EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2021:36

Hur sociala medier påverkar ungdomar och unga vuxnas

psykiska hälsa En litteraturöversikt

Louise Ek

Tahia Avaria

Examensarbetets

titel:

Hur sociala medier påverkar ungdomar och unga vuxnas psykiska

hälsa.

Författare: Louise Ek & Tahia Avaria.

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK 18h

Handledare: Andreas Dehre

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

Sociala medier är en digital plattform som används för att kommunicera med varandra,

sprida information eller återupprätta kontakten med gamla vänner. Enligt forskning har

sociala medier både positiva och negativa effekter på människors psykiska hälsa. Syftet

med studien är att undersöka om sociala medier kan bidra till psykisk ohälsa hos

ungdomar och unga vuxna utifrån följande frågeställningar: Påverkas

kroppsuppfattningen och självkänslan hos ungdomar och unga vuxna till följd av sociala

medier? Vilken effekt har samhällskraven på ungdomar och unga vuxna till följd av

sociala medier? Vilken effekt har beroendet av sociala medier på ungdomar och unga

vuxna? Den metod som har används är en litteraturöversikt som grundas på 13 artiklar.

Resultatet visar att sociala medier har en negativ påverkan som till exempel försämrad

självkänsla och kroppsuppfattning. Överdriven användning av medierna leder till ett

beroende som i sin tur kan vara en bidragande faktor till psykisk ohälsa hos ungdomar

och unga vuxna. Genom att utföra fler studier på hur sociala medier påverkar ungdomars

och unga vuxnas psykiska hälsa, kan hälso- och sjukvården få en ökad förståelse för hur

patientgruppen påverkas. Det är även viktigt att hälso- och sjukvården får en ökad

kompetens inom området för att kunna ge en god vård.

Nyckelord: social media, mental health, body image and teenagers, self-esteem,

psychiatric disorders, adolescence.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _______________________________________________________1

BAKGRUND__________________________________________________________ 1

-Hälsa & ohälsa________________________________________________________2

-Sociala medier _______________________________________________________2

-Självkänsla & kroppsuppfattning_______________________________________ 3

PROBLEMFORMULERING _____________________________________________3

SYFTE _______________________________________________________________4

METOD ______________________________________________________________4

-Datainsamling och urval________________________________________________4

-Dataanalys _______________________________________________________________ 5

-Etiska resonemang _________________________________________________________5

RESULTAT___________________________________________________________6

-Psykisk ohälsa________________________________________________________ 6

-Beroende av sociala medier_____________________________________________ 7

-Kroppsuppfattning & Självkänsla________________________________________8

-Samhällets krav____________________________________________________________9

DISKUSSION_________________________________________________________ 9

-Metoddiskussion______________________________________________________ 9

-Resultatdiskussion ____________________________________________________10

HÅLLBAR UTVECKLING___________________________________________________12

SLUTSATSER________________________________________________________13

KLINISKA IMPLIKATIONER___________________________________________13

REFERENSER _______________________________________________________14

BILAGA 1_________________________________________________________________ 20

BILAGA 2_________________________________________________________________ 22

1

INLEDNING

Författarna av den här uppsatsen vill inrikta sig på hur sociala medier påverkar ungdomars

och unga vuxnas psykiska hälsa. Sociala medier kan vara en bidragande faktor till att

dessa individer drabbas av psykisk ohälsa. Uppsatsen kommer att lyfta upp sambandet

mellan sociala medier i relation till självkänsla, kroppsuppfattning och beroende hos

ungdomar och unga vuxna. Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem i Sverige och för att

främja hälsa och förebygga ohälsa i befolkningen bedrivs ett uppdrag av

Folkhälsomyndigheten som arbetar för detta. Folkhälsomyndighetens (2020a) uppdrag

syftar till att främja god och jämlik hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Genom

att lyfta upp dessa faktorer kan det skapa en medvetenhet hos ungdomar och unga vuxna.

BAKGRUND

Hälsa och ohälsa

Psykisk hälsa beskrivs som ett paraplybegrepp det vill säga att det innefattar psykiskt

välbefinnande och psykisk ohälsa. Psykiskt välbefinnande fokuserar inte enbart på

sjukdom eller besvär utan fokuserar på att människan har ett värde i sig för att uppnå

välbefinnande och hälsa. En fördjupad beskrivning av vad begreppet välbefinnande

innebär handlar om positiva och negativa känslor. Välbefinnande beskriver en upplevelse

av meningen med livet som innebär att ha goda sociala relationer men även utveckla sin

inre förmåga, samtidigt ska individen uppleva lust, lycka och njutning med sitt liv (SKR

2021).

Enligt Ekebergh (2015, ss. 28–29, 32 70-71) är begreppet hälsa inte ett konstant tillstånd.

Hälsa beskriver människans aktuella livssituation men när individen drabbas av sjukdom

kan upplevelsen ändras till negativa känslor. När människan upplever sig som frisk kan

känslan av hälsa försvinna vid svår stress eller nedstämdhet. Det är viktigt att känna

samhörighet och en mening med livet för sin egen del och för andras för att kunna uppleva

en god livskvalitet. Utan samhörighet kan en känsla av vilsenhet och ensamhet infinna

sig vilket i värsta fall kan leda till en existentiell kris. För att uppleva god hälsa är det

viktigt att människan känner livskraft. Livskraft innefattar en stor betydelse för att uppnå

hälsa och behövs för att kunna hantera livets svåra utmaningar och hinder.

I Sverige är psykisk ohälsa ett folkhälsoproblem och depression en av de vanligaste

diagnoserna. Psykisk ohälsa har ökat sedan 2018 med 17 procent och unga kvinnor har

visat vara den mest utsatta gruppen (Folkhälsomyndigheten 2020b).

Psykisk ohälsa beskrivs som ett samlingsbegrepp av en rad olika tillstånd som berör olika

svårighetsgrader och duration. Samlingsbegreppet innefattar psykiska besvär samt

psykiatriska tillstånd. Likheten mellan dessa begrepp är att det orsakar ett lidande hos

personen eller omgivningen. Psykisk ohälsa är förknippat med att individen har

svårigheter att fungera i det vardagliga livet till exempel att fungera med andra människor

i arbetslivet eller studier. Svårighetsgraden skiljer sig åt baseras på personens egenskaper

som till exempel socialt sammanhang samt vilken grad eller typ av psykisk ohälsa

individen har (SKR 2021). Psykisk ohälsa kan bidra till att individen upplever ett lidande.

Lidande som grundbegrepp innebär att uppleva olika känslor som smärta, depression,

2

förlust, övergivenhet och sorg. När unga vuxna drabbas av psykisk ohälsa kan ett

sjukdomslidande uppstå vilket innebär en otillfredsställelse, rastlöshet och längtan till att

återfå sin livsglädje (Arman 2015, ss. 38, 42).

Sociala medier

Sociala medier är en digital plattform som används för att kommunicera med andra för

att kunna bibehålla sociala relationer och utveckla vänskap, vilket bidrar till positiva

effekter på ungdomars och unga vuxnas välbefinnande (Van den Eijnden, Koning,

Doornwaard, Van Gurp & Ter Bogt, 2018). Att skapa en vänskapsrelation och bevara den

är en viktig utveckling i tonåren. En vänskapsrelation kan beskrivas som att vara stöttande

mot den andra personen, att lyssna och ställa upp i olika sammanhang. För tjugo år sedan

socialiserade sig ungdomar genom att träffas fysiskt medans idag används sociala medier

dagligen för att få kontakt med sina vänner (Loes Pouwels, Valkenburg, Beyens, Van

Driel & Keijsers, 2021).

Sociala medier är en virtuell plattform som gör det möjligt för individer att kommunicera,

dela information och samarbeta. Sociala medier innebär webbaserad teknik som dator och

mobil (Power 2014). Sociala medier har även negativa effekter på ungdomars psykisk

ohälsa som kan handla om internetmobbning och social isolering (Best, Manktelow &

Taylor 2014).

Personerna som ligger bakom skapandet av sociala medier har studerat hjärnans

belöningssystem och kommit fram till att hjärnan skapar ett beroende av hormonet

dopamin. Dopamin ökar genom att hjärnan blir konstant positivt överraskad av en

händelse som inträffar vilket kan leda till ett beroende. Symtom av depression och stress

kan ses som en konsekvens av mobilberoende. Sociala medier som Facebook, Instagram

och Snapchat aktiverar vårt belöningscentrum i hjärnan och skapar ett beroende för att se

om du har fått bekräftelse på bilden som lades upp (Hansen, 2019, ss. 53–56, 83).

