Erik Högberg

Användbarhetsundersökning av

svenska universitet och högskolors webbplatser

Hur blivande studenter uppfattar och navigerar på

fyra webbplatser med mycket olika navigationsstruktur

A usability investigation of Swedish university websites

How prospective students perceive and navigate on four websites with very different navigation structure

Informatik C-uppsats

Termin: VT-16

Handledare Lennart Molin John Sören Pettersson

Abstract I en värld där teknologin rusar fram med stormsteg får universitetens och högskolornas webbplatser en allt större betydelse när blivande studenter söker information om framtida skolor och dess utbud i form av bland annat utbildningar. Denna studie undersöker ifall det finns några standarder eller återkommande designmönster på webbplatsers användargränssnitt för akademiska utbildningar och hur blivande studenters uppfattar och navigerar sig på universitetswebbplatser. Genom att plocka ut 30 svenska universitet och högskolor gjordes ett urval på följande 4 webbplatser som alla hade något i gränssnittsutformningen som skiljde dem åt. Dessa var Luleå tekniska universitet, Karolinska institutet, Linköping universitet och Malmö högskola. De jämfördes när 16 testpersoner utförde 5 uppgifter per webbplats för att bedöma användbarhet och navigation. Studiens resultat visar att skillnaderna var påtagliga och att det fanns stora förändringar hur de blivande studenterna genomförde uppgifterna på de olika webbplatserna räknat i avklarade uppgifter, tid, klick, errors och helhetsomdöme. Malmö högskola blev utvald, utifrån en sammanställd tabell på 30 svenska universitet och högskolor, i och med att den webbplatsen hade de allra vanligaste förekommande värdena utifrån tabellen. Det var även den webbplatsen som i resultatet hade de lägsta tids- och klicknoteringarna. Däremot fick Linköpings universitet högst betyg av användarna och var endast den webbplatsen som alla uppgifterna utfördes på till sin slutdestination. Slutsatsen drogs bland annat att utformningen av användargränssnitt på svenska universitet och webbplatser skiljer sig åt och att det kan få tydliga konsekvenser att ta ut svängarna för mycket i gränssnittsutformningen. Nyckelord: Användbarhet, webbplats, användarupplevelse, universitet, högskola, blivande studenter, användargränssnitt, navigation, webbplatsutformning, drop down-meny, logotyp, sökfält, sidfot, meny, huvudmeny, direktlänk, HCI.

Förord

Jag vill tacka alla testpersoner som ställde upp på användartestet som ligger till grund för denna studie. Jag vill även tacka John Sören Pettersson, Lennart Molin och Peter Bellström med bidragande expertis inom ämnet informatik samt inom akademiskt skrivande som på ett eller annat sätt format denna kandidatuppsats.

Innehållsförteckning

1. Inledning ......................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ............................................................................................................................... 1 1.2 Syfte och målgrupp ................................................................................................................ 1 1.3 Undersökningsfrågor (UF) ...................................................................................................... 2 1.4 Avgränsning .......................................................................................................................... 2 1.5 Etniska överväganden ............................................................................................................ 2 1.6 Källkritik ................................................................................................................................ 3 

2. Tidigare studier och referensram .................................................................................... 4 2.1 Litteraturundersökning .......................................................................................................... 4 2.2 Användbarhet ....................................................................................................................... 5 

2.2.1 Vad är användbarhet? ........................................................................................................... 5 2.2.2 Hur mäter man användbarhet? ............................................................................................. 6 

2.3 Användarupplevelse .............................................................................................................. 7 2.3.1 Vad innebär användarupplevelse? ........................................................................................ 7 

2.4 Sambandet mellan användbarhet och användarupplevelse ................................................... 8 

3. Metodval ...................................................................................................................... 10 3.1 Studiens angreppsätt ........................................................................................................... 10 3.2 Datainsamlingstekniker ....................................................................................................... 10 

3.2.1 Användartest ....................................................................................................................... 10 3.3 Förberedelser ...................................................................................................................... 11 

