faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården853495/fulltext01.pdf ·...
TRANSCRIPT
Faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården
En systematisk litteraturstudie
Factors that affect teamwork in the perioperative care
A systematic literature study
Linda Johansson & Martina Svensson
Fakulteten hälsa-, natur- och teknikvetenskap
Instutitionen för hälsovetenskaper
Specialistsjuksköterska inom operationssjukvård
Examensarbete i omvårdnad 15hp, avancerad nivå
Handledare Lennart Christensson
Examinator Lillemor Lindwall
2015-05-
Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning operationsvård
Avancerad nivå, 15 hp
Handledare Lennart Christensson
Examinator Lillemor Lindvall
2015-04-26
SAMMANFATTNING
Titel: Faktorer som påverkar teamarbete i den perioperativa vården.
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Författare: Linda Johansson och Martina Svensson
Handledare: Lennart Christensson
Examinerande lärare: Ingrid Rystedt
Examinator Lillemor Lindwall
Sidor: 30 samt bilagor
Datum för examination: 2015-06-01
Svenska nyckelord: Perioperativ vård, ledarskap, kommunikation och teamarbete.
en kort men tydlig beskrivning av det huvudsakliga innehållet
Introduktion: Inom den perioperativa vården blir det vanligare med fokus på teamarbete mellan
professionerna. Att arbeta i team och använda varandras kompetenser på rätt sätt, stärker arbetsmoralen och
ger en patientsäker vård. Arbetsteamen varierar från dag till dag på grund av olika typer av operationer och
arbetsscheman.
Syfte: Att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbetet i den perioperativa vården.
Metoden: En systematisk litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmetod. 14
artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts. Databaserna CINAHL och PubMed
användes.
Resultat: Sex faktorer framträdde som påverkade teamarbetet; Kommunikation inom teamet, Kompetens i
teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och
Ledarskap inom teamet.
Konklusion: Faktorerna som påverkar teamarbetet ligger nära varandra och det ena utesluter inte det
andra. Ett välfungerande teamarbete på operationsavdelningen är viktigt med tanke på den komplexa
miljön. Ensam är inte stark, vilket innebär att varje profession utifrån sin kompetens måste veta vilka
uppgifter som skall göras. God kommunikation tolkas som en av de viktigaste faktorerna som påverkar
teamarbetet idag enligt denna studie. Att arbeta i team innebär att utsättas för olika situationer med olika
professioner som har olika bakgrunder, utbildning och syn på situationen.
ABSTRACT (English)
Title: Factors that affect teamwork in the perioperative care.
Faculty: Health, Science and Technology
Course: Degree project - nursing, 15 ECTS
Authors: Linda Johansson and Martina Svensson
Supervisor: Lennart Christensson
Examiner: Ingrid Rystedt
Examiner: Lillemor Lindwall
Pages: 30 and attachments
Date for the examination: 2015-06-01
Key words: Perioperative care, leadership, communication, and teamwork.
Introduction: A focus on teamwork between professions is becoming more common in the perioperative
care. Working in teams and using each other's skills correctly, strengthens morale and provides a safe
patient care. The work team varies from day to day because of the different types of operations and work
schedules.
Aim: To identify and describe factors that affect teamwork in the perioperative care.
Methods: A systematic literature review was conducted according to Polit and
Beck's (2012) nine step method. 14 items with both qualitative and quantitative approach have been
used. Database CINAHL and PubMed was used.
Results: Six factors emerged that affected the team work; Communication within the team, Competence
of the team, Experience of the team, Planning and time within the team, Respect and teamwork within the
team and Leadership within the team.
Conclusion: The factors that affect teamwork are close together and one does not exclude the other. A
successful teamwork in the surgical department is important because of the complex environment. Alone
is not strong, which means that each profession based on their skills has to know what task is to be made.
God communication is considered to be one of the most important factors that influence the teamwork
today. Working in a team means being exposed to different situations with different professions who have
different backgrounds, education and views on the situation.
Innehåll
Introduktion ..................................................................................................................................... 5
Vårdledarskap ................................................................................................................................... 5
Kommunikation ................................................................................................................................. 6
Operationsteam ................................................................................................................................. 6
Teamarbete ........................................................................................................................................ 7
Syfte ...................................................................................................................................................... 8
Metod ................................................................................................................................................... 8
Datainsamling .................................................................................................................................... 9
Granskning av studierna ................................................................................................................ 11
Dataanalys ...................................................................................................................................... 12
Forskningsetiska överväganden ..................................................................................................... 12
Resultat ............................................................................................................................................. 12
Kommunikation inom teamet ......................................................................................................... 13
Kompetens i teamet ......................................................................................................................... 13
Erfarenhet i teamet ......................................................................................................................... 14
Planering och tid inom teamet........................................................................................................ 15
Respekt och samarbete inom teamet ............................................................................................. 16
Ledarskap inom teamet .................................................................................................................. 17
Diskussion ....................................................................................................................................... 18
Metoddiskussion .............................................................................................................................. 18
Resultatdiskussion ........................................................................................................................... 20
Konklusion ...................................................................................................................................... 26
Referenser ....................................................................................................................................... 27
Bilaga 1 Granskningsmall för kvalitetsbedömning – Kvalitativa studier
Bilaga 2 Granskningsmall för kvalitetsbedömning – Kvantitativa studier
Bilaga 3 Artikelmatris
5
Introduktion
Dagens samhälle är under ständig förändring och därför är det viktigt att operationsteamet
följer med i utvecklingen. Inom den svenska perioperativa vården blir det vanligare med
fokus på samarbete mellan professioner. Att arbeta i team och använda varandras
kompetenser på rätt sätt, stärker arbetesmoralen, samarbetet och ger framförallt en säkrare
patientvård. Detta styrks även av den nya Patientlagen (SFS 2014:821) som började gälla från
2015-01-01. Lagen har framförallt fokus på patientens rättigheter, detta medför att högre krav
ställs på operationsteamet såsom tillgänglighet för att ha ett bra flöde på operationerna, vilket
i sin tur påverkar teamarbetets effektivitet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)
ska vården bedrivas så att den infriar kraven på en god vård, vilket innebär att
operationsteamet ska bedriva en patientsäker vård så att inga patienter utsätts för onödiga
risker och skador som är orsakade av vården. Detta ställer höga krav på teamarbetet i den
perioperativa vården som består av flera olika professioner. Arbetsteamen ser olika ut från
dag till dag då det är beroende av personalschema och vilka operationer som är planerade.
Perioperativ vård innefattar tre olika steg; pre-, intra- och postoperativ. Preoperativ vård
består av vården före operationen, intraoperativ är tidsperioden under själva operationen och
postoperativ vård avse tidsperioden närmast efter avslutad operation (Tollerud, et al., 1985).
Operationssjuksköterskan och anestesisjuksköterskan har tillsammans ansvar för patienten i
den perioperativa omvårdnaden och läkarna har det medicinska ansvaret (Lindwall & von
Post, 2008).
Vårdledarskap
Ledarskap beskrivs enligt Lundin & Sandström (2010) som förmågan att skapa bästa möjliga
förutsättningar för verksamheten. De beskriver att ledarskap innebär att ”ensam är inte stark”.
Ledare finns på alla nivåer inom Hälso- och sjukvårdsorganisationer. Vårdledarskap bygger
på en integrerad vårdprofession med ansvar för att leda och utveckla vården utifrån evidens
och beprövad erfarenhet. Vårdledarskap innebär att vara en bra förebild och ledare för att
uppnå en god vård och omsorg (Rosengren, 2014). Enligt Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot
operationssjukvård (2012) är ett av operationssjuksköterskans kompetensområde ledarskap.
Operationssjuksköterskans ledarskap består av att planera, kommunicera, informera och
samarbeta med både patient och medarbetare i den perioperativa vården. Kontinuitet, kvalitet,
6
patientsäkerhet och effektivitet i samband med operationen styrs av att operationsteamet
tillsammans kan initiera och vidarebefordra adekvat information till varandra i teamet. Ett
ledarskap innebär även att förvalta det förtroende som patienten givit till operationsteamet och
arbeta för att främja patientsäkerheten (Lindwall & von Post, 2008).
Operationssjuksköterskan tillsammans med sitt team ska ta ansvar, ta initiativ och bidra till att
lösa aktuella uppgifter det vill säga att utöva ett självledarskap (Rosengren, 2004).
Kommunikation
Kommunikation anses vara en central faktor för att ha ett fungerande teamarbete och
ledarskap. Att förmedla ett budskap kan ske både skriftligt, muntligt, genom icke verbal
kommunikation såsom ögonkontakt och genom kroppspråk (Lundin & Sandström, 2010;
Osbiston, 2013). I kommunikation är det av värde att effektivt kunna förmedla relevant
information och utbyta idéer samt diskutera i teamet (Hall, 2005). Förmågan att kunna
förmedla ett budskap är en del av kommunikation, men även förmågan att lyssna.
Kommunikation är en process där förmedlaren och mottagaren har en fortlöpande relation
med varandra som är ömsesidig och leder till att ett team växer fram (Lundin & Sandström,
2010; Xyrichis & Ream, 2008). Sjuksköterskor i den perioperativa vården betonade att det är
viktigt att ha en två-vägs kommunikation för att få ett kvitto på att alla i teamet har förstått
vad som har sagts (Nestel & Kidd, 2006). För att undvika bristande kommunikation är det
viktigt att parterna har förståelse för varandra, om detta inte fungerar så leder det till att
konflikter uppstår. Båda parter ser verkligheten men med olika perspektiv. Vi lever i en
mångdimensionell värld och ser från en dimension i taget (Lundin & Sandström, 2010). En
annan orsak till bristande kommunikation kan vara att motparten har en förväntan på vad den
vill höra, vilket kan leda till att motparten har svårt att ta till sig det oväntade. Detta leder till
att motparten ignorerar eller missförstår informationen så att det stämmer in med den
förväntan som motparten har. Den bristande kommunikationen leder till sämre fungerande
teamarbete (Lundin & Sandström, 2010). Kommunikationen i den föreliggande studien
handlar om kommunikation mellan teammedlemmarna och inte kommunikation med
patienten.
Operationsteam
Team bestående av olika professioner blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården.
