Internordisk språkförståelse

förr och nu

Från grannspråk till främmande språk.Lund, 15 november 2013.

Kommunikationmellan närbesläktade språk

Bland närbesläktade språk förekommer ofta kommunikation som består av att samtalsparterna talar sitt eget språk och avkodar den något avvikande variant som den andre talar.

Vi talar ibland om semikommunikation, när man inte behöver kunna tala den andres språk, bara förstå det. Ofta uppstår (större eller mindre) problem i kommunikationen.

Sådan kommunikation förekommer över hela världen. • Spanska och portugisiska (i Europa och Sydamerika)• Ryska, vitryska och ukrainska• Många språk i norra Indien (nepali, punjabi, hindi, marathi etc.)• Arabiska talspråksvarianter• De skandinaviska språken

Kommunikationmellan närbesläktade språk

I princip kan sådana problem förekomma även när mycket närståendepersoner med mycket likartat talspråk kommunicerar.

Problemen vid semi-kommunikation kan vara av olika slag. Det kan finnas olikheter inom flera områden.

• Ljudsystemet• Ordförrådet• Grammatiken• Kunskaper och föreställningar (Vad är viktigt?)• Kulturella och sociala normer (Hur kommunicerar man?)• Attityder och status (Vilken är parternas relation?)

Språkgemenskap

Den nordiska språkgemenskapen har ofta fått stå modell för semi-kommunikation. Att den har fungerat så bra beror bl.a. på:

• likheter i själva språken (ljudsystem, ordförråd, grammatik)• likheter i normer, värderingar och samhälle• att de tre språken är någorlunda jämnstora.• att ”projektet” har stöttats politiskt och ekonomiskt.

SpråkgemenskapFör tusen år sedan förekom ganska säkert semi-kommunikation mellande germanska språken, så att skandinaver, tyskar och engelsmän talademed varandra på sitt eget språk. En isländsk grammatiker på 1200-taletskriver:

Dock skriver engelsmännen engelska med latinska bokstäver […]För att följa deras exempel, eftersom vi är av samma tungomål som de, trots att ett av våra språk har förändrats mycket eller båda något, har jag sammanställt ett alfabet för oss islänningar också.[min översättning]

SpråkgemenskapDen svenske krönikeskrivaren Olaus Petri skriver på 1530-talet i En Swensk Cröneka (s. 78):

Thet är ganska lijkt, ja thet kan och icke feela, at Tydzske, Swenske, Danske, Norske, haffua foordomdags alle warit itt folk, och ther är tungomålet noogh bewijs til, ty at i förtijdhen haffua the alle hafft itt tungomåll, än thå at thet är nw så förwandlat sedhan folket bleff åttskildt, som altijdh hända pläghar,

Olaus Petri har rätt: språkgemenskaper lever inte för evigt.Den skandinaviska språkgemenskapen har klarat sig mycket bra.• Skrivna standardspråk• Homogena samhällen• Politisk uppbackning

De skandinaviska språken

Norska

Danska Svenska

Ordförråd Ljudsystem

Undersökningar

1. Haugen (1953) gjorde en undersökning som baserades på självuppskattad förståelse. 2. Maurud (1976) gjorde den första stora undersökningen byggd på test av språkförståelse. 3. Delsing/Lundin Åkesson (2005) gjorde den andra stora under- sökningen baserad på test av språkförståelse. 4. Två specifika undersökningar av dansk-svensk språkförståelse är gjorda. Öresundsundersökningen (2001), och dess uppföljare: Zola Christensen/Bacquin 2013).

INS-undersökningen

• Invandringen

• Medielandskapet

• Skolan

Sedan 1970 har de skandinaviska länderna förändrats mycketpåtagligt. Detta var det främsta motivet till INS-undersökningen.

• Europeisering och globalisering

INS-undersökningen

012345678

Danskar Svenskar Norrmän

DanskaSvenskaNorska

Varför är norrmännen bäst?