3.3.1 Jämförande av webbplatser ................................................................................................ 11 3.3.2 Urval inför testplan .............................................................................................................. 15 

3.4 Testplan .............................................................................................................................. 15 3.4.1 Syfte och mål ....................................................................................................................... 15 3.4.2 Undersökningsfrågor inför användartest ............................................................................ 16 3.4.3 Motivering av valda webbplatser ........................................................................................ 16 3.4.4 Urval av testpersoner .......................................................................................................... 20 3.4.5 Testgenomförande .............................................................................................................. 22 3.4.6 Pilottest ................................................................................................................................ 23 3.4.7 Testmiljö .............................................................................................................................. 23 

3.5 Behandling av insamlad data ............................................................................................... 24 3.5.1 Mätnivåer ............................................................................................................................ 25 

4. Resultat ........................................................................................................................ 27 4.1 Läsanvisning ........................................................................................................................ 27 4.2 Överskådlig sammanfattning ............................................................................................... 27 4.3 Luleå tekniska universitet .................................................................................................... 28 4.4 Karolinska institutet ............................................................................................................ 31 4.5 Linköping universitet ........................................................................................................... 33 4.6 Malmö högskola .................................................................................................................. 36 

5. Analys ........................................................................................................................... 38 5.1 Luleå tekniska universitet .................................................................................................... 38 5.2 Karolinska institutet ............................................................................................................ 42 5.3 Linköpings universitet och Malmö högskola ........................................................................ 45 5.4 Övrig analys ......................................................................................................................... 47 

6 Slutsatser ....................................................................................................................... 48 6.1 Fortsatt forskning ................................................................................................................ 49 6.2 Kritik till studien .................................................................................................................. 49 

Referenslista ..................................................................................................................... 50 

Bilagor .............................................................................................................................. 53   

1

1. Inledning

Detta kapitel inleds genom att presentera bakgrund, syfte och målgrupp för att följa upp med undersökningsfrågor, avgränsningar, etniska överväganden och källkritik.

1.1 Bakgrund

I en allt mer digitaliserad värld är användbarhet något som är obligatoriskt i utformandet av användargränssnitt. På webben är användbarhet ett nödvändigt villkor för överlevnad. Benyon (2013, s. 2) påpekar den stora innebörden av användbarhet: "Another key concept in interaction design that has long been the central focus of human-computer interaction (HCI) is usability." I och med att allt fler får tillgång till Internet ökar därmed antal webbplatsbesökare. I en undersökning som ISS (Internetstiftelsen i Sverige) har gjort, Svenskarna och Internet 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor, visar det sig att år 2015 hade 93 procent av den svenska befolkningen (12+ år) tillgång till Internet och att 91 procent av målgruppen använder internet (Findahl & Davidsson 2015). Mellan åldrarna 8-55 år är det över 95 procent som använder Internet. Unikt jämfört med tidigare års undersökningar är att fler har tillgång till Internet än till dator, då 92 procent av den svenska befolkningen (12+ år) har tillgång till dator (Findahl & Davidsson 2015). Statistiska centralbyrån, SCB, visar i sin ansökningsstatistik angående sökande och antagna till högskoleutbildningar på grundnivå och avancerad nivå från 2015 att det har funnits en kontinuerlig utvecklingskurva sedan 1998. Det framgår att antalet ansökande har ökat markant sedan statistiken inleddes 1998 då sökandeantalet var 287 691, jämfört med 2015 då 410 018 sökte till högskoleutbildningar på grundnivå och avancerad nivå (SCB 2015). Detta innebär att universitet och högskolor måste ta hänsyn till att allt fler blivande studenter väljer att besöka deras webbplatser som informationskällor.

