sid. 73 och formuleringen i GR 11, sid. 321; 16, sid. 13; 18, sid. 597; 49, sid. 156 ff., 208 ; 22, sid. 297; 29, sid. 33, 268, 225. H a u s e n , Bidrag till Finlands medeltidshistoria 4, sid. 3, 19, 144, 166, 220, 237. C l a s o n , till reduktionens förhistoria, sid. 127. Eden, Centralregeringen 2, sid. 25 ff., 155.

* Se härom L ö f q v i s t , Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid, särskilt sid. 224 ff.; H. H i l d e b r a n d , a. a. 2, sid. 201 ff., särskilt sid. 202 ff. och där anförda medeltida frälsebrev; B o é t h i u s , Svenska riddarhusets tillkomst (i Sveriges Riddarhus).

8 Se härom J ä g e r s k i ö l d , Adelsprivilegier i Sverige och Danmark, HT 1934.

3 F Ö R V Ä R V OCH F Ö R L U S T AV F R Ä L S E 3 5

n i n g s b r y t n i n g a r o c h m y c k e n s t r id ä g d e r u m , f ö r r ä n s l u t re s u l ta t e t

n å d d e s o c h f i x e r a d e s . U t v e c k l i n g s g å n g e n h a r ett i c k e o b e t y d l i g t

i n t r e s s e s o m b i d r a g t i l l h i s t o r i e n o m j o r d n a t u r e r n a s u p p k o m s t o c h

s t å n d s s a m h ä l l e t s f r a m v ä x t . D e t m å d ä r f ö r v a r a a v i n t r e s s e att f ö l j a

h a n d l ä g g n i n g e n a v n å g r a a v d e s p ö r s m å l , s o m u n d e r d e n f o r t g å e n d e

f ö r ä n d r i n g e n a v f r ä l s e b e g r e p p e t l ä n g s t k v a r s t å t t o l ö s t a o c h d ä r

l a n d s l a g e n s reg l er a l l t for t å b e r o p a t s ; h ä r i g e n o m b e l y s e s o c k b ä s t

i n t r e s s e m o t s a t s e r n a u n d e r s t r i d e n s g å n g . D e s s a f r å g o r a k t u a l i s e r a d e s

f r ä m s t u n d e r d e ä l d r e V a s a k o n u n g a r n a s r e g e r i n g s t i d . Mater ia l e t t i l l

d e n f ö l j a n d e u n d e r s ö k n i n g e n är d ä r f ö r f r ä m s t h ä m t a d d ä r i f r å n .

D e n f ö l j a n d e f r a m s t ä l l n i n g e n k a n v ä l e j g ö r a a n s p r å k p å f u l l s t ä n

d i g h e t , d å u p p g i f t e r r ö r a n d e h ä r b e h a n d l a d e f r å g o r ä r o s p r i d d a i

et t u t o m o r d e n t l i g t v i d s t r ä c k t , t i l l s t ö r s t a d e l e n o t r y c k t m a t e r i a l ; k ä l l -

g e n o m g å n g e n h a r d ä r f ö r m å s t b e g r ä n s a s t i l l v i s s a serier . E m e l l e r t i d

l ä r e r d e p r i n c i p i e l l t v i k t i g a f a l l e n f i n n a s e x e m p l i f i e r a d e . U t v e c k

l i n g e n s h u v u d l i n j e r o c h d e t i l l ä m p a d e r ä t t s p r i n c i p e r n a t o r d e s å l u n d a

k u n n a f ö l j a s .

D e t n y s s a n f ö r d a s t a d g a n d e t i l a n d s l a g e n s k o n u n g a b a l k , en l ig t

v i l k e t d e t s t o d e ö p p e t f ö r v a r b o n d e a t t g e n o m r u s t t j ä n s t f ö r v ä r v a

f rä l se , t o r d e i p r a x i s r e d a n u n d e r s e n a r e d e l e n a v u n i o n s t i d e n t ä m l i g e n

s ä l l a n h a v a t i l l ä m p a t s . K u n g l i g n å d b l e v i s tä l le t , s o m n ä m n t s , i

r e g e l g r u n d e n f ö r f ö r l ä n i n g a v f rä l se .

D e t f ö r t j ä n a r d o c k at t f r a m h å l l a s , a t t d e n u r s p r u n g l i g a p r i n c i p e n

l ä n g e l e v d e k v a r i d e t a l l m ä n n a r ä t t s m e d v e t a n d e t o c h e n s t a k a g å n g e r

t i l l ä m p a t s ä v e n u n d e r 1 6 0 0 - t a l e t s f ö r s t a år . I et t k l a g o m å l s r e g i s t e r f r å n

1 5 5 0 - t a l e t u t t a l a s s å l u n d a , a t t e n b o n d e , J a c o b O l s s o n p å M o l a g å r d ,

ö n s k a d e e r h å l l a f r ä l s e : » T h å w i j l l e h a n w a r e E . K . M:t o c h R i k e t t

t i l l w e d e r r e d o m e d s i n t i e n s t h w a r b e h ö f f u e s a n t i n g e n t i l l h e s t h e l ler

e n g o d k a r l t i l l fot t» .° E r i k X I V , s o m u n d e r s t u n d o m ä l s k a d e a r k a -

i s e r a n d e f o r m e r , a n b e f a l l d e år 1 5 6 2 i e n i n s t r u k t i o n ti l l s t å t h å l l a r e n

i F i n l a n d , G u s t a v F i n c k e , a t t d e b o n d e m ä n , s o m ö n s k a d e f u l l g ö r a

rus t t jäns t , s k u l l e b e s ö k a h o n o m o m rä t t f rä l se , a d l i g s k ö l d o c h

h j ä l m . 7 — V i d n å g r a t i l l f ä l l e n r ä d d a d e s , s å s o m n e d a n n ä r m a r e k o m -

8 Strödda äldre räkenskaper. Klagomålsregister 1550- och 1560-talen, Kammararkivet, sid. 235, jfr sid. 236.

7 A r w i d s s o n , Handlingar till upplysning af Finlands häfder 10, sid. 32, 110, 145; F o r s s e l l , Sveriges inre historia under Gustaf I 1, sid. 126f.; L a g u s , Finska adelns gods och ätter, sid. 551; H a u sen , a. a. 4, sid. 36.


m e r at t v i s a s , j ä m v ä l f r ä l s e d ö t t r a r , s o m i n g å t t o f r ä l s e g i f t e n , f r å n at t

g å u n d e r s k a t t e n g e n o m t i l l ä m p n i n g a v l a n d s l a g e n s reg l er o c h d e r a s

o f r ä l s e m ä n f ö r v ä r v a d e g e n o m r u s t t j ä n s t f r ä l s e . 8 — I p o s t u l a t a

n o b i l i u m år 1 5 9 4 f i n n a v i o c k , t ä m l i g e n ö v e r r a s k a n d e , det m o t k o n u n g

e n r i k t a d e k r a v e t , (p. V.) a t t o f r ä l s e m ä n , s o m » d ö g l i g e ä re o c h

s å d a n t ä r l i g e n o c h m a n l i g e n m o t r i k s e n s f i e n d e r f ö r t j ä n e k a n o c h

f ö r m å fre i se t u p p e h o l l e » i c k e s k u l l e v ä g r a s f r ä l s e a v k o n u n g e n . 9 —

Kar l I X s ö k t e a t t i d e t s v å r a l ä g e t e f ter n e d e r l a g e t v i d K i r k h o l m år

1605 i p r a x i s å t e r u p p l i v a l a n d s l a g e n s reg l er ; i e n d e n 10 j a n u a r i

1 6 0 6 u t f ä r d a d k u n g ö r e l s e f ö r k l a r a r m o n a r k e n , a t t »a l la d e , s o m ut i

R i k s e n s t j e n s t m o t f i e n d e n s ig w e l e b r u k a lå te , mage d ä r i g e n o m

F r e l s e f ö r w ä r f v a p å s i g o c h b a r n » . 1 0 I Kar l I X : s l a g f ö r s l a g ( K o n u n g a

B a l k e n C a p . 2 4 ) , s o m u t m ä r k e r s i g f ö r a n k n y t n i n g t i l l ä l d r e rä t t

o c h g a m m a l s e d v ä n j a , f i n n a v i o c k ett o m l a n d s l a g e n s t a r k t p å m i n

n a n d e s t a d g a n d e :

» K a n t h e t s å w a r a , a t t n å g o r a f B o n d o m w i l l F r ä l s i s m a n w a r d a ,

tå s k a l l h a n s i g h r e e d a . . . m e d h h ä s t o c h w a p n , s å a t t t h e s o m

w a p n a s y n e n a s k o l e s k o d a å K o n u n g e n s w ä g n a , s k o l e s k o d a b å d e

m a n d o m o c h f r e g d h a n s , h ä s t o c h w a p n , o c h ä n h a n m å the t f r ä l s e

u p p e h å l l a m e d g o d z . » 1 1

D e n k u n g l i g a n å d e n s b e t y d e l s e för f rä l se t s f ö r v ä r v a n d e b e t o n a s

d o c k å a n n a t s tä l l e i f ö r s l a g e t . I Cap . 5 3 t i l l f o g a s n ä m l i g e n , a t t

k o n u n g e n s k u l l e g r a n s k a d e n å v a p e n s y n e n g o d k ä n d e o c h , o m h a n

f y l l d e l ä m p l i g h e t s k r a v , g i v a h o n o m s k ö l d e m ä r k e . » S e d a n n j u t e h a n

f rä l s e s o m a n d r a f r ä l s e m ä n . » 1 2

S t r ä v a n d e n at t u p p r ä t t h å l l a l a n d s l a g e n s reg ler v i t t n a v i s s e r l i g e n

o m d e n s e g h e t , v a r m e d l a n d s l a g e n s f r ä l s e b e g r e p p l e v d e k v a r . 1 3 D e

v i s a o c k , a t t d e n u r s p r u n g l i g a f r ä l s e p r i n c i p e n i l ä g e n a v t v i n g a n d e

n ö d ä n n u k u n d e f i n n a s v a r a a v p r a k t i s k b e t y d e l s e . M e n d e u t g ö r a

tro t s de t ta e n d a s t t i l l f ä l l i ga a v v i k e l s e r f r å n h u v u d u t v e c k l i n g e n .

F r ä l s e t b l e v u n d e r 1 5 0 0 - t a l e t s l o p p o c h 1 6 0 0 - t a l e t s förs ta å r t i o n d e n

s lu tg i l t i g t ett s lu te t s t å n d .

8 GR 1, sid. 2; 12, sid. 218; 13, sid. 217. Nedan sid. 13 ff. 9 SRA 3: 1, sid. 396.

1 0 L a g u s , a. a. sid. 551 ff. och där anförda källor. 1 1 L a g f ö r s l a g i Carl den niondes tid, (cit. Lagförslag) s. 26. 1 2 I det Rosengrenska förslaget ha stadgandena sammanförts i ett kapitel: sedan

bonde godkänts å vapensyn och konungen utfärdat frälsebrev och sköldmärke, skulle bonde äga njuta »Frälse på sine godz som andre aff adel opå theras» . . . L a g f ö r s l a g , sid. 285. Jfr B e r g h , Karl IX och den svenska adeln 1607—1609, sid. 115.

1 3 Se även B e r g h , Riksdagen i Stockholm 1602, sid. 79f.


N ä r f rä l s e s å l u n d a b l e v ett b ö r d s p r i v i l e g i u m o c h f ö r v ä r v a d e s

g e n o m k u n g l i g n å d , m å s t e h ä r a v ti l l s i s t fö l ja , a t t p r i v i l e g i e t l ö s

g j o r d e s f r å n j o r d i n n e h a v o c h b l e v e n r e n t p e r s o n l i g före t rädesrä t t .

H ä r a v f ö l j d e e m e l l e r t i d m e d o f r å n k o m l i g l o g i k , a t t f r ä l s e p r i v i l e g i e t

e j k u n d e f ö r l o r a s d ä r f ö r a t t f r ä l s e m a n n e n e j m ä k t a d e u p p r ä t t h å l l a

s i n r u s t t j ä n s t . D e n n a p r i n c i p — s o m m e d t i d e n k o m att p r ä g l a

r ä t t s p r a x i s o c h v a n n a l l m ä n t e r k ä n n a n d e — h a d e e m e l l e r t i d l ä n g e

s v å r t att t r ä n g a i g e n o m .

K o n u n g a m a k t e n u p p r ä t t h ö l l n ä m l i g e n i de t l ä n g s t a k r a v e t p å att

d e n fa t t i ge f r ä l s e m a n , s o m e j k u n d e u p p r ä t t h å l l a e r f o r d e r l i g rus t

t j ä n s t — h ä r n e d a n i a n s l u t n i n g t i l l e n o f t a b r u k a d d å t i d a t e r m i n o

l o g i k a l l a d k n a p e n — s k u l l e å t e r g å t i l l b o n d e s t å n d e t o c h h a n s j o r d

l ä g g a s u n d e r skat t . D e s t a t s f i n a n s i e l l a i n t r e s s e n a t a l a d e s t a r k t h ä r

för . K n a p a r n a v o r o m å n g a o c h u n d a n d r o g o e j o b e t y d l i g a s k a t t e r

f r å n k r o n a n . D e k u n d e u n d e r f ö r s t a h ä l f t e n a v 1500 - ta l e t k n a p p a s t

n y t t j a s i a n n a n s t a t s t j ä n s t ä n r u s t t j ä n s t e n ; d e n o b e s u t t n e a d e l s m a n

n e n v a r d å ä n n u k n a p p a s t t ä n k b a r .

Å d e n a n d r a s i d a n h a d e f rä l s e t s a l l m ä n n a , s o c i a l a b e t y d e l s e o c h

b ö r d s k ä n s l a n s t ig i t i s å h ö g g r a d , att et t s e g t m o t s t å n d m o t å t e r g å n g

ti l l b o n d e s t å n d e t i r e g e l m ö t t e f r å n k n a p a r n a s s ida . E t t m y c k e t t y d

l ig t v i t t n e s b ö r d h ä r o m i n n e h å l l e r J a k o b T e i t t s år 1 5 6 3 f ö r f a t t a d e

k l a g o m å l s r e g i s t e r f r å n S m å l a n d : » T h e fa t t i ge a v a d e l s tå e f f ter a t t

b l i f v e v i d t h e r e s f re l se för t h e r e s h u s t r u e r o c h b a r n s k u l d . » 1 4

S t r i d e n m e l l a n k o n u n g a m a k t e n o c h k n a p a r n a b l e v u n d e r d e s s a

f ö r h å l l a n d e n s e g o c h l å n g v a r i g . D e n a v s l u t a d e s , s o m s e n a r e s k a l l

v i s a s , förs t n ä r u n d e r 1 6 0 0 - t a l e t d e n s v e n s k a b ö r d s a d e l n s t o d f ä r d i g -

u t b i l d a d . I det f ö l j a n d e s k a l l ett f ö r s ö k g ö r a s att s k i l d r a p r a x i s

u t v e c k l i n g .

F r å n d e n s e n a r e u n i o n s t i d e n m ä r k e s , att S v a n t e S t u r e i ett u t f ä r d a t

f r ä l s e b r e v u n d e r s t r y k e r , a t t f rä l se t v i s s e r l i g e n g a v s »til l e v i g h t i i d h » ,

m e n att de t b e s t o d e e n d a s t u n d e r d e n f ö r u t s ä t t n i n g , att s l ä k t e n k u n d e

» frä l se . . . o p p e h o l l e , s o m l a g h t i l s i g h i e r » . 1 5

E n d y l i k m e d l a n d s l a g e n ö v e r e n s s t ä m m a n d e s t å n d p u n k t s ö k t e

d e f ö r s t a V a s a - k o n u n g a r n a o f t a o c h e n e r g i s k t h ä v d a . G u s t a v V a s a

o c h ä n m e r k a n s k e E r i k X I V k u n d e h ä r v i d l a g s t ö d j a s ig p å e n s tark

k o n u n g a m a k t s m y n d i g h e t o c h r e s u r s e r . S å l u n d a f i n n a vi , at t

k o n u n g e n i s k r i v e l s e r t i l l f o g d a r , i n s t r u k t i o n e r för l a n t r e g e r i n g e n s

f r ä m s t a m å l s m ä n o c h i a n v i s n i n g a r v i d de räfs ter , s o m t id ef ter

HT 1895, sid. 330. HH 19, sid. 178.


a n n a n f ö r e t o g o s , i n s k ä r p e r , a t t d e f a t t i g a s a v a d e l n — k n a p a r n a s —

j o r d s k u l l e l ä g g a s u n d e r s k a t t e n , s å v i d a d e e j k u n d e u p p s t ä l l a e r f o r

d e r l i g r u s t t j ä n s t . 1 6 F r å n år 1 5 2 6 k a n a n t e c k n a s , a t t k o n u n g e n d e n

21 m a j b o r t f ö r l ä n a d e p e n n i n g a r , s o m g a m l a f r ä l s e m ä n i H ä l s i n g

l a n d » a a r l i g h e n å a r s w a n e a e r e w t h a t h g i ö r a s i d h a n t h e k o m m e

w n d h e r s k a t t e n » . 1 7 I e t t k l a g o m å l s r e g i s t e r f r å n G u s t a v V a s a s r e g e

r i n g u t t a l a s o c k o m f ö r h å l l a n d e n a i Å b o l ä n , a t t f e m t i o e l ler s e x t i o

» f r i b o r n e m ä n (voro) l a g d e i s k a t t . . . s e d a n E . N . w a r r å d a n d e » ,

s k a t t e n v o r e » f ö r ö k a t t n o g r a t u s e n d e m a r k , in te t är f ö r m i n s k a t » . 1 8

U n d e r E r i k X I V : s t i d f ö r e t o g o s f l era r ä f s t e r m e d d e m , s o m » i c k e

t i l l f y l l e s t h h o l l e d t t h e n R o s s t i a n i s t h s å s o m t h e m h a f f d e ä g n a d h o c h

b o r d h » , v a r v i d å t s k i l l i g a f r ä l s e m ä n d ö m d e s sitt f r ä l s e f ö r l u s t i g a . 1 9

I s k r i v e l s e t i l l G u s t a v F i n c k e d e n 2 m a j 1 5 6 2 u t t a l a r k o n u n g e n o c k ,

a t t d e a v a d e l n , s o m i c k e f ö r m å d d e h å l l a e n v i s s a n g i v e n u t r u s t n i n g

o c h k a r l , s k u l l e » e f t e r s o m o c k S v e r i g e s L a g d e r o m f ö r m ä l e r l ä g g a s

u n d e r s k a t t e n » . 2 0

E m e l l e r t i d re s te k n a p a r n a , s o m n y s s s a g t s , e t t s e g t m o t s t å n d m o t

d e n n a k u n g l i g a l a g t i l l ä m p n i n g . M o t s t å n d e t b l e v . ä v e n d e n s t a r k a

k o n u n g a m a k t e n s f ö r e t r ä d a r e G u s t a v V a s a o c h E r i k X I V i m å n g a

fa l l a l l t f ö r h å r t . E t t f l er ta l k o m p r o m i s s l ö s n i n g a r t r ä f f a d e s d ä r f ö r ,

s o m i o l i k a m å n t i l l f r e d s s t ä l l d e k r o n a n s f i s k a l i s k a i n t r e s s e n o c h

s a m t i d i g t l ä t o k n a p a r n a f ö r b l i v a i f r ä l s e s t å n d e t . Ä n s törre f r a m g å n g

v u n n o k n a p a r n a i d e s s a s i n a s t r ä v a n d e n ef ter k o n u n g a m a k t e n s

o t v i v e l a k t i g a f ö r s v a g a n d e i s a m b a n d m e d o c h e f ter E r i k X I V : s a v

s ä t t n i n g s a m t u n d e r d e t s l u t a n d e 1500- ta l e t .

N ä r d e t s å l u n d a g ä l l d e a t t s k a p a e n f o r m , s o m k u n d e t i l l f r eds

s tä l l a s å v ä l k u n g l i g a s o m l å g f r ä l s e s y n p u n k t e r , p r ö v a d e s m å n g a

u t v ä g a r . P r i n c i p l ö s h e t e n h ä r v i d l a g v a r s tor o c h o f ta f ä s t e s h u v u d

s a k l i g v i k t v i d d e n a k t u e l l a t r a n s a k t i o n e n s e k o n o m i s k a i n n e b ö r d

f ö r s t u n d e n .

F ö l j a n d e fa l l m å a n f ö r a s s å s o m ä g n a d e at t b e l y s a d e r å d a n d e f ö r

h å l l a n d e n a . U n d e r v i s s a år t i l lä t k o n u n g e n , a t t k n a p a r n a f u l l g j o r d e

r u s t t j ä n s t e n m e d e n b a r t e n f o t k n e k t i s tä l l e t för e n f u l l r u s t a d

1 6 GR 7, sid. 170; 12, sid. 111; 13, sid. 5, 64; 25, sid. 46; SR A 2, sid. 47, 51, 72 f. A r w i d s s o n , a. a. 10, sid. 26. Jfr Erik XIV:s nämnds dombok, sid. 181 f. (14. 3 1565).

1 7 GR 3, sid. 156; jfr F o r s s e l l , a. a. 1, sid. 125 noten. 1 8 Strödda äldre räkenskaper. Kammararkivet. 1 8 Ibid. 2 0 Jfr S ö r e n s s o n , Adelns rusttjänst och adelsfanans organisation, HT 1928,

sid. 121 ff.

F Ö R V Ä R V OCH F Ö R L U S T AV F R Ä L S E 3 9

r y t t a r e . 2 1 U n d e r a n d r a år — s ä r s k i l t i b ö r j a n a v E r i k X I V : s r e g e r i n g

— a v v i s a d e s d o c k d e n n a l ö s n i n g a v f r å g a n . 2 2 U n d e r de t n o r d i s k a

s j u å r s k r i g e t s f o r t s a t t a f ö r l o p p s å g s i g k o n u n g e n d o c k n ö d s a k a d a t t

å t e r m e d g i v a e n d y l i k f o r m a v k n a p e r u s t t j ä n s t . 2 3 E n a n n a n o f ta •

a n l i t a d u t v ä g v a r a t t m e d g i v a , att et t f l er ta l k n å p a r s i n s e m e l l a n för

d e l a d e k o s t n a d e r n a f ö r u t r u s t n i n g e n a v e n r y t t a r e , 2 4 m e n u n d e r s t u n

d o m s å g s i g k o n u n g a m a k t e n , s å s o m i d e n s. k. k o n s t i t u t i o n e n i

U p p s a l a d e n 3 1 a u g u s t i 1 5 6 2 , i s t å n d at t f ö r b j u d a d e n n a u t v ä g . 2 5 E j

s ä l l a n t i l l ä t o s k n a p a r n a at t f u l l g ö r a s i n r u s t t j ä n s t å f l o t tan , v i l k e t

u p p e n b a r l i g e n för d e m m e d f ö r d e m i n d r e k o s t n a d e r . 2 6 Att de t ta v a r

e n s ä r s k i l d f ö r m å n för d e f a t t i g a k n a p a r n a a v f rä l s e b ö r d , f r a m g å r

fu l l t t y d l i g t a v ett fa l l , d ä r e n K n u t P e r s s o n p å W i j » h a f f u e r w a r e d h

b r u k e d h p å s k i p e n m ä n e f f t h e r h a n s f a d h e r w a r i n g e n n A d e l z m a n

ä h r e h a n s g o d z f ö r f a l d n e u n d h e r s k a t t e n » . 2 7 L a n d s l a g e n s r e g l e r

o m f rä l s e t s f ö r v ä r v a n s å g o s s å l u n d a i de t ta — o c h f l era a n d r a

— fa l l i c k e v a r a t i l l ä m p l i g a . E x e m p e l p å m o t s a t t f ö r f a r a n d e f i n n e s

d o c k . 2 8 U n d e r G u s t a v V a s a s r e g e m e n t e f ö r e k o m det s l u t l i g e n ä v e n

at t k o n u n g e n m e d g a v b e f r i e l s e f r å n r u s t t j ä n s t e n m o t e n e n g å n g s

e r s ä t t n i n g i p e n n i n g a r e l l er j o r d e l l er o c k m o t e n år l ig a v g i f t 2 9 — d å

f r ä l s e m a n »ud i w å r t t f ö r n ö i e w a r i d t » . L a g u s u p p g i v e r , 3 0 at t d e t

»är a n t e c k n a d t , a t t år 1 5 3 9 p å Å l a n d f u n n o s 3 5 k n å p a r , h w i l k a t i l l

K r o n a n e r l a d e e n skat t , k a l l a d K n a p a k o r n » . E n f ö r e n i n g a v d e

o l i k a t i l l v ä g a g å n g s s ä t t e n k u n d e j ä m v ä l f ö r e k o m m a . 3 1 U n d e r s t u n d o m

m e d g a v k o n u n g e n o c k a v n å d f r ä l s e t s b i b e h å l l a n d e . 3 2

A v d e n o v a n l ä m n a d e r e d o g ö r e l s e n f r a m g å r , att d e t f r å n l å g f r ä l -

s e t s s i d a g e n t e m o t k o n u n g a m a k t e n r e s t e s e t t a l l t k r a f t i g a r e m o t

s t å n d m o t e n t i l l ä m p n i n g a v l a n d s l a g e n s s t a d g a n d e n o m g r u n d e r n a

2 1 SRA 1, sid. 187; HH 3, sid. 24 ff. 2 2 A r w i d s s o n , a. a. 10, sid. 32; SRA 2, sid. 51. 2 3 A r w i d s s o n , a. a. 10, sid. 110, 145ff. 2 4 GR 8, sid. 151; 12, sid. 105; SRA 1, sid. 187. 2*' SRA 2, sid. 51, 72. 2 8 Klagomålsregister från Erik XIV:s tid, Strödda kamerala handlingar, Kam

mararkivet: »Christoffer Nilsson haffuer icke mere än 8 pund korn ränthe, och haffuer udhi thesse förledhne åter waredh brukedh på skipen. Thå effther . . . K. M. haffuer tillät them som på skepen ähre brukedhe wårdne ähr frij sagdh». Se även konung Erik XIV:s nämnda dombok HH 13, sid. 189, 192; A r w i d s s o n , a. a. 10, sid. 110.

2 7 Klagomålsregister, Strödda kamerala handlingar, Kammararkivet. 2 8 F o r s s e l l , a. a. 1, sid. 125. Klagoregister, Kammararkivet. 2 9 GR 12, sid. 190; 13, sid. 84; 17, sid. 113; A l m q u i s t , Den civila lokalförvalt

ningen 1, sid. 79. 3 0 a. a. sid. 549. 3 1 GR 12, sid. 190. Jfr S ö r e n s son , Adelns rusttjänst, HT 1928, sid. 119. 3 2 Se t. ex. GR 4, sid. 125.


f ö r f rä l s e t s f ö r v ä r v o c h för lus t . A d e l s k a p e t s ö k a d e s o c i a l a b e t y d e l s e ,

s o m g a v f r ä l s e i n s t i t u t i o n e n e n a n n a n o c h d j u p a r e i n n e b ö r d ä n d e n

ä g t i l a n d s l a g e n s reg ler , f ö r m å d d e d e n fa t t i ge k n a p e n at t m e d e n e r g i

s ö k a b e v a r a de t m e d l e m s k a p i f r ä l s e s t å n d e t , s o m h a n s s l ä k t e n g å n g

f ö r v ä r v a t .

E m e l l e r t i d är s t r i d e n o m k n a p a r n a s f rä l s e i n g a l u n d a t i l l r ä c k l i g t

b e l y s t e n d a s t m e d v a d o v a n a n f ö r t s . K n a p a r n a s r ä t t s l ä g e ä g d e n ä m

l i g e n e j e n d a s t b e t y d e l s e f ö r k r o n a n s f i s k a l i s k a i n t r e s s e n o c h l å g -

f r ä l s e t s p e r s o n l i g a s t ä l l n i n g . F r å g a n ä g d e o c k , v i l k e t t i d i g a r e e j

u p p m ä r k s a m m a t s , e t t i n t i m t s a m b a n d m e d s p ö r s m å l e t o m f rä l s e

j o r d n a t u r e n s ar t o c h i n n e b ö r d .

S å s o m t i d i g a r e n ä m n t s , h a d e k o n u n g a m a k t e n s r e d a n u n d e r

M a g n u s E r i k s s o n s r e g e r i n g s t i d f r a m f ö r d a k r a v , att a d e l n i c k e f i n g e

d r a g a s k a t t e j o r d u n d e r f rä l se , m e d f ö r t de t m o t k r a v e t f r å n s t å n d e t s

s ida , att f r ä l s e j o r d e n i c k e f i n g e i n s k r ä n k a s . F r ä l s e n a t u r e n s k u l l e

o s k i l j a k t l i g t v a r a f ä s t v i d j o r d e n . Ä v e n d e n f ö r m ö g n a a d e l n k r ä v d e

d ä r f ö r , a t t k n a p a r n a s j o r d i c k e f i n g e l ä g g a s u n d e r s k a t t e n .

M e n så l ä n g e f r ä l s e e g e n s k a p e n i c k e f u l l t u t u p p f a t t a d e s s å s o m ett

v i d s l ä k t e n f ä s t a t b ö r d s p r i v i l e g i u m o c h s å l ä n g e n å g r a f a s t a f o r m e r

f ö r r u s t t j ä n s t s k y l d i g h e t e n s f ö r d e l n i n g å d e s m å f r ä l s e g å r d a r n a i c k e

s k a p a t s , m e d f ö r d e ett t i l l m ö t e s g å e n d e a v k r a v e t p å f r ä l s e j o r d -

n a t u r e n s o f ö r ä n d e r l i g h e t d e n k o n s e k v e n s e n , a t t k n å p a r , s o m i c k e

k u n d e u p p r ä t t h å l l a s i n r u s t t j ä n s t , m å s t e a v s t å f r å n s in f ä d e r n e ä r v d a

jord . D e n f ö r m ö g n a a d e l n s k r a v l e d d e d ä r f ö r till at t k n a p e n s k u l l e

n ö d g a s s ä l j a s i n j o r d t i l l a n n a n f r ä l s e m a n . H ä r i g e n o m u p p k o m d e n

f r å g a n , h u r u v i d a k n a p e n ä g d e s i n f r ä l s e j o r d m e d fu l l ä g a n d e r ä t t

e l ler o m s t å n d e t h a d e e n l a t e n t ä g a n d e r ä t t o c h d e s s m e d l e m m a r

b lo t t e n är f t l ig n y t t j a n d e r ä t t . B a k o m d e s s a r ä t t s l i g e n a l d r i g fu l l t

u t f o r m a d e a n s p r å k f r å n h ö g f r ä l s e t s s i d a s y n e s s k y m t a e n r o m e r s k -

rät t s l ig t a n k e g å n g o m s t å n d e t s å s o m i n n e h a v a r e a v ett d o m i n i u m

d i r e c t u m o c h f r ä l s e m a n n e n a v ett d o m i n i u m u t i l e ö v e r s i n j o r d .

K o n u n g a m a k t e n a v v i s a d e l ä n g e d e s s a de t f ö r m ö g n a f rä l s e t s k r a v .

D e n s å g i s tä l l e t sitt i n t r e s s e l i g g a där i , at t d e f a t t i g a k n a p a r n a s j o r d

a n t i n g e n l a d e s u n d e r s k a t t e l ler o c k att d e m o t e k o n o m i s k e r s ä t t n i n g

f i n g e b e h å l l a s itt f r ä l s e .

D e tre p a r t e r n a s — k o n u n g e n s , de t f ö r m ö g n a f rä l se t s o c h k n a

p a r n a s — s t å n d p u n k t e r t o r d e b ä s t b e l y s a s a v f ö l j a n d e fa l l . D e a n g i v a

o c k d e n f a k t i s k a l ö s n i n g , s o m s t r i d s f r å g a n v i d o l i k a t ider e r h ö l l .

G u s t a v V a s a f r a m h ö l l r e d a n u n d e r s i n a f ö r s t a r e g e r i n g s å r e n e r

g i skt , att f r ä l s e m ä n n e n i c k e f i n g e k ö p a k n a p e g o d s , s o m s k u l l e l ä g g a s

9 F Ö R V Ä R V OCH F Ö R L U S T AV F R Ä L S E 41

u n d e r s k a t t e n , K o n u n g e n f ö r e b r å d d e s å l u n d a d e n 7 apr i l 1527 i

s k a r p a o r d a l a g T u r e J ö n s s o n T r e R o s o r , a t t h a n d r a g i t u n d e r s ig

» n o g e r g o d t z t i l l h ö r a n d i s O l a f f h a l l o r s o n j t r a e s t e n a o c h a n s s y s t e r

j s i j d h e b y s o m e f f t h e r t h e r i s e g i e n b e g a e r e n aer l a g t h j s k a t t h , s i d h a n

t h e i k e b e t r ö s t e s i i g h a t h g i ö r e r ike t t i l b ö r l i g h t h i a e n s t h t h e r a f f » . 3 3

— G e n t e m o t E r i k F l e m m i n g f r a m h ö l l k o n u n g e n k ä r v t , at t h a n h a d e

» w o l d h o c h m a g t , t a g e f re l se o c h l e g g i e i ska t t , n ä r C r o n o n i c k e s k e e r

t h e r t i lbör l ig t i e n i s t e u t a f f » . D o c k v a r k o n u n g e n s a m t i d i g t a n g e

l ä g e n u n d e r s t r y k a , att det i c k e v o r e » b e w i s l i g i t , a t u j h a f f u e l ag t n å g t

f re l se w n d e r s k a t t e n . M e n t h e t k u n n e w i j w e l l b e w i j s e , a t u j h a f f u e

h u l p i t f lere t i l l f re l se , ä n w i j h a f f u e l a g t u n d e r s k a t t e n , n ä r i e e l i e s

w e l e b e k e n n e s a n n i n g e n » . 3 4 I T e i t t s f ä r g r i k a s k i l d r i n g a v d e n f i n

l ä n d s k a a d e l n s f ö r h å l l a n d e h e t e r d e t o c k o m E r i k F l e m m i n g , a t t

h a n b e m ä k t i g a t s ig g o d s »aff t h e n u t a r m e d e ade l , s o m i c k e för -

m ö g e n h e t t h a d e ti l l a t t g ö r e r i jk i t t i e n i s t f ö r t h e r e s f r i j h e e t » . 3 5

D e n k u n g l i g a o m s o r g e n att f ö r h i n d r a k n a p e j o r d e n s ö v e r g å n g

i det b e s u t t n a f r ä l s e t s ä g o l e d d e t i l l o c h m e d ti l l u t f ä r d a n d e t i r e g e -

m e n t s f o r m e n f ö r V ä s t e r g ö t l a n d år 1 5 4 0 a v u t t r y c k l i g t f ö r b u d för

k n a p a r n a at t u t a n k o n u n g e n s t i l l s t å n d s ä l j a e l ler f ö r p a n t a sitt g o d s

(pr. 24) . 3 0 Ä v e n d e k u n g l i g a i n t r e s s e n a t e n d e r a d e s å l u n d a ti l l at t

m e d f ö r a e n i n s k r ä n k n i n g i k n a p a r n a s f u l l a ä g a n d e r ä t t .

E m e l l e r t i d f ö r e k o m m o r e d a n u n d e r G u s t a v V a s a s r e g e r i n g e n

s t a k a m e d g i v a n d e n f r å n k o n u n g a m a k t e n s s i d a för d e n f ö r m ö g n a

a d e l n s k r a v i h ä r b e h a n d l a d e a v s e e n d e . S å l u n d a m e d g a v k o n u n g e n

d e n 6 s e p t e m b e r 1 5 4 0 , att f o g d e n i K u m e g å r d s l ä n , M å n s N i l s s o n ,

s k u l l e få l ö s a till s ig s i n a fa t t i ga f r ä n k o r s a n d e l i e n f r ä l s e g å r d , för

v i l k e n d e e j m ä k t a d e f u l l g ö r a rus t t jäns t , o a k t a t » w å r e b e f a l n i n g s -

m e n » t i l l sagt , att g o d s e t s k u l l e l ä g g a s u n d e r skat t , s o m S v e r i g e s l a g

u t v i s a d e . K o n u n g e n v a r d o c k a n g e l ä g e n u n d e r s t r y k a , att e n förut

s ä t t n i n g för h a n s m e d g i v a n d e v o r e , att f r ä n k o r n a » s å d a n t s i e l fve

j n r y m e » . 3 7

D e t b e s u t t n a f r ä l s e t s k r a v p å u t e s l u t a n d e rät t att k ö p a f rä l s e jord ,

v a r s ä g a r e i c k e m ä k t a d e u p p r ä t t h å l l a r u s t t j ä n s t s k y l d i g h e t e n , i n n e b a r

e m e l l e r t i d i c k e b lo t t ett t v å n g för d e n f a t t i g e k n a p e n att f r å n t r ä d a s i n

j o r d o c h e n i n s k r ä n k n i n g a v k n a p a r n a s f u l l a j o r d ä g a n d e r ä t t u t a n h a d e

j ä m v ä l a l l v a r l i g a e k o n o m i s k a k o n s e k v e n s e r för k n a p a r n a . T y d l i g t

3 8 GR 4, sid. 176. M GR 11, sid. 381. 3 5 Te i t t , J., Klagomålsregister över den finländska adeln 1556 (cit. Teitt). 3 8 SRA 1, sid. 272. 3 7 GR 13, sid. 114 f.


m ä r k b a r a s v å r i g h e t e r i n t r ä d d e n ä m l i g e n f ö r d e m at t e r h å l l a e t t fu l l

g o t t p r i s f ö r s i n jord , d ä r e s t d e n n a e n d a s t f i n g e s ä l j a s t i l l f r ä n d e

e l ler a n n a n f r ä l s e m a n . D e n m i n s k n i n g i k ö p a r e k r e t s e n , s o m e n

i n s k r ä n k n i n g a v f ö r s ä l j n i n g s m ö j l i g h e t e r n a ti l l a d e l n i n n e b a r , m e d

f ö r d e m i n d r e k o n k u r r e n s b l a n d k ö p a r n a o c h p r e s s a d e p r i s e n . D e t

o f t a s v å r g r i p b a r a s a m m a n h a n g e t b e l y s e s i k l a g o m å l s r e g i s t r e t f r å n

S m å l a n d år 1 5 6 3 , u p p s a t t a v Te i t t . H ä r o m n ä m n e s n ä m l i g e n , a t t d e

f a t t i g a a v a d e l k l a g a d e ö v e r s v å r i g h e t e n at t e r h å l l a f u l l g o d b e t a l

n i n g a v s l ä k t i n g a r , n ä r d e s ö k t e s ä l j a j o r d e n t i l l d e m . 3 8 U n d e r d e s s a

f ö r h å l l a n d e n k u n d e d e t d ä r f ö r u n d e r s t u n d o m te s ig s o m e n f ö r d e l

a t t f å g å u n d e r skat t . B e l y s a n d e f ö r l ä g e t är e t t f a l l f r å n Åland,- d ä r

f y r a k n å p a r a n h ö l l o a t t f å g i v a s ig u n d e r s k a t t e n o c h e r b j ö d o s i g a t t

i g e n g ä l d s k ä n k a k o n u n g e n n i o l o d s i lver , e n k l i p p a r e o c h e n o x e . 3 9

D e t är m o t b a k g r u n d e n a v d e s s a f ö r h å l l a n d e n , s o m m a n h a r a t t

b e d ö m a d e t o f t a u p p m ä r k s a m m a d e m e n t i l l s i n i n n e b ö r d t i d i g a r e

i c k e h e l t k l a r l a g d a s t a d g a n d e t i 1 5 6 9 års a d e l s p r i v i l e g i e r o m k n a -

p a r n a . E n l i g t d e t t a s k u l l e d e n f r ä l s e m a n , s o m h a d e m i n d r e i n k o m s t e r

ä n 4 0 0 m a r k o c h i c k e v i l l e h å l l a e n » v a r a c k t i g o c h ve lrus te t» k a r l

t i l l h ä s t , v a r a t v u n g e n at t s ä l j a s itt g o d s t i l l n ä r m s t a f r ä n d e r . K n a p e n

s k u l l e ä n d o c k f å b e v a r a s i n a d l i g a s k ö l d o c h h j ä l m m e d å t f ö l j a n d e

pr iv i l eg i er , d ä r i i n b e g r i p e t r ä t t e n at t v i d f ö r b ä t t r a d e k o n o m i s k s tä l l

n i n g i n k ö p a f r ä l s e j o r d ä v e n s o m å t e r l ö s n i n g s r ä t t til l d e n f ö r s å l d a ,

e g n a j o r d e n . 4 0

D e t m ä r k l i g a s t a d g a n d e t p l ä g a r a n f ö r a s s å s o m b e v i s f ö r a t t u t

v e c k l i n g e n f r å n r u s t t j ä n s t f r ä l s e t i l l b ö r d s a d e l a v s l u t a t s , n å g o n a n n a n

b e t y d e l s e h a r i c k e t i l l m ä t t s d e t . 4 1 M e d b e a k t a n d e a v v a d o v a n v i s a t s

r ö r a n d e d e o l i k a i n t r e s s e r a d e p a r t e r n a s s t å n d p u n k t e r s y n e s s t a d

g a n d e t n u k u n n a s t ä l l a s i s i tt rä t ta s a m m a n h a n g . S t a d g a n d e t u t g ö r

u p p e n b a r l i g e n i f ö r s t a h a n d ett t i l l m ö t e s g å e n d e a v a d e l n s f o r d r i n g a r

p å at t k n a p a r n a s j o r d i c k e f i n g e g å u n d e r skat t . D e t s tår s å l u n d a i

ö v e r e n s s t ä m m e l s e m e d s t å n d e t s g a m l a k r a v p å f r ä l s e j o r d n a t u r e n s

o f ö r ä n d e r l i g h e t . U n d e r k r i s e n e f ter E r i k X I V : s a v s ä t t n i n g h a d e

a d e l n l y c k a t s att i de t s tora p r i v i l e g i e b r e v e t år 1 5 6 9 , s o m i å t s k i l l i g a

3 8 HT 1895, sid. 330. 3 8 T e i t t , sid. 306, Fallet uppmärksammat av E. H i l d e b r a n d , Svenska stats

författningens historiska utveckling, sid. 322. 4 0 SRA 2, sid. 384. 4 1 E n b l o m , Privilegiestriderna vid frihetstidens början 1719—1723, sid. 2,

uttalar sålunda endast, att 1569 års privilegier i ett fall innehåller en ny uppfattning av frälset överhuvudtaget, nämligen i bestämmelsen att den, som ej kunde fullgöra rusttjänst, likväl ej hade förverkat adelskapet. Jfr Ge i jer , Svenska folkets historia, 2, sid. 233.


a v s e e n d e n p r ä g l a s a v d e n f ö r v ä r v a d e m a k t b a l a n s e n i s a m h ä l l e t , a v

v i n n a J o h a n III ett f lerta l f ö r m å n e r . M e d g i v a n d e t a v l ö s n i n g s r ä t t e n ti l l

k n a p e j o r d e n — l i k s o m t i d i g a r e k l ä t t i b ö r d s r ä t t e n s f o r m — h ö r d e i c k e

ti l l d e o b e t y d l i g a s t e v i n n i n g a r n a ; d e t v a r ett g a m m a l t ö n s k e m å l , s o m

n u s y n t e s f ö r v e r k l i g a t . H ä r i g e n o m h a d e d o c k k n a p a r n a s f u l l a ä g a n d e

rät t t i l l d e r a s j o r d o f f r a t s . D e f i n g o e j f r i h e t att s å s o m s k a t t e b ö n d e r

b e h å l l a s i n g å r d , u t a n d e n n a s k u l l e ö v e r l å t a s p å e n f r ä n d e , s o m k u n d e

u p p r ä t t h å l l a frä l se t . I g e n g ä l d h a d e k n a p a r n a s s o c i a l a a n s p r å k såt i l l

v i d a t i l l m ö t e s g å t t s , s o m d e t i l l f ö r s ä k r a d e s rä t t a t t f o r t f a r a n d e , e h u r u

j o r d l ö s a , r ä k n a s t i l l a d e l n . H ä r i g e n o m h a d e f r ä l s e r ä t t i g h e t e r n a for

m e l l t l ö s t s f r å n j o r d i n n e h a v e t o c h a d e l s s k a p e t s k a r a k t ä r a v b ö r d s p r i

v i l e g i u m f a s t s l a g i t s . T y n g d p u n k t e n i s t a d g a n d e t l i g g e r d o c k s n a r a s t

i de t f ö r s t n ä m n d a l e d e t ; p å d e t t a a v f o r s k n i n g e n o f t a s o m e n v ä n d

p u n k t i de t s v e n s k a r i d d e r s k a p e t s h i s t o r i a f r a m h ä v d a s t a d g a n d e

h a d e s å l u n d a i v e r k l i g h e t e n a d l i g a j o r d ä g a r e i n t r e s s e n sat t s i n p r ä g e l .