Operationsteamet innefattar kirurger, operations- och anestesisjuksköterskor och
anestesiläkare samt undersköterskor som arbetar tillsammans som ett team. De bedriver ett
interprofessionellt teamarbete, vilket innebär att två eller fler medlemmar från olika
7
professioner arbetar för att bedriva ett bra samarbete med hög kvalité i den patientcentrerade
perioperativa vården. Det är viktigt att ha respekt för varandras kunskap och professioner
(Xyrichis & Ream, 2008; Osbiston, 2013). Vårdverksamheten ställer höga krav på
personalens kompetens, där samtliga medarbetare oavsett nivå inom organisationen är
delaktiga i verksamheten och har möjlighet att påverka den vård som ges. Dagens teknik- och
kunskapsutveckling går snabbt framåt, vilket ställer högre krav på de anställdas kompetens i
att bedriva vård som ligger i fas med forskningen (Rosengren, 2014). Utmärkande för
operationssjuksköterskors profession är områdena hygien och aseptik, samt kunskap om
medicintekniska produkter såsom instrument och avancerad teknisk apparatur. Förutom det
bör operationssjuksköterskor ha kunskap om ledarskap, kommunikation och teamsamarbete i
den perioperativa vården (Bäckström, 2012; Svensk Sjuksköterskeförening, 2012). Ett bra
team växer fram när förståelse finns för varandra, en god kommunikation och möjlighet att
fatta gemensamma beslut (Xyrichis & Ream, 2008).
Teamarbete
Det kan vara svårt att arbeta i ett team och därför behöver ett team ha tydliga mål, ha en god
och effektiv kommunikation samt ha medlemmar med tydliga ansvarsområden och
funktioner, för att uppnå ett bra teamarbete. Varje medlem arbetar efter den erfarenhet och
yrkesmässiga kompetens som de besitter utifrån sin profession (Vårdhandboken, 2014). Varje
persons roll i teamet var viktig för att uppnå de gemensamma målen och effektivt teamarbete
samt att alla samarbetar mot de gemensamma målen (Rosengren, 2014; Vårdhandboken,
2014). Teammedlemmarna är beroende av varandra och bör ha en ömsesidig förståelse för
situationen som leder till att gemensamma beslut tas och målet nås. Effektiv kommunikation i
teamet samt skapa tillit är två faktorer som påverkar ett bra teamarbete. Det var viktigt att alla
i teamet kände sig trygga för att våga säga ifrån om det skulle vara något som till exempel
utmanar patientsäkerheten (Vårdhandboken, 2014). Gardezi et al., (2009) observerade att
sjuksköterskor ofta konsulterade andra sjuksköterskor i teamet för att lösa ett problem som
egentligen kunde lösas direkt av operatören om han/hon tillfrågades. Tystnaden kan vara
tecken på dels målmedvetenhet i operationsarbetet samt respekt för varandra i teamet. Det kan
också bero på hierarkiska förhållanden som fanns i teamet och påverkade teamarbetet.
Teamarbete kan påverkas av många olika faktorer; kommunikation, tidspress, kompetens,
hierakier och ledarskap. De faktorer som är positiva för ett effektivt teamarbete är aktivt
lyssnande, respekt för varandra i teamet och kunna hantera konflikter om de uppstår (Taylor,
2001; Vårdhandboken, 2014).
8
Författarna har i den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt att det talas väldigt lite om
ledarskap och teamarbete. I den perioperativa vården bör operationsteamet ha ett effektivt
fungerande teamsamarbete mellan de olika yrkesprofessionerna. Det är högaktuellt i dagens
samhälle att utveckla och effektivisera teamarbete i den perioperativa vården enligt
författarna. Som blivande operationssjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om teamet
och arbeta för gott teamarbete inom den perioperativa vården, att veta vilka faktorer som
påverkar teamarbetet och hur de kan utveckla sig. Kommunikationen i den föreliggande
studien handlar om kommunikation mellan teammedlemmarna och inte kommunikation med
patienten. Intresset väcktes således att titta närmare på teamarbetet i den perioperativa vården
och vilka faktorer som påverkar detta.
Syfte
Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbete i den
perioperativa vården.
Metod
Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie av aktuell forskning (Polit & Beck,
2012) inom området perioperativ vård med betoning på teamarbete. Litteraturstudien innehöll
både artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats som har kritiskt granskats, analyserats och
sammanställts. Syftet med litteraturstudien var att skapa en sammanfattning av tidigare
forskning och att få en ökad förståelse och kunskap om teamarbete samt vilka faktorer som
påverkar. I studien har det använts artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats för att
det skulle bidra till ett bredare resultat.
Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks (2012) metod, som bestod av nio steg.
Nedan följer en sammanfattning av de nio stegen.
1. Formulering av primära och sekundära frågor som ledde fram till syftet.
2. Sökstrategi bestämdes, pilotsökning genomfördes och databaser valdes ut och sökord
identifierades.
3. Sökning i aktuella databaser.
9
4. Granskning av materialet och bedömning av relevansen.
5. Materialet som bedömts som relevant lästes enskilt. Det som inte var relevant sorterades
bort.
6. Aktuell information från artiklarna till studiens syfte sorterades ut och analyseras.
7. En kritisk granskning gjordes med bedömningsmallarna bilaga 1 och 2.
8. Den relevanta information som sorterats ut analyserades och därefter identifierades teman
som benämndes faktorer.
9. Resultatet sammanställdes.
I steg 1 formulerades primära och sekundära frågor som i sin tur ledde fram till studiens syfte.
Vidare i steg 2 beskrevs strategierna för sökningarna av urval av artiklar, vilka databaser och
sökord som har använts. I steg 3 söktes relevanta artiklar i databaserna och i steg 4 utfördes
en bedömning av lämplighet och relevans från dessa. I steg 5 lästes artiklarna som valts ut och
de studier som inte ansågs relevanta valdes bort. Vidare i steg 6 så inhämtades och
sammanfattades och analyserades information från studierna. Steg 7 innebar en kritisk
granskning av studierna genom att artiklarna lästes flera gånger enskilt och granskades med
hjälp av bedömningsmallarna (Bilaga 2) samt diskuterades kritiskt. I steg 8 analyserades och
integrerades informationen i studierna och teman identifierades som sedan blev faktorer. I det
sista steg 9 sammanställdes materialet. Steg 3 och steg 4 upprepades ett flertal gånger för att
hitta nya studier och steg 5 likaså för att exkludera irrelevanta artiklar (Polit & Beck, 2012).
Datainsamling
Datainsamlingen påbörjades genom att göra en pilotsökning i databaserna Cinahl, PubMed
och SweMed+. Sökning av relevant litteratur till studien gjordes via bibliotekets katalog på
Karlstad universitet. Fem sökord sammanställdes utifrån studiens syfte och relevant litteratur;
operationssjukvård, teamarbete, perioperativ vård, ledarskap och rollteori. Sökorden användes
enskilt och i kombination enligt sökordstabell 1. Den booleska sökoperatören som användes
var ordet AND. Utförandet av sökningarna i databaserna utfördes med MeSH-termer i
PubMed samt i SweMed+ och Thesaurus-termer i Cinahl för att få en korrekt sökning. De
termer som inte fanns som MeSH-termer respektive Thesaurus-termer söktes som fritext.
Sökord som användes men inte gav några träffar på relevanta artiklar redovisas inte. Sökning i
Cinahl med sökorden operating room nursing and teamwork gav 31 träffar, perioperative care
och leadership gav 56 träffar, role theory och operating care gav 22 träffar och perioperative
nursing och teamwork resulterade i 70 träffar. I PubMed användes perioperative nursing och
10
teamwork som gav 40 träffar och där perioperative nursing användes som major, medan
teamwork söktes som fritext. Likadan sökning gjordes med operating room nursing och
teamwork, där major användes vid operating room nursing och gav 22 träffar. Role theory och
operating care söktes i fritext i PubMed och gav 32 träffar. Perioperative care som major och
leadership som fritext gav 57 träffar. I Tabell 1 redovisas sökmetoden som använts och de
artiklar som framkom från de olika urvalen, dubbletter redovisas inte i tabellen. I den sökning
som gav träffar först på artikel är där den är redovisad i Tabell 1. Sökorden kombinerades i
olika former för att minimera antal artiklar som inte var relevanta samt för att få fram aktuella
artiklar för studiens syfte. Detta är enligt Polit & Becks (2012) metod steg tre till fem och
upprepades för att hitta nya intressanta vetenskapliga artiklar. Sökningar i SweMed+ gjordes
men gav inga relevanta artiklar som svarar till studiens syfte.
Inklusionskriterierna som användes för artiklarna som användes i resultatdelen var att de
skulle finnas med i Cinahl och PubMed. Följande kriterier valdes; peer review och
forskningsartiklar vilket innebar att de var vetenskapligt granskade, samt att de var
publicerade på engelska och mellan år 2004 till 2014. Först valdes från år 2004 till 2014, men
detta gav ett för litet urval av relevanta artiklar. Det senare inklusionskriteriet togs senare bort
för att öka urvalet av relevanta artiklar. En artikel hade engelsk titel och abstract, som visade
sig vara norsk vid genomläsning. Ansågs vara relevant och togs med trots inklusionskriteriet
publicerad på engelska. Exklusionskriterierna för sökningarna som gjordes var review-artiklar
och artiklar som inte hade något abstract. Detta för att använda tillförlitliga och relevanta
artiklar som var vetenskapliga, samt att gå till ursprungskällan.
Sökningarna som gjordes gav 329 antal träffar, där alla titlar lästes. Totalt lästes 99 abstract.
