hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? samverkan i partnerskap
DESCRIPTION
Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap Fredrik Lindencrona, SKL 27 januari 2012. Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14). The Cheshire Cat i Alice i Underlandet . - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans?
Samverkan i Partnerskap
Fredrik Lindencrona, SKL
27 januari 2012
Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser
Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14)
”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer”
The Cheshire Cat i Alice i Underlandet
Agenda • Problembilden
• Vad har vi gjort?
• Vad har vi lärt oss?
• Hur tänker vi framåt?
Hur mår barn och unga?• En trend av ökad psykisk ohälsa kan konstateras sedan mitten
av 1980-talet – lättare psykisk ohälsa bedöms ha ökat med 2-3 ggr, mest hos flickor, mest i tonåren
• Vi saknar bra epidemiologiska data, ssk. för barn under 10 år
• Det finns ett starkt ömsesidigt orsakssamband mellan skolprestation och psykisk hälsa
Källa: Kungliga vetenskapsakademins projekt kring Barn och ungas Psykiska Hälsa (www.buph.se)
7
Allt hänger ihop!• Av de 37% av barn och unga med symtom på psykisk ohälsa finns
också problem med: skolan, familjen, kamrater, fritid
• Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa
• Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa
Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)
2012-01-20
Andel av barn i ÅK 6 och 9 som har problem med psykisk hälsa och ….
Skolan Familjen Kamrater Fritid0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Barn med psykisk ohälsaAlla barn
Alltså…
Skolprestation &
Psykisk hälsa
Sociala förmågor
Kognitiva
förmågor
• Båda typerna av förmågor behövs för ett gott liv
• Förmågor bygger nya förmågor
• Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor
• De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet
Ett kontinuerligt dynamiskt samspel!
Innan födsel till 1 år
Förskoleperioden
Tidiga skolår Grundskola
Gymnasie
VUXENLIV
Koenen et al. 2009
Data från the Dunedin MultidisciplinaryHealth and Development Study
Socialtjänst
MHV BVC
Elevhälsa
Öppen förskola
BUP
SiS
Skola
Vuxenpsykiatri
Polis
Ungdomsmottagning
Primärvård
UngdomsverksamhetFritidsgårdar
FrivilligorganisationerHVB
Tandvård
Lägger vi ens samma pussel?
Specialist
Första linjen
Generella insatser
?
Pågående sjukfall 31 december 2010 (kvinnor), per diagnosgrupp och ålder
2012-01-20
16-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60- år
DiagnosAntal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Tumörer108 1,9% 488 3,2% 1 337 6,7% 2 197 11,2% 1 437 15,7%
Psykiska sjukdomar2 354 40,4% 6 610 44,0% 7 639 38,5% 5 545 28,2% 1 689 18,5%
Varav: Förstämnings-syndrom1 127 19,4% 3 199 21,3% 3 722 18,8% 2 840 14,4% 826 9,1%
Varav: Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 861 14,8% 2 729 18,2% 3 432 17,3% 2 416 12,3% 764 8,4%Rörelseorganen
744 12,8% 2 314 15,4% 4 660 23,5% 5 369 27,3% 2 744 30,1%Graviditetskomplikationer
1 024 17,6% 1 548 10,3% * * *Övriga
1 593 27,3% 4 059 27,1% 6 186 31,3% 6 297 33,3% 3 255 35,7%Samtliga
5 823 100% 15 019 100% 19 822 100% 19 678 100% 9 125 100%
Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall
Pågående sjukfall 31 december 2010 (män), per diagnosgrupp och ålder
16-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60- år
DiagnosAntal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Tumörer82 2,3% 217 3,2% 457 4,4% 1 105 8,3% 1 100 13,6%
Psykiska sjukdomar1 173 33,3% 2 522 37,7% 3 151 30,2% 2 628 19,8% 915 11,3%
Varav: Förstämnings-syndrom 543 15,4% 1 125 16,8% 1 519 14,5% 1 462 11,0% 512 6,3%Varav: Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 367 10,4% 904 13,5% 1 219 11,7% 904 6,8% 300 3,7%Rörelseorganen