Användning av sociala medier har ökat markant i samhället sedan 2015, i genomsnitt

används det sju timmar per vecka. Unga kvinnor mellan 16–25 år är den främsta gruppen

som använder sociala medier i högre utsträckning, i genomsnitt tolv timmar i veckan. Det

är vanligt att användarna besöker sociala medier som Facebook och Instagram via sina

smartphones där Instagram står för den största ökningen i åldersgruppen 12–15 år

(Internetstiftelsen 2016).

Självkänsla & Kroppsuppfattning Självkänsla handlar om att människor ska vara nöjda, stolta och accepterar sig själva som

den person som man är (Psykologiguiden 2017). Forskning visar att självkänsla är lägre

hos flickor än pojkar på grund av att flickor är mer sårbara under sina tonårsliv vilket

resulterar i ett behov för dessa ungdomar till att kunna identifiera sig med andra.

Forskning visar även att låg självkänsla kan leda till depression och ångest kopplat till

psykisk ohälsa (Moksnes, Moljord, Espnes & byrne 2010).

3

Kroppsideal har alltid funnits under alla tider. Idealet har gått från den “produktiva

kroppen” som karakteriserade sig för en rund mage, runda höfter och stora bröst till

dagens där smalhet, ungdomlighet och sexighet är idealet. Eftersom den perfekta kroppen

formas med hjälp av digital modifiering, har det påverkat vår syn på kroppsuppfattning.

Det framkommer i reklambranschen att det används ett hjälpmedel som manuellt

modifierar fotomodellers utseende och visar orealistiska krav på hur kvinnan ska se ut

(Frisèn, Holmqvist & Lunde, 2014, ss. 26, 31-32).

En viktig del av ungdomars utveckling handlar om är att finna sig själv, utveckla sin

självuppfattning och identitet samt söka efter en tillhörande grupp för att nå en högre

självkänsla. Ungdomar beskriver sin upplevelse av social prestation som att vara omtyckt,

accepterad och respekterad. Enligt studien strävar ungdomar efter en originell

personlighet och att ha en kropp som uppnår samhällets kroppsideal samt tillhöra en stor

bekantskapskrets och samtidigt åstadkomma goda betyg i skolan (Hiltunen 2017, se Bris

årsrapport 2017).

PROBLEMFORMULERING

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem i samhället och ökar bland ungdomar och

unga vuxna. Ungdomar och unga vuxna är den generation som använder sig främst av

sociala medier. En bidragande faktor till psykisk ohälsa kan bero på påverkan från sociala

medier och att det finns positiva och negativa effekter med användningen. Det finns ett

samband mellan självkänsla, kroppsuppfattning och beroende utav sociala medier, vilket

kan vara en bidragande faktor till att ungdomar och unga vuxna lider av psykisk ohälsa.

Ungdomar och unga vuxna påverkas starkt av inflytandet som kommer från deras

umgängeskrets där flickor har en ökad benägenhet att drabbas av låg självkänsla än pojkar

och dessa är bidragande faktorer till att drabbas av depression och ångest.

Det finns fortfarande lite forskning kring hur sociala medier påverkar ungdomars och

unga vuxnas psykiska hälsa, med hjälp av forskning kan individernas psykiska mående

identifieras. Genom att forska kring området kan medvetenhet öka hos individer om hur

sociala medier kan påverka deras kroppsuppfattning, självkänsla, beroende och

samhällets krav.

SYFTE

Syftet är att undersöka om sociala medier kan bidra till psykisk ohälsa hos ungdomar och

unga vuxna utifrån följande frågeställningar:

Påverkas kroppsuppfattningen och självkänslan hos ungdomar och unga vuxna till följd

av sociala medier?

Vilken effekt har samhällskraven på ungdomar och unga vuxna till följd av sociala

medier?

Vilken effekt har beroendet av sociala medier på ungdomar och unga vuxna?

4

METOD

Denna studie genomfördes med hjälp av en allmän litteraturöversikt, det innebär att

sammanställa artiklar som ska vara evidensbaserade från tidigare forskning för att få en

överblick och ökad kunskap inom ett specifikt område (Olsson & Sörensen, 2011, ss.144–

145). Fördelar med att göra en litteraturstudie är att forskarna skapar en översikt och en

fördjupad förståelse över kunskapsläget i det valda området. Vidare beskrivs en

litteraturöversikt som lämpligt att använda vid en kandidatuppsats för att öka studenternas

kunskaper att utveckla och bearbeta vetenskapliga artiklar (Friberg, 2017, ss. 141–152).

Datainsamling och urval

För att samla in relevant data har databaserna CINAHL, PubMed och MEDline använts.

I dessa databaser förekommer vetenskapliga artiklar som handlar om omvårdnad, hälso –

och sjukvård och medicin. Sökorden som författarna har använt är social media, mental

health, body image and teenagers, self esteem, psychiatric disorders, sleep, association,

adolescent, social networking intensity. Sökorden valdes noggrant med hänsyn till

studiens syfte. Studiens inklusionskriterier som användes var Journal article, peer rewied

artiklar samt tonåringar 13–18 år och unga vuxna 19–30 år, 2011–2021 (Se bilaga 1).

Studiens exklusionskriterier är att artiklarna inte får vara äldre än tio år. Deltagarna som

redan har en psykisk ohälsa exkluderas från den här studien. Gällande länder finns inga

exklusionskriterier då studien inte är fokuserad till ett specifikt land.

För att besvara studiens syfte granskade författarna artiklarna genom att läsa först

artiklarnas titel. Om titel väckte intresse hos författarna lästes därefter abstraktet. Om

abstraktet svarade på studien syfte valde författarna att granska hela artikeln och använda

informationen i studien. Det resulterade i att författarna använde sig av 13 artiklar där två

artiklar var kvalitativa och 11 kvantitativa.

Dataanalys

Analysarbetet inleddes med en allmän översikt där författarna läste valda artiklar flera

gånger för att få en övergripande bild. Sedan strukturerades data upp i huvudteman, där

författarna läste artiklarnas abstract tillsammans flera gånger för att få en övergripande

bild av innehållet. Abstraktet bedömdes sedan som relevant och användbar för att besvara

syftet. Resultatet och diskussionsdelen lästes flera gånger för att hämta information från

de olika studierna. Författarna läste noggrant i metoden vilken åldersgrupp som var

inblandad för att förhålla sig till översikts åldersspann. När författarna granskade

artiklarnas innehåll utfördes det tillsammans för att få en helhetsbild och det väckte en

diskussion innan artiklarna valdes ut för att användas i studien. Författarna hittade mest

kvantitativt material och kunde dra generella slutsatser om hur ungdomar och unga vuxna

påverkas negativt av sociala medier. Nackdelen med att författarna hittade mer

kvantitativa artiklar medförde att ungdomar och unga vuxnas personliga upplevelser inte

kunde redovisas.

5

Den här studien är genomförd och baserad på Fribergs granskningsmall (2017 ss. 187–

188). För att kunna besvara syftet valdes mixade artiklar där kvalitativa respektive

kvantitativa har använts.

Etiska resonemang

För att bedriva forskning krävs det att forskningen är etiskt godkänd från en etisk

kommitté eftersom det finns minderåriga som medverkar i studien. Det är även viktigt att

forskarna skyddar individerna från skador och kränkningar via det så kallade

individskyddskravet. Det är även viktigt som forskare att känna till den lagstiftning som

gäller bland annat etikprövningslagen. Lagen syftar till att skydda den enskilda individen

och ta hänsyn till människans värde och att den respekteras (Vetenskapsrådet 2017).

Informationskravet är en del av etikprövning vilket innebär att deltagarna ska få

information om studien. Informationen ska vara lättförståelig och deltagarna ska lämna

sitt samtycke för att delta i forskningsstudien. Samtycke eftersträvar att deltagarna ska få

information om studiens syfte och struktur där alla moment och metoder finns ordentligt

beskrivna samt informera studiens förväntningar. Forskare ska även informera om risker

för eventuella skador eller obehag. Försökspersonerna har rättighet att avbryta sin

medverkan i studien när som helst. Anonymitet handlar om att deltagarna i studien är

anonyma för att bevara deras integritet och förhindra att andra kan komma åt deras

personuppgifter (Sörensen & Olsson, 2011, ss. 84–85). Författarna till den här studien har

intygat att artiklarna som presenteras i resultatet inte är kopplade till en enskild individ.

