fokus - mucffokus 10 är en bred belysning av ungas inflytande och delaktighet i sverige idag....

FOKUS10En analys av ungas inflytande

Fokus 10 är en bred belysning av ungas inflytande och delaktighet i Sverige idag.Rapporten som grundar sig på aktuell forskning och statistik tar upp hur ungasinflytande ser ut i familjen, på fritiden, i skolan, på arbetsmarknaden och i denrepresentativa demokratin. I rapporten undersöks också hur det är ställt medungas inflytande i den socialt utsatta förorten och på landsorten.Andra frågor som tas upp är om man kan säga att unga idag engagerar sig på nya

sätt jämfört med förr. Hur röstar unga idag och åt vilket håll går utvecklingen medvaldeltagandet? Hur delaktiga känner unga sig i demokratin och vilka resurser harde för att vara delaktiga?Vi undersöker också hur unga använder sociala medier, vad det innebär att utöva

konsumentmakt och hur vanligt detta är bland unga.Detta och mycket mer kan du läsa om i Fokus 10 som är den sjätte tematiska

analysen inom ungdomspolitiken. I rapporten ingår som alltid ettungdomsperspektiv, vi har träffat och intervjuat ett sextiotal unga för att lyfta inderas åsikter, erfarenheter och rekommendationer.

Ungdom

sstyrelsens skrifter 2010:10FOKUS10

En analys av ungas inflytande

FOK

US

10 En

an

aly

s av u

ng

as in

flyta

nd

eISBN 978-91-85933-34-1 ISSN 1651-2855

Omslag.pmd 12/17/2010, 3:35 PM1


FOK

US

10 En

an

aly

s av u

ng

as in

flyta

nd

e

1FOKUS10En analys av ungas inflytande

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM1

2

© Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:10

ISSN 1651-2855ISBN 978-91-85933-34-1

projektledare Daniel Wohlgemuthtextredigering Ingrid Bohlingrafisk form Christián Serranotryck Elanders Sverige ABdistribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, 118 94 Stockholmtfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98e-post: [email protected]: www.ungdomsstyrelsen.se

Ungdomsstyrelsenär en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stödtill föreningsliv och kommuner samt till internationellt samarbete.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM2

3

FörordUngdomsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att belysa ungas situation inomdet ungdomspolitiska huvudområdet inflytande och representation. I Fokus 10 –en analys av ungas inflytande tar vi ett brett grepp om frågorna kring ungasinflytande. I rapporten belyser vi ungas möjligheter till inflytande och delaktighet iden representativa demokratin, i familjen, i skolan, i arbetslivet och på fritiden. Vistuderar också ungas ideella engagemang, förtroendet för demokratin och känslanav att vara delaktig i samhället. Fördjupningar görs kring skillnader i inflytandebland unga i olika geografiska miljöer och vi ställer oss frågan om unga idagengagerar sig i nya former jämfört med tidigare.

Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att följa upp och belysa utvecklingen av dennationella ungdomspolitiken och Fokus 10 är den sjätte tematiska analysen inomdet uppföljningssystem som startade i och med att den ungdomspolitiska proposi-tionen Makt att bestämma – rätt till välfärd antogs av riksdagen 2004.

Arbetet med Fokus 10 har genomförts inom enheten för nationell och kommunalungdomspolitik av Daniel Wohlgemuth, Tiina Ekman, Lidija Kolouh och HenrikKarlsson. Även Inger Ashing, Cecilia Narby, Linus Källander, Per-Erik Jalava,Susanne Zander, Ida Karkiainen, Madeleine Elgemyr och Simon Johansson hardeltagit i arbetet. Vi har också samarbetat med ett antal forskare som medverkat irapporten, det är Anna Angelin, Lunds universitet; Daniel Berlin, Stockholmsuniversitet; Torbjörn Forkby, FoU i Väst/GR; Michele Micheletti, Stockholmsuniversitet; Henrik Oskarsson, Göteborgs universitet; Mikael Persson, Göteborgsuniversitet; Stefan Persson, Örebro universitet; Dietlind Stolle, McGill University;Per Strömblad, Institutet för framtidsstudier; Lotta Svensson, Uppsala universitet.

Ett stort tack till alla 57 ungdomar som vi har intervjuat och som på ett generöstsätt har berättat om sina erfarenheter, tankar och framtidsdrömmar – ni har gett ossvärdefull kunskap! Vi vill även tacka alla andra som på olika sätt har bidragit tillrapporten.

Per Nilssongeneraldirektör, Ungdomsstyrelsen

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM3

4

Innehåll6 SAMMANFATTNING

12 INLEDNINGUngas inflytande och representation

26 KAPITEL 1Ungdomsinflytande i ett historiskt perspektiv

38 KAPITEL 2Lagar och riktlinjer

DEL 152 KAPITEL 3

Familjedemokrati

76 KAPITEL 4Delaktighet på den fria tiden

96 KAPITEL 5Föreningslivet

118 KAPITEL 6Utbildning och medbestämmande

146 KAPITEL 7Inflytande på arbetet

178 KAPITEL 8Delaktighet bland unga utanför

196 KAPITEL 9I den representativa demokratin

244 KAPITEL 10Unga väljare i Sverige 1956–2006

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM4

5

DEL 2278 KAPITEL 11

Var du bor spelar roll – landsort eller storstad

292 KAPITEL 12Delaktighet i det segregerade Sverige

DEL 3316 KAPITEL 13

Politik, konsumtion och delaktighet

342 KAPITEL 14Internet, sociala medier och demokratiska utmaningar

368 KAPITEL 15Vägar till engagemang

DEL 4396 KAPITEL 16

Statliga insatser

408 KAPITEL 17Kommunala inflytandeforum

418 KAPITEL 18Slutdiskussion och förslag

448 REKOMMENDATIONER TILL UNGDOMSMINISTERNKära ungdomsminister ...

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM5

6

SAMMANFATTNING

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM6

7foto: Claudia Torres

Kapitel 1Ungdomsinflytande

i ett historiskt perspektivVad har kännetecknat den svenska ungdoms-politikens framväxt från 1945 till idag och hur har dis-kussionen om ungas inflytande förts under de olikadecennierna? En viktig brytpunkt uppstod i slutet av1960-talet då en utredning om ungdomsverksamhetkonstaterade att det inte längre skulle vara riskernaför social missanpassning som skulle vara vägle-dande för verksamheter för unga, utan den enskildesanlag och förutsättningar. Perspektivet flyttades frånett förebyggande till ett främjande och istället för hotoch risker kom ungas resurser i fokus. Samtidigt be-tonades att fritidsgårdarna har en viktig uppgift i attträna unga i demokratiska arbetsformer. Men det ärupp till varje läsare att själv bedöma hur stor skillna-den är mellan Ungdomsvårdskommitténs ideal från1945, att ”den självständiga, aktiva och samhälls-intresserade ungdomstyp som här framhållits somförebildlig skall fostras fram” och den senasteregeringsskrivelsen om ungdomspolitiken från 2009,att alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd ochinflytande.

Författare: Torbjörn Forkby, FoU i Väst/GR.

Kapitel 2Lagar och riktlinjer

Ungas inflytande i Sverige regleras av en uppsätt-ning lagar och riktlinjer. Att följa barnkonventionenär en viktig del av ungdomspolitiken för den yngreungdomsgruppen upp till 18 år. Av sammanställ-ningen framgår att barnkonventionen berör mångaområden i barns och ungas liv och att den succes-sivt har blivit allt mer inlemmad i svensk lagstift-ning. Vi redogör även för andra internationella över-enskommelser som berör barn och ungas infly-tande, till exempel Lissabonfördraget och detungdomspolitiska samarbetet inom EU och Euro-parådet.

Kapitel 3Familjedemokrati

Ett demokratiskt familjeklimat beror inte bara påföräldrarnas agerande utan även på barnens atti-tyder och beteenden, det är frågan om ett dyn-amiskt samspel. Här undersöks om ungas erfa-renheter av inflytande i familjen påverkar derastillit till andra människor, förtroende för politiskainstitutioner och vilja till samhällsengagemang.Ett demokratiskt familjeklimat visar sig ha posi-tiva effekter på ungas sociala tillit och deras för-troende för politiska institutioner. För ungas viljatill engagemang och deras intresse för politik harfamiljedemokrati en mer begränsad förklarings-kraft. Det framkommer dock en viktig faktor sompåverkar ungas vilja till engagemang och derasintresse för politik, nämligen uppmuntran från per-soner i omgivningen (föräldrar och lärare) att ut-trycka sina politiska åsikter.

Författare: Stefan Persson, Örebro universitet.

Kapitel 4Delaktighet på den fria tidenUnder 1970-talet hade fritidsgårdarna problemmed alkoholpåverkade ungdomar, vilket ledde tillstora svårigheter att leda en bra verksamhet. Bote-medlet som föreslogs var radikalt: ungdomarnaskulle få reell beslutsmakt med inflytande överekonomin och gårdarna skulle fungera mer somsjälvstyrande enheter där unga och ledare tillsam-mans skulle ansvara för planering och drift. På1980-talet utvecklades gårdsdemokratin vidare isyfte att skapa ett stödjande klimat för att ävende unga som annars inte höjer sina röster skullefå självförtroende att göra det. Det fanns ävenmål som handlade om att besökarna skulle bli meraktiva i sin närmiljö utanför gården. Ett särskiltstöd till träffpunkter för unga introducerades un-der1990-talet. Syftet var att utveckla verksamhe-ter med fokus på ungas inflytande genom ett

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM7

8

större eget ansvar, men svårigheterna visade sigvara stora. Idag är delaktighet och inflytande fort-farande viktiga frågor för fritidsverksamheten, mengod kommunikation och bra relationer mellan le-dare och besökare har tagit större plats i dettaarbete.

Författare: Torbjörn Forkby, FoU i Väst/GR.

Kapitel 5Föreningslivet

Föreningslivet som riktar sig till unga har av sta-ten tilldelats dubbla roller: att erbjuda menings-full fritid samt att vara en demokratiskola. Härbeskrivs hur ungas föreningsaktiviteter har ut-vecklats i jämförelse med den övriga befolkning-ens föreningsaktiviteter. Vi ser att graden av bådeungas och äldres aktiviteter har sjunkit markantde senaste 15 åren. Föreningsdeltagandet blandunga är lika omfattande bland tjejer och som blandkillar, men unga med utländsk bakgrund, och fram-för allt tjejer med utländsk bakgrund, deltar i lägregrad. Hälften av alla unga som är med i någonförening är nöjda med det inflytande de har, 20procent vill ha mer inflytande medan de övrigasäger att de inte vill påverka föreningens verk-samhet.

Kapitel 6Utbildning och

medbestämmandeElever har rätt att välja skola och att göra omfat-tande individuella val inom en utbildning. De harockså rätt att påverka sitt eget lärande, undervis-ningen och att delta i skolans elevdemokratiskaarbete genom klass- och elevråd och andra ar-betsgrupper, skolkonferenser samt egna initiativ.Genomgången av ett antal olika strategier somelever har att välja mellan visar att en tydlig posi-tiv utveckling av elevernas inflytande över sitteget lärande har ägt rum sedan början av 1990-talet, att en allt större andel aktivt väljer sin skolaoch att de allra flesta är nöjda med det inflytandede har över sitt val av utbildning. Men enligt bådeenkätstudier och skolinspektionsrapporter finnsdet fortfarande anledning att fortsätta arbeta medatt förbättra elevernas inflytande i skolan.

Kapitel 7Inflytande på arbetet

Andelen unga som är fackligt anslutna har sjun-kit markant under de senaste 30 åren, vilket kanförklaras med att betydligt fler unga studerar idagjämfört med tidigare. Den låga fackliga anslut-ningsgraden beror också på att de unga som äraktiva på arbetsmarknaden i mycket stor omfatt-ning har en tidsbegränsad anställning eller arbe-tar på ett bemanningsföretag. Omkring var fjärdeanställd upplever att de har för lite inflytande översitt arbete. Här analyseras också vilka faktorersom bidrar mest till att unga upplever inflytandeöver sin arbetssituation och då framstår att fåstöd från chefen som viktigast.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM8

9

Kapitel 8Delaktighet bland

unga utanförUnga med långvarig arbetsmarknads- ochförsörjningsproblematik upplever att detta har enbetydande negativ inverkan på möjligheter tillinflytande och deltagande. Resultaten grundar sigpå intervjuer av unga som också visar att handl-ingsutrymmet över den egna livssfären, och i sam-hället, påverkas negativt när resurser att lösa olikaproblem i vardagen saknas och när möjligheternatill autonomi och självbestämmande upplevs sombegränsade.

Författare: Anna Angelin, Lunds universitet.

Kapitel 9I den representativa

demokratinUngas attityder till demokrati, upplevelse av att hainflytande, vilja att vara med och påverka samtkänsla av delaktighet, påverkas av en rad olika fak-torer. Här visar det sig att vid sidan av social familje-bakgrund och den egna situationen vad gäller ar-bete, försörjning och ekonomi är hälsan en bety-delsefull faktor. Även den egna självkänslan ochen eventuell funktionsnedsättning påverkar ungasattityder och hur de ser på sina egna möjligheter.Det visar sig också finnas skillnader mellan ungasom är bosatta i storstadsregioner och unga somär bosatta i mindre städer och kommuner.

I kapitlet undersöks även ungas representationpå flera olika arenor. Andelen unga ledamöter iåldern 18–25 år i riksdag, landstingsfullmäktigeoch kommunfullmäktige visar sig fortfarande varabetydligt lägre än åldersgruppens andel av be-folkningen, men antalet har ökat sedan 2002 ochden positiva utvecklingen fortsatte vid valet 2010.Däremot har andelen unga styrelseledamöter istatliga styrelser och kommittéer minskat sedan1990-talet och är idag cirka en procent.

Kapitel 10Unga väljare i Sverige

1956–2006I en analys studeras hur ungas väljarbeteende skiljersig från äldres och vilka trender som finns från1950-talet och fram till idag. Vi tittar på skillnadermellan första-, andra- och tredjegångsväljare, ungaväljare i jämförelse med valmanskåren som helhetsamt skillnader och likheter mellan olika generatio-ner. Resultaten visar bland annat att yngre väljareunder hela den undersökta perioden har haft enlägre andel politiskt intresserade, lägre andel somdeltar i val och lägre andel som identifierar sig medett parti än äldre väljare. Men det framkommer ocksåatt framtidsutsikterna är mycket goda eftersom deunga idag i större utsträckning är politiskt intres-serade än de tidigare generationerna var vid sammatidpunkt i livet.

Författare: Henrik Oskarsson, Göteborgs univer-sitet och Mikael Persson, Göteborgs universitet.

Kapitel 11Var du bor spelar roll

– landsort eller storstadHur tänker unga i gymnasieåldern som bor på lands-orten kring att flytta eller stanna kvar på hemortenefter avslutade gymnasiestudier? Grovt generalise-rat vill barn till arbetare i högre grad bo kvar på hem-orten medan tjänstemannabarn i större utsträckningvill flytta till storstäder. Unga på landsorten upple-ver lågt inflytande, men saknar inte engagemang.Bland unga med arbetarbakgrund finns en vilja attsatsa tid och engagemang i lokala och praktiska frå-gor. Unga med tjänstemannabakgrund engagerar sigi större utsträckning i globala frågor. Av analysenframgår även att de unga som är intresserade av attstanna i regionen många gånger inte ses som kom-petenta samhällsutvecklare av de vuxna.

Författare: Lotta Svensson, FoU Söderhamnoch Uppsala universitet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM9

10

Kapitel 12Delaktighet i det

segregerade SverigeUngas politiska deltagande, förtroende och in-tresse påverkas av utländsk respektive svenskbakgrund och av vilken typ av bostadsområdesom man är bosatt i. Av analysen framgår blandannat att unga som själva har invandrat i högregrad är intresserade av svensk politik på riksnivåsamt av europeisk och internationell politik änunga som är födda i Sverige som i högre grad ärintresserade av lokal politik. Analysen visar ocksåatt infödda ungdomars förtroende för offentligainstitutioner minskar som en följd av den socialautsattheten i deras bostadsområde, medan in-vandrade ungdomar inte alls behöver utvecklaen sämre tilltro till politiker och myndigheter somen följd av att bo i ett område präglat av socialtutanförskap.

Författare: Per Strömblad, Institutet för fram-tidsstudier.

Kapitel 13Politik, konsumtion

och delaktighetPolitisk konsumtion har blivit en allt mer betydel-sefull politisk aktivitet bland unga. Det är vanli-gare bland kvinnor än bland män och vanligarebland högutbildade och politiskt intresserademedborgare än bland lågutbildade och politisktointresserade medborgare. Ett viktigt undantagär att många yngre människor, som inte kan be-skrivas som ekonomiskt resursstarka, ändå ärpolitiskt medvetna konsumenter. Analysen visarockså att politisk konsumtion inte nödvändigtvisär sammankopplad med misstro till traditionellapolitiska institutioner, utan snarare bör ses somen handling som breddar en individs existerandepolitiska repertoar. Att aktivt medborgarskap med

inriktning att skapa ett bättre samhälle kan prakti-seras både när man veckohandlar i snabbköpetoch när man röstar på valdagen, är en av slutsat-serna i kapitlet.

Författare: Dietlind Stolle, McGill Universityoch Michele Micheletti, Stockholms universitetmed Daniel Berlin, Stockholms universitet ochGöteborgs universitet.

Kapitel 14Internet, sociala medier ochdemokratiska utmaningar

Internet, mobiltelefoner och de sociala mediernahar blivit en självklar del av ungas vardag. De hardock inte har ersatt eller revolutionerat de demo-kratiska processer och kontakytor som finns i denreella världen, utan de har snarare skapat flermöjligheter att engagera sig utanför de etable-rade politiska strukturerna. Internet och de so-ciala medierna har skapat möjligheter att komma ikontakt med nya perspektiv, sociala situationeroch verktyg.

Kapitel 15Vägar till engagemang

I en intervjustudie som gjorts med 15 unga i ål-dern 17–30 år berättar de om sina tankar och re-flektioner kring sitt engagemang och hur dettahar vuxit fram. Flera har valt att engagera sig iföreningar och organisationer medan andra sna-rare kan beskrivas som fristående eldsjälar somarbetar på egen hand eller i en mindre informellgrupp. De flesta har vuxit upp i hem där föräld-rarna varit engagerade, men här beskrivs ocksåatt skolan och andra personer som finns nära ivardagen kan spela roll för ungas ideella engage-mang.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM10

11

Kapitel 16Statliga insatser

Hur arbetar statliga myndigheter för att stärkaungas inflytande? Vi beskriver det ungdoms-politiska arbetet inom regeringskansliet och ettantal statliga myndigheter, liksom de statliga bi-dragen till ungas organisationer. Vi berättar ocksåom hur statliga myndigheter arbetar för att stärkabarnperspektivet inom sitt eget verksamhetsom-råde, till exempel genom att genomföra barn-konsekvensanalyser.

Kapitel 17Kommunala inflytandeforum

En kartläggning om inflytandeforum för unga somgenomfördes 2008–2010 visar att det finns över400 olika verksamheter i Sveriges kommuner. Deflesta kan kategoriseras som antingen ungdoms-råd, ungdomsfullmäktige, tematisk arbetsgruppeller dialogforum. Vår analys visar att det finnsolika metoder och arbetssätt som de olika typernaav inflytandeforum använder sig av för att uppnåmålet om att unga ska ha verklig tillgång till infly-tande. De olika formerna för inflytandeforum kandärför ses som sinsemellan kompletterande.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM11

12

INLEDNING

Regeringens uppdrag till UngdomsstyrelsenFOKUS10 – Tematisk analys av ungas inflytande

Ungdomsstyrelsen ska 2010 genomföra en tematisk analys av ungdomars levnadsvillkor inom

huvudområdet inflytande och representation. Analysen ska beröra flera aspekter av ungas infly-

tande, såsom inflytande i den representativa demokratin, det ideella engagemanget och känslan av

att ha inflytande över sitt eget liv. Analysen bör även belysa ungas känsla av delaktighet i samhäl-

let, attityden till och förtroendet för demokratin, ungdomsorganisationernas arbete i utanförskaps-

områden samt de formella rättigheter som unga har. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet

(Integrations- och jämställdhetsdepartementet) senast den 30 november 2010.

(Ur Ungdomsstyrelsens regleringsbrev 2010)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM12

13

Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av rege-ringen att genomföra en tematisk analys av ungaslevnadsvillkor inom det ungdomspolitiska huvud-området inflytande och representation. Analysenska beröra flera aspekter av ungas inflytande, tillexempel inflytande i den representativa demokra-tin, det ideella engagemanget och känslan av attha inflytande över sitt eget liv.

Fokus10 kan ses som den senaste i en följd avoffentliga rapporter som sedan 1950-talet tagit uppungas situation ur ett maktoch inflytandepers-pektiv. Från Ungdomen möter samhället (SOU1951:41) via Ej till Salu (Statens ungdomsråd1981) och Ungdom och makt (SOU 1991:12) tillPolitik för unga (SOU 1997:71)1.

En genomgång av ungas inflytande och repre-sentation skulle kunna begränsas till inflytandet iden representativa demokratin, alltså i förhållandetill politiken och det offentliga samhället. Men dårätten till inflytande för barn och unga enligtbarnkonventionen och den ungdomspolitiskapropositionen omfattar de flesta sfärer där barnoch unga vistas och är verksamma har vi valt ettbredare angreppssätt. I rapporten tar vi därför uppungas inflytande inom familjen, på fritiden, i sko-lan, på arbetet och inom den representativa de-mokratin. Vi har också valt ett antal andra per-spektiv för att fördjupa bilden av ungas situa-tion, bland annat ungas inflytande ur ett geogra-fiskt perspektiv och på vilket sätt formerna förungas engagemang har förändrats under senaretid.

Ungas inflytandeoch representation

Fokus 10 bygger på en bred samverkan med fors-kare som även bidragit med olika kapitel i rappor-ten. De medverkande forskarna är verksamma vid:FoU i Väst, FoU Söderhamn, Institutet för fram-tidsstudier, Göteborgs universitet, Linnéuni-versitetet, Stockholms universitet, Uppsala uni-versitet, Örebro universitet samt McGill Univer-sity i Kanada.

Olika sfärer– olika förutsättningar

De övergripande ambitionerna för ungas infly-tande formuleras inom ramen för den ungdoms-politiska propositionen Makt att bestämma – rätttill välfärd (prop. 2004/05:2) som kompletteradesmed en ungdomspolitisk strategi (rskr 2009/10:53)2009 samt FN:s konvention om barnets rättighe-ter som ratificerades av Sverige 1990. Rätten attrösta och kandidera i allmänna val infaller vid 18års ålder och stadgas i regeringsformen respek-tive i kommunallagen. Utöver detta har det inomEU utvecklats en allt tydligare ungdomspolitiksom senast formulerats i det nya ramverket fördet ungdomspolitiska samarbetet (Europeiskaunionens råd 2009). Styrdokumenten som regle-rar förutsättningarna för ungas inflytande ägnasett särskilt kapitel i rapporten (kapitel 2).

Ett av de två övergripande målen för den natio-nella ungdomspolitiken är att alla unga ska haverklig tillgång till inflytande. I den ungdoms-politiska skrivelsen (rskr 2009/10:53) slås ocksåfast att unga ska ha samma möjligheter som andraatt delta aktivt i den demokratiska processen och

foto: Henrik Karlsson

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM13

14

att påverka förhållanden i såväl den personligasfären som i samhället i stort. En utgångspunkt äratt ungas aktiva deltagande inte bara är viktigt avrättighetsskäl, utan också för att ungas erfaren-heter och perspektiv är en resurs och en tillgångi beslutsfattandet (rskr 2009/10:53). Inflytande-frågan har en framskjuten roll i svensk ungdoms-politik och ambitionsnivån är hög (Williamson2002). Ungdomspolitiken omfattar alla unga i ål-dern 13–25 år. I den ungdomspolitiska proposi-tionen framhålls fyra perspektiv som vägledandeför all offentlig verksamheten för unga:

ResursperspektivetResursperspektivet innebär att unga ska ges verk-liga möjligheter att delta i, och påverka utform-ningen av, verksamheter på samma villkor somövriga grupper i samhället.

SjälvständighetsperspektivetSjälvständighetsperspektivet tar fasta på att ung-domstiden kännetecknas av en successiv utveck-ling mot ökad självständighet och oberoende.Med oberoende menas inte bara en frigörelse frånföräldrarna utan även frånvaro av andra faktorersom skapar beroende eller minskar individenshandlingsutrymme.

MångfaldsperspektivetMångfaldsperspektivet utgår från att ungas för-utsättningar och villkor varierar, bland annat be-roende på kön, etnisk, kulturell och socioeko-nomisk bakgrund, ålder, bostadsort sexuell lägg-ning samt eventuella funktionsnedsättningar. Alloffentlig verksamhet för unga bör bejaka mång-falden och sträva efter lika rättigheter och möjlig-heter för alla.

RättighetsperspektivetRättighetsperspektivet innebär att unga ska hasamma rätt till goda levnadsvillkor som övrigamedborgare. Inte minst handlar det om rätten attvara med och påverka sitt eget liv, sin närmiljöoch samhället i stort.

Rättighetsperspektivet vilar i hög grad på FN:skonvention om barnets rättigheter som är en vik-tig utgångspunkt för all offentlig verksamhet sompåverkar barn och unga under 18 år. I konven-tionen förtydligas bland annat att barn och ungautifrån ålder och mognad ska erbjudas möjlighettill inflytande och delaktighet i frågor som rör dem(rskr 2009/10:53). Barnkonventionen och rättig-hetsperspektivet har sedan konventionen ratifi-cerades gradvis fått ett allt större genomslag inomsvensk lagstiftning och offentlig förvaltning.

Yngre ochäldre ungdomar

I styrdokumenten uppmärksammas några viktigasakförhållandena. För det första att det såväl leg-alt som utvecklingsmässigt skiljer sig mellan yngreoch äldre ungdomar. Detta återspeglas i barn-konventionens formulering att ”barn utifrån ål-der och mognad ska erbjudas möjligheten tillinflytande och delaktighet i frågor som rör dem”liksom av att åldersgränsen för ett fullvärdigt po-litiskt medborgarskap, med rätt att rösta och kan-didera, är satt till 18 år. De som är yngre än 18 årkan alltså ses som en särskild grupp för vilka sär-skilda hänsyn ska tas då de inte har samma for-mella rättigheter som äldre medborgare.

De yngre ungdomarna (de under 18 år) ska alltsåerbjudas möjlighet till inflytande och delaktighetmen inte tilldelas ansvar på samma sätt som äldreungdomar. Tonåringar befinner sig i en omvälv-ande utvecklingsfas där delaktighet i besluts-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM14

15

processer eller att fungera som medförvaltare avverksamheter inte alltid är prioriterat. Tonåringar-nas engagemang bygger precis som hos alla an-dra på lust och intresse men svängningarna gårsnabbare i denna ålder och kan skapa problem förett långsiktigt engagemang. Detta ställer särskildakrav på de strukturer och förhållningssätt somsamhället skapar för att möjliggöra medbestäm-mande för denna yngre ungdomsgrupp.

För det andra bör vi uppmärksamma att utma-ningen ser annorlunda ut för de som fyllt 18 åroch är myndiga och rösträttberättigade. Rösträt-ten ger dem visserligen samma villkor som andravuxna medborgare att utöva inflytande i samhäl-let. Men att fylla 18 år innebär inte i sig någonomedelbar eller drastisk förstärkning av individu-ella resurser i form av kunskaper och kompeten-ser. Frågan är i vilken utsträckning och på vilketsätt det offentliga samhället ska verka för att stärkaden äldre ungdomsgruppens resurser att göra sighörd i samhället.

Olika arenorEn annan viktig gräns går mellan ungas inflytandei den representativa demokratin och inflytandet isfärer där unga vistas eller är verksamma. I denungdomspolitiska propositionen formuleras attunga ska ha samma möjligheter som andra att deltaaktivt såväl i den ”personliga sfären som i sam-hället i stort”. Detta uttrycks som vi såg ovanäven i barnkonventionen där det står att barn ska”erbjudas möjligheten till inflytande och delak-tighet i frågor som rör dem”. Ungas inflytandekan sålunda både handla om inflytande i förhål-lande till de offentliga beslutsarenorna på kom-munal, regional och nationell nivå och om infly-tande i de sfärer och verksamheter som unga vis-tas i. Det kan då handla om inflytande i familjen, i

skolan, på arbetet och i olika sammanhang på fri-tiden. Ett uttryck som ibland används för att be-skriva former av inflytande inom verksamheter därunga vistas på fritiden är brukarinflytande. I sko-lan och i arbetslivet är formerna för medbestäm-mande reglerade i lagar och förordningar.

Ungas inflytande inom den representativa de-mokratin, vid sidan av valen, kan till stora delarutövas genom samma kanaler som äldre använ-der. På den lokala och regionala nivån utvecklasdock ofta särskilda forum för kontakt mellan ungaoch offentliga beslutsfattare, till exempel i formav ungdomsråd. I många av dessa särskilda fo-rum för ungdomsinflytande ingår unga även ikollektiva processer tillsammans med andra ungaoch får möjlighet att utveckla demokratiska fär-digheter. En kartläggning av kommunernas arbetemed inflytandeforum för unga redovisas i kapitel17.

Inte heller inom arbetslivet görs i vanliga fallnågon särskild åtskillnad mellan unga och äldre.Inom övriga sfärer, i skolan och i verksamheter påfritiden där unga är verksamma och utgör självamålgruppen för verksamheten, handlar det istäl-let ofta om strukturer för medbestämmande somär specifikt utformade för de unga som verksam-heten berör.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM15

16

Rättigheter,strukturer och resurserÄven om förutsättningarna för unga att vara del-aktiga och att utöva inflytande skiljer sig åt, blandannat beroende på ålder och vilken sfär eller arenainflytandet rör, så kan en analys av ungas infly-tande röra sig på tre olika plan eller nivåer somalla är viktiga för förståelsen av ungas inflytande(figur 1).

RättigheterDen första nivån utgår från ungas rätt till infly-tande så som denna kommer till uttryck i blandannat barnkonventionen. Rättigheterna tar siguttryck i regelverk som mer eller mindre detaljerat,beroende på arena, reglerar formerna för inflytan-det. Man kan här skilja mellan hårdare och mju-kare former av styrning. Med detta menas att detinom vissa arenor finns regelverk som ganskaprecist anger vilka inflytandestrukturer för ungasom ska finnas medan det på andra arenor är mju-kare och mer allmänna formuleringar med störretolkningsutrymme som gäller.

Figur 1 En ung människas möjligheter avgörs av rättigheter och lagar,strukturer för inflytande och individuella resurser.

Rättigheter

Lagar

Regler

Individuellaresurser

Inflytandestrukturer – Vuxnas förhållningssätt

Inflytandestrukturer Vuxnas förhållningssätt

–

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM16

17

Exempel på en hårdare och mer direkt form avstyrning finns i gymnasieskolan där det i gym-nasieförordningen är reglerat att det på varje skolaska finnas klassråd, skolkonferens och elev-skyddsombud. Rätten till inflytande på arbets-platsen är också mer direkt reglerad genom med-bestämmandelagen, MBL, samt de kollektivavtaloch samverkansavtal som har tecknats inom deolika branscherna.

Fritiden är en sfär där strukturerna för ungasinflytande inte är lika tydligt reglerade. Även dettaområde omfattas dock av de mer generellaskrivningarna i den ungdomspolitiska proposi-tionen om ungas rätt att ”påverka sitt eget livoch sin närmiljö” och av barnkonventionens for-mulering om att ”barnets åsikter ska ges bety-delse i förhållande till ålder och mognad”.

Familjens inre förhållanden är en sfär som detoffentliga samhället av tradition valt att inte blandasig i alltför mycket. Dock berörs även ungas in-flytande inom familjen av de övergripande formu-leringarna i barnkonventionen och i den ung-domspolitiska propositionen. Under de senasteåren har också frågor om våld, och olika former avförtryck inom familjer, tillsammans med behovetav stöd till föräldrar som brister i sitt föräldra-skap, växt fram som prioriterade områden i denoffentliga politiken (se prop. 2009/10:232, Ung-domsstyrelsen 2009).

Ett annat område som de senaste tio åren upp-märksammats inom den offentliga politiken är denökande psykiska ohälsan hos unga och kopp-lingen till upplevelsen av allt större prestations-krav och stress. Även dessa frågor relaterar del-vis till relationen mellan föräldrar och barn ochinte minst till föräldrarnas förväntningar på bar-nens prestationer i skolan och i samband med fri-tidsaktiviteter (SOU 2006:77, Ungdomsstyrelsen2007).

Även om det i stora delar av ungas liv inte finnsett hårt regelverk som styr vilka former för infly-tande som ska finnas så har den allt större viktsom lagts vid barns och ungas rättigheter frånstatens sida under de senaste decennierna gettupphov till ett tryck på alla verksamheter som rik-tar sig mot barn och unga att arbeta medvetetmed dessa frågor. Regeringens ambitioner kom-mer bland annat till uttryck i Strategin för attstärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Den allt större betoningen på ungas rätttill inflytande leder sålunda samtidigt till en ökaddirekt styrning och till attitydförändringar som isin tur ger upphov till att strukturer för inflytandeväxer fram på frivillig basis.

StrukturerDen andra nivån i figur 1 utgörs av strukturer förinflytande som existerar i de olika sfärer och verk-samheter där unga vistas och är verksamma. Ut-formningen av strukturer för inflytande i de olikasfärerna är som tidigare nämnts beroende avstyrningen uppifrån i systemet men är i lika höggrad en fråga om arbetssätt, metoder och beprö-vad erfarenhet som utvecklats underifrån av ak-törer som arbetar med och möter unga på olikaarenor.

Inom offentliga verksamheter där strukturernaför medbestämmande är tydligt reglerade måsteändå formerna fyllas med ett konkret innehåll ochansvariga för detta är lärare, ungdomsarbetare,pedagoger och andra som möter unga i praktiken.Att gymnasieförordningen säger att det ska fin-nas klassråd och skolkonferenser säger exempel-vis ganska lite om hur väl dessa i praktiken fung-erar som kanaler för elevinflytande.

Inom den ideella sektorn, som står för mycketav ungas fritidsverksamheter, är inflytande-frågorna i ännu lägre grad en fråga om statlig styr-ning och i större utsträckning en fråga om frivil-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM17

18

ligt antagna former med utgångspunkt i verk-samheternas innehåll, pedagogiska traditioneroch praktiska erfarenheter.

Strukturerna för ungas inflytande i figur 1 skasålunda inte förstås enbart som organisatoriskaformer utan minst lika viktigt är de vuxnas förhåll-ningssätt. Lärare, ungdomsarbetare och före-ningsledare kan exempelvis ha arbetssätt som ge-nomsyras av lyhördhet, dialog i demokratisk andaoch uppmuntran av kritiskt tänkande, vilket ökarde ungas möjligheter till inflytande i de verksam-heter där de vistas och som ibland kallas för endeliberativ pedagogisk praktik (Fritzell 2003).Strukturerna kan alltså ses som en organisatoriskform men samtidigt, inom och vid sidan av sådanaorganisatoriska former, som ett arbets- och för-hållningssätt hos de som möter unga i olika sam-manhang. Familjen skiljer ut sig genom att varaen sfär där fasta strukturer för inflytande i stortsett saknas men där förhållningssättet hos fram-förallt föräldrarna har stor betydelse för ungasmöjligheter till inflytande och delaktighet.

Inom den representativa demokratin är formernaför ungas delaktighet både tydliga och otydliga.På ett sätt är ju hela det demokratiska systemet enstruktur för inflytande. Förutom de formella rät-tigheterna att rösta och kandidera i val vid 18 årsålder, och en del andra rättigheter som exempel-vis möjligheten att lägga medborgarförslag i kom-munerna, har det på de flesta politiska nivåer ävenutvecklats andra kontaktytor och strukturer fördialog mellan politiker och medborgare mellanvalen. Utöver detta finns ofta på det lokala ochregionala planet särskilda inflytandeforum förunga, till exempel ungdomsråd och ungdoms-fullmäktige. Dessa strukturer syftar till att kanali-sera ungas engagemang och fungera som en för-stärkare av ungas röst in i de beslutande försam-lingarna.

ResurserInom alla sfärer och strukturer för inflytande ärden unga individens egna resurser viktiga för attkunna utöva inflytande. Med resurser avses härsådana resurser som hjälper individen att uttryckasig och att på olika sätt verka för att få genomslagför sina uppfattningar, till exempel självförtro-ende, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, sam-arbetsförmåga och organisatorisk förmåga, erfa-renhet av föreningsarbete, mötesteknik och opi-nionsbildning. En annan viktig resurs är sakkun-skap om de frågor som är under diskussion i ettgivet sammanhang.

Behovet av individuella resurser är dock intelika stort och ser inte likadant ut inom alla sfäreroch verksamheter för unga. Inom sfärer där detsaknas tydliga strukturer för inflytande och därinflytandet utövas på mer informell väg ökar oftabetydelsen av individuella resurser. Det kan varamer krävande att utöva inflytande i dessa sam-manhang, bland annat för att det kräver mer aveget initiativ. Betydelsen av individuella resurserökar också i sammanhang där avståndet upplevssom stort till de arenor som ska påverkas. Exem-pelvis kan det för många unga upplevas som ettstort steg att ta kontakt med en kommunalpoliti-ker även om det på kommunens webbplats finnstydliga kontaktuppgifter och uppmuntrande ordom detta.

Ett av de viktigaste kraven på en demokratiskbeslutsform är att det finns tydliga spelregler.Detta kan vara särskilt viktigt i sammanhang därunga ska vara delaktiga och utöva medbestäm-mande. Ju otydligare formerna för medbestäm-mande blir, desto mer ökar de individuella resur-serna i betydelse, vilket i sin tur innebär attojämlikheter i utövandet av inflytande ökar mel-lan olika grupper av unga. I alla sfärer, oberoendeav om det finns strukturer för inflytande eller inte,finns dock ett utrymme för informell påverkan och

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM18

19

där är de individuella resurserna i allra högsta gradbetydelsefulla både för självförtroendet att talaför sin sak och för sannolikheten att få gehör ochgenomslag för sina uppfattningar.

Makt, inflytandeoch delaktighet

Ett av de två övergripande målen för den natio-nella ungdomspolitiken är att alla unga ska haverklig tillgång till inflytande. I Fokus 10 definie-rar vi inflytande som enskilda personers eller grup-pers påverkan på aktörer i sin omvärld. En sådanpåverkan kan utövas medvetet eller omedvetet,passivt eller aktivt, smalt eller brett.2

Ett annat begrepp som ibland används i dennarapport är delaktighet. En modell för att beskrivaolika nivåer av inflytande är den så kalladeinflytandestegen som ursprungligen utveckladesav Sherry Arnstein på 1960-talet (Arnstein 1969).Denna modell har sedan dess vidareutvecklatsav olika aktörer och anpassats till olika samman-hang (se Sveriges kommuner och landsting 2009).

Inflytandestegen åskådliggör olika nivåer avinflytande. Överst på stegen befinner sig själv-bestämmande följt av medbestämmande, två be-grepp som nästan per definition inbegriper infly-tande.3 Under dessa två nivåer befinner sig ettantal relationer som beskriver medverkan i en pro-cess och som kan men inte behöver leda till infly-tande. Poängen är dock att dessa relationer bättrebeskrivs som uttryck för delaktighet än som in-flytande. Exempel på sådana former för delaktig-het är rätten att lägga förslag, medverkan i dialog,möjlighet att lämna synpunkter och att bli kon-sulterad. Längst ned bland formerna för delaktig-het är att ha tillgång till information om de frågorsom det ska beslutas om. Detta kan också inne-fatta information om rätten att delta i en besluts-process. Att erbjudas tillgång till information kan

ses som det mest basala uttrycket för delaktigheti alla former av beslutsfattande.

Med delaktighet menar vi i Fokus 10 en situa-tion där unga ingår i någon form av beslutsge-menskap, med mer eller mindre jämlika villkor medövriga deltagare, men där de inte nödvändigtvisdirekt påverkar beslutsfattandet. Delaktighet kansålunda innebära inflytande i någon form menbehöver inte göra det. När vi här diskuterar delak-tighet utgår denna ofta från ungas subjektivakänsla av att vara delaktiga i ett sammanhang el-ler i en process.

Att mäta inflytandeFrågan om hur mycket inflytande en enskild utö-vat i en given situation är ofta mycket svår attsvara på. Detta gäller såväl för en person somsjälv försöker påverka ett visst skeende som fören eventuell utomstående betraktare. Detta inne-bär att när vi studerar inflytande i denna rapportså görs detta med hjälp av indirekta observatio-ner. Några av de sätt som används för att kommaåt ungas inflytande är att:

1. fråga unga om de upplever sig ha inflytandeinom olika områden

2. utgå från attityder och resurser som utgör för-utsättningar för att utöva inflytande

3. utgå från handlingar (aktiviteter) som utförs avunga i syfte att påverka eller uttrycka sin åsikt.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM19

20

Ett resursperspektivpå ungas inflytande

Vi har ovan diskuterat betydelsen av ungas rät-tigheter och betydelsen av formaliserade inflyt-andestrukturer i de sfärer där unga vistas och ärverksamma. Samtidigt har vi nämnt att det finnsstora skillnader beroende på vilken sfär som av-ses, i vilken grad det förekommer formaliseradestrukturer för inflytande och i vilken utsträckningsådana saknas eller är av mer informell karaktär.

I alla sfärer ställs den unga människan som villuttrycka sin uppfattning och påverka sin omgiv-ning inför en valsituation mellan olika alternativasätt att gå till väga. Ibland handlar det om att väljamellan att verka inom de existerande strukturernaför medbestämmande eller att gå vid sidan om. Iskolan skulle det exempelvis kunna handla om attgå via elevrådet, vända sig direkt till rektor ellerlärare eller kanske att börja bilda opinion tillsam-mans med andra elever. Vuxnas attityder och sättatt bemöta unga är då av största vikt.

I forskningen kring politiskt deltagande har manlänge uppmärksammat att olika typer av individu-ella resurser har stor betydelse för att förklara vilkaindivider som är politiskt aktiva och vilka sominte är det. Det kräver ett visst mått av resurser iform av självförtroende, kunskap och kompetensför att höja sin röst och säga sin mening. Olikahandlingar är olika svåra att utföra och kräver olikatyper av resurser (Parry, Moyser & Day 1992, Verba& Nie 1972, Verba, Schlozman & Brady 1995).

För att återigen ta skolan som exempel så krävsdet antagligen mindre resurser att säga sin me-ning till en lärare som man har god kontakt medän att skriva ett formellt brev till kommunens skol-och utbildningschef. Vi har även tidigare nämntatt förekomsten av tydliga strukturer för medbe-stämmande i de verksamheter där unga vistas ochär verksamma kan bidra till att underlätta och där-med minska behovet av resurser för att utöva in-flytande.

Även om resursmodellen har utvecklats för atthandla om engagemang och politiskt deltagandeinom den representativa demokratin så är de ty-per av resurser den beskriver lika viktiga inomflera av de andra sfärerna som tas upp i Fokus 10,det vill säga på fritiden, i föreningslivet, i skolanoch i arbetslivet. Familjen kan här ses som ettsärfall då familjen i så hög grad kännetecknas avstarka beroendeförhållanden och strukturellamakthierarkier. Teoretiskt sett kan dock individu-ella resurser hos barn och unga, till exempel ver-bal förmåga, bidra till ökade inflytandemöjligheteräven inom familjen. I kapitel 3 genomförs en för-djupad analys av ungas möjligheter till inflytandei familjen. Resursmodellen beskrivs mer utförligt ikapitel 9 som handlar om inflytande i den repre-sentativa demokratin. Grovt sett kan dock resur-serna som unga behöver för att kunna utöva in-flytande indelas i grundläggande välfärds-resurser och politiska resurser.

Grundläggandevälfärdsresurser

Med grundläggande välfärdsresurser avses så-dana resurser som unga behöver för att må bra,leva goda liv och fungera i ett socialt och samhäl-leligt sammanhang. Hälsa, utbildning och lärande,arbete, försörjning och en meningsfull fritid ärnågra av de förutsättningar som i sampel medvarandra lägger grunden för ungas möjligheteratt utöva inflytande. Som exempel kan nämnastillgången till en meningsfull sysselsättning ochen tryggad ekonomi. Unga som saknar dessa re-surser har betydligt större hinder än andra attövervinna om de vill engagera sig i samhället ochuttrycka sin uppfattning i någon fråga. Att ståutanför de ordinarie försörjningssystemen under-gräver ungas självtillit och innebär samtidigt enavsaknad av viktiga plattformar och sociala nät-verk att agera utifrån. I kombination med detta

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM20

21

bidrar en pressad ekonomisk situation ytterligaretill en känsla av vanmakt. Ju mer pressad manupplever sin livssituation, i desto mindre utsträck-ning tenderar man att uttrycka sin uppfattning isamhällsfrågor. Detta illustreras närmare i kapitel8. Omfattande forskning har visat att även ommänniskor i de mest utsatta livssituationerna hardet största behovet av att höja sin röst och på-verka politiken så är detta en av samhällets mestpassiva grupper (Verba et al. 1995).

Politiska resurserMed politiska resurser avses resurser som gårutöver de mest grundläggande men som är avdirekt betydelse för ungas möjligheter att utövainflytande inom de olika sfärerna. Att vi här kallardessa resurser för politiska ska alltså inte tolkassom att de endast är användbara i relation till of-fentligt beslutsfattande. De politiska resursernakan delas in i tre huvudformer:

• kompetenser, färdigheter som gör att man kanföra sin talan och samverka med andra på ett ef-fektivt sätt. Det kan handla om hur man organise-rar en grupp, om hur man håller ett möte, hur manuttrycker sig i skrift, hur man för en argumenta-tion och om erfarenhet av opinionsbildning.

• kunskaper, till exempel om de frågor man är en-gagerad i, om det politiska systemet eller om an-dra strukturer man vill påverka på något sätt.

• nätverk, de sociala nätverk man ingår i och somkan mobiliseras eller användas i en situation därman vill påverka något. Samhällets främjande avungas föreningsdeltagande kan uppfattas som enambition att stärka deras sociala nätverk.

Resursperspektivet kan också bidra till en för-ståelse för hur politiska resurser kan överförasmellan olika livssfärer. Grundläggande är här attmånga av de viktigaste resurserna för att kunnavara delaktig och utöva inflytande skapas i famil-jen under uppväxten. På samma sätt kan kunska-per och kompetenser som förvärvas i till exempelföreningslivet eller skolan komma till användningom man vill engagera sig i en samhällsfråga inomramen för den representativa demokratin. Resur-ser som förvärvas i en sfär kan enligt detta syn-sätt alltså vid behov komma till användning i vil-ken annan sfär som helst (figur 2).

Betydelsen avkollektiva resurser

En annan typ av resurser som också har stor be-tydelse för ungas möjligheter att utöva inflytandeär de kollektiva resurserna. Med kollektiva re-surser avses att individer genom att sluta sig sam-man med andra i grupper och organisationer kanöka sina möjligheter att utöva inflytande och iviss mån kompensera för bristande individuellaresurser. Gruppbaserade resurser av detta slaghar både en materiell och en psykologisk sida. Deerbjuder kanaler och möjligheter att delta somannars inte skulle stå till buds. Men de kan ocksåhöja medvetenheten och mobilisera grupper avunga som annars inte skulle vara aktiva och för-söka tala för sin sak (jfr Petersson, Westholm, &Blomberg 1989).

En tendens som uppmärksammades redan i denstora maktutredningen från slutet av 1980-talet varatt det svenska samhället rör sig bort från densvenska modellens kollektivistiska medborgaridealoch i riktning mot ett mer individorienterat ideal.Medborgarna blir alltmer självständiga och obero-ende i förhållande till auktoriteter och kollektiva sam-manslutningar (SOU 1990:44). Denna form av indi-vidualisering har också uppmärksammats av andra

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM21

22

(jfr Inglehart & Welzel 2005) och inte minst förknip-pats med den uppväxande internetgenerationen (Pet-terson 2008). En aspekt av detta är att de unga gene-rationerna i större utsträckning än äldre väljer ny-skapande metoder för sitt engagemang. Detta dis-kuteras närmare i kapitel 13 och 14. En annan ten-dens som ibland förknippas med den ökade indi-vidualiseringen är att medlemskapet och aktiviteteni föreningar och organisationer minskat stadigt desenaste decennierna. I kapitel 5 beskrivs ungas del-tagande i föreningslivet.

Rapportensfrågeställningar

Fokus10 ger en bred och aktuell belysning avungas inflytande. I rapporten utgår vi från fleraolika perspektiv och skärningar för att täcka indet studerade området. Studien delas in i ett antalolika sfärer eller arenor inom vilka unga i högreeller lägre grad utövar inflytande (figur 2). Enligtdenna indelning kan unga utöva inflytande ochvara mer eller mindre delaktiga inom följandesfärer: i familjen, på fritiden, inom skola och ut-bildning, på arbetet och som medborgare (i denrepresentativa demokratin)

Dessa sfärer kompletteras med en sfär som be-lyser situationen för unga som hamnat utanför de

Figur 2 I Fokus 10 delas unga in i ett antal sfärer. Inflytandet i en sfärpåverkar möjligheterna till inflytande i de andra sfärerna.

Resurser förinflytande och

delaktighet

Familjen

Representativademokratin

Mötesplatseroch

föreningsliv

Skolaoch

arbete

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM22

23

ordinarie utbildnings- och försörjningssystemen.Ett annat perspektiv i rapporten är det geogra-fiska. Hur ser möjligheterna att utöva inflytandeut för unga bosatta i olika geografiska miljöer? Desenaste årens oroligheter bland unga i stor-städernas miljonprogramsområden riktar strålkas-tarljuset mot den urbana periferin. Ungas infly-tande och delaktighet på landsorten är ytterligareett fenomen med geografisk koppling som tas uppi rapporten. Skulle landsortens unga kunna för-mås att stanna kvar där om de kände sig mer del-aktiga i gemensamma angelägenheter? Kapitel 11och 12 tar upp den geografiska aspekten av ungasinflytande.

En ytterligare fråga som ställs i rapporten är omunga i dag engagerar sig och försöker göra sinröst hörd på sätt som skiljer sig från hur ungagjorde förr. Internets genomslag innebär utan tve-kan en stor teknikutveckling och har förändratmöjligheterna för kommunikation. Men en svårfråga att besvara är hur internets genomslag harpåverkat formerna för ungas engagemang. Är detsamma engagemang på nya arenor eller är det heltnya former av aktiviteter? En närbesläktad frågaär om ungas engagemang och delaktighet mins-

kar, som en del forskningsresultat tyder på, ellerom engagemanget bara tar sig nya former.

Ett av Ungdomsstyrelsens uppdrag är att be-lysa ungdomsperspektivet. Med det menar vi attlåta unga själva berätta om sina liv och sina lev-nadsvillkor. Unga är själva de främsta experternapå vad det innebär att vara ung idag. Under arbe-tet med Fokus10 har vi därför träffat och intervjuatunga och dessa möten har varit viktiga för att geoss en djupare förståelse för ungas villkor. Blandannat har vi genomfört längre intervjuer med 42gymnasieelever i Göteborg, Stockholm, Malmöoch Katrineholm. De unga som intervjuats harolika bakgrund. Vi har medvetet valt elever frånsåväl skolor med mycket höga intagningspoängsom skolor med låga. Gemensamt för alla inter-vjuade är dock att de är 18 år, läser samhällspro-grammet på gymnasiet och att vi intervjuat demantingen några månader innan eller precis eftervalet 2010 där de var förstagångsväljare. I flera avrapportens kapitel kommer läsaren att möta citatfrån de unga som vi intervjuat. Något vi hoppaskommer att berika läsningen och bidra till en bättreförståelse för ungas villkor.4

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM23

24

ReferenserArnstein, S. R. (1969). A Ladder ofCitizen Participation. Journal ofthe American Institute of Planners.Vol. 35, No. 4.

Europeiska unionens råd (2009).Rådets resolution om förnyaderamar för det europeiska samarbe-tet på ungdomsområdet (2010–2018), nr: 14451/09 JEUN 46EDUC 157 SOC 597.

Fritzell, C. (2003). Pedagogiskpraktik som demokratiska samtal.Några steg mot en praktisk-pedagogisk deliberationsmodell. IPedagogisk kommunikation. Nr 1,2003. Växjö universitet: Institutio-nen för pedagogik.

Inglehart, R. & Welzel C. (2005).Modernization, Cultural Change,and Democracy. New York:Cambridge University Press.

Jonsson, J. Helve, H. &Wichström, L (2003). YouthResearch in Sweden 1995–2001.Stockholm: Forskningsrådet förarbetsliv och socialvetenskap.

Lukes, S. (2005). Power – A radicalview. Basingstoke: PalgraveMacmillan.

Parry, G., Moyser, G. & Day, N.(1992). Political participation anddemocracy in Britain. Cambridge:Cambridge University Press.

Petersson, O. (Red) (1987).Maktbegreppet. Stockholm:Carlssons bokförlag.

Petersson, O., Westholm, A. &Blomberg, G. (1989). Medborgar-nas makt. Stockholm: Carlssonsbokförlag.

Pettersson, T. (2008). Ungasjunga med de gamla! Enjämförande analys av grundläg-gande värderingar och uppfatt-ningar om demokrati och politikbland blivande vuxna från 24länder. SKB R-08-53, SvenskKärnbränslehantering AB.

Proposition 2004/05:2 Makt attbestämma – rätt till välfärd.

Proposition 2009/10:232 Strategiför att stärka barnets rättigheter iSverige.

Regeringens skrivelse 2009/10:53En strategi för ungdomspolitiken.

SOU 1951:41 Ungdomen mötersamhället. Ungdomsvårds-kommitténs slutbetänkande.

SOU 1990:44 Demokrati och makti Sverige. Stockholm: Makt-utredningen, Statsrådsberedningen.

SOU 1991:12 Ungdom och makt.Om ungdomars delaktighet,inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Stockholm. Allmännaförlaget.

SOU 1997:71 Politik för unga.Stockholm: Fritzes.

SOU 2006:77 Ungdomar, stressoch psykisk ohälsa – Analyser ochförslag till åtgärder. Stockholm:Fritzes.

Statens ungdomsråd (1981). Ej tillsalu. Stockholm: Liber Förlag.

Sveriges kommuner och landsting(2009). 11 tankar om medborgar-dialog i styrning. Stockholm:Sveriges kommun och landsting.

Ungdomsstyrelsen (2007). Fokus07 – En analys av ungas hälsa ochutsatthet. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009). Gift motsin vilja. Stockholm: Ungdoms-styrelsen

Verba, S. & Nie, N. (1972).Participation in America –Political Democracy and SocialEquality. New York: Harper & RowPublishers.

Verba, S., Schlozman, K. & Brady,H. E. (1995). Voice and Equality:Civic Voluntarism in AmericanPolitics. Cambridge, Mass: HarvardUniversity Press.

Waara, P. & Ekenberg, S. (2009).Youth Research in Sweden 2000-2008. Presentation på forsknings-rådet för arbetsliv och socialveten-skap (FAS). Stockholm. 2009-09-04.

Williamson, H. (2002). Supportingyoung people in Europe: Princip-les, policy and practice. TheCouncil of Europe internationalreviews of national youth policy1997–2001 – a synthesis report.Council of Europe Publishing.Strasbourg.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM24

25

Noter1 Inom området ungas inflytandehar offentliga rapporter och utred-ningar en särskild betydelse då detär i denna form som de bredasteoch mest ambitiösa belysningarnaav ungas inflytande genomförts iSverige. De vetenskapliga akade-mierna har medverkat i rappor-terna genom individuella forskare,men har inte på egen hand tagitinitiativ till någon bredare belys-ning. Detta konstateras blandannat i de utvärderingar av svenskungdomsforskning som genomför-des 2003 och 2009 (Jonsson,Helve & Wichström 2003, Waara& Ekenberg 2009). Ämnen somstatsvetenskap och sociologi somvanligtvis är de som behandlarfrågor om inflytande och delaktig-het har inte, med vissa undantag,på bredare front tagit initiativ tillatt belysa ungas inflytande ochdelaktighet.

2 För en diskussion kring definitio-nen av begreppen makt ochinflytande se Lukes 2005 samtPetersson (Red.) 1987.

3 En mellanform som delvis inbe-griper inflytande är möjligheten attfå välja mellan på förhand fast-ställda alternativ som vid enfolkomröstning.

4 Inför våra intervjuer med gym-nasieelever i år 2 på samhälls-programmet ville vi inkluderaskolor i Malmö, Göteborg ochStockholm samt i en mindre stadvilket resulterade i Katrineholm.Vid urval av skola sökte vi efterden skolan med högst respektivelägst medianpoäng för intagning påsamhällsprogrammet. I de trestäderna intervjuade vi sex elever(tre killar och tre tjejer) i varjeskola och i Katrineholm besökte viden enda gymnasieskolan. Sam-manlagt fick vi tillfälle att träffaoch intervjua 42 gymnasieelever.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM25

26

KAPITEL 1

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM26

27

Ungdomsinflytande i etthistoriskt perspektivtext: Torbjörn Forkby

Om man ska börja söka efter hur ungas delaktig-het har förståtts i offentlig policy är 1939 ett lämp-ligt år att börja med. Då bildades Ungdomsvårds-kommittén som skulle utreda den då så heta ung-domsfrågan, där ökad brottslighet och inte minst”missförhållanden förbundna med det offentliganöjeslivet” startat en moraliskt indignerad dis-kussion (SOU 1951:41).1

Kommittén behandlade ungas bostads- och ar-betsförhållanden, fritids- och sexualvanor, beho-vet av psykiatrisk barnoch ungdomsvård samtlämnade betänkanden om ungdomens förenings-liv, nöjeslivet och fritidsverksamhet av annat slag.Kommittén blev en milstolpe, de tittade på ungamänniskors totala situation och förde in ett mervetenskapligt synsätt. Politiken skulle inte längregrunda sig på moraliska och ideologiska värde-ringar utan på noggranna undersökningar av verk-ligheten, menade de. I denna anda anlades exem-pelvis effektiv moteld till den moraliska nedvär-deringen av offentliga danstillställningar. Det vi-sade sig nämligen att det var de föreningsaktivaungdomarna och inte de föreningslösa som i för-sta hand var ute och dansade, tvärtemot gängseuppfattning (SOU 1945:22).2

Frågor om ungas delaktighet och inflytande varinte prioriterade i kommitténs arbete. Det hand-lade mer om vuxensamhällets delaktighet och in-syn i den unga generationens liv och leverne,bland annat genom mer systematisk insamling avinformation. I betänkandet om ungdomens fritids-verksamhet utvecklas resonemanget om statensingripande och stöd till ungas fritid. Man ställer

den grundläggande frågan: ”hur och med vilkamedel vill vi påverka ungdomen i dess val avfritidssysselsättning?” (SOU 1945:22, s. 18).

I svaret utvecklas motivet – att fritiden är ettproblem för (vissa) unga. Ett problem som ska-pats genom fritidens förlängning, trånga bostä-der, att familjer kunde brista i att ge de unga ettsocialt och känslomässigt stöd och arbeten därmånga inte får möjlighet att utveckla sina talangereller spänna sina krafter.

För att hantera dessa problem måste ungdo-marna fostras i att hantera sin fritid så att den bliren källa till aktivitet, gemenskap med andra ochutrymme för att utveckla sina intressen och medkommitténs ordval ”den självständiga, aktiva ochsamhällsintresserade ungdomstyp som här fram-hållits som förebildlig skall fostras fram” (SOU1945:22, s. 20). Om detta var målet, var medlet pe-dagogiskt och erbjudande. Helst skulle fostranske inom föreningslivet, men i utredningen varman också medveten om att föreningslivet intepassade alla unga. Därför måste samhället ut-veckla andra sätt att nå de ”föreningslösa” för attkunna påverka dem till en sund fritid. Detta skulleske genom utbyggnad av resurser i form av fritids-gårdar med såväl öppen verksamhet som program-verksamhet, trevliga lokaler, ungdomscaféer et-cetera. Hans-Erik Olson argumenterar för att sam-hällets kontrollbehov över en ungdomsgenera-tion som man inte kände igen, var drivkraften tillatt denna nya ungdomspolitik formulerades, menkan samtidigt finna att betänkandet faktiskt varnågorlunda resonerande och öppet inför nya kul-


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM27

28

turyttringar (Olson 1992). Den moraliserandeungdomsdiskussionen, exempelvis om dans-banorna, fördes främst på andra platser som imedierna (Frykman 1988).

De förslagna ungdomsgårdarna skulle efterliknahemmet, där unga under kamratliga former kundeträffas under en inkännande och guidande ledare.Förebilden fanns i de engelska ungdomsklubbar-na. På fritidsgården skulle ungdomarna kunnadelta i studiecirklar, träskotillverkning, informa-tionsmöten och mer ostrukturerade aktiviteter sompingis- och sällskapsspelande. Statens fostrans-ambitioner kunde inte gå hur långt som helst, utanvar tvungna att balanseras mot de ungas egnaintressen av fritidsaktivitet. Man ville också tillvarje pris värja sig mot att skapa en statlig ung-domsrörelse, vilket är lättförståeligt mot bak-grund av erfarenheterna från Nazitysklands in-doktrinering, fostran och organisering av de unga.Man finner redan i samband med att dessa frågordiskuteras formuleringar om ungas rätt till infly-tande i verksamheterna. Kommittén hade ocksåen delvis kritisk inställning till att enskilda före-tag inrättade ungdomsgårdar och menade att så-dana enbart skulle ses som experimentverksam-

heter. De kunde lätt bli reklam för eller kontrolle-ras av det företaget, och kommittén skrev att detskulle ”tjäna alla parters intressen bäst om enav ett företag anlagd fritidsgård så helt ställestill de ungas egen disposition” (SOU 1945:22, s.29).

Kommittén ansåg också att de allmänna ung-domsgårdarna måste undvika förmyndarskap ochistället tillvarata ungas egna krafter och initiativ-förmåga. Man nämner också ungas behov av attfå känna medbestämmande och ta ansvar. Någotsom anses vara särskilt viktigt för dem som inteupplever detta i arbetslivet, även om de kan be-höva hjälp i starten (SOU 1945:22). Unga borde fåmöjlighet att vara med och bestämma och få ans-var över verksamheterna och inte komma till ettdukat bord, och säger man:

”det är inte ur tacksamhetsskuld utan urkänslan av lojalitet och ansvar, som ettlevande intresse för och bindning tillverksamheten ska växa fram.”

(SOU 1945:22, s. 36)

Dansbaneeländet,Frykman 1988.

Staten och ungdomens fritid,Olson 1992.

Ej till salu,Statens ungdomsråd 1981.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM28

29

Det var dock inte helt ungdomsdrivna fritids-gårdar eller träffpunkter man ville se, utan:

”för att den öppna verksamheten skallge deltagarna behållning, trevnad ochglädje krävs emellertid en mycket kvali-ficerad ledning. Det synes nämligen varalångt ifrån tillfredsställande att helt låtade unga sköta sig själva.”

(SOU 1945:22, s. 45)

Kommittén återkommer till skrivningar om att denenskilde besökaren eller ”gästen”, helst genomen så kallad kamratförening eller medverkandeförening skulle ha ett aktivt medinflytande i denvardagliga verksamheten, men också ha en styr-elserepresentation i de fritidsgårdsföreningar somman föreslog. Styrelsen skulle bland annat ansvaraför verksamheten och för att tillsätta personal.3

Kommittén diskuterade också ett förslag om attinrätta ett särskilt ungdomsorgan som skulle an-svara för bland annat fritidsfrågorna istället förbarnavårdsnämnden. Ett sådant organ skulle intekunna fullfölja sitt ansvar utan att unga var repre-senterade, menade kommittén. Även i förslagetatt låta barnavårdsnämnden få ett förtydligat an-svar för ungdomsfrågorna menade man att unga

personer verksamma i ungdomsarbete bordeadjungeras. Man avsåg med unga då att dessapersoner helst inte skulle vara äldre än 30–35 år.

Det fanns alltså redan den första gången en stat-lig politik för unga började formuleras ansatsertill det som vi idag ofta kallar för brukarinflytandeoch ungdomsinflytande i bredare bemärkelse.Brukarinflytandet avsåg medinflytande i den fak-tiska verksamheten som skulle komma till uttrycksåväl informellt, genom ungas delaktighet i dendirekta verksamheten, som formellt genom ungasstyrelserepresentation. Det fanns också idéer omatt utveckla ett ungdomsinflytande i bredare be-märkelse genom att unga fick representation i or-gan med beslutsmakt över verksamhetsområdendär de inte själva var aktiva brukare (utan snarareaktiva eller ledare).

Fritidsgårdarna ökade i antal under efterkrigsti-den och efterhand blev frågan om deras inrikt-ning mer påtaglig. De var länge organiserade inombarnavårdsnämnderna, vilket bland annat inne-bar att de fick en socialpolitisk inramning där tan-ken var att arbeta förebyggande mot riskungdom-ar (Olson 2008a). Ett trendbrott kom i en utred-ning om ungdomsverksamhet som lades fram 1967(SOU 1967:19). Det skulle inte längre vara riskernaför social missanpassning som skulle vara vägle-dande för verksamheterna, utan den enskildesanlag och förutsättningar. Med andra ord flyttasperspektivet från ett förebyggande till ett främ-jande, och istället för hot och risker kommer kraftoch resurser i fokus. Här sägs också klart uttalatatt fritidsgårdarna har en viktig uppgift i att tränaunga i demokratiska arbetsformer.

Mötesplatser för unga,Ungdomsstyrelsen 2008.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM29

30

Dystopin ochkommersialismen

De intentioner om främjande arbete i den öppnafritidsverksamheten som uttrycktes i slutet av1960-talet hade dock svårt att realiseras under1970-talets inledning. En orsak var att ordnings-problemen blev mer påtagliga som en konsekvensav att mellanölet släpptes till friare försäljning.Berusade och fulla ungdomar kom till gårdarna,men även andra droger hade börjat bli mer syn-liga. Det var svårt att upprätthålla ordningen påmånga av fritidsgårdarna, och motstridiga upp-fattningar fanns också om hur man skulle förhållasig. Medan vissa ville se en drogfri gård, ansågandra att det var bättre om ungdomarna samladesunder någorlunda ordnade former, trots att de varpåverkade. Exempel fanns på att särskilda flum-rum skapades, där ungdomarna till och med kunderöka hasch (Olson 2008b). Situationen blev tillslut ohållbar och kampanjer för en drogfri gårdinleddes, vilket innebar en tydligare förebyggandeoch socialpolitiskt inriktning.

Få publikationer om barns och ungas livssitua-tion och framtid kan i dysterhet mäta sig med rap-porten Ej till salu som presenterades i början av1980-talet (Statens ungdomsråd 1981). Redan i in-ledningen möts vi av unga som lever i en marginal-situation med föräldrar som missbrukar och harsvårt att uppmärksamma sina barn. Och medanvissa ungdomar stressar för att hinna med alltsom måste göras består livet mest av tomhet förandra. Man lyfter fram hur osäker framtiden upp-fattades bland många barn, de närmast:

”frossade i den science-fiction-artade världsom kommer att bli morgondagens verk-lighet.”

(Statens ungdomsråd 1981, s. 66)

Det stora hotet som Ej till salu uppehöll sig vidvar kommersialismens avigsidor, och med dettaden återkommande diskussionen mellan att varaproducent eller konsument när det gäller ungasdelaktighet. Kommersialismen har omvandlatunga till konsumenter och gett upphov till ett all-mänt hårdnat samhällsklimat, menade utred-ningen. I detta klimat lämnas ungdomarna i en-samhet av vuxenvärlden, utan möjlighet att på-verka vare sig sitt eget liv eller sin omgivning.Inledningen är starkt påverkad av dåtidens infly-telserika kulturpessimister som Christopher Laschoch narcissismdebatten:

”Ett samhälle som fruktar framtiden bryrsig inte speciellt mycket om nästa gene-ration. Försök att ge barnet kärlek ochen känsla av att det är önskvärt undan-röjer inte en underliggande känsla avkylighet.”


I utredningen ställs frågor kring hur fri fritidenegentligen är, när den kringskärs av praktiskagöromål som resor till och från arbetet samt hem-arbete och när kommersialismen genomsyrar storalivssfärer. Människans roll har förändrats från attha haft en plats i produktionen till att erövra enplats i konsumtionen, sägs det. I de förslag somlades vände sig utredningen mot den service-kultur som skapats där kommunen erbjuder ettfritidsutbud åt fritidskonsumenter. Man ansåg attkommunernas satsningar i första hand skulle rik-tas mot att stimulera föreningar och specifika sats-ningar på att stärka ungas inflytande genom attstödja självorganiserade grupper. Man ville ocksåallmänt motverka det kommersiella fritidsutbudetgenom att skapa en god fritidsverksamhet ochungdomsmiljöer i närmiljön, i ”grannskapet”. Detär i första hand i punkten om att motverka service-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM30

31

tänkandet som frågan om ungas delaktighet kom-mer in. Unga måste (tillsammans med andra ål-dersgrupper) få återta ett ansvar, som av utred-ningen att döma har tagits ifrån dem.

”Mycket av det lokala fritidsutbudet idagär alldeles för ’färdigt’. Både barn ochungdomar serveras fritidsaktiviteter. Deanställda fritidsledarna ser det som ettmål att anordna så många aktiviteter sommöjligt. Kommunernas ledning ser detsom en nödvändighet att kunna erbjudaså många och så dyra anläggningar sommöjligt. Både barn och ungdomar samtvuxna måste kunna få utveckla delaktig-het, ansvar och gemenskap. De boende iett bostadsområde måste själva i störreutsträckning få ta ansvaret för fritids- ochkulturmiljöerna i området.”


Maktfrågankommer i centrum

Ungdomsfrågorna fick ny intensitet från mittenav 1980-talet i och med världsungdomsåret 1985,där Sverige prioriterade ungas delaktighet, ochtillsättandet av en minister (Ulf Lönnqvist) somfick särskilt ansvar för ungdomsfrågor. Politikenför unga skulle då gå mot ökad helhetssyn påungas situation. År 1989 sammankallade dåvar-ande ungdomsminister Margot Wallström en kom-mitté (Ungdomskommittén) med uppdrag att ut-reda hur demokrati, delaktighet och jämlikhet förunga samt det internationella ungdomsutbytetkunde stärkas. Ungdomskommittén kom ocksåmed två betänkanden.4

Betänkandet Ungdom och makt (SOU 1991:12)handlar om ungas situation och inflytande-frågorna. Kommittén såg sitt uppdrag som en för-längning av den då just genomförda makt-

utredningen (SOU 1990:44), som inte hade haftnågot särskilt fokus på ungas situation. I Ung-dom och makt diskuteras ungas möjlighet ochintresse för att utöva inflytande på fritiden ochdet konstateras inledningsvis att ”’delaktighet’varit ett slags modeord i ungdomsdebatten un-der de senaste tio åren” (s. 112).

Kommittén menade att trots förhållandevis storakunskaper om samhället hade unga i Sverige ändåinte särskilt stora möjligheter till inflytande. För-klaringar sågs i att samhället dels har genera-tionsmässiga barriärer, dels klassmässiga skillna-der som gör att vissa grupper har svårare att görasina röster hörda än andra. Samhället måste där-för finna former för förverkligandet av demokra-tin som fungerar för alla grupper i samhället. Kom-mittén föreslår att staten ska formulera en gene-rell ungdomspolitik samt att bidragsgivningen tillorganisationer ska vara målrelaterad. Särskildabidrag till metodutveckling för att stärka ungasdelaktighet föreslås, både för att stärka ungaspolitiska delaktighet i samhället och för att de skafå större (brukar)inflytande i de verksamheter somde deltar i. För arbetet på fritidsgården betonarutredningen två teman:

• att fritidsgården har ett ansvar att arbetamed jämställdhet mellan könen

• ett mer utvecklat tvärsektoriellt samarbeteeftersom ungdomsfrågorna spänner över ettflertal politikoch verksamhetsområden.

Inom fritidsområdet ägnas det största intresseti utredningen åt hur föreningsverksamheten skafinna nya former genom att inspirera unga att deltai föreningsstyrelserna, vilket innebär att vuxnamåste våga ge unga ett reellt ansvar. Att få ta ans-var innebär också rätten att få göra misstag – ochlära sig av det. Det handlar också om att förändra

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM31

32

organisationssättet. Inspiration hämtades frånnya sociala rörelser som Greenpeace och olikaaktionsgrupper som verkade locka unga på etthelt annat sätt. På fritidsgårdarna står delaktigheti form av formell beslutanderätt och verksamhets-ansvar i fokus.

Förslag lämnas om att hela eller delar av driftenskulle kunna släppas över till föreståndare som isamråd med boendegrupper och föreningar skullebesluta om verksamheten. Utredningarna öppnadeför att föreningar och andra sammanslutningarborde kunna göra en större insats. De konstate-rade också att försöken med gårdsdemokrati varviktiga och ibland framgångsrika, men också attdet fanns olika hinder. Det kunde handla om per-sonalens attityder och arbetssätt, om besökar-nas vana vid att vara och vilja vara delaktiga ochta ansvar, sociala svårigheter för vissa att görasin röst hörd, regler och lagstiftning samt kom-mersiell påverkan och en förlängd ungdomstid.

En stark strömning i utredningen är att ungamåste bli delaktiga genom faktisk tillgång till maktöver verksamheten och då få ett ansvar som dekan växa i. Det finns också stråk som är inspire-rade av den så kallade frirumsdiskussionen, sominnebar att unga också måste få vara i fred ochutvecklas i sammanhang som är fria från vuxnasinramning (och även från att ”kolonialiseras” avkommersiella krafter).

I en undersökning5 beställd av Barn- och ung-domsdelegationen konstaterades att 86 procentav de tillfrågade menade att ungas inflytande isamhället var lågt och att 80 procent menade attunga inte har inflytande i skolan (Henriksson1991). I denna studie finns formuleringar somkopplar samman delaktighet, ansvar och att seunga som en resurs, alltså formuleringar som åter-kommer i den ungdomspolitik som gestaltadesunder Margot Wallströms ledning. Man såg ettperspektivskifte i politiken som utgick från ungas

rätt att ge uttryck för sitt ställningstagande samtuppleva ett reellt inflytande. Även om bostads-brist, ungdomsarbetslöshet och skolfrågor upp-fattades som de viktigaste utmaningarna för attskapa ett mer ungdomsvänligt samhälle, kom del-aktighet, ansvar och inflytande inte så långt efter.Skolan uppfattades som en nyckelarena för attrealisera dessa mål, men studien betonade äveninflytande, delaktighet och ansvar på fritidensområde. När det handlar om kulturaktiviteter sommusik- och teaterverksamhet uppfattades delak-tighet som mer eller mindre självklart. I studienframhålls även att möjligheten att få träna uppförmågan att ta ett större ansvar också innebärrätten att få begå misstag. Ett ökat ansvar skullekunna hindra att unga serveras färdiga verksam-heter till förfång för ungas egna initiativ. Åter-kommande görs en nära koppling mellan delak-tighet och ansvar.

”Genomgående för svaren är alltså attungdomar behöver få verklig eller reelldelaktighet, inflytande och ansvar. Kan-ske än mer viktigt är som många påpe-kar, att man tillåts göra misstag och attman accepterar att ungdomar kommer attgöra misstag. Detta är ett bra och natur-ligt sätt att lära sig på.”

(Henriksson 1991, s. 22)

Men vilka uppgifter skulle ungdomarna kunnata ett större ansvar för? En rad förslag togs fram:från att unga skulle kunna ta ansvar för att drivaegna träffpunkter, ta en ledarroll i föreningslivet,genomföra arrangemang, vara delaktiga på fritids-gårdar, ansvara för göromål inom familjelivet somatt städa eller handla, till att delta i den socialaomsorgen. Utgångspunkten i frågeställningen omuppgifter gav också upphov till kritik. I den liggeratt någon (vuxen) ger unga uppgifter som de se-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM32

33

dan kan utföra, inte att unga är med redan initialtoch formulerar vad som är viktiga uppgifter ochhur de ska ordnas. Som en person uttrycker sig:

”Uppgifter? Det var det löjligaste jaghört. Det handlar, enligt min mening, inteom att dela ut uppgifter hit och dit utanom att ge ungdomar en plats i samhället.Gör man det behöver man inte ge demuppgifter. Då tar dom det.”

(Henriksson 1991, s. 25)

Delaktighet och inflytande kan alltså också för-stås som makt, vilket innebär att om unga ska fåökad delaktighet måste andra grupper (vuxna)acceptera att få sina positioner tillbakaflyttade.Unga måste bli insläppta på de arenor där dag-ordningar görs upp och beslut fattas. Detta hand-lar, enligt rapporten, både om en attitydmässigförändring som att byta rädsla och osäkerhet motförtroende, och om en kvalitativ förändring i be-mötande av unga. Den senare förändringen kanexempelvis innebära olika typer av system-förändringar som sänkt rösträttsålder, lokala ung-domsråd och liknande.

De institutionella systemen och kulturella mönst-ren uppfattades också försvåra ungas jämlika till-träde. Mycket i samhället var redan färdigbyggtoch organiserat i strukturer som var svåra att för-stå sig på och ta sig in i för unga generellt och isynnerhet för de som saknade erfarenhet av för-eningsverksamhet eller kontakter i sitt socialanätverk som kunde guida dem på vägen. För attunga ska kunna ta plats krävs det att man skaparungdomsanpassade organisationer och struk-turer där de kan skolas in.

Som en fortsättning och fördjupning på den in-slagna vägen att tänka på ungas livsvillkor uti-från helhetssyn och sektorsövergripande arbeteåterkom den så kallade Stunskommittén med upp-

fattningen att en ny ungdomspolitik krävdes (SOU1992:54). I den efterföljande propositionen sägs att:

”Ungdomspolitik kan därför inte varaenbart t.ex. fritidspolitik eller utbild-ningspolitik. Utgångspunkten måste istället vara den samlade verklighet ungamänniskor lever i samt de behov, resur-ser och problem som ungdomar har.”

(prop. 1993/94:135, s. 29)

Frågor om ungas delaktighet och inflytande ärviktiga i propositionen och kopplas ofta sammanmed att ge utrymme för ungas egna initiativ ochansvarstagande. Genom ett utökat ansvar tränasdemokratiska arbetsformer. I propositionen före-slås också att Statens ungdomsråd (som får ettnytt namn – Ungdomsstyrelsen) ges en utökadroll i den nationella ungdomspolitiken. Ansvaretinnebär bland annat att stimulera till ett sektors-övergripande arbete, hålla nära kontakt med kom-munerna som ansvarar för en stor del av den fak-tiska ungdomspolitiken och ge särskild uppmärk-samhet åt ungas fritid. Regeringen ville också seen utvecklad målstyrning inom ungdomsområdet,bland annat för att bättre säkerställa en demokra-tisk fostran, ökad jämlikhet mellan könen, arbeteför att motverka utslagning och att man skulleägna större uppmärksamhet åt invandrarung-domars situation och möjlighet till delaktighet isamhället.

I kulturutredningen (SOU 1995:84) uppmärksam-mas att unga människor i högre grad än tidigaremåste visas respekt för sina egna val av kulturellauttrycksformer. Ungas kreativitet och lust attskapa måste tas tillvara, men det handlar ocksåom att finna andra organisationsformer än de tra-ditionella, som unga kan uppfatta som stelnade.Kulturlivet anses vara en viktig arena för unga attvara delaktiga på, då kulturaktiviteter i hög grad

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM33

34

bygger på ungas egen motivation och intresseav att delta.

I Politik för unga (SOU 1997:71) formuleras trepunkter som ska vägleda den statliga ungdoms-politiken:

• ungas möjlighet till att leva ett självständigtliv ska underlättas

• unga ska ha verklig möjlighet till makt,inflytande och delaktighet

• unga ska ses som resurser där deras kritiskatänkande ska tillvaratas.

Ungdomspolitiken ska inte tillhöra någon spe-cifik sektor av samhället, utan ska integreras i samt-liga politikområden, menar utredningen. För attgöra politiken mer slagkraftig avser man också attslå fast ett antal utvärderingsbara mål som Ung-domsstyrelsen får ansvar för att följa upp. Utred-ningen bygger vidare sitt resonemang på attityd-undersökningar bland unga och på tidigare pro-jekt, bland annat stödet till olika träffpunkter. Äveni denna utredning konstateras att tjejer har sämremöjligheter till faktiskt deltagande än killar då

många anläggningar har utgått från killars intres-sen, inte minst fritidsgårdar.

I utredningen konstateras med referens till rap-porten Krokig väg till vuxen (Ungdomsstyrelsen1996) att de samhälleliga institutionerna på se-nare år blivit bättre på att inkludera och tillvarataungas kulturella uttryck, och att det överhuvud-taget finns en större beredskap för att släppa inunga i beslutande sammanhang. Utredningensförslag innebär att samhället bör ta ansvar för attdet finns goda träffpunkter för unga där de kanutöva sina intressen samt ta del i kulturella aktivi-teter och diskutera med jämnåriga och vuxna. Sam-tal som förverkligar demokratin. Fritids- och kul-turinstitutionerna måste grundas i en bättre kun-skap om vad unga faktiskt önskar göra på sinfritid och vad de tycker om det befintliga utbudet.Därför lyfter de fram att det är viktigt med åter-kommande fritidsvaneundersökningar. Utred-ningen hyser också förhoppningar om att flerverksamheter ska finna former för en mer reellbrukarstyrning, med inspiration från försök medungdomsdrivna träffpunkter. Slutligen bordebidragssystemet bli mer flexibelt så att ungasnabbt kan få stöd för mindre projekt så att deinte tappar tron på att kunna genomföra sina idéer(så kallad fri pott förespråkas).

I den efterföljande propositionen På ungdomarsvillkor (prop. 1998/99:115) görs de flesta av ut-redningens förslag till konkret politik, inte minstmålstyrningsprincipen och den sektorsöver-gripande politiken. Det sägs också att delaktig-het och inflytande är själva kärnan i den svenskaungdomspolitiken, och att utgångspunkten är attta tillvara ungas resurser och ansvarskänsla (prop.1998/99:115).

På fritidsområdet handlar det särskilt om attstödja ungas egen organisering och förnyelse avföreningslivet så att unga känner sig mer hemma,men det handlar också om att ge unga inflytande

Krokig väg till vuxen Del 1och Del 2,Ungdomsstyrelsen 1996.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM34

35

i vardagen i de verksamheter de besöker. Ungamåste också få större inflytande i den kommunalapolitiken genom framväxten av ungdomsråd ochandra inflytandeforum, men också i olika myndig-heter och i den nationella politiken. Man fästerockså relativt stor vikt vid internationaliserings-frågan, bland annat ungdomsutbyten.

Sex år senare, i den nästkommande ungdoms-politiska propositionen Makt att bestämma – rätttill välfärd (prop. 2004/05:2), diskuteras möjlig-heterna för unga till ett reellt deltagande ochinkludering i samhället. En av slutsatserna hand-lar om behovet av att förstärka kulturoch fritids-verksamhet för särskilt utsatta ungdomar. Öppenfritidsverksamhet uppfattas ha en strategisk roll iatt skapa en infrastruktur för ungas deltagandeoch skapande på lokal nivå. Det den dåvaranderegeringen kom att kalla den nya nationellaungdomspolitiken syftade till att minska skillna-der i levnadsvillkor inom ungdomsgruppen ochbelysa situationen för och stödja unga som avolika anledningar har svårare än andra att få verk-lig tillgång till välfärd och makt. Regeringen lafram förslag på nya övergripande mål för ung-domspolitiken, en förändring i uppföljnings-systemet och även nya ungdomspolitiska priori-teringar där insatser skulle vara särskilt viktigaför ungas levnadsvillkor. I Makt att bestämma –rätt till välfärd, föreslår regeringen två övergri-pande mål för den nationella ungdomspolitiken:ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd ochverklig tillgång till makt.

Beskrivningen av vad man menade med verkligtillgång till välfärd var att alla unga ska ha tillgångtill god materiell, kulturell och social levnadsstan-dard. Den verkliga tillgången till makt definierademan som att unga ska ha möjlighet att själva på-verka såväl samhällsutvecklingen i stort som sinaegna liv och sin närmiljö. I propositionen disku-terades också fyra perspektiv som grundläggandeför ungdomspolitiken: resurs-, rättighets-, själv-

ständighets- och mångfaldsperspektivet. Dessafyra skulle ligga till grund för insatser inom mångaolika områden och även följas upp återkommande.

Regeringen menade att insatser på ungdoms-området skulle ha en gemensam grund i att stödjaunga med de sämsta förutsättningarna. Inten-tionen var att alla unga skulle ges likvärdiga möj-ligheter och rättvisa villkor. Man lyfte fram beho-vet av att stärka ungas identitet och ge verktygför deras demokratiska deltagande samt rättig-heten och möjligheten att uttrycka sig. Särskildaskrivningar finns också om kommunernas öppnaungdomsverksamhet som sägs ha en strategiskroll i arbetet med att främja ungas sociala utveck-ling.

Liknande målsättningar framkommer även i denregeringsskrivelse om ungdomspolitiken som pre-senterades 2009 (rskr. 2009/10:53). Här sägs attunga ska ha verklig tillgång till välfärd och verk-lig tillgång till inflytande. Målen bryts ned ochföljs upp i fem områden; utbildning och lärande,arbete och försörjning, hälsa och utsatthet, infly-tande och representation samt kultur och fritid.

Kommentar omstatens roll i

delaktighetsarbetetOvan framkommer att frågor om delaktighet ochinflytande för unga varit prioriterade alltsedanungdomspolitiken på ett mer sammansatt sättbörjade formuleras under mitten av 1900-talet. Viden historisk återblick är det möjligt att identifieranågra olika faser, eller perioder, för ungdoms-politiken efter vad som uppfattats vara hotbilderrespektive eftersträvansvärda mål i synen på ungasliv och leverne.

Under den första perioden, som framträder tyd-ligt i Ungdomsvårdskommitténs skrifter, framstårstaten som pådrivare i att lyfta fram behovet avolika arrangemang för att unga skulle kunna ut-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM35

36

Referenservecklas till goda samhällsmedborgare. Men manvar också på sin vakt mot det egna inflytandet –staten var på sätt och vis sin egen fiende. Ungasinflytande skulle därför också skyddas mot enalltför tydlig statlig inblandning, men på sammagång också från att träffpunkter användes i re-klamsyfte av bolagsintressen.

Under den andra perioden, som kan exemplifie-ras av Ej till salu-rapporten, inordnas frågan omdelaktighet inom kampen mot att kommersiellaintressen tog över ungas livsprojekt. Fienden varalltså en kommersialism som uppfattades låtamarknadskrafterna leda till en varufiering avmänskliga värderingar och känslor.

Under den tredje perioden, vilken blir tydlig iUngdom och makt, skjuter staten in sig på attstimulera kommunerna att uppmärksamma ung-domsfrågorna på ett annat sätt än dittills. Manville se strukturer för ungas inflytande genomolika råd och senare även i form av att konkretmakt lämnades över, som till exempel i ungdoms-drivna träffpunkter. Kommunerna blev en motpartsom staten ville mana till ökat engagemang.

Många av idéerna och tankespåren om ungasdelaktighet, återkommer flera gånger i den genom-gång som gjorts ovan. Samtidigt finns också endel förändringar i vad staten under olika periodervalt att poängtera, till exempel i vilken mån somdelaktighet i huvudsak ska förstås som en frågaom beslutanderätt över verksamheter formellt el-ler informellt eller om delaktigheten snarare skauppfattas som en fråga om relationer där det hand-lar om att få ökad självkännedom och större kapa-citet att styra över sitt eget liv. Kanske återspeg-lar frågor om ungas delaktighet och inflytandeden föränderliga relationen mellan generationerna(ungas inträde i vuxenvärlden) och symboliserardärmed såväl förhoppningar som en oro inför fram-tiden.

Frykman, J. (1988). Dansbane-eländet: ungdomen, populär-kulturen och opinionen. Stock-holm: Natur och kultur.

Henriksson, B. (1991). Ungdom-ars delaktighet och inflytande:Institutet för sociala studier.

Olson, H.-E. (1992). Staten ochungdomens fritid. Kontroll ellerautonomi? Lund: Arkiv förlag.

Olson, H.-E. (2008a). Omsocialpolitik, fritidspolitik ochgatans löshästar. I Ungdoms-styrelsen, Mötesplatser för unga –aktörerna, vägvalen och politiken.Stockholm: Ungdomsstyrelsen, s.204–241.

Olson, H.-E. (2008b). Öppen verk-samhet i ett historiskt perspektiv. IUngdomsstyrelsen Mötesplatser förunga – aktörerna, vägvalen ochpolitiken. Stockholm: Ungdoms-styrelsen, s. 46–71.

Proposition 1993/94:135.Ungdomspolitik.

Proposition 1998/99:115. Påungdomars villkor – ungdoms-politik för demokrati, rättvisa ochframtidstro.

Proposition 2004/05:2. Makt attbestämma – rätt till välfärd.

Regeringens skrivelse 2009/10:53.En strategi för ungdomspolitiken.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM36

37

Noter1 Här får man tänka på att det istor utsträckning var en arbetandegrupps fritid man diskuterade.Många slutade skolan redan i 13–15-årsåldern. Ungdomsvårds-kommittén menade att när manvar i 16–17-årsåldern så var manatt betrakta som vuxen.

2 Ambitionen att använda veten-skapliga metoder för att förstå ung-domstiden och ungas vanor ochbeteenden syns tydligt i diskussio-nen om normer för vad som är attbetrakta som normalt. Kommitténfinner det emellertid svårt att skapasådana för ungas dans och nöjesliv,men gör ändå en lugnande bedöm-ning: ”Härvid skulle det givetvisvara önskligt att ha tillgång tillnågon objektiv norm, för hur kraftigdansintensitet kan vara för attbetraktas som ”normal”. (…) Medfog torde emellertid, med stöd avde uppgifter som materialet ger,kunna sägas, att det bara är en litendel av ungdomen som överfrekvent-erar dansbanor och s.k. danshak.”(SOU 1945:22, s. 58)

3 Mindre utvecklat, men ändå före-kommande finns liknande skriv-ningar om att unga borde få inflyt-ande över upplägg och innehåll i deså kallade ungdomscaféer manockså föreslår. Det stöd till fritids-verksamhet i skolorna somdiskuteras, handlar mest om attunga under sakkunnig ledning skafå nyväckta intressen och utövaoch utveckla sina talanger ochfärdigheter inom olika praktiskaområden.

4 Ungdomskommitténs betänkan-den: Internationellt ungdomsutbyte(SOU 1990:42) och Ungdom ochmakt. Om ungdomars delaktighet,inflytande och jämlikhet på 1990-talet (SOU 1991:12).

5 Detta var en så kallad policydelfi-studie vilket innebär att mansamlar en panel av personer medolika perspektiv på en fråga. I denaktuella studien bestod panelen av110 personer som hade nomineratsav olika organisationer. Dessa ficksvara på en omfattande enkät.

SOU 1945:22. Ungdomen ochnöjeslivet. Ungdomsvårds-kommitténs betänkande, Del III.

SOU 1951:41. Ungdomen mötersamhället. Ungdomsvårds-kommitténs slutbetänkande.

SOU 1967:19. Statens stöd tillungdomsverksamhet.

SOU 1990:42. Ungdoms-kommitténs betänkanden:Internationellt ungdomsutbyte.

SOU 1990:44. Demokrati ochmakt i Sverige. Stockholm:Maktutredningen, Statsråds-beredningen.

SOU 1991:12. Ungdom och makt.Om ungdomars delaktighet,inflytande och jämlikhet på 1990-talet.

SOU 1992:54. Mer för mindre.Betänkande av Stunskommittén.

SOU 1995:84. Kulturpolitikensinriktning: slutbetänkande.Stockholm: Fritzes.

SOU 1997:71. Politik för unga.

Statens ungdomsråd (1981). Ej tillsalu. Stockholm: Statens ungdoms-råd.

Ungdomsstyrelsen (1996). Krokigväg till vuxen: ungdomsrapporten1996. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM37

38

KAPITEL 2

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM38

39

Lagar och riktlinjerI Sverige finns ingen samlad ungdomslag som tillexempel i Finland och Danmark. Istället reglerasungdomspolitiken och ungas rätt till inflytandeinom ramen för annan lagstiftning samt i ett antalkonventioner och dokument av olika rättslig sta-tus. I detta kapitel ger vi en översiktlig bild av detregelverk som styr ungas inflytande i Sverige, medtonvikt på lagar och riktlinjer. Rätten att rösta ochkandidera i allmänna val vid 18 års ålder är enavgörande brytpunkt för ungas formella inflyt-ande i den representativa demokratin. Dessa rät-tigheter stadgas på det nationella planet i grund-lagen (kungörelse 1974:152 om beslutad ny re-geringsform) och i kommuner och landsting avkommunallagen (1991:900).

Dokument som berör ungas inflytande kan de-las in i fyra kategorier:

• Lagar– till exempel arbetsmiljölagen, föräldrabalken,kommunallagen, lagen med särskilda bestämmel-ser om vård av unga (LVU), regeringsformen,skollagen och socialtjänstlagen.

• Förordningar– till exempel arbetsmiljöförordningen, diskrimi-neringslagen, grundskole-, gymnasie- och hög-skoleförordningen samt skolans läroplaner. Dessaär beslutade av regeringen.

• Propositioner– till exempel den ungdomspolitiska propositio-nen Makt att bestämma – rätt till välfärd(prop. 2004/05:2) från 2004 som är den senaste

formuleringen av de samlade ungdomspolitiskaintentionerna som är vägledande för den natio-nella ungdomspolitiken. I propositionen ingick etthandlingsprogram med åtgärder inom ungdoms-politikens fem huvudområden. Propositioner ärregeringens förslag till riksdagen om politisk in-riktning inom ett område som ofta innehåller ettantal förslag till ny eller ändrad lagstiftning:

• Regeringens skrivelser– till exempel den senaste ungdomspolitiska skri-velsen En strategi för ungdomspolitiken som ären uppföljning av propositionen Makt att be-stämma – rätt till välfärd. I den redogjordes pla-nerna för det fortsatta ungdomspolitiska arbetetinklusive ett handlingsprogram för 2009–2010 (rskr2009/10:53). Skrivelser är dokument av mer redo-görande karaktär som regeringen lämnar till riks-dagen men som inte innehåller förslag till riks-dagsbeslut.

Utöver dessa nationella styrdokument finns detinternationella lagar och samarbetsavtal som styrungas möjligheter till inflytande:

• Artikel 24 i Europeiska unionens stadgaom de grundläggande rättigheterna

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 harEuropeiska unionens stadga om de grundläg-gande rättigheterna blivit rättsligt bindande imedlemsländerna. Artikel 24 i unionens stadgadefinierar barnets rättigheter. Barn ska fritt kunnauttrycka sina åsikter och dessa ska beaktas i frå-gor som rör barnen i förhållande till deras ålder


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM39

40

och mognad. Vidare ska barnets bästa komma ifrämsta rummet vid alla åtgärder som rör barn,oavsett om de vidtas av offentliga myndighetereller av privata institutioner.

• BarnkonventionenFN:s konvention om barnets rättigheter ratificera-des av Sverige 1990. Barnkonventionen är en delav den internationella folkrätten, dock förs intehandlingar som inte är förenliga med barn-konventionen upp i någon internationell domstol.För att övervaka att de stater som har ratificeratkonventionen också lever upp till den finns det iGenève en FN-kommitté för barnets rättigheter(barnrättskommittén). Med jämna mellanrum skaalla konventionsstater lämna en rapport till barn-rättskommittén. Sverige har hittills lämnat fyrarapporter.

• Vitböcker och resolutionerinom ramen för EU-samarbetet

Hösten 2009 beslutade EU:s ungdomsministraratt anta ett nytt ramverk för det ungdomspolitiskaEU-samarbetet, Rådets resolution om förnyaderamar för det europeiska samarbetet på ung-domsområdet (2010–2018). Två övergripandemål för det europeiska samarbetet på ungdoms-området slogs fast: att skapa fler och mer jämlikamöjligheter för alla unga inom utbildning och ar-betsmarknad samt att främja ungas aktiva med-borgarskap, social inkludering av unga samt soli-daritet (Europeiska unionens råd 2009).

• Andra resolutioner antagnainom ramen för mellanstatliga samarbeten

Europarådets ungdomspolitiska prioriteringar förde kommande åren redovisas i deklarationenAgenda 2020. I dokumentet anges tre priorite-rade områden: mänskliga rättigheter och demo-krati, mångfald och interkulturell dialog samt so-cial inkludering av unga (Europarådet 2008a).

Ungdomspolitikensutveckling

Den ungdomspolitiska propositionen tillsammansmed de svenska lagarna är de viktigaste natio-nella styrdokumenten för ungas rätt till inflytande.Regeringen redovisar dock sina intentioner på detungdomspolitiska området även i samband medandra propositioner och skrivelser.

Ungdomsfrågor har nämnts under en särskildrubrik i budgetpropositionen sedan 1983/84 menden första renodlat ungdomspolitiska propositio-nen kom 1994. Den huvudsakliga inriktningen pre-senterades i sex olika punkter:

• de offentliga insatserna för unga skulle varastödjande och bygga på ungas, föräldrarsoch närståendes engagemang

• åtgärder för unga skulle bygga på ettungdomsperspektiv

• unga skulle ha rätt till en god uppväxtmiljö

• unga skulle ha goda möjligheter att etablerasig som vuxna

• ungas ansvarstagande och inflytande skullefrämjas

• den ideella sektorns engagemang skulle tillva-ratas och myndigheter och organisationer skullesamverka i större utsträckning (prop. 2004/05:2).

Under hösten 1999 antogs en ny mer målstyrdungdomsproposition, där tre övergripande målformulerades:

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM40

41

• unga skulle ha goda förutsättningar att levaett självständigt liv

• unga skulle ha verklig tillgång till inflytandeoch delaktighet

• ungas engagemang, skapande förmåga ochkritiska tänkande skulle tas till vara som enresurs (prop. 1998/99:115).

I den idag gällande propositionen från 2004, Maktatt bestämma – rätt till välfärd, slogs två över-gripande mål fast:

• ungas verkliga tillgång till välfärd

• ungas verkliga tillgång till makt(prop. 2004/05:2).

Under hösten 2009 antog regeringen en förnyadstrategi för ungdomspolitiken. Strategin följde upppropositionen från 2004 och presenterade enhandlingsplan för de närmaste årens ungdoms-politiska prioriteringar. De ungdomspolitiska må-len från 2004 är oförändrade i 2009 års strategi,med ett viktigt undantag, i den nya strategin an-vänds formuleringen verklig tillgång till infly-tande istället för verklig tillgång till makt (rskr.2009/10:53). Formuleringsändringen fastslogs avriksdagens i budgetpropositionen för 2008. För-ändringen motiverades med att inflytande var ettmer passande ord då makt och ansvar hänger ihopoch att det är svårt att utkräva ansvar av perso-ner som inte är myndiga (prop. 2008/09:1).

I propositionen från 2004 presenteras även fyragrundläggande perspektiv som bör genomsyraarbetet med unga:

• Resursperspektivet– unga ska ses som en resurs i samhället

• Rättighetsperspektivet– unga har rätt att påverka sitt eget liv, sinnärmiljö och samhället i stort samt att desom alla andra omfattas av de mänskligarättigheterna

• Självständighetsperspektivet– unga ska uppmuntras att bli självständigaoch oberoende av sin familj, de ska inte hellerutsättas för tvång eller förtryck i samhället

• Mångfaldsperspektivet– mångfald bör främjas i ungdomsgruppen(prop. 2004/05:2).

De fyra perspektiven ligger fast även i den för-nyade strategin.

Barnets rättigheterOm man ser till de officiella definitionerna av barnrespektive unga i Sverige räknas gruppen 13–18-åringar både som barn och som unga. De omfat-tas alltså av alla offentliga regelverk som riktarsig till de två grupperna.

Strategi för att stärka barnets rättigheter iSverige (prop. 2009/10:232) förnyar det barn-rättsliga arbetet som bygger på internationellaöverenskommelser, särskilt FN:s barnkonvention.Strategin omfattar styrande principer för att stärkabarnets rättigheter och en av dessa principer äratt barn – det vill säga barn och unga upp till 18års ålder – ska ges förutsättningar att uttryckasina åsikter i frågor som rör dem, och att barnets

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM41

42

åsikter ska ges betydelse i förhållande till ålderoch mognad.

En annan grundläggande princip är att ansva-riga aktörer har kunskap om hur barnens rättighe-ter ska förverkligas i den egna verksamheten. Detinnebär att det måste finnas utarbetade arbets-sätt för hur aktörerna på bästa sätt kan ta reda påbarnets åsikter utifrån ålder och mognad. Denförnyade strategin anger vidare att all relevantlagstiftning ska vara utformad så att barnets rättatt uttrycka sin åsikt tas till vara samt att det i allabeslut som rör barn framgår hur barnets åsikterhar inhämtats och uppmärksammats. Barns åsik-ter ska till exempel beaktas i domstolsärenden somrör barnet, beslut som rör barnets utbildning,hälso- och sjukvård samt åtgärder inom social-tjänsten (prop. 2009/10:232).

Ungas rätt och möjlighet till inflytande finns ävenreglerat i EU:s lagstiftning som genom den Euro-peiska unionens stadga om de grundlägganderättigheterna även skyddar barnets rättigheter. Påett liknande sett som i FN:s barnkonvention angesbland annat att barn fritt ska kunna uttrycka sinaåsikter och att dessa ska beaktas i frågor som rörbarnen i förhållande till deras ålder och mognad.Genom Lissabonfördraget är skyddet för barnetsrättigheter i artikel 24 i unionens stadga rättsligtbindande i samtliga medlemsländer.

Inflytande i familjenFamiljen är en livssfär som sällan diskuteras ur ettinflytandeperspektiv. Den förnyade strategin föratt stärka barnets rättigheter anger dock att barnska få kunskap om sina rättigheter och vad deinnebär i praktiken. Även föräldrar ska få kun-skap om barnets rättigheter och erbjudas stöd isitt föräldraskap (prop. 2009/10:232).

Inom ramen för föräldrabalken, socialtjänstlagensamt lagen med särskilda bestämmelser om vårdav unga, LVU, finns lagstiftning som berör ungas

inflytande i familjen. Dessa skrivningar är ocksåbra exempel på hur barnkonventionens meninghar införlivats i svensk lagstiftning. I föräldra-balken står att ”Hänsyn skall tas till barnets viljamed beaktande av barnets ålder och mognad”(föräldrabalken, 6 kap. 2 §) vid beslut om vård-nad, boende och umgänge. Vid omhändertagandeav barn och unga under 18 år står i socialtjänst-lagen att socialnämndens insatser för den enskildeska utformas tillsammans med personen ifråga vidbeslut om vårdnad, boende och umgänge:

”När en åtgärd rör ett barn skall barnetfå relevant information och hans ellerhennes inställning så långt det är möj-ligt klarläggas. Hänsyn skall tas till bar-nets vilja med beaktande av dess ålderoch mognad.”

(Socialtjänstlagen, 3 kap. 5 §)

En motsvarande formulering finns även i LVU,lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vårdav unga.

I regeringens avsiktsförklaringar, det vill säga iden ungdomspolitiska propositionen och i stra-tegin för ungdomspolitiken, finns inte några utta-lade mål för ungas inflytande i familjen. Där po-ängteras dock, i och med självständighets- ochrättighetsperspektiven, att unga genom egen för-sörjning ska kunna bli självständiga samt att ungahar rätt till inflytande över sitt liv (prop. 2004/05:2). I strategin för ungdomspolitiken formule-ras även att unga ska ha samma möjligheter somandra att delta i den demokratiska processen ochpåverka förhållanden i både den personliga sfä-ren och samhället i stort (rskr 2009/10:53).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM42

43

Inflytande på fritidenUngas rätt till inflytande på fritiden stadgas i FN:sbarnkonvention och den Europeiska konven-tionen om skydd för de mänskliga rättigheternaoch de grundläggande friheterna. I regeringensförnyade strategi för att stärka barnets rättighe-ter anges att beslutsfattare och relevanta yrkes-grupper ska ha kunskap om barnets rättigheteroch omsätta denna kunskap i berörda verksam-heter. Aktörer inom olika verksamheter som rörbarn ska stärka barnets rättigheter genom sam-verkan (prop. 2009/10:232).

Med inflytande på fritiden avses ungas möjlig-heter att utöva inflytande inom olika verksamhe-ter eller aktiviteter som utförs på den fria tidenutanför skoltid och eventuell arbetstid. Det som iförsta hand åsyftas är verksamheter som utförs ikommunal regi eller inom den ideella sektorn. Ef-tersom det är kommunerna som till stor del ansva-rar för att utforma fritidsverksamhet för unga ärdet främst kommunallagen som styr ungasinflytandemöjligheter på fritiden.

I kommunallagen står att ”Nämnderna skallverka för att samråd sker med dem som utnyttjarderas tjänster” (kommunallag 1991:900, 6 kap. 8§), vilket rimligtvis omfattar även de unga. Kom-munallagen har även tolkats som en öppning föratt instifta organ för ungdomsinflytande, till ex-empel ungdomsråd, vilket är betydelsefullt i endiskussion om ungas inflytande samt för brukar-styre av verksamheter för unga, till exempel ung-domens hus (Ungdomsstyrelsen 1999).

I den ungdomspolitiska propositionen Makt attbestämma – rätt till välfärd framhävs förenings-livet som en viktig del i arbetet med att öka ungasdeltagande i samhället. Ungas erfarenheter ochkunskap från organisationer ska tas tillvara i pla-nering av kommunala insatser för unga. Även fri-tidsområdet har enligt propositionen ett särskiltansvar för att skapa vägar för unga att utöva in-

flytande. Det poängteras att politiker och besluts-fattare bör vara lyhörda för nya former av kultur-och fritidsverksamhet utifrån ungas intressen ochönskemål (prop. 2004/05:2).

Förordningen (2001:1060) om statsbidrag tillungdomsorganisationer anger de kriterier somungdomsorganisationerna måste uppfylla för attkomma i fråga för ekonomiskt stöd från staten. Ettav kraven som ställs är att organisationen är själv-ständig och demokratiskt uppbyggd samt har enverksamhet som inte strider mot demokratins idéer.Det stadgas också att minst 60 procent av med-lemmarna ska vara barn eller unga. Regelverketsyftar till att stödja att det är unga själva som harinflytande över och styr verksamheten.

Inflytandeinom utbildning

Den nya strategin för att stärka barnens rättighe-ter i Sverige omfattar två punkter som berör sko-lan:

• beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper skaha kunskap om barnets rättigheter och omsättadenna kunskap i berörda verksamheter

• aktörer inom olika verksamheter som rör barnska stärka barnets rättigheter genom samverkan.

EU:s medlemsländer kom, i form av en vitbokom det ungdomspolitiska arbetet, för första gång-en överens om en gemensam inriktning för ung-domspolitiken 2001 (Europeiska gemenskapernaskommission 2001). Avtalet förnyades 2009 i formav en resolution som ska gälla för 2010–2018.Medlemsstaterna har kommit överens om att ut-veckla deltagandestrukturer inom utbildnings-systemen, vilket bör ge unga bättre inflytande-möjligheter över sin utbildning (Europeiska unio-nens råd 2009).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM43

44

De lagar som reglerar ungas inflytande inomutbildningssystemet finns framförallt i skollagen.Riksdagen antog Den nya skollagen – för kun-skap, valfrihet och trygghet (rskr 2009/10:370) ijuni 2010 och lagen börjar gälla från och med juli2011. Alla skolformer, från förskola till vuxenut-bildning, omfattas av den nya skollagen oavsettom huvudmannen är en kommun, ett landsting,staten eller en enskild. De internationella åtagan-den om mänskliga rättigheter som Sverige somstat har gjort – bestämmelser om icke-diskrimine-ring, rättigheter för personer med funktionsned-sättning och bestämmelser om barnets bästa –bildar grunden för skrivningarna i den nya skolla-gen. Det bidrar till större tydlighet om att skolansvärdegrund baseras på de mänskliga rättigheterna.

Kapitel 4 i den nya skollagen ägnas åt kvalitetoch inflytande. Här står att elever ska ha infly-tande över sin utbildning, att de ska ha möjlighetatt ta initiativ till frågor om sitt inflytande överutbildningen och att deras arbete med inflytandeska uppmuntras:

”Barn och elever ska ges inflytande överutbildningen. De ska fortlöpande stimu-leras att ta aktiv del i arbetet med attvidareutveckla utbildningen och hållasinformerade i frågor som rör dem. Infor-mationen och formerna för barnens ochelevernas inflytande ska anpassas efterderas ålder och mognad. Eleverna skaalltid ha möjlighet att ta initiativ till frå-gor som ska behandlas inom ramen förderas inflytande över utbildningen. Elev-ernas och deras sammanslutningars ar-bete med inflytandefrågor ska även i öv-rigt stödjas och underlättas.”

(prop. 2009/10:165)

Den nya skollagen är därmed tydlig med att enviktig del av elevinflytande är rätten till informa-tion, att eleverna alltid har rätt att ta initiativ tillfrågor om sin utbildning samt att skolan ska stödjaoch underlätta elevernas inflytande och delaktig-het. Det är ett klart framsteg jämfört med skriv-ningen i den tidigare skollagen:

”Eleverna skall ha inflytande över hurderas utbildning utformas. Omfattningenoch utformningen av elevernas inflytandeskall anpassas efter deras ålder och mog-nad.”

(Skollagen 1985:1100)

En nyhet i skollagen är att det vid varje skolaska finnas ett eller flera forum för samråd medelever och vårdnadshavare, det senare i grund-skolan, i förskolan och på fritidshem. Ett forumför samråd ska ha två huvuduppgifter. Den ena äratt vara en arena där elever och vårdnadshavarekan föra fram förslag och synpunkter om skolansverksamhet och det andra är att rektorn ska infor-mera elever och vårdnadshavare om skolans verk-samhet. Forumet ska dock inte behandla ärendensom rör enskilda elever, föräldrar eller personal.Synpunkter på undervisningen bör även i framti-den via elevråd eller liknande framföras till denundervisande läraren eller till rektor (prop. 2009/10:165).

Den nya skollagen ger kommuner och landstingfortsatt rätt att inrätta lokala styrelser i de skolorsom de är huvudman för. I en lokal styrelse för enförskola eller grundskola ska elevernas vårdnads-havare och de anställda ingå som ledamöter, ochför en gymnasieskola elever och anställda. Före-trädarna för eleverna eller vårdnadshavarna fårinte vara fler än övriga ledamöter.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM44

45

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet(Lpo 94) regleras elevers inflytande i form av måloch riktlinjer. Målen som skolan ska sträva mot äratt alla elever successivt ska öka sitt inflytandeöver sin utbildning och arbetet i skolan samt atteleverna ska ha kunskap om de demokratiska prin-ciperna och lära sig arbeta under demokratiskaformer. Riktlinjen är att alla som arbetar i skolanska:

”… främja elevernas förmåga och viljatill ansvar och inflytande över den so-ciala, kulturella och fysiska skolmiljön.”

(Lpo 94)

Skolverket har inte lämnat några förslag till änd-ringar för elevinflytande i de nya läroplan somhåller på att tas fram och som enligt planerna in-förs läsåret 2011/12.

I grundskoleförordningen finns inskrivet att varjeskola ska ha en arbetsplan för hur målen i läro-planen ska genomföras och att företrädare föreleverna ska vara representerade vid planeringenav arbetet. Även när skolans ordningsregler be-stäms ska eleverna vara företrädda. Det står ocksåatt eleverna ska ges tillfälle att tillsammans medläraren ta upp frågor som är av gemensamt in-tresse för eleverna i varje klass eller undervisnings-grupp. Formerna för detta ska vara bestämda iarbetsplanen. Det finns dock inget krav på attgrundskolans klasser ska ha klassråd, även omde flesta skolor ändå har det (grundskoleförord-ning 1994:1194).

Gymnasieförordningen innehåller precis somgrundskoleförordningen regler för att eleverna skavara representerade när skolans arbetsplan ochordningsregler tas fram. I gymnasieförordningenfinns dock även ett krav på att varje klass ska haklassråd där eleverna kan diskutera frågor som ärav intresse för dem. Dessutom ska det finnas en

skolkonferens där lärare, rektor och övrig skol-personal tar upp frågor som är av betydelse föreleverna tillsammans med elevrepresentanter(gymnasieförordning 1992:394 ).

Arbetsmiljölagenstillämpning i skolan

Utöver i läroplanerna och skollagen finns regle-ringar av elevinflytande i arbetsmiljölagen. I dennastår att den som genomgår en utbildning ska lik-ställas med en arbetstagare och att denna ska gesmöjlighet att påverka utvecklingen av sin arbets-situation. Det ska dessutom finnas elevskydds-ombud som ska medverka i skyddsverksamhetenoch som ska väljas av eleverna själva (arbetsmiljö-lag 1977:1160). Även enligt arbetsmiljöförord-ningen får skyddsombuden närvara och yttra sigvid skyddskommitténs möten (arbetsmiljöförord-ning 1977:1166 ).

Även i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2004:13)finns bestämmelser om elevskyddsombudensmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete. Enligtdessa bestämmelser ska rektorn aktivt främja elev-ernas medverkan i arbete med arbetsmiljön. Rek-tor ska se till att alla elever informeras om på vil-ket sätt och i vilka former de har rätt att delta iarbetsmiljöarbetet. Informationen ska också syftatill att utveckla elevernas kunskaper om arbets-miljö så att de på bästa sätt kan delta i skolansarbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. Elev-skyddsombuden ska ha möjlighet att samverkamed andra om arbetsmiljöfrågor samt kunna förafram sina åsikter om arbetsmiljön regelbundet tillrektor (SKOLFS 2004:13).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM45

46

Skydd motdiskriminering i skolan

Enligt den diskrimineringslag som trädde i kraft2009 får inga barn, elever eller studenter som del-tar i undervisning i någon verksamhet som fallerunder skollagen diskrimineras. Varje utbildnings-anordnare, det vill säga någon som bedriver ut-bildning eller annan verksamhet enligt skollagen,ska upprätta en likabehandlingsplan (diskrimi-neringslag 2008:567). Enligt skollagen ska varjeskola dessutom varje år utforma en plan mot krän-kande behandling och diskriminering (prop. 2009/10:165). Skrivningen är i stort sätt oförändrad iden nya skollagen jämfört med i den tidigare. Skol-verket har också utfärdat allmänna råd om hurskolorna ska arbeta med att främja likabehandlingoch motverka diskriminering (SKOLFS 2007:7).

Barn- och elevombudet, Beo, inrättades 2006för att utreda enskilda elevärenden (förordning2006:1083). Barn- och elevombudet övervakar till-sammans med Skolinspektionen den del av skolla-gen som handlar om kränkande behandling. Till-sammans med Diskrimineringsombudsmannenska Barn- och elevombudet också arbeta för attmotverka kränkningar, diskriminering och trakas-serier av barn och elever. En mycket viktig upp-gift är att ta tillvara barns och elevers rättigheter.Det innebär att Barn- och elevombudet utrederanmälningar om kränkande behandling och kanföreträda enskilda barn och elever i domstol.

Inflytande i högre utbildningÄven på högskolan finns studenter som tillhörungdomsgruppen. I högskoleförordningen(1993:100) står att högskolan i sin årsredovisningska redogöra för hur de arbetat med student-inflytande under året samt att studentkåren harrätt att lämna sin syn på högskolans arbete medfrågorna. Studenters rätt att vara representerade iuniversitetets eller högskolans styrelse samt i

fakultetsnämnderna och i de särskilda organenför utbildning och forskning regleras närmare istudentkårsförordningen. Från och med 1 juli 2010är det frivilligt för studenter vid svenska högsko-lor att vara medlem i en studentkår – samtidigtsom fri konkurrens om kårstatus införs. Enligtstudentkårsförordningen ska den studentsam-manslutning som har störst anslutningsgrad försitt verksamhetsområde få status som student-kår i perioder om tre år (studentkårsförordning2009:769).

Alla studenter har rätt att delta i universitetetseller högskolans systematiska kvalitetsarbete.Högskoleverket genomför regelbundna under-sökningar om vad studenter, doktorander och lä-rare tycker om högskolan. De kan också framförasina synpunkter i kursutvärderingar. Systemet förutvärdering av högskoleutbildning håller på attreformeras och vid årsskiftet 2010/11 ska Hög-skoleverket påbörja arbetet med kvalitetsutvärd-ering av utbildningar enligt det nya systemet.Högskoleutvärderingarna kommer då att byggaspå tre indikatorer, lärandemål och examination,läranderesultat samt studenternas erfarenheteroch inflytande (prop. 2009/10:139).

Inflytande i den repre-sentativa demokratin

Att bli myndig och därmed omfattas av rättighetenatt rösta och kandidera i allmänna val är en bryt-punkt för ungas formella delaktighet. De unga somännu inte har uppnått åldern för rösträtt, eller somännu inte haft tillfälle att utnyttja den, har ett be-gränsat politiskt medborgarskap. Denna gruppsaknar tillgång till den representativa demokra-tins viktigaste kanal för inflytande och är därmedi högre grad hänvisad till mer informella kanalerför att påverka samhälleliga beslut.

Rättigheterna att rösta och ställa upp som kan-didat i val till riksdagen står i regeringsformen

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM46

47

och omfattar alla svenska medborgare som är el-ler varit i bosatta i landet och som fyller 18 årsenast på valdagen (kungörelse 1974:152 om be-slutad ny regeringsform). För val till landstings-och kommunfullmäktige hittar man motsvaranderättigheter i kommunallagen (1991:900) och gälleräven här unga som senast på valdagen fyller 18år.

Inflytande i hemkommunenUtöver rösträttsåldern finns få lagar som uttryck-ligen reglerar just ungas inflytandemöjligheter iden representativa demokratin. En av dessa ärföljande skrivelse i kommunallagen som ger kom-munerna rätten att instifta olika brukarråd – tillexempel ungdomsråd – trots att den inte pekar utbarn och unga specifikt:

”Nämnderna skall verka för att samrådsker med dem som utnyttjar deras tjänster.”

(Kommunallag 1991:900, 6 kap 8 §)

Det finns dock dokument med annan status änlagar som anger riktlinjer för ungas rätt till infly-tande i den representativa demokratin. I den se-naste ungdomspolitiska propositionen föresprå-kas ungas inflytande över samhällsplaneringenoch att de deltar i allmänna val som viktiga frågorinom området. Ökad information och fler unga ipartiväsendet lyfts fram som viktiga faktorer föratt locka till sig unga. Ytterligare ett medel förökad delaktighet som lyfts fram är kommunernasarbete med inflytandeforum för unga. Dessutompåpekas att främjandet av ungas inflytande i sam-hället är ett viktigt led i att motverka utanförskapbland unga samt att unga ska ha möjlighet attpåverka förhållanden i både den privata sfärenoch samhället i stort i samma utsträckning somandra. Kommunerna uppmanas att involvera ungai det lokala beslutsfattandet genom till exempel

ungdomsforum och genom att ta fram handlings-planer för ungdomspolitiken (prop. 2004/05:2).

Artikel 12 i barnkonventionen, som ställer kravpå att barn och unga ska få inflytande i frågorsom rör dem, har varit ett viktigt stöd för olikasamhällsaktörers arbete för att stärka ungas möj-ligheter att påverka sin situation. Barnombuds-mannen, BO, har i uppdrag att utbilda och infor-mera om barnkonventionen, och också att bevakahur den följs i samhället.

Inflytande inomfolkhälsopolitiken

Som vi beskrivit berörs frågan om ungas rätt tillinflytande och delaktighet inom ungdomspolitikenoch inom barnrättspolitiken. Även andra politik-områden innehåller dock ibland skrivningar somanspelar på ungas inflytande. Tydligast är dettainom folkhälsopolitiken. I propositionen En för-nyad folkhälsopolitik lyftes delaktighet och in-flytande i samhället fram som en grundläggandeförutsättning för folkhälsa, samt att rätten till del-aktighet och inflytande ska gälla oavsett kön, et-nisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsätt-ning, sexuell läggning eller ålder (prop. 2007/08:110). Särskild vikt bör läggas vid barns, ungasoch äldres möjligheter till inflytande och delak-tighet i samhället för att det nationella folk-hälsomålet ska kunna nås. Statens folkhälsoins-titut har det sektorsövergripande uppföljningsan-svaret för politikområdet, men propositionen pe-kar på att även andra myndigheter likväl som denideella sektorn, kommuner, länsstyrelser, regioneroch landsting har ett stort ansvar för att folk-hälsopolitikens mål ska kunna nås (prop. 2007/08:110).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM47

48

Internationellaöverenskommelser

Sverige som stat har förbundit sig att följa ettantal internationella åtaganden som antingen reg-lerar eller fungerar som riktlinjer för ungas rätt tillinflytande inom olika livssfärer. Direkt styrandeär den Europeiska unionens stadga om de grund-läggande rättigheterna, Lissabonfördraget, ochdess artikel 24 som beskrivet barnets rättigheter.Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 somett av de första länderna. Att ett land har ratificeraten konvention innebär att landet folkrättsligt harbundit sig till att förverkliga den. Arbetet med attinförliva barnkonventionens mening i svensk lag-stiftning har därför pågått sedan många år. Där-utöver har Sverige även förbundit sig att främjaungas inflytande i samhället i stort genom detförnyade ungdomspolitiska EU-samarbetet samtEuroparådets ungdomspolitiska resolution ochAgenda 2020 (Europarådet 2008a).

Ungdomspolitiken i EU är inget lagstiftnings-område, utan man arbetar enligt OMC-metoden(Open Method of Coordination). Detta innebäratt medlemsstaterna frivilligt sätter upp gemen-samma mål som varje medlemsstat ansvarar föratt arbeta med. Medlemsstaterna utbyter erfaren-heter och kunskap med varandra och medlems-taterna och kommissionen utvärderar regelbun-det arbetet med de gemensamma målen.

De övergripande målen för det ungdomspoli-tiska EU-samarbetet är att skapa fler och jämlikamöjligheter för alla unga inom arbete och utbild-ning, samt att främja aktivt medborgarskap, so-cial delaktighet och solidaritet bland alla unga.För att arbeta mot dessa övergripande mål harman identifierat åtta målområden med föreslagnainitiativ på åtgärder under varje målområde. Mål-områdena är utbildning; sysselsättning ochentreprenörskap; hälsa och välmående; delta-

gande; ideellt engagemang och frivilligarbete;social delaktighet; unga och världen; kreativitetoch kultur. Olika områden kommer att prioriterasunder olika perioder. Varje period sträcker sig över18 månader och under perioden januari 2010 tilljuni 2011 kommer den övergripande prioriteringenatt vara ungas delaktighet (Europeiska unionensråd 2009).

Delaktighet är alltså ett eget målområde i detförnyade ungdomspolitiska EU-samarbetet, medmålet att främja ungas aktiva medborgarskap ge-nom att stödja deras delaktighet i den representa-tiva demokratin och det civila samhället. För attnå detta mål bör medlemsstaterna bland annatutveckla och uppmuntra ungas deltagande, verkaför att unga deltar i den representativa demokra-tin och ge stöd till ungdomsorganisationer. Dettaska genomföras tillsammans med unga ochungdomsorganisationer med hjälp av en särskildmetod, den strukturerade dialogen. Dialogen inne-bär samråd med unga och ungdomsorganisationerpå alla nivåer i medlemsstaterna, liksom samrådvid de EU-ungdomskonferenser som ordförande-länderna anordnar och under den europeiskaungdomsveckan (Europeiska unionens råd 2009).

I Europarådets resolution om ungdomspolitikenstadgas att ungas aktiva deltagande i demokra-tiska processer och strukturer ska främjas (Euro-parådet 2008b). Europarådets ungdomspolitiskaprioriteringar för de kommande åren redovisas ideklarationen Agenda 2020. I agendan anges detre prioriterade områdena som också tas upp i re-solutionen: mänskliga rättigheter och demokrati;mångfald och interkulturell dialog; social inklu-dering av unga (Europarådet 2008a). Från bådeEuropeiska unionen och Europarådet finns detalltså tydliga riktlinjer om att unga ska ha infly-tande i samhället i stort.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM48

49

ReferenserEuroparådet (2008a). The future ofthe Council of Europe youthpolicy: AGENDA 2020.Declaration, 8th Council ofEurope Conference of Ministersresponsible for Youth. Kyiv,Ukraine10–11 October 2008.

Europarådet (2008b). ResolutionCM/Res(2008)23.

Europeiska gemenskapernaskommission (2001). EuropeiskaKommisionens vitbok. Nya insatserför Europas ungdom.

Europeiska unionens råd (2009).Rådets resolution om förnyaderamar för det europeiska samarbe-tet på ungdomsområdet (2010–2018), nr: 14451/09 JEUN 46EDUC 157 SOC 597.

Proposition 1998/99:115.På ungdomars villkor.


Proposition 2007/08:110.En förnyad folkhälsopolitik.

Proposition 2008/09:1. Budget-propositionen för 2009.

Proposition 2009/10:139. Fokuspå kunskap – kvalitet i den högreutbildningen.

Proposition 2009/10:165.Den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet.

Proposition 2009/10:232. Strategiför att stärka barnets rättigheter iSverige.


Regeringens skrivelse 2009/10:370.Den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet. 2009/10:UbU21.

Ungdomsstyrelsen (1999). Svenskungdomspolitik. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Lagar och förordningarArbetsmiljöförordning(1977:1166), 6 a § och 8 a §.

Arbetsmiljölag (1977:1160),1 kap. 3.1 § och 2 kap. 1 § och6 kap. 17–18 §§.

Diskrimineringslag (2008:567),2 kap. 5 § och 3 kap. 16 §.

Förordningen (2001:1060) om stats-bidrag till ungdomsorganisationer.

Förordning (2006:1083) om barnoch elevers deltagande i arbetetmed planer mot diskriminering ochkränkande behandling (uppdateradt.o.m. 2008:946), 2 §.

Föräldrabalk (1949:381), ändring(2006:458), 6 kap. 2 §.

Grundskoleförordning(1994:1194), 2 kap. 23 §,6 kap. 8 b § och 3 kap. 6 §.

Gymnasieförordning (1992:394),1 kap. 13 §, 6 kap. 20 b §,4 kap. 3–4 §§ samt 4 kap 5–10 §§.

Högskoleförordning (1993:100),1 kap. 7b §, 2 kap. 1, 2 och 7 §§,3 kap. 3 §.

Kommunallag (1991:900),4 kap. 2, 3 & 5 §§, 6 kap. 8 §.

Kungörelse (1974:152) ombeslutad ny regeringsform,3 kap. 2 § och 10 §.

Lag (1990:52) med särskildabestämmelser om vård av unga,1 §.

Lpo 94 (1994). Läroplan för detobligatoriska skolväsendet, förskole-klassen och fritidshemmet.Stockholm: Utbildningsdeparte-mentet.

SKOLFS 2004:13. Skolverketsföreskrifter om elevmedverkan iskolans arbetsmiljöarbete genomelevskyddsombud.

SKOLFS 2007:7. Skolverketsallmänna råd för arbetet med attfrämja likabehandling och för attmotverka diskriminering ochannan kränkande behandling.

Skollag (1985:1100), 4 kap. 2 §, 5kap. 2 § och 14 kap. 7 och 8 §§.Författningen upphävdes 2010-08-01genom SFS 2010:801. S. 144.

Socialtjänstlag (2001:453) ändring(2007:1315), 3 kap. 5 §.

Studentkårsförordning (2009:769).

KonventionerEuropeiska konventionen omskydd för de mänskliga rättighe-terna och de grundläggandefriheterna.

Europeiska unionens stadga om degrundläggande rättigheterna,artikel 24.

FN:s konvention om barnetsrättigheter, artikel 12.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM49

50

DEL 1Kapitel 3 Familjedemokrati

Kapitel 4 Delaktighet på den fria tiden

Kapitel 5 Föreningslivet

Kapitel 6 Utbildning och medbestämmande

Kapitel 7 Inflytande på arbetet

Kapitel 8 Delaktighet bland unga utanför

Kapitel 9 I den representativa demokratin

Kapitel 10 Unga väljare i Sverige 1956–2006

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM50

51

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM51

52

KAPITEL 3

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM52

53

Familjedemokratitext: Stefan Persson

När man funderar över vilka faktorer som bestäm-mer om man har inflytande över sitt liv och sinvardag kommer förmodligen många av oss atttänka på i vilken utsträckning beslutsfattare ochandra mer informella ledare i vår omgivning age-rar demokratiskt eller inte. En stor del av forsk-ningen kring familjedemokrati har tagit avstamp ijust detta antagande och föräldrar har setts somsynonyma med ledare (jfr Austin & Pinkleton 2001,Baldwin 1955, Cheung, Lee, Chan, Liu & Leung2004, Ferguson, Hagaman, Grice & Peng 2006,Flanagan, Gallay, Gill, Gallay & Nti 2005, Merelman1980, Tomanovic 2003).

När man frågat barn och unga om de har infly-tande och känner sig delaktiga hemma har dettatolkats som ett uttryck för en högre eller lägregrad av demokratiskt föräldraskap. Ett sådantperspektiv innehåller ett antagande om att föräld-rar är på ett visst sätt oberoende av sina barn. Devuxna är lika demokratiska eller odemokratiskaoavsett vilket barn de har framför sig. Ovanstå-ende har varit fallet inom utvecklingspsykologindär merparten av forskningen inom familje-demokrati sorterats in under ”parenting styles”eller föräldrastilar (jfr Baumrind 1966, Gray &Steinberg 1999, Lee, Daniels, & Kissinger 2006,Fletcher, Steinberg & Williams-Wheeler 2004) vil-ket har varit det ledande synsättet för forskning

kring föräldraskap inom psykologin de senaste30 åren. Även inom litteraturen om politisk socia-lisation har detta antagande varit allmänt accep-terat (Amnå, Ekström, Kerr & Stattin 2009). Manhar sett det som att ungas politiska uppfattningar,attityder om demokrati och tolerans till stor del ärett resultat av mellan generationer överfördafamiljevärden och föräldrars uppmuntran till del-tagande i olika aktiviteter (jfr Niemi & Jennings1991, Kandel & Lesser 1969, Sherrod, Flanagan &Youniss 2002, Ter Bogt, Meeus, Raaijmakers &Vollebergh 2001, Vollebergh, Iedema & Raaijmakers2001). I korthet har ovanstående inneburit att barnoch unga huvudsakligen har setts som passivamottagare av de värderingar kring samhället ochmänniskorna i det som föräldrar och andra vuxnaförebilder gett uttryck för.

I första delen av detta kapitel presenterar jag ettannorlunda sätt att tänka kring hur familjedemo-krati utvecklas där både unga och föräldrar gesen aktiv roll. Jag menar att familjeklimatet skapastillsammans och att det är sammansättningen avbarns och föräldrars egenskaper som är det vik-tiga för familjedemokratin. I den senare delen avkapitlet undersöker jag sambandet mellan familje-demokrati och social tillit, förtroende för institu-tioner i samhället, viljan till engagemang i samhäl-let och intresse för politik.


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM53

54

FamiljedemokratiBarns och ungas inflytande i familjen är nära län-kat till FN:s konvention om barnets rättigheteroch då kanske framförallt artikel 12 som säger attbarnet har rätt att uttrycka och få sina åsikter be-aktade i alla frågor som berör henne eller honom.Detta har oftast tolkats som att barnet har rätt tillatt vårdnadshavarna lyssnar till och låter barnetvara med och bestämma i frågor som rör eller på-verkar barnet (Helwig & Turiel 2002). Studier harvisat att uppfattningen att man behandlas rätt-vist, inte känner sig kontrollerad, upplever sigautonom och kan göra sin röst hörd i familjebeslutär viktiga aspekter i välfungerande relationer mel-lan barn och föräldrar och i ungas välmående (Bar-ber 1996, Brody, Moore & Glei 1994, Dalbert &Stoeber 2006, Deci & Ryan 2000, Fuligni & Eccles1993, Grolnick 2003, Kerr & Stattin 2000).

Vid en första anblick är det kanske inte överras-kande att ungas upplevelse av att vara aktiva ochsjälvständiga individer som behandlas med res-pekt, blir lyssnade till och uppfattar att de kanpåverka sin omgivning är relaterat till deras väl-mående. Trots detta har barn och unga inomdenna forskning sällan betraktats som aktiva in-divider med förmåga att påverka sin verklighetgenom att tolka och reagera på den. Ungas reak-tioner på den verklighet de lever i har i stället ihuvudsak varit intressanta som utfall av hur de-mokratiskt omgivningen har bemött dem. Derasbeteenden och upplevelser av verkligheten harhelt enkelt inte varit intressanta eller setts somnågot som skulle kunna påverka omgivningen(till exempel föräldrar) till att vara mer eller mindredemokratiska.

I linje med detta resonemang drogs slutsatsen ien EU-rapport (Council of Europe 2006) att ett avproblemen med att göra barns och ungas rättig-heter till en del av vardagslivets interaktioner äratt kunskapen om hur ett demokratiskt familje-klimat blir till är mycket begränsad, trots att famil-jen ses som en av de främsta arenorna för socia-lisationen av barn.

Merparten av den tidigare forskningen har så-lunda handlat om demokratiskt föräldraskap. Ipraktiken innebär det att det är föräldrarnas atti-tyder och handlingar som ligger bakom barns ochungas uppfattningar om hur delaktiga de är i ex-empelvis familjebeslut. Detta innebär att det de-mokratiska föräldraskapet realiseras oberoende avbarnens och ungdomarnas agerande. Rimlighe-ten i detta har diskuterats men någon teori därföräldrar och barn tillsammans skapar det demo-kratiska familjeklimatet finns inte. Under de se-naste åren har det dock kommit ett antal studiersom testat teorier om att barn och föräldrar påver-kar varandra. Dessa studier har bland annat på-visat att förändringar i föräldrarnas beteende kanförutsägas utifrån ungdomarnas tidigare beteende(jfr Kerr, Stattin & Pakalniskiene 2008, Meeus,Branje & Overbeek 2004). Det är alltså rimligt attanta att föräldrar reagerar och agerar på ungasbeteende precis som unga reagerar och agerar påföräldrars beteende.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM54

55

Mot en ny teoriNär den forskargrupp som jag ingår i har arbetatmed att ta fram nya idéer kring demokratiskt för-äldraskap eller familjedemokrati har vi utgått frånsystemteori och tankar kring ömsesidig öppen-het i familjen (jfr Stattin, Persson, Burk & Kerr2009, Persson 2009). Fokus har förskjutits från deenskilda individerna till det dynamiska samspeletmellan dem: person A:s beteende mot person B ärvad person B reagerar och agerar på och i nästainteraktion reagerar och agerar person A på per-son B (Whitchurch & Constantine 1993). Familje-demokrati blir då mer ett resultat av relationenmellan alla ingående parter än ett resultat av en-skilda isolerade individer. Av största betydelse idetta perspektiv är att både föräldrar och barnteoretiskt har möjlighet att påverka och förändrasina relationer. Detta står i stark kontrast tillsocialisationsmodeller där föräldrarna påverkarbarnen oberoende av barnens egenskaper. I dentypen av teoretiska modeller ses ungdomarnasbeteenden som utfall av hur föräldrarna ageratmot dem och inte som något som föräldrarna rea-gerar och agerar på. Problemet är inte föräldrar-nas roll i ett sådant perspektiv utan att ungdo-marnas roll och möjligheter att påverka sin om-givning saknas.

Om vi utgår från att föräldrar och ungdomar ska-par familjeklimatet tillsammans måste vi försökaatt identifiera vilka egenskaper och beteenden hosbåde ungdomar och föräldrar som kan tänkasstärka eller underminera ett demokratiskt familje-klimat. I litteraturen om demokratiskt föräldraskapbeskrivs dessa som att barnen har inflytande ibeslut och kan uttrycka sina åsikter fritt. Demo-kratiska föräldrar beskrivs som föräldrar som ser

sina barn som egna individer och som involverardem i beslut.1 Men vad är det då som gör attkommunikationen mellan människor fungerar?Människors villighet att tala om sig själva ökarnär de upplever att de blir bemötta med värmeoch uppmärksamhet. Det har även visat sig attgraden av upplevd intimitet spelar in (jfr Cordova& Scott 2001, Darling, Cumsille, Caldwell &Dowdy 2006, Marshall, Tilton-Weaver & Bosdet2005). Unga föredrar att tala med vuxna som lyss-nar uppmärksamt på dem och försöker förstå hurde tänker och känner (Collins & Miller 1994,Grusec 2007). Hur varma och intresserade ung-domarna upplever att föräldrarna är borde påverkahur öppet ungdomarna talar om sig själva ochockså göra det lättare för dem att uttrycka sinaåsikter. Om föräldrarna däremot reagerar negativtpå vad ungdomarna berättar, eller inte visar in-tresse för dem, så tystnar ungdomarna förmodli-gen och familjen blir mindre öppen och därigenommindre demokratisk. Här stannar de socialisa-tionsmodeller som antar att huruvida ungdomarnaupplever sina familjer som demokratiska eller inteär något som föräldrarna gör oberoende av ung-domarna. Familjedemokrati bör därför ses som ettömsesidigt förhållande byggt på öppenhet ochrespekt. På samma sätt som föräldrar kan öppnaeller stänga för ungas kommunikation tänker vioss att unga kan öppna eller stänga för föräldrarskommunikation.

Dessa antaganden testas systematiskt genomtre studier (Persson, Stattin & Kerr 2004, Pers-son, Stattin & Kerr 2009, Stattin et al. 2009) somingår i min doktorsavhandling Adolescents’ rolein democratic ”parenting” (Persson 2009). Härpresenteras resultaten av dessa tre studier.2

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM55

56

Ser unga sina familjersom demokratiska?

I den första studien (Persson et al. 2004) under-söktes ett antal faktorers betydelse för om ungaser sina familjer som demokratiska eller inte. Omföräldrarna reagerar negativt på ungdomarnaskommunikation, och använder skuldbeläggningistället för att vara öppna i sin kommunikationoch diskutera och bestämma saker tillsammansmed dem, leder detta förmodligen till att ungdo-marna känner att det inte är möjligt eller lönt attuttrycka sina egna åsikter. Å andra sidan bordeden värme föräldrarna visar i sin relation till ung-domarna samt föräldrarnas egen villighet att talaom sig själva, uppmuntra ungdomarna att kom-municera sina åsikter till föräldrarna. På sammasätt finns det ett flertal aspekter hos ungdomarnasom kan tänkas påverka om familjen fungerar de-mokratiskt. Ungdomarnas öppenhet i kommuni-kationen med föräldrarna borde, förutom att fung-era som kommunikationsöppnare hos föräldrarnasjälva, tänkas ge föräldrarna god kunskap om sinatonårsbarn. Att ha god kunskap om sina barnborde underlätta för föräldrarna när de ska be-stämma saker tillsammans. Men om ungdomarnainte respekterar familjeregler, ljuger, är avvisandeeller beter sig oansvarigt kan detta leda till attföräldrarna inte respekterar eller litar på vad desäger och i förlängningen inte heller lyssnar tilloch tar hänsyn till deras uppfattningar. De fattarbeslut utan att lyssna på ungdomarna och famil-jen blir mindre demokratisk.

Vi använde enkätdata från drygt tusen 15–16-åringar (48 procent killar och 52 procent tjejer)och deras föräldrar i en svensk stad. Deltagandetvar 83 procent för ungdomarna och 67 procentför föräldrarna. Ungdomarna instruerades atttänka på sina familjer som om det vore ett landmed föräldrarna som ledare. Det fanns fyra olikastyrelseskick att välja mellan:

(1) Det är ett demokratiskt land där man respekte-rar varandra och folk diskuterar och bestämmertillsammans. Ibland kan det vara konflikter menman försöker lösa det tillsammans. Alla kan på-verka besluten.

(2) Det är ett diktatoriskt land där det finns ledaresom bestämmer över de andra. Endast ledarna kanpåverka besluten.

(3) Det är ett anarkistiskt land där alla gör som desjälva vill. Det finns inga klara regler och det finnsinga ledare.

(4) Det är ett land där man gjort revolution. Desom bestämde tidigare kan inte bestämma idag.De gamla ledarna har ingen makt kvar.

En majoritet (72 procent) såg sina familjer somdemokratier, några såg sina familjer som diktatu-rer (12 procent) eller anarkier (12 procent) och 4procent angav att en revolution ägt rum. För attpröva om ungdomarnas egenskaper hade bety-delse för familjedemokratin tog vi i analysen försthänsyn till egenskaperna hos föräldrarna och se-dan till ungdomarnas egenskaper. Det visade sigatt när hänsyn även togs till ungdomarnas egen-skaper blev modellen mer meningsfull. Detta inne-bär att vad unga gör och vilka egenskaper de vi-sar i familjen har betydelse för om familjen upp-levs som demokratisk eller inte. De faktorer som

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM56

57

hade avgörande betydelse för om ungdomarnatyckte att familjen fungerade som en demokratieller inte när både föräldrarnas och ungdomarnasegenskaper ingick i analysen var:

(a) hur mycket värme ungdomarnatyckte att föräldrarna visade dem• berömmer mig utan någon speciell orsak• visar med ord och gester att de tycker om mig.

(b) hur mycket tillit föräldrarnakände att de hade till ungdomarna• litar ni på att barnet inte hamnar i dåligt

sällskap?• litar ni på att barnet gör sitt bästa i skolan?

(c) ungdomarnas öppenhet ikommunikation gentemot föräldrarna• berättar du hemma om hur du klarar dig i

skolan?• döljer du mycket för dina föräldrar om vad

du gör på kvällar och helger?• berättar du för din mamma eller pappa hur

du verkligen känner innerst inne?

(d) i vilken utsträckning föräldrarna uppfattadeatt ungdomarna följde regler hemma• vad gör barnet vanligen när ni föräldrar

säger till honom/henne att sluta göra någotsom ni inte gillar?– slutar med detsamma?– lyssnar inte alls på vad ni säger?

Samtliga skalor bestod av minst fem frågor, härpresenteras dock endast exempel på frågorna somingick i de olika skalorna.

De aspekter som stack ut som allra viktigast förom ungdomarna såg sina familjer som demokra-tier var hur mycket värme ungdomarna tyckte attföräldrarna visade dem och hur öppna ungdo-marna var i kommunikationen med föräldrarna.Detta pekar på att dessa två aspekter förmodli-gen står i ett dynamiskt samspel med varandra. Istort visar studien att ett demokratiskt familje-klimat inte skapas enbart av föräldrarna utan egen-skaper hos ungdomarna har också betydelse. Detdemokratiska familjeklimatet handlar således för-modligen mer om det dynamiska samspelet mel-lan föräldrar och ungdomar än om demokratiskt”föräldraskap”.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM57

58

Syskonens betydelseför familjedemokratin

Precis som de flesta studier av relationer mellanföräldrar och barn undersökte vi relationen mel-lan ett specifikt barn i en familj och föräldrarna. Isystemteorier antas det dock att om en del i sys-temet ändras så påverkar det även andra delar isystemet. Detta skulle innebära att det är möjligtatt hur öppet ett barn i en familj är i sin kommuni-kation med föräldrarna skulle kunna påverka hurdemokratiskt ett syskon upplever föräldrarna.Detta var frågan i nästa studie (Persson et al.2009). I den frågade vi oss om barns öppenhet ikommunikationen, normbrytande beteenden ochi vilken utsträckning de ignorerade familjereglernahade betydelse för ett syskons uppfattning omhur demokratisk familjen är. Data kommer från enlongitudinell studie som involverade samtligamellan 10 och 18 år och deras föräldrar i en helkommun (10 till 18-studien). Studien bygger heltpå svar från frågeformulär och cirka 3 000 ungdo-mar deltog årligen i fem år. För att ingå i syskon-studien var deltagarna tvungna att ha sammaadress under den period som vi använde datafrån (3 år) samt vara mellan 10 och 15 år. Slutligeningick 146 syskonpar. Som mått på familje-demokrati frågade vi ungdomarna:

• i vilken utsträckning föräldrarna lyssnadepå dem när något skulle bestämmas

• om de tyckte att de hade inflytande ochkände sig delaktiga

• om deras synpunkter kunde ändra debeslut som togs

• om de fick tala till punkt i diskussioner

• om de upplevde att de fick vara med ochbestämma.

Detta mått på ungas inflytande innehåller ingareferenser till vad de får vara med och bestämmaom eftersom det barn och unga vill kunna på-verka och ha inflytande över ändrar sig underuppväxttiden.3 För att besvara frågan om ett barni familjen kan påverka ett syskons uppfattningom hur mycket inflytande hon eller han hade an-vände vi data från tre olika mättillfällen med ettårs mellanrum. Vi fann att förändringar mellan årett och år två i äldre syskons öppenhet i kommu-nikation, normbrytande beteende (till exempelsnattat, stulit en cykel, gjort inbrott eller slagitnågon) och huruvida de respekterade familjeregler,förutsade förändringar mellan år två och år tre iyngre syskons uppfattningar om hur mycket in-flytande de hade i familjen. Ju mer slutna i kom-munikationen, desto mer normbrytande beteendeoch ju mindre de äldre syskonen respekteradefamiljeregler, desto mindre inflytande rapporteradede yngre syskonen. Föräldrarna blev mindre de-mokratiska. Vi kontrollerade för kön och ålder ianalyserna utan att finna några interaktioner mel-lan kön på syskonparen och de olika förklarings-faktorerna. Dessa resultat stärker antagandet omatt barn och unga kan påverka det demokratiskafamiljeklimatet. Ett barns beteende påverkar inteendast hur demokratiska föräldrarna är mot ho-nom eller henne utan barnets beteende kan på-verka hur föräldrarna är gentemot ett syskon ifamiljen. Det står också ganska klart att familje-demokrati, eller hur demokratiska föräldrarna är,involverar hela familjen.

Sammanfattningsvis har vi funnit att föräldrar-nas värme, som förmodligen fungerar som kommu-nikationsöppnare, och ungdomarnas öppenhet ikommunikationen verkar vara viktiga aspekter iungdomarnas inflytande och att dessa aspekterförmodligen står i ett dynamiskt samspel inomfamiljerna.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM58

59

Samspelet inom familjenI den tredje studien (Stattin et al. 2009) undersöktes:

• om de aspekter vi funnit har betydelse förom unga ska se sina familjer som demokratiska

• om dessa aspekter är unika byggstenarav familjedemokrati

• hur det dynamiska samspelet inom familjerser ut för dessa byggstenar.

Det var 527 ungdomar som svarade (46 procentkillar och 54 procent tjejer) på frågor i 10 till 18-studien. Vi använde data från två mättillfällen. Viddet första tillfället var ungdomarna mellan 13 och15 år och vid andra tillfället var de mellan 15 och17 år.

Som mått på ungas öppenhet i sin kommunika-tion slogs frågor från två skalor samman:

hur unga berättar om sitt vardagsliv• brukar du berätta hemma om hur

det är i skolan?

hur unga berättar om tankar och känslor• talar du om för dina föräldrar hur du

verkligen känner?

Föräldrars öppenhet i sin kommunikation mättesmed ett mått bestående av:hur varma ungdomarna upplevde föräldrarna• berömmer mig utan någon speciell orsak.

hur förstående de uppfattade sina föräldrar• hur reagerar dina föräldrar vanligen

när du gjort något de inte gillar?– de försöker att förstå varför du gjorde

som du gjorde.