D e n l ö s n i n g , s o m 1 5 6 9 å r s p r i v i l e g i e r a v s e t t a t t i ö v e r e n s s t ä m m e l s e

m e d f r ä l s e j o r d ä g a n d e i n t r e s s e n å s t a d k o m m a a v k n a p a r n a s r ä t t s f r å g a ,

b l e v e m e l l e r t i d e j b e s t å n d a n d e ; d e n t o r d e e j h e l l e r n å g o n s i n b l iv i t

a v s törre p r a k t i s k b e t y d e l s e . 4 2 K n a p a r n a s ö k t e a l l t f r a m g e n t b e h å l l a

s i n a g å r d a r o c h e r h å l l a t i l l s t å n d at t f u l l g ö r a e n e l l er a n n a n f o r m

a v l i n d r i g a r e r u s t t j ä n s t . 4 3 K o n u n g e n u p p r ä t t h ö l l å s i n s i d a m a k t e n

at t d ö m a u n d e r s k a t t e n . 4 4 F y r a å r e f ter d e t s t o r a p r i v i l e g i e b r e v e t s

u t f ä r d a n d e f i n n a v i h o n o m o c k , i et t b e k a n t m a n d a t t i l l a d e l n d e n

3 1 m a r s 1 5 7 3 , f ö r k l a r a , a t t d e n f r ä l s e m a n , s o m e j e n s v i l l e t j ä n a m o t

b e s o l d n i n g , s k u l l e d ö m a s f rä l se t f ö r l u s t i g . 4 5 I s k r i v e l s e t i l l H e n r i k

K l a s s o n d e n 9 m a j 1 5 7 9 u t t a l a d e J o h a n III , a t t d e f r ä l s e m ä n s g o d s ,

s o m e j fu l l g jor t r u s t t j ä n s t e n , s k u l l e d r i v a s u n d e r s k a t t e n ; d e f rä l se

m ä n , s o m »2 e l ler 3 w a r i t t t i l h o p e o m E n H e s t h » , s k u l l e s t r a f f a s m e d

b ö t e r o c h e r i n r a s o m l a g e n s r ä t t a k o n s e k v e n s e r i t y h ä n s e e n d e . 4 0

I k o n u n g S i g i s m u n d s p r i v i l e g i e r f ö r a d e l n år 1 5 9 4 å t e r u p p r e p a d e s

v i s s e r l i g e n det i 1 5 6 9 å r s b r e v u p p t a g n a s t a d g a n d e t a n g å e n d e k n a -

4 2 F o r s s e l l , a. a. sid. 127 not 2. 4 3 L a g u s , a. a. sid. 594 ff.; P e r B r a h e s Hushooldzbok, sid. 10; S w e n n e ,

Svenska adelns ekonomiska privilegier 1612—1651, sid. 61'.; S ö r e n s s o n , a. a. sid. 137 ff. I brev den 31 juli 1571 till adeln medgav Johan III, att de fattige finge i stället för rusttjänst besolda konungens knektar i den utsträckning, de mäktade, Acta ang. Ridderskapet och Adeln, vol. II RA.

4 1 Jfr E. H i l d e b r a n d , a. a. sid. 322. 4 5 SRA 2, sid. 468 ff. Anf. av H a l l e n b e r g , Svea Rikes historia under Konung

Gustaf Adolf den Stores regering 1, sid. 153 ff. 4 8 R. Reg. 1579, fo. 131.


p a r n a . 4 7 M e n l i k a l i tet n u s o m ef ter år 1 5 6 9 b l e v de t b e s t ä m m a n d e

för d e n f ö l j a n d e u t v e c k l i n g e n ^

Kar l I X h o t a d e s å l u n d a b l a n d a n n a t i b r e v ti l l r i d d e r s k a p e t o c h

a d e l n o m r u s t t j ä n s t e n d e n 13 m a j 1 6 1 0 s t å n d e t m e d f ö r l u s t a v g o d s

o c h s k a t t l ä g g n i n g a v d e s s a , o m r u s t t j ä n s t e n e j f u l l g j o r d e s , v a r v i d

h a n å b e r o p a d e » L a g e n o c h p r i v i l e g i e r n a » . 4 8 H e n r i k F l e m i n g för -

4 )rdnade d e n 2 9 d e c e m b e r 1617 s å s o m s t å t h å l l a r e p å V i b o r g , »att a l l a

k n å p a r s k o l a b l i f w a b ö n d e r i g e n » . 4 9 I Kar l I X : s l a g f ö r s l a g f i n n e s

o c k d e t s t a d g a n d e t ( c a p . 3 3 ) , a t t f r ä l s e m a n , s o m » o d u g s e » är e l l er

e j h a v e r s å m y c k e t , at t h a n k a n h å l l a s itt f r ä l s e u p p e m e d , g å n g e

u n d e r s k a t t ; d o c k s k u l l e e n d y l i k k n a p e s o m y n d i g a b a r n a v k o n u n g e n

v i d m y n d i g å l d e r k u n n a e r h å l l a u n d e r s t ö d t i l l u p p e h å l l a n d e a v frä l -

set , o m d e s å ö n s k a d e , e t t t y d l i g t m e d g i v a n d e åt k n a p a r n a s b ö r d s

a d e l s b e g r e p p . 5 0

I de t R o s e n g r e n s k a l a g f ö r s l a g e t d ä r e m o t m ö t a v i a d e l n s g a m l a

k r a v t ä m l i g e n o f ö r m e d l a d e : F i n n e s f r ä l s e m a n , s o m i c k e ä g e r » så

m å n g a g o d s att h a n k a n f r ä l s e o p p e h å l l a , så m å h a n o p l å t e s i n e n ä s t e

F r ä n d e r s i n g o d s til k ö p s , s o m K r o n o n e s t i o n d e t h e r a f f o p p e h å l l a

m å » (Cap. 1 5 ) . P å a n n a t s tä l l e i s a m m a l a g f ö r s l a g (Cap. 21) s t a d g a s

d o c k i s tr id m o t d e n p r i n c i p , s o m l i g g e r t i l l g r u n d f ö r s e n a s t a n f ö r d a

s t a d g a n d e , a t t s o n ti l l f r ä l s e m a n , s o m m i n d e r å r i g b l iv i t f a d e r l ö s , v i d

u p p n å d d å l d e r a n t i n g e n s k u l l e u t g ö r a r u s t t j ä n s t , e l l er »göre s k a t t

o c h s k u l d s o m B o n d e , o m h a n e i j f ö r m å t i o n d e o p p e h å l l a » .

I 1 6 1 2 å r s a d e l s p r i v i l e g i e r f ö r e k o m m e r e j n å g o t d i r e k t s t a d g a n d e

o m k n a p e j o r d e n s r ä t t s l i g a s t ä l l n i n g ; a d e l n h a d e ä n d o c k a n h å l l i t , att

d e f a t t i g a k n a p a r n a s k u l l e f å rä t t a t t f ö r e n a s ig o m e n h ä s t e l ler o c k

f å u n d e r s t ö d a v k r o n a n . 3 1 E m e l l e r t i d v a n n p r i n c i p e n o m f r ä l s e j o r d

n a t u r e n s o f ö r ä n d e r l i g h e t b l a n d a n n a t s å t i l l v i d a e n seger , s o m d e t

s t a d g a d e s , a t t o m a d e l s m a n f ö r v e r k a d e s in j o r d u n d e r k r o n a n , e l ler

o m f r ä l s e m a n s ä n k a e l l er d o t t e r f ö r b r ö t e s ig , » n ä s t a f r ä n d e » s k u l l e

4 7 SR A 3:1 , sid. 419. I el t förarbete till privilegiebrevet hade det inskränkande stadgandet ifråga om knapes återlösningsrätt till sin försålda jord gjorts, att rätten ej skulle gälla i det fall, att »ther er lage fångh och fäste på gifvit». Ibid. sid. 409.

4 8 R. Reg. 1610 f. 182 RA; H a l l e n b e r g , a. a. 1, sid. 152. 4 9 Anfört av L a g u s , a. a. sid. 550. 5 0 L a g f ö r s l a g sid: 40. I Cap. 34 göres ytterligare en eftergift åt den be

suttna adelns önskemål, i det där stadgas att, om frälsemans söner ej mäkta uppehålla frälset, men dotter eller döttrar äktat frälseman, som »dugelig» är, de finge lösa bröderna. Enahanda skulle gälla om någon eller några av bröderna vore oduglig, men en av dem godkändes i vapensyn.

5 1 Adelns framställning i december 1611, SRA Ser. 1, avd. 2, 1:1, sid. 51; jfr adelns framställning den 19 december 1611, p. 37, ibid. sid. 109.


k ö p a d e r a s j o r d . M ö j l i g t är , a t t d e t t a s t a d g a n d e a v s e t t s v a r a t i l l ä m p

l ig t ä v e n för d e t fa l l , a t t n å g o n a v f a t t i g d o m ej m ä k t a d e u p p e h å l l a

f r ä l s e ; s t a d g a n d e t s k u l l e s å l u n d a i n n e b ä r a e n n y s e g e r för d e n b e

s u t t n a a d e l n s de l . H ä r e m o t t a l a r v i s s e r l i g e n , att de t i p r i v i l e g i e r n a s

4 2 p u n k t u t t a l a s , at t , l i k s o m f r ä l s e j o r d k u n d e k o m m a u n d e r ska t t ,

n ä r s t a d g a d r u s t t j ä n s t e j u t g j o r d e s f ö r d e n , s å k u n d e s k a t t e j o r d

g e n o m a r v e l l er f ö r v ä r v a v f rä l s e ö v e r g å ti l l f r ä l s e j o r d . M e n a v ett

u t k a s t a v d e n 2 0 j a n u a r i 1 6 1 3 ti l l k u n g ö r e l s e o m f ö r t y d l i g a n d e o c h

i n s k r ä n k n i n g a r i a d e l s p r i v i l e g i e r n a f r a m g å r , a t t s t a d g a n d e t d å t o l k a t s

e n l i g t d e t f ö r s t n ä m n d a , för d e t f ö r m ö g n a f rä l se t g y n s a m m a r e a l ter

n a t i v e t . D e t f r a m h å l l e s n ä m l i g e n h ä r , a t t k o n u n g e n v ä l m e d g i v i t ,

a t t s l ä k t e n s k u l l e f å b e h å l l a f ö r v e r k a d f r ä l s e j o r d — v a r v i d u t t r y c k

l i g e n h ä n v i s a s j ä m v ä l t i l l k n a p a r n a s f a l l — m e n att a v s i k t e n e j var i t ,

a t t v a r o c h e n a v s l ä k t e n s k u l l e h a v a f r i h e t a t t » r a p p e o c h t a g e d e m

s i g h ef f ter t h e r e s w i l l i e » , u t a n at t k o n u n g e n s v i l ja o c h n å d h ä r v i d l a g

s k u l l e v a r a b e s t ä m m a n d e . " 2

F r å g a n f i ck t i l l s i s t e n h e l t a n n a n s l u t l i g l ö s n i n g ä n d e n år 1 5 6 9

o c h år 1 5 9 4 s t a d g a d e . D e t m e d g a v s n ä m l i g e n år 1 6 2 2 , att , o m rus t -

t j ä n s t e n b l e v för b e t u n g a n d e f ö r n å g o n f r ä l s e g å r d , d e n n a i f ö r e n i n g

m e d e n e l ler h ö g s t t v å l i k a r t a d e g å r d a r f i n g e u p p s ä t t a d e n e r f o r d e r

l i g a r y t t a r e n o c h h ä s t e n . S å f a s t s l o g s s lu tg i l t i g t d e n n a l ö s n i n g a v

d e n g a m l a s t r i d s f r å g a n . 5 3 M e d r i d d a r h u s e t s i n r ä t t a n d e år 1 6 2 6 b r a g -

t e s s l u t l i g e n r e d a i f rä l s e t s f ö r h å l l a n d e n , o c h s k a p a d e s d e n s l u t l i g a

f ö r u t s ä t t n i n g e n f ö r ett ärf t l igt , a v g r ä n s a t b ö r d s a d e l s s t å n d . F l e r e

g a m l a f r ä l s e s l ä k t e r h a d e e m e l l e r t i d d å å ter u p p g å t t i b o n d e s t å n d e t

o c h k u n d e e j l ä n g r e u t s k i l j a s f r å n de t ta . L ä n g e k u n d e d o c k trad i

t i o n e n o m f o r n a f r ä l s e p r i v i l e g i e r b e v a r a s i n o m s l ä k t e n o c h b y g d e n . 5 4

D e f r å g o r o m m ö j l i g h e t e n att f ö r v ä r v a o c h f ö r l o r a frä lse , s o m

k n a p a r n a s s v å r i g h e t e r a k t u a l i s e r a t , u p p k o m m o j ä m v ä l i s a m b a n d

m e d b e h a n d l i n g e n a v d e fa l l , d å e n f r ä l s e k v i n n a i n g i c k ä k t e n s k a p

m e d o f r ä l s e m å n o c h d e n n e d ä r m e d b l e v ä g a r e till f r ä l s e j o r d .

G r ä n s e n m e l l a n å e n a s i d a n de t l ä g r e frä l se t , å d e n a n d r a b o n d e

s t å n d e t o c h — i ä n n u h ö g r e g r a d — d e o f r ä l s e f o g d a r n a s a m t a n d r a

8 2 Ibid. sid. 268. 8 3 1622 års adelsprivilegier 3. 5 4 Se t. ex. Husgafvelätterna, R a m s a y , Frälsesläkter i Finland intill stora

ofreden.


k o n u n g s - o c h s t o r m a n n a t j ä n a r e v a r ä n n u u n d e r 1 5 0 0 - t a l e t m y c k e t

v a g . U n d e r d e s s a f ö r h å l l a n d e n i n t r ä f f a d e de t s y n n e r l i g e n of ta , a t t

d ö t t r a r t i l l e l l er ä n k o r e f ter f r ä l s e m ä n i n g i n g o ä k t e n s k a p m e d

o f r ä l s e . E n f ö l j d h ä r a v b l e v , a t t f r ä l s e j o r d g e n o m d y l i k a g i f t e r m å l

— o c h s e n a r e a r v f a l l — k o m m o i o f r ä l s e h ä n d e r . 5 5

E n l i g t l a n d s l a g e n s k u l l e f r ä l s e m a n s ä n k a å t n j u t a f rä l s e för s i n a

g o d s , s å l ä n g e h o n sat t ä n k a . » F a a r h o n fre l s i s m a n , t h a f re l sar h a n

h e n n e s g o t t z m e t h s i n o ; f a a r h o n b o n d e , g y r i s k a t h o c s k u l d s o m

b o n d e » (KL K B X X I I ) . M e n e n l i g t l a n d s l a g e n s r e g l e r i f r å g a o m

f ö r v ä r v a v o f r ä l s e s k u l l e d e n o f r ä l s e m a n , s o m s å l u n d a g e n o m

g i f t e r m å l k o m m i t i b e s i t t n i n g a v f rä l s e jord , e n d a s t h a f t a t t f u l l g ö r a

d e n å d e n n a j o r d v i l a n d e r u s t t j ä n s t e n , o m h a n ö n s k a t i n t r ä d a i

f rä l se t . N å g o n t v e k a n o m h a n s b e h ö r i g h e t a t t i n n e h a f r ä l s e j o r d

s k u l l e d å e j l ä n g r e h a v a f ö r e l e g a t .

E n d y l i k l ö s n i n g a v h ä r b e h a n d l a d e f r å g a f ö r s v å r a d e s , ja , för

h i n d r a d e s o f ta , a v d e n ö k a d e s o c i a l a b e t y d e l s e , f r ä l s e v ä r d i g h e t e n

u n d e r å r h u n d r a d e n a s l o p p erhå l l i t . K o n u n g a m a k t e n f a n n s ig så

l u n d a ur s i n a i n t r e s s e s y n p u n k t e r n ö d s a k a d b e k ä m p a e n d y l i k a u t o

m a t i s k r e k r y t e r i n g a v f r ä l s e t ; i d e s s i n t r e s s e l å g n ä m l i g e n a t t u p p

r ä t t h å l l a d e n k u n g l i g a n å d e n s å s o m g r u n d e n f ö r f r ä l s e p r i v i l e g i e r n a s

f ö r v ä r v . F ö r d e n b ö r d s m e d v e t n a d e l e n a v a d e l n åter r e s t e s i g e t t

a l l t e f ter s t å n d s k ä n s l a n s u t b i l d n i n g s t a r k a r e m o t s t å n d m o t s t å n d s -

m e d l e m m a r n a s o f r ä l s e g i f t e n ; d y l i k a a n s å g o s i e n l i g h e t m e d t i d e n s

u p p f a t t n i n g f ö r s v a g a n d e o c h h ä m m a n d e för s t å n d e t i d e s s h e l h e t . I

D a n m a r k h a d e a l l t s e d a n år 1547 f ö r b u d m o t o f r ä l s e g i f t e n u t f ä r

d a t s . 5 6 H ä r i l å g s ä k e r l i g e n e n e g g e l s e f ö r d e s v e n s k a s t å n d s b r ö d e r n a

att v i n n a s a m m a f ö r m å n .

M e d h ä n s y n t i l l v a d n y s s a n f ö r t s o m k o n u n g a m a k t e n s n a t u r l i g a

i n t r e s s e a t t o k r ä n k t b e v a r a m ö j l i g h e t e n t i l l k o n t r o l l a v f rä l s e t s r e k r y

ter ing , ö v e r r a s k a r d e t d ä r f ö r e j a t t f i n n a G u s t a v V a s a i r e g e m e n t s -

o r d n i n g e n f ö r V ä s t e r g ö t l a n d år 1 5 4 0 p . 27 u t f ä r d a ett u t t r y c k l i g t

f ö r b u d f ö r o f r ä l s e m ä n at t ä k t a f r ä l s e k v i n n o r . K o n u n g e n h ä n v i s a d e

h ä r v i d u t t r y c k l i g e n ti l l s i n a f o g d a r s o c h a n d r a t j ä n a r e s o v a n a at t

s ö k a h ö j a s i n s o c i a l a p o s i t i o n g e n o m d y l i k a ä k t e n s k a p . 5 7 S a m m a

s t å n d p u n k t i n t o g k o n u n g e n o f t a i s i n a s k r i v e l s e r t i l l l o k a l f ö r v a l t

n i n g e n s l e d a n d e m ä n . S å l u n d a f ö r k l a r a d e h a n i s k r i v e l s e d e n 12 j u n i

1 5 4 1 , a t t et t ä k t e n s k a p m e l l a n e n b o n d s o n f r å n Å b o o c h e n k v i n n a ,

5 5 Se härom F o r s s e l l , a. a. sid. 123 ff. 5 6 J ä g e r s k i ö l d , a. a. sid. 260. 5 7 SRA 1, sid. 273.


s o m v a r » e e k t e o c h v ta f f A d e l e n f ö d h o c h b o r e n » , s t rede n i o t » S w e -

r ig i s b e s c h r e f f n e l a g » . 5 8 D e t är s å l u n d a m i s s l e d a n d e , n ä r E . H i l d e -

b r a n d 5 9 i f r å g a o m G u s t a v V a s a s u p p f a t t n i n g o m d e o f r ä l s e g i f ter

m å l o c h d e n a v d e m f ö r a n l e d d a r e k r y t e r i n g e n a v f rä l se t u t ta lar , att

k o n u n g e n »lät s a k e n h a v a s i n g å n g » ; de t u t t a l a n d e f r å n k o n u n g e n s

s i d a i n å g o n s k r i v e l s e t i l l Er ik , v a r i f r å g a n u p p t a g i t s o c h s o m

H i l d e b r a n d å b e r o p a r — at t » d y g d , f ö r n u f t o c h m a n d o m g ö r a

ade l» — v a r å t m i n s t o n e i n g a l u n d a r e p r e s e n t a t i v t för k o n u n g e n s

t a n k e v ä r l d e l ler p r a k t i s k a h a n d l i n g s s ä t t .

A d e l n s m o t s t å n d m o t d e o f r ä l s e g i f t e r m å l e n l e d d e ti l l u p p r e p a d e

k r a v p å f ö r b u d m o t d e s a m m a , f r a m f ö r d a b l a n d a n n a t v i d d e

m å n g a f ö r h a n d l i n g a r n a o m p r i v i l e g i e b r e v . Å r 1 5 6 9 e r h ö l l o d e s s a

k r a v d e n t i l l s p e t s a d e f o r m u l e r i n g e n , a t t de t i d e n g e m e n a a d e l n s

s u p p l i k f r a m f ö r d e s e n a n h å l l a n , a t t e j n å g o n ä n k a e l l er j u n g f r u , s o m

v a r f ö d d a v a d e l , m å t t e t i l l å t a s i n g å ä k t e n s k a p m e d e n m a n , s o m

» i c k e a f a d e l f ö d d ä r » . 0 0 E j e n s f ö r v ä r v a t f rä l s e s k u l l e e n l i g t d e t t a

f ö r s l a g s å l u n d a b e r ä t t i g a t i l l f rä l s e g i f t e r m å l . D e n s t a r k a s t å n d s

a n d a n b a k o m d e t t a k r a v a c c e n t u e r a d e s y t t e r l i g a r e a v r å d e t i d e s s

a n m ä r k n i n g a r ti l l k r a v e n ; r å d e t b e g ä r d e n ä m l i g e n , att ej h e l l e r

a d e l s m ä n s k u l l e f å » f ö r n e d r e s i g h m e d o f r ä l s e e l ler r i n g e g i f ter-

m å h l » . 6 1 D e s s a k r a v l e d d e v ä l i c k e ti l l n å g o t s t a d g a n d e i p r i v i l e g i e

b r e v e t , m e n u n d e r d e f ö l j a n d e å r t i o n d e n a f i n n e r m a n k o n u n g a

m a k t e n i n s k ä r p a , h u r u s o m — f ö r a t t å t e r g i v a f o r m u l e r i n g e n i 1 5 7 3

å r s m a n d a t t i l l a d e l n — d e t e j »s tåår O s s . . . t i l l a t t l ide» •— at t

f r ä l s e ä n k o r » h a f f u e i s å m o t t h e f ö r n e d r e t t h e r i s a d e l s t o n n d h , a t t

t h e h a f f u e g i fu i t s i g h u d i g i f f t e r m å l m e d h b ö n d e r o c h a n d r e o f r ä l s e

m ä n n » . 6 2 År 1 5 7 9 u t t a l a r k o n u n g e n , a t t d e t s t rede m o t S v e r i g e s l a g

» o c h w å r t f ö r b u d h » at t i n g å o f r ä l s e g i f t e . 6 3

L i k s o m i f r å g a o m d e f a t t i g a k n a p a r n a s f r ä l s e j o r d u p p s t o d , s o m

n y s s a n t y t t s , v i d d e o f r ä l s e ä k t e n s k a p e n f r å g a n , h u r u d e n j o r d s k u l l e

b e h a n d l a s , s o m e n o f r ä l s e g i f t f r ä l s e k v i n n a ä g d e . K o n u n g a m a k t e n

f r a m s t ä l l d e , å t m i n s t o n e a l l t i f r å n G u s t a v V a s a s r e g e r i n g s t i l l t r ä d e ,

e n a h a n d a k r a v , s o m i f r å g a o m k n a p e j o r d e n : h e n n e s j o r d s k u l l e

l ä g g a s u n d e r s k a t t e n . A d e l n d ä r e m o t f r a m t r ä d d e m e d k r a v e t p å

j o r d n a t u r e n s o f ö r ä n d e r l i g h e t ; d e n o f r ä l s e g i f t a k v i n n a n s k u l l e a v s t å

5 8 GR 13, sid. 278. 8 9 Svenska statsförfattningens historia, sid. 322. 8 0 SRA 2, sid. 371. 8 1 SRA 2, sid. 374. 8 2 SRA 2 sid. 469. 8 3 Skrivelse till Henrik Classon Horn 2/s 1579, R. Reg. fol. 131 f. RA.

4 8 STIG J Å G E R S K I Ö L D 16

f r å n s i n j o r d , s o m s k u l l e l ö s a s a v n ä s t a f r ä n d e . D e n d a n s k a a d e l n

h a d e o c k l y c k a t s g e n o m d r i v a d e n n a l ö s n i n g a v f r å g a n . 0 4

G u s t a v V a s a s o v a n n ä m n d a , i r e g e m e n t s o r d n i n g e n år 1 5 4 0 för

V ä s t e r g ö t l a n d s t a d g a d e f ö r b u d m o t a d e l n s o f r ä l s e g i f t e n v a r i

ö v e r e n s s t ä m m e l s e m e d d e s s a k u n g l i g a k r a v k o m p l e t t e r a d m e d s t a d

g a n d e t , a t t f r ä l s e k v i n n a s j o r d , e f ter l a g e n , s k u l l e l ä g g a s u n d e r ska t t ,

o m h o n ä k t a d e e n e j j ä m b ö r d i g m a n . 6 5 E t t m y c k e t s tort a n t a l e x e m

p e l k u n n a a n f ö r a s f r å n 1 5 0 0 - t a l e t s f r ä l s e r a n n s a k n i n g a r , d ä r o f r ä l s e

m ä n , s o m »tag i t f r ä l s e k v i n n a » , d ö m t s u n d e r s k a t t e n . 6 6 — U n d e r s t u n

d o m s k ä r p t e s d e t k u n g l i g a s t å n d p u n k t s t a g a n d e t d ä r h ä n , a t t d e n

o f r ä l s e g i f ta k v i n n a n s j o r d h e l t e l ler d e l v i s i n d r o g s t i l l k r o n a n . 0 7

I a n d r a fa l l m e d g a v s d o c k k o m p r o m i s s l ö s n i n g a r , s å s o m att d e n

o f r ä l s e m a n n e n f i ck » b e s ö k a H. K. M:t» o m frä l se o c h s k ö l d , e n u n d e r

s t u n d o m t y d l i g a n k n y t n i n g t i l l l a n d s l a g e n s s t a d g a n d e n . 6 8 K o n u n g e n

v a r g i v e t v i s ä v e n i d e t t a s a m b a n d s t ä d s e b e n ä g e n f ö r k o m p r o m i s s -

l ö s n i n g a r , s o m i n n e b u r o e n f ö r ö k n i n g a v h a n s j o r d i n n e h a v . S å l u n d a

u t f ä r d a d e h a n d e n 19 a u g u s t i 1 5 5 1 f r ä l s e b r e v för b o r g a r e n i Å b o ,

K n u t K a p p e , s o m v ä l i c k e v a r i t f ö d d a v ade l , m e n g e n o m s i n h u s t r u

erhå l l i t f r ä l s e g o d s i arv . K a p p e h a d e i g e n g ä l d a v s t å t t et t h e m m a n

o c h e n k v a r n i N o u s i s ' s o c k e n . H ä r f ö r e r h ö l l h a n a v s y n n e r l i g g u n s t

o c h n å d e s å o c k för » t h e n n v i l l i g e , h u l l e trot ienst» h a n b e v i s t o c h

y t t e r m e r a k o m m e att v i s a , f r ä l s e p å det f r ä l s e g o d s , h a n g e n o m s i n

f ru k u n d e f ö r v ä r v a . 0 9 D e t f ö r m ö g n a f rä l s e t s s t å n d p u n k t — att

f rä l se t s k u l l e ä g a l ö s a o f r ä l s e g i f t k v i n n a s f r ä l s e j o r d — b e l y s e s a v

f ö l j a n d e f a l l f r å n år 1 5 3 9 : ä k t e n s k a p h a d e i n g å t t s m e l l a n d e n o f r ä l s e

N i l s M å n s s o n »i B i r c k e w i j » o c h f r ä l s e k v i n n a n E l i n H å k a n s d o t t e r .

F r ä n d e r f r a m t r ä d d e m e d k r a v e t , at t h o n s k u l l e a v s t å s i n

ä r v d a f r ä l s e j o r d . » O c h e f f t h e r t h e n n e f o r - n e N i e l s M å n s o n är e n

v f re l s i s m a n , w e l i e f o r : n e h a n s h u s t r u e s s l e c h t t w i n g e h o n u m , a t h

sä l i e o c h v p l a t e t h e m s a m e g ä r d e r » . K o n u n g e n a v v i s a d e e m e l l e r t i d

i b r e v a v ju l i m å n a d 1 5 3 9 d e t t a y r k a n d e . » T h e r o s s d o g t y c k e r , a t h

6 6 J ä g e r s k i ö l d , a. a. sid. 260. 6 5 SRA 1, sid. 273. 6 8 Klagomålsregister, KA. Jfr H a u s e n , a. a. 4, sid. 362. 8 7 Jfr Erik XIV:s nämnds dombok sid. 181 (7 mars 1565) »eefther for:ne

Benicktz fadher Pedher Duss war ingin adelssman, vthan hadhe fått frälsis giffthe dherför effther Sweriges lagh, som lydher, att när frälsisqvinna tagher man vthan frälse, gonghe hennes godz vndher skatten, wardt for:ne Benicktz gods effther hans modher sagdhe vndher cronone medh mindhre han kunde förwärffwe sigh frälse vtaff Kong:e M:t».

8 8 Se t. ex. GR 13, sid. 315. 6 9 GR 22, sid. 297. Jfr A l m q u i s t , a. a. sid. 79; F o r s s e l l , a. a. 1, sid. 129.


t h e m f ö g e sk ie l l e l l er ret t i t h e n m o t h e n t i l l ö p e w i l l , w t a n m y g i t m e r e

o s s o c h C r o n o n , a t h l e g g i e s z å d a n a f r e l s e v n d e r s k a t t e n i g e n , a l l

t h e n s t u n d C r o n o n i c k e s k e e r t h e r t i l b ö r l i g e n t i ä n i s t e vtaff , s o m

l a g e n w t u i s e . » K o n u n g e n m e d g a v e m e l l e r t i d i d e t t a fa l l u n d a n t a g

f r å n r e g e l n o m o m e d e l b a r s k a t t l ä g g n i n g a v frä l se , o c h m e d g a v b o n

d e n f r ä l s e t i l l e n » b e h a g l i g t id» för h u s t r u n s a r v e j o r d . 7 0

E n s y n n e r l i g e n b e l y s a n d e s a m m a n f a t t a n d e f r a m s t ä l l n i n g a v d e n

f ö r m ö g n a a d e l n s ö n s k e m å l — o f t a t y d l i g e n o m s a t t a i p r a k t i s k h a n d

l i n g s o m i c k e a l l t id v a r å t k o m l i g för k u n g l i g g r a n s k n i n g o c h t i l l rät ta

v i s n i n g — l ä m n a r T e i t t i s i t t k ä n d a k l a g o m å l s r e g i s t e r år 1 5 5 6 ö v e r

d e n f i n l ä n d s k a a d e l n . T e i t t s k i l d r a r , h u r u s o m E r i k F l e m m i n g i

s i tt h u s p l ä g a d e u p p t a g a l a n d e t s f ö r ä l d r a l ö s a f r ä l s e d ö t t r a r . N ä r d e

v ä l b l i v i t g i f t a s v u x n a , g a v h a n d e m s i n a t j ä n a r e t i l l ä k t a . » N ä r h a n

t h e m u t g i f f t h a d e , i b l a n d s i n s c r i f f w e r e o c h a n n e t p a r t i j , s c h o -

m a k e r e e l ler a n d r e e m b e t s m e n h a n h a d e , b e g y n t e h a n s e d e n l ä s a

k o n u n g a b a l c k e n f ö r t h e m o c h s a d e : N ä r j u n g f r u t a g e r b o n d e s o n ,

m å h o n i c k e f re l se n i u t e , o c h b e g i c k t h e t s å wi j t , m e d s i n b e h ä n -

d i g h e e t , a t t t h e m å t t e t a g e p e n i n g e r f ö r t h e r e s g o d z e tc . . . . » . 7 1 T e i t t

b e r ä t t a r v i d a r e , a t t e n b o n d s o n , J ö n s K n a p e , e n l i g t F l e m m i n g s u t t a

l a n d e e j k u n n a t ä r v a f r ä l s e j o r d ; » ther u d i h e r E r i c h o t i l l b ö r l i g e n

g iorde , f ö r t y a t t h a n b l e f f i c k e a r f f l ö s f ö r t h e n s k u l , a t t h a n w a r

b o n d e s o n , u t a n h a n m i s t e fre l se , o c h s k u l l e s e d a n g ö r e s k a t t o c h

s k u l d s o m b o n d e , e f f t h e r l a g e n » . 7 2

G u s t a v V a s a o c h E r i k X I V v ä g r a d e i r e g e l b i f a l l t i l l d e n b e s u t t n a

a d e l n s k r a v i d e t t a h ä n s e e n d e . M e n u n d a n t a g f ö r e k o m m o ä v e n u n

d e r d e s s a d e n s t a r k a k o n u n g a m a k t e n s f ö r e t r ä d a r e . S å l u n d a m e d g a v

G u s t a v V a s a i et t b r e v d e n 12 j u n i 1 5 4 1 , a t t e n f r ä l s e m a n , S i m o n

T o m e s s o n 7 3 s k u l l e f å l ö s a »s i ig t i l l s i n s y s t e r s . . . de l l . . . v d i j et t

G o d z . . . t h e h a f f u e t i l h o p a . . . E f t e r t h e t (hon) h a f f u e r g å t t v d i j

E c k t e s k a p m e d t e n b o n d e s o n . . . e m o t S w e r i g i s b e s c r e f f n e l a g . . . » .

B l a n d d e n » g e m e n a » a d e l n s k r a v år 1 5 6 9 f r a m f ö r d e s g i v e t v i s

ö n s k e m å l e t , a t t d e n f r ä l s e k v i n n a , s o m i n g i n g e ä k t e n s k a p m e d e n

i c k e a v a d e l f ö d d m a n , s k u l l e f ö r k l a r a s s k y l d i g a t t t i l l n ä r m a s t e

s l ä k t i n g a r e l l er a r v i n g a r e f ter g o d a m ä n s v ä r d e r i n g u p p l å t a s i n a

g o d s . 7 4 R å d e t , s o m k r ä v t , a t t e j h e l l e r f rä l s e m ä n s k u l l e f å t i l l å tas

i n g å o f r ä l s e g i f t en , f o g a d e h ä r ti l l k r a v e t , a t t ä v e n d e s s a f r ä l s e m ä n

7 0 GR 12, sid. 218 f. 7 1 Te i t t , a. a. sid. 27. 7 2 A. a. sid. 26. 7 3 Simon Tomesson var av Borstbölesläkten. Jfr R a m s a y , a. a. sid.47. 7 4 SRA 2, sid. 371.



s k u l l e v a r a p l i k t i g a a v s t å s i n j o r d t i l l n ä r m a s t e f r ä n d e . 7 3 I m o t s a t s

t i l l v a d fa l l e t b l e v i f r å g a o m k n a p e g å r d a r n a , l y c k a d e s a d e l n e m e l

l e r t id i c k e år 1 5 6 9 g e n o m d r i v a s i n a k r a v p å d e n n a p u n k t . F r å g a n

b e r ö r d e s ö v e r h u v u d t a g e t i c k e i k o n u n g J o h a n s s tora p r i v i l e g i e b r e v .