För att uppnå en god forskningskvalitet krävs det att artiklarna inte innehåller avvikande

information och författarna har gjort en kritisk granskning av artiklarnas innehåll med

hjälp av Fribergs granskningsmall (2017, ss. 187–188).

RESULTAT

Resultatet av litteraturstudien är baserat utifrån 13 artiklar där två av artiklarna var

kvalitativa och 11 artiklar var kvantitativa. Resultatet är indelat i fyra underrubriker:

Psykisk ohälsa, beroende, kroppsuppfattning och självkänsla, samhällets krav.

6

Psykisk ohälsa

Sociala medier är en bidragande faktor till att människor hamnar i en situation av

beroende och kontrollbeteende, detta i sin tur kan generera negativa effekter som påverkar

den enskilda individens välbefinnande medföra lägre självkänsla och brist på motivation

(Oberst, Wegmann, Stodt, Brand & Chamorro 2016).

Majoriteten av unga vuxna använder två eller fler webbsidor dagligen som Facebook,

Instagram och Twitter vilket kan orsaka en psykisk ohälsa och stress. Generellt används

sociala medier utav unga vuxna på grund av ett ökat intresse av att vara tillgänglig för sin

vänkrets. Användning av sociala medier kan leda till att unga vuxna påverkas negativt

eftersom de jämför sig med andra detta kan medföra en negativ självbild. Personer som

redan upplever ångest kan förstärka densamma ytterligare genom att använda sociala

medier dagligen, speciellt hos unga vuxna. Detta eftersom de har en tendens att engagera

sig mer i sociala medier för att bekräfta sin självbild och minska känslor av osäkerhet

eller oro. Detta får en negativ påverkan i det vardagliga livet då unga vuxna som drabbas

av ångest riskerar att involvera sig överdrivet för att bekräfta sitt självvärde eller minska

känslor som osäkerhet. För att unga vuxna ska känna sig bekräftade vill de ofta publicera

bilder eller inlägg för att få uppmärksamhet via sociala medier (Vannuccia, Flannery &

Ohannessian 2016).

Jeri- Yabar et al. (2019) beskriver att det finns en koppling mellan sociala medier och

depressiva symtom. Ungdomar med depressiva symtom föredrar användningen av sociala

medier, som till exempel Twitter men framför allt Facebook och Instagram där man söker

godkännande genom att dagligen publicera bilder på sig själv eller skriver hur de mår.

Vidare beskriver Jeri- Yabar et al. (2019) att tonåringar anser sig vara en riskpopulation

för att drabbas av depression. Resultatet av studien visar att personer som föredrar

användning av Twitter framför Facebook och Instagram har en högre tendens att lida av

depressiva symtom.

Danielsson, Bengs, Samuelsson och Johansson (2011) beskriver i studien att pojkar inte

var lika påverkbara utav mediabilder såsom flickorna, vilket resulterade i att flickor hade

större tendens till att drabbats av depression. Ett annat fynd med studien påvisar att pojkar

och flickor har samma risk att drabbas av psykisk ohälsa men att i vuxen ålder blir fler

kvinnor diagnostiserade med depression. Orsaken till att depression under tonåren är

vanligare bland kvinnor än män är fortfarande okänd. Det finns ett samband med att

depression ökar hos flickor, det kan vara hormonella förändringar, negativa livshändelser

eller missbruk. Danielsson et al. (2011) beskriver även att det finns fortfarande tydliga

könsskillnader mellan män och kvinnor där männen beskrivs som starka och självständiga

och kvinnorna beskrivs som mer hjälpsökande och svaga.

Beroende av sociala medier

Ett stort folkhälsoproblem bland ungdomar är psykisk ohälsa. Ungdomar som

konsumerar mer än fem timmar om dagen på sociala medier kan löpa en ökad risk att

drabbas av depression, ångest och ensamhet (Kelly et al. 2019; Vannuccia et al. 2016).

7

En faktor som bidrar till utveckling av depression hos tonåringar är sömnstörningar.

Korta sömntimmar hos ungdomar kan ge effekt som påverkar humöret negativt och

svårigheter med att reglera känslor. Det förekommer ofta att de flesta ungdomar använder

mobiltelefon innan sänggående. Digital medieteknik är i dagens samhälle mer

lättillgängligt för ungdomar vilket resulterar i ökad användning av streamingtjänster,

onlinespel, sms och samtal som bidrar till minskade sömntimmar. Mediaanvändning kan

även resultera i ökad mental och emotionell upphetsning det vill säga svårigheter att

avsluta spelandet. Unga vuxna som spelar ett spännande spel en helgkväll genererar till

att förlänga sin sömnfördröjning som kan orsaka förhöjd hjärtfrekvens. Forskning visar

att om en vuxen individ utsätts för sömnbrist ökas aktiviteten i Amygdala samtidigt som

det sker en minskning av aktiviteten i prefrontala cortex, vilket resulterar i minskad

förmåga att reglera känslor (Lemola, Perkinson-Gloor, Brand, Dewald-Kaufmann &

Grod 2014).

Unga vuxna som är internetberoende kan utsätta sig för allvarliga hälsoproblem. Dessa

hälsoproblem kan utgöras av svårigheter att socialisera sig med andra, vilket i sin tur leder

till ökat stillasittande. Det kan leda till brist på motivation till att fullfölja dagliga

aktiviteter. Sömnkvaliteten kan påverkas av ökad användning av sociala medier. Enligt

forskning kan ljuset från skärmen leda till fördröjning av hormonet melatonin.

Melatoninproduktionen har som funktion att göra individen sömnig men effekten fördröjs

när individen spenderar mycket tid framför skärmen. Unga vuxna som lider av

internetmissbruk riskerar att drabbas av depression, ångest och stress. Långvarigt

spelande kan leda till fysiska problem där muskelsmärta och huvudvärk påverkar

sömnkvaliteten. Ungdomar som ständigt är uppkopplade via sociala medier kan använda

sig av en hanteringsmekanism som innebär att fly från bekymmer och svårigheter (Yan

Wong et al. 2020).

Ungdomar som är konstant uppkopplade till sociala medier innan sänggående genererar

i stor utsträckning ett internetberoende vilket riskerar att minska antalet sömntimmar.

Dessutom kan sociala medier framkalla ångest på grund av att vara ständigt uppkopplad.

Tonåringar som är tillgängliga i sociala medier under hela dygnet kan drabbas av stress

på grund av att behöva kontrollera och engagera sig på det som sker på sociala medier.

Förutom stress kan ångest och depression relaterat till sociala medier kopplas samman

med lägre självkänsla, vilket kan bero på lägre sömnkvalitet hos tonåringar (Cleland

Woods & Scott 2016; Lemola et al. 2014).

Kroppsuppfattning & självkänsla

Kroppen förändras mycket under puberteten och de flesta ungdomar upplever något

missnöje med sin kropp. Ungdomar som är missnöjda med sin kropp riskerar att drabbas

av depression, ätstörningar och låg självkänsla. Unga vuxna som spenderar flera timmar

vid sociala medier riskerar att drabbas av ångest (Vannuccia et al. 2016). Det som upplevs

viktigt för dessa ungdomar är att presentera sig genom bilder och texter där fysiskt

utseende spelar en viktig roll (De vries, Jochen, Graaf & Nikken 2015). Enligt

Valkenburg, Koutamanis & Vossen (2017) är det inte SNS (Social nätverkssajt)

användning som påverkar självkänslan negativt eller positivt utan det handlar om på

vilket sätt som SNS används på och vem som använder det.

8

De Vries, Vossen & Van-der Boom (2018) beskriver att negativ kroppsuppfattning

innebär att individen har olika åsikter om sitt utseende där tonårsflickor är mer missnöjda

med sitt kroppsutseende än pojkar. Missnöje över sin kropp kan påverka ungdomars

välbefinnande genom ökad användning av sociala medier. På sociala medier postar

tonåringar bilder på sig själva men samtidigt påverkas de av andras bilder, vilket kan leda

till negativa konsekvenser av sin kroppsuppfattning. Genom ökad användning kan sociala

medier ha oönskade effekter på tonåringars kroppsuppfattning men generella slutsatser

kan inte dras eftersom alla ungdomar inte är lika mottagliga för dess negativa inflytande.