Därefter exkluderades de artiklar som inte ansågs relevanta för studiens syfte. De artiklar som
bedömdes relevanta inkluderades i den systematiska litteratursammanställningen och
behandlades vidare i kvalitetsgranskning. Samtliga artiklar som lästes igenom
kvalitetsgranskades individuellt och bedömdes sedan tillsammans med stöd av
granskningsmallen för både kvalitativ och kvantitativ ansats beroende på vilken typ av studie
det var (Bilaga 1 och 2). För att få en tydlighet över de aktuella artiklarna som användes i
studien, gjordes en matris (Bilaga 3). I matrisen redovisas författare, årtal för publicering,
land, titel, studiens syfte, design/urval, resultat och kvalitetspoäng. Efter att ha upprepat steg
tre till fem så blev det följande; 99 abstract primärgranskades utifrån studiens syfte och 27
artiklar valdes ut och lästes i fulltext. I fas två granskades dessa artiklars resultat utifrån
11
studiens syfte. 13 artiklar uteslöts på grund av att de inte var aktuella för studiens syfte, samt
att den inte innehöll de valda inklusionskriterierna. Tre artiklar hittades genom så kallad
snöbolleffekt, vilket innebär relevanta träffar relaterat till våra sökningar som kommer upp
automatiskt som en länk vid sidan av i databaserna. Totalt blev det 14 artiklar, varav 10 var
kvalitativa, 2 kvantitativa och 2 med blandad metod.
Tabell 1. Använda databaser, sökord och antalet sökträffar.
Databas Datum Sökord Antal
träffar
Antal lästa
abstract
Antal lästa i
fulltext
Antal artiklar
till resultatet
Cinahl 141218 Operating room nursing AND
teamwork
31 31 7 4
Cinahl 141218 Perioperative care AND
leadership
56 25 10 2
Cinahl 141218 Role theory AND operating
care
22 5 2 2
Cinahl 141218 Perioperative nursing AND
teamwork
70 13 4 2
PubMed 141230 Role theory AND operating
care
32 5 4 1
Manuell 141210 Sökning via s.k.
”snöbollseffekt”
3
Summa 329 99 27 14
Granskning av studierna
Artiklarna som användes i den föreliggande studiens resultatdel har genomgått en
granskningsmall som var en kombination av granskningsmallar från Willman, et al., (2011)
samt Forsberg och Wengström, (2012), med olika typer av granskningsmallar för kvalitativa
och för kvantitativa studier (Bilaga 1 & 2). Det utgjorde steg fyra enligt Polit och Beck,
(2012). Den kvalitativa granskningsmallen bestod av 25 frågor med max poäng 25 och den
kvantitativa bestod av 29 frågor med maxpoäng 29. Frågorna besvarades med ja eller nej, där
ja gav ett poäng och nej gav noll poäng. Gällande den kvalitativa granskningsmallen så
innebar 15 poäng en låg kvalité, 15-19 poäng innebar medel kvalité och över 20 poäng
innebar hög kvalité. På den kvantitativa granskningsmallen innebar mindre än 18 poäng låg
12
kvalité, mellan 18 till 22 poäng gav medel kvalité och över 22 blev det hög kvalité. De studier
som erhöll låg kvalité exkluderades ur studien.
Dataanalys
Dataanalysen påbörjades med att ta fram artiklar som svarade mot studiens syfte och
identifiera artiklarnas resultat. Artiklarna som valts ut, analyserades oberoende vilken design
de hade. De delades inte in i respektive design innan analysen började. Artiklarna lästes
igenom enskilt ett flertal gånger för att skapa sig en bra bild av dess innehåll och därefter
diskuterades tillsammans. Tolkningar av nyckelbegrepp skrevs ner och identifierades med
olika färgpennor för att sortera och få ett mönster (Polit & Beck, 2012). Detta gjordes enskilt.
Därefter granskades artiklarna igen för att kontrollera att de var relevanta till studiens syfte.
Därefter grupperades och kategoriserades nyckelbegreppen in i liknande områden så kallade
teman som sedan blev sex faktorer, detta gjordes tillsammans. Till sist gjordes en
sammanställning av faktorerna som växt fram och resultatdelen sammanställdes (Polit &
Beck, 2012).
Forskningsetiska överväganden
Studien har genomförts på ett systematiskt tillvägagångssätt baserat på Polit och Becks (2012)
niostegsmetod. Vid granskning av artiklarna så var målet att vidhålla en objektivitet av
innehållet, med ett försök att sätta den egna förförståelsen åt sidan. Detta genom att artiklarna
lästes och granskades enskilt först och sedan jämfördes med varandra och slutligen
sammanställdes till ett resultat. Vid granskning av artiklarna kontrollerade författarna att ett
etiskt övervägande gjorts eller att tillstånd från etisk kommitté fanns i respektive studie. I alla
studier som använts i vårt resultat var detta gjort. För att minska risken för stöld, förfalskning,
plagiat eller fabricering av datamaterial skall ske så skall referenserna noggrant har angetts i
texten (Vetenskapsrådet 2014).
Resultat
Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar teamarbete i den
perioperativa vården. Studiens resultat bygger på analyser av 14 vetenskapliga artiklar, varav
tio med kvalitativ ansats och två med kvantitativ och två med både kvalitativ och kvantitativ
ansats, som var publicerade mellan 1999 till 2012. Artikelmatriser sammanställdes för att få
en överblick av artiklarna som använts i föreliggande studie (Bilaga 3). De faktorer som
13
framkom och visade sig påverka teamarbetet inom den perioperativa vården var;
Kommunikation inom teamet, Kompetens i teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid
inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och Ledarskap inom teamet.
Kommunikation inom teamet
God kommunikation framkom som en viktig faktor vid bra teamarbete (Björn & Lindberg
Boström, 2008; Undre et el., 2006). För att få kontroll över en situation, exempelvis utförande
av patientpositionering, var kommunikation en viktig förutsättning för att kunna samarbeta
och ta beslut (Lingard et al., 2004). Genom att arbeta i ett sammansvetsat, erfaret och
välbekant arbetslag kunde teammedlemmarna ta hänsyn till varandras styrkor och svagheter.
De hade utvecklat en färdighet i icke-verbal kommunikation. Bara genom en gest eller
ögonkontakt förmedlades ett budskap, vilket var uppskattat då det inte alltid var möjligt att
kommunicera verbalt. Det var en färdighet som oftast kom efter lång erfarenhet i den
perioperativa vården. För att ha god kommunikation ansågs kompetens inom teamarbete en
fördel (Silén-Lipponen et al., 2005; Rasmussen & Torjuul, 2012; Silén-Lipponen et al.,
2004b). I studien Gillespie et al., (2009) framkom det att operationssjuksköterskor
förväntades kunna tolka och ge komplex klinisk information till andra professioner i teamet,
dock hade mindre erfarna operationssjuksköterskor svårare för detta. Det betonades av alla
deltagare att delge information samt visa hänsyn och respekt för varandra, var gynnsamt
framförallt för de mindre erfarna sjuksköterskors självförtroende och kapacitet.
Information som gavs mellan teammedlemmarna skulle vara tydlig och effektiv. På en del
operationsavdelningar gavs inte alltid information mellan teammedlemmarna, vilket i sin tur
påverkade teamets prestation och sammanhållning negativt. Denna brist kunde leda till att
patientsäkerheten utmanades genom att viktig information inte förmedlades mellan
professionerna (Gillespie et al., 2009). Bristande kommunikation och därmed dålig funktion i
teamet kunde till viss del bero på olika professioners syner utifrån sin yrkesroll samt bristande
stöd från organisationen i sig (Rydenfält et al., 2012). Bristande kommunikation har också
visat sig bidra till att stress utlöses i olika situationer. Stress som gav uttryck till osäkerhet och
otrygghet kunde i sin tur smittas över från en person till övriga personer i teamet (Rasmussen
& Torjuul, 2012).
Kompetens i teamet
I det professionella operationsteamet fordrades kompetens som inkluderar praktisk färdighet,
att kunna prioritera och en vilja att samarbeta kring patienten (Silén-Lipponen et al., 2004b).
14
Gillespie et al., (2009); Rasmussen & Torjuul (2012) beskrev att operationssjuksköterskor
hade ett behov av att vara uppdaterade gällande kunskap om den medicintekniska apparatur
som användes i samband med operation samt ha kunskap om de ingrepp som utfördes. Detta
för att kunna bemöta teammedlemmar, organisation, patient och följa de lagar och
förordningar som styr den perioperativa vården. Att ha kunskap och beredskap för att kunna
handla i oväntade situationer var en fördel för att teamarbetet skulle fungera så bra som
möjligt (Rasmussen & Torjuul, 2012). Operationssjuksköterskor betonade att kompetens var
en nödvändighet för att upprätthålla ett bra teamarbete. Detta för att inte teamet skulle riskera
patientsäkerheten och det baserades på kännedom om rutiner, lagar och föreskrifter (Gillespie
et al., 2009). Det styrks även av Silén-Lipponen et al., (2005) som betonade att
operationssjuksköterskor i teamet skulle ha mångsidig kunskap, lära sig nya färdigheter och
upprätthålla funktionsnoggrannhet av utrustning som användes vid operation samt ha ett
ansvar gentemot sina kollegor i operationsteamet.
Erfarenhet i teamet
Erfarenhet ansågs ge kunskap som återspeglas i en förmåga att förutse behov i specifika
situationer som ofta baseras på tidigare erfarenheter från liknande situationer, s.k.
situationsbunden kunskap. Situationskunskap var att kunna förutse svåra moment utifrån
patientens anatomi eller förutsättningar, vilket gynnade hela operationsteamet. Tillika hade
erfarna lättare för att ställa om sig och ändra fokus i akuta situationer, vilket var till fördel för
hela teamet (Gillespie et al., 2009). Björn et al., (2008) beskrev att operationssjuksköterskors
kunskap utvecklades parallellt med deras erfarenheter, vilket innebar att de klarade av mer
avancerade operationer med desto mer erfarenhet de hade. Gillespie et al., (2009) visade på att
färdighet och kunskap i ledarskap och koordination var grundläggande för
operationssjuksköterskor, vilket gynnade teamsamarbetet.
Om teammedlemmar inte var medvetna om varandras svaghet och osäkerhet, var det lätt att
fel uppstod vilket kunde påverkar teamet negativt. När ofrivilliga förändringar hade skett
skapades misstro och försämrat teamarbete. Därför rekommenderas att blanda erfaren och
oerfaren personal på de olika salarna och arbetsskiften (Silérn-Lipponen et al., 2005). Om
teamet bestod av samma personal som arbetade inom en specialitet, genererade det till
trygghet, mer erfarenhet och effektivitet i teamarbetet. Det resulterade i att alla visste var de
hade varandra i teamet och operationssjuksköterskor med erfarenhet kunde lättare ha
beredskap för eventuella oväntade händelser under ett specifikt ingrepp. Enligt kirurger skulle
15
det vara en fördel med team som var specialiserade inom ett specifikt område.