1. Norskan ligger mellan svenskan och danskan.

2. Norrmännen har ett större intresse för grannländerna.

3. Norrmännen är mer vana vid språklig variation.

INS-undersökningen Engelska

3,864,39

6,14

4,60

Dan

mar

k

Sver

ige

Nor

ge

Ålan

d

Övr

Sve

nskfi

nl

2,14

7,01

4,03

Fins

ka F

inl

Färö

arna

Isla

nd

5,70

7,08 7,09

8,39

5,94

7,607,17

3,73

7,21

INS-undersökningen

5,936,62

3,59

4,54

Förä

ldr

Elev

er

Sv Sv No No

Danmark

Förä

ldr

Elev

er

7,266,86

4,965,55

Da Da No No

Sverige

Förä

ldr

Elev

er

Förä

ldr

Elev

er

7,92

6,73

7,98

6,88

Da Da Sv Sv

Norge

Förä

ldr

Elev

er

Förä

ldr

Elev

er

Grannspråksförståelse under trettio år

6,13

7,90

3,41

4,64

Mau

rud

1972

INS

2003

Sv Sv No No

Danmark

Mau

rud

1972

INS

2003

6,43

Da No

5,17

7,42

3,87

Da No

Sverige

Mau

rud

1972

INS

2003

Mau

rud

1972

INS

2003

Da

8,33

6,62

9,10

8,05

Da Sv Sv

Norge

Mau

rud

1972

INS

2003

Mau

rud

1972

INS

2003

Vårt samhälle har förändrats påtagligt sedan 1945:

Demokratisering (jämlikhet/jämställdhet) Invandring (arbetskraft/flyktingar) Globalisering och europeisering Teknikutveckling (nya tal- och

skriftspråksmedier)

Framtidsvy

Tal: - hjälp av prosodi, gester, mimik - omedelbar respons (språklig och annan) - obeständig (kan ej sparas) - lokal (kan ej flyttas)Skrift: - hjälp av interpunktion (fattigt) - långsam eller ingen respons - beständig (kan sparas) - mobil (kan flyttas)

Tal och skrift (traditionellt)

Demokratiseringen innebär ökad jämlikhet, jämställdhet och tolerans: - mindre klassklyftor - gemensam barnomsorg - ökad tolerans för språklig variationDen språkliga variationen minskar förmodligen på grund av minskade klassklyftor och gemensam barnomsorg, men den variation som finns accepteras mera.

Framtidsvy: demokrati

Invandringen innebär att många har nationalspråket som andraspråk. - andraspråkstalare har (i

genomsnitt)mindre ordförråd på svenska - språkvariationen ökar (multietnisk

varietet) - svenska blir viktigare än grannspråkenDen språkliga variationen ökar förmodligen på grund av invandringen, och många invandrare har större svårigheter med grannspråken.

Framtidsvy: invandring

Globaliseringen och europeiseringen innebär fler kontakter utanför Norden. - Nordens betydelse minskar - Engelskan blir viktigare

Kontakten med Norden blir relativt sett mindre.

Framtidsvy: globalisering

Nya talspråksmedier under 1900-talet - telefon (mobilt, respons - men mimik och gester

saknas) - radio (mobilt - men respons, mimik och gester saknas) - tv (mobilt, mimik, gester - men respons saknas) - mobiltelefon (mobilt, respons; mimik/gester saknas) - interaktiva telefontjänster (mobilt, begränsad

respons)

I någon mån har alla former av talspråk blivit möjliga att spara och därmed också förflytta.

Framtidsvy: nya medier

Nya skriftmedier under 1900-talet - e-post (viss mimik, relativt snabb respons) - sms (viss mimik, relativt snabb respons) - webb (chatt, forum, sociala medier etc.; snabb respons) - variabel information (text-tv; skyltar med tid,

temperatur, busstider m.m.; GPS; ingen respons)

Framför allt har möjligheten till snabb respons ökat, men mycket information kan nu också ges skriftligt i större utsträckning.

Framtidsvy: nya medier

Tal och skrift har alltså blivit mycket mera lika varandra.

Våra språkmöten förändras också kraftigt.

Framtidsvy: nya medier

Kommunikation inom gruppen blir enklare:◦ Nya medier: mobil, sms, mail etc.

Kommunikation med främlingar blir ovanligare:◦ Informativt: klockan, busstider, vägbeskrivning etc.◦ Socialt: tågkupé, restaurang, väntsal/väntrum

Kommunikation med främlingar blir vanligare i skrift (ofta på engelska):

◦ Chat, forum, sociala medier etc.

Gruppspråket stärks på standardspråkets bekostnad (→språkförändringar).

Språkmöten

Vad kan vi förvänta oss: Tätare gruppspråk och mindre kontakt med

främlingar borde innebära fler språkföränd-ringar.

Färre språkmöten med främlingar ger förstås också färre internordiska språkmöten.

Ökad skriftlig kommunikation med främlingar (ofta på engelska) borde främst ge nyord och engelska lånord.

Mångkulturalitet och globalisering borde ge fler lånord (och andra språkförändringar).

Framtidsvy

Det allra mesta talar för att de skandinaviska språken kommer att fortsätta glida ifrån varandra (genom språkförändringar och lånord). Vi får också färre direkta språkmöten med främlingar, och därmed även med andra nordbor.

Framtidsvy

Våra vapen mot detta är, som jag ser det:• standardspråken• skolan (kursplaner, lärarutbildning, språkpiloter etc.) • politisk styrning (konventioner, kommunikationer,

utbyten, kulturstöd etc.).