Sociala medier som Instagram är en social nätverksplattform som publicerar och delar

bilder. Sociala medier är lättillgängliga för allmänheten, vilket kan vara en bidragande

faktor till att det sker negativa sociala jämförelser mellan unga kvinnor. Instagram kan

vara en bidragande faktor till att unga vuxna upplever sig missnöjda med sin kropp.

Användningen av Instagram dagligen kan leda till en skadlig påverkan på kvinnors

självkänsla. Genom att introducera fler bilder som representerar olika kroppsformer där

ärr, bristningar eller celluliter visas kan det ge en positiv återkoppling på kvinnors

självkänsla samt kroppsuppfattning (Tiggemann, Anderberg & Brown 2020).

Samhällets Krav

Ungdomar och unga vuxna exponerar sig för orealistiska bilder på media, det har visat

vara en riskfaktor för kroppskomplex, ätstörningar och mentala hälsoproblem. Ökad

användning av media har ett samband till kroppskomplex hos ungdomar och unga vuxna.

Bilder i media förstärker och formar samhällets syn på hur ett fysiskt idealutseende ska

vara hos både kvinnor och män. Individer som inte uppfyller samhällets ideal kan drabbas

av missnöjdhet med sin kropp vilket genererar i depressiva symtom. Det är inte

förvånande att individer med övervikt och fetma upplever ett ständigt krav från samhället

över att uppnå dess ideal (Jeffers, Cotter, Snipes, & Benotsch 2013).

Forskning visar att stress och psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar särskilt bland

flickor. Det finns fortfarande lite forskning om hur dessa flickor upplever sin vardag men

forskningen tyder på flickor upplever en stor press från samhället såsom att prestera bra i

skolan, lyckas med karriären. Det ställs också krav på hur de ska agera och se ut för att

bli accepterade och älskade. Förutom inflytande av sociala medier som påverkar

ungdomars skönhetsideal har samhällets krav också en bidragande effekt på ungdomars

kroppsbild, som orsakar låg självkänsla därmed missnöjdhet med sitt utseende (Einberg,

Lidell & Clausson 2015).

9

DISKUSSION

Metoddiskussion

Artiklarna som använts i den här studien granskades utifrån Fribergs granskningsmall

(2017, ss.187-188) för att kunna fastställa att studien uppnår en god forskningskvalitet.

Författarna tog hänsyn till artiklarnas innehåll som till exempel ett tydligt formulerat

problem och syfte, metod, resultat och etiskt godkännande för att uppnå en god

forskningskvalitet. Kvalitetsgranskningen innebär att författarna bestämmer vilka artiklar

som ska användas i litteraturöversikten och i resultatet har författarna besvarat syftet

utifrån de valda artiklarna till studien. Granskandet av artiklarna genomfördes fyra gånger

av författarna och använde främst sökordet social media för att få en bild av artiklarnas

innehåll. En svaghet i litteraturöversikten som påträffades var att författarna inte hittade

tillräckligt forskning inriktat mot intervallet ungdomar (13–18). Därför fick

litteraturöversikten utökas och även involvera unga vuxna (19–30) därmed blir översikten

mindre stringent. En ytterligare svaghet i litteraturöversikten bedöms även vara att två av

inkluderade artiklarna inte kunde påvisa några etiska överväganden, vilket kan tala för

mindre trovärdighet för studierna. Den ena av artiklarna utgjordes av en så kallad

kohortstudie.

För att kunna bedriva en god forskningskvalitet fokuserar författarna på begreppen

reliabilitet och validitet. Begreppen används mest i kvantitativa studier. Reliabilitet

innefattar att forskningen som är framtagen bygger på ett tillförlitligt resultat (Gunnarsson

2020). Reliabilitet innebär även att vid olika mätningar och flera upprepade tillfällen visar

liknande resultat oavsett vem som utför mätningen. Validitet innefattar att mäta det som

anses vara viktigt i situationen och att använda rätt mätmetod vid rätt tidpunkt (Olsson &

Sörensen 2011, ss. 123–124). Författarna använde i den här studien mer kvantitativa

artiklar där resultatet är validerade och reliabiliteten visade sig i studierna. Däremot kunde

inte en generell slutsats dras på ungdomars och unga vuxnas personliga upplevelser

eftersom författarna använde sig enbart av två kvalitativa artiklar. Författarna har kommit

fram till att det behövs mer forskning inom hur sociala medier påverkar ungdomar och

unga vuxnas psykiska hälsa för att kunna fastställa en god reliabilitet och validitet.

Resultatdiskussion

Författarna till uppsatsen kom fram till att det fanns en koppling mellan sociala medier

och psykisk ohälsa. Studiernas resultat visar att ungdomar och unga vuxnas psykiska

hälsa påverkas av sociala medier som medför låg självkänsla, negativ kroppsuppfattning

och beroende. Resultatet visade en stor könsskillnad där kvinnor hade en betydligt lägre

självkänsla och risk att drabbas av ångest och depression än män relaterat till förvrängd

verklighetsuppfattning på sociala medier.

Enligt Global Health (2010 se Pavlova & Berkers, 2020) har psykisk ohälsa inte tagits på

allvar som ett samhällsproblem, vilket har orsakat fördröjning i sökande efter att få hjälp

10

och bidragit till sämre behandlingsföljsamhet. Socialstyrelsens (2017) nationella riktlinjer

handlar om att hälso- och sjukvården ska erbjuda psykologisk behandling till individer

med milda och medelsvåra depressioner. Läkemedelsbehandling har ökad det senaste året

på grund av att fler ungdomar diagnostiseras för psykisk ohälsa. En av anledningarna till

att psykisk ohälsa ökar är att ungdomar vågar söka hjälp för sitt psykiska mående. Genom

att erbjuda psykologisk behandling i tidigt skede kan det eventuellt minska behovet av

läkemedelsbehandling, förkorta vårdtider och förebygga andra sjukdomstillstånd. WHO

(2020) beskriver att sociala mediers inflytande har en negativ effekt på ungdomars

välbefinnande vilket innebär att ungdomars uppfattning och framtida ambitioner kan

påverkas. World health organization (2018) har som mål att skapa en miljö som stödjer

mental hälsa samt tar upp frågor som bidrar till att motverka den psykiska ohälsan.

Regeringen bör ta ansvar för att ungdomar och unga vuxna ska uppleva ett välbefinnande.

Enligt Socialstyrelsen (2017) fortsätter psykisk ohälsa att öka bland ungdomar och unga

vuxna. WHO (2017) menar att ungdomars hälsa och välbefinnande är avgörande för

mentala hälsan för kommande generationer och bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Psykisk ohälsa och stress har ökat under de senaste åren bland ungdomar i Sverige.

Ungdomar och unga vuxna lever i en värld som fokuserar på kropp och hälsa. Idéer om

hälsa, kondition och smala kroppar annekteras som skönhetsideal. Normerna om skönhet

och kroppskomplex i samhället har bidragit till att flickor kan drabbas av ätstörningar i

större utsträckning än män samt mer unga än vuxna individer (Wiklund 2010).

Tidigare studier bekräftar att tonårsflickor är ofta mer utsatta av att uppnå det perfekta

kroppsidealet som visas via annonser, tidskrifter, tv och musikvideos. Det perfekta

kroppsidealet har en negativ effekt på ungdomars kroppsuppfattning. Detta leder till lägre

fysisk självkänsla och högre kroppsmedvetenhet vilket bidrar till psykisk ohälsa

(Kleemans, Daalmans, Carbaat & Anschütz 2018). Även om kvinnor anses vara den mest

utsatta gruppen som negativt påverkas av kroppsideal på media, framkommer det även

att män ska uppfylla skönhetskrav där de ska sträva efter att vara långa, magra och

muskulösa. För att uppnå dessa krav ville vissa manliga ungdomar träna och även inta

läkemedel för att påverka sin muskeltillväxt (Spurr, Berry & Walker 2013).