Föräldrars respekt för ungdomarna mättes medskalorna:föräldrarnas utbrott av ilska• hur reagerar dina föräldrar vanligen

när du gjort något de inte gillar?– de blir väldigt arga.

föräldrarnas rejektion• hur reagerar dina föräldrar vanligen

när du gjort något de inte gillar? – undviker dig.

Som mått på familjedemokrati använde vi sammamått på inflytande i familjebeslut som användes isyskonstudien. Den första frågan vi ställde varom både ungdomarnas och föräldrarnas öppen-het i kommunikation och föräldrarnas respekt förungdomarna är unika aspekter av familjedemokrati.Om de är det ska varje aspekt ha unika sambandmed förändringar över tid i ungdomarnas infly-tande i familjebeslut (vårt mått på familjedemo-krati). Detta är ett mer krävande test av de aktu-ella faktorernas betydelse än det som gjordes istudie 1 där all data kom från en och samma tid-punkt (samma mättillfälle). I de analyser som görshär tar vi hänsyn till hur demokratiska ungdo-marna uppfattade sina familjer vid det första mät-tillfället så att vi kan uttala oss om att det är ung-domarnas och föräldrarnas öppenhet och föräld-rarnas respekt för ungdomarna som kan förutsägafamiljedemokrati och inte tvärtom. Vi fann att varoch en av de tre faktorerna hade unika sambandmed förändringar över tid i hur demokratiska ung-domarna upplevde sina familjer. Både ungdomar-nas och föräldrarnas öppenhet mot varandra ochatt föräldrarna behandlar ungdomarna med res-pekt visade sig vara separata och unika kompo-nenter för hur stort inflytande unga har i familje-beslut.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM59

60

Men som tidigare understrukits är det av cen-tral betydelse hur föräldrar och ungdomar till-sammans skapar ett demokratiskt familjeklimat.Detta är att säga att vi vill veta hur de tre aspek-terna kombineras i familjer. Det är sammansätt-ningen av de tre aspekterna: föräldrarnas ochungdomarnas öppenhet i kommunikationen medvarandra och hur mycket respekt föräldrarna vi-sar ungdomarna inom familjen som är det intres-santa nu. Tänk er att det kan finnas många olikatyper av familjer som skiljer sig åt i öppenhet och

respekt. Det är ju inte säkert att en kaka smakargott bara för att de ingredienser man bakar kakanav smakar gott var och en för sig. Och om tvåkakors ingredienser skiljer sig åt så borde kakornasmaka olika. Kan vi i vårt stickprov finna familjerdär både barn och föräldrar är mycket öppna motvarandra och där föräldrarna behandlar barnenrespektfullt? Och är det då dessa familjer somupplevs som mest demokratiska? Och tvärtom,borde de familjer där det inte finns ömsesidig öp-penhet vara de som är minst demokratiska. Vi tes-

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0

-0,5

-1,0

-1,5

-2,0

-2,5

Figur 3.1 Sex olika typer av familjer med utgångspunkt från ungdomar-nas öppenhet mot föräldrarna samt föräldrarnas respekt för respektiveöppenhet mot ungdomarna. 2002–2004.

Källa: Persson, S. (2009).Kommentar: Figuren visar resultatet av en klusteranalys. Värden anges i z- värden med medelvärdet 0. Somavgränsning för skillnader mot medelvärdet (0) användes +- 0,5 standardavvikelser och för uttalade skillnaderanvändes +-1 standardavvikelser. Analysen omfattade 527 deltagare. Andelen familjer som hamnar irespektive grupp anges som procent inom parentes.

Öppna Slutna föräldrar Medel Låg respekt Disharmonisk Uttalat(24%) (15%) (24%) (12%) (18%) disharmonisk

(7%)

Ungdomars öppenhet Föräldrars respekt Föräldrars öppenhet

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:18 PM60

61

tade detta med klusteranalys, ISOA (Bergman,Magnusson & El-Khouri 2003) som sätter de fa-miljer som liknar varandra avseende de tre fakto-rerna (ingredienserna) i en och samma grupp. Vifann sex olika grupper av familjer som skiljde sigåt i sammansättning avseende de tre faktorerna(figur 3.1). Grupperna var: öppna familjer (utta-lad öppenhet hos föräldrar och ungdomar samtföräldrar som visar respekt för ungdomarna, 24procent), slutna föräldrar (låg öppenhet hos för-äldrarna, 15 procent), medel (ingen av faktorernaavviker särskilt mycket från medelvärdet, 24 pro-cent), låg respekt (uttalat låg visad respekt frånföräldrar, 12 procent), disharmonisk (låga värdenpå samtliga tre faktorer, 18 procent) och slutligenuttalat disharmonisk (uttalat låga värden på samt-liga tre faktorer, 7 procent). En fjärdedel av famil-jerna i vårt stickprov var alltså öppna familjer, menom antagandet om att ömsesidig öppenhet ochrespekt är viktigt för familjedemokratin borde justden gruppen ha högst medelvärde för hur mycketinflytande ungdomarna har i familjebeslut.

Analysen visade också att ungdomarna upp-levde sig ha mest inflytande i de öppna familjernajämfört med i alla andra grupper. I gruppen somlåg kring medelvärden på alla tre faktorerna upp-levde ungdomarna att de hade mer inflytande jäm-fört med i grupperna slutna föräldrar, disharmo-nisk och uttalat disharmonisk. Detta visar atthur dessa aspekter ”blandas” inom familjen harbetydelse för hur demokratiska ungdomarna upp-lever sina familjer. Det är även viktigt att upp-märksamma att ungdomarnas och föräldrarnasöppenhet följdes åt i familjegrupperna. Det fannsinga grupper där endast en av parterna var öp-pen. Detta stärker vårt antagande om att det ärden ömsesidiga öppenheten som är viktig förfamiljedemokratin.

Nu vet vi att hur mycket inflytande unga har ifamiljebeslut skiljer sig åt som en funktion av

familjegrupperna. Men finns det även skillnader iungdomarnas externa och interna anpassningmellan grupperna? Som mått på extern anpass-ning användes ett mått på normbrytande bete-ende (till exempel snattat, stulit en cykel, gjortinbrott eller slagit någon) och frekvens av berus-ningsdrickande (hur ofta de druckit sig berusadeunder det senaste året). För intern anpassninganvändes mått på självkänsla (Rosenberg 1979),depressiva symtom (Olsson & von Knorring 1997)samt föreställande av misslyckande ”jag blir lättosäker när jag ställs inför nya uppgifter” (Nurmi& Stattin 1998). Resultaten visade att ungdomar iden öppna gruppen i mindre utsträckning ägnadesig åt normbrytande beteende och i mindre ut-sträckning drack sig berusade jämfört med grup-perna disharmonisk och uttalat disharmonisk.Ungdomarna i den öppna gruppen angav lägregrad av depressiva symtom, högre grad av själv-känsla och lägre grad av föreställande om att miss-lyckas med uppgifter jämfört med alla andra grup-per. Ungdomarna i medelgruppen hade i sin turbättre värden för intern anpassning jämfört medde båda disharmoniska grupperna. Vi fann alltsåtydliga skillnader i ungas anpassning beroendepå typ av familj. Resultaten grundar sig dock hit-intills endast på data från ungdomarnas svar.

För cirka 75 procent av ungdomarna fanns svarpå vissa frågor även från föräldrarna. Här vill jagfrämst uppmärksamma föräldrarnas svar på hurmycket kunskap de tyckte sig ha om sina ung-domars fritid. Bland annat frågade vi om:

• vet du vilka vänner ditt barn umgås medpå sin fritid?

• vet du hur det går för ditt barn i skolan?

I litteraturen har föräldrars kunskap om sina barnvarit synonymt med ett gott föräldraskap och god

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM61

62

anpassning hos barn och unga (se Crouter &Head 2002). Resonemanget har utgått från att för-äldrarnas kunskap om sina barn beror på hurmycket kontroll och övervakning de utövat.Alltså, den kunskap föräldrar har om vad derasbarn gör på exempelvis sin fritid har de aktivt självaskaffat sig. I motsats till detta finns det studiersom visar att det mesta av föräldrarnas kunskapom dessa saker inte kommer från att de frågar utsina barn utan det är i själva verket snarare så attbarnen själva, helt frivilligt, berättar om sina livför sina föräldrar (Kerr & Stattin 2000, Stattin &Kerr 2000).

Det är således inte helt orimligt att tänka sig attföräldrarnas kunskap skulle vara störst i denöppna familjegruppen där det finns en ömsesidigöppenhet i kommunikationen samt att ungdo-marna upplever att föräldrarna respekterar dem –ett demokratiskt familjeklimat genererar helt en-kelt att föräldrarna har god kunskap om ungdo-marna. Vi jämförde skillnader i föräldrarnasskattningar på hur mycket kunskap de hade omsina ungdomar i de sex grupperna och fann attföräldrar i den öppna gruppen rapporterade merkunskap jämfört med i grupperna slutna föräldraroch medel och jämfört med de båda disharmoniskagrupperna som skattade sig lägre än alla andragrupper. Så föräldrar verkar ha god kunskap närömsesidig öppenhet råder, det vill säga när bådede och ungdomarna är öppna mot varandra ochungdomarna känner att de blir behandlade res-pektfullt.

För att titta närmare på det dynamiska samspe-let inom familjerna gjorde vi en klusteranalys till.I denna analys använde vi de tre aspekterna (för-äldrars öppenhet, ungdomars öppenhet och för-äldrars respekt) från de båda mättillfällena samti-digt, analysen innehöll således sex variabler. Dettagjordes för att accentuera förändringar över tid

inom familjerna. Vi fann nio olika typer av föränd-ring inom familjerna som slogs samman till femolika förändringsgrupper. Dessa grupper var:

• ökad öppenhet (ökningar i föräldrars ochungdomars öppenhet mellan mättillfälle 1 och2 samt ökning i föräldrars respekt)

• minskad öppenhet (minskad öppenhet hosbåde föräldrar och ungdomar samt minskadvisad respekt)

• minskad öppenhet hos föräldrar (minskningi föräldrars öppenhet)

• ökad visad respekt (ökning i föräldrarsvisade respekt)

• oförändrat (inga signifikanta skillnadermellan mättillfälle 1 och 2).

Vår hypotes var att när förändringar sker i hurfamiljer fungerar i de tre aspekterna så förändrasäven föräldrarnas kunskap och ungdomarnas in-flytande i familjebeslut. Resultaten visade att för-äldrarna i familjegruppen som ökade i öppenhetmellan mättillfälle 1 och 2 också skattade sig ha merkunskap om sina ungdomar vid tillfälle 2 jämförtmed vid tillfälle 1. Vi fann dock inga förändringarför ungdomarnas inflytande i familjebeslut fördenna grupp. Den grupp som minskade i öppen-het över tid uppvisade minskningar både för för-äldrarnas kunskap och för hur mycket inflytandeungdomarna hade i familjebeslut. I gruppen därföräldrarna blev mindre öppna över tid rapporte-rade ungdomarna att deras inflytande minskade.Och slutligen, i gruppen där föräldrarna ökade sinrespekt för ungdomarna rapporterade ungdomarnaatt de fick mer inflytande i familjebeslut. Gruppen

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM62

63

som inte hade några förändringar i de tre aspek-terna hade inte heller några förändringar i föräld-rarnas kunskap eller ungdomarnas inflytande.

Denna analys visar i stort att när familjer för-ändras i föräldrarnas öppenhet, ungdomarnasöppenhet och föräldrarnas visade respekt, för-ändras även ungdomarnas uppfattningar om hurmycket inflytande de har samt hur mycket kun-skap föräldrarna har om dem.

När helst det var möjligt prövade vi om resulta-ten interagerade med kön eller påverkades avungdomarnas ålder. Vi fann att dessa resultat, sålångt vi kan se, går att generalisera till både killaroch tjejer samt att relationerna kvarstår när ålderkontrolleras i analyserna. Vårt antagande attfamiljedemokrati skapas av både barn och föräld-rar stärks av att när familjerna förändrades inne-bar det i merparten av familjerna (63 procent) attbåde föräldrar och ungdomar förändrades. För-äldrarnas och barnens öppenhet står i ett dyna-miskt samspel med varandra och ungdomarnasinflytande i familjebeslut förstås bäst som en in-tegrerad familjeprocess.

SammanfattningAtt mäta hur mycket inflytande barn och ungahar i sina familjer och anta att resultatet visar omföräldrarna är demokratiska eller inte kan vara miss-ledande. Det är nödvändigt att ta hänsyn till attprecis som barn reagerar och agerar på vad för-äldrar gör och säger så reagerar och agerar för-äldrar på vad barn gör och säger. Resultaten frånde tre studierna visar entydigt att vad barn ochunga gör inte endast ska behandlas som utfall avhur demokratiska föräldrarna är. Barns och ungasbeteenden och egenskaper är istället en viktig deli hur familjer fungerar. Fokus behöver flyttas tillhur ungdomar och föräldrar interagerar och på-verkar varandra och beroende på hur den helhe-

ten ser ut kan det finnas olika typer av utfall. Detär tydligt att föräldrarna är viktiga i socialisationenav sina barn, men det är även barnen själva, ävende har förmågan att tolka och reagera på sin om-givning och omgivningen reagerar i sin tur pådem. Detta måste bli tydligt i fortsatta empiriskastudier och teorier om familjedemokrati, iställetför att fortsätta att definiera familjedemokrati somnågot föräldrar gör eller inte gör.

Våra resultat visar att ungdomarnas och föräld-rarnas öppenhet i sin kommunikation spelar enviktig roll för hur demokratisk familjen är. Detta ärenligt många samma grund som demokratin i sam-hället bygger på. I demokratiska system behövsfria diskussioner där vi känner oss trygga i attuttrycka våra åsikter och blir bemötta med res-pekt när vi gör det. Att uppfatta att någon lyssnartill oss och tar oss på allvar är viktigt både för vårpsykiska och vår fysiska hälsa, detta gäller inteminst barn och unga. Många råd till föräldrar idaggår ut på att de ska bestämma regler och se till attde följs, föräldrarna uppmanas att skaffa sig kun-skap om sina barn och ungdomar. En kunskapsom i själva verket kanske kommer mer från ung-domarna själva än från att föräldrarna övervakatungdomarna.

Resultaten visar också att förutom att de ung-domar som känner att de har inflytande i sin familjoch som lever i familjer som är öppna i sin kom-munikation också är de som bäst anpassar sig ifamiljen och i samhället. Det finns anledning atttro att det inflytande som unga har hemma harsamband med deras sociala tillit, deras förtroendeför våra politiska organ och institutioner, derasvilja till engagemang i samhället och deras intresseför politik. Detta är ämnet för resten av kapitlet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM63

64

Familjedemokratioch ungas

samhällsengagemangFå studier har undersökt kopplingen mellan ettdemokratiskt familjeklimat och ungas samhällsen-gagemang och politiska attityder. Istället har hu-vudintresset legat på hur föräldrarna påverkar ung-domarnas politiska attityder genom överföring avattityder. I de flesta fall har man frågat ungdomarnasjälva om föräldrarnas attityder till exempelvis po-litik och relaterat dessa till ungdomarnas attityder.Detta kan vara missledande eftersom ungdomarnatenderar att projicera sina egna attityder på föräld-rarna (Acock 1984). När man istället frågar föräld-rarna om deras attityder och ungdomarna om de-ras är relationen mellan dem betydligt svagare (jfrGniewosz, Noack & Buhl 2009). Detta kan tas somexempel på att unga inte är passiva mottagare avsina föräldrars attityder och beteenden. De tolkarintrycken och gör dem till sina egna. Ett annat sättatt se på hur och varför det skulle finnas en kopp-ling mellan hur demokratisk familjen är och ungdo-marnas sociala tillit eller vilja till engagemang är”context-choice”-modellen (Kerr, Stattin, Biesecker& Ferrer-Wreder 2003).

Enligt denna modell kan upplevelser i ett sam-manhang leda till starka känslor (positiva ellernegativa) som i sin tur förs vidare till andra lik-nande sammanhang (Kerr et al. 2003). Om manhar haft positiva upplevelser i skolan och bemöttsbra av lärare har man förmodligen en positiv atti-tyd till både skolmiljö och lärare. Man känner ingetobehag när man går in i en skola och känner sigobesvärad i situationer där någon uppträder i rol-len som lärare. Om man däremot haft mindre posi-tiva upplevelser i skolan kan det förmodligen kän-nas obehagligt i en situation där någon uppträdersom lärare eller till och med att gå in i en tom skola.Följden blir att man undviker miljöer som påminnerom en skolmiljö. Denna modell kan således för-

klara både attityder till olika sammanhang och var-för man undviker vissa och engagerar sig i andra.Modellen kan till exempel förklara ungas val avfritidsaktiviteter (Persson, Kerr & Stattin 2007).

Tanken är att ungas upplevelse av att ha infly-tande och vara delaktiga hemma skapar starka käns-lor som förs vidare i kontakten med andra männis-kor och miljöer som påminner om hemmiljön. Ungasom har inflytande hemma och som föräldrarna lyss-nar på får positiva känslor av att räknas, de upple-ver att det är lönt att säga vad de tycker och dekänner sig respekterade och värdefulla som perso-ner. De som upplever att de inte har något infly-tande i sina familjer skapar istället negativa käns-lor. Dessa positiva och negativa känslor kan se-dan till exempel förklara ungas attityder till vuxnamed roller som påminner om föräldrarnas samt tillmiljöer som påminner om hemmets.

Dataunderlaget som används i följande analy-ser kommer från en förstudie gjord inom Youth &Society, Örebro universitet. Detta är ett sexårigtforskningsprogram i vilket disciplinerna medieroch kommunikation, statsvetenskap och psyko-logi samverkar i att ta fram och testa nya modellerför att förstå politisk socialisation (se Amnå et al.2009). I förstudien deltog 723 ungdomar mellan13 och 18 år (51 procent tjejer och 49 procent kil-lar) från två mindre kommuner i centrala Sverige.4

Social tillit och förtroendeför politiska institutioner

Att ha tillit till andra människor i samhället och attdet finns ett förtroende för hur landet styrs ärviktiga förutsättningar för ett demokratiskt sam-hälle. Som mått på social tillit frågade vi ungdo-marna i vilken utsträckning de ansåg att de flestamänniskor går att lita på och om de flesta männis-kor är rättvisa och inte försöker utnyttja andra.Dessa två frågor slogs samman. Vi frågade ävenom hur stort förtroende de hade för olika sam-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM64

65

hällsinstitutioner och grupper (från mycket stortförtroende till mycket litet förtroende). I dennaanalys skapades en särskild variabel genom attslå samman förtroendet för regeringen, de poli-tiska partierna, riksdagen, EU och politikerna iEuropaparlamentet till ett gemensamt index. Sommått på familjedemokrati används samma mått påungas inflytande i familjebeslut som i studie 2och 3. Det är:

• i vilken utsträckning föräldrarna lyssnadepå dem när något ska bestämmas

• om de tyckte att de hade inflytande ochkände sig delaktiga

• om deras synpunkter kunde ändra de beslutsom togs

• om de fick tala till punkt när det ärdiskussioner

• om de upplevde att de fick vara med ochbestämma.

Social tillit och förtroende för politiska institu-tioner förutsades sedan utifrån ungdomarnasinflytande i familjebeslut (variablerna kön ochsocioekonomisk status hölls konstanta), tillexempel:

• hur ofta åker ni i familjen utomlands påsemester?

• har ni mer eller mindre pengar i din familjän vad andra familjer har där du bor?

Hypotesen var att ju mer inflytande ungdomarnahar hemma, desto mer förväntar de sig att bli be-mötta respektfullt och desto positivare känslor harde mot andra människor. Detta grundar sig på attde har blivit lyssnade till och varit delaktiga hemmamed sina föräldrar. På samma sätt generaliseraspositiva känslor från hur hemmiljön är strukturerad

Tabell 3.1 Effekter av kön, socioekonomisk status, inflytande i familje-beslut samt föräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter påungas sociala tillit. 13–18 år, 2009

Social tillit

Steg 1 Kön nsSocioekonomisk status 0,16***

Steg 2 Kön nsSocioekonomisk status 0,11**Inflytande i familjebeslut 0,22***

Steg 3 Kön nsSocioekonomisk status 0,11**Inflytande i familjebeslut 0,21***Föräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter ns

Källa: Youth & Society, Örebro universitet, förstudie 2009.Kommentar: redovisade koefficienter utgör standardiserade regressionskoefficienter. Variabeln kön är kodad:killar = 0 och tjejer = 1. I modellens steg 3 uppgår den förklarade variansen (R2) till 7 procent och N = 676.*p < .05; **p < .01; ***p < .001; ns = inte signifikant.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM65

66

Tabell 3.2 Effekter av kön, socioekonomisk status, inflytande i familje-beslut samt föräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter påungas förtroende för politiska institutioner. 13–18 år, 2009

Förtroende tillpolitiska institutioner

Steg 1 Kön nsSocioekonomisk status 0,15***

Steg 2 Kön nsSocioekonomisk status 0,10**Inflytande i familjebeslut 0,15***

Steg 3 Kön nsSocioekonomisk status 0,10**Inflytande i familjebeslut 0,13***Föräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter ns


och fungerar till organisationer och institutionersom är strukturerade på ett liknande sätt.

Resultaten för social tillit presenteras i tabell 3.1.Där framgår att förutom att högre socioekonomiskstatus (steg 1) var relaterad till större social tillitså var familjedemokrati (steg 2), tydligt koppladtill hur stor tillit ungdomarna hade till andra män-niskor. För förtroendet för politiska institutioner(tabell 3.2) var resultatet snarlikt de för social til-lit. Högre socioekonomisk status var relaterad tillstörre förtroende men det var även familje-demokrati. Vi ser alltså att ju högre socioekonomiskstatus, desto större inflytande i familjebeslut ochstörre social tillit och förtroende hade ungdo-marna. Men föräldrar kan ju även uppmuntra sinaungdomar att uttrycka sina politiska åsikter. Dettaskulle i så fall skapa känslor som ligger närmarepolitikområdet. Man skulle kunna argumentera föratt måttet på familjedemokrati (ungas inflytande ifamiljebeslut) är mer generellt och handlar om attha inflytande oavsett om det är i relation till poli-

tiska frågor eller inte. I så fall skulle familje-demokrati inte längre ha någon betydelse för omföräldrarnas uppmuntran att uttrycka politiskaåsikter ingick i analysen samtidigt. Detta testa-des både i analysen av social tillit och i analysenav förtroende för politiska institutioner. Som måttpå föräldrars uppmuntran att uttrycka politiskaåsikter användes fyra frågor. Ett exempel var:

• brukar dina föräldrar fråga dig vad dutycker om politik och samhällsfrågor?

Resultaten redovisas i tabell 3.1 och 3.2 (steg 3).

Föräldrarnas uppmuntran var inte tydligt relate-rad till varken social tillit eller förtroende för insti-tutioner. Förmodligen är dessa på en så pass gene-rell nivå att specifik uppmuntran att uttrycka sinapolitiska åsikter inte har någon avgörande bety-delse. Kanske är denna aspekt viktigare för att för-klara viljan till engagemang och politiskt intresse.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM66

67

Vilja till engagemangoch intresse för politik

I ett familjeklimat där unga räknas och kan på-verka sitt vardagsliv borde det läras in att mankan påverka och denna uppfattning kan sedanföras över till andra situationer och till att ha ettpolitiskt intresse. Man får en generell positivkänsla av att man räknas och kan påverka. För attmäta ungas vilja till engagemang frågade vi i vil-ken utsträckning de instämde i att:

• det är viktigt att vara med och göravärlden bättre

• även om man inte kan förändra sakeroch ting så är det värt ett försök

Tabell 3.3 Effekter av kön, socioekonomisk status, inflytande i familje-beslut samt föräldrars respektive lärares uppmuntran att uttrycka poli-tiska åsikter på ungas vilja till samhällsengagemang. 13–18 år, 2009

Vilja till engagemang

Steg 1 Kön 0,27***Socioekonomisk status ns

Steg 2 Kön 0,26***Socioekonomisk status nsInflytande i familjebeslut 0,20***

Steg 3 Kön 0,25***Socioekonomisk status nsInflytande i familjebeslut 0,12**Föräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter 0,36***

Steg 4 Kön 0,22***Socioekonomisk status nsInflytande i familjebeslut 0,09*Föräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter 0,30***Lärares uppmuntran att uttrycka politiska åsikter 0,24***


• om man tycker att något är fel i samhälletmåste man försöka att ändra på det.

Dessa tre påståenden slogs samman till ett indexsom sammanfattar viljan till engagemang varpå viundersökte hur viljan till engagemang påverkadesav graden av demokrati i den egna familjen.Socioekonomisk status och kön hölls konstanta ianalysen. Resultaten i tabell 3.3 visar att ungas in-flytande (steg 2) är tydligt relaterat till viljan att en-gagera sig, ju större inflytande, desto större vilja tillengagemang. Men det går även att utläsa att tjejerär mer villiga till engagemang än killar (steg 1).

Föräldrars uppmuntran till att uttrycka politiskaåsikter lades till i analysen för att se om det hadenågon betydelse för viljan till engagemang utö-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM67

68

ver ungas inflytande (tabell 3.3, steg 3). Resulta-tet visar att variabeln föräldrarnas uppmuntrantill att uttrycka politiska åsikter var starkare re-laterad till viljan att engagera sig än till inflytandei familjebeslut. Dock försvann inte effekten av in-flytande även om relationen försvagades. Degav båda unika bidrag till att kunna förutsäga vil-jan att engagera sig. Både inflytande i familje-beslut och föräldrars uppmuntran att uttryckapolitiska åsikter är sålunda relaterade till en störrevilja att engagera sig.

Hur är det då med ungas intresse för politik? Ärdet här som föräldrarnas uppmuntran till sina ung-domar att uttrycka sina politiska åsikter har mestbetydelse? Vi frågade ungdomarna om hur intres-serade de är av politik (mycket till inte alls). De

ungas intresse för politik analyserades sedan medutgångspunkt från samma variabler som i de tidi-gare analyserna. Resultatet (tabell 3.4) visar attnär analysen tar hänsyn till föräldrars uppmunt-ran har inflytande i familjebeslut inte längre nå-gon betydelse för ungas politiska intresse (steg3). Ungas politiska intresse är större ju mer för-äldrarna uppmuntrar dem att uttrycka sina poli-tiska åsikter. Den generella positiva känslan somskapats av ett demokratiskt familjeklimat är intelängre unikt relaterat till politiskt intresse.

För såväl ungas vilja till engagemang som deraspolitiska intresse visar sig alltså föräldrarnas upp-muntran att uttrycka politiska åsikter vara viktigavariabler. Men lärare skulle också kunna upp-muntra elever att uttrycka sina politiska åsikter

Tabell 3.4 Effekter av kön, socioekonomisk status, inflytande i familje-beslut samt föräldrars respektive lärares uppmuntran att uttrycka poli-tiska åsikter på ungas intresse för politik. 13–18 år, 2009

Intresse för politik

Steg 1 Kön 0,13**Socioekonomisk status ns

Steg 2 Kön 0,12**Socioekonomisk status nsInflytande i familjebeslut 0,11**

Steg 3 Kön 0,10**Socioekonomisk status nsInflytande i familjebeslut nsFöräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter 0,47***

Steg 4 Kön 0,18*Socioekonomisk status nsInflytande i familjebeslut nsFöräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter 0,44***Lärares uppmuntran att uttrycka politiska åsikter 0,15***


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM68

69

under lektioner i skolan. I undersökningen ingickäven snarlika frågor om huruvida lärarna upp-muntrade eleverna att uttrycka sina politiska åsik-ter. När lärares uppmuntran till eleverna lades till ianalyserna av ungdomarnas vilja till engagemangoch politiska intresse (steg 4 i tabell 3.3 och tabell3.4) visade sig detta ha tydliga samband med bådeviljan till engagemang och politiskt intresse. Bådeföräldrarnas och lärarnas uppmuntran spelaralltså en roll i ungdomarnas vilja till engagemangoch deras intresse för politik.

SammanfattningAnalyserna har visat att ungas inflytande i familje-beslut (familjedemokrati) har samband med derastillit till andra människor, deras förtroende för po-litiska institutioner samt är relaterat till deras viljaatt engagera sig. Dock visar sig ungas inflytandei familjen inte vara relaterat till deras intresse förpolitik sedan hänsyn tagits till om föräldrarnauppmuntrat dem att uttrycka sina politiska åsik-ter. För ungas vilja till engagemang spelar infly-tande i familjebeslut samt föräldrarnas och lärar-nas uppmuntran till att uttrycka sina politiska åsik-ter roll, alla tre ger unika bidrag. Både lärarnasoch föräldrarnas uppmuntran till att uttrycka po-litiska åsikter var unikt relaterade till ungdomar-nas politiska intresse. Hur unga uppfattar föräld-rar och lärare i dessa avseenden spelar alltså enroll i de aspekter vi tittat på här.

Ett sätt att tänka kring hur ungas inflytandehemma är kopplat till exempelvis social tillit är attkänslor som utvecklas i hemmiljön förs över tillandra miljöer och människor (context-choice mo-dellen) (Kerr et al. 2003). Om man blivit behandladmed respekt hemma och fått göra sin röst hörduppstår en positiv känsla mot exempelvis andravuxna människor, vilket skulle kunna förklara var-för inflytande i familjebeslut är relaterat till socialtillit. Detta är dock inte det enda sättet på vilket

till exempel erfarenheter av familjedemokrati skullekunna föras över till andra aspekter av ungas liv.Det är troligt att det vid sidan av betingning ävenfinns en inlärningsmekanism. I ett demokratisktfamiljeklimat lär sig förmodligen unga att för-handla, ta initiativ och uttrycka sina åsikter. Närde strategierna fungerar för att uppnå mål blir depositivt förstärkta och upprepas igen. Detta kanexempelvis spela en roll i viljan att engagera sig,man har lärt sig att man kan påverka saker. I dettakapitel undersöks inte om det är betingning avkänslor eller inlärning som är grund för samban-det mellan inflytande i familjebeslut och utfallen idetta kapitel. Context-choice modellen ger docken värdefull ram för att sätta resultaten i ett vidaresammanhang och för att tänka kring varför sam-banden finns.

Det är även värt att påpeka att analyserna avvariablerna social tillit, viljan till engagemang, för-troende för institutioner och intresse för politikhar genomförts med data som samlats in vid enenda tidpunkt, vilket medför vissa begränsningarför vilka slutsatser som kan dras (tvärsnittsdata).Resultaten visar att det finns ett samband mellandessa variabler och inflytande i familjebeslut, mendet går inte säkert att säga att familjedemokratiåstadkommer exempelvis vilja till engagemang.Det kan vara så att det är precis tvärtom. När ungahar en vilja att engagera sig och påverka gör dedet hemma också vilket i sin tur leder till att de fårmer inflytande där. Just detta samspel mellan ung-domarna själva och föräldrarna, skolan och deraskompisar i syfte att förklara ungas samhällsenga-gemang är viktiga och intressanta frågor.

Hur demokratisk familjen är beror således påbåde ungdomar och föräldrar. Ungas egenskaperär viktiga för hur en familj fungerar och måste iempirisk forskning behandlas därefter. Ungas ochföräldrars öppenhet i sin kommunikation är vik-tiga för hur demokratisk familjen är och detta i sin

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM69

70

tur har betydelse för ungas anpassning till familjoch samhälle och spelar även en roll för derassociala tillit, deras förtroende för politiska institu-tioner och deras vilja till engagemang. Dock vi-sade analyserna att hur demokratisk familjen ärhar störst betydelse för ungas sociala tillit och

Tabell 3.5 Beskrivning av variabler och index som ingår i analyserna somredovisas i tabell 3.1–3.4

Variabler och index Svarsskala

Social tillit mättes med enkätfrågorna:• De flesta människor går att lita på stämmer inte alls (1) till• De flesta människor är rättvisa och försöker inte utnyttja en stämmer precis (5)

Inflytande i familjebeslut mättes med enkätfrågorna:• Du har inflytande och är delaktig i sånt som händer i din familj stämmer inte alls (1) till• Dina föräldrar låter dig vara med när ni ska bestämma något i familjen stämmer mycket bra (4)• Dina föräldrar lyssnar på dig när något ska bestämmas i familjen• När ni diskuterar hemma får du oftast tala till punkt• Dina föräldrar frågar dig när man ska ta beslut i familjen• Om du har synpunkter på saker och ting, så kan de synpunkterna förändra

beslut som tas i familjen

Vilja till engagemang mättes med enkätfrågorna:• Det är viktigt att vara med och göra världen bättre stämmer inte alls (1) till• Även om jag inte kan förändra saker och ting så är det ändå viktigt att stämmer precis (5)

göra ett försök• Om man tycker någonting är fel i samhället måste man försöka ändra det

Föräldrars uppmuntran att uttrycka politiska åsikter mättes m. frågorna:• Brukar dina föräldrar fråga dig vad du tycker om politik, samhällsfrågor

och om vad som händer i världen? händer mycket sällan (1) till• Hur ofta uppmuntrar dina föräldrar dig att säga vad du tycker om politik händer väldigt ofta (4)

och samhällsfrågor, även om de inte håller med dig?• Hur ofta uppmuntrar dina föräldrar dig att skaffa din egen åsikt om politik

och samhällsfrågor?• Hur ofta frågar dina föräldrar dig om din åsikt om saker som händer i världen?

Lärares uppmuntran att uttrycka politiska åsikter mättes med enkätfrågorna:• Det finns lärare på min skola som försöker uppmuntra elever att bli mer

medvetna om vad som händer i världen stämmer inte alls (1) till• Det finns lärare på min skola som ofta frågar elever om vad de har hört stämmer mycket bra (4)

på nyheterna och om vad som händer i världen• Det finns lärare på min skola som uppmuntrar elever att ha egna åsikter

om politiska frågor

deras förtroende för politiska institutioner. Förungas politiska intresse hade inflytande i familje-beslut ingen förklaringskraft när föräldrars ochlärares uppmuntran till att uttrycka politiska åsik-ter lades till i analysen. Även för ungas vilja tillengagemang hade familjedemokrati begränsad

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM70

71

Variabler och index Svarsskala

Intresse för politik mättes med enkätfrågan: mycket intresserad (1) till• Hur intresserad är du av politik? inte alls intresserad (4)

Förtroende för politiska institutioner mättes med enkätfrågorna:• Hur stort förtroende har du för:

– Regeringen mycket stort förtroende (1) till– De politiska partierna mycket litet förtroende (5)– Riksdagen– EU– Politikerna i Europaparlamentet

Socioekonomisk status mättes med enkätfrågorna: sällan eller aldrig (1) till• Hur ofta åker ni i familjen utomlands på semester? vi åker flera gånger per år (4)

• Har ni mer eller mindre pengar i din familj än andra familjer där du bor? vi har mycket mindre pengarän andra familjer (1) tillvi har mycket mer pengar änandra familjer (5)

• Om du vill ha saker som kostar mycket pengar (t.ex. dator, skateboard, nej, troligen inte (1) tillmobil), har dina föräldrar råd att köpa dem om de tycker att du ja, troligen (3)behöver dem?

• Hur har ni det ekonomiskt i din familj? mina föräldrar klagar ofta påatt de inte har pengar (1) tillmina föräldrar klagar aldrigöver att de saknar pengar (3)

• Om du skulle jämföra dig med andra i din klass – har du mer eller mindre jag har mycket mindre pengarpengar att köpa saker för? än andra i min klass (1) till

jag har mycket mer pengarän andra i klassen (5)

förklaringskraft. Detta pekar troligen på att detgenerella demokratiska klimatet i familjen utrustardem med en tro på att de kan påverka sin omgiv-ning och att de blir lyssnade till. De lär sig attförhandla, ta initiativ och uttrycka sina åsikter.Detta medför troligen att de blir mer öppna förvuxenvärlden och det sätt som ett demokratiskt

samhälle fungerar på. Men för mer specifika as-pekter som ungas vilja till engagemang och derasintresse för politik måste hänsyn tas till andraaspekter som omgivningens uppmuntran till ungaatt uttrycka sina politiska åsikter.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM71

72

ReferenserAcock, A. C. (1984). Parents andtheir children: The study of inter-generational influence. Sociology& Social Research, 68, 151–171.

Amnå, E., Ekström, M., Kerr, M.& Stattin, H. (2009). Politicalsocialization and human agency.The development of civicengagement from adolescence toadulthood. StatsvetenskapligTidskrift, 111, 27–39.

Austin, E. & Pinkleton, B. E.(2001). The role of parentalmediation in the politicalsocialization process. Journal ofBroadcasting & Electronic Media,45, 221–241.

Baldwin, A. L. (1948). Socializa-tion and the parent-child relation-ship. Child Development, 19, 127–136.

Baldwin, A. L. (1955). Behaviorand development in childhood.New York: Dryden Press.

Barber, B. K. (1996). Parentalpsychological control: Revisiting aneglected construct. ChildDevelopment, 67, 3 296–3 319.

Baumrind, D. (1966). Effect ofauthoritative parental control onchild behavior. Child Development,37, 887–907.

Bergman, L. R., Magnusson, D. &El-Khouri, B. M. (2003). Studyingindividual development: A person-oriented approach. In D. Magnus-son (Series Ed.), Paths through life(Vol. 4). Mahwah, NJ: LawrenceErlbaum Associates.

Brody, G. H., Moore, K. & Glei, D.(1994). Family processes duringadolescence as predictors of parent-young adult attitude similarity: Asix-year longitudinal analysis.Family relations, 43, 369–373.

Cheung, C., Lee, T., Chan, W., Liu,S. & Leung, K. (2004). Developingcivic consciousness through socialengagement among Hong Kongyouths. The Social Science Journal,41, 401–419.

Collins, N. L. & Miller, L. C.(1994). Self-disclosure and liking: Ameta-analytic review.Psychological Bulletin, 116, 457–475.

Cordova, J. V. & Scott, R. L.(2001). Intimacy: A behaviouralinterpretation. The BehaviorAnalyst, 24, 75–86.

Council of Europe (2006).Parenting in ContemporaryEurope: A Positive approach,Committee of Experts on Childrenand Families.

Crouter, A. C. & Head, M. R.(2002). Parental monitoring andknowledge of children. In M.Bornstein (Ed.), Handbook ofParenting, 2nd Ed., Vol. 3:Becoming and Being a Parent (pp.461–483). Mahwah, NJ. Erlbaum.

Dalbert, C. & Stoeber, J. (2006).The personal belief in a just worldand domainspecific beliefs aboutjustice at school and in the family:A longitudinal study with adolescents.International Journal of BehavioralDevelopment, 30, 200–207.

Darling, N., Cumsille, P., Caldwell,L. L. & Dowdy, B. (2006).Predictors of adolescents’disclosure to parents and perceivedparental knowledge: Between- andwithin- person differences. Journalof Youth and Adolescence, 35,667–678.

Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2000).The ”what” and ”why” of goalpursuits: Human needs and the self-determination of behavior.Psychological Inquiry, 11, 319–338.

Ferguson, E. D., Hagaman, J.,Grice, J. W. & Peng, K. (2006).From leadership to parenthood:The applicability of Leadershipstyles to parenting styles. GroupDynamics. Theory, Research, andPractice, 10, 43–56.

Flanagan, C.A., Gallay, L.S., Gill,S., Gallay, E. & Nti, N. (2005).What does democracy mean?Correlates of adolescents´views.Journal of Adolescent Research,20, 193–218.

Fletcher, A. C., Steinberg, L. &Williams-Wheeler, M. (2004).Parental influences on adolescentproblem behavior: RevisitingStattin and Kerr. ChildDevelopment, 75, 781–796.

Fuligni, A. J. & Eccles, J. S. (1993).Perceived parent childrelationships and early adolescents’orientation toward peers.Developmental Psychology, 29,622–632.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM72

73

Gniewosz, B., Noack, P. & Buhl,M. (2009). Political alienation inadolescence: Associations withparental role models, parentingstyles, and classroom climate.International Journal of Beha-vioral Development, 33, 337–346.

Gray, M. R. & Steinberg, L.(1999). Unpacking authoritativeparenting: Reassessing amultidimensional construct.Journal of Marriage and theFamily, 61, 574–587.

Grolnick, W. S. (2003). Thepsychology of parental control:How well-meant parentingbackfires. Mahwah, NJ: LawrenceErlbaum Associates.

Grusec. J. E. (2007). What is thenature of effective parenting? Itdepends. I M. Kerr, H. Stattin & R.M. C. E. Engels (Eds.), What canparents do? New insights into therole of parents in adolescentproblem behaviors. Mahwah, NewJersey, Erlbaum.

Helwig, C. C. & Turiel, E. (2002).Civil liberties, autonomy, anddemocracy: Children’sperspectives. International Journalof Law and Psychiatry, 25, 253–270.

Kandel, D. B. & Lesser, G. S.(1969). Parental and peerinfluences on educational plans ofadolescents. American Socio-logical Review, 34, 213–223.

Kerr, M. & Stattin, H. (2000).What parents know, how theyknow it, and several forms ofadolescents adjustment: Furtherevidence for a reinterpretation ofmonitoring. DevelopmentalPsychology, 36, 366–380.

Kerr, M., Stattin, H., Biesecker, G.& Ferrer-Wreder, L. (2003).Relationships with parents andpeers in adolescence. In R. M.Lerner, M. A. Easterbrooks & J.Mistry (Eds.), Handbook ofPsychology (Volume 6: Develop-mental Psychology) (pp. 395–422).Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.

Kerr, M., Stattin, H. &Pakalniskiene, V. (2008). Parentsreact to adolescent problembehaviors by worrying more andmonitoring less. What do parentsdo when faced with adolescentproblem behavior? In M. Kerr, H.Stattin, & R. Engels (Eds), Hottopics in Developmental ResearchWhat can parents do?: Parentingof Adolescents New insights intothe role of parents in adolescentproblem behavior, (pp. 91–112).West Sussex: Wiley.

Lee, S. M., Daniels, M. H. &Kissinger, D. B. (2006). Parentalinfluences on adolescentadjustment: Parenting styles versusparenting practices. The FamilyJournal, 14, 253–259.

Lewin, K., Lippit, R. & White, R.K. (1939). Patterns of aggressivebehavior in experimentally created”social climates”. Journal of SocialPsychology, 10, 271–299.

Marshall, S. K., Tilton-Weaver, L.C. & Bosdet, L. (2005). Informa-tion management: Consideringadolescents’ regulation of parentalknowledge. Journal ofAdolescence, 28, 633–647.

Meeus, W., Branje, S. & Overbeek,G. J. (2004). Parents and partnersin crime: A six-year longitudinalstudy on changes in supportiverelationships and delinquency inadolescence and young adulthood.Journal of Child Psychology andPsychiatry, 45, 1 288–1 298.

Merelman, R. M. (1980). Thefamily and political socialization:toward a theory of exchange. TheJournal of Politics, 42, 461–486.

Niemi, R. G. & Jennings, K. M.(1991). Issues and inheritance inthe formation of partyidentification. American Journalof Political Science, 35, 970–988.

Nurmi, J. E. & Stattin, H. (1998).Strategy and attributionquestionnaire for adolescents.University of Jyväskylä, Finland.

Olsson, G. & von Knorring, A.-L.(1997). Depression among Swedishadolescents measured by the self-rating scale Center forEpidemiology Studies – DepressionChild (CES-DC). European Child& Adolescent Psychiatry, 6, 81–87.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM73

74

Persson, S. (2009). Adolescents’role in democratic ”parenting.”Örebro Studies in Psychology 17:Örebro University.

Persson, A., Kerr, M. & Stattin, H.(2007). Staying in or moving awayfrom structured activities:Explanations involving parentsand peers. DevelopmentalPsychology, 43, 197–207.

Persson, S., Stattin, H. & Kerr, M.(2004). Adolescents’ Conceptionsof Family Democracy: Does TheirOwn Behavior Play a Role? TheEuropean Journal of Develop-mental Psychology, 1, 317–330.

Persson, S., Stattin, H. & Kerr. M.(2009). Youth Behaviors thatUndermine Family Democracy:Do They Change the FamilyClimate as a Whole? Manuscript tobe resubmitted.

Rosenberg, M. (1979). Concievingthe Self. Malabar, FL: KriegerPublishing Company.

Sherrod, L. R., Flanagan, C. &Youniss, J. (2002). Dimensions ofcitizenship and opportunities foryouth development: The what, why,when, where, and who of citizen-ship development. Applied Develop-mental Science, 6, 264–272.

Stattin, H. & Kerr, M. (2000).Parental monitoring: A reinter-pretation. Child Development, 71,1 072–1 085.

Stattin, H., Persson, S., Burk, W. J.& Kerr, M. (2009). Adolescents’Perceptions of the DemocraticFunctioning in their Families.Manuscript accepted forpublication in the EuropeanPsychologist.

Ter Bogt, T., Meeus, W.,Raaijmakers, W. & Vollebergh, W.(2001). Youth centrism and theformation of political orientationsin adolescence and youngadulthood. Journal of Cross-Cultural Psychology, 32, 229–240.

Tomanovic, S. (2003). Negotiatingchildren´s participation andautonomy within families. TheInternational Journal of Children´sRights, 11, 51–71.

Vollebergh, W. A. M., Iedema, J., &Raaijmakers, Q. A. (2001). Inter-generational transmission and theformation of cultural orientationsin adolescence and young adult-hood. Journal of Marriage and theFamily, 63, 1 185–1 198.

Whitchurch, G. G. & Constantine,L. L. (1993). Systems theory. In P.Boss, W. Doherty, R. LaRosa, W.Schumm, & S. Steinmetz (Eds.),Sourcebook of family theories andmethods: A contextual approach.Pp. 325–352. New York: Plenum.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM74

75

Noter1 När vi gick tillbaka till de förstabanbrytande studierna på demokra-tiska gruppklimat (jfr Lewin,Lippit & White 1939) ochdemokratiska familjeprocesser (jfrBaldwin 1948) fann vi attdemokratiska grupp- och familje-klimat jämfört med exempelvisauktoritära klimat beskrevsinnehålla mer verbal kontakt ochmer utbyte av förtroenden mellanungdomar och ledare samt attungdomarna i det demokratiskagruppklimatet initierade merkontakt med ledare jämfört med ide andra gruppklimaten. Demokra-tiska familje- och gruppklimatinnehöll alltså öppen kommunika-tion i båda riktningarna – frånföräldrar och ledare till ungdomaroch från ungdomar till föräldraroch ledare. Dock undersökte dessastudier effekter av demokratisktledar- och föräldraskap, vilketinnebar att huvudintresset inte lågpå ungdomarnas aktiva roll igrupp- och familjeklimatet.

2 De övergripande frågor som detre studierna tillsammans ska svarapå är: (1) spelar ungdomarna enroll för huruvida familjen ärdemokratisk? (2) Vilka egenskaperhos föräldrar och unga är centrala ifamiljedemokrati, och skiljer sigfamiljer åt i sammansättningen avdessa egenskaper? (3) Är familje-demokrati relaterat till godanpassning hos unga? Den senarefrågan kan framstå som en själv-klarhet. Men en orsak till attforskningen kring familjedemo-krati inom utvecklingspsykologinvarit splittrad och inte kan sägasha ett huvudspår kan bero på attdet i det tidiga arbetet upptäcktesatt barn från demokratiska familjer(utifrån hur familjedemokratidefinierades i de studierna) upp-visade ett friare och mer kreativtbeteende samt en snabbare kognitivmognad jämfört med barn frånandra familjebakgrunder. Samtidigtvisade de sig dock vara meraggressiva och ”bossiga” mot andrabarn i en daghemsmiljö. Den andraorsaken till att titta på anpassningär att vi föreslår en ny teori däraspekter hos både barn ochungdomar ingår i definitionen avfamiljedemokrati och vi kan inteper automatik anta att dennadefinition skulle vara relaterad tillgod anpassning hos barn och unga.

3 Analyser där samma individerhade svarat på frågorna ominflytande över samtliga fem åroch vid lika många mättillfällen,visade inga ålderseffekter och inteheller några skillnader mellankillar och tjejer. Hur de svarat hadealltså inget systematiskt sambandmed deras ålder eller om de vartjejer eller killar för måttet påfamiljedemokrati. Detta indikeraratt när deltagarna svarat på dessafrågor har de förmodligen tänkt påhur mycket inflytande de hade i defrågor som för tillfället varaktuella för deras ålder.

4 Bortfallet var 17 procent ochmedelålder var 15,24 år (SD =1,61).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM75

76

KAPITEL 4

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM76

77

Delaktighetpå den fria tidentext: Torbjörn Forkby

Vanan gör oss blinda. Vi ser utan att uppmärk-samma och vi hör utan att lyssna. För det är ingetnytt, vi har hört och sett det förut. Som frågan omungas delaktighet och inflytande – har man intealltid arbetat med den? Frågan om ungas delak-tighet verkar också gå i arv mellan regeringar medsnarlika formuleringar om vikten av reella möjlig-heter till påverkan och ansvar. Idag finns fråganom ungas delaktighet med i stora delar av derasliv. Den kan handla om beslutsprocesser i famil-jen, skolans organisering och demokratiträning,möjligheten att få en egen bostad, delaktighet påarbetsmarknaden genom att för det första få ettarbete och för det andra uppleva delaktighet i ar-betslivet (prop. 2004/05:2).

I den öppna fritidsverksamheten tillhör ungasdelaktighet och inflytande idag verksamheternaskärnvärden (Ekbrand 2009). Framförallt poängte-ras brukarnas möjlighet till delaktighet genom attfå gehör för sina idéer och ansvar för att genom-föra verksamhet. I detta kapitel undersöks vadungas delaktighet inneburit på den fria tidensområde, och då särskilt för den öppna fritidsverk-samheten som fritidsgårdar och liknande arrang-emang för unga.

Samhällets satsningar på ungas fritid har i storutsträckning inneburit stöd till föreningsverksam-het i olika former. Fritidsgårdar och andra mötes-platser har uppfattats som komplement för att nådem som ställer sig utanför – ibland kallad justföreningslös ungdom (Olson 2008).

Den stora expansionen av ungdoms- och fritids-gårdar skedde under 1960- och 70-talen. Under

denna period ansågs det som mer eller mindresjälvklart att åtminstone varje nyplanerat bostads-område skulle erbjuda en sådan verksamhet. Un-der 1990-talet förändrades fritidsgårdsarbetet täm-ligen dramatiskt. Alltfler äldre ungdomar blevmålgrupp för arbetet och samtidigt samlokalisera-des många fritidsgårdar med skolan. Kommunalabesparingar slog också hårt mot fritidssektorn:en sjättedel av landets fritidsgårdar lades ner ochdrygt en fjärdedel av fritidsledarna fick sluta(Ungdomsstyrelsen 2005). Samtidigt som nedlägg-ningarna pågick växte nya former av mötesplat-ser fram med beteckningar som ungdomens hus,kulturhus och liknande (Ungdomsstyrelsen 2008).

Ungas delaktighet på mötesplatser som fritids-gårdar, träffpunkter för unga, ungdomens hus medflera verkar vara ett ständigt utvecklingsområde.För även om ungas delaktighet och inflytandeingår i verksamheternas agenda, verkar det varasvårt att finna former som är hållbara över tid. Ettexempel är satsningen Demokrati för expressivaungdomar på Centrumvillan i Sundsvall somskildrades i Ungdomsstyrelsens idéskrift Baravara (2001). Idén var att skapa inflytandeformersom fungerade även för unga som är ovana vidatt föra fram sina åsikter. De ville därför levande-göra demokratiarbetet genom konkreta och pro-cessinriktade arbetsformer. Demokrati avsågs bli”något som växer fram i ungdomarna som ettfungerande förhållningssätt i samhället”. Ochså länge projektet varade, fanns också dessa in-tentioner kvar.

foto: Claudia Torres

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM77

78

Idag är dock satsningen avslutad och denäventyrspedagogik som utvecklades spelar intenågon direkt roll i verksamheten längre.1 Det be-tyder emellertid inte att arbetet med besökarnasdelaktighet har försvunnit, men att förhållnings-sättet förändrats till att bli något som realiseras iden vardagliga dialogen på gården. Delaktighe-ten har därmed gått från att ha uppfattats som eninflytandefråga till att bli en del av att skapa rela-tioner mellan ledare och ungdomar. Förestånda-ren för Centrumvillan menar att det visat sig varasvårt att finna fungerande former för delaktighetoch inflytande på fritidsgårdar. De har provat bådestormöten och gårdsråd under årens lopp, mentill sist villkoras delaktighetsarbetet av det enga-gemang som den aktuella ungdomsgruppen har. Ivärsta fall blir man sittande med ett gårdsråd somför det första inte uttrycker så många idéer över-huvudtaget och för det andra knappast represen-terar några andra än sig själva.

Jag kommer nu att presentera ett antal olika för-sök att öka ungas delaktighet inom den öppnafritidsverksamheten under tre decennier med ut-gångspunkt i 1970-talet. Även om försöken intepå något strikt sätt kan avgränsas till olika decen-nier, ger de ändå en grov indelning av förskjut-ningar i delaktighetens innebörd.

1970-taletUngas delaktighet

som försöksområdeÅr 1971 är ett passande startår för att studerautvecklingen av delaktighet i praktisk fritidsgårds-verksamhet. Då tillsattes nämligen en utredning iStockholm om fritidsgårdsverksamhet som resul-terade i ett antal försöksprojekt. Det första måletvar att utveckla en metod för medbestämmandebland besökarna. Projektet kom till under en pe-riod när fritidsgårdsverksamhet ifrågasattes avpolitikerna. En bakgrund var de tilltagande pro-

blem som fanns med alkoholpåverkade besökare,bråk och att man därmed hade svårt att bedrivaen fungerande verksamhet. Det var också svårtatt förena en förebyggande, mer behandlande,verksamhet med en främjande ambition. Socialaverksamheter, exempelvis för arbetslösa ungdo-mar, kunde då ha sin utgångspunkt på fritids-gården. För att hantera oron stängdes alkoholpå-verkade ungdomar av från gården. Senare komockså den sociala verksamheten att flytta ut frångården (Sarnecki & Ekman 1978).

I en sammanfattning av utvecklingsarbetet skri-ven av Jerzy Sarnecki och Lena Ekman sägs attett av de främsta målen är att ”låta ungdomarnaträna sig i att ta ansvar för sig själva och sinakamrater” (1978). Författarna argumenterar föratt gårdarna skulle kunna fungera mer som själv-styrande enheter, där unga och ledare tillsammansansvarar för planering och drift. Synen på delak-tighet var radikal – det handlade om att ungdo-marna måste få reell beslutsmakt med inflytandeöver ekonomin. Ungdomar genomskådar sken-demokratiska arrangemang, där vuxna trots alltsitter med makten i de avgörande frågorna. Dettaleder till minskat engagemang hos ungdomarnaoch ointresse för att ta större ansvar.

Att förverkliga delaktigheten innebär att detpedagogiska arbetet läggs upp på så sätt att ungasdelaktighet faktiskt krävs för att verksamheten skakunna bedrivas, menade Sarnecki och Ekman.Därför måste arbetsgrupper och kommunikations-former mellan grupperna skapas. Här betonar för-fattarna också vikten av att finna former som ung-domarna inte skräms av och där de kan arbeta iprocesser med möjlighet att få misslyckas och lärasig av det (under rimliga former). Ett exempel somges på sådant lärande var när ett fritidsgårdscafébörjade sälja läskedrycker på kredit och sedanfick väldigt svårt att få in pengarna, och hur defick hantera konsekvenserna. Det totala resulta-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM78

79

tet av utvecklingsarbetet var dock ganska ma-gert, hinder av pedagogisk natur, personalens tra-ditionella arbete och organisationsformer samtdelegationsordningar visade sig sätta hinder ivägen (Sarnecki & Ekman 1978)

Sarnecki och Ekman beskriver hur gårdsråd ochansvarsgrupper prövades på sju av åtta försöks-gårdar. När personalen snabbt gick in och före-byggde misslyckanden och på så sätt tog överansvaret från ungdomarna, fungerade heller intedelaktigheten – ungdomarna drog sig undan. Detkrävdes att ledarna omvärderade sin traditionellaroll i grunden, från en relation mellan ledare ochledda till en ansvarsfördelning i ett ”gårds-kollektiv” där olika kompetenser tas tillvara ochtillåts växa. Denna omställning, menade Sarneckioch Ekman, kräver ett organiserat metodutveck-lingsarbete med ansvariga och att hela persona-len involveras. Att bara införa ett system med valav representanter, utan att förbereda jordmånenför vad demokrati innebär i form av inflytandeoch ansvarstagande, riskerar att leda till sken-demokrati – och sämre kvalitet. Det handlar dockinte om att lämna över totalansvaret till ungdo-marna, utan om att skapa ett system med delatansvarstagande, gärna organiserat i olika ansvars-grupper (Sarnecki & Ekman 1977).

Slutsatserna som forskarna gjorde var att omdemokratiarbetet ska möjliggöras på verksamhets-nivå krävs en anpassning av organisatoriska sys-tem, både för personalens medbestämmande ochför hur ekonomin hanteras. Om personalen intehar möjlighet till insyn och påverkan i den egnaorganisationen är det svårt för dem att realiserasådant i den egna verksamheten. Personalen hadesom uppgift att realisera demokrati, men hade ipraktiken väldigt lite att bestämma om i grundläg-gande frågor.

1980-taletGårdsdemokrati

Intentionerna att utveckla medinflytande påfritidsgårdar levde vidare och resulterade i ytter-ligare en satsning i mitten av 1980-talet, det såkallade gårdsdemokratiprojektet (1985–1986).Gårdsdemokrati utvecklades inte enbart i Stock-holm, men lyfts i detta kapitel fram som exempeleftersom dessa försök är bäst dokumenterade. Iutvärderingen av de tio fritidsgårdar som ingick igårdsdemokratiprojektet diskuteras demokratinspolitiska och sociala sida (Pettersson 1989). Defyra gårdar som lyckats bäst hade förenat bådadessa aspekter.

Utvärderingen lyfter fram att det fanns en tydligstruktur för hur beslutsfattandet gick till, att ung-domarna hade kunskap om hur de skulle gå till-väga för att föra fram sina idéer och att det fannsett stödjande klimat som gjorde att även de somannars inte höjde sina röster fick självförtroendeatt göra det. Att utveckla strukturer för delaktig-het visade sig handla mycket om personalenspedagogik och förhållningssätt, vilket i sin turhade koppling till deras trygghet i form avanställningsförhållanden (endast 47 procentfanns kvar i personalstyrkan mellan de tvåmätningarna 1985 och 1987), förekomsten av pe-dagogiska samtal i personalgruppen och en när-varande och kontinuerlig arbetsledning, någotsom också påpekades decenniet tidigare (Karls-son & Sarnecki 1976). I de verksamheter somlyckades bäst med att utveckla former för ungasdelaktighet hade personalen fritidsledarut-bildning och erfarenhet från föreningslivet. Desatt heller inte fast i ett traditionellt tänkande omhur fritidsgårdar ska vara.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM79

80

”Gårdsdemokrati kräver kvalificerade,pedagogiska och genomtänkta insatserav personalen. De måste kunna formu-lera, genomföra, utvärdera och vidare-utveckla sina arbetsmetoder för att arbe-tet ska lyckas.”

(Pettersson 1989)

I gårdsdemokratiprojektet fanns också ”externa”mål som handlade om att besökarna skulle bli meraktiva i sin närmiljö utanför gården. Det visadesig dock vara svårt att gå utanför fritidsgården,och demokratin kom i mycket att handla om vil-ken verksamhet som skulle finnas på gården ochhur den skulle arrangeras. Själva verksamhetenpå fritidsgården skiljde sig samtidigt inte nämn-värt från tidigare, förutom att fler gruppaktiviteterskapades (vilket också var ett av delmålen).

Den stora förändringen var istället att känslanav ansvar och tillhörighet till gården hade stärkts.Indikationer tydde också på att ungdomarna fåttökad kunskap och självförtroende i sådana frå-gor. Den tydliga strukturen var särskilt viktig förde ungdomar som inte var vana vid att föra framsina åsikter och bli hörda i andra sammanhang.En sådan struktur bör enligt utvärderingen arbe-tas in över tid och innehålla kontinuerliga ochtydliga sammanhang där demokratin förverkligas,samtidigt som den måste kompletteras med merinformella ordningar som ger unga möjligheter attföra fram sina idéer även utanför stormötesformen.Dessa ståndpunkter framkommer också i en hand-bok i gårdsdemokrati som togs fram i projektet(Mathiasson 1987). För att ge större möjlighet tillinflytande över formella delar av verksamhetenvisade gårdsdemokratiprojektet att det krävdesett aktivt stöd från förvaltningsledning och poli-tisk nämnd som genom ett avtal sanktionerade enökad beslutanderätt för gårdsbesökarna.

I en annan rapport från projektet skriver MettePrawitz (1988) om hur demokratiarbete innebär ett

förändrat synsätt på hur en fritidsgård bör dri-vas. För att unga ska ta ansvar måste uppgifternavara på allvar och beröra angelägna frågor. Per-sonalen måste ge arbetet ramar genom en om-sorgsfull pedagogik. Fritidsledaren måste aktivtarbeta för att ge ungdomarna möjlighet till andraroller. Pedagogiken visar sig på alla nivåer i verk-samheten, såväl i en genomtänkt struktur för be-slutsfattande som i det vardagliga uppmärksam-hetsarbetet för hur goda relationer kan främjas.Demokratiarbete handlar då om något annat änatt fråga ungdomarna om vad de vill ha eller göra.

”Grunduppgiften är inte att ge ungdo-mar det ungdomar vill ha utan att göraungdomarna kompetenta att själva kunnaskaffa sig det som de vill ha. Och det ärnågot helt annat.”

(Prawitz 1988)

Erfarenheter från gårdsdemokratiprojektet varockså något som togs tillvara i den på detta om-råde närmast klassiska rapporten Fritidsgården– dess besökare och framtid (Blomdahl & Claeson1989). I rapporten riktas kritik mot verksamhetersom inte tillvaratar och försöker finna former förungas sociala och kulturella utveckling. Utifrånett omfattande datamaterial visar Blomdahl ochClaeson att vanebesökarna skiljde sig från icke-besökarna i fråga om utevistelse, kamratorien-tering, brottslighet med mera. En stor grupp avvanebesökarna ansågs ha en expressiv läggningtill skillnad från en instrumentell. Avgörande förindelningen var inställningen till skolan. De somupplevde samhörighet, trivdes och accepteradede prestationskrav som ställdes på dem i skolanansågs ha en instrumentell läggning, medanmånga av de som hade svårt att inordna sig inomskolan betecknades ha en expressiv läggning. Detstörsta problemet med att utveckla en stimule-rande fritid för de expressiva ungdomarna var

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM80

81

enligt rapporten hyllandet av ”den nyttiga, mål-rationella och effektiva fritiden”, alltså attfritidsgården lät de krav som präglade skolanockså gälla för verksamheten på den fria tiden.

Fritidsgårdsverksamheten skulle kunna erbjudaett alternativ till denna nyttiga, målrationella ocheffektiva fritid och istället ge möjlighet till fördju-pade expressiva processer, vilket i särskilt storutsträckning handlar om att nå socialt utsattaungdomar. Det finns en stor risk att dessa ungdo-mar inte kommer att delta i politiska processer därderas kompetens skulle kunna utvecklas, då de ilägre grad deltar i sådana sammanhang. Fritids-gården borde därför erbjuda alternativa former fördemokratiträning. Det kan handla om att ta an-svar för arrangemangsgrupper, att ansvara förcaféet och liknande. Den springande punkten äratt ungdomarna faktiskt får makt över verksam-heten.

I rapporten är alltså delaktighet en fråga om makt,vem som i realiteten bestämmer. Författarna me-nar att risken för att unga som har mindre träningi att delta i demokratiska sammanhang kan hamnavid sidan av, även i demokratiprojekt på fritids-gården, är överdriven. Samtidigt kan man ävenfrån denna rapport dra slutsatsen att fastän del-aktighet framstår som ett eftersträvansvärt ideal,finns det tämligen få exempel på där den i någonmer fördjupad form har realiserats i praktiken.Delaktighet framstår med andra ord mer som idealän som praktik.

I ett särskilt avsnitt behandlas könsskillnaderpå fritidsgårdar. Enligt författarna har verksam-heterna av tradition riktat sig till killar, såvällokalmässigt som verksamhetsmässigt. För attstärka tjejernas deltagande måste därför större viktfästas vid att stärka deras ställning på fritids-gården, vilket kan innebära att ta hänsyn till hurlokalerna utformas och används och vilka aktivi-teter som sker.

1990-taletUngdomsforskningens

inflytandeI början av 1990-talet publicerades ett antal rap-porter som tog upp frågan om ungas delaktighet.En innovativ satsning gjordes av Västerås stad.Här deltog forskare i planeringsprocesserna till-sammans med politiker, tjänstemän och medbor-gare. Bland annat publicerades forskarrapportenBland Aros djäknar, där ett antal utländskaungdomsforskare gav sin syn på Västerås somungdomsstad (Henriksson & Battail 1990).

De internationellt inbjudna forskarna imponera-des av det pedagogiska arbetet och satsningenpå unga i Sverige. Samtidigt slogs de av den starktindividualistiska livsstilen som de fann blandungdomarna. De verkade på det hela taget (allt-för) nöjda och hade ingen större lust att göra sinröst hörd, utan accepterade det som erbjöds an-tingen det kom från den kommersiella eller frånden offentliga sektorn. Möjligen var detta resul-tatet av en stark offentlig närvaro i ungdomarnasmiljöer i form av olika ”aktiveringsprogram”, ord-nad fritidsverksamhet och kontrollinslag somföräldravandringar. Ungas i stort sett enda egnafria rum erbjöds av den kommersiella sektorn –McDonalds. Forskaren Peadar Kirby som träffadefritidsgårdsbesökare uppfattade att trots perso-nalens ambitioner om gårdsdemokrati, stannadeden reella makten ofta kvar hos dem själva. Ung-domarna såg sig inte som delaktiga i någon högregrad (Henriksson & Battail 1990).

Ett viktigt bidrag från den framväxande ung-domskulturforskningen (se Fornäs, Lindberg &Sernhede 1984, 1998) var att den negativa synenpå kommersialism och ungdomskultur kom attnyanseras (Sahlin 1992). En sådan svartsyn somexempelvis den stora ungdomsutredningen Ej tillsalu (Statens ungdomsråd 1981) lade fram 1981såg relationen mellan marknad och konsument i

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM81

82

ett alltför förenklat perspektiv där unga uppfatta-des som offer för kommersialismen. Ungdomskul-turforskningen menade istället att unga är aktivtskapande och tillägnar sig och omskapar varu-utbudet till sitt eget identitetsprojekt.

Samtidigt uppfattades ungdomarnas livsvärldsom hotad, men inte bara från ett håll. Visserligenhotade de kommersiella krafterna att ”varufiera”mänskliga behov, men å andra sidan tenderadeockså det offentliga systemet att byråkratiseraderas livsvärld. Ungdomarna kunde, trots att deerbjöds fler identitetsmöjligheter, bli fråntagna denegna initiativförmågan och möjligheten att skapaegna socialisationsmönster. Därför behövdes fri-zoner för unga, menade forskarna. Ungdoms-kulturen, som bland annat innehåller musikskap-ande och estetik i olika former, sågs som en av fåkvarvarande fria zoner. Men även denna uppfat-tades vara hotad, vilket bland annat kommer tilluttryck hos Erling Bjurström (1991) när han skri-ver: ”vad händer om en ny kader av ungdoms-kulturarbetare träder in på den offentligasocialisationens arena?”. Kanske finns ocksåhär ett dilemma när det handlar om ungas delak-tighet och inflytande. I vilken mån kan man tränafram något som kräver deltagarnas aktiva enga-gemang och vad händer när man försöker organi-sera fram sådana utrymmen – kan ungdomarnapassiviseras i delaktighetsprojekten?2

I en skrift från Statens ungdomsråd undersök-tes om och på vilka sätt som unga är delaktiga isamhällets styrformer (Carle & Sjöstrand 1991).De var inspirerade av den norska maktutredningenoch definierade makt som delaktighet och på-verkanskraft på olika marknader (varu-, arbets-och bostadsmarknaderna), i myndigheter och iorganisationer. Frågor ställdes till unga kring vilkaföreningar de var aktiva i samt i vilken mån dehade förtroende- eller ledaruppdrag inom dessa.

Man drar slutsatsen att:

”ungdomar söker sig till organisationeroch föreningsliv därför att de är intresse-rade av programverksamheten, inte av attstyra eller utöva inflytande. Förenings-livet erbjuder fritidsaktiviteter som manär intresserad av att konsumera.”

(Carle & Sjöstrand 1991, s. 91)

Ungdomarna tillfrågades dock inte om de öns-kade ta mer ansvar i sin förening och det var iövrigt en snäv definition av vad som menadesmed ett ansvarsuppdrag (exempelvis verkar intehjälpledare ha räknats in som ”riktigt” delaktiga).

Ungdomsdrivnaträffpunkter

År 1993 utlyste Ungdomsstyrelsen medel för attutveckla delaktighet och inflytande i samhälletoch för att utveckla nya träffpunkter för unga.Bakgrunden var den statliga utredningen Ung-dom och makt (SOU 1991:12) där Ungdoms-kommittén undersökt ungas makt och delaktig-het i samhället. Den första delen handlade främstom politiskt inflytande och kom bland annat tilluttryck i form av stöd till att starta ungdomsråd.Den andra delen, träffpunktsstödet, syftade tillett nytänkande om ungas inflytande genom störredirektansvar i verksamheterna (Ungdomsstyrel-sen 1994). Utvärderingen visade en stor variationav verksamheter som fått medel och bland 22 verk-samheter som undersöktes närmare (ungefär enfemtedel av projekten), var det bara fyra där ung-domarna hade den formella beslutsmakten ochendast två där de också hade den informella(Ungdomsstyrelsen 1995). Ett gemensamt drag förträffpunkterna var att det fanns en vuxen inspira-tör (eldsjäl) bakom satsningarna och att dennevanligen var en man med en bakgrund inom musi-ken (Berggren 1997).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM82

83

Aktiviteter som förekom i träffpunkterna varganska traditionella som caféverksamhet och envariation av olika kulturella aktiviteter, till exem-pel olika former av musikverksamhet, dans, kon-serter, biljardspel och teatergrupper. Berggrenskriver att det under uppbyggnadsskedet var lättatt skapa engagemang och en ”vi-känsla” i sats-ningen, men att motivationen tenderade attslockna när projekten övergick till vardagligt ar-bete. Det är lätt att se att den då aktuella ”frirums-diskussionen” också präglade satsningen på deungdomsdrivna träffpunkterna. Unga skulle gesmöjlighet att själva förfoga över sin fritid, intebara när de sökte sig till egna rum.

En levande delaktighet handlar också mycketom pedagogik och förhållningssätt. Den anställdei Club Bassment, som var en av de verksamheterdär ungdomarna hade såväl formell som informellmakt, beskriver sin roll som rådgivare till ungdoms-föreningen. För den första gruppen av unga inne-bar det reella ansvaret att de utvecklade nya rol-ler och ny kapacitet. ”Här kan jag vara den jagvill vara”, som en av ungdomarna uttryckte det(Forkby 1993).

Det var alltså endast vid få av träffpunkternasom ungdomarna verkligen gavs makt öververksamheterna (Berggren 1997). Det var särskiltsvårt att förverkliga målet om ungas beslutsmakti de träffpunkter som också inhyste sociala verk-samheter, till exempel ungdomsmottagning, fält-arbetare och arbetsträning för arbetslösa ungdo-mar. Flera av träffpunkterna var också tämligenbräckliga konstruktioner.

Satsningen på ungdomsdrivna träffpunkter hadetotalt sett ändå en mängd positiva delar. Mångaunga fick en annan bekräftelse och fick pröva meransvarstagande roller än annars. De fick utloppför egna idéer om hur en stimulerande fritid skullekunna se ut, tränade sig i mer demokratiska be-slutsformer, fick pröva på att arbeta ideellt och ha

en närmare dialog med vuxna ledare än annars.Inte minst fick de känna arbetsglädjen i en ge-menskap, att delta i en grupp med ett gemensamtmål (Berggren 1997).

Mot bakgrund av träffpunktssatsningen kankopplingen mellan ungas delaktighet och formellbeslutsmakt ifrågasättas, till exempel beslut omekonomi och verksamhetsinriktning. Kanske varmötet mellan vuxna och unga underskattat till för-mån för idéer om maktdelningsprinciper. Delak-tighet kan snävt uppfattas som en fråga om maktoch som ett ”antingen eller”, och inte som en pro-cess över tid. Antingen har unga den formellamakten eller så har vuxna den.

Om man sätter processen i centrum är det sna-rare rörelsen som är intressant: i vilken riktningrör man sig, stärks ungas kapacitet successivt ien process där de stegvis får pröva på ökad makt?Ett processtänkande inlemmar delaktighetsarbeteti ett socialt pedagogiskt arbete som i och för siginnehåller, men som inte kan reduceras till, princi-per om maktfördelning. Ett processtänkande inne-bär en öppenhet för att arbetet måste kunna skiftakaraktär och (kanske tillfälligt) byta riktning föratt bli livskraftigt på längre sikt. Det är alltså inteen alltjämt fortlöpande rörelse i en viss utsatt rikt-ning. Man kan tänka sig att processen förutsättertvå huvudsakliga moment – stärka ungas gemen-samma kapacitet och skydda mot det som hotardelaktighetssträvandena. I att stärka ligger detsom ovan nämnts i behovet av att bli tagen i an-språk och vara behövd samt i att utveckla färdig-heter som att behärska mötesteknik och liknande.I att skydda ligger sådant som att undersöka vadunga orkar med långsiktigt i form av åtaganden,att besökare inte agerar destruktivt i verksamhe-ten, att finna former som motverkar utsatthet ochmobbning samt att traditionella könsroller repro-duceras.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM83

84

Vad hände medde goda exemplen?

Ett sätt att stimulera till metodutveckling inomdetta, liksom inom många andra områden är attsprida goda exempel. En aktuell skrift är Lika olikasom lika (Ungdomsstyrelsen 2009) där lokalainflytandeformer för unga uppmärksammas. Fo-kus ligger på politisk delaktighet som förekoms-ten av ungdomsråd och liknande, men i arbetetmed att nå utsatta unga har även mötesplatsersom fritidsgårdar en viktig roll att spela. För attutsatta unga ska bli aktiva samhällsmedborgareär den fördjupande dialogen mellan ungdomar ochanställda avgörande. Goda exempel som Mix-går-den i stadsdelen Hammarkullen i Göteborg lyftsfram. I denna finns en pedagogik som knyter sam-man det inre arbetet med lokalsamhället. Ungdo-marna får därigenom utveckla en omvärlds-förståelse och blir samtidigt beredda att handlaför sina intressen (se Andersson & Jordan 2007).

Några år tidigare hade Bara vara getts ut (Ung-domsstyrelsen 2001). Här var ambitionen att geexempel på hur delaktighet och inflytandefrågorkan konkretiseras på den fria tidens område. Fyraverksamheter skildrades som har direkt kopplingtill innehållet i detta kapitel.3 I kapitlets inledningskildras hur satsningen ”demokrati för expres-siva ungdomar” förändrats.

I och med att dessa verksamheter lyftes framsom goda, eller intressanta, exempel är det spän-nande att se vad som hänt med ungas delaktighetoch inflytande inom deras verksamheter.

I Bara vara beskrevs att de ungdomar som komtill Henrikdals fritidsgård i Nacka generellt varkenvar högpresterande i skolan eller aktiva i före-ningslivet. Trots detta ville fritidsgården inte de-finiera verksamheten som förebyggande, utansom ett led i att stärka ungas självförtroende ochkänsla av att vara behövda. Delaktigheten kon-kretiserades genom ett aktivt arbete med att få

med unga i beslutsprocesserna. I rapporten be-skrivs en process där ungdomarna först krävdeatt personalen skulle producera ett fritidsutbudsom de kunde ta del av. Nästa steg handlade omatt ledarrollen förändrades till att bli mer handle-dande. Det fanns inga andra alternativ än att ungasjälva medansvarar, sades det. I det tredje stegetsåg personalen framför sig hur idén om den ge-mensamma gården, vår gård, skulle växa fram –en verksamhet där ungdomarna inte längre var”besökare utan det är de som hör hemma här”.

Idag, nio år senare, menar föreståndaren att del-aktighet och inflytande visserligen är viktiga frå-gor för fritidsverksamheten, men att det finns enrisk att de glöms bort i den vardagliga verksam-heten. Målet är alltjämt att ungdomarna självaproducerar sin egen fritid och inte bara konsume-rar den. De har formella inflytandeforum i form avmånatliga gårdsråd. För att locka till dessa mötenhar man lagt dem på söndagar och serverar då engemensam brunch. Men alla vågar inte yttra sig isådana sammanhang och då måste man börja imindre skala. Personalen har också prövat att tamed unga i möten där det traditionellt är persona-len själv som träffas för att planera verksamhetenoch de har även stöttat unga i att uttrycka önske-mål om förhållanden utanför gården.

En personalgrupp som är van vid att planeraverksamheten själva, kan vara nöjd med att ungaöverhuvudtaget kommer till verksamheten. För attkomma vidare krävs det att personalen reflekteraröver sin verksamhet och sitt eget förhållnings-sätt. Kärnpunkten handlar om att få till stånd enömsesidig dialog mellan ungdomarna och le-darna. Som ledare måste man vara inkännande förjust den enskilde unge och man måste då ocksåvisa att det är möjligt att kunna påverka, menarföreståndaren men säger också att de accepterarom den unge faktiskt inte vill delta i en aktivitet.Personalen har också upplevt att även avkopp-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM84

85

ling kan vara aktivt och välgörande om den gerutrymme för goda möten och samtal. Dessa sam-tal handlar ofta om saker som har hänt utanförgården. På så sätt kan delaktighetstänkandetstärka de ungas möjlighet att påverka sin situa-tion i stort.

Opalen är ett allaktivitetshus i stadsdelen Njurundai Sundsvall med en mängd olika verksamheter sombibliotek, replokaler, biljard, café med mera. Fritids-gården riktar sig i huvudsak till unga i högstadie-åldern. I Bara vara beskrivs den stora aktivitetenbland ungdomarna i samband med att lokalernagjordes i ordning. Då hade Opalen också ett upp-drag att medverka i kommunens satsning på attutveckla den lokala demokratin.

Idag, nio år senare, uppger föreståndaren attdet engagemang kring det konkreta och löftes-rika som fanns inför byggnationen och iord-ningsställandet av lokalerna ebbade ut i takt medatt de stod färdiga och de aktiva ungdomarna slu-tade besöka gården. Kommunens aktiviteter kringungas politiska inflytande har dock fått fasta for-mer (bland annat ett ungdomsråd) i och med attsärskilda tjänster tillsatts för att arbeta med dennauppgift, men detta har ingen direkt koppling tillfritidsgården. Delvis förklaras avsaknaden av di-rekt koppling av att ungdomarna i ungdomsrådetär äldre än den målgrupp i högstadieåldern somfritidsgården riktar sig till. Föreståndaren menarsamtidigt att frågor kring ungas delaktighet ochinflytande är viktiga även på fritidens område.

Erfarenheterna från Opalen visar dock att det är:

• svårt att få sådana strukturer och processer attbli varaktiga över tid

• svårt att fylla på med nya ungdomar när tidi-gare aktiva trappar av

• lättare att samlas inför något konkret.

I viss mån har ungdomarna deltagit i övriga ak-tiviteter i huset, till exempel har de stått för en delav kringarrangemangen vid nyårsrevyn. Diskus-sioner pågår om att försöka få dessa grupper attbli mer självorganiserade. De satsningar somgjorts på samplanering av exempelvis sommar-verksamheter där ungas egna idéer fått stort ut-rymme, visar tyvärr också att ungdomarna i flerafall inte kommer, trots att det varit deras egnaaktivitetsförslag. Istället för att utveckla formerför delaktighet i form av gårdsråd och liknandevill Opalen satsa på den pedagogiska processen.Personalen ska bli mer handledande eller ”coach-ande”. I en sådan roll kan de inte förebygga allaupptänkliga misstag och haverier, utan får iställetkoncentrera sig på att ge ungdomarna rimlig möj-lighet att lyckas, och även möjlighet att misslyckas.Det handlar då om att tillsammans lära sig och gåvidare, menar föreståndaren.

När Hamnmagasinet i Umeå skapades 1996 varungdomsinflytandet påtagligt. Ungdomsrådet varen aktiv påskyndare av satsningen och mångaunga var delaktiga i såväl uppbyggnad som drift.På den tiden drevs Hamnmagasinet också som enegen förening där ungdomar hade representationi styrelsen.

Föreståndaren säger att en stor förändring skeddenär verksamheten blev kommunal, bland annatavskaffades den särskilda styrelsen. Betydelsenav delaktighets- och inflytandefrågor har dockinte minskat, men frågorna har bytt karaktär. I kom-munen arbetar man enligt konceptet en påsepengar som ska möjliggöra för unga att lättare fåstöd för sina idéer. Ofta handlar det om att ung-domarna vill ha stöd för att genomföra olika ar-rangemang.

Även i denna kommun bedrivs det organise-rade, politiska inflytandet för unga i ett särskiltforum där ungdomsrådet och så kallade ungdoms-ombud är centrala aktörer. Ombuden är unga som

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM85

86

anställs för att vara en länk mellan unga, politikeroch verksamheter. När det handlar om delaktig-het och inflytande i verksamheten handlar det merom en pedagogisk process. Delaktighet på Hamn-magasinet kan idag handla om allt från inred-ningen av caféet till vilka aktiviteter som ska ge-nomföras och vem som ansvarar för dem. Enstor gemensam satsning där både unga och an-ställda samarbetat har skett kring den kommandeSkateparken.

Återkommande i intervjuerna med föreståndarnapå de fyra mötesplatserna betonas att grundläg-gande för delaktighetsarbetet är kommunika-tionen mellan ledare och besökare. Det handlarom att skapa möjligheter för unga att i vardagenge uttryck för vad de vill göra och vad som be-kräftar dem som individer. Det visar sig också varamycket lättare att motivera besökarna i processerdär någonting nytt ska startas eller byggas upp.Flera av verksamheterna hade tidigare en närmarekoppling mellan gårdsverksamheten och ambitio-ner att utveckla ett politiskt inflytande för unga.Denna koppling är idag bruten då strukturer fördetta inflytande byggts upp utanför gårdsverk-samheten. Delaktighet måste också ses i ett brettperspektiv som inkluderar relationer, aktiviteteroch beslutsformer där ungas kapacitet, exempel-vis i att våga uttrycka sin mening, kan stärkas ipedagogiskt medvetna processer.

Undersökningar omformell och upplevd

delaktighetFå av de refererade studierna innehåller en mergenerell analys av hur unga själva uppfattar sinamöjligheter till delaktighet och inflytande på denfria tiden. När det handlar om kvantitativa under-sökningar om ungas delaktighet på fritidsgårdaroch i liknande sammanhang har de fritidsvane-undersökningar som genomförs av Stig Elofssonoch Ulf Blomdahl en särställning i bredd och lång-siktighet. Ett genomgående resultat från dessa äratt den uppfattade (eller informella) delaktighe-ten skattas högt i dessa verksamheter, högre än iskola och föreningsliv.

En analys av delaktighetens formella och infor-mella sidor har exempelvis gjorts i fritidsunder-sökningar som genomförts i Stockholm 1990 och1994 och i Jönköping 1997 (Elofsson 2000b). Härsätts ungas upplevelse av delaktighet på fritids-gården i relation till andra sammanhang. Med denformella sidan avses sådant som om unga sittermed i gårdsråd, deltar i beslutande sammanhangoch liknande. I denna fråga byggde rapporten påundersökningen från 1990 och det framkom att 15procent av tjejerna och 21 procent av killarna somregelbundet besökte en fritidsgård hade haft nå-gon form av uppdrag inom fritidsgården. Två pro-cent av killarna och 0 procent av tjejerna hadehaft styrelseuppdrag och omkring 5 procent hadevarit med i en arbets- eller programgrupp (6 pro-cent av killarna och 4 procent av tjejerna).

Unga som redan är aktiva i att föra fram sinauppfattningar i ett sammanhang, vill gärna på-verka även inom andra och vice versa. Viljan attpåverka på fritidsgården visade sig således ha ettstarkt samband med att vilja påverka även i andrasammanhang. Unga upplevde i större utsträck-ning att de kunde påverka på fritidsgården än i

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM86

87

andra verksamheter, exempelvis uppfattade om-kring 70 procent (olika för olika städer och grup-per) att de kunde påverka på fritidsgården medanomkring hälften ansåg detsamma inom skolan.Många vill dock kunna påverka mer, grovt skattathälften inom fritidsgårdar (en större andel killarän tjejer) och drygt 70 procent inom skolan. Detfanns också en stark koppling mellan upplevel-sen av att få sin röst hörd och känslan av attkunna påverka. Elofsson ser en möjlig förklaring iatt om kontakten mellan den unge och ledaren ärgod så ger denna också en känsla av att kunnapåverka. Däremot fanns inget samband mellanupplevelse av sin möjlighet att påverka och öns-kan att påverka mer (Elofsson 2006).

I en specialgranskning undersöktes invandrar-ungdomars delaktighet på olika arenor (Elofsson2000a). Här nyanseras bilden av att denna gruppskulle ha betydligt sämre politiska resurser änandra grupper eller att deras önskan att vilja på-verka generellt är lägre. I analysen framkommeratt unga med invandrarbakgrund i större utsträck-ning lämnat förslag och besökt olika beslutandemöten i en skola, idrottsförening eller fritidsgård.Det fanns emellertid en skillnad mellan killar ochtjejer, där tjejerna med invandrarbakgrund i någotlägre grad hade formell delaktighet. Slutsatsenförfattaren drar från sitt material är att unga medinvandrarbakgrund generellt verkar uppleva enformell delaktighet i minst lika stor utsträckningsom unga med svensk bakgrund. Men också attdenna kan ha att göra med att deras förväntningarpå delaktighet kan vara lägre.

Jönköpings kommun har sedan mitten av 1980-talet gjort satsningar på att utveckla den lokalabarn- och ungdomspolitiken, bland annat inomområdet inflytande och delaktighet. Ett flertalundersökningar av barns och ungas uppfatt-ningar om sin möjlighet att påverka har genom-förts. En analys av förändringar mellan 1997 och

2006 ger en splittrad bild av den eventuella fram-gången (Elofsson 2006). I störst utsträckningönskade barnen och ungdomarna att kunna på-verka inom skolan och därefter inom fritids-politiken. Sådan önskan att påverka hade omkringhälften av ungdomarna inom fritidsgårdar och ennågot mindre andel inom idrottsföreningar ochannat föreningsliv. Det upplevda inflytandet inomfritidspolitiken (uppfattningen om att de självahar inflytande över vilka fritidsaktiviteter som skafinnas), hade dock ökat relativt kraftigt i de un-dersökta årskurserna sju till nio och i gymnasie-skolan. Omkring hälften av ungdomarna i års-kurserna sju till nio och en tredjedel inom gymna-sieskolan uppfattade 2006 att de hade ett sådantinflytande (mot 25 respektive 20 procent 1997).I denna undersökning framkommer också att om-kring 75 procent menade att de hade mycket attsäga till om, och en ännu större andel tyckte attledarna lyssnade till dem. En mindre andel hadedock något formellt ansvar i en idrottsförening,i första hand innebar det att sälja lotter (17 pro-cent) och hjälpa till i allmänhet (10 procent), enännu mindre andel fanns med i en styrelse (2 pro-cent) eller i en arbetsgrupp (2 procent). Knappt 5procent hade ett ledaruppdrag.

Andra grupper av föreningar har liknande re-sultat som idrottsföreningarna, med skillnaden attsåväl den upplevda som den formella delaktighe-ten ligger något högre (förutom att de inte säljerlotter i lika stor utsträckning). Upplevd delaktig-het på fritidsgårdarna, att de har mycket att sägatill om och att ledarna lyssnar på dem, ligger idenna studie på mellan 80 och 90 procent. Ungapå kulturskolan och kommunala musikskolan upp-levde i lägst grad delaktighet och önskan om attpåverka.

Förväntningar spelar sannolikt en stor roll vidtolkningen av resultat från sådana undersök-ningar. Det är exempelvis tydligt när man ser till

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM87

88

den splittrade bild som ges vid kontroller försocioekonomiska variabler och invandrarbak-grund i ovanstående undersökning om Jönköp-ingsungdomar. Inget tyder exempelvis på attinvandrarungdomar skulle uppfatta sig som miss-gynnade i påverkanshänseende och socio-eko-nomiska faktorer är ibland positivt laddade fördelaktighetsfrågorna och ibland negativt.

Skillnader i förväntansnivå kan också förändrasi takt med ökad ålder. Att mäta ungas upplevelseav delaktighet måste därför ses i relation till enmängd faktorer, inte minst verkar goda relationeroch familjeförhållanden ha stor positiv betydelseför deras önskan att påverka. De som lärt sig attderas röst är betydelsefull i den nära sfären, för-väntar sig i högre grad att detta även ska gälla i(vissa) andra sammanhang. Att bli mindre nöjdmed sin delaktighet skulle därför också kunna varaett positivt (del)resultat, om det förklaras av attbarn och unga som inte trott på sin förmåga, fåtten ökad insikt om sin situation och större önskanatt påverka.

Inom fritidsgårdssektorn finns flera nätverk somarbetar med kvalitetsutveckling, till exempel Kekssom har sin bas i Mölndal i Göteborgsregionen,men som har fått en viss nationell spridning. InomKeks genomförs regelbundet enkätundersök-ningar. I Keks personalenkät framkom att ungasdelaktighet och inflytande är det område som deanställda i störst utsträckning känner dåligt själv-förtroende inför att arbeta med, och det är ävendet område som de i minst utsträckning känner ärangeläget att utveckla.

I 2008 års brukarundersökning av 76 fritidsgårdari 14 kommuner ställdes frågor om besökarnas upp-levda delaktighet. Genomgående ger en stor an-del besökare ett högt betyg inom delaktighetsom-rådet. På en femgradig skala fick besökarna taställning till om personalen tar ens förslag på all-var (genomsnitt 4,4 av 5), om de hade möjlighet

att påverka verksamheten (4,0 av 5) och om besö-karnas förslag och idéer blir verklighet (4,2 av 5).Betygen som besökarna sätter på fritidsgårdenvisar ingen större förändring mellan olika år ochgenomgående gavs delaktigheten högt betyg,även om resultaten skiljde sig något mellan olikagårdar

I en närstudie av fyra fritidsgårdar anslutna tillKeks visade det sig att skillnaderna mellan vaddelaktighet i praktiken innebar var avsevärda,trots liknande betyg i brukarundersökningen (An-dersson, Agdur, Forkby & Lindberg 2010). I stu-dien identifierades ett inordnande och ett utvidg-ande perspektiv. I det första var det främsta måletatt unga skulle erbjudas en skyddad miljö, väljafrån ett fast utbud av aktiviteter och socialiseras.I det andra handlade det om att ge unga möjlighe-ter att förverkliga sina idéer och på så sätt vidgasina erfarenhetsramar. Från ett maktperspektivsågs den första formen som ett slags konsument-makt, medan den andra formen sågs som en maktöver produktionen.

Delaktighet ochinflytande för unga

För att fördjupa kunskapen kring inflytande ochdelaktighet på fritidsgårdar genomfördes 2009 enstudie på fyra fritidsgårdar i Göteborgsregionen.I studien ingick såväl kvalitativa som kvantita-tiva metoder (Andersson et al. 2010). En del varen enkätundersökning där bland annat ungdo-marnas egna upplevelser av delaktighet efterfrå-gades (118 ungdomar svarade, i första hand vane-besökare). Även om undersökningen var litenexemplifierar den hur könsvariationer kan slå inomdetta område. I tabell 2.1 redovisas den andel somsvarade ”i hög grad” (markerat minst sju på entiogradig skala) på ett antal frågor om den egnadelaktigheten.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM88

89

Drygt hälften av ungdomarna, 58 procent, upp-fattar att personalen tycker att den unges åsikterär viktiga. En relativt stor andel (42 procent) vetockså hur de ska göra om de vill påverka. Omdetta är ett gott resultat är dock svårt att säga, detskulle kunna ses som angeläget att fler än fyra avtio vet hur de ska göra när de vill påverka. Dethandlar om att utveckla strukturer och rutiner ochförtydliga hur verksamheten styrs.

En annan sak är om unga faktiskt vill påverkamer än de gör. Endast en av fyra (25 procent) upp-ger nämligen att det är viktigt för dem att varamed och bestämma på fritidsgården, även om enstörre andel (44 procent) menade att de ville varamed och påverka vad som händer på fritidsgården.Är delaktighet något som vuxna och unga upp-fattar är viktigt i allmänhet och som endast i lägregrad uppfattas som viktigt av den unge själv?Det kan finnas en skillnad mellan ideologisk nivåoch den praktiska verkligheten inom detta om-råde. Något som indikerar att det kan vara på dettasätt är också att knappt hälften av ungdomarnamenar att de i första hand vill ta det lugnt på fritids-gården (47 procent). Vad det innebär att ta det

lugnt kan naturligtvis vara olika, men det kanhandla om att få koppla av från en krav- ochstressfylld tillvaro i andra sammanhang, inte minsti skolan. Att då ingå i skolningsprocesser på friti-den kanske inte uppfattas som så attraktivt av endel unga. Frågan är om och hur delaktighetsar-betet kan ske i lustfyllda och även rekreativa for-mer, så att inte fritidsgården blir en komplette-rande skolliknande verksamhet (se Forkby, Jo-hansson & Liljeholm Hansson 2008).

I tabell 4.1 förekommer inga större (eller signifik-anta) skillnader mellan tjejer och killar i deras all-männa uppfattning om den egna delaktigheten. Ienkäten ställdes också frågor mer precist om de-ras uppfattning om sitt inflytande i faktiska akti-viteter. Här framkom ett helt annat resultat där ensignifikant lägre andel tjejer än killar upplevde sigha inflytande över vilka aktiviteter som genom-fördes på gården eller som var med i planeringeneller genomförandet av dem. En lägre andel tjejerän killar menade också att de hade inflytande överhur lokaler, utrustning och pengar används.

Tabell 4.1 Andel som i hög grad instämmer i följande påståenden om denegna delaktigheten på fritidsgården, killar respektive tjejer. 13-15 år,2009. Procent

Killar Tjejer Totalt

Jag är med och bestämmer på fritidsgården 24 24 24Jag vet hur man kan påverka på fritidsgården 46 37 42Jag vill inte ta ansvar för saker på fritidsgården 15 16 16Det är viktigt för mig att få vara med och bestämma på fritidsgården 25 25 25Personalen tycker mina åsikter är viktiga 5 5 6 3 5 8Jag vill bara hålla på med mitt intresse på fritidsgården 3 5 2 0 2 9På fritidsgården vill jag bara ta det lugnt 47 47 47Jag vill vara med och påverka vad som händer på fritidsgården 47 41 44

Källa: Andersson, Agdur, Forkby & Lindberg 2010.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM89

90

Skillnaderna som framkommer mellan tjejer ochkillar visar sig alltså i första hand när det handlarom inflytandefrågorna mer precist (figur 4.1). Enlika stor andel av tjejerna som av killarna upp-levde sig i princip som lika delaktiga och lyss-nade på, även om en något större andel inte varsäkra på vad de anställda tyckte om dem. För attfå förståelse för i vilken mån fritidsgården är”könad”, det vill säga i första hand tillfredsställerdet ena könets preferenser, så är det viktigt attundersöka frågan från flera olika infallsvinklar. Enförklaring till att skillnaden framkommer först närdet handlar om upplevt eget faktiskt inflytande,kan ha att göra med att det är svårt att som ungsjälv se hur könsuppdelningar ändå spelar en roll,trots att man upplever sig som jämställd.

100

80

60

40

20

0

Figur 4.1 Andel som alltid eller oftast upplever att de har inflytande överolika delar av fritidsgårdens verksamhet efter kön. 13–15 år, 2009.Procent.

Källa: Andersson, Agdur, Forkby & Lindberg 2010.

Vilka aktiviteter När aktiviteter När aktiviteter Över reglerna Över lokaler Om hur pengarsom sker planeras genomförs och utrustning används

Tjejer Killar

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM90

91

Avslutande kommentarom målsättningen

Delaktighet på den fria tiden kan förstås som enpedagogisk process som kräver handlag och kun-skap hos ledare. Vi har sett hur olika försök ge-nomförts för att öka ungas möjlighet till delaktig-het inom den öppna fritidsverksamheten. Perso-nalen har inom dessa verksamhetsformer ocksåofta varit känslig för vilka idéer och målsättningarsom ligger i tiden. På detta vis har den öppnafritidsverksamheten kunnat visa flexibilitet ocherbjudit ett försöksområde för olika former av del-aktighet, oavsett om det handlar om långtgåendesjälvstyre eller en betoning på en mer relations-baserad delaktighet som kan komma till uttryck iupplevelsen av att få sin röst hörd.

Bakom olika satsningar på att utveckla delaktig-het och inflytande kan också flera målsättningarskönjas. Det handlar om att de unga ska få ökadkapacitet att styra över sitt liv, men det handlarockså om bättre förutsättningar och ökad moti-vation till demokratiskt deltagande i samhället. Fören del av de verksamheter som skildrades i Baravara är det exempelvis tydligt att målet om att ungaska kunna tränas i att delta och påverka samhälletutanför gården varit svårt att förverkliga. Iställethar delaktighet som en del av relationen mellanledare och ungdomar blivit allt viktigare. Målsätt-ningen tenderar därmed att glida från en samhälls-nivå till en individoch verksamhetsnivå.

Från ett deltagarperspektiv på demokrati kan manhävda att träning i deltagande i det lilla och nära-liggande ger följdeffekter för ens benägenhet ochmotivation att delta även i andra sammanhang. Idenna mening kan visserligen fritidsgården er-bjuda en plattform för demokratisk träning somförhoppningsvis kan leda till ökad kapacitet i an-dra sammanhang. Men det finns en påtaglig risk

för att demokratiperspektivet förloras om målsätt-ningarna avgränsas till att enbart handla om attunga får träna upp sin sociala samspelsförmågainom fritidsgårdens ramar. Det finns en risk attpersonalen på fritidsgården låter målet samman-falla med det som de i stunden ser är möjligt. Dekoncentrerar sig på den inre verksamheten ochsamhällsperspektivet kan gå förlorat. Som PiaAndersson och Thomas Jordan (2007) visar i enstudie av Mix-gården i Hammarkullen i Göteborgså måste ett aktivt arbete till om man ska kunnaslå bryggor mellan det inre livet på fritidsgårdenoch (lokal)samhället utanför.

Förhoppningarna som har ställts på att denöppna fritidsverksamheten ska kunna vara en delav samhällets demokratibyggande kan visserli-gen inkludera att erbjuda goda fritidsaktiviteteroch rum att mötas, men det handlar om ett bre-dare arbete än så där frågor om makt och samhäl-lets organisering i vidare mening också berörs.Försök som snabba cash där verksamhetsmedelvillkoras av att unga själva ansöker om medel föratt förverkliga sina idéer, kan ses som exempel påhur det inre arbetet på fritidsgården på ett struk-turerat sätt använder en pedagogik som kopplarsamman ungas egen motivation, inflytande öververksamheten och viss kunskap om samhälletsorganisering (Andersson et al. 2010).

I ett vidare perspektiv innebär en snäv och en-sidig fokusering på det inre livet och de rekreativainslagen att den öppna fritidsverksamheten av-säger sig ambitionen att medverka till att hållademokratin levande (Ungdomsstyrelsen 1999). Enuppdelning i politiskt inflytande och brukar-inflytande, som exempelvis kan utläsas i utred-ningen Ungdom och makt (SOU 1991:12), kan blibegränsande om demokratiarbetet uppfattas somtvå olika spår. Om man uppfattar delaktighetsar-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM91

92

betet som en process borde ett väl utvecklatbrukarinflytande kunna bereda väg för och kopp-las samman med ett politiskt sådant.

År 1997 tillsattes en parlamentarisk kommitté,Demokratiutredningen, med uppdrag att utredavarför valdeltagandet hade sjunkit och hur med-borgarnas delaktighet och engagemang kundestärkas i det demokratiska systemet. Särskilt oro-ande var minskat valdeltagande bland unga ochhos grupper med utländsk bakgrund. Det befint-liga systemet verkade ha svårt att attrahera ungasom dock inte var ointresserade av politiska frå-gor. Kommunikationsformer, vilka sakfrågor somdiskuteras och möjligheten att känna sig hemma iordinarie partistruktur är sådant som verkar av-skräckande för unga (Bruhn 1999).

I Demokratiutredningens slutbetänkande Enuthållig demokrati! Politik för folkstyre på 2000-talet (SOU 2000:1)4 argumenteras för att demo-kratin ytterst vilar på etiska och moraliska princi-per. Här tecknas en bild av att demokrati är följ-den av en kamp för etiska principer om männis-kors lika värde, varje människas unika väsen, hen-nes rättigheter och egenvärde. Kampen för de-mokratin är inte för en gång given, utan måsteockså upprätthållas av ett slags demokratipolitiki vilken samhälleliga institutioner och ramverkkontinuerligt bygger tillit och ömsesidighet mel-lan människor och som:

”förutsätter att en medborgaranda avömsesidig respekt och tillit hålls vid liv ifamiljen, på arbetsplatserna, i förskolaoch skola, i civilsamhälle och naturligt-vis också i politiken.”

(SOU 2000:1 s. 15)

Genom samtal och kommunikativa praktiker kandemokratin hållas levande i vardagen. Sådana dia-loger innebär också en skolning då människor medolika perspektiv, utgångspunkter, ambitioner ochlivsstilar möts med en gemensam föresats attkomma till ett beslut. För att nå dithän på ett för-djupat sätt måste man sätta sig in i varandrasförståelsehorisonter, vilket inte enbart leder tillbättre förankrade beslut utan också till att med-borgarandan fördjupas. En sådan anda, menadedemokratiutredningen, bygger på kritisk rationa-lism, laglydighet och solidaritet. Dessutom me-nade de att det är människas ansvar att vilja ingåi sådana fördjupande processer – det är en med-borgardygd. Men det är samtidigt inte självklartatt människor upplever motivation att ingå i dem.Det är ytterst frågan om ett individuellt ställnings-tagande samtidigt som samhället har ett ansvarför att stimulera dessa processer. Här går det attkoppla tillbaka till fritidsgårdarna som är sådanasamhälleliga arrangemang som skulle kunna bi-dra till att demokratin hålls vid liv och fördjupas.

”Medborgarskapet består med andra ordav tre skilda men inbördes beroende kva-liteter: deltagande, inflytande och del-aktighet.”

(SOU 2000:1 s. 33)

Behovet av och samtidigt svårigheten med attåstadkomma och upprätthålla arenor för männi-skors aktiva deltagande, understryks av kultu-rella förändringsprocesser som globalisering,etniciteters betydelse, individualisering och mereller mindre utpräglade livsstilar, men de förverk-ligas ofta i högst vardagliga sammanhang.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM92

93

”Något tillspetsat: Är en vägförening likaviktig för demokratin som en kommun-delsnämnd eller en verksstyrelse? Svaretär enkelt. Det är processen och det ärsamtalen mellan flera berörda som ärvärdefulla i sig. Det är där och då sommedborgardygderna utvecklas. Därförbehöver vi många offentliga rum där vifritt kan mötas.”

(SOU 2000:1 s. 34)

Samhällets insatser på ungdomsområdet harsedan 1900-talet baserats på två ståndpunkter: ärde unga bärare av hopp för att kunna omdanasamhället i rätt riktning eller är de ett hot mot detetablerade och mot allmän ordning? (Berggren1995, Hebdige 1988). I praktisk ungdomspolitikkommer dessa synsätt till uttryck i stödjande avungas autonomi eller försök till kontroll av derasbeteende. Dessa perspektiv blandas i praktikenofta samman – även i frågan om delaktighet ochinflytande.

”Delaktighet, är att finnas till i ett sam-manhang, som jag själv valt, som kännsmeningsfullt, där jag respekteras som denjag är och där jag kan vara med och på-verka skeenden. Delaktighet är viktigtdärför att det svarar mot grundläggandemänskliga behov: vårt behov att varamed och till för varandra, att tillsammansmed andra forma visioner som sedan kon-kretiseras i vardagsarbete.”

(Henriksson 1991)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM93

94

ReferenserAndersson, J., Agdur, J., Forkby, T.& Lindberg, H. (2010). Inordnandeeller utvidgande. Göteborg: Nät-verket Keks och FoU i Väst/GR.

Andersson, P. & Jordan, T. (2007).Fritidsgården – en plats församhällsbyggande? Göteborg:Göteborgs Stad, Tryggare ochmänskligare Göteborg.

Berggren, H. (1995). Seklets ung-dom: retorik, politik och moderni-tet 1900–1939. Stockholm: Tiden.

Berggren, L. (1997). När unga skabestämma. Ungdomspolitiskaintentioner möter vardagen i nyaungdomsverksamheter.

Bjurström, E. (1991). De profes-sionellas intåg. Uppväxtvillkor (1),16–26. Stockholm: Statensungdomsråd.

Blomdahl, U. & Claeson, Å. (1989).Fritidsgården: dess besökare ochframtid. Stockholm: Forsknings-enheten, Fritid Stockholm.

Bruhn, A. (1999). Ungdomarna,politiken och valet. I E. Amnå(Red.), Valdeltagande i förändring(Vol. Forskarvolym XII):Demokratiutredningen, SOU1999:132.

Carle, J. & Sjöstrand, P. (1991).Ungdom, politik och inflytande.Stockholm: Statens ungdomsråd.

Ekbrand, H. (2009). Organiseringav offentligt finansierad fritidsverk-samhet riktad mot ungdomars friatid. Fritidsledarskolorna.

Elofsson, S. (2000a). Formell ochupplevd delaktighet blandinvandrarungdomar. Stockholm:Institutionen för socialt arbete.

Elofsson, S. (2000b). Formell ochupplevd delaktighet blandungdomar på fritidsgård. Stock-holm: Institutionen för socialtarbete.

Elofsson, S. (2006). Inflytande iskola och på fritid – en studie avgrundskole- och gymnasieelever iJönköping i jämförelse medsituationen i Helsingborg.Institutionen för socialt arbete.

Forkby, T. (1993). Här kan jagvara den jag vill vara. D-uppsats.Göteborg: Institutionen för socialtarbete.

Forkby, T., Johansson, H. &Liljeholm Hansson, S. (2008).Främjande pedagogik. Perspektivoch läroprocesser i ungdomsarbe-tet. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Fornäs, J., Lindberg, U. & Sernhede,O. (1984). Ungdomskultur:Identitet och motstånd. Lund:Symposion.

Fornäs, J., Lindberg, U. & Sernhede,O. (1998). Under rocken. Musikensroll i tre unga band. Lund:Symposion.

Hebdige, D. (1988). Hiding in thelight: on images and things.London: Routledge.

Henriksson, B. (1991). Ungdom-ars delaktighet och inflytande:Institutet för sociala studier.

Henriksson, B. & Battail, J.-F.(1990). Bland Aros djäknar:Västerås som ungdomsstad.Stockholm: Glacio.

Karlsson, U. & Sarnecki, J. (1976).Gårdsdemokrati – preliminärrapport 4 Ungdomsutredningen.Stockholm: Stockholms socialför-valtning.

Mathiasson, P. (1987). Låt ung-domarna ta makten! Handledningi gårdsdemokrati. Stockolm: FritidStockholm.

Olson, H.-E. (2008). Om socialpo-litik, fritidspolitik och gatanslöshästar. I Ungdomsstyrelsen,Mötesplatser för unga – aktörerna,vägvalen och politiken. Stock-holm: Ungdomsstyrelsen, s. 204–241.

Pettersson, D. (1989). Gårds-demokratiprojektet. En utvärde-ring. Stockholm: Fritid Stockholmforskningsenheten.

Prawitz, M. (1988). På väg motgårdsdemokrati. Stockholm: FritidStockholm.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM94

95

Proposition 2004/05:2. Makt attbestämma – rätt till välfärd.Integrations- och jämställdhets-departementet.

Sahlin, I. (1992). Ungdomsprojekt;Retorik och praktik (Brå-pm1992:1). Stockholm: Brå.

Sarnecki, J. & Ekman, L. (1977).Slutrapport. Ungdomsgårds-utredningens slutrapport Stock-holm: Stockholms socialförvalt-ning. Fritidsavdelningen.

Sarnecki, J. & Ekman, L. (1978).Vad ska vi ha gårdarna till? Enbok om mål och metoder i ung-domsarbetet på fritidsgårdar.Stockholm: LiberFörlag.

SOU 1991:12. Ungdom och makt:om ungdomars delaktighet,inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Delbetänkande Ungdoms-kommittén. Stockholm: Allmännaförlaget.

SOU 2000:1. En uthållig demo-krati. Politik och folkstyrelse på2000-talet. Demokratiutredningen.Stockholm: Fritzes.

Statens ungdomsråd (1981). Ej tillsalu. Stockholm: LiberFörlag.

Ungdomsstyrelsen (1994). Makt &möjligheter. En idéskrift omungdomars delaktighet ochinflytande. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Noter1 I samband med denna textgenomfördes ett antal intervjuer isyfte att följa upp vad som skettmed de goda exempel somskildrades i Bara vara.

2 Viktigt att påminna sig är attfrizonsdiskussionen fördes innaninternet blev stort och erbjöd såvälunga som andra en enorm potentialför frirum och identitetsprojekt.

3 Henriksdals fritidsgård i Nacka,Opalen i Sundsvall (före dettaNjurunda kommun), Hamnmaga-sinet i Umeå och Centrumvillan iSundsvall.

4 Demokratiutredningen lämnadeett omfattande bidrag till förståel-sen av demokratins möjligheter,svårigheter och begränsningar,bland annat genom 32 småskrifteroch 13 forskarvolymer, menkritiserades av bland andra Barn-ombudsmannen för ett bristandebarn- och ungdomsperspektiv.Särskilt kritisk var man till attFN:s barnkonvention inte nämndeseller togs upp till behandling, trotsatt den ska genomsyra allt beslut-fattande när det gäller barn ochunga. Flera andra remissinstanserbetonade barns och ungas rätt attyttra sig i vardagliga sammanhangoch delaktighet på olika sätt i sam-hällslivet, och såg det som enviktig demokratisk skolning.

Ungdomsstyrelsen (1995). Nyamötesplatser! En beskrivning av 22träffpunktsverksamheter. Stock-holm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (1999).Demokratiska procedurer ellerlåtsaskrumelurer. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2001). Baravara – Mötesplatser på ungasvillkor. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2005).Professionella ungdomsledare:kompetensbehov och utbildnings-situation. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2008).Mötesplatser för unga – aktörerna,vägvalen och politiken. Stock-holm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009). Likaolika som lika – om former förlokalt ungdomsinflytande.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM95

96

KAPITEL 5

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM96

97

FöreningslivetNär ungdomspolitiken växte fram efter andravärldskriget var den centrala frågan hur statenskulle kunna påverka ungas val av fritidssyssel-sättning i syfte att främja fostran av självstän-diga, aktiva och samhällsintresserade ungdomar.Ungdomsvårdskommittén ansåg att fostran helstskulle ske inom föreningslivet, men även inomöppen fritidsverksamhet eftersom man i utred-ningen var medveten om att föreningslivet intepassade alla unga (SOU 1945:22).1

I detta kapitel har vi lagt fokus på ungas före-ningsliv. Den vanligaste fritidssysselsättningenbland unga enligt Ungdomsstyrelsens attityd- ochvärderingsstudie 2007 var att vara ute på internet,följt av att läsa böcker och tidningar, det vill sägasådant som man oftast gör hemma. Omkring 85procent angav att de gör dessa aktiviteter minsten gång i veckan (Ungdomsstyrelsen 2007). Mende organiserade aktiviteterna utanför hemmet ärockså populära. Drygt hälften av alla unga, 61procent, är medlemmar i någon förening enligtSCB (tabell 5.3). Störst andel unga är med i idrotts-föreningar, åtta av tio ungdomar har åtminstonenågon gång före 20 års ålder tillhört en idrottsför-ening (SOU 2008:59).

Utveckling avföreningsmedlemskap

I detta avsnitt redovisas hur medlemskap och för-eningsaktivitet har utvecklats de senaste 15 åren.Redovisningen baseras på SCB:s Undersök-ningar om levnadsförhållanden, ULF. I under-sökningen ställs frågor om medlemskap i olikaföreningar, om deltagande i möten i någon före-ning samt om aktivt deltagande i föreningensverksamhet. Alla typer av föreningar, inklusiveidrott, olika religiösa samfund och konsument-föreningar ingår i redovisningen.

Den mest slående trenden är att förenings-aktiviteten har sjunkit markant de senaste 15 åren,både bland unga och bland äldre. Åren 1994/1995hade 50 procent av unga i åldern 16–25 år varit påmöte i förening, samfund eller liknande de senaste12 månaderna. Andelen sjönk till 34 procent vidde senaste mätningarna 2008/2009.2 Bland deäldre, 35–74 år, har andelen sjunkit från 62 pro-cent till 45 procent under samma period (tabell5.1).

foto: Christián Serrano

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM97

98

Granskar man föreningsdeltagandet bland 16–25-åringarna närmare ser vi att mötesdeltagandetvar lika omfattande bland tjejer som bland killar,men att unga med utländsk bakgrund, och fram-för allt tjejer med utländsk bakgrund i lägre graddeltog i föreningsaktiviteter. Skillnaden i före-ningsdeltagande utifrån svensk eller utländskbakgrund var större i åldersgruppen 35–74 år jäm-fört med i ungdomsgruppen. Det är också intres-sant att notera att de yngsta, 16–19-åringarna,var mer aktiva föreningsdeltagare än 20–25-åringarna. Geografiskt sett var föreningsaktivi-teten mest omfattande på mindre orter utanförstorstadsområden och större städer (tabell 5.2).

Enligt en tidigare redovisning av SCB:s ULF-undersökning, med fokus på medlemskap i för-eningar, uppgav 64 procent i ungdomsgruppen(16–25 år) att de var medlem i en förening 2004/2005, medan motsvarande andel bland 35–74-åringarna var 88 procent (Ungdomsstyrelsen2008). Av tabell 5.3 framgår att andelen före-ningsmedlemmar har minskat något sedan dess. Itabellen redovisas det sammanslagna resultatetfrån de två senaste undersökningarna av levnads-

förhållanden, ULF, och det framgår att andelensom är medlem i någon förening har sjunkit bådebland unga och bland äldre. Andelen 16–25-åringar som var medlemmar i en förening var 61procent 2008/2009, medan andelen 35–74-åringarvar 86 procent. En större andel 20–25-åringar ärföreningsmedlemmar jämfört med 16–19-åringar.Det beror förmodligen på att en större andel blirmedlemmar i olika konsumtionsföreningar, fack-föreningar och liknande när man tar klivet in ivuxenlivet. Bland 16–25-åringar är en större an-del killar än tjejer medlemmar i någon förening,och det är bland tjejer med utländsk bakgrundsom andelen föreningsmed-lemmar är lägst (ta-bell 5.3).

Det tredje sättet att mäta föreningsaktivitet iSCB:s Undersökning om levnadsvanor – vid si-dan av föreningsmedlemskap och mötesdeltag-ande – är frågan om aktivt deltagande i verk-samheten i någon förening. Enligt intervjuanvis-ningarna avser frågan alla föreningsaktiviteter, tillexempel att ha förtroendeuppdrag, hjälpa till attanordna möten, ideellt arbete, hjälpinsatser ochså vidare.

Tabell 5. 1 Andel som under de senaste 12 månaderna varit på möte iförening, samfund eller liknande, 1994–2009. Procent

16–25 år 35–74 år 16–74 år

1994–1995 5 0 6 2 5 91996–1997 4 7 6 1 5 71998–1999 4 7 6 1 5 72000–20012002–2003 4 5 5 9 5 52004–2005 4 0 5 7 5 32006(T)–2007 4 1 5 4 5 02008–2009 3 4 4 5 4 2

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF).Kommentar: Frågeunderlag saknas för 2001–2002. Fram till 2006 genomfördes undersökningen med hjälpav besöksintervjuer, 2006 genomfördes ena hälften av intervjuerna genom besök och den andra med hjälp avtelefonintervjuer. I tabellen redovisas endast svaren från telefonintervjuerna från 2006. Från och med 2007används enbart telefonintervjuer.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM98

99

Tabell 5.2 Andel som varit på möte i någon förening de senaste 12 må-naderna efter kön och åldergrupper, 2008/2009. Procent

16–25 år

16–19 år 20–25 år Killar Tjejer Samtliga 35–74 år 16–74 år

BakgrundSvensk 3 4 2 5 3 0 3 0 3 0 3 8 3 5Utländsk 2 6 2 2 2 6 2 1 2 4 2 4 2 3

RegionStorstadsområden 30 25 27 28 27 34 31Större städer 3 3 2 5 3 1 2 6 2 8 3 6 3 3Övriga 3 7 2 4 2 9 3 4 3 1 3 6 3 4

Totalt 33 24 29 28 29 36 33

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF).Kommentar: Möte i förening exkluderar fackförbund och politiskt parti.Svensk bakgrund omfattar inrikes födda med två inrikes födda föräldrar samt inrikes födda med en inrikes ochen utrikes född förälder. Utländsk bakgrund omfattar utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes föddaföräldrar. H-regioner: Storstadsområden = H1 och H2. Större städer = H3. Övriga = H4-H6.Mer detaljer om SCB:s undersökning finns i bilaga 5.1

Tabell 5.3 Andel som är medlem i föreningefter kön och åldergrupper,2008/2009. Procent

16–25 år


BakgrundSvensk 6 0 7 0 6 6 6 3 6 5 8 8 8 4Utländsk .. 4 6 5 3 4 0 4 7 7 2 6 6


Totalt 58 64 64 59 61 86 81

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF).Kommentar: Resultaten baseras enbart på den del av urvalet i ULF 2008–2009 som får fördjupningsfrågornaom föreningar, dvs. det så kallade ULF-urvalet. SILC-urvalet, som får andra fördjupningsfrågor, inkluderasinte i ovan tabell (se bilaga 5.1 för mer information).Svensk bakgrund omfattar inrikes födda med två inrikes födda föräldrar samt inrikes födda med en inrikes ochen utrikes född förälder. Utländsk bakgrund omfattar utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes föddaföräldrar. H-regioner: Storstadsområden = H1 och H2. Större städer = H3. Övriga = H4-H6.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM99

100

Andelen som anger att de aktivt har deltagit inågon förenings verksamhet är något högre änandelen som har närvarat vid ett föreningsmöte.Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är intres-sant nog mindre när man granskar aktivt delta-gande jämfört med medlemskap eller mötes-deltagande. Vad som kanske är mest intressant,är att unga framstår som lika föreningsaktiva somäldre när frågan gäller aktivt deltagande i verk-samheter. Andelen som har deltagit aktivt i nå-gon förenings verksamhet var 39 procent bådebland 16–19-åringar och bland 35–74-åringar.Däremot var andelen något lägre i ålderskategorin20–25 år (tabell 5.4).

Skillnader mellan unga med svensk respektiveutländsk bakgrund är större när man frågar omaktivt deltagande jämfört med mötesdeltagande.Killar med svensk bakgrund deltar i störst utsträck-ning bland de unga, och i den gruppen svarade37 procent att de har deltagit aktivt i verksamhe-

ten och 30 procent att de har varit med på ettmöte. Tjejer med utländsk bakgrund har den läg-sta aktivitetsgraden. Bland dem svarade 15 pro-cent att de hade deltagit aktivt i verksamhetenoch 21 procent att de hade närvarat vid ett mötede senaste tolv månaderna (tabell 5.2 och 5.4).

När man jämför svaren på de olika frågorna somberör föreningsmedlemskap och aktiviteter fram-går det tydligt att det är en betydligt större andelav de äldre som är medlem i en förening. Det inne-bär däremot inte att det är en större andel äldre änyngre som är aktiva i föreningslivet, i den me-ningen att de faktiskt deltar i aktiviteter på etteller annat sätt. Förklaringen till det är att mångaäldre är med i någon typ av ”plånboksförening”,till exempel en boendeförening som en hyresgäst-förening, en bostadsrättsförening eller en villa-ägarförening. Bland de yngre är föreningsmedlem-skapet däremot oftare knutet till ett faktiskt in-tresse att vara med och ta del av föreningens verk-

Tabell 5.4 Andel som har aktivt deltagit i verksamheten i någon föreningefter kön och åldergrupper, 2008/2009. Procent

16–25 år


BakgrundSvensk 4 0 2 9 3 7 3 2 3 5 4 1 3 9Utländsk .. 1 3 2 6 1 5 2 1 2 7 2 5


Totalt 39 25 35 29 32 39 36

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF).Kommentar: Resultaten baseras enbart på den del av urvalet i ULF 2008–2009 som får fördjupningsfrågornaom föreningar, dvs. det så kallade ULF-urvalet. SILC-urvalet, som får andra fördjupningsfrågor, inkluderasinte i tabellen.Svensk bakgrund omfattar inrikes födda med två inrikes födda föräldrar samt inrikes födda med en inrikes ochen utrikes född förälder. Utländsk bakgrund omfattar utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes föddaföräldrar. H-regioner: Storstadsområden = H1 och H2. Större städer = H3. Övriga = H4–H6.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM100

101

samhet. I en studie om ungas organisering ut-trycks det med följande ord:

”Ungas delaktighet är en självklarhet sålänge som den enskilda unga finner ettpersonligt utbyte av det, ofta knutet tillett konkret handlande utifrån personligaförutsättningar och intressen. Unga be-traktar sitt medlemskap i en förening frånen horisont som betonar görande snarareän medlemskap.”

(Waara, Rüdiger & Svensson 2010)

Ungdomsinflytandeinom föreningslivet

Genom att delta i föreningar och organisationerkan unga få en inblick i demokratiska besluts-processer och en möjlighet att påverka beslut somberör deras aktivitet. Föreningslivet beskrivs oftasom en demokratiskola, där deltagarna förutomatt delta i själva verksamheten också lär sig de-mokratins spelregler. Rent konkret handlar det omatt förvärva kunskaper om hur man organiserarsig med hjälp av stadgar, medlemskap, förtroende-valda och årsmöten. Därtill blir också mångaföreningsmedlemmar varse om att organiseradeintressen, däribland föreningar, har lättare att blihörda och att få genomslag i samhället jämförtmed enskilda medborgare.

En intressant fråga som ställdes i Ungdoms-styrelsens attityd- och värderingsstudie Ungamed attityd är om deltagande i föreningsaktivetgör någon skillnad för hur unga upplever sinamöjligheter att påverka i samhället. Man gjordeen jämförelse mellan hur föreningsaktiva och ickeföreningsaktiva unga svarar på påståendena Jaghar stora möjligheter att föra fram åsikter tilldem som bestämmer i samhället och Människori allmänhet har stora möjligheter att föra framåsikter till dem som bestämmer i samhället. Sva-ren visade att föreningsdeltagande oftast inte

betyder något för hur en ung person uppleversina möjligheter att påverka i samhället. Det gickdock att urskilja organisationer vars unga med-lemmar tydligt skiljer sig från de övriga i sitt upp-levda samhällsinflytande. Föreningsaktiva i poli-tiska organisationer och partier var den gruppunga som upplevde bäst möjligheter till inflytande,såväl för sin egen del som för människor i allmän-het (Ungdomsstyrelsen 2007).

Inflytande inom föreningslivet har fler dimen-sioner än fungerande årsmöten och styrelse-arbete. Alla medlemmar kan antas vara intresse-rade av föreningens verksamhet och hur den ut-vecklas. För att kunna ha inflytande över dennaär det därför viktigt att medlemmarna har tillgångtill information om resultat och eventuella planerpå att förändra verksamhetens inriktning.

En annan viktig dimension som berör inflytandei föreningslivet är frågan om unga kan påverka pålika villkor som äldre i generationsövergripandeverksamheter. För ungdomsorganisationers del ärfrågan löst genom kravet på att unga medlemmarska utgöra en majoritet bland samtliga medlem-mar och därmed också ha majoritet i föreningensstyrelse enligt principen om demokratisk repre-sentation. Men inom till exempel idrottsföreningarär frågan om unga idrottsutövares inflytande iden egna föreningen långt ifrån löst. En mer ut-förlig diskussion om skillnader mellan ungdoms-organisationer och idrottsföreningar förs längrefram i detta kapitel.

Analyserna i detta avsnitt tar upp ungas infly-tande i föreningslivet utifrån hur stort inflytandeunga själva upplever att de har i den föreningsom de är aktiva i. Frågan ingick i Ungdoms-styrelsens Ungdomsenkät 2009. I undersökningenställdes frågor om medlemskap, förtroendeupp-drag i olika typer av föreningar samt hur stortinflytande man upplevde sig ha. I tabell 5.5 sam-manfattas svaren på frågan om medlemskap ochförtroendeuppdrag. En person kan ha angett med-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM101

102

Tabell 5.5 Medlemskap i föreningar efter kön och bakgrund, 16–25 år,2009. Procent

Medlem Har Inteförtroendeuppdrag medlem

Idrottsförening/klubbTotalt 41 4 59Tjejer 36 3 64Killar 46 5 54Födda i Sverige 42 4 58Födda utanför Sverige 3 3 4 6 7

Skol-/studentföreningTotalt 16 3 84Tjejer 17 4 83Killar 15 3 85Födda i Sverige 16 3 84Födda utanför Sverige 1 6 2 8 3

Religiös förening/församlingTotalt 14 2 86Tjejer 16 2 84Killar 12 2 88Födda i Sverige 13 2 86Födda utanför Sverige 1 8 4 8 2

Kulturförening (musik, dans, teater m.m.)Totalt 11 2 89Tjejer 13 2 87Killar 10 2 90Födda i Sverige 12 2 88Födda utanför Sverige 1 1 3 8 8

Hobbyförening (motor, slöjd, häst, hund m.m.)Totalt 11 2 89Tjejer 12 2 88Killar 10 1 90Födda i Sverige 11 1 89Födda utanför Sverige 1 2 3 8 8

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkär 2009.Kommentar: n=2 951, varav 1 264 killar, 1 687 tjejer och 259 födda utanför Sverige.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM102

103

Medlem Har Inteförtroendeuppdrag medlem

SupporterklubbTotalt 8 1 92Tjejer 5 1 95Killar 10 1 90Födda i Sverige 7 1 93Födda utanför Sverige 9 2 9 1

Förening/organisation för samhällsfrågorTotalt 7 2 93Tjejer 8 2 92Killar 6 2 94Födda i Sverige 6 2 94Födda utanför Sverige 1 0 3 9 0

Politiskt parti/ungdomsförbundTotalt 6 1 94Tjejer 5 1 95Killar 7 1 93Födda i Sverige 6 1 94Födda utanför Sverige 9 2 9 1

FriluftsföreningTotalt 6 1 94Tjejer 5 1 95Killar 7 1 93Födda i Sverige 6 1 94Födda utanför Sverige 6 3 9 4

Datorförening/spelförening (ex. Sverok)Totalt 6 1 94Tjejer 3 1 97Killar 9 1 91Födda i Sverige 6 1 94Födda utanför Sverige 7 2 9 3

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM103

104

Tabell 5.7 Upplevt inflytande i föreningar och organisationer efterföreningstyp, 2009. Procent

I den utsträckning jag vill 47 57 57 53 54 53 57 58 42 47 48

I mindre utsträckning än vad jag vill 2 3 2 0 2 2 1 7 2 2 1 8 2 7 2 2 2 9 2 3 2 1

Jag vill inte påverka föreningensverksamhet 3 0 2 3 2 1 3 1 2 5 2 9 1 7 2 0 3 0 3 0 3 1

Totalt, procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Totalt, antal 1 074 425 139 343 290 266 138 178 118 162 1 790

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkär 2009.

Idro

ttsf

ören

ing/

klub

b

Skol

före

ning

Fri

luft

sför

enin

g

Rel

igiö

s fö

reni

ng/f

örsa

mli

ng

Kul

turf

ören

ing

Hob

byfö

reni

ng

Pol

itis

kt p

arti

/ung

dom

sför

bund

Före

ning

/org

. fö

r sa

mhä

llsfr

ågor

Dat

orfö

reni

ng/s

pelf

ören

ing

Supp

orte

rklu

bb

Tota

lt

Tabell 5.6 Upplevt inflytande i föreningar och organisationer efter könoch födelseland, 2009. Procent

Kön Födelseland Totalt

Kil le Tjej Sverige Annat land

I den utsträckning jag vill 47 50 49 43 49

I mindre utsträckning än vad jag vill 2 1 2 0 2 1 1 8 2 0

Jag vill inte påverka föreningensverksamhet 3 2 3 0 3 0 3 9 3 1

Totalt, procent 100 100 100 100 100

Totalt, antal 806 1 015 1 694 127 1 821

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkär 2009.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM104

105

lemskap i flera olika föreningstyper. Medlemskapi en idrottsförening eller idrottsklubb var vanli-gast förekommande hos 16–25-åringarna, 41 pro-cent, följt av medlemskap i en skol- eller student-förening, 16 procent, och i en religiös föreningeller församling, 14 procent.3

Frågan I hur stor utsträckning upplever du attdu kan vara med och påverka föreningens verk-samhet? hade fyra svarsalternativ, I den utsträck-ning jag vill, I mindre utsträckning än vad jagvill, Jag vill inte påverka föreningens verksam-het samt Jag är inte med i någon förening. Av desvarande angav 62 procent något av de tre förstasvarsalternativen, 28 procent angav att de intevar med i någon förening medan 10 procent läm-nade frågan obesvarad.

I tabell 5.6 redovisas svaren från de som var medi någon förening. Av svaren framgår att hälften, 49procent, av alla unga som är med i någon föreningär nöjda med det inflytande de har, 20 procent villha mer inflytande medan 31 procent säger att deinte vill påverka föreningens verksamhet. Andelensom inte vill påverka är något högre bland de somär födda utanför Sverige, 39 procent, jämfört medde som är födda i Sverige, 30 procent. Skillnadenmellan killar och tjejer avseende viljan att påverkaär däremot försumbar (tabell 5.6).

I tabell 5.7 redovisas synen på inflytande inde-lat efter föreningstyp. Viljan att påverka varierarmellan olika föreningar. Nöjdast med sitt inflytandeär medlemmar i föreningar och organisationer församhällsfrågor, medlemmar i politiska partier ochungdomsförbund samt i skolföreningar och i fri-luftsföreningar. I dessa föreningskategorier ärandelen som svarade att de kan påverka fören-ingens verksamhet i den utsträckning de vill näs-tan 60 procent. Andelen som inte vill påverka ärhögst, kring 30 procent, i idrottsföreningar ochklubbar, religiösa föreningar och församlingar,hobbyföreningar, dator- och spelföreningar samti supporterklubbar (tabell 5.7).

Inflytande inomidrottsföreningar

Föreningsidrotten är en stor och bred folkrörelseför unga i Sverige. Studien Unga och förenings-idrotten (Ungdomsstyrelsen 2005) hade som syfteatt analysera om den organiserade idrotts-verksamheten för unga i åldern 13–20 år uppfyllerde idrottspolitiska målen om demokrati, delaktig-het och folkhälsa. Ungas delaktighet i förenings-idrotten belystes utifrån tre aspekter. Den förstaaspekten var upplevt inflytande i tränings- ochtävlingsverksamhet. Förutom frågan om hurmycket inflytande de unga upplevde sig ha ställ-des också frågan om de var nöjda med sitt infly-tande. Den andra aspekten av delaktighet somstuderades var deltagande i föreningens styrelse-arbete eller i andra arbetsgrupper, samt i vilkenutsträckning de unga hade tillfrågats om att ställaupp för arbete i styrelsen eller i någon arbets-grupp. Den tredje aspekten handlade om ledar-skap. Frågor som ställdes var hur stor andel av deunga som är eller har varit ledare, i vilken utsträck-ning de var intresserade av att bli idrottsledareoch hur vanligt det var att unga tillfrågades omde var intresserade av att leda en verksamhet.

Resultaten visade att de ungas inflytande inomföreningsidrotten är relativt svagt utvecklat (Ung-domsstyrelsen 2005). I tabell 5.8 redovisas deungas bedömning av sitt inflytande i tränings- ochtävlingsverksamhet. Knappt en femtedel av deunga, 19 procent, ansåg att de har stort inflytandeöver sin tränings- och tävlingsverksamhet, 37 pro-cent att de varken har stort eller litet inflytande och44 procent ansåg sig ha litet eller inget inflytandealls. Men majoriteten av de som svarade var nöjdamed att ha låg grad av inflytande. Drygt hälften avde som svarade, 57 procent, var nöjda med sittinflytande. Men samtidigt markerade 37 procentatt de vill ha mer att säga till om. Sex procent sva-rade att de föredrar mindre inflytande och vill attledaren ska bestämma mer (tabell 5.8).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM105

106

Den andra aspekten av delaktighet som stude-rades i Unga och föreningsidrotten var andelensom var medlemmar i styrelser, arbetsgrupper el-ler kommittéer. Tio procent av 13–20-åringarnasvarade att de är eller har varit invalda i sin före-nings styrelse, medan 11 procent var eller hadevarit med i en arbetsgrupp. Bland de som aldrigvarit med i en styrelse eller arbetsgrupp hadeomkring 10 procent blivit tillfrågade men tackatnej (Ungdomsstyrelsen 2005).

Den tredje aspekten av ungas delaktighet iföreningsidrotten rörde deras erfarenhet av attvara idrottsledare. Enligt svaren var 16 procentav de unga antingen ledare för närvarande ellerhade haft ett sådant uppdrag tidigare. De ungatillfrågades även om de ”har eller har haft ettuppdrag som ledare i någon verksamhet ellerförening som inte är en idrottsförening”. Det vi-sade sig att en något större andel, 19 procent,hade ledarerfarenheter från andra verksamheteroch föreningar (Ungdomsstyrelsen 2005).

Idrottsföreningar ochungdomsorganisationer

Även om idrottsföreningar utgör den störstadelen av ungas föreningsliv ingår de inte i detsom allmänt brukar benämnas ungdomsföreningareller ungdomsorganisationer. För att en ungdoms-organisation ska uppfylla de statliga kriteriernaför verksamhetsstöd ska minst 60 procent avmedlemmarna vara i åldern 7–25 år och organisa-tionens verksamhet bedrivas av lokalavdelningarsom har minst fem medlemmar och som är demo-kratiskt uppbyggda (SKOLFS 2006:11, SFS2001:1060). En lokal förening som vill få statligtstöd för sin ungdomsverksamhet får välja mellanatt ansluta sig till en idrottsorganisation eller tillen ungdomsorganisation, beroende på karaktä-ren av föreningens verksamhet.

Det finns idag drygt 90 statsbidragsberättigadeungdomsorganisationer som bedriver ett brettspektrum av verksamheter. Under 1950-talet, närstatsbidraget för ungdomsorganisationer intro-ducerades, påbörjades en utveckling där all ung-domsverksamhet inom befintliga organisationerskulle styras in i självständiga ungdomsförbund.Målsättningen var att garantera en frizon för deunga att själva styra och forma sin fritidsverk-samhet. Det är anledningen till att den typ av före-

Tabell 5.8 Unga föreningsidrottares upplevda inflytande, 13–20 år, 2005.Procent

Procent

Hur mycket inflytande har du över Stort inflytande 19din tränings- och tävlingsverksamhet? Visst inflytande 3 7

Litet inflytande 44

Hur mycket inflytande vill du ha över Vill ha betydligt större inflytande 15din tränings- och tävlingsverksamhet? Vill ha något större inflytande 22

Finner det bra som det är 57Vill att ledaren ska bestämma mer 6

Källa: Ungdomsstyrelsen, Unga och föreningsidrotten 2005.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM106

107

ningsverksamhet för unga som inte organiserasav ett idrottsförbund oftast bedrivs i anslutningtill en ungdomsorganisation. Därtill finns detockså organisationer som har generations-övergripande verksamhet och föreningar som inteär anslutna till en rikstäckande organisation.Föreningsverksamheten som ingår i det som kal-las ungdomsorganisationer är mycket bred. Avde drygt 90 statsbidragsberättigade ungdoms-organisationerna kan bara en bråkdel nämnas här,men det kan ändå ge en bild av omfattningen ochbredden av deras verksamhet.4

• HobbyorganisationerTill exempel spelföreningar som organiserar siginom Sverok, Sveriges schackförbund, kultur-föreningar som tillhör Unga musikanter, Amatör-teatrarnas riksförbund eller Ungikör, Skytte-rörelsens ungdomsorganisation, Svenska scout-förbundet, Sveriges hundungdom, Sveriges ungaaktiesparares riksförbund och Sveriges frimärks-ungdom.

• Organisationer med religiös anknytningTill exempel KFUK-KFUM:s scoutförbund,Kristna elevrörelsen, Elev- och studentorga-nisationen ny generation, Pingst ung och Svenskakyrkans unga.

• Etniska organisationerTill exempel Romska ungdomsförbundet, Serbiskaungdomsförbundet, Sveriges unga muslimer ochTurkiska ungdomarnas riksförbund.

• HandikapporganisationerTill exempel Riksförbundet ungdom för socialhälsa, Unga reumatiker, Unga allergiker och UngaRBU-are.

• NykterhetsorganisationerTill exempel IOGT-NTO:s juniorförbund, MHF-ungdom och Ungdomens nykterhetsförbund.

• Politiska organisationerTill exempel de politiska ungdomsförbunden somGrön ungdom, SSU, MUF och Ung pirat, menockså studentförbund som Fria moderata student-förbundet och Vänsterns studentförbund.

• IntresseorganisationerTill exempel Rädda barnens ungdomsförbund,Sveriges elevråd – Svea, Sveriges ungdomsrådsamt Röda korsets ungdomsförbund.

Stödet till ungdomsorganisationernas verksam-het är en viktig del av svensk ungdomspolitik,och i den senaste ungdomspolitiska propositio-nen fanns följande argumentering för statens stödtill ungas föreningsliv:

”Inom föreningslivet skapar ungdomarsin egen kultur och fritid. Ungdomarnasegna organisationer intar här en särställ-ning. Ungdomar skall ges bästa möjligaförutsättningar att bilda och delta i olikatyper av folkrörelser och föreningar. Detär viktigt att de offentliga stöden tillungdomars föreningsliv ger möjlighetertill såväl långsiktighet som förnyelse.”

(Prop. 2004/05:2, s. 41)

Grovt räknat är nästan 30 procent av unga i ål-dern 16–25 år, medlemmar i någon ungdomsorga-nisation. I ungdomsorganisationer som 2009 fickstatligt bidrag för sin verksamhet fanns det enligtorganisationernas egna redovisningar 265 688medlemmar i åldern 16–25 år, medan det totala med-lemsantalet, i åldern 7–25 år, var 490 9675 (Ung-domsstyrelsen 2010). Från början av 1980-talet

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM107

108

fram till början av 2000-talet var det cirka 70–80organisationer som beviljades bidrag varje år.Sedan 2002 har antalet organisationer som bevil-jats bidrag legat på mellan 90 och 100, vilket harmedfört ett bredare utbud av föreningsaktiviteter.Att nya organisationer med nya verksamhetsidéeroch inriktningar växer fram är viktigt för att uppnåmålet att fler unga på sin fritid ska ha goda möjlig-heter att engagera sig i sina intressen under orga-niserade former.

Regeringen har riktat vissa åtgärder för att sär-skilt stimulera ungas engagemang i föreningsliveti områden som utmärks av låg organisationsgrad.Ungdomsorganisationer som vill arbeta medengagemangsguider och liknande metoder avuppsökande karaktär på lokal nivå har kunnatansöka om medel. I nästa avsnitt beskrivs hur ettantal ungdomsorganisationer har svarat på frå-gor om hur de arbetar med organisationsutveck-ling och breddad medlemsrekrytering.

Meningsfullfritid för alla?

En del i uppdraget till Ungdomsstyrelsen är attanalysera ungdomsorganisationernas arbete iutanförskapsområden. Ungdomsstyrelsen hardärför tillsammans med samarbets- och intresse-organisationen för Sveriges ungdomsorgani-sationer, LSU, genomfört en telefonenkät till LSU:smedlemsorganisationer. LSU arbetar för att ut-veckla unga ledare och deras organisationer ochsamtidigt påverka samhället utifrån ett ungdoms-perspektiv i Sverige och i världen.

Ungdomsstyrelsen formulerade ett antal frågorsom LSU ställde till sina medlemsorganisationer isamband med deras årliga medlemsrundringningi juni 2010:

• Har organisationen gjort någon kartläggning avom det finns någon eller några särskilda grupperav unga som är underrepresenterade som med-lemmar?

• Har organisationen några särskilda planer ellerstrategier för att rekrytera fler medlemmar blandgrupper av unga som är underrepresenterade iorganisationen, och vilka grupper detta i så fallgäller?

• Hur planerar organisationen att gå tillväga föratt öka rekryteringen inom den eller de gruppersom nämnts och hur har de lyckats hittills.

Frågorna har i första hand ställts till en ordfö-rande eller generalssekreterare (eller motsvarandeledande tjänsteman), men i några fall till den per-son som utsetts som kontaktperson gentemotLSU. Av LSU:s 74 medlemsorganisationer var det39 som besvarade Ungdomsstyrelsens frågor,svarsfrekvensen var alltså 53 procent. Den lågasvarsfrekvensen förklaras av att frågorna var fri-villiga att besvara samt att många organisationerinte gått att nå via telefon. Intervjuguiden somanvändes vid undersökningen finns som bilaga5.2.

Utifrån det begränsade underlag som ligger tillgrund för analysen i denna del av kapitlet harresultaten tolkats försiktigt. Citaten från under-sökningen är den intervjuade personens egnaord, inte organisationens.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM108

109

KartläggningAv telefonintervjuerna framgår att endast ett få-tal av organisationerna har kartlagt om det finnsnågon eller några särskilda grupper av unga somär underrepresenterade som medlemmar. Organi-sationernas svar har delats in i tre kategorier, ja,nej och delvis. I den sista kategorin faller de somgjort analyser men inte på ett systematiskt sätt.Ett exempel på ett svar som faller inom den sist-nämnda kategorin är:

”Vi har inte gjort egen undersökning.Men har genomfört projekt för att ökamedlemsantal från underrepresenteradegrupper (tjejer och unga med utländskbakgrund) i organisationen. Byggde påen upplevelse av att dessa grupper varunderrepresenterade.”

Totalt har 6 organisationer angett att de genom-fört en kartläggning, 10 svarade att de delvis hargjort det och 23 har inte genomfört någon kart-läggning.

De som svarat ja eller delvis på den här fråganhar fått följdfrågan vilka grupper de identifierat.Det vanligaste är att organisationerna beskriverunderrepresenterade grupper utifrån kön, 7 av 16organisationer beskriver att de har en ojämn köns-balans bland sina medlemmar. Av dessa uppger 5organisationer att det är tjejerna som är under-representerade och 2 uppger att killarna är under-representerade. Andra underrepresenterade grup-per beskrivs utifrån etnicitet, klass, ålder, utbild-ning och geografi. En anledning till att kön är denfaktor som flest organisationer kan identifieraunderrepresentation utifrån beror sannolikt på attdet ställs krav på att ungdomsorganisationer somtilldelas statsbidrag ska kunna uppvisa informa-tion om kön på samtliga medlemmar (SKOLFS2006:11).

Planer och strategierTrots att endast 7 organisationer uppger att degenomfört en kartläggning av underrepresen-terade grupper uppger 19 av 39 organisationer attde har planer eller strategier för hur de ska rekry-tera fler medlemmar bland underrepresenteradegrupper. Frågan de fått besvara hade tre svars-alternativ, ja, nej, vi har inte några sådana pla-ner eller strategier och frågan är inte aktuell, vihar inget problem med underrepresenteradegrupper.

Lika många som besvarade frågan med ett ja, 19,har besvarat frågan med ett nej. Av dessa haringen uppgett att de genomfört någon kartlägg-ning. Endast en organisation har angivit att deinte anser sig ha några problem med under-representerade grupper. Denna organisation harockså svarat nej på den föregående frågan omhuruvida de genomfört en kartläggning (tabell 5.9).

Samtliga organisationer som har genomfört enkartläggning av underrepresenterade grupper harockså följt upp den med en plan eller strategi förhur de ska öka representationen av underrepre-senterade grupper.

Vidare kan man konstatera att de som tagit framplaner och strategier riktar dessa mot fler grupper ände som identifierats i kartläggningen (tabell 5.10).

De som anger att de arbetar mot en annan ålders-kategori har det gemensamt att de arbetar för attlocka yngre medlemmar. Av de som arbetar för attmotverka skillnaden mellan könen har 4 uppgettatt de arbetar för att rekrytera fler tjejer och 5 attde arbetar för att rekrytera fler killar. Två organi-sationer har inte angivit vilket kön som de riktarinsatserna mot. De flesta av de 8 organisationersom arbetar för att rekrytera bredare utifrån socialbakgrund uttrycker att medlemmarna idag i förstahand kommer från medelklassen och att det finnsbehov av att rekrytera medlemmar som kommerfrån studieovana familjer, personer som kommer

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM109

110

från familjer med sämre ekonomiska förutsätt-ningar eller arbetarklass. En organisation arbetarockså särskilt mot unga från ”överklass”:

”Vi vill ha fler ’överklass’ och ’arbetar-klass’, inte bara medelklass som nu.”

Tabell 5.9. Planer och strategier för att rekrytera fler medlemmar,medlemsorganisationer inom LSU, 2010. Antal

Har ni några särskilda planer eller strategier för Har ni genomfört en kartläggning?hur ni ska rekrytera fler medlemmar blandunderrepresenterade grupper? Ja Delvis Nej Totalt

Frågan är inte aktuell, vi har inga problem medunderrepresenterade grupper – – 1 1

Ja 6 7 6 19

Nej, vi har inte några sådana planer eller strategier – 3 16 19

Summa 6 10 23 39

Källa: LSU:s medlemsrundringning, 2010.

Tabell 5.10. Målgrupper för ökad rekrytering, medlemsorganisationerinom LSU, 2010. Antal

Om ni har planer på eller strategier för att försöka ökarekryteringen i vissa målgrupper, vilka grupper gäller detta? Antal(Flera alternativ möjliga)

Annan ålderskategori 8Underrepresenterad kön 1 1Annan social bakgrund 8Annan etnisk bakgrund 9Andra bostadsområden/geografiska miljöer 7Andra grupper 6

Källa: LSU:s medlemsrundringning, 2010.Kommentar: Totalt antal svarande organisationer är 19 st.

Bland de som arbetar för att bredda den etniskabakgrunden kan ett typiskt svar på frågan vilkengrupp man vänder sig till, låta så här:

”Personer med utomnordisk bakgrund,ungdomar som inte är födda i Sverige.Vill locka personer som inte har typisksvensk föreningsbakgrund.”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM110

111

Bara ett par av de organisationer som anger attde arbetar för att rekrytera unga från underrepre-senterade bostadsområden utvecklar i sina svarvilka områden dessa är. Båda dessa beskriver be-hovet av att ha större spridning i landet blandmedlemmarna. Andra underrepresenterade grup-per som nämns är personer med funktionsned-sättning, unga hbt-personer, personer med reli-giös tro och studenter som inte läser samhällsve-tenskapliga ämnen.

De organisationer som angivit att de har planereller strategier har fått en följdfråga om hur deplanerar att gå till väga för att öka rekryteringeninom dessa grupper. Av de 19 organisationernakan 16 presentera på vilket sätt de gör det. Ett parav organisationerna arbetar med projekt som skafrämja en specifik målgrupp:

”Vi har ett projekt som … lyfter uppkvinnliga filosofer och vetenskapsmän.Vi hoppas med det projektet öka engage-manget bland unga tjejer.”