Operationssjuksköterskor och narkossjuksköterskor önskade ha variation i sitt arbete, vilket
gav en bredd av olika kirurgiska ingrepp samt arbeta med olika personer. Detta var motsatt till
kirurgers önskan gällande att arbeta i team (Rydenfält et al., 2012).
Operationssjuksköterskor med kort yrkeserfarenhet uppfattades av mer erfarna
operationssjuksköterskor som inkompetenta på grund av att de inte hade utvecklat färdigt sina
grundläggande kunskaper, vilket påverkade samarbetet i teamet (Gillespie et al., 2009).
Nyutbildade operationssjuksköterskor ville göra det som de lärt sig i utbildningen, vilket inte
alltid fungerade i verkligheten i teamet (Rasmusen & Torjuul, 2012). Andra aspekter som
påverkade teamarbetet var att operationssjuksköterskor med kort erfarenhet upplevde att det
var svårt att vara förberedd på eventuella risker såsom oväntad blödning. De erfarna
operationssjuksköterkorna betonade att de med mindre erfarenhet inte visste vad de skulle
titta efter när det gällde varningssignaler eller komplikationer. Oerfarna
operationssjuksköterskor hade därför svårt att improvisera eftersom det ansågs komma med
mer erfarenhet. Vilket kunde leda till att patientsäkerheten utmanades samt att
teammedlemmarna kunde uppleva negativitetet och frustration (Rasmusen & Torjuul, 2012).
Planering och tid inom teamet
För att bedriva en patientsäker vård samt att gynna teamarbetet mellan de olika professionerna
var det viktigt med bra planering och ett bra flöde av operationerna (Silén-Lipponen et al.,
2005). Teammedlemmarna hade kännedom om respektive styrkor och svagheter och kunde
leda till effektiv tidssparande planering genom bättre flöde i teamarbetet (Rydenfält et al.,
2012). Tidspress var en faktor som påverkade alla professioner och deras teamarbete.
Exempelvis kunde denna tidspress bestå av förberedelser inför operation, byte av instrument
eller förändringar som ledde till förseningar (Lingard et al., 2004). Kirurger önskade att tiden
mellan operationerna förkortades. Vidare beskrevs att förseningar oftast hade skett på grund
av kommunikationsproblem och att förseningen var en subjektiv upplevelse utifrån den egna
professions perspektiv (Rydenfält et al., 2012). En annan faktor som påverkade
operationsteamet kopplat till tiden och planering var övertid och hotande övertid.
Medlemmarna i teamet tappade koncentrationen och kunde lättare göra fel i sitt arbete, det
kunde bero på att de tog kortare raster eller pauser. De kände skuldkänslor gentemot patienter
som kanske riskerade att inte bli opererad på grund av tidsbrist (Silén-Lipponen et al., 2005).
Problem med det dagliga operationsprogrammet som alltid var överbokat, gjorde att
16
operationssjuksköterskorna ständigt kände press att jobba över (Silén-Lipponen et al., 2004b).
Respekt och samarbete inom teamet
Tillit till varandra i teamet på operationssalen var huvudsakligen baserad på åtaganden och tro
på kompetens hos kollegorna, brist på respekt påverkade teamarbetet negativt (Rydenfält et
al., 2012; Rasmussen & Torjuul, 2012; Björn & Lindberg Boström, 2008). Ett bra och
balanserat operationsteam ansågs ha medlemmar med teknisk och social kompetens, samt att
de var flexibla i olika situationer. Ett bra balanserat operationsteam som var fokuserade på
uppgiften, ledde till att personalen i teamet arbetade mer avslappnat och kunde prata om andra
saker men ändå har fullt fokus på sin uppgift och behålla sin flexibilitet ifall
operationssituationen skulle ändras till att patientens liv blev hotat till exempel (Silén-
Lipponen et al., 2004b). Att ha ett utvecklat samarbete mellan de olika professionerna gav
mer arbetstillfredsställelse och gynnade ett gott teamarbete. Det gavs möjligheter till
avancerade förberedelse som kunde verkställas om ett utvecklat samarbete fanns (Silén-
Lipponen et al., 2005).
När meningsskiljaktigheter uppstod mellan kirurger, narkosläkare och narkossjuksköterskor,
kunde operationssjuksköterskor agera som en brobyggare och medlare (Silén-Lipponen et al.,
2005). Operationssjuksköterskor och kirurger delade oftast samma åsikter kring den
perioperativa vården. Utifrån operationssjuksköterskors synvinkel sågs de som ett enat team,
på grund av att de ofta hade samma åsikt och en av operationssjuksköterskornas nyckelroll
var att assistera kirurgerna (McGarvey et al., 1999; Rydenfält et al., 2012;).
Lingard et al., (2004) starkaste tema var diskussioner och konflikter som inkluderade de olika
teammedlemmarnas professioners ansvarsområden och den tekniska apparaturen. Stämningen
i teamet kunde snabbt förändras om medlemmarna hade olika syn på en situation, detta på
grund av att teammedlemmarna hade olika prioriteringar utifrån vad som skulle åtgärdas
omgående. Likaså när antaganden gjordes gällande yttersta ansvar, expertis eller auktoritet,
vilket kunde upplevas som misstroendeförklaring av den motsatta parten i teamet. Det styrks
av Lingard et al., (2002) som betonade de olika teammedlemmarnas uppfattningar utifrån sin
profession och att de hade olika tolkningar och värderingar. Därför kunde det lätt uppstå
spänningar och konflikter i teamet. Spänningar och konflikter mellan kirurger och
operationssjuksköterskor var mest framträdande. Silén-Lipponen et al., (2005) ; Rydenfält et
17
al., (2012) visade på att konflikter mellan teammedlemmarna under operation kunde leda till
överhettade känslor, som i sin tur kunde äventyra patientsäkerheten. Därför tvingade
operationssjuksköterskorna sig själva att förbli lugna och fortsätta sitt arbete professionellt för
att tillfredsställa kirurgen samt för att upprätthålla patientsäkerheten. Målet för
operationssalens team var att arbeta felfritt. Rädsla för att göra fel eller misstag fanns, vilket
bedömdes hårt och ledde till offentlig förnedring bland teammedlemmarna och på
avdelningen. (Silén-Lipponen et al., 2005; Silén-Lipponen et al., 2004a; Silén-Lipponen et al.,
2004b). Detta i sin tur orsakade nervositet hos teammedlemmarna som kunde leda till nya
misstag och kunde orsaka en känsla av skuld (Silén-Lipponen et al., 2005). Ett annat
störningsmoment var att det var mycket folk på salen och hög ljudnivå, som i sin tur kunde
påverka teammedlemmarnas humör och koncentration på sin uppgift utifrån sin profession
(Rydenfält et al., 2012).
Generellt upplevde kirurger och narkosläkare sig vara nöjda med samarbetet med respektive
sjuksköterska inom sin profession. Detta upplevdes inte av operations- och
narkossjuksköterskorna. Enligt läkarna var det bra samarbete med sjuksköterskorna när de
följde instruktioner och tillfredsställde deras krav. Läkarnas höga bedömning av samarbetet
var alltså inte besvarat av sjuksköterskorna. Jämfört med läkarna upplevde sjuksköterskorna
att det var mindre positivt att säga sin åsikt och de kände mindre stöd från andra professioner.
När konflikter skulle lösas mellan läkare och sjuksköterskor, var sjuksköterskornas arbetssyn
mindre uppmärksammad av läkarna, vilket genererade till att sjuksköterskornas röster inte
blev hörda (Sexton et al., 2006).
Ledarskap inom teamet
Stanley (2009) visade på en ny teori om det kliniska ledarskapet så kallat Kongruent
ledarskap. Teorin tillfredsställde och demonstrerade alla de kvalitéer och kategorier som
stämde in på den kliniska ledaren. Inom sjukvården fanns det många icke-titulerade ledare
och ledarskapsstilen innebar att ledaren var motiverande, inspirerande, organiserande och en
effektiv kommunikatör samt relationsbyggare. Denna ledarskapsstil förklarade varför och hur
operationssjuksköterskor och andra icke-titulerade ledare kunde fungera och vara effektiva i
operationsteamet. Även en formell ledare kunde ha dessa kvalitéer och kategorier enligt
kongruent ledarskap. Sjuksköterskorna beskrev att de inte var medvetna om att de var kliniska
ledare. Kongruent ledarskap var baserat på ledarens värderingar, trosuppfattningar och
principer. Silén-Lipponen et al., (2005) visade att utbildning, kompetens och individuell
18
motivation var viktiga aspekter hos en ledare i operationsteamet. Enligt studien McGarvey et
al., 1999 var operationssjuksköterskor som kliniska ledare hade svårighet att identifiera sin
profession och sitt arbete i operationsteamet i den perioperativa vården. En
operationssjuksköterska beskrev att arbetet som operationssjuksköterska var svårt att beskriva
på grund av att det gick på rutin. En annan operationssjuksköterska menade att det var svårt
att beskriva eftersom arbetet varierade. Även om operationssjuksköterskorna hade svårt att
beskriva sin profession och deras arbete som kliniska ledare i operationsteamet, var de
överens om att yrkesrollen var komplex och specialiserad. Operations- och
anestesisjuksköterskorna hade en stark roll som klinisk ledare, både med det tekniska och
medicinska förberedelserna innan operation (McGarvey et al., 1999). Alla professioner som
medverkade i teamet ansåg sig ha bättre förståelse för sina kollegors roller än vad kollegorna
förstod sin egen roll. Detta upplevdes ömsesidigt av alla professioner i operationsteamet men
operatörerna upplevde det starkast (Undre et al., 2006).
Diskussion
Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som påverkade teamarbete i den
perioperativa vården. Studien byggde på 14 vetenskapliga artiklar som var grunden till
resultatet. Resultatet presenterades utifrån följande faktorer; Kommunikation inom teamet,
Kompetens i teamet, Erfarenhet i teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och
samarbete inom teamet och Ledarskap inom teamet.