Tonårsflickorna påverkas av medias skönhetsideal som innefattar ljusa ögon, felfri hud

och smal kroppsbyggnad. Därför väljer de att omforma sina självbilder till det perfekta

kroppsidealet. De strävar efter att få uppmärksamhet, validering och bekräftelse som i

slutändan kan kopplas till allvarliga konsekvenser som osäkerhet och låg självkänsla

(Chua & Chang, 2015).

Internetanvändningen har ökat med 93% de senaste 10 åren i USA bland tonåringar 12–

17 år vilket har bidragit till psykisk ohälsa. Resultatet har visat att överdriven

internetanvändning har ett samband med depressiva besvär och att ungdomar som

använder internet är mer utsatta för psykiska störningar (Tan, Chen, Lu & Li 2016). Ett

av de vanligaste symtomen är depression som drabbar vissa ungdomar och unga vuxna

på grund av att de håller sig socialt isolerade vilket påverkar deras självuppfattning

negativt (Gámez-Guadix, 2014).

11

Demirci, Akgönul och Akpinar (2015) beskriver att unga kvinnor använder smartphones

i betydligt högre utsträckning än män. Okontrollerad användning av smartphones har ett

samband mellan depression, ångest och dålig sömnkvalitet. Smartphoneanvändning

påverkar även skolgång, arbete och kan medföra problem med sociala relationer som till

exempel brist på socialt umgänge. Enligt Pirdehghan, Khezmeh & Panahi (2021)

rekommenderas inte mer än två timmars användning om dagen på sociala medier då det

istället kan bidra till psykisk ohälsa.

Demirci et al. (2015) menar även att mobiltelefoner kan orsaka fysiska och psykiska

problem som leder till smärta i handlederna och nacke. Unga vuxna och ungdomar tillhör

en utsatt grupp och är den huvudsakliga målgruppen för sociala medier. Överanvändning

av sociala medier är mer lättillgänglig i mobiltelefonen för allmänheten. Pirdehghan et al.

(2021) beskriver vidare att digitala plattformar såsom datorer, smartphones, tv och

onlinespel har blivit vanligare i ungdomars liv. Sociala medier har blivit allt viktigare för

ungdomar och unga vuxna vilket skapar en känsla av tillhörighet (Hogan & Strasburger,

2018). Tidigare studier visar även att ungdomar ofta samspelar med vänner via sociala

medier, textmeddelande och mobiltelefoner (Allen, Ryan, Gray, Mclnerney & Waters

2014). Det framkommer att ungdomar använder sociala medier dagligen under många

timmar vilket orsakar att de sover med sina mobiltelefoner under kudden eller i handen.

Ungdomar som ständigt är uppkopplade även nattetid löper risk för att bli emotionellt

påverkade. Dessutom riskerar de att drabbas av sömnbrist vilket i sin tur påverkar

välbefinnandet i stort. Sömnbrist är ett av det stora bekymret då problemet är relaterat till

stress av att ständigt vara jäktad, att ständigt vara tillgänglig samt uppleva sig skyldig att

svara på meddelande eller notiser från vänkrets (Pirdehghan et al. 2021). En annan

anledning till att sociala medier förknippas med depression är att ungdomar och unga

vuxna på sociala medier uppfattas som lyckligare och mer framgångsrika. Människor

tenderar att överdriva om sina personliga och professionella egenskaper samtidigt dölja

personliga brister (Banjanin, Banjanin, Dimitrijevic & Pantic 2014).

För att kunna motverka dålig sömn som beror på en ökad internetanvändning kan fysisk

aktivitet tillfredsställa god sömn och minska stress. Dessutom kan fysisk aktivitet minska

depression och ångest. Högintensiv träning som till exempel löpning har positiva effekter

på humöret genom att kroppen frigör endorfin hormoner som ökar blodflödet, minskar

emotionell belastning och ökar självkänslan (Park 2014).

Tidigare forskning har visat att den moderna digitala tekniken inte kommer att försvinna

från ungdomars liv, utan det kommer snarare att öka. Det finns ingen forskning som tyder

på att ett liv utan digital teknik skulle hjälpa ungdomar till ett friskare, lyckligare liv.

Därför är det viktigt att användningen av sociala medier sker på ett positivt sätt för att

främja välbefinnande och utbilda dessa individer för att kunna hantera de negativa

effekterna (O´Reilly et al. 2018). Genom att lyssna på ungdomar i forskning och i

praktiken kan en mer djupare förståelse samt en personlig position i förhållande mellan

sociala medier och mental hälsa fastställas (O´Reilly 2020).

12

HÅLLBAR UTVECKLING

Genom att arbeta utifrån ett hållbart perspektiv innebär det att tillgodose dagens behov

utan att riskera kommande generationer blir påverkade (Globala målen, 2017).

Uppsatsens resultat visar att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar och unga vuxna

relaterat till sociala medier. Psykisk ohälsa kan medföra stora kostnader för hälso- och

sjukvården vilket innebär förlängda väntetider, ökade sjukskrivningar och

långtidsbehandling (Socialstyrelsen 2017). Genom att upplysa om allvaret med sociala

mediers användning kan dessa individer bli medvetna om konsekvenser och risker som

sociala medier kan medföra. Dessa konsekvenser innefattar psykisk ohälsa som kan leda

till depression och ångest. Psykisk ohälsa kostar svenska staten 70 miljarder kronor per

år (Gustavsson, et al. 2011) dessutom är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till

sjukskrivning i Sverige. Detta kan bidra till försämrad ekonomi i samhället

(Försäkringskassan 2016).

Utifrån ett socialt perspektiv är det viktigt att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa,

för att kunna förstärka patientens psykiska mående och välbefinnande. För att kunna

arbeta förebyggande behövs ökad kompetens om vilka faktorer som kan påverka

människans psykiska mående (WHO 2015). Sjuksköterskan kan via vårdande samtal

identifiera risker om psykisk ohälsa som förekommer hos individer. Detta genom att

använda sig av ett hjälpmedel som till exempel ett screeningverktyg som innefattar olika

frågeställningar om individens mående samt i mötet med patienten lyfta hur sociala

medier påverkar den psykiska hälsan.

SLUTSATSER

Författarna har kommit fram till att det finns en tydlig koppling mellan sociala medier

och hur det påverkar ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa vilket baseras på låg

självkänsla, negativ kroppsuppfattning och beroende. Resultaten visar att det är fler

kvinnor än män som drabbats av psykisk ohälsa relaterat till sociala medier. Det har även

framkommit att samhällets krav tillsammans med sociala medier har bidragit till låg

självkänsla, negativ kroppsuppfattning och depression framför allt hos kvinnor. Därför är

det viktig att hälso- och sjukvården får ökad kunskap om hur ungdomar och unga vuxna

ska bemötas för att förebygga psykisk ohälsa. Genom att utföra fler kvalitativa

forskningsstudier kring sociala medier kan till exempel sjuksköterskan få en ökad

förståelse om hur psykisk ohälsa påverkar individernas hälsa. Detta kan bidra till att

upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna.

13

Kliniska implikationer

● Det behövs mer forskning om hur sociala medier påverkar ungdomar psykiska

hälsa för att öka hälso- och sjukvårdens kompetens och ge en god vård till denna

patientgrupp.

● Denna studie sprider kunskap till ungdomar och unga vuxna för att upptäcka om

vilka allvarliga konsekvenser sociala medier kan orsakar om användningen blir

okontrollerad.

● Genom en fördjupad förståelse för sambandet mellan sociala medier och psykisk

ohälsa kan också problemet klargöras och därmed ges en chans att förebyggas.

14

REFERENSER

Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh,

M. (red.) Teoretiska grunder för vårdandet. Stockholm: Liber, ss. 38 - 60.

Allen, K., Ryan, T., Gray, D., Mclnerney, D. & Waters, L. (2014). Social Media Use

and Social Connectedness in Adolescents: The Positives and the Potential Pitfalls. The

educational and developmental psychologist, 31, ss. 18-31. DOI:

https://doi.org/10.1017/edp.2014.2

Banjanin, N., Banjanin, N., Dimitrijevic, I. & Pantic, I. (2014). Relationship between

internet use and depression: Focus on physiological mood oscillations, social

networking, and online addictive behavior. Computers in human behavior, 43, ss. 308-

312.

DOI: https://doi.org/10.1016/j.chb.2014.11.013

Best, P., Manktelow, R. & Taylor, B. (2014). Online communication, social networking

and adolescent wellbeing: A systematic narrative review. Children and Youth Services

Review, 41, ss. 27-36.