651 18,5% 1 365 20,4% 2 593 24,8% 3 632 27,4% 2 259 27,9%Skador och förgiftningar
818 23,2% 844 12,6% 1 106 10,6% 1 186 8,9% 628 7,7%Övriga
803 22,7% 1 747 26,1% 3 135 30,0% 4 724 35,6% 3 205 39,5%Samtliga
3 527 100% 6 695 100% 10 442 100% 13 275 100% 8 107 100%
2012-01-20
Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall
13000 varje år som inte tar sig in på arbetsmarknaden i Sverige
160 Miljarder/årskull
Sveriges BNP 2010 = 3300 miljarder
”Ju senare i livet som vi försöker åtgärda tidiga brister desto dyrare blir botemedlet”
“”Strikt ekonomiskt så är det en klok idé att investera i de unga
Professor James Heckman , University of Chicago ”Nobelprisvinnare” i Ekonomisk vetenskap år 2000
Heckmans kurva - Returns of investment in education
Modellområdesprojektet 2009 – 2011
www.skl.se/psynk
Uppdraget – Modellområden
• Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL
• Uppdraget: – Utveckla ”första linjen” utifrån olika geografiska
sammanhang med sina olika betingelser– Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten”
• 2009-2011 • 14 geografiska områden (kommun + landsting)
Frågeställning:
Hur ska den första instansen där barn och ungdomar kan söka hjälp för ett problem
utformas?
Skol-, Sociala-, Psykiska-, Kroppsliga problem
Hjälp med att bedöma problemet, hitta rätt, få samlad hjälp Nära och tidigt!
ERFARENHETER OCH SLUTSATSER
Modellområdesprojektet (2009 – 2011)
165 förbättringsområden/-aktiviteter (varierande detaljeringsgrad!)
Angered
Eksjö
Jönköping
Jö+Ek
Hedemora
Gagnef
Helsingb
org
Hudiksva
ll
Norrköping
Solle
ntunaUmeå
Uppsala
Vilhelm
ina
Vänersb
org
Ystad/Si
mris
Östra N
B0
5
10
15
20
25
30
35
Fokus för förbättring (OBS! Skolform anger endast åldersgrupp)
0-18
Försk
ola
Grundskola
Gymnasi
e
Föräl
drar
Informati
on
Gemensam Utbild
ning
Ledning/S
tyrning
Hälsofrä
mjande
Syste
misk utve
ckling
0102030405060
Alla fokus för förbättringsområden/-strategier
Nivåer för förbättring
Alla Generell Första linjen Specialist0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Inriktning
Strategiskt hälsofrämjandeFörbättrade skolresultat
SkolfrånvaroTidig upptäckt PH
Föräldrastöd Tidiga insatser PH
Konsultation Elevhälsa
NeuropsykiatriAnmälan Socialtjänst
Tung social problematikFöräldrar med egen problematik
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Övergripande strategier
Rutiner för samverkan
Samordnade team
Personalutbildning
Information om utbud
Insatsernas tillgänglighet
Lärande system
Samordnad ledning
0 5 10 15 20 25
Modeller för ”första linjen”
Låsningar
Stöd
till
ba
rnpe
rspe
ktive
t
KOSTNADFÖR ENINSATS KOSTNADFÖR ATTAVSTÅ
RESURSER TILL BARN & UNGA
EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING?
Källa: I.Nilsson
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
700 000
0 1 2 3 4 5 6 7 8 910 11 12 13 14 15 16 17 18 19
KrÅlder
ADHD Best Case
Övriga
Rättsväsendet
Landsting
Kommun
Försäkringskassan0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
700 000
0 1 2 3 4 5 6 7 8 910 11 12 13 14 15 16 17 18 19
Kr
Ålder
ADHD Worst Case
Övriga
Rättsväsendet
Landsting
Kommun
Försäkringskassan
Oförenliga önskemål
Insyn & informationsöverföring
kontra integritetsskydd
Optimerade delar kontra
optimerad helhet
Önskan om förändring
utan att behöva ändra något
Kontinuitet kontra
valfrihet
Lösningar
För att göra skillnad behöver vi:
1. Helhetssyn
2. Övervinna motstånd
3. Förtydliga ansvar
4. Skapa förutsättningar för samordning 5. Gemensamma resultat skapar gemensamma incitament 6. Kompetens för att kvalitetsutveckla 7. Synkronisering på nationell nivå
8. Dubbellyft 9. Första linjen behövs
Innan födsel till 1 år
Förskoleperioden
Tidiga skolår Grundskola
Gymnasie
VUXENLIV
Vi behöver ett dubbellyft!