Metoddiskussion
Den föreliggande studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Det innebär att få
en kunskapsöversikt över ett specifikt område (Forsberg & Wengström, 2012). Metoden
valdes för att genom vetenskapliga studier få en ökad förståelse och kunskap om faktorer som
påverkar teamarbetet i den perioperativa vården. Databaserna som gav relevanta sökningar
var Cinahl och PubMed, vilket innebär en hög grad av trovärdighet eftersom de innehåller
vetenskapliga artiklar inom ämnet omvårdnad. Större delen av träffarna på relevanta artiklar
kom från sökningarna i Cinahl. Sökningen började med en pilotsökning och slutade med
sökorden som redovisas i Tabell 1. Sökordet Role theory användes efter pilotsökning var
gjord och var ett nyckelord som fanns i flera artiklar som tolkades relevanta inom valt ämne.
Role theory blev därför ett aktuellt sökord i föreliggande studie. De sökord som inte gav
relevanta artiklar valdes bort och redovisades inte. Sökningar i Cinahl gjordes med både
19
major headings och med sökord i fritext. Sökningarna med fritext gav ett bredare område,
vilket kan ses som en nackdel men även en fördel då sökningen gav ett mer exakt sökresultat
av vad som söktes. Det bedömdes som nödvändigt för att hitta relevanta artiklar till studiens
syfte på grund av svårigheter att hitta användbara artiklar. I databasen PubMed användes
Mesh-termer och fritextord. Enligt SBU (2012) kan indexeringsord vara för enhetliga
samtidigt som fritextord kan vara en fördel och ger träffar på ord som inte är indexerade,
vilket innebär nya artiklar. I denna studie var det därför en fördel att indexeringsord och
fritextord kombinerades. I båda databaserna användes den booleska sökoperatören ordet AND
och inte OR, vilket kan ses som en svaghet genom att eventuellt relevanta artiklar kan missats.
Tre av artiklarna kom fram genom så kallad snöbollseffekt under sökningar i Cinahl och
PubMed. Det innebar att relevanta artiklar inom sökområdet kommer upp som en länk i
respektive databas i samband med sökningar.
Totalt bygger studien på 14 vetenskapliga artiklar varav tio är kvalitativa, två kvantitativa och
två med både kvantitativ och kvalitativ metod. De två sistnämnda artiklarna med båda
metoderna granskades med både kvalitativ och kvantitativ granskningsmall och redovisas i
artikelmatrisen (Bilaga 3). Övervägande antal artiklar var kvalitativa, vilket var positivt i
sökandet efter att identifiera faktorer som påverkar teamarbetet i den perioperativa vården. De
kvalitativa artiklarna gav en mer beskrivande inblick över vilka faktorer som påverkade
teamarbetet i den perioperativa vården. Dock ansågs artiklarna med kvantitativ metod inte
påverka resultatet negativt då de visade på likvärdiga resultat som de kvalitativa. Författarna
har inte gjort en mer ingående jämförelse av skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ
metod. Författarna har inte i analysen delat in artiklarna i respektive design utan har
analyserat dem oberoende av vilken design som använts. Det hade varit intressant att delat in
dem i de olika designtyperna för att undersöka eventuella skillnader i resultat mellan dem.
Utifrån granskningsmall för den kvalitativa metoden så höll sex artiklar medelhög kvalité och
tre artiklar höll hög kvalité. De två kvantitativa artiklarna höll medelhög kvalité och de två
artiklarna med båda metoder höll också medelhög kvalité. Granskningsmallarna ansågs under
granskningens gång vara bristande då det var svårt att tolka inklusions- och
exklusionskriterier i artiklarna. Det upplevdes svårt att utläsa kriterierna ur flera artiklar,
varpå en tredje part konsulterades för en second opinion. Författarna var konsekventa och
räknade inte med de tvivelaktiga kriterierna då det var en tolkningsfråga om de var redovisade
i artiklarna eller inte. Efter att bedömningen gjorts av artiklarna konstaterades det att
bedömningsmallen hade brister, vilket eventuellt har påverkat poängen på granskningarna,
20
vilket i sin tur påverkat kvalitén. En annan svaghet som kan ha påverkat artikelgranskningarna
var författarnas bristande erfarenhet av detta. Artiklarna som resultatet byggde på beskrev
studier från Norden, Europa, Australien, Canada och USA vilket är en positiv faktor då det är
bra spridning över världen. Det kan också ses som en svaghet på grund av att det kan vara
olika system i vården i respektive världsdel vilket påverkar jämförbarheten i resultaten. Tre
artiklar hade i princip samma författare, vilket kan ses som en svaghet om resultaten gav
likvärdiga svar inom samma område.
Det var svårt och komplext att få tag i relevanta artiklar till syftet så därför användes ingen
tidsbegränsning gällande år. Artiklarna i resultatet var publicerade från 1999-2012, detta var
nödvändigt för att få ett tillräckligt stort urval i litteraturöversikten. För att bedöma
tillförlitligheten och giltigheten används begreppen validitet och reliabilitet avseende
kvantitativ forskning, samt om datainsamlingen och bearbetningen har skett på ett
systematiskt sätt. Artikelsökningen i den föreliggande studien följde niostegsmetoden enligt
(Polit och Beck, 2012). Artiklarna lästes först enskilt och analyserades, vilket gjorde att
tolkningen blev individuell och färgmarkeringar gjordes för att identifiera faktorer som
påverkade teamarbetet. Första analysen gjordes enskilt vilket var positivt då analyserna inte
färgades av någon annans tolkningar. Därefter diskuterades gemensamt innehållet från
artiklarna som sedan sammanställdes till sex faktorer. De individuella färgmarkeringarna
gjorde analyserna lättöverskådliga. Risken för feltolkning minimerades eftersom varje enskild
artikel diskuterades efter att en enskild granskning gjordes. Artiklarna som användes i
resultatet var på engelska förutom en som var på norska, vilket kan resultera i att information
vid översättning kan förbisetts samt feltolkats. För att undvika detta så lästes artiklarna av
båda författarna och svåra stycken diskuterades och om vederbörande inte var överens så
konsulterades ytterligare en tredje part för second opinion. Översättningslexikon har använts
löpande under granskning av artiklarna. Examensarbetet är skrivet av sjuksköterskor som
läser vidareutbildning till operationssjuksköterskor.
Resultatdiskussion
Organisationen på operationsavdelningen har blivit allt mer komplex idag, det är många
beslut som skall tas och detta kräver ett intensivt informationsutbyte mellan parterna i teamet,
då de har olika ansvarsområden. Resultatet visar på sex faktorer som påverkar teamarbetet i
den perioperativa vården; Kommunikation inom teamet, Kompetens i teamet, Erfarenhet i
teamet, Planering och tid inom teamet, Respekt och samarbete inom teamet och Ledarskap
inom teamet. Faktorerna som framkom i resultatet bygger främst på de kvalitativa artiklarna,
21
men författarna anser att de artiklarna med kvantitativ design och de med båda designtyper
visade på liknande resultat. Dock har detta inte analyserats ingående, utan bygger enbart på
författarnas tolkning efter analysfasen.
En faktor som framkom i resultatet var den goda kommunikationen och den bristande
kommunikationen mellan professionerna, där den bristande kommunikationen kunde leda till
att patientsäkerheten utmanades (Gillespie et al., 2009). Lingard et al., (2004) betonar att en
god kommunikation är en viktig förutsättning för att kunna samarbeta och fatta beslut i
teamet. Nyckeln till god kommunikation i operationssalen bestod av både verbal och icke
verbal kommunikation enligt Nestel & Kidd (2006). Projektet Säker Bukkirurgi betonar att
när patientskador inträffar så är det ofta kommunikationen mellan företrädaren för kirurgi
respektive anestesi som fallerat (Patientsäkerhetsföreningen LÖF, 2011; Riley & Manias,
2006). En förutsättning för en effektiv och god kommunikation är att teamet utbyter viktig
information med varandra och kan föra en diskussion om problem som påverkar teamarbetet
uppstår (Norsen et al., 1995). Erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning har påvisat
bristande kommunikation och missförstånd mellan olika professioner i teamet. Effektiv
kommunikation innebär att kunna förmedla information på ett enkelt och tydligt sätt som alla
förstår. Detta är en pågående process mellan teammedlemmarna då de i teamet måste lära
känna varandra för att kunna förstå varandras uttryck och gester. Det skapar goda
förutsättningar för att bedriva en bra och effektiv kommunikation som leder till gott
teamarbete samt en patientsäker vård. En faktor som inte kommit fram i resultatet, men som
observerats under den verksamhetsförlagda utbildningen var språket. Bristande kunskaper i
svenska språket leder till missförstånd och sämre kommunikation. Hur detta skall undvikas i
den dagliga perioperativa vården är svårt att säga, men en tanke kan vara att ställa högre krav
på språkutbildningen. Det skulle också vara en fördel om teammedlemmarna visar förståelse
och ödmjukhet för vederbörande som inte behärskar språket.
I resultatet visade sig bristande kommunikation leda till stress i olika situationer. Det gav
uttryck i osäkerhet och otrygghet i teamet samt att teamsamarbetet fungerade sämre
(Rasmussen & Torjuul, 2012; Rydenfält et al., 2012). Det överensstämmer även med en
tidigare studie av Riley och Manias (2006) där stress påverkar kommunikationen mellan
teammedlemmarna och leder till att irritation uppstår mellan dem, vilket kan gå ut över
patienten men framförallt över teamet. Stress i olika situationer är svårt att komma undan,
men ett sätt kan vara så kallad teamträning. Att öva på olika scenarier som innefattar
situationer där stress utlöses. Detta för att optimera de olika professionernas arbetsuppgifter
22
samt öva på kommunikationen mellan medlemmarna. Stresspåslaget minskar om
teammedlemmarna vet vad de ska göra samt vilka konsekvenser som kan uppstå. Dock finns
det situationer som är svåra att förutspå och det kan vara andra anledningar till att en
teammedlem känner sig stressad, såsom privata angelägenheter. Det är viktigt att efter
operationer med stressade situationer ha en utvärdering och ge varandra i teamet positiv och
negativ feedback som är konstruktiv för framtiden. Precis som vårdhandboken (2014) lyfter så
är en färdighet som medlem i ett team att vara situationsmedveten. Som är av värde för att
förstå vilken situation man befinner sig i och för att kunna fatta beslut och prioritera i
situationen. I teamet finns olika medlemmar med varierande professioner och erfarenheter och
alla har olika synvinklar att se på situationer och drar därför olika slutsatser om de aktuella
situationerna. Det är viktigt att varje medlem inhämtar relevant information i teamet om den
aktuella situationen för att fortsätta bedriva lämplig vård. Genom att vara situationsmedveten
som teammedlem är så kallade ”överraskningar” lättare att undvika. Detta genom att kunna
förutse och planera eventuella problem och svårigheter. Detta bidrar till att onödig stress för
teamet undviks (Vårdhandboken, 2014).