DOI: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2014.03.001

Bris (2017). Skola. Vård. Omsorg och den psykiska ohälsan (rapport 2018:1).

Mölnlycke: Bris årsrapport. https://www.bris.se/globalassets/om-bris/bris-rapport-

2018/bris_arsrapport_2017.pdf?fbclid=IwAR1eIfeQVqO4NJqnLk1NMPAszEP4yU6Rc

3L10mEOyrw6i_nUaIfIvEXhBmw

Chua, T. & Chang, T. (2015). Follow me and like my beautiful selfies: Singapore

teenage girls’ engagement in self-presentation and peer comparison on social media.

Computers in human behavior, 55, ss. 190-197.

DOI: https://doi.org/10.1016/j.chb.2015.09.011

Cleland Woods, H. & Scott, H. (2016). Sleepyteens: Social media use in adolescence is

associated with poor sleep quality, anxiety, depression and low self-esteem. Journal of

adolescence, 51, ss.41- 49

DOI: https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2016.05.008

Danielsson, U., Bengs, C., Samuelsson, E. & Johansson, E. (2011). My Greatest Dream

is to be Normal”: The Impact of Gender on the Depression Narratives of Young Swedish

Men and Women. Qualitative Health Research, vol 21, ss. 612–624.

DOI: https://doi.org/10.1177/1049732310391272

Demirci, K., Akgönul, M. & Akpinar, A. (2015). Relationship of smartphone use severity

with sleep quality, depression, and anxiety in university students. Journal of Behavioral

Addictions, 4, ss. 85–92.

DOI: 10.1556/2006.4.2015.010

De Vries, D., Vossen, H. & Van de boom, P. (2018). Social media and body

dissatisfaction: investigating the attenuating role of positive parent- adolescent

relationships. Journal of youth and adolescence, 48, ss.527-536.

15

DOI: https://doi.org/10.1007/s10964-018-0956-9

De Vries, D., Jochen, P., Graaf, H. & Nikken, P. (2015). Adolescents social network

sideuse, peer appearance-related feedback, and body dissatisfaction: testing a mediation

model. Journal of youth and adolescence, 45, ss. 211-224.

DOI: 10.1007/s10964-015-0266-4

Einberg, EL., Lidell, E. & Clausson, E. (2015). Awareness of demands and unfairness

and the importance of connectedness and security: teenage girls lived experiences of

their everyday lives. International journal of qualitative studies on health and well-

being, 10, s. 27653. Doi: 10.3402/qhw.v10.27653

Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M.,

Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdandet. Stockholm: Liber,

ss. 66–75.

Ekebergh, M. (2015). Hälsa - ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. &

Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdandet. Stockholm: Liber, ss. 28–37

Friberg, F. (2017). bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa

studier. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete.

Studentlitteratur AB: Lund, ss, 187-188.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. (red.) Dags för uppsats-vägledning för

litteraturbaserade examensarbete. Studentlitteratur AB: Lund, ss. 141–151.

Frisèn, A., Holmqvist, K. & Lunde, C. (2014). Projekt perfekt om utseendekultur och

kroppsuppfattning. Natur & kultur: Stockholm.

Folkhälsomyndigheten (2020a). Folkhälsomyndighetens uppdrag.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/vart-uppdrag/

[2020-02-06]

Folkhälsomyndigheten (2020b ). Nedsatt psykisk välbefinnande.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-

rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/

[2020-03-16]

Försäkringskassan (2016). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar

mest.https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-

90275dafe6ad/psykisk-ohalsa-korta-analyser-2016-2.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

[2016-04-19]

Gámez-Guadix, M. (2014). Depressive Symptoms and Problematic Internet Use Among

Adolescents: Analysis of the Longitudinal Relationships from the Cognitive–Behavioral

Model. Cyberpsychology Behavior Social Network, 17, ss. 714–9.

Doi: 10.1089/cyber.2014.0226

16

Globala målen (2017). Vad betyder hållbar utveckling?

https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/

[2017-10-04]

Gunnarsson, R. (2020). Validitet och Reliabilitet. https://infovoice.se/validitet-och-

reliabilitet/.

[2020-07-10]

Gustavsson, A, et al. (2011). Cost of disorders of the brain in Europe 2010. European

neuropsychopharmacology, 21, ss. 718-779.

DOI: 10.1016/j.euroneuro.2011.08.008

Hansen, A. (2019). Mobilen - vår nya drog. Skärmhjärnan. Bonnier fakta. ss. 46–56, 83.

Hogan, M. & Strasburger, V. (2018). Social Media and New Technology: A Primer.

Clinical Pediatrics, 57, ss. 1204–1215. DOI:

https://doi.org/10.1177/0009922818769424

Internetstiftelsen (2016). Svenskarna och sociala medier 2016.

https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_sociala_medier_2016.pdf

Jeffers, A. J., Cotter, E. W., Snipes, D. J. & Benotsch, E. (2013). BMI and depressive

symptoms: The role of media pressures. Eating Behaviors, 14, ss. 468-471. DOI:

https://doi.org/10.1016/j.eatbeh.2013.08.007

Jeri-Yabar, A., Sanchez-Carbonel, A., Tito, K., Ramirez-deLCastillo, J., Torres-

Alcantara, A., Denegri, D. & Carreazo, Y. (2019). Association between social media

use (twitter, instagram, facebook) and depressive symptoms: Are twitter users at higher

risk? International journal of social psychiatry, 65, ss. 14-19.

https://doi.org/10.1177/0020764018814270

Kelly, Y., Zilanawala, A., Booker, C & Sacker, A. (2019). Social media use and

adolescent mental health: Findings from the UK Millennium cohort study. Clinical

medicine, 16, ss. 59-68.

DOI: https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2018.12.005

Kleemans, M., Daalmans, S., Carbaat, I. & Anschütz, D. (2018). Picture Perfect: The

Direct Effect of Manipulated Instagram Photos on Body Image in Adolescent

Girls. Media Psychology, 21, ss. 93–110.

DOI: https://doi.org/10.1080/15213269.2016.1257392

Lemola, S., Perkinson-Gloor, N., Brand, S., Dewald-Kaufmann, J & Grod, A. (2014).

Adolescents’ Electronic Media Use at Night, Sleep Disturbance and Depressive

Symptoms in the Smartphone Age. Journal of Youth and adolescence, 44, ss. 405-418.

DOI:10.1007/s10964-014-0176-x

17

Moksnes, U. K., Moljord, I. O., Espnes, G. A. & Byrne, D. (2010). The association

between stress and emotional states in adolescents: The role of gender and self-esteem.

Personality and Individual Differences, 49, ss. 430-435.

Doi: https://doi.org/10.1016/j.paid.2010.04.012

Olsson, H & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - kvalitativ och kvantitativa

perspektiv. Liber AB.

O`Reilly, M. (2020). Social media and adolescent mental health: the good, the bad and

the ugly. Journal of mental health, 29, ss. 200-206.

DOI: https://doi.org/10.1080/09638237.2020.1714007

O’Reilly, M., Dogra, N., Whiteman, N., Hughes, J., Eruyar, S. & Reilly, P. (2018). Is

social media bad for mental health and wellbeing? Exploring the perspectives of

adolescents. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 23, ss. 601-613.

DOI: https://doi.org/10.1177/1359104518775154

Oberst, U., Wegmann, E., Stodt, B. & Brand, M. (2016). Negative consequences from

heavy social networking in adolescents: The mediating role of fear of missing out.

Journal of adolescents, 55, ss. 51-60. DOI:

https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2016.12.008

Park, S. (2014). Associations of physical activity with sleep satisfaction, perceived

stress, and problematic Internet use in Korean adolescents. BMC public health, 14,

1143. DOI: 10.1186/1471-2458-14-1143

Pavlova, A. & Berkers, P. (2020). Mental health discourse and social media: Which

mechanisms of cultural power drive discourse on Twitter. Social science and medicine,

263, ss. 1-14.

DOI: 10.1016/j.socscimed.2020.113250

Pirdehghan, A., Khezmeh, E. & Panahi, S. (2021). Social Media Use and Sleep

Disturbance among Adolescents: A Cross-Sectional Study. Biomedical; Middle East;

Iranian Journal of psychiatry, 16 (2).