U n d e r d e f ö l j a n d e å r t i o n d e n a s ö k t e k o n u n g a m a k t e n s f ö r e t r ä d a r e

i s tä l l e t u p p r ä t t h å l l a d e n r e g e l n , a t t j o r d , t i l l h ö r i g f r ä l s e k v i n n a ,

s o m » m o t l a g e n » i n g å t t o f r ä l s e g i f te , s k u l l e l ä g g a s u n d e r s k a t t e n . 7 0

J o h a n III u t f ä r d a d e s å l u n d a år 1 5 7 9 åter f ö r b u d f ö r a d l i g k v i n n a —

o c h m a n — at t i n g å d y l i k t ä k t e n s k a p ; ö v e r t r ä d d e k v i n n a de t ta f ö r

b u d , s k u l l e h e n n e s j o r d l ä g g a s u n d e r s k a t t . 7 7 O f t a s k ä r p t e s n u d e n

k u n g l i g a l a g t o l k n i n g e n d ä r h ä n , a t t o f r ä l s e g i f t a f r ä l s e k v i n n o r för

brut i t i c k e b l o t t s i t t f r ä l s e u t a n a l l s i n j o r d t i l l k r o n a n , 7 8 v a r v i d till

o c h m e d a n a l o g i s e r a d e s m e d d e för l ö n s k a l ä g e s t a d g a d e s t r a f f e n .

I Kar l I X :s l a g f ö r s l a g s l u t l i g e n i n g å r det s t a d g a n d e t (Cap. 4 1 ) , a t t

f r ä l s e m a n s ä n k a , s o m t a g e r b o n d e , h a r f ö r g j o r t s i t t f rä l s e u n d e r

skat t , m e d m i n d r e m a n n e n n j u t e » k o n u n g e n s n å d e o c h K o n u n g

p r ö f w a r f r e i g d h a n s a t t h a n m å f rä l s e n i u t a » . 7 9

D e a d l i g t g i f t a o f r ä l s e m ä n n e n å t e r s ö k t e a l l t for t v i n n a rä t t a t t

b e s i t t a h u s t r u s a r v e g o d s o c h u p p t a g a s i f rä l s e t ; d e r a s ö n s k e m å l

f r a m f ö r d e s t i l l e x e m p e l v i d r i k s d a g e n år 1607 a v k r i g s b e f ä l e t . 8 0 I

å t s k i l l i g a f a l l s a m t y c k t e k o n u n g a r n a o c k t i l l e n k o m p r o m i s s l ö s n i n g

a v i n n e b ö r d , a t t d e n o f r ä l s e m a n n e n e r h ö l l f rä l se , b e s t ä n d i g t e l l er

p å v i s s t i d . 8 1 D e m e d f r ä l s e k v i n n o r g i f ta b ö n d e r n a s y n a s j ä m v ä l

l ä n g e o c h e j u t a n f r a m g å n g h a v a s ö k t ö v e r g å i f r ä l s e t . 8 2

A d e l n å s i n s i d a u p p g a v i c k e s i n s t å n d p u n k t . I v i s s u t s t r ä c k n i n g

t o r d e d e n ä v e n u n d e r s e n a r e d e l e n a v 1 5 0 0 - t a l e t v a r i t i s t å n d at t i

p r a k t i k e n g e n o m d r i v a d e n s a m m a . S å l u n d a u t t a l a s i e t t k l a g o m å l s

reg i s t er f r å n e n f r ä l s e r a n n s a k n i n g i V ä s t e r g ö t l a n d u n d e r 1 5 7 0 - t a l e t

i f r å g a o m d e o f r ä l s e g i f ta f r ä l s e k v i n n o r n a s j o r d a g o d s , a t t » t h e m

7 5 SRA 2, sid. 374. 7 6 Se bland annat det öppna mandatet år 1573 till adeln om vapensyn, SRA 2,

sid. 468. 7 7 R. Reg.; B o é t h i u s , a. a. sid. 55. 7 8 Klagomålsregister från 1570-talet, KA: » . . . om the adels änkior och jung

frur, som emott lagen haffua gifft sig ij ofrelse. Om theras godz och gårdar, som för sådana saker haffua waridt förfalne och förbrutne under Cronan».

7 9 L a g f ö r s l a g , sid. 45 f. I Rosengrenska lagförslaget stadgas blott KB (Cap. 22) om frälsemans änka: »tar hon frälseman, giöre så skatt och skuldh som bonde» (sid. 290).

8 0 B e r g h , a. a. sid. 20. 8 1 Ibid. 8 2 Se t. ex. förteckningen år 1573 på de vid riksdagen närvarande av adel;

under rubriken Småland upptagas tvenne bönder, som »hafva adelsgiffte». SRA 2, sid. 477.


h a f f u a e n p a r t a f f t h e r a s s l ä k t i n g a r b y t t o c h p a n t e d t t h e m e m e l l a n

o c h s o m h a f f u e t h e m b o r t t p a n t e d t , o c h m e d h m y c k e n h i n d e r l i g -

s t i g h e t e m o t t K. M. C r o n e n s v i i k l i g e n h a n d i e t » . 8 3

U n d e r Kar l I X :s r e g e r i n g f r a m s t ä l l d e a d e l n v i d f l era t i l l f ä l l en

k r a v p å s t a d g a n d e i p r i v i l e g i e r n a , a t t o f r ä l s e g i f t f r ä l s e k v i n n a s a r v e

j o r d s k u l l e d ö m a s f ö r v e r k a d u n d e r h e n n e s s l ä k t . 8 4 V i s e h ä r e n s k ä r p

n i n g i d e n a d l i g a s t å n d p u n k t e n i a n a l o g i m e d ett m o t s v a r a n d e s k ä r p t

k u n g l i g t s t å n d p u n k t s t a g a n d e . V i d f ö r h a n d l i n g a r n a o m k u n g a f ö r

s ä k r a n v i d G u s t a v II A d o l f s r e g e r i n g s t i l l t r ä d e f r a m s t ä l l d e a d e l n

ö n s k e m å l o m s t a d g a n d e , a t t f r ä l s e k v i n n a s g o d s s k u l l e , o m h o n ä k

t a d e o f r ä l s e m a n , » fa l la t i l l n ä r m a s t e s l e c h t o c h a r f w i n g a r » ; m o t -

s w a r a n d e s k u l l e g ä l l a o m f r ä l s e m a n , s o m »tager b e r y c h t a d q w i n n a » . 8 5

S l u t l i g e n l y c k a d e s a d e l n å r 1 6 2 2 at t g e n o m d r i v a s i n v i l ja ä v e n i

d e t t a h ä n s e e n d e . I d e t k u n g l i g a b r e v e t d e n 7 m a j d e t t a år u t f ä r d a d e

G u s t a v II A d o l f f ö r b u d f ö r a d l i g k v i n n a at t g i f ta s ig u t a n m å l s m a n s

s a m t y c k e o c h s t a d g a d e att , o m h o n u t a n d y l i k t t i l l s t å n d i n g i n g e

ä k t e n s k a p m e d o f r ä l s e m a n , h o n »förbröt» sitt g o d s t i l l n ä r m a s t e

s l ä k t i n g a r s a m t at t h e n n e s b a r n v o r o s k i l d a f r å n a l l t » j o r d e g o d s a r v » .

M o t s v a r a n d e s t a d g a n d e n f a s t s t ä l l d e s a t t g ä l l a j ä m v ä l f ö r f r ä l s e m ä n . 8 0

Vi h a v a s å l u n d a k u n n a t f ö l j a b e h a n d l i n g e n a v d e t v å f r å g o r , v i l k a

m e r ä n n å g r a a n d r a f r a m t v i n g a t f o r t l ö p a n d e a v g ö r a n d e n b e l y s a n d e

u p p f a t t n i n g e n o m a d e l s s t å n d e t s r ä t t s l i g a g r u n d v a l o c h o m frä l se

j o r d n a t u r e n s p r i n c i p i e l l a i n n e b ö r d . D e s l u t l i g a r e s u l t a t e n , u p p n å d d a

u n d e r G u s t a v II A d o l f s f ö r s t a r e g e r i n g s t i d , b e t e c k n a b ö r d s a d e l s

b e g r e p p e t s o c h f r ä l s e j o r d n a t u r e n s r ä t t s l i g a f i x e r i n g . D e s s f ö r i n n a n

h a d e u n d e r e t t s e k e l k o n u n g a m a k t o c h o l i k a i n t r e s s e n i n o m frä l se t

—• f ö r e t r ä d d a a v g r u p p e r , s o m h ä r k a l l a t s d e t f ö r m ö g n a f rä l se t o c h

k n a p a r n a — brut i t s ig m o t v a r a n d r a . D e n s l u t l i g a ö v e r g å n g e n f r å n

l a n d s l a g e n s f r ä l s e b e g r e p p o c h t i l l d e t u t b i l d a d e s t å n d s s a m h ä l

l e t h a d e s å l u n d a var i t t i d s k r ä v a n d e o c h svår . F ö r s t o m m a n t a g e r

f u l l h ä n s y n ti l l d e ree l l a i n t r e s s e n a o c h u n d e r s ö k e r d e n p r a k t i s k a

r ä t t s t i l l ä m p n i n g e n s u t f o r m n i n g , s o m s å o f t a a v v i k e r f r å n för fa t t

n i n g a r n a s s c h e m a t i s k a r e g l e r i n g a r , k a n d e n n a u t v e c k l i n g f ö r s t å s

8 3 Ibid. M B e r g h , a. a. sid. 20f., 77. 8 5 SRA S I, avd. 2, 1:1, sid. 51. 8 6 E. H i l d e b r a n d , a. a. sid. 334.

52 STIG J Ä G E R S K I Ö L D 20

o c h d e s s i n n e b ö r d b e d ö m a s . D e n f ö r v a r j e fa l l a v p a s s a d e , p r a k t i s k a

o c h p r i n c i p l ö s a b e h a n d l i n g e n a v f r å g o r n a , s o m ä n n u G u s t a v V a s a

v id tag i t , h a d e u n d e r s o n s o n e n s r e g e r i n g a v l ö s t s a v ett rä t t s l i g t k o n s e

k v e n t o c h f a s t u t b i l d a t s t å n d s s a m h ä l l e s r e g l e r i n g a r .

I v e r k l i g h e t e n m ö t t e d o c k a l l t f r a m g e n t s v å r i g h e t e r v i d f ö r s v a r e t

a v d e s s a a d e l n s v i n s t e r . E n n y t i d s k u l l e e f ter b l o t t et t h a l v t s e k e l

k o m m a , d å s t å n d e t s m a k t s t ä l l n i n g å ter h o t a d e s o c h f r å g a n o m r ä t t e n

at t i n n e h a v a f r ä l s e j o r d e n å n y o a k t u a l i s e r a d e s . 8 7

8 7 Se E n b l o m , a. a. sid. 16 ff.

Ö V E R S I K T E R O C H M E D D E L A N D E N

R i k s d a g e n o c h u t r i k e s - Ut r ikespol i t iken spe lade en någo t s t ö r r e rol l v id p o l i t i k e n 1944. å r e t s r emis sdeba t t ä n fö r r a å r e t s , vilket dock in te vill säga mycke t . P a r t i l e d a r n a f r amförde i b å d a k a m r a r n a l ä n g r e el ler k o r t a r e u t r ikespol i t i ska dek l a r a t i one r , av vi lka dock de flesta v o r o t äml igen in t e t sägande . E n viss l ä t t nad i y t t r a n d e f r i h e t e n k a n iak t tas , s edan t rycke t f rån Tysk l and blivit m i n d r e . E n och a n n a n t a l a r e b e g a g n a d e sig av m ö j l ighe ten a t t ge u t t ryck å t i nd igna t i onen över de tyska v å l d s d å d e n — bl. a. b e r ö r d e s de n o r s k a s t u d e n t d e p o r t a t i o n e r n a — och r i k t a a n g r e p p m o t naz i smens fr ihetsfientl iga a n d a . 1 E t t y t t r a n d e av en kommunis t i sk t a l a r e o m d e n tyska n y o r d n i n g e n d r a b b a d e s av t a l m a n n e n s k l u b b s l a g 2 — av y t t r a n d e t s innehå l l a t t d ö m a en smula f ö r v å n a n d e .

Någo t u t r ikespol i t i sk t a n f ö r a n d e av m e r a a l lmän l äggn ing förekom inte f r ån r ege r ingshå l l , o m m a n u n d a n t a r at t s t a t smin i s t e rn tog tillfället i ak t a t t i k o r t h e t » in reg i s t r e ra den a l l m ä n n a ans lu tn ingen» till r ege r ingens u t r ikespol i t ik . 3 Med an l edn ing av en f råga av h r Ohl in g jo rde dock u t r ikes m i n i s t e r n ett u t t a l a n d e o m ak t ionen m o t Oslo universitet ,* ka rak t e r i s t i sk t genom sin egendoml iga b l a n d n i n g av bek l agande över den »besvikelse» T y s k l a n d vål la t — g e n o m s t u d e n t d e p o r t a t i o n e n s o v ä n t a d e (!) fo r t sä t tn ing s t r a x efter det av Sver ige m e d T y s k l a n d i n g å n g n a hande l sav ta l e t — och förh o p p n i n g o m de t i n t r ä d d a »onatur l iga» t i l l s tåndets s n a r a u p p h ö r a n d e . Ut tal a n d e t h a d e emel le r t id en viss betydelse genom fö rk la r ingen »att m a n icke k a n fö rvän ta at t r e p r e s e n t a n t e r för tysk ve t enskap och ku l t u r för n ä r v a r a n d e ä r o v ä l k o m n a h ä r i l a n d e t p å s a m m a sä t t som förut». Någon »for tsä t tn ing av d e n gene rösa ins tä l ln ingen f rån svensk s ida i f r åga om inrese t i l l s tånd å t r e p r e s e n t a n t e r för tysk ve tenskap» v o r e in te a t t r ä k n a med , »så l änge förföljelsen av n o r s k a s t u d e n t e r och ak t ionen mot univers i te te t i Oslo p å g å r » . F r å n univers i te t s - och högsko lehå l l h a d e som b e k a n t t i d iga r e u t t a l a n d e n gjor ts för a v b r y t a n d e av d e ku l tu re l l a fö rb inde l se rna m e d Tysk land . Det v a r d ä r f ö r in te ona tu r l ig t a t t u t r i k e s m i n i s t e r n följde efter genom ut t ryckl ig an ty d a n om res t r ik t iva å t g ä r d e r m o t d e n t i l l s t römning av » r ep re sen t an t e r för tysk ku l tu r» som t id iga re fö rekommit . T v ä r t o m k a n det sägas h a v a r i t p å h ö g t id a t t d e n n a p å h ö g r e o r t ( u t r i k e s d e p a r t e m e n t e t el ler in format ionss tyre l sen)

Tidigare årsöversikter över Riksdagen och utrikespolitiken i denna tidskr. 1942, s. 61 ff., 1943, s. 53 ff. och 1944, s. 30.

1 FK:2, s. 55 f. (Engberg); AK: 2, s. 87 f. (Hallen). 2 AK: 2, s. 45 (Hagberg). 3 FK: 2, s. 92. * FK: 2, s. 67 f.

5 4 Ö V E R S I K T E R O C H M E D D E L A N D E N

l änge u p p m u n t r a d e och u n d e r s t ö d d a m e n inom un ive r s i t e t sk re t sa r m i n d r e u p p s k a t t a d e tyska k u l t u r p r o p a g a n d a u p p h ö r d e . 6 Det v a r i n g a l u n d a »med livligt bek lagande» , s å som u t r i ke smin i s t e rn tycktes t r o , som m a n i n o m dessa k r e t s a r (visser l igen p å en del u n d a n t a g n ä r ) såg de t tyska »kul turavbro t te t» . Osloakt ionen v a r ingen i so le rad företeelse och k u n d e hos ingen väcka n å g o n s t ö r r e fö rvåning , k n a p p a s t ens h o s u t r ikesmin i s t e rn , e h u r u h a n u n d v e k a t t sä t ta den i s a m b a n d m e d den k ä n d a tyska vå ld s r eg imen i övrigt .

B land å re t s m å n g a in te rpe l l a t ione r och enkla f r ågo r ä r det endas t ett fåtal, som k a n sägas i m e r el ler m i n d r e m å n b e r ö r a u t r ikespol i t i ska ä m n e n .

U n d e r vå r sess ionen väck te h r Ho lmbäck en in te rpe l la t ion a n g å e n d e d e u p p s e e n d e v ä c k a n d e , f lera g å n g e r å t e r k o m m a n d e beslagen av tyska k r i g s -k a r t o r över Sver ige . 6 U t r i ke smin i s t e rn r e d o g j o r d e i n g å e n d e och m e d sedvanl ig r u t i n m ä s s i g h e t för k a r t o r n a s anta l , s tor lek och u t seende , m e n ä g n a d e m i n d r e u p p m ä r k s a m h e t å t ka r t fyndens betydelse . De v i sade i s jä lva v e r k e t at t m a n begå t t en b lunde r , d å t y s k a r n a som en r e s t av 1940 å r s t r an s i t e r i ngs -bes t ämmelse r fåt t behå l l a f ö r m å n e r n a av sä r sk i lda l ä t t n a d e r i f råga o m kur i r - och p o s t b e f o r d r a n m e d svenska j ä r n v ä g a r . Det m e d d e l a d e s a t t dessa f ö r m å n e r p å g r u n d av de t in t rä f fade n u u p p h ä v t s . U t r ikesmin i s t e rn re la t e r a d e tyske min i s t e rns i n t e t s ägande undanf lyk te r , n ö j a n d e sig m e d a n m ä r k n ingen at t s aken v o r e »märkl ig» och »olustig». In t e rpe l l an ten och h r U n d é n , som fann a t t u t r i ke smin i s t e rn givit »ett mycke t d ä m p a t u t t r y c k för h u r d e n svenska a l l m ä n h e t e n k ä n n e r det», k o m p l e t t e r a d e h a n s f ramstä l ln ing g e n o m at t p å p e k a de tydl iga tecken p å tysk t a n g r e p p s - och ockupa t ionsho t s o m f r amkommi t .

I en in te rpe l la t ion u n d e r h ö s t s e s s i o n e n 7 tog h r H o l m b ä c k u p p den m y c ke t o m d e b a t t e r a d e f r ågan o m T y s k a skolan i S tockholm. S törs ta u p p m ä r k samhe t en u n d e r deba t ten t i l ld rog sig eckles ias t ikminis te rn genom den iver , v a r m e d h a n i f r ihe tens n a m n f ö r s v a r a d e den tyska s ta tens r ä t t och möj l ighe t at t u p p r ä t t a och u n d e r h å l l a en u n d e r v i s n i n g s h ä r d för den naz is t i ska vå ld s r eg imens l ä r o r i v å r t l and . F r å g a n o m h j ä l p å t g ä r d e r för befo lkningen i N o r d n o r g e b e r ö r d e s i en u p p m ä r k s a m m a d in te rpe l la t ion av h r K n u t Pe te r s son . 8 Genom en enkel f r åga b r a g t e h r J ans son i F r ä n d e s t a p å t a l de t t i l ls tånd, som l ä m n a t s o m b u d för sovjet legat ionen at t besöka och h å l l a f ö r e d r a g i ba l t i ska f lykt ingsläger . Samt id ig t m e d b e s v a r a n d e t av d e n n a f råga upp togs p å d a g o r d n i n g e n en in te rpe l la t ion av h r Lunde l l o m b e h a n d l ingen av de pol i t i ska f lyk t ingarna i v å r t l and . 9 Av s törs ta in t resse u n d e r

5 I förbigående kan möjligen förtjäna erinras att likaledes på uppmuntran från högre ort försök gjorts att även med Italien inleda ett kulturutbyte genom anslag till italienska föreläsare vid universiteten. Försöket kom dess bättre av sig vid ingången. Då fråga uppstod om anslagets användning, hade det italienska överfallet mot Grekland just ägt rum. På universitetshåll ansågs det olustigt att nödgas hälsa en italiensk kulturbärare i en svensk universitetskateder kanske i samma stund som ett italienskt bönibplaa släppte, sin' läst' över Akropolis, varför saken tills vidare fick förfalla. Efter det italienska nederlaget befanns ej nödvändigt ta opp den.

6 FK: 18, s. 1 ff. 7 FK:34, s. 7 f f. 8 FK:32, s. 2 ff. Samma sak var föremål för en enkel fråga av hr Dickson.

AK: 32, s. 2 ff. 9 AK: 34, s. 2 ff.

Ö V E R S I K T E R O C H M E D D E L A N D E N 5 5

deba t t en v a r ett spö r små l , som av h r H a s t a d r i k t a d e s till u t r i kesmin i s t e rn om svenska r ege r ingens e r k ä n n a n d e 1940 av inför l ivandet av d e bal t i ska s t a t e r n a m e d Sovje tunionen. Det sva r som gavs p å de t ta s p ö r s m å l k a n in te sägas h a v a r i t k l a r l ä g g a n d e , s n a r a r e t v ä r t o m . 1 0

T r e g å n g e r h a k a m r a r n a e rhå l l i t r e g e r i n g s m e d d e l a n d e n enligt RO § 56, d e två förs ta u n d e r vå rsess ionen vid heml iga s a m m a n t r ä d e n , de t sista u n d e r hös tsess ionen vid offentligt s a m m a n t r ä d e .

Det förs ta heml iga s a m m a n t r ä d e t , som höl ls onsd. den 19 apr i l , v a r a d e i förs ta k a m m a r e n f rån kl . 11 till 12 ,55 och i a n d r a k a m m a r e n f rån kl . 11 till 12 ,15. Rege r ingsmedde lande t , som i förs ta k a m m a r e n f ramfördes av u t r ikes min i s t e rn och i a n d r a av s ta t smin i s te rn , h a n d l a d e dels om å t g ö r a n d e n f r ån svensk s ida i den f in ländska f redsf rågan , dels om den till svenska r e g e r i n g e n den 13 ap r i l ö v e r l ä m n a d e enge l sk -amer ikanska no ten m e d k r a v p å y t t e r l i ga re i n s k r ä n k n i n g el ler u p p h ö r a n d e av den svenska k u l l a g e r e x p o r t e n till T y s k l a n d . " D e n f ö r r a f rågan , som b e h a n d l a t s i u t r i k e s n ä m n d e n den 16 m a r s , t o r d e h a v a r i t u r s p r u n g l i g a an ledn ingen till a t t ett heml ig t s a m m a n t r ä d e p l a n e r a t s , e h u r u d ä r m e d k o m m i t a t t d rö ja . D e n s e n a r e f r ågan togs u p p v id ett s a m m a n t r ä d e m e d u t r ikes n ä m n d e n den 17 apr i l . E n i g h e t t o r d e d ä r v i d h a kons t a t e r a t s me l l an r e g e r i n g och n ä m n d a t t d e a l l i e rades k r a v b o r d e avböjas . S a m m a s t å n d p u n k t t o r d e i det he l a h a omfa t ta t s av k a m r a r n a , och i öve rens s t ämmelse h ä r m e d avfa t tades den k o r t dä re f t e r (22 apr i l ) a v l ä m n a d e svenska svarsno ten . Vi h a s å l u n d a h ä r ett exempe l p å — vad ib land även t i d iga r e fö rekommi t — at t r e g e r i n g e n defini t ivt bes t ämt sig efter a t t i t u r och o r d n i n g först h a r å d f ö r t sig m e d u t r i k e s n ä m n d e n och de till heml ig t s a m m a n t r ä d e ka l l ade k a m r a r n a , d ä r i g e n o m p å sät t och vis skaffande sig en ful lmakt för sitt hand l ingssä t t . Det h a d e möj l igen k u n n a t v ä n t a s a t t r e g e r i n g s m e d d e l a n d e t y t t e r l i ga re b e r ö r t två nyss in t räf fade hände l s e r , n ä m l igen de t förs ta bes laget av tyska k r i g s k a r t o r (14 apr i l ) och den engelska r e g e r i n g e n s m e d d e l a d e beslut om re s t r i k t i one r i l o n d o n d i p l o m a t e r n a s röre l sef r ihe t (17 apr i l ) . Så l ä r dock ej h a v a r i t fö rhå l l ande t . U n d e r debat ten i förs ta k a m m a r e n , som v a r a d e inemot en t imme , t o r d e bl. a. ka r tbes la get h a be rö r t s . I a n d r a k a m m a r e n fö rekom ingen n ä m n v ä r d diskussion, endas t ett y t t r a n d e av en ta la re , v a r p å följde en k o r t r ep l ik av s ta tsmin is te rn .

Det a n d r a heml iga s a m m a n t r ä d e t ägde r u m to r sd . den 29 jun i och v a r a d e i förs ta k a m m a r e n f rån kl . 11 till 13 ,25, i a n d r a f rån kl . 11 till 13. Diskuss ioner f ö r e k o m m o i b å d a k a m r a r n a . S ta t smin i s t e rn f r amförde r e g e r i n g s m e d d e l a n d e t i förs ta k a m m a r e n och u t r i ke smin i s t e rn i den a n d r a . Någo t s a m m a n t r ä d e m e d u t r i k e s n ä m n d e n , som över h u v u d ej va r i t s a m l a d s e d a n den 17 apr i l , föregick ej d e n n a g å n g r i k s d a g s s a m m a n t r ä d e t . Det k a n er i n r a s at t s a m m a n t r ä d e t inföll s t r a x efter den f in ländska k r i sen (Ribben t rops besök i Hels ingfors d e n 23 jun i och Ryt is utfästelse om upps lu tn ing vid

1 0 Jfr kommuniké i pressen från utrikesdepartementet 1 4 / i2, ett inlägg av Hastad i Sv. Dagbladet 1 8/i2 samt artikeln Den svenska regeringen och Baltikum 1940 i Sv. Tidskr. 1945, s. 63 f.

1 1 Enligt meddelande av utrikesministern i Aftontidningen 14 april skulle de allierades not behandlas vid det hemliga sammanträdet.


Tysk lands s ida) . Med s ä k e r h e t k a n an tas , a t t r e g e r i n g s m e d d e l a n d e t till väsent l ig del r ö r d e sig om de f in ländska ange lägenhe te rna .

Det offentliga r i k s d a g s s a m m a n t r ä d e t enligt RO § 56 ä g d e r u m p å hös t sessionens förs ta dag ( m å n d . den 30 o k t . ) . u Det h a d e t id iga re endas t haft en m o t s v a r i g h e t ( u n d e r hös tsess ionen 1942) och mot togs d ä r f ö r m e d vissa fö rvän tn inga r . De gingo dock k n a p p a s t i uppfyllelse. Rege r ingsmedde l ande t f ramfördes i förs ta k a m m a r e n av u t r i ke smin i s t e rn och i a n d r a k a m m a r e n av s ta t smin is te rn . Det v a r et t m a g e r t ak ts tycke , som k n a p p a s t bjöd p å någon t ing u töve r v a d som förut va r i t omta la t i p ressen . Med sin ka t a log -a r t a d e l äggn ing och br i s t p å vye r och l in jer v a r de t en föga s t i m u l e r a n d e in ledning till en u t r ikespol i t i sk genera ldeba t t . E n s å d a n k o m emel le r t id till s tånd , som i b å d a k a m r a r n a v a r a d e o m k r i n g fem t i m m a r . I s t o ra de l a r k o m deba t t en a t t bli ett s lags p a r a f r a s av. r ege r ingsmedde l ande t , som dock p å en he l del p u n k t e r av ol ika t a l a r e fick en välbehövl ig komple t t e r ing . Det k a n v a r a nog a t t som exempe l h ä n v i s a till h r U n d é n s y t t r a n d e i första k a m m a ren . Någo t d i skuss ionsre fe ra t k a n h ä r in te k o m m a ifråga. Mest i n g å e n d e uppehö l l m a n sig vid f lykt ingspoli t iken. Ans lu tn ing till r ege r ingspo l i t iken u t t a lades som vanl ig t av p a r t i l e d a r n a . E n och a n n a n t a l a r e f ö r o r d a d e en m e r a posi t iv poli t ik, speciell t i f ö rhå l l ande till Norge , l i k n a n d e den hå l l n ing som Sver ige in tag i t i f ö rhå l l ande till F in l and u n d e r k r ige t 1940. Ind ig na t ionen över den tyska t e r r o r n i N o r g e fick h o s en de l t a l a r e s p o n t a n a u t t ryck . Man gör den iakt tagelsen , som för övr ig t gäl ler även t i d iga r e tillfällen, a t t deba t t en i förs ta k a m m a r e n erb jöd betydl ig t s t ö r r e in t resse och i det he l a s tod p å en h ö g r e n ivå ä n i a n d r a k a m m a r e n . Man gör också d e n iakt tagelsen a t t y t t r ande f r i he t en i r i k s d a g e n blivit s tö r re . Y t t r anden , s o m för e t t å r s edan va r i t o t ä n k b a r a och även i b ö r j a n av 1944 k lubbades ned, k u n d e n u fällas u t a n i n g r i p a n d e f rån t a l m a n n e n .

U t r i k e s n ä m n d e n h a r s a m m a n t r ä t t sju g å n g e r (l ika m å n g a g å n g e r som u n d e r fö r r a å r e t ) : "/*, "It, 22la, 2 8 / s , 2/», 2 2 /e , "In- Ovan h a an ty t t s vissa ä m n e n , som u n d e r v å r e n b e h a n d l a d e s i n ä m n d e n . U n d e r s a m m a n t r ä d e n a i augus t i och s e n a r e u n d e r hös t en k a n det a n t a s a t t den bl. a. sysslat m e d f r ågo r r ö r a n d e hande l s t r a f ikens s p ä r r n i n g i Ö s t e r s j ö n " s a m t spö r små l r ö r a n d e F in l and och Norge . N å g o n s t ö r r e l ivl ighet h a r ej u t m ä r k t n ä m n d e n s ve rk samhe t . Som synes l åg d e n n a he l t n e r e i m e r ä n fyra m å n a d e r i s t r ä c k ("A— 2 2 / 8 ) .

Utr ikesu tskot te t h a r haf t 11 s a m m a n t r ä d e n , d ä r a v ett k o n s t i t u e r a n d e ( u / i ) och två ( 1 2 /s och e/e), som ägna t s b e h a n d l i n g e n av en mot ion (FK n r 12) a n g å e n d e svenskt in i t ia t iv till u p p b y g g a n d e av en vä r ld so rgan i sa t i on för t r y g g a n d e av f reden mel l an folken m. m. Att en mot ion hänv i sa t s till u t skot te t ä r så t i l lvida en m ä r k l i g h ä n d e l s e i dess liv, som det s edan 1940 över h u v u d ej fåt t m o t t a g a n å g o t ä r e n d e p å r emis s f rån r iksdagen . Vid sk i lda tillfällen h a av envoyée r el ler a n d r a e x p e r t e r r edogöre l s e r l ä m n a t s inför u tskot te t : av envoyén Hägglöf för hande l spo l i t i ska f rågor ( 2 5 / i ) , av professor Myrda l för aktuel la a m e r i k a n s k a p r o b l e m (V2), av chefen för fö r svarss taben g e n e r a l m a j o r E h r e n s v ä r d för det mi l i t ä rpo l i t i ska läget ( 1 6 /s), av envoyén

1 2 FK:28, s. 2ff.; AK: 28, s. 3 ff. 1 3 Att denna fråga var före i nämnden 2 2/» omnämnes i regeringsmeddelandet

3 0/io. AK: 28, s. 5.

Ö V E R S I K T E R O C H M E D D E L A N D E N 57

Assarsson för aktuel la r y s k a p r o b l e m (2»/z) och av envoyén Riche r t för tyska fö rhå l l anden C3U). H a n d e l s m i n i s t e r n h a r två g å n g e r ( 1 2 / 9 och "/12) l ä m n a t hande l spo l i t i ska exposéer . Det t o r d e v a r a förs ta gången n å g o n a n n a n min i s t e r ä n u t r i ke smin i s t e rn b e g a g n a t möj l ighe ten enligt RO § 37 a t t n ä r v a r a i u tskot te t . U t r ikesmin i s t e rn h a r v id ett tillfälle ( 6 / i 2 ) l ä m n a t en ut r ikespol i t i sk r edogöre l se . Som förut h a h a n s vis i ter i u tskot te t all tså i n s k r ä n k t s till det mins t a möj l iga .

Det bö r t i l läggas a t t kons t i tu t ionsu tsko t te t — av allt a t t d ö m a första gången u n d e r k r i g s å r e n — i samband- m e d d e c h å r g e b e h a n d l i o g e n u p p m ä r k s a m m a t u t r ikesmin i s t e rns ämbetsskötse l och sä t te t för de t u t r ikespol i t i ska s a m a r b e t e t me l l an r e g e r i n g och r i k sdag . Resul ta te t förel igger i fo rm av en r e s e r v a t i o n s a n m ä r k n i n g och två s. k. s ä r sk i lda y t t r a n d e n . 1 4

R e s e r v a t i o n s a n m ä r k n i n g e n (ay h r S t r ö m ) g å r i k o r t h e t u t p å »att u tskot te t b o r t bes lu ta a n m ä r k n i n g enligt § 107 R F m o t u t r ikesmin i s t e rn i an l edn ing av dennes i n g r i p a n d e m o t u p p f ö r a n d e t av A l e x a n d e r Kiel lands p j ä s 'Om ett folk vill leva ' p å N y a T e a t e r n i S tockholm». Att ett y r k a n d e av de t ta s lag f r a m k o m ä r av ett visst in t resse , e h u r u det tydl igen ej fann någon ank l ang inom kons t i tu t ionsutskot te t . U t r ikesmin i s t e rns b e k a n t a i n g r i p a n d e som tea te r censor h a d e u n d e r hös t en å r e t förut v a r i t fö remål för en in terpel la t ion , och u n d e r den efterföl jande deba t t en h a d e uppv i sa t s at t i n g r i p a n d e t u r u t r ikes poli t isk s y n p u n k t v a r omot ive ra t och rä t t s l ig t sett mins t sagt egendoml ig t . 1 5

I n g r i p a n d e t k a n sägas v a r a ett typ isk t exempe l p å undfa l lenhetspol i t ikens ef ters läpning. Be lysande ä r a t t det fö rb judna skådespe le t s e d e r m e r a u tan i n g r i p a n d e k u n n a t u p p f ö r a s p å en s t a t s u n d e r s t ö d d tea te r i Göteborg . 1 9 Ep i soden ä r m å h ä n d a ej at t r ä k n a till d e pol i t iskt b e t y d a n d e . Men som vi t tnesb ö r d o m en svensk u t r i ke smin i s t e r s skickl ighet at t t i l lva ra ta na t ionens v ä r d ighe t h a r den u ts ik t a t t gå till e f t e rvär lden .

I det ena av de sä r sk i lda y t t r a n d e n a — av h r E d b e r g (soc.) m e d ins t ä m m a n d e n av t r e p a r t i v ä n n e r och en m e d l e m av folkpar t ie t — u p p t a s till g r a n s k n i n g a r t e n och omfa t tn ingen av r ege r ingens k o m m u n i k a t i o n m e d u t r i k e s n ä m n d e n . Vad särsk i l t be t rä f fa r öve renskommelse r m e d f rämm a n d e m a k t e r påv i sa s m e d s töd av n ä m n d e n s till s t a t s r ådsp ro toko l l en bifogade fö redragn ings l i s to r a t t s å d a n a endas t i n å g r a fall förelagts n ä m n den. Det f r amhå l l e s som » u p p e n b a r t at t åtski l l iga av de u n d e r g r a n s k n i n g s å re t i n g å n g n a ö v e r e n s k o m m e l s e r n a — v a r i t av den vikt a t t de enligt

§ 12 R F bo r t unde r s t ä l l a s u t r i k e s n ä m n d e n , e h u r u så ej skett». V i d a r e p å p e k a s at t r e g e r i n g e n över h u v u d , al l tså ej blot t be t rä f fande t r ak t a t f r ågo r , i viss u t s t r äckn ing m å s t e h a f ö r s u m m a t s in g rund lagsen l iga skyld ighe t at t r å d f ö r a sig m e d n ä m n d e n »i alla u t r i k e s ä r e n d e n av s t ö r r e vikt». Att försummel se r i de t t a avseende fö r ekommi t anses f r amgå av en jämföre lse

1 4 KU:s mem. nr 24, ss. 7, 13 ff. De senare äro ett återupplivande i reservationens form av de tidigare förekommande s. k. omförmälandena, vilkas grundlagsenlighet utdömdes av FK 1942. I samband härmed kan förtjäna observeras att det inledande yttrandet i dechargememoriålet (s. 2), som föregår anmärkningarna, i verkligheten betecknar en återgång till forna tiders med grundlagen ej överensstämmande s. k. ingresserinringar. Det grundlagsvårdande utskottets benägenhet att balansera på grundlagens ytterkant synes outrotlig.

1 5 FK 1943:32, s. 20ff. Jfr Statsvet. Tidskr. 1944, s. 33. 1 6 FK 1944: 19, s. 29.


mel lan t i d p u n k t e r n a för d e få n ä m n d s a m m a n t r ä d e n a u n d e r g r a n s k n i n g s å r e t och. de a l lmän t k ä n d a och även för v å r t l a n d s v i d k o m m a n d e betydelsefulla u t r ikespol i t i ska h ä n d e l s e r n a u n d e r s a m m a t id. Slutsatsen bl i r a t t »den n ä r a k o n t a k t i u t r ikespol i t i ska f r ågo r me l l an r ege r ingen å ena s idan s a m t r i k s d a g e n och dess f ö r t r o e n d e m ä n i n t r i k e s n ä m n d e n å a n d r a s idan , som g r u n d l a g e n fö ru t sä t t e r och som i n u v a r a n d e b r y d s a m m a t ids läge ä r m e r a n ö d v ä n d i g än någons in — — — ej upp rä t t hå l l i t s p å et t t i l l f redsställ a n d e sätt». — I h u v u d s a k s a m m a s y n p u n k t e r u n d e r s t r y k a s i k o r t h e t i de t a n d r a av de sä r sk i lda y t t r a n d e n a (av h r Häl lg ren , s o c ) .

Det ä r k n a p p a s t f ö r v å n a n d e a t t u p p m ä r k s a m h e t e n k o m m i t a t t r i k t a s även p å a n v ä n d n i n g e n av den v ik t iga u t r ikespol i t i ska k o m m u n i k a t i o n s l e d mel l an r e g e r i n g och r ik sdag , som u t r i k e s n ä m n d e n ä r avsedd a t t u tgö ra . Att faststäl la i v a d m å n r e g e r i n g e n h ä r v i d l a g i p r a x i s iak t tag i t s ina g r u n d -lagsenl iga förpl ikte lser ä r fö rena t m e d ganska b e t y d a n d e svå r ighe te r . Skäl av olika s lag k u n n a h a fö rmå t t r e g e r i n g e n till å t e r h å l l s a m h e t i u m g ä n g e m e d n ä m n d e n . Det k a n t ä n k a s a t t f r ä m m a n d e m a k t i n å g o n f råga el ler ser ie av f rågor k r ä v t absolut sekretess , å tm ins t o n e till viss t id, även i f ö rhå l l ande till n ä m n d e n , v a r i g e n o m g r u n d l a g e n s k r a v p å d e n n a s h ö r a n d e , i n n a n avg ö r a n d e träffats , blivit ås idosat t . I de t t a s a m b a n d k a n t. ex. e r i n r a s o m det l å n g a uppehå l l e t i n ä m n d e n s s a m m a n t r ä d e n f rån den 7 dec. 1943 till den 16 m a r s 1944, u n d e r v i lken t id f ö r b e r e d a n d e u n d e r s ö k n i n g a r påg ingo , delvis u n d e r svensk fö rmedl ing , o m u p p t a g a n d e av f r eds fö rhand l inga r me l l an F i n l a n d och Ryss land . Det k a n också t ä n k a s a t t r e g e r i n g e n i vissa fall över h u v u d va r i t obenägen a t t delge ett spö r små l , i va r j e fall i h e l a dess omfat t ning, å t en så s to r fö rsaml ing (32 p e r s o n e r ) , som u t r i k e s n ä m n d e n n u m e r a ä r , d å samt l iga m e d l e m m a r och s u p p l e a n t e r n ä r v a r a . 1 7 Det synes tydl igt , även o m s a k e n in t e l å t e r sig n ä r m a r e p rec i se ra , a t t n ä m n d e n i vissa spö r s m å l sat ts ås ido. Eventue l l t k a n et t s å d a n t å s idosä t t ande i vissa fall i n å g o n m å n h a e r sa t t s genom informel la konfe rense r me l l an r e g e r i n g e n och p a r t i l e d a r n a el ler a n d r a f r amsk ju tna m e d l e m m a r av n ä m n d e n . V a d särsk i l t t r a k t a t f r å g o r n a a n g å r , f inns fog a t t spör ja o m inte även r ik sdagen , som sedan k r igsu tb ro t t e t ej haft m e r än en enda , där t i l l re la t iv t obetydl ig t r a k t a t a t t h a n d l ä g g a , ot i l lbörl igt blivit förb igången. F r å g a n gäl ler bl. a., o m verk l igen in te n å g o n av de m å n g a överenskommelse r , som r e g e r i n g e n p å egen h a n d avsluti t , b e r ö r t spö r små l , exempelv is p r e s t a t i o n e r av ekonomisk el ler f inansiel l k a r a k t ä r , som p å g r u n d av sin n a t u r falla u n d e r r i k sdagens k o m p e t e n s och d ä r f ö r enligt R F § 12 ovi l lkorl igen skola före läggas d e n n a .