Andra organisationer arbetar istället med sär-skilda insatser inom den ordinarie verksamheten,exempelvis:

”Vi har bildat en jämställdhets- ochmångfaldsgrupp som ska göra en stra-tegi för detta arbete. Den strategin om-fattar inte hur vi ska få fler unga runt omi landet att engagera sig, det handlar merom generell medlemsrekrytering.”

Det finns också de organisationer som integre-rar arbetet med breddad rekrytering i organisatio-nens långsiktiga strategier:

”Vi jobbar enligt långsiktiga strategieroch det finns mål för samtliga målgrupperovan. Vi har konsulenter som jobbar spe-cifikt med breddad rekrytering i projekt-form.”

Utifrån de svar som kommit in är det inte möjligtatt dra några slutsatser om vilka metoder eller stra-tegier som är mer framgångsrika än andra. Endasten organisation har beskrivit vilka framgångs-faktorer de ser i sitt arbete:

”Föreningarna och deras vilja att få medalla. Framgång att samarbeta med fritids-gårdar där alla är välkomna och möterupp många olika unga.”

Det mest anmärkningsvärda resultatet av dennaintervjuundersökning tycks vara frånvaron avuppföljning och kartläggning. Väldigt få organi-sationer har gjort riktiga kartläggningar över vilkagrupper som är underrepresenterade som med-lemmar. Trots detta har ungefär hälften av de till-frågade organisationerna särskilda strategier föratt nå målgrupper som man upplever som under-representerade. Även om antalet svar är lite förlitet för att dra några långtgående slutsatser såvisar ändå materialet att de som genomförtkartläggningar av sin medlemskår för att identi-fiera underrepresenterade grupper fokuserar sinaplaner och strategier på dessa målgrupper. De sombara delvis gjort en kartläggning, eller inte allsgjort det, har ofta många fler målgrupper för sittarbete med breddad rekrytering. Det tycks ocksåvara så att väldigt få organisationer utvärderarsitt rekryteringsarbete utifrån det identifieradebehovet att bredda medlemskåren.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM111

112

Avslutande diskussionDet finns intressanta skiljelinjer i hur man frånstatligt håll diskuterar värdet av idrottsföreningarrespektive ungdomsföreningar. Det statliga stö-det till idrottsföreningars ungdomsverksamhetmotiveras i första hand av verksamhetens inne-håll – utveckla barns och ungdomars intresseoch benägenhet för motion och idrott – medanungdomsföreningars existens istället berättigasav en förväntad medborgarfostrande effekt. Må-len för statsbidrag till ungdomsorganisationer äratt:

”främja barns och ungdomars demokra-tiska fostran, att främja jämställdhet mel-lan könen, främja jämlikhet mellan olikaungdomsgrupper, att ge barn och ung-domar en meningsfull fritid samt att en-gagera fler ungdomar i föreningslivet.”

(SFS 2001:1060)

Syftet med statsbidrag till idrottsföreningarsverksamhet som riktar sig till barn och unga mel-lan 7 och 25 år är att föreningarna:

”bidrar till att utveckla barns och ung-domars intresse och benägenhet för mo-tion och idrott, bedrivs ur ett barnrätts-perspektiv, bland annat genom att ökabarns och ungdomars inflytande över ochansvar för sitt idrottande, gör det möjligtför alla människor att utöva idrott ochmotion, bidrar till att väcka ett livslångtintresse för motion och därmed främjar

en god hälsa hos alla människor, syftartill att ge flickor och pojkar respektivekvinnor och män lika förutsättningar attdelta i idrottsverksamhet, främjar inte-gration och god etik, och aktivt motver-kar dopning inom idrotten.”

(SFS 1999:1177)

Organisatoriskt styrs också ungdomsföreningarrespektive idrottsföreningar olika. Ungas idrotts-verksamhet bedrivs av samma föreningar och för-bund som också ansvarar för vuxenverksamheten,medan medlemmarna i ungdomsföreningar skavara i åldern 7–25 år och utgöra minst 60 procentav organisationens totala medlemsantal och or-ganisationen ska vara självständig och demokra-tiskt uppbyggd (SFS 2001:1060).

Även om det finns vissa undantag är huvud-regeln därmed att ungdomsföreningar har en verk-samhet för unga som bedrivs och styrs av de ungasjälva, medan idrottsföreningar huvudsakligenhar en generationsövergripande verksamhet. I densenaste översynen av bidragen till ungdomsorga-nisationers verksamhet, Fritid på egna villkor,bemöts kritiken för att det statliga stödet motver-kar generationsövergripande verksamhet med attsyftet med bidraget är just att stödja ungas själv-ständiga organisering:

”Självständighetskravet är viktigt föralla organisationers barnoch ungdoms-verksamhet, även för idéburna organisa-tioner där den gemensamma ideologin,tron eller värdegrunden spelar en storroll. Genom egna stadgar, egen ekonomioch egna beslutande organ får ungdo-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM112

113

marna större möjlighet att utifrån egnaerfarenheter vidareutveckla den gemen-samma ideologin. Det är detta som uti-från statsbidragets syften motiverar ettstöd till barnoch ungdomsverksam-heten. Stödet avser de syften som angesmed bidraget, dvs. att stödja ungdomarsinflytande och demokratiska utvecklingoch möjligheter till fritid på egna vill-kor.”

(SOU 2009:29)

Kravet på ungdomsorganisationers autonomi iförhållande till vuxenverksamheten uppstod på1950-talet då ungdomspolitiken blev ett eget po-litiskt område med inriktning på ungas fritid. Enhuvudlinje var statligt stöd till frivilligorganisa-tionernas ungdomsverksamheter och en annanhuvudlinje var uppbyggnaden av öppna kommu-nala verksamheter för de ungdomar som inte varmedlemmar i föreningar (Harding 2009).

Staten tillämpade därmed samma syn i stödet tillungas föreningsliv som under 1850-talet hadepräglat synen på bildningscirklar för arbetare.Dessa hade som syfte att höja arbetarnas bild-ningsnivå, och det ansågs viktigt att arbetarnasjälva var representerade i organisationernas sty-relser och kunde ta del i verksamhetens utform-ning. Hundra år senare var målguppen ungdomari stället för arbetare, men tanken var återigen attbidra till demokratisk fostran genom att få ta egetansvar över föreningsverksamheten (Harding2009). I den senaste ungdomspolitiska proposi-tionen Makt att bestämma – rätt till välfärd dis-kuteras ungas föreningslivsdeltagande:

”Föreningslivet utgör en särskilt viktigarena för lärande och utveckling för ung-domar, inte minst när det gäller kunska-per om och förmåga till demokratisk del-aktighet. Alla ungdomar, både pojkaroch flickor, skall ha goda möjligheter attutvecklas i demokratiska folkrörelser ochi den fria folkbildningen.”

(prop. 2004/05:2, s. 34)

Föreningslivet som riktar sig till unga har där-med av staten tilldelats dubbla roller – att erbjudameningsfull fritid samt att vara en demokratiskola.Samtidigt är de vanligaste föreningsverksamhet-erna som unga deltar i, det vill säga idrottsföre-ningarna, undantagna från liknande krav.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM113

114

Bilaga 5.1Kommentar till tabell 5.2

Från och med 2008 är ULF och den EU-gemen-samma undersökningen Survey on Income andLiving Conditions (SILC) sammanslagna till enundersökning. Båda dessa undersökningar harså kallade fördjupningsområden som skiljer sigåt. De som tillhör ULF-urvalet får frågorna somtillhör ULF:s fördjupningsområde, medan de somtillhör SILC-urvalet får frågorna som tillhör SILC:sfördjupningsområde. Under 2008–2009 var Med-borgerliga aktiviteter fördjupningsområde inomULF, vilket bland annat innebar att de som till-hörde ULF-urvalet fick några fler frågor än ”normal-år” om föreningar. Efter frågorna om politiskt partifick ULF-urvalet frågor om medlemskap och ak-tivt deltagande i följande: boendeförening, idrotts-eller friluftsförening, humanitär hjälporganisation,fredsorganisation eller annan grupp för interna-tionella frågor, kultur-, musik-, dans- eller teater-förening, invandrarorganisation (fråga ställdes tillpersoner med utländsk bakgrund), pensionärs-förening (fråga ställdes till personer 65+ år).

Enbart 2008: grupp eller förening inom svenskakyrkan, något frireligiöst samfund eller annat reli-giöst samfund.

Därefter fick ULF-urvalet följande fråga: ”Hardu under senaste 12 månaderna varit på någotmöte eller arrangemang som någon av dessa el-ler någon annan förening anordnat?” De somtillhörde SILC-urvalet 2008–2009 fick de frågorsom ULF-urvalet får under ett normalår för av-snittet Medborgerliga aktiviteter, dvs. frågor ommöte, medlemskap och aktivt deltagande i fack-förbund, politiskt parti och därefter frågan: ”Hardu under senaste 12 månaderna varit på någotmöte eller arrangemang som någon annan före-ning anordnat?” Med annan förening avsesannan förening än fackförbund och politiskt parti.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM114

115

Bilaga 5.2Frågor till LSU:s telefonintervju 1. Har ni inom er organisation gjort någonkartläggning1 av om det finns någon ellernågra särskilda grupper av unga som ärunderrepresenterade som medlemmar?

Nej Ja– Om svaret är Ja. Vilka grupper är under-representerade: ...................................................

2. Har ni för närvarande några särskildaplaner eller strategier för hur ni ska rekry-tera fler medlemmar bland grupper av ungasom är underrepresenterade i organisationen?

Frågan är inte aktuell. Vi har inget problemmed underrepresenterade grupper.

Nej, vi har inga sådana planer eller strategierJa

3. Om ni har planer eller strategier2 för attförsöka öka rekryteringen i vissa målgrupper,vilka grupper gäller detta?(flera alternativ kan nämnas)

Annan ålderskategori– I så fall vilken: .......................................................

Endera tjejer/killar, utifrån vilka som ärunderrepresenterade.– I så fall vilka: .........................................................

Unga med annan social/klassbakgrund ände flesta nuvarande medlemmarna.– I så fall, vilken grupp: ..........................................

Unga med annan etnisk bakgrund än deflesta nuvarande medlemmarna.– I så fall, vilken grupp: ..........................................

Unga som bor i andra typer av bostadsområ-den eller geografiska miljöer än de flestanuvarande medlemmarna.– I så fall, vilka typer av bostadsområden ellergeografiska miljöer: .................................................

Andra grupper,ange vilka: ................................................................

4. Öppna frågorBara till dem som i föregående fråga uppgivitsig ha planer eller strategier för att försöka ökarekryteringen bland unga med annan social/klassbakgrund, annan etnisk bakgrund ellersom nämnt unga i socialt utsatta bostadsområ-den som målgrupper.

- Hur planerar ni att gå tillväga för att ökarekryteringen inom den eller de grupper somnämnts i fråga 3?

- Hur har ni lyckats så här långt?

– Har ni identifierat några särskildaframgångsfaktorer eller problem?

Noter1 Med kartläggning menas här någon form av undersök-ning eller genomgång som belyser denna fråga. Det skaalltså inte bara bygga på vad intervjupersonerna tror.

2 Dessa planer och strategier kan också gälla pågåendeaktiviteter i syfte att försöka öka rekryteringen ispecifika målgrupper.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM115

116

ReferenserHarding, T. (2009). Kan man läraungdomar demokrati? Statligungdomspolitik och frivilligaorganisationer. I J. Fornäs, & T.Hardning. (Red.), Kulturellt:Reflektioner i Erling Bjurströmsanda. Linköping: LinköpingUniversity Electronic Press.

Proposition 2004/05:2 Makt attbestämma – rätt till välfärd.

SOU 1945:22 Ungdomen ochnöjeslivet. Ungdomsvårdskom-mitténs betänkande. Del III.

SOU 2008:59 Föreningsfostranoch tävlingsfostran. En utvärde-ring av statens stöd till idrotten,Stockholm: Fritzes.

SOU 2009:29 Fritid på egnavillkor, Stockholm: Fritzes.

Ungdomsstyrelsen (2005). Ungaoch föreningsidrotten. En studieom föreningsidrottens plats,betydelse och konsekvenser i ungasliv. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2007). Ungamed attityd – Ungdomsstyrelsensattityd och värderingsstudie 2007.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2008). Ungidag 2008. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2010).Ungdomsstyrelsens årsredovisning2009. www.ungdomsstyrelsen.se.

Waara, P., Rüdiger, J. & Svensson,L. (2010). Ungas organiseringöver tid – unga för sig själva ellertillsammans med vuxna? Stock-holm: Ungdomsstyrelsen.

LagarSFS 1999:1177 Förordning omstatsbidrag till idrottsverksamhet.

SFS 2001:1060 Förordning omstatsbidrag till ungdoms-organisationer.

SKOLFS 2006:11 Ungdoms-styrelsens föreskrifter om statsbi-drag till ungdomsorganisationer.

Internetwww.ungdomstyrelsen.se

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM116

117

Noter1 Se även kapitel 1 i dennarapport. I kapitel 4 beskriver viframväxten av frizoner för ungasom ungdomsgårdar, ungdomenshus och andra träffpunkter därunga har ett betydande inflytandeöver verksamheten.

2 Från och med 2008 är ULF ochden EU-gemensamma undersök-ningen Survey on Income andLiving Conditions (SILC) samman-slagna till en undersökning. Bådadessa undersökningar har så kalladefördjupningsområden som skiljersig åt. De som tillhör ULF-urvaletfår frågorna som tillhör ULF:sfördjupningsområde, medan de somtillhör SILC-urvalet får frågornasom tillhör SILC:s fördjupnings-område. Under 2008 och 2009 varmedborgerliga aktiviteterfördjupningsområde inom ULF,vilket bland annat innebar att desom tillhörde ULF-urvalet ficknågra fler frågor än ”normalår” omföreningar. Eventuella skillnadermellan tidigare år och 2008/2009kan bero på de tillagdafördjupningsfrågorna.

3 Det är möjligt att medlems-nivåerna i vissa typer av fören-ingar överskattas i tabellen pågrund av bortfallsproblematiken,det är rimligt att anta att individersom är samhällsengagerade i störreomfattning är benägna att besvaraenkäter.

4 För en heltäckande bild avungdomsorganisationer, sewww.ungdomsstyrelsen.se.

5 Antingen i form av struktur-,särskilt, etablerings- eller utveck-lingsbidrag. Sammanlagt 93organisationer beviljades statligtbidrag 2009 (Ungdomsstyrelsen2010). Verksamheten bedrevs avomkring 8 000 lokalavdelningarfördelade över hela landet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM117

118

KAPITEL 6

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM118

119

Utbildning ochmedbestämmandeElevinflytandet är sedan länge fastställt på allajuridiska nivåer av skolans reglering, från skolla-gen över grundskole- och gymnasieförordningentill läroplanen. Den pågående reformeringen avskolan har inte medfört några förändringar i elev-ers rätt till inflytande i skolan, däremot har lagtexter-na skrivits om och blivit mer tydliga. Den nyaskollagen1 som börjar gälla från och med juli 2011omfattar alla skolformer, från förskola till vuxen-utbildning, oavsett om huvudmannen är en kom-mun, ett landsting, staten eller en enskild. Jämförtmed den tidigare skollagen framgår det nu tydli-gare att skolans värdegrund är de mänskliga rät-tigheterna och att barnkonventionens artikel 12bildar den rättsliga grunden för alla elevers rätttill inflytande i skolan. En nyhet är att det nu ocksåframgår vilka skyldigheter elevernas rätt till infly-tande medför för skolan, till exempel ska persona-len informera eleverna om deras rättigheter samtstödja och underlätta deras inflytande och delak-tighet (Utbildningsdepartementet 2010).

Elevernas rätt till inflytande regleras närmare iskolans läroplan.2 I läroplanens målområde Elev-ernas ansvar och inflytande anges tre mål. Sko-lan ska sträva efter att varje elev:

• tar ett personligt ansvar för sina studieroch sin arbetsmiljö

• successivt utövar ett allt större inflytandeöver sin utbildning och det inre arbetet iskolan

• har kunskap om demokratins principer ochutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiskaformer.

(Lpo 94, s.13)

Varje skola är skyldig att arbeta aktivt med elev-inflytande. Lyckas skolan få till stånd ett fung-erade elevinflytande gynnar det både elevernaoch skolan. Skolkommittén som tillsattes under1990-talets mitt hade i uppdrag att granska sko-lan och identifiera olika sätt att stimulera skolansutveckling. De tog fram följande, fortfarande ak-tuella argument:

• inflytande är en mänsklig rättighet

• inflytande ingår i skolans uppdrag att fostraeleverna till demokratiska medborgare

• inflytande är en förutsättning för lärande

• inflytande är en resurs för skolansverksamhet.

(SOU 1996:22)


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM119

120

Vilka effekter elevinflytande har på lärandet harinte studerats närmare, men man kan anta att lus-ten för lärande hos en elev som är missnöjd medatt inte kunna påverka sin arbetssituation kanpåverkas i negativ riktning. Möjligheter till infly-tande kan följaktligen antas stimulera ett mer ak-tivt deltagande i skolarbetet generellt, vilket i sintur gynnar elevens studiemotivation och bidrartill bättre förutsättningar för skolans målupp-fyllelse.

Voice eller exit– olika strategier

Vad inflytande mer konkret handlar om beskrivsinte i skollagen, men enkelt sagt handlar elev-inflytande om att varje elev ska kunna påverkasin skolsituation, både individuellt och kollektivt.Så som utbildningspolitiken är utformad idag ärdet rimligt att diskutera elevinflytande utifrån tvåhuvudsakliga perspektiv:

• Inflytande som rätten att göra individuella val,antingen genom val av skola eller genom val avolika alternativ inom en skolas verksamhetsutbud.

• Inflytande som rätten att påverka undervis-ningen och sin arbetsmiljö samt att delta i sko-lans kvalitetsarbete.

En elev kan därmed påverka sin situation an-tingen genom att välja skola och utbildningspro-gram eller genom att höja sin röst. Hirschmansbegrepp voice, exit och loyalty (Hirschman 1970)avsåg ursprungligen att förklara hur konsumen-ter agerar när de är missnöjda, men används oftaäven för att utveckla samhällsvetenskapligaförklaringsmodeller inom andra områden, till ex-empel skolan. Hans-Åke Scherp har översatt mo-dellen till skolans värld. Enligt honom är voice en

strategi för missnöjda elever att ge uttryck för sinsyn på hur undervisningen eller skolan borde för-ändras, exit är en strategi som uttrycks antingengenom byte av skola eller undervisningsgruppeller genom skolk, medan loyalty är en strategisom de elever tillämpar som varken protesterar,skolkar eller byter skola trots att de är missnöjda(Scherp 1999).

Kanske har det blivit dags att omdefiniera handl-ingsvägarna: I skolans värld är det idag förmodli-gen vanligare att allvarligt missnöje leder till exitsnarare än till voice. Alternativet voice uttryckstill exempel genom deltagande i elev- och klass-råd. Sådana aktiviteter attraherar framför allt eleversom i grunden känner samhörighet och lojalitetmed sin skola och därför väljer att engagera sigoch förbättra sin skola.

Exit har blivit en alltför vanlig handlingsväg pågymnasiet. Det mest oroväckande uttrycket fördetta är ökningen av avhopp från gymnasiet.Ungefär 10 procent av alla gymnasieelever av-bryter studierna under det första eller andra stu-dieåret och drygt 10 procent hoppar av under dettredje studieåret (Skolverket 2008). Samtidigt väl-jer allt fler elever att byta skola eller program un-der utbildningens gång. Av dem som gick i år 3hösten 2009 bytte 17 600 elever (15 procent) skolaoch/eller utbildning. Orsaker till skol- och utbild-ningsbyten är enligt Skolverkets rapport Konkur-rensen om eleverna att eleverna tröttnar på långaresvägar, har börjat på utbildningar som inte upp-fyller deras förväntningar eller sent har fått platspå utbildningar som de vill gå på i första hand(Skolverket 2010e).

Om man lägger till den snabba tillväxten av fri-stående skolor, indikerar den sammantagna bil-den av inflytandevägarna att aktiva val har bliviten högt prioriterad handlingsväg för elever somvill få till stånd en förändring av sin skolsituation.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM120

121

Valet av utbildningSedan 20 år tillbaka äger elever och deras föräld-rar rätten att själva välja skola. Grundskolor haren mängd olika profiler och gymnasieskolan ettbrett utbud av inriktningar som varierar mellanolika orter. Den viktigaste förklaringen till dennautveckling är att skolan i början 1990-talet över-gick från statligt till kommunalt ansvar, där en-skilda skolor gavs ökade möjligheter att styra sinekonomi och verksamhet, samt friskolereformensom konkurrensutsatte skolorna som därmed fickbehov av tydligare profilering av sin verksamhet.

Sammantaget förmedlar 1990-talets skolreformeren syn att unga är kompetenta nog att själva fattade avgörande besluten om utbildningens inrikt-ning och innehåll, istället för att ta del av färdig-sydda programpaket. Skolgången har idag blivitmer av ett personligt projekt istället för en sam-hällsangelägenhet (Englund 1999, Lindblad &Lundahl 2001).

Snabb framväxtav fristående skolor

De reella möjligheterna för elever att välja skolaoch utbildning har förstärkts mycket kraftigt se-dan friskolereformen genomfördes 1992. Av lan-dets totalt 4 660 grundskolor var 709 friståendeläsåret 2009/10 och andelen friskoleelever upp-gick till 11 procent av samtliga grundskoleelever.Antalet elever i fristående grundskolor ökade med26 procent under femårsperioden 2004/05–2009/10 (Skolverket 2010c).

Antalet fristående gymnasieskolor har ocksåökat i mycket snabb takt och är nu nästan ikappantalet kommunala gymnasier. Läsåret 2009/10fanns det 458 fristående gymnasieskolor, medanantalet kommunala var 497 stycken. Kommunalaskolor hade dock fler elever per skola, i genom-snitt 614 elever, jämfört med 185 elever i genom-

snitt i fristående gymnasieskolor. Friheten att väljaolika utbildningsinriktningar är mycket stor. Läs-året 2009/10 fanns det nästan 4 700 olika utbild-ningar att välja mellan (Skolverket 2010j).

Inflytande överutbildningsvalet

Enligt en omfattande studie bland unga och vuxnaär valet av utbildning det område i livet som ungaupplever att de har störst inflytande över3 (Ung-domsstyrelsen 2007). I gruppen 16–29 år ansåg84 procent att de har ett stort eller ett relativt stortinflytande över sitt val av utbildning (tabell 6.1).

Tittar man närmare på dessa siffror framkommeratt tjejer i högre grad än killar ansåg sig kunnapåverka sitt val av utbildning, 87 procent mot 82procent. En klart lägre andel av unga som är föddautrikes, 76 procent, uppfattade sig ha stor möjlig-het att påverka sitt val av utbildning än av ungasom är födda i Sverige, 86 procent. Unga som ärbarn till arbetare bedömde att de haft mindre in-flytande över valet av utbildning än unga som ärbarn till tjänstemän (tabell 6. 2).

Frågan om inflytande över val av utbildning vi-sade även ett samband med ålder. Ju äldre svars-personen var, desto mindre inflytande ansåg haneller hon sig ha haft över sina utbildningsval (ta-bell 6.1).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM121

122

Tabell 6.1 Hur stort inflytande tycker du att du har över ditt val av utbild-ning efter åldersgrupper, 2007. Procent

Ingen eller Varken stor eller Viss eller Totaltliten påverkan liten påverkan stor påverkan

Åldersgrupper16–19 år 4 11 85 10020–24 år 6 11 83 10025–29 år 4 10 85 99

Unga/vuxnaeller äldre16–29 år 4 11 84 9935–74 år 11 16 73 100

Källa: Ungdomsstyrelsen, Unga med attityd 2007.Kommentar 1: Ingen eller liten påverkan avser värde 1 och 2, varken stor eller liten påverkan värde 3 ochviss eller stor påverkan värde 4 och 5 på en femgradig skala där 1=Mycket litet inflytande och 5=Mycket stortinflytande.Kommentar 2: På grund av avrundning kan totalsumman anta ett värde mellan 99 och 100.

Tabell 6.2 Hur stort inflytande tycker du att du har över ditt val av utbild-ning efter kön, födelseland och socioekonomisk bakgrund. 16–29 år,2007. Procent

Ingen eller Varken stor eller Viss eller Totaltliten påverkan liten påverkan stor påverkan

Killar 5 12 82 99Tjejer 4 10 87 101Född i Sverige 4 1 0 8 6 100Utrikes född 9 16 76 101Mamma arbetare 5 12 83 100Mamma tjänsteman 4 11 85 100Mamma högretjänsteman/akademiker/i ledande befattning 3 9 8 9 101

Mamma egenföretagare/lantbrukare 0 0 100 100

Totalt 4 11 84 99

Källa: Ungdomsstyrelsen, Unga med attityd 2007.Kommentar 1: Ingen eller liten påverkan avser värde 1 och 2, varken stor eller liten påverkan värde 3 ochviss eller stor påverkan värde 4 och 5 på en femgradig skala där 1=Mycket litet inflytande och 5=Mycket stortinflytande.Kommentar 2; På grund av avrundning kan totalsumman anta ett värde mellan 99 och 101.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM122

123

Inflytande överundervisningen

Medan elevernas möjligheter att utöva inflytandeöver skolans styrning är kraftigt begränsade pågrund av existerande lagar och styrsystem, är vill-koren för att eleverna ska kunna påverka sitt egetlärande betydligt bättre. Eva Forsberg har disku-terat begreppet elevinflytande utifrån två dimen-sioner, elevcentrerad undervisning och elevernasdelaktighet i skolans beslutsprocesser (Forsberg2000, Forsberg 2004). Enligt Forsberg dominerarden senare dimensionen – deltagande i besluts-processer – inom forskning och statlig utvärde-ringsverksamhet. Enligt Forsberg var den gene-rella slutsatsen i tidigare studier att elever endasti begränsad omfattning hade inflytande över sinskolsituation. Enligt Forsberg kunde alltså slut-satsen bero på att forskningen inte hade riktatsmot att närmare granska inflytande i det egnalärandet, och att det därför finns anledning attifrågasätta de tidigare studiernas slutsatser ommöjligheterna att utöva inflytande i skolan. Ävenom elevers delaktighet i skolans beslutsprocesserhar sina brister så finns det andra dimensioner avelevpåverkan som kan komma till uttryck inomundervisningen, och som hittills inte har stude-rats i lika stor omfattning som elevers formellainflytande (Forsberg 2004).

Om man istället för forskningsresultat granskarskolans styrdokument finns stöd för Forsbergstes: demokratiska arbetsformer i klassrummet ochinflytande i det egna lärandet ges lika stort fokussom elevernas formella möjligheter till inflytande.Individuella utvecklingsplaner är ett exempel påhur elevers rätt till inflytande över den egna ut-bildningen har stärkts. Varje elev har sedan 2006enligt lagen rätt att veta var hon eller han ligger ijämförelse med målen och vad hon eller han måstebli bättre på för att uppnå målen. Regeringen harockså under senare år skärpt skolinspektionen,

infört en ny lag mot diskriminering i skolan samttillsatt en elevombudsman som driver individu-ella ärenden. Alla dessa reformer utgår snararefrån den enskilda elevens rättigheter än frånelevkollektivets.

Att balansera elevernas rätt till inflytande motlärarnas eller rektorns rättigheter kan ibland upp-levas som problematiskt. Lärarna har under detsenaste decenniet vid upprepade undersökningaruttryckt bristande inflytande över bland annatklasstorleken, möjligheten att erbjuda extra stödoch skolans generella resursanvändning (Skol-verket 2010a). Rektorn har det huvudsakliga an-svaret för att både elever och skolpersonal hardet inflytande de har rätt till. Även om det teore-tiskt inte finns någon motsättning mellan elever-nas rätt till inflytande, rektorns ansvar för detpedagogiska arbetet och lärarnas ansvar för un-dervisningen, är verkligheten många gånger merkomplex än den enkla organisatoriska modellen.

En studie som undersökte rektorers syn på elev-inflytande och uppdraget att verka för demokra-tiska arbetsformer kom fram till att det finns endubbelhet i skolans hantering av elevinflytande(Wedel Persson 2009). Å ena sidan finns det envilja hos skolledningen att dela makten medeleverna men å andra sidan saknas det fungerandeformer för att förverkliga detta. Faktorer som hin-drar och motverkar elevernas reella inflytande varenligt denna studie bland annat en viss ambiva-lens till huruvida elever överhuvudtaget kan ellerbör ha inflytande, bundenhet vid gamla arbets-sätt och traditioner samt lärarnas bristande för-måga att utforma arbetet i klassrummet på ett sättsom ger eleverna möjlighet att ha inflytande. Sko-lans ledarskap var också betydelsefullt. Studiensslutsats var att rektorer behöver driva frågan omelevinflytande på ett medvetet och struktureratsätt för att målet ska kunna förverkligas (WedelPersson 2009).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM123

124

100

80

60

40

20

0

Figur 6.1 Andelen som vill respektive kan vara med och bestämma vadman lär sig i olika ämnen. Grundskolans årskurs 7–9 samt gymnasiet,1993–2009. Procent.

Källa: Skolverket, Attityder till skolan 2010.

1993 1997 2000 2003 2006 2009

Vill vara med och bestämma Kan vara med och bestämma

I klassrummetSkolverket genomför vart tredje år en omfattandestudie, Attityder till skolan, där eleverna i års-kurs 7–9 och i gymnasieskolan får ta ställning tillbland annat i vilken omfattning de dels kan, delsvill vara med och bestämma om olika företeelser iskolan. Den senaste undersökningen genomför-des 2009 och omfattade sex frågor om eleversmedbestämmanderätt i klassrumssammanhang.Svaren visar en generellt positiv utveckling avelevers upplevda inflytande under perioden 1993–2009. Den positiva trenden illustreras väl medhjälp av påståendena Vill vara med och bestämmavad man lär sig i olika ämnen, respektive Kanvara med och bestämma vad man lär sig i olikaämnen. När undersökningen inleddes 1993 sva-rade 25 procent av eleverna i grundskolans års-kurs 7–9 samt i gymnasiet att de kan vara medoch bestämma vad de lär sig i olika ämnen medan65 procent svarade att de vill. Skillnaden mellanatt vilja och att kunna var 40 procentenheter. Vid2009 års undersökning svarade däremot 46 pro-cent att de kan och 62 procent att de vill. Under

denna 16-årsperiod minskade alltså andelen eleversom vill påverka sitt lärande men upplever att honeller han inte kan från 40 till 16 procentenheter(figur 6.1).

Ett annat påstående handlar om medbestäm-manderätten över läxor och prov. I 1993 års un-dersökning svarade 21 procent av eleverna igrundskolans årskurs 7–9 samt i gymnasiet att dekan vara med och bestämma över läxor och provmedan 68 procent svarade att de vill. Skillnadenmellan att vilja och kunna påverka var 47 pro-centenheter. Vid 2009 års undersökning svarade49 procent att de kan och 73 procent att de vill(figur 6.2). Skillnaden mellan att vilja och att kunnasjönk därmed till 24 procentenheter. En kraftfulloch tydligt positiv utveckling av elevernas infly-tande över eget lärande har alltså ägt rum sedanbörjan av 1990-talet då de idag gällande läroplaner-na ersatte de tidigare. Om denna positiva utveck-ling beror på skolans förnyade styrdokument el-ler på tidsandan som under samma period i ökadgrad har präglats av individbaserade rättigheterfår däremot förbli osagt.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM124

125

100

80

60

40

20

0

Figur 6.2 Andelen som vill respektive kan vara med och bestämma överläxor och prov. Grundskolans årskurs 7–9 samt gymnasiet, 1993–2009.Procent.


1993 1997 2000 2003 2006 2009


Skolan som arbetsplatsElevers inflytande över skolan som arbetsplatsomfattar skolans yttre och inre miljö som frågorom skolgården, matsalen och måltider, toaletteroch omklädningsrum, rastverksamhet och andrafrågor av gemensamt intresse. Dessa frågor be-handlas traditionellt i olika formella organ för elev-ers inflytande som klass- och skolråd. Här finnsdärmed möjligheter för elever att utöva kollektivtinflytande, som är en viktig del av den demokra-tiska utbildning som skolan ska ansvara för. Tan-ken är att elever genom olika former av kollektivasamrådsorgan, till exempel elevråd, får möjlighe-ter att lära sig att ta ansvar och att leda ett arbetemed inflytandefrågor. Det är därför viktigt att fo-rum där eleverna själva får leda arbetet finns i allaskolor, till exempel i form av klassråd, elevråd ochskolkonferenser. Det är också viktigt att elevernafår träna sig i arbetsformerna för kollektivt med-bestämmande. Vid sidan av de kollektiva på-verkansvägarna har varje enskild elev dessutomrätten att ta upp olika frågor i samtal direkt medlärare eller skolledning.

En viktig fråga för de elever som åtar sig upp-drag att företräda andra elever är att deras studie-förutsättningar inte försämras och att de inte ris-kerar att uppnå sämre resultat än de annars skulleha kunnat göra. I dag har endast gymnasieeleverrätt att få kompensation för den undervisning degår miste om på grund av sina uppdrag. När dennya skollagen träder i kraft höstterminen 2011kommer elevföreträdare också i grundskolan attges ledighet och kompenseras för den undervis-ning de går miste om på grund av ett uppdrag(Utbildningsdepartementet 2010).

ElevorganisationerDet finns två huvudsakliga former för elever igrundskolan och på gymnasiet att organisera sinaintressen genom. Den ena formen är att varje klassväljer en representant som ingår i skolans elev-råd. Den andra är att alla elever som vill anslutersig till skolans elevkår, där de sedan väljer ordfö-rande och styrelse i enlighet med vanlig före-ningstradition. Elevkårer bygger alltså på elever-nas frivilliga medlemskap och egen organisering,

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM125

126

medan elevråd i högre grad är en struktur somlärare och skolledning upprätthåller. De två riks-täckande organisationerna Sveriges elevråd,Svea, och Sveriges elevråds centralorganisation,Seco,4 är samarbetsorganisationer för elevråd iövre grundskolan och gymnasiet. Seco organise-rar även elevkårer. På riksnivå arbetar elevorga-nisationerna med opinionsbildning och lokalt ar-betar de med utbildningar av medlemskåren samttar fram stödmaterial och olika inspirerande ochstödjande verksamheter.

Under 1990-talet och i början av 2000-talet vardet vanligast att eleverna organiserade sig i elev-råd, men under senare år har antalet elevkårer ökatkraftigt. I figur 6.3 redovisas antalet enskilda med-lemmar i Seco. Enligt Ungdomsstyrelsens senastesammanställning var över 70 000 elever medlem-mar verksamhetsåret 2008 (figur 6.3).

Från elevkårernas sida anser man att det faktumatt skolans ledning bildar ett organ för eleversintressen är en demokratisk svaghet, de anser attelevråd eller elevkår bör bildas av eleverna själva(Skolverket 2010i). Även om det argumentet ärväl förankrat i demokratiska traditioner kan man

ställa frågan om dess relevans i skolans vardag.De allra flesta elever rekryteras i en befintlig orga-nisation i skolan, som rimligtvis får stöd och upp-muntran från skolans ledning för att kunna be-driva det elevdemokratiska arbetet. Om den lo-kala organisationen en gång i tiden grundades avskolans ledning eller av en elevgrupp behöverinte påverka kvaliteten i det arbete som de aktivaeleverna bedriver här och nu.

Inflytande överskolans organisation

Under rubriken I klassrummet beskriver vi hurelevernas upplevda inflytande i klassrummet harförbättrats enligt Skolverkets återkommande stu-die Attityder till skolan. En av frågorna berör elev-ernas inflytande över skolan som arbetsplats, attvilja och kunna vara med bestämma över skolansregler. När undersökningen inleddes 1993 svarade15 procent av eleverna i grundskolans årskurs 7–9 samt i gymnasiet att de kan och 54 procent attde vill. Skillnaden mellan att vilja och kunna var39 procentenheter. I den senaste undersökningensom genomfördes 2009 svarade 44 procent av

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Figur 6.3 Antal medlemmar hos Sveriges elevråds centralorganisation(Seco), 1989–2008.

Källa: Ungdomsstyrelsen, medlemsstatistik 2010.

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM126

127

eleverna i årskurs 7–9 samt i gymnasiet att de villoch 40 procent att de kan vara med och bestämmaöver skolans regler. Skillnaden mellan att vilja ochatt kunna vara med och bestämma över skolansregler minskade alltså från 39 till 4 procentenheter(figur 6.4).

En möjlig förklaring till denna exceptionella ut-veckling är att alla skolor numera är skyldiga attvarje år upprätta en plan mot kränkande behand-ling och en likabehandlingsplan enligt riktlinjernai skollagens 14 kapitel (SFS 1985:1100) ochdiskrimineringslagen (SFS 2008:567) där det ävenanges att eleverna ska engageras i arbetet medatt upprätta, följa upp och utvärdera dem.

Försök att påverkaden egna skolan

Elevernas rätt till inflytande kan ge ett värdefulltbidrag till skolans kvalitets- och utvecklingsar-bete om skolan förmår att ta vara på elevernasengagemang. Skolverket har i en omfattande stu-die av 14- och 15-åringars demokratiska kunska-per, värderingar och engagemang5 undersökt ivilken utsträckning eleverna är missnöjda med sinskola, om de har tagit initiativ till att förbättra denoch om de har lyckats med detta. Eleverna harockså fått ange vad saken gällt och vem de vändesig till i sina försök att påverka. Frågorna är häm-tade från en medborgarundersökning som genom-fördes första gången 1987 av Maktutredningen.De har dock delvis anpassats för att passa denunga åldersgruppen (Skolverket 2010f).

Resultaten visar att under ett år (svaren avser iförsta hand läsåret 2008/09) hade 27 procent aveleverna i årskurs 8 och 9 gjort något för att för-bättra skolan, och i många fall hade en elev för-sökt påverka flera saker. Elevernas öppna svar

100

80

60

40

20

0

Figur 6.4 Andelen som vill respektive kan vara med och bestämma överreglerna i skolan. Grundskolans årskurs 7–9 samt gymnasiet, 1993–2009. Procent.


1993 1997 2000 2003 2006 2009


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM127

128

Tabell 6.3 Områden som elever har försökt att påverka i egna skolan.Sammanställning av öppna svar, grundskolans årskurs 8 och 9, 2009.Procent

Vad handlade ditt försök att påverka om? Procent

Skolmat 20Undervisning, lärare (prov, läxor, betygssättning, undervisningskvalitet,byte av lärare – men även sociala aspekter i klassrummet) 1 5

Fysisk miljö (till exempel bättre omklädningsrum, skåp, skolgård) 1 2Social miljö (minska mobbning, bättre relationer och dylikt på skolan och i klassen) 12Övrigt (inklusive ej specificerade svar såsom ”en massa småsaker”) 9Schema, tider 4

Källa: Skolverket 2010, ICCS.Kommentar: Av de 965 elever som har svarat att de gjorde något för att förbättra sin skola är det 781 som harangett vad deras försök handlade om. Utöver de svar som redovisas i tabellen förekom ett antal svar där fleraområden kombinerades, till exempel både skolmat och fysisk miljö (1,8 procent). Den enda kombination somsamlade en högre andel var kombinationen av social och fysisk miljö, 5 procent.

om vad saken gällde kodades i efterhand till ettantal kategorier. Resultatet framgår av tabell 6.3där de olika förbättringsområdena rangordnatsefter hur ofta de förekommer.

Skolverket undersökte vidare om det fanns ettsamband mellan att vara missnöjd med sin skolaoch att ta initiativ till förbättringar. Sambandetmellan initiativtagandet och missnöjet visade sigvara mycket svagt. Alla elever fick ange sitt miss-nöje med skolan på en skala från 0 (inget miss-nöje) till 10 (mycket missnöjd). De flesta eleverna,54 procent, valde att kryssa ett alternativ somindikerar ett lågt missnöje (figur 6.5).

I figur 6.5 har eleverna delats in i tre grupper, därde som kryssat för mittenalternativet (5 på skalan0–10) utgör mittengruppen. Av samtliga tillfrågadeelever hade 27 procent tagit initiativ till en för-bättring. Av de som hade tagit initiativ svaradeen tredjedel (9 procent av samtliga elever) att dehade lyckats med att nå målet för initiativet, entredjedel att de hade misslyckats och en tredjedelatt de inte visste resultatet än. Inom gruppen ini-tiativtagare tillhörde ungefär häften kategorin somvar mindre missnöjd med sin skola (14 procent av

samtliga elever), medan de mer missnöjda utgjordeen tredjedel av initiativtagarna (8 procent av samt-liga elever). Figuren visar således att det blandinitiativtagarna fanns många som inte är särskiltmissnöjda med sin skola, men också att missnöjeinte nödvändigtvis leder till initiativ. I gruppenmissnöjda hade endast en tredjedel tagit någotinitiativ till förbättring, medan två tredjedelar avde missnöjda, motsvarande 19 procent av samt-liga elever, inte hade tagit några initiativ till attförändra sin skola (figur 6.5).

Den stora majoriteten av eleverna, cirka 75 pro-cent, hade inte tagit något initiativ till att förbättrasin skola under det senaste året. Den oftast före-kommande anledningen – en tredjedel hänvisadetill detta – var att eleven ansåg att skolan fung-erar så bra att det inte behövdes. Det näst vanli-gaste svarsalternativet var det uppgivna ”Det tjä-nar ingenting till – det går inte att påverkaändå”. Ungefär en fjärdedel av de elever som intehar tagit något initiativ till att förbättra sin skola,vilka motsvarar 8 procent av samtliga elever, an-gav det alternativet. Andra – omkring 10 procentav de som var missnöjda och inte hade tagit ini-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM128

129

tiativ – svarade att det finns andra som är merintresserade och kunniga och nästan lika mångaförklarade att de inte vet hur det skulle gå till. Varsjätte elev angav att de inte orkar eller hinner.Bara ett par procent angav att de avstått frånförbättringsförsök för att det känns obehagligtatt kritisera lärarna eller skolan (Skolverket 2010f).

Skolverkets sammanfattande slutsats i rappor-ten Morgondagens medborgare om elevinflyt-ande var följande:

Figur 6.5 Initiativträdet: Missnöje – initiativ – framgång. Procent.

Källa: Skolverket 2010, ICCS.

SKOLA

varkennöjd ellermissnöjd

Mindremissnöjd

Mermissnöjd

InitiativEj

initiativ

Ejlyckats

Lyckats

Vetinte än

9

99

19

1914

8

514

2754

40

”Det återstår en hel del arbete med att geeleverna det inflytande de har rätt till.Många elever avstår nämligen från attförsöka påverka med motiveringen att detinte tjänar något till eftersom det inte gåratt påverka ändå. Samtidigt har såmycket som var fjärde elev tagit initiativför att förbättra sin skola bara under detsenaste året, och exemplen från dessapåverkansförsök ger på det stora helabilden av både engagerade och ansvars-fulla ungdomar vars insatser bör vara entillgång i skolans utveckling.”

(Skolverket 2010f, s. 12)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM129

130

Tabell 6.4 Synen på elevinflytande i den egna skolan. Årskurs 7-9 samtgymnasiet. 42 kommuner 2009.

Hur tycker du att Jag har fått veta Elevrådet Skolandet är i din skola? vad eleverna ska tas på allvar uppmuntrar mig

ha inflytande och lyssnas på av att aktivt medverka iöver skolan personalen i skolan klassråd och elevråd

Årskurs Gym- Årskurs Gym- Årskurs Gym-7–9 nasiet 7–9 nasiet 7–9 nasiet

Stämmer mycket eller ganska bra 40 40 55 46 45 43Stämmer varken bra eller dåligt 3 9 3 8 2 7 3 4 2 9 3 1Stämmer ganska eller mycket dåligt 21 21 18 21 26 26Totalt 100 100 100 100 100 100

Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp-undersökningen 2009.Kommentar: Undersökningen genomfördes i 42 kommuner och sammanlagt 22 014 elever i grundskolansårskurs 7–9 samt i gymnasiet år 1–3 har svarat.

Vad ska eleverha inflytande över?

Ungdomsstyrelsen har utvecklat ett enkätverktygför lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp,för att kommuner på ett enkelt sätt ska kunna tareda på hur ungas situation ser ut lokalt. De flestaav de kommuner som genomför enkäten gör det isamarbete med skolorna, vilket bidrar till de rela-tivt höga svarsfrekvenserna och till den goda lo-kala täckningen av ungdomsgruppen. Ett flertalfrågor i undersökningen berör förhållanden i sko-lan. Synen på elevinflytande i den egna skolanutgör ett eget tema, vars utfall här redovisas medhjälp av ställningstaganden till tre frågor:

• Jag har fått veta vad eleverna ska hainflytande över i skolan.

• Elevrådet tas på allvar och lyssnas påav personalen i skolan.

• Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverkai klassråd och elevråd.

I tabell 6.4 redovisas svaren från de 42 kommu-ner6 som genomförde undersökningen 2009. Ef-tersom kommunurvalet inte är riksrepresentativtär det inte lämpligt att dra några generella slutsat-ser av resultaten, tabellen speglar endast det ge-nomsnittliga resultatet för de 42 deltagande kom-munerna. Elever i grundskolans årskurs 7–9 res-pektive i gymnasiet redovisas separat (tabell 6.4).

Det är rätt tydligt att elevinflytandet i de 42 kom-munerna som ingick i undersökningen kan för-ankras bättre. Omkring 40 procent av elevernasvarade att de har fått veta vad de ska ha infly-tande över medan 21 procent angav att de intehar fått veta det. En något mer positiv bild för-medlas för påståendet elevrådet tas på allvar ochlyssnas på av personalen i skolan. Bland elever igrundskolans årskurs 7–9 angav 55 procent attdet stämde ganska eller mycket bra, den motsva-rande andelen bland gymnasieelever var 46 pro-cent. Omkring 45 procent av eleverna svarade attdet tredje påståendet, skolan uppmuntrar migatt aktivt medverka i klassråd och elevråd, stäm-mer mycket eller ganska bra, andelen var någotlägre i gymnasiet (tabell 6.4).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM130

131

Inspektion avelevinflytande

Elevernas möjligheter till inflytande i skolan varett av fem prioriterade granskningsområden förSkolverkets inspektion av skolor under 2003–2006.7 Den huvudsakliga slutsatsen i rapportenSkolverkets utbildningsinspektion – en samman-fattning av resultat och erfarenheter under treår (Skolverket 2007) var att behovet av förbätt-ringar är mycket stort. Enligt rapporten fanns deten stor osäkerhet om hur elevinflytandet kan ochska utformas i det dagliga arbetet bland eleveroch lärare, både i grundskolan och i gymnasiet.En viktig anledning till osäkerheten är att skolansstyrdokument endast anger att elever ska ha in-flytande, men inte hur. Skolverkets utbildnings-inspektions bedömning var att det behövs tydli-gare riktlinjer för elevernas möjligheter till infly-tande, samtidigt som eleverna i rimlig utsträck-ning känner till demokratiska principer och har envilja att arbeta i demokratiska former (Skolverket2007).

Inspektionen 2003–2006 visade att de allra flestagrundskolor hade samverkansorgan som klass-råd och elevråd där olika frågor som inte rör dendirekta undervisningen kunde tas upp. Ävengymnasieskolorna hade samverkansorgan somenligt inspektionen fungerade tillfredsställande,även om verksamheten där visade sig vara min-dre omfattande jämfört med i grundskolan. Ettområde med ett stort utvecklingsbehov var elev-ernas möjlighet till reellt inflytande över utbild-ningens utformning. Inspektionen fann ett stortmissnöje bland eleverna i både grundskolan ochgymnasieskolan över deras begränsade infly-tande över utbildningen och skolans inre arbete.Mer än varannan av de inspekterade grund- ochgymnasieskolorna bedömdes vara i behov av attförbättra elevernas möjligheter till inflytande översin lärosituation.

Även en rad andra undersökningar, däriblandSkolverkets attitydundersökningar, SCB:s lev-nadsnivåundersökningar (ULF) och Barnombuds-mannens rapporter har påvisat brister i elev-inflytandet. Undersökningarna har visat att elev-erna upplever att de har begränsat inflytande överdet vardagliga skolarbetet som inflytande överundervisningssituationen, arbetssättet och inne-hållet. Upplevelsen av inflytande varierar ocksåmellan skolorna i en kommun, mellan klasserna ien skola och mellan olika gymnasieprogram. Denenskilde läraren bedöms ha stor betydelse förelevernas möjligheter till inflytande över sitt lär-ande och sin dagliga läromiljö.

Den senasteskolinspektionen

Ansvaret för skolinspektionen fördes över frånSkolverket till den nyinrättade myndigheten Skol-inspektionen 2008. Skolinspektionens regel-bundna tillsyn sker kommunvis, vilket innebär attmyndigheten granskar alla skolor och verksam-heter i en kommun under en begränsad period.Tillsynen innebär en kontroll av att kommuneneller den fristående skolan följer skollag, skol-formsförordningar, läroplaner, kursplaner ochövriga föreskrifter som är bindande för skolornaoch verksamheterna. Tillsynen sker inte slump-mässigt. Det är därför inte möjligt att generaliseraresultatet av tillsynen 2009 till alla landets skoloroch verksamheter.

I tabell 6.5 redovisas inspektionsresultat för fyraolika faktorer som på olika sätt belyser förutsätt-ningar för att elever i grundskolan ska kunna utövainflytande över sitt lärande. Bedömningspunkt-erna tar upp:

• utvecklingssamtal• individuella utvecklingsplaner• möjlighet till inflytande över eget lärande• demokratiska arbetsformer.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM131

132

Inspektionsresultaten för de fyra bedömnings-punkterna varierade stort. I de allra flesta sko-lorna följer utvecklingssamtalen de mål och kravsom ställs i styrdokumenten. Under 2009 inspek-terades 978 grundskolor och i 93 procent av demrapporterades inga avvikelser på den punkten.Däremot uppfyllde endast en fjärdedel av sko-lorna kraven på individuella utvecklingsplaner.Hälften av skolorna bedömdes uppfylla målen förinflytande och ansvarstagande över eget lärandemedan 92 procent ansåg att eleverna får kunskapom demokratins principer och utvecklar sin för-måga att arbeta i demokratiska former (tabell 6.5).

Inspektionspunkterna för gymnasieskolan ärnågot annorlunda utformade jämfört med förgrundskolan. Frågorna om utvecklingssamtal ochindividuella utvecklingsavtal är sammanslagna tillen inspektionspunkt. Dessutom saknas fråganom man får lära sig demokratins principer och attarbeta i demokratiska former på gymnasiet.

Av de 166 gymnasieskolor som inspekterades2009 fick en fjärdedel, 26 procent, bedömningenatt styrdokumentens mål och krav inte uppfyll-des och att åtgärder är nödvändiga. Ännu flerskolor, 32 procent av de inspekterade, bedömdesinte uppfylla mål och krav för elevernas inflytandeöver hur den egna utbildningen utformas. Däre-mot bedömdes de allra flesta gymnasieskolornaarbeta tillfredsställande med att elever utvecklaren insikt om sitt eget sätt att lära och en förmågaatt utvärdera sitt eget lärande (tabell 6.6).

Skolinspektionen kontrollerade 2009 endastvissa delar av elevers rätt till inflytande, det somberör det egna lärandet. Det är en betydligt snä-vare granskning jämfört med Skolverkets inspek-tion 2003–2006 som också tog upp frågan om sko-lorna hade samverkansorgan som klassråd ochelevråd.

Tabell 6.5 Skolinspektionens tillsyn av grundskolan inom området infly-tande över lärande, 2009. Procent

mål och krav Åtgärderuppfylls behövs

Bedömningspunkt huvudsakligen

Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutvecklingoch sociala utveckling bäst kan stödjas. 9 3 7

Lärarna upprättar en framåtsyftande individuell utvecklingsplan i sambandmed utvecklingssamtalet. 25 76

Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. 50 50

Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former. 92 8

Källa: Skolinspektionen: Regelbunden tillsyn 2009.Kommentar: Statistiken visar grundskolor där Skolinspektionen fattat beslut efter regelbunden tillsyn under2009. Under året fattades beslut för 978 grundskolor. Vid tillsynen bedöms ett antal områden, bedömnings-punkter, som har sin utgångspunkt i lagar och andra bestämmelser. Alla skolor bedöms inte utifrån allabedömningspunkter. Skälet till detta är att det på vissa skolor inte är möjligt att göra en bedömning eller attbedömningspunkten inte är relevant för just den aktuella skolan. För varje bedömningspunkt redovisas antaloch andel skolor där Skolinspektionen vid tillsynen bedömt att styrdokumentens mål och krav uppnås eller attåtgärder behöver vidtas.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM132

133

Tydligare skrivningari den nya skollagen

I kapitel 4 i den nya skollagen står inte bara attelever ska ha inflytande över sin utbildning, utanockså att deras vilja att utöva inflytande ska sti-muleras samt att deras arbete med inflytande skastödjas och underlättas:

”Barn och elever ska ges inflytande överutbildningen. De ska fortlöpande stimu-leras att ta aktiv del i arbetet med attvidareutveckla utbildningen och hållasinformerade i frågor som rör dem. Infor-mationen och formerna för barnens ochelevernas inflytande ska anpassas efterderas ålder och mognad. Eleverna skaalltid ha möjlighet att ta initiativ till frå-gor som ska behandlas inom ramen förderas inflytande över utbildningen. Elev-ernas och deras sammanslutningars ar-bete med inflytandefrågor ska även i öv-rigt stödjas och underlättas.”

(SFS 2010:800, 4 kap.)

Den nya skollagen är därmed tydlig med att enviktig del av elevinflytande är rätten till informa-tion, att eleverna alltid har rätt att ta initiativ tillfrågor om sin utbildning samt att skolan ska stödjaoch underlätta elevers inflytande och delaktig-het. Det är ett klart framsteg jämfört med skriv-ningen i den tidigare skollagen:

”Eleverna skall ha inflytande över hurderas utbildning utformas. Omfattningenoch utformningen av elevernas inflytandeskall anpassas efter deras ålder och mog-nad.”

(SFS 1985:1100, 4 kap. grundskolan,5 kap. gymnasieskolan)

Ny samverkansform– forum för samråd

En nyhet i skollagen som träder i kraft hösttermi-nen 2011 är att det vid varje skola ska finnas etteller flera forum för samråd, där elever, föräldraroch skolans personal är representerade. Ett fo-rum för samråd ska ha två huvuduppgifter. Denena är att vara en arena där elever och föräldrarkan föra fram förslag och synpunkter i olika frå-gor som berör skolans verksamhet och den andraär att rektorn ska informera elever och föräldrarom skolans verksamhet. Forumet ska inte behandlaärenden som rör enskilda elever, föräldrar ellerpersonal.

Synpunkter på undervisningen bör även i fram-tiden via elevråd eller liknande framföras direkttill den undervisande läraren eller till rektor. Elev-erna bör ha möjlighet att ta initiativ till frågor somska behandlas. Skolorna bör därför ha rutiner förhur frågor slussas från till exempel klassnivå tillett forum för samråd (Utbildningsdepartementet2010).

De lokala samrådsforumen ska inte ersätta denuvarande formerna för elevinflytande, till exem-pel klassråd och elevråd, utan bör istället ses somett rådgivande organ i likhet med lokala skolsty-relser.

Inflytande ihögre studier

Studenterna har rätt att utöva inflytande över ut-bildningen vid högskolorna. Inflytandet kanali-seras via studentkårer och studenters rätt att vararepresenterade regleras närmare i studentkårsför-ordningen (Studentkårsförordning 2009:769). En-ligt högskoleförordningen har studenterna vidhögskolan också rätt att vara representerade i allabeslutande och beredande organ inom högsko-lan vars verksamhet har betydelse för utbild-ningen och studenternas situation. Om ett beslut

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM133

134

Tabell 6.6 Skolinspektionens tillsyn av grundskolan inom området infly-tande över lärande, 2009. Procent

Mål och krav Åtgärderuppfylls behövs

Bedömningspunkt huvudsakligen

Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man medden individuella studieplanen som grund ger en samlad information omelevens kunskapsutveckling och studiesituation. 74 26

Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighetatt kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 68 32

Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att läraoch en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 97 3

Källa: Skolinspektionen: Regelbunden tillsyn 2009.Kommentar: Statistiken visar gymnasieskolor där Skolinspektionen fattat beslut efter regelbunden tillsyn under2009. Under året fattades beslut för 166 gymnasieskolor. Vid tillsynen bedöms ett antal områden, bedömnings-punkter, som har sin utgångspunkt i lagar och andra bestämmelser. Alla skolor bedöms inte utifrån allabedömningspunkter. Skälet till detta är att det på vissa skolor inte är möjligt att göra en bedömning eller attbedömningspunkten inte är relevant för just den aktuella skolan. För varje bedömningspunkt redovisas antaloch andel skolor där Skolinspektionen vid tillsynen bedömt att styrdokumentens mål och krav uppnås eller attåtgärder behöver vidtas.

ska fattas av en enda person ska han eller honsamråda med en studentrepresentant i god tidinnan beslutet fattas eller beredningen slutförs.Högskolan ska dessutom efter en avslutad kursge studenter en möjlighet att framföra sina erfa-renheter och synpunkter i en kursvärdering (SFS1993:100).

Medlemskap i en studentkår är frivilligt sedan1 juli 2010. En stor fråga är hur detta kommer attpåverka kårernas verksamhet eftersom den eko-nomiska ersättningen, i form av statsbidrag tillstudentkårer som ingår i reformen, långtifråntäcker den ekonomiska förlusten som avskaffan-det av den obligatoriska kåravgiften medfört. Sta-tens anslag för att finansiera studentinflytandetmotsvarar 105 kronor per helårsstudent, men fleralärosäten anser att detta är för litet och har beslu-tat att skjuta till mer pengar. Chalmers och Hög-

skolan i Jönköping har beslutat sig för att behållakårobligatoriet tills vidare (Högskoleverket 2010).

En annan stor fråga är hur studentinflytandetska kunna stärkas och omformas när frivilligt en-gagemang ersätter kårobligatoriet. Student-inflytande i högre utbildning har hittills varit enrättighet som i lagstiftningen har utgått ifrån stu-dentkårer och inte från den enskilde studenten.Enligt en debattartikel publicerad 2 juli 2010, da-gen efter kårobligatoriet avskaffades, är det re-geringens avsikt att arbeta vidare med flera för-slag på hur studentinflytandet ska kunna moder-niseras (Krantz 2010). Modernisering avser härmed allra största sannolikhet en övergång från enkollektiv till en individbaserad rätt till inflytande.

En tredje fråga som nyligen har aktualiserats äratt den ekonomiska tryggheten för studenternasom aktivt deltar i kårfacklig verksamhet har för-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM134

135

sämrats i och med de hårdare kraven på studiere-sultat för rätten till fortsatta studiemedel. Cen-trala studiestödsnämnden tar inte längre hänsyntill om en student deltar i kårfacklig verksamhetvid en bedömning av om en student ska få fort-satta studiemedel. Den student som inte uppnåttkraven på studieresultat har tidigare kunnat be-viljas fortsatta studiemedel med hänsyn till per-sonliga förhållanden som till exempel kårfackligverksamhet. Enligt de nya reglerna krävs iställetsärskilda skäl för att bevilja fortsatta studiemedelvid bristande studieresultat – om studierna under-skrider 75 procent av de planerade studiepoängen– till exempel egen eller anhörigs sjukdom(Borg Wallin 2010).

Den reformeradeskolan och

lärarutbildningenEtt omfattande reformarbete har de senaste årengenomsyrat en mängd nivåer av det svenska skol-systemet. En ny skollag ska börja gälla, nya läro-planer och kursplaner håller i skrivande stund påatt utarbetas, en ny obligatorisk utbildning förskolledare är på plats samtidigt som landets lärar-utbildningar befinner sig i en stor förändrings-process med nya typer av lärarexamina samt attdet gamla allmänna utbildningsområdet ersättsmed en ny utbildningsvetenskaplig kärna.

Med hänsyn till det pågående förändringsar-betet inom skolsystemet finns det en viss osäker-het i det material som används här. Vissa delar ärfortfarande på planeringsstadiet, andra är beslu-tade men har ännu inte hunnit implementeras iverkligheten. Dock är det möjligt att preliminärtskönja trender i utvecklingen av skolans förmed-ling av kunskap och värderingar om demokrati.

De nya styrdokumentenför skolan

Den nya skollagen (SFS 2010:800), som trädde ikraft i augusti 2010 och som ska tillämpas frånoch med den 1 juli 2011, innehåller få genomgri-pande förändringar i de övergripande värderingarsom skolan är tänkt att förmedla. Det nya i under-visningen om demokratiska värderingar är delsatt de mänskliga rättigheterna explicit nämns i för-hållande till demokrati, dels att den nya lagen gertydligare besked om vad värderingarna innebär,det vill säga ”människolivets okränkbarhet, in-dividens frihet och integritet, alla människorslika värde, jämställdhet samt solidaritet mellanmänniskor” (1 kap. 5 §). I den tidigare skollagen(SFS 1985:1100) finns endast en kort formule-ringen om att skolans verksamhet ska utformas”i överensstämmelse med grundläggande demo-kratiska värderingar” (1 kap. 2 §).

I den nya skollagen specificeras även att det ärläroplanen som ska ange utbildningens värde-grund och uppdrag, vilket är ett tydliggörandesom inte fanns i den tidigare skollagen. Den av-görande skillnaden mellan den gamla och den nyalagen är således att den nya förtydligar skolansuppdrag och arbete med att förmedla den samhäl-leliga värdegrunden.

Den nya läroplanen – Lgr11Förordningen om läroplan för grundskolan, förs-koleklassen och fritidshemmet utfärdades i okto-ber 2010 och träder i kraft 1 juli 2011 (SKOLFS2010:37). Därmed ersätts den gamla läroplanen,Lpo 94, med en ny, Lgr11. De första tre kapitlen iLgr11 är färdiga och innehåller bland annat kurs-planer för samtliga ämnen. Kursplanernas kun-skapskrav saknas dock fortfarande och förvän-tas vara färdiga i december 2010.

Förändringarna mellan de två läroplanerna speg-lar på flera områden de förändringar som gjorts i

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM135

136

skollagen om demokratiska kunskaper och vär-deringar. I Lgr11 introduceras ett nytt grundläg-gande värde i det att utbildningen ska förmedlaoch förankra respekt för de mänskliga rättighe-terna (kap. 1). I Lpo 94 finns inte motsvarandehänvisning till mänskliga rättigheter, där nämnsendast några av de kärnvärden som de mänskligarättigheterna vilar på (Lpo 94). Ytterligare föränd-ring kan ses i skolans arbete mot diskriminering,där ålder och könsöverskridande identitet elleruttryck skrivs in och därmed samordnas med dis-krimineringsgrunderna i gällande diskriminerings-lag .

De mål som anges för normer och värden är iden-tiska mellan de två läroplanerna i alla avseendeutom ett. I Lpo 94 fanns målet att eleven ”utveck-lar sin förmåga att göra och uttrycka medvetnaetiska ställningstaganden grundade på kunska-per och personliga erfarenheter”(kap. 2.1). Dettakan jämföras med skrivelsen i Lgr11 att eleven”kan göra och uttrycka etiska ställningstagan-den grundade på kunskaper om mänskliga rät-tigheter och grundläggande demokratiska vär-deringar samt personliga erfarenheter” (kap. 2).Målet kan därför sägas ha fått en snävare defini-tion av vilken typ av kunskap som är relevant förett etiskt ställningstagande samt en större tydlig-het i vad skolan ska förmedla.

I Lgr11 finns en nyhet i de mål för kunskap somelever efter genomgången grundskola förväntasha uppnått, där ”kunskaper om samhällets la-gar och normer, mänskliga rättigheter och de-mokratiska värderingar i skola och samhälle”(kap. 2.2) tillkommit.

Sammanfattningsvis har de två läroplanerna istor omfattning likalydande skrivningar om vär-deringar och kunskaper om demokrati, men dennyare läroplanen är både snävare och tydligare isina formuleringar och nämner uttryckligt mänsk-liga rättigheter .

Nya kursplaner i samhälls-kunskap för grundskolan

Logiken för vad de nya kursplanerna ska inne-hålla har förändrats på ett avgörande sätt. Sko-lans övergripande arbete med att förmedla envärdegrund baserad på demokrati och mänskligarättigheter finns nu i läroplanen, i enlighet medskollagen (SFS 2010:800). I den tidigare logikenkunde detta övergripande arbete finnas i kurs-planerna, men numera ska kursplanerna enbartfokusera på kunskapsinnehållet i den aktuellakursen. Den bakomliggande orsaken till sväng-ningen tycks vara att ytterligare poängtera attarbetet med skolans värdegrund är ett gemensamtansvar och inte enbart något som berör lärare i desamhällsorienterade ämnena.

Den förändrade logiken är framträdande i dennya kursplanen för samhällskunskap i grundsko-lan som Skolverket utarbetat. Den nya kurspla-nen innehåller en inledande passage om vad un-dervisningen i samhällskunskap kan förväntas geeleven och som kan kontrasteras mot den tydligtvärderingsmässigt fostrande rollen i den tidigarekursplanen, där målet att sträva mot var att eleven”omfattar och praktiserar demokratins värde-grund”. Den nya lydelsen är:

”Undervisningen ska bidra till att elev-erna utvecklar förtrogenhet med demänskliga rättigheterna och med demo-kratiska processer och arbetssätt. Denska också bidra till att eleverna tilläg-nar sig kunskaper om, och förmågan attreflektera över, värden och principer somutmärker ett demokratiskt samhälle.”

(Kursplan i samhällskunskapi grundskolan, Skolverket 2010b)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM136

137

Den nya kursplanens fokusering på tydligtkunskapsinnehåll framgår även av textens dispo-nering. Där den gamla kursplanen listar mål someleven ska ha uppnått vid det femte respektivenionde skolåret, anger den nya kursplanen ettcentralt innehåll utifrån låg-, mellan- och högsta-dienivå. Här märks även en förskjutning för un-dervisningen om de mänskliga rättigheterna. En-ligt den nya kursplanen ska kunskap om de mänsk-liga rättigheterna tas upp på mellanstadiet, tillskillnad från den gamla lydelsen att eleven bör hauppnått dessa kunskaper efter det nionde skol-året.

Nya ämnesplaner isamhällskunskap ochhistoria för gymnasiet

Den förändrade logiken i vad kursplaner ska inne-hålla på grundskolan gör sig även gällande i gym-nasiets ämnesplaner. Fokuseringen på kunskaps-innehåll och ett tydligare omnämnande av demänskliga rättigheterna är synliga i Skolverketsremissversion av ämnesplan för samhällskunskap(Skolverket 2010h). Formuleringar i den tidigarekursplanen för samhällskunskap, att eleven efteravslutad kurs ska ”kunna tillämpa ett demokra-tiskt arbetssätt” (Skolverket 2006), har tagits bort.Däremot har kunskap om mänskliga fri- och rät-tigheter tillkommit i den nya.

En nyhet i gymnasieskolans innehåll är att his-toria tillkommer som ett gymnasiegemensamtämne, ett begrepp som ersätter den tidigare be-nämning kärnämne. Som skäl till att alla elever skaläsa åtminstone en termin historia anges av re-geringen att kunskaper i historia stärker elever-nas förmåga att delta i samhällsliv och samhälls-debatt (prop. 2008/09:199).

I den tidigare kursplanen för historia angavs somett av syftena för undervisningen att:

”ämnet ger möjlighet till att stärka grund-läggande värden som hänsyn, solidari-tet och tolerans, vilket i sin tur bidrar tillatt stärka medborgarrollen och grundenför demokratin.”

(SKOLFS 2000:60)

Vidare nämns att eleven på basis av det histo-riska arvet utvecklar en trygg och demokratiskidentitet. I den av Skolverket föreslagna nyaämnesplanen för historia finns inga sådana for-muleringar (Skolverket 2010d).

Varken i grundskolan eller i gymnasiet harkunskapsinnehållet, med undantag för fokuset påmänskliga rättigheter, förändrats nämnvärt. Omdet är rimligt att anta att skolans förmedling avvärdegrund sker genom förmedling av kunskapinnebär ett fokus på rent kunskapsinnehåll en-bart en ringa eller högst marginell förändring, dåkunskaperna som förmedlas i stora drag tycks varadesamma.

I en avhandling av Anders Broman undersök-tes förändringar av gymnasieelevers attityder ochvärderingar efter att de genomgått kursen sam-hällsvetenskap A. Då det av undersökningen fram-gick att eleverna i lika hög grad förändrade sinauppfattningar om demokrati i positiv som i nega-tiv riktning efter genomgången kurs, blev avhand-lingens slutsats att ”undervisning om politik ochdemokrati förväntas ha begränsad påverkan pågymnasieelevers demokratiska orientationer”(Broman 2009, s. 210).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM137

138

En lärarutbildningi förändring

I regeringens proposition Bäst i klassen – en nylärarutbildning förekommer några förändringarsom är relaterade till hur lärare ska utbildas till attutbilda utefter skolans demokratiuppdrag. Den avstörst betydelse är införande av en utbildnings-vetenskaplig kärna som ska omfatta 60 hög-skolepoäng och som alla lärarstudenter ska ta delav (prop. 2009/10:89). I den föregående struktu-ren för lärarutbildningen fanns en snarlik kon-struktion, det allmänna utbildningsområdet, somhar kritiserats i två utvärderingar av Högskole-verket. Kritiken i den första utvärderingen togfasta på att det allmänna utbildningsområdet varlöst sammanhållet och att väsentliga delar sakna-des, varvid en uppstramning rekommenderades(Högskoleverket 2005). I den följande utvärde-ringen konstaterades att en viss förbättring skett,bland annat i kravnivåerna, men att förändrings-takten var alltför långsam (Högskoleverket 2008).

Regeringens proposition föregicks av utred-ningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)och följer de kunskaper och färdigheter som ut-redningen identifierat som nödvändiga för allalärare, oavsett inriktning. Dessa är i sin tur grup-perade efter åtta områden, varav det förstnämndaområdet ”utbildningens organisation och vill-kor, demokratins grunder” (prop. 2009/10:89, s.67) är av störst intresse här. I utredningen nämnsvikten av demokrati mer uttryckligt som:

”En av skolans viktigaste uppgifter äratt fostra till demokrati. För blivandelärare är det därför nödvändigt att självkänna till demokratins teoretiska grundmen också behärska dess praktiska for-mer.”

(SOU 2008:109, s. 193)

Stockholm – MalmöDen utbildningsvetenskapliga kärnan vidStockholms universitet och Malmö högskolaI en jämförelse mellan dessa två lärarutbildningartycks utformningen av den utbildningsveten-skapliga kärnan i skrivande stund (november 2010)ha kommit olika långt och tagit delvis olika rikt-ningar.

I det utkast till kursplaner som ska ingå i denutbildningsvetenskapliga kärnan vid Stockholmsuniversitet finns en kurs med explicit anknytningtill demokratins värdegrund, Utbildningens his-toria och plats i samhället, på fem högskole-poäng. I denna ska demokratins värdegrund ochmänskliga rättigheter behandlas.

Vid Malmö högskola har arbetet med en nyutbildningsvetenskaplig kärna utgått från bredainnehållsområden. Ett av dessa är ”Utbildning-ens organisation och villkor, demokratins grun-der” som i sin tur består av tre delområden, varavde av störst intresse är ”demokratins teori ochpraktik” och ”skolformernas organisation ochvillkor”.

Inom ramen för delområdet kring ”demokratinsteori och praktik” tycks förväntningarna vara att:

• Lärarstudenterna ska själva kunna förstå,förklara och delta i praktikerna.

• De ska kunna organisera undervisningsom skapar förutsättningar för barn ochunga att utöva demokrati i både fysiskaoch virtuella rum.

• De ska kunna skapa demokratiska mötes-platser både i och utanför skolan.

För skolformernas organisation och villkornämns uttryckliga lärandemål som att visa förstå-else för demokratins grunder, själv utöva demo-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM138

139

kratiska praktiker, visa förmåga att förmedla ochförankra demokratins värdegrund, samt att beaktade mänskliga rättigheterna.

Det är svårt att avgöra i vilken grad lärare kom-mer att utbildas till att utbilda om skolans värde-grund utfrån dessa preliminära dokument. VarkenMalmö högskola eller Stockholms universitet harfått ett formellt godkännande av Högskoleverket.Vidare är inte ett dokument i sig särskilt talandeför hur utbildningen är utformad i praktiken. I frå-gor om demokratins teoretiska grund samt desspraktiska former, vilka utredningen om en hållbarlärarutbildning (SOU 2008:109) nämner, är detmöjligt att dessa båda berörs av andra kurser inomden utbildningsvetenskapliga kärnan, utan att deexplicit nämns. De kan exempelvis förkomma inomramen för diskussioner kring yrkesetiska dilem-man, läroplansteori och utvecklingsarbete, utanatt de därför omnämns i kursplaner som är skrivnaur ett mer övergripande perspektiv.

Vid en jämförelse av kurser som ingår i det all-männa utbildningsområdet som successivt fasasut, kan sägas att frågor om demokratiska kunska-per och värderingar tycks ha blivit mer tydligtframträdande.

Befattningsutbildningför rektorer

Sedan mars 2010 är rektorsprogrammet en obliga-torisk utbildning för rektorer som inte tidigare ge-nomgått en befattningsutbildning. Regeringensproposition Obligatorisk befattningsutbildningför nyanställda rektorer föreskriver att utbild-ningen ska omfatta 30 högskolepoäng, uppdelat iområdena skoljuridik och myndighetsutövning,mål och resultatstyrning, samt skolledarskap(prop. 2009/10:27). Motiven bakom en obligato-risk befattningsutbildning för nyanställda rekto-rer finns i Tydligare ledarskap i skolan och för-skolan – förslag till en ny rektorsutbildning, där

skolväsendets decentralisering framhålls samt denökande friheten och det ökande ansvaret för rek-torer som detta medfört (Utbildningsdeparte-mentet 2007). I förslaget på utbildningens utform-ning hämtas förslag från rapporten Lärande le-dare som framhåller vikten av ”ett demokratiskt,lärande och kommunikativt ledarskap i skolan”(Utbildningsdepartementet 2001, s. 57).

Enligt 5 § i Förordning om befattningsutbildningför rektorer är det Skolverket som utformar de målsom gäller för befattningsutbildningen (SFS2008:643). Det av mest relevans för rektorers ansvaröver skolans demokratiska uppdrag finns i Skol-verkets måldokument inom ramen för skoljuridik ochmyndighetsutövning, samt skolledarskap. Ett avmålen för skoljuridik och myndighetsutövning äratt rektorer ska ha god kunskap om de grundläg-gande värderingarna i skolförfattningarna, vilket nuomfattar både demokrati och mänskliga rättigheter.Inom skolledarskap står förmågan att hävda allamänniskors lika värde som uttryckligt mål, likaså attrektor ska ”visa god förmåga som ledare och somdemokratisk förebild inför elever och personal såatt ett öppet kommunikativt klimat skapas” (Skol-verket 2010g, s. 10).

Rektorsprogrammet är treårigt och bedrivs påen rad olika platser i landet. Som ett resultat av attdet är Skolverket som utformar målen för rektors-programmet speglar kursplanerna hos de indivi-duella lärosätena i stor utsträckning Skolverketsmåldokument. Formuleringarna om rektor som endemokratisk förebild som hävdar alla människorlika värde återkommer i kursplanerna för rektors-programmet vid Stockholms universitet, Örebrouniversitet och Linnéuniversitetet. Karlstads uni-versitet hänvisar rakt av till Skolverkets mål-dokument.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM139

140

Avslutande reflektionDet grundläggande uppdraget för skolan ärtvåfaldigt. Dels handlar uppdraget om att förmedlaoch utveckla elevers förmåga att inhämta kun-skap, dels om att förmedla vissa värderingar. Dis-tinktionen mellan värden och kunskap är viktigatt ha i åtanke när skolans demokratiska roll skaanalyseras. I sak handlar det om att skolan bådeska ge eleverna sakkunskaper, exempelvis i formav hur styrelseskicket inom landet är uppbyggt,hur politiken och demokratin fungerar, vilka möj-ligheter medborgare har till påverkan och så vi-dare, samt fostra eleverna till att bli demokratiskasamhällsmedborgare.

I takt med att värderingsfrågorna lyfts fram i lä-roplanen blir det allt mer viktigt att följa det kon-kreta arbetet som förs i skolorna. När det nu medännu större tydlighet uttrycks att undervisningenav demokratiska värderingar i lika hög grad ingåri de praktiska ämnena som i samhällskunskapenär risken uppenbar att allas ansvar blir ingensansvar.

Huruvida skolan kommer att lyckas med sittuppdrag att förmedla demokratiska värderingarkommer i hög grad att bero på hur väl lärare ochrektorer arbetar tillsammans. Det är möjligt att rek-torer numera ska utbildas i att leda sådana pro-cesser men om så verkligen sker framgår inte avSkolverkets måldokument. Mer djupgående ana-lyser får i framtiden visa om lärarutbildningensnya obligatoriska moment den utbildnings-vetenskapliga kärnan kommer att uppnå sitt syftei större omfattning än det tidigare, och av Hög-skoleverket kritiserade, momentet allmänna ut-bildningsområdet.

Det vilar höga förväntningar på skolan att so-cialisera och fostra demokrater. Alla barn och ungaexponeras under en lång period för allt det somskolan som institution erbjuder och förmedlar. Ettuppdrag som alltså är både omfattande och mycket

mångsidigt. Det mer konkreta arbetet som rör elev-inflytande ligger inbäddat i det större demokrati-uppdraget. För det mesta framställs elevinflytandesom det formella elevfackliga arbetet kombineratmed skolans sociala arbetsmiljö och upplevt in-flytande i det egna lärandet. I detta kapitel har viäven inkluderat rätten att välja utbildning som endel av elevinflytandet. Dessutom har vi diskute-rat det större perspektivet, skolans demokrati-uppdrag, i samma stund som en mycket omfat-tande reformering äger rum. Vår förhoppning äratt den höga detaljrikedomen i beskrivning inteskymmer vikten av själva uppdraget, att på lik-värdiga villkor:

”låta varje enskild elev finna sin unikaegenart och därigenom kunna delta isamhällslivet genom att ge sitt bästa iansvarig frihet.”

(SKOLFS 2010:37, 1 kap.)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM140

141

”Beroende på hur engagerad man ärsjälv och hur mycket man tar tag i det såfinns det kanaler att gå genom, men detär svårt, det är det faktiskt. Vi har ju mö-ten där lärare och elever möts och disku-terar, ungefär som elevråd. Jag är intemed där själv, men det känns inte riktigtsom allting går fram. Men det tas ju upp ialla fall, så det är ju alltid något, men detkänns som om eleverna kanske inte hardet inflytande de borde ha. Det är två frånklassen som sitter i de mötena, en tjej ochen kille brukar det oftast vara. De bru-kar informera om vad de sagt och vad dekom fram till. Oftast frågar de om det ärnågot vi vill ta upp, men det är inte såmycket vi känner att vi vill ta upp, det ärmest småsaker som att vi borde fixaduscharna som kanske är lite äckliga,såna saker.”

(Henrik, 17 år, Norra Real i Stockholm)

”På skolan brukar vi få fylla i blanketterfrån skolan med frågor om vad vi tyckerom olika saker, det är väl bra, men sen ärdet väl ingenting där vi bestämmer. Vi harelevråd, de sätter upp saker och förbätt-rar. Ibland blir det av med olika saker,det beror på hur stora de är såklart, mendet blir av ibland så det är inget jag kanklaga på. Det är ganska lagom med in-flytande tycker jag.”

(Josefin, 18 år, Duveholmsskolan iKatrineholm)

”Jag vet inte, jag är här tre år, jag skabara göra min grej, sitta av min tid, sendrar jag. Det är rätt så bra här, det ärmånga andra som engagerar sig och defixar det. Mina problem är inte så stora.Vi har inget klassråd eller nåt sånt. Vihar en mentor, men man går inte till denom man är missnöjd med något. Vi är inteså, det känns som att man är här och görgrejer, sen går man.”

(Claudia, 17 år, Borgarskolan i Malmö)

”Om jag ville få förändring så skulle jagförst och främst, eftersom att jag ärklassrådsrepresentant, ta upp det på ettklassråd och sen skulle väl de som varmed mig försöka förmedla det till rektornpå något sätt antar jag. Jag ställde uppsom klassrådsrepresentant för att de saatt man fick kaffe och kakor i ettan, såjag tyckte väl att det lät bra. Vi har barahaft det en gång, för väldigt ofta bokarde in möten och så har vi ensemble, scen-rep eller genrep, så då har lärarna sagtatt vi inte behöver gå på mötena, för detatt vara klassrådsrepresentant ger migändå inte något betyg, utan ensemble germig betyget så då känns det dumt attskippa det. Lärarna vet ju att jag ärklassrådsrepresentant, men säger de attjag kan stanna så gör jag ju det.”

(Daniel, 18 år, Angeredsgymnasiet iGöteborg)

Observera att namnen som anges under citaten är inte elevernas riktiga!

Gymnasieelever om inflytande i skolan(intervjufrågorna finns i bilaga 6.1)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM141

142

”Det beror väl lite på vilken nivå vi pra-tar om, vi har ju elevråd och arbetslags-sammanträden, så visst, vi får ju påverka,men det finns alltid en naturlig ordningkänns det som. Jag har ju med mig fråntidigare skolor jag gått på att det inte ärvi som bestämmer, det är rektorn som sit-ter där och han eller hon sitter där för attbestämma, och så är det ju egentligen,men saken är den att om det är något somär dåligt så löser det sig alltid här. Senså har vi som exempel en lärare som iprincip alla i klassen var missnöjda medoch vi klagade rätt mycket på det och detlöste dem genom att ha en handledaresom satt med på lektioner. Så det gjordesfaktiskt något åt det, och våra prov rät-tades av andra lärare. Så det fanns enlösning även om den inte var total, defixade så gott de kunde i vilket fall. I detavseendet har vi en del inflytande.”

(Edvin, 17 år, Donnergymnasiet iGöteborg)

”I skolan så tycker jag inte att vi eleverhar jättestort inflytande. Det är ofta såatt när man har elevrådsmötena medelevrådsordföranden och alla represen-tanter där så vågar man inte alltid ställesig upp men en fråga inför hundra perso-ner. Det finns en låda också där man kanstoppa ner frågor och förslag och så, menjag vet inte hur många som använder den,och vi har inga röstningar om saker.”

(Anna-Märta, 18 år, Duveholmsskolan iKatrineholm)

”Vi har ju mentorstid, där kan vi sägavad vi tycker. Sen har vi elevrådet också,och där kan de ju få prata med lärare ochrektor om de vill. Så vi har ju ett visstinflytande. Det gäller undervisningenockså. Jag har tjatat om att vi har förmycket prov per vecka, så nu har de gjorten pärm där alla lärare skriver in sinaprov så att de inte krockar med varandraoch vi ska ha max tre prov per vecka, sådet är bra. De fixade de efter att vi sa det.Lärarna är öppna för sånt. I skolan harvi gått igenom demokratin och hur denfungerar och så i samhällskunskapen,men vi har inte fördjupat oss så mycket.Det är riksdagen, regeringen och sånt.Men vi har inte fördjupat oss i hur vi kanfördjupa.”

(Maria, 18 år, Norra Real i Stockholm)

”Vi har inte riktigt haft ett skolval, menvi har haft handuppräckning om vem somska bli ordningsman, vilka vill hålla påmed elevråd till exempel, och sen röst-ning om vem man håller på. Jag är inteaktiv i elevrådssammanhang, jag var detkanske när jag var mindre med lite bok-råd, miljöråd och så i högstadiet, men närjag kom upp i gymnasiet hade jag ingetspeciellt intresse. Om jag fick välja nå-gonting på skolan som jag verkligenskulle vilja förändra så hade det lätt va-rit skolmaten. Det känns som att liggerliksom inte i någons intresse att göra godmat känns det som, man lägger bara uppför att eleverna ska äta och det kännslite fel.”

(Filip, 18 år, Duveholmsskolan iKatrineholm)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM142

143

”Vi har ett elevråd här. Vi har två repre-sentanter per klass. De flesta åsikternasom kommer upp där är om maten.Eleverna gillar inte maten på skolan.Ibland kan den vara god, men … Lärarnagillar den, för den är typ hälsosam, vi harnyttig mat i skolan och det gillar inteeleverna. De vill ha McDonalds-mat,hamburgare med pommes frites och så-dana saker.”

(Sarah, 18 år, Ross Tensta gymnasium iStockholm)

”Är jag missnöjd känner jag absolut attjag har inflytande, det var ju den störstaskillnaden när jag kom från en störreskola. Jag blev så sjukt förvånad när jagkom hit och alla litade på varandra. Allthar funkat så bra, men om något skullekomma upp så känner jag att jag har rättatt visa vad jag tycker. Vem jag skulle gåtill beror på vilket område det är. Är detpå matdelen går jag till han som har handom mat, men annars går jag nog till rek-torn. Vi har ett elevråd, och dit kan manockså vända sig om det är något mantycker saknas, då går man väl dit. Vi harklassråd varje vecka där de informeraross om vad som händer. Vi har två repre-sentanter från varje klass och så tror jagatt det finns en lite högre styrelse mednågra med lite mer koll.”

(Lukas, 17 år, Donnergymnasiet iGöteborg)

”Jag valde den här skolan för att det varlätt att komma in, de andra skolorna harganska höga krav, väldigt höga poäng.Eftersom jag har dyslexi så var det lät-tare att komma in här för de hade hjälp,och det behövde jag. Jag hittade ingenannan skola som hade bra hjälp. Jag fåren egen dator med stavningsprogram, ochjag får mina prov muntligt, och medlängre tid om jag vill. Konkreta saker.Det är jättebra, jag har haft det ända senjag började, och på min förra skola fickjag inte den hjälpen. Jag kände när jagkom hit att gud, mitt liv är bra nu. Det varjätteskönt.”

(Marie, 18 år, Pauligymnasiet i Malmö)

”Vi har ju ett elevråd. De har väl lite in-flytande på lekdagar, eller där har de rättmycket inflytande. Det känns som att detmest är det de gör, att anordna sånt, sommed studenten nu. Där har de mycket attgöra, men jag vet inte hur mycket infly-tande på annat, som tiderna i skolan. Detär aldrig någon som tar upp vilka tidervi ska sluta eller hur mycket läxor vi skaha eller sånt. Jag tycker att hela systemetär ganska oseriöst. Elevråd ska man hamen även om man skulle säga att mantycker att det är jättedåligt att gå efterfyra så säger de bara att de ska ta uppdet, de kan ju inte göra något med det.De kan säga det till rektorn men de skullebara säga att det är den enda tiden dehar och att de inte kan ändra det. Så detär väl typ det som händer.”

(Mårten, 17 år, Duveholmsskolan iKatrineholm)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM143

144

1. Socioekonomisk bakgrunda. Föräldrar:

Utbildningslängd och grad avsamhälls-/föreningsengagemang?

b. Syskon:Grad av samhälls-/föreningsengagemang?

2. Känsla av inflytande i familjena. Föräldrarnas engagemang/samhällsintresse?

b. Diskussioner kring samhällsfrågor ellerpolitik i hemmet?

c. Utrymme för att kompromissa och gradenav valmöjligheter under uppväxten och häroch nu?

d. Känsla av inflytande över sitt liv?

3. Intresse för samhällsfrågoroch vägar till engagemang,deltagande och inflytandea. Finns det teman eller frågor som du

brinner extra för?

b. På vilket sätt tror du att det är mesteffektivt att påverka i den/de frågorna?– Individuellt eller kollektivt?– Med vilka metoder och genom vilka ”kanaler”?– Hur skulle du göra om du ville påverka

en fråga i din kommun (utgå antingen frånen konkret hjärtefråga eller en hypotetiskfråga)?

Bilaga 6.1Tematisk intervjuguideMålgrupp: Gymnasieelever år 3 och

engagerade/organiserade unga

c. Känner du någon i din klass/skola somär politiskt aktiv eller engagerad inågon samhällsfråga?– Vem/vilka?– Varför tror det?

4. Den formella utbildningena. Får du möjlighet att diskutera

samhällsfrågor i skolan? (B)

b. Vilken utbildningsbakgrund har du? (A)– Fick du möjlighet att diskutera

samhällsfrågor i skolan? (A)– På vilka sätt bidrog studierna till ditt

samhällsengagemang (positivt ellernegativt)? (A)

5. Internet och sociala mediera. På vilka sätt används de sociala

medierna generellt?

b. För engagemang eller som en resursför inflytande?

c. Hur effektiva är de sociala medierna församhällsengagemang?

d. Vad kommer internet och de socialamedierna att innebära långsiktigt förengagemang och deltagande samt förmöjligheterna till inflytande?

e. Anser hon/han att det är genom deformella/reella kanalerna som man kangöra skillnad på riktigt istället förinternet och de sociala medierna?

(A) Frågan endast ställd till engagerade unga (B) Frågan endast ställd till gymnasieungdomar

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM144

145

6. Organisering/Nätverka. Beskriv vilka möten, kontakter eller

nätverk som ledde fram till dagensengagemang (A)

b. Är du med i någon förening ellerintressegrupp? (B)

c. Om Ja:– upplever du att du är delaktig/harmedbestämmande?– Hur gick det till när du blev medlem/valde att gå med i gruppen?– Blev du tillfrågad?

d. Om nej:– har informanten varit det förut och vad vardet som fick honom/henne att gå ur? (B)

7. Politiskt självförtroendea. Tror du att det är möjligt för dig att

”göra skillnad”?

8. Val(Intervjuer utförda före och efter valet)a. Kommer du rösta i årets val?

Har du röstat i årets val?(Om 18)

b. Vet du vilket parti du kommer rösta på?(Om 18)

c. Brukar dina föräldrar rösta?– Vet du på vilket parti?– Brukar de alltid rösta på samma parti?

9. Skolval(Intervjuer utförda före och efter valet)a. Har er skola genomfört skolval? (B)

b. Kommer du rösta i årets skolval?Har du röstat i årets val? (B)

c. Vet du vilket parti du kommer rösta på? (B)

10. Framtidena. Vad har du för planer efter gymnasiet? (B)

b. Hur ser ditt liv ut när du är 30 år? (B)

c. Har du någon vision om samhället,eller någon idé som du tror skullebidra till att det blev bättre i världensamhället?(Ev. en rekommendation tillungdomsministern?)

d. Det finns många utmaningar i världenoch mycket som kan bli bättre:(klimat, fattigdom etc.)– Hur tror du att det kommer att gå för

världen?– Hur ser det ut om 10 eller 20 år?– Vem ska genomföra en förändring?– Vad krävs för att t.ex. stoppa klimatkrisen?

(jag själv/världens ledare?)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM145

146

ReferenserBorg Wallin, K. (2010). CSN: Viföljer de politiska intentionerna,Svenska Dagbladet, Brännpunkt2010-08-27.

Broman, A. (2009). Att göra endemokrat? Demokratisk socialisa-tion i den svenska gymnasieskolan,Karlstad University Studies2009:41, Karlstads universitet.

Englund, T. (1999). Den svenskaskolan och demokratin. Möjlighe-ter och begränsningar. I SOU1999:93 (red.) Det unga folkstyret.Demokratiutredningens forskar-volym VI. Stockholm: Fakta InfoDirekt.

Forsberg, E. (2000). Elevinflytandetsmånga ansikten, Uppsala Studies inEducation, 93. Acta UniversitatisUpsaliensis.

Forsberg, E. (2004). Elevinflytandeoch elevcentrerad undervisning –som hand i handske, eller ...? IEnglund, T. (Red.) Skillnad ochkonsekvens. Mötet lärare – stude-rande och undervisning sommeningsbjudande. Lund: Student-litteratur.

Hirschman, A. (1970). Exit, Voice,and Loyalty: Responses to Declinein Firms, Organizations, andStates, Cambridge, MA, HarvardUniversity Press.

Högskoleverket (2005). Utvärde-ring av den nya lärarutbildningenvid svenska universitet ochhögskolor, Högskoleverketsrapportserie 2005:17 R. Stock-holm, Högskoleverket.

Högskoleverket (2008). Upp-följande utvärdering av lärarut-bildningen, Rapport 2008:8 R.Stockholm, Högskoleverket.

Högskoleverket (2010). Kårobli-gatoriet är avskaffat – utom på tvåicke-statliga lärosäten. Högskolansomvärld. Nationell omvärlds-bevakning för högskoleområdet, nr12, 2010

Krantz, T. (2010). Nytänk kringstudenters rättigheter, Svenskadagbladet 2010-07-02, Bränn-punkt.

Lindblad, S. & Lundahl, L. (2001).Från medborgare till system-operatör? I Agell, A. (Red.) Fostrarskolan goda medborgare? Ettmångvetenskapligt perspektiv påeleven, skolan och samhället.Rättsfondens skriftserie 35.Uppsala: Iustus förlag.

Proposition 2008/09:199 Högrekrav och kvalitet i den nyagymnasieskolan, Stockholm:Fritzes.

Proposition 2009/10:27 Obligato-risk befattningsutbildning förnyanställda rektorer.

Proposition 2009/10:89 Bäst iklassen – en ny lärarutbildning,Stockholm: Fritzes.

Scherp, H.-Å. (1999). Kunskapsö-versikt av förstudier, inventeringaroch kartläggningar inom ELEV-SAM, Karlstads universitet, Insti-tutionen för utbildningsvetenskap.

Skolverket (2006). Ämnesplan församhällskunskap, gymnasialutbildning, www.skolverket.se.

Skolverket (2007). Skolverketsutbildningsinspektion – ensammanfattning av resultat ocherfarenheter under tre år, Stock-holm: Skolverket.

Skolverket (2008). Studieresultat igymnasieskolan - En statistiskbelysning av ofullständigagymnasiestudier, Skolverket.

Skolverket (2010a). Attityder tillskolan 2009, Stockholm: Skol-verket.

Skolverket (2010b). Del ur Lgr 11:kursplan i samhällskunskap igrundskolan, http://www.skolverket.se/sb/d/4166.

Skolverket (2010c). Elever igrundskolan läsåret 2009/10, PM,Enheten för utbildningsstatistik,Dnr 71-2010:00004.

Skolverket (2010d). Historia.Skolverkets förslag, redovisat förregeringen 2010-09-23, http://www.skolverket.se/sb/d/3415.

Skolverket (2010e). Konkurrensenom eleverna. Kommunernashantering av minskandegymnasiekullar och en växandeskolmarknad, Rapport 346,Skolverket.

Skolverket (2010f). Morgonda-gens medborgare. ICCS 2009:svenska 14-åringars kunskaper,värderingar och deltagande iinternationell belysning, Rapport345, Skolverket.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM146

147

Noter1 Den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet (Utbild-ningsdepartementet 2010).

2 En ny samlad läroplan håller påatt tas fram, men i den planerasinga förändringar för elevernasinflytande.

3 De svarande fick ta ställning tillsitt inflytande på åtta områden:den egna bostadssituationen, valetav utbildning, möjligheten att få engod ekonomi, yrkesvalet, politiskabeslut, frågor som rör det egnabostadsområdet, den egna skolan/jobbet samt hur livet i sin helhetkommer att bli.

4 Seco hette fram till 2007Elevorganisationen i Sverige.

5 Den internationella studien ICCS2009, International Civic andCitizenship Study, mäter kunska-per, värderingar och engagemang isamhället. Svenska 14- och 15-åringar har tillsammans med skol-elever i 37 andra länder deltagit istudien. Skolverket har publiceratde svenska resultaten i rapportenMorgondagens medborgare(Skolverket 2010f).

6 Följande kommuner genomfördeLupp-undersökningen 2009: Arvids-jaur, Berg, Borgholm, Eksjö, Emma-boda, Eslöv, Finspång, Halmstad,Haparanda, Hultsfred, Härjedalen,Härnösand, Högsby, Hörby, Kalmar,Karlskrona, Krokom, Landskrona,Ludvika, Mora, Mönsterås, Mörby-långa, Oskarshamn, Ragunda,Rättvik, Sigtuna, Skellefteå,Sollefteå, Strömsund, Sundsvall,Säter, Söderhamn, Timrå, Torsås,Vimmerby, Växjö, Ånge, Åre,Älvdalen, Älvsbyn, Örnsköldsvikoch Östersund.

7 Inspektionen under 2003–2006omfattade 120 kommuner.Sammanlagt inspekterades cirka2 000 grundskolor och 300gymnasieskolor.

Skolverket (2010g). Rektors-programmet, Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2010h). Samhällskun-skap. Skolverkets förslag, redovi-sad för regeringen 2010-09-23,http://www.skolverket.se/sb/d/3414.

Skolverket (2010i). Skilj påinflytande och elevernas organise-ring [Online]. http://www.skolverket.se/sb/d/3895/a/21024 [Accessed 2010-10-21].

Skolverket (2010j). Skolor ochelever i gymnasieskolan, läsåret2009/10, PM, Enheten för utbild-ningsstatistik, Dnr 71-2010:00004.

SOU 1996:22 Inflytande på riktigt:om elevers rätt till inflytande,delaktighet och ansvar, Stock-holm: Fritzes.

SOU 2008:109 En hållbarlärarutbildning, Stockholm:Fritzes.

Studentkårsförordning 2009:769.

Ungdomsstyrelsen (2007). Ungamed attityd – Ungdomsstyrelsensattityd och värderingsstudie 2007.

Utbildningsdepartementet (2001).Lärande ledare. Ledarskap fördagens och framtidens skola,Utbildningsdepartementetsskriftserie, rapport nr. 4.

Utbildningsdepartementet (2007).Tydligare ledarskap i skolan ochförskolan – förslag till en nyrektorsutbildning, Ds 2007:34,Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet (2010).Den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet, Ds 2009:25.

Wedel Persson, J. (2009). Att delamakten – Fyra rektorers syn påelevinflytande i skolan, Examens-arbete i pedagogik på grundnivå,Göteborgs universitet.

LagarLpo 94. Läroplan för det obligato-riska skolväsendet, förskoleklassenoch fritidshemmet. Stockholm:Utbildningsdepartementet.

SFS 1985:1100 Skollag.

SFS 1993:100 Högskoleför-ordningen.

SFS 2008:567 Diskrimineringslag.

SFS 2008:643 Förordning ombefattningsutbildning för rektoreroch annan personal med motsva-rande ledningsfunktion i skola,förskola och fritidshem.

SFS 2010:800 Skollag.

SKOLFS 2000:60 Skolverketsföreskrifter om kursplaner ochbetygskriterier för kurser i ämnethistoria i gymnasieskolan ochinom gymnasial vuxenutbildning.

SKOLFS 2010:37 Förordning omläroplan för grundskolan,förskoleklassen och fritidshemmet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM147

148

KAPITEL 7

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM148

149

Att ha inflytande i sitt arbete är värdefullt av fleraskäl. Om man saknar möjligheter till inflytande påsin arbetsplats saknar man kontroll över en viktigdel av sitt liv (Adman 2004), något som i sin turkränker de grundläggande mänskliga rättighe-terna. Detta i sin tur kan påverka individens väl-mående, flera studier har bekräftat att lågt infly-tande på arbetsplatsen ökar risken för ohälsa (jfrArbetsmiljöverket & SCB 2001, Theorell 2003).

Arbetsplatsdemokrati innebär att alla som arbe-tar på en arbetsplats kan vara med och påverkapå arbetsplatsen, även om det är arbetsgivarensom i sista hand har rätten att fatta besluten. Rät-ten till inflytande på arbetsplatsen styrs utifrånmedbestämmandelagen1 (1976:580) och de kollek-tivavtal som har tecknats inom de olika bran-scherna.

När medbestämmandelagen infördes 1976 fickanställda rätten att via sina fackföreningar få in-syn i och möjligheter att medverka i arbetsplat-sens skötsel och utveckling. Medbestämmande-lagen gäller både inom den privata och inom denoffentliga sektorn av arbetsmarknaden. Att fack-föreningarna och inte enskilda arbetstagare blevbärare av rättigheterna var ingen självklarhet närlagen utreddes och det fanns förespråkare för attanställda själva skulle föra sin talan (Levinson2005). Reglerna i medbestämmandelagen har inteupphävt principen att det är arbetsgivaren somutövar arbetsledning och äger rätten att ensamfatta beslut som berör verksamheten, men lagengör det möjligt för fackföreningarna att begränsaprincipens räckvidd.

Inflytande på arbetet”Innan arbetsgivare beslutar om vikti-gare förändring av sin verksamhet, skallhan på eget initiativ förhandla med ar-betstagarorganisation i förhållande tillvilken han är bunden av kollektivavtal.Detsamma skall iakttagas innan arbets-givare beslutar om viktigare förändringav arbets- eller anställningsförhålland-ena för arbetstagare som tillhör organi-sationen.”

(Lag om medbestämmandei arbetslivet, 11 §)

Hur lagen ska följas styrs genom bransch-specifika avtal. Inom det statliga området har av-talet Samverkan för utveckling sedan slutet av1990-talet ersatt medbestämmandeavtalet ochandra avtal som styr samarbetet mellan arbetsgi-vare och arbetstagare, till exempel arbetsmiljö-avtalet och företagshälsovårdsavtalet (Arbetsgi-varverket 1999). Syftet med samverkansavtaletvar att ersätta den tidigare förhandlingskulturenmed en mer öppen samtalskultur. Den bärandeidén i samverkansavtalet är att arbetstagarna ti-digt involveras i utvecklingsarbetet och i arbets-miljö- och personalfrågor, till skillnad från mbl-förhandlingar där ett färdigt förslag från ledningenlåg på bordet och diskuterades vid möten.

Även inom den privata sektorn kompletteras detformella arbetsplatsinflytandet allt oftare medandra samverkansformer där anställda kollektivteller individuellt möter ledningen. Det kan ske iform arbetsplatsträffar, veckomöten, utvecklings-samtal och andra former av direkt dialog mellanarbetstagare och arbetsgivare, inklusive sam-verkansgrupper där ledningen tillsammans med


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM149

150

de fackliga organisationerna diskuterar ut-vecklingsfrågor.

Dessa fundamentala organisationsförändringarhar medfört att ungas inflytande på arbetsplat-sen bör diskuteras vidare än enbart utifrån detfackliga engagemanget. Rätten till inflytande vi-lar inte längre enbart hos de fackligt förtroende-valda eftersom det i en modern organisation för-väntas att alla medarbetare är delaktiga och enga-gerade i verksamheten. Därför består detta kapi-tel av två avsnitt.

I det första avsnittet beskrivs och diskuterasungas fackliga engagemang. I det andra avsnittetgenomförs en analys av arbetsmiljöundersök-ningen, med syftet att svara på vilka faktorer påen arbetsplats som gynnar ungas upplevelse avinflytande.

Resultaten visar att det delvis handlar om olikabakomliggande förklaringar för unga kvinnor res-pektive för unga män. Orsaken till detta är en väl-digt komplex fråga som bland annat beror på attvissa branscher och arbetsplatser domineras avdet ena könet.

Figur 7.1 visar utvecklingen för andelen tjejeroch killar respektive kvinnor och män som upple-ver att deras inflytande på arbetsplatsen är lågt.

Utvecklingen under perioden 1999–2009 är in-tressant, både ålder och kön ser ut påverka upp-levt inflytande på arbetsplatsen. Vid periodensbörjan 1999 var skillnaderna mellan de granskadegrupperna minimala. Andelen som upplevde lågtinflytande låg mellan 27 och 28 procent oavsettkön och ålder. I mitten av perioden, 2005, upp-levde däremot 36 procent av tjejerna i åldern 16–25 år att deras inflytande på arbetsplatsen varlågt, medan den motsvarande andelen i de övrigagrupperna låg kvar på ungefär samma nivå som1999.

Vid den senaste mätningen hade skillnadernaåter minskat i och med att andelen med lågt infly-tande har sjunkit till 27 procent bland tjejerna. Förde äldres del kan man skönja en viss minskningav upplevt lågt inflytande på arbetsplatsen un-der mätperioden, det gäller framför allt för män iåldern 26–64 år (figur 7.1).

40

35

30

25

20

0

Figur 7.1 Andelen som upplever för lite inflytande på arbetet efter könoch ålder, 1999–2009. Procent.

Källa: Arbetsmiljöundersökningen.Kommentar: Andel som har valt antingen svarsalternativ 1 eller 2 på en femgradig skala där påståendetär: ”Upplever du att du har för litet, eller för stort, inflytande i ditt arbete.”

1999 2001 2003 2005 2007 2009

Killar 16–25 år Tjejer 16–25 år Män 26–64 år Kvinnor 26–64 år

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:19 PM150

151

Facklig organiseringDen fackliga organisationsgraden i Sverige ärmycket hög i ett internationellt perspektiv. Anta-let medlemmar i fackföreningar har visserligenminskat sedan 1990-talets mitt, men Sverige hartillsammans med Danmark och Finland den högs-ta fackanslutningen i världen med omkring 70 pro-cent av de anställda som är medlemmar i en fack-lig organisation (Kjellberg 2010).

De senaste åren har präglats av en nedgåendetrend. Den totala fackanslutningen mellan 2006och 2008/2009 sjönk med 8 procentenheter, från78 till 70 procent, enligt SCB:s undersökningar avlevnadsförhållanden, ULF. Medlemsraset bland16–24-åringar var ännu mer påtagligt, andelenunga som var fackligt anslutna sjönk från 45 pro-cent 2006 till 27 procent 2008/2009 (figur 7.2).

Tittar man närmare på den yngre gruppen an-ställda kan man notera att andelen killar som ärmedlemmar i en fackförening eller som har varit

med på ett fackligt möte det senaste året är betyd-ligt högre jämfört med andelen tjejer. Omkring 30procent av killarna i åldern 16–24 år är medlemmari facket, jämfört med 24 procent av tjejerna (tabell7.1).

Skillnaderna är ännu tydligare när man granskardeltagande i fackmöten. Nästan hälften av de fack-anslutna killarna har deltagit i ett fackligt mötedet senaste året – 14 procent av samtliga killar –jämfört med knappt en tredjedel av de fackanslutnatjejerna. Endast 6 procent av samtliga tjejer an-gav att de har varit på ett fackmöte det senasteåret. Däremot är andelen som är aktiva inom facketungefär lika stor bland både tjejer och killar, straxunder 2 procent.2

Den sjunkande trenden av facklig anslutningkan delvis förklaras med att avgiften till a-kassanhöjdes i början av 2007. Medlemsraset har varitstörre bland arbetare jämfört med bland tjänste-män, troligen för att höjningen av a-kasseavgiften

100

80

60

40

20

0

Figur 7.2 Medlemskap i fackförening efter ålder, 1980–2009. Procent.

Källa: SCB, ULF.Kommentar: År 2006 bytte ULF-undersökningarna insamlingsmetod från besöksintervju till telefon-intervju. Åren 2004–2005 samlades data in med besöksintervju, 2006 samlades ena halvan av urvalet inmed besök och andra halvan med telefon, 2007 och 2008 samlades data in med telefonintervjuer.

1980

–198

1

1982

–198

3

1984

–198

5

1986

–198

7

1988

–198

9

1990

–199

1

1992

–199

3

1994

–199

5

1996

–199

7

1998

–199

9

2000

–200

1

2002

–200

3

2004

–200

5

2006

*

2008

–200

9

16–24 år Samtliga 16–64 år

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM151

152

var lägre bland tjänstemän, samtidigt som deraslönenivå generellt sätt är högre än arbetares lö-nenivå (Kjellberg 2010, Larsson 2009). Men detfinns troligen fler förklaringar till den minskandefackliga anslutningen, till exempel att traditionellaindustrijobb minskar medan tjänstenäringarna ex-panderar samt att den offentliga sektorn krymperoch den privata ökar.

Andelen fackanslutna har alltid varit lägre inomden privata sektorn där många unga är anställda.Men att unga idag har en lägre facklig anslutnings-grad jämfört med under 1990-talet är förmodligensnarare ett resultat av att en mindre andel ungaväljer att gå med i facket jämfört med under tidi-gare år, än att en större andel unga väljer att hoppaav från facket.

Tabell 7.1 Fackligt medlemskap och aktivitet, 16–24 år, 2008–2009.Procent

Medlem i facklig Varit på möte med Aktiv i fackligorganisation facklig organisation organisation

det senaste året

16–24 år Killar 29,6 13,7 1,8Tjejer 23,6 6,4 1,6 Samtliga 16–64 år 69,6 21,8 7,5

Källa: SCB, ULF 2009.

Allt vanligare med tidsbe-gränsade anställningar

En ytterligare förklaring till det minskade underla-get för klubbarna är att antalet tidsbegränsat an-ställda ökar. Om man bara har jobb i några måna-der framåt så finns inte samma motivation för attgå med i facket (Bergstedt 2010). Mer än varan-nan anställd i gruppen 16–24 år har ett tidsbe-gränsat jobb och många varvar perioder av sys-selsättning med arbetslöshet (Kjellberg 2010). Förmånga unga handlar det om ett rationellt beslut,de har svårt att se nyttan av att gå med i facketnär de går in i en kortvarig anställning. Samban-det mellan att inte vara fackligt ansluten och attha en tidsbegränsad anställning har blivit allt tyd-ligare de senaste åren. År 2005 var 46 procent avde anställda med tidsbegränsad anställning intefackanslutna, 2009 hade andelen vuxit till 58 pro-cent (figur 7.3).

För många unga är det första steget inom ar-betslivet en anställning i ett bemanningsföretagoch antalet anställda i bemanningsföretag ökar.Dessa företag har en klar överrepresentation avunga, till den grad att delar av bemannings-branschen kan kallas en ungdomsbransch. Desom via bemanningsföretag kommer inhyrda till

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM152

153

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Figur 7.3 Tidsbegränsat anställda efter facklig huvudorganisation,15–74 år, 2005–2009. Procent.

Källa: SCB, Arbetskraftundersökningar 2009.

2005 2006 2007 2008 2009

LO TCO SACO Ej fackanslutna

ett jobb tillhör inte fackklubbarna på den arbets-platsen (Andersson Joona & Wadensjö 2010).

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar, AKU,hade 76 procent av 15–19-åringarna och 44 pro-cent av 20–24-åringarna en tidsbegränsad anställ-ning det andra kvartalet 2009, jämfört med 14 pro-cent bland samtliga sysselsatta. Dessa andelarhar varit någorlunda stabila de senaste fem åren(figur 7.4).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM153

154

Minskande fackligt inflytandeI en undersökning om samverkan enligt med-bestämmandelagen som genomfördes vid drygt500 företag 2003 framkom att löntagarorga-nisationernas inflytande hade minskat påtagligtmellan 1996 och 2003. Resultatet visade att lönta-garnas inflytande, enligt företagsledarnas bedöm-ning, hade minskat inom arbetsmiljö, arbetsorga-nisation, omplaceringsärenden och arbetstidersedan 1996. Det sammantagna resultatet var attandelen företag som kännetecknades av ett stortlöntagarinflytande hade minskat från 79 procent1996 till 44 procent 2003 (Levinson 2005).

Bilden av löntagarnas inflytande visade 2003även på stora områdesrelaterade skillnader. Bådeföretagsledningar och fackklubbar var överensom att den fackliga samverkan fungerade bästinom arbetsmiljöområdet där de spelade en storeller avgörande roll vid drygt hälften av företa-gen (tabell 7.2). En förklaring kan vara att merpar-ten av det praktiska arbetsmiljöarbetet sköts avfackliga skyddsombud, bland annat med stöd avarbetsmiljölagen. Omplacering av personal kompå andra plats. Vid knappt hälften av företagen,47 procent, hade den fackliga samverkan stor el-ler avgörande roll vid omplaceringar. Arbetstiderkom på tredje plats med stor eller avgörande roll

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Figur 7.4 Sysselsatta efter anknytningsgraden till arbetsmarknaden ochålder. 2005–2009, andra kvartalet. Procent.

Källa: SCB, Arbetskraftundersökningar.

2005 2006 2007 2008 2009

15–19 år fast anställda 15–19 år tidsbegränsat anställda20–24 år fast anställda 20–24 år tidsbegränsat anställdaSamtliga 16–64 år fast anställda Samtliga 16–64 år tidsbegränsat anställda

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM154

155

för facklig samverkan vid 42 procent av företa-gen. Därefter kom jämställdhetsfrågor. Sämst in-flytande hade löntagarna över förändring avarbetsorganisationen, personalens kompetens-utveckling samt organisations- och bemannings-frågor (Levinson 2005).

Kartläggningen visade också att partssamverk-an uppfattades positivt av både företagsledareoch fackliga företrädare. Samarbetsklimatet mel-lan ledningen och facken var enligt ledarna bravid åtta av tio företag. De fackliga företrädarnavar främst aktiva och pådrivande i frågor om ar-betsmiljö och arbetstider, medan aktiviteten varmer begränsad i jämställdhets- och organisations-frågor (Levinson 2005).

Tabell 7.2 Löntagarorganisationernas betydelse inom sju områden enligtföretagsledare, 2003. Procent

Avgörande Stor Begränsad Liten

Arbetsmiljöfrågor 7 5 0 2 6 1 7Omplacering av personal 9 3 8 3 2 2 1Arbetstider 8 34 40 18Jämställdhetsfrågor 3 31 35 30Förändring av arbetsorganisation 3 2 8 4 3 2 6Personalens kompetensutveckling - 23 47 30Organisations- och bemanningsfrågor 1 21 47 30

Källa: Levinsson 2005.Kommentar: N=291–294.

Andra former förarbetsplatsinflytande

De anställda kan medverka och vara delaktiga iarbetsplatsens besluts- och förändringsprocesserpå flera sätt vid sidan av det fackliga arbetet.Moderna arbetsplatser – som kännetecknas avatt verksamheten styrs från kundernas behov ochönskemål, att organisationen är platt och slim-mad och att medarbetare har ett ökat handlings-utrymme att fatta självständiga beslut – skapardelaktighet på ett annat sätt än en hierarkiskt or-ganiserad arbetsplats (Arbetsmiljöverket 2002).

Ett modernt ledarskap bygger på synen att deanställda är en viktig resurs för verksamheten. Enröd tråd för organisationsutveckling inom bådeprivat och offentlig verksamhet de senaste år-tiondena har varit att skapa en organisation sommed bibehållen kvalitet ökar produktiviteten tillen minskad kostnad.

Engagerade och delaktiga medarbetare är ennyckelfaktor för en sådan arbetsplats.

Richard Berglund har i en avhandling inomarbetslivsforskning, Engagemang efterfrågas.Hur tre tillverkande företag söker medverkanfrån sina medarbetare när de inför Lean, under-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM155

156

sökt vad som organisatoriskt kan göras på en ar-betsplats för att gynna de anställdas vilja att en-gagera sig och bidra till verksamheten utöver sinaspecificerade arbetsuppgifter (Berglund 2010).Studien bygger på ett fyraårigt forskningsprojektdär Berglund har följt utvecklingen inom tre till-verkande företag där ledningen har haft en ut-trycklig ambition att uppmuntra medarbetarnasengagemang. Tio olika teman som speglar förtro-endet och samarbetsklimatet mellan ledning ochmedarbetare har undersökts. Dessa är:

1. vision och strategi2. tilltro till människor3. ledningens aktiva medverkan4. långsiktigt tänkande5. individuell anpassning6. ansvar och befogenheter i arbetslaget7. möjlighet att påverka8. utmaning9. lärande10. del av vinsten.

Tema 7, möjlighet att påverka, handlar om huren arbetsplats kan organiseras för att bättre till-varata de anställdas kreativa tänkande och viljaatt bidra till utveckling och förnyelse. Det kanhandla om att ha regelbundna möten där man dis-kuterar förbättringspotential, att regelbundetstämma av produktionen, att ha närvarande ar-betsledning och ökade befogenheter bland per-sonalen. Ett annat spår inom samma tema är attstärka arbetslagets befogenheter att genomföraförändringar i det som direkt berör det egnaansvarsområdet. Det tredje spåret inom temat ärdet fackliga arbetet. De studerade företagen, allamed uttalad ambition att ta till vara de anställdasengagemang, delade samtliga synen att samarbe-tet mellan företagsledning och fackklubb är vär-defullt för båda parter och de beskrev samarbetet

som oproblematiskt. Ledningarna såg det fack-liga samarbetet som ett sätt att skapa samstäm-mighet, få nya infallsvinklar och undvika senaremotsättningar (Berglund 2010).

Berglunds studie pekar på att inflytande ochdelaktighet är viktiga beståndsdelar i företagensorganisations- och utvecklingsarbete, och att detfackliga arbetet idag snarare är en del av arbets-platsinflytande än den viktigaste kanalen för det.Det kanske kan förklara delar av resultaten iLevinssons studie, som visade att det fackligaarbetet inte värderades lika högt 2003 som 1996.De omfattande organisationsförändringarna harskapat nya vägar för inflytande, och en rimlig ef-fekt av dessa förändringar är att en ny arbetsplats-kultur har vuxit fram där fackliga samverkans-möten och mbl-förhandlingar endast är en del avde sammanhang på en arbetsplats där de anställdakan påverka i gemensamma frågor.

Vad gynnar ungasupplevda inflytande

på arbetet?I detta avsnitt analyserar vi vilka faktorer, bort-sett från det fackliga arbetet, som påverkar ungasupplevelse av att ha inflytande på arbetet. Berg-lund har lyft fram ett stort antal faktorer som skullekunna ha betydelse i sin avhandling (Berglund2010). De faktiska omständigheterna på arbets-platsen är naturligtvis viktiga för möjligheternaatt utöva inflytande. Olika typer av arbetsplatserger olika förutsättningar för delaktighet, till exem-pel vilken sektor man arbetar inom, positionen påarbetsplatsen (arbetsledare eller underlydande)samt hur etablerad man är på arbetsmarknaden istort respektive på sin nuvarande arbetsplats.Även arbetsuppgifternas karaktär, om de är sti-mulerande och varierande eller enformiga ochmonotona, svåra eller enkla, kan vara viktiga fak-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM156

157

Tabell 7.3 Upplevt inflytande på arbetet efter kön, 20–30 år, 2007. Pro-cent

Kvinnor 20–30 år Män 20–30 år

1. För lite inflytande 7 62. 20 183. Varken eller 62 634. 10 125. För mycket inflytande 1 1Totalt 100 100

Källa: Arbetsmiljöundersökningen.Kommentar 1: Svarskala 1–5 där 1 = för lite inflytande, 3 = varken eller och 5 = för mycket inflytande.Kommentar 2: N = 1 190 (637 kvinnor och 553 män).

torer. Andra faktorer av betydelse är det socialaklimatet på arbetsplatsen: om man arbetar isolerateller har mycket kontakt med arbetskamrater samtom man har man möjlighet att få stöd och upp-backning från chefer och kamrater i svåra situa-tioner (jfr Arbetsmiljöverket 2002, Arbetsmiljö-verket & SCB 2001).

I detta avsnitt används data från arbetsmiljö-undersökningen för att spåra vilka faktorer medkoppling till ungas aktuella arbetssituation somär av störst betydelse för att de ska uppleva attde har inflytande på arbetet. I undersökningenställs 15 olika påståenden om hur man uppleversitt arbete, bland annat fick de svarande på enfemgradig skala ange hur mycket inflytande deupplevde sig ha på sin arbetsplats (tabell 7.3).

Analysens omfattningSammanlagt 1 190 personer i åldern 20–30 år sva-rade på frågan om upplevt inflytande. Det vanli-gaste svaret var att man varken upplevde för liteeller för mycket inflytande, drygt 60 procent valdedet svarsalternativet (tabell 7.3). I de fortsattaanalyserna om vilka faktorer som gynnar infly-tande har de individer som uppgett sig ha förmycket inflytande exkluderats.3

Analyserna genomfördes separat för kvinnorrespektive män, eftersom det på ett tidigt stadiumi arbetet visade sig att unga kvinnors respektiveunga mäns upplevelse av inflytande på arbetetstyrs av olika faktorer. Det ska även påpekas attendast unga som hade ett arbete ingår i analysen,personer utanför arbetsmarknaden är inte med iurvalet.

Som ett första steg beskrivs de variabler somingår i analysen översiktligt. Detta ger även enöversikt av förhållandena på arbetsmarknaden förunga i åldern 20–30 år. I tabell 7.4 redovisas devariabler som ingår i analysen. Av tabellen fram-går även skillnaderna mellan kvinnor och män.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM157

158

Tabell 7.4 Ungas arbetssituation. Variabler som ingår i analysen avungas inflytande på arbetsplatsen efter kön, 20–30 år, 2007. Procent

Kvinnor Män Antal

kvinnor m ä n

För lite inflytande på arbetet 26,5 24,2 637 553Arbetsledare 15,5 24,7 936 1 069Privat sektor 63,2 89,7 927 1 051Heltidsanställda 61,4 87,8 859 1 026Etablerad på arbetsmarknaden 80,7 89,1 808 946Möjlighet utvecklas i arbetet 73,1 76,2 635 558Stimulerande arbete 58,4 51,7 934 1 072För mycket att göra på jobbet 50,4 53,2 637 554För lite att göra på jobbet 5,8 5,8 637 554För svåra arbetsuppgifter 10,4 9,4 636 556För enkla arbetsuppgifter 24,5 25,5 636 556För lite kontakt med andra i arbetet 13,7 12,4 635 556För mycket kontakt med andra i arbetet 60,4 57,6 635 556Stöd från chefer 72,2 70,8 633 554Stöd från arbetskamrater 92,3 88,5 635 556Eget inflytande över arbetstiden 43,6 60,8 635 556Eget inflytande över arbetstakt 52,1 66,8 637 557Eget inflytande över arbetets upplägg 58,8 69,3 633 551

År i nuvarande yrke (genomsnitt) 2,8 år 3,2 år 937 1 071

Källa: Arbetsmiljöenkäten 2007.

För lite inflytande på arbetetAndel som upplever att de har för lite inflytande påarbetet.

Etablerad på arbetsmarknadenAndel som själva uppger att de kommit in ordentligt påarbetsmarknaden.

Möjlighet att utvecklas i arbetetAndel som svarar att de har möjlighet att utvecklas ochlära sig något nytt på arbetet minst ett par gånger imånaden.

Stimulerande arbeteAndel som uppger att de i hög grad har ett intressant ochstimulerande arbete.

För mycket att göra på jobbetAndel som svarar att de har för mycket att göra påarbetet.

För svåra arbetsuppgifterAndel som uppger att de har för svåra arbetsuppgifter.

För lite kontakt med arbetskamraterAndel som svarar att de är allt för isolerade på arbetet.

Stöd från cheferAndel som uppger att de alltid eller för det mesta harmöjlighet att få stöd eller uppmuntran från chefer närarbetet känns besvärligt.

Stöd från arbetskamraterAndel som uppger att de alltid eller för det mesta harmöjlighet att få stöd eller uppmuntran från arbetskam-rater när arbetet känns besvärligt.

Eget inflytande över arbetstidenAndel som uppger att de alltid eller för det mesta (till vissdel) kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras.

Eget inflytande över arbetstaktAndel som uppger att de minst halva arbetstiden kanbestämma över sin arbetstakt.

Eget inflytande över arbetets uppläggAndel som uppger att de alltid eller för det mesta är medoch beslutar om hur deras arbete ska läggas upp.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM158

159

Det är en minoritet av de unga i åldern 20–30 årsom anser att de har för lite inflytande på sin ar-betsplats, kring 25 procent. Det är en något störreandel kvinnor än män som ingår i denna grupp, 27procent jämfört med 24 procent (tabell 7.4). Det äralltså inte en uppseendeväckande stor skillnadpå denna punkt. De svarande har i genomsnittvarit på sin nuvarande arbetsplats i 3 år, variatio-nen är dock stor och sträcker sig mellan 0 och 13år.

Det framgår också av tabell 7.4 att en klart störreandel män än kvinnor uppger sig ha någon formav arbetsledande position, 25 procent jämfört med16 procent. En övervägande del av svarsperson-erna är anställda inom den privata sektorn, dettagäller dock i högre grad de unga männen än deunga kvinnorna. Nästan 90 procent av männen äranställda inom privat sektor jämfört med 63 pro-cent av kvinnorna. Ett liknande mönster gällerandelen som är heltidsanställda i förhållande tilldeltidsanställda, 88 procent av männen är heltids-anställda jämfört med 61 procent av kvinnorna.Det är också en något större andel män som be-skriver sig som etablerade på arbetsmarknaden,89 procent jämfört med 81 procent bland kvin-norna.

Drygt 70 procent av de unga uppger att de harmöjlighet att utvecklas och lära sig nya saker påarbetet, något större andel män än kvinnor. Enstörre andel kvinnor än män uppger dock att dehar ett i hög grad intressant och stimulerande ar-bete, 58 procent jämfört med 52 procent. Drygthälften av alla unga anser att de har för mycket attgöra på jobbet. Ungefär 10 procent alla unga upp-ger att de har för svåra arbetsuppgifter vilket kanjämföras med 25 procent som anser att uppgif-terna är för enkla.

Omkring 13 procent av de unga upplever att deär alltför isolerade på sitt arbete. Drygt 70 procentanser att de alltid eller för det mesta kan få stödeller uppmuntran från chefer när arbetet kännsbesvärligt vilket kan jämföras med att cirka 90 pro-cent uppger att de kan få motsvarande stöd frånarbetskamrater. Sist i tabellen redovisas tre vari-abler som mäter inflytande över olika delar av ar-betet. Det gäller inflytande över den egna arbets-tiden, över arbetstakten respektive över arbetetsupplägg. Av de tre sista frågorna framgår tydligtatt en mindre andel kvinnor än män upplever attde har möjlighet att utöva inflytande över arbets-tid, arbetstakt respektive arbetets upplägg.

AnalysmodellenEn beskrivning av variablerna var för sig som itabell 7.4 ger en intressant bakgrund men har be-gränsningar om man vill förstå vad i ungas ar-betsliv som är av störst betydelse för upplevel-sen av inflytande. För att komma fram till dettakrävs en så kallad multivariat analys, det vill sägaatt alla variabler som studeras ingår i analysensamtidigt. Bara på så sätt är det möjligt att isoleraeffekten av olika faktorer från varandra och där-med skilja dem åt.

Figur 7.5 illustrerar den övergripande analys-modell som används. Poängen är att olika typerav faktorer införs stegvis för att tydligare kunnaurskilja deras relativa betydelse. Ju längre till väns-ter i modellen en grupp faktorer placeras, destomer bakomliggande i förhållande till det upplevdainflytandet anses de vara. Faktorer längre till hö-ger i modellen föreställs ha en närmare kopplingtill inflytandet. I modellen betraktas ålder som enbakomliggande faktor som teoretiskt skulle kunnapåverka inflytandet på arbetet. Inte minst påver-kar åldern graden av etablering på arbetsmarkna-den och den yrkesmässiga karriären.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM159

160

För att tydligt kunna urskilja den eventuella ef-fekten av ålder införs denna faktor först i analy-sen, detta illustreras av att den placeras ensamlängst till vänster (se bilaga 7.1).

I nästa steg införs faktorer som beskriver destrukturella förutsättningarna för ungas situa-tion i arbetslivet (se bilaga 7.1). Detta är en typ avfaktorer som grundar sig mer i de ungas faktiskaobserverbara situation och inte kräver så mycketegentlig värdering eller bedömning från de ungassida. Variabler som ingår i denna grupp är om deunga har en arbetsledande position på arbets-platsen, om de arbetar inom privat eller offentligsektor, om de är hel- eller deltidsanställda samtom de ser sig som etablerade på arbetsmarkna-den eller inte.

Nästa grupp faktorer som införs i analysen tarfasta på arbetets inre kvaliteter (se bilaga 7.1).Med detta menas faktorer som kan skilja sig frånarbetsplats till arbetsplats och till och med mellanolika individer på samma arbetsplats. Exempelviskan såväl den fysiska som den psykosociala ar-betsmiljön skilja sig mellan olika arbetsplatser sominom en och samma arbetsplats. Denna typ avfaktorer kräver mer av värdering och bedömningfrån svarspersonernas sida. Variablerna som in-går i denna grupp är upplevelsen av hur stimule-rande ens arbete är och vilka utvecklingsmöjlig-heter som finns, arbetsbelastningen utifrån upp-levd arbetsbörda på jobbet och om man ser sinaarbetsuppgifter som för svåra eller för enkla. Idenna grupp ingår även om man upplever sig som

Figur 7.5 Analys av hur inre och yttre faktorer med koppling till ungasarbetsliv påverkar deras upplevelse av inflytande på arbetsplatsen.

Sammanvägtinflytande

Strukturellaförutsättningar

Arbetetsinre kvaliteter

Delaspekterav inflytande

Ålder

Upplevtinflytandepå arbetet

Positionpå arbetet

Etableringpå arbets-marknaden

Typ avanställning

Arbetstider

Arbetstakt

Arbetetsupplägg

Stimulans &utvecklings-möjligheter

Arbets-belastning

Isolering/social

samvaro

Stöd frånchefer &

arbetskamrater

Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM160

161

isolerad på sin arbetsplats eller om man rent avhar för mycket kontakt med arbetskamrater. I dennagrupp ingår även om man anser att man har möj-lighet att få stöd från chefer respektive arbets-kamrater när arbetet känns besvärligt.

Den sista gruppen faktorer innehåller olika del-aspekter på inflytande i arbetet (se bilaga 7.1),hur de unga upplever inflytandet över sin arbets-tid och arbetstakten samt över arbetets upplägg.Genom att på detta sätt specificera olika aspekterav inflytande är avsikten att kunna urskilja omdet är någon del av arbetet som är särskilt viktigför att avgöra hur de unga bedömer sitt mer över-gripande inflytande på arbetsplatsen.4

Som vi redovisat tidigare var det ungefär 25 pro-cent av unga i åldern 20–30 år som svarade att dehade för lite inflytande på arbetet. Frågan somanalysen avser att besvara är i hur hög grad deolika arbetslivsrelaterade faktorerna var för sigpåverkar sannolikheten att en svarsperson skauppge sig ha för lite inflytande.5

Faktorer som påverkarupplevelsen av inflytande

Vad visar då analysen? Resultaten sammanfattasi tabell 7.5 och den utförliga analysen redovisas itvå tabeller som finns i bilaga 7.1 (tabell 7.6 och7.7). I tabell 7.5 redovisas samtliga variabler i ana-lysen. I separata kolumner för kvinnor respektivemän redovisas dels vilka variabler som har en sig-nifikant effekt på upplevelsen av inflytande påarbetsplatsen,6 dels en procentdifferens som ut-trycker effekternas styrka. Med signifikans me-nas att den redovisade effekten är så tydlig attden statistiskt har kunnat säkerställas på en vissnivå.

Procentdifferenser är ett mått som är intuitivtenklare att förstå än många andra mått på effekter.Procentdifferensen uttrycker i procentandelar hursannolikheten att ingå i gruppen som uppleveratt de har inflytande på arbetet förändras när deolika förklaringsvariablerna ändras från sitt läg-sta till sitt högsta värde7 (jfr Oskarsson 2006,Teorell & Westholm 1999).

För att kunna tolka procentdifferenserna är detnödvändigt att veta vad det lägsta respektivehögsta värdet är för var och en av förklarings-variablerna. För ålder är det skillnaden i infly-tande mellan att vara 20 och 30 år som redovisasi procentdifferensen. För år i nuvarande yrke såhar de som arbetat kortast tid i sitt yrke ännu intehunnit varit verksamma ett helt år och de somarbetat längst tid i sitt yrke har gjort detta i 13 år.Därför är det skillnaden i inflytande mellan demsom arbetat noll respektive 13 år i sitt yrke somredovisas i procentdifferensen. För alla övrigavariabler gäller att det bara finns två värden. Ex-empelvis kan man antingen ha en position somarbetsledare eller också inte, man kan arbeta hel-tid eller deltid, man kan uppleva att man har förmycket att göra på jobbet eller inte och så vidare.I alla dessa fall uttrycker procentdifferensen skill-naden mellan två olika svarskategorier i respek-tive variabel.

Ett av de mest slående resultaten av analysen äratt det i så hög grad är olika faktorer som harbetydelse för de unga kvinnornas respektive deunga männens upplevelse av inflytande. Här re-dovisar vi resultaten för var och en av förklarings-variablerna i analysen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM161

162

Tabell 7.5 Sammanfattande tabell. Arbetsplatsens organisation,arbetssituationen och arbetsmiljöns betydelse för upplevelse av infly-tande på arbetet efter kön, 20–30 år, 2007. Signifikanta effekter samtprocentdifferenser grundade på logistisk regression

Kvinnor Män

Signifikans Procent- Signifikans Procent-differens differens

Ålder -9 * * -20Arbetsledande position * -13 * +11Privat sektor ±0 -1Heltidsanställd -6 * +14Etablering på arbetsmarknaden *** +19 +6Möjligheter att utvecklas +2 *** +30Stimulerande arbete *** +17 -3För mycket att göra på arbetet ±0 -7För lite att göra på arbetet +15 * +18För svåra arbetsuppgifter ** -17 +1För enkla arbetsuppgifter -10 -9För lite kontakt med andra på arbetet -3 * -15För mycket kontakt med andra på arbetet * +9 -7Stöd från chefer *** +33 *** +20Stöd från arbetskamrater -10 +10Eget inflytande över arbetstiden *** +17 +7Eget inflytande över arbetstakten +1 -2Eget inflytande över arbetets upplägg *** +17 *** +16År i nuvarande yrke +17 +4

Källa: Arbetsmiljöenkäten 2007.Kommentar: * = signifikant på 90 % säkerhetsnivå, ** = signifikant på 95 % säkerhetsnivå,*** = signifikant på 99 % säkerhetsnivå. referenskategori = lagom.

ÅlderProcentdifferensen avser förändringen när man rörsig från 20 till 30 års ålder.

Privat sektorProcentdifferensen avser förändringen när man i dendikotoma variabeln rör sig från offentliganställda tillanställda i privat sektor.

HeltidsanställdProcentdifferensen avser förändringen när man i dendikotoma variabel rör sig från deltidsanställd tillheltidsanställd.

Etablerad på arbetsmarknadenProcentdifferensen avser förändringen när man i dendikotoma variabeln rör sig från unga som anser att deinte kommit in ordentligt på arbetsmarknaden tillunga som uppger att de har gjort det.

År i nuvarande yrkeProcentdifferensen grundar sig på skillnaden mellan0 och 13 år i yrket, detta motsvarar den empirisktobserverade variationsvidden bland kvinnor i åldern20–30 år.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM162

163

ÅlderEtt rimligt antagande är att upplevelsen av infly-tande i arbetslivet ska öka med stigande ålder.Ökad erfarenhet och förankring i arbetslivet bordekunna ge ökade möjligheter till medbestämmande.Detta skulle i synnerhet kunna antas gälla underindividens första tid i arbetslivet vilken bordetäckas in rätt väl av ålderspannet 20–30 år. Resul-taten av analyserna i detta kapitel visar dock sna-rare på motsatsen. Bland de unga kvinnorna ärvisserligen inte effekten statistiskt signifikant menhos de unga männen minskar sannolikheten, alltannat lika, för att man ska uppleva sig ha infly-tande med 20 procentenheter om man jämför 20-åringar med 30-åringar.

En möjlig förklaring till detta skulle dels kunnavara att anspråken på vad ett reellt inflytande kaninnebära ökar med åldern och de äldre därmed geren mer negativ värdering av sitt inflytande. Delsatt den mer negativa bedömningen av det egnainflytandet grundas i att man med stigande ålderhar hunnit göra fler försök att utöva inflytande iolika sammanhang och att många av dessa för-sök misslyckats, vilket ligger till grund för denmer negativa bedömningen.

År i nuvarande yrkeDetta är en variabel som i relativt hög grad ärrelaterad till ålder eftersom sannolikheten att hafler år i ett givet yrke ökar med stigande ålder.8 Attha arbetat en längre tid på en arbetsplats ger dess-utom erfarenhet och förankring på arbetsplatsen,vilket borde kunna ge ökade möjligheter till med-bestämmande. Resultaten visar dock att det var-ken bland de unga kvinnorna eller bland de ungamännen går att se någon signifikant effekt av an-talet år i nuvarande yrke. Med detta sagt går detändå att urskilja en tendens bland de unga kvin-norna till att antalet år i det nuvarande yrket, allt

annat lika, har en positiv effekt på upplevelsen avinflytande.9 Motsvarande tendens går dock inteatt urskilja bland de unga männen.

Arbetsledande positionDenna variabel uppvisar ett mycket intressantmönster då det, allt annat lika, går att se en signi-fikant negativ effekt på det upplevda inflytandeav att vara arbetsledare bland de unga kvinnornasamtidigt som effekten är signifikant positiv blandde unga männen. Att vara arbetsledare ger så-lunda en minskad upplevelse av att utöva infly-tande bland kvinnorna men en positiv upplevelsebland männen.

Unga kvinnor i en arbetsledande position upp-visar en 13 procentenheter lägre sannolikhet änunderställda kolleger samtidigt som det blandmännen i motsvarande befattningar är 11 procent-enheter mer sannolikt att uppleva att de har infly-tande. Detta kan ha att göra med att kvinnor iarbetsledande position i större omfattning än mänupplever att de har låg grad av egenkontroll sam-tidigt som jobbet ställer höga krav (Arbetsmiljö-verket & SCB 2001).

Privat sektorVarken bland de unga kvinnorna eller bland deunga männen går det att urskilja någon signifi-kant effekt av att vara anställd inom privat sektortill skillnad från att vara anställd inom offentligsektor.

HeltidsanställdAtt vara heltidsanställd till skillnad från deltids-anställd skulle kunna antas påverka möjligheternaatt utöva inflytande på arbetsplatsen då heltids-anställda i någon mening har en starkare förank-ring och tillbringar mer tid på jobbet. Resultatetger stöd för detta resonemang bland de unga

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM163

164

männen men inte bland de unga kvinnorna. Blandde unga männen går det att urskilja en signifikantpositiv effekt av att vara heltidsanställd. Uttryckti form av en procentdifferens innebär detta attsannolikheten att uppleva att man har inflytandepå arbetet ökar med 14 procentenheter bland män-nen om de är heltidsanställda till skillnad fråndeltidsanställda. En möjlig förklaring till att detinte går att urskilja någon signifikant effekt av attvara heltidsanställd bland de unga kvinnornaskulle kunna hänga samman med att en störreandel unga kvinnor än unga män arbetar deltidantingen med anledning av att de är småbarns-föräldrar eller att de studerar. En tillfällig nedsätt-ning av arbetstiden på grund av föräldraledigheteller ett aktivt val av deltidstjänst på grund avstudier kanske inte på samma sätt bidrar till enminskad förankring på arbetsplatsen och därmedinte till minskade möjligheter att utöva inflytande.

Etablering påarbetsmarknadenI arbetsmiljöenkäten ställdes frågan om svars-personerna ansåg att de kommit ordentligt in påarbetsmarknaden genom att ha tillräcklig försörj-ning, tryggt jobb eller möjligheter att skaffa nyttjobb. Resultaten visar att denna variabel, allt an-nat lika, har en signifikant positiv effekt på deunga kvinnornas upplevelse av att utöva infly-tande på arbetsplatsen, men ingen signifikant ef-fekt på männens inflytande. Uttryckt som procent-differens innebär detta att unga kvinnor som an-ser sig vara etablerade på arbetsmarknaden har19 procentenheter större sannolikhet att upplevaatt de har inflytande på arbetsplatsen än de sominte anser sig vara etablerade.

Möjligheter att utvecklasoch stimulans i arbetetTvå variabler som analytiskt ligger ganska näravarandra är möjligheterna att lära sig nya sakeroch utvecklas i yrket respektive om svarsper-sonerna upplever sitt arbete som intressant ochstimulerande.10 Intressant nog visar det sig, alltannat lika, finnas en signifikant positiv effekt avatt ha möjlighet att lära sig nya saker och utveck-las i yrket bland de unga männen men inte blandde unga kvinnorna.11 Effekten framstår som starkoch innebär att unga män som upplever att de harmöjlighet att utvecklas i yrket uppvisar 30 pro-centenheter större sannolikhet att uppleva att dehar inflytande på arbetet än de som inte kan ut-vecklas i yrket.

Frågan om man tycker att arbetet är intressantoch stimulerande visar ett omvänt förhållande.Effekten av att ha ett intressant och stimulerandearbete har, allt annat lika, en signifikant positiveffekt bland de unga kvinnorna men inte bland deunga männen.12 Effekten innebär att unga kvin-nor som har ett stimulerande arbete har 17 pro-centenheter större sannolikhet att uppleva att dehar inflytande på arbetet än de som inte har det.13

En möjlig förklaring till dessa skillnader mellanunga kvinnor och unga män kan vara det faktumatt de arbetar inom olika branscher. I så fall skulle,i de branscher där merparten killar arbetar, möjlig-heten att kunna vidareutbilda sig vara en markörför att den anställdes åsikter tas till vara och res-pekteras. Villkoren inom service, handel och om-sorg där en stor andel av de unga kvinnorna ar-betar skulle enligt samma tankemodell knyta sam-man intressanta och stimulerande arbetsuppgif-ter med upplevelsen av att kunna påverka.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM164

165

För mycket eller förlite att göra på jobbetEn alltför hög arbetsbelastning på jobbet leder tillstress och olust samtidigt som en för låg arbets-belastning kan leda till frustration och missnöje.Det ligger nära till hands att tänka sig att en alltförhög arbetsbelastning ger minskat utrymme attdelta i olika inflytandeprocesser på arbetsplatsen.Vid en alltför låg arbetsbelastning är det på för-hand svårare att veta hur detta påverkar möjlig-heterna till inflytande.

Resultaten visar att en alltför hög arbetsbelast-ning på jobbet, allt annat lika, inte har några signi-fikanta effekter på vare sig de unga kvinnornaseller de unga männens inflytande på arbetet.14 Närman har för lite att göra på arbetet visar det sig,allt annat lika, något förvånade finnas en signifi-kant positiv effekt bland de unga männen. Blandde unga kvinnorna är effekten av en liknande stor-leksordning men når inte riktigt statistisk signifi-kans. Uttryckt som procentdifferens innebär ef-fekten att unga män som uppger att de har för liteatt göra på jobbet har 18 procentenheter högresannolikhet att uppleva att de har inflytande påarbetet jämfört med unga män som uppger att dehar lagom mycket att göra. Resultatet kan tolkassom att en arbetsbelastning som upplevs som allt-för låg samtidigt kan innebära ett större utrymmeför unga att ägna tid åt och att delta i olika typerav inflytandeprocesser på jobbet.

För svåra eller förenkla arbetsuppgifterEn annan faktor som undersökts är om arbetetssvårighetsgrad har betydelse för hur man upple-ver möjligheterna att utöva inflytande på arbetet.Resultatet visar att, upplevelsen att man har allt-för svåra arbetsuppgifter allt annat lika medför ensignifikant negativ effekt bland unga kvinnor.Bland de unga männen ger däremot inte för svåraarbetsuppgifter en signifikant effekt på inflytan-det. Uttryckt som procentdifferens är sannolik-heten bland unga kvinnor att uppleva inflytandepå arbetet 17 procentenheter mindre bland demsom upplever sig ha för svåra arbetsuppgifterjämfört med dem som upplever sina arbetsupp-gifter som lagom svåra.

För variabeln som mäter effekten av att ha förenkla arbetsuppgifter går det inte att urskilja någrasignifikanta effekter på inflytandet varken blandkvinnorna eller bland männen.

För mycket eller för litekontakt med arbetskamraterEffekten av att vara alltför isolerad på jobbet elleratt ha alltför mycket kontakt med andra skiljer sigockså mellan unga kvinnor och unga män. Att haför lite kontakt med andra i arbetet uppvisar ensignifikant negativ effekt på de unga männensupplevelse av att ha inflytande på arbetet medaningen signifikant effekt finns bland kvinnorna.Uttryckt som procentdifferens innebär effektenatt unga män som har för lite kontakt med andrapå arbetet, allt annat lika, har 15 procentenheterlägre sannolikhet att uppleva att de har inflytandejämfört med unga män som anser sig ha lagommycket kontakt med andra.

För mycket kontakt med andra i arbetet har ensignifikant positiv effekt på de unga kvinnornasupplevelse av att ha inflytande på arbetet men

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM165

166

har ingen signifikant effekt bland de unga män-nen. Uttryckt som procentdifferens innebär ef-fekten att unga kvinnor som har för mycket kon-takt med andra på arbetet, allt annat lika, har 9procentenheter högre sannolikhet att uppleva attde har inflytande jämfört med unga kvinnor somanser sig ha lagom mycket kontakt med andra.

Att de unga männen som anser sig ha för litekontakt med andra upplever mindre möjlighet attutöva inflytande går intuitivt att förstå då kontakt-ytor och sociala nätverk på arbetet kan påverkamöjligheterna till inflytande. Att de unga kvin-nornas upplevelse av inflytande påverkas i posi-tiv riktning av att ha för mycket kontakter medandra är svårare att se orsaken till. För mycketkontakter med andra framstår som en ansträng-ande och belastande situation. En möjlighet är attdet finns ett samband mellan att ha mycket kon-takter i sitt arbete och att inneha en betydelsefullposition på arbetsplatsen. Som enkätfrågan ärformulerad vet vi inte om de kontakter som svars-personerna syftar på är kontakter med arbetskam-rater eller om det är kontakter med externa perso-ner som klienter och kunder. Vi kan dock konsta-tera att drygt en tredjedel, 36 procent, av de ungakvinnorna jobbar med service-, omsorgs- ellerförsäljningsarbete, bland de unga männen är an-delen knappt 15 procent. De vanligaste yrkenabland de unga männen är hantverksarbete inombyggverksamhet, tillverkning, process- och mas-kinoperatörsarbete samt transportarbete. Detmedför rimligtvis att för mycket kontakter medandra har olika betydelse för unga män respek-tive för unga kvinnor eftersom kontakterna harolika karaktär beroende på arbetsplats.

Stöd från cheferSammantaget visar sig den kanske viktigaste avde undersökta faktorerna vara att kunna få stödoch uppmuntran från chefer när arbetet kännsbesvärligt. Denna variabel har en signifikant po-sitiv effekt för båda könen. Uttryckt som procent-differens innebär detta att unga kvinnor som angeratt de har stöd från chefer, allt annat lika, har 33procentenheter större sannolikhet att uppleva attde har inflytande på arbetet i jämförelse med ungakvinnor som inte har stöd från chefer. Bland deunga männen ökar sannolikheten att ha inflytandemed 20 procentenheter. Resultatet understrykervikten av att unga i arbetslivet har en lyhörd ochstödjande ledning och indikerar att kommunika-tion med chefer upplevs som ett viktigt sätt attutöva inflytande på arbetet.

Stöd från arbetskamraterÄven möjligheten att få stöd från arbetskamraternär arbetet känns besvärligt skulle kunna vara enfaktor som bidrar till en upplevelse av inflytandepå arbetet. Möjligheten att få stöd och uppmunt-ran skulle då indikera goda relationer och nätverkmed arbetskamraterna. Resultatet visar dock attstöd från arbetskamrater, med hänsyn taget tillalla andra variabler i modellen, inte ger någon sig-nifikant effekt på upplevelsen av inflytande.15

Inflytande över arbetstid, ar-betstakt och arbetets uppläggI modellen har vi även fört in tre variabler sommäter mer avgränsade aspekter av inflytande påarbetet. Avsikten är att kunna säga något om vilkaaspekter eller områden för medbestämmande somär av störst betydelse för den helhetsbedömningde unga sedan gör av möjligheterna till inflytandepå arbetet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM166

167

De tre delaspekterna som undersökts är det egnainflytandet över arbetstiden, arbetstakten respek-tive arbetets upplägg. Bedömningen av inflytan-det på de tre olika områdena visar sig hänga närasamman, vilket också är förväntat då de mäter olikadelaspekter av upplevt inflytande.16 När hänsyntas till andra variabler i modellen ger inflytandeöver arbetets upplägg en signifikant positiv ef-fekt på den allmänna upplevelsen av inflytandepå arbetet, både bland de unga kvinnorna ochbland de unga männen. Bland de unga kvinnornafinns även en signifikant positiv effekt av att hainflytande över den egna arbetstiden.