DOI: https://doi.org/10.18502/ijps.v16i2.5814

Power, A. (2014). What is social media? British journal of midwifery, 22, s. 896.

DOI: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.12968/bjom.2014.22.12.896

Psykologiguiden (2017). Självkänsla. https://www.psykologiguiden.se/rad-och-

fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/sjalvkansla [2017-01-09]

18

SKR (2021). Begrepp inom området psykisk hälsa. Sveriges kommuner och regioner.

https://skr.se/download/18.4d3d64e3177db55b1663b360/1615533855867/PM_Begrepp

-inom-omradet-psykisk-halsa.pdf [2021-01-19]

Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Till

och med 2016. Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna

(socialstyrelsen.se) [2018-04-01].

Spurr, S., Berry, L. & Walker, K. (2013). Exploring adolescent views of body imagine

the influence of media. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 36 (1–2), ss. 17–36.

DOI: 10.3109/01460862.2013.776145

Tan, Y., Chen, Y., Lu, Y & Li, L. (2016). Exploring Associations between Problematic

Internet Use, Depressive Symptoms and Sleep Disturbance among Southern Chinese

Adolescents. International Journal of Environmental. Research and Public Health, 14,

s. 313.

DOI: 10.3390/ijerph13030313

Tiggemann, M., Anderberg, I. & Brown, Z. (2020). Loveyourbody: The effect of body

positive instagram captions on women's body image. Body image, 33, ss. 129-136.

DOI: https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2020.02.015

Valkenburg, P., Koutamanis, M., & Vossen, H. (2017). The concurrent and longitudinal

relationships between adolescents' use of social network sites and their social self-

esteem. Computers in Human Behavior, 76, ss 35-41. DOI:

http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2017.07.008

Van den Eijnden, R., Koning, I., Doornwaard, S., Van gurp, F. & Ter Bogt, T. (2018).

The impact of heavy and disordered use of games and social media on adolescents’

psychological, social, and school functioning. Journal of Behavioral Addictions, 7 (3),

ss. 697-706.

DOI: 10.1556/2006.7.2018.65

Vannucci, A., Flannery, K. & McCauley Ohannessian, C. (2016). Social media use and

anxiety in emerging adults. Journal of affective disorders, 207, ss. 163-166.

DOI:https://doi.org/10.1016/j.jad.2016.08.040

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. God

forskningssed - Vetenskapsrådet (vr.se).

Yan Wong, H., Yi Mo, H., Potenza, M., Monica chan, M., Lau, W., Chui, T., Pakpour,

A. & Lin, C. (2020). Relationship between severity of internet gaming disorder, severity

of problematic social media use, sleep quality and psychological distress. Internet

journal environmental research and public health, 17(6), s. 1879

DOI: doi.org/10.3390/ijerph17061879

World Health Organization. (2015). The European Mental Health Action Plan 2013-

19

2020 WHO/Europe | Publications - European Mental Health Action Plan 2013–2020

(The) [2018-04-01]

World Health Organization. (2020). Adolescent mental health.

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/adolescent-mental-health

[2020-09-28]

World Health organization. (2018). Mental health: strengthening our response.

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-

response

[2018-03-30]

World Health organization. (2017). Global Accelerated Action for the Health of

Adolescents (AA-HA!)guidance brochure.

Global Accelerated Action for the Health of Adolescents (AA-HA!)guidance brochure

(who.int) [2017-01-01]

Wiklund, M. (2010). Close to the edge Discursive, embodied and gendered stress in

modern youth.

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:358206/FULLTEXT01.pdf

[2010-10-23]

1

Bilaga 1

Databas Sökord/begränsninga

r

Antal

träffar

Antal

granskade

avgränsning Antal valda

Cinahl seelf esteem and social

media

185 2 Peer reviewed

Ingles language

2011-2021

13-18 år

val nr. 1

Medline social media symptoms

of psychiatric disorders

21 3 Peer rewied.

Journal article.

2011-2021 år

val nr. 3

Medline Association between

social media use

927 2 Peer reviewed. Academic journals,

2011-2021

val nr. 17

Medline Sleep and social media

use

47 2 Peer Reviewed, english language,

19-24 år, 2011-2021

val nr. 1

Cinahl Association between

social media use

198 1 Peer Reviewed, english language,

13–18 år, 2011–2021

val nr. 9

2

Medline Social media use and

adolescent, mental

health

390 1 Peer Reviewed, english language,

13-18 2011-2021

val nr. 2

Cinahl social networking

intensiti

46 1 Peer reviewed

english language

2011–2021

13–18 år

val nr.1

Cinahl Depressive symptoms

and BMI and media

5 1 Peer reviewed

2011–2021

Academic Journal

13–18 år

val nr.1

Cinahl importance of

connectedness

64 1 Peer Reviewed, english language,

2011–2021, 13–18 år.

val nr. 1

PubMed Media Use, Sleep

Disturbance, and

Depressive Symptoms

6 1 peer reviewed, 2011-2021 val nr. 1

Cinahl adolescents' use of

social network sites

66 1 Peer Reviewed, 2011-2021 val nr. 1

PubMed Adolescents social

body dissatisfaction

and feedback

2 1 peer reviewed, 2011-2021 val nr. 1

3

Cinahl Depression social

media “women”

71 1 Peer reviewed, 2011-2021 val. nr. 58

4

Bilaga 2

Författare och år, land Syfte Metod Urval Datainsamling &

analys

Etiska övervägande Resultat

Cleland Woods H, & Scott H.

(2016)

#Sleepyteens: Social media use

in adolescence is associated

with poor sleep quality,

anxiety, depression and low

self-esteem

Journal of Adolescence

United kingdom

Syftet med studien var att

undersöka hur sociala

medier har ett samband

med dålig sömnkvalitet,

låg självkänsla, ångest och

depression.

Kvantitativ

metod -

Tvärsnittsstu

die - studie

467

studenter

mellan 11-

17 år.

Studien

genomfördes

online och skriftlig

frågeformulär i

klassen

Studien blev etiskt

godkännande av

kommunfullmäktige.

Föräldrarna till

tonåringarna hade

informerats om

studien och kunde

dra tillbaka sitt

samtycke under

tiden.

Resultaten

visar att

ungdomar som

använder

sociala medier

specifik

nattetid

resulterar

sämre

sömnkvalitet,

lägre

självkänsla,

ångest och

depression.

5

De Vries, D, Vossen H, & Van-

der Boom P ,

(2018)

Social Media and Body

Dissatisfaction: Investigating

the Attenuating Role of

Positive Parent–Adolescent

Relationships

Journal of Youth and

Adolescence

Nederländerna

Studiens syfte undersökte

om sociala medier kunde

påverka relationen mellan

förälder och ungdomar.

Kvantitativ

metod/Empi

risk

forskning.

440

Studerande

ungdomar

mellan 12–

19 år.

Studien

genomfördes via

online

frågeformulär.

Studien är Etisk

godkänd baserad på

etisk standard för

den intituella

forsknings kometen

och

helsingforsdeklaratio

nen.

Resultatet av

studien visar

att

användningen

av sociala

medier ger

oönskade

effekter på

ungdomars

kroppsuppfattn

ing.

6

De Vries, D

Jochen, P

Graaf, H

Nikken, P

Nederländerna

(2015)

Adolescents’ Social Network

Site Use, Peer Appearance-

Related

Feedback, and Body

Dissatisfaction: Testing a

Mediation Model

Journal of youth adolescence

Syfte med studien är att

undersöka om sociala

medier påverkar

ungdomars kroppsbild

Kvantitativ

metod

Två olika

undersökni

ngar

gjordes år

2008 och

2009.

Total 1898

ungdomar

mellan 11-

18 år

Studien

genomfördes med

intervjuer

Föräldrarna gav sitt

samtycke och fyllde

i ett formulär

Resultaten

visar att sociala

medier är en

bidragande

faktor till

kropp

missnöjdhet.

7

Danielsson, U, Bengs, U,

Samuelsson, E, & Johansson E

(2011)

My Greatest Dream is to be

Normal”: The Impact of

Gender

on the Depression Narratives

of

Young Swedish Men and

Women

Qualitative Health Research.

Sweden

Studiens syfte var att

undersöka hur depression

skiljer sig åt mellan män

och kvinnor.

Kvalitativ

metod.