U n d e r d e c h a r g e d e b a t t e n r i k t a d e s av h r E d b e r g en m e r a generel l t hå l l en k r i t ik m o t r e g e r i n g e n för b r i s t a n d e k o n t a k t m e d r i k s d a g e n p å de t u t r ikes pol i t i ska o m r å d e t . 1 8 »Jag t ro r» , f ramhöl l h a n , »att m a n r ä t t a l lmän t h a r d e n k ä n s l a n a t t av s t ånde t me l l an Arvfurs tens pa l a t s och He lgeandsho lmen ä r någo t för l ång t och a t t vägen skulle k u n n a fö rko r t a s avsevär t» . H a n fick i n s t ä m m a n d e n »i väsent l iga de la r» av h ö g e r n s a n d r a k a m m a r l e d a r e , h r Skoglund i Dove r s to rp , som t i l lade a t t de t gä l lde m i n s k a in te blot t avs tån-

1 7 En antydan om sådan obenägenhet synes kunna avläsas ur ett anförande av hr Skoglund i Doverstorp under dechargedebatten. AK:.19, s. 41.

1 8 AK: 19, s. 38 ff.


det me l l an Arvfurs tens p a l a t s och H e l g e a n d s h o l m e n »utan även avs t ånde t me l l an kans l ihuse t och He lgeandsho lmen» .

De missnö jesy t t r inga r , v isser l igen r ä t t b lygsamma, som s å l u n d a även f rån r i k sdagshå l l f r a m k o m m i t m o t r e g e r i n g e n p å g r u n d av b r i s t a n d e u t r ikes pol i t i skt s a m a r b e t e m e d r i k sdagen , h a symtomat i sk t in t resse . De k u n n a b e t r a k t a s som å te r l jud av den kr i t ik över r i k sdagens t i l lbakaskju tna stäl ln ing , som länge g jor t s gä l l ande u tanfö r fo lk represen ta t ionen , i p r e s s e n och a n n o r s t ä d e s . Än så l änge synes dock r i k s d a g e n h a et t l ång t s tycke v äg kva r , tills den å t e r t ag i t den p la t s i s tatsl ivet som vederbör l igen t i l l kommer den.

A. B-z.

S t a t e n s a r b e t s m a r k n a d s - Den 19 sep t ember 1939 t i l lsat te Kungl . Maj: t en k o m m i s s i o n . kommiss ion , b e n ä m n d s ta tens a r b e t s m a r k n a d s kommiss ion , m e d uppgif t a t t följa u tveck l ingen p å den svenska a r b e t s m a r k n a d e n såväl i f råga om u p p k o m m a n d e a rbe t s löshe t som be t rä f fande br i s t p å a rbe tskraf t s a m t at t föreslå d e å t g ä r d e r , som skulle k u n n a u n d e r l ä t t a e r fo rde r l ig u t j ä m n i n g i dessa h ä n s e e n d e n . Kommiss ionen v a r s å l u n d a formell t e n b a r t ett r å d g i v a n d e o r g a n ; i p r a k t i k e n k o m d e n emel le r t id a t t v e r k a som et t cen t ra l t a rbe t s fö rmed l ingso rgan efter n å g o t s t ö r r e l injer än den o r d i n ä r a a rbe t s fö rmedl ingen .

Olika o m s t ä n d i g h e t e r k o m m o u n d e r v å r e n 1940 en u t b y g g n a d och omorgan i sa t ion av a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n a t t f r ams tå såsom er forder l ig . De i n b ö r d e s s t r id iga a n s p r å k e n p å y r k e s k u n n i g a rbe tskraf t för olika be tydelsefulla ä n d a m å l g jo rde det ö n s k v ä r t a t t e r h å l l a ett effektivt och auk to r i t a t iv t o r g a n för cen t r a l l edn ing — i e r fo rde r l ig u t s t r ä ckn ing m e d använ d a n d e av l agen d e n 30 d e c e m b e r 1939 om t jäns tepl ik t — av å t g ä r d e r för fö rde ln ing och u t n y t t j a n d e av t i l lgängl ig arbe tskraf t . Det låg d å n ä r a till h a n d s a t t o m d a n a a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n till en admin i s t r a t i v m y n dighet , m e d uppgif t bl. a. a t t n ä r m a s t u n d e r Kungl . Maj: t för r ike t i dess he lhe t h a n d h a v a t i l l ämpn ingen av t jäns tepl ik ts lagen, ävensom at t till b i t r äde åt kommiss ionen s täl la l ä n s o r g a n för e r fo rde r l iga u t r e d n i n g a r och u n d e r sökn inga r samt för l ö sande av ak tue l la a r b e t s m a r k n a d s p r o b l e m . F ö r at t få till s t ånd en s a m o r d n i n g av den a l l m ä n n a sysselsä t tn ingspol i t iken ansågs v i d a r e önskvär t , a t t l edn ingen av s tat l ig och s t a t s u n d e r s t ö d d h j ä lpve rk s a m h e t v id arbets löshet , v i lken dit t i l ls åvi la t den å r 1914 i n r ä t t a d e a rbe t s löshe tskommiss ionen , a n f ö r t r o d d e s å t a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n . Slutl igen syntes de t — m e d h ä n s y n bl. a. till bes tämmelsen , at t s å som vi l lkor för k r igs fami l jeb idrag i vissa fall k u n d e fö reskr ivas skyld ighe t för vä rnp l ik t igas f ami l j emed lemmar at t å t aga sig a rbe t e — lämpl ig t a t t u tse de t cen t ra l a a r b e t s m a r k n a d s o r g a n e t a t t v a r a t i l l synsmyndighe t enligt kr igsfamil je-b id r ags fö ro rdn ingen . Dessa ö v e r v ä g a n d e n l edde till i n r ä t t a n d e t av en n y kommiss ion , v i lken fick öve r t aga n a m n e t s ta tens a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s sion m e n e rhö l l en he l t a n n a n s tä l ln ing och åtski l l iga a n d r a a rbe tsuppgi f te r än den d i t t i l l sva rande kommiss ionen m e d s a m m a n a m n , samt till i n r ä t t a n d e av l ä n s o r g a n å t kommiss ionen .

Den nya kommiss ionen t i l lsat tes den 7 m a j 1940; n å g r a d a g a r t id iga re


f ö r o r d n a d e Kungl . Maj:t , a t t 2 k a p . t jäns tepl ik ts lagen (om arbe t s förmedl ing) skulle äga t i l l ämpning . Som kommiss ionens huvuduppg i f t angives i dess i n s t r u k t i o n 1 (1 §) »att u n d e r Kungl . Maj:t h a n d h a v a l edn ingen av den u n d e r r å d a n d e u t o m o r d e n t l i g a fö rhå l l anden e r fo rde r l iga r eg l e r ingen av a rbe t s k ra f tens a n v ä n d n i n g s a m t av viss h j ä l p v e r k s a m h e t , som äge r s a m b a n d d ä r m e d » . I 2 § u tvecklas n ä r m a r e i n n e b ö r d e n av kommiss ionens å l igganden . Kommiss ionen h a r a t t v e r k a för en p l anmäss ig fö rde ln ing av t i l lgänglig civil a rbe t skra f t «fter v a d k o m m i s s i o n e n f inner bäs t f r ämja r ike t s s ä k e r h e t och folkförsör jningen. F ö r a t t b e r e d a ökad t i l lgång p å a rbe t skra f t h a r kommiss ionen at t i m å n av behov söka be fo rd ra a rbe t s t aga re s omflyt tn ing olika o r t e r el ler y r k e n emel lan s a m t a t t f rämja a n v ä n d n i n g e n av a rbe t s kraf t , som eljest icke v u n n e hel t u tny t t j ande . Kommiss ionen h a r v i d a r e a t t p l a n e r a och genomföra a n d r a å t g ä r d e r f rån de t a l l m ä n n a s s ida för u n d e r l ä t t a n d e av omflyt tn ing av a rbe t skra f t (yrkesu tb i ldn ing , k o n t a n t b i d r a g m. m.) . Kommiss ionen skall v a r a r ik sa rbe t s s ty re l se enligt t jäns tepl ik ts lagen s a m t skal l d ä r j ä m t e u töva den cen t r a l a l edn ingen av stat l ig och s t a t s u n d e r s tödd h j ä l p v e r k s a m h e t vid oförvål lad arbe ts löshet ävensom v a r a t i l lsynsm y n d i g h e t enligt k r igs fami l j eb id rags fö ro rdn ingen .

Samt id ig t m e d i n s t ruk t i onen u t f ä r d a d e s k u n g ö r e l s e r o m l ä n s a r b e t s n ä m n d e r — kommiss ionens l ä n s o r g a n — (n r 328, ä n d r a d 1944 n r 703) och om över f ly t tande till a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n av de uppgif ter , som ditt i l ls t i l lkommit a rbe t s löshe t skommiss ionen , vi lken i n d ro g s ( n r 327). I ans lu tn ing till beslutet o m t i l l ämpn ing av 2 k a p . t jäns tepl ik ts lagen u t f ä r d a d e s j ä m v ä l en kungö re l s e om stat l ig l edn ing av den offentliga a rbe t s fö rmedl ingen ( n r 329), v i lken bl. a. innefa t t ade ett p rov i so r i sk t över f ly t tande p å l änsa rbe t s n ä m n d e r n a av den l e d n i n g för d e offentliga a rbe t s fö rmed l ingsans ta l t e rna , som t id iga re t i l lkommit de r e n t k o m m u n a l a s ty re l se rna för a rbe t s fö rmedl ingsans ta l t e rna ; i s a m b a n d d ä r m e d över tog s ta ten k o s t n a d e r n a för dessa a rbe t s fö rmed l ingsans ta l t e r s v e r k s a m h e t .

Den n y a kommis s ionen e rhö l l s e d e r m e r a y t t e r l i ga re a rbe tsuppgi f te r . 1. Den 21 j u n i 1940 f ö r o r d n a d e Kungl . Maj:t , a t t d e funkt ioner , som

åvi lade s tyre lsen för fö r sva r sväsende t s cen t ra l a c iv i lans tä l ln ingsbyrå , t i l ls v i d a r e fr. o. m . i ngången av b u d g e t å r e t 1940/41 skulle öve r t agas av a rbe t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n .

2. D e n 28 j u n i 1940 b e m y n d i g a d e s kommiss ionen a t t fr. o. m. den 1 juli 1940 tills v i d a r e h a n d l ä g g a och a v g ö r a ä r e n d e n om stat l iga och k o m m u n a l a be redskapsa rbe t en , vi lket bl. a. i nneba r , a t t Kungl . Maj:t till kommiss ionen de l ege rade r ä t t e n a t t bevil ja s t a t sb id rag till s å d a n a a rbe ten .

3. Genom f ö r o r d n i n g e n den 31 augus t i 1940 om vä rnp l ik t s l ån u p p d r o g s å t kommiss ionen a t t öve rvaka l å n e v e r k s a m h e t e n i f råga samt m e d d e l a r e s p . lokala o r g a n r å d och anv i sn inga r . Kommiss ionen skulle j ämvä l besluta i ä r e n d e n a n g å e n d e bevi l jande av vä rnp l ik t s l ån , dels d å sökande anför t be svä r över v ä r n p l i k t s l å n e n ä m n d s beslut i l å n e ä r e n d e , dels i vissa a n d r a fall, d ä r v ä r n p l i k t s l å n e n ä m n d s beslut skulle unde r s t ä l l a s kommiss ionens p r ö v ning (jfr f ö ro rdn ingen om vä rnp l i k t s l ån n r 824/1940, 9—10 §§).

4. F r . o. m. den 15 s ep t ember 1940 överf ly t tades till kommiss ionen f rån

1 1940 nr 326, ändringar 1940 nris 812 och 847, 1S43 nr 250 samt 1944 nr 818.


r i k skommiss ionen för ekonomisk fö r sva r sbe redskap h a n d l ä g g a n d e t av ä r e n den a n g å e n d e u p p s k o v m e d instäl lelse till vä rnp l ik t s t j äns tgör ing vid mobi l i ser ing el ler fö r s t ä rk t f ö r sva r sbe redskap .

5. Den 31 juli 1942 f ö r o r d n a d e Kungl . Maj:t a t t s ta tens s t en inköpskom-mi t tés v e r k s a m h e t skulle u p p h ö r a fr. o. m . u t g å n g e n av jul i 1942, s a m t a t t dä re f t e r en sä r sk i ld de lega t ion i nom a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n skulle bes lu ta r ö r a n d e i n k ö p av ga ts ten för s ta tens r ä k n i n g . De stat l iga ga ts teninköpen h a i f r äms ta r u m till syfte at t b e r e d a sysselsä t tn ing å t arbets lösa a r b e t a r e i nom s t en indus t r i en .

6. P å ini t ia t iv av s ta tens l ivsmede lskommiss ion b i ldades v i n t e r n 1939— 1940 en a rbe t sb lockorgan isa t ion , v a r s ä n d a m å l v a r at t ' u n d e r enhet l ig ledn ing o r d n a ett frivilligt s a m a r b e t e för g e m e n s a m t u tny t t j ande av a rbe t s kraft , m a s k i n e r och d r a g a r e i nom j o r d b r u k e t s a m t frivilligt i a n s p r å k t a g a n d e av r e se rva rbe t sk ra f t för j o rdb ruke t . Den loka la l edn ingen av v e r k s a m h e t e n o m h ä n d e r h a d e s i d e olika k o m m u n e r n a av s. k. överb lock ledare . Med h ä n syn till d ä r v i d f ö r b u n d n a a r b e t s m a r k n a d s p r o b l e m in ledde s e d e r m e r a l ivsmede l s - och a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e r n a s a m a r b e t e såvä l me l l an de b å d a k o m m i s s i o n e r n a cen t ra l t som mel lan d e r a s l änso rgan . N u gä l l ande bes t ämmelse r a n g å e n d e b lockorgan i sa t ionen å te r f innas i kungöre l sen angå e n d e o rgan i sa t ion av a rbe t sb locken i nom j o r d b r u k e t (1942 n r 639) s a m t i i n s t r u k t i o n e r n a för r i k sb lockmynd ighe t en (1943 n r 53) och för länsblock-m y n d i g h e t e r n a (1943 n r 54). D e n c e n t r a l a l edn ingen av a rbe t sb lockorga-n isa t ionen u tövas av r ik sb lockmynd ighe ten , som b e s t å r av två l e d a m ö t e r f rån a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n och två f rån l ivsmede lskommiss ionen j ä m t e e r fo rder l ig t an ta l e r s ä t t a r e . L e d a m ö t e r och e r s ä t t a r e f ö r o r d n a s av Kungl . Maj:t , som j ä m v ä l b l a n d l e d a m ö t e r n a u t se r o r d f ö r a n d e och vice o r d f ö r a n d e . R iksb lockmyndighe tens kans l i i n g å r i a r b e t s m a r k n a d s k o m miss ionens . Dess chef f ö r o r d n a s av Kungl . Maj:t , m e d a n övr ig p e r s o n a l anstä l les av a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n efter s a m r å d m e d r iksblockm y n d i g h e t e n . Länsb lockmynd ighe t en bes t å r som regel av en l edamot f rån va r j e kr i s t idss tyre lse , l ä n s a r b e t s n ä m n d och hushå l ln ingssä l l skap inom r e s p . län. Som ve rks t ä l l ande t j äns t eman finnes en l änsb lock leda re samt ev. en b i t r ä d a n d e länsb lock ledare . Övrig e r fo rde r l ig p e r s o n a l t i l l hahdahå l l e s av v e d e r b ö r a n d e l ä n s a r b e t s n ä m n d .

De a l l tmer ökade s v å r i g h e t e r n a a t t t i l lgodose a rbe tskraf t sbehovet för vikt iga a r b e t s o m r å d e n — i f r äms ta r u m m e t b räns le fö r sör jn ingen — medfö rde dels a t t t jäns tepl ik ts lagens 3 k a p . sat tes i t i l l ämpning den 29 m a j 1942, då a rbe t s fö rmed l ings tvång för t o r v h a n t e r i n g e n infördes , dels at t t vånge t s e n a r e s a m m a å r u t s t r äck tes till a t t omfat ta även b y g g n a d s v e r k s a m h e t (jfr nedan ) , dels a t t Kungl . Maj: t den 13 n o v e m b e r 1942 m e d s töd av bes tämmelsen i l agens 7 kap . u t f ä r d a d e en kungöre l se ( n r 878) o m t jäns tepl ik t för m ä n , födda å r 1923. — N u gä l l ande kungö re l s e om a rbe t s fö rmedl ings tvång för t o r v h a n t e r i n g e n ( u t f ä rdad den 29 jul i 1943, n r 641) föreskr iver , at t a rbe t s t a g a r e icke m å ans tä l las i t o r v h a n t e r i n g a n n o r l e d e s än genom anvisn ing av offentlig a rbe t s fö rmedl ingsans ta l t eller eljest m e d dess medg ivande . Vid p r ö v n i n g av h i t h ö r a n d e f rågor skall , i den u t s t r ä ckn ing a r b e t s m a r k n a d s kommiss ionen föreskr iver , behov av a rbe t sk ra f t till j o r d b r u k och skogsbruk t i l lgodoses före behov av a rbe t skra f t till t o r v h a n t e r i n g .


Den 19 j u n i 1942 u t f ä r d a d e s en kungöre l se om a rbe t s fö rmedl ings tvång för b y g g n a d s v e r k s a m h e t m. m., v i lken innefa t t ade en r eg l e r ing av sysselsä t tn ingen i b y g g n a d s a r b e t e m. m., d ä r v i d j o r d - och skogsbruk skulle v a r a fö r e t r ädesbe rä t t i gade i avseende å e r h å l l a n d e av a rbe tskraf t f ramför byggn a d s - och an läggn ingsa rbe te , m e n s å d a n fö r e t r ädes r ä t t även k u n d e bevil jas för vissa b y g g n a d s - och an läggn ingsa rbe ten . Det ta a rbe t s fö rmedl ings tvång ersa t tes s e d e r m e r a genom en sä r sk i ld l icenslagstif tning. Enl ig t l agen den 30 jun i 1943 ( n r 444) o m t i l l s t ånds tvång för b y g g n a d s a r b e t e äge r Konungen vid k r i g eller k r i g s f a r a el ler eljest u n d e r u tomorden t l i ga av k r i g fö ranl e d d a fö rhå l l anden , i d e n m å n de t f innes e r fo rder l ig t för a t t u p p r ä t t h å l l a ett fast p e n n i n g v ä r d e och bef rämja en ä n d a m å l s e n l i g a n v ä n d n i n g av förn ö d e n h e t e r och arbe tskraf t , f ö ro rdna , a t t b y g g n a d s a r b e t e icke m å bed r iva s u t a n särski l t t i l l s tånd. S å d a n t f ö r o r d n a n d e h a r m e d d e l a t s genom en k u n görelse den 29 jul i 1943 ( n r 640), v i lken j ä m v ä l i nnehå l l e r t i l l ämpningsföre skr i f ter till byggnads t i l l s t ånds lagen , bl. a. i nne fa t t ande u n d a n t a g för vissa s m ä r r e b y g g n a d s a r b e t e n f rån t i l l s tånds tvånget . Byggnads t i l l s t ånd m e d d e l a s dels av Kungl . Maj: t , dels av a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n . Av Kungl . Maj:t avgöras ä r e n d e n a n g å e n d e byggnads t i l l s t ånd för: a) a rbe t e å s ta ten t i l lhör ig b y g g n a d el ler an l äggn ing ; b) a rbe te , för v a r s u t f ö r a n d e a n s ö k a n h o s Kungl . Maj: t o m b i d r a g el ler l ån g jor t s eller ä r avsedd a t t g ö r a s ; s a m t c) a rbete , v a r s k o s t n a d e r ä r o a v s e d d a a t t t äckas m e d lån, som k o m m u n m e d Kungl . Maj: ts t i l l s tånd u p p t a g e r el ler för vi lket k o m m u n m e d dyl ik t t i l l s tånd i n g å r bo rgen . Övriga ä r e n d e n a v g ö r a s av a r b e t s m a r k n a d s k o m miss ionen , som dock, o m d e n f inner beslut i a n n a t ä r e n d e a n g å e n d e byggnads t i l l s t ånd m e d h ä n s y n till a rbe te t s omfa t tn ing el ler a n d r a sä r sk i lda oms t änd ighe t e r b ö r a m e d d e l a s av Kungl . Maj:t , äge r unde r s t ä l l a dyl ikt ä r e n d e Kungl . Maj: ts p r ö v n i n g . Beslut av Kungl . Maj: t i ä r e n d e n o m byggnads t i l l s t å n d b e r e d a s av d e n i nom soc i a ldepa r t emen te t u p p r ä t t a d e byggnadsbe red n ingen , v a r i a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n s o r d f ö r a n d e i n g å r så som leda mot , v a r j ä m t e de t a n k o m m e r p å kommiss ionen och d ä r u n d e r l y d a n d e o r g a n a t t ve rks tä l l a viss f ö r b e r e d a n d e b e h a n d l i n g av h i t h ö r a n d e ä r e n d e n . I byggnads t i l l s t ånd m å s t adgas b e g r ä n s n i n g eller v i l lkor för a rbe te t s bed r i v a n d e eller för a n v ä n d a n d e av f ö r n ö d e n h e t e r el ler a rbe t skra f t dä r i . L ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a h a i mycke t s tor u t s t r ä ckn ing bemynd iga t s a t t l ä m n a föreskr i f ter a n g å e n d e t id för b e d r i v a n d e av b y g g n a d s a r b e t e n och syssels ä t t ande t av a rbe t skra f t v id s å d a n a a rbe ten . Så lunda får a rbe t sg iva re icke sysselsät ta a r b e t s t a g a r e i a rbe te , var t i l l byggnads t i l l s t ånd e r f o r d r a s , u t a n m e d g i v a n d e av l ä n s a r b e t s n ä m n d eller, efter n ä m n d e n s b e m y n d i g a n d e , n ä m n d e n unde r s t ä l l t a rbe t s fö rmed l ingso rgan ; a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n k a n dock för visst a rbe t e el ler för viss g r u p p av a r b e t s t a g a r e m e d g i v a u n d a n t a g f rån d e n n a föreskrif t . — Ti l l synen över e f te r levnaden av byggnads t i l l s t ånds lagen och m e d s töd d ä r a v m e d d e l a d e bes t ämmelse r u tövas av kommiss ionen och l ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a .

Genom olika subven t ione r (u tbi ldnings- , förf lyt tnings- och fami l jeb idrag , rese - och b e k l ä d n a d s b i d r a g etc.) h a r kommiss ionen sökt at t p å frivillighe tens väg t i l lföra skogsbruke t de t arbetskraf ts t i l l skot t , som e r f o r d r a t s för g e n o m f ö r a n d e av a v v e r k n i n g a r i den b e t y d a n d e omfa t tn ing som minskn ingen i i m p o r t e n av fossilt b r äns l e nödvänd igg jo r t . P å g r u n d av m e d d e -


l a n d e n f rån b räns l ekommiss ionen om b e h o v av y t t e r l i ga re a rbe tskraf t till a v v e r k n i n g a r n a u t f ä r d a d e s den 13 n o v e m b e r 1942 f ö r e n ä m n d a kungöre l se om t jäns tepl ik t för m ä n , födda å r 1923. Enl ig t d e n n a kungöre l se å låg de t va r j e svensk m a n i n y s s n ä m n d a å l d e r at t i en l ighe t m e d föreskr i f ter av a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n a n t a g a och u t föra s å d a n t a rbe te i skogsbruk el ler t o r v h a n t e r i n g , som h a n s k r o p p s k r a f t e r och hä lso t i l l s tånd medgåve , ävensom arbe te , som e r f o r d r a d e s för i n k v a r t e r i n g och u tsp isn ing av dem, som sysselsat tes i skogsbruk eller t o r v h a n t e r i n g . Genom en kungöre l se den 21 j a n u a r i 1944 ( n r 19) u p p h ä v d e s d e n n a t jäns tepl ik t m e d u tgången av j a n u a r i 1944.

Å a n d r a s idan h a v a vissa a rbe t suppgi f t e r avför ts f rån a r b e t s m a r k n a d s -• kommiss ionens v e r k s a m h e t s o m r å d e . Till den n y a övers tyre l sen för y rkes

u tb i ldn ing över fö rdes fr. o. m . den 1 jul i 1944 l edn ingen av s å d a n k u r s v e r k s a m h e t för arbets lösa , som avse r egent l ig y rkesu tb i ldn ing . T i l l sä t tande t av den s. k. i nves t e r i ngsu t r edn ingen s a m t kommis s ionen för ekonomisk f reds-p l a n e r i n g h a r i nnebur i t en viss m i n s k n i n g i omfa t tn ingen av de a rbe t s -

• uppgif ter , avseende förberede lse för m ö t a n d e av en s. k. f redskr is , v i lka åvi la a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n . E n u tökn ing av kommiss ionens u p p gifter be t rä f fande e f t e rk r igsp lane r ingen ä r emel le r t id at t fö rvänta , avseende bl. a. den p l a n e r i n g och s a m o r d n i n g av stat l ig, k o m m u n a l och s t a t sunder s tödd inves t e r ingsve rksamhe t , som hi t t i l ls till s tö rs ta de l h a n d l a g t s av inves t e r ingsu t r edn ingen .

A r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n bes t å r av en o r d f ö r a n d e och chef s a m t nio l edamöte r , av vi lka en ä r vice o r d f ö r a n d e och chefens s t ä l l fö re t r äda re . F ö r d e o r d i n a r i e l e d a m ö t e r n a f innas e r s ä t t a r e . Ord fö rande , l e d a m ö t e r och er s ä t t a r e f ö r o r d n a s av Kungl . Maj:t . Vid h a n d l ä g g n i n g av ä r e n d e n angåe n d e u p p s k o v m e d instäl lelse till vä rnp l ik t s t j äns tgö r ing skall d ä r j ä m t e öve rbe fä lhava ren el ler den h a n i sitt s täl le f ö r o r d n a r såsom e x t r a l edam o t t aga sä te och s t ä m m a i kommiss ionen . — Om r ike t bef inner sig i k r i g skal l kommiss ionen i s in v e r k s a m h e t i möj l igas te m å n t aga h ä n s y n till de önskemål , som f ramstä l l as av överbe fä lhavaren , och i förväg u n d e r r ä t t a d e n n e o m t iden för u p p t a g a n d e till a v g ö r a n d e i n o m kommiss ionen av ä r e n d e , som k a n a n t a g a s h a a v s e v ä r t i n f ly t ande p å kr igför ingen .

Av kommiss ionens l e d a m ö t e r r e p r e s e n t e r a två a rbe t sg iva re synpunk te r , två a r b e t a r e s y n p u n k t e r , en t j äns t emanna in t r e s sen , en j o r d b r u k s n ä r i n g e n s in t ressen och en k v i n n o r n a s ins tä l ln ing till a r b e t s m a r k n a d s f r å g o r . Med a n o r d n i n g e n a t t som l e d a m ö t e r i kommis s ionen och dess r å d (jfr n e d a n ) fö rvä rva f ö r e t r ä d a r e för r e s p . o rgan i s a t i one r avses icke p a r t s r e p r e s e n t a t ion i egent l ig m e n i n g u t a n a l lenast a t t k u n n a u tny t t j a den pe r son l iga sakk u n s k a p och e r f a renhe t , som dessa l e d a m ö t e r fö re t r äda , och at t genom d e m u p p n å effektiv k o n t a k t m e d r e s p . o rgan i sa t i one r och dessas m e d l e m m a r .

Kommiss ionen s a m m a n t r ä d e r som rege l en g å n g i veckan . Vid dessa s a m m a n t r ä d e n b e h a n d l a s v ik t iga re ä r e n d e n , i v i lka f r ams tä l ln inga r eller u t l å t a n d e n skola avgivas till Kungl . Maj:t eller chef för s t a t s d e p a r t e m e n t e t ; v ik t iga re f rågor a n g å e n d e o rgan i sa t ion , i n s t ruk t ion och t jänsteföreskr i f ter be t rä f fande kommiss ionen eller u n d e r l y d a n d e o r g a n ; f r ams tä l ln inga r om ans lag till kommiss ionen eller u n d e r l y d a n d e o r g a n och a n d r a v ikt iga ekonomiska f rågor ; ä r e n d e n a n g å e n d e ans tä l l ande av h ö g r e be fa t tn ingshava re


samt f rågor a n g å e n d e be fa t tn ingshava re s fel el ler fö r summelse i t j äns ten ; v ik t iga re ä r e n d e n , som efter besvä r k o m m i t u n d e r kommiss ionens bedöm a n d e , s a m t f rågor a n g å e n d e be svä r över kommiss ionens beslut i v ik t iga re ä r e n d e n . Dessu tom a v g ö r a s av kommiss ionen i dess he lhe t övr iga f rågor , som o r d f ö r a n d e n funnit b ö r a h a n d l ä g g a s i d e n n a o rdn ing . Kommiss ionen ä r bes lutmässig , d å u t o m funge rande o r d f ö r a n d e n mins t fyra l e d a m ö t e r eller e r s ä t t a r e för d e m ä r o n ä r v a r a n d e . O r d f ö r a n d e n äger u ts lagsrös t . P ro toko l l föres endas t i vissa fall, bl. a. d å ski l jaktig m e n i n g anmäl t s . (Ski l j ak t ig m e n i n g h a r i e t t icke obetydl ig t an ta l fall an teckna t s till kommiss io nens protokol l . ) I övr ig t an t ecknas beslut och i beslutet d e l t a g a n d e i s ä r ski lda fö redragn ings l i s to r .

I den m å n Kungl . Maj:t det b e s t ä m m e r skola i n o m kommiss ionen f innas" de legat ioner , m e d av Kungl . Maj :t f ö r o r d n a d e m e d l e m m a r , för h a n d h a v a n d e av sä r sk i lda uppgif ter . Hitt i l ls h a u tse t t s två s å d a n a delegat ioner , näml igen en delegat ion för ä r e n d e n a n g å e n d e vä rnp l ik t s l ån m. m. samt en de lega t ion för ä r e n d e n a n g å e n d e inköp av ga t s ten för s ta tens r ä k n i n g .

Vid kommiss ionens s ida h a r stäl l ts en r å d g i v a n d e församling, a r b e t s - ' m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n s r å d , v a r s l e d a m ö t e r utses av Kungl . Maj:t . Vid u t seende t av r å d s l e d a m ö t e r h a r m a n sökt at t i ä n h ö g r e g r a d än som k u n n a t ske vid u t seende t av det re la t iv t r i n g a an ta le t l e d a m ö t e r i kommiss ionen få olika d e l a r av när ings l ive t r e p r e s e n t e r a d e f rån såväl a rbe t sg iva rnas s o m d e ans tä l ldas s ida. R å d e t h a r hi t t i l ls a ld r ig v a r i t ka l la t till p l e n i s a m m a n -t r ä d e . D ä r e m o t h a ensk i lda r å d s l e d a m ö t e r i en m ä n g d fall ka l la t s till öve r l äggn inga r i nom kommiss ionen i ä r e n d e n , som särski l t b e r ö r a de t n ä r i n g s o m r å d e , den o rgan i sa t ion el ler det e r f a r e n h e t s o m r å d e , som r e s p . r å d s l e d a m ö t e r fö re t r äda .

Kommiss ionen äge r u tse s a k k u n n i g a för sä r sk i lda u p p d r a g eller at t fo r t l ö p a n d e b i t r ä d a v id u t r e d n i n g a r och h a n d l ä g g n i n g av vissa ä r e n d e n . F ö r n ä r v a r a n d e ä r o sju sä r sk i lda s a k k u n n i g a k n u t n a till kommiss ionen . D ä r j ä m t e t i l lka l lade kommiss ionen den 23 n o v e m b e r 1940 fem kvinnl iga sakkunniga at t u n d e r o r d f ö r a n d e s k a p av den kommiss ions ledamot , som i förs ta h a n d r e p r e s e n t e r a r k v i n n o r n a s in t ressen , till kommiss ionen avgiva yt tr a n d e n i r e m i t t e r a d e ä r e n d e n och j ä m v ä l av eget ini t ia t iv till b e h a n d l i n g a n m ä l a f r ågo r r ö r a n d e kvinnl ig arbe tskraf t .

I s to r u t s t r ä c k n i n g funge ra r a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n som ett gener a l d i r e k t ö r s v e r k . I p l e n u m b e h a n d l a s som rege l endas t ä r e n d e n av p r inc i piel l i n n e b ö r d (jfr ovan) . Den s to ra m ä n g d e n a v ä r e n d e n avgöres d ä r e m o t av kommiss ionens o r d f ö r a n d e och chef eller av be fa t tn ingshava re i n o m kommiss ionens kansl i . Antale t i d e n n a o r d n i n g behandla-de ä r e n d e n ä r mycke t s to r t ; såsom exempe l h ä r p å m å n ä m n a s , at t u n d e r å r 1944 av k o m miss ionen h a n d l a g t s inemot 60.000 ä r e n d e n om individuel l t a n s t å n d f rån inkal le lse till be redskaps t j äns t . Enl ig t i n s t ruk t ionen äge r o r d f ö r a n d e n u p p d r a g a å t s ina n ä r m a s t e t j äns t emän i nom kansl iet , de t r e avde ln ingscheferna , at t fat ta beslut å kommiss ionens v ä g n a r , v a r j ä m t e s å d a n a beslut i vissa fall m å fat tas även av a n d r a be fa t tn ingshava re . P r a x i s h a r blivit, a t t beslut inom kansl ie t i ä r e n d e n av s t ö r r e vikt fa t tas av o r d f ö r a n d e n eller n å g o n av avde ln ingschefe rna ; övr iga ä r e n d e n a v g ö r a s i rege l av v e d e r b ö r a n d e b y r å -eller sektionschef.


A r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n s kans l i ä r fördela t p å t r e avde ln inga r . I n o m var j e avde ln ing k u n n a fö ru tom b y r å e r (i vissa fall u p p d e l a d e p å Sekt i one r ) f innas f r i s tående sekt ioner . Avdeln ings inde ln ingen samt u p p d e l n ingen av a v d e l n i n g a r n a p å b y r å e r och f r i s tående sekt ioner be s t ämmes av Kungl . Maj:t, m e d a n kommiss ionen själv äge r in rä t t a sek t ioner inom de sä r sk i lda b y r å e r n a . Avdeln ings- och by råche fe r f ö r o r d n a s av Kungl . Maj: t ; övr ig p e r s o n a l an tages av kommiss ionen .

Enl igt i n s t ruk t ionen skall fö rde ln ingen av a rbe tsuppgi f te r inom k o m miss ionens kans l i b e s t ä m m a s i en av kommiss ionen a n t a g e n a rbe t so rdn ing . Med h ä n s y n till de tid efter a n n a n in t rä f fande f ö r ä n d r i n g a r n a i f råga om kommiss ionens arbetsuppgif ter och d e n belas tn ing, dessa i n n e b ä r a för kansl ie t , h a r det emel le r t id befunni ts l ämpl ig t a t t l å ta fas ts tä l landet av en a r b e t s o r d n i n g ans tå t i l l sv idare och i stäl let i nom r a m e n av Kungl . Maj: ts beslut a n g å e n d e avde ln inga r , b y r å e r och f r i s tående sek t ioner b e s t ä m m a a rbe t s fö rde ln ingen inom kansl ie t genom in ter imsföreskr i f te r , u t f ä r d a d e av kommiss ionens o r d f ö r a n d e . N e d a n l ä m n a d e redogöre l se för arbetsuppgift e r n a s förde ln ing p å olika de l a r av kans l ie t h ä n f ö r sig till läget jus t n u ; o m ä n d r a d e fö rhå l l anden så påka l la , k a n en ny förde ln ing av a r b e t s u p p gif terna inom kans l ie t omede lba r t ske.

Til l första avdelningen h ö r a för n ä r v a r a n d e två b y r å e r och två friståe n d e sekt ioner .

Arbetsförmedlingsbyrån ha r till uppgift att informera och vägleda länsarbetsnämnderna i den arbetsförmedlande verksamheten samt utöva inspektion över de lokala arbetsförmedlingsorganen.

På byrån handläggas ärenden rörande överflyttning av arbetskraft mellan olika arbetsområden och landsdelar samt frågor rörande bidrag vid arbetskraftens omflyttning, utrustning och resor. För ärenden rörande arbetsförmedlingen för flyktingar finnes inom byrån en särskild utlänningssektion. På byrån handläggas bl. a. remisser angående utfärdande av pass åt svenska medborgare, som ämna söka anställning i utlandet, samt om dispens från arbetarskyddslagens bestämmelser rörande kvinnors användande i nattarbete. Slutligen uppbygges för närvarande inom den offentliga arbetsförmedlingens ram en riksomfattande tjänstemannaförmedling.

Socialhjälpsbyrän ombesörjer i huvudsak verkställigheten av hjälpåtgärder för arbetslösa. Den har sålunda att handlägga kommunala framställningar om placering av arbetslösa vid beredskapsarbeten samt om statsbidrag till anordnande av dagunderstödsverksamhet och til lhandahållande av hyreshjälp. Byrån bereder även ärenden angående inköp av ga.tsten för statens räkning och placering av arbetskraft vid gatstentillverkningen. Byrån omhänderhar vidare hjälpåtgärder för arbetslösa inom de tekniska och merkanti la m. fl. yrkena (arkivarbeten) ävensom den s. k. musikerhjälpen (sysselsättning av arbetslösa musiker) samt prövar framställningar om statsbidrag till allmänbildande kurser för arbetslösa. Slutligen svarar byrån för handläggningen av ärenden rörande understöd åt vissa personer, vilkas hjälpbehov står i samband med tobaksmonopolets införande.

Sektionen för länsarbetsnämnderna handlägger ärenden angående länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas personal, lokaler, inventarier och arbetsmateriel samt hi thörande organisatoriska och ekonomiska förhållanden.

Sektionen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning planlägger och utövar tillsyn över arbetsförmedlingens ungdomsverksamhet, ombesörjer utbildning av



personal för denna verksamhet samt lämnar anvisningar åt lärare om skolans uppgifter på yrkesvägledningens, område. Sektionen har vidare att tillgodose yrkesvägledningens behov av arbets- och upplysningsmaterial — skolprospekt, yrkesvalbroschyrer, översikter över olika utbildningsvägar m. m. — Till sektionen äro knutna tvenne rådgivande organ, vari ingå representanter för olika skolintressen.

Andra avdelningen ä r nu u p p d e l a d p å t r e b y r å e r och en f r i s tående sekt ion.

Tekniska byrån utövar den direkta ledningen av de i kommissionens egen regi bedrivna statliga beredskapsarbetena och andra arbeten i kommissionens regi. Vidare handläggas på denna byrå ärenden, som avse anvisande av statsmedel till statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi ävensom statskommunala beredskaps- och reservarbeten samt statsbidrag till projektering av vissa arbeten, som "kunna ifrågakomma för minskning av arbetslöshet vid en kris på arbetsmarknaden.

Byrån för ärenden angående byggnadstillstånd bereder ansökningar om byggnadstillstånd. Tjänstemännen inom byrån föredraga sådana ärenden, som avgöras inom kommissionen (jfr ovan). Genom hos länsarbetsnämnderna stationerade byggnadskontrollanter och på annat sätt utövar byrån tillsyn över efterlevnaden av byggnadstillståndslagen och med stöd därav meddelade föreskrifter.