God kommunikation framkom som en viktig faktor i den föreliggande studien för att bedriva
ett bra teamarbete (Björn & Lindberg Boström, 2008; Undre et al., 2006). Resultatet
överensstämmer även med Riley och Manias (2006) som betonar den goda kommunikationen.
God kommunikation är en faktor som måste infinnas i ett team för att kunna bedriva ett bra
teamarbete och få teamet att fungera på bästa sätt. God kommunikation bidrar även till trevlig
stämning i arbetsgruppen vilket författarna erfarit själva under verksamhetsförlagda
utbildning. Arbetet blir mycket lättare om teammedlemmarna kommunicerar med varandra.
Hellre säga en sak en gång för mycket, än ingen gång alls. Onödiga missförstånd och att inte
ta något för givet undviks om god kommunikation finns.
Flera studier i resultatet visar att en icke-verbal kommunikation har en stor fördel och anses
öka med mängden erfarenhet i den perioperativa vården. Att ha denna färdighet resulterade i
ett sammansvetsat, erfaret och välbekant team där medlemmarna kunde dra nytta av varandras
styrkor i teamet (Rasmussen & Torjuul, 2012; Silen-Lipponen et al., 2004a; Silén-Lipponen et
al., 2005). Icke verbal kommunikation är en värdefull kvalité och kan bidrar till en trevlig
arbetsmiljö och trygghet för alla teammedlemmar. Resultatet samstämmer med erfarenheterna
från den verksamhetsförlagda utbildningen under operationssjuksköterskeutbildningen. Icke-
verbal kommunikation anses dock svårt att behärska som oerfaren vårdpersonal oavsett vilken
profession i teamet det är. Det är viktigt att teammedlemmarna har den insikten och försöker
23
hjälpa den som är ny i teamet eftersom den kanske inte vet hur det ”brukar” vara. Icke-verbal
kommunikation är lika viktig som verbal kommunikation, för att kunna förstå helheten av
patienten. Patienten kan säga en sak och mena en annan med sitt kroppsspråk och
ansiktsuttryck. Likaså kan anestesisjuksköterskor ha en icke-verbal kommunikation med
operatörerna och operationssjuksköterskorna, som ses som en fördel för effektivt teamarbete
(Osbiston, 2013). Ett exempel kan vara om en patient opereras i spinal och av någon
anledning sviktar i sin cirkulation, anestesisjuksköterskorna kan genom en blick signalera till
operatörerna att patienten är instabil, utan att patienten hör detta. Det är en fördel med icke-
verbal kommunikation för att inte oroa patienten.
Kompetens inom sin profession i teamet var en faktor som litteraturstudiens resultat visade
på, samt förståelse och insikt i kollegors profession för att uppnå bra teamarbete. Även
Gillespie et al., (2009) anser att specialistkompetens var nödvändig för att upprätthålla ett bra
teamarbete. Studien av Silén-Lipponen, et al., (2005) visar att medlemmarna i
operationsteamet behöver ha kunskap och förståelse för varandras professioner, samt ha en
positiv attityd till teamarbetet. Detta styrks av tidigare studie av Lary et al., (1997) som menar
att det har skett en explosion av kunskap och information inom vården under de senaste
decennierna. Patientvården har blivit allt mer komplex, vilket resulterar i ökad specialisering
inom alla vårdyrken. Kunskap och information måste fortlöpande uppdateras för alla
teammedlemmar. Detta för att de ska ha möjlighet att följa med utvecklingen i den
perioperativa vården och arbeta för ett teamarbete som är så optimalt som möjligt. Om
vederbörande inte har de kunskaper som krävs i teamet så kan det uppstå konflikter mellan
professionerna och patientsäkerheten brister. I ett operationsteam måste medlemmarna i
gruppen arbeta över varandras gränser för att uppnå bästa resultat med operationen och för att
uppnå effektivt teamsamarbete och bedriva en patientsäker vård. Detta styrks av Baker et al.,
(2006) som betonar att ha kunskap och förståelse om och för varandras professioner, samt ha
en positiv inställning till teamarbete som anses vara en nödvändighet för att uppnå ett bra
teamarbete. Detta för att kunna hjälpa varandra i de olika professionerna och visa förståelse
och respekt för övriga teammedlemmar. Kirurgerna ansåg att ett bra samarbete med
operationssjuksköterskorna var när de följde deras krav. Kirurgernas uppfattning var att
samarbetet fungerade bra medan operationssjuksköterskorna hade en mindre positiv
upplevelse av detta. Arbetsplatsträffar är ett perfekt forum att prata om teamarbete i den
perioperativa vården. Det vore en fördel om alla professioner kunde delta, för att få olika
aspekter på hur teamarbetet fungerar samt vad som kan förbättras och hur det skall uppnås.
24
Operationssjuksköterskorna upplevde även att deras arbetssyn var mindre uppmärksammat av
kirurgerna (Sexton et al., 2006). Det överensstämmer med studien av Makary et al., (2006)
som visar på att 85 % av kirurgerna ansåg att samarbetet var bra eller mycket bra. Endast 48
% av operationssjuksköterskorna tyckte samarbetet var bra eller mycket bra. Det är ytterst
intressant att professionerna har olika perspektiv på detta. Det kan tolkas utifrån ett hierarkiskt
perspektiv, relaterat till Carney et al. (2010) som visar på att kirurgerna uppskattar
teamarbetet mer inom sin egen profession än med andra professioner. Det känns förlegat med
hierarkiskt perspektiv även om det nog finns kvar, men förhoppningen är att dessa gränser
suddas ut och att den perioperativa vården får ett modernare perspektiv på hur teamarbetet
skall bedrivas. Det finns en anledning till att vi har olika professioner i teamet och det bör
vara grunden till att det hierarkiska perspektivet bleknar. Det framkom att det var oacceptabelt
att göra fel och det offentliggjordes, som påverkade teamet negativt genom att
teammedlemmarna blev nervösa (Silén-Lipponen et al., 2005; Silén-Lipponen et al., 2004a; &
Silén-Lipponen et al., 2004b). Enligt studien av Smith (2010) är kränkningar allmänt
förekommande på operationsavdelningar. Detta kan tolkas som en form av ett maktspel, där
vederbörande som kränker en teammedlem själv vill framstå som mer kunnig. Detta kan
också upplevas ur ett hierarkiskt perspektiv, eftersom om läkarna gör fel eller misstag så är
det ingen som pratar om det. Däremot om sjuksköterskorna eller undersköterskorna gör fel så
blir det mer uppmärksammat och oftast på ett negativt sätt.
Majoriteten i studien höll med om att förmedla information och att visa respekt till varandra i
teamet gynnade de mindre erfarna operationssjuksköterskorna genom att de kände sig mer
kompetenta och fick bättre självförtroende (Gillespie, et al., 2009). Att visa respekt och
förmedla information till varandra i teamet är en faktor som måste fungera. Det påverkar både
erfaren som oerfaren personal. Det kan dock tänkas att en oerfaren operationssjuksköterska
inte har så bra självförtroende i sin yrkesprofession till en början och att det är därför som
studien visade på att det gynnade dem mest. Visa respekt skall alla teammedlemmar göra
oavsett erfarenhet. Studien av Smith (2010) belyser att ett bra teamarbete bildas om
teammedlemmarna respekterar varandra och om någon i teamet blir illa behandlad är det
viktigt att övriga medlemmar reagerar.
Oerfarna operationssjuksköterskor hade svårt att känna sig bekväma i olika situationer på
grund av deras inlärningsprocess ofta innebar att ”flytta in och ut” från kirurgiska
specialiteter. När de kände sig bekväma var det dags att börja på en ny specialitet (Gillespie,
et al., 2009). Det kan ändå vara positivt att flytta runt så att vederbörande inte blir för
25
avslappnad och nonchalant under sin specialitet och andra sidan kan det vara en nackdel som
förliggande studien beskriver då det kan tänkas att det är svårt att bygga upp ett
självförtroende. Att delge information till varandra i teamet och visa respekt var värdefullt,
framförallt för de operationssjuksköterskorna med mindre erfarenhet. Det gynnade deras
självförtroende och kapacitet (Gillespie et al., 2009). Att visa respekt för varandras
professioner och kompetens var viktigt för att teamarbetet skulle fungera i den perioperativa
vården (Rydenfält et al., 2012; Rasmussen & Torjuul, 2012; Björn & Lindberg Boström,
2008). Xyrichis och Ream (2008) ansåg också att för att kunna bedriva ett bra teamarbete i
den perioperativa vården krävdes det att teammedlemmarna visade respekt för varandras
kunskaper och professioner. Teamsammanhållningen växte fram när de hade skapat en
förståelse och tillit till varandra och en god kommunikation. För att arbeta som ett
sammansvetsat team krävs det att kollegorna visar respekt för varandras kunskaper och
professioner. I det verkliga livet är det inte alltid så det fungerar, enligt erfarenhet från den
verksamhetsförlagda utbildningen. En orsak kan vara att när det blir för många oerfarna
teammedlemmar i ett team, så kan det bli kommunikationssvårigheter och att vederbörande
inte har kunskap om situationen på grund av att den aldrig har varit med om det tidigare.
Teamet bör bestå av både erfarna och oerfarna teammedlemmar för att få ett välfungerat och
optimalt team. Det blir lättare för de som är oerfarna att komma in i arbetet och känna
trygghet och stöd, samt en långsiktig och utvecklande framtid för operationsavdelningen.