Slutsatser i betydelsen av de tre delaspekternaär ganska osäkra med tanke på att de tre aspek-terna av inflytande hänger så nära samman. Ana-lysen antyder dock att möjligheterna att påverkaarbetets upplägg väger tungt när man bedömersina mer generella möjligheter till inflytande påarbetet. Det förefaller som att de unga kvinnornavärderar möjligheten att ha inflytande över arbets-tiden högre än vad de unga männen gör, vilket ärintressant och inbjuder till vidare forskning. In-flytande över arbetstakten slår inte igenom var-ken bland de unga kvinnorna eller bland de ungamännen vilket dock ska tolkas försiktigt med tankepå att de tre inflytandeaspekterna samvarierar såstarkt i det empiriska materialet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM167

168

Bilaga 7.1Regressionsmodeller

Kommentarer till tabell 7.6 och 7.7

ÅlderProcentdifferensen avser förändringen när man rörsig från 20 till 30 års ålder.

YrkeProcentdifferensen grundar sig på skillnaden mellan0 och 13 år i yrket, detta motsvarar den empirisktobserverade variationsvidden bland kvinnor i åldern20–30 år.

Privat sektorProcentdifferensen avser förändringen när man i dendikotoma variabeln rör sig från offentliganställda tillanställda i privat sektor.

HeltidsanställdProcentdifferensen avser förändringen när man i dendikotoma variabel rör sig från deltidsanställd tillheltidsanställd.

Etablerad på arbetsmarknadenProcentdifferensen avser förändringen när man i dendikotoma variabeln rör sig från unga som anser att deinte kommit in ordentligt på arbetsmarknaden tillunga som uppger att de har gjort det.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM168

169

Tabell 7.6 Arbetsplatsens organisation, arbetssituationen ocharbetsmiljöns betydelse för upplevelse av inflytande på arbetet blandkvinnor, 20–30 år, 2007. Multivariat logistisk regression


b %- b %- b %- b %-Variabel diff diff diff diff

Ålder 0,01 + 1,2 -0,03 -6,3 -0,04 -8,8 -0,04 -8,4(0,04) (0,04) (0,05) (0,05)

Arbetsledande position -0,29 -6,6 -0,56* -12,6 -0,65* -14,1(0,30) (0,33) (0,35)

Privat sektor 0,01 0,0 0,03 0,0 0,14 +2,9(0,22) 0(0,25) (0,26)

Heltidsanställd -0,10 -2,1 -0,27 -5,5 -0,40 -7,8(0,23) (0,26) (0,27)

Etablering på arbetsmarknaden 0,87*** +20,4 0,85*** +19,3 0,73** +16,0 (0,29) (0,33) (0,35)

Möjligheter att utvecklas 0,11 +2,4 -0,08 -1,6(0,28) (0,29)

Stimulerande arbete 0,81*** +17,3 0,79*** +16,2(0,27) (0,28)

För mycket att göra på arbeteta 0,01 0,0 -0,02 -0,3 (0,25) (0,27)

För lite att göra på arbeteta 0,87 +15,2 0,62 +10,8(0,59) (0,61)

För svåra arbetsuppgiftera -0,74** -17,1 -0,71* -15,8(0,37) (0,39)

För enkla arbetsuppgiftera -0,46 -10,0 -0,48 -10,1(0,30) (0,31)

För lite kontakt med andra på arbeteta -0,15 -3,1 -0,27 -5,7(0,36) (0,38)

För mycket kontakt med andra på arbeteta 0,41 +8,8 0,52* +10,5(0,27) (0,28)

Stöd från chefer 1,45*** +32,7 1,35*** +30,0(0,25) (0,27)

Stöd från arbetskamrater -0,53 -10,1 -0,24 -4,6(0,48) (0,52)

Eget inflytande över arbetstiden 0,88*** +17,0(0,30)

Eget inflytande över arbetstakten 0,04 +0,8(0,27)

Eget inflytande över arbetets upplägg 0,69*** +14,1(0,27)

År i nuvarande yrke 0,06 +16,1 0,07 +17,1 0,08 +17,4(0,05) (0,05) (0,06)

Konstant 0,63 0,71 0,06 -0,60(0,90) (1,00) (1,24) -(1,32)

Pseudo R2 0,00 0,04 0,23 0,30Log likelihood 545,8 533,9 453,5 421,9N 438 438 424 418

Källa: Arbetsmiljöenkäten 2007.Kommentar: b = Ostandardiserade logistiska regressionskoefficienter med standardfel inom parantes.* = signifikant på 90 % säkerhetsnivå, ** = signifikant på 95 % säkerhetsnivå,*** = signifikant på 99 % säkerhetsnivå. a) referenskategori = lagom.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM169

170

Tabell 7.7 Arbetsplatsens organisation, arbetssituationen ocharbetsmiljöns betydelse för upplevelse av inflytande på arbetet blandmän, 20–30 år, 2007. Multivariat logistisk regression


b %- b %- b %- b %-Variabel diff diff diff diff

Ålder -0,06 -12,7 -0,08* -14,9 -0,11** -20,3 -0,12** -21,4(0,04) (0,04) (0,05) (0,05)

Arbetsledande position 0,47 +9,0 0,64* +10,9 0,46 +7,8(0,29) (0,33) (0,34)

Privat sektor -0,21 -4,1 -0,07 -1,3 0,00 0,0(0,36) (0,42) (0,43)

Heltidsanställd 0,63* +13,9 0,68* +14,2 0,62 +12,6(0,35) (0,40) (0,42)

Etablering på arbetsmarknaden 0,15 +3,0 0,31 +6,1 0,30 +5,8(0,47) (0,54) (0,57)

Möjligheter att utvecklas 1,40*** +29,9 1,25*** +26,0(0,30) (0,32)

Stimulerande arbete -0,13 -2,5 -0,34 -6,2(0,29) (0,31)

För mycket att göra på arbeteta -0,40 -7,4 -0,39 -7,0(0,27) (0,29)

För lite att göra på arbeteta 1,35* +18,1 1,20* +15,9(0,73) (0,74)

För svåra arbetsuppgiftera 0,03 +0,5 0,07 +1,2(0,44) (0,46)

För enkla arbetsuppgiftera -0,44 -8,6 -0,48 -9,3(0,31) (0,32)

För lite kontakt med andra på arbeteta -0,71* -14,9 -0,92** -19,5(0,42) (0,43)

För mycket kontakt med andra på arbeteta -0,40 -7,4 -0,39 -6,9(0,30) (0,31)

Stöd från chefer 0,96*** +19,8 0,92*** +18,2(0,29) (0,30)

Stöd från arbetskamrater 0,50 +10,2 0,42 +8,1(0,39) (0,40)

Eget inflytande över arbetstiden 0,37 +6,9(0,32)

Eget inflytande över arbetstakten -0,11 -1,9(0,31)

Eget inflytande över arbetets upplägg 0,83*** +16,2(0,32)

År i nuvarande yrke -0,04 -12,3 0,02 +3,6 0,01 +2,5(0,05) (0,06) (0,06)

Konstant 2,58*** 2,40** 1,34 1,29(1,00) (1,20) (1,45) (1,52)

Pseudo R2 0,010 0,036 0,257 0,282Log likelihood 468,5 461,0 388,4 367,8N 401 401 396 389

Källa: Arbetsmiljöenkäten 2007.Kommentar: b = Ostandardiserade logistiska regressionskoefficienter med standardfel inom parantes.* = signifikant på 90 % säkerhetsnivå, ** = signifikant på 95 % säkerhetsnivå,*** = signifikant på 99 % säkerhetsnivå. a) referenskategori = lagom.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM170

171

Bilaga 7.2Variabelbeskrivning

Hur upplever du ditt arbete?

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = För lite inflytande 0 = För lite inflytande (kod 1, 2)2 = 1 = Lagom inflytande (kod 3)3 = Varken eller4 = Övriga kategorier (kod 4, 5) = Missing5 = För stort inflytande

Hur lång tid har du arbetat i nuvarande yrke?

Kodning = antal år

Hör det till dina arbetsuppgifter att leda arbeteteller dela ut arbete åt andra arbetstagare?

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Ja 0 = Nej2 = Nej 1 = Ja8 = Vet ej9 = Bortfall

Anser du att du nu har kommit ordentligt in på arbets-marknaden genom att du har tillräcklig försörjning,tryggt jobb eller möjligheter att skaffa nytt jobb?

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Ja 0 = Nej2 = Nej 1 = Ja8 = Vet ej9 = Bortfall

Personens kön

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Man 0 = Kvinna2 = Kvinna 1 = Man

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM171

172

Kan du delvis själv bestämma närolika arbetsuppgifter ska göras(t.ex. genom att jobba lite fortare vissa dagar ochta det lite lugnare andra dagar)

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Alltid 0 = För det mesta inte/aldrig (kod 3, 4)2 = För det mesta 1 = För det mesta/alltid (kod 1, 2)8 = För det mesta inte9 = Aldrig

Ger arbetet dig möjlighet att läradig något nytt och utvecklas i yrket?

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Varje dag 0 = Sällan (kod 5)2 = Ett par dagar per vecka 1 = Ett par ggr i månaden eller oftare (kod 1, 2, 3, 4)3 = En dag per vecka4 = Ett par dagar per månad5 = Inte alls/sällan de sista 3 månaderna

Har du möjlighet att själv bestämma din arbetstakt?

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Nästan hela tiden 0 = Mindre än halva tiden (kod 4, 5, 6)2 = Ungefär ¾ av tiden 1 = Halva tiden eller mer (kod 1, 2, 3)3 = Halva tiden4 = Ungefär ¼ av tiden5 = Lite (kanske 1/10 av tiden)6 = Nej, inte alls

Är ditt arbete intressant och stimulerande?

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Ja, i hög grad 0 = I viss mån/nej (kod 2, 3)2 = I viss mån 1 = I hög grad (kod 1)3 = Nej8 = Vet ej9 = Bortfall

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM172

173

Upplever du att du är mycket missnöjdeller mycket nöjd med ditt arbete?

Har du möjlighet att få stöd och uppmuntranfrån chefer när arbetet känns besvärligt?

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Alltid 0 = I låg grad (kod 3, 4)2 = För det mesta 1 = I hög grad (kod 1, 2)3 = För det mesta inte4 = Aldrig

Har du möjlighet att få stöd och uppmuntranfrån arbetskamrater när arbetet känns besvärligt?

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Alltid 0 = I låg grad (kod 3, 4)2 = För det mesta 1 = I hög grad (kod 1, 2)3 = För det mesta inte

Händer det att du är med och beslutarom uppläggningen av ditt arbete?(t.ex. vad som ska göras, hur det ska göras eller vilka somska arbeta tillsammans med dig)

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Alltid 0 = För det mesta inte/aldrig (kod 3, 4)2 = För det mesta 1 = För det mesta/alltid (kod 1, 2)3 = För det mesta inte4 = Aldrig

Sektor i huvudsysslan

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Statlig 0 = Offentliganställd (kod 1, 3, 4)3 = Primärkommunal 1 = Privatanställd (kod 6)4 = Landstingskommunal6 = Privat9 = Partiellt bortfall

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM173

174

Heltids- eller deltidsarbete

Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Heltid 0 = Deltid2 = Deltid 1 = Heltid8 = Vet ej9 = Partiellt bortfall

Din ålder

Ålder i år


Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Alldeles för mycket att göra Variabel 1 = För mycket att göra:2 = 1 = (kod 1, 2)3 = Varken eller 0 = (kod 3, 4, 5)4 =5 = Alldeles för lite att göra Variabel 2 = För lite att göra:

1 = (kod 4, 5)0 = (kod 1, 2, 3)


Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = För svåra arbetsuppgifter Variabel 1 = För svåra arbetsuppgifter:2 = 1 = (kod 1, 2)3 = Varken eller 0 = (kod 3, 4, 5)4 =5 = För enkla arbetsuppgifter Variabel 2 = För enkla arbetsuppgifter:

1 = (kod 4, 5)0 = (kod 1, 2, 3)


Ursprunglig kodning: Ny kodning:1 = Allt för isolerad Variabel 1 = För isolerad:2 = 1 = (kod 1, 2)3 = Varken eller 0 = (kod 3, 4, 5)4 =5 = Allt för mycket kontakt med andra Variabel 2 = För mycket kontakt:

1 = (kod 4, 5)0 = (kod 1, 2, 3)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM174

175

ReferenserAdman, P. (2004). Arbetslöshet,arbetsplatsdemokrati och politisktdeltagande. Uppsala universitet,Acta Universitatis Upsaliensis.

Andersson Joona, P. & Wadensjö,E. (2010). Bemmaningsbranchen1998-2005: En branch i föränd-ring? SOFI, Stockholms universi-tet.

Arbetsgivarverket (1999).Samverkan för utveckling, Cirkulär1999:A 4.

Arbetsmiljöverket (2002). Ohälsaoch negativ stress i ett arbetsliv iförändring. Yrkesinspektionen iÖrebro distrikt, Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket & SCB (2001).Negativ stress och ohälsa. Inverkanav höga krav, låg egenkontroll ochbristande socialt stöd i arbetet.Information om utbildning ocharbetsmarknad 2001:2,Arbetsmiljöverket.

Berglund, R. (2010). Engagemangefterfrågas. Hur tre tillverkandeföretag söker medverkan från sinamedarbetare när de inför Lean.Institutionen för arbetsvetenskap,Göteborgs universitet.

Bergstedt, E. (2010). Intervju medAnders Kjellberg: Flera förklaringartill fackens dystra siffror. Arbetsliv,Prevent.se, publicerad: 2010-01-28

Kjellberg, A. (2010).Kollektivavtalens täckningsgradsamt organisationsgraden hosarbetsgivarförbund och fackför-bund. Sociologiska institutionen,Lunds universitet.

Larsson, M. (2009). Fackliganslutning år 2009. Fackliganslutning bland anställda efterklass och kön år 1990–2009.Arbetslivsenhet, LO.

Levinson, K. (2005). Lokalpartssamverkan – en undersökningav svenskt medbestämmande.Arbetsliv i omvandling 2004:5,Arbetslivsinstitutet.

Oskarsson, S. (2006).Valdeltagandets mekanismer. I P.Esaiasson & A. Westholm (Red.),Deltagandets mekanismer. Detpolitiska engagemangets orsakeroch konsekvenser. Malmö: Liber.

Teorell, J. & Westholm, A. (1999).Att bestämma sig för att vara medoch bestämma. Om varför vi röstar– allt mindre. I E. Amnå (Red.),Valdeltagande i förändring.Demokratiutredningens forskar-volym XII. SOU 1999:132.Stockholm: Fakta Info Direkt.

Theorell, T. (2003). Är ökatinflytande på arbetsplatsen bra förfolkhälsan? Kunskaps-sammanställning. Institutet förPsykosocial Medicin (IPM),Statens folkhälsoinstitut.


LagLag (1976:580) om medbestäm-mande i arbetslivet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM175

176

Noter4 Arbetsmiljöverket rapporterarutvecklingen av ungas inflytande iarbetet med hjälp av en samman-satt variabel (så kallad latent variabel)där svaren på dessa tre frågor(inflytande över egen arbetstid,arbetstakten och arbetets upplägg)ingår tillsammans med svaren påfrågan om upplevt inflytande. Densenaste redovisningen finns i Ungidag 2010 (Ungdomsstyrelsen2010). Redovisningsmetodenutvecklades av Arbetsmiljöverketoch SCB i samband med rapportenNegativ stress och ohälsa. Inverkanav höga krav, låg egenkontroll ochbristande socialt stöd i arbetet(Arbetsmiljöverket & SCB 2001).

5 Analysen genomförs med hjälp avlogistisk regression. Den logistiskamodellen är den mest lämpade närden beroende variabeln bara har tvåmöjliga utfall. I detta fall antingenatt man upplever för lite inflyt-ande på arbetet (kodat som 0) elleratt man upplever lagom mycketinflytande (kodat som 1). Det skapåpekas att kodningen av den be-roende variabeln innebär att 7,5procent av kvinnorna i åldern20–30 år (71 individer) och 6,6procent av alla män (70 individer)har uteslutits från analysen då desvarat att de upplever sig ha förmycket inflytande på arbetet.

6 Det är mer precist den ostandar-diserade logistiska regressions-koefficientens signifikans somredovisas.

7 Procentdifferenserna uttryckernärmare bestämt i procentandelarhur sannolikheten att ingå i grup-pen som upplever att de har”lagom” inflytande på arbetet (tillskillnad från att ingå i gruppen somhar för lite inflytande), förändrasnär respektive förklaringsvariabelförändras från sitt lägsta till sitthögsta värde samtidigt som allaandra variabler i modellen hållskonstanta vid sitt medelvärde. Detska understrykas att alla förklar-ingsvariabler i modellen, utomålder och år i nuvarande yrke, ärdikotoma vilket innebär att de barakan anta två värden. Se variabel-förteckning (tabell 7.4) för exaktinformation om hur variablerna ärkodade.

8 Korrelationen (Persons r) uppgårtill 0,36*** bland de unga kvin-norna och till 0,48*** bland deunga männen.

9 En möjlig förklaring till atteffekten av antalet år i nuvarandeyrke inte är signifikant bland deunga kvinnorna kan vara att det ärrelativt få individer i datamaterial-et som har arbetat en längre tid inuvarande yrke. Tre fjärdedelar, 75procent, av de unga kvinnorna iurvalet har arbetat högst fyra år idet aktuella yrket.

1 MBL

2 Enligt SCB:s instruktioner kanaktivt medlemskap omfatta bådeatt man är förtroendevald och attman är aktiv inom fackklubben påannat sätt. Bedömningen av vadsom krävs för att kalla sig aktivinom facket är subjektiv och hargjorts av de svarande själva.

3 Det medför att 71 kvinnor och70 män i åldern 20–30 år har ute-slutits från analysen då de svaratatt de upplever sig ha för mycketinflytande på arbetet. Dessutomhar de som upplevt inflytande de-lats in i två kategorier, att manupplever för lite inflytande påarbetet (svarsalternativen 1 och 2)respektive att man upplever lagommycket inflytande (svarsalternativ 3).Utgångspunkten för analysen ärsituationen på de ungas nuvarandearbetsplats. Då vi inte har hafttillgång till relevanta bakgrunds-variabler som fångar upp villkorenunder uppväxten riktar vi iställetintresset mot vad som i den ungapersonens nuvarande yrkesliv på-verkar möjligheterna till inflyt-ande. Detta innebär rent metodo-logiskt att analysen tar sin börjansenare i en kronologisk tidsföljd dåresursmässiga skillnader etableradeunder uppväxten åtminstone delvisredan hunnit manifestera sig ivilken typ av arbete och vilkenposition på arbetsmarknadensvarspersonen befinner sig i.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM176

177

10 Korrelationen (Persons r) mellandessa variabler är 0,34 bland deunga kvinnorna och 0,30 bland deunga männen.

11 Det ska påpekas att effekten avatt ha möjlighet att utvecklas iyrket bland de unga kvinnorna haren bivariat signifikant positiveffekt på upplevelsen av inflytandepå arbetet. Effekten minskar dockkraftigt när kontroll införs förvariabeln intressant och stimule-rande arbete.

12 Det ska dock påpekas att ettintressant och simulerande arbetehar en bivariat signifikant positiveffekt på upplevelsen av inflytandepå arbetet. Effekten reduceras dockkraftigt då variabeln möjlighet attutvecklas i yrket införs i analysen.

13 Med tanke på att de två variabl-erna ligger ganska nära i sin betyd-else och samtidigt uppvisar en tyd-lig statistisk samvariation finns ettvisst fog för misstanken att detkan vara fråga om en statistiskartefakt där de två variablerna isjälva verket är uttryck för sammasak och att effekten mer ellermindre godtyckligt gett utslag påden ena variabeln för kvinnornaoch på den andra för männen.Detta visar sig dock inte vara falletdå effekterna kvarstår oförändradeäven om analysen genomförs sedande två variablerna, en i taget,uteslutits från modellen.

14 Det ska dock noteras att detfinns en signifikant negativ bivariateffekt av en alltför hög arbetsbe-lastning på det upplevda inflytan-det. Denna effekt försvagas ochförlorar sin signifikans när variabl-erna som uttrycker möjligheternaatt få stöd av chefer respektivearbetskamrater i besvärliga situa-tioner samt variablerna som ut-trycker graden av kontakt medarbetskamrater införs i modellen.En möjlig tolkning av detta är attden negativa effekten av alltförhög arbetsbelastning åtminstonedelvis kan förklaras av dåligt stödfrån chefer och arbetskamratersamt av en socialt isolerad arbets-situation.

15 Det ska dock påpekas att detbland de unga männen finns ensignifikant positiv bivariat effektav stöd från arbetskamrater påupplevelsen av inflytande påarbetet. Effekten försvagas dockkraftigt och förlorar sin signifikansnär variabeln stöd från chefer införsi modellen. Då det även visar sigfinnas en positiv samvariationmellan stöd från chefer och stödfrån arbetskamrater (Persons r =0,28***) skulle det kunna betydaatt en positiv arbetsmiljö oftainnebär en situation av såväl stödj-ande chefer och arbetskamratermen att det är kontakten medcheferna som har den störstabetydelsen för upplevelsen avinflytande på arbetet.

16 Samvariationen (Persons r)mellan inflytande över arbetstaktoch arbetstid är 0,42***, mellanarbetstakt och arbetets upplägg0,41*** samt mellan arbetstid ocharbetets upplägg 0,49***. Alla trevariabler har signifikanta positivabivariata effekter på upplevelsenav inflytande på arbetet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM177

178

KAPITEL 8

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM178

179

Begrepp som inflytande och delaktighet är rela-tiva och kan förstås och tolkas ur en mängd olikaperspektiv. Att ha tillgång till studier eller arbetesamt vara självförsörjande är dock grundläggandei mångas förståelse av att kunna vara en aktör isitt eget liv. De senaste decenniernas välfärds-utveckling har präglats av att unga i högre gradhar en osäker förankring på arbetsmarknaden samten allt mer sårbar försörjningssituation. Andelenfattiga1 bland unga vuxna har under de senastedecennierna ökat markant (Biterman & Franzén2008). De som är 18–29 år utgör 41 procent av dettotala antalet med ekonomiskt bistånd, det så kal-lade socialbidraget (Socialstyrelsen 2010a). Yngrepersoner är därmed den största gruppen avsocialbidragsmottagare i Sverige. De senasteårens utveckling med stora ungdomskullar ochsvag konjunktur har inneburit en ytterligare ök-ning av denna grupps socialbidragstagande. Li-kaså ökar yngres betalningsproblematik ochskuldsättning (Ungdomsstyrelsen 2010).

Ur ett internationellt perspektiv är den svenskaungdomsarbetslösheten hög (Socialstyrelsen2010b). Antalet arbetslösa unga ökade också kraf-tigt mellan 2008 och 2009. Att unga under perio-der saknar anställning är vanligt och förbundetmed den föränderliga tid som vuxenblivandet inne-bär. Den utvecklingstrend som framträdde underdessa år var dock att även långtidsarbetslöshetenökade kraftigt (Ungdomsstyrelsen 2010). Sveri-ges unga vuxna har sammantaget en högre risk

Delaktighet blandunga utanförtext: Anna Angelin

att vara med om olika välfärdsproblem än befolk-ningen överlag (Socialstyrelsen 2010b).

Även om det förhåller sig så att unga oftareupplever perioder av såväl arbetslöshet som fat-tigdom i jämförelse med äldre är det dock viktigtatt understryka att majoriteten unga i Sverige le-ver under goda villkor (Ungdomsstyrelsen 2009).

Andelen unga som lever under utsatta villkor irelation till ekonomi, familj, samhällsliv och hälsaär en klar minoritet av den yngre befolkningen(Trondman 2008). Den grupp unga som ändå farilla är dock ofta på samma gång ekonomiskt, soci-alt och psykiskt utsatt även om givetvis inte allahar en sådan sammansatt problematik. Att ensi-digt studera denna fråga ur ett åldersperspektivkan därmed vara missvisande då Sveriges ungainte är en homogen grupp utan snarare har olikatillgång till grundläggande välfärdsresurser.Klass- och utbildningsbakgrund samt annan et-nisk härkomst än svensk är faktorer som ofta upp-visar tydliga samband med den ojämna fördel-ningen av välfärd.

I ett historiskt perspektiv har även stora föränd-ringar av själva ungdomstiden inträffat. Dettagäller kanske i synnerhet ungdomsgruppens ar-bete och försörjning där det övergripande mönst-ret består av en alltmer förlängd och komplexetableringsprocess där vuxenblivandet numerakan beskrivas som en specifik livsfas (Salonen2003). Utmärkande för denna livsfas är föränder-lighet för såväl sysselsättning som försörjning


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM179

180

samt de allt längre studieperioderna och att manblir förälder vid en allt högre ålder. Den svagaförankringen på arbetsmarknaden medför en radvälfärdsrelaterade risker då socialförsäkrings-systemet i Sverige främst inkluderar dem som eta-blerat sig på arbetsmarknaden. Men även ometableringsfasen idag ofta innebär en avsevärtkrokigare och mer långdragen process än för tidi-gare generationer finner en klar majoritet dockvägar in på arbetsmarknaden.

I detta kapitel riktar jag fokus mot den gruppunga som inte studerar eller inte fått anställningoch vars livssituation istället präglas av en lång-varig utsatthet i relation till både arbetsmarknadoch försörjning. Jag kommer att diskutera vaddetta innebär för deras välfärdsutveckling samtför deras möjligheter till inflytande och delaktig-het i samhället. Arbetslöshet bland unga är sällanett avgränsat problem utan får ofta flera negativakonsekvenser. En ung människas långvariga ar-betslöshet och försörjningssvårigheter är ett pro-blem både strukturellt och samhällsekonomisktlikväl som det är ett individuellt problem med för-höjda risker för hälsomässig, psykosocial ochmateriell ofärd. I denna text kommer jag därför attbelysa dessa ungas möjligheter till delaktighet ochinflytande ur ett mångdimensionellt perspektiveftersom en förståelse av arbetsmarknadsrelateratutanförskap bör grundas i en analys som inklu-derar betydelsen av såväl materiella som socialadimensioner.

Unga utanför?I debatten kring unga som saknar förankring i ar-bete eller studier refereras de ofta till som ”ungautanför” (SOU 2003:92). Beskrivningarna avdenna livssituation problematiseras ofta utifrånfarhågor om ett tidigt och därefter bestående sam-hälleligt utanförskap, där unga kan förlora cen-trala resurser att leva ett aktivt liv utifrån sinaegna villkor och önskningar.

För att förstå vilka långsiktiga konsekvenser detså kallade utanförskapet under tidigt vuxenliv fårför möjligheter till välfärd, delaktighet och infly-tande måste vi blicka bakåt mot tidigare genera-tioner unga som inte funnit vägar till studier, ar-bete och självförsörjning. För drygt tio år sedanfick jag, tillsammans med professor Tapio Salonen,i uppdrag av Ungdomsstyrelsen att utreda detarbetsmarknadspolitiska programmet ungdoms-garantin (Angelin & Salonen 2000). Studien vi-sade att de långtidsarbetslösa unga som aktive-rades i denna åtgärd ofta befann sig i livssitua-tioner som karakteriserades av en ansamling avkomplexa och samverkande sociala problem. Urdenna studie växte en forskningsfråga fram somriktades mot att studera hur den process som fö-regått den långvariga exkluderingen formats samtvilka hinder dessa unga vuxna med försörjnings-problem upplevde i relation till arbetsmarknad el-ler vidare studier. Resultaten presenterades i mindoktorsavhandling Den dubbla vanmaktens lo-gik – en studie om långvarig arbetslöshet ochsocialbidragstagande bland unga vuxna (2009).

Forskningsstudien utformades för att både ge-nom kvalitativa intervjuer förstå vilka levnads-förhållanden långvarigt exkluderade unga vuxnalever under och att statistiskt visa gruppens lev-nadsvillkor. De 74 personer som intervjuades var26–30 år och hade alla många års erfarenhet avarbetslöshet och försörjningsproblem. Samtligahade även haft socialbidrag, oftast under längre

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM180

181

perioder från tidig ungdom och framåt. Jag stude-rade dels konkreta och mätbara variabler som de-ras inkomster, hälsa och boende, dels hur de upp-fattade, tolkade och förklarade hur och varförderas liv utvecklats mot det ofrivilliga ”utanför-skap” och bidragsbehov de beskrev.

Studien som initialt handlade om att studera deintervjuades levnadsnivå samt genom vilka pro-cesser den uppstått och befästs kom i den slut-liga analysfasen allt mer att handla om hur sam-verkan av bristande resurser inom ett flertal väl-färdsarenor kan leda till vanmakt. Ett begrepp somvanmakt kan inrymma många olika betydelser, denjag förhåller mig till är den vanmakt som växerfram då möjligheter till deltagande och inflytande,både i samhället och inom den personliga sfären,blir alltmer beskurna som ett resultat av en lång-varig och mångdimensionell utsatthet.

Att mäta en individs levnadsnivå är även cen-tralt för att förstå dennes möjligheter till inflytandeoch deltagande. Levnadsnivåbegreppet har en vi-dare definition av välfärd än att enbart återspeglamateriell standard. Välfärd förstås istället som för-fogande över resurser inom en rad centrala livs-områden. Välfärdsforskaren Sten Johansson ut-formade en definition av levnadsnivå som utgårfrån:

”individens förfogande över resurser ipengar, ägodelar, kunskaper, psykisk ochfysisk energi, sociala relationer, säker-het m.m. med vars hjälp individen kankontrollera och medvetet styra sina livs-villkor.”

(1970, s. 25)

De resonemang och analyser som jag kommeratt presentera i detta kapitel utgår från detta för-hållningssätt där tillgång till olika slags resurser,såväl materiella som relationella, är centrala för

att kunna förstå vilka möjligheter till deltagandeoch inflytande långvarigt arbetslösa unga vuxnahar. Nedan presenteras avhandlingens centralaresultat i relation till detta.

Metod och materialAvhandlingens intervjustudie bestod av 74 kva-litativt inriktade intervjuer med födda 1973–77 somupplevt långvariga etableringsproblem. Vid urva-let av intervjupersoner uteslöts dock personersom stått utanför arbetsmarknaden på grund avlångvarig sjukdom eller omfattande missbrukspro-blem. För att få ett nationellt representativt urvalunga vuxna valdes undersökningskommuner avolika karaktär och storlek ut. Avhandlingen inklu-derade även en nationell longitudinell register-analys av SCB:s databas LOUISE samt en kom-parativ enkätstudie.

Levnadsnivå ochden konkreta

livssituationenStudien följde utvecklingen av levnadsförhållan-den för de unga som blev långvarigt arbetslösaoch hade socialbidragsbehov under 1990-taletslågkonjunktur och som fortfarande befann sig idenna situation omkring tio år senare. De 74 in-tervjuades levnadsnivå jämfördes med det natio-nella genomsnittet för unga i samma ålder inomen rad centrala välfärdsområden för att se om,och i så fall på vilka sätt, deras välfärdsvillkor varannorlunda. Den övergripande slutsatsen var attstudiens intervjupersoner hade en sämre levnads-nivå för i stort sett samtliga jämförda faktorer.Centrala skillnader mellan det nationella genom-snittet och min undersökningspopulation var tillexempel deras betydligt högre grad av ekonomiskasvårigheter, deras sämre fysiska hälsa och livs-tillfredsställelse samt en lägre utbildningsnivå.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM181

182

Tabell 8.1 Social bakgrund och levnadsförhållanden för personer födda1973 från 19 till 29 års ålder. Individer som upplevt långvarigaetableringsproblem jämfört med personer som aldrig haft etablerings-problem. Procent

Aldrig Långvarigtmarginaliserade marginaliserade

BakgrundMan 51,2 56,2Kvinna 48,8 43,8

Född utomlands 2,6 5,8Utländsk bakgrund 11,5 20,1

Arbetarklass 32,0 40,1Tjänsteman 43,0 17,9Företagare 9,8 4,9

Eget boende innan 22 år 55,4 73,1Förälder före 22 år 4,5 18,2

19–29 årSocialbidrag (minst 8 år) 0,0 59,7Låg inkomst (minst 8 år) 3,4 54,7Sjuk- eller rehabiliteringsersättning (minst 1 år) 8,8 16,6Bor kvar i samma kommun (19 jämfört med 29 år) 46,5 62,7

Vid 29 årHögst grundskola 6,8 40,0Högst gymnasium 48,1 55,7Eftergymnasial utbildning 45,2 4,1

Ensamstående 57,5 79,2Ensamstående utan barn 51,8 56,5Ensamstående med barn 5,6 22,7

Förtidspensionerade 1,6 6,7

Totalt antal individer: 88 668 1 584

Källa: Angelin 2009Kommentar: Urvalsgruppen utgörs av alla födda 1973 som antingen är födda i Sverige eller invandrat innan7 års ålder. Med utrikes född avses personer som invandrat till Sverige före 7 års ålder. Med utländsk bakgrundavses personer med minst en utrikes född förälder. Klassbakgrund är grundad på faderns socioekonomiskaindelning enligt SCB. Med socialbidrag avses mottagande av socialbidrag vid minst något tillfälle under åretunder minst 8 år under tidsperioden. Med låg inkomst avses inkomst under 70 000 kr per år i minst 8 år undertidsperioden. Med sjuk/rehab.ersättning avses att ha mottagit ersättning uppgående till minst ett prisbasbeloppminst 1 år under tidsperioden.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM182

183

Studiens statistiska analyser avseende nationellnivå visade också att de som långvarigt stått utanarbete och haft socialbidrag under de första årensvuxenliv löper 6–7 gånger så stor risk att ävenbefinna sig i denna livssituation vid 29 års ålder.2

I tabell 8.1 presenteras ett urval av kritiska vari-abler som speglar hur välfärdsresurser och lev-nadsförhållanden ser ut i relation till unga vuxnasolika etableringssituationer. Gruppen aldrig mar-ginaliserade betecknar de unga vuxna som var-ken under ungdomstiden eller när de närmade sig30 års ålder varit med om långvariga arbetslös-hets- eller socialbidragsperioder. Gruppen lång-varigt marginaliserade har däremot haft både ti-diga och bestående svårigheter med såväl arbets-marknadsetablering som försörjning (under pe-rioden de var 19–21 år samt när de var 27–29år). De intervjuade i avhandlingen ingår i den se-nare gruppen.

Dessa analyser visar att långvarig marginalise-ring är vanligare bland män än bland kvinnor idenna åldersgrupp. En av de mest betydande fak-torerna avseende ökad risk för etableringsproblemär att ha sitt ursprung i andra länder än Sverige.Förekomsten av detta är betydligt mer framträ-dande hos denna grupp, detta trots att analysernaenbart inkluderar individer som minst levt i Sverigesedan 7 års ålder. Likaså är föräldrarnas utbild-ningsbakgrund av stor betydelse, det är myckettydligt att de från hem med högre utbildade för-äldrar har väsentligt lägre risker att själva ha lågutbildning, ha försörjningsproblem eller vara ar-betslösa. Avhandlingens analyser indikerar ävenatt de långvarigt arbetslösa ofta har en annor-lunda familje- och boendesituation än de sometablerats i arbete. De långvarigt arbetslösa haröverlag flyttat hemifrån tidigare, men däremotoftare stannat i hemkommunen. De har även skaf-fat barn vid yngre ålder och lever betydligt oftaresom ensamstående med eller utan barn. Analy-

serna visar också att det finns en högre förekomstav sjukdom och omfattande hälsoproblem hos demed långvariga etableringssvårigheter.

Med statistik och komparativa analyser kanojämlikhet och välfärdsbrister klarläggas men föratt förstå hur detta upplevs och formar en livssi-tuation behövs intervjuer där den levda erfaren-heten av långvarigt utanförskap kan förmedlas.De intervjuade betonade främst tre huvudsakligaområden de upplevt som de svåraste med att ståutanför arbete och studier. Dessa var ekonomiskaproblem, upplevelser av maktlöshet och beroendegentemot socialtjänsten samt slutligen att haskamkänslor över att inte kunna försörja sig självoch vara socialbidragstagare.

Den otillräckligaförsörjningen

En kontinuerlig och stressande brist på pengar ärett övergripande problem hos så gott som samt-liga av de intervjuade. En majoritet försörjer sigfrämst genom socialbidragstagande och dettaupplevs som något man vantrivs med och inne-bär dessutom en ekonomisk situation som präg-las av knaperhet och försakelser. Vem som defi-nieras, eller uppfattar sig själv, som fattig är bero-ende av vilka mätinstrument eller kriterier somställs eftersom detta inte är ett absolut eller pre-cist definierat mått.

I studien mättes faktiska inkomster och till-gångar men det var främst intervjupersonernasberättelser om innebörden av att aldrig få peng-arna att räcka till som indikerade att begreppetfattig inte är orimligt eller felaktigt för att beskrivaderas livssituation. De intervjuade har undermånga års tid levt med en mycket låg inkomstvilket medverkat till att en majoritet av dem hareller har haft en skuldproblematik med kronofogde-skulder, inkassokrav och betalningsanmärkningar.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM183

184

Detta, i kombination med betydande svårigheteratt klara av grundläggande levnadsomkostnadersom matinköp, hyra och räkningar, innebär attkontinuerligt leva i ett psykiskt stressande till-stånd. Många gav uttryck för att detta resulterati utmattning, sömnsvårigheter, huvudvärk ochallmän oro eller ångest. De intervjupersoner somockså är föräldrar (cirka hälften) måste dessutomuthärda faktumet att deras barn har en väsentligtlägre standard än de flesta andra barn. Det upp-levs som smärtande att det ofta inte finns möjlig-het att bekosta fritidsaktiviteter, ordentliga vin-terkläder eller en tillräckligt näringsrik kost ochman uttrycker ofta att barnets standard är oskä-ligt låg. Eva som har små barn beskriver hur honkänner inför de ekonomiska svårigheterna och attbehöva vända sig till socialtjänsten:

”Pinsamt, förnedrande liksom gå framoch tigga typ, spara varenda krona. Bar-nen tjatade om att de ville ha godis ochsåna grejer men man kunde inte ge democh så gick man upp på socialen och fickbara lite pengar och då blev man arg ochledsen för att man inte fick mer jobb ellerpengar. Det var jättejobbigt.”

(Eva, 29 år)

Livet med socialbidragsförsörjning innebär ettmycket snävt konsumtionsutrymme där ingapengar kan gå till annat än det allra nödvändi-gaste. Att aldrig kunna köpa en pizza, gå på bio,ta en fika eller gå till simhallen med barnen lederockså till känslor av stress, social utestängningoch isolering där man inte kan delta i samhälletoch umgängeslivet på samma sätt som de flestaandra. Att inte kunna bjuda hem vänner på mid-dag och inte ha råd att ge julklappar innebär oftaett förminskat deltagande i det andra uppfattarsom normal social interaktion. Sammanfattnings-

vis innebär bristen på pengar konsekvenser avsocial, materiell och emotionell karaktär där ävende sociala relationerna till omgivningen påverkasnegativt.

Relationen tillsocialtjänsten

För studiens intervjupersoner har mångåriga ochomfattande relationer till olika välfärdsinstitutionervarit en realitet på grund av deras arbetslöshetoch försörjningsproblematik. Kontakter med ar-betsförmedling, försäkringskassa och kommunalaprojekt för unga utanför arbetsmarknaden har oftavarit ett återkommande inslag i deras vardags-verklighet. Analysen av intervjuerna visade attden mest centrala samhälleliga instans de refere-rade till och talade om var socialtjänsten. En ma-joritet av de intervjuade hade haft socialbidragredan innan de fyllt 19 år och därefter har dennabidragsform antingen kontinuerligt eller period-vis följt dem under deras vuxenblivande.

Den övergripande upplevelsen av att få försörj-ning från socialtjänsten är negativ. Närmare 90procent ogillar att ta emot socialbidrag och såmånga som två tredjedelar är också negativt in-ställda till socialtjänstens arbete. Sammanfatt-ningsvis är relationen präglad av en ovilja till attstå i ett beroendeförhållande. För dessa ungavuxna med ekonomiska problem finns få andramöjliga försörjningsformer tillgängliga då de säl-lan är berättigade till andra ersättningar som tillexempel a-kassa eftersom deras bristande arbets-marknadsetablering inneburit att de inte kvalifi-cerat sig för ett fullgott socialförsäkringsskydd.Socialbidrag är för många unga utanför den endamöjliga försörjningen trots en tydlig ovilja att taemot detta.

Hur kan man då förstå att de intervjuade har enså negativ erfarenhet av en samhällelig instansvars funktion ska vara att tillförsäkra individen

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM184

185

en grundläggande välfärd? Intervjuerna belysteatt detta till stor del handlar om upplevelser avmaktlöshet samt beroende. Trots att socialtjänst-ens arbete ska grundas i respekt för individensintegritet och självbestämmande så är det ofrån-komligen så att det trots detta innebär en asym-metrisk maktrelation där klienten är beroende avatt beviljas försörjning utifrån socialtjänstens vill-kor. De intervjuade uttrycker ofta att deras möj-ligheter till påverkan, insyn och deltagande varitbristande under ansökningsprocessen och attsocialtjänstens förhållningssätt många gångerupplevts som byråkratiskt och godtyckligt. Dennaerfarenhet delas inte av alla och de har givetvisäven varierade erfarenheter, men det är trots dettarimligt att konstatera att en majoritet av de inter-vjuade uppfattar sig som förhållandevis maktlösai relation till socialtjänsten. Den frustration somdetta leder till beskrivs ofta som att man finnerdet svårt att göra motstånd eftersom man oftastsaknar andra försörjningsmöjligheter och därmedinte ”biter den hand som föder en”. Jenny berät-tar om hur hon upplevde beroendet vid ett besökhos sin socialsekreterare då han fällde en kom-mentar som hon uppfattar som kränkande:

”Då ville jag bara vända om och gå utmen det kunde jag ju inte för jag kunde juinte leva om jag bara hade gått. Så detvar ju bara bita ihop och ja, jag är häroch tigger igen ja, inte alls roligt. Mankänner sig som en halv människa.”

(Jenny, 29 år)

Ett exempel som ofta relateras till under inter-vjuerna är att de för att beviljas socialbidrag skadelta i olika former av arbetsmarknadsaktiveringoch att motsätta sig detta innebär en risk för ned-satt eller utebliven rättighet till fortsatt ekono-miskt bistånd. Det är främst kommunalt organise-

rade praktikperioder som upplevs som menings-lösa och en form av utnyttjande från arbetsgivaressida. Återigen förhåller det sig så att det ävenfinns intervjuade som är positiva till att prakti-sera, men en stor del har efter många års praktise-rande som aldrig lett till anställning upplevt attdessa snarare är nedbrytande och kontrapro-duktiva då de manifesterar bilden av en själv somrättslös, exkluderad och oönskad på arbetsmark-naden. Matti:

”Praktiker det fattar jag inte varför dehar, det är ju bara utnyttjande, så sägerföretagen, sen finns det jobb, men det finnsdet ju aldrig sen. De har bara satt det isystem. Så det är ett dåligt alternativ, visstman får en arbetsmerit, men man blir juså nedtryckt. När man slutar på en prak-tik då har man ju inte mycket självförtro-ende.”

(Matti, 29 år)

Vid konflikter om detta med socialtjänsten hardet upplevts som svårt att göra motstånd och fågehör för andra möjliga sysselsättningar man självanser mer meningsfulla. När de intervjuade intehar fått gehör för sina önskemål utan måste deltai aktiviteter de uttryckt starkt missnöje med, upp-lever de sig ofta utsatta för en disciplinerandemaktutövning från socialtjänstens sida.

En annan central dimension i relationen tillsocialtjänsten är att ansökningsförfarandet, ochibland även mötet med socialsekreteraren, mångagånger uppfattas som paternalistiskt, integritets-kränkande och förödmjukande. Trots att mångaockså uttrycker att de fått stöd, empatiskt bemö-tande och hjälp från socialtjänsten så övervägerdessvärre de negativa beskrivningarna av dessakontakter. Det handlar mycket om att inte kännasig respektfullt eller rättvist behandlad samt att

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM185

186

inte bli sedd och lyssnad på som individ. En del idetta är att ansökningsförfarandet och pröv-ningen av rätt till bistånd ofta upplevts som präg-lat av en misstro riktad mot deras uppriktighetsamt att det verkliga behovet av ekonomiskt stödifrågasatts.

Sammanfattningsvis uttrycker en stor del av deintervjuade en önskan om autonomi, integritet ochsjälvständighet i relation till socialtjänsten. Bero-endet av att uppfylla de villkor som ställs för rätttill socialbidrag upplevs ofta som en utestäng-ning från makt över centrala delar i det egna livet.Detta begränsade aktörskap leder ofta till upple-velser av beroende och en frustrerande vanmakt.

Det sociala underlägetAtt ta emot socialbidrag innebär inte bara en knappförsörjning och upplevelser av att vara beroendeav socialtjänsten utan även känslor av skam ochsocial underordning hos många av de intervjuade.Då jag ställde frågan: Om du tänker på den härtiden som du varit arbetslös och behövt social-bidrag, om du skulle nämna en sak, vad har dutyckt varit värst? så svarade så många som 60procent att erfarenheter av skam var det värsta.Den skam det handlar om är inte främst knuten tillatt vara materiellt eller monetärt underlägsen utanden handlar om att socialbidragstagandet påver-kar sociala relationer till andra utifrån hur dessaser på den som har socialbidrag och inte arbetar.

Skammen handlade delvis också om att intekunna få ett arbete. I det svenska samhället äridentiteten ofta starkt knuten till yrke och det finnsäven en norm som föreskriver förvärvsarbete ocharbetsmoral. Den skam som dock var allra star-kast var den som var förbunden med att inte kunnaförsörja sig själv och att vara socialbidragstagare.

Att ta emot socialbidrag har inneburit att kon-fronteras med den sociala omgivningens uppfatt-ning och värdering av ”sådana” personer. De in-tervjuade har ofta fått uppleva att deras arbets-vilja och moralkänsla ifrågasatts samt att de intealltid erkänns som legitima socialbidragstagareeftersom de är ”unga och friska”. Detta upplevsofta som ytterst kränkande och frustrerande. Defår ofta kämpa för den egna värdigheten och föratt inte uppfattas utifrån den stereotypa föreställ-ningen om unga arbetslösa som föredrar bidragframför arbete. Den ifrågasatta legitimiteten upp-levde man komma både från släkt och från vännersamt i viss utsträckning även från socialtjänsten.Framförallt uttryckte många av de intervjuade attde inte upplevde sig empatiskt bemötta av social-tjänsten.

Det ska dock betonas att långt ifrån alla relatio-ner med den sociala omgivningen eller kontaktermed socialtjänsten inbegrep skambeläggandenmen i de situationer detta förekommit upplevdesdet som sårande och förödmjukande. Att uppfat-tas som socialt eller moraliskt underlägsen inne-bar för många en känsla av utestängning där maninte ansågs vara en lika värdefull samhällsmed-borgare. Att inte erkännas i sociala relationer ären form av exkludering som ofta får en starkt ne-gativ inverkan på en människas självrelation(Honneth 2003).

Att utsättas för social nedvärdering kan ocksåpåverka både självtillit och handlingsförmåga hosden drabbade individen (Starrin 2001). För ungavuxna som befinner sig i en livsfas där identitetoch självbild utvecklas kan stigmatisering utifrånnegativa förställningar om social eller moraliskunderlägsenhet därmed få en mycket problema-tisk inverkan samt vara ett hinder mot inkludering.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM186

187

Den dubblavanmaktens logik

Då det hos de intervjuade finns en uttalad viljaatt arbeta samt en lika stark ovilja mot att fortsättata emot socialbidrag är det centralt att försökaförstå vilka faktorer som verkar hindrande för enetablering på arbetsmarknaden eller vidare stu-dier. På den direkta frågan om de egna förklaring-arna till detta så framstod en komplex och mång-facetterad bild där flera, och ofta samverkande,förhållanden lyftes fram. Många förstod sin si-tuation utifrån den individuella livshistorien därpersonliga motgångar som sjukdomar, förlust avanhöriga eller psykisk ohälsa var centrala. Förandra var det att bli mamma vid ung ålder eller attman inte avslutat sin utbildning som uppfattadesvara den huvudsakliga orsaken till det egna miss-lyckandet att ta sig ut på arbetsmarknaden. Detgemensamma var dock att de hinder man sedanupplevt för att kunna bryta denna ofrivilliga livs-situation ofta kunde relateras till bristande resur-ser av olika slag. Vid de komparativa analysernaav de intervjuades levnadsnivå framträdde dettydligt att i förhållande till den genomsnittligajämnåriga befolkningen hade de sämre resurseroch förutsättningar på i stort samtliga variabler(tabell 8.1). Dessa resursbrister är centrala i för-ståelsen av hindrande faktorer då de intervjuadeofta saknade möjligheter att just lösa svårigheteroch komma vidare på olika sätt. Seinab beskriverunder intervjun hur hon upplever detta:

”Man måste alltid tänka på summorna,det är vissa saker som du inte kan köpasom internet kan man inte köpa, en bilkan man inte alls köpa, körkort kräverjättemycket pengar också, man kan inteta det. De är alltid på dig när man går påsocialbidrag och de tvingar dig, ibland

måste man göra saker man inte tyckerom bara för att få tjäna lite pengar avdem. Varje månad så vill de ha handlings-plan, du ska absolut inte sitta hemma, dumåste söka jobb, du måste. Ibland tar domhänsyn till att du har sjukt barn men intenu längre som innan, det har blivit litesämre och nya regler, nu har de nya reg-ler att ska man läsa så får man inte social-bidrag det är jättekonstigt.”

(Seinab, 26 år)

En faktor som ofta framhölls var det faktum atten stor majoritet saknade körkort och ekonomiskamöjligheter att ta det. Bristen på körkort var enbetydande nackdel vid jobbsökande då de dis-kvalificerades som anställningsbara i relation tillden avsevärda andel arbeten som kräver detta.Likaså var två tredjedelar motiverade att fortsättastudera men hade svårigheter att realisera dettadå det innebar en osäker försörjningssituationeftersom man vanligtvis inte kan få socialbidragoch studera samtidigt. Att ytterligare skuldsättasig eller riskera att förlora den inkomsttrygghetsocialbidraget trots allt är upplevdes av en delsom alltför svårt och osäkert. För Kajsa varfrustrationen mot socialtjänstens regelverk stor:

”Att de inte lyssnade på mig från börjanoch lät mig studera det jag ville, då hadedet tagit ett år, sedan hade de sluppit migför då hade jag kunnat antingen kommain på universitetet eller en kortkurs, jaghade ju sökt vad som helst bara för attslippa dem och då hade de sluppit migefter kanske bara ett år. Jag hade velatläsa klart natur.”

(Kajsa, 28 år)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM187

188

Att flytta till en ort med bättre arbetsmöjligheterförsvårades också av ekonomiska faktorer dåskuldsättningar och tidigare betalningspro-blematik förminskar möjligheter till lägenhetskont-rakt. Under intervjuerna framträdde en rad lik-nande moment 22-situationer där viljan men interesurserna räckte till för att kunna förändra livs-situationen. Walter Korpi har sammanfattat deförminskade möjligheter bristande resurser inne-bär på ett kärnfullt sätt:

”Ju lägre ned i samhällshierarkin enmänniska är placerad, desto mindre re-surser i form av inkomster, sparkapital,lånemöjligheter, kunskaper, anspråk,kontakter, arbetserbjudanden och så vi-dare har hon i allmänhet till sitt förfo-gande. Detta innebär att hon har färrealternativ öppna för sig, färre möjliga sättpå vilket hon kan lösa de problem honställs inför.”

(Korpi 1971, s.110)

Levnadsnivåforskning utgår från att förfogandeöver resurser är centralt för välfärd och att kunnastyra över sina livsvillkor. Ur detta resursorien-terade perspektiv på välfärd innebär förfogandeöver resurser som utbildning och pengar störremöjligheter för individen att leva det liv man ef-tersträvar (Ejrnaes & Kristiansen 2002). Den om-fattande resursbrist min undersökningspopu-lation hade medverkade till en livssituation sompå många sätt präglades av vanmakt.

Jag har ur avhandlingens analyser utvecklat ettbegrepp som jag kallar den dubbla vanmaktenslogik och jag ska kortfattat försöka förklara vaddetta är. De intervjuade beskriver två olika formerav vanmakt. Den dubbla vanmaktens logik bestårav dessa två samverkande komponenter:

Konkreta problem och dehinder de resulterar i

Här avses mer objektiva och konkreta problem ilivssituationen som de intervjuade är eller upp-fattar sig som vanmäktiga att lösa. Vanmaktenuppstår när resurser att lösa dessa problem sak-nas. Till exempel att sakna en avslutad gymnasie-utbildning men inte våga ta den ekonomiska riskdet innebär att börja studera igen. Detta, eller dettidigare nämnda problemet med att bekosta enkörkortsutbildning, är centrala i svårigheten attetableras på arbetsmarknaden och exemplifierarde slags hinder intervjupersonerna hela tiden brot-tas med. Att sakna pengar är alltså centralt i för-ståelsen av bristande möjligheter att ”lösa” ettflertal av de problem som upplevs hindra enarbetsmarknadsetablering.

Subjektiva upplevelserav vanmakt

De intervjuade uttrycker ett flertal olika förhållan-den där de upplever vanmakt. En framträdandeerfarenhet av detta slag är beroendeställningentill socialtjänsten och därmed förenade upplevel-ser av inskränkningar i den personliga integri-teten. Dessutom upplevs vanmäktighet inför vadman upplever vara kontraproduktiva eller god-tyckliga bedömningar i samband med socialbi-dragsansökningar. Möjligheterna att göra mot-stånd eller lämna sin socialbidragsförsörjningupplevs dock som mycket begränsade vilket inne-bär en avsevärd frustration. De intervjuade upp-lever även vanmakt inför det bristande socialaerkännande samt moraliska ifrågasättande omgiv-ningen ofta förmedlar. Sammantaget handlar dettaalltså om olika sociala situationer och relationerdär intervjupersonerna känt sig vanmäktiga införmöjligheten att förändra eller påverka sin situa-tion.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM188

189

Båda dessa former av vanmakt är lika centrala iförståelsen av de intervjuades situation. De ut-trycker ofta både faktisk och upplevd vanmakt.Det är detta jag relaterar till som en dubbel van-makt. Vanmakten förstärks alltså genom konkretahinder och sociala situationer där de upplevt sigsom vanmäktiga. Min analys utgår från att dessakomponenter också interagerar vilket kan gene-rera en ytterligare förstärkning av etablerings-problem. Den dubbla vanmakten har alltså ennegativ inverkan på den process av ”fastlåsning”i denna livssituation de intervjuade beskriver. Närman upplever både faktiska objektiva hinder ochomfattande emotionella upplevelser av vanmäk-tighet kan detta få en negativ inverkan på indivi-dens handlingsförmåga då ansamlingen av pro-blem kan te sig, men också vara, övermäktiga atthantera.

Att framställa dessa personer som vanmäktigakan dock uppfattas som problematiskt då det kaninnebära en alltför stark betoning av strukturellaeller externa förhållanden och därmed ett förmin-skande av individen som aktör och en undervär-dering av deras egen kapacitet. Varför jag valt attlyfta fram de resursbrister som genererar vanmaktär intervjupersonernas betoning av ett begränsataktörskap i det egna livet. Begränsningarna hand-lar till stor del om avsaknaden av det handlings-utrymme ekonomiska resurser ger men även deinskränkningar av autonomi och självbestäm-mande som de upplevde i förhållandet till social-tjänsten. Det snäva handlingsutrymmet kan alltsårelateras till bristande förfogande över olika slagsresurser. Utifrån mötena med dessa personer ochhur de uppfattade sin livssituation har jag valt attutgå från en förståelse av begreppet vanmakt därdet centrala inte är huruvida man befinner sig i enfullständigt vanmäktig position (vilket människorytterst sällan gör) utan snarare om man uppleversig som starkt begränsad eller oförmögen att på-

verka de levnadsförhållanden man egentligen villförändra. Engelstad sammanfattar detta förhåll-ningssätt till vanmakt:

”Människor är bara undantagsvis full-ständigt innestängda i vanmakt men upp-levelsen av vanmakt handlar inte baraom den objektiva situationen utan attman upplever situationen så.”

(2006, s. 102)

Förfogande över resurser innebär att individeni högre grad kan kontrollera och medvetet styrasina livsvillkor. Den sammantagna analysen avavhandlingens resultat visar att denna aspekt ärytterst central i förståelsen av vad som är proble-matiskt relaterat till unga vuxnas arbetslöshet ochsocialbidragstagande. Bristande tillgång till ettflertal centrala resurser har genererat upplevelserav maktlöshet och att delvis leva sitt liv på an-dras villkor. I en nyanserad förståelse av yngresetableringsproblem är det därmed centralt att inteenbart fokusera på ungas eventuella motivationatt arbeta eller studera utan att även inkludera enanalys av deras möjligheter och resurser att kunnagöra det samt studera vilka hinder som påverkardenna process.

Min avhandling indikerade tydligt att ett tidigtoch långvarigt utanförskap på arbetsmarknadenhade en betydande negativ inverkan på dessaunga vuxnas möjligheter till inflytande och delta-gande. Den exkludering de gav uttryck för sträcktesig långt utöver den arbetsmarknadsrelaterade.Konsekvenserna av att etableras i vuxenliv meninte kunna följa de gängse normerna om förvärvs-arbete, studier och ekonomisk självständighetblev många gånger även till ett socialt och eko-nomiskt utanförskap med upplevelser av skam,fattigdom och maktlöshet .

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM189

190

UngdomsstyrelsenskommentarAnna Angelin skriver om situationen för ungamed en långvarig arbetsmarknads- och försörj-ningsproblematik. Vi har fått följa och fördjupaoss i situationen för en kohort unga som föddespå 1970-talet och som var unga på 1990-talet. Grup-pen unga som beskrivs av Angelin har sedan 2003,när utredningen Unga utanför publicerades (SOU2003:92), undersökts i ett antal rapporter varavnågra ska nämnas i detta avsnitt. Ungas utsatt-het och utanförskap kan förklaras på många olikasätt och det finns ofta inga entydiga svar ellerlösningar. För att bidra med några perspektiv ochmöjliga förklaringar görs här en summering av re-sultat från utredningar och rapporter som behand-lat frågan om ungas utsatthet – dock utan att hainflytandeperspektivet i fokus. För att komplet-tera bilden har nya dataanalyser gjorts från deattitydundersökningar som Ungdomsstyrelsengenomförde 1993, 2002 och 2007. Detta för att il-lustrera ungas olika förutsättningar till inflytandevid några olika tidpunkter.

Unga utanförFör tolv år sedan gjorde Ungdomsstyrelsen påregeringens uppdrag en kartläggning för att iden-tifiera och redovisa vilka grupper av unga som äri behov av särskilda insatser för att förbättra sinalevnadsvillkor (Ungdomsstyrelsen 1998b). Utred-ningen belyste vilka grupper av unga som hadehaft ihållande eller återkommande problem att för-sörja sig mellan 1992 och 1996, alltså mitt under1990-talskrisen. De grupper som identifierades varunga kvinnor, unga med utländsk bakgrund, en-samstående unga föräldrar, lågutbildade unga,unga som bor i regioner med sämre arbetsmark-nad och unga som saknar arbetslivserfarenhet.

I slutbetänkandet från Välfärdskommittén (SOU2001:79) är det samma grupper som identifierassom krisens förlorare.3

Utredningen Unga utanför var en kartläggning avhur många unga som lever i ett utanförskap, det villsäga varken arbetar eller studerar. Gruppen identi-fierades genom register utifrån att de hade en sär-skilt låg inkomst och synbarligen ingen sådan rela-terad till arbete. De hade heller ingen inkomst relate-rad till studier. Ungefär 70 000 unga i åldern 16– 24 årvar enligt dessa beräkningar utanför under 2000.Av dessa var något mindre än hälften även utan-för 2001. Bland dem som löpte störst risk att varautanför även ett andra år var unga med oavslutadgrundskoleutbildning den största gruppen och enstor andel av dem var utrikes födda och hade enkort vistelsetid i Sverige. I utredningen konstate-rades också att gruppen unga utanför löper betyd-ligt högre risk att drabbas av olika former av ohälsaän unga med en känd sysselsättning. Här fram-kommer att en stor del av gruppen utanför har detgemensamt att de inte läst färdigt grundskolan ochatt denna nackdel samspelar med ålder så att pro-blemen att ta sig in i samhället blir större ju äldreman är (SOU 2003:92).

Utredningen intervjuade även unga för att för-söka fånga deras levnadssituation och erfaren-heter av myndighetskontakter. I intervjuerna fram-kom det tydligt att de ungas situation var mycketmer komplex än att endast handla om oavslutadgrundutbildning. Denna komplexitet gick dockinte att fånga i det statistiska underlaget från deregister som utredningen använde. I intervjuernaframkom familjeproblem, missbruk, funktionsned-sättningar, sjukdom, kränkande behandling, kri-minalitet och diskriminering:

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM190

191

”De känner sig utanför, de vill delta, devill försörja sig själva och de har kontak-ter med samhället, men de saknar någonsom stöttar dem mer långsiktigt och sersituationen från deras synvinkel.”

(SOU 2003:92, s.12)

Det finns alltså en stor samstämmighet om vilkadessa unga är som lever i marginella positioner isamhället och kanske i första hand på arbetsmark-naden. Som konsekvens av sitt utanförskap på ar-betsmarknaden är dessa grupper även ekonomisktutsatta med liten tillgång till socialförsäkrings-systemen och till bostadsmarknaden.

I Fokus 05 (Ungdomsstyrelsen 2005) framkomatt gruppen unga utanför hade en pessimistiskframtidstro jämfört med unga som var etableradepå arbetsmarknaden. I Ungdomsstyrelsens attityd-undersökning från 2003 skriver Bengt Starrin i ka-pitlet Psykisk ohälsa bland unga att förekomstenav självrapporterad ohälsa är ojämlikt fördelad iungdomsgruppen och att betydande faktorer härär ekonomisk utsatthet och sociala relationer(Starrin 2005). Det finns ett samband mellan denekonomiska situationen, de sociala relationer manhar och hälsan. Att ha god ekonomi och tryggarelationer kan sägas väcka en känsla av stolthetmedan otrygga relationer och ekonomisk utsatt-het väcker en känsla av skam.4

En grupp unga som befinner sig i särskilt utsattaomständigheter är de som tvångsomhändertagitsoch befinner sig på ett statligt ungdomsboende.Barnombudsmannen tar särskilt upp denna gruppssituation i sin årsrapport I’m sorry – röster frånsärskilda ungdomshem (Barnombudsmannen2010). Där berättar barn och unga som vistas ellerhar vistats på särskilda ungdomshem om sina er-farenheter. I rapporten har man frågat ungdomarnahur de upplever sina liv inom olika områden somrättssäkerhet, trygghet, delaktighet, relationer, skolaoch hälsa. Enligt rapporten behöver den tvångslag-stiftning som möjliggör omhändertagande av barn

reformeras och barnens möjligheter till inflytandeoch rättssäkerhet stärkas och förtydligas. Rappor-ten konstaterar att:

”kanske är detta en av välfärdsstatenssista blinda fläckar? Vi lägger livet tillrätta för barn i utsatta situationer. Vi villväl. Men hör vi egentligen rösterna frånde barn och ungdomar det handlar om?Tar vi det de berättar för oss riktigt påallvar?”

(Barnombudsmannen 2010, s.7)

När Anna Angelin i detta kapitel skriver om van-maktens dubbla logik, avser hon just sambandetmellan ekonomisk utsatthet och låg social status.Angelin har i en longitudinell undersökning följten kohort med problematisk etablering under 1990-talet och även intervjuat representanter för sammagrupp. Fram träder en tydlig bild av vanmakt ochmaktlöshet konstaterar Angelin, hon ger blandannat exempel på maktlöshet inom områdena ar-bete, utbildning och boende. Angelin studerar in-divider som föddes under åren 1973–77 och somvar unga under 1990-talet. Frågan är i hur stor graddessa individers känsla av maktlöshet skiljer sigfrån känslan hos dem som är unga idag.

Nedan ger vi en kort illustration med hjälp avdata från Ungdomsstyrelsens attitydundersök-ningar och en tidsserie 1993, 2003 och 2007. Ienkätmaterialet går det inte att identifiera grup-pen unga utanför utan i stället redovisas skillna-der mellan grupperna unga som studerar, arbe-tar eller är arbetslösa i åldern 20–25 år.5

Materialet ger möjlighet till en jämförelse mellande som var i 20–25-årsåldern på 1990-talet, alltsåden grupp som studeras närmare av Angelin ochde som var i samma ålder under 2000-talet. Avfigur 8.1 framgår att unga upplever sin ekono-miska situation som alltmer pressad. Detta gällersåväl bland studerande och arbetande som blandarbetslösa. Av figuren framgår också att andelen

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM191

192

unga som ofta oroar sig för sin ekonomi är betyd-ligt högre bland de arbetslösa än i de övriga tvågrupperna av unga.

På frågan om unga upplever att de kan påverkaett antal olika centrala områden i livet framkommerföljande. Med undantag för hur mycket man anseratt man kan påverka politiska beslut svarar ungaarbetslösa i betydligt lägre grad att de har stortinflytande över sitt val av utbildning och yrke, sinbostadssituation och sin ekonomi (tabell 8.2). Enstörre andel av de studerande unga uppger att dehar stort inflytande över alla de undersökta områ-dena, utom över sin bostadssituation, än de somarbetar eller är arbetslösa. Arbetslösa uppger kate-goriskt ett lägre upplevt inflytande på samtligaområden. Bara 25 procent av dem uppger att de harett stort inflytande över hur deras liv i sin helhetkommer att bli jämfört med cirka 40 procent av demsom arbetar eller studerar.

Mycket har hänt med ungas möjligheter att eta-blera sig på arbetsmarknaden mellan 1987 och2009. En stor skillnad är att etableringsåldern för-skjutits kraftigt uppåt, det vill säga den ålder då75 procent av en årskull är i sysselsättning.

Etableringsåldern som 1990 var 21 år har stigitkraftigt under hela 1990-talet och 1998 var den 29år. Under 2000-talet har nivån på etableringsåldernstabiliserats allt mer och 2007 var den ungefär 27år (SCB, AKU).

Vägen till arbete har också blivit krokigare förmånga. Andelen som i Ungdomsstyrelsens atti-tydundersökningar uppger att de varit arbetslösaupprepade tillfällen eller långtidsarbetslösa ökadefrån 15 till 21 procent mellan 2003 och 2007 (i ålders-gruppen 20–25 år). Andelen som har någon erfa-renhet av arbetslöshet har ökat från 43 till 51 pro-cent under samma period. En tendens i samhälletoch i ungdomsgruppen är en ökad polariseringmellan de som har en fast förankring på arbets-marknaden och de som har en svag eller mycketsvag anknytning. I takt med att allt större delar avungdomsgruppen hamnar vid sidan av de ordi-narie försörjningssystemen finns också en riskför ökade klyftor i hur samhället och i synnerhethur välfärdsystemen uppfattas. I attityd-undersökningen 2007 ställdes ett antal påståen-den som svarspersonerna fick ta ställning till. Avtabell 8.3 framgår att synen på vilka krav som kan

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

Figur 8.1 Andel unga som ofta oroar sig för sin ekonomi 1993, 2003 och2007. 20–25 år. Procent.

Källa: Ungdomsstyrelsen attitydundersökning 2007.

1993 2003 2007

Studerar Arbetar Arbetslös

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM192

193

och bör ställas på unga som befinner sig i en ut-satt position, skiljer sig tydligt mellan de olikagrupperna unga i vår analys.6

Tre av tio arbetslösa instämmer i påståendet att”unga borde anstränga sig mer för att få ett jobb”jämfört med ungefär hälften av unga som stude-rar eller arbetar. Varannan ung som arbetar ellerstuderar instämmer i att arbetslösa ska ha rätt attsäga nej till jobb de inte vill ha, att jämföra med 70

procent av de arbetslösa. Bland unga arbetslösainstämmer 23 procent i att socialbidrag och a-kassa ”skämmer bort ungdomar och får dem attinte vilja utbilda sig eller arbeta”, bland ungasom arbetar är det 37 procent. Mellan 41 och 56procent av de unga instämmer i att det ska varaobligatoriskt för arbetslösa att delta i jobbsökar-projekt. De som själva är arbetslösa instämmer iminst utsträckning.

Tabell 8.2 Andel unga som anser att de har stora möjligheter att påverkaolika delar av sitt liv bland studerande, arbetande respektive arbetslösa,20–25 år, 2007. Procent

Studerar Arbetar Arbetslös Totalt

På val av utbildning 6 8 5 4 3 5 5 8På möjlighet att få en god ekonomi 3 2 2 9 1 1 2 8Över ditt yrkesval 52 43 20 44Över politiska beslut 7 5 4 6Över din bostadssituation 22 31 16 26Över hur ditt liv i sin helhet kommer att bli 42 38 25 38

Källa: Ungdomsstyrelsen attitydundersökning 2007.Kommentar: Andel som på enkätfrågan: Hur stort inflytande tycker du att du har….. svarar att de harstora möjligheter att påverka. Värde 5 på en femgradig skala från 1=ingen påverkan till 5= stor påverkan).

Tabell 8.3 Andel som instämmer i följande påståenden efter studerande,arbetande respektive arbetslösa, 20–25 år, 2007. Procent

Studerar Arbetar Arbetslös Totalt

Socialbidrag och a-kassa skämmer bortungdomar och får dem att inte vilja utbildasig eller arbeta 33 37 23 34

Unga människor borde anstränga sig merför att få ett jobb 44 54 28 48

Arbetslösa ska ha rätt att säga nej till jobbsom de inte vill ha 49 48 70 51

Det ska vara obligatoriskt för unga somär arbetslösa att delta i jobbsökarprojekteller utbildning 47 56 41 51

Källa: Ungdomsstyrelsen attitydundersökning 2007.Kommentar: Andel som uppgivit värde 4 och 5 på en femgradig skala från 1= instämmer inte alls till5= instämmer helt.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM193

194

ReferenserAngelin, A. & Salonen, T. (2000).En på hundra – Utvecklingsgaran-tins tredje år. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Angelin, A. (2009). Den dubblavanmaktens logik. En studie omlångvarig arbetslöshet och social-bidragstagande bland unga vuxna.Lund: Lund dissertations in socialWork 38.

Barnombudsmannen (2010). I’msorry – Röster från särskilda ung-domshem. Barnombudsmannen.

Biterman, D. & Franzén, E. (2008). Vem är fattig i Sverigeidag? I H. Swärd, & M.-A. Egerö(Red.), Villkorandets politik.Fattigdomens premisser ochsamhällets åtgärder – då och nu(s. 243–253). Malmö: Égalitéförlag.

Ejrnaes, M. & Kristiansen, S.(2002). Perspektiv på socialaproblem i USA och Skandinavien.I H. Swärd, & A. Meeuwisse (Red.),Perspektiv på sociala problem (s.73–93). Stockholm: Natur ochKultur.

Engelstad, F. (2006). Vad är makt.Stockholm: Natur och Kultur.

Honneth, A. (2003). Erkännande– Praktisk- filosofiska studier.Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Johansson, S. (1970). Om levnads-nivåundersökningen. Utkast tillKapitel 1 och 2 i betänkande attavgivas av Låginkomstutredningen.Stockholm: Allmänna Förlaget.

Korpi, W. (1971). Fattigdom i väl-färden. Om människor med social-hjälp. Stockholm: Tidens förlag.

Salonen, T. (2003). Ungas ekonomioch etablering – En studie omförändrade villkor från 1970-talettill 2000-talets inledning. Stock-holm: Ungdomsstyrelsen.

Socialstyrelsen 1994. SocialRapport 1994, Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen 1997. SocialRapport 1997, Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2010a). Ekono-miskt bistånd – Årsstatistik 2009.Utbetalda belopp samt antal bi-ståndsmottagare och antal bistånds-hushåll. Socialstyrelsen: Stockholm.

Socialstyrelsen (2010b). SocialRapport 2010. Socialstyrelsen:Stockholm.

SOU 1994:73. Ungdomars välfärdoch värderingar. Rapport till Barn– och ungdomsdelegationen ochGenerationsutredningen. Fritzes.

SOU 2001:79. Slutbetänkande frånVälfärdsbokslut för 1990-talet,Kommittén Välfärdsbokslut.Fritzes.

SOU 2003:92, Unga utanför.Stockholm: Statens offentligautredningar.

Starrin, B., Forsberg, E., Rantakeisu,U. (1999). I arbetslöshetens spår –ekonomisk stress, skam och ohälsa.I A. Härenstam, U. Lundberg, E.Lindblad & B. Starrin (Red.), Ivanmaktens spår. Borea.

Starrin, B. (2001). Skammen,självet och den sociala underord-ningen. I G. Aronsson & J. C.Karlsson (Red.), Tillitens ansikten(s. 48–80). Lund: Studentlitteratur.

Starrin, B. (2005). Psykisk ohälsabland unga. I De kallar oss unga,Ungdomsstyrelsens attityd- ochvärderingsstudie 2003. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Trondman, M. (2008). Att förståutsatthet. En studie om utsatthetensvillkor, erfaren utsatthet och fritid iungas liv. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (1998a). Ny tid– nya tankar? Ungdomarsvärderingar och framtidstro.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (1998b). Vidsidan av. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM194

195

Noter1 Se avsnittet Den otillräckligaförsörjningen.

2 Beräkningar ur SCB:s databasLOUISE för samtliga födda 1973(de som invandrat efter 7 års ålderingår inte i beräkningarna).

3 I Social rapport 1994 och 1997gjordes kartläggningar av vilkagrupper som befann sig i marginellapositioner i förhållande till sam-hällets olika försörjningssystem.Unga, utrikes födda och ensamstå-ende föräldrar lyftes fram somsvaga grupper (Socialstyrelsen1994, 1997). I Social rapport2010 kan vi läsa samma sak(Socialstyrelsen 2010b).

4 Det finns otaliga framställningar– både moderna och historiska omden skam som är förbunden medatt vara fattig och ha låg status(Starrin, Forsberg & Rantakeisu1999).

5 Cirka 90 procent av de unga harvid upprepade mätningar ändasedan början av 1990-talet svaratmycket viktigt på frågan om hurviktigt det är att ha ett arbete närman är 35 år. Denna nivå gälleroavsett om de unga studerar,arbetar eller är arbetslösa (SOU1994:73, Ungdomsstyrelsen1998a, 2003 och 2007). Även deunga utanför som intervjuades iFokus 05 svarar på samma sätt(Ungdomsstyrelsen 2005).

6 För information om hur svars-fördelningen ser ut för undersök-ningen i sin helhet se Unga medattityd (Ungdomsstyrelsen 2007).

Ungdomsstyrelsen (2003). Dekallar oss unga, Ungdoms-styrelsens attityd- och värderings-studie 2003. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2005). Fokus05 – en analys av ungas etableringoch egen försörjning. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2007). Ungamed attityd, Ungdomsstyrelsensattityd- och värderingsstudie 2007.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009). Ungidag. En beskrivning av ung-domars villkor. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsens (2010). Ungidag. En beskrivning av ung-domars villkor. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM195

196

KAPITEL 9

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM196

197

I den representativademokratin


I Fokus10 belyser vi ungas inflytande inom fleraav livets sfärer. Detta kapitel handlar om inflytan-det i den representativa demokratin. Med dettamenar vi ungas inflytande i förhållande till politi-ken och offentligt beslutsfattande. I kapitlet tar viupp ungas attityder till demokratin, upplevelsenav inflytande i den representativa demokratin,inflytande över den egna livssituationen samtkänslan av delaktighet i samhället. I kapitlets an-dra del belyser vi utvecklingen av ungas repre-sentation på ett antal arenor.

Ungdomsstyrelsen genomförde under 2009 enenkätundersökning bland 16–25-åringar i helaSverige, bland annat för att belysa unga i denrepresentativa demokratin. Ungefär 3 000 ungabesvarade enkäten. I detta kapitel varvar vi redo-visningen av statistiska analyser baserade påenkätundersökningen med citat från några av de42 intervjuer som vi har gjort med elever på gym-nasieskolor i Göteborg, Stockholm, Malmö ochKatrineholm.

I internationella jämförande undersökningarkonstateras ofta att Sverige avviker från övrigaländer när man mäter attityder och värderingar.Sverige är ett av de länder i världen där befolk-ningen uppvisar det största stödet för demokra-tin och även ett ovanligt stort engagemang i po-litik. Detta gäller i lika hög grad unga vuxna somäldre medborgare (Pettersson 2008, Ungdoms-styrelsen 2008).

Attitydertill demokratin

Det finns många olika typer av attityder och vär-deringar som påverkar det demokratiska styrel-seskickets förutsättningar. Demokrati är i grundoch botten ett system för gemensamt beslutsfat-tande över gemensamma frågor. Det är då givet-vis gynnsamt om medborgarna uppvisar en viljaatt vara med i beslutsfattandet, att hålla sig infor-merade om aktuella samhällsfrågor och en viljaatt uttrycka sina åsikter och att lyssna på andrasuppfattningar.

Ett demokratiskpolitiskt system

En av de frågor som de unga fick svara på i enkä-ten är vad de anser om det demokratiska styrelse-skicket. Frågan löd: Det finns olika system för attstyra ett land. Vad anser du om att ha ett demo-kratisk politiskt system? Svarsalternativen var1) mycket bra, 2) ganska bra, 3) ganska dåligt och4) mycket dåligt.

Då varje annat styrelseskick än det demokra-tiska kan ses som ett kraftigt avsteg i förhållandetill både grundlagen och till vad som har kallatssamhällets gemensamma värdegrund (rskr 2009/10:106) kan man här förvänta sig att de allra flestaunga medborgarna ska hålla med om att det ärmycket bra att ha ett demokratiskt politiskt sys-tem. Den grupp för vilket detta inte är självklartkan ses som ganska extrem, och av den anled-ningen är det viktigt att analysera denna närmare.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM197

198

Av de unga svarar 63 procent att ett demokra-tisk politiskt system är ett mycket bra system föratt styra ett land. Detta framstår som en oväntatlåg nivå. Visserligen är det utöver detta 30 pro-cent av de unga som svarar att demokrati är ettganska bra politiskt system. Men som frågan ärformulerad kan man undra vad som motiverar deunga att svara ganska bra istället för mycket bra.Den riktigt bekymmersamma gruppen är dock dedryga 6 procent som svarar att det är ett ganskaeller mycket dåligt system.

Det finns ett flertal olika typer av bakomliggandefaktorer som kan tänkas ha ett samband med hurunga värderar det demokratiska styrelseskicket.Många av de undersökta unga bor fortfarandehemma och förhållandena i den egna familjen ochi hushållet är viktiga bakgrundsfaktorer. Familjenssocioekonomiska situation, utifrån föräldrarnasutbildning och ekonomi, är faktorer som kan på-verka attityder och värderingar hos unga. Kön,ålder och huruvida man är född och uppväxt iSverige ingår också i analysen. Bosättningsort,sexuell läggning, funktionsnedsättning, hälsa ochsociala relationer är ytterligare några faktorer somskulle kunna spela in. Sist i detta kapitel redovi-sar vi överskådliga tabeller som visar svarsför-delningen för var och en av de variabler vi under-söker (bilaga 9.1).

Eftersom det i denna typ av analyser ofta är såatt många av variablerna har starka samband medvarandra är det dock en osäker metod att endastundersöka variablernas betydelse var för sig. Ommålet är att öka förståelsen för vilka faktorer somfaktiskt påverkar den variabel man intresserar sigför är det nödvändigt att genomföra en multivariatanalys där man tar hänsyn till flera faktorer samti-digt och kan skilja deras effekter från varandra.Det kan då ofta visa sig att det enkla sambandetmellan två variabler i själva verket beror på entredje faktor som påverkar båda variablerna.

Analysen av ungas inställning till ett demokra-tiskt styrelseskick sammanfattas i tabell 9.1 ochdet som beskrivs i tabellen är procentdifferenser,det vill säga hur de olika förklaringsfaktorerna på-verkar sannolikheten för att en svarande ska tyckaatt ett demokratiskt system är ett dåligt system.1Om man exempelvis jämför personer med svenskbakgrund med personer som är utrikes födda, hurmånga procentenheter skiljer sig då sannolikhe-ten att svara att ett demokratiskt system är ettdåligt styrelseskick?

Analysen av vilka bakomliggande faktorer somkan förklara en negativ inställning till det demo-kratiska styrelseskicket visar att det är ganska fåfaktorer som har en statistiskt säkerställd effekt.Ungas upplevda hälsa visar sig dock ha stor be-tydelse för svarsutfallet. Unga med god hälsauppvisar en betydligt lägre sannolikhet att svaraatt ett demokratiskt system är ett dåligt styrelse-skick än unga med dålig hälsa, skillnaden är över20 procentenheter (tabell 9.1).

En annan viktig förklaring är föräldrarnas utbild-ning. Sannolikheten att en ung person inte stöd-jer det demokratiska styrelseskicket minskar rela-tivt kraftigt, med ungefär 10 procentenheter, förunga vars föräldrar har en högre utbildning. Ana-lysen visar också att sannolikheten för att ungakvinnor anser att ett demokratiskt system är ettdåligt sätt att styra ett land är ungefär 5 procenten-heter lägre än för unga män. Det visar sig ocksåatt sannolikheten att tycka att demokrati är ettdåligt styrelseskick är större bland unga som borutanför storstadsregionerna och allra störst i min-dre städer och kommuner.

Även låg självkänsla visar sig ha betydelse. Medlåg självkänsla avses här unga som uppger att deofta oroar sig för att inte duga. Unga med lågsjälvkänsla uppvisar, intressant nog, en lägre san-nolikhet att svara att ett demokratiskt system ärett dåligt styrelseskick. Det visar sig också att

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM198

199

unga som är nöjda med sin situation på arbeteteller i skolan uppvisar en lägre sannolikhet atttycka att det är ett dåligt förslag med demokratiän unga som är mindre nöjda. Det visar sig här

Tabell 9.1 Effekten av social bakgrund och egen levnadssituation påsannolikheten att svara att det är ett mycket eller ganska dåligt förslagatt ha ett demokratiskt politiskt system. Sammanfattande tabell avlogistisk multivariat analys, 16–25 år, 2009. Procentdifferenser

Effekt av Effekt av enskildenskild variabel variabel vid kontroll

Variabel för övriga variabler

BakgrundKvinna -4 -5 till -6Ålder Ej sig. Ej sig.Sexuell läggning Ej sig. Ej sig.Utrikes född Ej sig. Ej sig.Född i Sverige med utrikes födda föräldrar Ej sig. Ej sig.Bor i större stad +6 +5Bor i mindre stad/kommun +9 +7 till +8Förälder med högre utbildning -12 -9 till -11Förälder arbetslös el. sjukskriven Ej sig. Ej sig.

Egen levnadssituationMottagit bidrag Ej sig. Ej sig.Knapp ekonomi Ej sig. Ej sig.Funktionsnedsättning +8 Ej sig.Hälsa -24 -21 till -26Låg självkänsla Ej sig. -4 till -6Missnöjd med arbets-/skolsituation Ej sig. Ej sig.Nöjd med arbets-/skolsituation -9 -6Missnöjd med kompisrelationer Ej sig. Ej sig.Nöjd med kompisrelationer Ej sig. Ej sig.Missnöjd med familjerelationer Ej sig. Ej sig.Nöjd med familjerelationer Ej sig. Ej sig.

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009.Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Redovisade värden utgör procentdifferenser vilket innebär denestimerade förändrade sannolikheten för att svara att det är ett mycket eller ganska dåligt förslag att ha ettdemokratiskt politiskt system när respektive oberoende variabel förändras från sitt lägsta till sitt högsta värde.Ålder avser skillnaden mellan gruppen 16–19 år och gruppen 20–25 år. För variabelbeskrivning (se bilaga9.2). Endast effekter signifikanta på minst 95 % säkerhetsnivå redovisas som signifikanta.Referenskategori: = storstad, = Varken nöjd eller missnöjd.

inte finnas några statistiskt säkerställda skillna-der mellan unga med utländsk bakgrund och ungamed svensk bakgrund (tabell 9.1).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM199

200

Tabell 9.2 Effekten av social bakgrund och egen levnadssituation påsannolikheten att anse att det är ett bra eller ganska bra förslag att ettland styrs av en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdagoch politiska val. Sammanfattande tabell av logistisk multivariat analys,16–25 år. 2009. Procentdifferenser



BakgrundKvinna -6,1 -5 till -7Ålder -7,7 -8 till -9Sexuell läggning Ej sig. Ej sig.Utrikes född +14,7 +12 till +14Född i Sverige med utrikes födda föräldrar +8,7 +7 till +9Bor i större stad +6,0 +4 till +6Bor i mindre stad/kommun +7,0 +5 till +6Förälder med högre utbildning -12,2 -10Förälder arbetslös el. sjukskriven +4,6 Ej sig.

Egen levnadssituationMottagit bidrag +8,4 +7Knapp ekonomi Ej sig. Ej sig.Funktionsnedsättning Ej sig. Ej sig.Hälsa Ej sig. Ej sig.Låg självkänsla Ej sig. Ej sig.Missnöjd med arbets-/skolsituation -7,1 -5Nöjd med arbets-/skolsituation -6,3 -4Missnöjd med kompisrelationer Ej sig. Ej sig.Nöjd med kompisrelationer Ej sig. Ej sig.Missnöjd med familjerelationer Ej sig. Ej sig.Nöjd med familjerelationer Ej sig. Ej sig.

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009.Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Redovisade värden utgör procentdifferenser vilket innebär denestimerade förändrade sannolikheten för att svara att det är ett mycket eller ganska bra förslag att ha ettpolitiskt system med en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdag och politiska val när respektiveoberoende variabel förändras från sitt lägsta till sitt högsta värde. Ålder avser skillnaden mellan gruppen16–19 år och gruppen 20–25 år. För variabelbeskrivning (se bilaga 9.2). Endast effekter signifikanta på minst95 % säkerhetsnivå redovisas som signifikanta.Referenskategori: = storstad, = Varken nöjd eller missnöjd.

Inställning till en stark ledareDrygt hälften av världens stater räknas idag somdemokratier och den återstående hälften styrs mereller mindre despotiskt. Det talas idag även oftaom halvdemokratier, länder som formellt sett är

demokratier, men där något parti eller annan grup-pering i praktiken har total kontroll över händel-seutvecklingen. Ur detta perspektiv är det intres-sant att undersöka ungas stöd för principen omfolksuveränitet. Står de fast vid principen att all

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM200

201

makt ska utgå från folket eller finns det eventuelltstöd för tanken att överlåta makt till starka ledare?Vi har här konkretiserat frågan om stödet för de-mokratin genom följande fråga: Det finns olikasystem för att styra ett land. Vad anser du omförslaget att ha en stark ledare som inte behöverbekymra sig om riksdag och politiska val? Defyra svarsalternativen är även här: 1) mycket bra,2) ganska bra, 3) ganska dåligt och 4) mycket då-ligt. Resultatet visar att 24,6 procent av de ungatycker att förslaget med en stark ledare, med svagdemokratisk förankring hos folket, är ett mycketeller ganska bra förslag (se bilaga 9.1).

En sammanfattning av en multivariat analys därvi tar hänsyn till många faktorer på samma gångredovisas i tabell 9.2. Resultatet visar att det ärfler av bakgrundsfaktorerna som har betydelseför hur man ställer sig till förslaget om en starkledare än till demokratin i sig.

Den enskilda faktor i modellen som i högst gradbidrar till att vara positiv till en stark ledare är attvara utrikes född vilket ökar sannolikheten medmellan 12 och 15 procentenheter. Kvinnor har enmindre sannolikhet att vara för ett system med enstark ledare. Att ha föräldrar med en högre utbild-ning minskar också kraftigt sannolikheten att varapositivt inställd till en stark ledare. Unga i åldern20–25 år har en lägre sannolikhet att tycka att detär ett bra förslag med en stark ledare än unga iåldern 16–19 år (tabell 9.2).

Analysen visar också att unga som är bosattautanför storstadsregionerna och i synnerhet imindre städer och kommuner har en högre san-nolikhet att vara positiv till en stark ledare. Ungasom själva fått bidrag, i form av försörjningsstöd,aktivitetsersättning eller arbetslöshetsersättning,under de senaste 12 månaderna har en högre san-nolikhet att vara positiva till en stark ledare. Ettsista och något svårtolkat resultat är att såvälunga som är nöjda med sin situation i skolan ellerpå arbetet som unga som inte är nöjda med sin

situation uppvisar en lägre sannolikhet att varapositivt inställda till förslaget om en stark ledare.Detta innebär att den grupp som har en störresannolikhet att vara positiv till en stark ledare ärde unga som varken säger sig vara särskilt nöjdaeller missnöjda med sin situation i skolan och påarbetet (tabell 9.2).

Förtroende för demokratinFör att undersöka ungas förtroende för demokra-tin har vi utgått från en enkätfråga om hur stortförtroende unga känner för riksdagen och reger-ingen. Frågan ställdes i Ungdomsstyrelsen atti-tyd- och värderingsstudie 2007, vilket är en an-nan enkätundersökning än Ungdomsstyrelsensungdomsenkät 2009 som använts hittills. Dettainnebär att vi här har tillgång till en något annanoch mer begränsad uppsättning jämförelse-kategorier än i tidigare analyser.

Förtroendet för riksdagen och regeringen harundersökts med frågan: Hur stort förtroende kän-ner du för riksdagen och regeringen? och svars-alternativen utgörs av en femgradig skala från (1)mycket litet förtroende till (5) mycket stort för-troende.

Av 16–25-åringarna svarar 17 procent att de harmycket eller ganska stort förtroende (svars-alternativ 4–5) och 44 procent att de har litet ellermycket litet förtroende (svarsalternativ 1–2). För-troendet för demokratins viktigaste institutioner,riksdag och regering, framstår i det stora hela somoroväckande lågt. En jämförelse visar att förtro-endet för riksdagen och regeringen är något störrei åldersgruppen 35–74 år där andelen som har ettganska eller mycket stort förtroende uppgår till24 procent. I samma frågebatteri som frågan omriksdagen och regeringen ingick flera samhälls-institutioner. Om man jämför förtroendet för dessaså hamnar förtroendet för riksdag och regeringganska långt ner i en rangordning efter förtro-ende. Lägre förtroende än riksdagen och reger-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM201

202

ingen hos unga hade endast massmedierna, EUoch facket. Störst förtroende bland de unga hadesjukvården, polisen och FN.2

Vilka faktorer är det då som har betydelse för omen ung människa ska ha förtroende för demokra-tins institutioner? Analysen som sammanfattas itabell 9.3 visar att vilken typ av hem man är upp-växt i har betydelse. Unga vars föräldrar har enhögre utbildning och vars föräldrar är tjänstemäneller högre tjänstemän har i högre grad förtroendeför demokratins institutioner än unga vars föräld-rar saknar högre utbildning och har arbetaryrken.

Det går också att se en tendens till att unga somär födda utanför Sverige i högre grad har förtro-ende för riksdag och regering. En annan tendensär att unga som bor i mindre städer och kommu-ner i lägre grad har förtroende för riksdag ochregering än unga i storstadsregioner och störrestäder. Unga som studerar har i genomsnitt ettstörre förtroende för riksdag och regering än ungasom arbetar. Unga som är arbetslösa har i genom-snitt ett lägre förtroende än unga som arbetar.Mellan unga som studerar och unga som är ar-betslösa skiljer nära 15 procentenheter i förtro-ende för riksdag och regering.

Tabell 9.3 Effekten av social bakgrund och egen levnadssituation påförtroende för riksdagen och regeringen. Sammanfattande tabell avmultivariat analys, 16–25 år, 2009. Procentdifferenser



BakgrundKvinna Ej Sig. Ej Sig.Förälder med högre utbildning +9 +5Ålder Ej Sig. Ej SigUppväxt i arbetarhem -8 -5Uppväxt i högre tjänstemannahem +4 Ej Sig.Utrikes född +5 Ej Sig.Född i Sverige med utrikes födda föräldrar Ej Sig. Ej Sig.

Egen levnadssituationBor i större stad Ej Sig. Ej Sig.Bor i mindre stad/kommun -5 Ej Sig.Studerar +8 +7Arbetslös -7 -7

Källa: Ungdomsstyrelsens attitydundersökning 2007.Kommentar: Regressionsanalys (OLS) Ostandardiserade koefficienter. Effekter kan tolkas som antalprocentenheters genomsnittlig förändring av förtroende för riksdag och regering när respektive förklaring-svariabel förändras från sitt lägsta till sitt högsta värde. Effekter har avrundats till hela procentandelar. Ålderavser skillnaden mellan gruppen 16–19 år och gruppen 20–25 år. Endast effekter signifikanta på minst 95 %säkerhetsnivå redovisas som signifikanta.Referenskategori: = tjänsteman, = svensk bakgrund, = storstad, = arbetar på heltid eller deltid.Familjehemmets sociala klass avser den högsta nivån hos förälder/föräldrar enligt standarden försocioekonomisk indelning (SEI) och grundar sig på registeruppgifter från SCB.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM202

203

Unga om valetoch demokratin

Att fylla 18 år och få möjlighet att rösta upplevssom ett stort och viktigt steg av de elever vi harintervjuat. Myndighetsåldern och möjligheten attrösta för första gången kan beskrivas som enpolitisk initiationsrit. Vi besökte fem skolor i Gö-teborg, Stockholm respektive Katrineholm undervåren 2010 samt två skolor i Malmö precis eftervalet 2010. Röstning känns som en självklarhetför de flesta vi har träffat och de få individer sominte var säkra på att de skulle rösta var oroligaöver att de skulle rösta ”fel” på grund av att deinte kände sig tillräckligt pålästa.

”Jag längtar inte efter att få rösta. Jagkommer att få göra det nu, för jag harfyllt 18. Jag har inte bestämt vad jag skarösta på, herregud, det ska bli så jobbigt,men det är klart att jag ska rösta. Nu isommar ska jag verkligen ta reda på vadde står för och allting, sen får jag se vaddet blir. Just nu vet jag inte alls. Jag vetvilka partier jag inte lutar åt i alla fall,så jag har uteslutit några. Det gör ändåskillnad, vilka partier som sitter i riks-dagen, det tycker jag. För mitt liv är nogkommunen viktigare än vilka som sitter iriksdagen antar jag. Jag är inte så poli-tiskt insatt.”

(Josefin, 18 år, Duveholmsskolan iKatrineholm)

De som har fyllt 18 år och haft möjlighet att röstai riksdagsvalet uttryckte i intervjuerna en starkmotivation att läsa på om de olika politiska parti-erna och de som är 17 år tyckte ofta att det nästankändes skönt att få några extra år på sig innan debehöver ta ställning på riktigt. Många har haft ettskolval på sin skola.

”Jag ville påverka och visa mitt missnöjei skolvalet, för det känns som att man intekommer nån vart med att rösta på nån avde stora. Jag känner att det är bara enmassa skitsnack. De säger bara det detror att vi vill höra, det är samma skit, enprocent hit, höja skatten dit, det är löj-ligt tycker jag. Jag ville röra om i grytan”

(Claudia, 17 år, Borgarskolan i Malmö)

”Jag fyller 18 i december så jag får intevälja i år. Jag känner inte att jag är såinsatt, så… jag känner att om man skarösta måste man vara insatt, så jag vetinte om jag hade röstat ändå. Men om jaghade varit myndig hade jag nog lagt nerlite jobb på det.”

(Anton, 17 år, Donnergymnasiet iGöteborg)

”Jag fyller 18 i oktober så jag missar va-let. Hade jag kunnat så hade jag röstat,men jag skulle inte säga att jag är poli-tiskt engagerad. Jag är inte så politiskav mig, men det kommer väl med tidenkanske. Jag skulle egentligen vilja varamer politiskt aktiv, jag tycker egentligenatt det är väldigt intressant, men jag skainte rösta i år så jag känner inte den pres-sen att sätta mig in i politiken.”

(Louise, 17 år, Norra Real i Stockholm)

Observera att namnen som anges undercitaten är inte elevernas riktiga!

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM203

204

”Jag har fyllt 18 år. Det känns bra attvara myndig, jag håller på att ta körkortnu. Jag är lite politiskt insatt, jag lyssnarväldigt mycket, men vi får se, jag har intebestämt mig än. Jag kommer att fördjupamig lite sen när valkampanjerna börjar.Nere på torget i Katrineholm brukar par-tierna komma ut och ha väljarbås därman kan få information, så dit ska jagsen. Men just nu är jag likgiltig, jag ärinte så insatt. Men jag kommer att rösta.”

(Filip, 18 år, Duveholmsskolan iKatrineholm)

”Jag tycker att det ska bli svårt att rösta.Jag bor i Askim och det är väldigt, väl-digt blått, alltså höger, medan Angereds-gymnasiet är väldigt vänster. Så jag harinfluenser från båda sidor och jag tyckeratt båda sidor har väldigt mycket rätt ochväldigt mycket fel, så jag tycker att det ärskitsvårt. Jag har gjort rätt många test,på Aftonbladet kan man göra test, menjag får olika varje gång så det är skit-jobbigt. Så jag vet inte ens om jag kom-mer rösta för jag kan inte bestämma mig.Men det är ju ett tag kvar att tänka pådet så.”

(Daniel, 18 år, Angeredsgymnasiet iGöteborg)

”Det ska bli väldigt roligt att få rösta förförsta gången. Det har jag sett fram emotväldigt länge, att få göra sin röst hörd.Det ska också bli kul att få delta i val-kampanjen, jag har fått jobb från partietatt vara i valstugor och så. I augusti bör-jar jag med det. Under sommaren skajobba som diskare nära vårt sommar-ställe.”

(Björn, 18 år, Norra Real i Stockholm)

”Nu i höst blir det mitt första val i Sverige.Det känns jättebra att få rösta som allaandra svenskar, eftersom att när man blirsvensk medborgare efter fem år så får manockså rösta. Mina föräldrar ska ocksårösta.”(Shervar, 22 år, Ross Tensta gymnasium i

Stockholm)

Inflytande i den repre-sentativa demokratin

Portalparagrafen i den svenska regeringsformenslår fast att all offentlig makt i Sverige utgår frånfolket. Vad detta innebär konkret formuleras inomdemokratipolitiken och mer specifikt för unga äveni ungdomspolitiken. Inom demokratipolitiken ärett av huvudmålen att uppnå en levande demo-krati där möjligheterna till inflytande förstärks.Detta konkretiseras som att makten ska utgå frånmedborgarna och att varje individ ska ha möjlig-het att påverka de beslut som rör den egna varda-gen (prop 2010/11:1). Inom ungdomspolitiken ärett av de centrala målen att alla ungdomar ska haverklig tillgång till inflytande. Med detta avsesatt unga ska samma möjligheter som andra att deltaaktivt i den demokratiska processen och att på-verka förhållanden i såväl den personliga sfärensom i samhället i stort (rskr 2009/10:53).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM204

205

I detta avsnitt undersöks i vilken utsträckningunga idag har inflytande i den representativa de-mokratin. Vi inleder med att undersöka hur ungaser på möjligheterna att påverka politiken i stort.En illustration av detta ges i figur 9.1. Diagrammetutgår från en enkätfråga där unga fått frågan omhur stort inflytande de tycker att de har över po-litiska beslut samt sju andra viktiga områden i li-vet.

Det framgår tydligt att av de åtta områdena så ärpolitiska beslut det som unga i minst utsträck-ning upplever sig ha inflytande över. Endast 13procent av de unga uppger att de har stort ellerganska stort inflytande över politiska beslut.Detta kan jämföras med det upplevda inflytandetöver val av utbildning, yrke och över livet somhelhet där mer än 70 procent av de unga anser attde har stort eller ganska stort inflytande. Vid si-dan av politiken upplever unga sig också hamycket litet inflytande över sitt eget bostadsom-

råde. Inflytande över den egna skolan eller arbe-tet samt över den egna bostadssituationen ham-nar i en mellannivå där något över 40 procentupplever sig ha stort eller ganska stort inflytande.

Frågan är då om det går att urskilja några fakto-rer på individnivå som har särskild betydelse föratt unga ska uppleva att de kan påverka politiskabeslut. Det kan först konstateras att de variablervi har tillgång till och som i huvudsak tar fasta påde ungas sociala bakgrund och aktuella livssi-tuation inte i någon större utsträckning lyckasfånga in vad som avgör om unga upplever sig hainflytande eller inte.3 Ändå går det att dra någraslutsatser. Unga som är arbetslösa upplever i be-tydligt mindre utsträckning att de har inflytandeöver politiskt beslutsfattande. Unga uppväxta itjänstemannahem upplever i högre grad att de kanpåverka än unga som är uppväxta i arbetarhem.Unga med utländsk bakgrund och i synnerhetunga som är födda i Sverige med utrikes födda

100

80

60

40

20

0

Figur 9.1 Andel som uppger att de har stort eller ganska stort inflytandeöver följande områden i livet, 16–25 år, 2007. Procent.

Källa: Ungdomsstyrelsens attitydundersökning 2007.Kommentar: Figuren visar andel som uppger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala från 1) ingenpåverkan till 5) stor påverkan.

Bostads- Val av Den egna Val av Politiska Det egna Skola/ Livet somsituation utbildning ekonomin yrke beslut bostadsområdet arbete helhet

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM205

206

Tabell 9.4 Effekten av social bakgrund och egen levnadssituation på deupplevda möjligheterna att påverka politiska beslut. Sammanfattandetabell av multivariat analys, 16–25 år, 2007. Procentdifferenser



BakgrundKvinna Ej Sig. Ej Sig.Ålder Ej Sig. Ej Sig.Förälder med högre utbildning +4 Ej Sig.Uppväxt i arbetarhem -3 Ej Sig.Uppväxt i högre tjänstemannahem +3 +3Utrikes född Ej Sig. +6Född i Sverige med utrikes födda föräldrar +7 +8

Egen levnadssituation Bor i större stad Ej Sig. Ej Sig.Bor i mindre stad/kommun Ej Sig. Ej Sig.Studerar Ej Sig. Ej Sig.Arbetslös -8 -7

Källa: Ungdomsstyrelsens attitydundersökning 2007.Kommentar: Kommentar: Regressionsanalys (OLS) Ostandardiserade koefficienter. Effekter kan tolkas somantal procentenheters genomsnittlig förändring av de upplevda möjligheterna att påverka politiska beslut närrespektive förklaringsvariabel förändras från sitt lägsta till sitt högsta värde. Effekter har avrundats till helaprocentandelar. Endast effekter signifikanta på minst 95%-säkerhetsnivå redovisas som signifikanta.Referenskategori: = tjänsteman, = svensk bakgrund, = storstad, = arbetar på heltid ellerdeltid. Familjehemmets sociala klass avser den högsta nivån hos förälder/föräldrar enligt standarden försocioekonomisk indelning (SEI) och grundar sig på registeruppgifter från SCB.

föräldrar svarar i högre grad att de har inflytandeöver politiska beslut (tabell 9.4).

Frågan om hur stort inflytande unga tycker attde har över politiska beslut är dock ganska ab-strakt. Det är oklart vilka politiska beslut som av-ses och på vilken politisk nivå? Något kritisktskulle man kunna tänka att så som frågan är ställdär det högst rimligt att de allra flesta unga svararatt de har tämligen lite inflytande över politiskabeslut. Därför kompletterar vi analysen med enmer konkret fråga. I Ungdomsstyrelsens ung-domsenkät 2009 ställdes följande fråga: Hur stormöjlighet tycker du att du själv har att föra framåsikter till dem som bestämmer i kommunen?

Svarsalternativen sträckte sig från (1) inga ellermycket små möjligheter till (4) mycket stora möj-ligheter. Därutöver fanns även möjlighet för desvarande att ange alternativet vet inte.

I bilaga 9.1 redovisas hur svaren fördelar sigmellan de olika redovisningsgrupper som vi hartillgång till i ungdomsenkäten. Vi väljer dennagång att inte redovisa någon multivariat analyseftersom förekomsten av svarsalternativet vetinte gör det vanskligt att tolka resultatet. Vi hardock signifikanstestat skillnaderna mellan olikagrupper av unga och redovisar här de gruppersom uppvisar statistiskt säkerställda skillnader.4

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM206

207

Det visar sig för det första att det finns en positivkoppling mellan att ha högutbildade föräldrar ochatt tro på sina möjligheter att föra fram sina åsik-ter. Unga som har minst en förälder som är arbets-lös eller sjukskriven tror mindre på sina möjlighe-ter att föra fram åsikter. Även unga som har haftsvårt att klara sina ekonomiska utgifter tror i lägregrad på sina möjligheter. Unga med upplevd dålighälsa respektive dålig självkänsla tror i mindreutsträckning på sina möjligheter att föra fram åsik-ter. Unga med annan sexuell läggning än hetereo-sexuell tror i högre grad på sina möjligheter änheterosexuella. Till sist visar det sig även att ungasom är missnöjda med livet när det gäller situatio-nen i skolan eller på arbetet i lägre grad tror sigom att kunna nå fram med sina åsikter än ungasom är mer nöjda med sin situation (bilaga 9.1).

Unga om attpåverka i samhället

En av de frågor vi ställde till de gymnasieelever viintervjuade var hur de skulle bära sig åt för attpåverka om det fanns en fråga de verkligen brannför. Vi kan i vårt intervjumaterial se tydliga skillna-der mellan några av de skolor vi besökte både närdet gäller politiskt självförtroende och när detgäller kunskap. I Donnergymnasiet (Göteborg) ochNorra Latin (Stockholm) förmedlade många aveleverna ett starkt politiskt självförtroende ochansåg sig veta hur man gör och vem man ska vändasig till om man vill påverka. Flera av dem vi harintervjuat i dessa två skolor är också medlemmar iungdomspolitiska förbund. I Tenstagymnasiet,Angereds gymnasium och Duveholmsskolan iKatrineholm förmedlade de flesta att de är intres-serade av politik och samhällsfrågor, men de ansersig inte ha tillräckliga kunskaper eller tid för att tasteget fullt ut till ett politiskt engagemang.

På ett övergripande plan är en av slutsatsernaav intervjustudien att vi sett mycket stora skillna-

der i tillgång till politiska resurser bland de ungavi träffat. Skalan sträcker sig från elever som var-ken kände eller visste om någon som är politisktengagerad eller föreningsaktiv till unga som re-dan under flera år varit aktiva i politiska ungdoms-förbund eller andra organisationer. Flera unganämnde också att det handlar om att prioriteraden tid man har. Eleverna menade att skolan kom-mer i första hand och att de tror att de kommer attha mer tid till engagemang då de klarat av gymna-sietiden.

”Om jag skulle påverka i samhället såkänner jag att skolan kanske inte skullevara första steget, då skulle jag hellre gåmed i MUF. Jag tror att man har störstpåverkan på såna ställen. Sen kan maninspirera andra på skolan. Om jag brin-ner får något så har jag energin att varaengagerad, och så känner jag att jagskulle kunna få min röst igenom, det fårman förr eller senare om man har ener-gin och engagemanget och lägger ner tidpå det.”

(Anna 17 år, Donnergymnasiet i Göte-borg)

”Det effektivaste sättet att påverka berorväl på vilka frågor det handlar om. Jagtycker att om det är en fråga som har medskolan att göra är det lättast att prataom det på skolan, med lärare och elever.Man ska påverka det man kan där mankan. Om man tycker något om staden kanman ju skriva en insändare eller vad somhelst, man kan alltid prata med folk ochförsöka påverka på den nivån man är påjust då.”

(Delfina18 år, Angeredsgymnasiet iGöteborg)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM207

208

”Det finns ju möjligheter för mig att på-verka, och jag behöver ju dessa verktyg.Jag kan ju inte bara påverka hur somhelst, utan jag tror själv att jag måste gåmed i ett ungdomsförbund för att bli hörd,för att få mina åsikter att komma fram.Sen finns det andra vägar som andramänniskor tar.”

(Ali, 18 år, Pauligymnasiet i Malmö)

”Det är ju väldigt olika i olika ämnen,men det finns nog alltid någonstans attvända sig till. Vårt samhälle är ju upp-byggt så att människan ska kunna det, vilever ju i ett demokratiskt land så vi bordeju ha rätten att säga vad vi tycker. Så dåska det ju finnas en väg att göra det ochdå är det bara att hitta den.”

(Lukas 17 år, Donnergymnasiet iGöteborg)

”Jag ska gå med i Greenpeace. Jag haralltid tyckt att det var ganska häftigt så-där, jag tycker att det är mer de konkretahandlingarna, just att man gör något, detär det jag vill vara med på. Jag kommervilja vara med och göra saker när jaggår med. Jag vet inte varför jag har tagitdet här beslutet, jag har alltid varit liteinne på det och sen så måste man vara 18år och jag är det nu.”

(Anna, 18 år, Donnergymnasiet iGöteborg)

”Jag tror att jag har möjlighet att på-verka om det är något jag vill ändra på isamhället, men det är nog svårt, om manär en person som inte har så stort infly-tande. Jag tror att det är enklare att på-verka om man är många ... Annars så kanman ju jobba sig upp i politiken, fast dettar ju längre tid.”

(Anna-Märta 18 år, Duveholmsskolan iKatrineholm)

Viljan att vara medTilltron till de egna möjligheterna att föra framåsikter till dem som bestämmer kan ses som enviktig indikator på klimatet i en kommun och påungas bedömning av sina egna resurser. En an-nan viktig fråga är i vilken utsträckning unga villvara med och påverka. I ungdomsenkäten ställ-des följande fråga: Vill du vara med och påverkai frågor som rör den kommun där du bor? Svars-alternativen utgjordes endast av ja eller nej.

Resultatet visar att 39 procent av alla unga svar-ar att de vill vara med och påverka och 61 procentatt de inte vill vara med. I tabell 9.5 sammanfattasresultatet av en multivariat analys av vilka bak-grundsfaktorer som påverkar sannolikheten föratt unga ska vilja vara med och påverka i kommu-nen.

Resultatet visar att unga vars föräldrar har enhögre utbildning i större utsträckning svarar attde vill vara med och påverka. Analysen visarockså att unga med funktionsnedsättning är engrupp som i högre grad än andra skulle vilja varamed och påverka. Även unga som fått bidrag iform av försörjningsstöd, aktivitetsersättning el-ler arbetslöshetsersättning under se senaste 12månaderna uppvisar en högre sannolikhet att viljapåverka, detta kan tolkas som att dessa ungaslivssituation skapar ett behov av att vilja påverka.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM208

209

Sannolikheten för att vilja vara med och påverkaökar också bland unga med upplevd bra hälsaoch i viss mån också bland unga med dålig själv-känsla, vilket kan tolkas som att de med upplevddålig självkänsla känner ett behov av eller öns-kan om att komma till tals (tabell 9.5).

Tabell 9.5 Effekten av social bakgrund och egen levnadssituation påsannolikheten att vilja vara med och påverka i frågor som rör den egnakommunen. Sammanfattande tabell av logistisk multivariat analys, 16-25 år, 2009. Procentdifferenser



BakgrundKvinna Ej Sig. Ej Sig.Ålder Ej Sig. Ej Sig.Sexuell läggning Ej Sig. Ej Sig.Utrikes född Ej Sig. Ej Sig.Född i Sverige med utrikes födda föräldrar Ej Sig. Ej Sig.Bor i större stad Ej Sig. Ej Sig.Bor i mindre stad/kommun Ej Sig. Ej Sig.Förälder med högre utbildning +9,2 +9,8Förälder arbetslös el. sjukskriven Ej Sig. Ej Sig.

Egen levnadssituationMottagit bidrag +4,8 +6,1Knapp ekonomi Ej Sig. Ej Sig.Funktionsnedsättning +5,6 Ej Sig.Hälsa Ej Sig. +7,9Låg självkänsla +4,1 Ej Sig.Missnöjd med arbets-/skolsituation Ej Sig. Ej Sig.Nöjd med arbets-/skolsituation Ej Sig. Ej Sig.Missnöjd med kompisrelationer Ej Sig. Ej Sig.Nöjd med kompisrelationer Ej Sig. Ej Sig.Missnöjd med familjerelationer Ej Sig. Ej Sig.Nöjd med familjerelationer Ej Sig. Ej Sig.

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009.Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Redovisade värden utgör procentdifferenser vilket innebär denestimerade förändrade sannolikheten för att svara att man vill vara med och påverka i den egna kommunennär respektive oberoende variabel förändras från sitt lägsta till sitt högsta värde. Ålder avser skillnaden mellangruppen 16–19 år och gruppen 20–25 år. För variabelbeskrivning (se bilaga 9.2). Endast effekter signifikantapå minst 95 % säkerhetsnivå redovisas som signifikanta.Referenskategori: = storstad, = Varken nöjd eller missnöjd.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM209

210

Möjlighet attpåverka den egna

livssituationenEn övergripande fråga som sammanfattar upple-velsen av inflytande på alla livets arenor är i vil-ken utsträckning man anser att man kan påverkasin egen livssituation. För att undersöka dettahar vi utgått från en enkätfråga i Ungdoms-styrelsen ungdomsenkät 2009 där unga i åldern16–25 år fått ta ställning till påståendet: ”Jag upp-lever att jag har goda möjligheter att påverkamin egen livssituation”. Svarsalternativen utgörsav en femgradig skala från (1) instämmer inte allstill (5) instämmer helt.

Resultaten visar att 78 procent av de unga helteller delvis instämmer med att de har goda möjlig-heter att påverka sin egen livssituation. Samti-digt är det endast 5 procent som inte alls eller i låggrad instämmer i påståendet. De allra flesta upp-lever alltså goda möjligheter att påverka sitt liv,men frågan är om det går att finna förklaringar tillvarför vissa unga inte anser sig kunna påverkasitt eget liv?

Det visar sig vara en rad olika typer av faktorersom påverkar ungas upplevelse av att kunna på-verka sin egen livssituation. Detta är kanske inteså konstigt då livssituationen är ett väldigt vittbegrepp och kan tänkas föra de svarandes tankartill en rad olika områden och arenor. På ett över-gripande plan kan sägas att det är ungas aktuellalevnadssituation som i högre grad än mer bakom-liggande faktorer påverkar hur unga upplever sinsituation.5 Den ekonomiska situationen i form avatt ha fått bidrag eller ha svårigheter att klara sinekonomi har en tydlig negativ påverkan. Den fak-tor som har den allra starkaste effekten på upple-velsen av att kunna påverka sitt eget liv är dockhälsan. Skillnaden i upplevt inflytande mellan demsom svarar att de har en mycket dålig hälsa och

de som har en mycket bra hälsa uppgår i genom-snitt till mellan 20 och 30 procentenheter. En an-nan faktor som tydligt påverkar inflytandet överdet egna livet är graden av självkänsla. Vi har mättsjälvkänsla som hur ofta man oroar sig för att inteduga. I genomsnitt upplever unga som svarar attde ofta oroar sig för att inte duga 5–10 procenten-heter lägre grad av inflytande över sitt eget liv. Enannan faktor av stor betydelse är hur nöjd man ärmed sin arbets- eller skolsituation. Här visar detsig att unga som är mycket nöjda med sin situa-tion i genomsnitt upplever 14–15 procentenheterhögre grad av inflytande över sitt eget liv än ungasom är mycket missnöjda med sin arbets- ellerskolsituation. Det visar sig också att unga som ärnöjda med sina kompisrelationer respektive medsina familjerelationer i högre grad upplever infly-tande över sin livssituation än andra unga.

Att ha en annan sexuell läggning än heterosexu-ell visar sig bidra till en negativ bedömning avmöjligheterna till inflytande. Här visar det sig in-tressant nog vara så att denna negativa effekt imycket hög grad kanaliseras genom en dålig hälsa.Med andra ord tenderar unga med annan sexuellläggning att må sämre och det tycks i sin tur på-verka deras bedömning av möjligheterna att på-verka sitt eget liv.6

Det visar sig också att kön, ålder och att varautrikes född har betydelse för inflytandet översitt eget liv. De unga kvinnorna upplever i ge-nomsnitt en något större möjlighet att påverkasitt liv än de unga männen. Unga i åldern 20–25 årupplever i genomsnitt något större möjligheterän 16–19-åringar och unga som är födda utanförSverige upplever i genomsnitt tydligt lägre gradav möjligheter att påverka sitt eget liv. Unga varsföräldrar har en högre utbildningsnivå upplever inågot större utsträckning möjligheter att påverkasitt eget liv (tabell 9.6).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM210

211

Unga som i enkäten uppgett att de har en funk-tionsnedsättning upplever i genomsnitt lägre gradav inflytande över sitt eget liv. Analysen visardock att unga med funktionsnedsättning i större

Tabell 9.6 Effekten av social bakgrund och egen levnadssituation på deupplevda möjligheterna att påverka sin egen livssituation, 16–25 år,2009. Sammanfattande tabell för multivariat analys. Procentdifferenser



BakgrundKvinna Ej sig. +2 till +4Ålder +2 +3 till +4Sexuell läggning -6 -5Utrikes född -3 -3 till -4Född i Sverige med utrikes födda föräldrar Ej sig. Ej sig.Bor i större stad -2 -1 till -3Bor i mindre stad/kommun Ej sig. Ej sig.Förälder med högre utbildning +3 +1 till +3Förälder arbetslös el. sjukskriven -3 Ej sig.

Egen levnadssituationMottagit bidrag -9 -3 till -6Knapp ekonomi -6 -2 till -3Funktionsnedsättning -6 Ej sig.God hälsa +34 +22 till +30Låg självkänsla -11 -5 till -7Missnöjd med arbets-/skolsituation -10 -8Nöjd med arbets-/skolsituation +10 +7Missnöjd med kompisrelationer -5 Ej sig.Nöjd med kompisrelationer +10 +5Missnöjd med familjerelationer Ej sig. +5Nöjd med familjerelationer +12 +4

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009.Kommentar: Regressionsanalys (OLS) Ostandardiserade koefficienter. Effekter kan tolkas som antalprocentenheters genomsnittlig förändring för i hur hög grad man instämmer i påståendet: Jag upplever att jaghar goda möjligheter att påverka min egen livssituation när förklaringsvariabeln förändras från sitt lägsta tillsitt högsta värde. Effekter har avrundats till hela procentandelar. Ålder avser skillnaden mellan gruppen16–19 år och gruppen 20–25 år. Endast effekter signifikanta på minst 95 % säkerhetsnivå redovisas somsignifikanta. För variabelbeskrivning (se bilaga 9.2).Referenskategori: = storstad, = Varken nöjd eller missnöjd.

utsträckning upplever sig ha sämre hälsa och attdet är detta som i sin tur leder till en i genomsnittlägre bedömning av de egna möjligheterna att på-verka.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM211

212

Unga om att påverkaden egna livssituationen

De flesta av de unga som vi intervjuat i sambandmed Fokus 10 nämner hur viktigt det är med rela-tionerna hemma och vad man fått med sig i baga-get hemifrån – om man under sin uppväxt har bli-vit lyssnad till och haft medinflytande hemma.Flera av våra intervjupersoner vittnar om livligadiskussioner hemma runt köksbordet och de flestaanser att de har blivit tillfrågade och haft medbe-stämmande i viktiga beslut. Det finns dock ocksåundantag. Vi har träffat unga, i första hand tjejermed utländsk bakgrund, som berättade att de ärför kontrollerade hemma och därför inte har detinflytande över sitt liv som de skulle önska.

Delfina gick vid intervjutillfället på Angereds-gymnasiet, en skola med en majoritet elever medutländsk bakgrund och låg medianpoäng för in-tagning till samhällsvetenskapsprogrammet. Honhade tidigare gått på Donnergymnasiet i Göte-borg, en skola med en majoritet elever med svenskbakgrund och mycket hög medianpoäng för in-tagning. Delfina valde att byta skola delvis pågrund av att hennes föräldrar inte hade råd attbetala för de dyra fritidsaktiviteter efter skolansom Donnereleverna ägnade sig åt. Delfina kändesig utanför och bytte därför skola. Hon berättadeatt hennes föräldrar inte begränsade hennes hand-lingsutrymme under Donnerperioden, men att dehar blivit påverkade av andra föräldrar som harsina barn i Angered på ett enligt Delfina negativtsätt.

”Mina föräldrar gav mig mer frihet påDonner som är en svenskdomineradskola, men när jag började på Angereds-gymnasiet så blev de påverkade så minmamma blev verkligen orolig och över-beskyddande så hon har kommit ochhämtat mig från skolan och skjutsat migtill skolan och jag får inte gå ut längre.Jag vet inte vad de är rädda för men ef-tersom de vet att mina kompisar inte fårgå ut så får inte jag heller göra det. För-äldrarna påverkar inte varandra på ettbra sätt, de skaffar ju en gemenskap somde behöver men på barnens bekostnad.Vissa har det strängare och man blirsåklart påverkad av det. Jag vet inte, för-äldrarna tycker att det är bra för då harman någon som kan diska åt en, tvättabilen och städa huset, men det är interoligt för de föder ju barn, inte slavar.Det förväntas rätt mycket från mig hemma,och det värsta är att de förväntar sig bådadet och bra betyg och att man ska varajättesnäll och rolig hela tiden. Jag för-står inte hur de kan ändras så mycketnär de träffar andra föräldrar och pratarom hur de ska vara mot sina barn.”

(Delfina, 18 år, Angeredsgymnasiet iGöteborg)

Emina går på Borgarskolan som är ett gymna-sium med höga intagningspoäng i Malmö. Ävenhon vittnade om höga krav och begränsad frihethemifrån:

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM212

213

”Det är en massa småsaker som hade va-rit lättare om man hade flyttat hemifrån,saker som vissa tider man ska passa, ochman ska göra detta och så vill mammaatt man ska passa lillebror fast man villha kul med kompisarna. Då känner manbara att hade man bott själv så hade mankunnat få bestämma de sakerna själv.Inga stora grejer egentligen, men småsa-ker som ändå gör vardagen till det denär.”

(Emina 18 år, Borgarskolan i Malmö)

”Jag gillar inte att killar säger att tjejerinte får göra saker, men att killar kangöra vad som helst. Om en tjej gör någotfel så dömer de direkt utan att tänka påvad som kan ligga bakom det. Det är liteså här bland invandrarkillarna, araber,turkar, de tycker samma. Även om de harbott här i tio år tycker de samma. De kaninte ändra sig, de går efter kulturen, för-äldrarnas åsikter. Det är väl det med kö-nen som jag skulle vilja förändra. Det ärväldigt stor skillnad mellan någon somhar rest och gått på universitet och desom inte har det. De som har sett världen,som är medvetna om hur det funkar, detycker mer som jag. Så det är viktigt attalla utbildar sig.”

(Turkan, 19 år, Angeredsgymnasiet iGöteborg)

Alma från Norra Real förmedlade en bild av attdet är främst några tjejer som tar plats i hennesklass och detta inte belönas av lärarna:

”När det gäller genusperspektiv så tarinte killarna i min klass så mycket plats.Det är typ jag och två andra tjejer somverkligen tar plats och får mycket kritikför det. Det tycker jag är jobbigt, för detär alltid de som vågar ställa sig upp ochgöra något som får kritik och bli tillsagdaatt sätta sig ner och inte göra någon-ting.”

(Alma 17 år, Norra Real i Stockholm)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM213

214

Känsla av delaktighet idet svenska samhället

Regeringens skrivelse Dialog om samhälletsvärdegrund slår fast att social sammanhållningär en viktig del av det demokratiska samhället. Iden vision om ett samhälle med social samman-hållning som presenteras lyfts vikten av att män-niskor känner tillhörighet till och delaktighet i sam-hället (rskr. 2009/10:106). Huruvida medborgarnakänner sig delaktiga i det svenska samhället ärockså en fråga som ofta diskuteras i samband medintegrationspolitiken. I synnerhet gäller det dåhuruvida personer som är födda utrikes och per-soner med en annan kulturell och etnisk bakgrundupplever sig som mindre delaktiga i det svenskasamhället än personer med svensk bakgrund.Känslan av att vara mindre delaktig i det svenskasamhället kan dock även uppstå av andra skäl änav att vara utrikes född eller att ha utländsk bak-grund. Även i denna analys använder vi sammabreda uppsättning faktorer som i föregående av-snitt för att försöka urskilja faktorer av särskildbetydelse.

Precis som i föregående avsnitt redovisas re-sultatet dels i en beskrivande tabell i form av pro-centandelar (se bilaga 9.1). Utöver detta har enmultivariat analys utförts för att kunna isolera ef-fekter av enskilda variabler. Resultaten av dennaanalys redovisas i en sammanfattande tabell (ta-bell 9.7).

Det övergripande resultatet av denna fråga fram-står som oroväckande. Endast 36 procent av deunga instämmer helt eller delvis i påståendet attde känner sig delaktiga i det svenska samhälletoch 24 procent instämmer inte alls eller endast ilåg grad. En relativt stor andel, 40 procent, angermittenalternativet som innebär att de varken in-stämmer eller inte instämmer.

Den stora andel som varken instämmer eller inteinstämmer kan vara ett tecken på att frågan upp-levts som svår att svara på för de unga. Inte de-sto mindre framträder intressanta resultat som vivill lyfta fram. Något förvånande går det inte attse några statistiskt säkerställda skillnader mellanunga med svensk bakgrund och unga som är ut-rikes födda eller vars föräldrar invandrat tillSverige. Däremot går det att urskilja en säkerställdskillnad mellan unga kvinnor och unga män därde unga kvinnorna i högre grad känner sig delak-tiga i det svenska samhället. Analysen visar attkvinnor i genomsnitt upplever 4–7 procenten-heter högre grad av delaktighet med det svenskasamhället än unga män. Även ålder spelar roll dåunga i åldern 20–25 år i genomsnitt upplever un-gefär 5 procentenheter högre grad av delaktighetän unga i åldern 16–19 år.

Resultaten visar också att unga bosatta i stor-stadsregionerna i genomsnitt upplever större del-aktighet än unga bosatta i såväl större städer somi mindre städer och kommuner. Det visar sig ocksåatt unga vars förälder eller föräldrar har högre ut-bildning i genomsnitt känner en större delaktig-het än unga med föräldrar som har lägre utbild-ning.

Om man ser till de ungas egen levnadssituationvisar det sig precis som för möjligheterna att på-verka sitt eget liv att unga med dålig hälsa i be-tydligt lägre grad upplever delaktighet än ungamed god hälsa. Hälsa framstår som den enskildafaktor med starkast effekt på delaktigheten av desom ingått i analysen. Även unga med låg själv-känsla upplever delaktighet i lägre grad. Unga somhar svårt att klara sin ekonomi och som lever un-der knappa förhållanden känner i mindre utsträck-ning delaktighet än unga som inte har sådana pro-blem. Det visar sig också att unga som är nöjdamed sin situation på arbetet eller i skolan i högre

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM214

215

grad upplever sig som delaktiga än andra ungaoch att unga som är nöjda med sina familjerelatio-ner i högre grad känner sig delaktiga än unga somär mindre nöjda. Unga som är missnöjda med sinakamratrelationer känner sig också i mindre ut-sträckning delaktiga än unga som är mer nöjda.

Unga som uppger att de har en funktionsned-sättning har i genomsnitt en lägre känsla av del-aktighet – ungefär 6 procentenheter. En fördju-pad analys visar dock att många med en funk-tionsnedsättning skattar sin hälsa som dålig ochatt det är detta som sin tur påverkar graden avupplevd delaktighet. En intressant fråga är dock ivilken utsträckning det är frågan om psykiskohälsa och vilken utsträckning det är frågan omandra typer av problem som ger upphov till den igenomsnitt lägre känsla av delaktighet. För attundersöka detta har vi konstruerat ett index sommäter förekomsten av upplevda stressrelateradesymptom i form av huvudvärk, magont och sömn-svårigheter hos svarspersonerna (se bilaga 9.2). Ianalysen visar det sig att en stor del av ohälsantycks ta sig uttryck i stressrelaterade symptom.7

Delaktighet bland ungai socialt utsatta förorter

En fråga som ofta diskuteras är hur situationenser ut för unga i storstädernas socialt utsatta bo-stadsområden. Särskilt när det gäller känslan avdelaktighet i det svenska samhället skulle mankunna förmoda att denna är lägre bland unga idenna typ av bostadsområden. Ungdomsstyrelsenhar parallellt med den rikrepresentativa enkät-undersökningen genomfört en motsvarande un-dersökning bland unga i ett urval av Sveriges mestsocialt utsatta urbana bostadsområden: Husby iStockholm, Rosengård i Malmö, Hjällbo i Göte-borg och Araby i Växjö. Dessa områden har stu-derats även i Fokus 08 – En analys av ungasutanförskap (Ungdomsstyrelsen 2008).

En enkel jämförelse mellan 16–25-åringar i riketsom helhet och i de socialt utsatta områdena vi-sar att andelen som helt eller delvis instämmer ipåståendet att de känner sig delaktiga i det svenskasamhället är 36 procent i riket och 45 procent i deutsatta bostadsområdena. Det är alltså fler unga isocialt utsatta områdena som svarar att de kän-ner sig delaktiga i det svenska samhället.

För att verifiera detta resultat har vi genomförten multivariat analys där vi isolerar effekten avatt bo i ett socialt utsatt bostadsområde från enrad faktorer som kön, ålder, arbetslöshet, bidrags-mottagande, utbildningsnivå samt huruvida manär utrikes född eller har utrikes födda föräldrar(tabell 9.7)..8 Resultatet visar att även när vi tarhänsyn till dessa bakgrundsfaktorer kvarstår enskillnad som innebär att unga i socialt utsattabostadsområden känner sig något mer delaktiga idet svenska samhället än unga i riket i stort. Dettaresultat är intressant samtidigt som det är svår-tolkat. En ytterligare faktor som ökar osäkerheteni resultaten är det stora svarsbortfallet som göratt resultaten möjligtvis inte är fullt representa-tiva. Då det framstår som kontraintuitivt krävs flerstudier innan slutsatserna kan anses säkerställda.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM215

216

Tabell 9.7 Effekten av social bakgrund och egen levnadssituation påkänslan av delaktighet i det svenska samhället. Sammanfattande tabellav multivariat analys, 16–25 år, 2009. Procentdifferenser



BakgrundKvinna +4 +4 till +7Ålder +4 +4 till +6Sexuell läggning Ej sig. Ej sig.Utrikes född Ej sig. Ej sig.Född i Sverige med utrikes födda föräldrar Ej sig. Ej sig.Bor i större stad -3 till -4 -3 till -4Bor i mindre stad/kommun -4 -2 till -4Förälder med högre utbildning +4 +3 till +4Förälder arbetslös el. sjukskriven Ej sig. Ej sig.

Egen levnadssituationMottagit bidrag -7 -3 till -5Knapp ekonomi -5 -3 till -4Funktionsnedsättning -6 Ej sig.God hälsa +29 +22 till +27Låg självkänsla -7 -3 till -5Missnöjd med arbets-/skolsituation -4 Ej sig.Nöjd med arbets-/skolsituation +9 +5Missnöjd med kompisrelationer -7 -5Nöjd med kompisrelationer Ej sig. Ej sig.Missnöjd med familjerelationer Ej sig. Ej sig.Nöjd med familjerelationer +8 Ej sig.

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009.Kommentar: Regressionsanalys (OLS) Ostandardiserade koefficienter. Effekter kan tolkas som antalprocentenheters genomsnittlig förändring för i hur hög grad man instämmer i påståendet: Jag känner migdelaktig i det svenska samhället när förklaringsvariabeln förändras från sitt lägsta till sitt högsta värde. Effekterhar avrundats till hela procentandelar. Endast effekter signifikanta på minst 95 % säkerhetsnivå redovisas somsignifikanta. Ålder avser skillnaden mellan gruppen 16–19 år och gruppen 20–25 år. För variabelbeskrivning(se bilaga 9.2).Referenskategori: = storstad, = Varken nöjd eller missnöjd.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM216

217

Unga om känslanav delaktighet i

det svenska samhälletUnga som bor i Tensta, Rosengård och Angeredlyfter bostadsortens betydelse för möjligheter tillinflytande och några pratade mycket om att devill vidga sin umgängeskrets och om en önskanatt ha ”riktiga svenska vänner”. Att kunna varaoch verka i sin egen omgivning är även betydandeför att kunna känna delaktighet i det större sam-hället.

”Jag har inga etniska svenska kompisar.Jag är inte så ofta utanför Tensta. Skajag handla något åker jag bara till stanen stund, sen åker jag till Kista, Vällingbyeller Hässelby. Så jag har inte svenskavänner. Det skulle vara roligt att lärakänna hur de är, så jag skulle vilja hadet.”

(Sarah 18 år, Ross Tensta gymnasium iStockholm)

”Jag är inte med i någon förening ellernågot sånt, fast jag har tänkt litet på attgå med i nåt politiskt, men det har intevarit så lätt. Jag har inte fått så mycketinfo. För att vara helt ärlig, så kan jagnog inte göra någonting. Jag önskar juatt det fanns metoder att göra något, mendet finns inte så mycket, det är svårt somung i Malmö, speciellt för att jag bor iRosengård också.”

(Samir 18 år, Borgarskolan i Malmö)

”Jag tror det har att göra med att närman växer upp, om föräldrarna är poli-tiskt intresserade tror jag att barnen fårganska samma syn, man växer upp medden här synen på politik. Så jag har välockså gjort det …Vi diskuterar samhälls-frågor hela tiden hemma – sån där de-batt som man har i tv, det har vi hemmahela tiden! Min bror (16 år) är också jätte-intresserad, han kan mer än vad jag kannästan.”

(Marie, 18 år, Pauligymnasiet i Malmö)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM217

218

Avslutande diskussionDetta avsnitt har handlat om relationen mellanunga och den representativa demokratin. Vi harundersökt i vilken utsträckning unga stödjer detdemokratiska systemet, hur unga ser på sina möj-ligheter att nå fram med sina synpunkter och på-verka beslutsfattande, i vilken utsträckning ungavill vara med och påverka. Vi har också studerathur unga ser på sina möjligheter att påverka sinegen livssituation och hur delaktiga de kännersig i det svenska samhället. Ett särskilt fokus harlegat på skillnaderna mellan grupper av unga ochvilka faktorer som har betydelse för de olika atti-tyder och upplevelser vi studerat.

Social bakgrundUngas bakgrund i form av föräldrarnas utbildningoch socioekonomiska status har betydelse för allade demokratirelaterade attityder och upplevelservi studerat. Unga vars föräldrar har en högre ut-bildning och vars föräldrar är verksamma iakademikeryrken visar i större utsträckning stödoch förtroende för demokratin, tror sig i högregrad kunna påverka politiska beslut och har i störreutsträckning vilja att vara med och påverka. Ungavars föräldrar har en högre utbildning tror sigockså i högre grad om att kunna påverka sin egenlivssituation och känner sig mer delaktiga i detsvenska samhället.

HälsaUngas hälsa visar sig ha betydelse för flera av dedemokratirelaterade attityderna och upplevel-serna. I flera fall är hälsa den enskilda faktor somstarkast tycks påverka ungas svar. Unga meddålig hälsa visar i genomsnitt ett svagare stöd fördemokratin som begrepp. Denna grupp tror ocksåi lägre grad på sina möjligheter att föra fram åsik-ter till dem som bestämmer och har i genomsnittmindre vilja att vara med och påverka i sin egen

kommun. Allra störst betydelse har ungas hälsaför upplevelsen av att kunna påverka sin egenlivssituation och för känslan av delaktighet i sam-hället.

FunktionsnedsättningUnga med en funktionsnedsättning svarar i hö-gre grad att de vill vara med och påverka i denegna kommunen. De visar sig samtidigt i genom-snitt uppleva sämre möjligheter att påverka sinegen livssituation och känner sig i mindre ut-sträckning delaktiga i det svenska samhället. Ungamed funktionsnedsättning svarar i något högregrad att det är ett dåligt förslag med ett demokra-tisk politiskt system, samtidigt är de i genomsnittinte mer positiva än andra unga till ett politisktsystem med en stark ledare som inte behöver be-kymra sig om riksdag och politiska val.

BoenderegionBland unga som är bosatta utanför storstadsre-gionerna är det större andelar som anser att det ärett dåligt förslag att ha ett demokratisk politisktsystem och att det är ett bra förslag att ha ettsystem med en stark ledare som inte behöver brysig om riksdag och politiska val. Tendensen ärstarkare i mindre städer och kommuner. Unga bo-satta utanför storstadsregionerna känner sigockså i mindre utsträckning delaktiga i det svenskasamhället.

FörsörjningUnga som fått arbetslöshetsersättning, ekono-miskt bistånd eller aktivitetsersättning och ungasom i övrigt lever under ekonomiskt knappa om-ständigheter upplever i genomsnitt sämre möjlig-heter än andra att påverka sin egen livssituationoch känner sig i mindre utsträckning delaktiga idet svenska samhället. Unga som fått bidrag an-ser även i högre grad att ett politiskt system med

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM218

219

en stark ledare är ett bra förslag. Unga som fåttbidrag är intressant nog en grupp som i högregrad än andra uttrycker en vilja att vara med ochpåverka beslut i den egna kommunen. Arbetslösaunga uppvisar i lägre grad förtroende för riksdagoch regering och upplever i mindre utsträckningmöjligheter att påverka politiska beslut.

SjälvkänslaUnga med låg självkänsla, i betydelsen att oftaoroa sig för att inte duga, tror i mindre utsträck-ning på sina egna möjligheter att föra fram sinaåsikter till dem som bestämmer i kommunen. Dennagrupp upplever också i mindre utsträckning möj-ligheter att påverka sin livssituation och kännersig i lägre grad delaktiga i samhället. Unga medlåg självkänsla vill dock i högre grad vara medoch påverka beslut i den egna kommunen och detvisar sig också att denna grupp i större utsträck-ning tycker att det är ett bra förslag med ett demo-kratisk politiskt system.

Unga vill vara med och påverkaDe allra flesta unga, 78 procent, upplever att dekan påverka sin egen livssituation. Detta är ettpositivt resultat även om man aldrig får glömmade 5 procent som upplever att de har ett begrän-sat inflytande. Upplevelsen av att ha inflytandeöver politiken och offentligt beslutsfattande ärbetydligt mindre. Endast 13 procent av de ungatror att de kan påverka politiska beslut och 15procent anser att de har goda eller ganska godamöjligheter att föra fram sina åsikter till dem sombestämmer i kommunen. Viljan att vara med ochpåverka är dock större, 39 procent av de ungasvarar att de vill vara med och påverka i den egnakommunen. Även om det är långt ifrån alla ungasom vill vara med så finns här stora möjligheter,särskilt för Sveriges kommuner. En stor gruppunga vill vara med och påverka. Vi vet också att

det politiska intresset bland unga snarare ökar änminskar, vilket beskrivs i kapitel 10. Av de analy-ser vi gjort här framgår det att viljan att vara medoch påverka och förtroendet för demokratin ärlika stor bland unga med utländsk bakgrund sombland unga med svensk bakgrund. Resultat somgår i samma riktning redovisas i kapitel 12. Ävenbland unga med utländsk bakgrund finns en storpotential som innebär en utmaning för samhälletnär det gäller att fånga upp dessa ungas intresseoch engagemang.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM219

220

Ungas representationI detta avsnitt granskar vi närmare hur väl repre-senterade unga är i olika beslutsfattande försam-lingar. Vi analyserar först ungas representation iriksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfull-mäktige. Sedan studerar vi statliga styrelser ochkommittéer och avslutningsvis granskar vi ålders-fördelningen bland de politiskt sakkunniga inomregeringskansliet.

I det svenska politiska systemet finns inga reg-ler som anger att de folkvalda ska vara ett socialtrepresentativt urval av befolkningen. Det svenskastyrelseskicket är i högre grad utformat för attuppnå en god representation av medborgarnasåsikter än en proportionell representation av so-ciala grupper (Westerståhl 1985). Det är inte hel-ler självklart att politiska representanter som till-hör en viss social grupp, exempelvis unga, ärbättre företrädare för ungdomsgruppens åsikter istort än vad andra politiska representanter skullevara (Wohlgemuth 2006).

Det finns dock ett antal argument för att det ärviktigt att samhällets olika sociala grupper är nå-gorlunda jämlikt företrädda i de beslutfattandeförsamlingarna. I diskussionen om kvinnors re-presentation har framför allt tre argument fram-förts, nämligen resursargumentet, intresseargu-mentet och rättviseargumentet. Om man översät-ter dessa argument till att gälla ungdomsgruppenså säger resursargumentet att unga är en resursdå de har andra erfarenheter och egenskaper änandra åldersgrupper, och deras medverkan skulledärför förbättra beslutsfattandet. Intresseargu-mentet menar att unga har andra intressen än an-dra åldersgrupper och att dessa intressen inte till-

godoses om inte unga får delta i beslutsprocessen.Rättviseargumentet går ut på att det helt enkelt ärorättvist om unga inte får delta. Andra argumentutöver dessa tre som förekommer i den veten-skapliga diskussionen är till exempel att möjlighe-ten att påverka de folkvalda ökar om väljaren ochden folkvalda har liknande bakgrund och erfaren-heter. Det finns dessutom ett argument som häv-dar att social representativitet är viktig då den gerlegitimitet åt det demokratiska systemet. Till dettakan läggas att olika samhällsgruppers represen-tation på beslutsfattande poster i samhällslivetkan anses ha en viktig symbolisk betydelse ochge signaler som i förlängningen kan påverka tillexempel ungas känsla av delaktighet i samhälletoch vilja till engagemang (Phillips 2000, SCB 2008,Wängnerud 2009).

I detta avsnitt om nominerade och valda i all-männa val redovisas ungas representation hu-vudsakligen utifrån gruppen 18–25 år.9 Valda le-damöter definieras här som de som har blivit in-valda som ordinarie ledamöter till riksdagen,landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige.10

Kandidater eller nominerade är de som har kand-iderat på valsedlar i de val som studeras. Ett an-nan vanligt begrepp i undersökningar av socialrepresentativitet är förtroendevalda. Detta är docken bredare grupp än de valda ledamöter som stu-deras här. Med förtroendevalda avses oftast så-väl ordinarie ledamöter som ersättare i fullmäk-tige, nämnder och fullmäktigeberedningar samtrevisorer (jfr SCB 2008). Det finns knappt fyragånger fler förtroendevalda enligt den nämndadefinitionen i kommunerna än vad det finns valdaledamöter.11

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:20 PM220

221

SelektionsprocessenI vilken utsträckning unga nomineras till och väljsin i förtroendevalda församlingar kan ses somtecken på dels hur villiga unga är att ta del av deinflytandemöjligheter som en sådan plats inne-bär, dels i vilken utsträckning vuxenvärlden ärvillig att släppa ifrån sig inflytande och makt tillunga. Vägen från att vara en ”vanlig” medbor-gare till att bli en folkvald representant kan sägasgå från partiengagemang via nominering till attslutligen väljas i allmänna val.

Engagemang ipolitiska partier

Det partipolitiska engagemanget bland unga iSverige är lågt och unga är kraftigt underrepre-senterade inom partiväsendet. Med deltagande ipartipolitiska organisationer menas att personenär medlem och aktiv i ett politiskt parti, politisktungdomsförbund eller kvinnoförbund. Statistikfrån perioden 1980/1981 till 2000/2001 visar enminskning av medlemmar i politiska partier för

samtliga åldersgrupper. Den största minskningenkunde ses hos killar i åldern 16–25 år där parti-medlemskapen minskade med nästan tre fjärde-delar.

Ett minskat partimedlemskap leder till ett mins-kat rekryteringsunderlag till riksdag, kommuneroch landsting. På grund av byte av undersök-ningsmetod hos Statistiska centralbyrån är detsvårt att jämföra exakta siffror över den senastetiden, men 3,5 procent av unga i åldern 16–24 åruppgav att de var medlemmar i en partipolitiskorganisation 2008/2009. Detta kan jämföras medandelen i åldersgruppen 35–74 år där 5,5 procentuppgav att de var medlemmar i en partipolitiskorganisation (SCB, Undersökningar av levnads-förhållanden). Både unga och äldre med utländskbakgrund är medlemmar i lägre grad än de medsvensk bakgrund (tabell 9.8).

Även andelen unga som uppger att de är aktivai en partipolitisk organisation är låg. Med att varaaktiv menas enligt SCB:s intervjuguide:

Tabell 9.8 Andel som är medlem i partipolitisk organisation efter ålder,kön, bakgrund och region, 2008–2009. Procent

16–25 år


Bakgrund Svensk 4,5 3,1 4,9 2,7 3,8 6,1 5,3Utländsk 2,3 2,0 2,7 1,4 2,1 2,8 2,7

Region Storstadsområden 3,0 2,8 3,2 2,6 2,9 3,8 3,5Större städer 5,2 3,4 5,6 3,0 4,3 5,9 5,2Övriga 4,1 2,3 4,9 1,6 3,3 7,1 6,0Samtliga 4,2 2,9 4,5 2,5 3,5 5,5 4,8

Källa: SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM221

222

Tabell 9.9 Andel som är aktiva i partipolitisk organisation efter ålder,kön, bakgrund och region, 2008–2009. Procent

16–25 år


Bakgrund Svensk 1,1 0,8 1,3 0,6 0,9 1,7 1,4Utländsk 0,8 0,0 0,6 0,0 0,3 1,1 1,1

Region Storstadsområden 1,0 0,7 1,1 0,5 0,9 1,2 1,1Större städer 0,8 0,5 0,9 0,5 0,7 1,5 1,2Övriga 1,4 0,6 1,7 0,4 1,1 2,1 1,9Samtliga 1,1 0,6 1,2 0,5 0,8 1,6 1,3

Källa: SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF).

”alla typer av aktiviteter som sker inompartiets ramar, till exempel att ha förtro-endeuppdrag i kommun/landsting, hjälpatill att anordna möten, helt ideellt arbete,sälja märken, skramla med bössor, stickavantar – det vill säga allt som kan dykaupp som partiet engagerar sig i.”

Sammanlagt 0,8 procent av unga i åldern 16–25år uppgav att de var aktiva i en partipolitisk orga-nisation 2008/2009. Andelen aktiva var något hö-gre bland killar än bland tjejer. Även bland 35–74-åringar var andelen låg, endast 1,6 procent upp-gav att de var aktiva i en partipolitisk organisa-tion (tabell 9.9).