Kameral- och förr.ådsbyrån handhar kommissionens kassa, bokföring och anslagsredovisning -samt utbetalar avlöningar till kommissionens och länsarbetsnämndernas samt de under länsarbetsnämnderna ställda arbetsförmedlingsanstalternas personal. Byrån verkställer även utbetalningen av familjebidrag till skogsarbetare samt granskar inkomna redovisningar från arbetsplatser och nämnder. Byrån handlägger frågor rörande upphandling och försäljning av erforderligt material för arbetsplatser och länsarbetsnämnder samt förvaltar allt kommissionen tillhörigt material.

Dessutom upphandlar byrån kläder och skodon för utrustning av flyktingar och evakuerade, som inkommit i landet, ävensom kläder, skodon, husgeråd och möbler för balter och estlandssvenskar, som kommit över till Sverige.

I anslutning härtill verkställes kontinuerlig inspektion av arbetsplatser och länsarbetsnämnder avseende dessas kameral- och förrådsverksamhet..

Tekniska beredskapssektionen är för närvarande icke färdigorganiserad.1

Till tredje avdelningen h ö r a n u fy ra b y r å e r och en f r i s tående sektion.

Utredningsbyrån handlägger ärenden rörande förberedelser för arbetsmarknadens reglering under krigsförhållanden, såsom ärenden rörande företags-, beredskapsmönstrings- och beredskapsregister, anskaffande av reseryarbetskraft och planläggning för tillämpning av tjänsteplikt. Till byråns uppgifter hör vidare behandling av ärenden rörande anstånd med och hempermittering från värnpliktstjänstgöring såväl beträffande enskilda värnpliktiga, som ansökt om dylik ledighet, som beträffande hela kategorier av värnpliktiga, t. ex. jordbrukare, för vilka s. k. uppgiftskort utfärdats.

Uppskovsbyrän har att handlägga ärenden angående uppskov med inställelse till värnpliktstjänstgöring vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap för sådan personal, som anses vid krig oundgängligen böra kvarstå i sin civila befattning för krigsindustriella ändamål, nödvändig folkförsörjnirig, administration, kommunikation etc. Byråns prövning sker i samarbete med experter (beträffande industrien stateils industrikommissions mobiliseringsbyrå) och är inriktad på

1 Denna sektion torde få övertaga en del av de arbetsuppgifter, som nu om-händerhavas av investeringsutredningens tjänstemän, bl. a. avseende granskning och samordning av statliga och kommunala planer på anordnande av arbetsföretag för mötande av en eventuell sysselsättningskris (jfr sid. 63).


läget vid krig. Oftast bedönies krigssynpunkten böra medföra uppskov jämväl vid beredskap. Där så undantagsvis icke är fallet, beviljas uppskov att gälla allenast vid mobilisering.

Värnpliktshjälpsbyrdn har att handlägga ärenden, som beröra den sociala omvårdnaden om de till militärtjänst inkallade, bl. a. meddelande av anvisningar och upplysningar om tillämpningen av författningarna angående krigsfamiljebidrag. På kommissionen ankommande beslut i vissa familjebidragsärenden beredas av byrån, liksom underställda ärenden och remitterade besvärsärenden avseende familjebidragsnämnds beslut rörande familjebidrag i vissa fall. Av byrån handläggas vidare frågor rörande ersättningar till de av länsstyrelserna förordnade revisorerna för familjebidragsnämndernas verksamhet. — Inom värnpliktshjälps-byrån handläggas också på kommissionen ankommande ärenden rörande värnpliktslån (jfr ovan sid. 60). I avseende å familjebidragsärenden och värnplikts-låneärenden utövas den beslutanderätt, som eljest ankommer på kommissionen in pleno, av en särskild delegation (sid. 64j. — Slutligen har värnpliktshjälps-byrån också att taga befattning med tillämpningen av förordningen om skatteanstånd för värnpliktiga samt med den militära moratorieförordningen; kommissionen är tillsynsmyndighet jämväl i fråga om skatteanståndsförordningens tillämpning:

Arbetsblocksbyrån är kansli för riksblockmyndigheten (se ovan) samt bereder ärenden angående blockorganisationen och utnyttjande av frivillig arbetskraft inom jordbruket. Byrån uppehåller i samband därmed kontakten med enskilda organisationer inom jordbrukets område. Den handlägger därjämte frågor om frivillig luftbevakningspersonal.

Kanslisektionen handlägger ärenden rörande kommissionens personal och medelsbehov samt ärenden av juridisk oCh administrativ natur. Inom sektionen insamlas och bearbetas även uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa inom olika områden, varjämte större statistiska undersökningar — sådana ha särskilt förekommit i samband med förberedelse för efterkrigsplaneringen på arbetsmarknadens område — verkställas gpnom sektionens försorg. Kanslisektionen ombesörjer vidare registrering av inkommande post samt har vården över kommissionens arkiv och bibliotek.

Som t i d iga r e b e r ö r t s h a r a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n fr. o. m . den 1 jul i 1940 tills v i d a r e u p p d r a g e t at t fungera såsom styrelse för försvarsväsen-de t s cen t ra l a c iv i lans tä l ln ingsbyrå . U r admin i s t r a t i v s y n p u n k t i n n e b ä r i n o r d n a n d e t av denna uppgift i kommiss ionens v e r k s a m h e t in t r e s san ta deta l jer . Medan kommiss ionen som s å d a n l y d e r u n d e r soc ia ldepar temente t , ä r c iv i lans tä l ln ingsbyrån unde r s t ä l l d fö r sva r sdepa r t emen te t . Enl ig t civilans t ä l ln ingsbyråns ins t ruk t ion h a r b y r å n s f ö r e s t å n d a r e at t i vissa fall självs tänd ig t h a n d l a å b y r å n s v ä g n a r ; dessa befogenhete r t i l lkomma h o n o m fo r t f a rande . B y r å n s p e r s o n a l ä r unde r s t ä l l d a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n m e n i n g å r icke i avde ln ings- och b y r å i n d e l n i n g e n i n o m kansl ie t . F ö r n ä r v a r a n d e ä r emel le r t id c iv i lans tä l ln ingsbyråns f ö r e s t å n d a r e j ämvä l chef för v ä r n p l i k t s h j ä l p s b y r å n ; c iv i lans tä l ln ingsbyråns pe r sona l t j äns tgör samt id ig t å s i s t n ä m n d a byrå .

Civilanställningsbyrån har att utöva den centrala ledningen av arbetet med försvarets manskapsrekrytering samt att verka för att från försvaret avgående fast anställt manskap vinner fortsatt utkomst på den civila arbetsmarknaden.

Byrån utnyttjas jämväl såsom remissinstans i ärenden rörande anställningsförhållandena för fast anställt manskap. I vissa fall skola dessa yttranden avgivas av byråns styrelse — f. n. alltså av arbetsmarknadskommissionen — och i andra fall av civilanställningsbyråns föreståndare (jfr ovan).


F ö r n ä r v a r a n d e ( j a n u a r i 1945) ä r o vid kommiss ionens cen t ra l a kansl i ans tä l lda 477 be fa t tn ingshavare . Vid kommiss ionens t i l lkomst över fördes till dess kans l i de t j äns t emän , som d å vo ro ans tä l lda vid a rbe t s löshe t skommiss ionen och den första a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n , v a r j ä m t e föreskrevs , a t t ett an ta l t j än s t emän i socia ls tyrelsen, t j än s tgö rande å s tyre lsens a r b e t s m a r k n a d s b y r å , skulle ful lgöra sin t j äns tgör ingsskyld ighe t i a rbe t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n och d ä r v i d i t jäns ten v a r a unde r s t ä l lda kommiss ionen. Yt te r l iga re ingå i kans l ie t et t an ta l t j äns temän , som överf lyt ta ts f rån r i k skommiss ionen för ekonomisk fö r sva r sbe redskap , s a m t p e r s o n a l e n v id fö r sva rsväsende t s cen t r a l a c iv i lans tä l ln ingsbyrå . — Åtskilliga av kommiss io nens be fa t tn ingshava re h a u n d e r en l ång följd av å r va r i t ans tä l lda i s ta t s t jänst . F r å g o r n a om be fa t tn ingshava res a v g å n g u r t jänst v id viss å lde r och e r h å l l a n d e av pens ion ä r o emel le r t id icke r e g l e r a d e för kommiss ionens de l ; i f råga om d e be fa t t n ingshava re h o s kommiss ionen , vi lka icke i n n e h a v a o r d i n a r i e el ler e x t r a o r d i n a r i e t jäns t i a n n a n stat l ig inst i tut ion, bli d ä r f ö r pens ione r och u n d e r s t ö d till e f te r levande f ami l j emed lemmar b e r o e n d e av r iksdagsbes lu t i va r j e särski l t fall.

Såsom loka lo rgan åt kommiss ionen funge ra r i va r j e l än en l änsa rbe t s n ä m n d och i S tockho lms s tad en d ä r e m o t s v a r a n d e a r b e t s n ä m n d . L ä n s a r b e t s n ä m n d h a r t i d iga r e bes tå t t av en o r d f ö r a n d e och två l edamöte r . E n omorgan i sa t i on av l ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a h a r emel le r t id sket t genom en den 20 oktober 1944 u t f ä r d a d kungöre l se ( n r 703) om ä n d r i n g i kungöre l sen den 7 m a j 1940 ( n r 328) om l ä n s a r b e t s n ä m n d e r . Syftet h ä r m e d h a r v a r i t a t t k u n n a u tnyt t ja l ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a dels såsom s a m o r d n i n g s o r g a n för de t p l a n e r i n g s a r b e t e inom r e s p . län , som bedr ives av olika s tat l iga och k o m m u n a l a ins t i tu t ioner m. fl. för m ö t a n d e av en sysse lsä t tn ingskr is i s a m b a n d m e d u p p h ö r a n d e t av k r igshand l ingar , - dels såsom t i l l syn ingsmyndighe te r över d e loka la k o m m u n a l a o r g a n e n för a rbe ts löshe tsh jä lp . Enl ig t d e n n y a o rdn ingen , v i lken t r ä t t i k ra f t m e d 1945 å r s ingång, skall l ä n s a r b e t s n ä m n d bestå av en o r d f ö r a n d e samt l e d a m ö t e r till det an ta l Kungl . Maj:t bes tämmer , dock mins t sex (i S tockholms s tad fem). E n av l e d a m ö t e r n a skall v a r a vice o r d f ö r a n d e . F ö r va r j e övr ig l e d a m o t skall f innas pe rson l ig e r s ä t t a r e . Kungl . Maj:t f ö r o r d n a r l e d a m ö t e r och e r s ä t t a r e för en t id av fyra år . F ö r slag be t rä f fande o r d f ö r a n d e och vice o r d f ö r a n d e avgives av a r b e t s m a r k nadskommis s ionens chef. I f r åga o m övr iga l e d a m ö t e r s a m t e r s ä t t a r e för d e m skola förslag, i va r j e särski l t fall avseende en l e d a m o t s a m t e r s ä t t a r e för denne , avgivas av a) l ands t ingens förval tn ingsutskot t , s tadskol leg ie rna i S tockholm och Göteborg samt d r ä t s e l k a m r a r n a i Malmö, N o r r k ö p i n g , H ä l s ingborg och Gävle, b) hushå l ln ingssä l l skapens förval tn ingsutskot t , c) svenska a rbe t sg ivare fören ingen , d) l andso rgan i s a t i onen i Sver ige s a m t e) t j än s t emännens cen t ra lo rgan i sa t ion . N ä r förslag be t rä f fande en l e d a m o t skall avgivas av m e r än en k o m m u n a l m y n d i g h e t el ler förva l tn ingsutskot t i m e r än ett hushå l ln ingssä l l skap , skola förs lagss tä l la rna s a m r å d a om förslaget före dess avg ivande .

V e d e r b ö r a n d e l a n d s h ö v d i n g skall ka l las till och äger själv påka l l a samm a n t r ä d e m e d l ä n s a r b e t s n ä m n d e n . Då l andshövd ingen ä r n ä r v a r a n d e vid s a m m a n t r ä d e m e d n ä m n d e n äge r h a n leda f ö r h a n d l i n g a r n a . H a n äger v ida re , om n ä m n d e n s beslut icke ö v e r e n s s t ä m m e r m e d h a n s m e n i n g , till


a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n f ramstä l la e r i n r i n g a r mo t beslutet . — I de t t a s a m m a n h a n g bö r n ä m n a s , at t i f lertalet fall l andshövd ingen i länet av Kungl . Maj: t f ö r o r d n a t s till l ä n s a r b e t s n ä m n d e n s o r d f ö r a n d e . Med h ä n s y n till l a n d s h ö v d i n g a r n a s s to ra a r b e t s b ö r d a i övr ig t synes det i dessa fall k u n n a föru tsä t tas , a t t de icke önska s jä lva h a n d l ä g g a alla ä r e n d e n , som n o r m a l t åvila o r d f ö r a n d e n i n ä m n d e n , va r fö r möj l ighe t att enl igt av kommiss ionen fasts täl lda g r u n d e r fördela a rbe t suppg i f t e rna me l l an o r d f ö r a n d e n och vice o r d f ö r a n d e n i n ä m n d e n t o r d e k o m m a a t t i n r y m m a s i den a rbe t so rdn ing för l ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a , som för n ä r v a r a n d e ä r u n d e r u t a r b e t a n d e .

Vid va r j e l ä n s a r b e t s n ä m n d s s ida ä r som r å d g i v a n d e församl ing ställt l ä n s a r b e t s n ä m n d e n s r å d . I r å d e t skall ingå v e d e r b ö r a n d e vägd i r ek tö r , v a r j ä m t e v e d e r b ö r a n d e lands t ings förval tn ingsutskot t , skogsvårdss tyre l sen och e g n a h e m s n ä m n d e n i läne t äga v a r d e r a utse en l edamot av r å d e t (u tom bet rä f fande S tockholms s tad , d ä r s tadskol legiet äge r utse t r e l edamöte r ) . H ä r u töve r äge r a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n utse l ed amö t e r i r å d e t till det an ta l , kommiss ionen f inner lämpl ig t .

Som ve rks t ä l l ande t j äns t eman ä r h o s va r j e l ä n s a r b e t s n ä m n d ans tä l ld en d i r e k t ö r ( l änsa rbe t sd i r ek tö ren ) , vi lken f ö r o r d n a s av a r b e t s m a r k n a d s k o m miss ionen. Med kommiss ionens m e d g i v a n d e m å l ä n s a r b e t s n ä m n d ans tä l la y t t e r l i ga re e r fo rder l ig pe r sona l . N ä m n d e n äge r d ä r j ä m t e d i sponera p e r sonalen vid k o m m u n a l a rbe t s förmedl ingsans ta l t , som ställ ts u n d e r n ä m n dens ledning , icke blot t för a rbe t s fö rmed l ingsve rksamhe ten u t a n även för n ä m n d e n s v e r k s a m h e t i övrigt .

U n d e r l ä n s a r b e t s n ä m n d e n lyde r den offentliga a rbe t s fö rmedl ingens o r g a n inom re sp . län. Sver iges offentliga a rbe t s fö rmedl ing omfa t ta r för n ä r v a r a n d e 25 h u v u d k o n t o r , 107 avde ln ingskon to r , 452 o r t sombud och 17 fris t å ende s jömans fö rmed l inga r , v a r j ä m t e u n d e r dessa m e r a o r d i n a r i e förm e d l i n g s o r g a n s o r t e r a inemot 600 loka lombud .

Revision av a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n s och l ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a s v e r k s a m h e t ombesör jes av t r e sä r sk i lda av Kungl . Maj:t u t s e d d a över rev i s o r e r och s å l u n d a — i mo t sa t s till vad som gäl ler i f råga om d e kommiss io ner , vi lkas huvudsak l iga uppgi f te r b e r ä k n a s hel t bortfaUa vid eller inom n å g o n t id efter f r eds fö rhå l l andenas i n t r ä d a n d e — icke av kr i s rev is ionen .

De lokala å t g ä r d e r n a för h j ä lp åt oförvål la t arbets lösa, som i föreskr iven o r d n i n g a n m ä l t sig såsom h jä lpsökande , o m h ä n d e r h a v a s av r e n t k o m m u nala o rgan , vi lka n u m e r a b e n ä m n a s a r b e t s l ö s h e t s n ä m n d e r ( lagen om a rbe t s l ö s h e t s n ä m n d den 30 j u n i 1944, n r 475). Medan det t i d iga re v a r i t veder b ö r a n d e k o m m u n s ensak, o m den ö n s k a d e t i l lsät ta et t o r g a n för h a n d -h a v a n d e av h j ä l p v e r k s a m h e t för arbets lösa , h a r n u föreskrivi ts , a t t Konungen äger fö ro rdna , at t i nom k o m m u n e n skall f innas a rbe t s löshe t snämnd , och även kan fö ro rdna , at t särskild s å d a n n ä m n d skall t i l lsät tas . H a r endas t f ö r o r d n a n d e av f ö r s t n ä m n d a a r t givits, skall i s t ad d r ä t s e l k a m m a r e n och p å l ande t k o m m u n a l n ä m n d e n v a r a a rbe t s löshe t snämnd , d ä r k o m m u n e n ej av eget ini t ia t iv bes lu ta r om t i l l sä t tande av särsk i ld a rbe t s löshe t snämnd . I en s a m m a dag som lagen om a r b e t s l ö s h e t s n ä m n d u t f ä r d a d kungöre l se ( n r 476) med t i l l ämpningsföreskr i f te r till n ä m n d a lag å te r f innas bes tämmelse r om a rbe t s lö she t snämnds uppgi f te r och s a m m a n s ä t t n i n g m. m. Dä r i föreskr ives , at t vad i fö r fa t tn ingar el ler s ä r sk i lda beslut av Kungl . Maj:t


s tadga t s r ö r a n d e a rbe t s löshe t skommi t t é — det t i d iga r e o rgane t för k o m m u n a l h j ä l p v e r k s a m h e t för arbets lösa — n u m e r a skall h a avseende p å a rbe t s lö she t snämnd och v i d a r e att, om en k o m m u n före d e n 1 juli 1944 i n r ä t t a t sä r sk i ld a rbe t s löshe t skommi t t é el ler u p p d r a g i t å t d r ä t s e l k a m m a r e el ler k o m m u n a l n ä m n d at t v a r a a rbe t s löshe t skommit té , det k o m m u n a l a o rgan , som s å l u n d a hi t t i l ls u tg jo r t a rbe t s löshe t skommit té , fr. o. m . n ä m n d a d a g skall v a r a a rbe t s lö she t snämnd . H a r k o m m u n e n u p p d r a g i t å t n å g o n a n n a n k o m m u n a l m y n d i g h e t än d e nu n ä m n d a att v a r a a rbe t s löshe t skommit té , m å s å d a n k o m m u n a l m y n d i g h e t v a r a a rbe t s lö she t snämnd intil l den 1 j a n u a r i 1945, s å l u n d a endas t u n d e r en övergångs t id .

Särski ld a rbe t s l ö she t snämnd b e s t å r av o r d f ö r a n d e s a m t mins t fyra; högs t t io l edamöte r . O r d f ö r a n d e och e r s ä t t a r e för h o n o m f ö r o r d n a s efter förslag av v e d e r b ö r a n d e k o m m u n a l a m y n d i g h e t av länss tyre lsen , m e d a n l e d a m ö t e r n a och e r s ä t t a r e för d e m utses i s t ad av s tadsful lmäkt ige samt p å l ande t av kommuna l fu l lmäk t ige eller om s å d a n a ej f innas av k o m m u n a l s t ä m m a .

A r b e t s l ö s h e t s n ä m n d e r n a ä ro , s å som ovan f ramhål l i t s , r e n t k o m m u n a l a o rgan . Den s ta t l iga t i l lsynen över den k o m m u n a l a h j ä l p v e r k s a m h e t e n för arbets lösa avse r d ä r f ö r v e r k s a m h e t e n a l lenas t i d e n m å n den bedr ives m e d b i d r a g f rån s ta tens s ida. N å g o n lagl ig r ä t t för h j ä lp sökande arbets lös a t t e r h å l l a h j ä lp f rån a rbe t s l ö she t shämnd förel igger icke (jfr d ä r e m o t m e d l e m s i e r k ä n d a rbe t s löshe tskassa r ä t t a t t v id a rbe ts löshe t e rhå l l a u n d e r s t ö d från k a s s a n ) ; ej he l le r k a n a r b e t s l ö s h e t s n ä m n d av stat l ig m y n d i g h e t å läggas at t l ä m n a a rbe t s löshe tsh jä lp till viss arbets lös el ler ö v e r h u v u d t a g e t å läggas a t t bed r iva s å d a n h j ä l p v e r k s a m h e t . H a r a rbe t s lö she t snämnd emel ler t id p å k a l l a t och e rhå l l i t s tat l igt b i s t ånd till h jä lp å t a rbets lösa inom k o m m u n e n , ä r n ä m n d e n skyldig a t t v id b e d r i v a n d e t av s å d a n h j ä l p v e rk s a m h e t ställa sig till ef terrä t te lse b e s t ä m m e l s e r n a i gä l l ande kungöre l se om stat l ig och s t a t s u n d e r s t ö d d h j ä l p v e r k s a m h e t vid a rbe ts löshet (1934, n r 434, m e d d ä r i s e d e r m e r a v id t agna ä n d r i n g a r ) s amt a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o nens föreskr i f ter . T i l l synen ' h ä r ö v e r u tövas dels av kommiss ionen , dels av v e d e r b ö r a n d e l ä n s a r b e t s n ä m n d och dels av rev i so re r , v i lka utses av veder b ö r a n d e länss tyre lse . E n s a m m a n f a t t n i n g av gä l l ande r eg le r be t rä f fande statl ig och s t a t s u n d e r s t ö d d a rbe t s löshe tsh jä lp å te r f innes i kommiss ionens h a n d l e d n i n g för a r b e t s l ö s h e t s n ä m n d e r n a »Råd och anv i sn inga r r ö r a n d e h j ä l p v e r k s a m h e t e n för arbets lösa» ( n r C 4 1944).

Att a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n k u n n a t p å det sätt , som skett , ful lgöra s ina omfa t t ande och ansvarsful la å l igganden u n d e r de å r , söm gått , t o r d e i mycke t s a m m a n h ä n g a m e d den s to ra ad mi n i s t r a t i v a röre lsef r ihet , s o m kommiss ionen åtnjut i t . Dess v e r k s a m h e t h a r icke v a r i t i n snö rd i reg le-m e n t a r i s k a bes t ämmelse r och föreskr i f ter p å s a m m a sät t som de o r d i n a r i e s tat l iga ve rkens . Någo t s å d a n t förefal ler för ö v r i g t ' k n a p p a s t h a v a r i t m ö j ligt, o m m a n b e t ä n k e r h u r snabbt a v g ö r a n d e n m å s t fat tas för m ö t a n d e av olika p å a r b e t s m a r k n a d e n u p p k o m m a n d e s i tua t ioner och h u r fö rhå l l ande t mel lan a rbe t skra f t sbehov och t i l lgång p å a rbe tskraf t skiftat u n d e r dessa år . De s to ra ans lag till a r b e t s m a r k n a d e n s r eg l e r ing m. m., som s tå t t till kommiss ionens disposi t ion, h a k u n n a t förde las p å sät t som vid va r j e till-


fälle anse t t s lämpl ig t , d ä r v i d givetvis v ik t iga re f ö r ä n d r i n g a r ske t t efter i n h ä m t a n d e u n d e r h a n d av r e g e r i n g e n s el ler i vissa fäll v e d e r b ö r a n d e s ta t s r å d s g o d k ä n n a n d e . Det sys tem för bev i l jande av s ta t sb id rag ti l l k o m m u n e r n a s k o s t n a d e r för a rbe ts löshe tsh jä lp , som infördes fr. o. m. 1941 (jfr p r o p . n r 30/1941 sid. 28 ff.), h a r be re t t kommiss ionen möj l ighe t at t s tödja k o m m u n a l a å t g ä r d e r m o t a rbe ts löshe t även i d e fall, d å dessa å t g ä r d e r icke k u n n a t i n o r d n a s u n d e r n å g r a för l a n d e t i dess he lhe t enhet l iga , fixa bes tämmelser .

A r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n s o r d f ö r a n d e och chef h a r a l l t sedan k o m miss ionens t i l lkomst i dess n u v a r a n d e skick va r i t l andshövd ingen A. T h o m son. Vice o r d f ö r a n d e i kommis s ionen ä r r i k s d a g s m a n n e n J o h n Er icsson. L e d a m ö t e r ä r o för n ä r v a r a n d e o m b u d s m a n n e n i Sver iges t j än s t emanna -fö rbund H. Adamsson , g o d s ä g a r e n H. Andersson , d i r e k t ö r e n i Svenska a rbe t sg iva re fö ren ingen E. B r o d é n , fö r re d i r e k t ö r e n i Svenska l an ta rbe t s -g iva re fö ren ingen A. H. Carel l , o r d f ö r a n d e n i Svenska grov- och fabr iks-a r b e t a r e f ö r b u n d e t E. Falk , ö v e r d i r e k t ö r e n i Övers tyre lsen för y rkesu tb i ld n ing Ryho Lundqu i s t , förs te s e k r e t e r a r e n i L a n d s o r g a n i s a t i o n e n i Sver ige G. Vah lbe rg samt o r d f ö r a n d e n i Soc ia ldemokra t i ska kv innofö rbunde t Disa Väs tberg . Avdelningschefer ä r o , för förs ta avde ln ingen i kommiss ionens kans l i kommiss ionens vice o r d f ö r a n d e , r i k sdagsmar inen J o h n Er icsson , för a n d r a avde ln ingen byråche fen E r n s t S u n d s t r ö m och för t r ed j e avde ln ingen hovrä t t s a s se s so rn E r i k Hedfeldt .

Waste Lingren.

F ö r b ä t t r a d s y s t e m a t i k Det svenska r ik sdags t rycke t e rhö l l som b e k a n t a v r i k s d a g s t r y c k e t . s i n n u v a r a n d e d ispos i t ion genom beslut av 1817/18 och 1823 å r s r i k s d a g a r , d å till sv i t e rna av s t åndspro toko l l fogades et t bi-h a n g uppde l a t i e t t an ta l s a m l i n g a r för r e spek t ive p ropos i t ioner , de olika u t skot tens u t l å t a n d e n o. s. v. och m e d en g e n o m l ö p a n d e n u m r e r i n g inom va r j e saml ing . Sys temet r e p r e s e n t e r a d e u t a n tvekan et t f ramsteg i j ä m förelse m e d d e n ä r m a s t fö regående r i k s d a g a r n a , då allt de t t a m a t e r i a l s am-m a n b r a g t e s i en e n d a ser ie i tvångsfr i o rdn ing . 1867 k o n f i r m e r a d e s systemet för den genom r e p r e s e n t a t i o n s r e f o r m e n h y o r g a n i s e r a d e r iksdagen . Med u n d a n t a g av s m ä r r e j u s t e r i n g a r h a r de t b ibehål l i t s till v å r a d a g a r u t a n at t m ä r k l i g t nog dess l ämpl ighe t p å a l lvar i f rågasat t s . I ett d ras t i sk t a n f ö r a n d e u n d e r r emis sdeba t t en 1928 f ramhöl l l edamoten av första k a m m a r e n J. H. T . Ju l in vi lket besvär och t i d s u t d r ä k t de t vå l l ade at t samla allt m a t e r i a l för en bes t ämd f rågas behand l ing . F ö r u n d e r l ä t t a n d e av r i k sdagens och r iks d a g s m ä n n e n s a rbe te föreslog h a n , at t å t r iksdagsbib l io teket skulle u p p d r a g a s a t t s ammans t ä l l a doss iéer över alla m e r b e t y d a n d e f rågor . T a l a r e n u p p g a v a t t e t t s å d a n t a rbe te u t fördes av de t d a n s k a par lamentsb ib l iö teke t . I förbig å e n d e m å o m n ä m n a s , a t t m a n inom r iksdagsbib l io teke ts l edn ing vid flera tillfällen p r ö v a t möj l ighe ten at t p å t a g a sig d e n n a uppgift , m e n a t t p l a n e r n a rege lmäss ig t s t r a n d a t p å g r u n d av pe r sona lb r i s t .

F ö r s t v id i n n e v a r a n d e å r s r i k s d a g h a r f r ågan upp tag i t s i en mo t ion i förs ta k a m m a r e n av den n y v a l d e l edamoten p å s tockho lmsbänken h r E r ik Eng lund . I mot ionen p å t a l a s a t t r i k sdags t rycke t s g r u p p e r i n g t y n g e r den


bibliotekst jänst , som ä r k n u t e n till d e t s a m m a . Den s k a p a r också onödiga svå r ighe t e r för de ämbetsverk , fr ia s a m m a n s l u t n i n g a r och enski lda, som rege lmäss ig t söka följa en b e s t ä m d f rågas el ler n å g r a ens t aka f r ågors r iks dagsbehand l ing och som önska b e v a r a det h ä r e m o t s v a r a n d e r i k s d a g s t r y c ket . Mot ionä ren y r k a r s å l u n d a p å »en b ä t t r e anpassn ing av r i k sdags t rycke t s a n o r d n i n g till dess n o r m a l a användn ing» . Det ta skulle f rämst ske genom et t s a m m a n f ö r a n d e för va r j e f råga av p ropos i t ion , mot ioner , u t skot t su t lå t ande , k a m m a r p r o t o k o l l och skr ivelse . D ä r n ä s t b o r d e n ä r b e s l ä k t a d e ä renden s a m m a n f ö r a s . »En dylik sakl ig g r u p p e r i n g av r i k sdags t rycke t skul le m e d a n d r a o r d i n n e b ä r a , a t t d e t t a i h u v u d s a k k o m m e at t g r u p p e r a s k r i n g u tskot t sbehandl ingen .» Mot ionä ren f r a m h å l l e r slutl igen, a t t de t f inska r ik s dags t rycke t delvis g r u p p e r a t s e f t e r d e n n a p r inc ip . E n ansa t s hä r t i l l h a r även g jor ts i Norge , d ä r j u s t i t i edepa r t emen te t å r l igen u tge r en ser ie n u m e r a bet i t lad F o r a r b e i d e r til lovene.

I fö rb igående m å p å p e k a s a t t de t va r i t t ä n k b a r t at t en sys temat ik , s å d a n som m o t i o n ä r e n h ä r p å y r k a t , h a d e k u n n a t u tb i ldas långt t id iga re . I et t m e m o r i a l till 1823 å r s r i k s d a g v a r n a d e s å l u n d a expedi t ionsu tskot te t m o t en t e n d e n s a t t l å ta p ropos i t ion eller mo t ion »åtfölja de b e t ä n k a n d e n , som de mot ive ra t , till a n d r a s aml inga r , v a r i g e n o m l : a saml ingen bl iver ofullständig». 1867 i f rågasa t t e v i d a r e k a n s l i d e p u t e r a d e , h u r u v i d a icke i s a m m a häf te b o r d e å t e r f innas ö v e r l ä g g n i n g a r n a f r ån b å d a k a m r a r n a till öve renss t ämmelse m e d dispos i t ionen av k a m r a r n a s p ro toko l l su td rag .

I de t f inska r i k sdags t rycke t m o t s v a r a s B ihange t i h u v u d s a k av ser ien Hand l inga r . D e n n a ä r inde lad i flera g r u p p e r . Fö r s t k o m m e r p r o p o s i t i o n e r n a i nummer fö l jd t i l l s ammans m e d u t sko t t su t l å t anden och r i k s d a g e n s sk r i velser . Mot ioner , väck ta i an l edn ing av proposit ion* b e h a n d l a s visser l igen av u tskot te t samt id ig t som denna , men. de av t ryckas icke i H a n d l i n g a r u t a n i en sä r sk i ld ser ie . Ef te r p r o p o s i t i o n e r n a k o m m e r Berä t te l se om r e g e r i n g ens å t g ä r d e r , s t a t s r e v i s o r e r n a s och ju s t i t i eombudsmannens be rä t t e l se r m. m. I två se r i e r följa u t skot tens b e h a n d l i n g av »lagmot ioner» och. »u t redn ingsmot ioner» j ä m t e r i k s d a g e n s skr ive lser . Icke he l le r h ä r av t ryckas m o t i o n e r n a .

Vid en eventuel l o m g r u p p e r i n g av det svenska r i k sdags t rycke t k a n m a n givetvis icke he l t följa den finska förebi lden. H ä r ä r icke p la t sen a t t förutskicka et t r iksdagsbes lu t i g y n n s a m r ik tn ing och de resu l t a t en b l ivande u t r e d n i n g i så fall n å r f r am till. Det t o r d e dock v a r a t i l låtet a t t f r amlägga n å g r a s y n p u n k t e r p å p rob lemet . Inga som hels t t ekn iska svå r ighe t e r k u n n a påv i sas för g e n o m f ö r a n d e av den föres lagna r e f o r m e n för l agf rågor , mot ionsvis f r a m l a g d a förs lag om u t r e d n i n g a r o. d. Men s v å r i g h e t e r n a instäl la sig be t rä f fande ans lags- och ska t t e f rågorna . I F i n l a n d f ramlägges s t a t sve rkspropos i t ionen i H a n d l i n g a r n a som en he lhe t . Det ta förefal ler dock icke t i l l f redss tä l lande. T i l l s a m m a n s m e d m o t i o n e r n a och he la r a d e n av u t b r u t n a ä r e n d e n skul le m a n d å e rhå l l a en r a d vo lymer , som näppe l igen vore m e r l ä t t han te r l i ga än v a d för n ä r v a r a n d e ä r fallet. T ä n k b a r t v o r e att b e h a n d l a va r j e huvud t i t e l s o m en enhe t j ä m t e i s a m b a n d d ä r m e d väck ta mot ioner . R e d a n p å de t ta sä t t skulle m a n e rhå l l a re la t iv t imposan t a volym e r . Att gå ä n n u l ä n g r e och exempelv i s slå sönde r 8:e h u v u d t i t e l n - i dess 14 h u v u d a v d e l n i n g a r skulle visser l igen som regel v a r a t acknäml ig t för


l ä sa ren , m e n det t o r d e i n n e b ä r a ett så p a s s d jup t i n g r e p p i p r a x i s för t ryckn ing b å d e av h u v u d t i t l a r och d ä r e m o t s v a r a n d e u t sko t t su t lå tanden , at t det icke lå te r sig göra . Genomföres en g r u p p e r i n g efter h u v u d t i t l a r n a , m å s t e ett slut g ö r a s p å den n u v a r a n d e t endensen at t s t a t s r åde t och chefen för f i nansdepa r t emen te t m a r k e r a r sitt förvisso s to ra inf lytande över ans lagsf r ågo rna genom at t i F ö r flera h u v u d t i t l a r g e m e n s a m m a f r ågor giva mot i ve r ingen för ans l agsä skanden t i l l h ö r a n d e a n n a t d e p a r t e m e n t . — U r h u v u d t i t l a rna u t b r u t n a f r ågo r finge l iksom n u ä r fallet b e h a n d l a s för sig. Resonem a n g e t ovan gäl ler enba r t b i l ago rna till s t a t sve rkspropos i t ionen . Själva p ropos i t i onen finge d ä r e m o t föras till r i k s d a g e n s sista skr ivelse r ö r a n d e s ta t s reg le r ingen . Då u p p s t å r emel le r t id den egendoml iga s i tua t ionen, at t kungl . ma j : t s p ropos i t ion n r 1 k o m m e r a t t h a m n a sist i d e n n a svit »handl ingar» , vilket k n a p p a s t förefal ler t i l l ta lande .

L iksom fallet v a r i F i n l a n d t o r d e de t visa sig lämpl igas t at t i en sä rsk i ld ser ie föra d e n n u v a r a n d e Saml ing 2, d. v. s. s t a t s rev i so re rnas , JO:s och MO:s be rä t t e l se r j ä m t e u t skot tens u t l å t a n d e d ä r ö v e r . Till s a m m a svit t o r d e l ä m p l igen k n y t a s KU:s d e c h a r g e m e m o r i a l .

Mot ionä rens förs ta k r a v a t t h a n d l i n g a r , som avse ett ä r e n d e , s a m m a n föras , synas efter v a d ovan anför t s icke s töta p å oövervinnl iga svå r ighe te r . I det n ä r m a s t e olösligt förefal ler d ä r e m o t h a n s a n d r a k r a v at t ä r e n d e n , som avse m e d v a r a n d r a bes läk tade spör små l , s a m m a n f ö r a s . Man mås t e förutsä t ta a t t l iksom hit t i l ls p ropos i t i one r , m o t i o n e r och de olika u t sko t tens u t l å t a n d e n v a r för sig e rhå l l a en g e n o m l ö p a n d e n u m r e r i n g . Då de ej l ä n g r e k o m m a at t å t e r f innas i en d ä r e m o t s v a r a n d e ordningsföl jd , i r iks dags t rycke t , m å s t e i r eg i s t re t u tom p ropos i t i one r och m o t i o n e r även u p p r ä k n a s de olika u t sko t tens u t l å t anden : E n n y g e n o m l ö p a n d e n u m r e r i n g m å s t e även givas för sviten av »hand l inga r» , v a r v i d det enklas te vore att genomfö ra d e n n a al l tef tersom u t sko t t su t l å t andena k o m m a p å k a m r a r n a s bo rd . Den sys temat i ska g r u p p e r i n g m o t i o n ä r e n åsyftar föru tsä t te r d ä r emot a t t n u m r e r i n g e n först göres v id r i k s d a g e n s slut. H u r skall d å he la d e n n a l ånga svit av »hand l inga r» g r u p p e r a s till dess? Fö rmod l igen l iksom n u i olika saml inga r , och då ä r icke så mycke t v u n n e t m e d re fo rmen . Och h u r skall m a n i så fall för fara , om r i k s d a g e n l iksom 1944 hel t ovän ta t inkal las p å h ö s t e n ? Sys temat iken k o m m e r i de t t a fall ofelbart at t br i s ta .

Mot ionären fö ru t sä t t e r slutl igen, at t även k a m m a r d e b a t t e r n a skulle u p p de las p å dessa dossiéer . E t t s tompro toko l l skulle i stället pub l ice ras mo t s v a r a n d e det, som k a m m a r s e k r e t e r a r n a n u föra. Som regel skulle de t icke m ö t a n å g r a svå r ighe t e r at t genomföra ett s å d a n t a r r a n g e m a n g . U p p e n b a r t ä r emel ler t id a t t i så fall en r a d deba t t e r k v a r s t å op lace rade , f rämst r emissdeba t t en samt alla in te rpe l la t ions - och f rågedeba t te r . Att införa dessa i s tompro tokol le t synes i viss m å n m o t b j u d a n d e , m e n det t o r d e v a r a det e n d a möjl iga a r r a n g e m a n g e t .

F ö r n ä r v a r a n d e å s t a d k o m m e s en re la t iv t s to r be spa r ing v id t ryckn ingen i det såvä l m o t i o n e r som u t sko t t su t l å t anden och k a m m a r d e b a t t e r t r yckas häftesvis i så vitt möjl igt he la a rk . I en b i laga till 1931 å r s b e t ä n k a n d e om r i k sdagens a rbe t s fo rmer gives en r edogöre l se för de p å de t ta sä t t å s tadk o m n a b e s p a r i n g a r n a (S. O. U. 1931:26 s. 197—198). E t t g e n o m f ö r a n d e av m o t i o n ä r e n s förslag be tyde r följaktl igen en fö rdy r ing av t ryckn ingskos t -


n a d e r n a . F ö r m o t i o n e r n a s och u t sko t t su t l å t andenas v i d k o m m a n d e t o r d e d e n n a k u n n a h å l l a s i nom r iml iga g r ä n s e r . Skola j ä m v ä l k a m m a r p r o t o k o l len uppde las , före l igger en r i sk för a t t kos tnadsökn ingen blir av den s tor l eksordn ing , a t t he la förs laget p å den g r u n d k o m m e r at t avvisas . Då en r e fo rm i av m o t i o n ä r e n a n t y d d r i k tn ing hel t visst skulle hä l sas m e d ode lad glädje av alla dem, som behöva slå i r iksdags t rycke t , förefal ler det r i m l igast a t t s l äppa de t t a s i s t n ä m n d a k r a v för a t t i va r j e fall k u n n a ås t ad k o m m a nägot .