Effekten av främjande faktorer minskar ju fler riskfaktorer man har!
Vi behöver ett dubbellyft!
Hur kan vi utforma det främjande så att det gynnar utveckling hos de med stor risk?
0 20
Zarah
Jennie
Timo
Specialist
Första linjen
Generella insatser
Specialist
Första linjen
Generella insatser
POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA
STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING
PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING
SAMVERKAN ARBETSSÄTT UTFALL
SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS
Psynk 2012 - 2014
Hur tänker vi framåt?
Uppdraget – Psynk
• Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL
• Uppdraget: – Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten”– Utveckla en ny projektmodell
• 2012-2014 • Alla kommuner + landsting i Sverige matchat
efter deras ambitioner, möjligheter och behov
Barn med omfattande problematik
Första linjenTidiga insatser/sociala investeringar
Gemensam ledning och styrning
Skolresultat och psykisk hälsa
Första linjen
Sociala investeringar
Gemensam ledning och styrning
• Helhetsbild & Systemtänkande • Ansvarsfördelning • Styrning & Systematiskt kontinuerlig förbättring
Var finns möjligheterna? Hur tar vi oss förbi hindren?
Olika nivåer – olika problem
STRATEGISKEFFEKTIVITET
OPERATIVEFFEKTIVITET
RESURSFÖRDELNINGENI STORT OCH ÖVER TID
KOSTNADSEFFEKTIVAMETODER
KOMMUNLEDNINGLANDSTINGSLEDNING
FACKNÄMNDVERKSAMHETSLEDNING
Hur ska samhällets resurser totalt sett fördelas för att nå de viktigaste målen mest effektivt?
Hur ska de resurser man fått till sin verksamhet användas för att nå de viktigaste målen mest effektivt?
POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA
STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING
PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING
SAMVERKAN ARBETSSÄTT UTFALL
SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS
Viktiga principer för strategisk planering av samverkan (Leutz, 1999 & 2005)
• Man kan samordna allt för en liten grupp, lite för många, men inte allt för alla
• Samverkan kostar innan den börjar betala sig
• Din samordning är min splittring
• Man kan inte samordna en fyrkantig kloss med ett runt hål
• Den som leder samordningen bestämmer
Psynkronisering = att matcha behov och strategi för maximal effekt
Horisontellt samspel
Vertikalt samspel
Lite Mycket
Lite Kontraktsstyrning Samordning
Mycket Samarbete Samverkan
Mellan sektorer – intersektoriell samverkan Mellan organisationer – interorganisatorisk samverkanMellan professioner – interprofessionell samverkan
Gemensamma mål, effekt och processkvalitéer – som mäts och utvecklas tillsammans
www.skl.se/psynk
”PSYNKEN”Häng på vår gemensamma resa!
AnsökningsperioderInnan 31 jan Under april
Område på intensiv nivå hittills•Västra Götaland - Vänersborg •Stockholm - Sollentuna•Region Skåne•Region Skåne - Helsingborg •Jönköping- Jönköping•Gävleborg – Hudiksvall•Dalarna - Hedemora•Östergötland- Norrköping•Östergötland – Linköping•Verksamheten Hamnen•Dalarna - Gagnef•Jönköping – Eksjö•Västra Götaland- Angered•Norrbotten - Haparanda / Kalix / Överkalix / Övertorneå
Nya ansökningsperioder II 1 jan – 31 jan + och III under april ger nya områden