Unga i riksdag,landsting och kommunerI valet 2010 valdes totalt 569 unika personer somledamöter i åldern 18–25 år till riksdag, landstings-och kommunfullmäktige. De utgör 4 procent av detotalt 14 170 personer som blev invalda som ordi-narie ledamot på någon av de politiska nivåerna.12

Totalt nominerades 3 069 unika personer i ål-dern 18–25 år till riksdag, landstings- och kom-munfullmäktige, i vissa fall nominerades en per-son samtidigt i flera val. De unga utgjorde 5,6 pro-cent av samtliga som nominerats till minst en avde politiska nivåerna (totalt 54 781). Tabell 9.10redovisar antal nominerade och antal valda i ål-dern 18–25 år efter valet 2010.13

Åldersgruppen 18–25 år utgör cirka 13,3 pro-cent av befolkningen som uppnått rösträttsålder14

men deras representation når inte upp till dennanivå vare sig bland nominerade eller valda. Störstandel unga kandidater finner vi 2010 bland kandi-daterna till riksdagen, där 8,1 procent av kandida-terna var i åldern 18–25 år. Bland de nomineradetill landstings- och kommunfullmäktige är 5,5 pro-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM222

223

Tabell 9.10 Antal nominerade och valda till riksdag, landstings- ochkommunfullmäktige efter kön, 18–25 år, 2010

Riksdag Landstingsfullmäktige Kommunfullmäktige

Nominerade Valda Nominerade Valda Nominerade Valda

Kvinnor 217 3 276 18 1 259 265Män 241 7 384 29 1 542 272Totalt 458 10 660 47 2 801 537

Källa: Valmyndighetens råtabeller för valsedlar och kandidater respektive valda ledamöter.Kommentar: Uppgifterna gällande nominerade avser kandidater som anmälts till valmyndigheten inför valet2010. Uppgifter avseende valda avser ordinarie ledamöter i riksdag, landstings- respektive kommunfullmäk-tige i november 2010.

Tabell 9.11 Antal och andel av samtliga nominerade respektive valda tillriksdag, landstings- och kommunfullmäktige, 18–25 år, 2010. Procent


Antal Procent Antal Procent Antal Procent

Nominerade 458 8,1 660 5,5 2 801 5,5Valda 10 2,9 47 2,8 537 4,1

Källa: Valmyndighetens råtabeller för valsedlar och kandidater respektive valda ledamöterKommentar: Uppgifterna gällande nominerade avser kandidater som anmälts till valmyndigheten inför valet2010. Uppgifter avseende valda avser ordinarie ledamöter i riksdag, landstings- respektive kommunfullmäk-tige i november 2010.

cent unga. Störst andel invalda i åldern 18–25 årfinns bland ledamöterna till kommunfullmäktige,4,1 procent, följt av riksdagsledamöter, 2,9 pro-cent och ledamöter till landstingsfullmäktige, 2,8procent (tabell 9.11).

Antalet unga som ställer upp som representan-ter i allmänna val kan inte bara ses som uttryck föratt unga önskar ta del av de möjligheter till infly-tande och makt som det kan innebära. Det är ocksåett tecken på om vuxenvärlden är villig att ge ifrånsig makt till unga. Det handlar både om ungas vil-

lighet att arbeta partipolitiskt, partiernas vilja attplacera unga på valbara platser på valsedlarna, ochi och med personvalet, väljarnas benägenhet attlägga sin personröst på en ung kvinna eller en ungman.

Genom att jämföra andelen unga kandidater medandelen unga som väljs in som ledamöter kan vinågot tydligare studera dessa faktorer var för sig.Som framgår av tabell 9.11 är andelen unga blandde nominerade genomgående större än andelenvalda. Det går att föreställa sig en kedja av kri-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM223

224

tiska punkter från att bli nominerad av ett parti, tillatt hamna på valbar plats på en partilista och vi-dare till själva valet och genomslaget hos väl-jarna. Redan i det första steget av kedjan framgåratt unga är underrepresenterade bland dem somnomineras av partierna. Om ungas andel av denrösträttsberättigade delen av befolkningen idagär 13 procent så utgör unga 5–8 procent av denominerade. I samband med utformningen av par-tiernas listor och i själva valet sker ytterligare enutgallring där unga i större utsträckning hamnarpå en icke valbar plats. Andelen unga som till sistblir invalda i en politisk församling uppgår till 3–4procent, beroende på vilken nivå som avses.

Det är kanske inte särskilt förvånande att denstörsta utgallringen av unga kandidater sker i pro-cesserna i och kring riksdagsvalet, där den störstaskillnaden mellan nominerade och slutligt valdakan iakttas. Av alla personer som kandiderade tillnågon politisk nivå i valet 2010 var 5,6 procentunga, medan de utgjorde 4 procent av de somslutligen blev valda. Bäst gick det för de ungakandidaterna i kommunalvalen, där andelen no-minerade (5,5 procent) och andelen valda (4,1 pro-cent) ligger rätt så nära varandra. I riksdagsvaletvar andelen unga av de nominerade 8,1 procentmen endast 2,9 procent bland de valda. I lands-tingsvalet var andelen unga av de nominerade5,5 procent och 2,8 procent bland de valda.

Även om unga tenderar att hamna långt ner påpartiernas valsedlar har väljarna en möjlighet attpåverka deras möjligheter att bli valda genom attanvända möjligheten till personval. Väljarna kanalltså kryssa en ung kandidat som står en bit nedpå valsedeln. Detta har dock inte gjorts i någonstörre utsträckning: 15,9 procent av alla unga le-damöter i riksdag, landstings- och kommunfull-mäktige 2010 är personvalda (94 ledamöter, varav

35 unga kvinnor och 59 unga män). Av alla in-valda ledamöter oavsett ålder är 21,3 procentpersonvalda.15 Ungas underrepresentation i parti-politiken kan alltså bero på ungas vilja att enga-gera sig i partipolitik, om partiernas inre proces-ser inklusive nomineringsförfarande och om väl-jarnas val när de röstar. Sannolikt spelar alla fak-torer in i olika utsträckning i olika partier och val-kretsar och olika för olika individer.

Hur jämställd är ungasrepresentation?

De unga männen var fler än de unga kvinnorna,bland såväl nominerade som valda till riksdag,landstings- och kommunfullmäktige vid 2010 årsval. Det mönstret är en upprepning från tidigareval. Totalt, på alla politiska nivåer, kandiderade3 069 unika personer i åldern 18–25 år i de all-männa valen 2010. Av dessa var 1 382 kvinnoroch 1 687 män. Bland de unga valda är totalt 279kvinnor och 290 män. Detta innebär att 55 pro-cent av kandidaterna och 51 procent av de valdavar män. En könsfördelning på mellan 40 och 60procent brukar räknas som acceptabel utjämställdhetssynpunkt vilket innebär att situatio-nen överlag kan betraktas som relativt jämställd.Dessa andelar gäller dock det sammantagna an-talet kandidater och valda på alla politiska nivåer.

Av tabell 9.12 framgår dock att det finns skillna-der mellan de politiska nivåerna. Bland de ungakandidaterna är könsfördelningen alltså jämnastbland riksdagskandidaterna, där kvinnorna är 47,4procent följt av kandidaterna till kommunfullmäk-tige där kvinnorna är 44,9 procent. Bland de ungaär männen mest överrepresenterade bland kandi-daterna till landstingsfullmäktige, där kvinnornautgör 41,8 procent av de unga kandidaterna. Köns-fördelningen bland kandidaterna till riksdag och

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM224

225

Tabell 9.12 Jämställdhet bland kandidater och invalda ledamöter tillriksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter kön, 18–25 år, 2010.Procent

Kandidater Invalda ledamöter

Kvinnor Män Kvinnor Män

Riksdag 18–25 47,4 52,6 30,0 70,0Samtliga 44,2 55,8 45,3 54,7

Landsting 18–25 41,8 58,2 38,3 61,7Samtliga 45,0 55,0 47,2 52,8

Kommun 18–25 44,9 55,1 49,3 50,7Samtliga 42,0 58,0 42,9 57,1

Totalt 18–25 45,0 55,0 49,0 51,0Samtliga 42,3 57,7 43,5 56,5

Källa: Valmyndighetens råtabeller för kandidater respektive valda ledamöter.Kommentar: Uppgifterna gällande nominerade avser kandidater som anmälts till valmyndigheten inför valet2010. Uppgifter avseende valda avser ordinarie ledamöter i riksdag, landstings- respektive kommunfullmäk-tige i november 2010.

kommunfullmäktige är jämnare bland unga änbland hela gruppen kandidater oavsett ålder, menkönsfördelningen bland unga kandidater tilllandstingsfullmäktige är mindre jämställd än denär bland alla kandidater.

Om man istället ser till de valda är kvinnor under-representerade i riksdag, landsting och kommu-ner, men representationen totalt är ändå mer jäm-ställd bland yngre politiker än bland äldre. Dettamönster har tidigare noterats av Statistiska cen-tralbyrån (SCB 2008) och det kvarstår även eftervalet 2010. I kommunfullmäktige är kvinnors re-presentation uppe i 49,3 procent av de unga leda-möterna medan kvinnors representation i samt-liga åldrar uppgår till 42,9 procent. I kommunfull-mäktige är unga män och unga kvinnor alltså näranog jämställt representerade. I landstingsfull-

mäktige och riksdag är jämställdheten dock tyd-ligt sämre bland unga än bland samtliga ledamö-ter. Det ska dock understrykas att riksdags- ochlandstingsledamöterna i åldern 18–25 år endastär sammanlagt 57 personer, varav 10 är valda tillriksdagen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM225

226

Utveckling över tidI det följande redovisas utvecklingen för unga iåldern 18–24 år över tid. Här inkluderas alltså inte25-åringar, till skillnad från tidigare i avsnittet, vil-ket gör att antalet unga valda som redovisas härär lägre jämfört med i tabell 9.10 och 9.11. Somframgår av tabell 9.13 har antalet unga som kand-iderar stadigt ökat sedan 2002 i valen till riksdag,landstings- och kommunfullmäktige. I riksdags-och landstingsvalen inträffade den kraftigaste ök-ningen mellan 2002 och 2006. I valet till kommun-fullmäktige ser vi den kraftigaste ökningen mel-lan 2006 och 2010.

Som framgår av tabell 9.13 är det ytterst få ungaunder 25 år som väljs in till riksdag och landstings-fullmäktige. Om man ser till kommunfullmäktige ärantalet större och här syns en ökning i antal se-dan valet 2002, varav den kraftigaste ökningeninträffade i valet 2010.

Att endast se till antalet är dock ett trubbigt sättatt illustrera hur ungas representation utvecklas.Ett tydligare sätt att beskriva utvecklingen är attsätta andelen valda unga i relation till andelen

unga inom den rösträttsberättigade delen av be-folkningen. Även om det är långt ifrån självklartskulle man utifrån principen om politisk jämlikhetkunna argumentera för att unga ska vara repre-senterade i proportion till sin andel av alla vuxnamedborgare.

Figur 9.2 belyser utvecklingen mellan valen 2002och 2010. Den övre linjen i diagrammet visar ungasandel av alla vuxna äldre än 17 år. Om unga varproportionellt representerade skulle andelen ungavalda på de olika politiska nivåerna ligga ungefäri nivå med denna översta linje. Det framgår docktydligt att glappet för att nå en helt proportionellrepresentation är ganska stort. Av diagrammetframgår också att även om antalet unga folkvaldahar ökat, så har också ungas andel i befolkningenökat, vilket gjort att glappet i stort sett kvarståroförändrat under den undersökta perioden. Detframgår dock av figur 9.2 att ungas representa-tion i kommunfullmäktige är något bättre än i riks-dagen och landstingsfullmäktige och att det är ikommunfullmäktige det största antalet unga folk-valda finns.

Tabell 9.13 Antal nominerade och valda till riksdag, landstings- ochkommunfullmäktige, 18-24 år. 2002, 2006 och 2010


Nominerade Valda Nominerade Valda Nominerade Valda

2002 288 2 414 1 6 2 102 2842006 371 2 531 2 1 2 184 3292010 396 5 579 3 5 2 504 477

Källa: Valmyndighetens råtabeller för valsedlar och kandidater respektive valda ledamöter.Kommentar: Uppgifterna gällande nominerade avser kandidater som anmälts till valmyndigheten inför valet2010. Uppgifter avseende valda avser ordinarie ledamöter i riksdag, landstings- respektive kommunfullmäk-tige i november 2010. Uppgifter för 2002 och 2006 har hämtats från Ung idag (Ungdomsstyrelsen 2010).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM226

227

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Figur 9.2 Andel unga av samtliga ledamöter i riksdagen, landstings-respektive kommunfullmäktige samt av alla som uppnått rösträttsålder,18–24 år, 2002–2010. Procent.

Källa: Valmyndighetens råtabeller för valsedlar och kandidater respektive valda ledamöter. Ung idag(Ungdomsstyrelsen 2010), samt SCB:s statistik över nominerade och valda i allmänna val.

2002 2006 2010

Kommunfullmäktige Landstingsfullmäktige Riksdagen Röstberättigade

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM227

228

Unga i myndig-hetsstyrelser och

kommittéerÅlderssammansättningen i statens myndighets-styrelser och kommittéer har följts upp årligensedan mitten av 1990-talet. Under denna tidspe-riod har sammansättningen förändrats mycket liteoch andelen ledamöter som är under såväl 30 som40 år har genomgående varit mycket låg. Den föl-jande sammanställningen bygger främst påEkonomistyrningsverkets myndighetsregisteroch information från Regeringskansliet. Uppgif-terna här avser både ledamöter och ordförandensom var aktiva den 31 december 2007 (rskr. 2008/09:103, Integrations- och jämställdhetsdeparte-mentet 2008).

StyrelseledamöterEn knapp procent (0,9 procent) av ledamöterna istatliga styrelser var under 30 år vid årsskiftet2007/2008. Denna siffra har varit låg vid alla mät-ningar och den har minskat sedan 1999 då ande-len ledamöter var drygt 2 procent. Av totalt 2 281styrelseledamöter var 21 ledamöter under 30 år,och 5 ledamöter var mellan 20 och 24 år. Underfyra av departementen fanns inga unga ledamö-ter alls i styrelserna. Myndigheterna under Utbild-ningsdepartementet står för knappt 40 procentav antalet ledamöter under 30 år.16

KommittéledamöterVissa frågor som regeringen arbetar med är svå-rare att lösa än andra och kräver därför en särskiltgrundlig genomgång innan en proposition kantas fram. I sådana sammanhang kan regeringenvälja att tillsätta en särskild utredare, eller en kom-mitté som det formellt kallas, som ska utreda frå-gan. I en kommitté, ingår experter i det ämne somska utredas och ibland även politiker. Arbete ikommittéform är ett sätt att ta till vara den kun-

skap i en viss fråga som finns på olika håll i sam-hället. I denna sammanräkning ingår ledamöter,inklusive ordföranden, i kommittéer.17

Antalet departement där tillhörande myndighe-ter helt saknar unga kommittéledamöter har ökatoch 2007 fanns ledamöter under 30 år fördeladeendast under två departement, Socialdeparte-mentet och Integrations- och jämställdhetsdep-artementet. Detta kan jämföras med mätningen2004 då ledamöter yngre än 30 år fanns vid åtta avelva departement. Totalt var 8 av sammanlagt 707kommittéledamöter under 30 år 2007. Ingen leda-mot var under 25 år. Andelen kommittéledamöterunder 30 år har under 2000-talet varierat mellanknappt 1 procent och knappt 2 procent. Vid 2007års mätning hade andelen minskat med0,2 procentenheter från 1,3 procent året innan till1,1 procent. Därmed var andelen vid årsskiftet 2007/2008 tillbaka på samma nivå som den var 2002.Andelen ledamöter under 40 år var 10,5 procent.

Jämförelse mellanolika åldersgrupper

Majoriteten av ledamöterna fanns, liksom vid ti-digare års mätningar, inom de äldre åldersgrup-perna. Andelen ledamöter under 30 år var fortsattmycket låg vid årsskiftet 2007/2008 medan ande-len ledamöter över 60 år har ökat sedan mätningenpåbörjades. Åldersgrupperna 45–64 år är fortsattkraftigt överrepresenterade i förhållande till be-folkningsandel. Årsskiftet 2007/2008 var 6,6 pro-cent av ledamöterna i de statliga myndighetsstyrel-serna under 40 år, en andel som har förändratsmycket lite under de senaste fem åren. Nästan trefjärdedelar av styrelseledamöterna (72,2 procent)var 50 år eller äldre. Vid en jämförelse mellan be-folkningsandel och fördelning av ledamöter är,liksom tidigare år, de i åldern 20–40 år mycket under-representerade och de i åldern 50–69 år kraftigtöverrepresenterade i förhållande till respektiveåldersgrupps befolkningsandel (figur 9.3).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM228

229

35

30

25

20

15

10

5

0

Figur 9.3 Andel ledamöter i statliga styrelser i förhållande till befolk-ningsandel efter åldersgrupper, 2007. Procent.

Källa: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2008.

15–1

9 år

20–2

4 år

25–2

9 år

30–3

4 år

35–3

9 år

40–4

4 år

45–4

9 år

50–5

4 år

55–5

9 år

60–6

4 år

65–6

9 år

70–7

4 år

75 å

r –

Andel ledamöter Befolkningsandel

Politiskt sakkunnigaPå samtliga områden som hittills berörts är ungaunderrepresenterade. Detta kan, beroende på per-spektiv, antingen ses som ett problem eller somett ganska rimligt förhållande då de yngsta med-borgarna ännu inte hunnit samla på sig lika mycketerfarenhet och kunskap som de äldre som de kon-kurrerar med om olika poster.

De politiskt sakkunniga inom regeringskansliethar också en inflytelserik position i det politiskasystemet. Uppgifter från regeringskansliet frånnovember 2010 visar att detta är en grupp som ihög grad domineras av yngre personer. Denåldersmässigt dominerande gruppen består avpersoner mellan 30 och 39 år. Av totalt 86 politisktsakkunniga på regeringskansliet är 59 personer,

67 procent, i åldern 30–39 år. Nio personer, mot-svarande 10 procent, är under 30 år och 5 perso-ner, motsvarande 6 procent, är under 26 år. Bara 3procent av de politiskt sakkunniga är 50 år elleräldre.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM229

230

Bilaga 9.1Tabell 9.1 Andel som anser att ett demokratiskt politiskt system är ettmycket bra, ganska bra respektive ganska eller mycket dåligt förslag,2009. Procent

Mycket bra Ganska bra Ganska/mycket NDemokratiskt politiskt system förslag förslag dåligt förslag

Kön: KvinnaMan

Ålder: 16–19 år20–25 år

Sexuell läggning: HeterosexuellEj heterosexuell

Ursprung: Svensk bakgrundUtrikes föddFödd i Sverige med utrikes födda föräldrar

Bosatt i: StorstadsområdeStörre stadMindre stad/kommun

Föräldrars Högst förgymnasialutbildning: Högst gymnasium

Universitet eller högskola

Arbetslös eller sjukskriven förälder:

Aktuell Mottagit bidrag senaste 12 månadernalivssituation: Svårt klara utgifter senaste 12 mån.

Hälsa: Dålig hälsaGod hälsa

Funktionsnedsättning:

Självkänsla: LågHög

Missnöjd eller nöjd med livetMissnöjd – när det gäller arbets-/skolsituationNöjd – när det gäller arbets-/skolsituationMissnöjd – när det gäller kompisrelationerNöjd – när det gäller kompisrelationerMissnöjd – när det gäller familjerelationerNöjd – när det gäller familjerelationer

Samtliga

Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009.

65,2 28,6 6,2 1 63061,3 32,1 6,6 1 231

62,6 31,0 6,3 1 33163,7 29,8 6,5 1 530

63,8 30,0 6,2 2 59857,8 33,9 8,3 223

63,4 30,7 5,9 2 49462,0 28,5 9,5 24563,1 29,5 7,4 122

67,6 27,5 5,0 97762,0 31,6 6,5 1 10359,5 32,4 8,1 781

59,0 31,6 9,4 1 05756,9 37,0 6,1 47769,6 26,7 3,7 1 327

59,9 31,9 8,2 305

59,1 33,3 7,7 31661,9 30,7 7,4 851

55,8 38,8 5,4 16965,6 28,8 5,6 2 127

57,1 32,2 10,7 263

64,6 29,4 6,1 60462,2 30,3 7,5 1 050

59,0 31,5 9,5 46965,8 29,3 4,9 1 95758,2 32,0 9,8 22864,4 29,7 5,9 2 29456,5 30,9 12,7 16064,4 29,8 5,8 2 417

63,2 30,4 6,4 2 861

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM230

231

Tabell 9.2 Andel som anser att ett politiskt system med en stark ledareär ett mycket bra, ganska bra respektive ganska eller mycket dåligtförslag, 2009. Procent

Mycket bra Ganska bra Ganska/mycket NStark ledare förslag förslag dåligt förslag

Kön: KvinnaMan

Ålder: 16–19 år20–25 år












Samtliga


5,4 16,4 78,1 1 6277,7 19,5 72,8 1 223

8,0 20,6 71,4 1 3325,3 15,8 78,8 1 518

6,4 17,4 76,2 2 5844,4 22,7 72,9 219

5,1 16,9 77,9 2 48315,1 23,2 61,7 245

8,8 23,6 67,5 122

5,3 15,3 79,3 9737,9 18,5 73,6 1 1036,2 20,7 73,1 774

10,4 20,9 68,7 1 0575,4 21,0 73,6 4743,4 14,1 82,6 1 319

10,2 19,7 70,1 303

9,9 22,5 67,5 3178,1 17,3 74,7 847

5,6 16,3 78,1 1726,8 17,0 76,2 2 118

4,9 18,7 76,4 263

4,5 17,0 78,5 5999,3 20,4 70,4 1 051

7,9 14,6 77,5 4716,3 17,4 76,3 1 9476,9 11,6 81,4 2266,7 18,3 75,0 2 289

10,3 11,4 78,2 1586,1 18,2 75,6 2 406

6,6 18,0 75,4 2 850

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM231

232

Tabell 9.3 Andelar som anser att de har mycket eller ganska lite förtroenderespektive ganska eller mycket stort förtroende. 16–25 år. 2009. Procent

Mycket/ganska Varken Mycket/ganska NFörtroende för riksdagen och regeringen litet eller stort

Bakgrund: KvinnaMan

Ålder: 16–19 år20–25 år

Föräldrars klass: ArbetareTjänstemanHögre tjänsteman





Aktuell Studerarlivssituation: Arbetslös

Arbetar

Samtliga

Källa: Ungdomsstyrelsens värderingsstudie 2007.Kommentar: Föräldrars utbildning avser den högsta utbildningsnivån hos förälder/föräldrar. Föräldrars klassavser den högsta nivån hos förälder/föräldrar enligt SEI.

44,4 39,0 16,5 1 08643,4 38,4 18,2 821

43,1 39,1 17,7 83444,5 38,4 17,1 1 073

56,1 34,1 9,8 45141,6 42,8 15,5 66938,6 38,2 23,2 556

44,6 38,0 17,4 1 66536,9 41,6 21,5 16147,7 44,0 8,3 81

40,7 39,4 19,9 66642,5 39,5 18,0 74550,6 36,5 12,9 496

54,5 33,5 12,0 10350,7 36,8 12,5 81636,8 40,2 22,9 918

37,4 41,5 21,1 1 10165,2 23,8 11,0 13249,4 37,6 13,0 552

43,9 38,7 17,4 1 907

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM232

233

Tabell 9.4a Andelar som anser att de har mycket eller ganska mycketrespektive inget eller lite inflytande över politiska beslut. 16-25 år.2009. Procent

Inget ellet Varken Mycket eller NMöjlighet att påverka politiska beslut ganska lite eller ganska mycket

Bakgrund: KvinnaMan

Ålder: 16–19 år20–25 år

Föräldrars klass: ArbetareTjänstemanHögre tjänsteman





Aktuell Studerarlivssituation: Arbetslös

Arbetar

Samtliga

Källa: Ungdomsstyrelsens värderingsstudie 2007.Kommentar: Föräldrars utbildning avser den högsta utbildningsnivån hos förälder/föräldrar. Föräldrars klassavser den högsta nivån hos förälder/föräldrar enligt SEI.

62,1 24,8 13,1 1 07860,5 25,5 14,0 827

61,6 23,7 14,7 83461,0 26,2 12,8 1 071

66,2 21,4 12,4 44761,8 25,6 12,7 67957,3 26,8 15,8 553

62,2 25,4 12,4 1 67156,1 27,0 16,9 15456,6 17,9 25,4 80

60,5 24,2 15,3 66360,1 27,0 13,0 74464,1 23,7 12,1 498

63,9 22,6 13,5 9963,0 24,4 12,5 82259,1 25,8 15,0 917

59,7 25,2 15,2 1 09878,5 15,0 6,5 13060,3 27,7 12,0 557

61,3 25,1 13,6 1 905

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM233

234

Tabell 9.4b Andel som anser sig ha mycket eller ganska stora möjligheteratt föra fram sina åsikter i kommunen samt andel som anser sig haganska eller mycket små möjligheter respektive som svarar att de intevet, 2009. Procent

Mycket/ganska Ganska/mycket Vet ej NFöra fram åsikter i kommunen stora möjligh. små möjligh.

Kön: KvinnaMan

Ålder: 16–19 år20–25 år












Samtliga


14,9 47,8 37,3 1 67115,3 49,1 35,6 1 251

14,3 47,5 38,2 1 36215,8 49,3 34,9 1 560

14,3 49,2 36,6 2 64523,8 44,2 32,0 231

14,8 48,4 36,8 2 54117,6 46,9 35,5 25413,5 54,6 31,9 127

14,9 48,9 36,3 1 00215,3 48,4 36,2 1 12115,0 48,0 36,9 799

14,4 48,7 36,9 1 09013,2 45,0 41,8 49016,5 49,7 33,8 1 342

10,0 53,6 36,4 311

15,7 47,8 36,5 32913,7 55,3 31,0 876

10,6 48,0 41,3 17816,3 48,3 35,4 2 167

14,9 45,1 40,0 274

15,3 52,7 32,1 61614,8 45,8 39,4 1 077

12,9 47,4 39,7 48416,7 48,3 35,0 1 99018,3 48,2 33,4 23015,3 47,5 37,2 2 34019,3 52,2 28,5 16215,3 47,6 37,0 2 464

15,1 48,5 36,4 2 922

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM234

235

Tabell 9.5 Andel som svarar att de vill vara med och påverka respektiveandel som inte vill, 2009. Procent

Vill vara Vill inte vara NViljan att vara med och påverka i kommunen med och påverka med och påverka

Kön: KvinnaMan

Ålder: 16–19 år20–25 år












Samtliga


38,9 61,1 1 66939,2 60,8 1 252

38,6 61,4 1 36339,4 60,6 1 558

38,8 61,2 2 64242,0 58,0 231

38,5 61,5 2 54642,8 57,2 25037,9 62,1 125

40,5 59,5 99837,8 62,2 1 12339,0 61,0 800

35,6 64,6 1 08734,9 65,1 49044,0 56,0 1 344

40,8 59,2 310

44,2 55,8 32842,4 57,6 874

32,9 67,1 17739,5 60,5 2 163

43,6 56,4 274

43,0 57,0 61637,3 62,7 1 078

39,3 60,7 48639,1 60,9 1 98640,7 59,3 23238,7 61,3 2 33638,3 61,7 16238,7 61,3 2 463

39,0 61,0 2 921

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM235

236

Tabell 9.6 Andel som instämmer helt eller delvis i påstående att de hargoda möjligheter att påverka sin egen livssituation. 2009. Procent

Har Varken Saknar NMöjligheter att påverka sin egen livssituation möjlighet eller möjlighet

Bakgrund: Kvinna 79,3 15,4 5,4 1 669Man 77,0 17,4 5,7 1 248

Ålder: 16–19 år 77,7 16,5 5,8 1 36120–25 år 78,4 16,3 5,3 1 556

Sexuell läggning: Heterosexuell 79,1 15,6 5,3 2 648Ej heterosexuell 67,4 24,2 8,4 229

Ursprung: Svensk bakgrund 79,4 15,1 5,5 2 547Utrikes född 70,7 22,9 6,4 247Född i Sverige med utrikes födda föräldrar 74,2 21,8 4,0 123

Bosatt i: Storstadsområde 79,5 15,8 4,7 996Större stad 76,9 17,3 5,8 1 121Mindre stad/kommun 77,9 15,9 6,2 800

Föräldrars Högst förgymnasial 74,9 19,0 6,0 1 087utbildning: Högst gymnasium 78,2 17,4 4,5 487

Universitet eller högskola 81,1 13,5 5,4 1 343

Arbetslös eller sjukskriven förälder: 70,8 24,1 5,1 307

Aktuell Mottagit bidrag senaste 12 månaderna 63,0 24,4 12,6 326livssituation: Svårt klara utgifter senaste 12 mån. 70,5 21,1 8,4 874

Hälsa: Dålig hälsa 45,7 34,0 20,3 176God hälsa 84,2 12,2 3,6 2 156

Funktionsnedsättning: 69,4 18,8 11,8 275

Självkänsla: Låg 63,2 25,7 11,0 615Hög 83,5 12,7 3,8 1 069

Missnöjd eller nöjd med livetMissnöjd – när det gäller arbets-/skolsituation 52,2 31,2 16,5 491Nöjd – när det gäller arbets-/skolsituation 86,6 10,9 2,5 1 990Missnöjd – när det gäller kompisrelationer 59,0 23,9 17,1 233Nöjd – när det gäller kompisrelationer 81,8 14,3 3,9 2 343Missnöjd – när det gäller familjerelationer 62,9 22,0 15,1 162Nöjd – när det gäller familjerelationer 81,1 14,8 4,1 2 469

Samtliga 78,1 16,4 5,5 2 917


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM236

237

Tabell 9.7 Andel som instämmer helt eller delvis i påstående att dekänner sig delaktiga i det svenska samhället, 2009. Procent

Känner sig Varken Känner sig NDelaktighet i det svenska samhället delaktig eller inte delaktig

Kön: KvinnaMan

Ålder: 16–19 år20–25 år












Samtliga


39,0 40,1 20,9 1 67133,9 39,0 27,1 1 251

32,8 42,0 25,3 1 35739,5 37,5 23,0 1 555

36,6 39,6 23,8 265031,8 41,4 26,8 231

35,5 39,9 24,6 2 55042,8 34,2 23,0 24734,1 48,6 17,3 123

41,0 37,0 22,0 1 00233,6 40,9 25,5 1 12134,3 40,9 24,8 799

33,0 41,5 25,5 1 08735,1 43,0 22,0 48840,2 36,4 23,5 1 347

36,6 40,9 22,4 309

29,8 36,9 33,3 32532,7 39,4 28,0 874

17,1 34,4 48,2 17840,5 39,3 20,1 2 161

33,0 32,2 34,8 275

28,9 38,8 32,3 61540,1 37,8 22,0 1 071

24,8 37,4 37,8 49241,0 39,8 19,3 1 99526,9 37,5 35,7 23137,8 39,8 22,5 2 34725,2 37,8 36,9 16338,1 39,7 22,2 2 473

36,4 39,5 24,1 2 922

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM237

238

Bilaga 9.2Variabelbeskrivning

Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät är en under-sökning som utfördes av Statistiska centralbyrån(SCB) under perioden november 2008 till maj 2009.Syftet med undersökningen var att kartläggaungas livsvillkor. Undersökningen genomfördessom en postenkät med 3 påminnelser. Urvalet ut-gjordes av 6 000 unga i åldrarna 16–25 år. Utöverdetta gjordes ett särskilt urval av 2 000 unga, 16–25 år, bosatta i fyra socialt utsatta bostadsområ-den i Stockholm, Malmö, Göteborg och Växjö.Totalt var det 2 951 respektive 667 personer sombesvarade frågeblanketten. Från urvalsramen be-stående av alla unga i Sverige i åldrarna 16–25 årsom ingår i registret för totalbefolkningen (RTB)drogs ett obundet slumpmässigt urval (OSU) om6 000 individer. Även urvalet av individer bosattai de socialt utsatta bostadsområdena utgör ettslumpmässigt urval. Vid bortfall kan det vara såatt vissa grupper av urvalet svarar i större ut-sträckning än övriga vilket kan ha en snedvridandeeffekt på resultatet. För att kompensera för dettahar kalibreringsvikter använts vid beräkning avde andelar som redovisas i kapitlet samt i bilaga 1.

Delaktighet i detsvenska samhälletGrundar sig på enkätfrågan: Nu kommer påståendenom hur du upplever din egen livssituation.

Ett av påståendena lyder:– Jag känner mig delaktig i det svenska samhället(Svara genom att kryssa för den siffra på skalan sommest liknar din åsikt. Sätt ett kryss på varje rad).

Svarsalternativen anges på en femgradig skala:1 = Instämmer inte alls5 = Instämmer helt

Ny kodning i beskrivandeanalys:(1–2) har kodats som att de inte känner sig delaktiga(1). Personer som angivit (3) har kodats som att devarken känner sig delaktiga eller inte delaktiga (2) ochpersoner som angivit (4–5) har kodats som att dekänner sig delaktiga (3).

Ny kodning multivariat analys:Den femgradiga originalkodningen har överförts tillskala 0–100.

Möjligheter att påverkasin egen livssituationGrundar sig på enkätfrågan: Nu kommer påståendenom hur du upplever din egen livssituation.

Ett av påståendena lyder:– Jag upplever att jag har goda möjligheteratt påverka min egen livssituation(Svara genom att kryssa för den siffra på skalan sommest liknar din åsikt. Sätt ett kryss på varje rad).

Svarsalternativen anges på en femgradig skala:1 = Instämmer inte alls5 = Instämmer helt

Stöd för ett politisktsystem med en stark ledareGrundar sig på enkätfrågan: Det finns olika system föratt styra ett land.– Vad anser du om följande förslag?

Därefter följer tre påståenden varav ett är:– Att ha en stark ledare som inte behöverbekymra sig om riksdag och politiska val

Svarsalternativen anges på en fyrgradig skala:1 = Mycket bra2 = Ganska bra3 = Ganska dåligt4 = Mycket dåligt

Ny kodning multivariat analys:En dummyvariabel har skapats genom att:(1–2=1) och (3–4=0)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM238

239

Stöd för ett demokratisktpolitiskt systemGrundar sig på enkätfrågan: Det finns olika system föratt styra ett land.– Vad anser du om följande förslag?

Därefter följer tre påståenden varav ett är:– Att ha ett demokratiskt politiskt system

Svarsalternativen anges på en fyrgradig skala:1 = Mycket bra2 = Ganska bra3 = Ganska dåligt4 = Mycket dåligt

Ny kodning multivariat analys:En dummyvariabel har skapats genom att svars-alternativet mycket bra har kodats som (0) ochsvarsalternativen (3–4); från ganska bra till mycketdåligt har kodats som (1).

Föra fram åsikter i kommunenUtgår från enkätfrågan:– Hur stora möjligheter tycker du att du självhar att föra fram dina åsikter till dem sombestämmer i kommunen?

Svarsalternativen anges på en femgradig skala:1 = Mycket stora möjligheter2 = Ganska stora möjligheter3 = Ganska små möjligheter4 = Mycket små möjligheter/inga alls5 = Vet inte

Ny kodning beskrivande analys:(1–2=1), (2–4=2) och (5=3).

Vilja att påverka i kommunenEnkätfråga:– Vill du vara med och påverka i frågorsom rör den kommun där du bor?

Svarsalternativ:1 = Ja2 = Nej

Sexuell läggningHar mätts genom enkätfrågan:– Vilken är din sexuella läggning?(ange endast ett svarsalternativ).

Svarsalternativen var:1 = Heterosexuell2 = Bisexuell3 = Homosexuell4 = Osäker på min sexuella läggning/vet inte5 = Annat/vill inte definiera.

Ny kodning beskrivande och multivariat analys:1 = Heterosexuell2–5 = Ej heterosexuell

BakgrundGrundar sig på registerstatistik från SCB (RTB)avseende födelseland för svarspersonen samt fördennes båda föräldrar. Svarspersoner som är födda iSverige med en eller två föräldrar födda i Sverigeräknas in i gruppen svensk bakgrund (1). Svarspersonersom är födda i Sverige men som inte har någon föräldersom är född i Sverige räknas som födda i Sverige medutrikes födda föräldrar (2). Svarspersoner som är föddautanför Sverige räknas som utrikes födda (3).

I den multivariata analysen har dummyvariabler (0/1)konstruerats för andra generationens invandrarerespektive utrikes födda. Svensk bakgrund utgörreferenskategori.

BoenderegionGrundar sig på SCB:s indelning i H-regioner. Medstorstadsområde avses kommuner i Stockholms-regionen, Göteborgsregionen och Malmöregionen (H1,H8-9). Med större städer avses 88 kommuner somklassificeras som ”större städer” (H3). Med mindrestad/kommun avses kommuner som enligt indelningeningår i ”mellanbygden”, ”tätbygden” och ”glesbygden”(H4-6).

I den multivariata analysen har dummyvariabler (0/1)konstruerats för större städer respektive för mindrestad/kommun. Storstadsområdena utgör refernskategori.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM239

240

Föräldrars utbildningUtgörs av den högsta utbildningsnivån hossvarspersonernas föräldrar. I de fall det endast finns enförälder är det dennes utbildningsnivå som räknas.Uppgifterna om föräldrarnas utbildningsnivå har förvarje individ hämtats från SCB:s utbildningsregister ochbygger på klassificeringen SUN 2000.

Uppgifter om utbildningsnivå är indelad enligt följande:1 = Förgymnasial utbildning (max 9 år)2 = Gymnasieutbildning (upp till 3 år)3 = Eftergymnasial utbildning4 = Högskoleutbildning (eftergymnasial utbildning

minst 2 år)5 = Forskarutbildning

Ny kodning:1 = Högst grundskola2 = Högst gymnasieutbildning3–5 = Universitets- eller högskoleutbildning

Ny kodning multivariat analys:1 = Högst gymnasieutbildning (1–2)2 = Universitets- eller högskoleutbildning (3–5)

Arbetslös eller sjukskriven förälderGrundar sig på enkätfrågan:– Vilken är din mammas respektivepappas nuvarande sysselsättning?(Välj det alternativ som passar bäst om det finns flerasom stämmer in på dina föräldrar).

Svaren angavs i två kolumner för mamma respektivepappa med åtta alternativa sysselsättningar. Två avdessa sysselsättningar utgjordes av arbetslös respektivesjukskriven.

Ny kodning:Svarspersoner för vilken ingen förälder var arbetslöseller sjukskriven kodades som (0) och svarspersonerför vilken minst en förälder var arbetslös ellersjukskriven kodades som (1).

Fått bidragunder de senaste 12 månadernaGrundar sig på enkätfrågan:– Har du fått något av dessa bidrag från stat ellerkommun under de senaste 12 månaderna?(Flera alternativ får markeras)

Svarsalternativen var:1 = Arbetslöshetsersättning2 = Ekonomiskt bistånd (socialbidrag)3 = Aktivitetsersättning4 = Nej.

Ny kodning:Svarspersoner som angivit 1–3 har kodats sommottagare av bidrag. Svarspersoner som angivit 4 harkodats som ej mottagare av bidrag.

Svårt att klara ekonominunder de senaste 12 månadernaGrundar sig på enkätfrågan:– Har det under de senaste 12 månaderna häntatt du har haft svårigheter att klara de löpandeutgifterna för mat, hyra, räkningar med mera?

Svarsalternativen utgjordes av:1 = Nej2 = Ja, vid ett tillfälle3 = Ja, vid flera tillfällen.

Ny kodning:Svarspersoner som svarat ”Nej” har kodats som (0)och svarspersoner som svarat att de haft problem vidett eller fler tillfällen har kodats som (1).

HälsaGrundar sig på svarspersonernas självskattade hälsagenom enkätfrågan:– Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?(Ange endast ett alternativ)

Svarsalternativen utgjordes av:1 = Mycket bra2 = Ganska bra3 = Någorlunda4 = Ganska dåligt5 = Mycket dåligt.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM240

241

Ny kodning:Svarspersoner som svarat ”ganska eller mycket dåligt”(4–5) har kodats som dålig hälsa (1). Svarspersonersom svarat ”någorlunda” (3) har kodats som någor-lunda hälsa (2). Svarspersoner som svarat ”mycketeller ganska bra” (1–2) har kodats som god hälsa (3).

Ny kodning multivariat analys:De fem ursprungliga skalstegen har behållits menvariabeln har vänts och överförts till skalan 0–1.

StressymptomGrundar sig på enkätfrågan:– Hur ofta har du haft följandebesvär under det senaste halvåret?

Svarsalternativen utgjordes av:1 = Varje dag2 = Flera gånger i veckan3 = En gång i veckan4 = Någon gång i månaden5 = Mer sällan eller aldrig.

Tre olika delfrågor har använts:Huvudvärk (c13a), ont i magen (c13b) samt sovitdåligt på natten (c13f).

Ny kodning:Variabels riktning har vänts och ett additivt index harskapats av svaren på de tre delfrågorna. Variabeln haröverförts till en skala mellan 0 och 1.

FunktionshinderEnkätfråga:– Har du någon funktionsnedsättning?

Svarsalternativ:1 = Ja2 = Nej

SjälvkänslaGrundar sig på enkätfrågan:– Vissa förhållanden eller situationer kan juibland upplevas som oroande eller skrämmande.Har du själv under den senaste tiden känt digorolig för något av följande?(Sätt ett kryss på varje rad)Därefter följer 13 olika områden som det är möjligt attoroa sig för.

Svarsalternativen för varje delområde är:1 = Ja, ofta2 = Då och då3 = Nej, aldrig

Svarspersoner som har angivit att de ofta (1) oroar sigför ”att inte duga” anses här ha låg självkänsla.Svarspersoner som angivit då och då (2) anses havarken bra eller dålig självkänsla och svarspersonersom angivit Nej, aldrig anses ha hög självkänsla.

Ny kodning multivariat analys:Individer som svarat att de ofta oroar sig har fåttvärdet (1) och övriga värdet (0).

Nöjd med arbets-/skolsituationGrundar sig på enkätfrågan:– Hur nöjd är du i största allmänhetmed ditt liv när det handlar om följande?(Sätt ett kryss på varje rad)

Därefter följer sju olika områden varav ett är svars-personens arbets-/skolsituation.

Svarsalternativen är:1 = Mycket missnöjd2 = Ganska missnöjd3 = Varken nöjd eller missnöjd4 = Ganska nöjd5 = Mycket nöjd.

Ny kodning:Svarspersoner som angivit (1–2) har kodats sommissnöjda. Personer som angivit (3) som varken nöjdaeller missnöjda och personer som svarat (4–5) harbetraktats som nöjda.

Ny kodning multivariat analys:Dummyvariabler har tagits fram för de som ärmissnöjda (1–2) respektive nöjda (4–5). Varken nöjdaeller missnöjda (3) utgör referenskategori.

Nöjd med kompisrelationerSamma som ovan.

Nöjd med familjerelationerSamma som ovan.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM241

242

Referenser NoterIntegrations- och jämställdhets-departementet (2008). Ålders-sammansättningen i statensmyndighetsstyrelser och kommit-téer 2007. Internt PM frånUngdomsenheten. Integrations-och jämställdhetsdepartementet.

Oskarsson, S. (2006). Valdeltag-andets mekanismer. I P. Esaiasson& A. Westholm (Red.), Deltag-andets mekanismer. Det politiskaengagemangets orsaker ochkonsekvenser. Malmö: Liber.

Pettersson, T. (2008). Ungasjunga med de gamla! Enjämförande analys av grundläg-gande värderingar och uppfatt-ningar om demokrati och politikbland blivande vuxna från 24länder. Uppsala: Teologiskainstitutionen, Uppsala universitet

Phillips, A. (2000). Närvaronspolitik. Lund: Studentlitteratur.

Proposition 2009/10:175.Offentlig förvaltning för demokrati,delaktighet och tillväxt.

Proposition 2010/11:1 Budget-propositionen för 2011.

Regeringens skrivelse 2008/09:103.Kommittéberättelse 2009. SCB.

Regeringens skrivelse 2009/10:106Dialog om samhällets värdegrund.

Regeringens skrivelse 2009/10:53En strategi för ungdomspolitiken.

Statistiska centralbyråns officiellabefolkningsstatistik för 2009.www.scb.se.

Statistiska centralbyrån (2008).Förtroendevalda i kommuner ochlandsting 2007. Demokratistatistikrapport 7.

Teorell, J. & Westholm, A. (1999).Att bestämma sig för att vara medoch bestämma. Om varför vi röstar– allt mindre. I E. Amnå (Red.),Valdeltagande i förändring.Demokratiutredningens forskar-volym XII. SOU 1999:132.Stockholm: Fakta Info Direkt.

Ungdomsstyrelsen (2008).Demokrati och mänskligarättigheter – Svenska folketskunskaper och värderingar.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.


Westerståhl, J.(1985). Omrepresentation. I Makten frånfolket. Stockholm: Liber.

Wohlgemuth, D. (2006). Ledersocial representativitet tillåsiktsrepresentativitet? IH. Bäck & M. Gilljam (Red.),Valets mekanismer. Malmö: Liber.Valmyndighetens statistik novem-ber 2010. www.val.se.

Wängnerud, L. (2009). Kvinnore-presentation. Lund: Student-litteratur.

1 Analysen genomförs med hjälp avlogistisk regression. Den logistiskamodellen är den mest lämpade närden beroende variabeln bara har tvåmöjliga utfall. I detta fall antingenatt man anser att ett demokratisktpolitiskt system är ett mycket ellerganska bra förslag (0) eller att mananser att det är ett mycket ellerganska dåligt förslag (1). Procent-differenser är ett mått som ärintuitivt enklare att förstå änmånga andra mått på effekter vidlogistisk regression. Procent-differensen uttrycker i procent-andelar hur sannolikheten att ingå igruppen som tycker att demokratiär ett dåligt system förändras närde olika förklaringsvariablernaändras från sitt lägsta till sitthögsta värde (jfr Oskarsson 2006,Teorell & Westholm 1999).

2 Hela listan med samhällsinstitu-tioner som ingick i frågan ochandelen unga, 16–25 år, som upp-ger att de har mycket eller ganskastort förtroende för dem ser ut såhär: Sjukvården 50,4 %, Polisen40,8 %, FN 40,4 %, Svenskakyrkan 29,0 %, Försvaret 27,5 %,Rättsväsendet 24.7 %, Det socialavälfärdsystemet 23,1, Riksdagenoch regeringen 18,4 %, Facket 17,4 %,EU, 17,1 %, Massmedia 6,2 %.

3 Denna slutsats grundar sig på attmodellen som redovisas i tabell 9.6inte förmår förklara mer än 1,5procent av variansen i de ungasupplevelse av att ha inflytandeöver politiska beslut.

4 Vi har använt variansanalys(ANOVA) för att signifikanstestaskillnaderna i medelvärden mellanvar och en av de olika redovisnings-grupperna. Signifikansprövning-arna utfördes separat för gruppensom inte angivit svarsalternativet;vet ej, det vill säga för alla de somsvarat något av alternativen 1–4. Ien andra omgång signifikanspröv-ades skillnader i andelen som svarat

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM242

243

vet ej för var och en av de olikaredovisningskategorierna. Förandelen som svarar vet ej så finnssignifikanta skillnader mellan ungamed hög- och lågutbildade för-äldrar, mellan unga som haft ochinte haft svårt att klara utgifternade senaste 12 månaderna, mellanunga med bättre och sämre själv-känsla samt mellan unga som ärnöjda respektive missnöjda med sinsituation på arbetet eller i skolan.

5 Denna slutsats grundar sig på attregressionsmodell 1 där endastbakgrundsvariablerna ingår för-klarar en procent av variansen iden beroende variabeln samtidigtsom modell 2–3 som innehållervariabler med koppling till denegna aktuella levnadssituationenförklarar cirka 21 procent.

6 En intressant fråga är vad de ungamenar när de skattar sin hälsa somdålig. Är det en dålig psykisk hälsahos gruppen med annan sexuell lägg-ning än heterosexuell som leder tillatt de upplever sämre möjligheteratt påverka sitt eget liv än andraunga? För att undersöka detta harvi konstruerat ett index som mäterförekomsten av upplevda stress-relaterade symptom i form avhuvudvärk, magont och sömnsvår-igheter hos svarspersonerna (sebilaga 9.2). När det i analysen äventas hänsyn till huruvida svars-personerna lider av stressrelateradesymptom visar det sig att stress-relaterade symptom tycks vara endel av förklaringen till att ungamed annan sexuell läggning änhetero upplever mindre möjlighe-ter att påverka sin livssituation.Psykisk ohälsa som tar sig uttrycki stressrelaterade symptom visar sigdock inte vara hela förklaringentill att unga med en annan sexuellläggning än hetero upplever enlägre delaktighet. Även sedanhänsyn tagits till den psykiskaohälsan kvarstår en negativ effektav sexuell läggning på möjlighe-terna till inflytande som har ettsamband med ungas självskattadehälsa men som inte fullt ut för-klaras av de stressrelaterade

symptomen. I viss mån visar sigockså unga med en annan sexuellläggning än heterosexuell varamindre nöjda med sina familjere-lationer samt uppvisa en sämresjälvkänsla vilketäven detta tycks bidra till ett lägreupplevt inflytande över sitt eget liv.

7 Psykisk ohälsa som tar sig uttrycki stressrelaterade symptom visar sigdock inte vara hela förklaringentill att funktionshindrade uppleveren lägre delaktighet. Även sedanhänsyn tagits till den psykiskaohälsan kvarstår en negativ effektav funktionsnedsättning på delaktig-heten som förklaras av de ungassjälvskattade hälsa men som intefullt ut förklaras av de stress-relaterade symptomen.

8 Analysen har genomförts somlinjär regressionsanalys (OLS) medföljande oberoende variabler: bosatti socialt utsatt bostadsområde (0–1),kön (0–1), ålder (antal år), föräldr-ars högsta utbildningsnivå (enligtSUN 2000), arbetslös eller sjuk-skriven förälder (0–1), själv mottagitbidrag senaste 12 månaderna (0–1),själv haft svårt klara utgifternasenaste 12 månaderna (0–1), självutrikes född (0–1), född i Sverigemed utrikes födda föräldrar (0–1).

9 Grundmaterialet kommer frånValmyndigheten och har bearbetatsav Ungdomsstyrelsen. Dataunder-laget för 2010 beskriver situationenungefär två månader efter valet.

10 Kandidaternas och ledamöternasålder definieras utifrån deras ålderpå valdagen. För gruppen unga iåldern 18–25 år innebär detta attde är födda efter den 19 september1984 och före den 19 september 1992.

11 I denna del av rapporten redo-visas ibland antalet invalda på varoch en av de politiska nivåerna varför sig och ibland det totala antaletinvalda individer på alla tre nivåersammantaget. I det senare falleträknas varje individ endast en gångäven om han eller hon är invald på

flera olika nivåer. Läsaren börnotera att antalet invalda unikaindivider på samtliga nivåer ärnågot lägre än summan av deinvalda individerna på var och enav de politiska nivåerna.

12 Dessa uppgifter grundar sig påden aktuella situationen enligt Val-myndighetens statistik i november2010.

13 Observera att vi här redovisaruppgifter för unga i åldern 18–25år. Längre fram i kapitlet där viredovisar utvecklingen över tid ärdet istället uppgifter för gruppen18–24 år som redovisas. Skillnadenmellan 24 och 25 år som övreåldergräns medför skillnader ide siffror som redovisas.

14 Uppgifterna bygger på SCB:sofficiella befolkningsstatistik för2009.

15 Med personvald avses i valmyn-dighetens statistik något olikasaker beroende på politisk nivå. Påkommunnivå innebär det att kandi-daten har fått minst 5 % av partietsröster, kandidatens personröster ärminst 50 till antalet och att partiethar fått mandat. På landstingsnivåinnebär det att kandidaten har fåttminst 5 % av partiets röster,kandidatens personröster är minst100 till antalet och partiet har fåttmandat. På riksdagsnivå innebärdet att kandidaten har fått minst 8% av partiets röster och partiet harfått mandat.

16 Myndighetsstyrelser har sedanmätningen 2007/08 blivit ovanli-gare i statliga förvaltningsmyndig-heter. I de allra flesta förvaltnings-myndigheter är det idag myndig-hetschefen ensam som ansvarar förverksamheten inför regeringensamtidigt som styrelsen har ersattsav ett insynsråd vars uppgift är attutöva insyn och att ge myndighets-chefen råd (prop. 2009/10:175).

17 Regeringens kanslipersonal somtjänstgör som experter räknas intemed i sammanställningen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM243

244

KAPITEL 10

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM244

245

På vilket sätt skiljer sig ungas väljarbeteende frånäldre väljares? Vilka trender kan vi identifiera iunga människors politiska beteende? Frågornaär centrala för förståelsen av politisk förändring idet svenska samhället. Inom internationell forsk-ning är frågor om hur individers position i livs-cykeln påverkar deras politiska beteende och pre-ferenser ett aktivt och dynamiskt forskningsfält(se Quintelier 2007, van der Eijk & Franklin 20091).Även om det finns en hel del sentida svensk forsk-ning om politisk socialisation och om ungas rela-tion till politik (jfr Amnå, Ekström, Kerr & Stattin2009, Johansson 2007, Oscarsson 2002, Sörbom2002) finns endast lite forskning med särskilt fo-kus på unga som väljare. Ålders- och generations-faktorer är givetvis alltid närvarande i de flestaanalyser av väljarbeteende (jfr Oscarsson & Holm-berg 2008) men det finns få aktuella publikationerdär våra erfarenheter om ungas politiska beteendei samband med valen är samlade, ett undantag ärdock Oscarsson (1998). I den här texten gör vi enöversikt kring utvecklingslinjer i unga väljarespolitiska attityder och beteenden under det se-naste halvseklet. Analyserna baseras på svenskavalundersökningar från perioden 1956–2006.

Det finns flera skäl till att unga väljares bete-ende är intressant och viktigt att studera. För detförsta är det av värde att veta om unga människorutnyttjar sina möjligheter till politiskt inflytandegenom att delta i de allmänna valen. Är det så attunga väljare utövar oproportionerligt litet infly-tande jämfört med övriga väljare? För det andrakan vi genom att studera hur unga väljares prefe-

Unga väljare i Sverige1956–2006text: Henrik Oscarsson och Mikael Persson

renser skiljer sig från äldres få en antydan om denpolitiska utvecklingen. De unga väljarna harmånga riksdagsval framför sig. Vad blir konse-kvenserna om de tar med sig sina nuvarande vär-deringar in i framtiden? För det tredje är ungasväljarbeteende och preferenser en viktig fråga fördemokratins fortlevnad. För att demokratin skakunna leva vidare är det av vikt att politiskt delta-gande och politiskt intresse i tillräckligt stor ut-sträckning förs vidare från generation till genera-tion. Nivåerna på exempelvis valdeltagande kanockså anses säga något om den representativademokratins legitimitet nu och i framtiden.

I Sverige har vi mycket goda förutsättningar föratt studera hur ungas väljarbeteende har föränd-rats över tid. Den första svenska riksrepresenta-tiva valundersökningen genomfördes redan 1956,vilket innebär att Sverige har en av världens allralängsta tidsserier. I det här kapitlet analyserar viunga väljares beteende i de sexton riksdagsvalsom ägde rum från 1956 till 2006.2 I och med atttidsserien går så långt tillbaka innebär det att deförsta förstagångsväljarna vi kan analysera ärfödda redan 1935 medan de senaste är födda såsent som 1988.

Vi kommer att undersöka trender samt ålders-och generationsskillnader för fem olika faktorersom alla kan betraktas som centrala för en utvär-dering av unga väljares relationer till politiken ochdet demokratiska systemet: valdeltagande, poli-tiskt intresse, partiidentifikation, ideologi ochpartival. För var och en av dessa faktorer kommervi att jämföra unga väljare med samtliga väljare


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM245

246

under så många val tillbaka i tiden som möjligt. Vikommer även att se närmare på olika generatio-ners beteende och preferenser vid olika tidpunk-ter i livscykeln. Dessutom jämför vi första-, an-dra- och tredjegångsväljare med valmanskåren isin helhet.

Livscykeleffekter,generationseffekteroch periodeffekter

Studier av unga väljare medför flera betydandemetodologiska problem. Det huvudsakliga pro-blemet handlar om att kunna särskilja effekter avposition i livscykeln från faktorer som är speci-fika för den tidpunkt som studien är utförd ocheffekter av att tillhöra en särskild generation (jfrPhelps 2004, 2005, Wass 2008). Om man bara an-vänder sig av en enstaka studie är det naturligt-vis omöjligt att skilja dessa faktorer åt eftersomde sammanfaller i tiden. Men i och med att vi an-vänder en lång tidsserie kan vi i viss mån särskiljadessa typer av effekter från varandra. Det är avvikt eftersom förklaringarna till dessa effekter ba-seras på olika teorier om vad som påverkar poli-tiskt beteende och preferenser.

Vad är då skillnaden mellan livscykeleffekter ochgenerationseffekter? Livscykeleffekter betecknarskillnader i beteenden mellan människor i olikaåldrar till följd av att de befinner sig i olika skeen-den av livet. I och med att individer träder in iolika faser i livet förändras deras attityder ochbeteenden. Unga, medelålders och äldre placerasin i olika sociala kontexter som påverkar deraspolitiska val. Viktiga faktorer för unga i deras so-ciala kontext är olika transitionsprocesser sompåverkar deras politiska socialisationsprocess,som att genomgå en utbildning (jfr Persson &Oscarsson 2010) eller att etablera sig på arbets-marknaden (jfr Verba, Schlozman & Brady 1995).

Ungas i många fall relativt osäkra position ochframtid påverkar naturligtvis deras politiska ställ-ningstaganden. När ungdomar blir unga vuxnainträder vanligtvis flera viktiga förändringar avden sociala kontexten där de viktigaste är attskaffa en egen bostad, ett arbete och bilda familj(jfr Highton & Wolfinger 2001). Den förändradesociala kontexten (sammanhanget) innebär blandannat nya möten med välfärdsinstitutioner somleder till nya prioriteringar och att nya politiskafrågor blir viktigare, erfarenheter som avspeglas iindividers politiska attityder och beteenden. Närolika generationers beteenden och attityder visarsamma mönster när de befinner sig i motsvarandeskeden i livscykeln kan man anse sig ha stöd förteorin om livscykeleffekter.

Generationseffekter, eller kohorteffekter som deockså ibland kallas, betecknar specifika skillna-der mellan generationer som beror på att särskildahändelser eller skeenden i samhället präglat ge-nerationen under socialisationsprocessen. Gene-rationseffekter påverkar inte samtliga individer isamhället utan endast den grupp som befinnersig i de mest formbara åren i socialisationspro-cessen, det vill säga ungdomar. Exempel på fakto-rer som präglar en generation kan exempelvis varaatt växa upp under en krigsperiod eller under enekonomisk hög- eller lågkonjunktur. Specifikt förgenerationseffekter är att de förhållanden sompräglar generationens kritiska socialiseringsfashänger kvar när individerna blir äldre.

I våra analyser jämför vi fem olika generationersväljarbeteende och politiska preferenser vid olikaåldrar. Hur åtskillnaden mellan olika generationerbör göras är naturligtvis en fråga som är öppenför diskussion. Här har vi dock valt att tillämpaden generationsindelning som används i den mestbetydelsefulla forskningen inom området på se-nare år (Zukin, Keeter, Andolina, Jenkins & DelliCarpini 2006).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM246

247

FörkrigsgenerationenFörkrigsgenerationen – utgörs i våra analyser avindivider födda före första världskrigets slut 1918.Det rör sig om individer som växte upp i ett sam-hälle på väg in i en industrialiseringsprocess ochvars uppväxt huvudsakligen präglades av mel-lankrigstidens förutsättningar. Dessvärre kan viinte studera dessa individers väljarbeteende somunga eftersom de yngsta medlemmarna av dennageneration redan hunnit bli 38 år vid tidpunktenför den första svenska valundersök-ningen.

VärldskrigsgenerationenVärldskrigsgenerationen – utgörs av individerfödda efter första världskriget, mellan de bådavärldskrigen och under andra världskriget, det villsäga mellan 1918 och 1945. Ungdomsperioden förde äldsta i denna generation präglas av depres-sionen på 1930-talet medan de yngsta i genera-tionen upplever sin barndom under återuppbygg-naden efter andra världskriget.

RekordårsgenerationenRekordårsgenerationen – utgörs av individerfödda 1946–1964, det vill säga under högkonjunk-turen efter andra världskriget. Detta är den förstaav de fem generationerna där förstagångsväljarekan urskiljas i våra analyser. Denna generationpräglas av att de var barn och ungdomar under1950-talets välståndsökning och 1960-talets poli-tiska och sociala omvälvningar.

Generation XGeneration X – utgörs av individer födda 1965–1976. De äldsta i denna generation upplevde 1970-talets kris under sin barndom och 1980-taletsyuppie-era medan de var ungdomar. Medanrekordårsgenerationen genomgick sin kritiskasocialiseringsprocess under 1960-talets vänster-vindar präglades generation X av högervindarnaunder 1980-talet.

InternetgenerationenInternetgenerationen – utgörs av individer födda1977 eller senare. Detta är den första generationsom växt upp och präglats av kommunikations-revolutionen via internet. Internetrevolutioneninnebär att den yngsta generationen växt upp iett helt annat medie- och kommunikations-landskap än tidigare generationer, en ny kontextsom rimligen kan tänkas påverka deras politiskabeteende och preferenser.

I den här typen av analyser bör man även tahänsyn till periodeffekter. Till skillnad frångenerationseffekter påverkar periodeffekter samt-liga väljare vid den aktuella tidpunkten och inteendast de som befinner sig i den kritiska fasen avsin socialisationsprocess. Periodeffekter kan ex-empelvis vara klimatet i den politiska debatten,opinionsläget och vilka som är de huvudsakligafrågorna på den politiska agendan. Till skillnadfrån generationseffekter är periodeffekter mer kort-variga och väljarna bär inte med sig tydliga spårav dessa erfarenheter i kommande val.

Ett skäl till varför en generation (kohort) skiljersig från en annan kan vara att olika generationer iolika hög grad utvecklar en vana att rösta vidunga år. Eftersom vi sysslar med valforskning villvi avslutningsvis lägga till ytterligare ett perspek-tiv. I vilken mån individer inom olika generationerröstar av vana kan tänkas vara en bakomliggande

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM247

248

mekanism till generationseffekter. Enligt teorin omvaneröstning är de första valen centrala i denpolitiska socialiseringsprocessen. Röstning (ochicke-röstning) är vanebildande – om man röstar isitt första val är det större sannolikhet att manröstar i de påföljande. Om man å andra sidan un-der sina första val har vant sig vid att ligga påsoffan är sannolikheten större att man kommer attavstå från att rösta även i kommande val. Ävenunder kontroll för socioekonomiska faktorer vi-sar forskningen att det finns stöd för teorin omvaneröstning – att väljarbeteende i tidigare valpredicerar väljarbeteende i kommande val (Brody& Sniderman 1977, Gerber, Green & Shachar 2003).

För att pröva de olika perspektiven kommer viatt presentera tre olika typer av analyser för varoch en av våra fem centrala indikatorer.

1. Vi jämför unga väljare (under 26 år) med samt-liga väljare för att studera skillnaderna mellan debåda grupperna vid varje val. Denna analys gersvar på frågan om ungas politiska attityder ochpolitiska beteende skiljer sig från den övriga be-folkningens och hjälper till vid tolkningen avperiodeffekter. Om kurvorna över tid följer sammamönster men befinner sig på olika nivåer, kan dettolkas som stöd för att periodeffekter kan förklaraupp- och nedgångar.

2. Vi jämför första-, andra- och tredjegångsväljaremed samtliga väljare för att pröva teorin om vane-röstning. Beter sig förstagångsväljare annorlundajämfört med övriga i och med att det är deras förs-ta val? Dessa analyser testar framförallt livscykel-effekter, i vilken mån har tredjegångsväljarnasväljarbeteende ”normaliserats” till att likna genom-snittsväljarens beteende?

3. Vi jämför de fem generationernas väljarbete-ende vid olika skeden i livscykeln. Den här analy-sen testar alltså effekten av både generation ochlivsfas genom att jämföra politiskt beteende vidolika åldrar inom de olika generationerna.

Unga väljaresvaldeltagande

Individers tendens att delta i allmänna demokra-tiska val betraktas av många som ett av de vikti-gaste utvärderingskriterierna på en väl fung-erande demokrati. Allt annat lika leder ett högtvaldeltagande till att man ökar möjligheten attuppnå två av den representativa demokratinsgrundvärden: politisk jämlikhet och folkviljansförverkligande. Sannolikheten att en individ an-vänder sin rösträtt beror på många olika resurs-och motivationsfaktorer men några av de centralaförklaringarna kan föras till två huvudkategorier:

1. social status (till exempel utbildning, bostads-ort, klass- och yrkestillhörighet samt inkomst)

2. social integration (till exempel om individenhar ett arbete, bor tillsammans med någon, språk-kunskaper, storleken på individens sociala nät-verk samt individens föreningsaktivitet).

Politisk kunskap och erfarenhet är andra viktigaförklaringsfaktorer för valdeltagande (Holmberg& Oscarsson 2004).3 Just därför är det inte sär-skilt underligt att unga väljare kan förväntas halägre politiskt deltagande än äldre. Unga väljarehar inte hunnit klättra lika långt i de socialahierarkierna och är inte lika socialt integrerade isamhället som medelålders och äldre. Intresse ochkunskap tenderar att ackumuleras med ökad erfa-renhet. Därför vore det konstigt att förvänta signågot annat än att unga i lägre grad deltar i all-männa val än äldre.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM248

249

Figur 10.1 visar hur valdeltagandet i gruppenunder 26 år skiljer sig från valdeltagandet i väljar-kåren som helhet. Det förväntade mönstret – attunga deltar i lägre grad än äldre – har infallit vidsamtliga val sedan 1960. I samband med några avde jämna och ideologiskt polariserade 1970-tals-valen var visserligen valdeltagandet bland unganästan lika högt som i valmanskåren som helhet.Men i normalfallet är valdeltagandet mellan 5 och10 procentenheter lägre bland unga jämfört med ihela väljarkåren. I figur 10.1 syns tydligt attvaldeltagandeskillnaderna mellan unga och äldreväljare har varit klart större i de senaste valen änunder 1970- och 1980-talen.

Valdeltagande har alltid haft ett tydligt sambandmed fysisk ålder som i huvudsak beror på huregenskaper som social status och social integra-tion förändrar sig under livets gång (Franklin2004). Valdeltagandet ökar stadigt med ökad ål-der ända fram till ungefär den tidpunkt i livet dåindividen lämnar arbetslivet. I 65–70-årsåldernminskar därför sannolikheten att dyka upp vidvalurnorna i takt med att individer monterar nedsina sociala nätverk. Ensamhet, ohälsa och högålder bidrar också till att ytterligare minska san-nolikheten för att man röstar.

Vi kan därför förvänta oss att personer som harmöjlighet att rösta för andra och tredje gångengår och röstar i större utsträckning än unga förs-tagångsväljare (figur 10.2). Detta har inte enty-digt varit fallet i svenska riksdagsval under perio-den 1960–2006. Gruppen förstagångsväljare har

Figur 10.1 Andel unga väljare och samtliga väljare i genomsnitt,1960–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar: Resultaten bygger på urvalsundersökningar och därför kan valdeltagandenivåerna för samtligaväljare avvika från officiella uppgifter om valdeltagande. Dataunderlaget har viktats. Antalet respondentersom tillhör gruppen väljare under 26 år varierar under perioden från 104 till 572 personer.

Valdeltagande

90

88

93

91

9492

91 9190

86 87

8280

8182

85

75

85

79

91

88

84

87

83

75

78

71

69

71

78

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM249

250

Figur 10.2 Andel första-, andra- och tredjegångsväljare samt samtligaväljare, 1960–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar: Dataunderlaget har viktats.

Valdeltagande

för det mesta men inte alltid varit den grupp somhaft lägst valdeltagande. Vid valet 2006 visar val-undersökningarna exempelvis att valdeltagandetvar högre bland förstagångsväljarna (73 procent)än bland andragångsväljarna (69 procent). Underdet senaste halvseklet har andra- och tredjegångs-väljarna turats om att vara gruppen med högstvaldeltagande.

I figur 10.3 redovisas resultaten av en kohort-analys där fem generationers valdeltagande i olikaåldrar har kartlagts. Kurvorna visar utvecklingenav valdeltagandet för respektive generation. Re-sultaten visar tydligt att krigsgenerationens val-deltagande stabiliserades på en mycket hög nivå,nära 90 procent, när de var i 30-årsåldern. Krigs-generationen behöll sedan ett högt valdeltagandeända fram till 60-årsåldern. Först efter 60 år fylldabörjade valdeltagandet sakta att falla ned mot 80

procent. Denna nedgång i valdeltagande efter 60-årsåldern är för övrigt helt parallell med den äldstagenerationen i materialet, födda före 1918.

Det återstår att se om rekordårsgenerationensvaldeltagande kommer att minska på ungefärsamma sätt som vi sett hos tidigare generationer,trots att de är betydligt friskare och aktivare änäldre generationer. Rekordårsgenerationen är stortill antalet och det betyder att förutsättningarnaför att upprätthålla ett högt valdeltagande i fram-tida riksdagsval till stor del beror på hur långtupp i åldrarna valdeltagandet fortsätter att varahögt i denna generation. Ålderssammansätt-ningen på valmanskåren kan ha en mycket storsjälvständig påverkan på de aggregerade delta-gandenivåerna i framtida riksdagsval alldeles oav-sett hur spännande eller ideologiskt polariseradeväljarna uppfattar valen (jfr Franklin 2004).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM250

251

Figur 10.3 Andel väljare, fem generationers valdeltagande vid olikaskeden i livscykeln. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar: Dataunderlaget har viktats.

Ålder

Valdeltagande

Klart är att valdeltagandet i yngre generationerinte riktigt är i närheten av valdeltagandet i degenerationer som är födda före 1965. Åtminstoneinte ännu. De yngsta generationerna uppvisar ettbetydligt lägre valdeltagande än de andra gene-rationerna även när vi jämför dem i samma ålder.När individer i generation X fyller 40 år är de fort-farande inte ikapp den föregående rekordårs-generationen i valdeltagande (82 respektive 85procent). Internetgenerationen startar sitt valdel-tagande på en betydligt lägre nivå än tidigaregenerationer (70 procent i 20-årsåldern) men ni-våerna i 25–30-årsåldern tycks däremot vara un-gefär desamma som för generation X.

Även om valdeltagandet ökade i 2006 och 2010års riksdagsval visar kohortanalyserna att det kanbli svårt att behålla ett högt valdeltagande i fram-

tiden. Allteftersom de individer som tillhör de fli-tigt röstande krigs- och rekordårsgenerationernalämnar plats för yngre generationer kommer detsannolikt att innebära en minskning i valdelta-gandet. Hoppet om att kunna behålla ett valdelta-gande på över 80 procent i framtida riksdagsvalberor på generation X som behöver bli något fliti-gare besökare vid valurnorna.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM251

252

Unga väljarespolitiska intresse

Nästa steg i analysen är att undersöka hur ungaväljares politiska intresse har förändrats underdet senaste halvseklet. Figur 10.4 visar andelenindivider som säger sig vara mycket eller ganskaintresserade av politik i valmanskåren i sin helhetsamt bland unga väljare. Det är här tydligt att ändasedan 1960-talet har yngre väljare i lägre grad ängenomsnittsväljare uttryckt att de är intresseradeav politik. Skillnaden i andelen politiskt intresse-rade mellan de unga och valmanskåren som hel-het var 12 procentenheter vid riksdagsvalet 2006.Stick i stäv med populära uppfattningar är emel-lertid utvecklingen av ungas politiska intressepositiv. Jämfört med inledningen av tidsserienvisar en större andel unga väljare i dag politisktintresse.

Låt oss då se närmare på skillnaderna mellangenomsnittsväljarna och första-, andra- ochtredjegångsväljare i figur 10.5. Resultaten visartydligt att det vid de allra flesta val sedan 1960just är förstagångsväljarna som i minst utsträck-ning säger sig vara intresserade av politik. Ande-len andragångsväljarna som är politiskt intresse-rade är vid de allra flesta tillfällen högre än ande-len förstagångsväljare. Intresset hos tredjegångs-väljarna är dock vid flera val i paritet med genom-snittsväljarnas och vid några val är deras andeltill och med högre. Vid valet 2006 skiljer sig dockförstagångsväljarna ovanligt mycket från övrigaväljare i och med att de hade betydligt lägre andelsom angav politiskt intresse än övriga väljare.Detta tycktes emellertid inte gälla generellt för deunga väljarna 2006 – bland både andra- och tredje-gångsväljarna uttryckte en högre andel att de var

Figur 10.4 Andel unga väljare och samtliga väljare i genomsnitt som ärpolitiskt intresserade, 1960–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar: Frågan lyder: Hur intresserad är Du av politik? Figuren visar andelen som säger sig varaganska eller mycket intresserade av politik (de två högsta alternativen på en fyragradig skala).

Politiskt intresse

35

4345 46

48 5047 46

4439

504747

4347

44 44

50 4952

5654 53 52

50

54

59

5456

58

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM252

253

Figur 10.5 Andel första-, andra- och tredjegångsväljare samt samtligaväljare som är politiskt intresserade, 1960–2006. Procent.


Politiskt intresse

politiskt intresserade än bland genomsnittsväljar-na. Våra analyser visar alltså att det politiska in-tresset bland unga ökar för varje val de deltar i.Låga ingångsvärden kan ibland ge sken av enpolitiskt ointresserad ungdomsgeneration somföranleder orättvisa eländesbeskrivningar. Erfa-renheterna berättar dock en annan historia – detpolitiska intresset växer i takt med ökad ålder.

Kan vi då se några livscykelseffekter i det poli-tiska intresset? Ja, det visar sig att andelen poli-tiskt intresserade ökar med åldern i de fem gene-rationerna (figur 10.6). Det är slående att närrekordårsgenerationen, generation X och inter-netgenerationen var i 20-årsåldern uppgav 42–45procent av dem att de var politiskt intresserade.När rekordårsgenerationen och generation X nått40-årsåldern var dock motsvarande andelar klart

större, 55 respektive 66 procent. Internetgenera-tionen har inte hunnit bli så gammal ännu menredan ser vi en kraftig ökning av politiskt intresseinom generationen. Andelen politiskt intresseradeinom internetgenerationen har stigit från 43 pro-cent politiskt intresserade i de första valen sominternetgenerationen deltog i, till 62 procent blandde äldsta i valet 2006. Även om internetgenera-tionen inledningsvis hade relativt låg andel medpolitiskt intresse ökar alltså detta intresse medåldern även bland dessa individer i och med attman äntrar nya skeden i livscykeln.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM253

254

Figur 10.6 Andel väljare, fem generationers politiska intresse vid olikaskeenden i livscykeln. Procent.


Ålder

Politiskt intresse

Unga väljarespartiidentifikation

Emotionella band mellan väljare och partier harintresserat forskare ända sedan 1950-talet. Parti-identifikation blev det centrala begreppet i denvälkända Michiganmodellen (Campbell, Con-verse, Miller & Stokes 1960), inspirerad av social-psykologisk forskning om social identitet och avSigmund Freuds begrepp fadersidentifikation(Holmberg 2007). Den stadigt minskande andelenpartiidentifierade väljare i västerländska demokra-tier under efterkrigstiden tillhör en av de mestkända tidsserierna inom samhällsvetenskapligforskning (Dalton & Wattenberg 2000). I Sverigeär denna utveckling närmast linjär. Andelensvenska väljare som betraktar sig själva som an-

hängare av ett specifikt politiskt parti har minskatfrån 38 procent 1968 till 15 procent 2006. Allt färreväljare utvecklar starka emotionella band till ettparti. Och även bland väljare som uppfattar sigsom övertygade anhängare ser väljarforskarna enökad tendens till partibyten (Oscarsson & Holm-berg 2008).

Michiganmodellen predicerar att graden avpartiidentifikation följer livscykeln – att väljareskänslor av att vara anhängare blir starkare medtiden. Som förväntat har yngre väljare inte utveck-lat en lika stark partiidentifikation som äldre väl-jare. Bland väljare under 26 år finns endast hälf-ten så många övertygade anhängare som i väljar-kåren som helhet (figur 10.7). Bland andra- ochtredjegångsväljare är det i regel en större andel

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM254

255

som betraktar sig som partianhängare än blandförstagångsväljarna (figur 10.8).

Även om det finns ett klart samband mellan ål-der och partiidentifikation visar kohortanalysernamycket tydligt att det till stor del saknas förut-sättningar att vidmakthålla nuvarande nivåer avandelen partianhängare i Sverige i framtiden. Närde äldre generationerna försvinner kommer degenomsnittliga nivåerna av partiidentifikation attsjunka allteftersom. Den trend som pekar mot attdet långsamt blir allt färre partiidentifierade väl-jare beror i huvudsak på att nya generationer avväljare har en betydligt lägre grad av partiiden-tifikation än äldre generationer. Graden av parti-identifikation uppvisar hyfsat stabila nivåer inomvarje generation men det finns betydande nivå-skillnader mellan generationerna. Andelen parti-identifierade är omkring 10 procent i internetgener-

ationen, omkring 15 procent i generation X ochomkring 20 procent i rekordårsgenerationen (fi-gur 10.9).

Graden av partiidentifikation är dock inte förut-bestämd att fortsätta minska för all framtid. Det ärnaturligtvis inte säkert att varje ny generationkommer att uppvisa lägre grad av partiidenti-fikation än den föregående. Styrkan i de emotio-nella banden mellan väljare och partier kan mycketväl komma att stärkas i framtiden, exempelvis ge-nom att väljarbeteendet struktureras upp efter nyaframväxande sociala skiljelinjer i informations- ochnätverkssamhället eller genom att nya ideologiskadimensioner politiseras och polariseras. Det finnsgott om exempel från andra länder där utveck-lingen inte är lika linjär som i Sverige och där an-delen partianhängare ökar i samband med natio-nella val (Holmberg 2007).

Figur 10.7 Andel unga väljare och samtliga väljare i genomsnitt somidentifierar sig med ett politiskt parti, 1968–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1968–2006.Kommentar: Figuren visar andelen som säger sig vara övertygad anhängare av ett politiskt parti.

Partiidentifikation

22

17 17

21 22 2220

1715

12

769

38

3431

3435

34

3028

24 24

15

1819

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM255

256

Figur 10.9 Andel väljare, fem generationers partiidentifikation vid olikaskeden i livscykeln. Procent.


Ålder

Partiidentifikation

Figur 10.8 Andel första-, andra- och tredjegångsväljare samt samtligaväljare som identifierar sig med ett politiskt parti, 1968–2006. Procent.


Partiidentifikation

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM256

257

Unga väljares ideolo-giska uppfattningar

Låt oss nu se närmare på unga väljares placeringpå den ideologiska vänster-högerskalan. Är deyngre mer radikala än de äldre? Vi tittar först när-mare på de unga väljarnas ideologiska placeringjämfört med valmanskåren i genomsnitt underperioden 1968–2006 i figur 10.10. Först och främstär det tydligt att de unga väljarna har rört sig kraf-tigare mellan vänster och höger när de ideolo-giska vindarna har svängt. Under 1980-talet, dåden ideologiska vinden blåste åt höger, befannsig de unga väljarna vid varje val till höger omgenomsnittsväljarna. Vid valet 1991 är skillnadenmellan de unga väljarna och genomsnittsväljarnasom störst och de unga väljarna placerar sig tillhöger om genomsnittet. Vid valet 1994 ser vi attde unga väljarnas ideologiska placering i stortsett är densamma som genomsnittsväljarnas ochdessutom betydligt längre åt vänster än vid före-gående val och vid de tre valen därefter placerarsig de unga väljarna till vänster om valmanskåreni genomsnitt. Det bör dock påpekas att skillna-derna i placering på den ideologiska vänster-högerskalan mellan unga väljare och valmans-kåren i sin helhet under de senaste valen är påfal-lande liten.

Hur ser det då ut om vi jämför genomsnittsväljar-na med första-, andra- och tredjegångsväljare? Dettycks återigen vara något särskilt med förstagångs-väljarna jämfört med unga väljare i allmänhet. Figur10.11 visar att det just är förstagångsväljarna somskiljer sig starkast från valmanskåren i sin helhet.När de kraftiga högervindarna blåste 1991 var detförstagångsväljarna som placerade sig längst tillhöger medan de när vänstervindarna blåste 1994och 2002 placerade sig längst till vänster.

Vi ska nu se närmare på livscykelns betydelseför placering på vänster-högerskalan. Stämmeruppfattningen att väljare förflyttar sig ideologisktåt höger ju äldre de blir? Eller som Churchill på-stås ha sagt: ”Den som inte är röd när han ärung har inget hjärta. Men den som inte är blånär han är gammal har ingen hjärna”. Figur 10.12visar att det, åtminstone i viss utsträckning, finnsstöd för Churchills hypotes. För individer föddaföre 1918 och för individer i världskrigsgenera-tionen finns det en någorlunda tydlig livscykel-effekt – ju äldre dessa generationer har blivit, de-sto längre åt höger har de förflyttat sig ideolo-giskt. Förändringarna är dock relativt små ochsamtliga värden i grafen befinner sig inom en halvenhets avstånd från den elvagradiga skalans mitt-punkt.

Emellertid finns det inget stöd alls för Churchillstes om vi ser närmare på rekordårsgenerationen.Från 20-årsåldern till 60-årsåldern har de stabiltplacerat sig kring 5 på skalan från 0 (vänster) till10 (höger). Innebär rekordårsgenerationens ideo-logiska stabilitet att Churchills tes är överspeladoch endast gällde generationerna födda före an-dra världskriget? Det är naturligtvis ännu för ti-digt att säga om generation X och internetgene-rationen kommer att röra sig åt höger när de åldras.Det är dock tydligt att generation X och internet-generationen visar upp olika utvecklingsmönsterdå de rör sig genom livscykeln. När generation Xbefinner sig i 20-årsåldern placerar de sig till hö-ger om mitten, för att sedan när de närmar sig 30-årsåldern förflytta sig mot mitten och därefter rörasig åt höger igen. Internetgenera-tionen däremotbefinner sig i 20-årsåldern till vänster om mittenför att senare när de närmar sig 30-årsåldern rörasig åt höger.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM257

258

Likheterna i dessa förändringar beror naturligt-vis till stor del på periodeffekter och de ideolo-giska vindar som har blåst under internetgenera-tionen och generation X:s valtillfällen snarare änatt generationerna åldrats och rört sig genom livs-cykeln. Det är dock tydligt att både internetge-nerationen och generation X hittills är ideologisktrörligare än vad rekordårsgenerationen var. Nå-got tillspetsat kan man säga att de äldre väljarnaunder de senaste valen har stått för stabilitetenmedan de yngre har stått för rörligheten. Kanskeär detta ett varsel om att väljarkåren blir allt merideologiskt rörlig då de äldre generationerna i fram-tiden ersätts med yngre.

Figur 10.10 Placering på vänster–högerskalan bland unga väljare ochsamtliga väljare i genomsnitt, 1968–2006. Medelvärde.

Källa: De svenska valundersökningarna 1968–2006.Kommentar: Figuren visar medelvärden på vänster-högerskalan där 0 = klart till vänster och 10 = klarttill höger.

Ideologi

4.74.7

4.95.0

4.8

5.2

5.5

5.04.9 4.9

4.6

4.84.9

5.04.9

5.1

5.3

5.4

5.9

4.9

5.1

5.2

4.9

5.1

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM258

259

Figur 10.11 Placering på vänster-högerskalan bland första-, andra- ochtredjegångsväljare samt samtliga väljare, 1968–2006. Medelvärde.

Källa: De svenska valundersökningarna 1968–2006.Kommentar: Figuren visar medelvärden på vänster-högerskalan där 0 = klart till vänster och 10 = klart till höger.

Ideologi

Figur 10.12 Fem generationer vid olika skeden i livscykeln placerade påvänster-högerskalan. Medelvärde.

Källa: De svenska valundersökningarna 1968–2006.Kommentar: Figuren visar medelvärden på vänster-högerskalan där 0 = klart till vänster och 10 = klart till höger.

Ålder

Ideologi

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM259

260

Unga väljares partivalSlutligen ska vi se närmare på unga väljares parti-val. Av utrymmesskäl redovisar vi här inte resul-tat från första-, andra- och tredjegångsväljarespartival. Istället redovisar vi jämförelser mellanunga väljare och valmanskåren i genomsnitt förvart och ett av riksdagspartierna och väljarstödför respektive parti inom de fem generationernavid olika tidpunkter i livscykeln.

Vilka tendenser kan vi skönja om vi parti för partijämför unga väljare med valmanskåren i genom-snitt? Är till att börja med en större andel av deunga väljarna radikala än av de äldre väljarna? Ja,så tycks det åtminstone vara om vi ser närmare påVänsterpartiet (figur 10.13). Med undantag förvalet 1991 har Vänsterpartiet vid varje val efter1964 haft ett starkare stöd bland unga väljare änbland genomsnittsväljarna.

Denna tendens är ännu tydligare om vi ser påstödet för Miljöpartiet (figur 10.14). Med endastett undantag har stödet för Miljöpartiet varitstörre bland de unga väljarna jämfört med val-manskåren i sin helhet vid varje val. Vid valen1998 och 2002 har dessutom stödet för Miljöpartietbland de unga väljarna varit mer än dubbelt såstort jämfört med väljarstödet i valmanskåren isin helhet.

Det tredje rödgröna partiet, Socialdemokraterna,har dock inte samma popularitet bland de ungaväljarna. Under samtliga val under de senaste 40åren har Socialdemokraterna haft ett lägre stödbland de unga väljarna än bland valmanskåren isin helhet (figur 10.15).

Hur ser det då ut bland allianspartierna? Center-partiets attraktionskraft bland de yngre väljarnahar förändrats en hel del under åren (figur 10.16).Från att ha varit mer populärt bland unga väljare änbland genomsnittsväljarna under 1970-talet harCenterpartiet under de senaste åren blivit mindrepopulärt bland de unga väljarna. Om de unga väl-jarna fått bestämma själva skulle Centerpartiet habalanserat på fyraprocentsspärren till riksdagenunder de senaste valen. Folkpartiet däremot harofta lyckats locka nya unga väljare, med några fåundantag har de lockat fler väljare bland de ungaän bland övriga väljare (figur 10.17). Moderaternaär inte något utpräglat ungdomsparti, men partietär inte heller svagt bland de unga väljarna. Vid desenaste fyra valen har stödet för Moderaternabland de unga väljarna stadigt följt utvecklingeni valmanskåren i sin helhet, differensen är mindreän 2 procent (figur 10.18). Även Kristdemo-kraterna har lyckats att locka nya unga väljare vidvarje val (figur 10.19). Vid de senaste valen harförvisso stödet varit lägre bland de unga väljarna,men icke desto mindre har de lyckats att lockamer än 7 procent av de unga väljarna i vart och ettav de tre senaste valen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM260

261

Figur 10.13 Andel röster bland unga väljare och samtliga väljare somröstat på Vänsterpartiet, 1956–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1956–2006.Kommentar: Sveriges kommunistiska parti (1921–1967), Vänsterpartiet kommunisterna (1967–1990) ochsedan 1990 Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet

0 0 1 1

9

1411 9

8 74

1517

11

3

80 2 2 3

4 54 4 5 5

5

912

7

3

8

Figur 10.14 Andel röster bland unga väljare och samtliga väljare somröstat på Miljöpartiet, 1982–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1982–2006.

Miljöpartiet

42 5

4

10

69

15

10

22

5 5 5 67

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM261

262

Figur 10.15 Andel röster bland unga väljare och samtliga väljare somröstat på Socialdemokraterna, 1956–2006. Procent.


Socialdemokraterna

51

57 57

55

47

3641

4146

4344

282727

35

4952 52

55

48

4547 46 47

4345

4038

46

38 35

37

Figur 10.16 Andel röster bland unga väljare och samtliga väljare somröstat på Centerpartiet, 1956–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1956–2006.Kommentar: Partiet bytte 1957 namn från Bondeförbundet till Centerpartiet.

Centerpartiet

710 10

18

25

16

31

25

811

7

34

9

4 4

15

8

15

14

241626

23 15

11 12

64

9

9 9

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM262

263

Figur 10.17 Andel röster bland unga väljare och samtliga väljare somröstat på Folkpartiet, 1956–2006. Procent.


Folkpartiet

27

1921

1411

13

4

12

6

1715

17

98

1110

27

17 17

19

13

11

8

12

6

17

12

17

58

98

Figur 10.18 Andel röster bland unga väljare och samtliga väljare somröstat på Moderaterna, 1956–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1956–2006.Kommentar: Partiet bytte 1969 namn från Högerpartiet till Moderata samlingspartiet.

Moderaterna

15 14

9

11

7

19

11 10

24 2321

13

26

19

30

2615 1411

9

7

19

1214 24

20

20

1324

17

22

28

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM263

264

Hur skiljer sig de olika generationernas stöd för depolitiska partierna? Vänsterpartiet har haft ett mycketsvagt stöd från individer födda före 1945, endastundantagsvis har partiet tagit sig över 4 procentinom dessa generationer (figur 10.20). Däremot harstödet varit starkare bland väljare födda efter andravärldskriget, bland dessa har Vänsterpartiet ett sta-bilt stöd på över 4 procent. De stora skillnaderna istödet för Vänsterpartiet finns alltså mellan genera-tioner och inte mellan individer i olika åldrar. Val-resultaten för Vänsterpartiet stöder alltså teorin omgenerationseffekter snarare än livscykelteorin.

Detsamma gäller i viss mån Miljöpartiet (figur10.21). Stödet från de unga för Miljöpartiet har intealltid varit starkt. Däremot har varje ny generationvisat större stöd för Miljöpartiet än den föregå-ende. För Socialdemokraterna är dock generations-jämförelsen dyster (figur 10.22). Utvecklingen ärnämligen den direkt motsatta jämfört med för Miljö-partiet, varje ny generation har visat svagare stödför Socialdemokraterna än den föregående.

För Centerpartiet är generationsskillnadernamindre tydliga än för Socialdemokraterna ochMiljöpartiet. I de tre äldsta generationerna harstödet minskat generation för generation (figur10.23). Trenden har dock brutits på senare år ochen större andel i generation X visar i 40-årsåldernsitt stöd för Centerpartiet än vad rekordårs-generationen gjorde i motsvarande ålder.

För Folkpartiet (figur 10.24) och Moderaterna(figur 10.25) är generationseffekterna svagare.Förändringar i väljarstöd beror snarare på period-effekter än generationseffekter. Vi ser här ingatydliga trender som visar om dessa partier blivitmer eller mindre populära generation för genera-tion på samma vis som Miljöpartiet och Socialde-mokraterna. Generationsjämförelsen för Kristde-mokraterna är intressant (figur 10.26). Förvissohar de sitt största stöd från äldre väljare inomkrigsgenerationen men har för varje ny genera-tion en större andel som i 20-årsåldern visat sittstöd för dem.

Figur 10.19 Andel röster bland unga väljare och samtliga väljare somröstat på Kristdemokraterna, 1964–2006. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1964–2006.Kommentar: Kristdemokraterna bildades under namnet Kristen demokratisk samling (KDS) 1964. Sedan 1996har partiet namnet Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna

3

4

1

22 2 3 2 2

87

5

9

7

3 10

2

0

2 2 3 3

911

3

87

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM264

265

Figur 10.20 Andel röster, fem generationer vid olika skeden i livscykelnsom röstat på Vänsterpartiet. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar: Sveriges kommunistiska parti (1921–1967), Vänsterpartiet kommunisterna (1967–1990) ochsedan 1990 Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet

Ålder

Figur 10.21 Andel röster, fem generationer vid olika skeden i livscykelnsom röstat på Miljöpartiet. Procent.


Miljöpartiet

Ålder

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM265

266

Figur 10.22 Andel röster, fem generationer vid olika skeden i livscykelnsom röstat på Socialdemokraterna. Procent.


Socialdemokraterna

Ålder

Figur 10.23 Andel röster, fem generationer vid olika skeden i livscykelnsom röstat på Centerpartiet. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar: Partiet bytte 1957 namn från Bondeförbundet till Centerpartiet.

Centerpartiet

Ålder

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM266

267

Figur 10.24 Andel röster, fem generationer vid olika skeden i livscykelnsom röstat på Folkpartiet. Procent.


Folkpartiet

Ålder

Figur 10.25 Andel röster, fem generationer vid olika skeden i livscykelnsom röstat på Moderaterna. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar: Partiet bytte 1969 namn från Högerpartiet till Moderata samlingspartiet.

Moderaterna

Ålder

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM267

268

Figur 10.26 Andel röster, fem generationer vid olika skeden i livscykelnsom röstat på Kristdemokraterna. Procent.

Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar:Kristdemokraterna bildades under namnet Kristen demokratisk samling (KDS) 1964. Sedan 1996har partiet namnet Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna

Ålder

SlutsatserI det här kapitlet har vi genomfört en kartläggningav unga väljares (under 26 år) valdeltagande, po-litiska intresse, partiidentifikation, vänster-höger-ideologi och partival under perioden 1956–2006.Vi har systematiskt jämfört unga väljare med val-manskåren som helhet, granskat skillnader mel-lan första-, andra- och tredjegångsväljare samtanalyserat utvecklingen inom fem generationerav svenskar: personer födda före 1918, krigs-generationen (1918–1945), rekordårsgenerationen(1946–1964), generation X (1965–1976) ochinternetgenerationen (1977). Till vårt förfogandehar vi haft en av världens bästa och längsta tids-serier, serien av svenska valundersökningar.

Vi har funnit stöd för såväl livscykel- som gene-rations- och periodeffekter. Det är dock naturligt-vis omöjligt att helt separera dessa effekter frånvarandra i analyserna och i viss utsträckning ärperspektiven sinsemellan kompletterande. Resul-taten har kunnat illustrera många av de välkändasambanden mellan fysisk ålder och intresse, val-deltagande och partiidentifikation. Yngre väljarehar under hela den undersökta perioden till exem-pel haft en systematiskt lägre andel politiskt in-tresserade, lägre andel som deltar i val och lägreandel som identifierar sig med ett parti än äldreväljare. Det finns alltså stöd för en livscykeleffekt.

Vi finner också stöd för periodeffekter. Ungaväljares ideologiska utgångspunkter följer i hu-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM268

269

vudsak de ideologiska vänster- och högervindarsom blåst under perioden 1968–2006 med denskillnaden att de regelmässigt är mer extrema änväljarkåren – när väljarkåren rör sig åt vänsterförskjuts unga väljares ideologiska orienteringarännu tydligare åt vänster. Och omvänt – när väl-jarkåren rör sig åt höger är utslaget starkare blandde yngre. Internetgenerationen och generation Xhar hittills varit betydligt mer ideologiskt rörligaän de äldre generationerna.

Generationseffekterna syns tydligt när man sernärmare på partiidentifikation. Vår beskrivning avtrenderna under det senaste halvseklet visar attväljarnas grad av partiidentifikation knappastkommer att kunna återhämta sig. Känslor av attvara anhängare till ett specifikt politiskt parti ärklart svagare i de yngre generationerna än i deäldre och känslorna visar inte några tecken på attförstärkas i takt med att yngre generationer bliräldre. När partiidentifikationen inte längre tycksväxa under individers livscykel talar vi om en se-kulär trend. Det mest sannolika scenariot är attandelen partiidentifierade väljare stabiliseras påen historiskt låg nivå, mellan 10 och 20 procent.Låg grad av partiidentifikation hänger sammanmed en förväntat hög andel partibytare.

Framtidsutsikterna är mycket goda för yngregenerationers politiska intresse. Vid samma tid-punkt i livscykeln har en större andel i de yngregenerationerna ett klart politiskt intresse än i deäldre generationerna. Samma starka återväxt finnsinte för valdeltagandet. De yngsta generationernahar ännu inte etablerat sig på samma höga nivå ivaldeltagande som de äldre generationerna. Detbetyder att det kan bli svårt att bevara de nuva-rande höga nivåerna för valdeltagande i framtidariksdagsval. Det handlar dock inte om några dra-

matiska fall utan snarare om ett något lägre val-deltagande i takt med att den stora och flitigt rös-tande rekordårsgenerationen successivt lämnarvalmanskåren. Samtidigt är det viktigt att noteraatt 2006 års riksdagsval markerar ett viktigt trend-brott i de yngre generationernas valdeltagande.Nedåtgående deltagandetrender i generation Xunder 1990-talet har brutits i samband med 2006års val. Vi vet att mobiliseringen av unga väljarehar varit stark i samband med 2009 års Europa-parlamentsval och vid 2010 års riksdagsval. Detska bli spännande att så småningom kompletteraanalyserna med data från 2010 års riksdagsval.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM269

270

Bilaga 10.1Tabell 10.1 Valdeltagande bland första-, andra- och tredjegångs-väljare samt valmanskåren i sin helhet 1960–2006. Procent

År Samtliga Första Andra Tredje

1960 90 89 81 861964 88 75 76 851968 93 85 90 931970 91 76 85 941973 94 92 90 961976 92 87 91 901979 91 83 85 851982 91 88 86 881985 90 82 83 831988 86 77 76 771991 87 75 77 811994 82 83 73 781998 81 70 73 792002 80 66 73 762006 82 73 69 80

Kommentar: Resultaten illustreras i figur 10.2. Resultaten byggerpå svenska valundersökningar 1960–2006, viktade data.

Tabell 2. Fem generationers valdeltagande vid olika skeden i livs-cykeln. Procent

Födda före 1918– 1946– 1965– efter

Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 85 78 7022-25 . . 85 77 7126-29 . . 87 79 8030-33 . 97 88 78 .34-37 . 93 87 74 .38-41 . 93 85 82 .42-45 . 93 85 . .46-49 . 91 83 . .50-53 . 90 85 . .54-57 . 90 88 . .58-61 94 93 87 . .62-65 93 91 . . .66-69 92 89 . . .70-73 89 87 . . .74-77 86 86 . . .78-80 84 82 . . .

Kommentar: Resultaten illustreras i figur 10.3. Resultaten byggerpå svenska valundersökningar 1960–2006, viktade data.

Tabell 3. Politiskt intresse bland första-, andra- och tredjegångs-väljare samt valmanskåren i sin helhet 1960-2006. Procent


1960 44 35 33 391964 44 45 36 411968 50 44 52 491970 49 45 46 501973 52 46 49 561976 56 50 52 571979 54 47 45 511982 53 39 53 441985 52 41 40 541988 50 39 40 421991 54 45 51 491994 58 46 47 481998 56 43 43 482002 54 46 48 592006 59 37 60 62

Kommentar: Resultaten illustreras i figur 10.5. Resultaten byggerpå svenska valundersökningar 1960–2006. Frågan lyder: Hur in-tresserad är Du av politik? Figuren visar andelen som säger sigvara ganska eller mycket intresserade av politik (de två högsta al-ternativen på en fyragradig skala.)

Tabell 4. Politiskt intresse vid olika skeden i livscykeln. Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 45 42 4322-25 . 46 47 47 5126-29 . 53 52 52 6230-33 . 53 52 49 .34-37 . 54 54 54 .38-41 . 54 55 66 .42-45 . 51 57 . .46-49 . 53 59 . .50-53 47 55 63 . .54-57 58 55 60 . .58-61 55 58 62 . .62-65 55 60 . . .66-69 54 58 . . .70-73 56 60 . . .74-77 50 55 . . .78-80 52 59 . . .

Kommentar: Resultaten illustreras i figur 10.6. Resultaten byggerpå svenska valundersökningar 1960–2006. Frågan lyder: Hur in-tresserad är Du av politik? Tabellen visar andelen som säger sigvara ganska eller mycket intresserade av politik (de två högsta al-ternativen på en fyragradig skala).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM270

271

Tabell 5. Partiidentifikation bland första-, andra- och tredjegångs-väljare samt valmanskåren i sin helhet 1968-2006


1968 38 20 30 331970 34 18 14 221973 31 15 19 181976 34 18 28 241979 35 19 25 201982 34 18 21 271985 30 16 22 211988 28 14 20 191991 24 14 16 171994 24 10 13 151998 19 9 9 112002 18 6 6 142006 15 7 8 9

Kommentar: Resultaten illustreras i figur 10.8. Resultaten byggerpå svenska valundersökningar 1968–2006 och visar andelen somsäger sig vara övertygade anhängare av ett politiskt parti.

Tabell 6. Fem generationers partiidentifikation vid olika skeden ilivscykeln. Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 19 13 722-25 . 21 22 15 726-29 . 27 22 15 930-33 . 26 24 11 .34-37 . 29 22 14 .38-41 . 29 21 14 .42-45 . 32 19 . .46-49 . 34 19 . .50-53 38 32 19 . .54-57 43 31 17 . .58-61 38 34 18 . .62-65 47 34 . . .66-69 46 36 . . .70-73 49 34 . . .74-77 49 31 . . .78-80 48 31 . . .

Kommentar: Resultaten illustreras i figur 10.9. Resultaten byggerpå svenska valundersökningar 1968–2006 och visar andelen somsäger sig vara övertygade anhängare av ett politiskt parti.

Tabell 7. Placering på vänster-högerskalan bland första-, andra-och tredjegångsväljare samt valmanskåren i sin helhet 1968–2006.Medelvärden


1968 4.7 4.8 4.7 4.91970 . . . .1973 4.9 4.6 4.7 4.71976 4.9 5.1 4.6 4.81979 4.9 5.1 4.5 4.61982 5.0 5.2 5.0 5.11985 5.2 5.5 5.2 5.11988 5.0 5.4 5.4 5.51991 5.5 6.2 5.6 6.01994 4.9 4.7 5.0 4.91998 5.1 5.0 4.9 5.42002 4.9 4.4 4.8 5.02006 5.2 5.2 4.9 5.1

Kommentar: Resultaten illustreras i figur 10.11. Resultaten byggerpå svenska valundersökningar 1968–2006 och visar medelvärdenpå vänster-högerskalan (0=klart till vänster, 10= klart till höger).

Tabell 8. Fem generationers placering på vänster-högerskalan.Medelvärde


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 5.0 5.4 4.822-25 . 4.8 4.9 5.3 4.926-29 . 4.6 4.9 5.3 5.130-33 . 4.9 4.9 5.0 .34-37 . 5.1 5.0 5.1 .38-41 . 5.1 5.0 5.3 .42-45 . 5.0 5.1 . .46-49 . 5.1 5.0 . .50-53 4.5 5.0 5.0 . .54-57 4.6 5.2 4.9 . .58-61 4.8 5.0 5.0 . .62-65 4.7 5.0 . . .66-69 4.7 5.1 . . .70-73 4.8 5.1 . . .74-77 5.1 5.2 . . .78-80 5.1 5.5 . . .

Kommentar: Resultaten illustreras i figur 10.12. Resultaten byg-ger på svenska valundersökningar 1968–2006 och visar medel-värden på vänster-högerskalan (0=klart till vänster, 10= klart tillhöger).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM271

272

Tabell 9. Fem generationers väljarstöd för Vänsterpartiet. Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 10 6 1722-25 . 2 9 9 926-29 . 2 9 11 730-33 . 3 9 9 .34-37 . 3 9 9 .38-41 . 3 9 5 .42-45 1 3 7 . .46-49 4 3 10 . .50-53 3 3 11 . .54-57 3 3 9 . .58-61 3 4 7 . .62-65 3 4 . . .66-69 3 4 . . .70-73 3 5 . . .74-77 2 3 . . .78-80 2 4 . . .

Tabell 10. Fem generationers väljarstöd för Miljöpartiet. Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 1 6 1122-25 . . 2 8 1626-29 . . 2 6 1230-33 . . 4 8 .34-37 . . 6 9 .38-41 . 1 6 10 .42-45 . 1 4 . .46-49 . 1 5 . .50-53 . 2 5 . .54-57 . 2 5 . .58-61 . 2 3 . .62-65 . 2 . . .66-69 . 2 . . .70-73 . 2 . . .74-77 . 2 . . .78-80 . 3 . . .

Tabell 11. Fem generationers väljarstöd för Socialdemokraterna.Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 42 38 2822-25 . 56 43 33 3126-29 . 54 42 35 2930-33 . 49 43 37 .34-37 . 48 42 36 .38-41 . 50 41 29 .42-45 48 49 41 . .46-49 56 45 43 . .50-53 53 47 42 . .54-57 53 45 38 . .58-61 51 47 38 . .62-65 49 46 . . .66-69 50 47 . . .70-73 49 43 . . .74-77 46 44 . . .78-80 47 38 . . .

Tabell 12. Fem generationers väljarstöd för Centerpartiet.Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 22 7 322-25 . 11 16 6 526-29 . 20 15 5 930-33 . 21 10 6 .34-37 . 20 9 7 .38-41 . 18 9 10 .42-45 17 17 8 . .46-49 16 18 6 . .50-53 18 16 5 . .54-57 17 12 6 . .58-61 17 11 10 . .62-65 22 11 . . .66-69 21 10 . . .70-73 17 11 . . .74-77 19 11 . . .78-80 16 13 . . .

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM272

273

Tabell 13. Fem generationers väljarstöd för Folkpartiet. Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 10 12 1322-25 . 20 12 10 1526-29 . 14 12 13 530-33 . 12 12 10 .34-37 . 13 10 13 .38-41 . 11 12 8 .42-45 24 13 9 . .46-49 12 11 9 . .50-53 15 10 11 . .54-57 16 10 15 . .58-61 14 10 8 . .62-65 12 10 . . .66-69 11 7 . . .70-73 12 7 . . .74-77 11 9 . . .78-80 15 7 . . .

Tabell 14. Fem generationers väljarstöd för Moderaterna. Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 14 24 2322-25 . 10 17 24 1626-29 . 8 16 23 3430-33 . 14 17 22 .34-37 . 15 19 18 .38-41 . 17 17 33 .42-45 9 17 22 . .46-49 12 18 20 . .50-53 9 19 19 . .54-57 9 22 18 . .58-61 13 20 28 . .62-65 12 19 . . .66-69 14 19 . . .70-73 17 19 . . .74-77 16 21 . . .78-80 15 20 . . .

Tabell 15. Fem generationers väljarstöd för Kristdemokraterna.Procent


Ålder1918 1945 1964 1976 1977

18-21 . . 1 4 622-25 . 1 2 7 826-29 . 1 2 6 330-33 . 1 3 9 .34-37 . 1 4 8 .38-41 . 1 5 5 .42-45 0 1 9 . .46-49 0 3 7 . .50-53 1 3 6 . .54-57 2 4 8 . .58-61 1 6 5 . .62-65 2 6 . . .66-69 2 9 . . .70-73 2 12 . . .74-77 4 10 . . .78-80 5 16 . . .

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM273

274

ReferenserAmnå, E., Ekström, M., Kerr. M.& Stattin, H. (2009). Politicalsocialization and human agency.The development of civic engage-ment from adolescence to adult-hood. Statsvetenskaplig Tidskrift2009, årg 111 nr.

Brody, R. A. & Sniderman, P. M.(1977). From Life Space to PollingPlace: The Relevance of PersonalConcerns for Voting Behavior.British Journal of Political Science7(1). Pp. 337–360.

Campbell, A., Converse, P. E.,Miller, W. E. & Stokes, D. E.(1960). The American Voter. NewYork: Wiley.

Dalton, R. J. & Wattenberg, M. P.(2000). Parties Without Partisans.Political Change in AdvancedIndustrial Democracies. Oxford:Oxford University Press.

Franklin, M. (2004). Voter Turnoutand the Dynamics of ElectoralCompetition in Established Demo-cracies Since 1945. Cambridge:Cambridge University Press.

Gerber, A. S., Green, D. P. &Shachar, R. (2003). Voting May BeHabit-Forming: Evidence from aRandomized Field Experiment.American Journal of PoliticalScience, 47(3). Pp. 540–555.

Highton, B. & Wolfinger, R. E.(2001). The first seven years ofpolitical life cycle. AmericanJournal of Political Science, 45(1).Pp. 202–209.

Holmberg, S. (2007). Partisanshipreconsidered. In R. J. Dalton & H.D. Klingemann (Eds.), The OxfordHandbook of Political Behavior.Oxford: Oxford University Press.

Holmberg, S. & Oscarsson, H.(2004). Väljare: svenskt väljarbete-ende under 50 år. Stockholm:Norstedts juridik.

Johansson, S. (2007). Dom undertrettio, vem bryr sig och varför?Ungdomars värderingar ochpolitiska deltagande. Göteborgsuniversitet: Centrum för forskningom offentlig sektor (CEFOS).

Oscarsson, H. (1998). Det ungamedborgarskapet. Kapitel i Demo-kratiutredningens skriftserie nr 5.Stockholm: SOU 1998:101.

Oscarsson, H. (2002). Spår i fram-tiden. SOM-rapport 28. Göteborgsuniversitet: SOM-institutet.

Oscarsson, H. & Holmberg, S.(2008). Regeringsskifte: Väljarnaoch valet 2006. Stockholm:Norstedts.

Persson, M. & Oscarsson, H.(2010). Did the egalitarianreforms of the Swedish educationalsystem equalise levels ofdemocratic citizenship? Scandina-vian Political Studies 33(2). Pp.135–163.

Phelps, E. (2004). Young Citizensand Changing Electoral Turnout1964–2001. The PoliticalQuarterly 75(3). Pp. 238–248.

Phelps, E. (2005). Young Voters atthe 2005 British General Election.The Political Quarterly 76(4). Pp.477–482.

Quintelier, E. (2007). Differencesin political participation betweenyoung and old people: A represent-ative study of the differences inpolitical participation betweenyoung and old people. ContemporaryPolitics, 13(2). Pp. 165–180.

Sörbom, A. (2002). Vart tarpolitiken vägen? Om individualise-ring, reflexivitet och görbarhet idet politiska engagemanget.Stockholm: Almqvist & WiksellInternational.

van der Eijk, C. & Franklin, M.(2009). Elections and Voters. NewYork: Palgrace Macmillan.

Verba, S., Schlozman, K. & Brady,H. E. (1995). Voice and Equality:Civic Voluntarism in AmericanPolitics. Cambridge, Mass: HarvardUniversity Press

Zukin, C., Keeter, S., Andolina, M.,Jenkins, K. & Delli Carpini, M. X.(2006). A New Engagement?Political Participation, Civic Life,and the Changing AmericanCitizen. Oxford: University press.

Wass, H. (2008). Generations andturnout. Generational effect inelectoral participation in Finland.Acta Politica 35. Helsinki:Department of Political Science,University of Helsinki.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM274

275

Noter1 Se till exempel kapitel 2 och 7 iFranklin 2004 för en forsknings-översikt.

2 Den aggregerade datamängden avvalundersökningarna 1956–2006omfattar samtliga riksdagsval underden aktuella perioden. Urvalensstorlek varierar från 1 403 (1970)till 3 926 (1988). Antalet ungaväljare under 26 år varierar från104 (1960) till 572 (1988) ochantalet förstagångsväljare varierarfrån 81 (1960) till 297 (1968).

3 Se kapitel 2 (Holmberg &Oscarsson 2004).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM275

276

DEL 2Kapitel 11 Var du bor spelar roll – landsort eller storstad

Kapitel 12 Delaktighet i det segregerade Sverige

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM276

277

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM277

278

KAPITEL 11

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:21 PM278

279

Var du bor spelar roll– landsort eller storstadtext: Lotta Svensson

Har inflytande någonting med geografi att göra?Jo, i Sverige är befolkningen tämligen liten ochojämnt spridd över landet – vilket medför olikalevnadsvillkor i olika delar av landet. Dessutomtycks föreställningar om var en kvalificerandeungdomstid bör utspela sig geografiskt ha bety-delse för hur unga på landsorten blir betraktadeoch betraktar sig själva – och detta har i sin turbetydelse för deras möjligheter till inflytande. Omdetta skrev jag i min avhandling Vinna och för-svinna? Drivkrafter bakom ungas utflyttningfrån mindre orter (Svensson 2006), och därefterhar jag fortsatt att utforska frågan om hur det äratt vara ung och bo på landsorten genom att görajämförande studier i några Smålandskommuner(Svensson 2010a, i övrigt ännu ej publicerat).

Vad är då en landsort? Kan man säga en lands-ort? Eller är det ett samlingsnamn – ja, för vad? Ja,redan där sätter vi fingret på den problematik somunga brottas med för att försöka finna sin plats ivärlden och bygga sin identitet. Att bo på lands-orten definieras av att inte bo i storstaden, ellerhur? Även om begreppen glesbygd, landsbygdoch tätort är definierade av avstånd och folk-mängd så är dessa beteckningar, liksom begrep-pet landsort, framför allt icke-definitioner somsäger att man inte bor i en storstad. I ett europe-iskt perspektiv är mycket stora delar av Sverigeglesbygd. Större sammanhängande urbana mil-jöer finns i princip bara kring Stockholm, Göte-borg och Malmö. I det här kapitlet kommer jagframför allt att tala om unga i gymnasieåldern,

boende i kommuner bestående av tätorter, lands-bygd och en del glesbygd och primärt fokus harvarit hur de unga tänker kring att flytta eller stannakvar efter avslutade gymnasiestudier. Som dettakapitel kommer att visa är flytta eller stanna-pro-blematiken i hög grad förbunden med inflytande-frågor i dessa kommuner.

Landsortens ungatvingas välja

I mindre orter, liksom i större, finns unga av olikakön, etnicitet och social bakgrund, med skiftandeintressen, olika grader av välbefinnande och va-rierande sociala nätverk. Därför är det svårt atttala om unga som en enhetlig grupp som delarvillkor. Men ett villkor som de flesta unga i Sverigeidag har gemensamt är att de efter gymnasiet ak-tivt måste ta ställning till vad de ska göra i framti-den. Och för unga boende i landsorten innebärdetta beslut också att bestämma om de ska flyttafrån eller stanna kvar på hemorten, vilket inte nöd-vändigtvis gäller den som är uppvuxen i en störrestad.

Förhållandevis lite forskning är gjord med fo-kus på unga som bor i landsorten, och en stor delav den forskning som ändå finns behandlar pånågot sätt flytta eller stanna-frågan.1 I en forsk-ningsöversikt av nordisk forskning om glesbygds-ungdomar konstateras att det finns gott om bådeungdomsforskning och forskning om glesbygds-förhållanden, men att perspektiv som förenardessa båda i hög grad saknas (Helve 2003).

foto: Daniel Wohlgemuth

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM279

280

”Ungdomars liv och levnadsvillkor ärsammanlänkade med övergripande sam-hällsprocesser och har koppling till om-råden som man vanligtvis betraktar somåtskilda från ungdomsfältet. Det gåralltså inte att särskilja ungdomsfrågornafrån övergripande regionalpolitiska ochdemografiska problem.”(Waara 2003, publicerad i Helve 2003, s. 25)

Sverige är ett av de länder i Europa där ungaflyttar hemifrån tidigt – medelåldern på dem somflyttar hemifrån är 19 år och har varit det en långtid (Ungdomsstyrelsen 2003). Den geografiskamobiliteten är högst i 20–30-årsåldern, och för-klaras som regel mot bakgrund av förändringar ilivscykeln eller i hushållet. Att bryta upp från hem-met och söka sig mot något nytt ser vi som en delav livscykeln. Urbaniseringen byggs på detta sättin i befolkningsstrukturen eftersom unga frånmånga mindre orter flyttar till betydligt färre storastäder och så småningom ofta bildar familj i denregionen (Kåks & Westholm 2006).

Vem väljer vad?Föreställningar om landsorten konstrueras alltsåså att vad landsorten ”är” blir en negation tillvad storstaden ”är”. Storstaden framställs somhändelsernas centrum, det modernas högborg,den plats där det finns arenor för moderna ochungdomliga företeelser – och där urban, modernoch ungdomlig är begrepp som blir intimt förknip-pade med varandra.

En livskraftig myt är att unga på landsbygdenflyttar för att de inte kan leva de moderna liv deönskar om de stannar kvar på hemorten. Någrakorn av sanning finns i detta, men också mångamissuppfattningar. Nordisk forskning (Nilsson2001, Soininen 2002, Waara 2005) visar att unga iförsta hand strävar efter att optimera sina livs-

chanser, och att det framför allt är utbildnings-och arbetsmöjligheter som påverkar flyttnings-benägenheten. Bara i lägre grad är det upplevel-sen av begränsningar i livsstil eller bristande del-aktighet som är styrande. De faktiska förhållan-dena på hemorten och på den tänkta inflyttnings-orten är alltså i hög grad väsentliga. Därutövervisar min egen forskning att social bakgrund ochkön i hög grad är avgörande för vilken vikt ungafrån olika grupper lägger vid olika omständighe-ter. Min forskning visar också att det finns ettstarkt normtryck som pekar ut flyttandet som detmer ”naturliga” för unga från landsorten att göra.Denna norm hänger i hög grad ihop med före-ställningen om vad landsbygden är jämfört medstorstaden, och upprätthålls inte bara av de sombor i centrum, det vill säga storstaden, utan ocksåav både de äldre och de yngre boende i landsor-ten. Till detta återkommer jag nedan.

Social bakgrundgör skillnad

Min egen och andras forskning om unga som bor ilandsorten påvisar ett mönster i de ungas tankar omflyttandet. Grovt generaliserat vill barn till arbetare ihögre grad bo kvar på hemorten medan tjänste-mannabarn i större utsträckning vill flytta till stor-städer (Jonsson 1994, Trondman 2001, Svensson2006). Men det finns också skillnader mellan könen,där olika faktorer uppfattas som viktiga och påver-kar killars respektive tjejers framtidsplaner.

Killarna fokuserar framför allt på det kommandearbetet som styrande för var framtiden både påkort och på lång sikt förväntas utspela sig. En storskillnad är dock att medan sönerna till tjänstemänser fram emot studier och en förlängd ungdomstidinnan det är dags att söka sig ett statusfyllt jobbsom ger karriärmöjligheter så hoppas de flestaarbetarsöner att de ska få ett jobb så snart sommöjligt och därmed bli fria att starta sitt vuxna liv.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM280

281

Tjejgruppernas fokus är mer olika, där döttrartill arbetare är rädda om den trygghet och socialagemenskap som de upplever där de bor medandöttrarna till tjänstemän är ivriga att komma ivägfrån den hemort de upplever som instängd ochbegränsande. Tjänstemannadöttrarna har för-hoppningar om de möjligheter till personlig ut-veckling som den förlängda ungdomstiden skakunna ge dem, med till exempel studier och resor,medan arbetardöttrarnas framtidsförhoppningarfrämst kretsar kring familjen och boendet (Svens-son 2006 och 2010b). Efter dessa grova generali-seringar kan det vara på sin plats att återigen på-peka att det är just generaliseringar det är, helagråskalan av olika viljor och ambivalens finnssåklart inom alla grupper men likafullt går det atturskilja ovanstående mönster.

Kön spelar rollI en studie gjord i Tornedalen visas att ungdo-marnas strategier för framtiden hänger sammanmed deras relation till lokalsamhället och hur deförhåller sig till könsrollsmönstret. I studien fram-kommer att de ungdomar som inte kan eller villansluta sig till ett mer traditionellt könsrollsmöns-ter har en svagare koppling till lokalsamhället(Waara 1996).

I en sammanfattning av nordisk forskning omungdomar i glesbygd konstateras följande:

”Två huvudtendenser kan iakttas i defåtal empiriska studier som har behand-lat detta problemområde. Det första syn-sättet pekar på att det kvardröjande tra-ditionella många gånger är levande i derurala miljöerna och att de som stannarförstärker en redan befintlig kulturstolkningsföreträden. Det andra synsättethävdar att dessa inslag av traditionellalivsformer kan omformuleras med hjälp

av modern teknik och ett socialt nätverksom trotsar den lokala horisonten. Litetillspetsat kan man hävda att gemensamtför de båda synsätten är att män förval-tar medan kvinnor utvecklar, och attskillnader mellan olika glesbygder hand-lar om i vilken mån kvinnor ’tillåts’ om-stöpa lokala förhållanden.”(Waara 2003, publicerad i Helve 2003, s. 26)

Sett ur ett genus- och identitetsperspektiv blirdet tydligt att platsen är väsentlig för hur indivi-den kan bruka sina möjligheter. Platsen formas avhur vi handlar, men platsen bestämmer samtidigtvilken grad av frihet vi har (Friberg 2000, Massey1994). I lokalsamhällets sociala, politiska samtkulturella och religiösa liv utvecklas idealbilderav bland annat relationer mellan könen och detsociala värdet av de olika sfärer män och kvinnorbefinner sig i (Forsberg 20022).

Normativt laddadelivsmanus

Den region där vi växer upp och skaffar oss erfa-renheter kommer att påverka vår uppfattning omoss själva och omvärlden. Vår bild av oss självaformas utifrån hur vi blir bemötta och sedda avvåra närmaste och av hur våra konkreta livsvill-kor ser ut. För de ungdomar som inte bor i stor-staden kommer självbilden till viss del att färgasav att de inte bor i centrum.

Relationen mellan centrum och periferi är i höggrad en maktrelation där vad som uppfattas somnaturligt eller normalt blir en gestaltning av makt-förhållanden (jfr Foucault 1987). Att vara i cen-trum är att ta rummet i besittning, att utgöra nor-men och att ha makt – makt att till exempel be-stämma vad som är normalt (Forsberg & Gren-holm 2002). Normalt avser både det mest vanligtförekommande och det eftersträvansvärda, både

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM281

282

det genomsnittliga och det ideala (Canguilhem1989). Maktrelationen mellan centrum och peri-feri är viktig att uppmärksamma då modernitet ochtradition, liksom stad och land, ställs upp somvarandras kontraster (jfr Paulgaard 2001).

De ungas drömmar och framtidsplaner byggs ihög grad utifrån individens kön och sociala bak-grund och – visar det sig – har dessutom olikasocialt och symboliskt värde. Unga i mindre orterförhåller sig i sina framtidsplaner, och även då deser tillbaka på sina val, till ett ”idealt livsmanus”som uppfattas som det man borde göra, eller bordeha gjort. Detta positivt laddade livsmanus, somalltså i hög grad uppfattas som det normala ellernaturliga för en ung människa att vilja uppnå, sä-ger att en ung människa bör skaffa sig en utbild-ning, åka ut och resa, etablera sig på arbetsmark-naden och ha någonstans att bo innan det är dagsatt bilda familj. Direkt inskrivet i detta finns tan-ken på en förlängd ungdomstid och de därmedinskrivna värderingarna – att en ung människabör kunna röra sig fritt och skapa sin identitetoberoende av rumsliga villkor – vilket svarar motde senaste decenniernas växande utbildningskravoch talet om en ökande globalisering. Andra livs-val, som ger företräde för en tidig etablering avegen familj och försörjning, uppfattas som enantites till detta positivt laddade livsmanus ochförknippas därmed också med en lägre ambitions-nivå (Kåks 2007).

Att flytta innebär, rent faktiskt, både möjlighe-ter och begränsningar, liksom att stanna kvar.Ungdomar i landsorten har inte samma möjlighe-ter som storstadsungdomar att välja ”allt” de villha, det vill säga att välja både en trygg uppväxt-miljö med täta sociala nätverk och en bra utbild-ning, en professionell karriär och hög status(Yndigegn 2003, Shildrick 2006). Den som flyttariväg riskerar att hamna utanför de möjliggörandeoch stabiliserande sociala nätverk man har på

uppväxtorten. Den som stannar kvar riskerar eko-nomiska problem, socialt och politiskt utanför-skap och kan uppfattas att inte förmå uppnå denmoderna ungdomligheten.

Flytta eller stanna– ungas delaktighet

Men hur hänger då dessa landsorts-flytta ellerstanna-villkor ihop med frågor om delaktighet?I min forskning om hur ungas upplevelser ocherfarenheter av sin hemort påverkar deras flyttaeller stanna-beslut har frågor om inflytande ochdelaktighet blivit oväntat aktuella. Under mittforskningsprojekt3 (Svensson 2006), som genom-fördes i Söderhamn, en kommun 27 mil norr omStockholm med 26 000 invånare, blev det tydligtatt de flesta av de unga jag samtalade med upp-levde sig ha mycket små möjligheter att påverkanågot utanför hemmet, klassen eller fritidsgården.De flesta menade sig inte heller ha några kanalertill beslutsfattare. Detta väckte mitt intresse förvilken roll upplevelsen av att vara delaktig, hainflytande och att känna sig önskad spelade förhur unga tänker kring att stanna eller flytta.

Jag har fortsatt att studera Söderhamn, menockså påbörjat studier i de tre smålandskommuner-na Eksjö, Hultsfred och Vimmerby, och resultatenfrån en enkät som genomfördes i gymnasiets år 3hösten 2009 pekar i samma riktning som min tidi-gare forskning (tabell 11.1).

En majoritet av eleverna menar att de kan på-verka ganska mycket eller det mesta i sin familj,bland sina kamrater och i sin klass, men bara enliten andel menar sig kunna påverka i sin kommuneller i samhället i stort.

Önskan om att kunna påverka sin närmasteomgivning är tämligen jämnt fördelad hos de olikaungdomsgrupperna, men när jag ser till de olikaungdomarnas tro på sina möjligheter att kunnaoch få påverka så skiljer de sig i hög grad åt. Ung-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM282

283

domarna med arbetarbakgrund tror inte på möj-ligheten att kunna vara mer delaktiga. De vet intevart de ska vända sig eller om någon skulle kunnavara intresserad av deras deltagande. På frågorom de försökt påverka politiska beslut som gällerdem själva så får jag svar som förmedlar ett av-stånd till kommunen eller politiken. Killarna är ihögre grad än tjejerna arga och frustrerade överdetta.

”Vad skulle man kunna påverka då?”(Intervju, tjej 17 år)

”Neej, de har väl aldrig frågat de yngre... vad de vill, tycker jag. Det är ju likasom i skolan, det är ju ingen som frågarvad vi vill. Det är ju någon högt upp sombestämmer att ’så är det’.”

(Intervju, kille 19 år)

”Nej, och vem är det som ska lyssna då?Den där känslan man hade när man varyngre i alla fall ... Vem är det som skalyssna då? ... Man har ingen aning vilkakommunpolitikerna är, man har ju ald-rig sett dem eller någonting!”

(Intervju, tjej 20 år)

Ungdomarna med tjänstmannabakgrund haröver lag större tilltro till sina möjligheter att kunnapåverka. Tjejerna tycks tro att möjligheterna tillpåverkan och delaktighet eventuellt kan varastörre någon annanstans, eller att de skulle kunnafå inflytande om de infogade sig i de former somfinns för politiskt arbete (Hammar & Svensson2003).

”I så fall måste man säkert gå med i ungvänster eller så ... och engagera sig och... neej ...”

(Intervju, tjej17 år)

Tabell 11.1 Andel unga som uppger sig kunna påverka viktiga beslut påsju olika arenor, i tre smålandskommuner respektive i Söderhamnskommun, 2009. Procent

Tre smålandskommuner Söderhamn

I din familj 92 92Bland dina kamrater 9 0 9 4I din klass 69 74I din skola 39 26I dina föreningar 39 33I din kommun 13 7I samhället i stort 13 6

Källa: Enkätundersökningar utförda inom ramen för projektet Ungdom i periferin – långt ifrån överallt?2009.Kommentar: I tabellen anges andel unga som på frågan ”i vilka sammanhang upplever du att du kanpåverka viktiga beslut” uppgivit att de kan påverka ”det mesta” eller ”ganska mycket”. Resultaten frånSöderhamn baserar sig på 198 svarande och resultaten från smålandskommunerna (Eksjö, Hultsfred ochVimmerby) baserar sig på 268 svarande. Svarsfrekvensen i Söderhamn var 66 procent och i smålands-kommunerna 50 procent.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM283

284

”När jag flyttade till Gävle då var detinne med politik, och man var med i olikagrupper och ... Det var diskussioner ochsånt, som inte finns i Söderhamn, för detfinns så lite utbyte. Man kan inte ... detsaknas någonting ... Människor! ”


De som uttrycker mest förhoppning om att deska kunna påverka lokalsamhället eller samhälls-utvecklingen är några av killarna med tjänste-mannabakgrund. Men inte heller de, som tyckersig ha påverkansmöjligheter, menar att det gårsärskilt lätt.

”Men ofta är det ju så att när man sompolitiker lyssnar på någon ungdom somsäjer att ’jag skulle vilja ha det här’ – dåtror jag att det går in i skallen på domoch så säjer det liksom såhär ’jaa, sådärtyckte jag också när jag var ung’. Mendet blev inget med det liksom … Kanskeatt man kan påverka mycket i sin egenskola, där man själv ju är stark. Men iövrigt samhälle så tror jag inte man harså mycket att säga till om.”


I många mindre kommuner har man både gjortoch gör försök för att öka ungas delaktighet ochinflytande. Ibland har initiativ till samverkan ta-gits av äldre och ibland av unga. De försök tillsamverkan jag kunde följa mötte svårigheter, blandannat till följd av att kommunen och ungdomarnainte hade en gemensam uppfattning om hur sam-arbetet konkret skulle utformas. De ungas syn pådelaktighet motsvarades inte av de äldres före-

ställningar om hur unga ska ta del av det politiskalivet. En av ungdomarna som varit aktiv i de för-sök som gjorts att formera någon typ av ”ung-domsfullmäktige” uttryckte det hela så här:

”Då finns det de som vill ha den klas-siska modellen, och så finns det de somvill ha något helt nytt. Men det är svårtatt hitta på något nytt – eller det är svårtatt hitta på något nytt och utgå från detgamla. Alltså, ska man jobba åt kommu-nen då har de sitt system. Ska man hittapå något nytt så blir det svårt. Alltså, de(äldre) vill ju helst att man ska ... nå dom... att man talar samma språk liksom.


Att ungdomarna så gärna och intresserat taladeom bristen på inflytande och upplevelsen av att”inte räknas” i kommunala angelägenheter utma-nade min egen förutfattade mening om att de ungainte var så intresserade av lokala kommunpolitiskafrågor. Engagemanget, som många av ungdo-marna i min studie menar sig ha, har dock till vissdel olika fokus beroende på ungdomarnas skildabakgrund.

Social bakgrund och kön har en avgörande be-tydelse för vilka frågor de intresserar sig för ochhur de uttrycker och förstår detta intresse. Blandungdomar med arbetarbakgrund finns i högre graden önskan om att bo kvar på orten, och dessaungdomar uttrycker en vilja att satsa tid och en-gagemang i lokala och praktiska frågor. Ungdo-marna med tjänstemannabakgrund formulerar ihögre grad sitt samhällsintresse i ideologiska ter-mer, och engagerar sig i större utsträckning i glo-bala frågor.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM284

285

De äldresuppfattningar

Att jag inte var ensam om att tro att de unga intevar så intresserade av lokala frågor stod snartklart för mig i de fortsatta samtalen med de äldrekommuninvånarna. Att unga inte var intresseradeav lokal eller regional utveckling var för de flestaav dessa äldre invånare i det närmaste en själv-klarhet, en ”sanning”.

Uppenbarligen finns flera hinder för att äldreoch yngre ska mötas i att gemensamt utvecklaregionen. De äldre invånarna förväntar sig attsamhällengagemang och intresse uttrycks genomformellt ställda krav och organisering. Ungas öns-kemål om dialogforum och mer informella mötes-arenor har därför inte uppfattats som ett engage-mang – i alla fall inte ett engagemang som är möj-ligt att ta tillvara. Som jag visat här ovan finnshos många ungdomar uppfattningen att äldreegentligen inte är intresserade av deras åsikter.Förutom svårigheterna att finna konkreta samar-betsformer finns hinder både i ungas och äldresvärderingar och föreställningar om varandra.

Värderingar och normer kring ungas flyttandeoch stannande har visat sig ha ett stort för-klaringsvärde för de ungas bristande tillgång tilldelaktighet och inflytande. I diskussioner medlokala politiker, tjänstemän och bygdeutvecklareframkommer ofta synpunkter som dessa:

”Ungdomar nuförtiden är inte så intres-serade av lokala frågor.”

”Det är ju inte så konstigt att de intebryr sig, de ska ju ändå snart flytta.”

”Det är inte så stor mening att dra medungdomar, de som man kanske får medoch som vill något ger sig ju ändå iväghärifrån.”

I dessa utsagor blir det tydligt att de äldre utgårfrån en medelklassnorm och det positivt laddadelivsmanuset (Kåks 2007) då de talar om vad ungaegentligen vill och borde, och underförstått dåockså vilka unga det är man räknar med. Ovanstå-ende uttalanden slås fast som sanningar som inne-bär att det inte finns just några unga att räknamed i det lokala och regionala arbetet. Då flyttaeller stanna-frågan diskuteras i mindre offentligasammanhang är åsikter som dessa inte ovanliga:

– Det är bra och nyttigt att unga flyttar.

– Det är inte de som flyttar som är problemet,det är de som stannar.

– Det är väl högst naturligt att unga flyttar.

– Så har det väl alltid varit, att unga flyttar.

– Det man kan hoppas på är väl att de kommertillbaka när de varit ute och sett sig om lite.

För de flesta av dessa äldre, i hög grad tjänste-män som själva till övervägande del tillhör medel-klassen, är det självklart och naturligt att ungaska flytta, åtminstone på den mer oreflekteradespontana nivån. I medelklassens värderingar in-går traditionellt en uppfattning om att det nor-mala för en ung människa är att ge sig ut i världen.De inser att unga behövs för regionens överlev-nad, men de vill – i linje med medelklassens vär-deringar och traditioner – inte förmå sina egnaeller närstående ungdomar att stanna, eftersommöjligheterna till det ”moderna” och ”ungdom-liga” antas finnas någon annanstans.

De lokala politikerna och tjänstemännen står mitti den konflikt som finns mellan lokalsamhälletsbehov av att unga människor tar över välfärds-samhällets uppgifter, och den moderna männis-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM285

286

kans plikt att själv göra ”det bästa möjliga” av sitteget liv. Medelklassens värderingar av vad somär ”det bästa livet” återspeglas i tjänstemännensoch politikernas uppfattning om vad (”riktiga”)ungdomar vill och gör. I den äldre medelklassensögon bevisar ungdomarna sin ambition och för-måga genom att fatta beslutet ”att ge sig ut i värl-den”.

Konsekvenserför de unga

Vad som är viktigt handlar i grunden om olika vär-deringar, men vilka som ”har rätt” handlar om vemsom har tolkningsföreträdet. Att som ung då intevilja flytta, att till och med trivas och att vilja bokvar, kan innebära att man – i till exempel kom-pisars, föräldrars och lärares ögon – inte uppfat-tas som rimligt ambitiös. Risken finns att man självdå upplever att man ”fastnat”, och inte valt själv,och att detta bidrar till att sänka självförtroendet(Karlsson 2000). Att vara en individ som snabbtbryter upp och smälter in i nya miljöer är ett ti-dens ideal, men detta ideal är inte realistiskt föralla ungdomar utifrån de skilda faktiska möjlighe-ter, normer, värderingar och antaganden som bil-dar deras möjlighetshorisont (Johansson 2003).

I stort sett alla unga förnekar vid direkta frågoratt de skulle känna något normtryck från andraunga eller från äldre personer – ”inget påverkarmig, jag bestämmer själv” (Hammar & Svensson2003). I svaren på en av mina enkätfrågor4 – omungdomarna tror att lokalpolitikerna vill att de skabo kvar i kommunen – blir det dock tydligt att deunga inte är så opåverkade av de äldres förhåll-ningssätt som deras egen uppfattning kan för-leda oss att tro (tabell 11.2).

Här kan vi alltså se att cirka 30 procent av ung-domarna med tydlig arbetarbakgrund tror att lokal-politikerna vill att de ska bo kvar i kommunen.Bland ungdomarna med en tydlig tjänstemanna-bakgrund tror nästan 70 procent att de är öns-kade av de lokala politikerna. Skillnaderna mellankillar och tjejer med likartad social bakgrund är idet här fallet mycket små.

För ungdomarna med tjänstemannabakgrund ärstorstadslivet i hög grad möjligt och något somde antar skulle berika dem, både individuellt och idet sociala livet. De ser att en period i storstadenskulle ge dem kulturellt och symboliskt kapitalsom ytterligare kan vidga deras valmöjligheter,vare sig de stannar kvar i storstaden eller åter-vänder till uppväxtorten. För dem är risken att

Tabell 11.2 Andel unga som svarar att de tror att lokalpolitikerna vill attde ska vara kvar i Söderhamn, 2003. Procent

Killar Tjejer

Tydlig arbetarbakgrund 2 8 3 1Blandad bakgrund 40 31Tydlig tjänstemannabakgrund 6 9 6 7

Källa: Svensson 2006.Kommentar: Tydlig arbetarbakgrund avser unga vars föräldrar varken har högskoleutbildning eller högstatus-jobb. Tydlig tjänstmannabakgrund avser unga vars föräldrar har både högskoleutbildning och högstatusjobb.Indelning efter klasstillhörighet har gjorts utifrån de uppgifter ungdomarna lämnat i sina enkätsvar omföräldrarnas studiebakgrund och yrkesstatus (som klassificerats enligt Svensk standard för YrkesKlassficering,SSYK).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM286

287

”välja fel” begränsad eftersom det hela tiden åter-står flera andra möjliga val. Denna inställning il-lustreras väl av följande citat:

”Men de flesta vill ju bli, ja ... advokater,civilingenjörer ... och vill flytta, startaeget företag och så. Och det är ju såntsom är svårt i Söderhamn kanske. Ochman tror ju på att, själv, att man – mantror mycket på sig själv – att någon an-nanstans kommer jag att ha det bättre.Någon annanstans kommer de att se vadbra jag är.”


Ungdomarna med arbetarbakgrund uppfattaristället en större risk med att flytta från kommu-nen. I deras miljö ger flyttandet inte självklart nå-got kulturellt eller symboliskt kapital. Inte hellerär de övertygade om att deras liv i det stora helablir bättre om de bor i storstad, även om det möj-ligen löser försörjningsproblemet. Priset de fårbetala i form av bristande förankring riskerar attbli högt. De viktiga sociala relationer som demåste lämna gör att det blir mer ödesdigert fördem att riskera att ”välja fel”. Men som vi settuppfattas deras val inte lika självklart som ”fritt”,vilket följande citat kan illustrera:

”Jag vet inte, jag är rätt nöjd med stansom den är. Faktiskt. Jag har inte så storakrav.”


Killarna med tjänstemannabakgrund hyser alltsårätt stor tilltro till att de skulle kunna få vara medoch påverka den lokala och regionala samhällsut-vecklingen, åtminstone om eller när de återvän-der som äldre, det vill säga efter att ha visat att devet var ett modernt ungdomsliv bör utspela sig.

Stötestenen för dessa killar är i stort sett ”bara”svårigheten att få ett tillräckligt bra jobb i regio-nen.

För tjejerna med tjänstemannabakgrund är det –utifrån de slutsatser de drar av sin uppväxt ochsina förväntningar på framtiden – inte lika troligtatt de kan uppnå det de önskar i regionen. Ävenom de tror att lokalpolitikerna vill att de ska bokvar, så tycks de tveksamma till sina möjligheteratt få vara delaktiga i den lokala och regionalasamhällsutvecklingen. Den här gruppen tjejer stäl-ler stora krav på sig själva och på sin omgivning.De tänker inte låta sig nöja, utan de är på jakt efter”det bästa livet”, och de tänker optimera sinamöjligheter att nå det. Det regionala könskon-traktet5 är en trolig anledning till att de uppleversina liv som alltför begränsade på hemorten. Deanser att det är alltför mycket som skulle behövaförändras på hemorten för att livet där skullekunna vara optimalt, och därför drar många avdem slutsatsen att deras framtid inte finns på dennuvarande hemorten.

Möjlighetshorisonten för ungdomarna medarbetarbakgrund kännetecknas av andra förhopp-ningar. De drömmer inte om ”allt”, utan hoppaspå att i alla fall få ”något”. För killarnas del ärarbetet en mycket viktig del som i hög grad avgörövriga prioriteringar, men deras förankring i re-gionen är stark och deras förhoppningar om attkunna vara kvar i regionen är tydligt uttalade.Många av dem ser inte att de har något att vinna– förutom att möjligen undvika arbetslöshet – påatt flytta till en storstad.

De förhoppningar som tjejerna med arbetar-bakgrund uttrycker inför framtiden handlar i höggrad om familj och relationer, och följaktligen finnsdär en viss flexibilitet i tankarna om boendet. Vik-tigt för dessa tjejer är dock närheten och trygghe-ten, och därför framstår hemorten som ett gottalternativ, men en hotande arbetslöshet får dem

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM287

288

att överväga en eventuell flytt. Förhållanden somkan hänföras till det regionala könskontraktetanförs inte i särskilt hög grad som begränsandeav dessa tjejer. Istället tycks de veta om, och tillviss del ha accepterat, att begränsade möjlighe-ter råder för dem.

Konsekvenserför kommunenoch regionen

I en mindre kommun är invånarnas engagemangför ortens utveckling av stor betydelse för hurortens framtid kommer att te sig. Ungdomarnasinställning till orten, och deras möjligheter attdelta i och påverka utvecklingen, har i detta sam-manhang både en praktisk och en symbolisk be-tydelse.

De inflytelserika nätverken i mindre kommunerriskerar att domineras av traditionella synsätt ochvärderingar, både i frågan om hur dialogen omsamhällsutveckling ska gå till och om vilka somska få möjlighet att delta i samtalen. Det är sällanfråga om medvetna ställningstaganden, utan dethandlar om värderingar och uppfattningar somtar sig uttryck i till exempel förväntningar på vilkasom är att räkna med, vilka som uppmuntras attdelta och vilka sätt att kommunicera som blir god-tagna.

Nationellt och regionalt finns en medvetenhetom att befintliga nätverk i många mindre samhäl-len behöver förnyas för att regionerna inte skasacka efter i samhällsutvecklingen. Det innebäratt nya nätverk och nya relationer måste utfor-mas och att nya aktörer måste tillkomma. Om må-let för en grupp är att behålla och reproducera deresurser och privilegier den har så är slutenhetoch täta nätverk fördelaktigt, men om man vill haförnyelse och utveckling så är det en bättre stra-tegi att öppna nätverken och välkomna nya grup-per.

I min forskning ser jag att de äldre på landsortenhar svårt att uppfatta ungdomarna som enutvecklingskraft ”eftersom de ju ändå snart kom-mer att flytta”. De ungdomar, i min studie, som inågon mån upplever sig ha möjlighet till infly-tande är främst killarna med tjänstemanna-bakgrund. Det är också den gruppen som ut-trycker att de i hög grad kan tänka sig att åter-vända till regionen efter att ha klarat av ”det mo-derna ungdomslivet” – om regionen då kan er-bjuda det jobb de vill ha.

De ungdomar som uttrycker att de vill stannakvar, ”ta vid” och axla ansvaret efter föregåendegeneration, blir ofta inte uppskattade och iblandtill och med betraktade med misstro av många avde äldre som omger dem. Dessa ungdomar får påså sätt ingen upplevelse av, eller medvetenhetom, att de skulle kunna ha något att bidra med iden regionala utvecklingen (jfr Norman 1996).Dessa unga människors livsval skulle kunna sessom en regional tillgång, men bland de tongivandeäldre kommuninvånarna riskerar deras beslut attstanna kvar på orten inte att ses som ett aktivtval, utan snarare som ett bevis på passivitet ochoförmåga. Om de ungdomar som vill stanna påorten inte ”räknas” kommer de inte heller självaatt bli intresserade av att påverka samhället. Föratt en individ ska ta steget att erbjuda sina för-mågor till gemensam nytta så måste han eller honuppfatta sina förmågor som en resurs (Lin, Cook& Burt 2001). Även om behovet av förnyelse ärerkänt på de mindre orterna så innebär rådandevärderingar att de ungdomar som är intresseradeav att stanna i regionen inte ses som möjligasamhällsutvecklare. De bekräftas istället i sinsjälvuppfattning – att de är resursfattiga, utaninflytande och att ingen räknar med dem.

Många av de mindre orterna i Sverige tampasmed omställningsproblem och hög arbetslöshet– detta är en realitet som påverkar ungdomarnas

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM288

289

framtidsutsikter. De faktiska förhållandena blirdock inte lättare att hantera av att periferin asso-cieras med negativa uttryck och uppfattningar.Att de tongivande äldre invånarna i dessa regio-ner dessutom själva bidrar till att vidmakthålla ochförstärka dessa uppfattningar, bland annat genomatt bortse från stora grupper av ungdomars fram-tidsförhoppningar om ett vuxenliv i hemkom-munen, är problematiskt.

”Människan har en tendens att agerautifrån en föreställning om verklighetensnarare än utifrån hur den faktiskt ärbeskaffad. Konsekvenser av sådant hand-lande kan innebära att glesbygden ochde mindre orterna får ännu svårare attöverleva än vad som behöver vara fallet.I vardagligt tal brukar detta fenomen be-nämnas den självuppfyllande profetian.”(Waara 2003 publicerad i Helve 2003, s. 30)

Frågan om vilka som nu och i framtiden kommeratt uppleva sig delaktiga i kommunernas ochregionernas utveckling blir utifrån ovanståendemycket påträngande. Är det de ungdomar somvisserligen uppfattar sig ha en viss möjlighet tillinflytande och som möjligen ses som resursstarkaav de äldre – men som sedan länge vet att de skaflytta efter avslutat gymnasium? Eller är det deungdomar som säger sig vilja stanna – men sominte ser sig själva som delaktiga i något utveck-lingsarbete och inte heller uppfattas som resur-ser av de äldre? Att det finns unga som uppfattaratt det inte är önskade någonstans är destruktivtför dem själva men också i hög grad för den lands-bygd där de skulle kunna bidra med den utveck-lingskraft som dessa regioner så väl behöver.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM289

290

ReferenserCanguilhem, G. (1989). The Normaland the Pathological. New York:Zone Books.

Foucault, M. (1987). Övervakningoch straff. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, G. (2002). En feministiskexkursion i ett vetenskapligt land-skap. I K. Schough (Red.), Svenskkulturgeografi och feminism –rötter och rörelser i en rumsligdisciplin. Karlstad UniversityStudies 2002:3: Universitets-tryckeriet.

Forsberg, G. & Grenholm, C.(2002). Änglagård(ar) i feministiskanalys. I G. Forsberg, C. Grenholm& L. Jakobsen (Red.), Rum – upp-levelsevärld – samhälle. Karlstaduniversity studies 2002:20.Karlstad:Universitetstryckeriet.

Friberg, T. (2000). Vad göra för attfå kvinnorna att bo kvar? I G.Graninger, G. Blücher & L. Nyström(Red.), Vi flytt nu. Om befolknings-flyttningar i Sverige. StiftelsenVadstena Forum för samhällsbyg-gande. Skrift XIV 2000. Stads-miljörådet och Vadstena Forum.

Hammar, S. & Svensson, L. (2003).Young People, Social Capital andRegional Development – who cancount on these connections? InScottish Youth Issues Journal, no7:2003, pp 35–52.

Helve, H. (Red.) (2003). Ung iutkant. Aktuell forskning om gles-bygdsungdomar i Norden. Tema-nord 2003:519. Köpenhamn:Nordiska ministerrådet.

Johansson, K. (2003). Bli vuxen iarbetarstad. Linköping studies inArts and Science No 276. Linkö-ping: Unitryck.

Jonsson, C. (1994). Ung i Åmål.Göteborgs universitet. Göteborg:Länstryckeriet.

Karlsson, M. (2000). Från Jernverktill Hjärnverk. Lund Dissertation inSociology 35. Sociologiska insti-tutionen. Lunds universitet.

Kåks, H. (2007). Mellan erfarenhetoch förväntan. Betydelser av att blivuxen i ungdomars livsberättelser.Linköping Studies in Art andScience no 408. LinköpingsUniversitet: LiUtryck.

Kåks, H. & Westholm, E. (2006).När långt borta blir nära: omrörlighet och lokalsamhälletsframtid. Stockholm: Gidlund.

Lin, N., Cook, K. & Burt, R. S.(2001). Social Capital: Theoryand Research. New York: Aldin deGruyter.

Massey, D. (1994). Space, Placeand Gender. Cambridge: Politypress.

Nilsson, K. (2001). Migrationamong Young Men and Women inSweden. Umeå: Gerum Kulturgeo-grafi. 2001:2.