Mot ionä ren h a r icke an ty t t det a n n a r s flitigt o m d e b a t t e r a d e spö r små le t r ö r a n d e den för Sver ige k a r a k t e r i s t i s k a except ionel l t l å n g s a m m a t r y c k n i n g en av k a m m a r p r o t o k o l l e n . D e n n a f rågas l i dandesh i s to r i a skall icke h ä r b e r ö r a s . Vi h a visser l igen h u n n i t l å n g t s edan 1867, d å én l e d a m o t fö rk l a rade , a t t den, som ej j u s t e r a t sitt a n f ö r a n d e i n o m 8-^-14 d a g a r , får f inna sig i a t t d e t s a m m a ä n d å t ryckes . S a m m a r i k s d a g b e g r ä n s a d e jus te r ings t iden , så a t t m a n r e d a n då n å d d e f ram till a t t t r ycke t före låg c i rka 14 d a g a r efter de ba t ten . R e d a n 1870 föreslog f r i h e r r e Raab , a t t p ro tokol le t o m e d e l b a r t skulle gå till t r yckn ing , så at t a l l m ä n h e t e n skulle k u n n a få del av d e t s a m m a dagen efter deba t ten . F o r m a r n a skulle s edan stå, va re f te r efter j u s t e r ingen a v d r a g skulle t agas av »det an ta l e x e m p l a r . . . som k a m r a r n a beslöte att , såsom r i k s d a g s h a n d l i n g a r , l å ta t r y c k a för arkivet» . L i k n a n d e s y n p u n k t e r f ramfördes senas t i m o t i o n e r 1936 och 1937 vid behand l ingen av stenograf-sakkunn igas b e t ä n k a n d e . E n t a l a re , h r Holmbäck , an tydde , a t t m a n genom u tg ivande av en o jus t e rad u p p l a g a skulle k u n n a h ä v a den p å s ina h å l l r å d a n d e oseden a t t al l tför mycke t o m a r b e t a a n f ö r a n d e n a i s a m b a n d m e d jus te r ingen . F r å g a n föll även d e n n a g å n g och ä r all tfort olöst. F ö r den som h a r sin dagl iga g ä r n i n g i r iksdagsbib l io teke t b e r e d e r det dock ett angen ä m t avbro t t a t t t r o t s k r i g och o s ä k r a förb indelser rege lmäss ig t - e r h å l l a de t engelska p a r l a m e n t s t r y c k e t s n a b b a r e än de t svenska. E t t exempeL Pro toko l l v id f ö r h a n d l i n g a r n a i U n d e r h u s e t den 17 j a n u a r i de t t a å r förelåg i S tockho lm den 24 j a n u a r i . P ro toko l l för den svenska r emis sdeba t t ens första dag , l ika ledes den 17 j a n u a r i , d i s t r i bue rades i f råga om A n d r a k a m m a r e n den 27 och F ö r s t a k a m m a r e n den 30 j a n u a r i . A n d r a dagens deba t t i F ö r s t a och A n d r a k a m m a r e n k o m r iksdagsbib l io teke t till h ä n d a den 1 r e sp . 2 februar i .

Det vo re t acknäml ig t om en k o m m i t t é för behand l ingen av r i k s d a g s t rycke t s o m g r u p p e r i n g — eller n å g o n a n n a n k o m m i t t é — ånyo u p p t o g de t ta p rob lem till öve rvägande .

Ivar Beskow.

S t a t s v e t e n s k a p l i g a S tyre l sen h a r u n d e r v å r t e r m i n e n 1944 haft f ö r e n i n g e n i G ö t e b o r g . föl jande s a m m a n s ä t t n i n g :

O r d f ö r a n d e p rofessor Georg Andrén , vice o r d f ö r a n d e docen ten E d v a r d Thermsenius , s e k r e t e r a r e fil. lic. Olof Åst röm, samt övr iga l e d a m ö t e r docenten C. A. Hess ler och fil. k a n d . G. Sandb lad .

U n d e r h ö s t t e r m i n e n ( f rän d e n 4 december ) v a r docen ten Hessler vice o rd fö rande , med . lic. Maja Kjellin s e k r e t e r a r e ; till s ty re l se ledamot inva ldes fil. k a n d . L e n n a r t Hansson .


Medlemsanta le t v a r 51 st. U n d e r å r e t s fyra s a m m a n t r ä d e n h a föl jande fö red rag hå l l i t s : D e n 17 apr i l t a l ade docenten Gre ta H e d i n över ä m n e t »Decentra l i sa t ions-

s t r ä v a n d e n i de t nu t i da Eng land» , v a r v i d h o n gav en övers ik t över det engelska förva l tn ingssys temet m e d exempe l h ä m t a d e f ramför allt f rån sko lans v ä r l d s a m t r e d o g j o r d e för de k o m m i t t é r a p p o r t e r , som u n d e r s e n a r e å r sökt ange r ik t l in j e rna för en b r e d a r e decent ra l i sa t ion .

Den 19 m a j höl l l ek tor Mar t in Al lwood f ö r e d r a g om »Diskussionen k r i n g Medelby».

Den 26 oktober gav p ro fes sö r ' Georg A n d r é n i et t f ö r ed rag om »Förs lage t till ett socia lvetenskapl ig t r å d » en r e s u m é av k o m m i t t e r a d e s g r u n d t a n k a r och syften.

Den 4 december höll fil. k a n d . G u d m u n d Sandb lad ett f ö r e d r a g om »Hande ls t idn ingens t ryckf r ihe t sp rocesse r u n d e r 1830- och 40-talen».

S a m m a n t r ä d e n a , som hål l i t s å S t u d e n t k å r e n , h a besökts av 30—40 pe r soner .

Vid Göteborgs Högskola h a r u n d e r å re t ingen a v h a n d l i n g i s t a t skunskap vent i le ra t s . Maja Kjellin.

S t a t s v e t e n s k a p l i g a S tyre lsen h a r u n d e r å r 1944 haft föl jande s a m m a n -f ö r e n i n g e n i Lund . s ä t tn ing : o r d f ö r a n d e p rofessor F r e d r i k L a g e r r o t h , vice o r d f ö r a n d e docen t Olof Sö rnda l , s e k r e t e r a r e fil. lic. Nils Nilsson St jernquis t , ka s sö r pol . m a g . Göran T e g n é r ( v å r t e r m i n e n ) och fil. m a g . Gustaf Vidhög (hös t t e rminen) , k l u b b m ä s t a r e fil. k a n d . Gustaf Möller (vå r t e r m i n e n ) och pol . s tud. Nils F j e l l ande r (hös t t e rminen) .

F ö r e n i n g e n s v e r k s a m h e t h a r förs iggåt t u n d e r h ä v d v u n n a fo rmer . Liksom de senas te å r e n h a r ett s a m m a n t r ä d e p e r t e r m i n hål l i t s . D ä r v i d höl los föl jande f ö r e d r a g :

den 5 m a j : »Norske fo r fa tn ingsprob lemer» av professor F r e d e Cas tbe rg ; den 7 nov. : » In te rpe l la t ioner och enk la f r ågor ; k r i n g p r a x i s efter 1938

å r s re form» av docenten Elis Has t ad . Professor Cas tberg b e h a n d l a d e i sitt f ö r e d r a g de s ta t s rä t t s l iga och för

fa t tn ingspol i t i ska p rob lem, som upps t å t t i N o r g e u n d e r ockupa t ionen och som k o m m a att upps t å efter k r ige t s slut, docenten Hastad gav en i n g å e n d e redogöre l se för o m ä n d r i n g e n av in te rpe l la t ions- och f rågeinst i tu te t 1938 s a m t de senas te å r e n s p r a x i s och k o m m e n t e r a d e u tveckl ingen u r olika synv inklar .

S a m m a n t r ä d e n a , som hål l i t s å Akademiska Fö ren ingen , h a va r i t t a l r ik t besökta . F ö r e d r a g e n h a åtföljts av s a m k v ä m .

Vid L u n d s un ivers i te t h a r u n d e r å r 1944 ej ven t i l e ra t s någon avhand l ing i s t a t skunskap . Nils Nilsson Stjernquist.

Stockho lms- H ö g s k o l a s S tyre lsen h a r u n d e r å r 1944 'haft föl jande S t a t s v e t e n s k a p l i g a fören ing . s a m m a n s ä t t n i n g : o r d f ö r a n d e professor Niis Herl i tz , vice o r d f ö r a n d e p rofessor H e r b e r t Tings ten , s e k r e t e r a r e fil. lic. J ö r g e n Wes t e r s t åh l , s k a t t m ä s t a r e ju r . k a n d . Ole Wes t e rbe rg , övr ig s ty re l se ledamot fil. l i c , j u r . k a n d . F r i t z Kaijser .

F ö r e n i n g e n r ä k n a r ett 90-tal m e d l e m m a r .

76 Ö V E R S I K T E R O C H M E D D E L A N D E N

F y r a s a m m a n t r ä d e n h a u n d e r å r e t förekommit , v a r v i d föl jande fö red rag hå l l i t s :

Den 29 f eb rua r i : »Staten och o rgan isa t ionsväsende t , k o r p o r a t i v a d r a g i nu t ida svenskt samhäl ls l iv», av docen t G u n n a r Heckscher .

Den 4 a p r i l : »Norske for fa tn ingsproblemer» , av professor F r e d e Cas tberg . Den 24 ok tober : »För s t a k a m m a r e n s v a l n ä m n d 1890—1910 — en o k ä n d

poli t isk organisa t ion» , av docen t A r n e W å h l s t r a n d . Den 8 d e c e m b e r : »Prob lem k r i n g Dumbar ton-Oaks -p lanen» , in lednings

fö red rag av p ro fe s so re rna H e r b e r t T ings ten och Nils Herl i tz . S a m m a n t r ä d e n a h a i genomsni t t besökts av ett 30-tal m e d l e m m a r .

Vid S tockholms Högskola h a r u n d e r å r e t ingen avhand l ing i s t a t skunskap

vent i lera ts . Jörgen Westerstähl.

S t a t s v e t e n s k a p l i g a S tyre lsen h a r u n d e r 1944 haft föl jande s a m m a n -f ö r e n i n g e n i Uppsa la . s ä t tn ing : o r d f ö r a n d e professor Axel Brusewi tz , vice o r d f ö r a n d e docent Elis Has t ad , s e k r e t e r a r e docent Arne W å h l s t r a n d , s k a t t m ä s t a r e ( u n d e r v å r t e r m i n e n ) fil. lic. J. L. H a r t m a n n och ( u n d e r hös t t e r m i n e n ) fil. mag . Ger t H o r n w a l l , s t ä l l fö re t r ädande s e k r e t e r a r e och skat t m ä s t a r e fil. lic. G u n n a r G e r d n e r s a m t 6:e l edamot docent R a g n a r Simonsson.

F ö r e n i n g e n r ä k n a r f. n. o m k r i n g 80 m e d l e m m a r .

F e m s a m m a n t r ä d e n h a hål l i t s u n d e r åre t , va rv id föl jande f ö r e d r a g förek o m m i t :

Den 25 februar i t a l ade docent Arne W å h l s t r a n d över ämne t »Modera ta p a r t i b i l d n i n g a r i a n d r a k a m m a r e n 1903—06».

Den 21 a p r i l gav fil. lic. Nils A n d r é n en r edogöre l se för h u v u d d r a g e n av det av s akkunn iga f r a m l a g d a b e t ä n k a n d e t r ö r a n d e »Revision' av r i k s 1

dagens a rbe t s fo rmer» , vare f te r följde l ä n g r e i n l ä g g ' a v bl. a. två av de sakkunn iga , g e n e r a l d i r e k t ö r Wi lhe lm Björck och professor Axel Brusewi tz , s amt r i k s d a g s m a n n e n , docent El is Has t ad .

Den 8 ma j t a l ade professor Sven L i n d m a n v id Åbo a k a d e m i över ä m n e t »Några g rund l in j e r i f in ländskt förfat tningsliv».

Den 3 ok tober gav fil. lic. J. L. H a r t m a n n en ana lys av » A n d r a k a m m a r -valet 1944».

Den 9 december höll fö ren ingen h ö g t i d s s a m m a n t r ä d e i an l edn ing av at t t jugofem å r förflutit sedan dess b i ldande . Vid h ö g t i d s s a m m a n t r ä d e t , i vilket del togo inemot e t t h u n d r a f ö r u t v a r a n d e och n u v a r a n d e m e d l e m m a r , b l and d e m n å g r a av fö ren ingens s t i f tare, a n m ä l d e o r d f ö r a n d e n den skrift , »Sta tsvetenskapl iga s tud ie r» , som utgivi ts i an l edn ing av kvar t seke l jubileet , s ek re t e r a r en , docent W å h l s t r a n d , l ä m n a d e en r edogöre l se för fö ren ingens t i l lkomst och utveckl ing, varef te r p rofessor Brusewi tz höl l f ö red rag över ä m n e t » F r å n Svedel ius till Kjellén, n å g r a d r a g u r den sky t t eanska l ä r o stolens h i s tor ia» . Vid den ef terföl jande h ö g t i d s m i d d a g e n t a l ade för fören ingen bl. a. un ivers i t e t skans le r Östen Undén , Uppsa la univers i te t s r e k t o r professor Nils von Hofsten, den sky t t eanska stiftelsens p a t r o n u s f. d. l a n d s hövd ingen greve Axel Mörne r , jus t i t i e råde t Nils A lexande r son och o rd fö randen i S tockholms högskolas s ta t sve tenskapl iga förening professor Nils


Herl i tz . Telegraf iska l yckönskn inga r ingingo från bl. a. o r d f ö r a n d e n a i sy skon fö ren inga rna i L u n d och Göteborg.

I fö ren ingens skr i f tser ie h a r u n d e r å re t u tgivi ts t r e volymer , näml igen : N r 18, »Svenska r e g e r i n g e n och de n o r s k a f r å g o r n a 1884—1886» (132 s.),

av fil. lic. To r s t en P e t r é . N r 19, »Kr isuppgöre lsen mel l an s o c i a l d e m o k r a t e r n a och bondefö rbunde t

1933» (114 s.), av fil. k a n d . Olle N y m a n . N r 20, »Sta tsvetenskapl iga s tudier . Till s ta t sve tenskapl iga fören ingens

i Uppsa la t j ugofemårsdag 7 nov. 1944» (701 s.), av 22 m e d l e m m a r : fil. lic. Nils A n d r é n , fil. lic. B i rge r B e c k m a n , fil. d r Arne B jö rnbe rg , prof. Axel Brusewi tz , j u r . o. fil. d r H a n s Cavalli , fil. lic. R a g n a r E d e n m a n , prof. E r i k Fah lbeck , fil. lic. G u n n a r Ge rdne r , fil. lic. J. L. H a r t m a n n , docent G u n n a r Heckscher , fil. mag . Ger t H o r n w a l l , docen t El is Has tad , fil. d r F r e d r i k Johannes son , fil. d r Leif Kih lberg , fil. d r J o h n L i n d g r e n , prof. Sven L i n d m a n , fil. k a n d . J o n a s Nordenson , fil. k a n d . Olle N y m a n , docent R a g n a r S imonsson, docen t E d v a r d Thermsenius , prof. H e r b e r t T ings ten och docent Arne W å h l s t r a n d . Volymen avslutas m e d en bibliografi över g r a d u a l -a v h a n d l i n g a r i s t a t skunskap v id svenska univers i te t och högsko lo r u n d e r t iden 1843—1944, s a m m a n s t ä l l d av fil. mag . Ger t H o r n w a l l , samt , l ika ledes av H o r n w a l l , en för teckning över f ö r e d r a g och d iskuss ioner i S ta tsvetenskapl iga föreningen i Uppsa l a 1919—44, av fören ingen u tg ivna skrif ter s amt s ty re l se l edamöte r i d e n s a m m a .

U n d e r å r 1944 h a r v id Uppsa la univers i te t icke vent i le ra t s n å g o n av-

h a n d l i n g i ämne t s t a t skunskap . A r n e Wåhhtrand.

T i d s k r i f t s ö v e r s i k t .

Skandinaviska banken. Kvartalsskrift. Sthm 1946. No 1. Hagstroem, K.-G., Åldersförsörjnmg och statsfinanser i en åldrande befolkning, s. 12—16.

Fackföreningsrörelsen. Organ för Landsorganisationen i Sverge. Sthm. Årg. 25:1 1945. H. 1. Krigsskuld och krigsförbrytelser, s. 19—24. — H. 3. Sumner Welles' fredsplaner, s. 66—72. —• H. 4. Åhrén, V., Samhällsplanering i England, 1, s. 77—83. H. 5. östpreussen, s. 101—10. — Åhrén, V., Samhällsplanering i England, 2, s. 111—16.

Nordisk försäkringstidskrift. Sthm. Ärg. 25: 1945. No 1. Dahlgren, Th., Bör försäkringsverksamheten socialiseras, s. 1—12.

Svensk juristlidning. Sthm. Ärg. 30: 1945. H. 1. Castberg, F., Rett og meta-fysikk, s. 19—31. — Bergendal, R., Krigsförbrytare och asylrätt, s. 80—88. — Eek, 11., Regeringsmaktens expansion i England, s. 102—03.

Samtid och framtid. Tidskrift för idépolitik och kultur. Sthm. Årg. 2: 1945. No 1. Huizinga, J., Nationalism och patriotism, s. 20—26. — Lönnroth, E., En reflexion över Tysklands kris, s. 27—29. — Wigforss, H., Oppositionens lediga roll, s. 39—43. No 2. Croce, B., Kommunismens väsen med hänsyn till dess politiska realitet, s. 86—93. — Hansson, J., Rättsliberalism, s. 94—99. — Dahlstedt, K.-H.,


Den nya nationalismen —: några reflexioner kring den stundande fredsuppgörelsen, s. 102—05. — örne, A., Riktlinjer för en världsfederation, s. 117—19.

Tiden. Socialistisk kritik och politik. Utg. av Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Sthm. Årg. 37: 1945. H. 1. Myrdal, G., Tiden och partiet, s. 1—9. — Undén, ö., Neutralitet och solidaritet, s. 10—13. — Lindberg, A., Industriell demokrati — ett trygghetsproblem, s. 14—17. — Nilsson, T., Eftersmak, s. 19— 21. — Björnberg, A., Samlingsregeringen. Ett utkast till eftermäle, s. 22—25.

Förvaltningsrättslig tidskrift. Sthm. Årg. 7: 1944. H. 6. Norberg, E., Skatteutjämning och kommunal självstyrelse, s. 323—33.

Landskommunernas tidskrift. Organ för Svenska landskommunernas förbund. Sthm. Årg. 26: 1945. No 1. Linden, B., Kommunalt tryck före 1920, s. 1—6. — Sjöholm, E., Polisväsendets förstatligande, översikt över 1939 års polisutrednings förslag, s. 17—20.

Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri. N. S. Årg. 20: 1944. H. 7. Jörgensen, T. G., Dansk retsplejes jubilseunx, s. 474—90.

Svenska stadsförbundets tidskrift. Organ för Sveriges städer, köpingar och municipalsamhällen. Årg. 36: 1944. H. 10. Åkesson, O., Förslaget till allmän ordningsstadga. Ett kort referat, s. 521—26. — Schalling, E., Städer och köpingar i indelningshänseende 1942—1944 (forts. fr. h. 9), s. 526—35.

Svensk tidskrift. Sthm. Årg. 31: 1944. H. 10. Kring ett ledareskifte, s. 663—65. — Birnbaum, L, Om Ostpreussens öde, s. 680—89. — Edstrand, K.-L, Produktiv socialpolitik, s. 690—94. — Höjer, T. T:son, Sveriges anslutning till Nationernas förbund. Ett aktualiserat 25-årsminne, s. 695—710. — Det svenska partiledare-systemet, s. 735—36.

Gads danske Magasin. Khvn. Årg, 38: 1944. Nov. Belling, H., Det kommunale Selvstyrelse. En Udviklingslinie som bor sendres, s. 549—55. —• Dec. Bolling, H., Tiden foder nye Tanker, s. 613—19. — Thomsen, R., Var Macchiavelli Macchia-vellist?, s. 641—53. —• Begtrup, Bodil, Har de smaa Stater en Pläds i det Internationale Samarbejde, s. 654—57.

Nationalekonomisk Tidsskrift Udgivet af Nationalekonomisk Förening. Khvn. Bd 82: 1944. H. 5. Nyballe, H. C, Dodeligheden 1840—1940, s. 278—315.

The Fortnightly. Lond. 1944. No 936: Dec. Simpnon, J. Hape, The Palestine mandate, s. 341—349. — Schwarz, R. P., Vatican and Kremlin, s. 350—356. — Inge, W. R., Plato and democracy, s. 364—370. 1945. No 937: Jan. Benes, E., From Chaos to ordered freedom, s. 1—7. — China: two points of view. I. By Jack Chen, s. 8—12. II. By G. W. Keeton, s. 13—19. — Marriott, J. A. R., The problem of Poland, s. 20—26. — Friedmann, W., The new nationalism, s. 27—34.

The contemporary review. Lond. 1944. No 947: Nov. Crewe, Cecil & Noel-Buxton, What to do with Germany, s. 257—263. — Cammaerts, Emilie, The situation of Belgium, s. 264—267. — Peel, G., The science of propaganda, s. 268 —273. —• Solovegtchik, G., Confusion in America, s. 274—279. — Keeton, G. W., The tercentenary of the Areaopagitica, s. 280—285. — Anthem, Th., Albania and Greece, s. 295—299. No 948: Dec. Cecii, The Dumbarton Oaks scheme, s. 321—


325. — Ratcliffe, S. K., President Roosevelt's fourth victory, s. 325—330. — Harley, J. H., Trade unionism in the post-war world, s. 330—336. — Wolf, S., Austria and her neighbours, s. 355—359. — Fischer, A. J., The Scandinavian scene, s. 359—363. — Ostwald, W. M., Suggestions for a European confederation, s. 364—366.

The round table. A quarterly review of politics of the British commonwealth. Lond. 1944. No 137: Dec. Concert of the world, s. 3—9. — The condition of social security, s. 10—14. —• Britain and the monetary fund, s. 15—23. — The international interest of colonies, s. 24—30. — Liberation and after, s. 51—55. —• The American outlook, s. 56—63. —• Politics in India, s. 64—69. — Great Britain. The last lap. Ulster politics, s. 70—75. —• Australia. The constitutional referendum, s. 76—83. — South Africa. The Indian immigrant, s. 84—89. — New Zealand. War-time finance, s. 90^—96.

Zeitschrift für Politik. Herausgegeben vom Deutschen auslandswissenschaftlichen Institut. Berl. Bd 34: 1944. H. 10/12. Pfeffer, K. H., Die europäische Besinnung, s. 377—85. — Richarz-Simons, Ingeborg, Ideologie und Aussenpolitik der USA, s. 386—93.

i i ; ' ' N.N.S.

L I T T E R A T U R G R A N S K N I N G A R

STANISLAW A. ADAMEK: »Die Ideologie des Rechts».1

Möderne re t t ssocio loger og rettsfi losofer h a r sa t t sökelyset p å s a m m e n -h e n g e n mel lem rett og religion. I den rettsfilosofiske deba t t h a r m a n — bl. a. h e r i Sver ige — dröf te t spö r små le t om ikke selv m ö d e r n e re t t sv iden-skap , u ten å v ä r e sig de t bevisst, o p e r e r e r med mag i ske el ler metafys iske forest i l l inger. H ä g e r s t r ö m h a r påv is t s a m m e n h e n g e n mel lem r e t t og m a g i i den r o m e r s k e re t t . Og m ö d e r n e sociologer h a r beskjeftiget sig m e d re l ig ion og re t t h o s p r imi t i ve folkeslag. At de r i p r imi t ive samfund e r en n ä r s a m m e n h e n g mel lem rel ig ion, m o r a l og re t t , og mel lem rel igiös ku l tus og samfundsmess ig m y n d i g h e t , e r et vel k jent fenomen. Den polske ju r i s t S tan i s law A. A d a m e k h a r t a t t o p p visse av disse p r o b l e m e r o m forbind-delsen mel lem rel ig ion og r e t t til en omfångs r ik undersöke l se . H a n h a r beskjeftiget sig m e d en l ang r e k k e re t t s sys temer fra g a m m e l t id, og m e d p r imi t i ve folkeslags r e t t i v å r egen t id. H a n h a r samle t en s tor m e n g d e op lysn inger om h v a d disse r e t t s sys t emer i nneho lde r av n o r m e r i n g e r sä r l ig p å det s trafferet ts l ige o m r å d e . Og p å g r u n n l a g av de t te ma te r i a l e h a r h a n så m e n t å k u n n e opstille visse h o v e d s y n s p u n k t e r , spesielt om forholde t mel lem re l ig ionen i et samfund og den r e t t eller d e re t ts fores t i l l inger som lever i de t te samfund. Det skal ifölge for fa t te ren v ä r e re l ig ionens egenskap av monote is t i sk el ler polyteist isk, som e r b e s t e m m e n d e for r e t t ens el ler re t t s -idéenes k a r a k t e r i de t te samfund.

F ö r jeg g å r över til å g jöre n ä r m e r e r e d e for forfa t terens p rob lemst i l -Ung og å r e t t e visse i nnvend inge r m o t den , vil jeg g je rne i sin a lminde l ighe t si om h a n s a rbe idsme tode , at det e r beklagel ig h v o r l i ten in teresse h a n v iser for selve de or ig ina le k i lde r til de re t t s l ige n o r m e r i n g e r . H a n s tö t te r sig i f remst i l l ingen av den posi t ive re t t , al l t id til oplysninger , som h a n h a r hen t e t fra den faglige l i t t e r a tu r om k i ldene — den h a n d a også r ike l ig r e fe re re r . Det v i r k e r unekte l ig litt forblöffende at m a n f. eks. skal få oplysn inge r om g a m m e l n o r s k r e t t efter Gulat ingsloven, ikke ved c i ta te r av loven, m e n ved en oplysning om h v a d professor Josef K o h l e r be re t t e r om lovens innho ld i h a n s skrif t o m »Shakespea re v o r d e m F o r u m d e r J u r i s p r u d e n z » (s. 108). Jfr også gjengivelsen av innho lde t i »den g a m m e l n o r s k e lov» efter His s. 149. P å s ide 153 f inner m a n oplysn ing om en re t t s rege l som sies å v ä r e hen te t fra »Is lendersagaen», i h e n h o l d til en tysk re t t sh i s to r ike r , H e u s l e r .

Det te e r efter m i n m e n i n g ikke noen he ld ig a rbe idsmå te . Det k a n n a t u r ligvis ikke k reves a t for fa t te ren skal b e h e r s k e den mangfo ld ighe t av sp rog h v o r i h a n s s to re r e t t sma te r i a l e l igger ut tal t . I s tor u t s t r ekn ing m å h a n

1 Den fölgende anmeldelse inneholder det vesentlige av anmelderens benierk-ninger som fakultetsopponent ved forf.'s disputas for doktorgraden ved Stockholms Högskola den 15. desember 1944.

L I T T E R A T U R G R A N S K N I N G A R 8 1

nödvend igv i s h o l d e sig til l i t t e r a tu ren . Men jeg synes nok a t h a n , i de sp rog h a n fakt isk behe r ske r , k u n d e c i te re de or ig ina le k i lde r og vise oss h v o r d a n h a n fo r s t å r d e m og b r u k e r dem.

Det ' e r som sagt et mege t v id t o m r å d e hvorf r a förf ä t t e ren h e n t e r sitt stoff. Og jeg tvivler s t e rk t på a t n o e n enkel t v i t e n s k a p s m a n n vi lde k u n n e v ä r e v i rke l ig f a g m a n n p å aUe disse så forskjell ige o m r å d e r . J ag e r det i all fall ikke. Jeg skal ikke p r ö v e å kon t ro l l e r e el ler supp le r e for fa t te rens ta l l r ike op lysn inger fra l i t t e r a tu ren . Men d e r k a n vaere g r u n n til å se litt n ä r m e r e p å forf. 's p roblemst i l l ing og p å d e b e g r e p e r h a n o p e r e r e r med . Jeg skal de r -efter ta op til b e h a n d l i n g h a n s u tnyt te l se av ma te r i a l e t — u n d e r s ö k e og ta st i l l ing til de genere l le s lu tn inge r h a n t r e k k e r , og de t ese r h a n opsti l ler .

Fo r f a t t e r ens problemst i l l ing l ide r av en ikke l i ten uk l a rhe t . Bokens t i te l : Die Ideologie des Rechts , sku lde na ; rmes t t y d e p å en ten a t h a n vil u n d e r s ö k e de idée r som i de forskjell ige samfund t j ene r til å b e g r u n n e den posi t ive r e t t s gyldighet , el ler a t h a n vil fremsti l le i dée r som v i r k e r som re tn ings -g ivende ved fastset telsen av r e t t ens i nnho ld — altså som veivisere i r e t t s -u tv ik l ingens gang i de t he le . — Bokens unde r t i t e l : » U r s p r u n g u n d Grundl agen des Rechts», k u n d e t yde p å at det e r den sociologiske fö rk la r ing til r e t t e n som socialt f enomen h a n vil få frem. Man k u n d e dog også t enke sig at de t v a r den filosofiske beg runne l se av r e t t en i en m o r a l -be t r ak tn ing , el ler i en re l igiös t r o det d re ie t sig om. Den u k l a r h e t som a l l e rede bokens t i t ler g i r u t t r y k k for, e r ikke t i lfeldig. F l e r e s t eder v iser for fa t te ren a t h a n ikke h a r he l t k l a r t for sig forskjellen mel lem en sociologisk og en ju r id i sk problemst i l l ing , e l ler mel lem en social - läre og en r e t t s l ä r e . Typ i sk e r h a n s kons t a t e r i ng av mangfo ld ighe ten av i n n b y r d e s s t r i d e n d e re t t s - og mora l fores t i l l inger i folkenes liv, og h a n s s lu tn ing fra de t te f enomen: At d e r ikke gje lder noen absolut t re t t , el ler som forfa t te ren s ie r : ingen »Recht als solches». H a n t r e k k e r al tså den logiske s lu tn ing av re t t ssp l i t te the ten a t b e g r e p e n e etikk, m o r a l og r e t t ikke e r absolut te b e g r e p e r (s. 406). D e n n e p å s t a n d m å i s a m m e n h e n g e n be ty : a t d e r ingen absolut t idea l re t t gjelder. Nu e r de t ikke m i n hens ik t h e r å u t ta le noen men ing o m det te t r o s s p ö r s m å l — for fa t te rens st i l l ing til spö r små le t synes forövr ig å v ä r e adskil l ig m e r bekre f t ende enn de t te lös revne ci ta t k a n gi i n n t r y k k av. Men jeg vill g je rne fasts lå: d e n sociologiske kons t a t e r ing av r e t t ens b roge the t og den re t t s ideologiske bes t r ide lse av en idea l re t t , e r p å s t a n d e r som l igger i forskjellig p lan .

Det er også en u k l a r h e t som k o m m e r f rem i inn ledn ingen n å r for fa t te ren st i l ler spö r små le t : h v a d e r r e t t ? , og vil vise forskjellen i »re t t sopfa tn inger» ved c i ta te r av en f r a n s k m a n n , en p o l a k k og en tysker . F r a n s k m a n n e n f rem-h e v e r f r iheten, po l akken d e s laviske folks gudsf ryk t og menneskek jä r l ighe t , t y ske ren m a k t e n s og k ra f t ens a v g j ö r e n d e be tydn ing (s. 12—13)! H e r skal å p e n b a r t disse forfa t teres vage fo rmu le r inge r av a lmindel ige l ivs- og sam-funds idea le r t jene som bevis for a t d e r ikke gis noen a lmengyld ig definisjon av beg repe t re t t , — u ten a t for fa t te ren k a n sees å h a k l a r t for sig forskjellen mel lem beg repene re t t , idea l - e l ler n a t u r r e t t , og m o r a l .

Det te f r emgå r også m a n g e a n d r e s t eder i boken. N å r h a n (s. 401) tå le r om de 3 s to re monote i s t i ske l ä r e r (mosa isk re t t , k r i s t en l ä r e og is lam), m e n e r h a n vel n ä r m e s t re t t , i kke i be tydn ingen av de n o r m e r som oppre t t -


8 2 L I T T E R A T U R G R A N S K N I N G A R

hold.es m e d m a k t i samfundet , m e n i be tydn ingen av idea l re t t . Men s a m t idig t å l e r h a n o m polyteis t isk r e t t og m e n e r vel h e r posi t iv re t t . — N å r h a n p å s ide 375 t å l e r om at Kr is tus h a r bef r idd »ret ten» fra dens fo rbunde the t m e d nas jonen , m e n e r h a n vel idea l re t t en , eller om m a n vi l : r e t t s idea lene . Men u m i d d e l b a r t dere f te r t å l e r h a n om at Kr is tus gav m e n n e s k e n e r e tn ings l injer i u tv ik l ingen av »ret ten», og m e n e r jo h e r m e d »retten» å p e n b a r t folkenes posi t ive re t t . H a n g i r en fremsti l l ing av den posi t ive r e t t i en r e k k e samfund m e d hedensk , polyte is t isk rel igion. Men i f remst i l l ingen av k r i s t e n d o m m e n s fo rho ld til r e t t e n er de t å p e n b a r t a t den »rett» h a n d e r g jör r e d e for, e r k r i s t e n d o m m e n s idea l re t t s l ige k r a v til den posi t ive r e t t s i n n h o l d (f. eks. s ide 367 og s. 369). N å r h a n (s. 402) k a n f remheve h v o r d a n de monote is t i ske l ä r e r st i l ler p l ik tene , og ikke re t t ighe tene , i f o rg runnen , e r de t te ne t top ford i de t h e r i så s tor u t s t r ekn ing d r e i e r sig, ikke om ret ts l ige , m e n om m o r a l s k e u t sagn .

Den problemst i l l ing , el ler r e t t e r e : de problemst i l l inger som a n t y d e s i bokens t i t ler ( re t t ens ideologi , r e t t ens oppr inne l se og re t t ens g r u n n l a g ) p res i se res sene re slik (s. 33): De forskjellige re l ig ioner e r i m ä n g t og mege t l ike, m e n ofte e r d e r også s to re og pr ins ip ie l le forskjel l igheter me l lem dem. Rett , sed og sk ikk s a m t re l ig ion, e r s ammenveve t h o s d e gamle og d e p r i mi t ive folkeslag. »Skulde disse forskje l l igheter da ikke også h a h a t t s in v i rkn ing i u t fo rmn ingen av r e t t sbeg repene?» . H a n stiller, op mot h v e r a n d r e d e n posi t ive r e t t i s amfund m e d polyteis t isk re l ig ion p å den ene side, og p å den a n n e n s ide de monote i s t i ske r e l i g ions l ä re r : j ödedom, k r i s t e n d o m og is lam. De b u d som e r fö rbunde t m e d mosa i sk l ä r e og m e d is lam, er i s to r u t s t r ekn ing posi t ivret ts l ige . De opp re t t ho ldes neml ig m e d o rgan i s e r t s a m -Tundsmakt i d e jöd iske og m u h a m m e d a n s k e samfund. Men k r i s t e n d o m m e n , hv i s fo rho ld til r e t t en og re t t su tv ik l ingen i d e n n e förbindelse i n t e r e s se re r mest , opst i l ler nes ten u t e lukkende d i r ek t ive r av m o r a l s k innho ld .

N å r for fa t te ren p å d e n n e m å t e sti l ler op mot h v e r a n d r e p å den ene s ide k r i s t e n d o m m e n s l ä re , og p å d e n a n n e n s ide de polyteis t isk h e d e n s k e r e t t s -sys temer , s a m m e n l i g n e r h a n de r fo r p å set t og vis i n k o m m e n s u r a b l e s tö r -re lser . Det e r en bana l i t e t å k o n s t a t e r e a t alle disse p r imi t ive r e t t s sys t emer ikke fyller de idea le k r a v som m a n ut f ra k r i s t e n d o m m e n s he le g r u n n -innst i l l ing til l ivet k a n stille til en posi t iv re t t s innho ld . S tor in teresse vi lde de t d e r i m o t h a h a t t å se en h i s to r i sk undersöke l se av h v o r d a n k r i s t e n d o m m e n s t a n k e r faktisk h a r v i rke t p å r e t t e n s innho ld i de k r i s t n e l and . Men d e n n e opgave l å t e r det til at for fa t te ren vil ta op senere (s. 410). 1

For fa t t e r ens teor i om k r i s t e n d o m m e n s i n n v i r k n i n g p å r e t t en er imid le r t id forsåvid t b a r e et l edd i en m e r v i d t g å e n d e hypo tese som h a n f remset te r en r e k k e p å s t a n d e r om de monote is t i ske l ä r e r og r e t t s sys t emer overhodet, og om de polyte is t iske re t t s sys temer , som pås t åe s å vaere tota l t forskjell ige fra de monote is t i ske .

1 På side 410 sier forfatteren at han »i en fortsettelse av dette arbeide» skal påvise den »like til denne dag bevarte förbindelse mellem rett og religion». Men på side 14 heter det at han i det videre arbeide vil behandle »de viktigste retts-filosofiske retningers forhold til rettens vesentlige problemer», og tillike at han vil undersöke »utviklingen og omvurderingen av rettsbegrepene til denne dag». Det er sandelig ikke noe beskjedent program forfatteren har stillet for sitt fortsatte arbeide!

http://hold.es


Vi skal se litt n ä r m e r e p å for fa t te rens teor i og d e vanske l ighe te r den mö te r .

I et s lu tn ingskapi te l i boken h a r h a n o p s u m m e r t noen av de genere l le p å s t a n d e r h a n m e n e r å k u n n e fremsti l le o m d e monote is t i ske sys temer . I mo t se tn ing til h v a d de t g je lder o m d e n polyte is t iske re t t , fal ler d e r h e r forholdsvis s tor »k la rhe t over r e t t sbegrepene» . I de monote is t i ske sys temer b e s t å r b e g r e p e n e »Menschen tum u n d Menschl ichkei t» , slik som m a n ikke m ö t e r d e m i noen polyte is t isk re t t . De a lminde l ig forp l ik tende r e t t s n o r m e r g je lder h e r for he le menneskehe t en , og un ive r sa l i smen avskaffer p r in s i -p ie l t et folks el ler en Masses »Überhebl ichkei t» (s. 402). Re t t fe rdsbegrepe t b l i r n u et idea l og b e r o r p å g r u n n p r i n s i p p e t om alles l ikhet for re t t en . Det re t t s l ige sky ld spö r små l löses i be tydn ingen av subjekt iv skyld, som e r for-b u n d e t m e d overbevisn ingen om skyld i re l ig iös be tydn ing . Og d e m o n o teist iske l ä r e r f r emheve r p l ik ten f remfor r e t t ighe ten . I d e n u t s t r ekn ing disse k r a v ikke er r ea l i se r t i de monote i s t i ske samfunds posi t ive re t t , skyldes det a n d r e fak to re r enn den monote is t i ske l ä re , neml ig »Selbstüberhebl ichkeit», egoiSme, konse rva t i sme , uv i t enhe t (s. 404).

De polyte is t iske r e t t s sy s t emer k a r a k t e r i s e r e s ved a t de e r i n n b y r d e s forskjellige, —'• d e r r å d e r et »kaos» i d e n polyte is t iske r e t t ! Her , h v o r ikke en enkel t g u d d o m s t å r over alle, r å d e r ingen a lmengyld ige r e t t s n o r m e r . »Wie viele Göt ter , so viele Rechte» (s. 305). Handfas t egoisme r å d e r , den h e r s k e n d e klasses in t e re s se r e r b e s t e m m e n d e (s. 307).