1.2 Syfte och målgrupp

Syftet med denna studie är att införskaffa ett övergripande perspektiv på hur användargränssnitt på webbplatser hos svenska högskolor och universitet är utformade. Även att konstatera ifall det finns något återkommande mönster i den nutida utformningen av användargränssnitt på webben av till exempel placeringen av sökfält, logotyp och menyer. Även att införskaffa en uppfattning hur blivande studenter reagerar på hur universitet och högskolor strukturerar sina webbplatser och därmed avläsa ifall något designmönster får undvikande resultat bland utförda användartester. Denna kandidatuppsats kan komma till användning av universitet och högskolor som står inför uppgiften att beställa en ny, alternativt uppdatera sin befintliga, webbplats. Genom denna studie har universitet och högskolor möjligheten att ta del av hur dagens webbplatser skiljer sig från varandra och vilka konsekvenser detta får, vilket kan leda till nya angreppssätt för att locka studenter. Undersökningen kan även användas av leverantörer av webbaserade

2

lösningar. Dessa kan införskaffa sig en inblick i utvärderingsmetoder samt webbplatsstrukturer inom det berörda området.

1.3 Undersökningsfrågor (UF)

● UF1: Finns det några standarder inom den nutida utformningen av användargränssnitt på universitetswebbplatser, alternativt hur skiljer det sig på universitet och högskolor i Sverige? Till exempel placeringen av logotyp, sökfält och huvudmeny?

● UF2: Hur skiljer sig navigationen på olika webbplatser inom svenska universitet och högskolor och hur påverkar detta blivande studenter?

● UF3: Hur användbar är den mest återkommande webbplatsutformningen i jämförelse med de mer sällan använda?

1.4 Avgränsning

För att inte uppsatsen ska bli allt för omfattande och hamna utanför den angivna tidsramen har vissa avgränsningar gjorts. Därav valet att endast fokusera på hur gränssnittsutformningen är och skiljer sig mellan svenska universitets och högskolors webbplatser. Detta för skolor med akademisk utbildning får allt fler ansökningar vilket genererar i mer besökare till deras webbplatser. Dock har denna studie ett översiktligt perspektiv på vad som krävs för en användbar webbplats, vilket i framtiden kan vara till grund för fortsatta studier med ett bredare perspektiv. En annan avgränsning är att endast fokusera på hur gränssnittsutformningen på webbplatser via datorer ser ut. Detta exkluderar alltså mobila enheter som smartphones och surfplattor trots att mobiler används mer, bland annat på grund av deras storlek och lättillgänglighet att ta med sig utanför hemmet. Smartphones är även vår mest personliga digitala enhet medan man ofta delar surfplattor med makar, föräldrar eller barn (Etter, 2013).

1.5 Etniska överväganden

Vetenskapsrådet (2002) nämner 4 huvudkrav som ska beaktas angående etik i forskningssammanhang. Nedanför listas dessa med en övergripande beskrivning direkt taget från Vetenskapsrådet (2002).

● Informationskravet: Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

● Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

● Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personsuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

● Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

3

Alla dessa etniska överväganden har uppmärksammats och inkluderas i denna studie. Inför användartestet som totalt 16 personer genomförde, se mer under avsnitt 3.4 Testplan, fick de skriva under ett medgivande (se Bilaga 2) där alla dessa fyra huvudkrav räknades med. Testledaren gick även igenom dessa huvudkrav muntligt och berättade att resultatet i denna studie kommer enbart att användas i forskningssyfte, att ingen information ska kunna spåras till personerna som utförde användartestet och att personuppgifter inte kommer att finnas tillgänglig till någon obehörig. Även att testpersonerna när som helst under testsessionen hade möjligheten att avbryta den specifika uppgiften eller hela testet. Testledaren gick även muntligt igenom testets upplägg och vad syftet var med användartesterna i denna studie.

1.6 Källkritik

Valet av källor har i kritiskt granskats för att ge ett så trovärdigt resultat till studien som möjligt. Trots att artiklar på webbplatser är återkommande i studien har författarna bakom en hög grav av trovärdighet. Flera artiklar är refererade från Nielsen & Norman Group som genom sin forskning inom bland annat användbarhet och användarupplevelse anses vara ledande inom dessa områden. Även vetenskapliga artiklar som har tillämpats inom denna studie har uppnått kraven som krävs för peer-reviewed.