Norman, K. (1996). Tillhörighet iSmedjebacken: Sociala relationeroch kulturell identitet i en bergs-lagskommun. I A.-K. Ekman (Red.),Bortom bruksandan: Föreställ-ningar om kultur, historia ochutveckling i Bergslagen. ÖstersundSIR, Stockholm: Fritzes.

Paulgaard, G. (2001). Rural Youth,Globalization and Local Identities.In V. Puuronen (Ed.), Youth on theThreshold of the 3rd Millenium.Joensuu: University of Joensuu,Karelian Institute.

Shildrick, T. (2006). Youth culture,subculture and the importance ofneighbourhood. Young, vol 14,no 2.

Soininen, A. (2002). To a Townwith a Better Future. Young Peopleand Their Future Orientations inthe Barents Region. Helsingfors:Nuorisotutkimusverkosto.

Svensson, L. (2006). Vinna ochförsvinna? Drivkrafter bakomungdomars utflyttning från mindreorter. Linköping: Linköpingsuniversitet.

Svensson L. (2010a). Ungdomar,kulturarv och samhällsutveckling. IL. Jonsson (Red.), Astrid Lindgrensvärldar i Vimmerby. Lund: NordicAcademic Press.

Svensson, L. (2010b). Alla flickorvill ju flytta … eller? I A.-K. Frih& E. Söderberg (Red.), En bok omflickor och flickforskning. Lund:Studentlitteratur.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM290

291

Trondman, M. (2001). Att flyttaeller stanna? Centrum för kultur-forskning, Rapport nr 2, Växjöuniversitet.

Ungdomsstyrelsen (2003). Dekallar oss unga. Ungdomsstyrel-sens attityd- och värderingsstudie2003. Stockholm. Ungdoms-styrelsen.

Waara, P. (1996). Ungdom igränsland. Umeå: Borea.

Waara, P. (2003). Ungdom i gles-bygd – ett forskningsperpektiv påglesbygdsungdomar. I H. Helve(Red.), Ung i utkant. Aktuell forsk-ning om glesbygdsungdomar iNorden. Temanord 2003:519.Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.

Waara, P. (2005). Från periferintill centrum – Ungdomars flytt-ningsbenägenhet i Norrbottens län2005. Luleå: Luleå tekniskauniversitet, Arbetsvetenskap.

Waara, P. (2011 kommande).Mellan något och någon – forsk-ning om ungdom på landsbygden. IP. Möller (Red.), Vem bygger land-et? Om unga och vuxna i denregionala utvecklingen.

Yndigegn, C. (2003). Unge ogregional identitet. Forventningerog indstilling til livsbetingelser oglivsmuligheder i den dansk-tyskegrænseregion. Aabenraa: Institutfor grænseregionsforskning.

Åström, G. & Hirdman, Y. (1992)(Red.), Kontrakt i kris. Omkvinnors plats i välfärdsstaten.Stockholm: Carlssons förlag.

Noter1 För en uppdaterad översikt omforskning om unga på landsbygdense kommande Waara 2011.

2 Se Forsberg 2002, s. 45.

3 Undersökningen utgår från inter-vjuer, uppsatser, en enkät i gym-nasiets år 3, samtal och grupp-diskussioner bland unga och äldre,observationer av möten mellanunga och äldre med mera.

4 Se Svensson 2006. Det var 213ungdomar som svarade och svars-frekvensen var 86 procent.

5 Köns- eller genuskontrakt defi-nieras som de sociala normer somvid olika tidpunkter existerar förolika kön, till exempel plats,sysslor och egenskaper. Kontrak-ten bygger på en osynlig relationsom består av en övertagen,kulturellt nedärvd överenskom-melse som innebär ett slags (tvångs-)band mellan män och kvinnor.Könskontrakten är sega strukturersom utformas och reproduceras ivardagliga handlingar på enskildaplatser. De upprätthålls och ”omför-handlas” av handlande individer isocial interaktion De informellakönskontrakt som råder mellankvinnor och män har regionalavariationer. De reglerar vardagsliv-et och kvinnors och mäns ansvars-områden på olika sätt i skildaregioner. Ett sätt att beskriva olik-heterna mellan regioner har intro-ducerats under begreppet regionalakönskontrakt (Åström & Hirdman1992).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM291

292

KAPITEL 12

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM292

293

Delaktighet i detsegregerade Sverigetext: Per Strömblad

Vilken roll spelar ungas boendemiljöer för derastilltro till – och förväntningar på – det demokra-tiska samhället? Statsvetaren Bo Rothstein harformulerat idén att ungas välfärd kan vara ett måttpå vad han kallar samhällets reproduktionsför-måga (Rothstein 2008). Enkelt uttryckt är tankenatt kvaliteterna i ett gott samhälle bör avspeglasig i en positiv inställning bland unga i allmänhet– såväl för det egna välbefinnandet som i bedöm-ningen av det omgivande samhället. Det omvändaskulle gälla om samhällets unga medborgare mårdåligt och allmänt upplever tillvaron som osäkeroch otrygg. En välfärdsstat skulle därmed kunnabeskrivas som mindre välfungerande – och fram-förallt ha en sämre framtida prognos – om detuppväxande släktet drabbades av ofärd i olika av-seenden.1 Särskilt om detta också ackompanjerasav sämre tillit till andra medmänniskor och en merpessimistisk syn på samhällets demokratiska ochoffentliga institutioner.2

I detta kapitel ska jag avgränsa frågan om sam-hällets reproduktionsförmåga till att handla omdemokratisk delaktighet. Men målet är inte attåstadkomma en ren lägesbestämning, snarare skaskillnader i övergripande förutsättningar uppmärk-sammas. Alldeles oavsett den individuella mång-fald som gruppen unga rymmer skiljer sig nämli-gen de strukturella förutsättningarna. Inte endastmellan länder, utan också inom väletablerade de-mokratiska välfärdsstater som den svenska. Frå-gan här är hur den nära omgivningen i bostads-området kan påverka ungas inställning till politikoch demokratins möjligheter. Får unga i bostads-

områden som karaktäriseras som socialt utsattaen mer negativ bild av möjligheterna att påverkasamhället? Skulle man i så fall kunna bli mer poli-tiskt engagerad om man bodde någon annan-stans? Om svaret på den frågan är ja får segrega-tionen i sig konsekvenser för ungas möjligheteratt göra sig gällande i samhället (jfr Strömblad2003). Bristande delaktighet beror i så fall – åt-minstone delvis – på att den segregation som av-speglar sig i boendet spelar en självständig roll.Men i anslutning till detta bör man också varauppmärksam på att segregationen ingalunda be-höver påverka alla på samma sätt. Utifrån en så-dan tanke ska jag undersöka om det finns skillna-der i konsekvenser av segregation som kan län-kas till nationellt ursprung. Detta genom att jäm-föra situationen för unga som själva har invand-rat och unga som är födda i Sverige.

Delaktighet ochpolitisk jämlikhet

Vem kan egentligen anses vara delaktig i demo-kratin? Som ett minimum bör man väl i alla fall gåoch rösta när det hålls val, skulle kanske någonföreslå. Den representativa demokratin kollapsarknappast om medborgarna i allmänhet inte är po-litiskt aktiva till vardags. Men samtidigt kommeren person som på olika sätt engagerar sig i detpolitiska livet också mellan valen att uppfattassom mer delaktig. Demokratisk delaktighet blirdärmed inte en fråga om ja eller nej. Snarare befin-ner sig såväl unga som äldre medborgare på en


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM293

294

glidande skala mellan politisk apati och maximaltengagemang.

Det finns naturligtvis mycket att säga om hurpolitisk aktivitetsgrad ska fastställas och värde-ras (jfr Teorell 2003, Esaiasson & Westholm 2006).I denna studie väljer jag dock att rikta fokus motintresse och upplevelser av vad som är möjligt ipolitiken, snarare än mot faktiskt deltagande ipolitiska aktiviteter. Det är ingen vågad gissningatt det finns variationer mellan olika kategorier avunga även i detta avseende.3 Men varför ska manstudera ungas inställning i fråga om politikensmöjligheter och begränsningar istället för faktisktpolitiskt engagemang? Det enkla svaret är att at-tityder av detta slag är såväl intressanta som vik-tiga i sig själva – inte minst ur ett politiskt jämlikhets-perspektiv.

Politisk jämlikhet kan sägas vara demokratinshårda kärna, även om demokratiska politiska sys-tem kan organiseras på en rad olika sätt. Självaidén att alla medborgare har lika rätt att vara medoch påverka det framtida samhället – som blandannat kommer till uttryck i principen om allmänoch lika rösträtt – är vad som i historiens ljusmotiverade kravet på demokratiska reformer. Vis-serligen är rösträtten i allmänna val jämnt förde-lad i ett etablerat demokratiskt land som Sverige.Men i praktiken råder knappast lika villkor förpolitiskt engagemang. Tvärtom tyder undersök-ningar på att samhällets mer resursstarka med-borgare har större möjligheter att hävda sina rät-tigheter och utöva inflytande (Nagel 1987, Leighley1995, Petersson, Hermansson, Micheletti, Teorell& Westholm 1998, Adman 2004). En rimlig tolk-ning av detta slags systematiska tendenser är attden politiska jämlikheten är formell snarare än re-ell. På papperet råder lika villkor för politiskt del-tagande, men i praktiken måste vissa grupper avsamhällsmedlemmar övervinna avsevärt störrehinder än andra.

Sådana hinder kan vara resursmässiga. Enligtde amerikanska statsvetarna Sidney Verba, KayLehman Schlozman och Henry Brady (1995) fod-rar ett aktivt politiskt engagemang ett visst måttav resurser – som kunskap om hur politiken funge-rar, kännedom om de kanaler som finns för attutöva inflytande och hur dessa kan utnyttjas påbästa sätt.

Men vid sidan om politiskt värdefulla resurserpekar Verba, Schlozman och Brady också på be-tydelsen av motivation. Kunskap om hur man kangå till väga för att påverka kan sägas vara ett nöd-vändigt, men inte tillräckligt villkor för deltagande.Viljan måste också finnas. En aldrig så välinfor-merad och verbalt kompetent individ kommer inteatt engagera sig i politiken om hon eller han sak-nar motivation. Att rösta i valet, arbeta ideellt åtpartiet eller samla namnunderskrifter inför enklimatkonferens kräver något slags intresse förpolitik och samhällsfrågor.

Till en sådan mer känslomässig delaktighet idemokratin hör också attityder som har att göramed politiskt förtroende. Det gäller den tilltro manhar till sin egen förmåga att göra sig gällande,men det gäller också vilket förtroende man har förde demokratiska institutionerna – i vilken mån manlitar på att politiker och myndigheter i det storahela agerar korrekt och rättssäkert. För att poli-tiskt deltagande alls ska te sig meningsfullt krävsen grundläggande känsla av att det faktiskt tjänarnågot till att försöka påverka. Om man saknar till-tro till den egna förmågan att delta i politiska akti-viteter är det naturligt att lusten att försöka utövainflytande avtar. Sannolikheten för att man försö-ker göra sin röst hörd i politiska sammanhangminskar. Men motsvarande passivitet är ocksåhögst begriplig om det politiska systemet uppfat-tas som svårtillgängligt och dess företrädare somovilliga att ta intryck av medborgarnas krav.4

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM294

295

Sett till principen om politisk jämlikhet måste detinte vara ett bekymmer om en medborgare intedeltar särskilt aktivt i det politiska livet. Passivite-ten är inte ett demokratiskt problem om man ändåhar en grundläggande tilltro till demokratin dendag man ser ett behov av att försöka påverka.Däremot framstår det som betydligt mer proble-matiskt om vissa grupper av medborgare såväl ärpolitiskt passiva som fyllda av misstro och van-makt. En systematisk brist på intresse och poli-tiskt förtroende i vissa grupper, kryddad med för-vissningen om att demokratin är ”något som an-går andra men inte mig”, indikerar en mer ge-nuin form av politiskt utanförskap – och därmedockså en mer fundamental politisk ojämlikhet.

Skillnader ipolitiskt intresse

Hur intresserade är medborgarna egentligen avpolitik? Är unga som grupp betraktat mindrelockade av att följa debatter och utspel på olikapolitiska arenor? Oavsett hur yngre medborgareskiljer sig från äldre i detta slags politiska enga-gemang kan det också spela roll om man är född

och uppväxt i Sverige eller ej. Man kan exempel-vis fråga sig i vilken utsträckning som samhälls-medlemmar med ursprung i andra länder följer medi svensk politik och samhällsdebatt.

För att få en första inblick i nivåer och variatio-ner hämtar jag här information från en riksre-presentativ intervjuundersökning, Medborgar-undersökningen 2003.5 Denna undersökning ba-serade sig på intervjuer med personer (18 år ochäldre) från ett riksrepresentativt urval av invånarei Sverige samt från ett tilläggsurval av invånaremed utländsk bakgrund.6 Underlaget är tillräck-ligt stort för att kunna göra separata analyser avunga.

Tidigare studier har kunnat konstatera att in-vandrade generellt sett uppvisar samma intresseför politik som infödda svenskar (Adman &Strömblad 2000). Samtidigt döljer en grov kart-läggning av politiskt intresse högst relevantavariationer. Det har nämligen stor betydelse vil-ken slags politisk domän som frågan gäller. Poli-tik utspelar sig i allt från det lilla lokalsamhället tillFN, och olika grupper tenderar att vara intresse-rade av olika politisk-geografiska nivåer. Här in-

100

80

60

40

20

0

Figur 12.1 Andel intresserade av politik på olika geografiska nivåer efteråldersgrupper, 2003. Procent.

Källa: Medborgarundersökningen 2003.

Infödda Invandrade Infödda Invandrade Infödda Invandrade Infödda InvandradeLokal politik Svensk politik (riksnivå) Europeisk politik Internationell politik

18–25 år +26 år

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM295

296

ställer sig också frågan om vilken betydelse ålders-skillnader har när man gör en sådan uppdelning.

I Medborgarundersökningen 2003 ställdes enserie frågor om politiskt intresse på olika territori-ella nivåer. På en första enkel fråga om hur passintresserad man är av politik i allmänhet svararnågot mer än hälften av alla intervjuade att deantingen är ganska intresserade eller mycket in-tresserade.7 Fortsättningsvis delas de intervjuadein i unga (de som är 18–25 år) och äldre (de somär 26 år eller mer). De unga tycks i något lägregrad vara politiskt intresserade än de äldre. I dennagrupp uppger nämligen färre än hälften (cirka 47procent) att de är ganska eller mycket intresse-rade av politik i allmänhet.

Figur 12.1 ger en betydligt mer nyanserad bildav det politiska intressets variationer. I likhet mednyss nämnda resultat anger staplarna i diagram-met andelen (ganska eller mycket) politiskt in-tresserade. Men som framgår görs här också enpolitisk-geografisk uppdelning. Dessutom kan visärskilja det politiska intresset mellan å ena sidanunga och äldre och å andra sidan mellan invand-rade och infödda svenskar.8

Störst skillnad råder som synes i fråga om lokalapolitiska förhållanden. Här finns en markantintresseklyfta till de ungas nackdel. Personer medbakgrund i ett annat land (såväl äldre som yngre)är i mindre utsträckning intresserade av lokal poli-tik än infödda svenskar. Skillnaderna minskar av-sevärt om frågan preciseras till att handla omsvensk politik på riksnivå. Visserligen förefallerunga även i detta fall vara mindre intresserade, menen jämförelse sett till ursprung antyder att ungasom invandrat faktiskt i högre grad är intresseradeav svensk politik än unga födda i Sverige.

Den sistnämnda tendensen tycks dessutom varaganska generell till sin karaktär. När det politiskaintresset kartläggs för områden utanför Sverige,framstår likaledes invandrade ungdomar i högregrad som intresserade. Då frågorna handlar om

europeisk och internationell politik ser vi ocksåatt invandrade, oavsett ålder, tenderar att ha ettstörre politiskt intresse än infödda svenskar. Frå-gans grad av ”internationalisering” spelar uppen-barligen roll här. När kommunala angelägenheterstår i fokus ger infödda svenskar i större utsträck-ning uttryck för känslomässigt engagemang ände invandrade. Men för politiska frågor i världenutanför Sverige är skillnaderna i stället till deinvandrades fördel.

Samtidigt kan man notera att internationell poli-tik är den enda sfär som unga i större utsträck-ning än äldre anger att de är intresserade av, ochdetta dessutom endast i kategorin infödda. Vikti-gare är dock att de åldersbetingade variationernai politiskt intresse inte alls är lika betydande närde som svarar i en intervjuundersökning påminnsom att ”politik” också kan handla om mycket an-nat än den egna kommunen och den svenska riks-dagen.

Segregationensoch bostadsområdets

betydelseEfter denna bild av övergripande skillnader mel-lan yngre och äldre medborgares intresse för po-litiska frågor ska vi närma oss betydelsen av so-cialgeografiska variationer inom Sverige. Huvud-frågan för de följande analyserna är om det finnstendenser till politiskt utanförskap i socioeko-nomiskt resurssvaga bostadsområden – områdensom i ljuset av indikatorer som arbetslöshet ochförsörjningsstöd präglas av vad som nu ofta kal-las för socialt utanförskap. Fortsättningsvis ana-lyserar jag endast gruppen unga i åldern 18–25 år.Men som vi ska se är det även här värdefullt attkunna göra distinktioner baserade på ursprung.

I ett första steg används den enkätundersök-ning som genomfördes på uppdrag av Ungdoms-styrelsen vintern 2008/09 (Ungdomsenkäten

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM296

297

2009). Som närmare beskrivs i bilaga 9.2 byggdeUngdomsenkäten 2009 dels på ett riksrepre-sentativt urval, dels på ett urval av unga i fyraspecifika bostadsområden (så kallade fokus-områden): Husby i Stockholm, Hjällbo i Göteborg,Rosengård i Malmö och Araby i Växjö.9 Medsvenska mått mätt är dessa områden mycket hårtdrabbade av arbetslöshet och annan ofärd. Tillföljd av detta är de (vid sidan om ett 30-tal andrabostadsområden) föremål för offentliga insatservia det så kallade urbana utvecklingsarbetet, varssyfte är att ”minska antalet stadsdelar i Sverigemed ett utbrett utanförskap” (Regeringskansliet2010).10 Det handlar således om insatser för attmotverka den boendesegregation som av allt attdöma blivit mer markant i Sverige under senaredecennier (jfr Stjärne, Fritzell, Brännström, Est-rada & Nilsson 2007). Som områdesurvalet i un-dersökningen antyder är segregation inte ett ex-klusivt storstadsfenomen. Mer eller mindre mar-kanta socioekonomiska skiljelinjer olika stadsde-lar emellan – och därmed förknippade variationeri symbolisk status – finns i snart sagt alla svenskatätorter (och Växjö är alltså inget undantag). Ävenom segregationen i storstäderna är mer utpräg-lad, och mer dokumenterad, råder i detta avse-ende en gradskillnad snarare än artskillnad mel-lan Sveriges urbana miljöer (jfr Andersson 2000,11

Stjärne et al. 2007).Den offentliga diskussionen om segregation har

i allt väsentligt kretsat kring dess förmodade ne-gativa konsekvenser (Strömblad 200312). Detta äri sig inte särskilt förvånande. Segregation skulleju inte uppfattas som ett samhällsproblem om intenegativa följdverkningar kunde befaras. Om män-niskor inte antas bli påverkade, direkt eller indi-rekt, av att olika befolkningsgrupper är ojämntspridda över stadens delar skulle det ju finnasföga grund för offentliga insatser i syfte att mot-verka segregation.

Att boendesegregation kan ge upphov till såkallade kontextuella effekter bidrar till att tydlig-göra denna, ofta tämligen diffusa, diskussion.Enkelt uttryckt innebär kontextuella effekter (somofta betecknas områdeseffekter eller grannskaps-effekter när bostadsområden står i fokus) att so-ciala miljöer har någon form av självständig bety-delse för människors välfärd, åsikter eller hand-lingsmönster (Strömblad 2008). Teoretiskt settobserveras en kontextuell effekt om en individ,oberoende av sina egna resurser och andra egen-skaper, i någon mån får andra förutsättningar –och i förlängningen därmed kanske kommer atttänka och bete sig annorlunda – enbart genomatt den sociala miljön förändras. Något som tillexempel skulle kunna vara fallet om man flyttar tillett annat bostadsområde som (till följd av rådandesegregation) har en helt annan befolkningsmäs-sig profil.

Det teoretiska resonemanget är som synes väl-digt generellt (exempelvis kan skolor, arbetsplat-ser och föreningar vara väl så goda exempel påsociala miljöer som bostadsområden). Men lika-fullt är detta pudelns kärna när man ska försökaklä segregationens förmodade negativa följder iord. Tanken är helt enkelt att människor i vissabostadsområden antas få sämre förutsättningarän vad de skulle ha haft i en mer gynnsam socialmiljö. Omvänt hade förutsättningarna, allt annatlika, varit mer gynnsamma i frånvaro av segrega-tion, det vill säga om olika befolkningsgrupperhade varit jämnt spridda över stadens delar.13

På lite mer jordnära nivå handlar det här om hu-ruvida kontextuella effekter kan spåras i ungasdemokratiska delaktighet. Frågan blir då vilka skill-nader som kan förväntas i just detta avseende,och hur de i så fall kan relateras till graden avsocialt utanförskap i bostadsområdet.

Jag har i en tidigare studie argumenterat för attden amerikanske sociologen William J. Wilsons

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM297

298

teori om negativa koncentrationseffekter med för-del kan översättas till en politisk-sociologisk ver-sion (Strömblad 2003,14 jfr Wilson 1987, 1991).Wilson studerade onda cirklar i storstädernasinnerstadsslum i USA och drog slutsatsen att pro-blemen där (dåliga skolprestationer, svag förank-ring på arbetsmarknaden, tilltagande kriminalitet,uppbrutna familjerelationer och så vidare) tende-rar att anrikas till följd av social isolering och fort-plantning av negativa normer. Enligt Wilson ris-kerar låga nivåer av självtillit att sprida sig ifattigdomspräglade stadsdelar. I jämförelse medsocioekonomiskt mer resursstarka miljöer mötermänniskor i områden präglade av hög arbetslös-het oftare ett mer eller mindre uttalat budskap inärmiljön om att ”det tjänar inget till att försöka”.

Även om fattigdomsnivåerna i svenska ”utan-förskapsområden” inte ligger i närheten av vadman finner i USA går det att ta fasta på själva idénom negativa koncentrationseffekter. Även i lju-set av svenska förhållanden kan låga nivåer avsjälvtillit tänkas leda till låg politisk självtillit. Omen pessimistisk syn på de egna möjligheterna ochlivsvillkoren lättare alstras i relativt sett fattigareområden kan detta mycket väl också tänkas inbe-gripa den upplevda förmågan att göra sig gäl-lande som medborgare. Misstroende i det enaavseendet skulle därmed också ge avtryck i enmörkare bild av de egna utsikterna att påverkapolitiskt. I förlängningen skulle en sådan, ur de-mokratisk synvinkel negativ, ”normförmedling”också kunna leda till ett mer generellt avståndsta-gande från politik – avspeglat i allmänt ointresseoch i förlängningen också i politikerförakt ochbristande förtroende för politiska och offentligainstitutioner.

Dessvärre fick denna hypotes ett betydandestöd i min tidigare studie (Strömblad 2003). Dockvar den undersökning jag genomförde då inte allsinriktad på ungas situation och datamaterialet var

från 1990-talet. Det finns således goda skäl attförsöka analysera i vilken utsträckning ungasdemokratiska delaktighet påverkas av segrega-tionen i 2000-talets Sverige. Som ytterligare teo-retiskt bränsle finner man i litteraturen om kon-textuella effekter ibland tankegången att barn ochunga i högre grad än äldre torde påverkas av densociala miljön i bostadsområdet. Det bakomlig-gande antagandet är att unga tenderar att varamindre ”rörliga” då en större andel av deras so-ciala kontakter sker i närmiljön.15

Effekter avsocialt utanförskap

Även om konsekvenser av segregation ur rentmetodologisk synvinkel idealt skulle utvärderasexperimentellt är detta förstås inte praktiskt (elleretiskt) möjligt. Till skillnad från en renodlat teore-tisk beskrivning kan en empirisk undersökninginte baseras på att individer flyttas runt mellanolika områden i syfte att fastställa den socialamiljöns inverkan. Men en bit på vägen kan mankomma genom att på statistisk väg jämföra perso-ner som har likartade egenskaper, men som samti-digt skiljer sig åt i fråga om var de bor.

I ett sådant försök jämförs härnäst unga som ärbosatta i något av de fyra fokusområdena i Ung-domsenkäten 2009 med övriga unga i det riks-representativa urvalet. Frågan blir här om denförstnämnda gruppen systematiskt skiljer sig frånunga generellt i Sverige.16

Figur 12.2 illustrerar variationer i ett antal måttpå demokratisk delaktighet. Samtliga dessautfallsvariabler är konstruerade så att de teore-tiskt kan variera på en skala från 0–100 (där 100står för maximal delaktighet – de absoluta vär-dena har dock ingen direkt innebörd, det är en-dast de relativa skillnaderna som är av intressehär). I likhet med tidigare särskiljs unga med in-vandrarbakgrund från de som är födda i Sverige.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM298

299

Dessutom har beräkningarna av medelvärden(som motsvaras av höjden på respektive stapel ifigur 12.2) justerats för överrepresentationen avarbetslösa ungdomar i fokusområdena.17 Därige-nom görs här åtminstone en grundläggande sta-tistisk matchning. Genomgående markerar demörka staplarna medelvärden för fokusområdenassvarspersoner.

Vilken bild förmedlar denna jämförelse mellanunga i socioekonomiskt resurssvaga bostadsom-råden och unga i stort? Något entydigt mönsterframträder knappast, vare sig i negativ eller posi-tiv bemärkelse. Politiskt intresse separeras ävenhär, dels genom en generell fråga, dels genom enfråga om internationella förhållanden. Om blick-arna endast riktas mot dessa mått får hypotesenom negativa koncentrationseffekter inte det ring-aste stöd. Tvärtom indikeras här snarare ett nå-got mer välutvecklat politiskt intresse blandfokusområdenas unga befolkning, och detta obe-

roende av om de är invandrade eller inföddasvenskar. Likafullt framstår skillnaderna som småoch de bör därför inte övertolkas.

Detta gäller även för de mått som de övriga dia-grammen redovisar. Men för politisk självtilltrosom här baseras på en fråga om hur man bedömersina egna möjligheter att förmedla åsikter till kom-munala beslutsfattare, framstår mönstret som merkomplext. För unga födda i Sverige tycks det fin-nas en svag positiv effekt av att bo i ett socioeko-nomiskt resurssvagt område, men för invandradeungdomar spåras en motsatt tendens. I den sist-nämnda gruppen ligger områdeseffekten i linjemed hypotesen. Tilltron till den egna politiskaförmågan verkar vara något lägre bland fokus-områdenas invandrade ungdomar.

Undersöker vi istället politiskt förtroende somhär avser den tilltro man har till folkvalda politi-ker,18 är utfallet däremot det omvända jämfört medpolitiskt intresse. Figur 12.2 illustrerar att ungas

100

80

60

40

20

0

Figur 12.2 Demokratisk delaktighet i Sverige och i fokusområden, 18–25år, 2009. Medelvärde.

Källa: Ungdomsstyrelsen, Ungdomsenkäten 2009.Kommentar: Fokusområden avser fyra av Sveriges mest socialt utsatta bostadsområden: Araby, Hjällbo,Husby och Rosengård. Områdena beskrivs närmare i Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 08.

Infödda Invandr. Infödda Invandr. Infödda Invandr. Infödda Invandr. Infödda Invandr.

Politiskt intresse Politiskt intresse Politisk Politiskt Framtidstroallmänt internationellt självtilltro förtroende

Sverige Fokusområden

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM299

300

förtroende för politiska beslutsfattare genomgå-ende verkar vara lägre i fokusområdena än iSverige generellt sett. Givet detta mått skulle detalltså kunna finnas fog för misstanken att unga isocioekonomiskt resurssvaga bostadsområdentenderar att betrakta demokratiska institutionermer skeptiskt – och detta oavsett ursprung ochvilken position man själv har på arbetsmarkna-den.

Denna indikation på att segregationen i sig harnegativa konsekvenser förstärks ytterligare omvi studerar variationen i ett mått som här kallasför framtidstro. Frågan gällde här hur man bedö-mer framtiden för egen del – hur optimistisk (ellerpessimistisk) prognos man gör för de egna möj-ligheterna att nå framgång och förverkliga sinalivsprojekt. Som framgår är graden av optimismpåtagligt lägre i fokusområdena. De unga i dettaområdesurval skiljer sig från genomsnittet i såmåtto att man tenderar att se mörkare på förut-sättningarna att nå framgång i livet. Särskilt tyd-lig tycks denna negativa effekt vara bland demsom har sin bakgrund i ett annat land.19

Sammantaget får vi alltså en något splittrad bild.Frågan om socialt utanförskap på områdesnivåockså påverkar politiskt utanförskap får inget

entydigt svar med de mått på demokratisk delak-tighet som använts här. Medborgarundersök-ningen 2003 innehåller dock mer utförliga måttoch ger större möjlighet att mer systematiskt prövaeffekter av egenskaper på bostadsområdesnivå.Genom att matcha officiell registerstatistik medgeografiska uppgifter om svarspersonerna kanman få en uppfattning om den befolknings-mässiga profilen i en given svarspersons grann-skap.20

Med hjälp av dessa data kan en ”kontextuellvariabel” fånga graden av socialt utanförskap påbostadsområdesnivå. Den definieras här somprocentandelen invånare som antingen är arbets-lösa eller förtidspensionerade i varje område somfinns representerat i datamaterialet. För att kunnarelatera undersökningsresultaten till varandraanalyserar jag endast de unga (18–25 år) sommedverkade i Medborgarundersökningen 2003.21

Tabell 12.1 visar en sammanfattande bild avhuvudresultaten. Med hjälp av statistiska sam-bandsanalyser har jag beräknat områdeseffekterav socialt utanförskap för de utfallsmått som lis-tas i kolumnen längst till vänster.

Politiskt intresse omfattar i själva verket härsamtliga tidigare nämnda versioner av denna va-

Tabell 12.1 Effekter av socialt utanförskap på områdesnivå: samman-ställning av analysresultat. 18–25 år, 2003

A B CInfödd vs. invandrad, Områdeseffekt av Områdeseffekt avområde utan socialt socialt utanförskap, socialt utanförskap,

utanförskap infödda ungdomar invandrade ungdomar

Politiskt intresse 0 0 0Politisk självtilltro 0 0 0Politiskt förtroende + (–) +Institutionellt förtroende + – +

Källa: Medborgarundersökningen 2003.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM300

301

riabel (separata analyser har alltså genomförts avintresse på olika politiska nivåer). Men eftersomutfallen visade sig i allt väsentligt vara helt likvär-diga är en rad tillräcklig för att sammanfatta resul-tatet.

Måtten politisk självtilltro, politiskt förtroendeoch institutionellt förtroende bygger på mer om-fattade index i jämförelse med motsvarande vari-abler i Ungdomsenkäten 2009, även om den teo-retiska innebörden förutsätts vara densamma(bilaga 12.1). Här har också de institutioner somdirekt kan sägas beröra det politiska livet (som iundersökningen avsåg regeringen, riksdagen, depolitiska partierna och politiker i allmänhet) ana-lyserats för sig. Måttet institutionellt förtroendehandlar om den tilltro man har till offentliga myn-digheter och organ (som i undersökningen avsågpolisen, domstolarna och den offentliga förvalt-ningen).

I tur och ordning står de övriga kolumnerna itabell 12.1 för:

A) effekten av att vara född i Sverige jämförtmed att vara invandrad i ett socioekonomisktresurstarkt område

B) områdeseffekten av socialt utanförskapbland infödda unga

C) områdeseffekten av socialt utanförskapbland invandrade unga.

I likhet med tidigare är effekterna analyseradeseparat för invandrade respektive infödda ung-domar. Den statistiska modellen ger besked omgenomsnittliga skillnader mellan dessa grupper isocioekonomiskt resursstarka bostadsområden(det vill säga områden med mycket låga nivåer avarbetslöshet och bidragsberoende). Vad som dä-

remot inte direkt framgår av tabell 12.1 är att enserie ytterligare kontroller också har gjorts för denskeva fördelningen av socioekonomiskt resurs-starka (respektive resurssvaga) ungdomar mel-lan städernas bostadsområden. Vid sidan av denojämna sammansättningen områdesvis av in-födda och invandrade ungdomar, tar de sambandsom är statistiskt säkerställda också hänsyn tillvariationer i individuell arbetsmarknadsposition(om man har jobb respektive studerar eller är ar-betslös), utbildningsnivå och familjeinkomster.

Sammanställningen tyder på att dessa kontrol-ler var väl motiverade. När hela variationen avbostadsområden beaktas framträder inga säker-ställda områdeseffekter på ungas intresse för po-litiska frågor.22 Varken infödda eller invandradeungdomar tycks i detta avseende påverkas avarbetslöshetsnivåer i det egna bostadsområdet.Resultatet ligger dock väl i linje med den tidigareanalysen av Ungdomsenkäten 2009. Jag konsta-terade tidigare att unga i fokusområdena i minstlika hög grad som unga i allmänhet ger uttryck förett politiskt intresse. Sett till att det skiljer när-mare sex år mellan de båda undersökningarna (ochatt de skiljer sig åt i den exakta formuleringen avenkätfrågor) kan resultaten betraktas som relativtsamstämmiga. Om inte smärre skillnader över-tolkas måste den övergripande – och hoppingi-vande – slutsatsen bli att ungas intresse för poli-tik inte sjunker i takt med ökat socialt utanförskapi bostadsområdet. Fattigdom på områdesnivåmedför alltså inte automatiskt politiskt ointresse.

För politisk självtilltro pekade Ungdomsenkäten2009 på att invandrade ungdomar i fokusområdenamissgynnades. Men i resultaten baserade på Med-borgarundersökningen 2003 kan inte några så-dana effekter av utanförskap på områdesnivå be-läggas. Teoretiska förväntningar till trots tycksungas bedömningar av den egna förmågan attgöra sin röst hörd inte påverkas negativt av att

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM301

302

bo i ett område präglat av hög arbetslöshet. Måt-tet på politisk självtilltro i Medborgarunder-sökningen 2003 var som nämnts mer innehållsrikt(bilaga 12.1), men det faktum att undersökning-arna genomfördes under olika tidsperioder kanförstås påverka resultatet. Vi kan inte uteslutamöjligheten att invandrade ungdomars politiskasjälvtilltro har utvecklats negativt i fattiga bo-stadsområden under de senaste åren. En ytterli-gare möjlighet är att fokusområdena i Ungdoms-enkäten 2009 har passerat en kritisk nivå av ar-betslöshet och fattigdom, bortom vilken invånar-nas (och i första hand kanske de invandrade ung-domarnas) tilltro till den egna politiska förmåganfaktiskt minskar.

I ljuset av vad som faktiskt går att belägga ser viemellertid så här långt inga tydliga tecken på attungas demokratiska delaktighet påverkas av ne-gativa områdeseffekter. Men när politiskt ochinstitutionellt förtroende granskas framträder enmer komplex empirisk mosaik. För båda dessa ut-fall är det slående resultatet att socialt utanför-

skap på områdesnivå faktiskt kan ha en positiveffekt (kolumn C i tabell 12.1). I områden som ihögre grad är drabbade av arbetslöshet skullesåledes unga kunna utveckla en större tillit tilldemokratins institutioner. Såväl folkvalda politi-ker som rättsvårdande myndigheter skulle där-med i större utsträckning få förtroende av ungamedborgare i socialt utsatta bostadsområden. Attdetta inte är hela sanningen visar dock de minus-tecken som också rapporteras (kolumn B i tabell12.1). Vad detta illustrerar är att infödda ung-domars politiska förtroende påverkas negativt avstigande arbetslöshetsnivåer i bostadsområdet.Särskilt i fråga om bedömningen av offentligainstitutioners trovärdighet, men mönstret är likar-tat även för tilliten till politikens företrädare (attminustecknet i detta fall anges inom parentesmarkerar här att den negativa områdeseffekten förinfödda inte riktigt passerade gängse gränsvärdenför statistisk säkerhet).

Plustecknen i den första kolumnen anger att detfinns tydliga skillnader i politiskt och institu-

100

80

60

40

20

0

Figur 12.3 Områdeseffekter på politiskt förtroende, 18–25 år, 2003.

Källa: Medborgarundersökningen 2003.Kommentar: Socialt utanförskap avser procentandelen arbetslösa och förtidspensionerade i det egnabostadsområdet.

0 5 10 15 20 25

Infödda Invandrade

Polit

iskt

för

troen

de

Socialt utanförskap på områdesnivå

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM302

303

tionellt förtroende också inom socioekonomisktresursstarka bostadsområden. I sociala miljöer därrisken, sett till invånarnas situation i allmänhet,att drabbas av arbetslöshet är mycket låg tende-rar unga som är födda i Sverige att ha ett påtagligthögre förtroende. Men analysresultaten antydersamtidigt att detta förtroendekapital snabbt kanurholkas om de skulle flytta till någon av stadensfattigare delar.

Figur 12.3 och 12.4 ger en grafisk illustration avdessa komplexa samband. Såväl för politiskt sominstitutionellt förtroende har de linjer som sam-manfattar utfallen för invandrade respektive in-födda ungdomar helt olika lutning. För invand-rade ungdomar är områdeseffekten således posi-tiv, medan den för infödda ungdomar istället ärnegativ.23 Samtidigt ser vi att de blå linjerna (somhär alltså avser sambanden för infödda ungdo-mar) skär den vertikala axeln vid ett högre värdeän de röda linjerna (som här alltså avser sam-banden för invandrade ungdomar). Längst tillvänster i respektive diagram, vid en punkt mot-

svarande ett tänkt område med 0 procents socialtutanförskap (det vill säga där ingen är arbetslöseller förtidspensionerad) tyder resultaten alltsåpå att unga som är födda i Sverige har ett betyd-ligt högre förtroende för demokratiska institutio-ner än unga som har invandrat.

Sambandet mellan förtroende och socialt utan-förskap på områdesnivå verkar alltså vara posi-tivt för invandrade ungdomar, medan det är nega-tivt för infödda. Den horisontella axeln är kon-struerad så att den i princip beskriver den fak-tiska variationen i områdesvariabeln. Med andraord innehåller datamaterialet exempel på bostads-områden där andelen arbetslösa och förtids-pensionerade är försumbar, samtidigt som detockså finns områden där denna andel uppgår tillnära en fjärdedel av befolkningen.

Denna variation är av allt att döma betydelse-full. Enligt analysresultatet skulle exempelvis enung invånare med invandrarbakgrund nästankunna fördubbla sitt förtroende för offentliga in-stitutioner (från ett värde på strax över 40 till ett

100

80

60

40

20

0

Figur 12.4 Områdeseffekter på institutionellt förtroende, 18–25 år, 2003.

Källa: Medborgarundersökningen 2003.Kommentar: Socialt utanförskap avser procentandelen arbetslösa och förtidspensionerade i det egnabostadsområdet.

0 5 10 15 20 25

Infödda Invandrade

Inst

itutio

nellt

för

troen

de

Socialt utanförskap på områdesnivå

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM303

304

värde på närmare 80, uttryckt i den skala som an-vänds här) genom att flytta från den mest resurs-starka stadsdelen till det område där man finnerde högsta nivåerna av socialt utanförskap. Förinfödda ungdomar råder däremot i princip om-vända förhållanden, men med reservation för attden negativa effekten är svagare när det gällerförtroendet för politiska institutioner.

För att ytterligare pröva bärkraften i sambands-mönstret undersökte jag också effekter av en al-ternativ kontextuell variabel: andelen utlands-födda i respektive bostadsområde. Detta områdes-mått på ”etnisk segregation” visar sig intressantnog inte alls påverka de ursprungliga sambanden.Tolkningen av detta måste bli att det är den socio-ekonomiska resursnivån i bostadsområdet, sna-rare än invånarnas etniska sammansättning, somhar störst betydelse för ungas politiska och insti-tutionella förtroende. På områdesnivå spelar fat-tigdom en mycket större roll än invånarnas ur-sprung.

I en jämförelse av förtroende för demokratiskainstitutioner mellan de båda undersökningarnanoterar vi påtagligt samstämmiga resultat för ungafödda i Sverige. Även analyserna utifrån Ung-domsenkäten 2009 gav beskedet att de inföddaungdomarnas förtroende är sämre i områden präg-lade av socialt utanförskap. Den intressanta skill-naden är dock att motsvarande effekt – till skill-nad från i de tidigare analyserna – inte framträderför invandrade ungdomar efter den mer utförligakontrollen via Medborgarundersökningen 2003.

Även här kan skillnader i de mått som användstänkas influera resultaten. I Ungdomsenkäten2009 bygger politiskt förtroende på en enda en-kätfråga om huruvida man litar på politikerna ikommunen eller stadsdelen. Uppenbarligen får viett annat resultat när medborgarundersökningensmer finfördelade mått på politiskt och insti-tutionellt förtroende används. Vad som är ”mest

sant” är en omöjlig fråga att besvara. Men medreservation för att vi inte heller i detta fall kanvara säkra på vilken roll som de olika tidsperioder-na för undersökningarna spelar kan det tänkasatt anspråken har ökat över tid – kanske inte minstanspråken på de politiker som är verksamma när-mast ungdomarna. Det är möjligt att invandradeungdomar i socialt resurssvaga områden förvän-tar sig alltmer av lokala politiker, med konsekven-sen att klyftan mellan förhoppningar och vadpolitikerna faktiskt förmår leverera ökar. Men äveni detta fall finns möjligheten att fokusområdena ärmer fattigdomspräglade miljöer i jämförelse medde bostadsområden som finns representerade iMedborgarundersökningen 2003, och att detta fårett negativt genomslag.

Betydelsen avsvensk respektiveutländsk bakgrund

I den allmänna debatten diskuteras inte sällangruppen barn till invandrade – en grupp somoegentligt brukar kallas för andra generationensinvandrare (oegentligt just eftersom de själva intehar invandrat, även om deras föräldrar har sinbakgrund i ett annat land). Ibland framträder enoro för att problem som drabbar invandrade i detsvenska samhället också kan gå i arv. Barn tillinvandrade kan exempelvis tänkas bli utsatta fördiskriminering på ett sätt som unga med Sverige-födda föräldrar undgår. I detta kapitel har gräns-linjen genomgående dragits utifrån födelseland –uppgifter om invandring (ja eller nej) har varitgrunden för den tudelade kategoriseringen. Meninte minst för att blottlägga konsekvenser av bo-endesegregation vore det värdefullt att veta omen alternativ indelning av unga – utifrån om dehar svensk eller utländsk bakgrund – skulle ge ettannat resultat.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM304

305

Jag grupperade därför ungdomarna i Med-borgarundersökningen 2003 efter föräldrarnasfödelseland.24 En genomgång av samtliga tidigareanvända utfallsmått (politiskt intresse, politisksjälvtilltro, politiskt förtroende och institutionelltförtroende), men nu istället med svensk respek-tive utländsk bakgrund som indelningsgrund, vi-sar sig ge en del intressanta resultat, även ommönstren väsentligen är desamma som tidigare.

I likhet med redovisningen i tabell 12.1 framträ-der inga säkerställda områdeseffekter av socialtutanförskap för några andra variabler än politisktoch institutionellt förtroende. Intressant här ärdock att sambanden i de sistnämnda fallen bådehar samma riktning och ungefär samma styrkasom i föregående analyser. Mer precist visar detsig här vara kategorin unga med svensk bakgrundsom drabbas av de negativa områdeseffekterna,medan unga som har någon form av utländsk bak-grund tycks utveckla ett högre politiskt ochinstitutionellt förtroende i fattiga bostadsområ-den.25 Dessa analysresultat tyder alltså på att ti-digare observerade negativa effekter på förtro-ende framförallt gäller för unga med svensk bak-grund. Infödda ungdomar som har invandradeföräldrar tycks, åtminstone i detta specifika avse-ende, inte behöva förlora på segregationens ef-fekter. Sverigefödda ungdomar med någon formav utländsk bakgrund har med andra ord mer ge-mensamt med sina invandrade grannar i socio-ekonomiskt resurssvaga områden när det gällerförtroendet för demokratins institutioner.

Vilket förtroendepåverkas var?

Denna studie ger en blandad kompott av såvälpositiva besked som anledning till oro. Givet enrad mått på demokratisk delaktighet får hypote-sen om negativa segregationseffekter endast ettbegränsat stöd. För såväl invandrade som in-födda ungdomar gäller entydigt att socialt utan-förskap på områdesnivå inte förmår sänka intres-set för politik och samhällsfrågor. En miljö som ihög grad präglas av arbetslöshet leder alltså intetill att unga slutar intressera sig för det omgivandesamhället. Snarare antyder de förhållandevisfärska resultaten från Ungdomsenkäten 2009 attutanförskap i bostadsområdet i vissa fall rentavkan stimulera ökad delaktighet – åtminstone i formav ett passivt politiskt engagemang.

För den betydelsefulla känslan av politisk själv-tilltro är resultaten från studien mindre entydiga.Visserligen framträder inga generella negativa ef-fekter av utanförskap på områdesnivå. Men samti-digt indikerar resultaten från Ungdomsenkäten 2009att invandrade ungdomar i vissa områden gör ensärskilt pessimistisk bedömning av möjligheternaatt påverka beslutsfattare. Detta är oroande, ochman bör i framtida forskning definitivt ägna kraft åtatt ta reda på hur allmän en sådan tendens är.

Som denna studie också har visat behöver dockinte tilltron till den egna politiska förmågan hängasamman med förtroendet för demokratin och dessinstitutioner. Vi har sett att invandrade ungdomarinte alls behöver utveckla en sämre tilltro till poli-tiker och myndigheter som en följd av att bo i ettområde präglat av socialt utanförskap. I skarpkontrast till negativa teoretiska förväntningarverkar istället sådana miljöer kunna stimulera po-litiskt och institutionellt förtroende. Den godanyhetens baksida är dock att motsatsen verkargälla för unga som är födda i Sverige (i synnerhetför dem vars föräldrar också är födda i Sverige).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM305

306

I denna grupp sjunker i stället tilltron till demo-kratins institutioner i takt med ökad arbetslösheti bostadsområdet. På denna punkt ger dessutombåda datamaterialen i denna studie samma besked.

Den negativa segregationseffekt som tydligastkan beläggas är således att infödda ungdomarsförtroende för offentliga institutioner minskar somen följd av utanförskap på områdesnivå. Dettaresultat ligger väl i linje med den ursprungligahypotesen. Där omgivningens villkor, och fram-tidsutsikterna, ter sig ogynnsamma kan man för-vänta sig att tilltron till demokratin och dess re-presentanter får sig en rejäl törn.

Men den fråga som återstår är i så fall varfördenna negativa effekt generellt sett inte tycksdrabba invandrade ungdomar. En möjlighet är attde snarare positiva tendenserna i denna kategorihar att göra med selektion. Det skulle kunna varaså att de invandrade ungdomarna i städernas fat-tigare områden i stor utsträckning kommer frånländer med betydligt sämre fungerande offent-liga institutioner – från stater som dessutom kanvara auktoritära snarare än demokratiska. I ljusetav dessa erfarenheter (eller kanske ens föräldrarserfarenheter som man har tagit del av) kan svenskapolitiska institutioner och myndigheter mycket vältänkas framstå som betydligt mer välfungerandeoch pålitliga.

En kontroll för hur länge man varit i Sverige,som kan ha ett visst samband med varifrån i värl-den man härstammar, visar sig till en del kunnareducera områdeseffekten. Särskilt i fråga ominstitutionellt förtroende. Men samtidigt föränd-ras inte det övergripande mönstret särskilt mycketvarvid värdet av ”selektionshypotesen” förbliroklart. Datamaterialet är alltför begränsat för attkunna göra separata analyser med unga från skildaursprungsländer. Den mer utförliga kontrollen förvad sådana skillnader kan betyda måste därförlämnas till framtida forskning.

En helt annan möjlighet är dock att de offentligainsatser som görs i områden med högt socialt ut-anförskap framförallt gynnar invandrade ung-domars politiska och institutionella förtroende (jfrStrömblad 200326). Offentliga åtgärdsprogram somsyftar till att öka invånarnas delaktighet, såväl idet politiska livet som i samhället i stort, kommerknappast att leda till minskad segregation. Om desom blir mer resursstarka flyttar kan segregatio-nen rentav förstärkas. Men det är ingen orimligtanke att insatser av detta slag kan kompenseraför misstro mot offentliga institutioner – en miss-tro som annars har gynnsam grogrund i områdensom är hårt drabbade av arbetslöshet. Samtidigtär det emellertid tänkbart att fokus för sådana in-satser i praktiken ofta riktas mot den invandradebefolkningen. Vidare vet vi att informationsprojektsom syftar till att öka deltagandet i allmänna val ihög grad riktar sig till invånare med invandrar-bakgrund (jfr Bäck & Soininen 2003, Gilljam &Jodal 2006). Därmed skulle infödda ungdomar isocioekonomiskt resurssvaga bostadsområdenrelativt sett kunna upplevas – och uppleva sigsjälva – som mindre intressanta för den offentligapolitikens strävan efter ökad delaktighet. Ochdetta skulle i sin tur kunna skapa en känsla avisolering och brist på förtroende för det offentligasrepresentanter.

Dessutom har denna studie – om än lite vid si-dan av de utfall som handlar om demokratisk del-aktighet – indikerat att unga (oavsett ursprung) isocioekonomiskt resurssvaga områden gör merpessimistiska bedömningar av de egna framtids-utsikterna. Prognoser av detta slag målas medmörkare färger i städernas fattiga delar oberoendeav den tillit man har till institutionernas förmågaatt bidra till ett gott samhälle. Detta bör onekligenleda till eftertanke bland politiska beslutsfattare.

Frågan om samhällets reproduktionsförmåga,som formulerades i början av detta kapitel, har

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM306

307

utan tvekan med övergripande förutsättningar attgöra. Segregationen påverkar av allt att dömaunga i många betydelsefulla avseenden. Men detoffentliga Sveriges insatser för att motverka ut-anförskap i det segregerade samhället kanske iförsta hand gynnar själva systemets legitimitet.Politiker och myndigheter kan i så fall kassera inmer förtroende än vad som annars hade blivit fal-let. Men eftersom tilltron till demokratins institu-tioner inte upprätthålls hos alla unga verkar inteens detta lyckas fullt ut.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM307

308

Bilaga 12.1

Politiskt intresse – allmänt– Hur intresserad är du av politik?

Kodning: 0 = inte alls intresserad33 = inte särskilt intresserad66 = ganska intresserad100 = mycket intresserad

Politiskt intresse– internationella förhållanden

– Hur intresserad är du av vad som händer i andra

länder?


Politisk självtilltro– Hur stor möjlighet tycker du att du själv har attföra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kom-munen?

Kodning: 0 = mycket små möjligheter/inga alls33 = ganska små möjligheter66 = ganska stora möjligheter100 = mycket stora möjligheter

Politiskt förtroende– Hur mycket tycker du att du kan lita på följandegrupper av människor …?Delfråga: – De politiker som bestämmer

i din stadsdel/kommun?

Kodning: 0 = litar inte alls på33 = litar inte särskilt mycket på66 = litar delvis på100 = litar helt och hållet på

Framtidstro– Hur ser du på framtiden …?

Delfråga: – För din egen del?

Kodning: En femgradig skala omkodad 0–100(med ändpunkterna ”är mycketpessimistisk” och ”är mycketoptimistisk”).

Frågeformuleringar och kodning– variabler baserade på Ungdomsenkäten 2009

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM308

309

Frågeformuleringar och kodning– variabler baserade på Medborgarundersökningen 2003

Politiskt intresse– olika geografiska nivåer

– Människors intresse varierar ibland mellan politikpå olika plan. Hur pass intresserad är du själv avvart och ett av följande områden?Delfrågor: – Lokal politik

– Svensk politik på riksplanet– Europeisk politik– Internationell politik


Politisk självtilltro– Om man ser till vad du själv anser:

Delfrågor: – Har människor som du större ellermindre möjligheter än andra att förafram sina åsikter till politikerna?

– Har människor som du större ellermindre möjligheter än andra att fåpolitikerna att ta hänsyn till eraåsikter?

– Har du större eller mindre möjligheterän andra att få rättelse om du skulle blifelaktigt behandlad av en myndighet?

Kodning: Ett additivt index, omkodat 0–100(där 100 innebär maximal tilltro),baserat på ovanstående frågor med enelvagradig svarsskala (från ”mycketmindre” till ”mycket större”).

Politiskt förtroende ochinstitutionellt förtroende

– Jag kommer nu att läsa upp namnen på olikainstitutioner som polis, regering, offentlig förvalt-ning och så vidare. Jag vill be dig att tala om hurstort förtroende du har för var och en av dessainstitutioner.

POLITISKT FÖRTROENDEDelfrågor: – Regeringen?

– De politiska partierna?– Riksdagen?– Politikerna?

INSTITUTIONELLT FÖRTROENDEDelfrågor: – Domstolarna?

– Den offentliga förvaltningen?– Polisen?

Kodning: I båda fall ett additivt index, omkodat0–100 (där 100 innebär maximaltförtroende), baserat på ovanståendefrågor med en elvagradig svarsskala(från ”inget förtroende alls” till ”mycketstort förtroende”).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM309

310

ReferenserAdman, P. (2004). Arbetslöshet,arbetsplatsdemokrati och politisktdeltagande. Uppsala: ActaUnversitatis Upsaliensis.

Adman, P. & Strömblad, P. (2000).Resurser för politisk integration.Integrationsverkets rapportserie2000:16. Norrköping:Integrationsverket.

Andersson, R. (2000). Etnisk ochsocioekonomisk segregation iSverige 1990–1998. I J. Fritzell(Red.), Välfärdens förutsättningar.Arbetsmarknad, demografi ochsegregation. SOU 2000:37.Stockholm: Fritzes.

Borevi, K. & Strömblad, P. (2004).Kategorisering och integration –en introduktion. I K. Borevi & P.Strömblad (Red.), Kategoriseringoch integration. Om föreställdaidentiteter i politik, forskning,media och vardag. SOU 2004:48.Stockholm: Fritzes.

Bäck, H. & Soininen, M. (2003).Politisk annonsering eller nätverk-ande? Uppföljning och utvärde-ring av partiernas särskildainformationsinsatser till invandrar-väljare vid 2002 års val. Göteborg:Göteborgs universitet,Förvaltningshögskolan.

Esaiasson, P. & Westholm, A.(2006). Deltagandets mekanismer.I P. Esaiasson & A. Westholm(Red.), Deltagandets mekanismer.Det politiska engagemangetsorsaker och konsekvenser. Malmö:Liber.

Gilljam, M. & Jodal, O. (2006).Kommunala demokratisatsningar –vägen till en mer vital demokrati?I P. Esaiasson & A. Westholm(Red.), Deltagandets mekanismer.Det politiska engagemangetsorsaker och konsekvenser. Malmö:Liber.

Lahti Edmark, H. (2002). Förort ifokus – interventioner för miljoner.En kunskapsöversikt. Integrations-verkets rapportserie 2002:1.Norrköping: Integrationsverket.

Leighley, J. E. (1995). Attitudes,Opportunities and Incentives. AField Essay on PoliticalParticipation. Political ResearchQuarterly 48: 181–209.

Myrberg, G. (2007). Medlemmaroch medborgare. Förenings-deltagande och politiskt engage-mang i det etnifierade samhället.Uppsala: Acta UniversitatisUpsaliensis.

Nagel, J. H. (1987). Participation.New Jersey: Prentice-Hall.

Petersson, O., Hermansson, J.,Micheletti, M,. Teorell, J. &Westholm, A. (1998). Demokratioch medborgarskap. Demokrati-rådets rapport 1998. Stockholm:SNS.

Rothstein, B. (2008). Den svårakonsten att lita på andra, att varanöjd med sig själv och att vara ung.I S. Holmberg & L. Weibull (Red.),Skilda världar. Trettioåtta kapitelom politik, medier och samhälle.Göteborg: SOM-institutet.

Regeringskansliet (2010). Stadsde-lar med utbrett utanförskap.Presentation av den urbanautvecklingspolitiken. Hämtad2010-02-22 via http://www.regeringen.se

SCB (2002). Personer medutländsk bakgrund. Riktlinjer förredovisning i statistiken. Meddelan-den i samordningsfrågor förSveriges officiella statistik 2002:3.Stockholm: Statistiska centralby-rån.

Stjärne, M., Fritzell, J., Bränn-ström, L., Estrada, F. & Nilsson, A.(2007). Boendesegregationensutveckling och konsekvenser.Socialvetenskaplig tidskrift, nr 2–3.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM310

311

Strömblad, P. (2003). Politik påstadens skuggsida. Uppsala: ActaUniversitatis Upsaliensis.

Strömblad, P. (2008). Att studerasegregationens konsekvenser. I L.M. Turner (Red.). Den deladestaden. Umeå: Boréa.

Strömblad, P. & Myrberg, G.(2008). Urban Inequality andPolitical Recruitment Networks.Arbetsrapport 2008:3. Stockholm:Institutet för Framtidsstudier.

Söderlind, I. & Engwall, K. (2008).Barnen är framtiden. Barn iframtidsdiskussion och framtids-studier. I S. Alm & J. Palme (Red.),Fjorton perspektiv på framtiden.Samhälls- och humanvetenskap-liga framtidsstudier. Stockholm:Institutet för Framtidsstudier.

Teorell, J. (2003). Demokrati ochdeltagande. Tre ideal i teorin ochpraktiken. I J. Hermansson & M.Gilljam (Red.): Demokratinsmekanismer. Malmö: Liber.

Ungdomsstyrelsen (2007). Ungamed attityd. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2008). Fokus08. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Verba, S., Schlozman, K. L. &Brady, H. E. (1995). Voice andEquality. Civic Voluntarism inAmerican Politics. Cambridge:Harvard University Press.

Wilson, W. J. (1987). The TrulyDisadvantaged. The Inner City, theUnderclass, and Public Policy.Chicago: The University ofChicago Press.

Wilson, W. J. (1991). AnotherLook at The Truly Disadvantaged.Political Science Quarterly,106:639–656.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM311

312

Noter1 Att studera ungas attityder ochvärderingar är också ett populärtmetodologiskt grepp i framtidsstud-ier av olika slag. Attraktionskraftenligger här i tanken att barn och ung-domar i någon mån kan förmedlakunskap om vad som kommer attanses viktigt i det framtida samhället– när dagens unga själva har blivityrkesverk-samma medborgare, ellerrentav beslutsfattare, på olika nivåer(jfr Söderlind & Engwall 2008). Detproblematiska i detta perspektiv ärförstås att åsikter och värderingarkan tänkas skifta, inte endast mellangenerationer utan också som en följdav ökad ålder.

2 Med detta kritiska mått på välfärds-statens kvalitet finner Rothstein(2008), vid en genomgång av stud-ier och statistiska sammanställ-ningar från senare år, en betydandeklyfta mellan de materiellt settmycket goda förutsättningarna förvälfärd i Sverige och utvecklingenav hur unga själva bedömer sittfysiska och psykiska hälsotillstånd(se Ungdomsstyrelsen 2007, kap. 3).

3 Att det finns tämligen klaraskillnader i politisk aktivitetsgradmellan olika åldersgrupper, även iSverige, har konstaterats i fleraundersökningar (se t.ex. Petersson,Hermansson, Micheletti, Teorell &Westholm 1998, s. 81–86).

4 Det bör nämnas att Verba, Schloz-man och Bradys förklaringsmodellockså tar fasta på betydelsen av upp-maningar till politisk aktivitet –något som enligt dessa forskare haratt göra med skillnader i vad de kallarpolitiskt rekryterande nätverk.Detta är tveklöst ett intressant fen-omen, inte minst ur ett ungdoms-perspektiv, men analyser av sådanaskillnader ryms inte i detta kapitel.För en studie av segregationseffekterpå ”vardaglig politisk rekrytering”,se Strömblad och Myrberg (2008).

5 Medborgarundersökningen 2003genomfördes inom ramen för Inte-grationspolitiska maktutredningen(en forskningsutredning som var verk-sam under perioden 2000–2004) isamarbete med forskningsprogram-met Demokratins mekanismer.Vetenskapligt ansvariga forskare varAnders Westholm, Karin Borevi(båda vid Uppsala universitet) samtförfattaren till detta kapitel.

6 Datamaterialet samlades in via be-söksintervjuer med ett urval av2 138 personer (telefonintervjueranvändes i ett mindre antal fall)genomförda av Statistiska central-byrån. Det motsvarade en totalsvarsfrekvens på 56 procent (svars-frekvensen är högre i den riksrepre-sentativa delen av urvalet och lägre iden del som baserades på personermed utländsk bakgrund). I vanligordning manar bortfallet till försikt-ighet vid tolkningen av resultat, isynnerhet ska inte blygsamma skill-nader övertolkas. I samtliga analysersom redovisas här har en justeringgjorts för urvalsproceduren (den varmed en teknisk term ”stratifierad”eftersom personer med vissa karakt-äristika hade större möjligheter attbli utvalda än andra). För ytterligareinformation om Medborgarunder-sökningen 2003 samt resultat fråntidigare undersökningar, se Esaiassonoch Westholm (2006) samt Myrberg(2007).

7 För samtliga intervjufrågor ompolitiskt intresse var svarsalter-nativen: mycket intresserad,ganska intresserad, inte särskiltintresserad samt inte alls intresse-rad. Mer information om fråge-formuleringar och kodning av devariabler som jag använder i dennastudie finns i bilaga 12.1.

8 När det gäller ursprung refererarinfödda genomgående till personersom är födda i Sverige, och invand-rade till personer som är föddautomlands men som sedan harimmigrerat till Sverige. Beteck-ningen invandrade är med-vetetvald för att betona att invandrar-skapet är en gemensam erfarenhetsnarare än en etnisk markör (jfrBorevi & Strömblad 2004, s. 9–12).

9 En presentation av de fyrafokusområdena finns i Fokus 08(Ungdomsstyrelsen 2008).

10 För översikter av den tidigare såkallade storstadspolitiken i Sverigeoch dess samtidshistoria, se Ström-blad (2003, kapitel 6) och LahtiEdmark (2002).

11 Se Andersson (2000, s. 246–255).

12 Se Strömblad (2003, kapitel 1).

13 Teorins grad av generalitet inne-bär också att de mer precisa orsak-erna till en viss kontextuell effektmåste sökas från fall till fall. Dettaäven om den vetenskapliga littera-turen innehåller intressanta förslagpå mer generella sociologiska ochsocialpsykologiska mekanismer, seStjärne et al. (2007) och Strömblad(2003, kapitel 2).


15 En lägre grad av rörlighet kanframförallt tänkas gälla för barnoch yngre tonåringar. Å andrasidan skulle dock även äldre ton-åringar inte ha hunnit skaffa siglika mycket erfarenheter frånalternativa sociala miljöer. Menantaganden om vad som mer precistska förväntas kompliceras ocksåav det faktum att även barn ochunga flyttar (och därmed byter miljö).Denna komplexitet måste jag emel-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM312

313

lertid lämna till framtida forskning.Här saknas såväl empiriska data somtillräckligt utrymme för att närmarekunna utforska rörligheten och dessbetydelse.

16 Detta försök till ”generisk kom-paration” kan betraktas som enganska krävande prövning. Utfallen idet riksrepresentativa urvalet ska jusnarast uppfattas som ett genomsnitt,i vilket det därmed också ingår ung-domar bosatta i andra fattiga bo-stadsområden i Sverige. Det haderimligen varit en lättare match attpåvisa skillnader om jämförelsengjordes mellan socio-ekonomisktsett mer polariserade sociala miljöer.

17 Med hjälp av en enkätfråga ombidrag grupperades respondenternaså att de som (under det senasteåret) hade erhållit antingen arbets-löshetsersättning, ekonomisktbistånd eller aktivitetsersättningbildade en kategori, medan de sominte hade erhållit sådant ekono-miskt stöd bildade en annan kate-gori. I den grafiska sammanställ-ningen hänför sig medelvärdena tillden sistnämnda kategorin.

18 Frågan om politiskt förtroendevar i Ungdomsenkäten 2009avgränsad till ”de politiker sombestämmer i din stadsdel/kom-mun” (bilaga 12.1).

19 Även om utrymmet i denna studieinte medger detaljerande analyser avolika slag av utländsk bakgrund är detvärt att notera att en något mindregrovhuggen indelning i allt väsentligtger samma resultat för framtidstro.Om de invandrade ungdomarna delasin i kategorier efter i vilken världsdelman är född, framträder i varje kate-gori för sig motsvarande negativaeffekter av att bo i fokusområdena.

20 Uppgifter på områdesnivå gällervid tidpunkten för undersökningen.För ändamålet utnyttjas aggregeradstatistik sammanställd för Statis-tiska centralbyråns så kalladeSAMS-områden, vilka kan ansesvara rimliga approximationer avvad människor i allmänhet upp-fattar som bostadsområden (jfrAndersson 2000, s. 228–229).

21 En vidare restriktion är att endastunga som bor i större tätorter ochstäder inkluderas i analysen. Bostads-områden på landsbygden måsteanses ha en annan innebörd i jäm-förelse med de urbana miljöer somstår i fokus i diskussionen om segre-gation. För att undvika befolknings-mässigt alltför små områden i städ-erna (exempelvis sådana som primärtkan karaktäriseras som industriom-råden) har ett ytterligare villkorvarit att SAMS-områdena ska be-folkas av minst 500 personer. Meddessa restriktioner består datamate-rialet av uppgifter från strax under200 personer i åldern 18–25 år.

22 Däremot har helt i enlighet medrimliga förväntningar individens egenposition på arbetsmarknaden betyd-else. Unga som har jobb eller studerartenderar att vara mer politiskt intres-serade än de som är arbetslösa.

23 Linjerna i dessa grafer baseras påresultaten från linjära regressions-analyser med antingen politiskt för-troende eller institutionellt förtro-ende som beroende variabel (dessaindex är också här konstruerade föratt kunna variera på en skala från 0–100). För de oberoende variablerna idenna modell tillåts graden av socialtutanförskap på områdesnivå variera.Därmed varierar samtidigt också eninteraktionsvariabel, bildad av pro-dukten av områdesmåttet och denvariabel som betecknar ursprung (in-

vandrad eller infödd svensk). I be-räkningen av linjernas respektiveposition och lutning hålls individuellarbetsmarknadsposition konstant såatt förväntade värden avser en pers-on som antingen har arbete ellerstuderar. Jag har också kontrolleratresultatet genom att använda tek-niker för flernivåanalys (”randomintecept models”). Föga förvånade,givet att antalet unga per SAMS-område är så litet (i de allra flesta fallrepresenteras varje unikt områdeendast av en individ), blir emellertidresultaten substantiellt sett identiska.

24 Enligt den officiella statistikens rikt-linjer ska personer med utländsk bak-grund anses vara antingen de somsjälva är utrikes födda (och därefterhar invandrat till Sverige) eller de varsbåda föräldrar är födda utomlands(SCB 2002, s. 10). Den som är född iSverige, men samtidigt har en utlands-född förälder (en mamma eller enpappa som har invandrat, men intebåda) anses enligt dessa principer så-ledes ha svensk bakgrund. I beaktandeav dessa principer kommer de ungasom jag analyserar i Medborgarunder-sökningens data att delas i två likastora grupper (98 personer medsvensk bakgrund och 99 personermed utländsk bakgrund).

25 I likhet med tidigare redovisaderesultat är tendenserna tydligast förmåttet på institutionellt förtroende,men det övergripande mönstret ärdetsamma för båda förtroende-variablerna.


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM313

314

DEL 3Kapitel 13 Politik, konsumtion och delaktighet

Kapitel 14 Internet, sociala medier och demokratiska utmaningar

Kapitel 15 Vägar till engagemang

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM314

315

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM315

316

KAPITEL 13

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM316

317

För några år sedan genomförde BehindTheLabel.com, ett internetbaserat nätverk för opi-nionsbildning i sociala frågor, ett upprop mot TheGap, en stor klädkedja som vänder sig till unga imånga länder runt om i världen. Man uppmanadeunga konsumenter att inte handla i Gap-affärereftersom:

”GAP utnyttjar arbetskraft som får usellön och undermålig arbetsmiljö, och omdu handlar där så är du medansvarig.Gör skillnad! Var en del av den genera-tion som sätter stopp för utnyttjandet avarbetskraft i fattiga länder. Sprid bud-skapet till din familj och dina vänner:Köp inget från GAP till mig som jul-klapp.”

(Behind the Label 2003)

Några år tidigare, 2001, lyckades en amerikanskuniversitetsstudent via en nyskapad handelsplatspå internet få igång en online-kommunikation meddet multinationella företaget Nike om anställnings-förhållandena inom företagets utlandsförlagdaproduktion. Studenten krävde att hans Nikeskortydligt skulle märkas med ordet sweatshop.Sweatshop – svältlönefabrik på svenska – är ettuttryck för produktion som är förlagd till låglöne-länder och som kännetecknas just av mycket lågalöner och undermålig arbetsmiljö. Studentensbrevväxling via e-post med Nike spreds snabbtvia internet över hela världen. Han själv blev enmediekändis och frågan väckte engagemang hos

Politik, konsumtionoch delaktighettext: Dietlind Stolle och Michele Micheletti med Daniel Berlin1

många ungdomar i kampen för global social rätt-visa (Micheletti & Stolle 2004, Peretti medMicheletti 2006).

I Sverige engagerar sig unga i liknande politiskaaktiviteter. Alternativa modevisningar som kan sespå youtube, och lokala nätverk för rättvis handelär två sådana exempel. Dessa aktiviteter har ocksåsom mål att skapa medvetenhet och diskussionkring arbetsvillkoren inom den globala textilin-dustrin. I Italien använde studenter i Palermomarknaden på ett annat sätt. De startade nätverketAddiopizzo som arbetade med att påverka lokal-befolkningen att köpa varor från affärer som väg-rade att samarbeta med maffian (Forno & Gunnar-son 2010).

Exemplen ovan är bara några av otaliga initiativfrån engagerade unga människor som vill påverkapolitiken och väcka medvetenhet om att kon-sumtionsmönster har betydelse för möjligheternatill en hållbar värld. Hur och vad vi shoppar kanha betydelse för såväl mänskliga rättigheter somdjurens rättigheter och jordens tillstånd. Exem-plen står i bjärt kontrast till den gängse synen påunga som alltmer politiskt passiva och själv-centrerade ”brats” som tar avstånd från allt somkan förknippas med politik.

Forskningen visar att unga i de flesta länder,även i Sverige, är den åldersgrupp som är minstbenägen att rösta (Blais, Gidengil, Nadeau &Nevitte 2002 a, 2002b, Ungdomsstyrelsen 2007,Wattenberg 2002). På samma sätt är det med en-gagemanget i politiska partier och inom förenings-livet (Putnam 2002, Ungdomsstyrelsen 2007,


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM317

318

Vogel, Amnå, Munch & Häll 2003). Unga läserfärre dagstidningar än äldre och har sämre kun-skaper om och är mindre intresserade av politik,trots att den genomsnittliga utbildningsnivån ärhögre bland unga idag än någonsin tidigare (Mil-ner 2002, Ungdomsstyrelsen 2003).

Hur stämmer dessa forskningsresultat med detidigare exemplen på engagemang? Kan man verk-ligen dra slutsatsen att unga har distanserat sigfrån politiken? Eller kan det vara så att unga med-borgare snarare har hittat nya vägar att engagerasig politiskt? Kan de traditionella formerna förengagemang ha ersatts med andra mer informellaoch internetbaserade sätt att delta i politik?

I detta kapitel utgår vi från företeelsen politiskkonsumtion och använder detta som ett empirisktunderlag för att studera dessa frågor närmare.Kapitlet börjar med en översikt av debatten omden politiskt oengagerade och individuellt orien-terade unga generationen och därefter tar vi uppett av de viktigaste motargumenten: Att unga haren annan syn på politik och utövar politik på nyasätt jämfört med tidigare generationer.

Därefter diskuterar vi begreppet politisk kon-sumtion och undersöker om, hur och varför ungaengagerar sig i detta genom att redovisa resultatsom bygger på enkätundersökningar i Sverige ochi andra länder. Våra avslutande reflektioner rym-mer tankar kring hur ungas engagemang som po-litiska konsumenter kan bidra med en ny syn påpolitiskt engagemang liksom på hur vi uppfattarden goda medborgaren och medborgarskapet.

Diskussionen omden samhällsfrånvända

generationenInnan vi börjar diskutera ungas förhållande tillpolitik är det viktig att understryka att det empi-riska underlaget för att hävda att ungas politiskaengagemang minskar måste tolkas försiktigt. Detär välkänt att de flesta indikatorer för politisktengagemang visar ett kurvformat samband medålder. Det betyder att nivån på det politiska enga-gemanget påverkas av var i livscykeln en individbefinner sig. Forskningen visar att incitamentenoch möjligheterna att engagera sig politiskt ökar itakt med åldern och att man etablerar sig på ar-betsmarknaden, skaffar bostad, får barn och i ökadgrad tar del av välfärdens olika tjänster. Vid enviss ålder avtar dock ökningen i politiskt engage-mang och övergår till en minskning. Detta inträf-far i samband med att människor pensioneras ochfår problem med hälsa och rörlighet (Verba,Lehman Schlozman & Brady 1995). Att 20-åringarär mindre politiskt intresserade än 40-åringar ärdärför inget bra bevis på att unga är mindre in-tresserade av politik än vad de varit tidigare. Föratt undersöka om en förändring skett över tidmåste man jämföra 20-åringar över generationer.

Statsvetaren Robert Putnam har i en sådan stu-die av tidsseriedata visat att amerikanska ungdo-mar är mindre benägna att engagera sig politisktän vad motsvarande åldersgrupper var bara någraårtionden tillbaka (Putnam 2002). Större delen avminskningen sedan 1970-talet tillskriver hangenerationsväxlingen som innebär att den ovan-ligt samhällsengagerade generationen som växteupp under och kring andra världskriget gradvishar bytts ut mot generationer som i högre gradbetonar det individuella och privata framför detallmänna och kollektiva, och därför inte är likabenägna att engagera sig i samhället (Putnam2002).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM318

319

Putnams slutsatser får stöd i annan forskning somvisar att dagens unga i lägre grad än tidigare hartillit till sina medmänniskor, i lägre grad är benägnaatt rösta och i större utsträckning är benägna attbetona materiella mål i sina liv. De är mer politisktpassiva i allmänhet (Petersson, Hermansson,Micheletti, Teorell & Westholm 1998, Rahn &Transue 1995). Andra forskare, framför allt utanförUSA, kommer fram till mer blandade resultat (Roths-tein 2002). Sammanfattningsvis är ändå den domi-nerande uppfattningen inom forskarsamfundet attnär det gäller så kallat konventionellt politiskt del-tagande, det vill säga deltagande i den parlamen-tariska sfären, och framför allt då medlemskap ipartier och politiska organisationer, är dagens ungageneration mindre engagerad än unga några de-cennier tidigare (Dalton & Wattenberg 2000, Roths-tein 2002, Torney-Purta, Schwille & Amadeo 2002,Vogel et al. 2003).

Slutsatserna ovan om ungas minskande politiskaengagemang är oroande eftersom det kan få allvar-liga konsekvenser för samhället i framtiden. Bete-enden som grundläggs under ungdomsåren harvisat sig ha en förmåga att vara seglivade. Forsk-ning har till exempel visat att beslutet att rösta ellerinte rösta de första gångerna man har chansenpåverkar benägenheten att delta i val även senarei livet (Plutzer 2002). En trolig förklaring är att val-deltagande i stor utsträckning är en vanehandling,som framförallt grundläggs i yngre år. Sedan va-nan en gång etablerats krävs betydligt mindre en-ergi att fortsätta i samma fotspår vid senare val.Även andra former av engagemang som medlem-skap i ideella organisationer och i politiska partierhar visat sig påverkas på ett likartat sätt av vanansmakt (Hooghe, Stolle & Stouthuysen 2003). Omdet alltså är så att de yngre generationerna är min-dre engagerade och politiskt aktiva än de tidigareså riskerar detta att leda till ett betydligt lägre med-borgarengagemang i framtidens samhälle.

Andra sätt attengagera sig politiskt

Att unga i lägre grad röstar och är medlemmar ipolitiska partier och fackföreningar behöver dockinte betyda att de är mindre politiskt intresserade,hävdar andra forskare (Dahlgren & Olsson 2006,Gauthier 2003, Stolle & Hooghe 2005). Dessa fors-kare menar att ungas minskade deltagande i tradi-tionella eller konventionella former av politik isjälva verket reflekterar en allmän utveckling isamhället i riktning bort från den formella ochinstitutionaliserade politiken, och att ungdomarnabefinner sig i framkanten av just denna föränd-ringsprocess (Beck 1997, Gauthier 2003).

Ett flertal forskare har påpekat att dagens ungautvecklar kreativa sätt att delta politiskt och me-nar att det är viktigt att studera dessa aktiviteter,inte minst för att de kan bli vedertagna sätt attengagera sig i framtiden (se Barnes & Kaase 1979).Det har också visat sig att de ungdomar som en-gagerar sig i kreativt politisk deltagande ocksåtänker bortom den nationalstatliga horisonten ochvisar särskilt intresse för stora övergripande sam-hällsfrågor som globalisering och global rättvisa.De använder också andra verktyg i sitt politiskaagerande. Ett exempel är aktivism på internet (Li-vingstone, Bober & Helsper 2005) och ett annatär politisk konsumtion (Stolle, Hooghe & Miche-letti 2005). Detta mönster illustreras väl i denstudentdrivna antiglobaliseringsrörelsen, rörel-sen för rättvis handel (fair trade) och sweatshop-rörelsen mot utnyttjande av arbetskraft i låglöne-länder (Featherstone & USAS 2002).

Ungdomar förefaller också i högre grad än äldregöra en tydligare koppling mellan politik och sa-ker som tilldrar sig i det egna vardagslivet. Fördem är den privata livsstilen och politisk konsum-tion intressanta vägar för att utveckla ett indivi-duellt politiskt handlande (Keeter, Zukin, Ando-line & Jenkins 2002, Sandovici & Davis 2010,

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM319

320

Sörbom 2002, Ward 2008). Två exempel på”livsstilsaktivism” som blivit allt vanligare är attvara vegetarian och vegan (Miljöspegeln 2001).Amerikanska studier visar att 12 procent av kvin-norna och 9 procent av männen mellan 18 och 34år aldrig äter kött. År 2005 avstod 7 procent av13–18-åringarna helt från kött (Vegetarian Jour-nal 2005, 2009). I en svensk undersökning från2009 för projektet Det hållbara medborgarska-pet: Barriärer och möjligheter ser vi att 6 pro-cent av alla svenskar i åldern 18–29 år inte ätitkött och att 6 procent inte ätit fisk under de se-naste 12 månaderna.

Ett annat uttryck för engagemang bland ungamedborgare är de stora antiglobaliseringsdemon-strationer som särskilt under åren kring millennie-skiftet ägde rum runt om i världen, där ungautryckte sitt politiska engagemang genom att tagatorna i besittning vid toppmöten inom EU (somi Göteborg 2001), Natomöten och möten medVärldshandelsorganisationen. Denna typ avtransnationell politisk aktivism har möjliggjortsgenom den ökade tillgången av billiga flygbiljetter,flexibla arbetsvillkor och möjligheterna att enkeltkunna kommunicera globalt (Koljonen 2002).

Denna aktivism är intressant eftersom den ut-manar föreställningen om att medborgarskaphandlar om lojalitet mot staten och att politisktdeltagande är något som i stort sett endast för-siggår inom ramen för relationen mellan individoch stat. Denna globala aktivism visar att med-borgarskapet idag är något mer mångfacetteratoch rymmer en komplex blandning av relationer,åtaganden, identiteter, engagemang och ansvar iförhållande till sig själv, de grupper och nätverkman ingår i samt till det globala samfundet(Delanty 2000, O´Toole 2004, O’Toole & Gale2010).

Utöver den globala dimensionens allt störrebetydelse och den ökade användningen av alter-

nativa, så kallade okonventionella, former av po-litiskt deltagande har forskare också noterat attunga med erfarenhet av politiskt deltagande ocksåi hög grad engagerar sig i kampanjer och aktions-grupper på den lokala politiska nivån (O’Toole2004). Det lokala engagemanget kan handla omsådant som kampanjer för att upprätta farthinderefter att ett litet barn förolyckats vid en farlig väg-sträcka eller att arbeta för att lokala beslutsfattareser till att en sliten lekpark renoveras. Andra van-liga exempel på lokalt engagemang som förekom-mer såväl i Sverige som i andra länder kan handlaom att arbeta mot rasism, mot resursslöseri ellerför djurens rättigheter. Engagemanget i lokala frå-gor visar sig kunna stärka ungas känsla av egen-makt och av att kunna göra skillnad (Edwards &Mercer 2007, Jamison 2003, Wahlström & Peter-son 2006).

Även om de lokala och globala riktningarna iungas politiska orienteringar kan ses som tvåmotsatta trender så har de fyra viktiga känne-tecken gemensamt:

• De illustrerar en förändring för på vilka arenordeltagandet utspelar sig och för målet med delta-gandet.

• Nätverken genom vilka aktivister mobiliseras harvissa distinkta särdrag.

• Regelbundenheten i ungdomarnas deltagandeskiljer sig från mer traditionella eller konventio-nella former av politiskt engagemang.

• Formerna för engagemanget och de typer avaktiviteter som väljs är likartade.

De nya formerna av politiskt engagemang somväxt fram bland unga i Sverige och i andra länderpräglas av icke-hierarkiska organisatoriska struk-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM320

321

turer. Dessa är särskilt anpassade för att upp-muntra kreativitet, mångfald och spontana aktio-ner i former som syftar till att inkludera mångaolika typer av deltagare. Politiskt deltagande idessa miljöer kännetecknas av spontanitet, ore-gelbundenhet, att det går lätt att avsluta sitt en-gagemang och att det är enkelt att växla mellanaktiviteter. Eftersom det är förhållandevis enkeltatt delta är möjligheterna goda för att snabbt mo-bilisera stora grupper av medborgare.

En intressant fråga är i vilken utsträckning en-gagemanget hos dessa grupper hålls vid liv övertid. Konventionella former av politiskt deltagandesåsom valdeltagande, partimedlemskap, aktiviteti fackföreningar eller i det lokala föreningslivetanses ofta vara värdefulla i ett demokratiskt sam-hälle just för att de bidrar till systemets stabilitet.Dels fungerar de som kanaler för medborgarna attuttrycka sina åsikter genom, dels anses den ty-pen av deltagande utveckla medborgerliga vär-deringar och attityder som är gynnsamma för de-mokratin och det gemensamma samhällsbyggan-det (Petersson et al. 1998, Putnam 1993, Verba etal. 1995).

Frågan är vad som händer om de konventio-nella formerna av politiskt deltagande skulle er-sättas av de nya formerna för engagemang somvi diskuterat ovan. Det är inte alls säkert att dettaengagemang skulle generera samma positiva mer-värden för det demokratiska systemet som dekonventionella formerna av politiskt deltagandehar gjort (Inglehart 1997, Norris 2002, Stolle &Hooghe 2006). Av denna anledning är det av storvikt att undersöka hur vanligt förekommande denya formerna av deltagande är och om minsk-ningen av deltagande i de konventionella for-merna kompenseras av en motsvarande ökning ide alternativa formerna.

Politisk konsumtion– en viktig form av

politiskt deltagande?Politisk konsumtion innebär att medvetet väljaeller välja bort produkter (och därmed gynna ellermissgynna dess tillverkare) för att förändra etiskteller politiskt tveksamma beteenden hos aktörerpå marknaden. Syftet är att antingen direkt på-verka marknadsaktörers beteende eller att få tillstånd en förändring av det regelverk som om-gärdar produktionen. Politisk konsumtion kanutgå från olika typer av attityder till och värde-ringar av exempelvis hållbar utveckling, etik, miljöeller någon politisk ideologi (Micheletti, Follesdal& Stolle 2006, Stolle & Micheletti under utgiv-ning). Oavsett om politiska konsumenter agerarensamma eller tillsammans med andra, om de age-rar i snabbköpet, på gatan eller i de sociala medi-erna på internet, så är deras värdering av varoroch producenter ett uttryck för att de ser kon-sumtionsvaror som en del av ett sammansatt so-cialt och normativt sammanhang, vilket skullekunna benämnas politiken bakom produkterna(Micheletti 2010).

Samtidigt som begreppet politisk konsumtionär tämligen nytt så är fenomenet som sådant gam-malt. Historiska studier från USA och Europa vi-sar hur marknaden ofta har fungerat som en arenaför politisk aktivism. Kvinnor, marginaliseradegrupper och ungdomar har under hela kapitalis-mens historia gjort medvetna konsumtionsval föratt motverka slaveri, etnisk diskriminering eller föratt kämpa för fred (Micheletti 2007, 2010, Trent-mann 2004). Både unga och gamla från olika län-der har enats i internationella bojkotter för att pro-testera mot den politik som stater och privata fö-retag driver. Exempel på detta är de välkända boj-kotterna mot Nestlé i Sydafrika under apartheidoch mot vinodlare i Kalifornien (Friedman 1999).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM321

322

Många unga var också aktiva i den lokalt organi-serade internationella bojkotten av Frankrike ochUSA för deras ställningstaganden i samband medupptakten till Irakkriget 2003. Andra stora boj-kotter har försökt påverka snabbmatskedjor somMcDonalds att ändra sin upphandling av ägg ochkött och som redan nämnts riktats mot globalatextilproducenter för deras behandling av sinaanställda i tredje världen. Forskningen har idagidentifierat fyra former av politisk konsumtion:bojkotter, att medvetet välja en särskild vara (såkallade buykotter), diskursiva aktioner ochlivsstilsval. Dessa fyra former diskuteras och de-finieras nedan.

Det är viktigt att understryka att politisk kon-sumtion, såväl som alla andra former av konven-tionellt och okonventionellt politiskt deltagande,inte nödvändigtvis stärker demokratin i sig. Poli-tisk konsumtion kan användas, och har så gjorts,i syfte att förfölja etniska och religiösa grupper isamhället och ibland även för att uppnå nationa-listiska mål. Kampanjen Köp inte judiskt som star-tade i Europa i slutet av 1800-talet är ett tydligtexempel på detta.

Enkätundersökningar där frågor om politisk kon-sumtion ställs är ganska nytt. Den begränsadeforskning som ändå finns på området visar dockatt detta är en form av politiskt engagemang somökar i västvärlden (Boström, Føllesdal, Klintman,Micheletti & Sørensen 2005, Dalton 2008b,Inglehart 1997, Norris 2002, Petersson et al. 1998).Forskare menar vidare att antalet bojkotter somorganiseras världen över hela tiden ökar (Friedman1999). Data från den världsomspännande under-sökningen World Values Survey (som inte redo-visas närmare i detta kapitel) visar tydligt attbojkotter, det vill säga beslut att inte handla ivissa affärer eller köpa vissa produkter av poli-tiska, etiska eller miljömässiga skäl, har ökat i alla

länder där det går att göra tillförlitliga jämförelseröver tid. Även om deltagande i demonstrationeroch att skriva på namninsamlingar är två andraväldigt vanligt förekommande former av politisktdeltagande i början av 2000-talet så är bojkotterden form av politiskt deltagande som ökat mestöver tid. Att ha deltagit i en bojkott är fyra gångervanligare 1999 än vad det var 1974. Politisk kon-sumtion är allra vanligast i de nordiska länderna(se Stolle et al. 2005).

Det faktum att politisk konsumtion ökar i väst-världens utvecklade demokratier reser två viktigaforskningsfrågor. För det första: hur spritt är dettafenomen bland de unga idag, en generation somofta anses vara mindre kollektivistisk och sam-hällstillvänd än tidigare generationer? Och för detandra: kompenserar denna och andra alternativaformer av politiskt deltagande för den minskningvi ser av ungas konventionella politiska delta-gande? För att kunna svara på dessa frågor måstehänsyn tas till huruvida de okonventionella for-merna har samma kvalitativa värde som de kon-ventionella eller traditionella formerna. Men an-dra ord förmår de nya formerna av deltagande attlänka unga till den representativa demokratin likaeffektivt som ett medlemskap i ett politiskt partieller i en förening gör? Eller är det tvärtom så attunga människor väljer alternativa former av del-tagande därför att de redan från början känner ettavstånd till den representativa demokratins for-mella beslutsstrukturer? Det är också viktigt attha en bild av drivkrafterna bakom den politiskakonsumtionen. Vad vill de politiska konsumen-terna uppnå med sitt handlande? Engagerar desig i politisk konsumtion av politisk övertygelseeller av andra skäl? Hur ser de aktiva själva påden politiska konsumtionen som handlingsform irelation till andra former av politiskt deltagande?

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM322

323

Deltagit i olagliga aktioner

Gått med i ett politiskt parti

Skänkt pengar

Burit märken/symboler

Kontaktat politiker

Deltagit i lagliga aktioner

Arbetat i en organisation

Deltagit i bojkotter

Deltagit i ”buykotter”

Skrivit på namninsamlingar

Röstat i senaste valet

Figur 13.1 Politiskt deltagande i 21 europeiska länder. Andel som ge-nomfört aktivitet under de senaste 12 månaderna, 20–29 år respektive30–59 år, 2002/2003. Procent.

Källa: European Social Survey 2002/2003.Kommentar: Figuren visar andel som utfört ovanstående politiska handlingar i de två åldersgrupperna20–29 år respektive 30–59 år i 21 europeiska länder inklusive Israel. Länderna framgår av figur 13.2.Dataunderlaget från respektive land har viktats innan det slagits samman. Sifforna inom parantes visarantalet länder där skillnaderna mellan de två ålderskategorierna är signifikanta på minst 95 % säkerhets-nivå.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

20–29 år 30–59 år

I figur 13.1 redovisas resultat från enkätunder-sökningen European Social Survey 2002, somär den senaste internationella studien som mätertvå typer av politisk konsumtion: bojkotter ochbuykotter (politiskt medvetna produktval). Medbuykotter avses huruvida individer har valt attköpa en viss produkt av politiska, miljömässigaeller etiska skäl. Även om generations- ochlivscykeleffekterna gör att man kan förvänta sig

att yngre deltar i politiken i lägre grad än äldre såvisar figur 13.1 att de yngre kohorterna är merflitiga deltagare än äldre i åtminstone tre olika for-mer av politisk aktivitet: nämligen att bära kam-panjmärken och att delta i lagliga respektive olag-liga protestaktioner. Alla andra typer av politiskahandlingar utförs i högre grad av de äldre med-borgarna, 30–59 år (figur 13.1). Detta är dock intesärskilt förvånande med tanke på det som tidi-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM323

324

gare sagts om livscykeleffekter. Gapet mellan yngreoch äldre är särskilt stort för så kallade konven-tionella former av politiskt deltagande. I detta ur-val som bygger på undersökningar i 21 europe-iska länder, visar sig också en något större andelav de äldre medborgarna (30–59 år) än bland deyngre medborgarna ha använt sig av politisk kon-sumtion i form av bojkotter eller buykotter. Detkan dock konstateras att efter att ha deltagit i valoch att ha skrivit under en namninsamling så ärde två formerna av politisk konsumtion de vanli-gaste aktiviteterna bland de yngre medborgarna,20–29 år.

Figur 13.2 visar att politisk konsumtion i form avbojkotter och buykotter är mycket vanligt före-kommande bland unga i Sverige och i de skandi-naviska länderna. Mellan 40 och 65 procent av20-29-åringarna i de skandinaviska länderna hartill exempel valt att köpa en viss produkt av poli-tiska, miljömässiga eller etiska skäl. Det ser dockväldigt annorlunda ut i södra och östra Europadär politisk konsumtion bland unga är mindrevanligt. Detta kan bero på skillnader i den poli-tiska historien och kulturen i de olika delarna avEuropa. Det handlar antagligen också om brist pårelevant information om ”politiken bakom pro-dukterna”, frånvaro av märkningssystem som tillexempel miljömärkning samt på bristande tillgångtill varor i butikerna som uppfyller de medvetnakonsumenternas krav (Stolle & Micheletti underutgivning).

De hittills redovisade resultaten bekräftar bil-den av att politiskt deltagande i konventionellaformer har minskat i de studerade europeiska län-derna och att detta är särskilt tydligt bland deunga. Dessa resultat överensstämmer med ameri-kansk forskning (se Dalton 2008b, Putnam 2002).Det visar sig dock samtidigt att många unga äraktiva politiska konsumenter, särskilt i de skandi-naviska länderna. Eftersom de stora enkätunder-

sökningarna oftast inte frågar om den ena aspek-ten av politisk konsumtion, buykotter, som härvisat sig vara en utbredd form av politiskt delta-gande, kan man också misstänka att det finns fleraktiviteter som utförs av unga i den politiska sfä-ren och som de stora enkätundersökningarna mis-sar. Relativt nya företeelser som internetkam-panjer, användning av sociala medier för politiskasyften samt livsstilsval som uttrycker en politiskståndpunkt förekommer sällan som frågor i dessaundersökningar. Följden av detta blir att forsk-ningen systematiskt undervärderar ungas poli-tiska engagemang. Detta kan få allvarliga konse-kvenser för politiska beslut som baserar sig påsådana underlag. Även i frågan om politisk kon-sumtion är det troligt att det stora flertalet under-sökningar underskattar användningen av mark-naden som en arena för politik. Problemet är attde flesta undersökningarna inte tar hänsyn tilltvå viktiga uttryck för ungas engagemang inomdetta område. För det första det vi kallar diskur-siv politisk konsumtion och för det andra politiskkonsumtion i form av livsstilsval. Med andra ordmäter de flesta undersökningar inte om unga med-borgare diskuterar och försöker övertyga andraom sina övertygelser i konsumtionsfrågor ochproduktval (diskursiv politisk konsumtion) ellerom de anpassar eller försöker anpassa alla sinakonsumtionsval till sina politiska värderingar (po-litisk konsumtion som livsstil). Det finns anled-ning att tro att dessa två slag av politisk konsum-tion huvudsakligen tillämpas i högre grad blandunga än bland äldre (Bennett 1998, Edwards &Mercer 2007, Micheletti & Stolle 2010).

Den politiska konsumtionen som fenomen harkritiserats i den svenska offentliga debatten, tillexempel av riksdagens förre talman Björn vonSydow i samband med en föreläsning av RobertPutnam i Stockholm i mitten av 2000-talet liksomav internationella forskare för att avleda framför

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM324

325

Italien

Grekland

Portugal

Polen

Slovenien

Ungern

Spanien

Israel

Irland

Nederländerna

Tjeckien

Storbritannien

Schweiz

Luxenburg

Belgien

Österrike

Tyskland

Norge

Danmark

Finland

Sverige

Figur 13.2 Politisk konsumtion i 21 europeiska länder. Andel unga somdeltagit i bojkotter eller buykotter, 20–29 år, 2002/2003. Procent.

Källa: European Social Survey 2002/2003.Kommentar: Figuren visar andelar som under de senaste 12 månaderna utfört politisk konsumtion;bojkotter respektive buykotter (politiskt medvetna produktval) bland 20–29-åringar från 21 europeiskaländer inklusive Israel. Dataunderlaget från respektive land har viktats innan det slagits samman.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Deltagit i bojkotter de senaste 12 månadernaDeltagit i buykotter de senaste 12 månaderna

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM325

326

allt yngre medborgare från att delta i traditionellpolitik. Några forskare är oroliga att detta feno-men, tillsammans med internetbaserad aktivismoch att skriva under olika upprop skulle stärka deindividualistiska tendenserna i den politiska sfä-ren på bekostnad av mer kollektivistiska formerav politiskt deltagande (Putnam 2002). Man hartill och med uttalat att detta ”konsumentmed-borgarskap” leder i riktning mot en ”marknad-fiering” av politiken, vilket skulle undergräva detkollektiva beslutsfattandet och idén om det ge-mensamma bästa som grund för demokratiskt del-tagande (Royed 2010).

Om hypotesen att den politiska konsumtionenär på väg att konkurrera ut andra former av delta-gande stämmer så innebär detta att unga poli-tiska konsumenter skulle vara mindre aktiva somväljare, medlemmar av organisationer och andraformer av traditionellt eller konventionellt poli-tiskt deltagande. Det skulle också innebära att devärderar social solidaritet lägre. Andra forskarevänder på resonemanget och menar att medbor-gare som är trötta på och missnöjda med de hier-arkiska och svårgenomträngliga strukturer somkommer till uttryck i de politiska partierna och detraditionella organisationerna söker sig nya ellerannorlunda vägar att uttrycka sina politiska åsik-ter (Inglehart 1997, Norris 2002).

Antingen anses sålunda att unga rör sig bortfrån traditionell politik därför att de finner formernaför kollektivistiska och inte ger dem tillräckligtutrymme för individuellt initiativtagande eller attunga förflyttar sitt engagemang till alternativaformer därför att de förlorat tilltron till den tradi-tionella politiken. Dessa två synsätt formulerartvå skilda teoretiska förklaringsmodeller för ungasminskade aktivitetsnivå inom de traditionella for-merna av politiskt deltagande. Vad de båda mo-dellerna har gemensamt är dock att framhålla po-

litiska konsumenter som mindre engagerade i tra-ditionell politik och att medborgare som misstrorde traditionella politiska institutionerna tenderaratt vara de som i högre grad engagerar sig i poli-tisk konsumtion.

Figur 13.3 redovisar data från samma europe-iska undersökning som tidigare och belyser detvå förklaringsmodellerna. Svarspersonerna i ål-dern 20–29 år delas in i tre grupper:

1. de som varken ägnat sig åt köpbojkotter ellerbuykotter under de senaste 12 månaderna

2. de som ägnat sig åt en av de två aktiviteterna

3. de som ägnat sig åt båda aktiviteterna.

I motsats till vad som diskuterats ovan kan manhär se att politiska konsumenter tillhör den gruppungdomar som är mest aktiva i alla slag av bådekonventionellt och okonventionellt engagemangsom tas upp i undersökningen. De unga politiskakonsumenterna som både bojkottar och buykottarröstar i större omfattning, arbetar i högre gradinom ramen för organisationer eller partier ochkontaktar politiker i större utsträckning än de an-dra grupperna. De skriver också i större utsträck-ning under namninsamlingar och deltar i demon-strationer. Resultatet visar tydligt att politiskakonsumenter inte isolerar sig eller tar avstånd fråntraditionell politik. Politisk konsumtion är därmedinte något som avleder unga från att medverka itraditionella politiska former. Politisk konsumtionfungerar snarare som ett komplement till andradeltagarformer för unga medborgare som redanär engagerade. Enligt dessa resultat är politiskkonsumtion alltså inte en form av politiskt delta-gande som väljs av dem som tröttnat på politik iandra former.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM326

327

100

80

60

40

20

0

Figur 13.3 Politiskt deltagande i 21 europeiska länder. Andelen unga somunder de 12 senaste månaderna använt sig av olika former av politisktdeltagande efter grad av politisk konsumtion, 20–29 år, 2002/2003.Procent.

Källa: European Social Survey 2002/2003.Kommentar: Figuren visar andel unga, 20–29 år, indelade efter grad av politisk konsumtion som utförtsex olika politiska handlingar. Underlaget är hämtat från 21 europeiska länder inklusive Israel. Data-underlaget från respektive land har viktats innan det slagits samman. Skillnaden mellan de unga somingår i de tre grupperna indelade efter grad av politisk konsumism är statistiskt signifikant på 95 %säkerhetsnivå för alla sex former av politiska handlingar.

Icke politiska Bojkott eller buykott Bojkott och buykottkonsumenter

Röstat Demonstrerat Kontaktat politikerSkrivit under namninsamlingar Arbetat i organisation Arbetat i ett politiskt parti

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM327

328

Svenska ungdomar ochpolitisk konsumtion

Som visats i figur 13.2 är politisk konsumtion sär-skilt vanlig i de skandinaviska länderna och i syn-nerhet i Sverige. Tidigare svensk forskning visaratt andelen i befolkningen som använde bojkotterför att uppnå politiska eller samhälleliga mål ökadefrån 15 procent 1987 till 29 procent 1997 (Peters-son et al. 1998). Bojkotter var den tredje mest an-vända formen av politiskt deltagande, vilket görden vanligare än att ta kontakt med tjänstemän,enskilda organisationer, politiker eller medier. Se-nare undersökningar om politisk konsumtion inomramen för två olika forskningsprojekt (se not 1)belyser utvecklingen efter 1997 och ger ävenmöjlighet till mer utförliga analyser som redovi-sas i nästa avsnitt.

100

80

60

40

20

0

Figur 13.4 Politisk konsumtion i Sverige. Andel i befolkningen som delta-git i bojkotter eller buycotter, 18–29 år respektive 30–78 år, 1987–2009.Procent.

Källor: 1987 års medborgarundersökning utförd inom ramen för den svenska maktutredningen. 1997 årsstudie genomfördes av SNS demokratiråd (se Petersson et al. 1998), 2003 års studie har utförts inomramen för forskningsprojektet Politik för en ny tid och ny arena in (se Micheletti & Stolle 2004), och 2009års studie har genomförts inom forskningsprojektet Det hållbara medborgarskapet – Barriärer ochmöjligheter 2009.Kommentar: Figuren visar andel medborgare som svarat att de bojkottat eller gjort ett politiskt medvetetproduktval (buykott) under de senaste 12 månaderna i syfte att uppnå förbättringar eller motverkaförsämringar i samhället. 1987 och 1997 års studier tar bara upp frågor om bojkotter. Formen buykottintroducerades för första gången i svenska undersökningar i samband med 2003 års studie.

1987 1997 2003 2009

18–29-åringar som deltagit i bojkott 18–29-åringar som deltagit i buykott30–78-åringar som deltagit i bojkott 30–78-åringar som deltagit i buykottSamtliga som deltagit i bojkott Samtliga som deltagit i buykott

Vi inleder dock med att beskriva hur politisk kon-sumtion i Sverige har utvecklats över tid. Figur13.4 visar tydligt hur den politiska konsumtionenblivit allt vanligare bland medborgare i alla åldrar.Buykotter (de politiskt medvetna produktvalen)har ökat kraftigt mellan 2003 och 2009. Det fram-går också av figuren att den politiska konsumtio-nen har ökat särskilt snabbt bland unga mellan 18och 29 år. I motsats till resultaten från den euro-peiska nivån som redovisades tidigare så visarfigur 13.4 att i Sverige är både köpbojkotter ochbuykotter vanligare bland unga, 18–29 år, än blandäldre (med undantag för 2003 då de äldre bojkot-tade i högre grad än de yngre). Den mycket snabbaökningen av buykotter bland ungdomarna för-klaras troligtvis av den förbättrade tillgången påvaror med tydlig märkning som tilltalar ungdoms-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM328

329

gruppen (till exempel rättvisemärkt och kravmärktkaffe, bananer och kläder). Därtill kommer de an-strängningar som görs av staten och aktörer inomdet civila samhället för att informera och mobili-sera unga om betydelsen av hållbar konsumtion.

Trots detta framstår det inte som helt lätt att för-stå varför svenska ungdomar är mer engageradesom politiska konsumenter än sina europeiskamotsvarigheter? Denna fråga kräver ytterligareförklaringar.

Tabell 13.1 Andel politiska konsumenter i Sverige efter kön, inkomst,utbildningsnivå, bostadsort, partipolitisk sympati och politiskt intresse,18–29 år respektive 30–78 år, 2009. Procent

18–29 år 30–78 år Samtliga

Andel N Andel N Andel N

Kvinnor 68 93 61 451 62 544Män 54 59 49 421 49 480

Låg inkomst 68 44 42 111 50 155Ganska låg inkomst 5 8 3 3 5 1 255 5 2 288Ganska hög inkomst 57 37 54 256 55 293Hög inkomst 59 27 65 217 65 244

Högst gymnasiestudier 5 1 9 3 4 7 531 4 7 624Universitets- eller högskolestudier 81 59 69 329 71 388

Landsbygd eller liten stad 51 37 49 342 49 379Stad eller tätortsområde 6 2 6 0 5 6 257 5 7 317Storstad 7 2 5 3 6 1 256 6 3 309

Partisympatisör (röd/gröna blocket) 68 76 58 314 60 390Partisympatisör (borgerliga alliansen) 63 35 55 391 56 426

Litet politiskt intresse 5 6 8 8 4 6 353 4 8 441Stort politiskt intresse 73 63 62 509 63 572

Litet utrikespolitiskt intresse 51 65 44 383 45 448Stort utrikespolitiskt intresse 7 2 8 6 6 4 480 6 5 556

Totalt 63 152 55 872 56 1 024

Källa: Enkätundersökning inom projektet Det hållbara medborgarskapet – Barriärer och möjligheter 2009.Kommentar: I tabellen redovisas andelen politiska konsumenter inom varje ålderskategori. 68 procent avkvinnorna i åldern 18–29 år är exempelvis politiska konsumenter, vilket innebär att 32 procent inom sammagrupp inte klassificeras som politiska konsumenter. Politiska konsumenter definieras som de som svarat att deantingen har bojkottat eller utfört ett politiskt medvetet produktval (buykott), eller gjort bådadera, åtminstoneen gång under de senaste 12 månaderna. Hög inkomst = över 600 000 kr/år. Ganska hög inkomst = 401 000–600 000 kr/år. Ganska låg inkomst = 201 000–400 000 kr/år. Låg inkomst = Upp till 200 000 kr/år. Rödgrönablocket består av Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Den borgerliga alliansen av Centern,Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Intresse för politik och utrikespolitik mäts på en skala 0–10.De som faller inom 7–10 på denna skala kategoriseras som att de har ett stort intresse och 0–6 som att de harett litet intresse.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM329

330

Tabell 13.1 innehåller allmän information om hurde svenska politiska konsumenterna ser ut. Förstoch främst kan man se att kvinnor i högre grad ärpolitiska konsumenter än män, något som ocksåframkommit i andra undersökningar (Ferrer-Fons2004, Petersson, Westholm & Blomberg 1989,Stolle & Hooghe 2006, Stolle & Micheletti underutgivning). Genusforskare med fokus på politisktdeltagande har länge pekat på att kvinnor tende-rar att söka mer decentraliserade och icke-hierarki-ska former för sitt engagemang samtidigt som desöker sig till sammanhang som på ett närmare sättrelaterar till deras vardagsliv (Ackelsberg 2003,Lowndes 2000). Detta skulle stämma väl med justpolitisk konsumtion. Även om tabell 13.1 visar attkön i den yngsta åldersgruppen, 18–29 år, tycksha betydelse för användningen av politisk kon-sumtion så ska det påpekas att det i en multivariatanalys där alla faktorerna ingår samtidigt inte gåratt fastslå en statistiskt säkerställd effekt av kön iåldersgruppen 18–29 år (se bilaga 13.1).

För det andra bekräftar resultaten i tabell 13.1ännu en gång att unga i Sverige (18–29 år) i störreutsträckning engagerar sig i politisk konsumtionän äldre åldersgrupper. Detta är ett intressant re-sultat sett till den tidigare förda diskussionen omlivscykeleffekter, där medelålders medborgaregenerellt sett är mer aktiva än yngre åldersgrup-per. I Sverige tycks därför ungdomarna, åtmins-tone i viss utsträckning, vara föregångare i attanvända alternativa former av politiskt delta-gande.

En tredje slutsats är att större andelar högre ut-bildade medborgare engagerar sig i politisk kon-sumtion än lägre utbildade, ett resultat som ocksåframkommit i tidigare undersökningar i de nord-iska länderna (se Boström et al. 2005) liksom iundersökningar som behandlar politiskt delta-gande mer generellt (jfr Petersson et al. 1989, 1998,Verba et al. 1995). Då möjligheten och förmågan

att samla in information om producenter och va-ror är avgörande för politisk konsumtion så för-vånar detta resultat inte alls. Utbildningseffektenär särskilt viktig för ungdomarna, för vilka skillna-den mellan de med hög och låg utbildning uppgårtill 30 procentenheter när det gäller andel somägnar sig åt politisk konsumtion.

För det fjärde har också hushållens inkomsterväsentlig betydelse. Detta är inte heller förvå-nande med tanke på att produkter som är märktautifrån miljö, social rättvisa och så vidare oftastär dyrare att köpa än omärkta produkter. Det fram-går dock av tabell 13.1 att ekonomin tycks ha min-dre betydelse för att avgöra ungas politiska kon-sumtion än äldres.2 Det visar sig till och med attunga med de lägsta inkomsterna är mer engage-rade i politisk konsumtion än unga med högreinkomster. Den troligaste förklaringen till detta äratt ungdomarna med låga inkomster i större ut-sträckning är studenter.

Det framgår också av tabell 13.1 att politisk kon-sumtion, för både unga och äldre, är vanligast istörre städer. Vi ser också att politisk konsumtionär något vanligare bland de som sympatiserar meddet röd-gröna blocket än bland de som stödjerden borgerliga alliansen. Detta överensstämmermed forskning om politiska konsumenter i andraländer (Stolle & Micheletti under utgivning). Skill-naden är dock inte särskilt stor och visar sig intevara statistiskt säkerställd när alla faktorerna sam-tidigt ingår i analysen. Ett sista resultat som fram-går av tabell 13.1 är att det i motsats till vad somofta framförs i den allmänna och akademiska de-batten visar sig att politiska konsumenter, obero-ende av ålderskategori, visar stort intresse försåväl politik i allmänhet som utrikespolitiska frå-gor. Andelen som varit engagerade i politisk kon-sumtion är 17 procentenheter högre bland ungasom är intresserade av politik än bland unga sominte är intresserade av politik.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM330

331

Unga politiskt aktivamedborgare eller

självupptagna brats?Resultaten visar att politiska konsumenter är bådekunniga om och aktiva i politiken. Vad är det somfår vissa medborgare att utvidga den politiskasfären till att även innefatta marknaden och sinaegna konsumtionsmönster? Politiska konsumen-ter tycks skilja sig från andra medborgare i synenpå vad som utgör en politisk arena och på vadsom ingår i rollen som medborgare. De fokuserari högre grad på marknaden som en politisk arenaoch på företag som viktiga aktörer att påverka.Varför väljer då politiska konsumenter att ageraannorlunda? I detta avsnitt utforskas två möjligaförklaringar. Den första utgår från teorier om risk-samhället/subpolitik samt teorier om postmate-rialism som hävdar att medborgare i ökande ut-sträckning utvecklar en bristande tilltro till sta-tens möjlighet att genomföra sin politik. Den an-dra förklaringen utgår från att synen på vad somuppfattas som gott medborgarskap över tid harförändrats. Nya teoretiska rön hävdar att med-borgarskap innebär värderingar och ansvarsta-gande utöver de medborgerliga rättigheter ochskyldigheter vi vanligen förknippar med den na-tionella parlamentariska demokratin. Utifrån nyamedborgarskapsteorier kan kritiken mot konsu-mentdeltagande som en utarmande kraft som ho-tar demokratiskt deltagande bemötas.

Enligt teorierna om risksamhälle och postmate-rialism har tilltron till statens möjlighet och kapa-citet att lösa politiska problem stor betydelse förhur det politiska deltagandet i ett samhälle ge-staltar sig. Om medborgare är oroliga för att sta-ten antingen inte förstår sig på eller kan kontrol-lera nya osäkerheter och risker som samhället står

inför så kommer de att söka efter nya idéer, arenoroch vägar för att hantera de aktuella politiska pro-blemen (Beck 1997, Inglehart 1997). Om detta re-sonemang stämmer så borde politiska konsumen-ter ha mindre tilltro till samhällets institutioner änandra medborgare. Frågan blir då vilka institutio-ner de litar på?

I tabell 13.2 redovisas för yngre respektive äldremedborgare andelen politiska konsumenter i för-hållande till graden av tilltro till politiska institu-tioner respektive miljö- och konsumentinstitution-er. De unga politiska konsumenterna urskiljer siginte genom att ha ett lågt förtroende för politiskainstitutioner. Det är snarare äldre politiska konsu-menter som i mindre utsträckning litar på dessainstitutioner. Värt att notera är att de som har högtförtroende för de institutioner som är ansvarigaför att arbeta med hållbar utveckling i samhället(myndigheter på miljöområdet, Konsumentverketsamt miljö- och konsumentorganisationer) även isignifikant högre grad är aktiva som politiska kon-sumenter än de med lågt förtroende.

Dessa resultat skiljer sig i viss mån från vadsom visat sig i tidigare svensk forskning (Miche-letti & Stolle 2004) men bekräftas av observatio-ner som på senare tid gjorts i andra länder. I enaktuell norsk studie fann man exempelvis att poli-tiska konsumenter inte hade mindre tillit än andratill politiska institutioner (Strømsnes 2009). Våraresultat bekräftar sålunda inte tesen att politiskakonsumenter skulle vara mer missnöjda med exis-terande politiska institutioner. Ett skäl till dettakan vara att politisk konsumtion idag är så all-mänt spridd som politisk deltagarform. Det gårinte längre att betrakta politisk konsumtion somen strategi för de medborgare som är mest kri-tiska.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM331

332

Tabell 13.2 Andel politiska konsumenter i Sverige efter grad av tillit tillpolitiska institutioner samt konsument- och miljöinstitutioner, 18–29 årrespektive 30–78 år, 2009. Procent

18–29 år 30–78 år

Politiska N Politiska Nkonsumenter konsumenter

Låg tillit till politiska institutioner 6 4 9 9 5 2 451Hög tillit till politiska institutioner 63 49 59 405

Låg tillit till konsument- och miljöinstitutioner 5 6 9 6 4 9 519Hög tillit till konsument- och miljöinstitutioner 78 49 66 327

Totalt 63 152 55 872

Källa: Enkätundersökning inom projektet Det hållbara medborgarskapet – Barriärer och möjligheter 2009.Kommentar: Politiska konsumenter definieras som de som svarat att de antingen har bojkottat eller utfört ettpolitiskt medvetet produktval (buykott) eller gjort bådadera åtminstone en gång under de senaste 12 måna-derna. Tillitsmåtten är additiva index. Med tillit till politiska institutioner avses tillit till riksdag och regering.Med tillit till konsument- och miljöinstitutioner avses tillit till Naturvårdsverket, Konsumentverket, miljö-organisationer respektive konsumentorganisationer. Enkätfrågan var: ”Hur stort förtroende har du för det sättpå vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?” Indexen gjordes om till en skala 0–1. Om desvarande uppnår högre än 0,6 anses de ha hög tillit.

Den andra förklaringen handlar om medborgar-skapsteorier och om hur medborgarskap har ut-vecklats över tid. Ett gott medborgarskap, enligten gängse forskardefinition, innebär gemen-samma förväntningar om vad de enskilda med-borgarna har för ansvar och roll i samhället (Dal-ton 2008a, van Deth 2010). Typiska exempel pågott medborgarskap som har ingått i undersök-ningarna är uppfattningen att det är viktigt attrösta i allmänna val, följa lagar och regler och sättadet allmännas bästa framför sitt eget. Några fors-kare menar att pågående samhällsförändringar ochden globala utvecklingen (globaliseringen) krä-ver en ny syn på vad det innebär att vara en godmedborgare. Enligt dem måste denna omdefinie-ring ta hänsyn till fler aspekter än endast den en-skilde medborgarens förhållande till staten ochdet offentliga. Den nya definitionen av det goda

medborgarskapet måste även väga in beslut omdet egna privatlivet och om den biologiska mång-falden, beslut som påverkar situationen för invå-nare i andra länder och beslut som påverkar vill-koren för framtida generationer (Bullen & White-head 2005, Dobson 2003, se Dalton 2008b). Hurser då politiska konsumenter respektive icke-po-litiska konsumenter på vad det innebär att varaen god medborgare? Uppfattar yngre respektiveäldre detta på olika sätt? Och till sist skiljer sigunga politiska konsumenter från andra medbor-gare på något avgörande sätt?

I den följande delen av kapitlet undersöker viom det går att se några skillnader i politiska kon-sumenters respektive icke-konsumenters med-borgarideal (det vill säga vad man anser är ettgott medborgarskap). Vi undersöker också om detfinns skillnader i detta avseende mellan yngre och

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM332

333

äldre medborgare. Det framgår av tabell 13.3 attpolitiska konsumenter i allmänhet har ett mer ut-vecklat medborgarideal än medborgare som äricke-politiska konsumenter. Med andra ord anserde i högre grad att det är viktigt att följa ett landslagar och regler (pliktidealet), att det är viktigt attbry sig om och hjälpa andra medborgare (solidari-tetsidealet) och att de i högre grad är beredda attpersonligen ta ett större ansvar för samhällsut-vecklingen (eget ansvarsideal).

Svarspersonernas medborgarideal har under-sökts genom att låta dem ta ställning till ett antalpåståenden om vad de anser vara viktigt för atten person ska betraktas som en god medborgare.Svaren har kunnat anges på en skala mellan 0 och10 där 0 innebär att man inte alls tycker att för-hållningssättet är viktigt och 10 att man tycker attdet är mycket viktigt.

Tabell 13.3 Tre medborgarideal bland politiska konsumenter och ickepolitiska konsumenter i Sverige, 18–29 år och 30–78 år,2009. Medel-värden på en skala 0-10

Solidaritetsideal Pliktideal Eget ansvarsideal

Medel N Medel N Medel N

18–29Ej politisk konsument 6,3 54 7,8 57 6,6 55Politisk konsument 7,8 9 5 8,3 9 4 6,8 9 3Samtliga 18–29 år 7,3 149 8,1 151 6,7 148

30–78 årEj politisk konsument 6,6 375 8,6 275 6,7 361Politisk konsument 7,6 475 8,7 477 7,3 464Samtliga 30–78 år 7,2 846 8,7 860 7,1 832

Totalt 7,2 989 8,6 1 003 7,0 973

Källa: Enkätundersökning inom projektet Det hållbara medborgarskapet – Barriärer och möjligheter 2009.Kommentar: Tabellen visar medelvärden för tre slags medborgarideal. Enkätfrågorna angående medborgar-skap var formulerad: ”Det finns olika åsikter om vad som krävs för att vara en god medborgare. Enligt dinpersonliga uppfattning hur viktigt är det att …” varefter 14 påståenden följer som besvarades på elvagradigskala från: ”inte alls viktig” (0) till ”mycket viktig” (10). De tre medborgaridealen beräknades som tre olikaadditiva index. Solidaritetsidealet omfattar fyra frågor: ”att vara solidarisk med dem i Sverige som har detsämre än en själv; med dem i resten av världen som har det sämre än en själv; tänka på andra mer än på sigsjälv; att inte behandla invandrare sämre än infödda svenskar.” pliktidealet omfattar tre frågor: ”att aldrigförsöka smita från skatten; att alltid följa lagar och förordningar; att aldrig fuska med sociala bidrag ochersättningar.” Eget ansvarsidealet omfattar fem frågor: ”att bilda sig en egen uppfattning oberoende avandra; att hålla sig informerad om vad som händer i samhället; att vara beredd att bryta mot en lag när enseget samvete så kräver; att inte vänta på att staten ska lösa problemen utan ta egna initiativ; att aktivt sökapåverka beslut i samhällsfrågor.”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM333

334

Den största skillnaden mellan politiska konsu-menter och icke-politiska konsumenter gällersolidaritetsidealet och den skillnaden är allra tyd-ligast bland unga i åldern 18–29 år. Det genom-snittliga värdet för unga politiska konsumenterpå skalan mellan 0 och 10 uppgår till 7,8 jämförtmed 6,3 hos unga som inte är politiska konsu-menter. Liknande resultat visas i en amerikanskstudie (Dalton 2008b). Politiska konsumenter idenna åldersgrupp värderar alltså solidaritets-idealet högt samtidigt som vi ser att de i genom-snitt faktiskt värderar pliktidealet ännu högre.Dessa resultat står sig även när vi kontrollerarresultatet för andra bakomliggande faktorer.

Något som tydligt framgår av tabell 13.3 är attden äldre generationen värderar det pliktbaserademedborgarskapet (pliktidealet) mycket högre änden yngre. Unga i åldern 18–29 år anger i genom-snitt 8,1 på skalan vilket kan jämföras med 8,7bland de äldre. Även när det gäller ansvarsidealetvärderar de äldre i genomsnitt detta något högre,7,1 jämfört med 6.7. Data som inte redovisas itabellen visar att det framförallt är de äldsta med-borgarna, över 60 år, som värderar pliktidealethögt, ett resultat som illustrerar det som ovanskildrats om efterkrigsgenerationen som utmär-ker sig genom att i så hög grad vara förenings-aktiva (se Dalton 2008b). Om emellertid hänsynockså tas till bakomliggande variabler som utbild-ning och politiskt intresse visar det sig dock attäldre politiska konsumenter genomsnittligt settvärderar pliktidealet lägre än icke-politiska kon-sumenter (dessa resultat redovisas inte i tabellen).

Sammanfattningsvis visar analyserna att poli-tiska konsumenter i allmänhet, och unga politiskakonsumenter i synnerhet, visar prov på något,

men inte dramatiskt, avvikande medborgarideal iförhållande till dem som inte är engagerade i poli-tisk konsumtion. Detta motsäger tydligt tesen attpolitisk konsumtion skulle driva de unga mot enform av medborgarskap som skulle innebära etthot mot de värderingar som ligger till grund fördet demokratiska samhället.

SlutsatserI detta kapitel visar vi att politisk konsumtion ären viktig och stadigt växande form av politisktdeltagande av engagemang som används avmånga unga. I Sverige har politisk konsumtionidag blivit en normal och helt okontroversiell delav politiken och konsumtionssamhället. Forsk-ningen kring politiskt deltagande har varken till-räckligt väl fångat omfattningen av detta feno-men eller variationsrikedomen i de former för po-litisk konsumtion som ungdomar föredrar och ärberedda att utveckla. Det intressanta med poli-tisk konsumtion är att det representerar politisktdeltagande inom en allt viktigare arena och attdet kan ses som en återspegling av en ny syn påmedborgarskap som är kopplad till hållbar utveck-ling (hållbart medborgarskap) och som inte barahar staten som mål för sina försök att påverkautan även företag, organisationer och vår livsstilsom sådan.

Politisk konsumtion är en individualiserad formav deltagande som bygger på kollektivt handlandeoch som drivs av såväl det solidariska som detansvarstagande medborgaridealet. Kvinnor, hö-gre utbildade och de mer politiskt intresserademedborgarna är i större utsträckning engageradei politisk konsumtion. Det är sålunda ekonomisktoch politiskt resursstarka medborgare som i större

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM334

335

utsträckning är politiska konsumenter. Ett viktigtundantag är ungdomar med låga inkomster somockså i hög grad är engagerade i politisk konsum-tion, åtminstone i Sverige.

Idag är politisk konsumtion inte längre nödvän-digtvis en företeelse endast för medborgare sommisstror de grundläggande politiska institutio-nerna i samhället. Den har, åtminstone i Sverige,blivit en vardagsrutin för allt fler medborgare ochbör därför inte länge klassificeras som en okon-ventionell politisk handling. Men politiska kon-sumenter skiljer sig på några sätt från övriga med-borgare. De litar mer på institutioner vars verk-samhetsfält är de ekonomiska och politiska makt-relationerna i konsumtionssamhället. De är ocksåi högre grad aktiva i traditionella former av poli-tiskt deltagande än medborgare som inte är poli-tiska konsumenter. Som medborgare bidrar poli-tiska konsumenter till att utveckla, berika ochomformulera vår syn på politik och gott medbor-garskap. En viktig fråga som beslutsfattare måsteställa sig är om och hur politisk konsumtion kananvändas för att locka andra unga medborgareatt intressera sig för politik och hur politisk kon-sumtion kan få såväl unga som äldre att bidra tillatt garantera framtida generationer ett bra liv iSverige liksom i resten av världen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM335

336

Bilaga 13.1Kommentar till tabell 13.4

Tabell 13.4 visar resultaten från binär logistik regres-sion. Koefficienterna i tabellen är oddskvoter för varoch en av de ingående variablerna. Oddskvoter visar ivilken utsträckning oddsen för att vara en politisk kon-sument ökar för varje steg på de oberoende variablernasskalor. Eller mer specifikt, hur mycket man multiplice-

rar oddsen för varje sådant steg. Till exempel skillna-den mellan att vara man och kvinna, mellan att inte haen universitetsutbildning och att ha det, eller att bo istorstad. Om oddskvoten är 1 ökar inte oddsen alls,om oddskvoten är under 1 minskar oddsen, och om denär över 1 ökar oddsen.

Tabell 13.4 Multivariat analys av politisk konsumtion. Binär logistiskregression, oddskvoter.

18–29 år 30– Alla

Kön (kvinna=1) 1.2 (ns) 2.1*** 2.0***Utbildning (universitetsstudier=1) 1.4 * 1.2*** 1.2***Inkomst 1.1 (ns) 1.1 (ns) 1.1*Boendeområde (storstad=1) 0.5 (ns) 1.0 (ns) 1.0 (ns)

Politiskt intresse 1.4 (ns) 1.1 1.1Utrikespolitiskt intresse 1.0 (ns) 1.1** 1.1**Partisympati (borgerlig=1) 0.7 (ns) 0.9 (ns) 0.8 (ns)Förtroende för parlamentariska institutioner 1.1 (ns) 1.0 (ns) 0.9 (ns)Förtroende för myndigheter som arbetar med

hållbar utveckling 38.0 (ns) 8.0*** 8.7***

Solidaritetsideal 1.7** 1.2*** 1.2***Pliktideal 1.1 (ns) 0.9* 0.9*Eget ansvarsideal 0.7 * 1.1 (ns) 1.0 (ns)

Konstant .001*** .012*** .013***

Nagelkerke R2 .37 .23 .23Model Chi2 28.6*** 116.0 *** 136.0***

(df 12) (df 12) (df 12)

N 92 620 712

Källa: Enkätundersökning inom projektet: Det hållbara medborgarskapet – barriärer och möjligheter 2009.*p<.1** p<.05*** p<.01

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM336

337

Politiska konsumenterPolitiska konsumenter definieras som de som svaratatt de antingen har bojkottat eller buykottat (utfört ettpolitiskt medvetet produktval) eller gjort bådadera åt-minstone en gång under de senaste 12 månaderna.Tillitsmåtten är additiva index.

Med tillit till politiska institutioner avser vi tillit tillriksdag och regering. Med tillit till konsument- ochmiljöinstitutioner avser vi tillit till myndigheter somarbetar med miljöfrågor, Konsumentverket, miljö-organisationer och konsumentorganisationer. Enkät-frågan löd:

– Hur stort förtroende har du för det sätt påvilket följande institutioner och grupper skötersitt arbete?

Indexen gjordes om till en skala 0–1. Om de svarandeuppnår högre än 0,6 har de hög tillit.

PartisympatiRödgröna blocket består av Vänsterpartiet, Socialde-mokraterna och Miljöpartiet. Den borgerliga alliansenav Centern, Folkpartiet, Moderaterna och Krist-de-mokraterna. Intresse för politik och utrikespolitik mätspå en skala 0–10. De som faller inom 7–10 på dennaskala kategoriseras som de med stort intresse och 0–6med litet.

InkomstnivåInkomstnivå mäts med en åttagradig skala med 100 000kronors intervall från under 100 000 kr/år till över700 000 kr/år.

MedborgaridealSe tabell 13.3

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM337

338

ReferenserAckelsberg, M. (2003). Broadeningthe Study of Women’s Participa-tion. In S. Carroll (Ed.), Womenand American Politics. Oxford:Oxford University Press.

Barnes, S. & Kaase, M. (1979).Political Action: Mass Participa-tion in Five Western Democracies.Beverly Hills: Sage.

Beck, U. (1997). The Reinventionof Politics. Rethinking Modernityin the Global Social Order.Oxford: Polity Press.

Behind the Label (2003). TakeAction to Stop Gap Sweatshops!www.behindthelabel.org/campaigns/gap/ 23 februari 2003.

Bennett, L. (1998). The UnCivicCulture: Communication, Identity,and the Rise of Lifestyle Politics.P.S.: Political Science and Politics31, 4. Pp. 740–761.

Blais, A., Gidengil, E., Nadeau, R.& Nevitte, N. (2002a). Anatomyof a Liberal Victory: Making Senseof the 2000 Canadian Election.Peterborough: Broadview.

Blais, A., Gidengil, E., Nadeau, R.& Nevitte, N. (2002b). Genera-tional Change and the Decline ofPolitical: The Case of Voter Turn-out in Canada. Paper for theMcGill Workshop Citizenship onTrial: Interdisciplinary Perspectiveson Political Socialisation ofAdolescents.

Boström, M., Føllesdal, A.,Klintman, M., Micheletti, M. &Sørensen, M. (Eds.) (2005).Political Consumerism: Its Motiva-tions, Power, and Conditions in theNordic Countries and Elsewhere.TemaNord, 2005:517.

Bullen, A. & Whitehead, M. (2005).Negotiating the Networks ofSpace, Time and Substance: AGeographical Perspective on theSustainable Citizen. CitizenshipStudies 99 (5). Pp. 499–516.

Dahlgren, P. & Olsson, T. (2006).Facilitating Political Participation:Young Citizens, Internet and CivicCultures. In S. Livingstone & K.Drotner (Eds.), The InternationalHandbook of Children, Media andCulture. London: Sage.

Dalton, R. (2008a). CitizenshipNorms and the Expansion ofPolitical Participation. PoliticalStudies 56 (1). Pp. 76–98.

Dalton, R. (2008b). The GoodCitizen. How a Younger GenerationIs Reshaping American Politics.Washington, DC: CQ Press.

Dalton, R. & Wattenberg, M.(Eds.) (2000). Parties withoutPartisans. Oxford: Oxford.

Delanty, G. (2000). Citizenship in aGlobal Age. Society, Culture,Politics. Buckingham: OpenUniversity Press.

Dobson, A. (2003). Citizenship andthe Environment. Oxford: OxfordUniversity Press.

Edwards, F. & Mercer, D. (2007).Gleaning from Gluttony: anAustralian youth subcultureconfronts the ethics of waste.Australian Geographer 38, 3.Pp. 279–296.

Featherstone & United StudentsAagainst Sweatshops (USAS).(2002). Students AgainstSweatshops. London: Verso.

Ferrer-Fons, M. (2004). Cross-National Variation on PoliticalConsumerism in Europe: Exploringthe Impact of Micro-LevelDeterminants and Its PoliticalDimension. Paper for the ECPRJoint Sessions, Uppsala, Sweden.Workshop 24, Emerging repertoi-res of political action: toward asystematic study of postconvent-ional forms of participation.

Forno, F. & Gunnarson, C. (2010).Everyday Shopping to Fight theItalian Mafia. In M. Micheletti &A. F. McFarland (Eds.), CreativeParticipation. Responsibility-Taking in the Political World.Bolder, CO: Paradigm Press.

Friedman, M. (1999). ConsumerBoycotts. Effecting ChangeThrough the Marketplace and theMedia. New York: Routledge.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM338

339

Gauthier, M. (2003). The Inade-quacy of Concepts: The Rise ofYouth Interest in Civic Participa-tion in Quebec. Journal of YouthStudies. 6, 3. Pp. 25–276.

Hooghe, M., Stolle, D. & Stout-huysen, P. (2003). Head Start intoParty Politics. Party Politics 10, 2.Pp. 193–212.

Inglehart, R. (1997). Modernizationand Postmodernization. Princeton:Princeton University Press.

Jamison, A. (2003). The making ofgreen knowledge: the contributionfrom activism. Futures 35. Pp.703–716.

Keeter, S., Zukin, C., Andoline, M.& Jenkins, K. (2002). The Civicand Political Health of the Nation:A Generational Portrait. Centerfor Information and Research onCivic Learning and Engagement,www.civicyouth.org

Koljonen, J. (2002). Sällskapsresan2002 – aktivism eller turism?Nöjesguiden, May: 17–18.

Linton, M. (2000). Veganerna –en bok om dom som stör. Stock-holm: Atlas.

Livingstone, S., Bober, M. &Helsper, E. (2005). Active Partici-pation or Just More Information?Young People’s Take-Up ofOpportunities to Act and Interacton the Internet. Information,Communication & Society 8, 3.Pp. 287–314.

Lowndes, V. (2000). Women andSocial Capital: A Comment onHall’s Social Capital inBritain. British Journal of PoliticalScience, 30(3). Pp. 533–537.

Micheletti, M. (2007). The MoralForce of Consumption and Capi-talism: Anti-Slavery and Anti-Slavery. In K. Soper & F. Trent-mann (Eds.), Citizenship andConsumption. London: PalgraveMacmillan.

Micheletti, M. (2010). PoliticalVirtue and Shopping. Individuals,Consumerism, and CollectiveAction. NY: Palgrave, 2nd edition.n

Micheletti, M., Follesdal, A. &Stolle, D. (2006). Politics,Products, and Markets. ExploringPolitical Consumerism Past andPresent. Rutgers, NJ: TransactionPublishers.

Micheletti, M. & Stolle, D. (2004).Politiska konsumenter: Marknadensom arena för politiska val. I S.Holmberg & L. Weibull (Red.), Jumer vi är tillsammans. Tjugosjukapitel om politik, medier ochsamhälle. Göteborg: SOM-institutet, rapport nr 34.

Micheletti, M. & Stolle, D. (2010).Vegetarianism as Lifestyle Politics.In M. Micheletti & A. F.McFarland (Eds.), CreativeParticipation: Responsibility-taking in the Political World.Bolder, CO: Paradigm Press.

Miljöspegeln Mars (2001). TheBeverage Boom. BiologicalBehavior Affects to School Results.Pp. 5. http://www.miljospegeln.se/

Milner, H. (2002). Civic Drop-outs? What Young Citizens Knowand Don’t Know About Politics:Canada in Comparative Perspect-ive. Paper for the McGill Work-shop Citizenship on Trial: Inter-disciplinary Perspectives on Poli-tical Socialization of Adolescents.

Norris, P. (2002). DemocraticPhoenix. Reinventing PoliticalActivism. Cambridge: CambridgeUniversity Press.

O’Toole, T. (2004). ExplainingYoung People’s Non-Participation.Towards a Fuller Understanding ofthe Political. Paper for the 2004ECPR Joint Sessions, Workshop24, Emerging Repertoires of Poli-tical Action. Toward a SystematicStudy of Postcoventional Forms ofParticipation.

O’Toole, T. & Gale, R. (2010).Grammars of Political Actionamong Urban Muslim Youth. In M.Micheletti & A. F. McFarland(Eds.), Creative Participation.Responsibility-Taking in thePolitical World. Bolder, CO:Paradigm Press.

Peretti, J. med Micheletti, M.(2006). The Nike SweatshopEmail: Political Consumerism,Internet, and Culture Jamming. InM. Micheletti et al. Politics,Products, and Markets. ExploringPolitical Consumerism Past andPresent. Rutgers, NJ: TransactionPublishers.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM339

340

Petersson, O., Westholm, A. &Blomberg, G. (1989). Medborgar-nas makt. Stockholm: Carlssons.

Petersson, O., Hermansson, J.,Micheletti, M., Teorell, J. &Westholm, A. (1998). Demokratioch medborgarskap. Stockholm:SNS. S. 55, 146.

Plutzer, E. (2002). Becoming aHabitual Voter: Inertia, Resources,and Growth in Young Adulthood.American Political Science Review,96(1). Pp. 41–56.

Putnam, R. (1993). Making Demo-cracy Work. Civic Traditions inModern Italy. Princeton: PrincetonUniversity Press.

Putnam, R. (2002). Den ensammebowlaren: Den amerikanska med-borgarandans upplösning ochförnyelse. Stockholm: SNS förlag.

Rahn, W. & Transue, J. (1995).Social Trust and Value Change. Thedecline of social capital inAmerican youth 1976–1995.Political Psychology, 19, 3.Pp. 545–565.

Rothstein, B. (2002). Sweden:Social Capital in the SocialDemocratic State: The SwedishModel and Civil Society. In R. D.Putnam (Ed.), Democracies inFlux. Political Culture as aCondition for Democracy. OxfordUniversity Press.

Royed, T. J. (2010). British Demo-cracy: The Changing Roles ofCitizens and Elites. Presented tothe annual conference of theAmerican Political Science Asso-ciation, Washington D.C. 2010.

Sandovici, M. E. & Davis, T.(2010). Activism Gone Shopping:An Empirical Exploration ofIndividual-Level Determinants ofPolitical Consumerism andDonating. Comparative Sociology9 (3). Pp. 328–356.

Stolle, D. & Hooghe, M. (2005).Inaccurate, Exceptional, One-Sidedor Irrelevant? The Debate Aboutthe Alleged Decline of SocialCapital and Civic Engagement inWestern Societies. British Journalof Political Science, 35(1). Pp.149–167.

Stolle, D. & Hooghe, M. (2006).Consumers as PoliticalParticipants? Shifts in PoliticalAction Repertoires in WesternSocieties. In M. Micheletti et al.Politics, Products, and Markets.Exploring Political ConsumerismPast and Present. Rutgers, NJ:Transaction Publishers.

Stolle, D., Hooghe, M. &Micheletti, M. (2005). Politics inthe Supermarket: A ComparativeStudy of Political Consumerism asa Form of Political Participation.International Political ScienceReview 26, 3. Pp. 245–269.

Stolle, D. & Micheletti, M. (Underutgivning). Political Consumerism.Cambridge: Cambridge UniversityPress.

Strømsnes, K. (2009). Politicalconsumerism: A Substitute for orSupplement to Conventional Poli-tical Participation? Journal of CivilSociety 5, 3. Pp. 3 030–3 031.

Sörbom, A. (2002). Vart tar poli-tiken vägen? Om individualisering,reflexivitet och görbarhet i detpolitiska engagemanget. Stock-holm: Almqvist & WiksellInternational.

Trentmann, F. (2004). BeyondConsumerism: New HistoricalPerspectives on Consumption.Journal of Contemporary History39, 3. Pp. 373–401.

Torney-Purta, J., Schwille, J. &Amadeo , J-A. (2002). Citizenshipand Education in Twenty-EightCountries. Amsterdam: IEA.

Ungdomsstyrelsen (2003). De kallaross unga. Ungdomsstyrelsensattityd- och värderingsstudie 2003.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2007). Ungidag. En beskrivning av ung-domars villkor. Stockholm:Ungdomstyrelsen. S. 73–75.

van Deth, J. (2010). Is CreativeParticipation Good for Demo-cracy? In M. Micheletti & A. F.McFarland (Eds.), CreativeParticipation: Responsibility-taking in the Political World.Bolder, CO: Paradigm Press.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM340

341

Noter1 Detta kapitel bygger på resultatfrån två forskningsprojekt somfinansierats av Vetenskapsrådet,Politisk konsumtion: Politik för enny tid och ny arena och Dethållbara medborgarskapet –barriärer och möjligheter.

2 I den multivariata analysen visarsig inkomst inte spela någon rollför ungas politiska konsumtionmen ha en signifikant effekt på deäldre medborgarnas politiskakonsumtion.

Vegetarian Journal (2005) &(2009). How Many Youth AreVegetarian? Vegetarian ResourceGroup. http://www.vrg.org/journal/vj2005issue4/vj2005issue4youth.htm; http://www.vrg.org/journal/vj2009issue4/Issue%204%202009.pdf

Verba, S., Lehman Schlozman, K.& Brady, H. (1995). Voice andEquality. Civic Voluntarism inAmerican Politics. Cambridge:Harvard University Press.

Vogel, J., Amnå, E., Munch, I. &Häll, L. (2003). Föreningslivet iSverige. Välfärd, Socialt kapital,Demokratiskola. Levnadsförhållan-den, Report No. 98. Statistiskacentralbyrån.

Ward, J. (2008). The OnlineCitizen-Consumer: AddressingYoung People’s PoliticalConsumption through Technology.Journal of Youth Studies 11 (5).Pp. 513–526.

Wahlström, M. & Peterson, A.(2006). Between the State and theMarket. Expanding the Concept ofPolitical Opportunity Structure.Acta Sociologia 49, 4. Pp. 363–377.

Wattenberg, M. (2002). WhereHave All the Voters Gone?Cambridge: Harvard UniversityPress.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM341

342

KAPITEL 14

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM342

343

Allt fler studier visar att internet, sociala medieroch andra informations- och kommunaktions-tekniker, på många sätt påverkat ungas vanor ochförändrat deras livsvillkor. De tekniska framste-gen har öppnat nya arenor för interaktion, opini-onsbildning, konsumtion, skapande och kommu-nikation. Mobiltelefonerna har precis som datornutvecklats till ett multiverktyg för kommunikationoch det går i princip att ha ständig tillgång tillinternets resurser och de sociala medierna.

Även de traditionella medierna som till exempelpapperstidningar, tv och radio etablerar sig alltmer på internet för att anpassa sig till de nya tek-niska möjligheterna och de förändrade konsum-tionsmönstren. De sociala och ekonomiska för-ändringarna kan sägas vara lika omvälvande somde tekniska.

I takt med att nya former av medier integreras ivardagslivet har innebörden av personlig integri-tet och offentlighet luckrats upp. Internet och desociala medierna har på många sätt skapat nyaförutsättningar för samhällsengagemang och po-litiskt deltagande (Carlsson 2010a, 2010b, Olsson& Dahlgren 2010, Ungdomsstyrelsen 2007, 2009a,2009b).

I detta kapitel tittar vi närmare på de möjligheteroch demokratiska utmaningar som unga och sam-hället står inför i nätvardagen. Vi har intervjuat treforskare och en mediekonsult om deras forskningkring internet, sociala medier och demokrati (bi-laga 14.1):

Internet, sociala medier ochdemokratiska utmaningar

• Nils Gustafsson är doktorand i statsvetenskapvid Lunds universitet och forskar om vad somhänder med det politiska deltagandet när internetoch sociala medier används i allt större utsträck-ning.

• Tobias Olsson är professor i medie- och kom-munikationsvetenskap vid högskolan i Jönköpingoch forskar bland annat om de nya medierna ochderas betydelse för medborgarskapet.

• Pia Brundin är statsvetare som disputerat vidÖrebro universitet på en avhandling om hur inter-net används som ett politiskt rum av ideella orga-nisationer.

• Hansi Carlson är it-strateg som bland annat ar-betat med hur internet kan användas för att för-stärka den kommunala demokratin.

Ett mobiltsamhälle växer fram

Internet, mobiltelefoner och de sociala mediernahar blivit en självklar del av ungas vardag. De harblivit viktiga källor för att hämta information, um-gås med sina vänner och uttrycka sig på olikasätt (Carlsson 2010b, Nordicom-Sverige 2010, Fin-dahl 2010). Omkring 95 procent av de nordiskaungdomarna har tillgång till internet i hemmet ochflertalet använder sig av internet varje dag. Skill-naderna i Europa är stora men genomsnittet förandelen unga som har tillgång till internet i EU:smedlemsländer är ungefär 75 procent (Living-


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM343

344

15–24 år (392 minuter)

Mp3 8 %

Tidskrift 3 %

Dagstidning 2 %

Bok 10 %

Internet 26 %

Cd-skiva 4 %

Radio 7 %

Tv 32 %

Video/dvd 8 %

Figur 14.1 Andel bruttotid som barn och unga ägnar åt olika medierper dag, 2009. Procent.

Mp3 10 %

Tidskrift 2 %Dagstidning 2 %

Bok 7 %

Internet 34 %

Cd-skiva 4 %

Radio 14 %

Tv 23 %

Video/dvd 4 %

Källa: Nordicom-Sverige 2010.Kommentar: Bruttotiden för svenskarnas medieanvändning (9–79 år) är ungefär 6 timmar per dag. Medbruttotid menas summan av den uppskattade tiden för användning av enskilda medier och måttet tar intehänsyn till att man kan använda olika medier samtidigt, som att titta på tv samtidigt som man är på internet,lyssna på musik medan man läser och så vidare. I åldern 9–14 år ligger medieanvändningen på cirka 4timmar per dag och bruttotiden för åldersgruppen 15–24 år är cirka 6,5 timmar per dag.

9–14 år (255 minuter)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM344

345

stone & Haddon 2009). Mediebarometer 2009pekar även på att barn och unga använder medierpå nya sätt i allt större utsträckning och att deofta använder flera olika typer av medier samti-digt (Nordicom-Sverige 2010). Detta redovisas ifigur 14.1.

En dator med internetuppkoppling har blivit ettmultimedialt verktyg som används för att kom-municera med vänner och bekanta, se på tv, läsatidningar, för konsumtion, shopping, underhåll-ning, spel, opinionsbildning med mera. De gene-rella statistiska beskrivningarna kan idag inte geen detaljerad bild av separata aktiviteter som in-formationssökning, sociala kontakter, samhälls-engagemang och politiska aktiviteter. Vilka for-mer av samtal som förs på de olika kommuni-kationsplattformarna och hur de uppfattas, fram-går inte heller av statistiken. Vi tar här upp olikaformer av sociala aktiviteter och vilka kopplingarde kan ha till samhällsengagemang och politisktdeltagande (Carlsson 2010a, 2010b, Findahl 2010).

InternetgenerationenI forskningsrapporter och diskussioner om ungaoch internet beskrivs ungdomsgruppen blandannat som den kreativa generationen eller inter-netgenerationen. Unga beskrivs även som digi-tala infödingar, medan äldre istället benämns somdigitala invandrare. En uppdelning som syftartill att beskriva en generationsklyfta mellan de somväxt upp med internet under stora delar av sitt livoch de som växte upp utan de digitala medierna(Carlsson 2010a, Dunkels 2007, Dunkels 2009,Milner 2010).1

I Unga svenskar och Internet 2009 (Findahl2010) ifrågasätts dock att alla unga på något sättskulle ha en intuitiv förståelse för internet.2 Manpekar på att det finns stora skillnader såväl blandyngre som bland äldre, och rapporten betonar attdet handlar om så mycket mer än att bara kunnatekniken och hur den praktiskt ska användas.3

I rapporten framgår bland annat att nybörjar-åldern för internetanvändare har sjunkit med ettår för varje år sedan 2000. På nio år har nybörjar-åldern sjunkit från 13 till 4 år.4 Det framgår ävenatt unga mellan 12 och 13 år i första hand använ-der internet för kommunikation och underhållning.De använder sig dagligen av sms, e-post ochinstant messaging (im). Im är den viktigaste kom-munikationskanalen för unga upp till 15 år och imingår i de flesta ungas vardag. Msn messenger ärett av de mer använda programmen för im och kanbeskrivas som en mer avancerad form av telefon.Det är ett sätt att snabbt komma i kontakt medsina vänner genom statusuppdateringar ellertextbaserade samtal. Detta kan jämföras med demöver 45 år som i stort sett inte använder detta sättatt kommunicera (Findahl 2010).

Andra vanliga aktiviteter är att spela spel, lyssnapå musik och se på video. Unga använder äveninternet för att hitta nyheter och information. Ton-åringarna lägger ned allt mer tid på internet och itakt med att de blir äldre ökar också mångfalden ideras användning. Intresset för nyheter, samhälls-information och e-handel samt internet som hjälp-medel för till exempel faktakontroll ökar i de övretonåren. När internet används för att kommuni-cera med vänner och bekanta är det framföralltmed de nära vännerna som man kommunicerar(Findahl 2010).

Virtuella webbgemenskaper eller internettjänsterdär människor kan samlas och kommunicera medvarandra har mer eller mindre funnits sedaninternet började etableras. Idag går de ofta undernamnet sociala medier. Under 2000-talet har so-ciala medier som till exempel myspace, facebook,twitter, flicker och bilddagboken5 fått ett omfat-tande genomslag i världen. Myspace startade2003 och hade efter några år cirka 200 miljonerregistrerade konton. Facebook startade ett år se-nare och har på sex år fått 500 miljoner medlem-mar. Under 2010 har facebook växt sig stort i

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM345

346

Figur 14.2 Andel besökta webbgemenskaper efter olika typer avinnehåll, 2009. Procent.