Nu e r he le det ska rpe , begrepsmess ige mot se tn ings fo rho ld mel lem polyteis t iske og monote is t i ske re l ig ioner n e p p e vel b e g r u n n e t i den re l ig ions-h i s to r i ske v i rke l ighét . Max W e b e r h a r pek t p å h v o r d a n de monote is t i ske re l ig ioner ikke to ta l t avskaffer a n d e r og d e m o n e r , m e n u n d e r o r d n e r d e m u n d e r den »eneste Gud». Al lerede de t t e fo rho ld t a l e r i noen g r a d m o t den d r a m a t i s k e opst i l l ing av monote is t i sk k o n t r a polyteis t isk r e t t el ler r e t t s -opfa tn ing . Men d e r k a n v ä r e g r u n n til å u n d e r s ö k e litt n ä r m e r e , vesent l ig p å g r u n n l a g av for fa t te rens eget mä te r i a l e , h v o r d a n de t faktisk fo rho lde r sig m e d de t te s k a r p e skille mel lem de to g r u p p e r av r e t t og re t t sopfa tn inger .

Fo r f a t t e r en g j e n n e m g å r en l ang r e k k e poly te is t i ske sys temer m e d blik-ke t sä r l ig v e n d t m o t d e s trafferet ts l ige og s t raffeprosessuel le bes temmelser . H a n s fremsti l l ing gir m a n g e in t e re s san te op lysn inger , som det k a n v ä r e ny t t ig å h a samlet p å d e n n e må te . Men h a n s sys temat ikk e r u n d e r t i d e n noe under l ig , f. eks . n å r h a n först h a r et l ang t avsni t t , B, o m »re t tens g renser» (s. 45 og flg.), og deref te r som inn l edn ing til avsn i t t C (s. 99) u t t a l e r : »Hvad s o m v a r re t t s l ig ti l latt , h a r v i n u i det s to re og det he le p rove t . Men h v a d v a r forbudt , og h v a d v a r s t raffbar t?» Spör små le t om h v a d som e r t i l la t t og h v a d som e r forbudt , e r jo b a r e to s ide r av s a m m e sak. I v i rke l ighe ten d r e i e r avsni t t C seg vesent l ig om den k r imina l i s t i ske s ide av fo rbuds-reg lene .

E t av de p u n k t e r h v o r for fa t te rens l ä r e efter m i n m e n i n g ikke l a r sig op re t tho lde , e r p å s t a n d e n om at de h ö y v e r d i g e t r ekk h a n genere l t t i l-s k r i v e r monote i smen , i t i l sva rende g r a d m a n g l e r i de polyte is t iske re t t s sys temer .

Om m a n h o l d e r sig til fo r fa t te rens eget ma te r i a l e , ser m a n s n a r t a t d e r i de polyteis t iske sys temer i m a n g e tilfeller k a n påvises ne t top slike t r e k k


som for fa t te ren anse r k a r a k t e r i s t i s k e for de monote is t i ske . I det he le k a n m a n vel si at ganske visst e r de t r e monote is t i ske re l ig ioner som forfa t te ren behand l e r , kny t t e t til et h ö y e r e ku l tu re l t u tv ik l ings t r in enn de fleste poly-teist iske re l ig ioner . I h v e r t fall g je lder det te om k r i s t e n d o m m e n . Men utvikl ingen h a r ikke p å noen m å t e fö regå t t pa ra le l l t f ra f le rguder i t i l én-guds- lä re , og fra l ave re til h ö y e r e k u l t u r p å alle o m r å d e r . Jeg b o r t s e r d a fra a t en n y e r e r e t n i n g innen re l ig ionshis tor ien , som forfa t te ren nevner , g å r u t p å a t ne t top de eldste, p r i m i t i v e menneskesamfund h a r h a t t en m o n o -teis t isk re l igion. Men om m a n s a m m e n l i g n e r polyte is t i ske og monote i s t i ske r e t t s sys t emer i h i s to r i sk t id , k a n m a n i m a n g e tilfeller mö te u ts lag av l ikbe ts -p r i n s i p p , h u m a n i t e t og to l e ranse i polyte is t iske re t t s sys temer , h v o r den pos i t ive r e t t sv ik ter i m ä n g t et s amfund m e d monote is t i sk re l igion.

Vi skal n u först t a for oss gammel , hedensk , s lavisk re t t . H e r oplyser for fa t te ren a t d e n gammels lav i ske re t t sopfa t tn ing bl. a. v a r p r e g e t av t r o e n p å et liv efter döden , d a de onde g j e rn inge r p å j o r d e n vi lde få sin straff. Kv innen h a d d e en anset t s t i l l ing; h u n v a r ikke b a r e re t t sobjekt . S laver i v a r opr inne l ig ukjent som p e r m a n e n t ins t i tus jon. Gjes tere t ten v a r hell ig. Ret ten g j ennemför t e i p r i n s i p p e t individuel t , i s tedenfor kollekt ivt ansvar . H e v n v a r fo rbud t m o t den som h a d d e h e v n e t sig m e d re t te . Det ind iv iduel le a n s v a r v a r kny t t e t til forest i l l ingen o m en subjekt iv skyld, som v a r beslektet m e d den re l ig iöse skyld. E t ka r ak t e r i s t i sk re t t s ins t i tu t t v a r » P o k o r a » : g jer-n i n g s m a n n e n s ydmyge l se över for d e n skadel id te . D e n n e ak t sku lde gi d e n som h a d d e li t t över las t , m o r a l s k opre i sn ing . — Domsto lene s tod i s a n n h e t e n s t jeneste, og bev ismid lene v a r ed og v idne r , ikke g u d s d o m og to r tu r . Ret t s -opfa tn ingen aksep t e r t e ikke h o s d e gammels lav i ske folk den s t e rke res re t t , som g e r m a n e r n e hy lde t . F o r f a t t e r e n f r e m h e v e r alle disse t r e k k som k a r a k ter i s t i ske for »det s laviske re t t sbegrep» , i mot se tn ing til r e t t sopfa tn ingen i a n d r e samfund (s. 271—9).

Men det e r slett i kke slik a t de s laviske folk er d e enes te som ifölge for-fä t t e rens fremsti l l ing h a r k u n n e t k o m b i n e r e t r e k k av en h ö y e r e r e t t sku l tu r m e d polyteis t isk re l igion. I g a m m e l egypt isk og babylonsk re t t , såvel som i ind isk re t t , e r det u n d e r dödsstraff fo rbud t å d r e p e sin slave. Mange n a t u r folk h a r merke l ig h u m a n e bes temmelse r om b e h a n d l i n g av s laver . Hos negerfolk i de t f ranske S u d a n bl i r s lavene av sine h e r r e r ka l t »sönner» og behand l e t o v e r e n s s t e m m e n d e h e r m e d . Det e r W e s t e r m a r k som er k i lde til d e n n e oplysning. Om en a n n e n s t a m m e fortel ler h a n at h e r r e n forest i l ler d e n n y e r v e r v e d e s lave for sine b a r n som de res b r o r (s. 62). L ikhe t en mel -lem de forskjell ige k lasser og g r u p p e r av m e n n e s k e r i samfundet , som ifölge for fa t te ren skal v ä r e så ka r ak t e r i s t i sk for de monote is t i ske sys temer , m ö t e r vi m a n g e s t ede r i de poly te is t i ske r e t t s o r d n i n g e r som forfa t te ren g i r op lysn inger om. Ef ter klassisk, a t t isk lovgivning v a r alle b o r g e r e l ike, og famil iefaren h a d d e ikke r e t t til å u töve noen d o m s m y n d i g h e t over famil iens m e d l e m m e r (s. 51). Asylre t ten v a r k jen t i det gamle Aten, h v o r f lyktningen k u n d e t a sin ti lflukt til d e hel l ige a l tere . E t s lags asyl m ö t e r m a n h o s de g e r m a n s k e folk, h v o r den forfulgte stillet sig u n d e r kongens fred, n å r h a n sökte tilflukt i kongens bolig (s. 256). I det gamle Babylon og Egyp ten h a d d e kv innen re t ts l ig h a n d l e d y k t i g h e t ; h u n k u n d e slut te k o n t r a k t e r , före prosesser ,


o p t r e som v i d n e ; og h u n giftet sig se lvs tendig — blev ikke bortgif te t av fo re ld re el ler f o r m y n d e r (s. 52—3).

Alle disse t r e k k ved de nevn te polyte is t iske sys temer e r slike som ifölge for fa t te ren sku lde s t e m m e m e d monote is t i sk l ä re .

Og hvis vi nu k a s t e r et bl ikk p å den hedenske , klassiske o ld t idskul tur , b l i r for fa t te rens t eo r i om poly te i sme og mono te i sme som b e s t e m m e n d e f ak to r e r for r e t t sku l tu ren , e n n å m i n d r e r imel ig .

F o r det förs te synes det unde r l i g å f r e m h e v e de monote is t i ske sys temers s t ö r r e k l a r h e t över for de polyte is t iske , n å r disse siste omfa t te r selve den r o m e r s k e r e t t i h e d e n s k t id. Fo r f a t t e r en f remhever , p å g r u n n l a g av et c i ta t fra den u t m e r k e d e forsker F r i t z S c h u l t z , a t re t t sv isshe ten i Rom v a r l i ten (s. 292). Man t ö r kansk je set te et spö r små l s t egn ved d e n n e l ä re . Og i all fall s ier for fa t te ren selv u m i d d e l b a r t efter de t te c i ta t : »Dette jur is t folks he le liv v a r innde l t i r e t s s fä re r m e d s t r ik te r e t t sg rense r» (s. 292). Jeg ser ikke r e t t e r e enn a t de t te e r p res i s den mot sa t t e t anke . Og el lers f r emheve r for fa t te ren a t den r o m e r s k e r e t t omfat te t en »möns te rgy ld ig p r iva t r e t t» (s. 292), og a t fo rmåle t m e d den r o m e r s k e r e t t — i mot se tn ing ti l den ger m a n s k e — v a r å n å f rem til en kons t a t e r i ng av den mate r ie l i e s annhe t (s. 291—92).

Men det som först og f remst faller i ö inene , n å r m a n t enke r p å den k las siske o ld t id og dens forhold til h u m a n i t e t e n s idealer , det er ikke den r o m e r s k e r e t t m e d alle dens t ekn i ske fu l lkommenhe te r . Men de t er an t ikkens livsfilosofi og d e idea le r den opst i l ler for l ivsförsel og samfundsl iv . — F o r fa t te ren fremst i l ler som r e p r e s e n t a t i v for monote is t i sk re t t sopfa tn ing , bl. a. den k r i s t n e l ä re . At d e polyte is t iske posi t ive r e t t s sys t emer e r meget l ång t f ra å t i lfredssti l le k r i s t e n d o m m e n s k r a v , e r jo k l a r t . Men skal m a n få det r e t t e bi l lede av fo rho lde t me l lem k r i s t n e og h e d e n s k e inns lag i re t t su tv ik l ingen, m å m a n ikke b a r e stille op m o t h v e r a n d r e k r i s t e n d o m m e n s l ä r e og posi t iv polyteis t isk re t t , m e n m a n m å t r e k k e inn i de t t e opg jör også den klassiske, g r e s k - r o m e r s k e livsfilosofis l ä r e r . F ö r s t og f remst i den stoiske filosofi m ö t e r m a n som bekjent m a n g e uts lag av et menneske l ighe tens ideal . S a b i n e (His to ry of pol i t ica l t heo ry , s. 141) f r e m h e v e r at det v a r m e d sto-ike rne a t n a t u r r e t t e n s b e g r e p d u k k e t op e t t e r Aris tote les ' död. Det e r de t te som m a r k e r e r den s to re revo lus jon i d e n pol i t i ske t enkn ings h i s to r ie . Nu ops tod t a n k e n om alle m e n n e s k e r s l ikhe t (s. 144). »Loven s t å r over b å d e g u d e r og menneske r» ( C h r y s i p p u s i de t 3:dje å r h . f .K.). F ö r s t og f remst t r e r de t h u m a n i s t i s k e menneske l ighe t s idea l f rem hos de s ene re s to ikere i t i den u m i d d e l b a r t för Kris t i födsel. Sabine h e v d e r a t k i rke fed rene fikk s ine t a n k e r om n a t u r r e t t e n fra Stoa, m e d C i c e r o som fo rmid le r (s. 163). »The as ton i sh ing fact is t h a t C h r y s i p p u s a n d Cicero a r e closer to Kan t t h a n t h e y a r e to Aristotle» (s. 165).

Også h o s for fa t te ren selv f inner m a n enkel te op lysn inger om h u m a n i s tisk t a n k e g å n g i Hel las og Rom. Ganske visst f r e m h e v e r h a n det s k a r p e skille g r e k e r n e t r e k k e r me l l em g r e k e r e og b a r b a r e r (s. 298—99). Men h a n g å r ikke förbi Stoa. Imid l e r t i d h e v d e r h a n at de stoiske r e t t s idea le r v a r »mer r e to r i ske enn filosofiske p r e s t a s jone r , et r e su l t a t av sofistiske speku-las joner , som m a n g l e t den i n d r e overbevisn ings k ra f t til å set te sig igjen-nem» (s. 301). I det he le ta t t skal , ifölge forfat teren, d e human i s t i sk far-


vede t a n k e r fra d e n klass iske oldt id , — slik som den kr imina l i s t i ske for-b e d r i n g s t a n k e h o s P r o t a g o r a s — ikke h a övet noen innflydelse p å r e t t s -u tv ik l ingen (s. 300). »Men d e r h v o r d e n re l ig iöse overbevisn ing mangle t , k u n d e etiske b e g r e p e r ikke g jöre sig g je ldende, slik a t re t ts l ivet m å t t e bl i u t en innflydelse fra dem» (s. 303).

N å r m a n t e n k e r p å h v a d an t ikkens n a t u r r e t t s - og h u m a n i t e t s i d e e r faktisk h a r spillet for en rol le ved u t f o r m n i n g e n av d e n n y e r e t ids na tu r r e t t s l i ge dok t r in , og h v a d d e n n e igjen h a r be tydd for f remveks ten av d e m o k r a t i , i nd iv idua l r e t t i ghe t e r og r e t t skon t ro l l i n n a d , og for u tv ik l ingen av folke-r e t t en i mel lemsta t l ige fo rho ld — ja d a k a n m a n ikke u n d g å å m å t t e kons t a -t e r e h v o r s t e rk t for fa t te rens l ä r e h e r e r p r ege t av den t endens som e r så f r e m t r e d e n d e i h a n s he le a rbe ide .

N å r for fa t te ren p å d e n n e m å t e sti l ler sig så u fo r s t ående til den ikke-kr i s tne , g r e s k - r o m e r s k e moralfi losofi , sku lde m a n t ro at de t ene og a lene v a r i k r i s t e n d o m m e n h a n vi lde söke i dég runn lage t for den h u m a n i s t i s k p regede , m ö d e r n e re t t sku l tu r . Men det er , som för nevnt , ne t top ikke ti l-fellet. Det e r de monote is t i ske l ä r e r o v e r h o d e t — al tså også den mosa i ske og is lam — som stilles op m o t de polyte is t i ske re t t s sys temer . Det f ö r e k o m m e r mig imed le r t i d a t fo r fa t te ren u t f ra de t t e syn k o m m e r i s k a d e for å k a r a k -t e r i se re f. eks . i s lam genere l t p å en m å t e som ikke he l t s v a r e r til r ea l i t e tene . H a n f r e m h e v e r i s lams »Vers t ändn i s fur d a s Menschen tum» (s. 347). Jeg u n d r e r om det ikke e r r i k t i ge r e m e d Max W e b e r , å k a r a k t e r i s e r e i s lam som en »her re- re l ig ion» , p å g r u n n av dens b u d om at d e v a n t r o ska l unde r tv inges og u n d e r h e n s y n ti l d e n s v u r d e r i n g av m a k t og e r o b r e t r i k d o m . F o r ö v r i g f r e m g å r i s lams ville in to le ranse t i l s t rekkel ig k l a r t av for fa t te rens egne c i t a t e r : Det e r et r e t t sbud a t d e r skal föres k r i g m o t d e v a n t r o . Fo lk som mot se t t e r sig d e n ene Gud, skal t i l in te tgjöres . »En dags k r i g g je lder h o s Gud m e r enn en he l m å n e d s fäste» (s. 379—80). De t e r også let t å f inne eksemple r p å en g r u s o m h e t i s t ra f femetoder som ikke s t å r synder l ig t i lbake for h v a d som m ö t e r en i noen polyteis t isk re t t . Det k a n v a r e n o k å henv i se til den oplysn ing forfa t te ren g i r o m lemlestelses-straff, s. 394. Kvinnen g je lder som m i n d r e v e r d i g , el ler for å tale n ö y a k t i g : h a l v p a r t e n så mege t som en m a n n (s. 381). E n far — subs id iä r t bestefar — k a n d r e p e b a r n a .

Og n u d e n mosa i ske r e t t : Vi m ö t e r i den mosa i ske l ä r e et g lödende h a t til I s rae ls f iender , som skal u t r y d d e s , i h e n h o l d til den k r ige r ske , I s rae l ske Guds u t t rykke l ige befal ing (s. 264). Det te f r e m g å r k l a r t og tydel ig av forfa t te rens c i ta te r fra Mosebökerne . Men de t te t r e k k i den mosa i ske r e t t re fe-r e r e r h a n —• uvisst av hv i lken g r u n n — i f remst i l l ingen av den polyte ist iske r e t t (s. 72—3). F o r ö v r i g f inner m a n i for fa t te rens redeg jöre l se for mosa i sk r e t t m a n g e eksemple r p å k r a s s e avvikelser fra l ikhe t sp r ins ippe t . Fö r s t og f remst n å r de t g je lder s lavene (s. 324), som det f. eks . v a r re t t s l ig t i l lat t å u n d e r k a s t e t o r t u r (s. 328). Dödsstraff blev b r u k t ofte, i s ä r i fo rm av steniHg, som folket selv sa t te i v e r k (s. 347). »Gott w a r gerecht» i den mosa i ske l ä r e (s. 362). Jävel . Men h a n va r , som de t h e t e r i et av forfat ter e n s c i ta ter , I s rae l s — ikke m e n n e s k e h e t e n s — Gud (s. 320).

N å r vi så til sist k o m m e r til fo r fa t te rens fremst i l l ing av r e t t og k r i s t en dom, e r de t noe m a n lett k a n bli enig m e d forfa t te ren o m : Det e r ingen

L I T T E R A T U R G R A N S K N I N G A R 87

tvil om at den k r i s t n e m o r a l l ä r e i s ine konsekvense r nödvend igv i s m å lede til ofte r a d i k a l e k r a v ti l d e n posi t ive r e t t s innho ld , og de t e r he l l e r ingen tvil om at k r i s t e n d o m m e n h i s to r i sk h a r h a t t d e n mes t i n n g r i p e n d e be tydn ing for re t t su tv ik l ingen . Men de t e r vel ikke förs t og f remst den kr is te l ige dogm a t i k — sserlig l ä r e n om den t re -en ige Gud — som i t idens löp h a r sa t t spo r i den re t t s l ige utvikl ing. Det er d e r i m o t den k r i s tne m o r a l l ä r e m e d dens k r a v til b a r m h j e r t i g h e t .

Som för nevnt , e r imid le r t id d e n n e l ä r e förs t og f remst en l ä r e om den enkel tes l ivsförsel — ikke så mege t en l ä r e om h v o r d a n r e t t og samfund bö r v a r e beskafne. Det e r m e r he le d e n n e m o r a l l ä r e s å n d som k a n d a n n e g r u n n l a g e t for f o r d r i n g e r til den posi t ive r e t t s innho ld . Fo r f a t t e r en legger u n d e r t i d e n inn i de t nye t e s t amen tes o r d re t t spol i t i ske s t å n d p u n k t e r , som i v i rke l ighe ten synes å l igge u tenfor o r d e n e s men ing . Enke l t e eksemple r vil vise de t t e : Be re tn ingen om Kris t i samta le m e d fa r i seerne om h v o r v i d t de t v a r t i l lat t å p lukke aks p å m a r k e n p å sabbaten , t a r for fa t te ren til i nn tek t for et socialt e i endomsbegrep . H a n m e n e r det f r emgå r av be re tn ingen at Kr i s tus gikk ut fra som selvfölgelig a t m a n h a d d e lov til å p lukke aks p å a n n e n m a n n s m a r k . Det v a r neml ig ikke de t tvilen gja ldt! (s. 369—70). V ide re an fö re r h a n noen o r d av apos te len P a u l u s om at b a r e den som s t å r u n d e r »Loven», k a n h a n d l e i s t r id m e d denne . H e r a v u t l ede r h a n Betningen:- Nul la p o e n a s ine lege (s. 371). I v i rke l ighe ten u t t a le r vel P a u l u s ikke noe o m h v o r v i d t en straff foru tse t te r en p å f ö r h a n d ved ta t t generel l re t t sbes temmelse , en lov. Hele d e n t a n k e g å n g P a u l u s g i r u t t r y k k for, g je lder u t e lukkende i n d r e , subjekt ive fo rho ld : den enkel tes skyld og a n s v a r i for-ho ld til »loven», Guds k r a v .

Jeg t r o r i de t he le t a t t ikke a t den k r i s t n e m o r a l l ä r e så d i rek te t a r stil-l ing til re t t spol i t i ske p r o b l e m e r . Men na tur l igv i s k a n et re t t spol i t i sk s t åndp u n k t h a r m o n e r e m e d den k r i s t n e e t ikks ånd . Ut fra de t te s y n s p u n k t e r det kansk je all ikevel ikke så ur imel ig , n å r fo r fa t te ren t r e k k e r visse s lu tn inger av r e n t upol i t iske u t sagn . Av se tn ingen »ondt skal gjengjeldes m e d godt», u t l ede r h a n et fo rbud mot lemlestelsesstraff (s. 373). Av l ä r en om jord l ive t som förberedelse til de t h ins id ige , u t l ede r h a n bl. a. f o rbed r ings t ankens p r i n s i p p i. s t raf fere t t spol i t ikken (s. 373—74). Men ett e r den r e t t som kan sies å h a r m o n e r e m e d k r i s t e n d o m m e n s m o r a l l ä r e , noe anne t e r r e t t en slik den faktisk h a r levet og utvikle t seg i s amfund m e d en k r i s t en befolkning, eventue l l også k r i s t en s ta tsre l igion. At re t ts l ivet i disse samfund, u n d e r de t te k r i s t e n d o m m e n s h e r r e d ö m m e , v iser den mest b rogede mangfold ighet , et »kaos», som for fa t te ren ka l l e r de t i sin k a r a k t e r i s t i k k av polyteis t isk re t t , — e r s ikker t nok. G r u s o m m e s t ra f femetoder , asocial lovgivning, in tole-r a n s e og umenneske l ighe t , m ö t e r vi jo også i k r i s tne samfund! F o r f a t t e r e n h a r ikke u n d e r s ö k t k r i s t e n d o m m e n s s p o r i den posi t ive re t t . H a n synes imid le r t id å a rbe ide m e d d e n a lminde l ige hypo te se a t avvikelsen fra det h a n ka l le r »de r e n e r e t t sp r in s ippe r» i k r i s t e n d o m m e n , al l t id k a n föres til-b a k e til egoisme og uv i t enhe t (s. 403—4, jfr ovenfor) .

Konklus jonen i de t te ve rk , som det u tv i l somt e r ned lag t et s to r t og g r u n d i g a rbe ide i, og som e r b å r e t oppe av en v a r m h e n g i v e n h e t for r e t t ens re l igiöse ve rd ie r , e r al tså forsåv id t en bekjennelse t i l en posi t iv t r o . Forf. s lu t te r sitt a rbe ide m e d å u t ta le den overbevisn ing a t »re t ts ideenes u tv ik-


l ing övera l t p å j o r d e n vil ta et veldig opsving, n å r r e t t sp raks i s bevisst stil ler sig p å den kr is te l ige l ivsanskuelses s t å n d p u n k t , hv is g r u n n l a g e r m e n n e s k e -l ighet og nes tekjär l ighet» .

Fo r f a t t e r en e r k o m m e t til Sver ige som f lyktning fra Polen . Det e r i sig selv en b e u n d r i n g s v e r d i g p re s t a s jon a t h a n i löpet av de få å r h a n h a r levet he r , h a r m a k t e t å u t a r b e i d e de t te v e r k og set te sig i s t and til å e rve rve den höyes te akademiske g r a d ved. en svensk höiskole .

Frede Castberg.

HALVDAN KOHT—SIGMUND SKARD : Norges Röst i historia och litteratur. Stockh o l m 1944. Bokför laget N a t u r och Kul tur . 365 sid.

F ö r e l i g g a n d e a rbe t e är , s å s o m r e d a n t i teln ger v id h a n d e n , till a r t och syfte n ä r a bes läk ta t m e d de be redskapsböcke r , som i r espek tabe l t an ta l sågo dagen i v å r t l and u n d e r de t p å g å e n d e vä r ldsk r ige t s förs ta å r . L iksom v å r a egna a u k t o r e r sökt genom en inven te r ing av v å r a andl iga v ä r d e n f rån gången t id och nu t id s t ä r k a v å r t folks vil ja at t fö r sva ra sitt l and m o t be fa r ad invas ion, söka d e b å d a n o r s k a fö r fa t t a rna att, s å som de själva i bokens fö ro rd g e m e n s a m t f r amhå l l a , uppvisa , v a r i f r å n v å r t n o r s k a . b r o d e r -folk, n ä r n u en g å n g dess l and i n v a d e r a t s , h ä m t a r den s tyrka , som sä t t e r de t i s t ånd a t t å r för å r for t sä t ta sin k a m p m o t fö r t rycka ren . Boken ä r p o p u l ä r t hå l l en och där t i l l be s t ämt p ropagand i s t i sk , vi lket ju k u n d e anses som o r sak nog at t ej t aga den i b e t r a k t a n d e i en ve tenskapl ig t idskrif t . E t t s å d a n t neg l i ge r ande skulle j u ej i n n e b ä r a n å g o t ogi l lande av skrif ten i och för sig u t a n v o r e tillfyllest m o t i v e r a t av a t t den h ö r d e in u n d e r a n n a t l i t t e r ä r t fo rum. Om a n m . ändock p r e s e n t e r a r den för d e n n a t idskr i f ts l ä sa re , ä r de t m e d h ä n s y n till den cen t ra l a s tä l lning, den av de b å d a för fa t ta rna , som b e h a n d l a r de pol i t i ska p rob lemen , H a l v d a n Koht , i n t a g e r i no r sk h i s to r i e sk r ivn ing och det icke mins t v a d för fa t tn ingshis tor ien a n g å r . I den b e k a n t a publ ika t ion , v a r m e d Den N o r s k e His to r i ske F ö r e n i n g 1919 ce l eb re rade sin f emt ioå r sdag , f r a m t r ä d e r h a n som en av de n o r s k a his tor ike r , som i sä r sk i ld g r a d haf t n å g o t a t t be tyda , d å det gäl ler »Synet p a a Norges h is tor ie» — se W o r m - M u l l e r s så be t i t lade uppsa t s — f rån den glansfulla »sagat iden» över dansk t i dens dva la f ram till det n i t t onde seklets nat ionel la r e n ä s s a n s . Den r a n g p l a t s , som t i l l e rkännes h o n o m , ä r också s ä k e r t välför t jänt . Man k a n näml igen icke l änge syssla m e d no r sk mede l t i d s h i s to r i a u t a n a t t s töta p å h a n s v ä g a n d e kr i t i ska in lägg i ski lda t idskr i f ter , och i nom 1800-talshistorien d o m i n e r a r h a n genom »1814, N o r s k Dagbok h u n d r e Aar ef terpaa» och sin vä ld iga biografi över J o h a n S v e r d r u p . E n skrift , v i lken som Kohts de l i fö re l iggande ve rk bet i t las » F r å n Olav d e n hel iges lag till social sol idar i te t» , bö r fö rmodas ge ett l ång t forskar l ivs syntes och särski l t h a mycke t at t säga den, som i n t r e s s e r a r sig för kon t inu i te t sproblemet . Det pa t r i o t i ska syftet behöve r väl he l l e r icke n ö d v ä n d i g t v e r k a f ö r r y c k a n d e p å den ve tenskapl iga objekt ivi teten. I va r j e fall s t å r de t ju anm. fritt a t t på t a l a de fö r löpn ingar , s o m förf. i ty fall eventuel l t gör sig skyldig till.


R e d a n r u b r i k e n p å Kohts b i d r a g l å t e r oss förs tå , v a r i h a n ser den r ö d a t r å d e n i Norges u tveckl ing genom å r h u n d r a d e n a . Det ä r l agen och det so l idar i ska a n s v a r e t för dess v i d m a k t h å l l a n d e . D e n n a p r i n c i p be tonas så s t a rk t och så ofta, a t t m a n k a n ka l la den et t omkväde . F ö r visso ä r den ej specifikt no r sk . H a r a l d H j ä r n e h a r m e d s a m m a s ty rka be tona t den för Sver iges v i d k o m m a n d e . K o h t f r a m h å l l e r också, a t t den ä r g e m e n s a m för he l a N o r d e n , ja i viss u t s t r ä ckn ing för he la de t c ivi l i serade Väs te r lande t . Det ä r icke u t a n a t t h a n i s i s t n ä m n d a f ö r h å l l a n d e ser en f rukt av v ik ingatågen , som så ledes — jämföre lsen får s t å för a n m : s r ä k n i n g — skulle fyllt en civi l isatorisk uppgif t jämför l ig m e d den g i rondis t i ska expans ionen tusen å r senare . Att t y s k a r n a u n d g i n g o v i k i n g a r n a s e r ö v r i n g a r blev, säger förf., m å h ä n d a d e r a s eviga olycka. F r a m f ö r allt u p p e h å l l e r h a n sig dock vid v a d p r i n c i p e n be ty t t för N o r g e självt. Vad h a n d ä r v i d h a r a t t s äga om no r sk ju r i sd ik t ion och allt v a d d ä r m e d s t å r i s a m b a n d ä r förvisso icke blot t uppbyggl ig t u t a n också in t ressan t . Samhä l l e t ä r allt id p a r t , n ä r lag och r ä t t blivit ö v e r t r ä d d a , och d ä r f ö r »ett l agens l evande ins t rumen t , all t id r e d o a t t fungera». Det ä r teser , som H j ä r n e s ä k e r t skulle gillat. E n s å d a n s a m h ä l l s o r d n i n g t e r sig d e m o k r a t i s k och ä r det tydl igen även. Koh t ä r emel le r t id i s in samhä l l s syn l ika mycke t m o n a r k i s t som d e m o k r a t , i b å d a fallen dock l ika fri f rån suverän i te t s idéer . »Det blev», säger h a n , »en na tu r l i g följd av den na t ione l la k u n g a m a k t e n s t i l lkomst a t t k o n u n g e n m e r och m e r tog h a n d om lagens förval tn ing». Med j ä m n m o d tycks h a n åse, h u r u d e n n e öva r inf ly tande p å t ingens s a m m a n s ä t t n i n g och t i l lsä t ter lagm ä n , som tydl igen f rån b ö r j a n h a en he l t a n n a n s tä l ln ing än de svenska fo lk t r ibuner , som b ä r a de t t a n a m n . Förf. tycks v a r a fylld av v a r m a sympa t i e r för den ätt , Sve r reä t t en , som d r i v e r cen t ra l i sa t ionen till fu l ländning. Magnus Lagabö te r s l ands lag , d e n förs ta för ett he l t l and g e m e n s a m m a l agkodex som exis te ra t , ä r tydl igen för h o n o m et t f ramsteg , nog s tor t a t t k o m p e n s e r a a t t l ag t ingen i s a m b a n d m e d dess a n t a g a n d e r e d u c e r a s till en a p p a r a t u r för r eg i s t r e r ing av kungl iga beslut.

I övers ik ten över Norges u tveckl ing u n d e r d e m å n g a sekel de t v a r förena t med Sver ige eller D a n m a r k el ler b å d a d e r a , får s t r iden för r ä t t e n en b e s t ä m d fiende at t i n r i k t a sig mot , adeln . Att Norge u n d e r un ionen m e d dessa s ina g r a n n a r blev den svaga re p a r t e n i alla k o m b i n a t i o n e r och r iva l i teter , säges be ro p å de t t a s t ånds br i s t p å nat ionel la t r a d i t i o n e r och in t ressen och det oak ta t det i den n y a skepnad , v a r i det f r a m t r ä d e r vid Sve r r eä t t ens s ta r t , f ö rk l a ra t s v a r a m e r a pa t r io t i sk t ä n den gamla l e n d e r -m a n s a d e l n . Men de t s t a n n a r icke m e d d e n n a bro t t s l iga passivi te t . Det ä r också adeln, som i sin egenskap av ä m b e t s m ä n och g o d s ä g a r e gör i n t r å n g i b ö n d e r n a s r ä t t i g h e t e r och söker , u p p b l a n d a d som den blivit m e d d a n s k a och tyska element , in föra syd l iga re l ä n d e r s m e r feoda l i se rade vano r . Men d e n o r s k a b ö n d e r n a önska »få t i l lgodonjuta fri- och r ä t t i ghe t e r , som blivit d e m givna av de gamla goda a r v k o n u n g a r n a , ja av Hell ig Olav själv». »Lagen v a r f r ihe tens sköld.» 1500- och bö r j an av 1600-talen h a a t t uppv i sa m å n g a b o n d e u p p r o r m o t nya ska t t e r och p å l a g o r och m å n g a k l agomå l inför doms to l a rna , som även d ä r d e icke l edde till någo t resu l ta t blevo l evande m i n n e n för å r h u n d r a d e n och ingåvo folket et t s t a rk t h a t m o t fört r y c k och en god k a m r a t a n d a . D ä r b a k o m skymta r , om också b o r t o m


havet , k o n u n g e n såsom r ä t t e n s m å l s m a n u n d e r alla fö rhå l l anden . Bönd e r n a s väd j an till h o n o m blev h o n o m et t s töd i h a n s s t r ä v a n d e n a t t g ö r a sig kvi t t ade lns f ö r m y n d e r s k a p och bygga u p p en för he l a l ande t s vä l fä rd b ä t t r e o r d n a d s tyrelse , f ö r k l a r a r förf., som tydl igen h a r l ika s t a r k a sympa t i e r för de t O ldenburgska envä lde t som för Sve r re s m a k t k o n c e n t r a t ion. Att de b l y g s a m m a y t t r i n g a r av folklig m e d v e r k a n i na t ione l la t ing, som de föga l ivakt iga s t ä n d e r m ö t e n a u tg jo rde , he l t u p p h ö r d e b e t y d e r för h o n o m föga i j ämföre l se m e d a t t ade lns t r y c k a n d e ö v e r m a k t blev k ros sad . Med j ä m n m o d k o n s t a t e r a r h a n också a t t den n y a n o r s k a l agen av 1687 i de t s to ra h e l a v a r en avskrif t av den n y a d a n s k a lagen . I f råga om oda l -p r inc ipen och å b o r n a s r ä t t i g h e t e r h a d e i alla fall g a m m a l no r sk r ä t t b e v a r a t s m e d påföl jd a t t det n o r s k a samhä l l e t k u n d e for t sä t ta sin u tveckl ing p å ful ls tändigt na t ione l l bas , en bas som u n d e r den n ä r m a s t e t iden p å så sä t t b r e d d a d e s a t t v id mi t t en av 1700-talet m e r än häl f ten av j o r d e n genom k ö p b å d e av k r o n o j o r d och p r i v a t j o r d k o m m i t i b ö n d e r n a s ägo . Den n o r s k e oda lbondens exempe l s t imu le r ade sedan dem, som 1788 bef r iade den d a n s k e b o n d e n f rån h a n s »s tavnsbaand». ö v e r h u v u d f rams tod h a n för s a m t i d e n s o m » n a t u r e n s frie son» och som b ä r a r e av en n y nat ionel l f r ihet . Vid h a n s s ida t r ä d d e , s edan n o r r m ä n n e n u n d e r 1700-ta le t igen blivit en s jö fa rande na t ion , den t id ig t av ang losachs i ska f r ihetsidea l p å v e r k a d e b o r g a r e n .

D ä r m e d h a r förf. h u n n i t f r am till 1814, d å Norges s tä l ln ing f ö r ä n d r a s he l t b å d e na t ione l l t och konst i tu t ionel l t , och h a n gö r en l i ten r e s u m é , som k a n synas en svensk all tför opt imist isk . N o r g e h a d e , f ö r k l a r a r h a n , lycka ts b e v a r a det väsent l igas te av sin fr ihet , ty de t b e v a r a d e m e d v e t a n d e t o m n e d ä r v d f r ihet och lag, och dess sociala kons t i tu t ion v a r den m e s t d e m o k r a t i s k a i he la E u r o p a . Men na tu r l ig tv i s v a r det et t aber , a t t de t icke b lo t t s a k n a d e va r j e s p å r av kons t i tu t ionel l s jä lvs tyre lse u t a n också s ty rdes f r ån f r ä m m a n d e l a n d och av f r ä m m a n d e h e r r a r . Man k u n d e d å r e n t logiskt sett vän ta t , a t t förf. m e d glädje skul le hä l s a Kie ler f reden, som ö p p n a d e möj l ighe te r för b å d e kons t i tu t ione l l och nat ionel l f r ihet . Men h a n v o r e icke n o r r m a n , om h a n så g jorde , ö v e r d e n s a m m a k ä n n e r h a n s ina l a n d s m ä n s sedvanl iga ind igna t ion såsom över et t e n a s t å e n d e ö v e r g r e p p , l iksom om nu de t v o r e n å g o t ovanl ig t at t en k o n u n g a v t r ä d d e l and till en a n n a n . I stäl let för a t t m e d glädje hä l s a d e möj l ighe te r , en u n i o n m e d de t k o n s t i t u t i o n e l l a Sver ige ö p p n a d e , a n n o t e r a r h a n u t a n r e s e r v a t i o n s ina l a n d s m ä n s f ruk tan a t t en un ion m e d det a r i s t o k r a t i s k a Sver ige skul le bli far l ig för d e r a s eget d e m o k r a t i s k a samhä l l e . Sver iges b ö n d e r , l ika fria som Norges , h a d e dock, ej mins t p å g r u n d av den p a r l a m e n t a r i s k a mak t s t ä l ln ing , de av å l d e r in togo, för l ängesedan avvär j t alla, ve rk l iga eller fö rmenta , inkräk tn ings fö r sök , ade ln in lå t i t sig p å , där t i l l nyss förv ä r v a t r ä t t a t t sä t t a sig i bes i t tn ing även av all s lags f rä l se jord och s todo i b e g r e p p at t s t a r t a en k a m p för a t t g ö r a ska t te j o r d e n l ika fri som frälsej o rden . Sver ige h a d e blivit ett exempe l inför v ä r l d e n p å a t t de t r e v ä r d e n , som i de t t a s a m m a n h a n g ä r o re l evan ta , na t ionel l frihet, kons t i tu t ionel l f r ihet och social hä l sa , l å t a sig så vä l fö rena m e d v a r a n d r a a t t e t t offrande av e t t de ra för v i n n a n d e av de a n d r a t e r sig onödigt . Sver iges k o n u n g , h o c est i de t ta fall dess k r o n p r i n s , h a r he l l e r a ld r ig t ä n k t sig a n n a t ä n at t

L I T T E R A T U R G R A N S K N I N G A R 91

h a n även i N o r g e skulle b i n d a s av en kons t i tu t ion och h a n accep t e r ade till sist, n ä r h a n vä l fick sin vilja f r a m i sak, det s u v e r ä n a n o r s k a folkets fria a v g ö r a n d e såsom r ä t t s g r u n d så vä l för Norges förfa t tn ing som för h a n s egen s tä l ln ing som N o r g e s k o n u n g . I den s t r id , som n o r r m ä n n e n m e d b e u n d r a n s v ä r d fö l jdr ik t ighet k ä m p a för fo lksuverän i te tens h ä v d a n d e såväl gen temot p r i n s Chr i s t i an F r e d e r i k i f eb rua r i som m o t K a r l XIII , el ler K a r l J o h a n , i november , h a n d l a de så t i l lvida i öve renss tämmelse m e d v a d förf. ka l l a r » k o n u n g a d ö m e t s u r s p r u n g l i g a lag», som Norge en g å n g i t iden va r i t e t t va l r ike , m e n de t k o n u n g a d ö m e som d e d ä r v i d k u n n a h a haft för ögonen, ä r icke Sve r r eä t t ens av förf. o m h u l d a d e k o n u n g a d ö m e u t a n det, som r e p r e s e n t e r a s av H a k o n Adels tensfost re och Magnus E r l i ngs -son och i Sver ige h a d e sin m o t s v a r i g h e t så l änge ä n n u l ands lagen b e v a r a d e någo t av sin gi l t ighet .