4

2. Tidigare studier och referensram

Detta kapitel går inledningsvis igenom hur resultat i liknande studier har bidragit med kunskap till denna uppsats. Sedan introduceras och jämförs definitioner av användbarhet (usability) samt användarupplevelse (user experience) för att sedan gå igenom samspelet emellan dessa begrepp.

2.1 Litteraturundersökning

Akademisk forskning inom användbarhet på universitets och högskolors webbplatser finns i stor utsträckning ur ett internationellt perspektiv. I beslutsprocessen att söka in till en högskola eller universitet hos framtida studenter är universitetets webbplats den primära källan att söka information om skolan och dess akademiska utbildningar (Abrahamson 2000; Poock & Lefond 2001; Stoner 2001 refererad i Peker, Kucukozer-Cavdar & Cagiltay 2016). Jakob Nielsen (2010) gjorde en omfattande studie på högskolors webbplatser i USA, Tyskland, Australien och Storbritannien. Dock med inriktning på studenter som redan påbörjat sina studier. I artikeln dementerar han myterna om att studenters teknologiska kunskaper är såpass ingrodda att användbarhet inte behöver observeras. Nielsen (2010) skriver att studenter föredrar webbplatser med väl igenkänd utformning och om det inte fungerar som förväntat, tappar de tålamodet och lämnar hellre webbplatsen än att tyda en svår design. En annan del som Nielsen (2010) nämner är att studenter ofta dömer en sida på dess utseende. Han menar på att studenter föredrar en webbplats som är ren och enkel. Nielsen (2010) hänvisar till en testperson inom studien som sa att en webbplats ska hålla sig till neutral design med rena menyer och inte för mycket som rör på sig, baserat på att det kan lätt bli förvirrande. Men det är inte den enda artikeln som Nielsen Norman Group har inom området. Katie Sherwin, specialist inom användarupplevelse, publicerade under april 2016 en högt aktuell studie där 57 universitetswebbplatser testades av 33 användare i åldrarna 16 till 68 i USA, Kanada och Taiwan. Sherwin (2016) är inne på samma spår som Nielsen (2010) och nämner att blivande studenters datorvana inte garanterar att man hittar allt omedelbart på universitets och högskolors webbplatser. Hon menar på att de presumtiva studenterna har tillsynes dåliga färdigheter att söka fram information i den utsträckningen som man lär sig på universitetsnivå. Detta är en faktor, precis som att termerna som används på den här typen av webbplatser är nya för blivande studenter. I samma publicering ger Sherwin 10 designråd för denna typ av webbplatser. Hennes nionde förslag handlar om att studenter inte alltid är intresserade av den typen av nya ungdomliga webbplatser som man kan tro. Att studera är inte gratis, vilket för många innebär stora studieskulder. Något studenterna tar på allvar och de vill även få ett seriöst intryck av universitet (Sherwin 2016). Dock finns det två meningar i Sherwins artikel som är av extra hög relevans för denna studie. Hon skriver följande: “The best university websites speak clearly, even to yet-to-be students, and make it easy for everybody to find what they want. The rest fail” (Sherwin 2016).

5

Dey Alexander gjorde 2005 en användbarhetsstudie där 39 blivande studenter fick utföra flertalet uppgifter på totalt 15 universitetswebbplatser från Australien, Storbritannien och USA. Med hjälp att komplettera användartesterna med observation, be användarna tänka högt och med frågeformulär visade studien fem användbarhetsproblem som låg till grund för att endast 62% av uppgiftena genomfördes korrekt. Dessa var bristande informationsarkitektur, otillräckligt innehåll, dåligt sökresultat och sökgränssnitt, förtroende att blivande studenter har kunskap inom sektorn för högre utbildning som många av dem inte har och svårigheter i användandet av PDF-dokument (Alexander 2005). En annan studie genomförd av Lautenbach et al. (2006) där surveyability (användarens tillfredsställelse på webbplatsens olika delar) och findability (användarens förmåga att hitta information) genomfördes på nederländska Utrecht University. Genom att observera användarna under tiden de genomförde uppgifter som inkluderade sökfältet kunde forskarna mäta surveyability, som kompletterades av ett frågeformulär för att mäta findability. Slutsatsen blev att dessa tekniker effektivt kan mäta universitetswebbplatsers användbarhet. I processen att välja utbildning för en blivande student får universitets och högskolors webbplatser en allt högre betydelse. I takt med att användandet av ny teknologi ökar av nuvarande och nästkommande generationer, bör universitet skapa lättnavigerade webbplatser (Schimmel et al., 2010).

