fgsjuorna 7 a - webbtidning - f¶rr och nu

Download Fgsjuorna 7 A - Webbtidning - F¶rr och Nu

Post on 14-Mar-2016

213 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Before and Now

TRANSCRIPT

  • 7As tidningDenna tidningen handlar om tonringens liv frn 1911 till 2011. Frn mat till musik och allt dr emellan.

    Det finns bra fakta och mycket intressanta artiklar.

    Det tog lng tid och mycket hrt arbete fr att gra tidningen.

    Och vi tackar alla som var med och gjorde tidningen,

    fotografierna och mycket mer.

    Mat har vi tit i alla tider i den hr artikel fr ni veta hur vra matvanor har frndrats.

    MatFr 100 r sedan bodde nio av tio mnniskor p landet. Man frsrjde sig p jordbruk. av jord.

    Det man odlade p landet t man. Mnniskor t grovt brd, potatis, rotfrukter och kl. Vid hgtider kunde det serveras stt vitt brd, sylta, korv, grdde och ggkakor. Fett och socker var dyrt och frekom endast vid hgtider.

    Mat frr och nu!

    Klicka hr fr att komma till Njes artiklarna!

    Kicka hr fr att komma till Mode och Kultur artiklarna!

    7AS TIDNING

    Klicka hr fr att komma till Musik artiklarna!

    Kllor: Mat och hlsa (bok),Christel,http://www.vastarvet.se/upload/VGM/Nedladdningsbart/Temablad/Heljesg%C3%A5rden/Vadatman.pdf,http://

  • s.2 Mat Ls om hur maten har frndrats genom tiderna och hur

    man kan se skillnad p vad man t 1911 resp. 2011

    s.5 Mode Ls om hur modet har frndrats p 100 r i Sverige

    men ocks i resten av vrlden

    s.10 Njen Dans har alltid varit ett stt att roa sig fr tonringar

    under alla tider, men vet du ngot annat som tonringar roat sig

    med fr 100 r sen? Fr 50 r sen? Ta reda p det och f

    dessutom reda p lite mer om tonrs njen r 2011.

    s.11 Musik Musik har alltid varit stort hos tonringar och i denna

    artikel kan du se hur den har frndrats genom tiderna

    Innehllsfrteckning

  • MatVid hgtider kunde det serveras stt vitt brd, sylta, korv, grdde och ggkakor. Fett och socker var dyrt och frekom endast vid hgtider.Dkunde det serveras stt vitt brd,sylta,korv,grdde,ggkakor med mera. Idag lagar vi samma rtter men kompletterar med nya livsmedel s att mltiden blir bttre anpassad till dagens nringsbehov. Runt 1920- talet hade man inga pizzor, kebab eller falafel. Det fanns inte ngra kylar och frysar heller. Man fick salta, rka och torka ktt s det skulle hlla bttre. I hemmen bar det sjlvfrsrjning s

    de odlade saker sjlva. Socker,salt,kaffe,choklad och grtris var varor som man inte kunde producera sjlv man fick g till handelsboden.Nypon fick man frn naturen. Intervju med Christel:Christel var tonring 1964.Christels favoritmat var bruna bnor och flsk.(Fr ca:10 r sedan frsvann bruna bnor frn skolmenyn skolan) Christel berttar att hon och hennes familj var i Rom nr hon var mindre.Dr beskte dem Fontana di trevi och de kastade i en 1 ring och nska sig ngot. En liten tid senare frgade Christels moster

    vad hon nskade sig? Christel svarade bruna bnor med flsk... Vi frgade Christel vad hon brukade ta nr hon var hemma: Hon svarade att de mest t husmanskost nr hon var liten Nu uppfanns djupfrysning vilket gav nya mjligheter till lagring och man uppfann ven halvfabrikatet. Nya produkter under 1960 uppfann man den vldigt knda Grev osten. Samt det bredbara margarinet. 1968 ppnades den frsta pizza restaurangen i Sverige. Nu fr tiden ter vi allt onyttigare mat som pizza och hamburgare, men husmanskosten finns kvar.

    Mat frr och nu

  • Nu uppfanns djupfrysning vilket gav nya mjligheter till lagring och man uppfann ven halvfabrikatet. Nya produkter under 1960 uppfann man den vldigt knda Greve osten. Samt det bredbara margarinet. 1968 ppnades den frsta pizza restaurangen i sverige.

    Nu fr tiden ter vi allt onyttigare mat som pizza hamburgare m.m fast husmanskosten finns kvar.

    Kllor: Mat och hlsa (bok),Christel,http://www.vastarvet.se/upload/VGM/Nedladdningsbart/Temablad/Heljesg%C3%A5rden/Vadatman.pdf,http://www.multimedia.skolverket.se/

  • Modet frn 1911 till 2011Brjan av 1900-taletTypiskt fr det tidiga 1900-talet r att timglasformen blev ter populr. Kvinnor skulle ha smal midja, lg byst och breda hfter. rmarna blev stora och uppuffade.Hattarna hade breda brtten och var prydda med stora fjdrar. Andra accessoarer var handskar vilket bars utomhus. Parasoll var ocks populrt under sommaren. Dom anvnde inga handvskor. Man hade istllet sm handledsvskor.

    1910-taletDammode:Under 1910-talet blev klderna lite mindre formella och strikta. Klderna blev frgglada och mer lsare. Men hattarna fortsatte att vara stora. Kvinnans sjlvfrtroende markerades tydligt genom det nya modet. Modet p 10-talet och 20-talet skiljer sig mycket. Bland annat lngden p kjolarna. P 10-talet visades ankeln fr frsta gngen, men p 20-talet brjade brjade kvinnorna bra klder som slutade strax under knt. Mycket uppseendevckande och mycket motstnd till en brjan. Men till slut blev denna lngd normen fr i stort sett alla kvinnor och ndvndig till och med fr de som arbetade och sportutvare.