I förf:s sk i ld r ing av den sista n o r s k a un ions t iden ä r de t r iml igen Sver ige , som får k l ä d a skot t s å som f iende till Norges r ä t t . Dock mås t e sägas , a t t a l la d e unionel la f r å g o r n a b e r ö r a s m e d lä t t h a n d och u t a n b i t te rhe t . Anm. bö r också säga i från, a t t h a n gi l lar förf:s uppfa t tn ing b å d e vad be t rä f fa r s t å t h å l l a r f r å g a n och ve tos t r iden . Sver ige h a d e ingen r ä t t a t t m e d v e r k a vid ä n d r i n g av Norges g r u n d l a g och u n i o n s k o n u n g e n icke he l le r u t o m r iml igen v a d in i t i a t iv rä t t en a n g å r . Dock k a n de t icke v a r a r ik t ig t at t säga, at t f ö r k ä m p a r n a för k o n u n g e n s absoluta veto r e s o n e r a d e he l t teore t i sk t och icke s t ödde sig p å n å g o n g rund lagsbes tämmelse . Vad d e g e n o m g å e n d e å b e r o p a d e v a r ju § 80. F r a m s t ä l l n i n g e n av de s t r ide r , som upps todo m e d an ledn ing av ä n d r i n g e n av den svenska r e g e r i n g s fo rmens bes t ämmelse r om minis te r ie l l konse l j , ä r alltför s u m m a r i s k för a t t bli r ä t t v i s a n d e och skall h ä r icke d i sku te ra s . D ä r e m o t vill anm. in lägga en b e s t ä m d gensaga m o t förf:s fö rk l a r ing a t t N o r g e 1905 enhäl l ig t höl l fast v id sin lagl iga r ä t t a t t d r a sig u r en union , som i n s k r ä n k t e den i g r u n d l a g e n g a r a n t e r a d e s jä lvstyrelsen, och n ö d g a d e Sver ige a t t s lut l igen e r k ä n n a de t t a fait accompl i . Uppfa t tn ingen s t å r dock i s t r id ej blot t m e d v a d förf. själv s äge r å s. 133 u t a n också m e d det fakt iska förhå l lande t . Sver ige fann sig dock a ld r ig t i l l rä t ta m e d at t un ionen skulle anses u p p löst d ä r f ö r a t t den g e m e n s a m m e k o n u n g e n för tillfället gåt t bet p å u p p giften a t t skaffa sig n y a n o r s k a r å d g i v a r e u t a n tv ingade n o r r m ä n n e n at t ingå p å fö rhand l ingsvägen . L iksom un ionen en gång för t i l lmötesgående av n o r r m ä n n e n s s u v e r ä n i t e t s k r a v t i l lkommit genom en ömsesidig överenskommelse , så blev den också för t i l lgodoseende av Sver iges v ä r d i g h e t upp lös t genom en s å d a n . År 1905 fingo n o r r m ä n n e n sin vilja f r am i sak, s v e n s k a r n a i form. År 1814 h a d e det förhål l i t sig t v ä r t o m .

Vad det å t den svensk -nor ska un ions t iden ä g n a d e kapi t le t h u v u d s a k ligen h a n d l a r om angives i dess r u b r i k : d e m o k r a t i e n v ä x e r f ram. Uti den i sä r sk i ld g r a d n j u t b a r a sk i ld r ingen av h u r u de t ta g å r till få r förf. en k ä r k o m m e n an ledn ing at t f r a m h å l l a v a d engelska och a m e r i k a n s k a föreb i lder betyt t för u t d a n i n g e n av så vä l n o r s k l ibera l i sm som av n o r s k p a r l a m e n t a r i s m . Sver ige får d ä r e m o t igen k l ä d a skott som m o t s t å n d a r e till dessa v ä r d e n . Otvivelakt igt l igger de t m y c k e n s ann ing i en s å d a n uppfa t tn ing . Man k u n d e dock möj l igen vän ta t , a t t förf., som p å d e förs ta s i do rna av sin skrift haf t så mycke t at t säga om n o r s k a r ä t t s i dée r s e x p a n -


sion, u p p m ä r k s a m m a t vad Norges förfa t tn ing betyt t som s t imulans för svensk väns te r , särski l t u n d e r r e p r e s e n t a t i o n s f r å g a n s t i d iga re faser. Genomgående h a r också den svenska v ä n s t e r n k ä m p a t för s a m m a p a r l a m e n t a r i s k a idea l som den no r ska . Anm. h a r en g å n g h ö r t det o m d ö m e t fällas, a t t om un ionen hål l i t så l änge at t v ä n s t e r n h u n n i t få m a k t e n i v å r t l and dess f ramt id h a d e v a r i t t r yggad .

Det kapi te l , som av förf. b e n ä m n e s E k o n o m i - och socialpoli t ik och i systema t i sk i stäl let för i k rono log i sk g r u p p e r i n g b e h a n d l a r Norges h i s to r i a efter un ionsupp lösn ingen , ä r särski l t m ä r k l i g t d ä r u t i n n a n a t t förf. söker f r amställa den m o d e r n a socialpol i t iken, j a r e n t av den av h o n o m själv omfa t tade social ismen som en y t t r ing av s a m m a lag- och so l ida r i t e t sp r inc ip som den, vi lken m ö t e r r e d a n i Norges ä lds ta h i s to r i a . I form av »den v idsyn ta s a m hä l l so rgan i sa t ionen» bl i r lagen igen som fo rdom icke f r ihe tens f iende u t a n den sköld, u t a n vi lken f r ihe ten icke k a n v idmak thå l l a s . Men förf. se r h ä r i också en å t e r v e r k a n av Norges k a m p för sin r ä t t gen temot Sverige. Den käns la av social t a n s v a r och sol idar i te t , som visat sig så s ta rk , n ä r de t gällt arbets lagst i f tning och sociala r e fo rmer , s t ä rk tes avsevär t , f ö r k l a r a r förf., genom det s t a rka n a t i o n a l m e d v e t a n d e , som h ä r s k a d e i Norge som en följd av den s t änd iga k a m p e n för obe roende och nat ionel l s jä lvhävdelse . Men den h a r i l ä n g d e n icke v isa t sig förenl ig m e d den l ibera la n a t t v ä k t a r s t a t e n . »En verk l ig t d e m o k r a t i s k s ta t k a n inte», h e t e r det, »kännas som en f iende till f r ihe ten u t a n s n a r a r e som ett m e d b o r g a r n a s kompagnonskap .» D ä r i f rån ä r icke he l l e r s teget l ång t till social ismen, ty dess g r u n d t e s ä r enligt förf. »försöket at t genomföra l a g a r för de o m r å d e n av livet, som t i d iga r e l ä m n a t s m e r el ler m i n d r e he l t till god tycke ts kraf te r , a t t s k a p a o r g a n i s e r a d s a m v e r k a n mel l an m ä n n i s k o r och ins t i tu t ioner» . Det ä r bes t i ckande teser , v i lkas s a n n i n g s v ä r d e h ä r icke skal l d i sku te ra s v a r e sig i och för sig el ler i r e la t ion till de t a l r i ka exempe l p å n o r s k socialpoli t ik u n d e r de sista å r t i ondena , som förf. anför .

I s lutkapi t le t , som b ä r r u b r i k e n »för in te rna t ione l l rä t tv isa», får förf:s pe r spek t iv igen den p l a n e t a r i s k a v idd , de t h a d e å skrif tens förs ta s idor . Det ä r dock n u r iml igen icke som u n d e r v ik inga t iden genom e r ö v r i n g som N o r g e b ru t i t väg för r ä t t s idén . T v ä r t o m ä r det de t fö rhå l l ande t a t t Norge p å m å n g a å r h u n d r a d e n a ld r ig fåt t tillfälle »att t ä n k a i mak tpo l i t ikens och de in te rna t ione l l a a l l i anse rnas t anke fo rmer» , som k o m m i t det att t r ä d a i b r ä s c h e n för jus t det ideal , som r u b r i k e n anger . H ä r v i d k o m m e r N o r g e i förs tone a t t b i lda en k o n t r a s t till Sver ige, i det förf. som ett mot iv för Norges önskan a t t självt t aga h a n d o m sin u t r ikespol i t ik f r a m h å l l e r den svenska r ege r ingens b r i s t a n d e h å g a t t de l taga i o r g a n i s e r a n d e t av den in te rna t ione l l a f reden. Att svensken Nobel ö v e r l ä m n a d e f redspr i se t s u t de l ande åt Norges s to r t ing b l i r ett v i t tnesbörd om r ik t ighe ten av förf:s p å s t å e n d e . Med v ä r m e t e c k n a r h a n N a n s e n s mäk t iga insa ts i s a m b a n d m e d det förs ta vä r l d sk r ige t s avveckl ing. Vid den t iden sör je r dock B r a n t i n g för at t Sver ige ej behöve r s täl las v id s k a m p å l e n .

Så te r sig H a l v d a n Kohts k o r t a exposé över Norges h i s to r i a i ett r e fe ra t s y t t e r l i ga re fö rkor tn ing . Dess h u v u d t e s ä r otvivelakt igt r ik t ig . Anm. h a r så mycke t m i n d r e an l edn ing at t g ö r a i n v ä n d n i n g a r mo t d e n s a m m a som


h a n själv i en v ida k o r t a r e e x p o s é över Norges förfa t tningsutveckl ing, pub l i ce r ad i Hande l s t i dn ingen den 17 m a j 1944, låt i t r ä t t s idén få s a m m a ro l l av l eds t j ä rna för Norges folk som h a n i en i saml ingen Tidsspegel 1942 pub l i ce rad essay lå t i t den få för Sver iges . Det f r a m g å r av förf :s f r amstäl lning, at t h a n in te t h a r a t t i n v ä n d a m o t a t t r ä t t e n t r o t s de t den ib land av N o r g e m å s t g ö r a s gä l l ande mot Sver ige får bli e t t ideal , som f ö r e n a r d e m b å d a . Anm. f inner icke he l l e r mycke t a t t i n v ä n d a m o t v a d förf. h a r at t an fö ra i f råga o m r e k o r d , kons t i tu t ione l la och a n d r a , som N o r g e s lagi t u n d e r sin h i s to r i a s gång . Det t o r d e otvivelaktigt , v a d j u r e d a n anför t s , förhå l la sig så, a t t N o r g e ä r de t förs ta l and i E u r o p a , som skaffade sig en nat ionel l l agkodex . Mot förf :s p å s t å e n d e a t t Magnus L a g a b ö t e r s h i rdba lk , v a r m e d vä l förs tås H i r d s k r a a e n , ä r den förs ta kons t i tu t ionen i vä r lden , skall endas t a n m ä r k a s , a t t vä l k r i s t endomsba lken i s a m m a k o n u n g s l ands lag b ä t t r e fö r t j äna r a t t så be tecknas och a t t i n g e n d e r a i f råga o m fylligt a n g i v a n d e av de olika s t a t so rganens kons t i tu t ionel la r ä t t i g h e t e r k o m m e r u p p mot k u n g a b a l k e n i Magnus E r i k s s o n s blot t n å g r a decenn ie r y n g r e l ands lag . Anm., som ej h a r nog s a k k u n s k a p a t t g ö r a i n v ä n d n i n g a r , t a r också för god förf:s fö rk la r ing r ö r a n d e v å r egen t id at t N o r g e blivit ett av de l e d a n d e l ä n d e r n a i nom den k o r p o r a t i v a rö re l sen Och a t t dess strafflag av 1902 v a r et t p ion j ä r a rbe t e , som s t u d e r a d e s och ef terbi ldades av u t l ä n d s k a lagst i f tare . H a n gö r blot t den i nvändn ingen , at t de t f inns r e k o r d , som förf. förbigått . Så h a r h a n icke efter T a r a n g e r anför t , a t t N o r g e ä r de t första l and , i vi lket r ep r e sen t a t i ons idén k o m m i t till fö rve rk l igande . Och det k a n i f rågasä t tas , om h a n l å t e r n o r s k or ig inal i te t k o m m a r ik t ig t till s in rä t t , d å h a n u t a n a t t n ä m n a n å g o t om no r sk t u r s p r u n g och n o r s k a insa t se r f ö rk l a r a r , a t t l agen o m de k o m m u n a l a r e p r e s e n t a t i o n e r n a delvis h a d e engelska och skotska förebi lder . A r n e B e r g s g å r d , som väl får a n t a g a s v a r a den f räms te k ä n n a r e n av F o r m a n n s k a p s l o v e n e s t i l lkomst, b e t o n a r den s t a r k a r e , d å h a n s ä g e r : »gjenom de i 16—17 å r a de t v a r t a rbe id t m e d for-m a n n s k a p s l o v e n e h a r dei vakse f r am s tykke for s tykke ved tillegg og r e t t i nga r , e t te r k v a r t som lovg jeva rane a r b e i d d e seg d j u p a r e inn i saka , og den offentlege fo lkemeininga fekk hove t i l å k o m a m e d sine k r a v . Lovene e r g r o d d e i h e i m l a n d e t si jord.»

Otvivelakt igt h a r förf. också rä t t , då h a n så s t a rk t f r a m h ä v e r v a d det fria n o r s k a b o n d e s t å n d e t betyt t för Norges utveckl ing. Det ä r tydl igen tack v a r e d e n n a samhäl l sk lass som N o r g e b e v a r a t sin ident i te t genom å r h u n d r a den av f räml ingsvä lde . Säker l igen skall m a n a ld r ig k u n n a k o m m a bor t f rån d e n n a tes, s å d a n d e n p å ett så g l ä n s a n d e sät t först u tveckla ts av E r n s t S ä r s i His tor i sk In l edn ing t i l Grund loven . Vad anm. f inner a n m ä r k n ingsvä r t h o s förf. ä r at t h a n , n ä r h a n k u n n a t k o n s t a t e r a d e n n a sociala vinst , m e d s å d a n t j ä m n m o d f inner sig i för lus ten av så m å n g a a n d r a v ä r d e n . Det ä r en vä l s ignad sak a t t N o r g e 1814 k u n d e leva u p p till ny t t poli t iskt liv, m e n det ä r otvivelakt igt beklagl igt a t t det dess för innan sedan å r h u n d r a den v a r förs junket i pol i t isk dvala . S a r s h a d e dock en s t a r k käns la för a t t Norge u n d e r d e n n a t id gå t t mis te om v ä r d e n , som Sver ige i oavbru ten följd och D a n m a r k f ram till 1660 k o m m i t i å t n j u t a n d e av. Att Koh t icke k ä n n e r p å s a m m a sät t b e r o r otvivelakt igt p å h a n s s t a rk t an t i a r i s tok ra t i ska ins tä l ln ing. H a n h a r tydl igen ej anse t t ens så fö rnäml iga t ing som konst i -


tut ionel l och na t ione l l f r ihet v a r a v ä r d a p r i se t av ett så pass m o d e r a t ade lsvä lde som det svenska . Ty a t t det v a r adeln , som u n d e r de m å n g a å r h u n d r a d e n de t h ä r ä r f råga om b a r u p p den konst i tu t ionel la f r ihe ten och a t t d e n n a i viss u t s t r ä ckn ing v a r en föru tsä t tn ing för den nat ionel la , l ä r icke ens Koh t vil ja bes t r ida . Sä r s , som såg s a m m a n h a n g e t k la r t , be k l a g a r i s in n ä m n d a skrift livligt, a t t de t u n d e r senmede l t iden i de t n o r s k a samfunde t icke så som i det svenska blev »en a lmindel ig Bevsegelse f remover , opover» u t a n a t t »Folket m e r e og m e r e opgav s ine f r emskud te Pos te r , d r o g d e m ind , s k r u m p e d e l igesom s a m m e n , saa det t i ls idst blev som en K l u m p u d e n Organe r , en S t a m m e u d e n Grene , Lov og F rug te r» . J a h a n d r a r sig icke ens för a t t beklaga , at t i N o r g e u n d e r s a m m a t id s a k n a d e s den adl iga p a r t i a n d a , som i Sver ige d r e v sitt spel, ty den blev för g rannfo lke t den s t imulans , som höl l de t u p p e u n d e r un ions t idens b r y t n i n g a r och fö rbe redde dess s torhe ts t id .

Den kons t i tu t ionel la fö ru t sä t tn ingen för de t t a fr iska pol i t i ska l iv v a r enligt Sa r s va l r ike t , s a m m a va l r ike som N o r g e 1163 a n a m m a d e m e n S v e r r e -ä t ten e r sa t t e m e d ett o u t r e r a t a rv r ike . Det ä r typ isk t a t t S a r s i Udsigt over Norges His to r ie så l änge d r ö j e r v id de t ta vägskä l för a t t r ik t ig t k u n n a d e m o n s t r e r a v a r t d e olika v ä g a r n a b u r o h ä n , m e d a n Koht i sin lilla exposé ej n ä m n e r Magnus Er l i ngs son vid n a m n . H a n s f rams tä l ln ing bl i r också d i rek t missv isande , d å h a n b e r ä t t a r , a t t det genom Magnus L a g a b ö t e r s l ands lag fastslogs, at t endas t en m a n v a r be rä t t i gad at t ä r v a k o n u n g a k r o n a n m e n icke haf t et t o rd om at t k u n g a d ö m e t s ode lba rhe t u t t ryckl igen fastslagits r e d a n a n g i v n a å r för a t t s edan av Sve r r e även ty ras . Man k a n också tycka , a t t en förf., för v i lken r ä t t en , s å d a n den u p p e n b a r a t sig i Hell ig Olavs lag, va r i t l e d s t j ä r n a n för Norges folk p å dess v a n d r i n g genom his tor ien , g ä r n a skulle d rö j t v id en konung , som förband sig a t t m o t t a g a sitt r i k e som et t l än av den s to re h e l g o n k u n g e n såsom Norges r e x p e r -pe tuus . Vilket folk som hels t k u n d e h a skäl a v u n d a s de t n o r s k a de t t a sät t a t t å skåd l iggöra p r i n c i p e n om r ä t t e n s suverän i te t .

R ik t ighe ten av v a d a n m . h ä r f ramhål l i t i en a n k n y t n i n g till Sars , som för visso icke ä r för h o n o m ny, b e s a n n a s p å sät t och vis också genom v a d som h ä n d e 1814. B ö n d e r n a voro , v a d tydl ig t f r a m g å r också av förfrs f r amstäl lning, l ika litet d å som t id iga re i s t ånd a t t t aga u p p en k a m p för kons t i tu t ionel l fr ihet . Eidsvol ls förfa t tn ingen ä r f rämst ett v e r k av ämbe t s m ä n n e n , en samhäl l sk lass , som social t t äml igen s v a r a d e m o t den svenska adel , som n o r r m ä n n e n i gemen i så h ö g g r a d f ruk tade . Det ä r också tydl igt , a t t s a m m a kons t i tu t ion blev et t v ä r n m o t eventuel la a m a l g a m e r i n g s -försök f rån u n i o n s b r o d e r n s s ida . Bes tämmelsen i K ie l e r t r ak ta t en § IV a t t Norge f ramdeles skulle l y d a u n d e r Sver iges k o n u n g och e j , såsom det u r s p r u n g l i g e n he ta t , Sver iges r ike , skulle icke h jä lp t n o r r m ä n n e n s tor t , ty så l änge Kar l XIII v a r l ika envä ld ig i d e r a s l and som F r e d r i k VI v a r i t skulle h a n h a k u n n a t s ty ra det efter s a m m a reger ings fo rm, som h a n r e d a n van t sig a t t t i l l ämpa i Sver ige . Så blev, såsom anm. r e d a n en g å n g u t t ryck t sig, å v ä g a b r i n g a n d e t av en no r sk kons t i tu t ion ett condi t io sine qua non för u p p r ä t t h å l l a n d e t av den j äml ikhe t sp r inc ip , v a r a v sagda ä n d r i n g g e n o m a n d a s . Och f ramdeles blev de t s ta t sorgan , som N o r g e h a d e ensamt för sig självt, s tor t inget , det bäs ta i n s t r u m e n t e t för genomförande t


av v a d den n o r s k a v ä n s t e r n a n s å g omist l igt för full na t ionel l s jä lvs tändighet . Det ä r saker , som de t k u n d e synas onödig t a t t e r i n r a en g a m m a l un ionsf iende om. Om de det oak ta t h ä r b r i n g a s i e r i n r a n ä r det dä r fö r at t de k u n n a ge en a n t y d a n om v a d N o r g e behöv t för a t t det u t a n m e n för sin na t ionel la f r ihet skulle u t h ä r d a t den l å n g a fören ingen m e d D a n m a r k , näml igen en kons t i tu t ion . Och at t d e n n a u n d e r ä l d r e t ide r m å s t h a en a r i s tok ra t i sk p r ä g e l s äge r sig självt. Vad a n m . r e d a n sagt om fö rment s a m b a n d i ä ld re t ide r me l l an kons t i tu t ionel l f r ihet och social ofrihet m å y t t e r l i ga re s t y rkas genom en h ä n v i s n i n g till D a n m a r k , som 1660 va lde konst i tu t ionel l ofr ihet och 1733 fick se envå ld skonungen u t s t r äcka den sociala ofrihet, som t i d i g a r e blot t ex i s te ra t p å ett p a r av ö a r n a , till he la kunga r ike t .

S i g m u n d S k a r d s b id r ag , F r å n E d d a n s h jä l t ed ik t till dagens kr igs lyr ik , fal ler icke he l t u t an fö r d e n n a t idskr i f ts r å m ä r k e n . Om å tmins tone två av Norges s to ra d ik t a re , H e n r i k W e r g e l a n d och B jö rns t j e rne Björnson , gäller, a t t d e vo ro pol i t i ska fö rg runds f igure r . R a m e n o m k r i n g den för res ve rk va r , s äge r förf., den förfa t tn ing, som u n d e r h a n s f ade r s m e d v e r k a n til lk o m m i t p å den o r t d ä r d e n n e sen blev p r ä s t och d ä r den unge H e n r i k själv väx te u p p . Norges ve rk l iga a r v v a r för h o n o m det u r s p r u n g l i g a göt iska fr isinne, som avlat den l a g b u n d n a f r ihe ten och ä n n u p å "Werge-l ands egen t id Var en l evande kra f t b l a n d Norges bönde r . Tydl ig t h a r Koht s v a c k r a kon t inu i t e t s t anke ej först t ä n k t s av h o n o m . Kont inu i te tens s to ra betydelse h a r också W e r g e l a n d s and l ige a r v t a g a r e B jö rnson f ramhäv t , d å h a n fö rk l a r a r , a t t » ingent ing k a n v ä x a sig s t a rk t h o s ett folk, som icke h a r r ö t t e r i dess h i s tor ia» .

Fredrik Lagerroth.

BERÄTTELSE ÖVER FAHLBECKSKA STIFTELSENS VERKSAMHET ÅR 1944

Sedan p ro fe s su ren i fö rva l tn ings rä t t och s ta t s rä t t m e d fo lkrä t t genom

kungl ig ful lmakt av den 10 m a r s 1944 erhå l l i t ny i n n e h a v a r e , h a r denne ,

p rofessor E r i k Fah lbeck , m e d h ö s t t e r m i n e n s bö r j an i n t r ä t t i kollegiet , som

u tom av h o n o m u tg jor t s av p r o f e s s o r e r n a Quensel , Åke rman , Carlsson, Bolin,

Gjers tad och u n d e r t e c k n a d , som fungera t s o m praeses.

P rofessor M a l m g r e n h a r så som förut v a r i t Stiftelsens s e k r e t e r a r e och

r e d a k t ö r för S ta t sve tenskapl ig Tidskrif t . H a n s fö rk la r ing a t t h a n efter å r e t s

u tgång icke m e r a önskade k v a r s t å i dessa befa t tn ingar h a r kollegiet m å s t

r e spek t e r a . Til l h a n s e f t e r t r ä d a r e p å den post , som h a n u n d e r n ä r m a r e ett

kvar t seke l p å et t för Stiftelsen så lyckosamt sä t t beklät t , h a r kollegiet u t

sett p rofessor Fahlbeck .

Kollegiet h a r u n d e r å r e t hå l l i t sju s a m m a n t r ä d e n , d ä r a v ett som vanl ig t

för lagt till St i f tarens födelsedag d e n 15 oktober och förena t m e d k r a n s

ned läggn ing å h a n s g rav .

Inga skr i f ter h a u n d e r å r e t utgivi ts i Skrif tser ien. Någo t p r e m i u m h a r

icke he l l e r u tde la t s .

Av Sta tsve tenskapl ig Tidskr i f t h a r å r g å n g 47 u tkommi t m e d såsom van

ligt 5 häf ten , p å inal les 390 s idor . I r e d a k t i o n e n h a r såsom förut u t o m

r e d a k t ö r e n professor Ma lmgren m e d v e r k a t p rofessor Brusewi tz , Uppsa la

( l i t t e r a t u r g r a n s k n i n g a r : pol i t ik) och docent Thermajn ius , S tockholm (över

s ikter och m e d d e l a n d e n : pol i t ik) .

P ro fessor Ol ivecrona h a r efter u p p d r a g av univers i te te ts r e k t o r del tagi t

i r ev is ionen av Stiftelsens r ä k e n s k a p e r .

L u n d i febr. 1945.

Fredrik Lagerroth.

B E R Ä T T E L S E FÖR ÅR 1 9 4 4 97

R ä k n i n g ö v e r F a h l b e c k s k a S t i f t e l s e n f ö r r ä k e n s k a p s å r e t

1 9 4 3 — 1 9 4 4 .

(Utdrag ur räkenskaperna för Lunds Universitet.)

Balans från föregående räkenskapsår.

Sydsv. Kraft A.-B:s 4 '/» % obligationer 91,000: — Sveriges stadshypotekskassas 4 */« % obl. av 1933 20,000: — Sveriges stadshypotekskassas 3 '/« % obl. av 1941 30,000: — Sveriges stadshypotekskassas 4 % obl. av 1934 75,000: — Sveriges stadshypotekskassas 3 ' / » ^ obl. av 1942 20,000: — Sthlms stads 4 % obl. av år 1940 15,000: — Sparbanken i Lund 15,152: 53 Torna, Bara och Harjager Härads Sparbank 16,970: 69 283,123: 22

Uppbörd.

Räntor å obligationer

Räntor å i banker innestående medel

A.-B. C. W. K. Gleerup, skriftserien

Utgifter.

1) Statsvetenskaplig Tidskrift.

Tryckningskostnader 5,404: 93 Redaktörsarvode 1,000: — Fil. kand. Cecilia Ringius, uppg. av register 200: — Kontant till expeditionen 4,000: — 10,604: 93

2) övriga utgifter.

Överfört till Fahlb. understödsfouden Prsesesarvode Räkenskapsföraren Revisorsarvode Kupongränta Depotavgifter Diverse omkostnader

7 — Statsvetenskaplig Tillskrift 111*5.

9,410: —

1,008: 30

478:95 10,897:25

Summa kr. 294.020: 47

254: 02 150: — 100: —

50: — 70: — 82: —

181: 55

V. F.

887:57 11,492:50

Transport 11,492:50

9 8 F A H L B E C K S K A S T I F T E L S E N

Transport 11,492:50

Balans till följande räkenskapsår.

Sydsv. Kraft A.-B:s +'|s % obligationer 81,000: — Sveriges stadshypotekskassas 3 '/s % obl. av 1933 (kon-

vert. 1943) 20,000: — Sveriges stadshypotekskassas 3 1/s % obl. av 1941 30,000: — Sveriges stadshypotekskassas 3 x\i % obl. av 1934 (kon-

vert. 1944) ..- 75,000: — Sveriges stadshypotekskassas 3 '/s % obl. av 1942 20,000: — Sthlms stads 4 % obl. av år 1940 15,000: — Sv. Statens 3 '/» % obl. av 1943 10,000: — Sparbanken i Lund 14,050: 41 Torna, Bara och Harjager Härads Sparbank 17,477: 56 282,527:97

Summa kr. 294,020:47

R ä k n i n g ö v e r F a h l b e c k s k a u n d e r s t ö d s f o n d e n f ö r r ä k e n s k a p s å r e t

1 9 4 3 — 1 9 4 4 .


Sveriges stadshypotekskassas 3 '/» % obl. av 1942 20,000: — Sparbanken i Lund 1,472:84 Torna, Bara och Harjager Härads Sparbank 20,721: 56 42,194:40

Uppbörd.

Överföring från Fahlbeckska Stiftelsens fond 254: 02 Ränta å obligationer 700: — Räntor å i banker innestående medel 674: 33 1,628: 35

Summa kr. 43,822: 75


Sveriges stadshypotekskassas 3 '/» % obl. av 1942 20,000: — Sparbanken i Lund 2,479: 56 Torna, Bara och Harjager Härads Sparbank 21,343:19 43 822:75

Summa kr. 43,822: 75

B E R Ä T T E L S E FÖK ÅR 1 9 4 4 9 9


Skandinaviska Banken, å sparkasseräkning 3,023: 18 Kontant i kassan 72: 86 3,096: 04 1

Summa kr. 7,856:62

b) Översikt för räkenskapsåret >/' 1 9 4 3 - - s > 1944.

Debet.

Prenuinerationsavgifter m. m. (exp.) 653: 40 A.-B. C. W. K. Gleerup (exp.) 976:65 Extra särtryck (exp.) 7: 50 Ränta å sparkasseräkning (exp.) 34: 86 Diverse (exp.) 6: 90 1,679:31

Förlust för räkenskapsåret 9,511: 20 Summa kr. 11,190: 51

1 Dessutom inneliggande tidskriftslager, här ej upptaget till särskilt värde.

R ä k n i n g f ö r S t a t s v e t e n s k a p l i g T i d s k r i f t f ö r r ä k e n s k a p s å r e t

' / T 1 9 4 3 — 3 % 1 9 4 4 .

a) Sammandrag av kassa-kontot.


Skandinaviska Banken, å sparkasseräkning 2,165:92 Kontant i kassan H: 39 ^ 2 , 1 7 7 : 3 1 '

Inkomster.

Prenum.-avg., lösnummer m. m 653: 40 A.-B. C. W. K. Gleerup 976:65 Extra särtryck ? : 50 Kontant från Fahlbeckska Stiftelsen 4,000: — Ränta å sparkasseräkning 34: 86 Diverse 6= 90 5,679:31

Summa kr. 7,856: 62

Utgifter.

Författarearvoden 2,021: — Avlöningar 2,000: — Telefon 92: 80 Tryckeriet för extra särtr 7: 50 Diverse omkostnader 464:28 Inlösta jetonger 175: — 4,760: 58

100 B K R Ä T T E L S E F Ö R ÅR 1 9 4 4

Kredit.

Författarearvoden (exp.) 2,021: — » » (Fahlb. St.) , 200:— 2,221: —

Tryckningskostnader (Fahlb. St.) 5,404: 93 Avlöningar: utbet. av exp 2,000: —

» » » Fahlb. St 1,000: — 3,000: —

Telefon (exp.) 92:80 Extra särtryck (exp.) 7: 50 Diverse omkostnader (exp.) 464: 28

Summa kr. 11,190:51

T I L L R E D A K T I O N E N I N S Ä N D L I T T E R A T U R :

C O R O N A ; H-> C.y Europa" i det avgörande ögonblicket. Pris kr. £ : — . Sthlm 1944. Bokförlaget Omnia. • _. v •

"ToMMitÀ, OLAVI , F i n l a n d ekonomi och 1 framtiden. (Utrikespolitiska institutets broscKyrserie. Världspolitikens dagsfrågor. 19.44, Nr. 8.) Pris kr. 0 : 6 0 . Sthlm 1945. Kooperativa förbundets*bokförlag. • „ - ' . .

WIGFÖRSS, HARAÊD, . Debatten om Tyskland. (Utrikespolitiska, institutets, broschyr-serie» Världspolitikens .^dagsfrågor. 1944, N r 7.) Pris1 kr.» q: 60. Sthlm 1945-.. Kooperativa förbundets bokförlag.- ' -,

•Britain to^däy. Number loj-*—106. London. ••• " - .

Helsingfors stads statistik. < I.' H ä l s b - o e h sjukvård. 194?, Förra delen. Årsberät-telserl Utg-. a v Helsingfors stads statistiska byrå. Pris 30 mk. Hfors 1 9 4 4 . — V. Stadens räkenskaper och bokslut 1943^ "Berättelse avgiven av Helsingfors

. stads drätseikontor. Pris 49 mk. Hfors',1944. - . ' •

Katalog Över' Svenska-'Försäkringsf öreningens.bibliotek vid utgången av år 194.3. Sthlm 1944. Svenska" FörsäkringsföreningénS-förlag. . -

Kommunal minneslista" 194 j . . U t g . - a v Landskommunernas Förbunds Centralbyrå. (Bilaga till Landskommunernas Tidskrift 194$ nr 1.) Sthlm 1.945. ' '

Rjksgäldskohtoret budgetåret 1943/44. Årsbok.' Ärg. X X I V . Sthlm 1944.

Statsvetenskapliga .studier... TiU - Statsvetenskapliga föreningens i Uppsala tjugofemårsdag den 7 / i i 1944. A v medlemmar. Pris kr. 1 8 : — . Uppsala .1944, • —

Sveriges officiella statistik. Fattigvården år 1942. Av Kungl. Socialstyrelsen. Sthlm

1945- ; ' /

Fortlöpunde nummer av följande tidskrifter: - - ,

Ekonomisk Revy (Sthlm)', Ekonomiska Samfundets tidskrift (Hfors), Finsk Kommu.-.' nältidskfift, .Finsk Tidskrift, Forschungen und Fortschritte, Förvaltningsrättslig

Tidskrift, Historisk Tidskrift, Industria, International Labour Re.view (Montreal), Kommersiella "Meddelanden,- -Kommunaltidningen (Hfors),* Landskommunernas Tidskrift, Mercatör (Hfors), 'Nationalekonomisk Tidsskrift, Neue internationale Rundschau- der Arbeit (Berlin), Nordisk Försäkringstidskrift,, Nordisk Tidskrift

, för vetenskap, konst och industri, Nordisk Tidsskrift for international Ret , Revue internationale d'Agriculture (Rome),, Skandinaviska Bànken '. ('Kvartalsskrift), Social, Tidskrift (Hfors), Sociala Meddelanden (Sthlm), Socialt Tidsskrift

; • (Kbhvn), Statistisk Maariedsskrift (Kbhvn), Statistisk Månadsskrift (Sthlm), Statsekonornisk ' Tidsskrift (Oslo), Sunt Förnuft, Svensk. Juristtidning, Svensk

•Tidskrift, -Svenska Stadsförbundets Tidskrift, Theoria, T i d e n , Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund, Tidskrift utg. av juridiska Föreningen' i Finland, Tidsskrift for. Rettsvitenskap, ' Tidsrevyn, Weltwirtschaftliches Archiv, Vi , 0 k o -nom'i og Politik, ' • ' . ' , - -

A V S K R I F T E R U T . G I V N A A V F A H L B E C K S K A S T I F T E L S E N

/ • ' • ' . H A R U T K O M M I T : . ' , •:

I, SVEN HELANDER: MäMc och Hegel. 192a Pris kr. II. CURT WEIBULL: Lübeck-och Skånemarknaden. 1922. Pris kr. 3:50.

III, HALVAR G. F. SUNDBERG: Bidrag till frågan om . besluts. verkställbarhet - enligt kommunallagarna. 1924,.Pris kr. 3: —.

IV. ISRAEL 14?RBE"RG: Om tjänstemäns, oaysättlighet., 1925. Pris kr. 5:-7. y . ERIK LINDAHL: Arbeisdagens~forkprtning. 1925. Pris kr.

•VI. HÉRBERTT TINGSTEN: Konstitutionella fuirmaktslàgàr i modern pariamentarisra. 1926. Pris kr, 4:'jo. .

. VÌI'.' CURT- ROHTLIEB: Johan Fischerström. 1926. 'Pris kr. 1: . jo' VIII. BIRGER WÉDB.ERG:. Nådéfrågor historiskt belysta. 1926. Pris kr. 2: 75.

IX.. FREDRIK LÀGERROTH: Indelnings^ och grundskattéväsendets' avveckling. Ett systemskifte inom svensk statshushållning, j-927. Pris kr. 8:—.

.X. GEORG ÄNDRÉN:'Hiiv.udströmningar i tysk statsvetenskap från tyska, rikets grundr läggning till 1900'talets .början.. 1928. Pris kr. j.2 - .

• XI.--FREDRIK LAGERROTH: Statsreglering och finansförvaltning . i Sverige till och tned ,- - frihetstidens ingång. 1928. Pris "kr. 10:-r. -. •* - • • XIL GUNNAR BOMGREN: Sekreta utskottet 1723^1756. 1928. .Pris kr. 4: jo.

XIII.- GUSTAF OLSSON: Den indiska forfattnihgskrisen. 1929. Pris kr. 10: —, XI V I E R I K LINDAHL: Penningpolitikens, mål.. 1929. Pris kr. 3: 'Slutsåld; XV. HERBERT JINGSTEN: Regeringsmaktens -expansion under och efter världskriget.

' Studier över konstitutionell fullmaktslagstiftriing.. ri-93©- Pris kr, 7: —. XVI. ERIK LINDAHL: Penningpolitikens medel. 1930. Pris. kr, 6,:—. Slutsåld.

XVII. Studier över dén svenska 'riksdagens kontröifmakt. Utgivna jet^ Statsvetenskapliga Föreningen i Uppsala genom 1 AXEL BRTJSEWITZ. t j jo . -Pris kr.- i,2,:'*r. ^

XVIII. F. J. LINDERS: Bidrag till'kännedomen öm- den kornmunàla beskattningen . . . i • • . Sveriges landskommuner under åren 1918—1928. 1933. "Pris kr.' 6:—.

XIX. JOHAN ÅKERMAN: Konjunkturteoretiskä problem. 1,934. Pris~~"kr.. 4: XX; S. D. WICKSELL: Befqlkiningsrörelsen i Sy«tt^esii^d.e&'tai@U$,.0^ «^de/-'ijiw---.

""- - *i92J samt i Sveriges bygder 1901—-192$. 1934. Pris kr, j t — XXI. KARL ARVID ÉDJN: Undersökning av abortiörekoriistén i Sverige Under senare år.

. ,- . Verkstälfd på uppdrag av medicinalstyrelsen. 1934,. Pris kr. 2: 25. • X X i l , R. AROSENIÙS-: Yrkesyäxlingen från en generation .till en annan i en medelstor svensk

stad, ¿93$, Pris kr. 2: jo. XXIII. PA:UL D A H N : Studier rörande den studerande ungdomens ( geografiska och sociala

. - härkomst. 1936. Pris kr. I J : — . " '*>;. ' XXIV, JQHAN ÅKERMAN: Ekonomisk Jtausalitet» 1936. Pris kr. j : — * . -XXV, E. AROSENIUS: Yrkesväxlingen från* en • generation till én annan .inom. ett" utvalt

i . ' svenskt landsbygdsområde (Motala fögderi). 1937." Pris kr. 2: jo. XXVI. LARS FRYKHOLM: översikt över riksdagshandlingar samt författnings-'och rättsfalls-

samlingar. 1939. Pris kr. i:,$o. . XXVII. CARSTÉN WÉLINPER: Företagens inkomstbeskattning.. 1941. Pris; kr.; 8:—. '' • _ .,

XXVIII. HANNES HYRENIUS: Studier rörande den Utomäktenskapliga fruktsamhetens variationer. 1941, Pris kr. 3:75. "

XXLX. IVAR SUNDBOM: Modern handels.- och valutapolitik, 1941. Pris kr. è: —. . X X X . GUSTAF OLSSO.N: „193.5 års indiska författning. • 1942. Pris kr, 4': •*•».- . XXXI'. R. ERICH: Studier i internationell rättskipning.' 1943^ Pris kr. 3:50. ;

LUND 194J. HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI

for. politik- statistik- ekonomi - lu

Documents