2.2 Användbarhet

För att förstå vad begreppet användbarhet innebär gäller det att förstå definitionen och anledningen till varför det är viktigt i webbdesign och utformningen av användargränssnitt.

2.2.1 Vad är användbarhet?

Jakob Nielsen är en av de ledande forskarna inom bland annat användbarhet på webben. Nielsen (2012) menar att användbarhet (usability) kan ses som ett kvalitetsattribut som visar hur enkelt ett användargränssnitt är att använda. Nielsen definierar även användbarhet till fem olika komponenter. Dessa är följande:

● Lärbarhet (Learnability): Hur enkelt är det för användarna att genomföra

grundläggande uppgifter första gången man stöter på designen? ● Effektivitet (Efficiency): När väl användarna har lärt sig designen, hur snabbt kan de

genomföra uppgifterna? ● Förmåga att minnas (Memorability): När användarna kommer tillbaka till designen

efter att inte använt den på ett tag, hur mycket minns de? ● Varningar (Errors): Hur många varningar får användaren, hur strikta är dessa

varningar och hur snabbt kan de komma tillbaka från varningarna? ● Tillfredsställelse (Satisfactions): Hur tillfredsställande är det att använda designen? Dock höjer han ett finger för andra viktiga kvalitetsattribut utöver ovanstående. En nyckelkomponent är nytta (utility). Nielsen (2012) menar på att användbarhet och nytta har lika stor betydelse och tillsammans utgör de ifall något är användbart.

6

● Definitionen av nytta: Om det ger de funktionerna som behövs. ● Definitionen av användbarhet: Hur lätthanterliga och behagliga dessa funktioner är. ● Definitionen av användbar: användbarhet + nytta.

Professorn Brain Shackle var, under sin levnadstid, en av pionjärerna inom human computer interaction. Han menade på att användbarhet innebär när ett system ska vara enkelt att använda, enkelt att lära sig, flexibelt och ska alstra ett vänligt intryck till användarna (Shackle 1990). Langen & Almgren (2009) nämner att användbarhet inträffar när användaren kan uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. Krug (2006) skriver att det viktigaste är att användaren inte ska behöva tänka i onödan när de besöker en webbplats. I sin bok, med just namnet “Don’t make me think!”, förklarar han att användaren ska ha självförtroende när de navigerar sig på en webbplats. Krug (2006, s.12-13) skriver att användaren ska ha tankesättet “OK. Detta ser ut som produktkatalogen” istället för “Dessa två länkar ser ut att leda till samma sak. Men gör de verkligen det?” eller “Varför är detta placerat här?”. Ett annat exempel Krug (2006) ger är följande:

“Another needless source of question marks over people’s heads is links and buttons that aren’t obviously clickable. As a user, I should never have to devote a millisecond of thought to whether things are clickable – or not” Krug (2006, s 14)

Med ovanstående exempel menar Krug (2006) att det finns många delar av en webbplats som får användaren att stanna upp och tänka efter i onödan. En annan del han nämner är valet av namn på till exempel knappar. Ifall ett namn inte är tydligt nog, kan användaren bli osäker och börja tänka “Borde jag klicka här eller fortsätta att leta?”.

2.2.2 Hur mäter man användbarhet?

Nielsen (2001) menar att det är enkelt att specificera användarbarhetsmetriker, men svårt att samla in dem. Användbarhet mäts oftast i användarnas utförande på ett givet test. De mest basala mätningsverktygen är baserade på användbarhet som ett kvalitetsattribut. Dessa är ifall uppgiften är genomförbar, hur lång tid den tar att fullborda, hur många fel som uppstår och användarens belåtenhet. Jeff Sauro (2011) ger 10 olika exempel på hur man kan mäta användbarhet. För denna studie är följande 7 utvalda:

1. Completion rates: Denna del kallas oftast för fundamental användbarhetsmetrik. Genom att sätta upp betyg för vad som anses vara en godkänt genomförd uppgift för användaren, där 1 = genomförd uppgift och 0 = misslyckad uppgift, är detta ett lätthanterligt mätverktyg för användbarhet.