Politik 1 %

Socialt nätverk 65 %

Arbete 2 %

Spel 2 %

Hobby 10 %

Socialt med bilder 20 %

Källa: Findahl 2010.Kommentar: N=918.

Sverige och är en av de mer framträdande ochanvända webbtjänsterna (Findahl 2010).

I Sverige är det totalt 39 procent av internet-användarna som är medlem i en webbgemenskap(community). Det har sedan 2007 blivit allt vanli-gare att vara medlem i olika sociala medier i ålders-gruppen 36–56 år, men det är de yngre som fortfa-rande dominerar. Ungefär tre av fyra i åldern 16–25 år är medlemmar i olika sociala medier påinternet. Hälften i gruppen 16–25 år är dagligeninne på de sociala medier de är medlemmar i ochskillnaderna mellan unga män och unga kvinnorär små (Findahl 2010).

Det är inte bara antalet medlemmar som har växti de olika sociala medierna utan även variationenoch utbudet av olika sociala medier. För fem årsedan var webbgemenskaper (communityn) somriktade in sig på människors specialintressen demest framträdande följda av de som var inriktade

på sociala aktiviteter. Den typ som dominerar idagär de som fokuserar på interaktion och kommuni-kation i människors sociala nätverk (figur 14.2).Sociala medier med inriktning på politik är dockinte så välbesökta (Findahl 2010).

Sociala medierNågot förenklat skulle man kunna beskriva so-ciala medier som att:

• användaren själv ska kunna bidra med innehåll

• användaren själv ska kunna kontrollera det inne-håll som man bidrar med

• designen av internettjänsten eller webbsidan skavara interaktiv och underlätta användningen avinnehållet.6

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM346

347

Figur 14.3 Andel bloggar efter olika typer av innehåll, 2009. Procent.

Dagbok om sitteget vardagsliv 64 %

Politiska åsikter 6 %

Arbete 4 %

Hobby, special-intresse 26 %

Källa: Findahl 2010.Kommentar: N = 117.

Kort sagt så tillåter sociala medier sina använ-dare att på ett enkelt och effektivt sätt vara bådeproducenter och konsumenter. Gemensamt försociala medier är att de kombinerar teknik, socialinteraktion och möjlighet att skapa nytt innehålleller att utveckla och berika det innehåll som re-dan finns (Milner 2010, Olsson & Dahlgren 2010).

Under senare år har innehållet på internet i alltstörre utsträckning producerats av användarnasjälva. Unga står även för merparten av detta, där73 procent av dem som lägger upp videofilmer pånätet och 65 procent av bloggarna är yngre än 25år. Samma sak gäller för 60 procent av alla med-lemmar i sociala nätverk och 54 procent av demsom laddar upp digitala bilder (Findahl 2010).

Bloggar är ett internetverktyg som förknippasmed allt från att skriva dagbok och visa sina bil-der, till beskrivningar av specialintressen (figur14.3). De har även etablerats som verktyg för jour-nalister och professionella tyckare. Bloggar är enform av webbsida som vanligtvis drivs av en eller

flera individer och där innehållet uppdateras iomvänd kronologisk ordning. De som driverbloggen och de som kommenterar delar med sigav vad de gör, tänker, läser, observerar och lär sig.Bloggen används även för att förmedla vad an-dra har skrivit på nätet och många bloggar ärkopplade till varandra genom länkar. De bloggarsom är ihopkopplade bildar en webbgemenskapsom även kallas för bloggosfär.

Det är framförallt flickor som bloggar, de börjaräven tidigare än pojkar. Var femte flicka i 13-års-åldern skriver på en blogg och majoriteten skriverpå bloggen åtminstone någon gång i veckan.Andelen flickor som skriver bloggar ökar inte medåldern men intensiteten stiger. Kring 20-årsåldernär mer än hälften dagliga bloggare och ungefär 70procent läser andras bloggar.7 De flesta bloggarskildrar vardagslivet (64 procent), ett specialin-tresse eller en hobby (26 procent). Endast ett få-tal (6 procent) bloggar är specifikt inriktade påpolitik (Findahl 2010).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM347

348

Sociala medier som facebook och twitter byg-ger på ett snabbt och förenklat informationsflöde.Det är plattformar som gör det möjligt för använ-daren att snabbt och kortfattat förmedla till exem-pel texter, filmer eller bilder, vilket även benämnssom mikrobloggning. Att plattformar som face-book och twitter har utvecklats, innebär att defyller en funktion som tidigare var begränsad tillbloggarna. Detta har gett bloggar möjlighet attvara en plattform där mer innehållsrika budskapförmedlas (Rosenberg 2010).

Socialt samhälls-engagemang på nätet

Kommunikationsforskaren Henry Jenkins har be-skrivit det som att en deltagandekultur växer sigallt starkare i takt med att internet mer och merutvecklas till en arena för sociala aktiviteter (Jen-kins 2006a, 2006b).8 Han beskriver deltagande-kulturen som en kultur där medlemmarna upple-ver att de bidrar och känner en viss grad av socialanknytning. Jenkins menar även att det utveck-las olika former av mentorskap, informella och for-mella, där det som är känt av de mest erfarna försvidare till nybörjare. En tolkning av Jenkins är attde flesta sociala aktiviteter som sker på internet,såväl vardagliga som politiska, kan förklaras uti-från fyra kategorier: tillhörighet, uttryck, infor-mationsflöden och gemensam problemlösning(figur 14.4).

Tillhörighet kan beskrivas som medlemskap iolika sociala medier, forum, spelklaner eller grup-per som går att hitta på till exempel facebook. Ettmedlemskap eller en tillhörighet kan dels ses somen förutsättning för att kunna ta del av de nät-verk, tjänster och den information som förmed-las, dels kan det ses som ett sätt att visa ett ställ-ningstagande för eller emot något. Tillhörighet

eller medlemskap är alltså både ett sätt att få till-gång till olika sociala arenor och ett sätt att visavad man tycker om eller är intresserad av.

Uttryck syftar till det kreativa skapandet, därtext, bild, ljud, rörlig film och andra medier sam-verkar för att förstärka en berättelse eller ett ske-ende. Det kan vara allt från de enkla status-uppdateringarna på facebook och twitter till såkallad fan fiction där fans skapar egna fiktiva ochinofficiella verk som kan relateras till en original-berättelse från en bok eller en film. Det finns enmångfald av uttrycksformer som florerar och ut-vecklas.

Informationsflöden, eller formandet av infor-mationsflöden, sker då användarna förmedlar ut-tryck. På grund av att flödet är så snabbt och attdet finns så många möjligheter att uttrycka sig påär det svårt att förutse hur olika flöden kommeratt forma sig eller urskilja varför de började ta form.Detta präglar de flesta vardagliga konversationerpå internet och ur ett politiskt perspektiv är det såman bildar opinion.

Gemensam problemlösning syftar till de sam-arbeten där olika användare arbetar tillsammans.Det kan exempelvis röra sig om olika nätverk ellerandra internetbaserade tjänster som riktar in sigpå problem eller där användarna samlar fakta. Ettav de mer kända exemplen är Wikipedia som är enform av användarbaserad encyklopedi med öp-pet innehåll. Wikipedia innehåller flera miljonerartiklar på över 250 olika språk och är ett exempelpå hur deltagandekulturen kan gestalta sig.9

Figur 14.5 illustrerar de viktiga komponenterna ianvändarnas roll som konsumenter och produ-center på internet.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM348

349

PRODUCENT

Tillhörighet

Uttryck

Gemensam problemlösning

Informationsflöden

KONSUMENT

Figur 14.4 Internetanvändarna som både producenter och konsumen-ter av innehåll och sociala aktiviteter.

Källa: Figuren är inspirerad av Jenkins 2006a och 2006b.

Facebook– social eller politisk arena?

Både i statistiken och i de intervjuer som Ung-domsstyrelsen har genomfört med bland annatgymnasieelever, samhällsengagerade unga ochforskare – så framhålls facebook som ett av demest använda medierna för att kommunicera medvänner och bekanta. Det har även blivit en viktigtarena för politik, opinionsbildning, nätverkandeoch mobilisering.

Facebook är även ett bra exempel på hur de fyrakategorierna av sociala aktiviteter kan ta form. Påfacebook får användaren möjlighet att förmedla

filmer och musik samt olika åsikter och tankar.Användaren kan lätt skapa en personlig profil, engrupp eller ett event som sedan kan länkas sam-man med vännernas sidor samt med kommersiella,politiska och ideella aktörer eller med andra en-skilda personers sidor. Detta nätverk användssedan som ett distributionssystem för den infor-mation som man vill förmedla eller för att få till-gång till källor som man vill få information från. Justörre nätverk man har byggt upp, desto störremöjlighet har man att sprida information och formainformationsflöden.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM349

350

Det allt mer utbredda bruket av facebook gördet intressant ur ett inflytandeperspektiv. Påinternet och framförallt facebook har skiljelinjenmellan det virtuella och det reella, mellan det pri-vata och det offentliga och mellan vardag ochpolitik blivit allt mer diffus (Carlsson 2010a, 2010b,Olsson & Dahlgren 2010).

De sociala medierna på internet bygger mycketpå användarnas nätverk samt på hur de skaparoch förmedlar nytt innehåll. Ur ett demokratisktperspektiv är det även relevant att titta närmarepå vilka funktioner ungas sociala nätverk har ochpå vilka sätt de kan påverka samhällsengagemangoch politiskt deltagande.

De socialanätverkens funktioner

En betydande del av internets, och framförallt desociala mediernas, utveckling är möjligheterna attknyta sociala kontakter samt att bygga och upp-rätthålla sociala nätverk. De sociala nätverken ären viktig del av våra liv, såväl utanför som inomde sociala medierna. Relationerna som unga byg-ger upp och håller levande fyller fler funktionerän behovet av att umgås med sina vänner. Internetoch de sociala medierna kan även beskrivas somen arena som möjliggör för individerna att utveck-las, uttrycka sig, lära känna sig själva och hjälpaandra (Gustafsson 2010). Sociala nätverk har ocksåen viktig funktion för att sprida och ta del av olikatyper av information:

”Sociala medier gör det möjligt för ossatt upprätthålla en pågående kontaktmed fler människor än vad vi kunde tidi-gare, gör det möjligt för människors so-ciala nätverk att vara den viktigaste infor-mationskällan snarare än böcker ellertidningar.”

(Intervju Gustafsson 2010)

Behovet av att prata med kompisar och att fådela sina tankar och intressen består, men tackvare de tekniska lösningarna skapas det även enkontaktyta för ett brett spektra av information ochnyheter. De sociala medierna är i denna bemär-kelse viktiga för hur vi umgås, utvecklas, tar tilloss information och sprider nyheter som vi troratt våra vänner vill veta. Det har blivit allt vanli-gare att det är de sociala medierna som uppmärk-sammar oss på olika händelser, aktiviteter ochnyheter (intervju Gustafsson 2010).

Starka och svaga bandi de sociala nätverken

Hur ett socialt nätverk är uppbyggt kan ge vissaledtrådar till hur informationsflödet i de socialamedierna formas och förmedlas. Ett socialt nät-verk kan förenklat förklaras med hjälp av MarkGranovetters klassiska studie Styrkan med desvaga banden (Granovetter 1973). Skillnadenmellan starka och svaga band i sociala nätverkkan beskrivas som att de starka banden är sådanavi har med familj och nära vänner. Individerna somvi har starka band till tenderar att vara ganska likaoss själva. De svaga banden har vi istället medpersoner som vi har mer flyktiga relationer till.Individer som vi har svaga band till tenderar attvara mer olika oss själva, men deras vardagslivoch deras sociala nätverk överlappar i viss ut-sträckning våra egna.

Vi använder de starka banden när vi till exempelbehöver en tjänst eller hjälp med något. Om vibehöver information som vi inte har tillgång tillanvänder vi oss istället av de svaga banden i detsociala nätverket. Med hjälp av de svaga bandenkan vi få tillgång till mer olikartad information änvad vi kan få från de vi har en närmare relationmed (Granovetter 1973). Ett välbalanserat nätverkkan sägas innehålla båda formerna av band och

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM350

351

därmed möjligheterna att komma i kontakt med ettbredare utbud av information.

De sociala medierna har betytt mycket för attunderlätta möjligheterna att kunna umgås ochsocialisera med andra:

”Sociala medier har blivit ett sätt attutöva en frihet i umgänget med andraunga som inte varit möjlig tidigare, ettsätt att komma ut och socialisera. Att so-cialisera, på det sättet är det ju viktigt,det blir ett sätt för unga människor attträffa andra.”


Möjligheterna att upprätthålla och bygga so-ciala nätverk var tidigare begränsade av de geo-grafiska förutsättningarna. Den tekniska utveck-lingen har suddat ut avstånden, men även gjortdet mindre kostsamt i form av tid och pengar.Internet och sociala medier har blivit en viktigkälla för social mobilitet, minskad isolering ochett minskat socialt utanförskap. Detta kan ävenses som tre viktiga motiv till att möjliggöra ochsäkra tillgången till internet för alla unga. Gus-tafsson menar dock att ökad tillgång till internetoch sociala medier inte betyder att de sociala nät-verken automatiskt utökas:

”För att bygga upp ett socialt nätverk såkrävs det att man träffar folk offline i olikasammanhang. De finns ju online ocksåmen i huvudsak så verkar det som att deflesta människor har en större bekant-skapskrets som består av människor manhar träffat offline och sen fortsatt bekant-skapen online med, än tvärtom.”


En förutsättning för att vi ska kunna knyta flerstarka eller svaga band till andra människor ärmöjligheter till social mobilitet. Social mobilitet kanbeskrivas som tillgång till olika former av socialasammanhang och miljöer både offline och i denvirtuella världen. Nils Gustafsson menar vidareatt:

”Föreningar, frivilliga organisationer,sportklubbar och allt sånt är väldigt vik-tigt för att man ska träffa personer ochknyta fler svaga band, för att man skakunna träffa folk som inte är lika en självoch på så sätt få tillgång till ny informa-tion.”


Möjligheter till social mobilitet som omfattarmånga olika kontaktpunkter, både reella ochvirtuella, är viktiga för att unga ska kunna byggaupp och upprätthålla sina sociala nätverk. Genomatt träffa andra individer som inte är lika en självoch som rör sig i andra umgängeskretsar och mil-jöer, utanför de vardagliga bekvämlighetszoner-na, så går det att bygga ut det sociala nätverketmed fler svaga band. Med hjälp av internet ochde sociala medierna är det dessutom mindre kost-samt att upprätthålla och utveckla dem oavsettvar i världen man befinner sig. Ett stort och väl-balanserat socialt nätverk kan alltså ses som enviktig resurs, men det kan även ses som en möj-lighet att komma i kontakt med och bli rekryteradtill olika former av samhällsengagemang (IntervjuGustafsson 2010).

Gustafsson menar till exempel att: ”Man blirrekryterad till politisk handling genom sinasvaga band”. Ungas tillgång till ett stort och väl-balanserat socialt nätverk kan med andra ord sessom både ett skäl till och en effekt av olika formerav engagemang och sociala aktiviteter. Hur so-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM351

352

ciala nätverk är uppbyggda och hur balansenmellan starka och svaga band ser ut kan även geledtrådar till att förstå samhällsengagemangetsförutsättningar för enskilda individer (Granovetter1973, intervju Gustafsson 2010, Gustafsson 2010,Parry, Moyser & Day 1992).

Informationsfilteroch utmaningar

Individernas motivation, intressen och viljan attsöka sig till information fyller en betydande funk-tion i hur vi vill manövrera i det sociala medie-landskapet. Internet erbjuder även många möjlig-heter att utöva olika former av engagemang, så-väl politiskt som det som sker med andra målsätt-ningar än att förändra samhället. Samtidigt sommöjligheterna har utökats med de virtuella are-norna på internet och i de sociala medierna så ärdet svårt att förutse användningen av de olikainternettjänsterna.

”Engagemang i sociala medier är väl-digt oförutsägbart. Det går inte att pla-nera fram hur människor ska röra sig ide sociala miljöerna, eftersom allt byg-ger på det egna initiativet.”


Intressen eller motivation kan ses som ett sättför oss att filtrera, begränsa och styra infor-mationsflödet. Detta kan även ses som en nöd-vändig reaktion på de omfattande mängder avinformation och intryck som flödar i samhälletvarje dag. Förutom den personliga motivationenoch intresset så fungerar även våra sociala nät-verk som filter.

”Det produceras en massa informationdär ute och sen så filtreras den genomdina bekanta som säger att ’nemen dethär var en bra låt’ och så en länk tillspotify, eller ’det här var ett roligt film-klipp’ eller om man är politiskt intresse-rad ’såg ni debatten!? gjorde ni inte detdå ska jag liksom visa er’.”


Redaktörerna i våra sociala nätverk förser ossmed innehåll som de vet har relevans för våraintressen. De refererar även till information ochnyheter som de tror att vi vill ta del av, men somde tror att vi inte är medvetna om. Det går även atttala om tekniska informationsfilter som bygger påen uppsättning variabler som utgår från vårakonsumtionsmönster och annan personlig infor-mation som vi förmedlar genom våra rörelser pånätet. De tekniska filtren används för att individ-anpassa de plattformar som vi besöker och denreklam som vi ser. Möjligheterna att kunna individ-anpassa informationsflöden på plattformarna ären viktig funktion för de kommersiella producen-ter som står bakom dem. Detta får användarna attkänna att informationen är relevant, och därmedmer tilltalande och inbjudande. Det förtroendeman har för ett socialt nätverk eller en webbtjänstär en viktig faktor för vilka nyheter och vilkeninformation man väljer att ta till sig (intervju Gus-tafsson 2010, intervju Olsson 2010, Olsson &Dahlgren 2010).

Internets många möjligheter används av en-skilda individer samt av olika politiska, kommersi-ella och ideella aktörer. Genom att det är en publikoch offentlig arena som de flesta har tillgång tillså blir det även en viktig källa för samhälls-information. Att alla har möjlighet att få tag påsamhällsinformation, barn, unga och äldre, kanses som en demokratisk rättighet. Samtidigt finns

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM352

353

det en demokratisk utmaning med den mångfaldav möjligheter som användarna kan välja mellan.Det har blivit lättare att välja vilken form av infor-mation man vill ha och de program eller de nyhe-ter som man vill se:

”Nuförtiden så har man mycket störremöjligheter att välja, om man bara är in-tresserad av sumobrottning så kan mankolla på sumobrottning 24 timmar omdygnet. Om man bara är intresserad avden senaste offentliga utredningen omjordbruksstöd så kan man ägna extremtmycket tid åt det. Och bli väldigt duktigpå det. Vi har större tillgång till informa-tion och större möjligheter att välja vil-ken information vi tar del av och det le-der till en informationsklyfta.”


Samtidigt som det har blivit lättare att välja deninformation som man vill ta del av så har det ävenblivit lättare att välja bort viss typ av informa-tion. Risken för den informationsklyfta som Gus-tafsson pratar om kan ses som en effekt av detta.Även om man väljer att inte söka sig till källorsom förmedlar samhällsinformation så kan ett välutvecklat socialt nätverk innebära att man får tadel av sådan information genom sina vänner. Gus-tafsson menar att: ”Vad gäller engagemang, så,även om man inte är intresserad av politik, såfår man politisk information ändå”. Flexibilitetenoch mångfalden av informationsflöden i de so-ciala medierna gör internet till en viktig källa föratt komma i kontakt med nyheter eller informationsom man kanske inte skulle ha sökt annars (inter-vju Carlsson 2010, Carlsson 2010a, 2010b, inter-vju Gustafsson 2010, Milner 2010, Olsson & Dahl-gren 2010).

Förutsättningarna förengagemang och delaktighetGrundläggande praktiska kunskaper om hur tek-niken och internet fungerar är i många fall nöd-vändiga för samhälleliga beslut, men det finnsmycket att lära om hur själva tekniken och inter-nets möjligheter ska användas i samhället. Inter-nets många möjligheter ställer stora krav på ungaspraktiska, sociala, teoretiska och kreativa kompe-tenser och inte minst på deras förmåga att an-passa sig till nya situationer. Det är ingen själv-klarhet att barn och unga ska förstå hur olika me-dier skapar och förmedlar olika perspektiv, tolk-ningar och ”sanningar”. Det är inte heller en själv-klarhet att unga ska förstå hur de ska hanteramöjligheterna att vara massmediala konsumenteroch producenter på en offentlig arena som internet(intervju Carlsson 2010).10

Internet och de sociala medierna har möjliggjorten helt ny form av flexibilitet för individerna. Dethar blivit en viktig källa för att bygga och utvecklasina resurser och sociala nätverk. Individens moti-vation samt resurser i form av tid, pengar, kun-skap, kompetenser och hur det sociala nätverketär uppbyggt, kan ses som viktiga faktorer när manvill titta på samhällsengagemang och politisk del-aktighet. Det finns även ett antal händelser i ungasliv som kan vara bidragande till att samhällsenga-gemanget eller den politiska delaktigheten tarform. Dessa kan beskrivas som: lärande och att fånya perspektiv; att bli rekryterad eller tillfrågadatt engagera sig; en upplevd orättvisa eller hotmot den livsstil som man är van vid (intervju Gus-tafsson 2010, Gustafsson 2010, Ungdomsstyrelsen2007). Gustafsson menar att:

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM353

354

”Sociala medier kan påverka alla de härfaktorerna. De kan påverka resursernagenom att det blir billigare att delta, detär enklare att höra av sig, enklare attuttrycka sin ståndpunkt, man kan väljaom man vill lägga fem minuter på en po-litisk fråga eller fem timmar. Man blirmycket mera flexibel.”


Aktiviteterna på internet är inte isolerade feno-men, utan en viktig del i ungas vardag. Internet ärett verktyg som hjälper dem att komma i kontaktmed nya sociala sammanhang, hitta informationoch upprätthålla relationer. Det är också ett verk-tyg för att kunna uttrycka sig. Oförutsägbarheteni hur unga väljer att använda sig av internet pekaräven på hur viktigt det är att de får tillgång tillkunskaper och kompetenser som gör att de kanbli medvetna om och hantera de utmaningar somfinns (intervju Carlsson 2010).

”Om man vill integrera människor i sam-hället. Om man vill göra ungdomar del-aktiga, låta ungdomar bli mer inflytelse-rika i samhället, så ska man ge dem verk-tyg att förändra, och det gör man genomfostran. Dels skolan, som har ett ansvaratt förmedla kunskap om hur man orga-niserar sig, hur man skapar kontakter.Dels alla tänkbara sammanhang där män-niskor blir organiserade på nått sätt ut-anför familjen, utanför skolan, och kan-ske där de får tillfälle att träffa ungdomarsom kommer från andra håll är viktiga.”


Denna demokratiska utmaning pekar även påhur viktigt det är att använda sig av ett helhets-

perspektiv och inte begränsa diskussionen ominternets möjligheter till en diskussion om tek-niska lösningar. Det handlar till stor del om tekni-ken och dess möjligheter, men det handlar likamycket om ungas bakgrund, motivation, kunska-per och kompetenser samt om vilka möjligheteroch begränsningar de står inför, både i den reellaoch i den virtuella världen. Det är som Ulla Carls-son uttrycker det, en utmaning som rör hela sam-hället:

”Dagens utmaning ligger i att utveckla’policies’ som balanserar de två målen:Att maximera möjligheterna och att mi-nimera riskerna i den digitala medie-kulturen. Detta är en utmaning som in-kluderar många olika aktörer – från så-väl politiken, medieföretagen, innehålls-leverantörer på internet, skolan som ci-vila samhället samt barn, unga, föräld-rar och andra vuxna. Särskilt viktigt ärdet att inkludera ungdomar i detta ar-bete.”

(Carlsson 2010a s. 17)

Vägen till inflytande kan organiseras och kanali-seras på många sätt. Internet och de sociala me-dierna omdefinierar villkoren för social interak-tion, förmedling av information och deltagande.Även om de sociala medierna inte uttryckligen ärinriktade på politik så omdefinierar de villkorenför den politiska verkligheten genom internet ocherbjuder ytterligare möjligheter att komma i kon-takt med nya perspektiv och verktyg. Internet er-bjuder även ytterligare möjligheter för unga attkanalisera sitt engagemang utanför de etableradepolitiska strukturerna (Carlsson 2010a, 2010b,Jenkins 2006a, 2006b, Milner 2010, Olsson &Dahlgren 2010).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM354

355

Internet, identitetoch politik

Med alla de olika sociala möjligheter som finns påinternet och i de sociala medierna så blir det ävennödvändigt att förtydliga sambandet mellan iden-titet, sociala roller, samhällsengagemang och po-litik. Kommunikationsforskaren Tobias Olssonmenar att:

”Man kan säga att internet och internetsform samspelar ganska väl med de poli-tiska förändringar som man såg vara påväg redan innan nätet blev stort. Manupptäckte det här med identitetspolitik,vilket blev allt viktigare under 1990-ta-let. Alltifrån hbt-frågor till frågor om et-nisk identitet började dyka upp. Manbörjade se hur politiken antog sådanahär identitetsdimensioner. Då kan mansäga att nätet som kommunikationsformsamspelar ganska väl med den typen avpolitiska frågor. Bara en sådan sak somatt nätet erbjuder en plattform för identi-tetsskapande för, i någon mening, tidi-gare marginaliserade identiteter till ex-empel. Det är ju en fantastisk möjlighetför att hitta nya former för att samverkaoch mötas. På så vis samspelar nätet välmed en förändrande politik. Den kommerliksom in där som en infrastruktur somgör den möjlig också.”

(Intervju Olsson 2010)

Internet erbjuder möjligheter för användarna attskapa egna sociala rum men även möjligheter attutforma och iscensätta olika sociala roller. Ols-son menar att det är ett sätt för personer somkänner en tillhörighet till marginaliserade identi-teter att hitta eller skapa sociala sammanhang där

de kan möta likasinnade. Möjligheterna att kunnaskapa eller med ganska enkla medel hitta till olikaformer av grupperingar på nätet, eller att kunnaengagera sig i olika aktiviteter, kan ses som enviktig demokratisk utveckling. Demokratisk i denmeningen att det ökar möjligheterna till socialmobilitet och att komma i kontakt med sådana si-tuationer där det till exempel går att hitta nya pers-pektiv eller öva upp sina kompetenser och sinargumentation. Internet och de sociala mediernaär en viktig arena för många olika socialisations-processer, där formandet och utvecklingen av sigsjälv och sin omgivning kan ses som centralt(Amnå 2010, intervju Brundin 2010, intervju Carls-son 2010, intervju Gustafsson 2010, intervju Ols-son 2010 ).

Musklicksaktivism ellerengagemang på riktigt?

Det går att hitta många olika former av engage-mang och deltagande i de sociala medierna, fram-förallt på facebook. Det omfattande spektra avfrågor de behandlar sträcker sig från vardagsnärasakfrågor till mer medvetna ideologiska ställnings-taganden. Facebooks möjligheter att skapa grup-per eller events används på många sätt för attopinionsbilda och mobilisera inför olika manifes-tationer. Engagemanget och deltagandet är pre-cis som det mesta på internet oberäkneligt ochlätt att förbise i informationsflödet:

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM355

356

”Det kan komma en fråga som manplockar upp, väldigt snabbt, som är re-ducerbar till en ögonblicksbild så attsäga. Det kan vara ’vi måste stoppagatuvåldet’, eller ’vi måste släcka lam-pan för det är earth hour’ och ’vi måstestoppa FRA-lagen’ och så vidare. Det ärsamma i politiken egentligen, att när nåttär tillräcklig enkelt, någonting som fång-ar vår uppmärksamhet och spelar på vårakänslor och så vidare.”


Internet är en plattform med många dimensioneroch tempot på informationsflödet i de socialamedierna är högt. Som Gustafsson beskriver,reducerbart till en ögonblicksbild där man med ettenkelt musklick kan uttrycka sitt stöd för vissafrågor eller visa sitt engagemang på en högstpublik arena. Statsvetaren Pia Brundin reflekterarkring detta snabba och högst varierande engage-mang som även kan kallas musklicksaktivism.

”Inom statsvetenskapen förs det diskus-sioner om vad det här får för konsekven-ser i längden och ’har vi hamnat i en såndär musklicksaktivism’, där folk tyckersig vara engagerade men det kanske intespelar en sån himla stor roll.”

(Intervju Brundin 2010)

Vad kan då tolkas som ett genuint samhällsen-gagemang som drivs av intentioner att uttryckaen politisk ståndpunkt eller en vilja att förändra?Gustafsson utvecklar resonemanget:

”Det finns en uppfattning från användar-na själva att riktigt politiskt deltagandedet är att gå i demonstrationer eller attringa en politiker eller nånting sånt. Det

är riktigt politiskt deltagande. Mus-klicksaktivism, det ses inte som viktigteller att det spelar någon roll.”


Mångfalden av olika frågor som användarna påinternet med enkla medel kan uttrycka sitt stödför anses ibland ha urvattnat betydelsen av attuttrycka sitt engagemang och deltagande. Samti-digt är det intressant att se allt fler öppna ställ-ningstaganden:

”Man tittar sig omkring, och märker attdet är inga som har på sig kampanj-märken. Det är ett mycket stort steg förde flesta att sätta på sig ett ’ja till spår-vagnar’ eller, det kanske jag inte skullegöra. Däremot är det mycket enklare förmig att uttrycka den ståndpunkten påfacebook till exempel, att gå med i engrupp som heter ’Ja till spårvagnar’ el-ler vad det nu kan vara för nått. Det somär fascinerande är att det är egentligensamma sak. Att man i ett väldigt socialtsammanhang visar att ’jag tycker det här,jag står för det här’.”


En förklaring till att de allt mer öppna ställnings-taganden som förmedlas har att göra med att maninte ser de som har tillgång till ens informationeller profil på internet. Gustafsson menar att detär viktigt att uppmärksamma de ”osynliga publiker-na”, ”man ser liksom inte hur folk tar emot en”.De sociala medierna har skapat en social miljö där”man får alla sina kontakter på samma bräde”,vilket även det påverkar hur man uttrycker sigoch iscensätter sina roller på internet (intervjuGustafsson).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM356

357

Iscensättandeav en identitet

De informationsflöden som snabbt och kontinu-erligt cirkulerar i de olika nätverken, innehåller alltfrån vardagsbekymmer till politiska diskussioner.Möjligheterna att forma och förmedla olika for-mer av uttryck och innehåll, budskap och åsikterär många. Ett exempel är att det går att visa ettkampanjmärke i form av en vattenstämpel på denprofilbild som representerar användaren på face-book. Politiska kampanjmärken bärs för att ut-trycka stöd för ett politiskt parti eller i en specifiksamhällsfråga. I samband med valet 2010 var dettill exempel vanligt med virtuella kampanjmärkensom uttryckte stöd för något av de partipolitiskablocken. Även i den utomparlamentariska kam-panjen Vi gillar olika har användarna börjat an-vända denna metod för att uttrycka sig.11

På internet kan individer lätt testa sig fram, formaoch låta sig formas i olika sociala situationer. Sam-tidigt menar Olsson att man ska vara försiktig dåman pratar om identitet och internet. Det är inteså enkelt att det går att tolka en individs face-booksida som ett uttryck för personens identitet,utan att det även handlar om ett ”medvetet iscen-sättande av identitet”. Det medvetna iscensätt-andet kan beskrivas som att:

”det blir som en officiell identitet till vil-ken man knyter vissa berättelser ochvissa storys, eller berättar den storyn somman vill berätta om.”

(intervju Olsson 2010)

Sam Gosling är psykologiprofessor och har gjorten omfattande studie om hur våra personliga sa-ker och hur vi formar våra personliga rum, kanavslöja vilka vi är som individer. Han skriver blandannat om hur vi porträtterar oss medvetet ochomedvetet i de olika virtuella och reella miljöer

som vi rör oss i. Gosling menar att det finns ten-denser som pekar på att vi strävar efter att blisedda ”så som vi är”, snarare än att försöka visaupp en bild av ”hur vi vill vara” (Gosling 2008, s.130).

Båda resonemangen antyder att oavsett om vimedvetet eller omedvetet försöker iscensätta enidentitet på internets olika plattformar, så tende-rar iscensättandet av de mediala identiteterna atthamna ganska nära oss själva som personer.Dessa iscensättanden kan säga väldigt mycketom en person och dennes vardagliga och poli-tiska intressen, men samtidigt så kan det ävenvara ett sätt att bara visa upp ett fåtal sidor av sigsjälv (Gosling 2008, Gustafsson 2010, Olsson &Dahlgren 2010).

Även om man alltså kan fundera över musklicks-aktivismen och det ytliga engagemanget i de so-ciala medierna så finns det ett annat sätt att se påsaken. Tobias Olsson understryker att allt enga-gemang på nätet inte är politiskt, men många avde vardagliga aktiviteter som sker i de socialamedierna innehåller en form av subaktivism.12 Hanmenar att det har blivit svårare att dra gränsenmellan vad som är ett vardagligt expressivt ut-tryck till exempel i samband med en hobby ellerett fritidsintresse och vad som är ett medvetetsamhällsengagemang eller politisk aktivism. En-ligt Olsson går det att hitta politiska komponen-ter även i de vardagliga uttrycken. Aktiviteter somgår ut på att uttrycka sina känslor och olika ställ-ningstaganden i vardagen utan att försöka uppnåett specifikt politiskt eller idealistiskt mål. Ett del-tagande som utgår från att engagera sig i sin egenlivssfär (intervju Olsson 2010).

Internet används för att kontinuerligt förmedlahyllningar och kritiska yttringar, påståenden somvisar vad man tycker. För många unga handlardet kanske om att visa vem man är genom att ut-trycka känslor, attityder och åsikter genom texter,

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM357

358

bilder och filmer. Det som traditionellt ansetts varapersonligt blir istället en del av den publika nät-vardagen. En förklaring till detta är att mångaprogramvaror idag är väldigt lätta att använda.De är designade på ett sätt som skapar en känslaav kontroll och minskar upplevelsen av att detman gör på till exempel sin blogg eller på face-book är publikt och att det sprids globalt. Samti-digt har, som vi nämnde tidigare, gränsen mellanden privata och den offentliga sfären blivit alltmer diffus (intervju Brundin 2010, intervju Gus-tafsson 2010, Ungdomsstyrelsen 2009b).

Resurs förpolitiska syften

Internet är på många sätt en social och vardagligarena, men samtidigt används det på många olikasätt som en resurs för politiska aktioner och sam-hällsengagemang. Pia Brundin har forskat kringhur internet används som ett politiskt rum av olikaideella organisationer i Sverige och i USA (Brun-din 2008, 2010). Brundin menar att det framföralltär några former av aktiviteter som utmärker hursamhällsengagerade och politiskt aktiva använ-der sig av internet som en resurs:

• informationsspridning• opinionsbildning och kampanjande• rekrytering av nya medlemmar och supportrar• mobilisering av medlemmar samt sympatisörer• nätverkande och samarbeten med andra organi-sationer, grupper och nätverk.

Ett av Brundins argument är att de olika socialarörelserna på många sätt är kulturbundna och attdet är viktigt att titta på den nationella kontextenoch de förutsättningar som en rörelse eller orga-nisation har växt fram i. I sin studie över sociala

rörelser i Sverige och USA ser hon tydliga kultu-rella skillnader i användandet av internet. Honmenar att sociala rörelser i Sverige tycks vara merpräglade av en politisk kultur som framhåller vär-det av fysiska möten, deltagande och gemensamtbeslutsfattande, vilket hon kopplar samman medden historiskt starka folkrörelsetraditionen. Dettainnebär enligt Brundin att internet i de svenskaorganisationerna, till skillnad från i de amerikan-ska, sällan blev mer än ett komplement till denövriga verksamheten (Brundin 2008, 2010, inter-vju Brundin 2010).

Samtidigt som internet kan ses som en resurs såkan även vissa aktiviteter vara mycket resurskrä-vande. Som att tillhandahålla öppna forum förmedlemmar, sympatisörer och externa aktörer attföra dialog på. Brundin beskriver i intervjun attdet krävs stora resurser för att agera som redak-törer och för att moderera demokratiska samtal iöppna forum på internet:

”Diskussionen, det tyckte många varsvårt att hantera. Sen så har de så be-gränsat med resurser så det förstår jagatt det blir en prioriteringsfråga om manvill ha någon redaktör som sitter och sor-terar bort konstiga inlägg eller om manistället lägger pengarna på nått annat.Man kan använda internet mer effektivthelt enkelt för de här ändamålen. Det kanju vara så också, bara så att man intemisstolkar det heller, att de inte är in-tresserade av det här. Det kan också varaså att man ser det som att ’internet funkarför det här och sen när det gäller delta-garna så får vi hitta andra former för attnätverka optimalt’.”


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM358

359

Detta speglar vardagen för många sociala rörel-ser. Det finns begränsningar i vad man kan åstad-komma på internet och i de sociala medierna fördeltagande och att skapa en hållbar kontakt medde faktiska politiska arenorna. Det blir en frågaom prioritering. Att sköta det interna arbetet påinternet beskrivs av de hon intervjuat som kost-samt i tid och engagemang. Brundin beskiver ävenatt många organisationer menar att det är viktigtatt finnas både i den virtuella verkligheten påinternet och i den reella på gatan:

”Det finns ju organisationer, men det varfrämst i USA som det fanns organisatio-ner, alltså sådana som bara fanns påinternet, inte i verkligheten. Det blir jumera som nätverk. Sen så är det ju de somhar nätet som ett komplement till vad degör annars, men jag tror att generellt ärdet nog så att man vill använda internetsom en förstärkning, som ett komplement,så man måste egentligen finnas både pågatorna och på nätet.”


Internet och de sociala medierna ses mångagånger som ett komplement och en resurs för dengamla formen av organisering. Tobias Olssonbeskriver dock att resurstanken behöver nyanse-ras och utvecklas i samband med att nya socialarum och arenor skapas och används:

”Tittar man på idéer om datanätet sominfrastruktur för nätverkande lite utifrånså upptäcker man att i de här nätverkenså händer saker som inte händer på detlokala planet och då är det svårt att sägaatt det bara är ett komplement till detredan befintliga. För det är så att nät-

verket växer, du kommer in i nya sam-manhang. Världen av referenspunkterutökas. Men givetvis är det så att det kom-pletterar redan befintliga irl-kontakter.Men jag skulle inte säga att det bara ärden funktionen det fyller. Det skapar til-lägg till de redan befintliga praktikerna.”


Tobias Olsson har tillsammans med Malin Hjorthgenomfört en intervjustudie med unga utom-parlamentariskt engagerade aktivister och ungasom är engagerade i politiska ungdomsförbund(Olsson & Hjorth 2009). Det är en studie som jäm-för hur ungdomarna i de skilda organisationsfor-merna förhåller sig till och använder sig av deolika medieformerna. I studien är det framföralltsamspelet mellan de traditionella massmediernasom tv, press och radio som jämförs med internetoch de digitala sociala medierna.

Olsson och Hjort finner i sin undersökning attde unga som ingår i de mer ”alternativa” gruppe-ringarna anser att de beskrivs som annorlunda ide traditionella medierna. Upplevelsen blanddessa unga är att de framställs som individer medavvikande åsikter och beteenden och att derassätt att förstå och uppfatta det politiska betraktassom illegitimt. Olsson menar att de alternativagrupperingarna i hans undersökning därför sö-ker sig till andra medier för få positiv och kon-struktiv feedback på sina idéer och tankar, någotsom saknas i de traditionella massmedierna:

”Just den positiva feedbacken på sinegen identitet finns inte att hämta där.Men däremot så, med nätets friare formeroch nätets rika utbud, utrymme för dis-kussion och debatt av olika karaktär, ochäven informationsfunktion och så, hittar

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM359

360

de sina källor och sina världar eller sfärerdär de kan känna sig bekräftade, och därde han hitta likasinnade som de inte kän-ner till. Det var ett väldigt tydligt möns-ter i de här alternativa grupperingarna.”


Olsson och Hjorth beskriver i artikeln att med-lemmarna i politiska ungdomsförbund har en merpositiv syn på de traditionella medierna. De ungasom är med i politiska partier kan sägas få ta delav sitt partis redan etablerade legitimitet, budskapoch hjärtefrågor (Olsson & Hjorth 2009).

Brundin menar att exponering i de traditionellamedierna kan innebära en viss legitimitet för denorganisation eller det samhällsengagemang somman representerar. Förutom att det finns en po-tential för att uppnå en viss legitimitet så är detäven viktigt att synas i de traditionella mediernaför att nå en stor och bred publik. Det kan ävenbeskrivas som ett sätt att locka folk till organisa-tionens hemsida, där budskap och mål kan pre-senteras utifrån deras egna villkor (intervju Brun-din 2010).

Ur dessa exempel går det att urskilja den medialaexponeringens dubbla sidor. Att de traditionellamedierna dels kan ses som en viktig källa för attnå ut till folk, samtidigt som det finns en risk attbeskrivas som något som inte överensstämmermed hur de samhällsengagerade unga ser på sigsjälva och sin organisation. Internet och de so-ciala medierna kan på så vis användas för att skapaegna sociala rum där man har kontroll över expo-neringen av sin politiska identitet. Samtidigt an-vänds internet som en källa för att hitta likasin-nade i andra nätverk och diskussionsforum. Dessasociala rum är viktiga källor för att få positiv feed-back, träna argument och hitta ny information.

Demokratiskautmaningar

Den massmediala lösningen är effektiv för attsnabbt nå ut till ett stort antal individer och poli-tiken har därför alltid varit kopplad till den medialasfären. Tobias Olsson menar att utvecklingen avinternet och de sociala medierna medfört att poli-tiken kunnat använda allt fler medieformer, vilketdärmed även har förändrat förutsättningarna förpolitiken. Både för hur politikerna når ut med in-formation och för hur den vardaglige användarentill exempel kan söka information eller delta poli-tiskt genom opinionsbildning. Internet har alltsåmöjliggjort att de med tillgång till nätets resurserpotentiellt kan fungera som massmediala politiskaaktörer, vilket har medfört att skiljelinjen mellanpolitik och vardag blir allt mer diffus och svår-definierad (intervju Brundin 2010, Carlsson 2010a,Jenkins 2006b, intervju Olsson 2010, Olsson &Dahlgren 2010). Olsson är tydlig med att det finnsett behov av att vara kritisk när man i anslutningtill internet och de sociala medierna talar om möj-ligheterna till delaktighet i samhället.

”Jag brukar ibland slänga mig med enformulering som jag inte vet hur sann denär men jag tycker den är bra i alla fall.Att man ofta föredrar att mytologiseraistället för att analysera. Man tar väldigtmycket fasta på den inneboende tekniskapotentialen till deltagande, och så tittarman på den och säger: ’titta vad internetöppnar möjligheter för en inkluderandeoffentlighet’ och så vidare. Det gör denförstås, men det finns några frågor attställa innan vi kan dra den slutsatsen.Och det är det jag menar att det är entendens att vilja mytologisera teknikenoch teknikens potential, framför att ana-lysera dess faktiska funktion i männis-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM360

361

kors sociala och kulturella livsomstän-dighet.”


Möjligheterna med internet och de sociala me-dierna är många, både ur ett socialt perspektivoch ur ett demokratiperspektiv. Samtidigt som detfinns ideella, kommersiella och politiska aktörersom är aktiva i de sociala medierna så finns detäven olika ideella, kommersiella och politiska ak-törer som ligger bakom webbplatser, sociala me-dier och andra internettjänster. Dessa producen-ter skapar förutsättningarna och villkoren för densociala interaktionen och användningen av inter-nettjänsterna.

”Jag har börjat titta på möjligheter tilldeltagande och inflytande som nätet er-bjuder och hur de ser ut. När man stude-rar faktiska webbplatser och faktiskaplattformar för deltagare så uppstår detintressanta saker. Tittar man mer konkretpå nätet så finns det ju väldigt tydligaproducenter som skapar ramarna för in-teraktion och deltagande. Det tycker jagär en oerhört intressant dimension för attde villkorar i någon mening förutsätt-ningarna för unga människors delta-gande.”


Olsson använder ordet villkorar för att under-stryka att plattformarna inte determinerar ellerbestämmer hur användarna ska agera. De sätterdäremot upp villkoren och förutsättningarna förinteraktionen och deltagandet. Det sker med an-dra ord ett villkorande av den information somförmedlas och på vilka sätt som användarna kananvända de olika internetbaserade plattformarnaoch tjänsterna. Detta är ett viktigt perspektiv attbelysa, då man pratar om internets och de sociala

mediernas möjligheter till delaktighet och som enväg till inflytande.

I en studie har Olsson granskat på vilka sättsidan www.ungtval.se arbetade med demokratisktdeltagande inför valet 2006. I studien fann han attwebbplatsens förutsättningar för demokratisktdeltagande hade sina begränsningar. De möjlig-heter till deltagande som fanns styrde användar-na till aktiviteter som rörde partipolitik. Webbplats-ens uttalade intention var att erbjuda unga indi-vider att delta på sina egna villkor. Begränsningenlåg i att webbplatsen anpassade deltagandet föratt få det att passa in i de normer som de etable-rade partipolitiska organisationerna förordade.Detta kan ses som ett exempel på att producen-terna bakom webbplattformar och hemsidor kanskapa känslan av ett fritt deltagande, medan mani själva verket styr deltagandet mot eller anpassardet till en redan definierad mall (Miegel & Olsson2010).

Undersökningen av webbplatsen ungtval illus-trerar ett resonemang som förs av kommunika-tionsforskaren Stephen Coleman. Coleman gör endistinktion mellan det han kallar e-deltaganderespektive e-demokrati. Skillnaden menar han äratt e-deltagande bjuder in användarna att agera iredan etablerade system och maktstrukturer. E-demokrati syftar till att göra det möjligt för an-vändarna att agera fritt utifrån deras egna intres-sen samt att politiska processer, institutioner ochrelationer ständigt är öppna för granskning, om-arbetning och återuppfinning (Coleman 2010).13

”Att uppmuntras och ges möjlighet attdelta i ett nedärvt system av maktrela-tioner, där ens kulturella roll redan harföreställts av andra, är en sak; att vara istånd att tänka och forma en sådan rollär att vara demokratiskt rustad fullt ut.”

(Coleman 2010 s. 87)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM361

362

Internets struktur är komplex och består av olikavillkorade miljöer med olika former av förutsätt-ningar för interaktion och deltagande. Detta ärnågot som utmanar användarnas kunskaper ochkompetenser som utvärderare av den informationsom förmedlas. Det utmanar användarna attkällkritiskt kunna avgöra varifrån informationenkommer och i vilket syfte den förmedlas (intervjuCarlsson 2010).

Det är svårt att förutsäga på vilka sätt användar-na kommer att använda internets många resurseroch valmöjligheter. I många fall ges ett sken av attdeltagande och interaktivitet är helt fritt men dessaär dock villkorade av förutbestämda kontextuellaoch sociala normer. Förenklat går det att säga attanvändarna väljer hur och om de vill uttrycka sig,och vilka sociala roller de vill iscensätta, utifrånde förutsättningar som ges. Internet erbjudermånga möjligheter men samtidigt finns det flerademokratiska utmaningar att ta hänsyn till (inter-vju Gustafsson, Miegel & Olsson 2010).

Avslutande diskussionDet sociala medielandskapet är under snabb ut-veckling. Internet har lett till att ett dynamiskt ochsvårdefinierat samspel har uppstått mellan detvirtuella och det reella, mellan det privata och detoffentliga samt mellan det vardagliga och politi-ken. Internet och de sociala medierna har fört medsig nya möjligheter och har delvis förändrat vill-koren och formerna för det politiska engage-manget.

Internet som arena för inflytande och delaktig-het kan sägas ha flera olika ansikten. Det är exem-pelvis möjligt att uttrycka sitt samhällsengage-mang på internets sociala och offentliga arenor,driva opinion eller mobilisera ett stort antal per-soner för manifestationer. Det är också möjligt attvara med och forma eller styra mediernas infor-mationsflöde genom att till exempel blogga elleranvända twitter och facebook. Internet har ocksågjort det enklare att organisera sig utan att be-höva ta hänsyn till geografiska begränsningar ochatt sedan upprätthålla dessa relationer och so-ciala nätverk. Statistiken visar att unga står bakommerparten av det innehåll i de sociala mediernasom skapats av användarna. Detta kan vara enindikation på hur viktigt det är att uppmärksammaungas möjligheter och begränsningar i det inter-aktiva och mobila kommunikationssamhälle somväxer fram (Carlsson 2010a, 2010b, Findahl 2010,Jenkins 2006a, 2006b, Milner 2010, Olsson & Dahl-gren 2010).

Mångfalden av valmöjligheter och olika formerav engagemang riskerar dock att leda till eninformationsklyfta i samhället och ett urholkatförtroende för de engagemang som tar form. Ennegativ utveckling i denna riktning skulle kunnainnebära att segregeringen i samhället förstärksoch leda till en ökad distansering mellan socialagrupper. Ett samhälle som består av olika sociala

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM362

363

öar med åtskilda sociala värdegrunder. Ett scena-rio där de sociala aktiviteterna som uttrycks ochförmedlas på internet och i de sociala mediernablir allt mer distanserade från allmänt vedertagnakunskaper om vårt samhälle. Kunskaper som ärrelaterade till historiska och kulturella samman-hang utanför nätvardagen. Detta är även ett re-sonemang som kan relateras till att internetgenera-tionen ofta beskrivs som mer distanserad från detpolitiska engagemanget än tidigare generationer(intervju Gustafsson 2010, Milner 2010).14

En mindre negativ bild av hur internetgenera-tionens samhällsengagemang kan se ut handlaristället om att utvecklingen av internet och dessolika plattformar och verktyg har förändrat for-merna för interaktion och deltagande och attinternet erbjuder ytterligare möjligheter att:

• engagera sig utanför de etablerade politiskastrukturerna.

• komma i kontakt med nya perspektiv, socialasituationer och verktyg samt plattformar som mankan lära sig av (Olsson & Dahlgren 2010).

Tendensen att mytologisera snarare än att ana-lysera kring internets möjligheter kan sägas gåhand i hand med tendensen att mytologisera kringungas intuitiva förmåga att lära sig och bemästrainternets alla olika dynamiska processer. Det ärnödvändigt med mer forskning kring vilken funk-tion de sociala nätverken spelar i den demokra-tiska utvecklingen. Kan de bidra till att överbryggakunskapsklyftor i samhället eller skapar de sna-rare nya? Ett viktigt perspektiv är internet somarena för att öva sig i olika former av interaktion,kommunikation och engagemang. Ett effektivtanvändande av internet och de sociala mediernaställer höga krav på användarnas sociala, teore-

tiska, praktiska och kreativa kompetenser. Det ärförmågor som övas upp kontinuerligt och bådepå reella och virtuella arenor. De mediekompeten-ser, specifika resurser, som unga behöver för attkunna använda och se de många möjligheternamed internet behöver utvärderas, bland annat föratt belysa utmaningar och ojämlikheter mellanolika grupper av unga och mellan unga och vuxna(intervju Carlsson 2010, Jenkins 2006a, 2006b, Mil-ner 2010).

Internet har sina begränsningar och nackdelarsom social och politisk arena. Det finns till exem-pel ett stort antal kommersiella och politiska aktö-rer som villkorar de digitala plattformarna eftersina egna intressen, sina målgrupper och sinapresumtiva kundkretsar. Detta är ett skäl till attdet behövs en större mångfald av plattformar, menäven plattformar som är medvetet utformade föratt fungera som öppna demokratiska arenor (In-tervju Coleman 2010, Olsson 2010).

Internet är inte en isolerad arena och det är enkomplicerad fråga om och hur samhället bör ar-beta för att väcka och utveckla ett samhällsenga-gemang i samband med internet. Utveckling ochlärande är en livslång process och kan ses sombåde en effekt av och som en orsak till olika for-mer av engagemang som sker i formella och icke-formella sammanhang: i skolan, på jobbet, i var-dagen, i familjen, tillsammans med vänner och ide organisationer eller internetbaserade nätverksom man är med i. Mycket bygger på det egnainitiativet och viljan att påverka är upp till indivi-den själv. Det här kapitlet har visat att internetoch de sociala medierna har stor potential somarena för dialog, organisering, mobilisering ochengagemang för unga men också att det fortfa-rande finns många begränsningar och demokra-tiska utmaningar kvar att lösa.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM363

364

ReferenserAmnå, E. (Ed.) (2010). NewForms of Citizen Participation:Normative Implications. Baden-Baden: Nomos.

Brundin, P. (2008). Politics on theNet: NGO practices and expe-riences. Örebro: Örebro University.

Brundin, P. (2010). Politics on theNet – an NGO perspective. In E.Amnå, (Ed.), New Forms of CitizenParticipation: Normative Impli-cations. Baden-Baden: Nomos.

Carlsson, U. (Ed.) (2010a). Barnoch unga i den digitala medie-kulturen. The internationalClearinghouse on Children, youthand media. Göteborg: Nordicom,Göteborgs universitet.

Carlsson, U. (Ed.) (2010b).Children and youth in the digitalmedia culture. From a Nordichorizon. The internationalClearinghouse on Children, youthand media. Göteborg: Nordicom,Göteborgs universitet.

Coleman, S. (2010). Making citi-zens online. From virtual boy-scouts to activist networks. I T.Olsson, & P. Dahlgren (Eds.),Young people ICTs and democracy.Theories, policies, identities, andwebsites. Göteborg: Nordicom,Göteborgs universitet.

Dunkels E. (2007). Bridging thedistance. Children strategies on theinternet. Umeå: Umeå universitet.

Dunkels E. (2009). Vad gör ungapå nätet? Malmö: Gleerupsutbildning.

Findahl O. (2010). Unga svenskaroch Internet 2009. Stiftelsen förinternetinfrastruktur i samarbetemed Medierådet och World Inter-net institute. http://www.wii.se/publicerat/rapporter.html (2010-11-16, kl. 17:14).

Gosling, S. (2008). Snoop. Whatyour stuff says about you. NewYork: Basic Books.

Granovetter, M. S. (1973). Thestrength of weak ties. AmericanJournal of Sociology. Universityof Chicago Press. Vol 78:6.

Gustafsson, N. (2010). New Hopesfor Democracy or a Pirated Elite?Swedish Social Media Users andPolitical Mobilisation. Paper pre-sented to the Western PoliticalScience Association Annual Confe-rence, San Francisco, USA, April1–3, 2010.

Jenkins, H. (Ed.) (2006a). Con-fronting the challenges of partici-patory culture: Education for the21st century. The John D. andCatherine T. MacArthur Found-ation: http://digitallearning.macfound.org (2010-11-16, kl. 16.50).

Jenkins H. (2006b). ConverganceCulture. Where the old and newmedia collide. New York: Univer-sity Press.

Kotilainen, S. & Arnolds-Granlund,S.-B. (Eds.) (2010). Media literacyeducation. Nordic perspectives.The international Clearinghouseon Children, youth and media.Göteborg: Nordicom, Göteborgsuniversitet.

Miegel, F. & Olsson, T. (2010).Invited but ignored. Howwww.ungtval.se aimed to foster butfailed to promote young engage-ment. In T. Olsson & P. Dahlgren(Eds.), Young people ICTs anddemocracy. Theories, policies,identities, and websites. Göteborg:Nordicom, Göteborgs universitet.

Milner, H. (2010). The Internetgeneration. Engaged citizens orpolitical dropouts. Hanover NH:University press of New England.

Nordicom-Sverige (2010).Mediebarometer 2009. Göteborg:Göteborgs universitet.

Olsson, T. (2010). From the eco-logy of broadcasting to the ecologyof participation. Critical reflec-tions. In Nordicom Review Vol 31.

Olsson, T. & Dahlgren, P. (Eds.)(2010). Young people ICTs anddemocracy. Theories, policies,identities, and websites. Göteborg:Nordicom, Göteborgs universitet.

Olsson, T. & Hjorth, M. (2009).For Mainstream and AlternativeActivism: A Comparative Look atHow Young Activists Navigatewithin the Converging Media World.Merz medien+erziehung Nr 6.09.München: Kopaed. Pp. 48–56.

Parry, G., Moyser, G. & Day, N.(1992). Political participation anddemocracy in Britain. Cambridge:Cambridge University press.

Rosenberg, S. (2010). Say Every-thing: How Blogging Began, WhatIt’s Becoming, and Why It Matters.New York: Crown Publishers.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM364

365

Ungdomsstyrelsen (2007). Ungaoch nätverkskulturer. Mellanmoralpanik och teknikromantik.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009a). Likaolika som lika. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009b). Semig. Unga om sex och internet.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2010). Jagsyns, jag finns. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Internethttp://oreilly.com/web2/archive/what-is-web-20.html (2010-10-25).

http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Om (2010-10-22).

Livingstone, S. & Haddon, L.(2009). EU Kids online: Finalreport. LSE, London: EU KidsOnline. (EC Safer Internet PlusProgramme Deliverable D6.5).www.lse.ac.uk/collections/eukidsonline. Hämtad på http://eprints.lse.ac.uk/24372/ (2010-11-19, kl 13:55).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:22 PM365

366

11 Vi gillar olika hade till exempel2010-10-29. Cirka 183 000”supporters”.

12 Tobias Olsson reflekterar kringMaria Bakardjievas kapitel TheInternet and Subaktivism – Culti-vating young citizenship in every-day life (Olsson & Dahlgren 2010).

13 Se även Lika olika som lika därUngdomsstyrelsen utvecklar olikaexempel av hur e-demokrati kan taform (Ungdomsstyrelsen 2009a).

14 Henrik Oscarsson och MikaelPersson kommer i kapitel 10 idenna rapport fram till att de ungaidag i högre grad är politisktintresserade än de tidigare genera-tionerna var vid samma tidpunkt ilivet.

Noter1 I Ungdomsstyrelsens rapport Semig – unga om sex och internetframgår det bland annat att detsom vuxna identifierar som allvar-liga problem, till exempel sex, porroch risk för övergrepp, hamnarlångt ner på de ungas egen listaöver internetrelaterade problem.Vad som anses vara reella problemär istället virus, att datorn krånglaroch kostnader för spel. I dennarapport går det även att hitta för-djupande analyser kring ämnet(Ungdomsstyrelsen 2009b).

2 Unga svenskar och Internet 2009är utgiven av Stiftelsen för internet-infrastruktur i samarbete med Medie-rådet & World Internet institute.

3 I Ungdomsstyrelsens skrift Jag syns,jag finns. framgår det bland annat att:”Ungdomarna efterlyser alltså inteatt föräldrar och lärare ska ha storteknisk kunskap och kunna allt om desenaste populära sajterna, men attsom vuxen ha en viss koll och förs-tåelse om exempelvis den sociala be-tydelsen gör att man lättare kan kom-ma till tals med den unge”.(Ungdomsstyrelsen 2010).

4 Mätt som 50 procent internet-användare i en åldersgrupp.

5 I åldersgruppen 12–15 år är flickorde mest aktiva och den webbgemen-skap som är populärast i denna ålders-grupp är bilddagboken. Bilddagbokenär en webbtjänst där man laddar uppegna bilder som sedan kan kommen-teras av andra (Findahl 2010).

6 Tim O’Reilly myntade 2005 be-greppet Web 2.0 under en konferensoch det har under åren blivit ett alltmer vedertaget begrepp som oftasyftar till de sociala medier som ut-vecklats. De tre kriterier som vianvänder är i huvudsak vad O’Reillymenar med begreppet. En kritik motO’Reillys definition av begreppet äratt det mer eller mindre endast be-skriver de tekniska möjligheterna ochatt det behövs ytterligare nyansersom beaktar de sociala aspekterna.Jenkins utveckling av konceptetdeltagarkultur är ett försök att anläggasådana nyanser (Jenkins 2006b).

7 Till dessa kommer sedan de somtidigare skrivit på en blogg, mensom inte gör det längre. Det sam-manlagda resultatet blir att fyra avtio unga kvinnor skriver eller harskrivit en egen blogg.

8 Se From the ecology of broad-casting to the ecology of partici-pation för en fördjupad diskussionkring begreppet deltagandekultur(Olsson 2010).

9 http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Om (2010-10-22).

10 Se även Carlsson (2010a, 2010b)samt Kotilainen och Arnolds-Granlund (2010) för vidare läsningkring mediekompetenser ochlärande i olika kontextuellasammanhang.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM366

367

1. Vilken betydelse har internetidag för ungas samhälls-engagemang?

2. Har den nya teknikenrevolutionerat formernaför samhällsengagemang?a. Eller är det snarare ett komplement/tekniskt

hjälpmedel?

b. Eller är det en i det stora hela marginellföreteelse?

3. På vilket sätt har formerna förungas samhällsengagemangpåverkats av den nya tekniken?

4. Är det i grunden nya sätt attengagera sig som idag utspelarsig på internet eller är detsamma saker som förr men påen ny arena?

5. Vilken betydelse har det attinte träffas fysiskt – med demman organiserar sig tillsam-mans med – med dom manförsöker påverka?

Bilaga 14.1Tematisk intervjuguideForskare om internet och sociala medier som en arena förungas, engagemang, deltagande, inflytande och mobilisering

6. Har engagemangets måltavlorförändrats genom internetsökande användning?a. Är det i högre grad än tidigare globala aktörer

som engagemanget riktas mot eller motmarknaden snarare än stater?

7. Har den nya tekniken med-verkat till att fler unga ärsamhällsengagerade idagän förut?a. Eller är det bara samma kategorier unga som

är engagerade i nya former?

8. Går det att se några huvud-former för hur internet användssom arena för att organiseraoch mobilisera unga?

9. Når engagemang som utspelarsig på internet fram till sam-hällets beslutsarenor, eller ärdet inte det som är meningen?

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM367

368

KAPITEL 15

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM368

369

Vägar till engagemangDiskussionen om ungas samhällsengagemang fårofta negativa undertoner. Fokus läggs ofta på deminskningar i politiskt deltagande och förenings-anknytning bland unga som rapporterats ändasedan 1990-talet. Studier av ungas engagemanghar därför tenderat att fokusera på den passivadelen av ungdomsgruppen och diskussionernaom hur denna grupp ska bli mer delaktig. Här rik-tar vi istället intresset mot de unga som i myckethög grad är aktiva och engagerade i samhällsfrå-gor. För faktum är att väldigt många unga är sam-hällsengagerade. Exempelvis uppger 63 procentav alla unga i åldern 16–25 år att de under detsenaste året har utfört minst en politisk aktivitet,50 procent uppger att de är mycket eller ganskaintresserade av samhällsfrågor och 39 procent attde vill vara med och påverka frågor i sin egenkommun (Ungdomsstyrelsen 2010).

Vi har intervjuat 15 unga i åldern 17–30 år somanvänder stora delar av sin tid till ideellt engage-mang. De berättar om sina tankar och reflektioneroch inte minst om hur de ser på orsakerna till dettaengagemang. Flera av intervjupersonerna har valtatt engagera sig i föreningar och organisationer,andra kan snarare beskrivas som fristående eld-själar som arbetar på egen hand eller i en liteninformell grupp. De flesta av de intervjuade ingårdock i någon form av sammanslutning och for-merna för dessa kan skilja sig åt, från hierarkisktoch traditionellt uppbyggda till nätverksliknandegrupper med platt struktur. Intervjupersonernaskiljer sig på många sätt från varandra, till exem-pel i etnisk bakgrund och uppväxtmiljö, samtidigtsom det går att se en hel del likheter mellan dem.

Även om den intervjuade gruppen inte kan an-ses vara ett representativt urval har vi i detta ka-

pitel använt oss av dessa olikheter och likhetersamt av de ungas egna reflektioner för att öka vårförståelse för vilka faktorer som kan ha betydelseför att en ung människa ska ta steget från att varalite intresserad till att ha ett brinnande engage-mang.

IntervjuernaUrvalet av intervjupersoner i denna analys är interepresentativ varken i förhållande till ungdoms-gruppen i stort eller i förhållande till gruppenmycket engagerade unga. Det är inte heller po-ängen med den analys vi vill göra. Vår strategi äristället att genom att studera en grupp unga somär mycket engagerade och aktiva kunna tydlig-göra några av de mekanismer som finns bakompolitiskt deltagande. Genom att tydliggöra dessakan vi lära oss något om förutsättningarna fördeltagande även hos en bredare krets unga.

Vi har kontaktat de unga som ingår i studien påtvå olika sätt. För det första genom att besökakonferenser anordnande av ungdomsorganisa-tioner där vi informerat om vår undersökning ochfrågat efter frivilliga. Vi har i dessa sammanhangäven spridit en flyer som informerat om intervju-studien och där vi uppmanat unga som är enga-gerade att kontakta oss och dela med sig av sinaerfarenheter. För det andra har de vi intervjuat isin tur tipsat vänner och bekanta.

Vi har använt oss av så kallade halvstruktureradeintervjuer (se bilaga 6.1). Varje intervju har tagitcirka en timme och intervjupersonerna har fåttberätta om sina liv. De har fått beskriva sina för-äldrars bakgrund, sin relation till eventuella sys-kon, syskonens eventuella samhällsengagemang,omfattningen av inflytande i hemmet, hur den for-

foto: Daniel Wohlgemuth

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM369

370

mella och icke-formella utbildningen har påverkatdem och hur de upplevt möjligheterna att utövainflytande i skolan. De har också fått beskrivavad det var som gjorde att de en gång tog stegetoch valde att engagera sig ideellt, sitt nuvarandeengagemang och avslutningsvis deras rekom-mendationer och framtidsplaner.1

Nedan kommer intervjupersonernas berättelseratt presenteras utifrån hur de har beskrivit sinbakgrund och de erfarenheter kunskaper, kompe-tenser, värderingar och attityder som de har kom-mit i kontakt med. Därefter illustreras hur de harresonerat kring att faktiskt engagera sig och deltai olika samhällsengagemang och politiska aktivi-teter. Slutligen vill vi även visa vad som kan bidratill att individen tar steget till att faktiskt engagerasig på olika sätt. Intervjupersonerna har av inte-gritetsskäl fått påhittade namn.

EngagemangDet är i grund och botten upp till varje individ attvälja om, när, och i vilka former ett eventuellt sam-hällsengagemang ska utövas. Men för att ha möj-lighet att kunna välja själv krävs en grundläg-gande uppsättning resurser som möjliggör ettsådant engagemang i de situationer där det upp-levs som viktigt för den enskilde. Detta kan be-skrivas som ett egenmaktsperspektiv. Unga skatillförsäkras tillräckliga resurser för att på egenhand kunna ta de initiativ som krävs för att förafram sina uppfattningar och försöka påverka. Vilkakanaler och arenor för inflytande individen väljerär upp till den enskilde. Det kan vara att sluta sigsamman med andra och agera kollektivt eller atthandla på egen hand.

Ett samhällsengagemang kan se ut på väldigtmånga olika sätt. Det kan vara frågan om alltifrånen engångsföreteelse till ett ständigt pågåendeoch livslångt engagemang. Det kan rikta sig motnågot som i första hand berör den egna privata

livssituationen eller motiveras av en övertygelsesom går utöver det privata och syftar till ett all-mänintresse. Figur 15.1 illustrerar några av de mergrundläggande byggstenarna som bidrar till atten individ ska ta beslutet att engagera sig. Figu-ren illustrerar en tankemodell där det för varje formav handling finns en tröskel att övervinna i formav olika förutsättningar och resurser. Vissa poli-tiska handlingar är enklare att utföra och krävermindre resurser och andra är mer resurskrävande.Figuren illustrerar sålunda några av de typer avförutsättningar och resurser som forskningenpekat på som viktiga. De grundläggande välfärds-resurserna att ha en meningsfull sysselsättningoch en tryggad ekonomi ligger som ett funda-ment långt ner i botten på modellens trappa. Re-surser i form av kunskaper och färdigheter utgörockså en byggsten i trappan och blir allt mer nöd-vändiga ju mer krävande former av deltagandesom är under övervägande. Överst på den rang-liga trappan befinner sig tillgången till kanaler ocharenor för engagemang. Detta är en faktor somvisserligen ligger utanför den enskilde individenmen som har stor betydelse för beslutet att ageraeller inte. Tillgången till arenor inom det civilasamhället eller av offentliga strukturer för med-borgardialog fungerar möjliggörande och sänkertröskeln för den enskilde att agera. I trappansnedre del finns även individens individuella bak-grund i form av psykologiska och kognitiva för-utsättningar. Många av de viktiga psykologiskaförutsättningarna grundas inom familjen och iunga år. En viktig sådan förutsättning för delta-gande är den egna självkänslan. Ytterligare enbyggkloss i modellen är normer och ideal somstimulerar individen att vilja vara en aktiv ochdelaktig medborgare. Sociala nätverk är viktigadå det i många fall krävs att någon ställer fråganom man vill vara med för att ett engagemang skainledas. Genom nätverken sprids också informa-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM370

371

tion om aktiviteter och händelser som har bety-delse för engagemanget (Verba, Lehman Schloz-man & Brady 1995). Av betydelse för valet attagera politiskt är också tidigare erfarenheter avatt göra detta (Amnå 2010). Lyckades man fram-föra sin åsikt förra gången, var det någon somlyssnade och gav de tidigare erfarenheterna avatt agera politiskt mersmak eller inte? Till sist be-hövs ofta en tändande gnista. En situation ellerföreteelse i omvärlden som upplevs som ett hotmot den egna personen eller mot värden och idealsom ligger en nära och som triggar en individ attta steget från ett passivt medborgarskap till ettaktivt. Detta illustreras av den gula blixten somslår ner i personen framför trappan i figuren.

Hemmets betydelseDe unga vi träffat har föräldrar som är samhälls-engagerade och de har vuxit upp i miljöer där deflesta gärna diskuterar politik och samhällsfrågor.Steget till att gå med i en organisation eller fören-ing har därför oftast inte varit svårt eller främ-mande då de har haft information och kunskapmed sig hemifrån. Suzan, 24 år, och Amar, 26 år, ärtvå undantag. Deras föräldrar kom till Sverige sompolitiska flyktingar och Suzan och Amar har där-för inte fått med sig lika mycket kunskap om detsvenska samhällslivet hemifrån, men de har bådafått mycket uppmuntran, deras föräldrar har upp-manat dem att aldrig ge upp, vilket de båda be-skriver som något som har hjälpt dem i livet. Dehar en sak gemensamt med de andra unga perso-nerna och det är samhällsengagerade föräldrar.

Figur 15.1 Individuella resurser och förutsättningar som möjliggörungas engagemang

Starta organisation

Uppvakta beslutsfattare

Politisk konsumtion

Insändare

Namninsamlingar

Rösta

Händelsersom upprör,engagerar ochmotiverar

Starta facebookgrupp

Partiaktivitet

Positiva erfarenheter

Politiska resurser

Sociala nätverk

Grundläggandevälfärdsresurser

Kanaler & resurser

Individuell bakgrund

Normer & ideal

Beslut att agera politiskt

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM371

372

Anledningen till att de bor i Sverige är just föräld-rarnas engagemang i samhället och politiken.

Amar, som har startat en förening och kan be-skrivas som en eldsjäl och mångsysslare, beskri-ver hur han först nu vid 26 års ålder har förståttvilka möjligheter som finns till inflytande:

”Jag har alltid haft ett engagemang i mittliv, det ingår i min livshistoria. Anled-ningen till att mina föräldrar kom hit ären del av min historia och är anledningentill mitt engagemang. När du inte kanpåverka tenderar du att aliniera dig, duhar inga ingångar till samhället. Minaföräldrar hade inte tillgång till ingång-arna i folkrörelsen och föreningslivet,men de har alltid sagt till mig att jag skakämpa. Jag har alltid känt att jag måstege något tillbaka. Det är först nu som jaghar förstått vilka möjligheter som finns iSverige, förut visste jag inte detta, ochallt har jag lärt mig via mitt engagemang.”

Suzan som själv är mycket aktiv är i dagslägetanställd inom en ungdomsorganisation. Hon be-skriver framförallt sin pappas stolthet över henne,men också oro över om det hon gör verkligenkommer att vara till gagn för henne och hennesframtida etablering på arbetsmarknaden:

”Min pappa är väl inte superintegreradi det svenska samhället kan jag kännaibland. När jag berättar om våra mötenibland jämför han det med sitt engage-mang i hans hemland, men för honom vardet en fråga om liv och död. Utbildninghar alltid varit så viktigt för våra föräld-rar.”

Ett tema som framträder i intervjumaterialet äratt de flesta unga som har föreningsaktiva ochsamhällsengagerade föräldrar har följt sina för-äldrars yrkesval och många gånger engagerat sigi samma förening eller organisation. Med andraord, de rör sig och verkar inom en bekvämlighets-zon som de känner igen sig i.

Så här beskriver Mårten, 29 år, sina föräldrar ochkopplingen till sitt engagemang:

”Jag blev aktiv i Svenska kyrkans ung-domsförbund redan när jag var 9 år. I minfamilj har det alltid varit mycket engage-mang i Svenska kyrkan, min pappa harvarit ledare på sommarläger och jag harockså varit ledare. Min mamma är an-svarig för barnoch ungdomsverksam-heten i Svenska kyrkan. Under min ung-dom var mina föräldrar mycket politisktaktiva, de var fritidspolitiker, så vi dis-kuterade mycket politik och samhällsfrå-gor hemma under min uppväxt, och ävenidag.”

Mårtens svåger kommer från Tanzania och efterett besök där tillsammans med sin syster och hen-nes man fick de en idé, de skulle starta en bi-ståndsorganisation. Mårten beskriver sin vistelsei Tanzania som en stor upplevelse i sitt liv:

”Två år efter vår resa startade vi vår or-ganisation och vi driver våra projekt änidag. Jag blev ordförande och vi formu-lerade en verksamhetsidé med fyra hu-vudmål. Det underlättade att jag hadevarit med i Svenska kyrkans ungdom ochkände till alla formalia kring hur manstartar en organisation och vad somkrävs.”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM372

373

Lennart, 26 år, har sedan gymnasietiden varitengagerad i olika föreningar som arbetat medungas möjligheter till inflytande. Idag är han an-ställd och arbetar vidare med sin hjärtefråga ochpå fritiden ägnar han mycket tid till att utvecklaen ny förening som han har startat. Lennart be-skriver sina föräldrar som mycket politiskt enga-gerade, pappan är aktiv inom ett politiskt partioch mamman har varit föreningsaktiv:

”Jag har fått min syn på engagemangmycket hemifrån. Jag minns när vi fickfrågan i skolan om vad det värsta var, såbrukade jag och mina syskon säga allamammas och pappas möten. När man varliten tyckte man att de alltid var borta,men när man växte upp förstod man attdet inte var så konstigt, utan såg att detkunde vara mycket givande att engagerasig. Samhällsengagemanget upplevdesnog av mig och mina två äldre syskonsom något väldigt naturligt och givande.Jag har haft med mig en sak i livet väl-digt starkt och det är – om du vill på-verka något eller är missnöjd med något,se till att göra något själv! Att inte väntapå att någon annan ska fixa det.”

Livliga diskussioneri hemmet

Intervjupersonerna berättar att det ofta pågår liv-liga diskussioner om samhällsfrågor i föräldrahem-met. My, 27 år, har varit aktiv inom föreningslivetsedan gymnasiet och idag är hon anställd av enungdomsorganisation där hon arbetar med ung-domsinflytande internationellt. My beskriver sinaföräldrar och deras samhällsengagemang:

”Hemma har vi alltid diskuterat mycket,mina föräldrar är med i miljöförbundetjordens vänner, de kan diskutera sin kom-postering länge … Mina föräldrar ärsamhällsengagerade, men har aldrig va-rit med i något politiskt förbund eller så,de tycker att jag ska bli politiker för attde tycker att jag pratar så mycket …(skratt).”

Henrik, 25 år, började engagera sig mot rasism isom han beskriver det ”lösryckta grupperingar”under gymnasietiden och då han började sinauniversitetsstudier hittade han en organisationdär han kände sig hemma. Han brinner för jäm-ställdhetsfrågor och möjligheter för unga att hainflytande i skolan. Idag är han anställd i en orga-nisation som arbetar mot diskriminering och mobb-ning i skolan. Henrik berättar att hans mamma ären stor inspirationskälla till hans engagemang:

”Jag har fått mina feministiska grund-värderingar från min mamma, fast honhar haft svårt att implementera sina teo-rier i praktiken, och en stor drivkraft somjag har i mitt engagemang är att jag villvisa mamma att det är möjligt!”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM373

374

Hedda, 27 år, studerar mänskliga rättigheter påuniversitet. På fritiden ägnar hon all sin tid åt flyk-tingfrågor. Hedda berättar under intervjun att hen-nes föräldrar inte har varit så politiskt engage-rade, men när hon tänker efter framstår de i allrahögsta grad som engagerade:

”Vi har alltid diskuterat mycket hemma,men alltid tyckt olika. Mina föräldrar harinte varit så politiskt aktiva … fast detberor på vad jag tänker när jag tänkerpå politiskt aktiva ... ja, mina föräldrarsgeneration, 70-talsgenerationen, näralla var ute på gatorna och så ... Hemmahar det alltid varit ett demokratiskt kli-mat … Jamen morsan hon var ju … kan-ske var det kommunfullmäktige i Folk-partiet. Jag tror hon satt i kommunfull-mäktige när jag tänker efter.”

Ellen, 28 år, har en universitetsexamen i mänsk-liga rättigheter och idag vidareutbildar hon sig tilljournalist. Hon liksom Hedda arbetar med flyk-tingfrågor på sin fritid. Ellen beskriver sina för-äldrar som samhällsengagerade och att hon minnsmånga härliga, öppna och livliga diskussionerhemma vid köksbordet. Ellen berättar att hennesföräldrar medvetet valde bort ”den vita medel-klasskolan” i närområdet och valde en skola meden större mångfald:

”Våra föräldrar placerade oss medveteti en invandrartät skola för att vi skulle fåse att allt inte är som i det svenska villa-området. Det kändes jättebra, absolut.Jag har alltid haft en massa kompisar frånhela världen. Mitt engagemang kommerabsolut hemifrån, det gör det.”

Många av intervjupersonerna beskriver sigsjälva som diskussionslystna och vältaliga. Dekänner att människor lyssnar på dem när de pra-tar och att den känslan leder till ansvar. Ofta harde tagit mycket plats i skolan för att de tycker omatt prata, något de säger att de nog har fått medsig från alla diskussioner hemma runt köksbor-det.

Yvonne, 23 år, är aktiv inom asylgruppen ochägnar all sin tid till flyktingfrågor. Hon nämner atthennes erfarenhet av de organisationer hon varitaktiv i är att de har fler engagerade tjejer än killaroch att de flesta kommer från medelklassfamiljer.Hon tror också att hennes generation har blivitpåverkad av en föräldrageneration som var ungapå 1970-talet och normen då var att man mer ellermindre förväntades vara politiskt engagerad:

”Jag är säker på att vi har blivit prägladehemma. Våra föräldrar var unga på 70-talet och det talades mycket om jämställd-het och feminism hemma. Mina morföräld-rar har fått sina värderingar mycket frånkyrkan och det tror jag är generellt förden generationen. Vi som är unga idaghar blivit påverkade av diskussionernaunder vår uppväxt, men formulerar omkoncepten.”

Alla intervjupersonerna har ett eller flera sys-kon. Dessa är inte engagerade i förenings- ellerorganisationslivet, men när man tittar på derasyrkesval kan man konstatera att de flesta har valtyrken som forskare inom hälsa, läkare, advokat,utredare på myndighet eller anställd i en hjälpor-ganisation. Vi kan inte dra några generella slut-satser baserat på 15 intervjuer med engageradeunga, men ett intressant faktum i detta urval är attsyskon tenderar att inte gå med i någon organisa-tion eller förening om den ”platsen redan är upp-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM374

375

tagen i familjen”. Henrik berättar om sin bror somär civilingenjör och som under sin uppväxt intevisade så stort samhällsengagemang, men så över-raskade han familjen vid 25 års ålder:

”Min bror är civilingenjör och när hanvar 25 år blev han helt otippat samhälls-engagerad och jobbade ett år ideellt påett barnhem i Nepal, vilket jag tyckte varhelhäftigt, han har aldrig tidigare visatså mycket samhällsengagemang”.

Skolan – en ingångtill föreningsliv

För flera av de intervjuade var ingången tillföreningslivet just skolan. Till exempel fick någraav dem under skoltid information om en föreningeller organisation. Andra kom via skolkamrater ikontakt med en organisation som de senare valdeatt engagera sig i. En avgörande faktor som lyftsav alla är lärare som lyssnar på riktigt och stöt-tar samt lärare som uppmuntrar till intressantaoch ibland svåra diskussioner under lektionerna.En sak som aktivisterna har gemensamt är att dealla trivdes bra i skolan och var aktiva i antingenelevrådet eller i någon annan arbetsgrupp i sko-lan. Oskar, 30 år, har tio år av föreningsaktivismbakom sig och idag arbetar han som konsult. Os-kar beskriver sin gymnasietid som den avgörandefaktorn bakom sitt engagemang i genusfrågor,interkulturell kompetens och mänskliga rättighe-ter. Han gick i en internationell internatskola iNorge och umgicks med klasskamrater från mångaolika delar av världen:

”Min tid i Norge satte stora spår, vi dis-kuterade världspolitik, heteronorma-tivitet, religion, makt och mycket annatspännande under en tid då vi formadesjättemycket. Jag blev invald som elev-

representant till skolans styrelse underdenna tid, sen så var jag med i olikaaktivitetsgrupper, jag paddlade kajak,sjöng och hade möten med en äldre men-tor en gång i veckan. Vad jag fick läramig under den här tiden är att det går attgöra något om några människor går ihopoch arbetar mot ett gemensamt mål!”

My berättar att hon alltid har stormtrivts i sko-lan, det var en bra miljö för henne och hon haralltid haft lätt för sig i skolan. I hennes hem är allavegetarianer och mycket engagerade i djur-hållning och miljöfrågor:

”På lågstadiet diskuterade vi mycket ochjag var alltid aktiv i diskussionerna, påmellanstadiet var jag representant i elev-rådet, matrådet och miljörådet, det kän-des så självklart att jag skulle gå med!”

Lennart är liksom My en person som har trivts iskolmiljön och tagit plats:

”I grundskolan blev det ofta jag som blevskickad till olika möten, jag vågaderäcka upp handen. Jag hade med migmycket från mina föräldrars engage-mang, jag tyckte det var så roligt att dis-kutera och ta ansvar. Men det var först igymnasiet som jag reflekterade över mittengagemang och först då kunde jag iden-tifiera mig med synen på mig själv somengagerad. Det var då jag gick på mittförsta föreningsmöte. Det hade varit eninfodag i skolan om könsnormer, jagminns att det blev en livlig diskussion ochvi bjöds till ett fortsatt samtal om dettatill en förening. Jag och min kompis gickdit, och vi kände oss som udda fåglar i

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM375

376

sammanhanget. Det blev starten för attvåga forma en åsikt och identifiera sigsom engagerad, det var syndikalistiskaungdomsförbundet och miljöpartiet somdet handlade om då … och vi passadeinte in i sammanhanget, men det gjordeinte så mycket för det gav mersmak tillatt engagera sig i frågor som vi brannför. Jag och min kompis startade enantirasistisk förening, vi startade ung-domsråd, elevråd, det var superkul!”

Peter, 20 år, är engagerad i en förening och tyckeratt det är jätteroligt att hjälpa andra föreningarmed formalia. Peter har dyslexi samt Aspergerssyndrom och gick i en mindre gymnasieklass ochdärför hade han ett stort behov av att bredda sinumgängeskrets. Peter har alltid varit intresseradav olika spelformer, allt från schack till datorspel,och det var via skolkamrater som han började fåtillgång till en bredare social krets:

”Jag gick i en klass med sex personermed olika typer av problem under gym-nasiet, så jag var understimulerad vadgäller sociala kontakter … som dyslekti-ker ville jag ha mer tid och därför valdejag den här klassen. Jag utvecklade enväldig social kompetens under den härgymnasietiden och kände att jag förstodlärarna bättre än de flesta och elevernaförstod jag bättre än lärarna, så jag varmycket av en diplomat. Jag är duktig påatt ta människor som sticker ut på ett el-ler annat sätt. Mitt engagemang i allaföreningar under den här tiden var enviktig social arena för mig och idag harjag verkligen tillgång till ett stort nät-verk.”

Lärande ochnya perspektiv

Suzan berättar att hon var mobbad av en lärare igrundskolan, vilket blev orsaken till hennes en-gagemang. Hon gick till rektorn och berättade omsin situation och blev tagen på allvar. Det leddetill att hon startade en antimobbningsgrupp påsin grundskola, den finns kvar än idag. Så härbeskriver hon det själv:

”Rektorn lyssnade och tog mig på allvaroch lovade att han skulle prata med lä-raren. I samma veva träffade jag en kom-pis som berättade att de hade en anti-mobbningsgrupp på deras skola. Dethade inte vi så jag bestämde mig för attstarta en. Jag berättade om min idé förtvå lärare och de tog mig på allvar ochlyssnade och stöttade mig jättemycket.Jag tror att de avgörande momenten somhar bidragit till att jag är så engagerad iförändringsarbete och brinner för attskapa möjligheter för unga att göra sinaröster hörda är att de vuxna jag vändemig till på skolan tog mig på allvar, lyss-nade på riktigt och gav mig stöd. Bekräf-telsen gjorde att jag ville fortsätta görasaker. Läraren som var elak mot mig slu-tade jobba på vår skola ett år efter minklagan och antimobbningsgruppen finnskvar än idag på skolan. Så jag vet att detgår att påverka!”

Henrik arbetar idag för en organisation som vän-der sig till skolor för att ge stöd till skolledning,lärare och elever i att ta fram och genomföratrygghetsplaner och jämställdhetsplaner i skolan.Skolan är skyldig att involvera eleverna i dettaarbete och i implementeringen av det förebyg-gande och främjande arbetet:

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM376

377

”Det jag ser är att skolan är som vilkenorganisation som helst i samhället, vuxnaär generellt dåliga på att lyssna på barnoch unga och tar dom inte på allvar.Barnkonventionen funkar så där och detär ett stort problem. När vi har satt igångett arbete till exempel kring en fråga påskolan och sen kommer på återbesök, såsäger eleverna alltför ofta att visst får vimöjlighet att sitta och diskutera de härfrågorna, men det händer ingenting! Mankommer med idéer, men de förverkligasofta inte. Skolledning och lärare sägertvärt nej, istället för att fråga: Ok, hurkan vi mötas i detta? Så att vi kan reali-sera er idé?”

Henrik är kritisk till att det många gånger är slutnaelevgrupper som blir involverade i inflytande-arbetet i skolan och menar att förankringsarbetettill eleverna på skolan kan bli mycket bättre:

”Det är tråkigt när det blir en slutengrupp aktiva elever där insyn saknas ...ingen vet vad gruppen egentligen gör …en grundförutsättning för inflytande äratt man ska ha insyn i arbetet för attkunna ha åsikter och påverka. Tyvärrblir det alltför ofta typ ’det där tar duhand om’ och det där tar jag hand om …istället för att alla ska känna sig delak-tiga och ha en helhetssyn på inflytandeoch trygghetsarbete. Om en fråga blir för-ankrad bland 20 elever skiljer (det) sigfrån när dessa 20 förankrar frågor till400 andra på skolan … men tyvärr harjag sett för ofta att det är dessa 20 som äraktiva och att insynen är bristfällig.”

Peter är också kritisk och beskriver elevrådsar-betet under sin skoltid så här:

”Elevråd är ett utväljarröstningssystemoch inte ett inröstningssystem … ej fung-erande demokrati kände jag när jag gicki skolan … nonsensfrågor som aldrig be-tydde något för mig … makten ligger intehos elevråden, det är lärare som styr ochhar makten ... det blir en snedfördel-ning…”

Martin minns vilken kick det var för honom attunder gymnasietiden få ta del av ett kommun-fullmäktigemöte:

”Olika klasser i skolan fick möjlighet attdelta och då min klass fick vara medtyckte jag att det var häftigt att stå i ta-larstolen och tala på kommunfullmäk-tige. Då var det najs att stå där … ochflera partier ville rekrytera mig och någratill, men de lyckades inte.”

Amar berättar att han började på en gymnasie-skola där de flesta elever och lärare inte hade haftså mycket kontakt med elever med en annan bak-grund än svensk och att det drev honom till attuppmärksamma diskrimineringsfrågor på skolan:

”I gymnasiet blev jag superengageradoch uppmärksammade både lärare ochandra elever på hur de kunde vara för-domsfulla … många felaktiga föreställ-ningar kring muslimer, islam … Jag blevmer och mer medveten om diskriminering… Jag blev inte bjuden till vissa fester föratt de var rädda att vi skulle komma ditoch förstöra saker … Tack vare hip-ho-pen fick jag upp ögonen för många orätt-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM377

378

visor och mitt engagemang bottnar där… När jag var 18 år försökte jag gå medi ett politiskt ungdomsförbund ... menkände mig inte hemma där. Idag hade jaggjort det, men inte då. Jag upplevde detsom en klubb för inbördes beundran …jag var ändå den som var mest framåtbland mina vänner då och försökte i allafall … men som sagt det kändes fel. Dehade inte verktygen för att nå oss. Jagförsökte ta ett steg in och kontakta dompå grund av mina föräldrar, men minavänner hade inte det hemifrån.”

Hur unga väljeratt engagera sig

En fråga till intervjupersonerna var om de hadeen känsla av att de kan påverka samhällsfrågoroch om vad de trodde var det mest effektiva sät-tet, att själva sätta igång och genomföra någoteller att göra det tillsammans med andra.

Alla intervjupersonerna har ett starkt politisktsjälvförtroende. De anser att ensam inte är stark,vill man förändra något ska man få med sig såmånga som möjligt, men deras strategier och valav organisationsform ser olika ut.

Yvonne berättar att hon tilltalas av att hennesorganisation är platt och att de väljer ny ordfö-rande till varje möte, de har ingen styrelse ochfördelar ansvaret i gruppen med ett rullandeschema för olika ansvarsområden:

”Folk hör av sig via mejl och vill enga-gera sig, alla i vår grupp är över 18 åroch vi brukar ha infomöten på universi-tet och högskolor … Vi är fler tjejer, menjag tror att det ser ut så i de flesta organi-sationer … framförallt tror jag att plattaorganisationer tilltalar många tjejer. Vijobbar mycket medvetet och aktivt att alla

ska känna sig lyssnade på, ha möjlighetatt påverka och ha inflytande … Jag harmärkt att jag är så van nu vid platta or-ganisationer och när jag hamnat i merhierarkiska organisationer så kännerjag att jag är helt ovan vid att hanteraden hierarkin, det känns helt fel för migoch gammaldags.”

Fiona, 17 år, har medvetet valt bort organisa-tions- och föreningslivet och hennes strategi äratt initiera olika former av manifestationer:

”Jag tycker om att skapa events. I som-ras gjorde jag och en tjejkompis ett eventdå vi samlade 300 personer på plattanoch dansade till Shakiras VM-låt. Vi fickjättebra respons, på en vecka fick vi80 000 tittare på youtube.”

Fiona berättar att hon vill förbli partipolitisktneutral och att hon ser fördelar med att inte be-höva ta ställning för ett ”helt åsiktspaket” somenligt henne ingår i många organisationer ochpolitiska partier. Efter valet 2010 påbörjade honen diskussion på facebook och uppmanade män-niskor att ta ställning mot rasism. Hennes initiativresulterade i stora manifestationer i Stockholm,Göteborg och Malmö:

”Alltså det är ju politiskt, det jag har gjortär ju politiskt, men jag har inte tagit nå-gon sida. Jag är neutral och inte med inågot parti som representerar något.Man kan ju ändå engagera sig politisktutan att vara partipolitiskt aktiv, det ärdet jag ville bevisa. Det blir en annankänsla i manifestationer som inte kom-mer uppifrån, från politiskt håll. Mitt ini-tiativ har lett till att många människor

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM378

379

har känt sig engagerade. Så man måsteinte vara i ett parti för att göra skillnad,den känslan tror jag är så viktig.”

Lennart uttrycker det så här:

”Att bara säga att vi är starka tillsam-mans är också missvisande, men utan ettjag finns inget vi. Många engagerade in-divider skapar en stark grupp. Definitio-nen av en framgångsrik ideell organisa-tion är hur framgångsrikt man använderideella krafter, och då tänker jag intefrämst på människors arbetstid utan påatt en organisation som på ett effektivtsätt tar tillvara tankar, idéer och har folksom brinner för frågan är A och O. Enframgångsrik organisation behöver en-gagerade medlemmar.”

Ett av många teman som våra intervjupersonerhar gemensamt är att de uttrycker hur viktigt detär att ha tillgång till sociala nätverk och de flestahar utvecklat strategier och använder sina nät-verk för att på ett effektivt sätt driva frågor somde brinner för.

Peter berättar hur han skulle bära sig åt om hanskulle brinna extra mycket för en fråga:

”Prio ett är att skaffa ett nätverk ochanvända sina kontakter och bilda en ar-betsgrupp med mycket kompetens, medså många olika aktörer som möjligt. Jagskulle förankra min idé bland dessa ochvi skulle utveckla en projektplan, verk-samhetsplan, typ hur och varför. Jagskulle vara drivande i projektet och stän-digt få in fler samarbetspartner. Jag hjäl-per andra organisationer att skriva verk-samhetsberättelser och efter så många år

i föreningslivet har jag gått och blivit rik-tigt bra på all formalia och mitt nätverkär verkligen stort med allt från scouternatill lajvare. Om man har en bra idé är detinte svårt att få med sig folk! Man skavara strateg och kasta allt ljus på frågansom man vill arbeta med, sprida budska-pet på ett strategiskt sätt. Har du rätt ar-gument kan även folk utan egenintresseställa sig bakom!”

My deltog i en arbetsgrupp under en period därhon var med och utvecklade en strategi för hurman skulle få fler unga att rösta i det senaste EU-valet:

”Vi tänkte att vi inte kan nå alla så vårstrategi var att hitta nyckelpersoner,unga förebilder som i sin tur skulle kon-takta unga. Man brukar tala om att cirka10 procent av befolkningen är noder somsprider information vidare till andra. Såvi aktiverade, informerade och mobilise-rade ambassadörer som skulle ut med vårtbudskap. Vi gav dom en utbildning omhur EU funkar, valet och de fick med siglätta konkreta budskap som de anpas-sade till lokala behov. De fick tillgångtill allt vi hade. Det är rätt häftigt att sehur mer kunskap om något kan leda tillatt folk bli mer engagerade!”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM379

380

RekryteringEtt av många teman under intervjuerna var hurman kan nå icke-organiserade unga och ta tillvaraderas engagemang. I Suzans berättelse, där honjämför sig med sina kusiner, menar hon att till-gång till ett mer heterogent utbud av människormed olika bakgrund leder till ett större utbud avvänner, vilket kan inspirera till ett större engage-mang. Hon berättar att hennes föräldrar valde attflytta till ett bostadsområde som var mer blandatmedan hennes kusiner stannade kvar i ett områdemed till största delen invandrade medborgare.Detta menar hon har påverkat henne och kusi-nerna på ett avgörande sätt:

”Jag har kusiner som bor kvar i Malmö-förorten där vi bodde först och de är föddai Sverige, men bryter när de talar svenska.De har kommit i sämre gäng och har fåtthelt andra förutsättningar. Det är två milmellan oss, men egentligen världensstörsta skillnad.”

Då Suzan själv blev föreningsaktiv och fickmöjlighet att förändra sin organisation tog honbort alla förkortningar som användes under mö-ten och satsade mycket på att de skulle utvecklaett mer vardagligt språkbruk och förändra struk-turer så att de inte skulle skrämma bort nya med-lemmar, så här berättar hon:

”Om man ska få unga engagerade, ochsärskilt unga i mer socialt utsatta områ-den ska det ske på deras villkor där deär, på ett naturligt sätt, man behöver inteprata om föreningar, dagordning ... iblandgör vi det för svårt och för krångligt ...ibland kan elevråd till exempel vara somatt gå på bio och äta bajs … (skratt).”

(Suzan påpekar att det är en medlemsom har myntat detta uttryck)

Suzan anser att det är vanligt i många fören-ingar att man ibland fastnar i onödig formalia.Uttrycket står för att om man vill göra det därroliga som var anledningen till att man gick med ien förening så får man ägna sig åt det när man ärfärdig med den mindre roliga delen som ingår.Suzan skrattar och förklarar vad som menas, enmedlem sa: ”Jag vill gå på bio, men vill inte ätabajs” och få till svar: ”Jo, om du ska vara medmåste du äta bajs först och sen gå på bio”.

Oskar berättar att han har gjort en tjänstemanna-karriär inom den ideella sektorn och att en av hansstyrkor är att han känner sig hemma i multi-kulturella miljöer. Han kan många kulturella ochspråkliga koder som bidrar till att han med lätthetsmälter in i olika sammanhang. Förutom Oskar ärdet många av de intervjuade som lyfter vikten avmöten mellan människor, särskilt mellan de sombor i sina ”Svenne-banan-bubblor” och de sombor i ”Svenne-glesa bubblor”.

Oskar har varit involverad i många sammanhangoch projekt som har haft till syfte att inkluderaoch aktivera unga icke-organiserade människor iprojekt och föreningar. Han beskriver en frustra-tion han har mött bland personal som arbetar idessa projekt:

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM380

381

”Ta x-projektet som jag har följt länge,där berättade projektledaren upprört förmig att han inte pallar med tjänstemänsom inte förstår och som agerar helt fel,de är lallares lallare (att inte göra nå-got). Lalla gör många på olika håll, menom man lallar med människor som harutsattheten i vardagen, där det är skarptläge hela tiden så drabbar det dom di-rekt. Tjänstemännen har pengarna, meninte kunskap och de är lallare! De göringen nytta men har pengar att lalla medmänniskor ... folk gillar inte att bliplayade (lurade).”

Lennart anser att skolan har ett viktigt uppdragsom den inte riktigt lever upp till:

”Spontant skulle jag säga att måttet påhur engagerade människor är inte mätsmed antalet medlemmar i en förening el-ler dylikt. Därmed att insatser borde rik-tas till att få ett allmänt samhällsengage-mang i samhället, aktiva medborgare ge-nerellt. Och hur gör man det? Jag troratt skolan är den viktigaste arenan här!De som inte har fått engagemanget hemi-från kan få ett intresse väckt och kunska-per om hur man kan bära sig åt i skolan.Alla unga är i skolan, den har ett viktigtuppdrag. Min egen erfarenhet som mångaandras är att det finns bra och dåligalärare, till och med de dåliga kan skapaett spontant engagemang. I skolan börman våga ge unga mycket ansvar och till-varata ungas engagemang.”

Intervjupersonerna poängterar att det finnsmånga fantastiska människor som gör skillnad ochatt de ideella krafterna kan bidra till mycket brasaker. Det som lyfts som särskilt viktigt för att flerunga ska välja att engagera sig är förmågan hosde redan aktiva unga och vuxna att se och upp-täcka det intresse och engagemang som finns hosunga, stötta det och se till att engagemangetsprids.

Henrik utvecklar resonemanget om på vilket sättvi ser på och upplever varandra. Han tar upp nor-mer som vuxna har bestämt och som begränsarungas möjligheter. Han ger ett exempel:

”Killar som internaliserat normen hurman ska vara en blattekille … tänk påvad det innebär för dessa killar att växaupp i en miljö där det förväntas att duska vara stökig och bråkig … och då blirman det, för det är så du blir bekräftadoch bygger upp din identitet. Just det!”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM381

382

Från att viljatill att göra

De 15 intervjuade unga har alla haft stöd hemi-från och från vänner och bekanta, de har de rättakunskaperna och kompetenserna och har vistatsi miljöer som har skapat möjligheter för att deltaoch engagera sig. Men vad var det som motive-rade dem till att faktiskt engagera sig? Oskar be-skriver vad som ligger bakom hans engagemangpå följande sätt:

”Min vistelse i Norge var på något sättutopisk, jag visste att jag aldrig merskulle få möjligheten att bo med 200 persfrån så många olika länder, men det jaggjorde i Helsingborg var att återskapaden där stämningen på lokal nivå. Jagkänner mig som mest hemma i mång-kulturella miljöer, det triggar mig somfan!”

Oskar läste naturprogrammet i en internationellskola och fick då många vänner från bland annatSomalia och valde att skriva uppsats om somali-ers integrationsprocess i Helsingborg. Efter av-slutade studier praktiserade han en period iHelsingborgs kommun och det var då som hankom i kontakt med föreningslivet i Sverige för förs-ta gången:

”Jag arbetade på vad som då kalladesför invandrarbyrån och hade hand ominformation och samarbete med blandannat skolor. Jag pratade om kultur-möten, rasism anti-rasism, stärkte uppden lokala organisationen ’Ungdom motrasism’ och det var min första kopplingtill föreningslivet. Min mentor på Invand-rarbyrån var fantastisk och gav mig otro-

ligt mycket fria händer att göra det jagtyckte var bäst. Jag startade en dialog-kurs som vände sig till högstadiet där detbörjade med diskussioner i klassrumkring kulturell dialog och förståelse ochdet slutade med en stor paneldebatt iaulan. Jag är rätt stolt när jag tänker pådet så här i efterhand, jag var 18 år ochdet blev riktigt bra!”

My och Henrik var inte med i någon föreningunder skoltiden, men då de gick i gymnasiet varbåda med i – som de själva beskriver det – lös-ryckta icke-traditionella protestgrupper. Bådavalde att läsa statskunskap på universitet och detvar under denna tid som de hittade en organisa-tion som passade dem. My berättar:

”Jag minns att jag letade efter en pas-sande organisation när jag bodde i Es-kilstuna. Var och kollade på Amnestyslokaler och Djurens rätt, men inget avdet kändes rätt för mig. I Örebro undermina studier träffade jag en tjej som varmed i PeaceQuest och de informerade omen helgutbildning i konflikthantering, jaganmälde mig och efter den helgen kändejag att jag hade hamnat rätt! Nu kundejag få utlopp för mitt engagemang ochbidra med något! Dom gjorde så mångaroliga grejer, och så var det så härligamänniskor som var med. Man kände sigsedd och det var en massa interaktivametoder.”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM382

383

Henrik var trött på alla rasister i sin hemort, såhär beskriver han det:

”Jag var aktiv tidigare men inte organi-serad. Jag deltog i halvautonoma rörel-ser och demonstrationer under högsta-diet och gymnasiet där vi aktivt motar-betade den öppna rasismen, för det fannsså stora spänningar mellan rasister ochantirasister. Mitt engagemang blev nogväckt under den här tiden … det varockså väldigt spännande, vi riskerade attbli nedslagna, vi träffades på bokcaféeroch diskuterade och planerade våra ak-tioner.”

När Henrik började på universitet kom han i kon-takt med några tjejer som ledde tjejgrupper inomRädda barnens ungdomsförbund. Han börjadetjata om att det även behövdes killgrupper:

”Jag insåg att det fanns många öppnadörrar för mig där jag kunde kanaliseramitt engagemang, så då gick jag med iRädda barnens ungdomsförbund ochstartade en killgrupp.”

Martin gick med i Svenska kyrkans ungdoms-förbund vid nio års ålder och under gymnasieti-den var han mycket aktiv inom förbundet. Hanminns den här tiden som väldigt rolig och lärorik:

”Det var en häftig känsla att ta ansvarför en helhet och vara med tidigt i en pro-cess. Kicken var att jobba med frågor somvar större än en själv … det var att taansvar på riktigt!”

Suzans engagemang startade redan på mellan-stadiet, mycket på grund av att hon kände sigmobbad av en lärare och kände att det bara fannsen utväg: att ta tag i saken och försöka förändra.Hennes engagemang gav önskade resultat ochhon fick mersmak. Under högstadiet blev hon re-kryterad till ordföranderollen i en organisation.Nedan berättar hon hur det gick till:

”Jag fick två fantastiska lärare i sjuansom på riktigt lyssnade på oss elever ochville involvera oss. I mångt och mycketvar det en härlig tid. Jag kom i kontaktmed Sveriges elevråd i nian. De hade enombudsman i Lund och hon dök upp ivår skola och bjöd in oss till deras års-möte, jag var den enda som gick dit, detkändes som att jag bara hamnade där ...Jag minns att det var en mäktig upple-velse, att jag inte var ensam. För där sattdet helt plötsligt 500 pers som alla pra-tade och diskuterade skolpolitik. Jagminns också att jag inte delade mångasuppfattning om hur skolan skulle se ut …Sen efter det mötet blir jag uppringd avtvå personer som var distriktsordförand-en de frågade om jag ville ställa upp somny ordförande i Skånedistriktet, de sa attde behövde någon som mig. Jag blev pa-nikslagen och la på luren! Så ringde deupp igen … Jag har fan ingen aning vaddetta innebär, vet inte hur man gör, tänktejag, men de gav sig inte och sa att de kom-mer att dö om jag inte ställer upp och attde verkligen behöver mig. Och då tack-ade jag ja. Så de tvingade på ett sätt inmig i organisationen … häftigt att nå-gon såg mitt engagemang.”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM383

384

Yvonne beskriver sig själv som väldigt engage-rad och hon lägger ner mycket tid på sitt engage-mang. När hon beskriver vad hon tror har bidragittill detta, nämner hon sin samhällsintresserademamma och att hon alltid har läst mycket, men detsom fick henne att ta steget från att vilja till attgöra var en resa till Sydamerika:

”Jag har alltid känt mig samhällsenga-gerad, men valde att lägga all tid på attplugga under gymnasiet. Efter studentenåkte jag iväg på volontärarbete i Syd-amerika och när jag kom hem var jagsupersugen att engagera mig i någon or-ganisation, bli aktiv … Och då valde jagen förening, men jag trivdes inte så bradär för att det var mycket snack och litenverkstad. Jag upplevde att alla pratademycket om vad de ville göra, men det blevaldrig så mycket aktion. Sen hamnadejag på ett mingel där olika organisatio-ner presenterade sitt arbete och hördetalas om den här verksamheten som jagär med i nu. Jag har känt starkt för mångafrågor, men aldrig så starkt som för dennafråga. Ju fler människor jag träffar, ju merjag läser och lär mig, desto starkare blirmitt engagemang. Jag har en stark plikt-känsla och känner att jag vill agera kon-kret och bidra till opinionsbildning.”

Amar berättar om hur han ville göra något kon-kret efter en resa till Brasilien som gav honom nyainsikter och perspektiv:

”Jag behövde komma bort från mitt livoch min vardag för att kunna analyseramitt liv här och få ett utifrånperspektivoch lättare förstå mig själv och min var-dag. Efter gymnasiet åkte jag till Brasi-lien (jag var känd rappare redan då) mendå såg jag inte kopplingen mellan minmusik och mitt engagemang. I Brasiliensåg jag hur de jobbade med sexualupp-lysning kombinerat med hip-hop. Jag såghur man använde hip-hopen som ett pe-dagogiskt verktyg i kåkstäderna och blevinspirerad. När jag kom hem startade jagmin verksamhet! Utan att veta ett skit omhur man startar en förening … kollar du iSkatteverket så blev vi registrerade 2008… men egentligen började vi arbetet2004. När unga vill engagera sig blir detofta väldigt spontant ... många vet intevad stadgar är, hur man gör … Jag blevfrustrerad när jag såg hur andra fören-ingar härmade oss och fick pengarna ochvi ingenting. Jag har lärt mig jättemycketunder dessa år.”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM384

385

Att kunna, förstå,vilja och göra

Vägen till engagemang och deltagande kan se utpå många olika sätt. Våra intervjuer visar att si-tuationer, händelser, personer och perspektiv manmöter under sin uppväxt och utveckling, på olikasätt kan sporra individen att försöka uppnå infly-tande och förändring eller bara göra sin röst hörd.Våra intervjuer pekar ut flera olika resurser, erfa-renheter och förutsättningar som har betydelseför vägen till och valet av engagemang och delta-gande. Vi sammanfattar några av de observatio-ner vi gjort i figur 15.2.

Tidigare forskning (Amnå 2010, Ungdoms-styrelsen 2008) visar att en individs sociala, eko-nomiska och kulturella bakgrund kan fungera somen referenspunkt genom hela livet. Den socialabakgrunden skapar även olika förutsättningar förindividens utveckling. Genom kommunikation ochdet lärande som sker i olika sociala sammanhangförvärvas resurser i form av färdigheter, kunska-per och nätverk samt värderingar, intressen, själv-förtroende och känslor av tillhörighet. Genom

denna socialisationsprocess och de olika livsvalsom vi gör, blir vi på olika sätt och i olika gradinförlivade i den sociala verklighet som råder isamhället. Alla de val som individen gör hemma,på fritiden med kompisarna, i skolan, på arbetet,på internet och i föreningslivet formar våra olikaroller i samhället.

Enligt Amnå (2010) och Lundquist (1987) är va-let av att engagera sig i samhället eller att bli poli-tiskt aktiv beroende av att individen förstår, kanoch vill. I första hand handlar det om att förståsin egen livsomständighet. Det handlar även omatt kunna hantera alla kunskaper och erfarenhe-ter och införliva dem i ett större sammanhang somman lever i. Det är även viktigt att ha ett förtro-ende för sina egna resurser och för sin handlings-kraft. Att individen upplever att han eller hon kangöra något utifrån sina kunskaper och kompeten-ser. Slutligen handlar det även om att individenvill engagera sig eller delta (detta diskuteras ävenav Per Strömblad i kapitel 12).

Många gånger räcker det inte att förstå, kunnaoch vilja, utan att det behövs något mer för att

Figur 15.2 Vägar till engagemang.

Nycklar Motiverande faktorer• Vuxna som ser och lyssnar på riktigt

• Upplevda orättvisor

• Någon frågar

• Ett upplevt hot motindividens värdegrund

• Tillgång till sociala nätverk

• I föräldrarnas fotspår

• Jag vill

• Jag borde

• Jag måste

• Jag kan

• Jag är behövd

• Det funkar

• Det ger något

• Vad skulle jag annars göra?

• Jag mår bra

• Det är kul

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM385

386

motivera individen att ta steget till att engagerasig på olika sätt (Amnå 2010). Se även kapitel 10och 13 i denna rapport för ytterligare diskussio-ner kring den så kallade livscykeleffekten, vilketsyftar till att intressen, erfarenheter och incita-ment för engagemang tenderar att ackumuleras juäldre man blir.

Utifrån de erfarenheter som intervjupersonernadelar med sig av går det att urskilja några meka-nismer som kan tänkas bidra till att en individ tarsteget från att förstå, kunna och vilja till att fak-tiskt göra. En sådan mekanism kan vara att dethänder något eller sker en förändring i samhället,eller i ens omgivning, som man känner att manmåste göra något åt. Det kan beskrivas som ettupplevt hot mot en livsomständighet eller detsamhälle som ungdomarna kommit att vänja sigvid. Fionas resonemang efter valet 2010 är ett ex-empel på detta:

”Vi är många som är väldigt besviknaför vad som hände nu efter valet och vimåste visa att vi inte stöttar rasism här iSverige. Och att vi på ett lugnt och san-sat sätt kan förändra och visa att vi till-sammans är starka, att man står där medhuvet högt.”

Några av intervjupersonerna beskriver att detsom fick dem att ta steget till att göra något var enupplevd orättvisa mot den egna personen, motandra personer eller att det uppstår en situationsom står i kontrast mot de egna värderingarna. Enannan motivation är att man känner att man bordegöra något, för att det är vad som förväntas av engod samhällsmedborgare eller för att familjen för-väntar sig det. Det kan beskrivas som att man gören moralisk eller etisk avvägning av de olika för-väntningar som finns, samhälleliga eller från när-stående.

Flera av intervjupersonerna nämner att skälettill att de började engagera sig var att de blev re-kryterade eller tillfrågade att engagera sig ellerdelta av andra unga eller vuxna. En starkt motiv-erande faktor är att känna att man behövs och attdet upplevs som att man kan tillföra något elleratt man ser en möjlig lösning på problem eller si-tuationer som man står inför.

Upplevelser utomlands och i sociala miljöer, somde inte vara vana vid, fungerade som ögon-öppnare för flera av intervjupersonerna. Motiva-tionen kan beskrivas som att det var genom so-cial mobilitet, internationella erfarenheter ochinterkulturella situationer som de fick perspektivpå den vardag och de referensramar som de harvant sig vid och som sporrade engagemanget.2

Det är inte ovanligt att man engagerar sig för attdet är kul och att det ger något eller att man mårbra av det. Många av våra intervjupersoner un-derstryker också att man inte nödvändigtvis be-höver agera utifrån ett politiskt eller medvetet al-truistiskt ändamål. Upplevelsen av att göra någotmed andra, att finnas med i ett socialt samman-hang, kan kanske många gånger vara det sommotiverar till ett samhällsengagemang.

Unga aktivasrekommendationer

Intervjupersonerna blev tillfrågade vad de skullevilja lyfta som särskilt viktigt för ungas möjlighe-ter att ha inflytande, vissa ombads formulera sinståndpunkt som en rekommendation. Här nedanpresenteras ett urval:

• Det viktiga är förmågan hos individer och orga-nisationer att se och upptäcka allt engagemangsom finns, stötta det och se till att engagemangetsprids på sina egna villkor.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM386

387

• Synliggör och förändra vuxennormer som be-gränsar oss unga.

• Lyssna på riktigt, ta oss på allvar, inkludera ossi gemensamma möten, få oss att känna oss seddaoch behövda.

”Inkluderande metoder står högt påagendan för mig. Vuxna frågar mig oftahur unga är … Jag påminner dom om attdet ska vara meningsfullt och att ungavill bli tagna på allvar … Vi är som folkär mest – olika … Vi måste inkluderas igemensamma möten och samtal … Vuxnamåste få unga att känna sig välkomnade… Vuxna saknar social kompetens mångagånger … när de av bästa vilja vill inklu-dera unga … Många gånger kan jag upp-leva vuxna som etnocentriska.”

(Suzan)

• Mer praktisk kunskap om hur och var man kanvända sig. Mer kunskap leder till större engage-mang.

”En lärdom efter många år som utbildarei skolor och även tack vare skolvalspro-jektet vet jag att unga efterfrågar mycketmer praktisk kunskap än vad mångavuxna tror. De vill veta konkret, vem somansvarar för vad och hur man kan göraför att påverka och framförallt, vilka frå-gor kan man ens drömma om att kunnapåverka. Det är rätt häftigt att se hur merkunskap om något kan leda till att folkbli mer engagerade. Här kan skolan göraså mycket mer!”

(My)

• Vuxna behöver ifrågasätta normer de själva ska-par som begränsar unga

”Många barn och unga blir begränsadeav normer på olika sätt, och växer upp ien värld där de får göra en tredjedel, hälf-ten av vad de egentligen har rätt till, pågrund av att de vuxna skapar normer sombegränsar dom, vilket leder till att detinte skapas möjligheter och förutsätt-ningar för barnens och de ungas bästa.Dessa unga växer inte upp i andlig, so-cial, moralisk eller psykisk trygghet, de-ras bästa kommer inte i första rummet.”

(Henrik)

• Utveckla skoldemokratin så alla får lära sig for-malia och inte som idag, de få elever som sitter ielevråd.

• Mer samarbete mellan ideell sektor och skola.

• Vi vill bli inbjudna och få möjlighet att vara medoch diskutera de stora frågorna, visionerna.

”Jag tror unga vill diskutera framtids-frågor ... oavsett om du hamnar i scout-erna eller elevrådet så har du ett störreengagemang än så och jag tror att detinte finns så mycket utrymme att ta tag isåna frågor i skolan. Jag vill se ett störresamarbete med ideella sektorn och sko-lan. Det krävs andra diskussioner för attfå unga engagerade, de stora frågorna!För att förändra de stora frågorna måsteman konkretisera sitt engagemang ochman vill se vad det bidrar till. Varken ide-ella sektorn eller samhället i stort ser ef-fekterna av människors vardagliga en-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM387

388

gagemang. Människors engagemangbottnar i en vilja att förändra. Viktigt medfeedback på engagemang, människor villse effekter av sitt engagemang och blibekräftade!”

(Lennart)

Peter är ett bra exempel på att unga, som Len-nart påpekar, vill diskutera framtidsfrågor och ef-terfrågar visioner:

”Jag är också politiskt intresserad, mendet finns inget parti idag som jag känneratt jag skulle vilja gå med i. Partierna vihar idag är för mesiga, de vill inte göranågot, några förändringar, det enda dedriver är några fjuttiga petitesser, jagsaknar de stora visionerna. Jag är intres-serad och har läst mycket om politiskaideologier … jag är nog en idealist. Jagtycker om när man arbetar sig fram motett ideal, att man inte bara fokuserar påhär och nu utan målar upp en riktningsom man strävar efter.”

• Organisationer måste vara redo att ständigt re-flektera och vara redo att omstrukturera sig omman inte når ut.

Amar målar upp en vision där han vill att organi-sations- och föreningslivet för unga ska förnyas:

”… all kärlek till dom (ungdomsorga-nisationerna) men de behöver utvecklas.De måste uppfylla vissa kriterier för attfå pengar från kommun och stat, men detär sen sättet de förvaltar pengarna påsom gör att de blir väldigt hierarkiska …När man tappar gräsrotskontakten ochverklighetsförankringen blir det svårt attnå andra, speciellt miljonprogrammen,därför tror jag att det ska vara lättare attfå bidrag. Många som är engagerade iolika ungdomsorganisationer har aka-demisk bakgrund, unga vars föräldrarkänner till regelverket och vart man skavända sig och hur man gör. I miljon-programområden vet inte många föräld-rar hur man gör, vart man ska vända sigoch många föräldrar har inte råd. Orga-nisationer måste vara redo att ständigtreflektera och vara redo att omstruktu-rera sig om man inte når alla. Vår orga-nisation är platt och det häftiga är attunga som kommer till oss växer och mångahar fått ett ökat självförtroende och sö-ker sig till andra organisationer och för-eningar.”

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM388

389

Avslutande diskussionDe unga personer som på ett generöst sätt hardelat med sig av sina livshistorier och erfarenhe-ter har några gemensamma nämnare, trots sinamycket unika erfarenheter och intressen och valav organisationsformer.

Deras berättelser visar att familjen i många fallär en viktig miljö för politisk socialisation där vär-deringar och argument kan formas och testas.Föräldrar och syskon kan beskrivas som betydel-sefulla etiska ledsagare. Alla unga vi intervjuatnämner att de har samhällsintresserade föräldraroch de flesta har föräldrar som själva har variteller är med i en förening eller är politiskt aktiva.Hemma hos föräldrarna är det vanligt med livligadiskussioner. Steget för de flesta av våra intervju-personer har därför inte varit så stort då de harvalt att gå med i en organisation eller förening (seäven kapitel 3 i denna rapport för en fördjupadanalys av familjens betydelse).

De flesta av våra intervjupersoner har trivts iskolmiljön och har varit studiemotiverade. Debeskriver att det oftast var de som räckte upphanden när hela klassen blev tillfrågad om någonville vara med i en arbetsgrupp. De har alla lätt föratt uttrycka sig. Några upplevde stora orättvisor,mobbning från lärare eller var upprörda över suramattanter och dålig mat, detta väckte deras enga-gemang i unga år och de kände sig tvungna attgöra något. Engagemanget som intervjupersoner-na upptäckte att de hade under skolåren försvanninte. En av de saker som gav mersmak var kontak-ten med vuxna och andra unga som tog dem påallvar. Unga och vuxna som såg deras engage-mang, lyssnade och lotsade dem i rätt riktning.

De intervjuade lyfter detta som en nyckelfaktordå de under intervjun reflekterade över vad somfick dem att engagera sig och framförallt varför dehar fortsatt att arbeta med frågor som de är extraengagerade i. Att de har blivit lyssnade till hemmaav föräldrar som själva är engagerade på olikasätt och att de i skolan haft vuxna som har lyss-nat och tagit dem på allvar har bidragit till att dehar ett mycket starkt politiskt självförtroende. Devet att det går att påverka om man vill.

Det finns många olika miljöer där det pågår olikasocialisationsprocesser som i skolan, i förenings-livet, på arbetet, i olika nätverk och virtuella mil-jöer samt i vardagens olika umgängesformer.Socialisationsprocesser som sätter individens jagi ett kollektivt sammanhang - socialt, samhälle-ligt, nationellt och internationellt. Alla dessa olikamiljöer och sociala sammanhang är viktiga för in-dividens lärande och utveckling.

Tidigare har forskning inom området (Amnå2010, Micheletti 1994) pekat på betydelsen av såkallade möjlighetsstrukturer i samhället som er-bjuder möjligheter till lärande, engagemang, del-tagande och inflytande. Dessa synliggörs blandannat genom information om samhället i familjen,på fritiden, i arbetslivet, i föreningslivet och påinternet. Som intervjuerna visat så har möjlighe-terna till rörlighet mellan olika sociala sfärer haftbetydelse för att ge perspektiv på vardagen.

Forskningen (Carlsson 2010, Milner 2010) harockså pekat mot att familjen, skolan och de so-ciala nätverk som byggs tillsammans med vänner,bekanta och andra kontakter spelar en allt vikti-gare roll i det digitaliserade samhället. Se ävenkapitel 4, 5 och 6 för ytterligare analyser av olikaformella och informella mötesplatsers och arenors

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM389

390

betydelse för ungas socialisation. Ett samhälledär det blir allt enklare att välja vilken form avinformation man vill ha och där man enkelt kanvälja bort information man inte är intresserad av.De som inte är intresserade av samhället eller po-litiken kommer alltså att kunna välja bort mycketav den information och de processer som kananses vara nödvändiga för den livslånga politiskasocialisationsprocessen, vilket gör att det riske-rar att uppstå kunskapsklyftor i samhället (se ka-pitel 14).

De utmaningar samhället står inför handlar medandra ord om att både skapa möjligheter för ungaatt få tillgång till kunskap och fakta om samhäl-lets gemensamma referensramar och att skapamöjligheter för unga att öva upp sina kompeten-ser och sin handlingskraft. Det är även viktigt attde många olika möjligheterna till lärande, engage-mang, rörlighet med mera synliggörs för unga.Genom att skapa förutsättningar för dessa möj-ligheter går det även att motivera unga att ta ste-get från att förstå, kunna och vilja till att faktisktgöra.

Då intervjupersonerna har beskrivit sin um-gängeskrets framgår att de oftast umgås med ”li-kasinnade”, med andra unga som är aktiva i enförening eller organisation. De rör sig inom sinbekvämlighetszon där man som Lennart säger:”talar samma språk och har liknande intressen”.Frågan är om detta leder till att många unga kan-ske verkar inom en ”isolerad bubbla” som Oskaruttrycker det och kanske som Amar påpekar harsvårt att nå ut till andra grupper unga ”som talarett annat språk” och har andra referensramar?

De 15 unga som vi har intervjuat har ett brettspektra av erfarenheter och sociala kompetensersom de kan dra nytta av. Det som utmärker dem ärderas starka politiska självkänsla, att de är välta-liga och vill förändra. De kan även beskrivas somsociala entreprenörer som är bra på att utvecklanätverk och dra nytta av dessa. Suzan och Amarhar kännedom om hur det är att vara ung i för-orten och vad det kan innebära, de jobbar aktivtmed inkluderande metoder för att fler unga skakänna sig hemma i organisationsvärlden. Oskar,som trivs bäst i mångkulturella sammanhang, harjobbat med integrationsprocesser och Peter hartack vare sitt föreningsengagemang och sin skol-erfarenhet utvecklat kännedom om hur man kanmöta olika människor.

Som framgår av ungdomarnas berättelser så kanen organisation se ut på många olika sätt. En en-kel men användbar kategorisering utgår från atten organisation kan beskrivas utifrån tre centraladimensioner som tillsammans är organisationenskärnidentitet:

• dess världsbild och grundläggande värderingar

• formerna för hur man organiserar sig och enga-gerar nya medlemmar

• vilka aktioner eller metoder som man anser varavärdefulla att använda sig av för att uppnå sinamålsättningar.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM390

391

Beskrivningen av en organisations kärnidentitetoch dess tre dimensioner kan användas på deflesta former av organisering (Eyerman & Jami-son 2005).3

Våra intervjupersoners berättelser visar att ungasöker sig till organisationer med en kärnidentitetsom passar dem själva och som på olika sätt mot-svarar hur de vill arbeta med de frågor som moti-verar dem. Flera av dem berättar att de sökt sig tillorganisationer som har en lös och platt struktur,är fokuserade på handling och gör något konkretför att påverka. Samtidigt beskriver flera att desökt sig till större och lite mer etablerade organi-sationer som de upplever ger dem bättre möjlig-het att vara med och påverka. I vår intervjustudiekan vi också se hur unga medvetet har valt attengagera sig på egen hand eller tillsammans medandra inom olika organisationer. De som sökersig till en organisation baserar ofta sitt val på vilkakärnfrågor organisationen står för, hur organisa-tionen ser ut och hur de faktiskt arbetar för attpåverka.

Svårigheterna med att utvärdera och mäta allanyanser av det politiska deltagandet i samhälletkan relateras till att engagemang och deltagandepå samma gång kan ses som individuellt och kol-lektivt och att det är svårt att förutsäga hur detkan ta form. Argument som endast utgår från in-dividens förhållande till de etablerade politiskainstanserna och strukturerna, riskerar att missade många olika nyanser som finns och hamna i ettläge där individen beskrivs som antingen passiveller aktiv i relation till de politiska processerna isamhället. Ett samtida samhällsengagemang ochpolitisk socialisation skulle gynnas av att beskri-vas som något latent, multidimensionellt, nyan-serat och dynamiskt (Amnå 2010).

Ungas engagemang påverkas av flera olika fak-torer, till exempel vilken uppmuntran eller vilketmotstånd de får från sin omgivning samt hur erfa-renheter och referensramar tar form när unga växerupp och utvecklas. Unga försöker många gångerhitta sig själva och förstå sin roll i de sociala sam-manhang och det samhälle de växer upp i. Det ärunder denna process då de tvingas förhålla sigtill olika kollektiva sammanhang – socialt, sam-hälleligt, lokalt, nationellt och internationellt – somderas sociala identitet formas och utvecklas ochdär de blir varse sina värderingar, vad de kan ochvad de vill.

När unga känner till spelreglerna och får hjälpmed att se sig själva i det kollektiva sammanhangetoch när de får kännedom om hur och var de kanengagera sig så blir även möjligheterna till infly-tande mindre abstrakta och mer begripliga ochhanterbara. Inflytande och möjligheter att påverkager mersmak. Möjlighet för unga att få tillgång tillkunskap och fakta om samhällets gemensammareferensramar och möjlighet att kunna öva uppsina kompetenser och sin handlingskraft, skaparbra förutsättningar för ungas engagemang, infly-tande och delaktighet.

”Vi är ingen hopplös generation. Slutaprata om oss som icke-engagerade ochatt vi är framtiden. Vi är lika lite framti-den som medelålders är dåtiden!”

(Suzan)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM391

392

ReferenserAmnå, E. (Ed.) (2010). NewForms of Citizen Participation:Normative Implications. Baden-Baden: Nomos.

Bäck, M. & Möller, T. (2001).Partier och organisationer. Femteupplagan. Stockholm: Norstedtsjuridik AB.

Carlsson, U. (Ed.) (2010). Barnoch unga i den digitala medie-kulturen. The internationalClearinghouse on Children, youthand media. Göteborg: Nordicom,Göteborgs universitet.

Dalton, R. & Kuechler, M. (1990).Challenging the political order.New social movements in westerndemocracies. Oxford & New York:Oxford University Press.

Eyerman, R. & Jamison, A. (2005).Sociala rörelser i en ny tid. Lund:Studentlitteratur.

Lundquist, L. (1987). Implement-ation steering. An Actor-Structureapproach. Lund: Studentlitteratur.

Michelleti, M. (1994). Det civilasamhället och staten.Medborgarsammanslutningarnasroll i svensk politik. Publica:Stockholm.

Micheletti, M. & McFarland, A. F.(2010). Creative Participation.Responsibility-Taking in thePolitical World. Bolder, CO:Paradigm Press.

Milner, H. (2010). The Internetgeneration. Engaged citizens orpolitical dropouts. Hanover NH:University press of New England.

Ungdomsstyrelsen (2007). Lyxeller livsviktigt? En utvärdering avinternationellt ungdomssamarbete.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2008).Mötesplatser för unga. Aktörerna,vägvalen och politiken. Stock-holm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2010). Ungidag. En beskrivning av ung-domars villkor. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Verba, S., Lehman Schlozman, K.& Brady, H. (1995). Voice andEquality. Civic Voluntarism inAmerican Politics. Cambridge:Harvard University Press.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM392

393

Noter1 Alla intervjuer spelades in, tran-skriberades och under analysarbetethar materialet kategoriserats.Intervjuguiden som vi använde vartematisk vilket innebär att vi ianalysarbetet har sorterat intervju-personernas berättelser under deteman som var centrala ochdärefter sökt efter likheter ocholikheter.

2 I utredningen Lyx eller livsviktigt?Framgår det att kommuner som gerunga möjligheter till internatio-nella erfarenheter genom ungdoms-utbyten eller volontärarbete, bådestärker de unga som deltar ochskapar incitament för unga attengagera sig i kommunen(Ungdomsstyrelsen 2007).

3 För vidare läsning kring olikaexempel på organisationsformeroch hur olika sociala rörelser kanta form se bland annat CreativeParticipation. Responsibility-Taking in the Political World(Micheletti & McFarland 2010),Challenging the political order.New social movements in westerndemocracies (Dalton & Kuechcler1990) och Partier och organisatio-ner (Bäck & Möller 2001).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM393

394

DEL 4Kapitel 16 Statliga insatser

Kapitel 17 Kommunala inflytandeforum

Kapitel 18 Slutdiskussion och förslag

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM394

395

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM395

396

KAPITEL 16

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM396

397

Statliga insatserInsatser för att främja ungas inflytande sker i hu-vudsak på kommunal nivå. Där äger de flesta ak-tiviteterna rum och där fattas de flesta av de be-slut som påverkar unga. På statlig nivå antar in-satserna ofta andra former och i detta avsnitt be-rättar vi om hur statliga myndigheter arbetar föratt stärka just ungas inflytande.

DepartementenRegeringskansliets olika departement hjälper re-geringen att ta fram underlag och förslag till olikaregeringsbeslut och att utreda aktuella frågor. Destyr också de statliga myndigheter som sorterarunder respektive departement. Det ungdoms-politiska området, som rör personer i åldern 13–25 år, hörde fram till regeringsombildningen 5 ok-tober 2010 till Integrations- och jämställdhets-departementet och hör numera till Utbildnings-departementet. Ansvaret för barnrättspolitikensom rör alla upp till 18 år ligger kvar på Social-departementet.

År 2008 presenterade regeringen en samman-ställning av sina 21 viktigaste satsningar inomungdomspolitiken, dessa delades in i gruppernadelaktighet, hälsa, arbete, utbildning samt kulturoch fritid. Tre av de satsningar som handlade omungas delaktighet var att:

1. ungas delaktighet ska främjas med hjälp avett ungdomspolitiskt råd

2. Ungdomsstyrelsen ska arbeta med att dela utstöd till ungas egen organisering

3. Ungdomsstyrelsen ska stötta kommunernai deras arbete med ungas inflytande.

I det ungdomspolitiska rådet ska regeringenmöta och diskutera ungdomspolitiska frågor till-sammans med representanter från Sveriges ung-domsorganisationer och personer som jobbar medungdomsfrågor (Integrations- och jämställdhets-departementet 2009). Det ungdomspolitiska rådethar dessutom bjudits in till avstämningar av dennya ungdomspolitiska strategin där de till exem-pel formulerat visioner för att utveckla ungas lev-nadsvillkor (rskr 2009/10:53). Som ett underlag tillden nya ungdomspolitiska strategin 2009 kundeockså unga lämna sina synpunkter om vad somär viktigt för dem via webbplatsen www.framtids-fragan.se. Regeringen ville på så sätt ge ungamöjligheter till delaktighet i frågor som rör dem(rskr 2009/10:53).

Socialdepartementet1 har prioriterat arbetet medatt genomföra barnkonventionen, till exempelbarns rätt till inflytande i form av möjlighet attuttrycka sin åsikt i frågor som rör dem, att det


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM397

398

sedan ska tas hänsyn till dessa åsikter samt attanställda inom regeringskansliet och de statligamyndigheter som arbetar med frågor som har kon-sekvenser för barn ska utbildas i barnkonven-tionen. År 2005 initierade regeringen Barnrätts-forum där socialministern, fem statssekreterare ochrepresentanter från olika organisationer som ar-betar med och för barn ska föra en dialog om ge-nomförandet av barnkonventionen (rskr 2005/06:95). Barnrättsforum har sen dess utvidgats medfler myndigheter och barnrättsorganisationer.

I juni 2010 lämnade regeringen propositionenStrategi för att stärka barnets rättigheter iSverige (prop. 2009/10:232) till riksdagen. Försla-get till strategi består av ett antal principer somuttrycker grundläggande förutsättningar för attstärka barnets rättigheter i Sverige. En av dessaprinciper är att ”Barn ska ges förutsättningar attuttrycka sina åsikter i frågor som rör dem” (prop.2009/10:232, s. 10). Barn som är i stånd att bildaegna åsikter ska ha både möjlighet och rätt att frittuttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvidbarnets åsikter ska ges betydelse i förhållande tillålder och mognad.2 Det krävs alltså att ansvarigaaktörer har kunskap om hur denna rättighet skaförverkligas i den egna verksamheten. Det är vik-tigt att miljön känns trygg för barnet och att meto-der och arbetssätt är väl anpassade till barnetsförutsättningar. I alla beslut som rör barn bör detframgå hur barnets åsikter har inhämtats och be-aktats (prop. 2009/10:232).

MyndigheterDe statliga myndigheternas insatser i frågor somrör ungdomsinflytande är en viktig del i den över-gripande ungdomspolitiken. Staten, och därmedäven myndigheterna, har till exempel ansvar föratt barnkonventionen som innefattar barns ochungas rätt till inflytande följs. Barnombudsman-nen gjorde 2007 en enkätundersökning ombarnperspektivets genomslag i statliga myndig-heters arbete. Enligt undersökningen är ledning-ens vilja och engagemang avgörande för att ar-betet med att genomföra barnkonventionen ochta hänsyn till barns och ungas åsikter är fram-gångsrikt. Av de 95 myndigheter som svarade påfrågan om ledningen utfärdat direktiv om att barnsoch ungas synpunkter ska inhämtas var det 22myndigheter3 som svarade ”ja”. Totalt hade 33myndigheter4 identifierat när det är relevant attinhämta barns och ungas synpunkter (Barn-ombudsmannen 2008).

I följande avsnitt presenteras några av de myn-digheter som på olika sätt arbetar aktivt med attstärka ungas möjligheter till inflytande.

UngdomsstyrelsenUngdomsstyrelsen är en av de myndigheter somarbetar med att öka ungas tillgång till inflytande.Till exempel stödjer vi kommunerna i deras arbete,vi följer utvecklingen på området och arbetar medspecifika projekt. En stor del av arbetet är riktatmot kommunerna då det är det kommunala arbe-tet som är avgörande för hur väl Sverige leverupp till de ungdomspolitiska målen.

Ett genomgående inslag i Ungdomsstyrelsensuppföljning av den nationella ungdomspolitikenär att låta unga själva komma till tals. Kunskap omungas levnadsvillkor, attityder, värderingar ochåsikter samlas in med hjälp av två återkommandenationella undersökningar: Attityd- och vär-deringsstudien och Ungdomsenkäten. I samband

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM398

399

med de årliga tematiska fördjupningarna inom deolika ungdomspolitiska huvudområdena görsockså intervjuer med unga.

År 2001 startade myndigheten projektet Lupp –lokal uppföljning av ungdomspolitiken – en en-kätundersökning som ska öka kommunernas kun-skap om hur ungas livssituation ser ut och vadunga tycker är viktigt. Enkäten riktar sig till ungasom är i högstadie- och gymnasieåldern samt tillunga i åldern 19–25 år och tar upp frågor om skola,fritid, trygghet, hälsa, arbete, framtid samt politikoch inflytande. Utifrån svaren kan kommun-politiker sätta upp mätbara mål för verksamhetensom sedan kan följas upp i nya Lupp-undersök-ningar. Lupp är alltså inte bara en metod för upp-följning utan tanken är att den kunskap som denmedför ska leda till politiska beslut och insatserför att utveckla kommunernas ungdomspolitik.Ungdomsstyrelsen ger i olika publikationer ochpå webbplatsen exempel på kommuner som arbe-tat med enkäten och hur de sedan använt sig avden för att utveckla sin ungdomspolitik (Ung-domsstyrelsen 2004, 2008, 2010a, 2010b).

I slutet av 2007 fick myndigheten ett regerings-uppdrag om att främja lokalt ungdomsinflytande.Detta innebar rent konkret att kartlägga olika for-mer för ungdomsinflytande, analysera framgångs-faktorer och utvecklingsmöjligheter samt spridagoda exempel. I rapporten Lika olika som lika(Ungdomsstyrelsen 2009a) beskrevs ungas möj-ligheter till inflytande på lokal nivå och förslag påinsatser för ökat ungdomsinflytande. Rapportenvisade att det finns stora variationer mellan kom-munerna. De har i olika grad inflytandeforum förunga och de som finns är uppbyggda och an-vänds på skilda sätt. Förslagen fokuserade påinsatser för att öka ungas kunskaper om det kom-munala demokratiska systemet, stöd till kunskaps-överföring och nätverk bland tjänstemän som ar-betar med ungas inflytande samt stöd till att ut-

veckla internetbaserade arenor där medborgare ialla åldrar kan föra en dialog om samhällsfrågor(Ungdomsstyrelsen 2009a).

En av aktiviteterna inom regeringens demokrati-satsning Delaktiga Sverige var Skolval 2006 somgenomfördes av Ungdomsstyrelsen. Projektet rik-tade sig till gymnasieelever och elever i årskurs7–9 i grundskolan. Över hälften av alla gymnasie-och högstadieelever i landet, 1 380 skolor och405 000 elever, deltog i skolvalet som var det tredjenationellt samordnade skolvalet i rad. Syftet medprojektet var dels att uppmuntra eleverna att deltai skolvalet, dels att öka kunskapen om och moti-vationen för hur man kan delta i och påverka sam-hällets utveckling. I Ungdomsstyrelsens uppdragingick även att utvärdera och följa upp projektet(Ungdomsstyrelsen 2007). Även i samband medvalet 2010 har Ungdomsstyrelsen haft uppdragetatt arrangera skolval i Sveriges högstadie- och gym-nasieskolor. I skolvalet 2010 deltog över 300 000elever fördelade på mer än 1 250 skolor.

Inom ramen för regeringens handlingsprogramför ungdomspolitiken har Ungdomsstyrelsenäven fått i uppdrag att utbilda kommunala ung-domssamordnare, stimulera arbetet med ungdoms-inflytande på lokal nivå samt att genomföra dennatematiska studie över ungas inflytande och del-aktighet i Sverige idag (rskr 2009/10:53).

BarnombudsmannenBarnombudsmannen5 är en statlig myndighet varsverksamhet styrs av lag (1993:335) om Barnom-budsman. Myndigheten arbetar huvudsakligenmed att driva på och bevaka att barnkonventionenföljs samt med att företräda barn och ungdomar.Då FN:s konvention om barnets rättigheter, barn-konventionen, i artikel 12 stadgar att barn har rättatt uttrycka sin åsikt och att barnets åsikt ska tashänsyn till i alla frågor som rör barnet är inflytande-frågorna en viktig del av Barnombudsmannens

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM399

400

arbete. Detta understryks ytterligare i Barnom-budsmannens regleringsbrev för 2009:

”Målet för barnrättspolitiken är att barnoch ungdomar ska respekteras och gesmöjlighet till utveckling och trygghetsamt delaktighet och inflytande.”

(Socialdepartementet 2008, s. 1)

I det strategiuppdrag som Barnombudsmannenpå uppdrag av regeringen presenterade 2009 tasolika metoder upp för att utveckla arbetet med attföra en dialog med barn och unga. Metodernabestår bland annat av så kallade expertråd kringspecifika frågor med barn och unga, regelbundnamöten med barnoch ungdomsorganisationer,närvaro på arenor där barn befinner sig samt vi-dareutveckling av statistiska undersökningar(Barnombudsmannen 2009a).

Barnombudsmannen har bland annat samlatbarn och unga som har erfarenhet av samhälls-vård i expertråd där de berättat om sina upplevel-ser på statliga ungdomshem.6 År 2010 fick Barn-ombudsmannen också i uppdrag av regeringenatt ta reda på barns och ungdomars synpunkterpå och erfarenheter av att vistas i familjehem ochhem för vård eller boende (Socialdepartementet2010). Syftet är att Barnombudsmannen ska un-dersöka hur ett urval av barn och ungdomar upp-fattar den sociala barnoch ungdomsvården ochhjälpa dem att få möjlighet att framföra erfarenhe-terna och synpunkterna till berörda aktörer. I upp-draget ingår också att identifiera och pröva enmetod för att ta reda på barns och ungdomarserfarenheter och synpunkter och därefter göradenna tillgänglig för myndigheter, kommuner ochlandsting som kan ha användning av en metodför att lyssna på barn i utsatta situationer.

BarnrättsakademinBarnrättsakademin7 arbetar med utbildningar,kunskapsinsamling och forskning kring barns ochungas rättigheter. Akademin finns på Örebro uni-versitet som sedan 2006 har i uppdrag att ge be-rörda yrkesgrupper, beslutsfattare och andra in-tresserade möjlighet till kompetensutveckling ochutbildning i barnets rättigheter, vilket även inne-fattar rätten till inflytande.8

SkolverketSkolverket9 är en statlig förvaltningsmyndighetsom ansvarar för det offentliga skolväsendet,vuxenutbildningen, skolbarnomsorgen och för-skoleverksamheten. Myndigheten arbetar med attförbättra kvaliteten och resultaten inom de olikaverksamhetsområdena genom att stödja och följaupp skolornas och kommunernas arbete, blandannat genom att fördela statsbidrag i syfte attfrämja kvalitet och måluppfyllelse.10

För att främja elevernas inflytande i skolan gesbidrag till olika elevorganisationer. Organisatio-nerna ska vara rikstäckande eller ha riksomfat-tande verksamhet. Dessutom ska de vara själv-ständiga, ideella och driva en stabil verksamhetmed demokratisk uppbyggnad. Under 2010 harSkolverket delat ut 4,8 miljoner kronor i statsbi-drag till Sveriges förenade studentkår (SFS), Sve-riges elevråd (Svea) och Sveriges elevråds cen-tralorganisation (Seco).11

Skolverket stöttar även kommuner och skolor iarbetet med att utveckla elevernas inflytande-möjligheter och det demokratiska uppdraget i stort.Till exempel bidrar myndigheten med goda exem-pel, information om forskning och diverse öv-ningar och metoder som kan vara användbara förskolor och lärare i arbetet med elevinflytande.12

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM400

401

Statens stödtill organisationer

En annan möjlighet för staten att påverka ungasmöjlighet till inflytande är genom bidrag till organi-sationer som på olika sätt främjar ungdoms-inflytande. Idag delas bidrag ut inom ett antal olikaområden och för samtliga områden finns förordningarmed krav och förutsättningar som ska uppfyllas föratt en organisation eller förening ska beviljas bi-drag. Vi tar här endast upp de förordningar som haruttryckliga krav på ungas inflytande i organisatio-nerna.

Allmänna arvsfondenAllmänna arvsfondens13 pengar förvaltas av Kam-markollegiet och det är myndigheten Arvsfonds-delegationen som beslutar om vilka projekt somska få stöd. Delegationen följer dessutom upp deprojekt som fått stöd och ser till att erfarenhe-terna sprids. Arvsfonden stödjer ideella och icke-vinstdrivande organisationer som med hjälp avnya idéer vill utveckla verksamheter för barn,unga och personer med funktionsnedsättning.Satsningen på barn och unga görs i enlighet medbarnkonventionen och målet med arbetet är att”utveckla välfärd, livskvalitet, delaktighet, jäm-likhet och jämställdhet samt bidra till social,etnisk och kulturell integration”.14

Arvsfonden anser att unga ska vara med ochpåverka sitt liv och samhället de lever i och stöd-jer därför projekt som möjliggör ungas inflytandeoch organisering i det svenska samhället samt påeuropeisk nivå.15 Demokrati och delaktighet är ettav Arvsfondens prioriterade områden och våren2009 startade satsningen Vi deltar! för unga mel-lan 12 och 25 år. Satsningen ska pågå under 2009–2012 och minst 60 miljoner kronor ska fördelas tillolika projekt. Målsättningen med satsningen äratt deltagarna under eller efter projektets genom-förande ska känna att de har verkliga möjligheter

att påverka sin egen livssituation och samhället,har respekt och förståelse för människors likavärde samt god kunskap om de mänskliga rättig-heterna och om demokrati.16

Andra prioriterade områden är information ochtillämpning av FN:s barnkonvention. Inom sats-ningen Fördel barn! fördelas 30 miljoner kronorunder 2009–2012 till projekt där barn och företrä-dare för barn tillsammans utvecklar modeller ochmetoder som främjar barnets delaktighet och in-flytande i enlighet med barnkonventionen. Sär-skilt prioriteras barn i utsatta situationer.

Statens kulturrådKulturrådet17 är ett exempel på en myndighet medansvar för statsbidrag och där det i förordningensom styr bidragen går att hitta hänvisningar tillungdomsinflytande. Kulturrådets styrelse harantagit en strategi för att säkerställa att arbetetmed att göra konst och kultur tillgängligt för barnoch unga bedrivs strukturerat, målinriktat ochlångsiktigt.

Det övergripande målet är att integrera ett barn-perspektiv i myndighetens verksamhet, vilket inne-bär att analysera vilka konsekvenser planeradverksamhet får för tillgången till professionellkultur av hög kvalitet för barn och unga (Statenskulturråd 2009). Ett av målen i strategin är att minst30 procent av Kulturrådets samlade bidrags-givning ska gå till verksamheter och projekt somdirekt kommer barn och unga till del. I uppfölj-ningen av de beviljade bidragen ställer Kultur-rådet frågor till bidragsmottagarna om vilka möj-ligheter till delaktighet som finns för barn och ungai de verksamheter och projekt som får stöd.18

Kulturrådet fördelar också bidraget Skapandeskola, ett bidrag som ska medverka till att kultu-rella och konstnärliga uttryck långsiktigt integre-ras i årskurs 4–9 i grundskolan med utgångspunkti skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM401

402

Bidraget kan endast sökas av skolhuvudmän.Enligt förordning (2007:1436) om statsbidrag tillkulturell verksamhet i skolan måste ansökan inne-hålla en strategi som beskriver hur man avser attarbeta med att göra kulturen till en del i lärandet.En utgångspunkt är att barn och unga ska ha in-flytande över de verksamheter som ingår.

RiksidrottsförbundetRiksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisa-tion som samlar de flesta av Sveriges frivilligt or-ganiserade idrottsföreningar (SOU 2008:59). Riks-idrottsförbundet har dock enligt lag (1995:361) omöverlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveri-ges Riksidrottsförbund, även en myndighets-uppgift att vara den instans som ”prövar frågorom fördelning av statsbidrag till idrottsverk-samhet i enlighet med vad regeringen bestäm-mer” (1 §).

En form av statsbidrag som är avsett att stödjaungdomsverksamheten för unga i åldern 7–20 årär Lokalt aktivitetsstöd (Lokstöd). Det är Riks-idrottsförbundet som beslutar om vilka föreningarsom ska få bidrag och statens formella styrningav den ideella idrottsrörelsen är begränsad. Sta-ten har dock vissa förväntningar på föreningarnasom innebär att idrottsrörelsen ska agera sam-hällsnyttigt och ansvarstagande (SOU 2008:59).