23

ungdomar i

åldern 17–

25

inkluderad

es i

studien. 11

män och 12

kvinnor.

Ungdomarna blev

informerade om

samtycke och

konfidalitet

skriftligt och

muntligt.

Studien godkändes

av forskningsetiska

kommittén vid Umeå

universitet.

Resultaten

visar det

förekommer

starka

stereotyper

mellan män

och kvinnor.

8

Einberg, E-L Lidell E, &

Clausson E

(2015)

Awareness of demands and

unfairness and the importance

of connectedness and security:

Teenage girls’ lived

experiences of their everyday

lives

International Journal of

Qualitative Studies on Health

and Well-being

Sverige

Syftet med denna studie

var att beskriva fenomenet

tonårsflickors vardag, som

flickorna själv upplevde.

Kvalitativ

metod.

Åtta flickor

mellan 13-

16. Tre

tjejer var i

sjunde

klass, tre i

åttonde

klass, två i

nionde

klass.

Studien gjordes

anonymt online via

ett datasystem som

skyddar

individerna.

Studien genomfördes

i enlighet med

helsingforsdeklaratio

nen och godkändes

av den lokala etik-

kommitté vid

Halmstads.

Flickorna

upplever sig

stressade och

pressade av

samhällets

krav.

9

Jeffers, A

Cotter, E

Snipes, D

Benotsch, E

(2013)

BMI and depressive symptoms:

The role of media pressures

Eating Behaviors

USA

Syftet med den aktuella

studien är att undersöka

om media

påverkar kroppsbilden

kopplat till BMI och

depressiva symtom.

kvantitativ

metod.

743

deltagare

mellan 18-

25år. Mest

deltagande

var

kvinnor.

Studien

genomfördes med

hjälp av ett

skriftligt

frågeformulär.

Det framgår inte i

studien etiska

överväganden.

Resultat visar

att högre BMI-

nivåer är

associerade

med större

depressiva

symtom när

media ger

intryck av det

perfekta

kroppsidealet.

10

Jeri-Yabar, Sanchz-Carbonel,

Tito, Ramirez-del Castillo,

Torres-Alcantara, Denegri &

Carreazo,

(2019)

Association between social

media use (Twitter, Instagram,

Facebook) and depressive

symptoms: Are Twitter users at

higher risk?

International Journal of Social

Psychiatry

Peru

Syftet med denna studie

var att avgöra sambandet

mellan beroende av sociala

medier och

depressiva symtom.

kvantitativ

metod –

Tvärsnittsstu

die.

212

studenter

som

använder

facebook,

instagram

och twitter.

Studien

genomfördes via

online

undersökning.

Studien är godkänd

av Methodology

Scientific Research

of the Universidad.

Resultaten

visar att det

finns ett

samband

mellan sociala

medier,

beroende och

depression.

Kelly, Y, zilanawala A, Booker

C, & Sacker A,

(2019)

Social Media Use and

Adolescent Mental Health:

Findings From the UK

Millennium Cohort Study.

E Clinical Medicine

Syftet med den här studien

var att undersöka om det

finns kopplingar mellan

dålig sömnkvalitet låg

självkänsla och

kroppsideal.

Kohortstudi

e.

Barn från

19244

familjer

som föddes

mellan

2000-2002

år.

Studien

genomfördes via

ett online

frågeformulär.

Det framgår inte i

studien etiska

överväganden.

Resultatet visar

på att

användning av

sociala medier

kopplat till

depressiva

symtom var

större bland

flickor än

pojkar. Daglig

användning av

11

Storbritannien

sociala medier

var kopplat till

låg självkänsla,

dålig sömn,

negativ

kroppsbild.

Lemola, S, Perkinson-Gloor,

N, Brand, S, Dewald

Kaufmann, J, Grob, A.

(2014)

The concurrent and

longitudinal relationships

between adolescents' use of

social network sites and their

social self-esteem

Computers in Human Behavior

New York

Syftet med den här studien

var att undersöka

förändringar i ungdomars

elektroniska

medieanvändning nattetid

och hur det påverkar

sömnen.

Kvantitativ

studie.

390

deltagare

12–20 år.

200 var

män och

162 var

kvinnor.

Studien

genomfördes

genom en trevägs

undersökningsdata.

Deltagarna ingick i

tre olika gruppen.

Svarade på frågor

genom ett

frågeformulär.

För att kunna delta i

studien var

föräldrarna tvungna

att lämna samtycke

för sina minderåriga

barn.

Studien är godkänd

av Etik-kommittén i

Basel och utfördes i

enlighet med

helsingforsdeklaratio

nen.

Resultaten av

denna studie

visar att

ungdomar kan

ha nytta av den

informationen

som ges

angående

risker med

elektronisk

medieanvändni

ng på natten

och sömn

hygienrutiner.

12

Tiggemann M, Anderberg I,

Brown Z,

(2020)

#Loveyourbody: The effect of

body positive Instagram

captions on women’s body

image

Body Image

Australia

Syftet med denna studie

var att undersöka effekten

av hur bilder på kvinnor

kan påverka kroppsidealet

på instagram.

Kvalitativ

metod -

experimente

ll studie.

Deltagarna

var 384

kvinnor i

åldern 18–

30 år

slumpmäss

igt

tilldelade

se

Instagram-

bilder

Studien

genomfördes

genom att titta på

15 olika

instagrambilder.

Varje bild visades i

7 sekunder och

bedömdes för att

utlösa en reaktion.

hos dessa kvinnor

Deltagarna läste

introduktionsbrev

och gav sitt

samtycke.

Den här studien

baserades på

forskningsrådet

Discovery Project

Grant

kvinnor

upplever sig

missnöjda av

att se andra

kvinnors

kroppar på

instagram

13

Valkenburg, P, Koumanis, M,

Vossen, H.

(2017)

The concurrent and

longitudinal relationships

between adolescents' use of

social network sites and their

social self-esteem

Computers in Human Behavior

Amsterdam, Nederländerna

Syftet med den här studien

var att under långt tid

undersöka ungdomars

användning av SNS i

relation till deras

självkänsla och på vilket

sätt dessa ungdomar blir

påverkade av användandet.

Kvantitativ

metod.

852

deltagare

10-15 år

Tre

undersökni

ngar

gjordes år

2012 och

2014 med

ett års

mellanrum.

Studien

genomfördes

genom

frågeformulär

Studien är etiskt

godkänd

från den sponsrande

institutionens

institutionella

granskningsnämnd

Resultaten

visade på att

ungdomars

användning av

SNS inte

påverkade

deras sociala

självkänsla de

efterföljande

åren, däremot

påverkades

deras sociala

självkänsla vid

en ökning av

sociala

medieanvändni

ng under

senare år.

14

Vannuccia A, Flannery K, &

Ohannessian C.

(2016)

Social media use and anxiety in

emerging adults

Journal of Affective Disorders

USA

Syfte är att undersöka

effekterna om hur mycket

tid expanderar unga vuxna

på sociala medier kopplat

till ångestsymtom.

Kvantitativ

metod/Tvärs

nittsstudie

563 unga

vuxna. 18-

22 år.

Studien

genomfördes via

online

frågeformulär.

Deltagarna gav sitt

samtycke. och studie

godkändes av

Connecticut

Children's Medical

Center.

Resultaten

visar att daglig

användning av

sociala medier

hade en

samband med

att utveckla

ångest hos

unga vuxna.

Yan Wong, Yi Mo, Potenza,

Mung Ni

Chan, Man Lau, Chui ,

Pakpour & Chung-Ying Lin,

(2020)

Relationships between Severity

of Internet Gaming Disorder,

Severity of Problematic Social

Media Use, Sleep Quality and

Psychological Distress

International Journal of

Environmental Research and

syften är att

undersöka sambandet

mellan svårighetsgraden av

internetspel störning och

problematisk social

medieanvändning bland

unga vuxna

Kvantitativ

metod/Tvärs

nittsstudie

300

universitets

studenter

mellan 19-

24 år

Studien

genomfördes via

ett frågeformulär.

Studien använde sig

av ett konfidentiellt

säkerhet- och

samtyckesformulär

online

Resultatet visar

att deltagarna

med

medieberoende

och internet

spelberoende

hade tendens

till att utveckla

depression,

ångest, stress

samt dålig

sömnkvalitet.

15

Public Health

Hong-kong

1