En artikel i resultat visar på en ny ledarstilsteori kallad kongruent ledarskap som beskriver
den kliniska ledaren som inte har en formell ledartitel. Många sjuksköterskor var inte
medvetna om att de var kliniska ledare i teamet. Kongruent ledarskap förklarar varför och hur
de olika professionerna i operationsteamet kan fungera och vara effektiva utan att ha ett
formellt inflytande. En kongruent ledare förklarades som motiverande, inspirerande,
organiserade, effektiv, kommunikatör och relationsbyggare (Stanley, 2009). Det
överensstämmer med Jooste (2004) som lyfter fram ledaregenskapen att vara kommunikatör
som en viktig del i ledarskapet. Likaså att ledaren är motiverande, inspirerande och öppen för
nya möjligheter i teamet, samt arbetar för en positiv arbetsmiljö, vilket anses stämma väldigt
bra in på ett bra teamarbete inom den perioperativa vården. Kongruent ledarskap anses vara
en faktor som främjar ett bra teamarbete. Har teammedlemmarna dessa egenskaper så
stämmer de in på kongruent ledarskap och de övriga faktorerna som diskuterats går hand i
hand med kongruent ledarskap. Kongruent ledarskap sammanfattar ett bra teamarbete samt de
faktorer som resultatet visar på överensstämmer med denna stil.
26
Konklusion
Inom hälso- och sjukvården är forskning inom teamarbete ett relativt nytt område. Resultatet
visar på faktorerna; kommunikation inom teamet, kompetens i teamet, erfarenhet i teamet,
planering och tid inom teamet, respekt och samarbete inom teamet och ledarskap inom teamet
som påverkar på teamarbetet i den perioperativa vården. Faktorerna ligger nära varandra och
det ena utesluter inte det andra. Ett välfungerande teamarbete på operationsavdelningen är
särskilt viktigt med tanke på den komplexa och riskfyllda miljön som teamen arbeta i. Att
arbeta i team innebär att utsättas för olika situationer med olika professioner som har olika
bakgrunder, utbildning och syn på situationen. En trygg och god arbetsmiljö minskar risken
för att missförstånd och fel uppstår i teamet, samt att patientsäkerheten utmanas. ”Ensam är
inte stark”, tillsammans måste varje profession med sin kompetens veta vilka uppgifter som
skall göras. En god kommunikation är en viktig del i operationsteamet för att kunna bedriva
bästa perioperativa vård för patient och teamet. Av denna studie framkommer det att
kommunikationen är en stor faktor som påverkar teamarbetet och det hade därför varit
intressant att göra ytterligare en studie som handlar om kommunikation och språkets
betydelse. Kongruent ledarskap är en förutsättning för att bedriva ett bra teamarbete inom
operationsteamet.
Våra förhoppningar är att vårt resultat kommer till användning i vår nya profession, både för
egen del samt för våra framtida kollegor. Litteraturstudiens resultat kan bidra till en ökad
förståelse hur det är att arbeta i ett sammansvetsat team och hur teamet påverkas av faktorerna
både av dem och när de brister. Kännedomen om de påverkade faktorerna kan innebära en
förbättrad medvetenhet, kunskap och förståelse om varandras professioner, som kan leda till
att lättare kunna arbeta tillsammans som ett team med ett bättre samarbete i framtiden.
27
Referenser
Baker, D.P., Day, R., & Salas, E. (2006). Teamwork as an Essential Component of High-
Reliability Organizations. Health Services Research 41 (4), 1576-1598.
Björn, C & Lindberg Boström, E. (2008). Theatre nurses´understanding of their work – A
phenomenographic study at a hospital theatre. Journal of Advanced Perioperative Care, 3 (4),
149-155.
Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. Ingår i Hansen, I (red.),
Operationsjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s.29-45). Lund:
Studentlitteratur.
Carney, B.T., West, P., Neily, J., Mills, P.D., & Bagian, J.P. (2010). Differences in Nurse and
Surgeon Perceptions of Teamwork: Implications for Use of a Briefing checklist in the OR.
AORN Journal, 91 (6), 722-729.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Gardezi, F., Lingard, l., Espin, S.L., Whyte, S., Orser, B., & Baker G.R. (2009). Silence,
power and communication in the operating room. Journal of Advanced Nursing, 65 (7), 1390-
1399.
Gillespie, B., Chaboyer, W., Wallis, M., Chang, H-Y., & Werder, H. (2009). Operating
theatre nurses´perceptions of competence: a focus group study. Journal of Advanced Nursing,
65(5), 1019-1028.
Hall, P. (2005). Interprofessional teamwork: Professional cultures as barriers. Journal of
Interprofessional Care, 1, 188-196.
Jooste, K. (2004). Leadership: a new perspective. Journal of Nursing Management, 12, 217-
223.
Lary, M.J., Lavigne, S.E., Muma, R.D., Jones, S.E., & Hoeft, H.J. (1997). Breaking down
barriers: Multidisciplinary educational model. Journal of Allied Health, 26, 63-60.
Lindwall, L., & von Post, I. (2008). Perioperativ vård – att förena teori och praxis. Lund:
Studentlitteratur.
Lingard, L., Garwood, S., & Poenaru, D. (2004). Tensions influencing operating room team
function: does institutional context make difference? MEDICAL EDUCATION, 38, 691-699.
Lingard, L., Reznick, R., DeVito, I & Espin, S. (2002). Forming professional identities on the
health care team: discursive constructions of the “other” in the operating room. MEDICAL
EDUCATION, 36, 728-734.
28
Lundin, K., & Sandström, B. (2010). Ledarskap inom vård & omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Makary, M.A., Sexton, J.B., Freischlag, J.A., Holzmueller, C.G., Millman, E.A., Rowen, L.,
& Pronovost, P.J. (2006). Operating Room Teamwork among Physicians and Nurses:
Teamwork in the Eye of the Beholder. The American College of Surgeons, 202 (5), 746-752.
McGarvey, H., Chambers, M., & Boore, J. (1999). Exploratory study of nursing in an
operating department: preliminary findings on the role of the nurse. Intensive and Critical
care Nursing, 15, 346-356.
Nestel, D., & Kidd, J. (2006). Nurses´perceptions and experiences of communication in the
operating theatre: a focus group interview. BMC nursing. 5 (1), 1-9.
Norsen, L., Opladen, J., & Quinn, J. (1995). Practice model: Collaborative practice. Critical
Care Nursing Clinics North America, 7, 43-52.
Osbiston, M. (2013). Interprofessional collaborative teamwork facilitates patient centred care:
a student practitioner´s perspective. Journal of Perioperative Practice. 23 (5), 110-113.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. (9 uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rasmussen, G., & Torjuul, K. (2012). Being prepared for the unexpected – operating room
nurses´skills in managing unexpected events in the operating room. Vård I Norden, 32 (106),
39-43.
Riley, R., & Manias, E. (2006). Governing time in operating rooms. Journal of Clinical
Nursing, 15 (5) 546-553.
Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap. Att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg.
Lund: Studentlitteratur.
Rydenfält, C., Johansson, G., Larsson, P., Åkerman, K., & Odenrick, P. (2012). Social
structures in the operating theatre: how contradicting rationalities and trust affect work.
Journal of Advanced Nursing, 68(4), 783-795.
Sexton, J., Makary, M., Tersigni, A., Pryor, D., Hendrich, A., Thomas, E., Holzmueller, C.,
Knight, A., & Pronovost, P. (2006). Teamwork in the operating room. The American Society
of Anesthesiologist, 105(5), 877-884.
29
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen.Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Sveriges Riksdag.
Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H., & Smith, A. (2004a). Learning about
teamwork in operating room clinical placement. British Journal of Nursing, 13 (5), 244-253.
Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H., & Smith, A. (2005). Potential errors and
their prevention in operating room teamwork as experienced by Finnish, British and American
nurses. International Journal of nursing Practice, 11, 21-32.
Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H., Smith, A., & Burdett, K. (2004b).
Teamwork in operating room nursing as experienced by Finnish, British and Amercian
nurses. Health and Social Care, 1, 127-137.
Smith, S L. (2010). “Managing Up” Can Improve Teamwork in the OR. AORN Journal, 91,
(5), 576-582.
Stanley, D. (2009). Behind the mask. The official journal of perioperative in Australia, 22 (1),
14-20.
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård. [Elektronisk].
Tillgänglig: [2015-04-15].
Tollerud, L., Botsford, J., Hoglund, M.A., Price, J.L., Sawyer, M., & Bradley, J.M. (1985). A
Model for Perioperative Nursing Practice. AORN JOURNAL, 41 (1), 188, 190, 192-194.
Taylor, B. (2001). Identifying and transforming dysfunctional nurse- nurse relationships
through reflective practice and action research. International Journal of Nursing Practice,
7(6), 406-413.
Undre, S., Sevdalis, N., Healey, A., Darzi, S., & Vincent, C. (2006). Teamwork in the
operating theatre: cohesion or confusion? Journal of evaluation in Clinical Pratice, 12 (2),
182-189.
Xyrichis, A., & Ream, E. (2008). Teamwork: a concept analysis. Journal of Advanced
Nursing 61 (2), 232-241.
30
Vetenskapsrådet. (2014). Oredlighet i forskningen. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.html [2015-04-15].
Vårdhandboken. (2014). Team och teamarbete. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vardhandboken.se/Texter/Teamarbete-och-kommunikation/Team-och-teamarbete/
[2015-04-15].
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1. Granskningmall för kvalitetesbedömning – Kvalitativa studier (Willman, et al.,
2011; Forsberg och Wengström, 2012).
Fråga Ja Nej
1 Motsvarar titeln studiens innehåll?
2 Återger abstraktet studiens innehåll?
3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5 Är studiens syfte tydligt formulerat?
6 Är den kvalitativa metoden beskriven?
7 Är designen relevant utifrån syftet?
8 Finns inklusionskriterierna beskrivna?
9 Är inklusionskriterierna relevanta?
10 Finns exklusionskriterier beskrivna?
11 Är exklusionskriterierna relevanta?
12 Är urvalsmetden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?
15 Anges var studien genomfördes?
16 Anges när studien genomfördes?
17 Anges vald datainsamlingsmetod?
18 Är data systematiskt insamlade?
19 Presenteras hur data analyserats?
20 Är resultaten trovärdigt beskrivna?
21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
24 Diskuterar föörfattarna studiens etiska aspekter?
25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Bilaga 2. Granskningsmall för kvalitetsbedömning – Kvantitativa studier (Willman, et al.,
2011; Forsberg och Wengström, 2012).