I formuleringen av syftet med statsbidrag tillidrottsrörelsen framkommer i förordning (1999:1177)om statsbidrag till idrottsverksamhet, 4 och 5 §§,att verksamheten ska främja barns och ungas”möjligheter att utöva inflytande över och taansvar för sitt idrottande”. En förutsättning föratt få bidrag är också att verksamheten främjarbarns och ungas deltagande. De regler som Riks-idrottsförbundet utifrån detta satt upp för att be-vilja Lokstöd bygger på att idrottsverksamheter-na ska främja ungas deltagande (SOU 2008:59).

I dokumentet Idrotten vill, där Riksidrotts-

förbundet formulerar verksamhetsidén och rikt-linjer för idrottsrörelsen, står att idrotten ska ut-formas så att de som deltar kan vara med ochpåverka och ta ansvar för verksamheten. Det på-pekas också att alla medlemmar ska vara delak-tiga i beslut som formar verksamheterna. Idrot-tens funktion som demokratifostrare bygger påatt barn och unga får vara delaktiga i en demokra-tiskt uppbyggd verksamhet. För den specifikaungdomsidrotten poängteras att ungas erfaren-heter och synpunkter ska tas tillvara när man byg-ger upp tränings- och tävlingsverksamhet (Riks-idrottsförbundet 2005). Det har gjorts få studierom ungas delaktighet och inflytande verkligentas tillvara inom idrottsrörelsen, men en utvärde-ring av statens stöd till idrotten tyder på att

”idrottsrörelsen inte i större utsträckninglyckats göra ungdomarna delaktiga iverksamheten.”

(SOU 2008:59, s. 234)

UngdomsstyrelsenFör att en ungdomsorganisation ska få bidrag frånUngdomsstyrelsen måste organisationen uppfyllavissa mål. Ett av dessa mål är att främja barns ochungas demokratiska fostran. Det finns dessutomgrundläggande krav på att verksamheten ska varademokratiskt uppbyggd och att medlemmarna harformell beslutsrätt, det vill säga inflytande öververksamheten. Det finns även krav på att minst60 procent av alla medlemmar ska vara i åldern 7–25 år (Ungdomsstyrelsen 2009b). Detta mål-relaterade system infördes 1994 och den nuva-rande förordningen om statsbidrag till ungdoms-organisationer tillämpades för första gången vidbeslut om bidrag för 2004. Under 2009 har docken ny utredning, Fritid på egna villkor (SOU2009:29), gjorts för att utveckla förordningen. Enav de förändringar som föreslås där är att de mål-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM402

403

relaterade krav som Ungdomsstyrelsen ställer påde bidragssökande organisationerna komprime-ras från fem till tre. Målet om att verksamhetenska bidra till demokratisk fostran föreslås ocksåformuleras om till att verksamheten ska bidra tillatt ”främja barns och ungdomars inflytande ochdemokratiska utveckling” (SOU 2009:29, s. 17).

I arbetet med utredningen Fritid på egna vill-kor såg man över Ungdomsstyrelsens stöd tillolika organisationer och kunde konstatera att destatliga medlen i stor utsträckning går till organi-sationer som främjar ungas inflytande. Ett sätt attmäta ungas inflytandemöjligheter i organisatio-nerna har varit att titta på andel unga i styrelsen,vilket undersöks både vid nya ansökningar ochvid de årliga ansökningarna (SOU 2009:29).

Utöver organisationsstöd till ungdomsorgani-sationer fördelar Ungdomsstyrelsen andra formerav bidrag med koppling till ungas inflytande. Enav dessa är bidraget till ungas fritid och organi-sering som prioriterar aktiviteter som främjarungas inflytande och delaktighet och där ungasperspektiv tas tillvara.

Ungdomsstyrelsen arbetar även med internatio-nella samarbeten, till exempel genom EU-program-met Ung och aktiv i Europa. Programmet syftartill att främja ungas engagemang i samhället, ökaförståelsen mellan unga i olika länder, göra ungadelaktiga i att skapa unionens framtid och inspi-rera kommuner och organisationer till internatio-nella samarbeten. Ung och aktiv i Europa pågårfram till 2013 och är ett verktyg för att arbeta prak-tiskt med ungdomspolitik på lokal, regional, na-tionell och europeisk nivå. Ett av de fem del-programmen handlar om att unga kan söka bidragför olika demokratiprojekt som syftar till att främjaungas deltagande och inflytande (Ungdoms-styrelsen 2010c).

Barnkonsekvens-analyser

Barnkonsekvensanalyser är ett verktyg för attomvandla barnkonventionen till praktisk hand-ling och synliggöra barns och ungas bästa. Attgöra en barnkonsekvensanalys innebär att på ettmetodiskt sätt analysera vad ett visst beslut kankomma att ha för konsekvenser för barn och unga.I regeringens strategi för barnkonventionen ståratt barnkonsekvensanalyser ska användas vidsamtliga statliga beslut som rör barn och ungaupp till 18 år. Även kommuner och landsting skaenligt strategin göra sådana och Barnombuds-mannen ska bistå dem med stöd (prop. 1997/98:182).

Barnombudsmannen har tagit fram ett faktabladmed information om hur arbetet kan gå till.19 Därpåpekas att för att barns och ungas bästa skakunna tillgodoses så måste deras åsikter samlasin och tas med i besluten. Vad har de berördabarnen och ungdomarna haft för synpunkter, huroch när har de fått tillfälle att yttra sig och vilkeninformation har de fått för att kunna uttala sig? År2010 presenterade regeringen ett förslag till en nystrategi för att stärka barnets rättigheter och ävenhär poängteras att barnets bästa ska komma i förs-ta hand vid alla åtgärder och på alla nivåer i sam-hället och att detta kräver barnkonsekvens-analyser (prop. 2009/10:232).

Att använda barnkonsekvensanalyser är en deli de statliga insatserna för att främja ungas inflyt-andemöjligheter. En genomgång av 62 statligamyndigheters årsredovisningar som Barnom-budsmannen nyligen gjort visar att det endast ärsex av dessa som uppger att de arbetar med så-dana analyser. Det är Socialstyrelsen, Migra-tionsverket, Banverket, Vägverket, Rikspolissty-relsen och Länsstyrelsen i Skåne (Barnombuds-mannen 2009b). Ytterligare sex myndigheter:

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM403

404

Försäkringskassan, Handisam, Statens folkhälso-institut, Skolinspektionen, Skolverket och Boverkettycks dock använda sig av barnkonsekvens-analyser även om de inte kallar det så. Det varockså väldigt få myndigheter som uppgav att dehade skrivna instruktioner om hur man ska an-vända barnkonsekvensanalyser. I sin rapport lyf-ter Barnombudsmannen endast Migrationsverket,Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelsesom exempel på detta.

Vägverkets arbete med barnkonsekvensanalyserframhålls som ett gott exempel på Barnombuds-mannens webbplats. Detta då de först kartläggerde möjligheter som ett nytt förslag för till exempelny vägplanering skulle innebära för barn och ungaoch sedan prövar vad olika alternativ skulle geför konsekvenser. Barnombudsmannen lyfteräven Socialstyrelsen som ett gott exempel då deanvänder sig av metoden Barns bästa i centrum(BBIC) för att utreda och följa upp barns och ungasbehov i den sociala barnavården och stärka barnsoch ungas ställning. Metoden innebär att konse-kvenserna för barn och unga analyseras genomatt se till barnets och den unges behov, föräldrar-nas förmåga samt familjeförhållanden och miljö.20

I Barnombudsmannens enkätundersökning avhur myndigheter arbetar med barnperspektivetuppgav 19 myndigheter 21 att de hade skriftligadirektiv från ledningen att arbeta med barn-konsekvensanalyser (Barnombudsmannen 2008).I samma rapport redovisas i vilken utsträckningde olika myndigheterna använder sig av barn-konsekvensanalyser. På den frågan svarade tremyndigheter i mycket stor utsträckning, 20 myn-digheter i stor utsträckning, 27 myndigheter i li-ten utsträckning, 16 myndigheter i mycket litenutsträckning och 29 myndigheter inte alls.

I en genomgång av statliga myndigheters års-redovisningar för 2008 som genomfördes av Barn-ombudsmannen uppgav 21 av 60 myndigheter attde låter unga komma till tals i verksamheten. Barn-ombudsmannen lyfter här fram kulturmyndig-heterna som ett gott exempel. Av de 17 myndig-heter som sorterar under Kulturdepartementet vardet 10 som uppgav att de har metoder för att låtabarn och unga göra sina röster hörda. I sammarapport framkommer det också att 10 av de 21 läns-styrelserna arbetar aktivt med att utforma barn-konsekvensanalyser och har i sina styrdokumentskrivelser om att arbeta med barnperspektiv (Barn-ombudsmannen 2009b).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM404

405

ReferenserBarnombudsmannen (2008).Styrning och uppföljning nyckelntill framgång – Barnperspektivetsgenomslag i statliga myndigheter.

Barnombudsmannen (2009a).Strategiuppdraget – Barnombuds-mannens strategi för att stärkauppföljningen av barnkonvention-ens genomförande

Barnombudsmannen (2009b).Myndigheternas återrapporteringom barnperspektivet.

Barnombudsmannen (2010). I’msorry, Röster från särskildaungdomshem. Stockholm:Barnombudsmannen

Integrations- och jämställdhets-departementet (2009). Med unga ifokus. Regeringens 21 viktigastesatsningar för ungdomar.

Polismyndigheten i Stockholms län(2009). Verksamhetsplan 2009.

Proposition (1997/98:182).Strategi för att förverkliga FN:skonvention om barnets rättigheter iSverige.

Proposition (2009/10:232).Strategi för att stärka barnetsrättigheter i Sverige.

Regeringens skrivelse 2003/04:47Utveckling av den nationellastrategin för att förverkliga FN:skonvention om barnets rättigheter.

Regeringens skrivelse 2005/06:95En nationell handlingsplan för demänskliga rättigheterna 2006–2009.

Regeringens skrivelse 2009/10:53Regeringens strategi för ungdoms-politiken.

Riksidrottsförbundet (2005).Idrotten vill.

Socialdepartementet (2008).Regleringsbrev för budgetåret2009 avseende Barnombudsman-nen, S2008/10663/SK (delvis).

Socialdepartementet (2010).Uppdrag att inhämta placeradebarns och ungdomars åsikter ocherfarenheter, Regeringsbeslut lll:S2010/xxxx/ST (delvis).

SOU 2008:59 Föreningsfostranoch tävlingsfostran. En utvärde-ring av statens stöd till idrotten.Stockholm: Fritzes.

SOU 2009:29. Fritid på egnavillkor. Stockholm: Fritzes.

Statens kulturråd (2009). Strategiför Kulturrådets arbete med kulturför barn och unga, BeslutsbilagaKUR 2009/477.

Ungdomsstyrelsen (2004). Vågafråga – Hur kommuner kan ökasin kunskap om unga. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsens (2007). Skolval2006 – Ungdomsstyrelsensslutrapport. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2008).Årsredovisning 2008. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsens (2009a). Likaolika som lika. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009b).Statsbidraget – så funkar det!Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsens (2010a). Lupppå allas läpp, utvärdering avprojektet Lupp. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsens (2010b). Lupp,ungdomsenkäten som ger kunskapom unga. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsens (2010c). Ungoch aktiv i Europa. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM405

406

Lagar ochförordningarLag (1993:335) om barnombuds-man.

Lag (1995:361) om överlämnandeav förvaltningsuppgifter tillSveriges Riksidrottsförbund.

Förordning (1999:1177) omstatsbidrag till idrottsverksamhet.

Förordning (2007:1436) omstatsbidrag till kulturell verksamheti skolan.

InternetAllmänna arvsfonden:www.arvsfonden.seOm oss/Historia, 2009-09-14

Kammarkollegiet förvaltar/Delega-tionen beslutar, 2009-09-14

Våra målgrupper, 2009-09-14

Ungdom, 2009-09-14

Vi deltar! 2009-09-14

Fördel barn! 2010-09-15

Barnombudsmannen:www.barnombudsmannen.sePröva barnets bästa, 2009-10-12

Faktablad – Uppnå kvalitet ibeslut som rör barn och unga,2009-10-12

Barnrättsakademin:www.barnrattsakademin.seOm Barnrättsakademin, 2009-10-06

Regeringen:www.framtidsfragan.se

Skolverket: www.skolverket.seOm oss 2010-06-18

Utveckling och bidrag/bidrag/Elev- och föräldraorganisationer,2010-06-18

Elevinflytande, 2009-09-11

Ungdomsstyrelsen:www.ungdomsstyrelsen.seBidrag/ Internationellt samarbete/demokratiprojekt, 2009-09-21

E-postAllmänna arvsfonden, 2010-09-15

Barnombudsmannen, 2010-03-04och 2010-07-07

Kulturrådet, 2010-06-29

Skolverket, 2010-06-18

Socialdepartementet, 2010-07-20

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM406

407

Noter1 Socialdepartementet har granskatstyckets innehåll.

2 Socialdepartementet, elektroniskkälla: e-post 2010-07-20.

3 Banverket, Glesbygdsverket,Handikappombudsmannen, HomO,Jämställdhetsombudsmannen (JämO),Kronofogdemyndigheten, Myndig-heten för skolutveckling, National-museum med Prins Eugens Walde-marsudde, Nämnden för hemslöjds-frågor (NFH), Ombudsmannen motetnisk diskriminering (DO), Polis-myndigheten i Skåne, Polismyndig-heten i Stockholms län, Polismyndig-heten i Örebro län, Socialstyrelsen,Specialpedagogiska institutet,Specialskolemyndigheten, Statensinstitutionsstyrelse (SiS), StatensMuseer för världskultur, Statensskolverk, Svenska institutet (SI),Talboks- och punktskriftsbiblio-teket samt Ungdomsstyrelsen.

4 Allmänna reklamationsnämnden,Banverket, Brottsförebygganderådet (Brå), Datainspektionen,Forum för levande historia, För-säkringskassan, Handikappombuds-mannen, HomO, Jämställdhets-ombudsmannen (JämO), Krono-fogdemyndigheten, Myndighetenför skolutveckling, Nationalmu-seum med Prins Eugens Walde-marsudde, Nämnden för hemslöjds-frågor (NFH), Ombudsmannen motetnisk diskriminering (DO), Polis-myndigheten i Skåne, Polismyndig-heten i Stockholms län, Polismyn-digheten i Västmanlands län, Polis-myndigheten i Örebro län, Polis-myndigheten i Östergötland, Polis-myndigheten Värmland, Sida –Swedish International DevelopmentCooperation Agency, Skatteverket,Skolväsendets överklagandenämnd,

Socialstyrelsen, Specialpedagogiskainstitutet, Specialskolemyndigheten,Statens institutionsstyrelse (SiS),Statens konstråd, Statens Museerför världskultur, Statens Musik-samlingar, Statens skolverk,Svenska institutet (SI) samt Talboks-och punktskriftsbiblioteket.

5 Barnombudsmannen har granskatstyckets innehåll.

6 De åsikter och erfarenheter somframkom där redovisades under2010 och ledde till att Barnom-budsmannens jurister granskade demetoder för isolering av barn ochungdomar som användes på dessahem och till att Statens institutions-styrelse (SIS) skärpte sina rutiner(Barnombudsmannen 2010).

7 Barnrättsakademin har granskatstyckets innehåll.

8 Barnrättsakademin, elektroniskkälla: www.barnrattsakademin.seOm Barnrättsakademin, 2009-10-06.

9 Skolverket har granskat stycketsinnehåll.

10 Skolverket, elektronisk källa:www.skolverket.se Om oss, 2010-06-18.

11 Skolverket, elektronisk källa:www.skolverket.se Statsbidrag samtElev- och föräldraorganisationer,2010-06-18 samt Skolverket, elek-tronisk källa: e-post 2010-06-18.

12 Skolverket, elektronisk källa:www.skolverket.se Elevinflytande,2009-09-11.

13 Allmänna arvsfonden har-granskat styckets innehåll.

14 Allmänna arvsfonden, elektro-nisk källa: www.arvsfonden.se Våramålgrupper, 2009-09-14.

15 Allmänna arvsfonden, elektro-nisk källa: www.arvsfonden.seUngdom, 2009-09-14.

16 Allmänna arvsfondens, elektro-nisk källa: www.arvsfonden.se Videltar! 2009-09-14.

17 Kulturrådet har granskat stycketsinnehåll.

18 Kulturrådet, elektronisk källa:e-post 2010-06-29.

19 Barnombudsmannen, elektroniskkälla: www.barnombudsmannen.se,Faktablad – Uppnå kvalitet i beslutsom rör barn och unga, 2009-10-12.

20 Barnombudsmannen, elektroniskkälla: www.barnombudsmannen.se,Pröva barnets bästa, 2009-10-12.

21 Banverket, HomO, Jämställdhets-ombudsmannen (JämO), Läke-medelsverket, Myndigheten förskolutveckling, Ombudsmannenmot etnisk diskriminering (DO),Polismyndigheten i Blekinge län,Polismyndigheten i Jönköpingslän, Polismyndigheten i Norrbot-tens län, Polismyndigheten iSkåne, Polismyndigheten iStockholms län, Polismyndigheteni Uppsala län, Polismyndigheten iVästerbottens län, Polismyndig-heten i Västra Götaland, Polis-myndigheten i Örebro län,Polismyndigheten i Östergötland,Socialstyrelsen, Specialskole-myndigheten samt Talboks- ochpunktskriftsbiblioteket.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM407

408

KAPITEL 17

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM408

409

KommunalainflytandeforumI detta kapitel beskriver vi den delaktighet ochdet inflytande som unga kan utöva genom attdelta i de särskilda inflytandeforum som finns imånga kommuner. Dessa inflytandeforum harunder senare tid varit föremål för ett antal under-sökningar (se Sveriges Ungdomsråd 2008). Denundersökning som presenteras i detta kapitel ärdock unik av två skäl. Den bygger på en kartlägg-ning av i stort sett alla Sveriges kommuner och äralltså heltäckande. Dessutom har vi inte bara ställtfrågor om vilka typer av forum som finns och vadde gör utan också om hur kommunala tjänstemänsjälva motiverar förekomsten av de olika typernaav forum. Vi kan alltså förmedla en bild av denidémässiga bakgrunden till arbetet med inflytande-forum i Sveriges kommuner.1

Metod och materialDet centrala materialet i denna kartläggning är enenkät om inflytandeforum som Ungdomsstyrelsenhar skickat ut till alla Sveriges kommuner. Insam-lingen pågick hösten 2008 och våren 2010. Enkä-ten har i vissa kommuner besvarats av flera aktö-rer.

Totalt har 287 av Sveriges 290 kommuner svaratpå enkäten, vilket innebär att det i det närmaste ären totalundersökning. De tre kommuner som intesvarat är Hallsberg, Vännäs och Åmål. I Stock-holm, Göteborg och Malmö har enkäter skickatsut till olika stadsdelar för att få en mer heltäck-ande bild av vilka inflytandeforum för unga somfinns i dessa städer.

Kommunerna ombads att svara på om de harnågra särskilda verksamheter för att främja ungasinflytande. De kommuner som svarade att de hadesådan verksamhet fick följdfrågor kring:

• verksamheten• kontakter mellan unga, politiker och tjänstemän• huvudmål och övriga mål• vilka grupper av unga som deltar.

I slutet på enkäten fanns även en möjlighet förkommunerna att kommentera till exempel hur manskulle kunna arbeta för att öka ungas inflytande.Enkäten bestod av öppna frågor, där svaren frånvarje kommun med inflytandeforum har analyse-rats var för sig.

Begreppet inflytandeforum begränsades här tillaktiviteter som är årligen återkommande (till ex-empel demokratidagar), aktiviteter som genomförspå regelbunden basis (kan handla om ungdoms-råd), samt verksamheter knutna till lokal demo-krati och inflytande (bland annat brukarråd ocholika projekt).

Denna avgränsning kan ha inverkat på vilka ty-per av aktiviteter som kommunerna valt att be-skriva. I de fall kommunerna nämnt forum medkoppling till skolan har de räknats enbart om dehar till syfte att arbeta utanför skolans ramar ochhar direktkontakt med kommunala politiker ochtjänstemän. Elevråd och skolkonferenser har inteefterfrågats då deras förekomst är reglerad i lag.

Det är främst kommunala tjänstemän som harbesvarat enkäten. Många av de dem arbetar medungdomsfrågor, till exempel som ungdomssam-ordnare eller ungdomskonsulenter. Kartlägg-


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM409

410

ningens metod tillåter varken en kontroll av omalla förekommande inflytandeforum har angettseller en bedömning av verksamheternas effektivi-tet. Däremot är själva formerna av inflytandeforumintressanta och möjliga att analysera.2

Ungdomspolitiska målI den svenska ungdomspolitiken slås idag fast att”alla ungdomar ska ha verklig tillgång till infly-tande” samt att ”ungas delaktighet är avgörandeför demokratin, både nu och i framtiden”. Reger-ingen menar att unga ska ha inflytande – dels föratt det är en rättighet, dels för att ett ungdoms-perspektiv i beslutsprocesser leder till bättre be-slut. Att unga har inflytande och känner sig delak-tiga är också viktigt eftersom det du som ung upp-lever påverkar resten av livet. Möjlighet att deltaaktivt som ung ger goda förutsättningar till aktivtdeltagande även som vuxen. Och tvärtom så riske-rar unga som inte känner sig delaktiga att ”tappatilltron till samhällets institutioner liksom till detdemokratiska styrelseskicket i stort”. Det ansesdärmed vara viktigt att unga har inflytande ochkänner sig delaktiga i den svenska demokratin (rskr2009/10:53, proposition 2004/05:2).

Den traditionella vägen till inflytande och del-aktighet i Sveriges representativa demokrati hand-lar om att delta i de allmänna valen samt medlem-skap och delaktighet i politiska partier. Detta ärgrundläggande för det demokratiska systemet(Halvarsson, Lundmark & Staberg, 2003, Montin,2007). Rösträtt får man vid 18 års ålder och indivi-der som ännu inte uppnått denna myndighetsål-der har ingen rösträtt och kan således inte på-verka de allmänna valens utgång. Enligt densvenska ungdomspolitiken, som riktar sig till ung-domar mellan 13 och 25 år, bör även ungdomarunder 18 år och utan rösträtt få delta i demokratin.I regeringens skrivelse En strategi för ungdoms-politiken står:

”Att ungdomar under 18 år inte har röst-rätt förstärker behovet av att involveradem i beslut och verksamheter som rördem och bereda dem inflytande på derasegna villkor. Ungdomar över 18 år harsamma rättigheter som vuxna, samtidigtsom det i vissa avseenden fortfarande kanfinnas ett skyddsbehov att ta hänsyn till.”

(rskr 2009/10:53, s. 14–15)

Olika former avinflytandeforum

I rapporten Lika olika som lika – om former förlokalt ungdomsinflytande presenteras exempelpå hur olika inflytandeformer kan se ut. Rappor-ten ger en övergripande beskrivning av hur Sve-riges kommuner arbetar med ungdomsinflytandeoch lyfter fram goda exempel (Ungdomsstyrelsen,2009). Enligt rapporten kan inflytandeforum seolika ut och fungera på olika sätt fast med en ge-mensam strävan, att åstadkomma någon slagskontakt, kommunikation eller dialog mellan ungaoch beslutsfattare.

Vi har kategoriserat de inflytandeforum somkommunerna uppgett i den här kartläggningenutifrån de definitioner som gjordes i rapportenLika olika som lika. Vissa av de inflytandeforumsom kommunerna rapporterat om har inte kunnatingå i kategoriseringen, antingen på grund av attde inte faller inom den definition som Ungdoms-styrelsen angivit, eller att verksamheten inte gåratt kategorisera. Den kategorisering som använtsär följande:

• ungdomsråd• ungdomsfullmäktige• tematiska arbetsgrupper• dialogforum.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM410

411

Samtliga typer av inflytandeforum beskrivs när-mare nedan.

Av de 287 kommuner som svarat uppger 63 pro-cent, 182 kommuner, att de har någon form avinflytandeforum för unga (tabell 17.1).3 De fyratyper av forum som Ungdomsstyrelsen katego-riserat finns i 162 kommuner (tabell 17.2). I de 20kommuner som inte har dessa typer av forum harkommunen exempelvis angett särskilda projekteller satsningar och i vissa fall ungdomsföreningarsom inflytandeforum. Totalt har 425 forum an-getts. Av de som har svarat att de har inflytande-forum har 102 kommuner (57 procent) uppgett attde har fler än ett forum (tabell 17.3).

De verksamheter som kommunerna angett harfrämst kategoriserats efter hur kommunerna harbenämnt sina forum. En viss efterforskning hargjorts på kommunernas webbplatser i de fall därbeskrivningen var oklar. De forum som inte pas-sade inom ramen för någon av de inflytandeformersom redovisas i tabell 17.4 var antingen för få tillantalet eller bedömdes snarare vara specifika me-toder än forum. Exempel på verksamheter som in-går i kategorin andra former av inflytandeforumär specifika projekt, fördelning av ekonomiskt stödtill projekt eller undersökningar av ungdoms-gruppen i kommunen.

UngdomsrådUngdomsråd och ungdomsforum är en vanlig formav inflytandeforum för unga. Av de 425 inflytande-forum som kommunerna angett har var femtekategoriserats som ett sådant, dessa har varitspridda över 87 kommuner (tabell 17.2 och tabell17.4). Benämningen ungdomsråd är vanligast,endast 17 av dessa 93 inflytandeforum har be-nämnts som ungdomsforum. Vår analys visar attde inflytandeforum som benämns ungdomsforumtenderar att vara mer öppna till sin karaktär ochha möten mer sällan. Likheterna mellan dem är

Tabell 17.1 Antalet kommuner medinflytandeforum, 2008–2010

Antal

Ja 182Nej 105Totalt 287

Tabell 17.2 Antal kommuner medrespektive typ av inflytandeforum,2008–2010

Inflytandeforum Antal

Ungdomsråd 8 7Ungdomsfullmäktige 4 9Tematiska arbetsgrupper 75Dialogforum 4 4Totalt 162

Kommentar: Flera kommuner har mer än en typ avovanstående inflytandeforum

Tabell 17.3 Antal kommuner inde-lade efter förekomst av inflytande-forum, 2008–2010

Antal forum Antal

Ett forum 78Två forum 3 0Tre forum 30Fyra forum 21Fem forum 18Fler än fem forum 3Totalt 180

Kommentar: De tre kommuner som har angett flerän fem forum är Kungsbacka, Stockholm ochGöteborg. Antalet kommuner är 180 och inte 182eftersom Borgholm delar inflytandeforum medMörbylånga och Degerfors delar inflytandeforummed Karlskoga.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM411

412

dock större än olikheterna och även ungdoms-forum benämns därför i den fortsatta analysensom ungdomsråd.

Ungdomsråd består av en grupp ungdomar, därantalet ledamöter varierar från kommun till kom-mun. Ungdomsråden har ofta regelbundna mö-ten, allt från varannan vecka till några gånger perår. Vanliga verksamheter för ungdomsråd är att:

• ordna arrangemang• träffa och diskutera med politiker och tjänste-män• driva egna frågor• hålla i framtidsverkstäder• vara rådgivande och förslagsgivande i utskottunder ungdomsfullmäktige• inventera ungas frågeställningar och önskemål ikommunen• vara en länk mellan unga och politiker• ordna påverkansforum, debatter, arrangemangmed mera.

Många ungdomsråd uppger att de fungerar somen remissinstans och kan yttra sig om kommunensverksamhet och planering. Ungdomsråden är par-

Tabell 17.4 Inflytandeforum inde-lade efter verksamhet, 2008-2010

Vanligaste forum Antal

Ungdomsråd 9 3Ungdomsfullmäktige 4 9Tematiska arbetsgrupper 122Dialogforum 5 5Andra former av inflytandeforum 106Totalt 425

Kommentar: Antalet kommuner är 180 och inte182 eftersom Borgholm delar inflytandeforum medMörbylånga och Degerfors delar inflytandeforummed Karlskoga.

tipolitiskt obundna (Integrations- och jämställd-hetsdepartementet 2007, Ungdomsstyrelsen 2009).

Kontakten mellan ungdomsråd och tjänstemänoch politiker ser väldigt olika ut, men alla ung-domsråd verkar ha kontakt med tjänstemän och/eller politiker. Endast ett forum uppgav i Ung-domsstyrelsens enkät att kontakten är dålig. Någraungdomsråd har kontaktpolitiker och kontakt-tjänstemän. Politiker deltar ibland i utskott ellerpå möten, de lyssnar och svarar på frågor. Iblandbjuds politiker och tjänstemän in för att diskuteraolika frågeställningar. I vissa fall finns en ansva-rig tjänsteman för ungdomsrådet.

UngdomsfullmäktigeUngdomsfullmäktige, ungdomsparlament ochungdomsting är olika benämningar för samma sak,nämligen återkommande sammankomster somvarar alltifrån en dag till några gånger per år. Dessaforum ska ofta efterlikna ett kommunfullmäktigeoch benämns här gemensamt som ungdoms-fullmäktige. Deras verksamhet kan handla om attskriva och arbeta med

• motioner• medborgarförslag• budget• fördelning av pengar• utfrågning av politiker och tjänstemän• egna frågor som är prioriterade för unga.

Ungdomsfullmäktige har ofta några större sam-mankomster varje år. I ungdomsfullmäktige finnsibland arbetsgrupper som jobbar med olika frå-gor, likt nämnderna under kommunfullmäktige. Därsker ofta samtal och diskussioner kring olika äm-nen. Likt ungdomsråd fungerar även ungdoms-fullmäktige ibland som remissinstans till kommu-nens beslutsfattare. Ibland förekommer direkt-demokratiska inslag, i form av exempelvis omröst-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM412

413

ningar som är direkt beslutande i olika frågor(Ungdomsstyrelsen 2009).

Politiker och tjänstemän deltar ofta på ungdoms-fullmäktiges möten. Ibland finns de med för attsvara på och ställa frågor, ibland är de med för attlära unga hur fullmäktige bedrivs. För de flestaungdomsfullmäktige finns en regelbunden kon-takt med politiker och tjänstemän.

Tematiska arbetsgrupperDen kanske mest differentierande kategorin avalla består av sådana inflytandeforum som kankopplas till specifika sakfrågor eller till en specifikplats, till exempel fritidsgårdar. Gemensamt är attdet handlar om arbetsgrupper av olika slag, därunga ofta ingår tillsammans med tjänstemän ochpolitiker.

En särskild form som ingår i kategorin är fokus-grupper som ofta är knutna till specifika sakfrågori kommunen. När till exempel en ny gymnasieskolaska byggas kan en fokusgrupp tillkallas för attbistå med synpunkter och ungdomsperspektivsamt diskutera med ansvariga politiker eller tjäns-temän. Att man för ett samtal mellan unga ochvuxna är av stor vikt i dessa inflytandeforum(Ungdomsstyrelsen 2009). Här ingår också grup-per som exempelvis arbetar med att barnkon-ventionen införlivas och stärks i det kommunalaarbetet.

På fritidsgårdar finns ofta ett gårdsråd bestå-ende av ungdomar som bidrar till att utvecklafritidsgårdsverksamheten, de för också fram sinasynpunkter till kommunens beslutsfattare. Gårds-rådens verksamhet handlar om att påverka verk-samheten, aktivitetsutbudet, arrangemangen medmera – om praktiskt delaktighetsarbete helt en-kelt. Ofta kan gårdsråden beskrivas som en platt-form för ungas egna initiativ, där man till exempelbestämmer sig för att ordna olika arrangemang. Ivissa fall kan ett gårdsråd ha ett ännu bredare

ansvarsfält, vilket i praktiken innebär att fritids-gården kan beskrivas som ungdomsstyrd.

I den här kategorin ingår också grupper somordnar och planerar arrangemang som främjarungdomskulturen i kommunen. Här hamnar blandannat gruppen unga som står bakom kultur-festivalen Ung kultur möts. Övriga arrangemangsom kommuner har angett och som ingår i dennakategori är ungdomens dag, kulturvecka, som-marlovsaktiviteter samt aktiviteter kring skolav-slutningar. Arbetsgrupperna är ibland fasta ochibland tillfälliga, beroende på arrangemang ochtillfälle.

Ungas roll i olika arbetsgrupper handlar oftastom att bidra med expertis om hur det är att varaung i kommunen just för tillfället. I vissa fall arbe-tar dessa grupper själva med att arrangera ochutvärdera olika aktiviteter, men oftast är syftet medde olika arbetsgrupperna att skapa samverkanmellan olika grupper av unga eller mellan ungaoch lokala myndigheter.

DialogforumEn särskild kategori bland inflytandeforumenomfattar större arrangemang där unga och be-slutsfattare samlas och har en öppen dialog ochdiskuterar angelägna frågor. Exempel på sådanaaktiviteter är demokratidagar, dialogcafé, fram-tidsverkstäder eller rundabordssamtal. En annanform av dialogforum är E-forum, en mötesplats påinternet, där unga dels kan yttra sina åsikter ochdels kan få kontakt med politiker och tjänstemän.

Dialogforum kan alltså se olika ut, men har ge-mensamt att dialogen eller diskussionen är i fo-kus. Det handlar om strukturerade former för sam-tal och diskussioner. Olika former lämpar sig förolika gruppers storlek och sammansättning.

Dessa möten sker ofta någon gång per år ochinnehåller då ofta inslag av grupparbeten, samtals-grupper, workshops, seminarier och föreläsningar.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM413

414

Större möten och sammankomster samt dialog-forum omfattar även aktiviteter där politiker frånkommunfullmäktige åker ut till högstadieskolornaför att möta elever och svara på deras frågor.

Mål och målgruppKommunerna ombads också att ange vilka mål-grupper de har för verksamheterna. Frågan somställdes var: Deltar någon särskild grupp avunga i verksamheten (till exempel ålder ellerkön)? Av svaren har det bara gått att hitta verk-samheter där deltagarnas ålder har varit en sär-skiljande faktor.

Det finns inflytandeforum för unga i alla åldrar,från elever i årskurs 4 till de som fyller 25 år. Denövre gränsen på 25 år verkar vara mer allmänt ac-cepterad jämfört med den undre åldersgränsensom varierar mellan olika verksamheter. De flestaverksamheter har en tydlig övervikt mot unga frånhögstadium och gymnasium. Av de gårdsråd somanger vilka grupper som deltar i inflytandeforumenuppgav många att de har en överrepresentationav killar.

Kommunerna ombads också att ange huvud-målet och övriga mål som var kopplade till varjeverksamhet. Frågan hade inte fasta svarsalter-nativ utan respondenten har formulerat sig fritt.Av svaren framgår att det inte har fungerat attskilja på huvudmål och övriga mål. I redovis-ningen av svaren har därför svaren på de två frå-gorna bearbetats gemensamt (tabell 17.5).

De mål som kommunerna angett för verksamheter-na har i tabell 17.5 kategoriserats i nio teman.Målen har alltså i inte uttryckts exakt så som fram-går i tabellen men de ligger i linje med dessa for-muleringar. Varje verksamhet har kunnat uppgeflera mål. Ett inflytandeforum kan ha mål som fal-ler utanför kategoriseringen, dessa redovisasdock inte då dessa mål varit för få för att kunnaanalyseras.

Ett annat metodproblem är att många kommunersom mål för ett inflytandeforum i en och sammamening anger att målet är att öka ungas infly-tande och att öka ungas delaktighet. Mellan 34och 37 procent av samtliga inflytandeforum upp-ger dessa mål i en och samma mening. I dessa fallgår det följaktligen inte att skilja på om målet för

Tabell 17.5 De olika inflytandeforumens mål 2008–2010. Procent

Ungdomsråd Ungdoms- Tematiska Dialog-fullmäktige arbetsgrupper forum

Öka ungas inflytande och delaktighet 3 4 3 7 3 7 3 6Tillvarata ungas åsikter, intressen och idéer 31 29 12 35Påverka kommunala frågor och beslut 2 2 1 0 6 4Ordna aktiviteter och arrangemang 14 0 27 2Öka ungas intresse för samhällsfrågor 9 14 3 7Demokratisk skolning 1 7 3 9 6 4Göra kommunen bättre för unga 11 2 2 4Dialog mellan unga och politiker 1 6 1 4 1 1 3 3Större sammanhållning och gemenskap 3 0 2 0

Kommentar. Tabellen visar andelen av samtliga inflytandeforum inom respektive kategori som uppgerrespektive mål. Andelarna för respektive inflytandeforum summerar inte till 100 procent eftersom svars-personerna för varje inflytandeforum har kunnat ange mer än ett mål för verksamheten.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM414

415

verksamheten är inflytande, att påverka kommu-nala frågor och beslut, eller att stärka känslanav delaktighet hos unga.4

Ungdomsrådens målDe vanligaste målen för ungdomsråden, förutom attöka ungas inflytande och delaktighet i kommunen,är att tillvarata ungas åsikter, intressen och idéeroch att påverka kommunala frågor och beslut. Ingetav dessa mål uppges dock av fler än en tredjedel avungdomsråden. Det är alltså svårt att hitta ett allmäntrådande verksamhetsmål för ungdomsråd. Ungdoms-råd är också den form av inflytandeforum som harstörst spridning bland målen.

Ungefär var femte ungdomsråd uppger ocksåatt de har som syfte att erbjuda demokratisk skol-ning till de unga som deltar. Att förbättra kon-takten mellan unga och politiker förekommerockså ofta som mål. En relativt stor andel (11 pro-cent) av ungdomsråden anger även ett mer sve-pande mål, att göra kommunen bättre för unga.

Ungdomsfullmäktiges målUngdomsfullmäktige utmärker sig gentemot an-dra inflytandeforum genom att många av dem (39procent) uppger att ett mål för verksamheten ärdemokratisk skolning. Mot bakgrund av beskriv-ningen av dessa forum, där syftet att efterliknaett kommunfullmäktige ofta nämns, är det intesärskilt överraskande. En verksamhet har angettmålet att ungdomsfullmäktige är en grogrund förblivande politiker. Detta tydliggör dock en skill-nad gentemot övriga inflytandeforum. Det fram-går också av enkätsvaren att ett ungdomsfull-mäktige sällan eller aldrig har som mål att ordnaaktiviteter och arrangemang.

Andelen ungdomsfullmäktige som uppger må-len öka ungas inflytande och delaktighet res-pektive tillvarata ungas åsikter, intressen ochidéer är i princip densamma som bland ungdoms-råden medan andelen som uppger att målet är attpåverka kommunala frågor och beslut är 12procentenheter lägre än bland ungdomsråden.Detta sistnämnda kan te sig överraskande medtanke på att politiker ofta deltar i mötena och attinstitutionaliserade påverkansmetoder, exempel-vis medborgarförslag, ofta används. Ungdoms-fullmäktiges verksamhetsmål handlar därmed tillstor del om lärandeperspektivet – att unga ska lärasig hur en kommun styrs och arbetar. Ett näralig-gande mål är att lära sig hur det känns att varapolitiker och därigenom få en ökad förståelse förden kommunala verksamheten samt ett ökat in-tresse och engagemang för samhällsfrågor.

Tematiskaarbetsgruppers mål

Olika tematiska arbetsgrupper i kommunen därunga ingår har en relativt enhetlig målbild, trotsatt de platser och verksamheter som de är kopp-lade till är vitt skilda. Denna typ av forum har oftasom mål att öka ungas inflytande och delaktig-het, 37 procent, angav detta mål. En kommun be-skrev målet som att unga ses som en resurs församhället, med sin unika kunskap och erfaren-heter. Samtidigt är detta den typ av forum därminst antal kommuner angav som mål att tillva-rata ungas åsikter, intressen och idéer. Detta målär lika (o)vanligt som målet att skapa dialog mel-lan unga och politiker, 11–12 procent av verk-samheterna angav dessa mål.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM415

416

Dialogforumens målStörre möten och dialogforum har också en tydli-gare gemensam målbild än de flesta andra typerav inflytandeforum. Spridningen bland de mål somangetts är betydligt mindre än bland exempelvisungdomsråden.

Det främsta målet för större möten och dialog-forum är att skapa dialog mellan unga och poli-tiker. Detta mål är mer än dubbelt så vanligt blanddialogforum (anges av 33 procent av verksamhete-rna) jämfört med bland andra typer av inflytande-forum (anges av 11–16 procent av de övrigaverksamheterna). Inte heller detta kan anses varaöverraskande då de enligt enkätsvaren främstsysslar med att just skapa de arenor där unga ochpolitiker kan mötas. Dessa forum anger också istörre utsträckning som mål att tillvarata ungasåsikter, intressen och idéer jämfört med vadungdomsfullmäktigen och tematiska arbetsgrup-per anger.

Avslutande diskussionForum för ungas inflytande kan se mycket olikaut, men har också många likheter. Målet att ökaungas inflytande och delaktighet återkommer somett av de vanligaste målen bland alla former avinflytandeforum.

Av vår analys framgår att inflytandeforum arbe-tar för att uppnå målet om att unga ska ha verkligtillgång till inflytande på olika sätt och med olikametoder. De olika formerna för inflytandeforumkan ses som sinsemellan kompletterande, en kom-mun kan inrätta flera inflytandeforum som arbetarmed olika metoder för att på så sätt närma sig

målet att öka ungas inflytande och delaktighet.Det är också viktigt att förstå och erkänna att allainflytandeforum inte har eller bör ha samma måloch att de därmed bidrar till att stärka ungas infly-tande på olika sätt. Ett ungdomsfullmäktige, varsverksamhet ligger närmare den traditionella for-men för representativ demokrati, utgör endemokratiskola på ett helt annat sätt än ett ung-domsråd. I ett ungdomsråd ges unga större möj-lighet att själva forma sitt inflytande och behöverinte anpassa sig till strukturer formade på kom-munal nivå.

Ungdomsråd, ungdomsfullmäktige och dialog-forum har alla gemensamt att de arbetar med ettbrett spektra av frågor. De särskilda arbetsgrup-perna arbetar istället med ett betydligt tydligareuppdrag att anordna aktiviteter och det är färresom anger andra mål vid sidan av inflytande ochdelaktighet.

Det är i det här avseendet viktigt att påpeka attvår analys inte ger svar på vilken av dessa formerför inflytande som fungerar bäst i objektiv me-ning. Det finns också skäl att resonera kring vargränsen för kommunens åtagande att skapa alter-nativa inflytandeformer bör gå eller när dessaorganisationsformer bör ägas av unga själva i enegen förening. Det finns dock för lite kunskapoch för få exempel på ungdomsråd drivna somegna föreningar för att vi ska kunna dra slutsat-ser om detta är positivt utifrån målet att unga skages verklig tillgång till inflytande.

Det finns inte heller tillräcklig kunskap om del-tagande i inflytandeforum för unga stärker käns-lan av delaktighet i samhället i stort.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM416

417

Referenser NoterHalvarson, A. Lundmark, K. &Staberg, U. (2003). Sverigesstatsskick: fakta och perspektiv.Stockholm: Liber.

Montin, S. (2007). ModernaKommuner. Malmö: Liber AB.



Sveriges ungdomsråd (2008).Ungdomsråd så funkar de. Enkartläggning av 69 kommunalainflytande forum 2005–2008.Stockholm: Sveriges ungdomsråd.

Ungdomsstyrelsen (2009). Likaolika som lika – om former förlokalt inflytande, Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

InternetIntegrations- och jämställdhets-departementet (2007). Ungdoms-styrelsen får uppdrag att främjalokalt ungdomsinflytande. Press-meddelande 6 december 2007.www.regeringen.se

1 Materialet har samlats in avUngdomsstyrelsen och huvudsakli-gen bearbetats av Ida Karkiainen,student vid Luleå tekniskauniversitet.

2 Enkäterna har ibland skickatsrunt i ett slags remissförfarandeoch flera aktörer kan ha haft möj-lighet att yttra sig, vilket kan hagett svaren en högre tillförlitlighet.

3 Av dessa kommuner uppgav 16att verksamheten vid svarstillfälletvarit vilande eller på väg att starta.

4 Att öka ungas inflytande tordekunna anses vara ett gemensamtmål för samtliga inflytandeforum,men det är inte självklart attsamma forum har verksamhets-målet att stärka känslan av del-aktighet hos unga.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM417

418

KAPITEL 18

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM418

419

Slutdiskussion och förslag


I Ungdomsstyrelsens uppdrag att göra en tema-tisk analys av ungas inflytande och representa-tion ingår att studera ungas inflytande i den re-presentativa demokratin, deras ideella engage-mang och deras känsla av att ha inflytande översitt eget liv. I vår rapport Fokus 10 – en analys avungas inflytande har vi valt att belysa situatio-nen för ungas inflytande inom fem sfärer: famil-jen, fritiden, skolan, arbetet och den representa-tiva demokratin. Därutöver har vi för att fördjupabilden av ungas situation också studerat ungasinflytande på landsbygden respektive i socialtutsatta bostadsområden samt analyserat nya vä-gar för ungas samhällsengagemang som medve-ten konsumtion och användandet av sociala me-dier.

För att undersöka hur unga ser på sitt inflytandeinom familjen, på fritiden, i skolan och i den repre-sentativa demokratin har vi intervjuat gymnasie-elever i Stockholm, Göteborg, Malmö och Katrine-holm. Dessutom har vi intervjuat ett antal ungamed ett stort samhällsengagemang, antingen ak-tiva inom föreningslivet eller som på egen handeller i en liten informell grupp driver frågor.

I detta avslutande kapitel sammanfattar och dis-kuterar vi de viktigaste resultaten och iakttagel-serna om ungas inflytande inom de fem sfärerna:familjen, fritiden, skolan, arbetet och den repre-sentativa demokratin. Sist i kapitlet pekar Ung-domsstyrelsen på områden där myndigheten be-dömer att insatser är särskilt angelägna och före-slår åtgärder i syfte att stärka ungas inflytande.

Konkreta åtgärder för ungas inflytande och re-presentation berör flera politikområden: ungdoms-politiken, demokratipolitiken och politiken för detcivila samhället. Dessa politikområden är sektors-övergripande, vilket innebär att de mål som sattsupp inom respektive område förutsätter insatserockså inom andra politikområden. Det betyder attinsatser som görs inom ungdomspolitiken alltsåska utgå från relevanta befintliga mål för politikenpå andra områden (rskr 2009/10:53).

Demokratipolitiken har en särskilt viktig ställ-ning i förhållande till det ungdomspolitiska måletatt alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande.Målet för demokratipolitiken är ”en levande de-mokrati där individens möjligheter till inflytandeförstärks och de mänskliga rättigheterna res-pekteras” (prop. 2008/09:1). Prioriterade områdeninom demokratipolitiken idag är bland annat attstärka den gemensamma värdegrunden, motverkahot mot demokratin, lokal och kommunal demo-krati, vidga medborgarnas inflytande med hjälpav e-verktyg, förstärka medborgarnas möjlighe-ter till insyn, inflytande och deltagande samt attstärka de mänskliga rättigheterna i Sverige (prop.2010/11:1).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM419

420

Några övergripandeslutsatser

Unga är idag mer välutbildade och har större kun-skap om politiska förhållanden och världen i stortän kanske någonsin tidigare. Dagens unga ärockså i högre grad än tidigare vana från förskolaoch tidiga skolår att samarbeta och umgås i grupp.De har vuxit upp med barnkonventionen och ärvana att bli hörda och tagna på allvar. Samtidigttar det allt längre tid för unga att etablera sig påarbetsmarknaden. För många är ungdomstiden enperiod av snabba växlingar mellan olika typer avaktiviteter och försörjningsformer. En tillvaro avsnabba förändringar där unga inte ges möjlighetatt rota sig är ett hinder för unga vuxna att utövainflytande, det saknas helt enkelt en fast arena attutöva inflytandet på. För den stora grupp ungasom inte alls tar sig in på arbetsmarknaden blirutanförskapet ännu större.

Ungas inflytande varierar mellan de olika sfärersom undersökts i Fokus 10 och de ungas bedöm-ning av sina möjligheter att påverka skiljer sigfrån område till område. Tidigare forskning harvisat att ungas bedömning av de egna möjlighe-terna att påverka är ganska svagt kopplad till vil-jan att påverka mer. Viljan att påverka mer utgören egen dimension och unga som vill påverkamer i ett sammanhang vill i de allra flesta fall ocksåpåverka mer i andra sammanhang (Elofsson 2007).

Om man ser till de unga som är under 18 år ochde vardagsnära sfärerna: familjen, skolan och fri-tiden är möjligheterna till inflytande starkt sam-mankopplade med vuxnas förhållningssätt. Attvuxna lärare eller ledare lyssnar och tar hänsyntill de synpunkter unga har. Ju yngre de unga är,desto mindre möjligheter upplever de sig ha attsjälvständigt hävda sina rättigheter. De måste göradetta genom att gå via vuxna (jfr Elofsson 2007).

Tvärtemot vad som ibland antas visar vi i Fokus10 att intresset för politik bland unga ökar. Däre-

mot ser vi också att ungas aktiva deltagande iden representativa demokratins traditionella ka-naler för inflytande, till exempel deltagande i val,anknytning till partier och föreningsmedlemskapminskar. Frågan är om detta innebär att ungasengagemang i samhällsfrågor på det stora helahar minskat eller om nya former av politisk aktivi-tet har ersatt de traditionella.

I Fokus 10 visar vi att politiskt medveten kon-sumtion har ökat bland unga. Internets breda ge-nomslag har också utan tvekan medfört att detidag utförs politiska aktiviteter på nätet som inteförekom för tio år sedan. Internet har bland annatrevolutionerat möjligheterna att sprida informa-tion och gjort det möjligt att mycket snabbt mobi-lisera ett stort antal människor till samordnandeaktioner. Även om människor i alla åldrar idaganvänder internets möjligheter är genomslagetstörst bland de unga.

Att uppnå myndighetsålder och därmed omfat-tas av rättigheten att rösta och kandidera i all-männa val är en brytpunkt i ungas formella delak-tighet. Ungas rösträttsålder är en fråga som dis-kuterats livligt under 1900-talet. Diskussionenkring denna fråga har sedan början av 1990-talet iviss mån i ebbat ut (Söderlind och Engwall 2005).En rösträttsålder på 18 år är idag även den i sär-klass vanligaste i Europas länder (Ungdoms-styrelsen 2009a).

Även om rösträttsåldern infaller vid 18 år ärmånga unga betydligt äldre när de första gångenfår tillfälle att rösta. En beräkning som Ungdoms-styrelsen har gjort visar att bland alla unga somdagen före valet 2010 var i åldern 18–25 år hade52,4 procent ännu inte haft möjlighet att delta i ettriksdagsval1. Den fyraåriga mandatperioden bi-drar alltså till att den faktiska åldern när unga förförsta gången får möjlighet att rösta varierar kraf-tigt beroende på när man råkar vara född.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM420

421

Ungas inflytandeoch representation

Åldersgränsen för ett fullvärdigt politiskt med-borgarskap, med rätt att rösta och kandidera, ärsatt till 18 år och sammanfaller därmed med myn-dighetsåldern. Medborgare yngre än 18 år har intesamma formella rättigheter som äldre medborgare,utan deras rätt till inflytande i samhället utgår ifrånbarnkonventionens formuleringar att barn utifrånålder och mognad ska erbjudas möjligheten tillinflytande och delaktighet i frågor som rör dem.Det gör gruppen unga som är under 18 år särskiltberoende av att de vuxna verkligen respekterarderas rätt att bli tillfrågade och påverka.

RepresentationAtt unga människor väljs in i beslutsfattande för-samlingar är viktigt för att deras erfarenheter skakomma till uttryck och vägas in i beslutsfattandet.Det har också en viktig symbolisk betydelse ochvisar att unga tas på allvar i samhället. Unga folk-valda kan även fungera som förebilder för andraunga och sända signalen att det är mödan värt attengagera sig. Det är dock alltid en mindre del avbefolkningen som själva får göra erfarenheten attvara verksam som förtroendevald. Den större de-len av ungas samhällsengagemang äger rum ut-anför partier och politiska församlingar. Det mestaav detta engagemang är lokalt. Mycket av det ärdessutom verksamhetsspecifikt, till exempel en-gagemang i skolan, inom en förening, kring enfritidsaktivitet eller på en fritidsgård. Inte sällanuppstår dock situationer då unga vill uttrycka sinåsikt till samhällets politiska beslutsfattare. Närunga vänder sig till politiker eller tjänstemän medfrågor, synpunkter eller förslag är det mycket vik-tigt att de blir lyssnade till och bemötta på ett brasätt. Ett dåligt bemötande vid de första kontak-terna med offentliga myndigheter kan bidra till attundergräva förtroendet för den representativa de-

mokratins institutioner och avskräcka unga frånatt utöva ett aktivt medborgarskap. Det är av storvikt att de demokratiska institutionerna på allanivåer utarbetar goda rutiner för att ta emot ungaoch deras åsikter. Detta gäller särskilt på den kom-munala nivån där den allra största delen av ungasengagemang utövas.

I Fokus10 har vi undersökt ungas representa-tion i riksdagen samt i landstings- och kommun-fullmäktige efter valet 2010. Resultaten visar attandelen unga ledamöter i åldern 18–25 år fortfa-rande är betydligt lägre än åldersgruppens andelav befolkningen. De unga utgör 4,1 procent avkommunfullmäktigeledamöterna, 2,8 procent av le-damöterna i landstingsfullmäktige och 2,9 procentav riksdagsledamöterna samtidigt som andelenunga, 18–25 år, i befolkningen är 13,3 procent.Ungas representation har dock ökat sedan 2002 iriksdagen, landstinget och kommunfullmäktige.Den positiva utvecklingen fortsatte vid valet 2010med resultatet att antalet unga ledamöter ökadeytterligare. Jämställdheten bland unga folkvaldaär generellt sett bra, men fortfarande är de ungamännen något fler än de unga kvinnorna. Dettagäller särskilt bland de nominerade där andelenmän bland de unga kandidaterna är 55 procent.Bland de valda är andelen män 51 procent ochskillnaden mellan unga män och unga kvinnorbland de folkvalda är alltså bara 2 procent.

I statliga styrelser och kommittéer finns få leda-möter som är yngre än 30 år, andelen ligger kring1 procent. Andelen styrelseledamöter har mins-kat sedan 1990-talet. Antalet departement där till-hörande myndigheter helt saknar unga kommitté-ledamöter har ökat och 2007 fanns ledamöter un-der 30 år endast under två departement, Social-departementet och Integrations- och jämställd-hetsdepartementet. Detta kan jämföras medmätningen 2004 då det fanns ledamöter som varyngre än 30 år vid 8 av 11 departement.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM421

422

Politiskt intresse, attityderoch inflytande i demokratin

Intresset för politik bland unga är inte som iblandpåstås på nedåtgående utan ökar snarare. Dettavisar sig om man jämför det politiska intressetbland unga i ett antal generationer från 1960-taletoch framåt. Valdeltagandet bland de som är ungaidag minskar dock i förhållande till tidigare gene-rationer liksom andelen som känner sig som an-hängare av något av de politiska partierna.

Det finns en utbredd uppfattning om att ungamed utländsk bakgrund generellt har sämre poli-tiska resurser eller lägre politiskt intresse än an-dra. Men vår analys i kapitel 12 visar att så intenödvändigtvis behöver vara fallet. Analyserna avpolitiskt intresse bland unga bosatta i socialt ut-satta bostadsområden visar en del oväntade re-sultat. Till exempel är unga som själva har invand-rat i större utsträckning intresserade av svenskpolitik på riksnivå samt europeisk och internatio-nell politik, jämfört med unga som är födda iSverige. De som är födda i Sverige är i sin tur ihögre grad intresserade av lokal politik.

I kapitel 9 redovisas resultaten av ett antal ana-lyser som rör relationen mellan unga och den re-presentativa demokratin. Vi har undersökt i vil-ken utsträckning unga stöder det demokratiskasystemet, hur unga ser på sina möjligheter att nåfram med sina synpunkter och påverka besluts-fattande, i vilken utsträckning unga vill vara medoch påverka. Vi har också studerat hur unga serpå sina möjligheter att påverka sin egen livssitua-tion och hur delaktiga de känner sig i det svenskasamhället. Ett särskilt fokus har legat på skillna-derna mellan grupper av unga och vilka faktorersom har betydelse för ovanstående demokrati-relaterade attityder och upplevelser.

Ungas sociala bakgrund i form av föräldrarnasutbildning och sociala bakgrund är en faktor somhar betydelse för alla de attityder och upplevel-ser vi studerat. Unga vars föräldrar har en högreutbildning och vars föräldrar är verksamma iakademikeryrken visar ett större stöd och förtro-ende för demokratin, tror sig i högre grad kunnapåverka politiska beslut och har en större vilja attvara med och påverka. Unga vars föräldrar har enhögre utbildning tror sig också i högre utsträck-ning om att kunna påverka sin egen livssituationoch känner sig mer delaktiga i det svenska sam-hället.

Den egna försörjningen är viktig. Unga som fåttarbetslöshetsersättning, ekonomiskt bistånd el-ler aktivitetsersättning och unga som i övrigt le-ver under ekonomiskt knappa omständigheterupplever sämre möjligheter än andra att påverkasin egen livssituation och känner sig mindre del-aktiga i det svenska samhället. Unga som fått bi-drag anser även i större utsträckning att ett poli-tiskt system med en stark ledare är ett bra förslag.Unga som fått bidrag är intressant nog en gruppsom i högre grad än andra uttrycker en vilja attvara med och påverka beslut i den egna kommu-nen. Arbetslösa unga uppvisar lägre förtroendeför riksdag och regering och upplever mindremöjligheter att påverka politiska beslut

Ungas hälsa visar sig ha relativt stor betydelseför flera av de demokratirelaterade attityderna ochupplevelserna. I flera fall är hälsa den enskildafaktor som starkast tycks påverka ungas svar.Unga med dålig hälsa visar ett svagare stöd fördemokratin som begrepp. Denna grupp tror ocksåi lägre grad på sina möjligheter att föra fram åsik-ter till dem som bestämmer och är mindre villigaatt vara med och påverka i sin egen kommun. Allra

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM422

423

störst betydelse har ungas hälsa för upplevelsenatt kunna påverka sin egen livssituation och förkänslan av delaktighet i samhället.

Var man bor i landet visar sig ha betydelse. Ungasom är bosatta utanför storstadsregionerna an-ser i större utsträckning att det är ett dåligt för-slag att ha ett demokratisk politiskt system och ärmer positiva till att ha ett system med en starkledare som inte behöver bry sig om riksdag ochpolitiska val. Tendensen är starkare i mindre stä-der och kommuner. Unga bosatta utanför stor-stadsregionerna känner sig också mindre delak-tiga i det svenska samhället.

Unga med funktionshinder svarar i större ut-sträckning att de vill vara med och påverka i denegna kommunen. De visar sig samtidigt upplevasämre möjligheter att påverka sin egen livssitua-tion och känner sig mindre delaktiga i det svenskasamhället.

Ytterligare en faktor som spelar in är ungas själv-känsla. En låg självkänsla i betydelsen att oftaoroa sig för att inte duga bidrar till att unga i min-dre utsträckning tror på sina egna möjligheter attföra fram sina åsikter till dem som bestämmer ikommunen. Unga med låg självkänsla uppleverockså mindre möjligheter att påverka sin livssi-tuation och känner sig mindre delaktiga i samhäl-let. De vill dock i högre grad vara med och på-verka beslut i den egna kommunen och det visarsig också att denna grupp i större utsträckningtycker att det är ett bra förslag med ett demokra-tisk politiskt system.

Inflytandeforumi kommunerna

I många av Sveriges kommuner finns det särskildainflytandeforum för unga, till exempel ungdoms-råd och ungdomsfullmäktige. Dessa forum syftartill att kanalisera ungas engagemang och fungerasom en förstärkare av ungas röst in i de besluts-fattande församlingarna. De särskilda inflytande-forumen erbjuder också de unga en möjlighet attlära sig mer om hur demokratin på det lokala pla-net fungerar i praktiken.

I kapitel 17 beskrivs olika former för ungasinflytandeforum utifrån en enkät som riktades tilllandets samtliga kommuner 2009 och 2010. Kart-läggningen visar att 63 procent av Sveriges kom-muner själva uppger att de har ett inflytandeforumför unga. Enligt Ungdomsstyrelsens något snä-vare avgränsning är det 56 procent som har ettinflytandeforum. Ungdomsråd är den vanligasteformen av inflytandeforum för unga, 22 procent(93 av sammanlagt 425) av alla forum som kartla-des var just ungdomsråd.

Andra vanliga former för ungas inflytande i kom-munerna är ungdomsfullmäktige och ungdoms-parlament samt olika tematiska arbetsgrupper ochdialogforum. Dessa har en varierande aktivitets-grad som sträcker sig från årliga arrangemangunder en eller några dagar till mer täta möten un-der vissa perioder. I de allra flesta fall handlar detom fysiska möten där unga får tillfälle att disku-tera olika frågor med varandra eller också om mö-ten mellan unga och kommunens politiker ochtjänstemän. Ibland är dessa forum öppna för allasom vill delta, ibland är deltagarna valda via tillexempel val i skolorna. Gemensamt är att ungaagerar kollektivt i en grupp.

När kommunerna får frågan om vilka mål de harför sina olika forum för inflytande så ligger tyngd-punkten för ungdomsråden på att tillvarata ungasåsikter och att påverka kommunala frågor och

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM423

424

beslut. Även för ungdomsfullmäktige och ung-domsparlament anges dessa mål men här angesäven i större utsträckning målet att verksamhete-rna är en skola i demokrati för unga.

Ungas inflytandei nya former?

I Fokus 10 har vi försökt besvara frågan om ungasminskade deltagande i de traditionella formernaför politiskt deltagande i den representativa de-mokratin har ersatts av nya former av engage-mang. Vi har sett att den politiskt medvetna kon-sumtionen har ökat bland unga. Samtidigt visaranalyserna i kapitel 13 att politisk konsumtion förunga inte är en alternativ handlingsform till dettraditionella deltagandet utan snarare en komplet-terande form. De unga som är politiska konsu-menter är i genomsnitt mer aktiva än andra ungaoch engagemanget kan ta sig många olika uttrycksom att delta i val och att vara med i organisatio-ner.

Internets breda genomslag har också medförtatt det idag utförs politiska aktiviteter på nätetsom inte förekom för tio år sedan. Internet harbland annat revolutionerat möjligheterna att spridainformation och gjort det möjligt att mycket snabbtmobilisera ett stort antal människor till samord-nande aktioner. Flera exempel på snabb mobilise-ring bland unga genom internet och sociala me-dier har förekommit under senare år. Bland annatlyckades då 16-åriga Anton Abele (numera riks-dagsledamot) genom att skapa en grupp på face-book som hette Bevara oss från gatuvåldet snabbtfå över 100 000 medlemmar och mobilisera över10 000 unga och vuxna för en manifestation motgatuvåldet i Kungsträdgården i Stockholm. I sam-band med valet 2010 skapade 17-åriga FeliciaMargineanu en grupp på facebook som hette Gettogether för jämlikhet (INGET BRÅK, Bara kär-lek!) – JOINA GRUPPEN!!! :D. Endast en dag

efter valet lyckades hon mobilisera 10 000 perso-ner för en demonstration på Sergels torg i Stock-holm. Informationen om demonstrationen hadepå några timmar under natten spritt sig till 110 000personer.

Sammanfattningsvis blir slutsatsen att ungaidag till viss del engagerar sig på andra sätt äntidigare. Det finns former av deltagande, till exem-pel politisk konsumtion, som har ökat i använd-ning. Internet har också inneburit att en viss delav ungas engagemang har kanaliserats till en nyarena. Det är också möjligt att se att vissa formerav politiskt deltagande, som att skriva på vanliganamninsamlingar, har blivit ovanligare under se-nare år samtidigt som möjligheten att ansluta sigtill grupper och att skriva under upprop på internethar exploderat. Det är dock svårt att säkert av-göra vad som i grunden är nya former av delta-gande och vad som snarare är traditionellt an-vända former på nya arenor. En annan fråga sominte går att besvara är hur effektiva de nya for-merna för politiskt deltagande är när det gäller attframföra de ungas politiska budskap och för attfå genomslag för uppfattningar.

ReflektionAtt vara närvarande där politiska beslut fattaskan anses vara en förutsättning för att individensperspektiv, erfarenheter och synpunkter ska be-aktas, även om de folkvalda i princip ska före-träda samtliga väljares intressen. Av den anled-ningen är ungas underrepresentation i de poli-tiska församlingarna ett problem. Utöver ålderfinns det skäl att reflektera över vilka faktorer somkan lägga ytterligare hinder för ett jämlikt delta-gande. Grupper av unga som har svårare än an-dra att få verklig tillgång till välfärd och inflytandeär till exempel unga med funktionsnedsättning,annan sexuell läggning än hetero samt unga sombor i socialt utsatta stadsdelar och områden.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM424

425

De politiska partierna har idag svårt att rekryteramedlemmar bland unga. Det beror inte på att deunga är ointresserade av politiska frågor. Däremotverkar partiernas sätt att kommunicera med sinamedlemmar, deras agenda, det vill säga de sakfrågorsom diskuteras samt de ungas svårigheter att kännasig hemma i ordinarie partistruktur fungera av-skräckande. De politiska ungdomsförbunden tam-pas med liknande problematik, trots att de har enegen agenda och annan möteskultur. Det finns allanledning att fundera över varför det är så. En möjliganledning är att det finns för lite kommunikationmellan partierna och deras ungdomsförbund. Detär också möjligt att unga som engagerar sig i poli-tiska ungdomsförbund inte upplever att moder-partierna ser dem som en viktig del av verksamhe-ten och en resurs för partiet. Eller kanske partiernainte upplevs som tillräckligt effektiva kanaler förpåverkan. Däremot är det mindre troligt att det ärsjälva organisationsformen som är avskräckandeför unga, eftersom de är både vana vid och be-nägna att organisera sig i föreningsform inom an-dra aktiviteter.

Att vara ung och vilja påverka på samma villkorsom vuxna är inte lätt. Resursstarka individer haralltid ett bättre utgångsläge jämfört med dem medsvagare resurser. Resurser som är viktiga för attfå tillgång till samhällsinflytande är till exempelinformation, kunskap – både generell och speci-fik – kontakter och nätverk samt en tillräckligt braekonomi. Som ung har man sällan tillgång till så-dana resurser på lika villkor som äldre. Därutöverfinns en kraftfull diskriminerande mekanism somockså den berör individens resurser och tillgångtill inflytande: resursstarka personer är betydligtmer eftertraktade som deltagare i olika beslutsfat-tande församlingar jämfört med resurssvaga.

Därför är det viktigt att i satsningar för att ökaungas delaktighet, såväl i olika verksamheter somi samhället i stort, först analysera vilka resurser

som krävs för deltagande och delaktighet ochstärka dessa i syfte att skapa ett mer jämbördigtdeltagande för de unga.

Unga som har varit långtidsarbetslösa befinnersig inte enbart utanför arbetsmarknaden, de haräven en marginaliserad ställning i samhället. Dettamärks tydligt i till exempel valdeltagande, där in-divider som står utanför arbetsmarknaden röstar ibetydligt lägre omfattning jämfört med andra.Detta är särskilt oroväckande med tanke på denhöga ungdomsarbetslöshet som Sverige har ochatt unga med utländsk bakgrund har särskilt svårtatt komma in på arbetsmarknaden.

Ungas inflytandeinom familjen

De allra flesta unga är nöjda med sina familjere-lationer. Enligt Ungdomsstyrelsens ungdoms-enkät är 85 procent av unga i åldern 16–25 år gan-ska eller mycket nöjda med sina familjerelationer.Det är inga större skillnader i detta avseende mel-lan yngre och äldre unga eller mellan unga kvin-nor och unga män.2

Ungas inflytande i familjen kan handla både ominflytande i beslut som rör dem själva och derasegna liv, och om inflytande i beslut som rör helafamiljen. I SCB:s Undersökning om barns lev-nadsförhållanden från 2008 uppgav 86 procentav unga i åldern 13–15 år, lika många killar somtjejer, att de får vara med och bestämma hemmaom saker som berör dem.3 Bland de lite äldre, 16–18-åringarna, var andelen 91 procent. Om man sertill alla i åldern 10–18 år så svarar de med utländskbakgrund i mindre utsträckning än de med svenskbakgrund att de får vara med och bestämma hem-ma, 79 procent jämfört med 88 procent. Unga tjejermed utländsk bakgrund fick i något större omfatt-ning vara med och bestämma jämfört med killarmed utländsk bakgrund. Svarsnivåerna har legaträtt stabilt mellan 2001 och 2008.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM425

426

Motsatsen till att få vara med och bestämmahemma är att vara mer kontrollerad av familjen änvad man själv anser vara bra. I SCB:s undersök-ning visar det sig att 19 procent av 13–15-åringar-na och 20 procent av 16–18-åringarna tycker attföräldrarna vill veta för mycket om vad de gör.Bland 13–15-åringarna är det en större andel tjejerän killar som tycker att föräldrar vill veta förmycket, 22 jämfört med 16 procent. Bland 16–18-åringarna är det en lika stor andel av tjejerna somav killarna som tycker att föräldrar vill veta förmycket. Det ska dock understrykas att det i mångaav ovanstående fall kan anses vara för barnetsbästa som föräldrarna vill veta vad barnet gör –även om det av barnet uppfattas som belastande.

En studie av gymnasieungdomars upplevda fri-het att själva styra sina liv som gjordes av Social-styrelsen 2007 visar också att omkring 90 procentav gymnasieungdomarna trivs mycket bra i sinafamiljer och upplever att de har stor frihet att följasin egen vilja i alltifrån vardagssysslor till livs-åskådning och livsval. Men det finns ocksåmånga unga vars familjesituation inte är så posi-tiv, 25–30 procent av tjejerna och nästan 25 pro-cent av killarna har varit utsatta för någon formav kränkande behandling4 av sina föräldrar se-dan de började i gymnasiet. De flesta har varitutsatta upprepade gånger (Socialstyrelsen 2007).

Siffrorna ovan pekar på att det finns en gruppunga vars inflytande över sitt eget liv kraftigtbegränsas av maktstrukturerna inom den egnafamiljen. Andra grupper av barn och unga som påsenare tid uppmärksammats är de som av någotskäl inte lever med sin biologiska familj utan varsomsorg blivit ett ansvar för samhället. Två grup-per som ibland visat sig hamna i utsatta situatio-ner med stor frånvaro av egenmakt är unga somomhändertagits inom den sociala barnoch ung-domsvården samt ensamkommande flyktingbarn.Ytterligare en grupp som kan antas leva i stor

vanmakt är unga som befinner sig i Sverige utangiltigt uppehållstillstånd.

När Barnombudsmannen hösten 2009 gran-skade isoleringar av barn som skett på de statligaungdomshemmen visade det sig att isolering oftaanvänts och att det inte alltid skett med stöd avlagen (Barnombudsmannen 2010b). I ett betän-kande från barnskyddsutredningen (SOU 2009:68)föreslås en rad åtgärder som skulle förbättra barnsoch ungas inflytande inom den sociala barn- ochungdomsvården. Förslagen syftar till att säker-ställa att barn och unga får säga sin mening ochbli lyssnade till både i samband med beslut omåtgärder och under tiden de är föremål för en åt-gärd, till exempel placerade i ett familjehem ellerpå en institution. Förslagen syftar även till attunga ska få mer att säga till om i förhållande tillsin egen familj i frågor om sociala åtgärder ochingripanden.5

Även om det finns unga som lever i situationerav total avsaknad av egenmakt finns ändå inomde flesta familjer ett utrymme för medbestäm-mande. Familjen som en demokratisk arena un-dersöks i kapitel 3. Familjen betraktas här som enarena för sociala relationer på samma sätt som enarbetsplats, skola eller annan organisation. Kun-skapen om hur ett demokratiskt familjeklimat blirtill har tidigare varit begränsad, trots att familjenses som en av de främsta arenorna för socialisa-tionen av barn. Analyserna i kapitel 3 visar att detdemokratiska klimatet i en familj är ett resultat avsåväl föräldrarnas som de ungas beteende ochattityder. Såväl de ungas som deras föräldrarsöppenhet i kommunikationen med varandra är vik-tiga förutsättningar. Det är inte tillräckligt att en-bart den ena parten är öppen i sin kommunika-tion. Det visar sig också vara viktigt i hur höggrad de unga känner att föräldrarna respekterardem, till exempel genom att inte reagera med ut-brott av ilska när de unga gjort något de inte gil-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM426

427

lar. Enligt denna undersökning visar sig ungefären fjärdel av de undersökta familjerna med barn iåldern 13–17 år ha en öppen och fullt fungerandefamiljedemokrati samtidigt som ungefär hälften avfamiljerna uppvisade större eller mindre bristeravseende ömsesidig öppenhet, respekt och de-mokratiskt klimat.

Det demokratiska klimatet i en familj visar sig isin tur vara kopplat till de ungas sociala tillit ochtill deras förtroende för politiska institutioner. Ettdemokratiskt familjeklimat tycks utrusta unga meden tro på att de kan påverka sin omgivning och blilyssnade till. De lär sig förhandla, ta initiativ ochuttrycka åsikter. Detta tycks leda till att de blir meröppna för vuxenvärlden och det sätt som ett de-mokratiskt samhälle fungerar på. Analysen visarsamtidigt att för andra egenskaper som är viktigaför ett aktivt medborgarskap, till exempel politisktintresse och vilja till samhällsengagemang, är detviktigt med en mer direkt uppmuntran från föräld-rar och lärare att uttrycka sina politiska åsikter.

Resurser som unga tillgodogör sig genom attleva i en familj med demokratiska relationer tycksalltså kunna användas i sammanhang även utan-för familjen där den unge vill engagera sig ochuttrycka sin mening. I linje med detta visar andraforskningsresultat att relationerna inom en familjkan bidra till att prägla unga människors känslorinför att ingå i organiserade sammanhang. Ungasom inte känner sig uppskattade och respekte-rade i hemmet visar enligt denna forskning störrebenägenhet att undvika organiserade vuxenstyrdaförenings- och fritidsaktiviteter (Persson, Kerr &Stattin 2007).

ReflektionMänskliga rättigheter, jämställdhet och icke-dis-kriminering är centrala begrepp för en demokrati.En demokratisk familj måste därför kännetecknasav jämställdhet och frånvaro av diskriminering ochförtryck, förutom att alla familjemedlemmar fårdelta i beslutsfattandet. Familjen har dock tradi-tionellt betraktats som den ”privata sfären”, i mot-sats till den ”offentliga sfären”. Historiskt har fa-miljen inte bara räknats som opolitisk utan sommotsatsen till politik, en frizon från politik somsamhället inte ska lägga sig i.

Barns och ungas rätt till inflytande i familjenstöds framför allt av barnkonventionen. Artikel12 – om barnets rätt att uttrycka sina åsikter ochfå dem beaktade i alla frågor som berör honomeller henne – har oftast tolkats som att barnet harrätt till att vårdnadshavarna lyssnar till och låterbarnet vara med och bestämma i frågor som röreller påverkar barnet. Skrivningar inom ramen förföräldrabalken, socialtjänstlagen samt lagen medsärskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ärbra exempel på hur barnkonventionens meninghar införlivats i svensk lagstiftning och där barnsrätt till inflytande inom familjen uttrycks i klartext.

Diskriminering och förtryck inom familjen haremellertid uppmärksammats som ett samhällspro-blem under senare år. Ett mycket konkret uttryckför förtryck inom familjen är när unga män ellerunga kvinnor inte själva får bestämma med vemde ska ingå äktenskap. Ungdomsstyrelsen har ien analys av unga som riskerar att giftas bort motsin vilja gjort bedömningen att ungefär 70 000unga i åldern 16–25 år har ett begränsat ellervillkorat val i förhållande till äktenskap och val avpartner och att 8 500 av dem känner sig oroliga föratt inte själva få välja vem de ska gifta sig med(Ungdomsstyrelsen 2009b).

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM427

428

Kränkningar, förtryck och bristande jämställd-het inom familjen är ett problem i sig, men det fårockså vidare konsekvenser för demokratin. Vadlär sig ett barn som växer upp in en familj därförtryck och tvång är en del av uppfostran? Dethar också på senare tid uppmärksammats att ungasom placerats utanför hemmet inom den socialabarn- och ungdomsvården och som farit illa iblandhamnar i en maktlös situation där de inte har nå-gon vuxen eller instans att vända sig till med sinaproblem (se Barnombudsmannen 2010a). Dettastår i kontrast mot ambitionerna med ett allt meruttalat barnperspektiv inom den sociala barn- ochungdomsvården.

Ungas inflytandepå fritiden

Vilka rättigheter till inflytande som unga har påsin fritid är inte tydligt lagreglerat. Men unga harnaturligtvis stöd i de generella skrivningarna i denungdomspolitiska propositionen – unga har rättatt påverka sitt eget liv och sin närmiljö – och ibarnkonventionen, där det anges att barnets åsik-ter ska ges betydelse i förhållande till ålder ochmognad.

Mötesplatser för ungaSatsningar på fritidsgårdar och mötesplatser hargenom historien ofta setts som verktyg för attfånga in marginaliserade och socialt utsatta ung-domar. I detta perspektiv har ungdomarnas vis-telse på fritidsgården ansetts förebygga socialaproblem. En annan syn på fritidsgårdar och mö-tesplatser har sin utgångspunkt i att verksamhe-ten framför allt ska främja en positiv utvecklingför den som deltar. Fritidsgården kan väcka ochutveckla nya intressen eller vara en plats att barafå vara på – oavsett vilken ”grupp” ungdomarnatillhör och vilken bakgrund de har (Ungdoms-styrelsen 2008).

Mötesplatser för unga är inte en verksamhetsom nyttjas av en majoritet av de unga. EnligtUngdomsstyrelsens enkätundersökning 2009 ärdet 78 procent av unga i åldern 16–20 år som ald-rig besöker en mötesplats för unga medan 11 pro-cent besöker en mötesplats någon gång i måna-den. Samma enkätundersökning visar att ungavars föräldrar är lågutbildade respektive arbets-lösa eller sjukskrivna i något högre grad besökermötesplatserna.

Det finns många olika benämningar som an-vänds på mötesplatser för unga, till exempel öp-pen ungdomsverksamhet, öppen fritidsverksam-het och öppen verksamhet. Det talas också omstrukturerad verksamhet respektive gruppverk-samhet och om ungdomsgård, fritidsgård, ung-domens hus, träffpunkt och kulturhus. Ungdoms-eller fritidsgårdar har verksamheter som i förstahand riktar sig till unga i åldrarna 13–16 år. Ung-domens hus, allaktivitetshus, kulturhus och lik-nande är vanligen riktade till den något äldre grup-pen, det vill säga 15–20-åringarna.

Ungdomsstyrelsen har i sitt utvecklingsarbetekunnat konstatera att mötesplatser för unga fåtten allt viktigare roll i arbetet med att stärka ungasinflytande och delaktighet i samhället. Mötes-platserna är ofta ett ställe där ungdomsråd ochungdomsparlament träffas och möts. De är ocksåofta forum för föreningslivets verksamheter ochmöjliggör kontakter mellan unga och folkrörels-ernas olika aktörer. Här sker debatter, möten ochmanifestationer där unga på olika sätt försökerpåverka och få inflytande över frågor som enga-gerar dem och som de ser som viktiga (Ungdoms-styrelsen 2008).

Antalet mötesplatser för äldre ungdomar har ökatunder 1990-talet medan antalet fritidsgårdar harminskat. Samtidigt har en breddning av anordnar-rollen skett och cirka 25 procent av mötesplats-erna för unga drivs i regi av någon annan än kom-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM428

429

munen (Svenska kommunförbundet 2002). I flerakommuner har mötesplatser för unga också bliviten allt viktigare arena för arbetsmarknadspolitiskainsatser. På mötesplatser placeras särskilda verk-samheter för att hjälpa unga som hamnat utanförskola och arbetsmarknad.

En utvecklingstendens är att andelen som ald-rig besöker några mötesplatser ökar med stigandeålder. Det är också en mindre andel tjejer som be-söker mötesplatserna. Ungdomsstyrelsens erfa-renheter visar att de äldre ungdomarna ställerhögre krav på inflytande i verksamheten samthögre krav på kvalitativa aspekter av verksamhe-ten som till exempel estetiska (utformningen avlokalerna) och geografiska (att möteslokalernafinns på en attraktiv plats). Fler framgångfaktorerär att aktiviteterna ska bygga på ungas egna in-tressen samt professionell och engagerad perso-nal.

Ungdomsgårdar och ungdomens hus brukarsammankopplas med ett genuint ungdomsinflyt-ande. Dessa verksamheter har en lång traditionav att bygga sin verksamhet på ungas engage-mang. Vad som anses vara den bästa modellenför gårdsinflytande har dock varierat över tid, vil-ket beskrivs närmare i kapitel 4. På 1980- och -90-talen sammankopplades ofta verkligt inflytandemed att unga skulle ha makt över planeringen ochpengarna. De senaste 10–15 åren har inflytandeinom fritidsverksamheten oftare beskrivits utifrånen målsättning där de unga bidrar till att aktivtproducera sin egen fritid och inte bara agerar somkonsumenter. En intressant iakttagelse är att rela-tionen mellan ledare och unga inom öppna ung-domsverksamheter har blivit en allt viktigare för-utsättning för ungas upplevelse av delaktighet,(se kapitel 4).

De öppna verksamheterna ger unga goda möj-ligheter till inflytande, däremot är de inte alltidsärskilt motiverade att ta vara på de möjligheter

som erbjuds. Framför allt gäller det den löpandeverksamheten, där bristen på engagemang moti-veras med att man är nöjd med det befintliga ut-budet. Däremot är det sällan brist på engagemangnär det handlar om att starta eller bygga upp nå-gonting nytt. Det rimliga är väl att tolka detta somett allmänmänskligt beteende och inte något somär unikt för de unga.

Det saknas nationella undersökningar som gördet möjligt att dra slutsatser om hur unga upple-ver sitt inflytande på mötesplatser för unga. Enundersökning som utförts vid upprepade tillfäl-len i Jönköpings kommun visar dock att mellan 10och 20 procent av unga fritidsgårdsbesökare upp-lever att ledarna inte tar särskilt stor hänsyn tillderas förslag. Ungefär samma andel unga som äraktiva i kulturoch musikskolan eller som är medi en förening svarar att ledarna inte tar särskiltstor hänsyn till deras förslag. Om man jämförungas upplevelse av inflytande på fritidsgårdar-na, kulturoch musikskolan samt föreningslivetmed inflytandet i skolan är det en tydligt störreandel i skolan, 30–40 procent, som anger att lä-rarna inte tar särskilt stor hänsyn till deras förslag(Elofsson 2007).6

En nyligen avslutad studie om ungas upplevdainflytande på fyra fritidsgårdar i Göteborgsregio-nen visar intressanta resultat. När killar och tjejersvarade i en allmänt ställd fråga om de uppleveratt de kan påverka gårdens verksamhet förekomdet inga större skillnader i deras uppfattning omden egna delaktigheten. Men i mer precisa frågorom inflytande i faktiska aktiviteter framkom etthelt annat resultat. En betydligt lägre andel tjejerän killar upplevde sig ha inflytande över de akti-viteter som genomfördes på gården. En lägre an-del tjejer än killar menade också att de hade infly-tande över hur lokaler, utrustning och pengaranvänds.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM429

430

Målsättningen med ungas inflytande på fritids-gårdarna har flyttat från att handla om att skapaalternativ till det existerande utbudet till att geutrymme för individuell påverkan i befintliga verk-samheter. Från ett deltagarperspektiv på demo-krati kan man hävda att träning i deltagande i detlilla och näraliggande ger följdeffekter för benä-genheten och motivationen att delta även i andrasammanhang. I denna mening kan de öppnaungdomsverksamheterna erbjuda en plattform fördemokratisk träning som är värdefull i sig, ochsom förhoppningsvis kan leda till ökade möjlig-heter till demokratiskt deltagande i andra samman-hang.

FöreningslivetI kapitel 5 beskrivs och diskuteras ungas delta-gande i föreningslivet. Av genomgången framgåratt ungdomsgruppen i lika stor omfattning somde äldre är aktiva i föreningslivet, i meningen attde faktiskt deltar i olika aktiviteter. Däremot är deten större andel av de äldre som är medlemmar inågon förening. Den generella trenden de senaste15 åren är att deltagande i föreningslivet minskar,både bland unga och bland äldre.

Killar är något mer aktiva i föreningslivet äntjejer, men det handlar om små skillnader på någraprocentenheter. Däremot finns det betydligtstörre skillnader mellan unga med svensk respek-tive utländsk bakgrund. Killar med svensk bak-grund deltar i störst omfattning i förenings-aktiviteter. I den gruppen svarade 64 procent attde är medlemmar, 37 procent att de aktivt hadedeltagit i verksamheten och 30 procent att de hadevarit på ett möte. Tjejer med utländsk bakgrundhar den lägsta aktivitetsgraden. Av dem svarade40 procent att de är medlemmar, 15 procent att dehade deltagit aktivt i verksamheten och 21 pro-cent att de hade närvarat vid ett möte de senastetolv månaderna.

Omkring hälften av alla unga som är med i enförening, inklusive idrottsföreningar, är nöjda meddet inflytande de har. Andelen som vill ha merinflytande är 20 procent medan 31 procent sägeratt de inte vill påverka föreningens verksamhet.Andelen som inte vill påverka är något högrebland de som är födda utanför Sverige jämförtmed de som är födda i Sverige. Skillnaden mellankillar och tjejer avseende viljan att påverka är dä-remot försumbar. Nöjdast med sitt inflytande ärmedlemmar i föreningar och organisationer församhällsfrågor, i politiska partier och ungdoms-förbund samt i skolföreningar och i frilufts-föreningar. Inom föreningsidrotten finns en bety-dande grupp som vill ha ökat inflytande, även ommajoriteten även bland föreningsidrottarna ärnöjda med sitt inflytande.

En annan fråga som studerats är hur ungdoms-organisationerna arbetar för att engagera unga isocialt utsatta bostadsområden. Undersökningengenomfördes som en intervjuundersökning avungdomsorganisationer. Det mest anmärknings-värda resultatet i denna undersökning är frånva-ron av uppföljning och kartläggning av vilka grup-per som är underrepresenterade bland organisa-tionernas medlemmar. Väldigt få organisationerhar gjort riktiga kartläggningar. Trots detta harungefär hälften av de intervjuade organisatio-nerna särskilda strategier för att nå målgruppersom man upplever som underrepresenterade.

Även om resultatet ska tolkas försiktigt så visardet ändå att de som genomfört kartläggningar avsin medlemskår för att identifiera underrepre-senterade grupper är mer fokuserade i sina planeroch strategier på att nå dessa målgrupper. De sombara delvis gjort en kartläggning, eller inte allsgjort det, har ofta många fler målgrupper i sitt ar-bete med breddad rekrytering. Av undersökning-en går inte säkert att dra slutsatsen att någon avungdomsorganisationerna har planer eller strate-

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM430

431

gier för att rekrytera unga i just socialt utsattaområden men 23 procent uppger att de har planerpå att arbeta med unga av annan etnisk bakgrund,cirka 20 procent av organisationerna uppger ungabosatta i andra typer av bostadsområden ellergeografiska miljöer som målgrupp.

Ett mindre antal ungdomsorganisationer harunder senare år börjat arbeta för en avkorpora-tivisering. Med detta menas att de driver en linjesom vill avskilja den formella kopplingen mellanorganisationernas verksamhet och offentligabeslutsarenor. Det tydligaste exemplet på detta ärSveriges ungdomsråd som 2009 tog ett princip-beslut om att de lokala ungdomsråden ska fri-koppla sig från kommunerna och istället verka somfristående föreningar. I beslutet ingick att bytafinansieringsform från verksamhetsstöd till van-ligt medlemsbaserat organisationsstöd.

En motsvarande tendens går att se i skolansvärld där Sveriges elevråds centralorganisation(Seco) aktivt arbetar för att elevråd ska organise-ras som egna föreningar och därigenom kunnahävda självständighet gentemot skolan som myn-dighet och rektor i rollen som myndighetsutövare.Organisationen gör i det här sammanhanget endistinktion mellan elevråd och elevkårer, där desistnämnda drivs i föreningsform. Ambitionen äratt de fristående elevkårerna ska ge eleverna ökatinflytande över sin egen organisering oberoendeav de strukturer som initieras av skolan (Skol-verket 2010b).

ReflektionEtt sätt att tolka den fortsatta minskningen avungas deltagande i föreningslivet är som en fort-sättning på det minskade deltagandet i samhäl-lets kollektiva aktiviteter som observerades re-dan i den stora maktutredningen i slutet av 1980-talet. Det skulle i så fall vara uttryck för ett alltmerindividualiserat samhälle och ungas alltmer indi-

vidualistiska värderingar och livsprojekt. I slutetav 1990-talet konstaterade SNS demokratiråd i linjemed detta att det fanns resursstarka grupper sominte längre ville vara med i gemensamma samman-hang och istället valde andra alternativ än politikoch organisationsliv. En av de grupper vars uttågman noterade var unga. Man menade att på kortsikt kan den enskilde skaffa sig fördelar genomandra och snabbare påverkansvägar men på siktkunde detta skapa problem för samhället (Peters-son, Hermansson, Micheletti, Teorell & West-holm 1998).

Forskningen bekräftar bilden av att svenskar-nas värderingar, åtminstone sedan början av1980-talet, blivit alltmer individualistiska, menvisar samtidigt att det inte är de unga som driverdenna utveckling utan att värderingsförskjut-ningen sker gradvis och samtidigt bland yngreoch äldre medborgare (Pettersson 2008). En an-nan möjlig förklaring till den fortsatta minskningenunder de senaste fem åren skulle dock kunna varainternets stora genombrott. Behovet att träffasfysiskt i organiserad form har minskat sedan virt-uella möten och kommunikation på internet blivitallt lättare att genomföra.

Ungas inflytandei skolan

Skolan är den samhällsinstitution som de ungaojämförligt har mest kontakt med och som är denviktigaste aktören utöver familjen för att formadagens och framtidens medborgare. Ungas rät-tigheter till inflytande i skolan är sedan länge fast-ställt på alla juridiska nivåer av skolans reglering,från skollagen över grundskole- och gymnasie-förordningen till läroplanen. Däremot saknas detskrivelser om hur de vuxna i skolan ska ta till varaden resurs som eleverna utgör för skolans verk-samhet och utveckling.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM431

432

Skolinspektionen som pågick mellan 2003 och2006 visade att de allra flesta grundskolor hadesamverkansorgan som klassråd och elevråd. Ävengymnasieskolorna hade samverkansorgan somenligt inspektionen fungerade tillfredsställandemen vars verksamhet var mindre omfattande jäm-fört med grundskolans. Elevernas möjlighet tillreellt inflytande över utbildningens utformningbedömdes ha ett stort utvecklingsbehov. Mer änvarannan av de inspekterade grundoch gym-nasieskolorna bedömdes vara i behov av att för-bättra elevernas möjligheter till inflytande översin lärosituation. Enligt inspektionen fanns detett stort missnöje bland eleverna i både grund-skolan och gymnasieskolan över deras begrän-sade inflytande över utbildningen och skolansinre arbete.

Skolinspektionen som har pågått efter 2006 kon-troller endast valda delar av elevernas rätt till in-flytande, det som berör det egna lärandet. Det ären betydligt snävare granskning jämfört med dentidigare som genomfördes 2003–2006. Hälften avgrundskolorna som inspekterades 2009 bedöm-des uppfylla målen för inflytande och ansvarsta-gande över eget lärande. Drygt 90 procent an-sågs uppfylla målen att eleverna får kunskap omdemokratins principer och utvecklar sin förmågaatt arbeta i demokratiska former. Av de gymnasie-skolor som inspekterades 2009 bedömdes 68 pro-cent uppfylla existerande mål för elevernas infly-tande över den egna utbildningen.

Också elevenkäter visar en liknande bild av be-gränsningar i elevers möjligheter till inflytande.I de 42 kommuner som 2009 genomförde en un-dersökning bland samtliga elever i grundskolanshögre årskurser och i gymnasiet med hjälp av Ung-domsstyrelsens enkät för lokal uppföljning avungdomspolitiken, Lupp, svarade endast omkring

40 procent av eleverna att de har fått veta vad deska ha inflytande över. En något mer positiv bildförmedlas för påståendet Elevrådet tas på allvaroch lyssnas på av personalen i skolan. Blandelever i grundskolans årskurs 7–9 angav 55 pro-cent att det stämde ganska eller mycket bra ochmotsvarande andel bland gymnasieelever var 46procent.

Förutom de formella vägarna för elevinflytandeäger alla elever också rätten att själva ta initiativtill att förbättra något i sin egen skola. Av samt-liga tillfrågade elever i en undersökning utförd avskolverket bland elever i grundskolans årskurs 8och 9 hade 27 procent tagit initiativ till en förbätt-ring det senaste året. Av de som hade tagit initia-tiv svarade en tredjedel (9 procent av samtligaelever) att de hade lyckats med att nå målet förinitiativet, en tredjedel att de hade misslyckatsoch en tredjedel att de inte visste resultatet än(Skolverket 2010a).

Av de intervjuer i sju olika gymnasieskolor somvi har gjort i samband med Fokus 10 framgår atteleverna känner till att de kan lyfta fram frågor tillskolans ledning via representanter i elevrådet,men att det för det mesta endast är småfrågor påagendan när klass- och elevrådet sammanträder.De stora frågorna om till exempel utbildningenskvalitet diskuteras däremot inte.

En nyhet i skollagen som träder i kraft höstter-minen 2011 är att det vid varje skola ska finnas ettforum för samråd, där elever, föräldrar och sko-lans personal är representerade. Ett forum för sam-råd ska fungera som en arena där elever och för-äldrar kan få information om skolans verksamhetoch föra fram förslag och synpunkter i olika frå-gor. Det kan bli en viktig förutsättning för att elev-ers kompetens ska kunna vara en verklig resurs iskolans verksamhet och utveckling.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM432

433

Unga kan också utöva inflytande över sin skol-situation genom de omfattande valmöjligheterna.De reella möjligheterna att välja skola och utbild-ning har förstärkts mycket kraftigt sedan friskole-reformen genomfördes 1992. Av landets totalt4 660 grundskolor var 709 fristående läsåret 2009/10 och andelen friskoleelever uppgick till 11 pro-cent av samtliga grundskoleelever. Antalet fristå-ende gymnasieskolor har också ökat i mycketsnabb takt och är nu nästan ikapp antalet kom-munala gymnasier. Kommunala skolor hade dockfler elever per skola. Friheten att välja olika utbild-ningsinriktningar är mycket stor. Läsåret 2009/10fanns det nästan 4 700 olika utbildningar att väljamellan.

Att valfriheten inte är oproblematisk visas i sta-tistiken som belyser byten av program och av-hopp från skolan. Ungefär 10 procent av alla gym-nasieelever avbryter studierna under det förstaeller andra studieåret och ytterligare drygt 10 pro-cent hoppar av under det tredje studieåret. Samti-digt väljer allt fler elever att byta skola eller pro-gram under utbildningens gång. Av dem som gicki år 3 hösten 2009 hade 15 procent bytt antingenskola eller utbildning under sina gymnasiestudier.

Enligt Ungdomsstyrelsens senaste attityd- ochvärderingsstudie från 2007 är valet av utbildningdet område i livet som unga upplever att de harstörst inflytande över. Det fanns dock betydandeskillnader inom ungdomsgruppen, en klart lägreandel av unga som är utrikes födda bedömde sigha stor möjlighet att påverka sitt val av utbild-ning jämfört med unga födda i Sverige. En klartlägre andel av unga som är födda utrikes, 76 pro-cent, uppfattade sig ha stor möjlighet att påverkasitt val av utbildning än av unga som är födda iSverige, 86 procent. Unga som är barn till arbe-tare bedömde att de haft mindre inflytande övervalet av utbildning än unga som är barn till tjäns-temän.

Sammantaget visar bilden av skolan att det fort-farande finns brister i elevernas inflytande överdet egna lärandet, samtidigt som det formella elev-inflytandet finns men ser ut att ha en relativt mar-ginell roll i skolans vardag.

Skolverkets undersökningar visar dock en ge-nerellt positiv utveckling av elevernas upplevdainflytande under perioden 1993–2009. Om elev-ers bedömning i dessa undersökningar grundasmer på förbättrade relationer mellan elever, lärareoch skolans personal eller på de formella möjlig-heterna för elevinflytande är däremot svårt attbedöma.

Ungas inflytandei arbetslivet

Rätten till inflytande på arbetsplatsen är regleradgenom medbestämmandelagen, MBL, och de kol-lektivavtal och samverkansavtal som har tecknatsinom de olika branscherna.

Den fackliga organisationsgraden i Sverige ärfortfarande hög i ett internationellt perspektiv, medomkring 70 procent av de anställda som är med-lemmar i en facklig organisation, trots en nedgångde senaste åren. Framför allt har andelen fackligtanslutna unga sjunkit, från 45 procent 2006 till 27procent 2008/2009. Det faktiska deltagandet i fack-ligt arbete är ännu lägre, endast 6 procent av ungakvinnor, upp till 25 år, har varit på ett fackmöte detsenaste året vilket kan jämföras med 14 procentbland unga män och 22 procent bland anställda ialla åldrar.

Upplevelsen av att ha inflytande på arbetet ärinte enbart avhängigt de formella vägarna för in-flytande. Arbetsplatsens organisering, möjlighe-ten att påverka sin arbetssituation, anställnings-formen, stöd från kollegor och chefer är alla vik-tiga faktorer som bidrar till det upplevda inflytan-det. Enligt analysen i kapitel 7 är möjligheten att

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:23 PM433

434

få stöd och uppmuntran från chefer när arbetetkänns besvärligt den viktigaste faktorn för ungasupplevelse av inflytande på arbetet. Den positivaeffekten är lika stark för båda könen. Resultatetunderstryker vikten av att unga i arbetslivet haren lyhörd och stödjande ledning och indikerar attkommunikation med chefer upplevs som ett vik-tigt sätt att utöva inflytande på arbetet.

Andra viktiga faktorer för att främja ungas upp-levda inflytande var olika för unga kvinnor ochunga män. Det som gynnande unga kvinnorskänsla av att ha inflytande på jobbet var att ansesig vara etablerad på arbetsmarknaden, kunnapåverka sina arbetstider samt uppleva arbetsupp-gifterna som stimulerande. Bland de unga män-nen var det gynnsamt att vara heltidsanställd, hamöjligheter att utvecklas samt kunna påverka ar-betets upplägg.

De flesta unga är nöjda med sitt inflytande påarbetsplatsen. Andelen som 2009 upplevde lågtinflytande, mätt genom ett ställningstagande tillpåståendet Upplever du att du har för litet, ellerför stort, inflytande i ditt arbete, var omkring 25procent. Det var högst bland unga kvinnor under25 år och lägst bland män över 25 år, även omskillnaderna inte var så stora. Ett alternativt sättatt mäta upplevt inflytande är den som Arbets-miljöverket tillämpar, där frågan om upplevt infly-tande generellt vägs ihop med upplevt inflytandeöver arbetstiden, arbetstakten och arbetets upp-lägg. Om man mäter upplevt inflytande på arbets-platsen på det sättet framträder en helt annan bild:drygt två tredjedelar, 70 procent, av tjejerna i ål-dern 16–25 år upplevde lågt inflytande i arbetet2007 jämfört med 52 procent av killarna i sammaålder. Bland de äldre upplevde 53 procent av kvin-

norna och knappt 40 procent av männen att dehade lågt inflytande på arbetsplatsen, enligt re-dovisningen i Ung idag 2010 (Ungdomsstyrelsen2010).

Det finns två parallella trender för arbetsplats-inflytande som är värda att uppmärksamma, denfackliga organiseringen minskar kraftigt blandde unga samtidigt som arbetsplatserna allt oftaretillämpar en organisationsstrategi med en plattorganisation. Det är också allt vanligare med ensyn att utvecklings- och kvalitetsarbetet bör en-gagera hela arbetsplatsen. Enskilda medarbetarehar fått större befogenheter att ta ansvar översina arbetsuppgifter samtidigt som det finns an-dra kanaler för arbetsplatsinflytande vid sidan avfackföreningar, till exempel regelbundna arbets-platsmöten. Samtidigt är det viktigt att komma ihågatt många unga arbetar inom servicesektorn ochinom små tjänsteföretag där arbetsplatskulturenkan avvika från det generella mönstret. Därtill harmajoriteten av unga en tidsbegränsad anställning,vilket rimligtvis minskar deras känsla av samhö-righet med arbetsplatsen.

Kunskapen om inflytande i arbetslivet är dockmycket begränsad. Det finns få studier som hargranskat frågan generellt, och inga som har stu-derat hur unga idag upplever sina möjligheter attpåverka sin situation på arbetsplatsen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM434

435

SlutdiskussionFokus 10 handlar om inflytande i livets alla sfärer.Vi har konstaterat att det inte råder någon skarpgräns mellan de demokratiska erfarenheter somgörs i de sfärer där unga människor rör sig i var-dagen som i familjen, i skolan eller i fritids-verksamheter och de som görs inom den störrerepresentativa demokratin. Erfarenheter som görsi en sfär kan omvandlas och även användas i an-dra sfärer.

I Fokus 10 har vi sett att intresset för politikbland unga snarare ökar än minskar. Många ungaär intresserade av samhällsfrågor och är inte hel-ler främmande för att engagera sig. Vi har ocksåsett att grundläggande välfärdsresurser som eko-nomisk trygghet, hälsa och sociala relationer harmycket stor betydelse för ungas känsla av infly-tande över sitt eget liv och för deras delaktighet isamhället. De två huvudmålen inom ungdoms-politiken – ungas verkliga tillgång till välfärd ochungas verkliga tillgång till inflytande – är sålundastarkt sammankopplade. Grundläggande välfärds-resurser lägger grunden för ungas möjligheter attvara delaktiga och utöva inflytande.

Rättigheterna och möjligheterna för unga upptill 18 år att utöva inflytande har stärkts i och medatt allt fler aktörer arbetar enligt barnkonvention-ens riktlinjer. Men det finns naturligtvis områdensom behöver utvecklas. Att unga har rätt till in-flytande i frågor som berör dem innebär inte attalla vuxna respekterar den rättigheten. Barn ochunga i utsatta situationer har sämre möjligheterän andra att påverka sin situation. Exempelvisfinns det brister i rätten till inflytande och välfärdbland unga som har blivit placerade i särskildaungdomshem, lever i ekonomisk utsatthet, har enfunktionsnedsättning eller är dokumentlösa, detvill säga vistas i Sverige utan tillstånd, enligt Barn-ombudsmannens senaste årsredovisning (Barn-ombudsmannen 2010a).

Klyftor och skillnadermellan unga

En övergripande observation är att det finns oro-väckande stora skillnader i ungas möjligheter attutöva inflytande över sitt liv i de olika sfärer vistuderat: familjen, skolan, arbetet, fritiden och denrepresentativa demokratin. Man kan se en tydligpolarisering mellan unga som upplever goda möj-ligheter till inflytande och unga som upplever småmöjligheter. Fördelningen mellan de som upple-ver sig ha inflytande och de som inte gör det serdock olika ut inom olika sfärer. I familjen är de allraflesta unga nöjda med sina möjligheter till infly-tande. Det finns dock en grupp unga, kring 10procent, som inte är nöjda med sina möjlighetertill inflytande i familjen och över sina egna liv.Inom denna grupp finns ytterligare en mindregrupp unga vars möjligheter till inflytande är kraf-tig beskuren av familjens inre, ofta patriarkala,maktstruktur.

I skolans värld är fördelningen mellan de ungasom upplever möjligheter till inflytande och desom inte gör det mer jämn. Beroende på vilketområde frågan gäller så är det mellan 40 och 60procent av eleverna som uppger att de har möjlig-heter att utöva inflytande. I skolan tycks utveck-lingen under senare år ha gått åt rätt håll.

Bland de unga som befinner sig i arbetslivet ärdet mellan 20 och 30 procent som upplever att dehar för lite inflytande på jobbet.

Bland de unga som är medlemmar i en föreningär det ungefär hälften som uppger att de får varamed och påverka verksamheten i den utsträck-ning de vill, samtidigt som 30 procent inte villvara med och påverka, 20 procent uppger att defår påverka mindre än de vill. Mötesplatser förunga kan vara fritidsgårdar och en rad andra ty-per av verksamheter. Det är ont om forskning sombelyser ungas inflytande inom fritidsområdet. Deforskningsresultat som ändå finns visar att ungas

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM435

436

inflytande på fritidsgårdar, samt i kultur- ochmusikskolor, ligger på ungefär samma nivå somungas inflytande i föreningslivet då mellan 10 och20 procent upplever att ledarna inte tar hänsyntill deras förslag.

I den representativa demokratin är ungas synpå sina egna möjligheter att påverka och blilyssnad till betydligt mindre än i alla andra sfärer.Endast 6 procent av unga i åldern 16–25 år anseratt de har stora möjligheter att påverka politiskabeslut och endast 15 procent av de unga anseratt de har stora, eller ganska stora, möjligheter attsjälv föra fram åsikter till dem som bestämmer ikommunen.

Polarisering och ettmer splittrat samhälle

I rapporten framträder en bild av polarisering. Dethandlar för det första om en social polariseringdär unga som antingen själva eller vars föräldrarlever under knappa ekonomiska förhållanden tyd-ligt ser mer pessimistiskt på sina möjligheter attpåverka såväl sitt eget liv som frågor i samhället.För unga som själva är arbetslösa är det särskilttydligt att de har mindre tilltro till sina möjligheteratt påverka de flesta områden i livet.

En annan tydlig skillnad går mellan unga medgod hälsa och unga som av något skäl uppger attde inte mår bra. Det handlar också om unga meddålig självkänsla och unga som har problem medsina familje- eller kompisrelationer. Unga som mårdåligt och har relationsproblem upplever sig ihögre grad än andra sakna möjligheter att påverkasin livssituation. Bland dessa unga är det ocksåvanligare att inte känna sig delaktig i det svenskasamhället.

Ytterligare en ganska tydlig skillnad går mellanolika geografiska områden i landet. Unga bosattautanför storstadsregionerna upplever i större ut-sträckning att de inte är delaktiga i det svenskasamhället. Det är något vanligare att unga sombor i mindre städer och på landsbygden inte ode-lat stöder demokratin och dess principer.

Utifrån våra observationer i Fokus10 ser vi enrisk för ett allt mer splittrat samhälle. Den ökadetendensen till segregation och åtskillnad i Sverigesom förekommer i boendet, på arbetsmarknaden,i skolan och i samband med fritidsaktiviteter tycksäven spilla över på beteenden och attityder somhar betydelse för demokratin. Unga från olika so-ciala, kulturella och geografiska miljöer har alltfärre arenor att mötas på vilket hotar att skapaparallella världar utan gemensam identitet ochvärdegrund. Vi ser exempelvis att landsortensunga i många fall uppvisar mönster av attityderoch beteenden som skiljer sig från unga i stor-stadsregionerna. Vi vet också att unga i flera avstorstädernas socialt mest utsatta områden haren känsla av att vara instängda i sina egna områ-den utan större möjligheter till möten och relatio-ner med människor i samhället utanför.

Inklusion – exklusionEn annan aspekt av polariseringen är att mångaunga, avsiktligt eller oavsiktligt, har hamnat ut-anför arenor som traditionellt har bidragit till attstärka ungas resurser och känsla av egenmakt.Den höga ungdomsarbetslösheten och svårighe-terna för unga att etablera sig på arbetsmarkna-den bidrar till att kraftigt minska möjligheterna tillinflytande för en stor grupp unga vuxna. När ungasaknar egen försörjning och tryggad ekonomiundergrävs deras självtillit och innebär samtidigtatt de saknar tillgång till viktiga plattformar och

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM436

437

sociala nätverk att agera utifrån om de vill enga-gera sig i samhället. I kombination med detta bi-drar en pressad ekonomisk situation ytterligaretill en känsla av vanmakt.

Föreningslivet är ytterligare en sfär där ungasdeltagande minskar. Vad betyder det att unga iallt mindre grad träffas fysiskt och interagerar medandra under organiserade former på fritiden? Tra-ditionellt har föreningslivet setts som en arenasom ger tillgång till värdefulla sociala nätverk ochtillfälle att öva sig i demokratins beslutsformer.En fråga vi inte kan besvara är om de möjligheteratt till exempel bygga nätverk på internet som visett kan väga upp den försvagning av politiskaresurser som det minskade föreningsdeltagandetmedför. De alternativa sätten att interagera sominternet bidragit till är intressanta att belysa när-mare.

Ytterligare exempel på att unga i lägre grad ingåri kollektiva sammanhang är att unga på arbets-marknaden i allt mindre utsträckning är fackligtanslutna och att unga idag ofta anställs i sam-manhang och på arenor, till exempel genom beman-ningsföretag, inom vilka den fackliga organisa-tionsgraden är låg.

Relationer iställetför organisering

Samtidigt som vi i Fokus 10 har noterat den lång-siktiga trenden att unga i mindre utsträckning äntidigare ingår i kollektiva sammanslutningar harvi sett att ungas inflytande i allt högre grad tycksrealiseras i relationer mellan unga och ledare ellerlärare i de verksamheter där unga vistas och ärverksamma. På fritidsområdet har diskussionenom ungas inflytande alltmer förskjutits från atthandla om strukturer för inflytande till ett lyhörtförhållningssätt hos de som arbetar med unga.

Våra analyser visar att den enskilt viktigaste fak-torn för att en ung människa ska uppleva sig hainflytande i arbetslivet är att ha en chef att pratamed när behov uppstår.

Skolan är det kanske allra tydligaste exemplet.Unga har i högre grad än tidigare generationer envana från förskola och tidiga skolår av hur mansamarbetar och umgås i grupp. De har vuxit uppmed barnkonventionen och är vana vid att blihörda och tagna på allvar. Lärarrollen har gradvisförändrats från att vara en auktoritär ledare till attvara en lyhörd mentor och lots. Ungas inflytandei skolan realiseras idag till stor del i relationenmellan lärare och elev snarare än av inflytandegenom formella strukturer. Det demokratiskaförhållningssättet har slagit igenom i många avde sfärer som unga vistas i. Kollektiva påverkans-vägar och inflytandestrukturer har minskat i be-tydelse. Vilka effekter detta får på sikt är viktigtatt analysera och förhålla sig till.

Trenden i ungas inflytande går i riktning motindividuellt påverkande som realiseras i relatio-nen mellan unga och ledare/lärare och där de vux-nas demokratiska kompetens och lyhördhet bliren avgörande faktor. Utvecklingen är positiv meninnehåller också risker. Unga med svagare resur-ser eller som saknar goda relationer med förstå-ende lärare eller ledare riskerar att få en försämradinflytandesituation än tidigare.

Lärare, ungdomsarbetare, föreningsledare, kom-munala tjänstemän och andra som kommer i kon-takt med unga bör ha ett arbetssätt som genom-syras av lyhördhet, dialog i demokratisk anda ochuppmuntran till kritiskt tänkande. Ett sådant för-hållningssätt ökar ungas möjligheter till inflytandei de verksamheter där de vistas och det är ocksåen grundförutsättning för att ungas engagemangska kunna tas tillvara för att utveckla en verksam-het.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM437

438

Ett ökat ansvarstagande ikommunerna och skolan

Då kommunen är den arena där de flesta av debeslut som rör ungas vardag fattas och då kom-munen också är huvudman för många av de verk-samheter där unga vistas, går det inte att under-skatta betydelsen av utvecklingsinsatser inomkommunerna. Ungdomsstyrelsens bedömning,utifrån de resultat som framkommit i Fokus10, äratt kommunerna behöver se över vilka verktyg dehar tillgång till för att stärka ungas välfärd ochinflytande. Har de kunskap om ungas faktiska lev-nadsförhållanden, deras attityder och deras prio-riteringar i viktiga välfärdsområden som skola, fri-tid, boende, kollektivtrafik och arbete? En annanviktig åtgärd är att se över kompetensen i frågorsom berör ungas rätt till inflytande på alla nivåerav kommunalt tjänsteutövande och beslutsfat-tande.

Skolan spelar en mycket viktig roll i att utbildaoch forma dagens och framtidens medborgarevilket också blivit tydligt i Fokus10. Ungas rätt tillinflytande i skolan omfattar många viktiga dimen-sioner som inflytande över det egna lärandet, in-flytande i skolans arbetsmiljö och inflytande iskolans organisation. Ungdomsstyrelsen menaratt elevinflytandet i skolorna bör förstärkas ytter-ligare och att det behövs bättre kunskap om elev-ernas faktiska möjligheter att utöva inflytande.De frågor som elever idag kan påverka är sällanav den karaktären att de gör verklig skillnad i de-ras utbildningssituation eller påverkar skolanskvalitetsarbete.

Ungdomsstyrelsen anser också att det finnsstora möjligheter att utveckla ungas medborger-liga kompetens genom en ökad samverkan mellanskolor och andra aktörer som representanter förarbetslivet, högre utbildning och det civila sam-hället. Det är önskvärt med en skola som är öppenför samarbete med ideella organisationer, både föratt ge unga en bild av vilka möjligheter som finnsför dem att engagera sig och för att organisatio-nerna många gånger har kunskaper inom sak-områden som kan berika undervisningen och un-derlätta för skolan att genomföra sitt demokrati-uppdrag. I tidigare utvärderingar av skolval hardet framkommit att elever välkomnar möjlighetenatt få lyssna till företrädare för olika åsikter ochatt få diskutera demokrati. Det är särskilt viktigtatt de politiska ungdomsförbunden får tillträdetill skolorna (Ungdomsstyrelsen 2007). Utifrån deerfarenheter som kan dras av forskning ochutvärderingar menar Ungdomsstyrelsen att sko-lorna i större omfattning bör arbeta med att ökaungas kunskap om hur de kan påverka i den egnakommunen. I takt med att kommunerna idag tarfram nya plattformar för medborgardialog och in-formation ökar också möjligheterna för skolornaatt arbeta praktiskt med dessa nya strukturer i sinsamhällsundervisning.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM438

439

Föreningslivets, idrotts-rörelsens och de politiska

partiernas rollFöreningslivet är en viktig arena för både lärandeoch rekreation. I Fokus10 ser vi att den generellatrenden de senaste 15 åren är att deltagande iföreningslivet minskar, både bland unga ochbland äldre. Det är en större andel av de äldre somär medlemmar i någon förening än bland de unga.Däremot visar resultaten att unga är aktiva iföreningslivet i lika stor omfattning som de äldre,i meningen att de faktiskt deltar i olika aktiviteter.

Den arena inom föreningslivet där flest är aktivaär idrottsrörelsen. Det är särskilt tydligt blandunga. Fokus10 visar att föreningsidrotten når uttill i stort sett alla unga i Sverige vilket också görden särskilt viktig. I Fokus10 ser vi att det i mångaidrottsföreningar finns ett behov av att fortsättautveckla demokratin när det gäller att låta barnoch unga få vara med och bestämma i en verk-samhet. Ungdomsstyrelsen menar att förenings-idrottens pedagogik i ökad utsträckning redan ide yngre åldersgrupperna skulle kunna präglasav medbestämmande och delaktighet. En sådanpedagogik låter unga öva sig i demokratins be-slutsformer som att uttrycka sin mening, att lyssnapå andra och att bli tagen på allvar. Ungdoms-styrelsen rekommenderar därför att idrotts-rörelsen undersöker möjligheten att, genom sinaspecialförbund, införa ett inslag i sina ledarut-bildningar som förser ideella ledare med en grund-läggande kunskap om demokratisk gruppmetodiki barnoch ungdomsgrupper.

Samma utveckling är även önskvärd inom andradelar av föreningslivet. Många organisationer be-höver se över sina interna demokratiska proces-ser och även hitta sätt att rekrytera nya och yngremedlemmar. Flera av de större organisationer somfinns i Sverige idag har många år på nacken ochär startade i en tid där engagemanget i samhälletsåg annorlunda ut än vad det gör idag. De behö-ver anpassa sig för att hänga med i utvecklingenoch attrahera unga. Den polarisering som be-skrevs tidigare är ett faktum även inom förenings-livet.

De politiska partierna har en särställning inomdemokratin eftersom de organiserar och mobili-serar de personer som väljs till beslutsfattare inomalla politiska nivåer i samhället. Det är represen-tanter för de politiska partierna som styr samhäl-let. Det är partierna som genom sina nominerings-listor till stor del avgör vilka personer som är val-bara till politiska församlingar. Det är stor skillnadmellan partierna när det gäller i vilken utsträck-ning unga är respresenterade. Inom flera av parti-erna finns behov att se över arbetsformerna föratt attrahera medlemmar, såväl unga som äldre.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM439

440

FörslagUngdomsstyrelsens uppfattning är att alla ungaska kunna påverka sin situation och att allaunga, även de som befinner sig en utsatt situa-tion ska bemötas med respekt i sin vardag

Det arbete som redan pågår i skolorna, på fritid-ens arenor, på arbetsplatserna och i kommunernakan stärkas ytterligare genom ökad kunskap ochnya arbetsmetoder. En viktig uppgift är att se tillatt även unga som befinner i en utsatt situationska kunna påverka sitt eget liv och utöva infly-tande i samhället på lika villkor som andra unga.För att uppnå dessa mål behöver samhället stärkade berörda individernas resurser, skapa bättrefungerande strukturer och stärka de vuxnas kom-petens genom utbildningsinsatser och bättre till-gång till aktuell kunskap inom fältet. De förslagUngdomsstyrelsen lägger tar sin utgångspunkt idetta. Det är förslag som handlar om att möjlig-göra ungas inflytande genom att förbättrastrukturer, öka kompetensen bland de som arbe-tar med unga, stärka unga med sämre resurser fördeltagande samt om att förbättra kunskapsläget.

En framgångsfaktor i allt arbete som syftar tillatt främja ungas inflytande är att inte ställa orea-listiska förhoppningar på att de unga själva, utanstöd och uppmuntran från de vuxna, ska kunna tatillvara sin rätt till inflytande. Det är viktigt attvuxna är tydliga med att informera om vad ungahar inflytande över och att de finns till som stöd,dialogpartner och erfarenhetsbank när de ungabehöver det. Däremot är det inte meningen attunga alltid ska få sin vilja igenom, det viktiga äratt ungas idéer och tankar tas emot och diskute-ras med respekt och lyhördhet.

Ungdomsstyrelsen föreslår:

Unga som uppnått myndighetsåldern har en svagrepresentation och de omyndiga saknar röst helthållet i de beslutsfattande församlingarna.Ungdomsstyrelsen ser att den nya IKT7-baserademedborgardialogen är en unik möjlighet och sam-tidigt en pedagogisk utmaning i arbetet medungas inflytande. De nya formerna av medborgar-dialog kan kompensera för ungas underrepre-sentation och svagare ställning på mer traditio-nella arenor.

En särskild utmaning är att få unga att hitta tilloch använda sig av de nya strukturerna för med-borgardialog som växer fram på det lokala planet.SKL har inom ramen för detta arbete och på upp-drag av regeringen tagit fram ett antal IT-verktygsom kommunerna kan använda i sitt möte medmedborgarna. I takt med att allt fler kommunerutvecklar sina IKT-baserade former för dialog ökarmöjligheterna att bjuda in unga till det demokra-tiska samtalet. Skolorna har fått nya möjligheteratt utveckla sitt arbete med att förmedla kunska-per till unga om den lokala demokratin. Praktiskvägledning i hur man kan gå tillväga för att ut-trycka sin åsikt och påverka lokalt är annars ettförsummat område i skolundervisningen.

Syftet med Ungdomsstyrelsens förslag är attstärka skolornas möjligheter att arbeta praktisktmed lokal demokrati i anslutning till de nya IKT-baserade plattformarna för medborgardialog.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM440

441

Uppdrag attutbilda skolledareUngdomsstyrelsenföreslår att myndighetenfår i uppdrag att utbildaskolledare i metoder förarbetet med elevin-flytande inför att det vidhöstterminen 2011 skafinnas ett forum församråd, där elever,föräldrar och skolanspersonal är represente-rade i varje skola.

Stärk kompetensenhos personal somarbetar med ungaUngdomsstyrelsenföreslår att myndighetenges fortsatta möjligheteratt arbeta med utbild-ningsinsatser som riktastill kommunala tjänste-män och chefer somarbetar strategiskt ochtvärsektoriellt för attförbättra ungas levnads-villkor och öka ungasinflytande.

Metodstöd förmedborgardialogi undervisningenUngdomsstyrelsenföreslår att Skolverket isamverkan med Sveri-ges kommuner ochlandsting och Ungdoms-styrelsen får i uppdragatt utarbeta ett metod-material samt erbjudametodstöd till skolor ihur man praktiskt kanarbeta med kommunensIKT-baserade med-borgardialog som en delav undervisningen isamhällskunskap ellerandra lämpliga ämnen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM441

442

Barnkonventionen har varit vägledande för arbe-tet med ungas inflytande de senaste 20 åren, denstatliga sektorsövergripande ungdomspolitikenhar funnits nästan lika länge. Ungas rättigheterhar aldrig varit starkare än idag, men om samhälletlever upp till dem beror helt och hållet på de vux-nas kunskaper och kompetens.

Vuxna som arbetar med unga, direkt eller indi-rekt, är en nyckelfaktor för att unga ska få tillgångtill verkligt inflytande. Ungas möjligheter att tillexempel påverka sin skola eller hemkommun är istor omfattning beroende av de vuxnas kompe-tens och engagemang. De allra flesta vill stödjade ungas möjligheter till inflytande, men behöverstöd för att hitta fungerande lösningar där deungas engagemang blir en reell resurs för verk-samheten.

Utbilda lärareoch skoledarei demokratiUngdomsstyrelsen före-slår att lärar- och skol-ledarutbildningarna skainnehålla ett obligato-riskt moment om skolansdemokratiuppdrag sominkluderar demokra-tiska undervisnings-former, kunskap ommänskliga rättigheter,barnets rättigheter ochhur man kan arbeta föratt orientera elever omden lokala demokratinoch dess påverkans-vägar. Utbildningen skaäven ta upp olikaformer och metoder förelevinflytande samtmetoder för hur skolankan ta till vara elever-nas engagemang i sinverksamhet.

Öka ungas möjlig-heter att kommai kontakt mednya miljöerUngdomsstyrelsen före-slår en statlig satsningför att öka den natio-nella mobiliteten blandunga i Sverige, ettnationellt volontärpro-gram. Programmet skage unga mellan 16 och25 år möjligheter attarbeta som volontärermellan en och sexmånader.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM442

443

Det segregerade samhället är ett faktum och densociala sammanhållningen riskerar att försvagasallt mer på grund av växande klyftor inom till ex-empel utbildning, arbete och deltagande i före-ningsliv. I Fokus 10 har vi belyst att unga iblandhar svårt att ta sig ur sin bekvämlighetszon pågrund av individuella, men även av strukturella,skäl. Dessa bekvämlighetszoner eller ”bubblor”som unga uttrycker det skapar i värsta fall fördo-mar om ”de andra”. Därför behövs ”brobyg-gande” rörelser mellan individer och grupper somsällan möts. Vi har visat att det finns skillnader iungas förutsättningar men även i attityder tilldemokrati och samhällsfrågor beroende på var ilandet de bor. Många unga kan tänka sig att vidgasina referensramar, men steget till Europa eller ettgrannland kan kännas för stort.

Volontärverksamhet ger de deltagande unga enmöjlighet att utveckla sin sociala och kulturellakompetens samtidigt som de gör en konkret in-sats. Huvudsyftet är att ge unga möjligheter attkomma i kontakt med unga som inte har en lik-nande bakgrund som de själva, möta andra ungasverklighet, få nya perspektiv och kanske ocksåupptäcka nya möjligheter i livet. Skoltrötta 16-åringar kan få ökad motivation att återuppta sinastudier efter en termins volontärarbete. Krav börställas att den mottagande organisationen finnspå en annan geografisk ort och att se till att ungasom gör en volontärinsats kommer i kontakt medunga som har en annan bakgrund och än de själva.

Idag finns internationell volontärverksamhet viaEU-programmet Ung och aktiv i Europa och detnationella kontoret har godkända organisationeroch föreningar som det nationella volontär-programmet bör använda sig av under det förstapilotåret.

Nytt projektstödför ungdomsorga-nisationerUngdomsstyrelsen före-slår att inrätta ett pro-jektstöd för ungdoms-organisationerna för attarrangera särskildaaktiviteter, till exempelöver veckoslut ochunder skollov för ungafrån miljöer som van-ligtvis inte deltar iföreningslivet och sominte möts.

UtvecklajobbgarantinUngdomsstyrelsenföreslår en utvecklingav jobbgarantin förungdomar genom att gearbetslösa unga enmöjlighet att ansöka ominternationell volontär-tjänst inom EU-pro-grammet Ung och aktivsom ett alternativ tillarbetspraktik.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM443

444

Inom EU arbetar man systematiskt med att stärkasammanhållningen och skapa en gemensamvärdegrund och identitet för Europas olika natio-naliteter. Detta yttrar sig bland annat i anslag somges för att unga ska kunna resa ut i Europa ochsamverka på olika sätt med unga i andra länder.Den internationella volontärtjänsten är en alter-nativ utbildningserfarenhet med syftet att blandannat öka den sociala sammanhållningen samtanställningsbarheten med hjälp av ökad mobili-tet. I Sverige saknas på ett liknande sätt ett arbetepå bred front för att stärka den sociala samman-hållningen även om ett visst arbete med fokusriktat mot storstädernas socialt utsatta bostads-områden pågår.

Ungdomsorganisationerna har idag en möjlig-het att söka statligt bidrag för sin ordinarie verk-samhet samt projektstöd till exempelvis verksam-het med engagemangsguider. Avsikten med detsenare är att stimulera till ökat deltagande inomföreningslivet bland unga som inte tidigare varitföreningsaktiva. Ungdomsstyrelsen vill utveckladet arbetet genom att förstärka ungdomsorgani-sationers möjligheter att arrangera särskilda akti-viteter för att introducera sin verksamhet för ungasom inte är föreningsaktiva idag. En viktig dimen-sion är att dessa aktiviteter ska vara öppna ocksåför de redan aktiva medlemmarna och på så sättskapa möten mellan unga från olika miljöer. Syftetär dels att introducera verksamheten för unga somtidigare inte har kommit i kontakt med förenings-livet, dels att skapa möten mellan unga som kom-mer från olika miljöer.

Det arbete som görs för att förbättra ungasvillkor ska alltid vara baserad på kunskap. I detungdomspolitiska uppföljningssystemet finnssammanlagt 12 indikatorer för ungas inflytandeoch representation som idag är indelade i tre om-råden: Politiskt intresse och aktivitet som följsupp av Valmyndigheten och Ungdomsstyrelsenmed hjälp av nyckeltal som belyser ungas fak-tiska deltagande både i den representativa demo-kratin och i andra typer av politiska aktivitetersamt intresset för politik. Möjlighet till inflytandesom följs upp av Ungdomsstyrelsen med hjälp avindikatorer som belyser ungas vilja att påverkalokalt samt deras upplevda möjligheter att göradet. Inflytande i skola och arbetsliv som följsupp av Skolverket och Arbetsmiljöverket medhjälp av indikatorer som belyser attityder. Detsaknas därmed indikatorer som visar vilkastrukturer för inflytande som finns i kommunerna,i skolorna och på arbetsplatserna. Därtill är debefintliga indikatorernas relevans och aktualitetav varierande kvalitet.

Förbättra kunskapenom ungas inflytandeoch representationGe Ungdomsstyrelsen i upp-drag att ta fram ett förslag tillbättre indikatorer för områdetinflytande och representationtillsammans med andra rele-vanta myndigheter och aktörersom Sveriges kommuner ochlandsting.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM444

445

Utred funktionsnedsattasmöjligheter till inflytandeGe Ungdomsstyrelsen i upp-drag att tillsammans medHandisam och Socialstyrelsenutreda hur förutsättningarnaser ut och vilka behov somfinns för att unga medfunktionsnedsättningar skakunna öka inflytandet över sinegen livssituation.

Ungdomsstyrelsens analyser visar att ungamed funktionsnedsättning är en grupp som upp-lever sämre möjligheter att påverka sin egen livs-situation. Kunskapsläget kring förutsättningarnaför unga med funktionsnedsättningar att utövainflytande i den representativa demokratin, i sko-lan, på arbetet och på fritiden är idag dock brist-fälligt.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM445

446

ReferenserElofsson, S. (2007). Inflytande iskola och på fritid – en studie avgrundskole- och gymnasieelever iJönköping i jämförelse medsituationen i Helsingborg.Jönköpings kommun.

Barnombudsmannen (2010a).Barnombudsmannens årsredovis-ning 2009. Stockholm: Barn-ombudsmannen.

Barnombudsmannen (2010b). I.msorry – Röster från särskildaungdomshem. Barnombuds-mannens årsrapportering 2010.Stockholm: Barnombudsmannen.

Europeiska gemenskapernas kommission(2009). En EU-strategi förungdomar – Satsa på ungdomarsegna möjligheter. En förnyadöppen samordning för ungdoms-frågor. Meddelande från Kommis-sionen till Rådet, Europa-parlamentet, Europeiska ekono-miska och sociala kommittén.

Persson, A., Kerr, M. & Stattin, H.(2007). Staying in or moving awayfrom structured activities:explanations involving parents andpeers. In DevelopmentalPsychology. 43, ss.197–207.

Petersson, O., Hermansson, J.,Michelletti, M., Teorell, J. &Westholm, A. (1998). Demokratioch medborgarskap. Stockholm:SNS Förlag.

Pettersson, T (2008). Ungasjunga med de gamla! Enjämförande analys av grundläg-gande värderingar och uppfatt-ningar om demokrati och politikbland blivande vuxna från 24länder. Uppsala: Teologiskainstitutionen, Uppsala universitet

Pettersson, T. & Esmer, Y. (2008).Changing Values, PersistingCultures: Case Studies in ValueChange. Brill Academic Publishers.



Regeringens skrivelser 2009/10:53En strategi för ungdomspolitiken.

Skolverket (2010a). Morgonda-gens medborgare. ICCS 2009:svenska 14-åringars kunskaper,värderingar och deltagande iinternationell belysning. Rapport345: Skolverket.

Skolverket (2010b). Skilj påinflytande och elevernas organise-ring. www.skolverket.se.

Socialstyrelsen (2007). Frihet ochansvar. En undersökning omgymnasieungdomars upplevdafrihet att själva bestämma översina liv. Stockholm: Socialstyrel-sen.

SOU 1990:44. Demokrati ochmakt i Sverige. Stockholm:Maktutredningen, Statsråds-beredningen.

SOU 2009:68. Lag om stöd ochskydd för barn och unga (LBU) –Betänkande av Barnskydds-utredningen. Stockholm: Fritzes.

Svenska Kommunförbundet(2002). Verksamhet utan avsikt? endebattskrift om öppen ungdoms-verksamhet och kommunalaprioriteringar. Stockholm: Svenskakommuförbundet.

Söderlind, I. & Engwall, K. (2005).Var kommer barnen in? Barn ipolitik, vetenskap och dagspress.Stockholm: Institutet för framtids-studier.

Ungdomsstyrelsen (2005). Ungaoch föreningsidrotten. En studieom föreningsidrottens plats,betydelse och konsekvenser i ungasliv. Stockholm, Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2007). Skolval2006. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2008).Mötesplatser för unga – aktörerna,vägvalen och politiken. Stock-holm: Ungdomsstyrelsen.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM446

447

NoterUngdomsstyrelsen (2009a). Fokus09. Metoder för att bryta ungasutanförskap – exempel frånEuropa. Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009b). Giftmot sin vilja. Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009c). Likaolika som lika – om former förlokalt inflytande, Stockholm:Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009d). Ungidag 2009, Stockholm: Ungdoms-styrelsen.

Ungdomsstyrelsen (2009e).Yttrande över lag om stöd ochskydd för barn och unga (LBU) –Betänkande av Barnskydds-utredningen (SOU 2009:68).2009-10-28. Dnr 17-688/09


1 Uppgiften bygger på registretöver totalbefolkningen. Antaletunga i Sverige som den 18 sept-ember 2010 hade fyllt 18 år menännu inte 26 år var 1 003 593. Avdessa hade 525 718 (52,4 procent)inte hunnit fylla 18 år på valdagen2006 och därmed inte haftmöjlighet att rösta i detta val.

2 Andelen som är nöjda med sinafamiljerelationer grundar sig påenkätfrågan: Hur nöjd är du istörsta allmänhet med ditt liv närdet handlar om dina familjere-lationer. Frågan ställdes i Ung-domsstyrelsens ungdomsenkät2009 och baseras på 2 922 svar-ande i åldern 16–25 år. Svarsalter-nativen till frågan utgjordes av enfemgradig skala och som nöjdabetraktas de som antingen svaratatt de är mycket eller ganska nöjdamed sina familjerelationer.

3 Enkätfrågan var: När det bestämsnågot hemma som gäller dig, tillexempel vilken tid du ska kommahem på kvällen eller vad du skahjälpa till med, får du vara medoch bestämma om det då? Andelensom svarar att de får vara med ochbestämma hemma grundas på desom svarat att de alltid eller oftafår vara med och bestämma.

4 Svaren avseende elva olikakränkande handlingar har räknatssamman. De sträcker sig från attha hållits utanför familjegemen-skapen eller att har fått sin mobil,väska eller rum kontrollerat motsin vilja till att någon vuxenfamiljemedlem har hotat en tilllivet.

5 Ungdomsstyrelsen har i sittremissvar tillstyrkt utredningensförslag i stort och ser den som ettviktigt steg framåt men vill i någraavseende skärpa förslagen. Blandannat anser vi att man behöver gålängre än utredaren föreslår i frågaom barnets rätt att yttra sig. Enligtutredningen ska barnet, eller denunge, få relevant information ochges möjlighet att yttra sig om detinte är olämpligt. Ungdoms-styrelsen menar att den rätten böranges utan undantag i lagtexten.Att ges möjlighet att yttra sig är enrättighet för barnet, däremot är detinte en skyldighet (Ungdoms-styrelsen 2009e).

6 Undersökningen är en total-undersökning av elever i års-kurserna 7 och 9 på högstadiet ochår 2 på gymnasiet i Jönköpingskommun som utfördes 1997, 2000,2003 och 2006. Uppgifterna itexten grundar sig på en samman-vägning av de fyra åren. Redovi-sade andelar utgörs av dem somsvarat att det stämmer precis ellerdet stämmer ganska bra påpåståendet att: lärarna/ledarna tarstor hänsyn till de förslag jagkommer med. Svarsalternativenutgör en fyrgradig skala från1) stämmer precis till 4) stämmerinte alls.

7 IKT står för informations- ochkommunikationsteknik.

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM447

448

Rekommendationer till ungdomsministern

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM448

449

Kära ungdomsminister ...

Under våra intervjuer med gymnasieeleverna bad vi dem ge en rekommendation tillungdomsministern. Vi kan inte ta med alla förslag, men nedan kan ni ta del av några.Sammanfattningsvis är det frågor som rör skolan, lärarkompetenser, graden av frihetinom familjen, globala frågor, bostadsbrist, arbetslöshet, segregation och fritidsaktiviteter.Några menar att de har det bra och vill inte ändra på något.

”Min rekommendation

till ungdomsministern är att man försöker förstå

ungdomarna och inte tänka ur ett vuxenperspektiv utan ur

kanske en sjuttonårings perspektiv, hur livet ser ut och att det

viktigaste i livet kanske inte är att bara jobba, utan att ha roligt också,

även om det säkert är så för de vuxna också. Jag vet inte riktigt,

kanske att försöka se vad ungdomar har för intressen och att tänka

på att man går på skolan till rätt sent oftast, och på helger och lov så

jobbar man så man har inte alltid så mycket fritid. Mer studieresor

också om det går, och bättre skolmiljö, mer bekvämlighet, för

man är ju ändå väldigt mycket tid i skolan.”

(Anna-Märta, 18 år,

Duveholmsskolan i Katrineholm)

Observera att namnen som anges under citaten är inte elevernas riktiga!

”Mitt förslag till ungdomsministern är

att sportevenemang är väldigt viktiga.

Det är väl för att jag är en sportmänniska som tränar

mycket, men jag tycker att man kan disciplinera ungdomar via

till exempel basket och fotboll. Har man en bra tränare, som jag har

haft, så blir man genom dem lite mer disciplinerad och strukturerad.

Disciplin är väldigt viktigt tycker jag, det är grunden till allt,

för lyssnar man inte på sina föräldrar och andra så kommer

man få det väldigt svårt i livet, och det gäller framförallt

från tonåren och framåt.”

(Filip, 18 år, Duveholmsskolan i Katrineholm)

”Jag skulle vilja säga

åt henne att skapa flera möjligheter för

ungdomar, flera jobb. Jobbfrågan är viktig.”

(Naval, 19 år,

Angeredsgymnasiet i Göteborg)


Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM449

450

”Jag tycker att jag har

det ganska bra, så jag vet inte riktigt.

Jag tycker nästan att vissa utav oss nästan

har det lite för bra. Men jag vet faktiskt inte

om det är något jag skulle vilja ändra på.”

(Daniel, 18 år,

Angeredsgymnasiet i Göteborg)

”Segregationsfrågan är så viktig!

Försöka bli av med så mycket fördomar som möjligt.

Blanda kulturer. Rasismen växer ju sakta men säkert, eller man kan väl

inte säga att rasismen växer, men den öppna rasismen växer ju. Den välklädda

rasismen, som Sverigedemokraterna. De får mer och mer inflytande i samhället.

Det är en ganska stor fråga tycker jag. Jag tror att det har blivit så för att de kan snacka

antar jag, de vet vad de ska säga för att försöka att inte förolämpa folk och säga att de inte

är rasister, men jag tycker att hela grejen med att de ens får vara med är stötande egentligen, och

det är ju ännu värre med Nationaldemokraterna. De är ju helt öppna med det också. Det gillar inte jag.

Kanske att förbereda ungdomar mer för arbetslivet, kanske inte så mycket på lång sikt utan direkt

efter skolan, hur får de ett arbete och lite utbildning i det. Det behövs inte så jättemycket utan

kanske att man får en kurs, lite tips om hur det kan vara när man söker jobb till exempel.

Det kan vara bra att veta innan man går ut. Det kan bli väldigt svårt för vissa och då kan

de ju bli liggandes hemma.”

(Jonas, 17 år, Angeredsgymnasiet i Göteborg)

”Jag har ju den

övergripande åsikten om att

ungdomar har det väldigt bra, det kanske

är för att jag har det väldigt bra.”

(Edvin, 17 år,

Donnergymnasiet i Göteborg)

”Att se till att det finns jobb,

det skulle vara bra,

för det har jag drabbats av själv,

att det är svårt att få jobb. Så det är väl det.”

(Anton, 17 år,

Donnergymnasiet i Göteborg)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM450

451

”Jag har inte tänkt så mycket på det innan men nu när jag börjar bli vuxen

och går på Angered dessutom, för jag är född här

från början och sen har vi flyttat och nu är jag här igen.

Jag har träffat några människor jag kände som barn och

jag har sett hur det har gått för dem och vad det beror på

och det har inte gått bra för de flesta. Jag tror att en jättestor

grej är att många unga med invandrarbakgrund inte har så

mycket frihet och det gäller mig också på vissa sätt, men det

är väldigt många som inte får göra det de vill, de får inte gå ut,

ha på sig det de vill, träffa dem de vill, deras föräldrar

bestämmer vänner åt dem, de får inte läsa vidare efter

gymnasiet och de får inte vara tillsammans med dem de vill.

Det är ju mest för tjejer, för killar är det kriminalitet och

sånt där. Frihet är det viktigaste för mig. Det är ett

jätteproblem att många föräldrar inte kan svenska

så de kan inte kommunicera med lärare och

andra människor i samhället,

så de kan inte förstå hur samhället ser ut och hur

det funkar och vad deras barn gör och så vidare.

Det är många som inte har pengar och inte har råd att

köpa saker så då börjar de stjäla och hamnar i bråk som

kan bli till misshandel, så det leder till grövre grejer.

Plus att många tycker att livet är svårt och vardagen är grå

och det är många, som jag sa, som inte får vara tillsammans, men

de är dödskära i varandra och då kanske det blir så att de blir så

deprimerade att de börjar hålla på med droger, såna grejer.

Jag har ju sett människor i min närhet som har gjort såna grejer

på grund av kärlek och familj, de är väl de största grejerna.

Jag tycker att det är hemskt.”

(Delfina, 18 år, Angeredsgymnasiet i Göteborg)

”Högre krav i skolan

tror jag nog behövs, att det är viktigt. Jag tror att alla

har potential att klara av att få relativt höga betyg i de flesta

ämnen och att det ska bli mer påtryck från lärare. För det har jag

sett på vissa kamrater, när lärare säger att vi bara är en estetklass

och att om vi bara vill ha G behöver vi bara göra det här. Det känns

lite tråkigt, att man inte uppmuntras att göra bättre ifrån sig.”

(Andreas, 18 år, Donnergymnasiet i Göteborg)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM451

452

”Jag skulle ta Indien mycket seriösare

än vad man gör, det bor trots att en miljard människor där.

De har samma mängd människor som vi har i Västeuropa med bra

levnadsstandard och det är en uppåtgående stor nation. Man måste jobba

för att minska klassklyftorna för de med låg kast, när det faktiskt finns

300 miljoner människor som faktiskt lever väldigt bra.

Så det skulle jag göra.”

(Sebastian 18 år, Norra Real i Stockholm)

”Jag skulle lyfta utbildningsfrågan, definitivt.

Sen människor som har det svårt hemma och sociala

problem, de behöver få mer hjälp med såna saker för jag själv

har många kompisar som har råkat väldigt illa ut och mycket sociala

saker som har gått väldigt fel, i familjen och såna saker.

De behöver verkligen stöd och vissa har verkligen inte

fått det. Psykologhjälp tror jag är väldigt bra,

det skulle hjälpa många.”

(Henrik, 17 år, Norra Real i Stockholm)

”Lärarkompetensen på skolorna,

den är väldigt varierande och det finns nog inget sätt

att främja den på idag utom att anställa lärare som är engagerade

och som vill förändra, och det är det inte många lärare som vill.

En engagerande lärare är en lärare som bryr sig om eleverna,

inte bara ’du har presterat dåligt, det här var inte bra’, utan en

lärare som säger ’oj, nu har han presterat dåligt, vad kan jag göra

för att förändra mitt lärandesätt?’. Den erfarenheten har jag

från grundskolan.”

(Martin, 18 år, Donnergymnasiet i Göteborg)

”Det är viktigt att skapa

jobb för ungdomar.

Nuförtiden när man söker jobb behöver man

erfarenhet, och hur ska man börja då. Man borde

fixa jobb som passar ungdomar att ha i början bara.

Man lär sig många saker av jobbet.”

(Shervar, 22 år,

Ross Tensta Gymnasium i Stockholm)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM452

453

”Jag vill ha

jämställdhet mellan religionerna,

och att det ska finnas vissa regler och gränser

man ska anpassa sig till om man bor i Sverige.”

(Georg, 17 år, Ross Tensta

Gymnasium i Stockholm)

”Mitt förslag till

ungdomsministern är att

sänka åldersgränsen för att rösta i riksdagsvalet. Vissa

partier vill ju att man ska sänka gränsen. Det är ju

många ungdomar som är kanske 15–16 som kan mycket

om politik som måste vänta tills de är 18 år, och vissa som

är 18 år vet ju inte alls något om politik. Så sänka

åldersgränsen till 16, det är väl den frågan som jag har

tänkt på länge.”

(Marie, 18 år, Pauli gymnasium i Malmö)

”Sluta öka alla privata gymnasier.

Om man ska ha privatskolor så måste man

se till att alla lärare är kompetenta. Just nu är det för

enkelt att få bra betyg i många privata skolor, det är ett

dåligt system. Men såna skolor som Petri, Latin, Borgar

som är kommunala, där är det mycket bättre.”

(Samir, 17 år, Borgarskolan i Malmö)

”Jag tycker att sommarjobben till de

yngre är en suverän sak, det har varit bra.

Det är många från skolan som egentligen inte alls skulle gått ut i jobb

som har fått jobb. Hade de inte haft det så hade de väl hängt i centrum

och stått och rökt eller något. Så det har gjort att många fått andra

möjligheter och det är bra möjligheter. Jag vet inte vem det är som har

gjort det här men jag tycker att det är en jättebra grej.”

(Rima, 18 år, Ross Tensta Gymnasium i Stockholm)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM453

454

”Mitt tips till ungdomsministern

just nu är att det behövs fler lärare.

Ensamkommande flyktingbarn måste få mer stöd i skolan

så att de kan klara sig. Jag har lärare så att jag klarar mig, men

vissa andra människor som behöver stöd ska få det och lärarna ska

vara där för dem, hjälpa dem att utvecklas och kunna utbilda sig

vidare. Det är väl bra att de har en väg på komvux, men det känns

som att de stannar upp där, och jag vet inte om det beror på dem,

eller om det beror på lärarna, eller om det beror på nåt annat. Men

jag tycker att satsningen ska ske där. Man ska ha fler lärare.”

(Ali, 18 år, Pauli gymnasium i Malmö)

”Bostäder och jobb för unga!

Jag och min storasyster har velat flytta

hemifrån jättelänge och bo tillsammans, men det

är omöjligt att hitta bostad, det går verkligen inte.

Det är den viktigaste frågan som jag känner just

nu, om jag hade kunnat påverka.”

(Emina 18 år, Borgarskolan i Malmö)

”Vi behöver ha en bättre integrationspolitik,

så att vi kan stänga ute främlingsfientligheten. Jag tycker inte vi arbetar

tillräckligt bra med det. Vi måste minska segregationen, nu är det så att på den

västra sidan av Malmö bor det nästan bara svenskar och på den östra bor det

nästan bara invandrare. Så kan det inte vara, det kan inte se ut så, det är på så

sätt fördomarna skapas. Där jag själv bor ute i Bunkeflo, där bor det bara

svenskar i princip. Det borde inte vara så.”

(David, 18 år, Pauliskolan i Malmö)

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM454

455

Inlaga.pmd 12/17/2010, 3:24 PM455


Fokus 10 är en bred belysning av ungas inflytande och delaktighet i Sverige idag.Rapporten som grundar sig på aktuell forskning och statistik tar upp hur ungasinflytande ser ut i familjen, på fritiden, i skolan, på arbetsmarknaden och i denrepresentativa demokratin. I rapporten undersöks också hur det är ställt medungas inflytande i den socialt utsatta förorten och på landsorten.Andra frågor som tas upp är om man kan säga att unga idag engagerar sig på nya

sätt jämfört med förr. Hur röstar unga idag och åt vilket håll går utvecklingen medvaldeltagandet? Hur delaktiga känner unga sig i demokratin och vilka resurser harde för att vara delaktiga?Vi undersöker också hur unga använder sociala medier, vad det innebär att utöva

konsumentmakt och hur vanligt detta är bland unga.Detta och mycket mer kan du läsa om i Fokus 10 som är den sjätte tematiska

analysen inom ungdomspolitiken. I rapporten ingår som alltid ettungdomsperspektiv, vi har träffat och intervjuat ett sextiotal unga för att lyfta inderas åsikter, erfarenheter och rekommendationer.

Ungdom

sstyrelsens skrifter 2010:10


FOK

US

10 En

an

aly

s av u

ng

as in

flyta

nd

e

ISBN 978-91-85933-34-1 ISSN 1651-2855

Omslag.pmd 12/17/2010, 3:35 PM1

fokus - mucffokus 10 är en bred belysning av ungas inflytande och delaktighet i sverige idag....

Documents