    Herrmode:

  • Mnnen bar en tre-delars kostym med sack coat som r en hgt skuren kavaj med sm slag, vst och byxor. Dom kunde alla matcha varandra eller s kunde kavaj och vst matcha men inte byxorna.Blazer var ocks populrt. Och vid finare tillfllen kunde man ha frack eller smoking. Och till det hade man oftast vit fluga med en skjorta med winged collar.Mnnen hade ven hg hatt.

    Mode p 60-taletModet under strre delen av 60-talet var att ha raka klder och nd vara enkelt. Man skulle inte bra s mycket accessoarer. Sta hattar, sofistikerade hattar och lite frckare hattar hade mnga under 60-talet.

    Favoritklder 1964:DuffeljackaLee-jeansPepitarutiga byxorVit nylonskjorta, randig med skruv och mutter i kragenPolotrja i bomulleller polyester Rd nappaslips Marinbl kavaj Rda strumpor Spetsiga, svarta myggjagare som skorBootsKofta med skinn infllt p brststyckena

  • ModsNr tonringar av bda knen ville vara mods var deras kldmode gemensamt. Dom kldde sig i jeans eller byxor som hade utstllda ben, polotrjor och kenkngor. P flicksidan blev det ven Beirut vskan, en liten skinnvska med massor av fack. Den importerades frst av butiken Indiska i Stockholm , och sedan spred sig ver landet. Mods var de som ven inspirerades mycket av The Beatles och hade gruppen som sin stilikon. Dom gjorde sin entre r 1963.

    StilikonerStilikonerna under det tidiga 60-talet var ofta franska filmstjrnor.Exempel: Birgitte Bardot, Amerikanska presidentfrun Jacquline Kennedy och modellen Twiggy.Och den iranska Farah Diba. Twiggy Farah Diba var en ung dam som r 1959 gifte sig.Ett sagobrllop hade dom vilket fljetong i svenska damtidningar. Denna unga dam ekiperade sig hos dom franska modehusen. Det som gjorde strst intryck i vstvrlden var hennes frisyr. Den blev stilbildande fr en hel generation damer under tidigt 60-tal.

    DammodeDe mixade mnga olika plagg. Alla var accepterade vad de n hade p sig. De hade mycket bleka pasteller. Ssom gult, rosa och ljusbltt. I mitten av 60-talet gick man mer till abstrakta mnster i starka

  • frger. Korta klnningar i slutet av 60-talet. Olika strumpbyxor i alla mjliga frger. Lnga kappor och stvlar i olika lngder, ofta gjorda av lder och hade hg klack. Kjolar och klnningar bars inte av mnga kvinnor frrn 1966. Modet dikterades till strsta delen av de franska modehusen.

    Herrmode:De hade ocks frgstarka klder. Inspirationen kom frn den italienska looken. Vanligt var det att man hade Tweedkavajer med matchande byxor. Om man hade en rockigare stil anvnde man ofta en Armjacka som kom till Sverige och anvndes flitigt under 60-talet men ven slitna Lee jeans och t-shirt med tryck, jeansjacka eller uniformsjacka.

    Tumregeln vid denna tid var att s lnge tonringarna bodde hemma s bestmde frldrarna om svl umgnge som kldstil. Det var frst efter flytt till eget boende med vidhngande egen ekonomi som den egna stilen kunde utvecklas.Mycket frggranna och tajta klder och inte sllan framhvdes deras rumpor. Mnga tyckte de sg ut som pfglar och looken fick drfr namnet The Peacock Revolution - Pfgelsrevolutionen. Fantasi, frihet och personliga val blev nya honnrsord fr en ung generation.

    Vanligt var det att man hade Tweedkavajer med matchande byxor. Om man hade en rockigare stil anvnde man ofta en Armjacka som kom till Sverige och anvndes flitigt under 60-talet.

  • 2000 talet

    Visste ni att det inte r ni som bestmmer vad ni kper, det r faktiskt reklamen. T.ex Converse. Innan var det inte nstan ngon som hade p sig Converse. Sen bestmde Converse att de skulle gra mycket reklam och d blev de populra. Fr man vill inte se udda ut eller konstig. Nr folk

    brja kpa Converse 2009 s brjade de hja priset och mnga kpte dem. Fr man vill inte se udda ut eller konstig. T.ex nr du brjar i ny skola d har oftast fina klder, du gr inte med mjukisbyxor och en t shirt. Men i 9:an s vgar man ha p sig mer.

    Kllor: Wikipedia60-tal.nusverigeradio.se (Artikel)moderesan.blogg.seliveevil.se/sid9.html

  • Nje 50-talet

    P 50-talet brukade man kolla p tv, och prata om programmen man sg i skolan, man kunde ocks dra ett skmt som man sg p tv och nstan alla skulle frst. Ett program som mnga tonringar kollade p heter Humle och Dumle det r egentligen ett barnprogram men p den tiden fanns det inte s mnga kanaler som det finns idag www.youtube.com/watch?v=b5GMjdM9RGM! !Efter skolan brukade man vara hemma hos sina kompisar, man var inte ute s mycket. Man Brukade ocks lyssna p musik och ha fest, d bjd man in hela klassen, en modern dans var Twist och disko hette i

Recommended

View more >