Fråga Ja Nej
1 Motsvarar titeln studiens innehåll?
2 Återger abstraktet studiens innehåll?
3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5 Är studiens syfte tydligt formulerat?
6 Är frågeställningarna tydligt formulerade?
7 Är designen relevant utifrån syftet?
8 Finns inklusionskriterier beskrivna?
9 Är inklusionskriterierna relevanta?
10 Finns exklusionkriterier beskrivna?
11 Är exklusionskriterierna relevanta?
12 Är urvalsmetoden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14 Finns populationen beskriven?
15 Är populationen representativ för studiens syfte?
16 Anges bortfallets storlek?
17 Kan bortfallet accepteras?
18 Anges var studien genomfördes?
19 Anges när studien genomfördes?
20 Anges hur datainsamlingen genomfördes?
21 Anges vilka mätmetoder som användes?
22 Beskriva studiens huvudresultat?
23 Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?
24 Besvaras studiens frågeställningar?
25 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
26 Diskuterar författarna studiens interna validitet?
27 Diskuterar författarna studiens externa validitet?
28 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter?
29 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Bilaga 3
Artikelmatris
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Björn, C., & Lindberg Boström, E.
2008
Sverige
Theatre nurses´
understanding of
their work: A
phenomeno-
graphic study at a
hospital theatre.
Att beskriva operations-
sjuksköterskans arbete
från deras egna
perspektiv.
Kvalitativ metod.
Intervjuer.15
operationssjuksköterkor
deltog från två sjukhus.
Kontroll av situationen,
bra teamarbete leder till
bra kommunikation inom
teamet och professionell
utveckling kommer
genom erfarenhet.
Respekt för varandras
yrkesprofessioner i
teamet.
19p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Gillespie, M, B., Chaboyer, W., Wallis,
M., Chang, A, H-y., Werder, H.
2009
Australien
Operating theatre
nurse´s
perceptions of
competence: a
focus group
study.
Att bättre förstå
sjuksköterskans
kompetens som den
tillämpas i praktiken i
operationssalen.
Kvalitativ metod.
Intervjuer. Tre
fokusgrupper. 27
sjuksköterskor deltog
från tre sjukhus. Ålder
21-62 år.
Vikten av en utvecklad
kommunikation i teamet,
kunna hantera och sam-
ordna operationsflödet,
det krävs att
sjuksköterskan är
teoretisk, praktisk kan
hantera olika situationer.
19p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Hull, L., Arora, S., Kassab, E.,
kneebone, R., & Sevdalis, N.
2011
England
Assessment of
stress and
teamwork in the
operating room:
an exploratory
study.
Var att utforska
teamarbete och stress-
nivåer i operations-
teamet.
Kvantitativ metod.
20 operationsteam
med 6 medlemmar i
varje team. 20
operationsingrepp
observerades.
Teamarbetet fungerade bra
trots stressnivåer.
Medarbetarna i teamet kände
stress i olika faser i den pre-,
intra- och postoperativa
vården.
18p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Lingard, L.,Gardwood, S., Poenaru. D.
2004
Canada
Tensions
influencing
operating room
team function:
does institutional
context make a
difference?
Att beskriva vad som
påverkar samspelet i
vårdteamets sociala
relationer och
kommunikation för att
teamet skall fungera
Kvalitativ metod.
Intervju- och
observations studie.
8 fokusgrupper och 8
intervjuer
genomfördes. 43
deltagare från olika
professioner.
Grounded theory
användes.
Olika syner på olika saker
utifrån sin profession.
Tidspressen som ofta uppstår
och påverka i sin tur
förberedelserna mellan
operationerna. Konflikter
kring tekniska apparater och
sin professions
ansvarsområde. Kontroll
över specifika situationer.
18p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Lingard, L., Reznick, R., DeVito, I., &
Espin, S.
2002
Canada
Forming
professional
identities on the
health care team:
discursive
constructions of
the `other` in the
operating room.
Att utforska team-
medlemmarnas
uppfattning om teamets
kommunikation i
operationssalen.
Kvalitativ metod.
Fokusgruppsintervju.
52 deltagare i 14
fokusgrupper med
blandade
professioner. Ground
theory användes.
Stora skillnader mellan de
olika professionerna, om
deras uppfattningar om
kommunikationsscenarion.
19p
Författare/År /Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
McGarvey, E, H., Chambers, A, G, M.,
Boore, P, R, J.
1999
England
Exploratory study
of nursing in an
operating
department:
preliminary
findings on the
role of the nurse
Att beskriva hur
operations-
sjuksköterskornas
profession upplevdes
utifrån deras perspektiv.
Kvalitativ metod.
Intervju-och
observationsstudie, samt
dokument-analys. 6
sjuksköterskor deltog i
intervju och 23 i
observationer. 22
patienter i
dokumentanalysen.
Beskriver
operationssjuksköterskans
profession i teamet och tre
faktorer som påverkar
teamet var patient-,
medicinsk- och tekniskt
ansvar.
18p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Rasmussen, G., & Torjuul, K.
2012
Norge
Being prepared
for the un-
expected opera-
ting room
nurses´skills in
managing un-
expected events in
the operating
room.
Att belysa operations-
sjuksköterskornas
skickligheter att hantera
oväntade situationer i
operationssalen /teamet.
Kvalitativ studie.
Intervjuer. 23 kvinnliga
sjuksköterskor deltog.
Delades in efter
erfarenhet i två grupper.
Grounded theory
användes och med
fenomenologisk ansats.
Att vara förberedd på det
oväntade i operationssalen
genom att ha kontroll,
flexibilitet, kunna
improvisera, samt kunna
samarbeta i team och ha
akademisk kunskap.
21p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Rydenfält, C., Johansson, G., Larsson,
P-A., Åkerman, K., & Odenrick, P.
2012
Sverige
Social structures
in the operating
theatre: how
contradicting
rationalities and
trust affect work.
Att beskriva hur
vårdpersonal som
arbetar inom kirurgi
förhåller sig till deras
gemensamma uppgift
och hur det påverkas av
orga3nisationen.
Kvalitativ studie.
Semi-strukturerade
intervjuer. 15 deltagare
totalt från olika
profession i teamet.
Ålder 28-63 år.
Bristande kommunikation
på operationssalen mellan
professionerna orsakade
dålig teamfunktion.
Bristande stöd från
organisationen och regler.
Tillit till varandra inom
teamet på operationssalen
påverkade teamet.
20p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Sexton, J., Makary, M., Tersigni, A.,
Pryor, D., Hendrich, A., Thomas, E.,
Holzmueller, C., Knight, A., &
Pronovost, P.
2006
USA
Teamwork in the
operating room.
Var att undersöka
olikheter utifrån
operationsrummets
teamwork.
Kvantitativ metod.
Enkätundersökning;
2135 svar (77,1%).
Överlag upplevde kirurgerna
och narkosläkarna vara nöjda
med samarbetet. Vilket
operations- och
narkossjuksköterskorna inte
instämde till.
21p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K.,
Turunen, H., Smith, A., & Burdett, K.
2004
England
Teamwork in
operating room
nursing as
experienced by
Finnish, British
and American
nurses.
Att beskriva
sjuksköterskors
individuella erfarenheter
om teamarbete på
operation.
Kvalitativ studie,
Intervjuer. Totalt 30
deltagare, 10 från
varje land (24
kvinnor och 6 män).
Studien använder sig
av fenomenologisk
tillvägagångssätt.
Kompetens var en faktor som
lyfter b.la. att kunna
prioritera behov, kunna
samarbeta, praktiska
färdigheter samt erfarenhet
som påverkade kompetensen.
Om fel uppstod accepterades
det inte.
19p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Silén Lipponen, M., Tossavainen,
K., Turunen, H., & Smith, A.
2005
Finland & England
Potential errors
and their
prevention in
operating room
teamwork as
experienced by
Finnish, British
and American
nurses.
Att beskriva tänkbara
felkällor och felaktiga
förberedelser som sker
på operationssalen enligt
erfarenheter av
operationsteam.
Kvalitativ studie.
Intervjuer. Totalt 30
operationssjuksköter
skor.
10 från varje land.
Ålder 24-51 år med
en arbetserfarenhet
2-26 år.
Krav på teamarbete, samt
delat ansvar i teamet och att
teamarbetet är organiserat.
18p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K.,
Turunen, H., & Smith, A.
2004
England
Learning about
teamwork in
operating room
clinical
placement.
Att beskriva hur
sjuksköterskor-
studenter erfara lärdom
om teamarbete under sin
praktik på operation.
Kvalitaitv metod.
Observationsstudie
och öppen enkät. 30
studenter.
Beskrivande
fenomenologisk
metod.
Ett balanserat
teamsamarbete styrktes av
tekniska färdigheter, social
mogenhet och flexibilitet.
20p
Författare/År/Land Titel
Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Stanley, D.
2009
Australien
Leadership:
Behind the mask.
Att diskutera betydelsen
av ledarskapsteorier för
att stödja utvecklingen
av kliniskt ledarskap
inom operations-
sjukvården.
Kvalitativ och
kvantitativ metod.
Enkät, intervjuer och
observationer. Enkät
skickades till 830
och 188 svarade
(22,6%). 42 semi-
strukturerade
intervjuer,
slumpmässigt valda
med kvalificerade
sjuksköterskor
gjordes.
Ledaren vid
operationsbordet med en
ledarskapsteori kallad
Congruent ledarskap. Detta
för att nå en framgångrik
utveckling i
operationsteamet.
16p /18p
Författare/År/Land Titel Syfte Design/Urval Resultat Kvalitetspoäng
Undre, S., Svedalis, N., Healey, A.,
Darzi, S., & Vincent, C.
2006
England
Teamwork in the
operating theatre:
cohesion or
confusion?
Att empiriskt bedöma
sammanhållningen av
det multidisciplinerade
operationsteamet.
Kvalitativ och
Kvantitativ metod
Semistruktuerade
intervjuer. 24
deltagare. 6 deltagare
i varje grupp och från
fyra enheter.
Alla grupperna med olika
professioner upplevde att
de förstod sina kollegors
profession bättre än deras
kollegor förstod deras
profession. God
kommunikation, att kunna
ge konstruktiv kritik till
varandra och ha
expertiskunskap gynnade
operationsteamet.
18p/21p