2. Usability problems (UI problems): Genom att notera hur många gånger och vilka användare som påträffar ett problem införskaffas en uppfattning om hur stor

7

sannolikheten är att användare kommer påträffa problem under utvecklingen. På så sätt kan detta vara ett bra mätverktyg för aktiviteternas påverkan.

3. Task time: Ta tid och se hur lång tid det tar för en användare att genomföra en uppgift i sekunder eller minuter. Starta tiden när användaren har läst klart uppgiftscenariot och stoppa tiden när användaren har genomfört alla uppgifter.

4. Task level satisfaction: Efter att användaren har utfört en uppgift, låt dem svara på en eller några få frågor angående svårighetsnivån på uppgiften. Denna metriks kommer omedelbart markera vad som är en svår uppgift.

5. Test level satisfaction: Vid slutet av ett användartest, låt deltagarna svara på några frågor om deras helhetsintryck.

6. Errors: Dokumentera olika typer av misstag som användaren genomför under en uppgift. Dokumentera sen de olika felen tillsammans med en beskrivning. Sauro (2011) förklarar ett exempel där användaren skriver in efternamnet i fältet för förnamn.

7. Page views/clicks: Att mäta antal klick har visat sig stämma överens på tidsbaserade uppgifter, vilket är ett effektivt sätt att mäta användbarhet. Det första klicken kan vara avgörande ifall en uppgift lyckas eller misslyckas.

2.3 Användarupplevelse

2.3.1 Vad innebär användarupplevelse?

Den breda definitionen av användarupplevelse (user experience) är kreationen och synkroniseringen av elementen som påverkar användarnas upplevelse till ett specifikt företag, i denna studie universitet, med avsikt att påverka deras uppfattningar och beteende (Unger & Chandler 2009). Elementen inkluderar saker användaren kan känna, höra och lukta. Det inkluderar även saker som användaren inte behöver beröra och använda rent fysiskt, till exempel digitala gränssnitt som webbplatser eller applikationer (Unger & Chandler 2009). Cousins (2013) instämmer att innebörden av användarupplevelse kan ha extra stor betydelse för digitala produkter som komplexa webbplatser eller applikationer. Användarupplevelse är inte hur en produkt fungerar på insidan, utan handlar mer om hur den fungerar på utsidan när en användare kommer i kontakt och måste arbeta med den (Garrett, 2002). Garrett (2002) menar på att användarupplevelsen är viktigare för webbplatser än andra typer av produkter. Detta baseras på att webbplatsen är en self-service product, där det varken finns någon instruktionsmanual, något att öva på sedan tidigare eller någon kundservice som hjälper användaren genom webbplatsen. Norman & Nielsen (u.å) menar på att det första kravet för bra användarupplevelse är att uppnå de exakta kundkraven. Sedan ger enkelhet och smakfullhet produkten, detta fall universitetswebbplatsen, ett värde och glädje till användaren att använda. Dock menar Norman & Nielsen (u.å) att bra användarupplevelse är så mycket mer än bara att ge kunden vad hen vill ha. För att åstadkomma användarupplevelse med hög kvalitet måste flera discipliner involveras, därav grafisk- och gränssnittsdesign. Ur ett designperspektiv är användarupplevelse lika viktigt som visuell identitet. Det spelar ingen roll hur en sajt eller applikation ser ut om användaren inte vet hur de ska integrera med den.

8

Utöver detta ska integrationen tilltala användaren (Cousins 2013). I en artikel av Spencer Lanoue (2015) citeras John Amir-Abbassi, senior user researcher på Dropbox, på följande vis när han ska beskriva innebörden av användarupplevelse:

"While a designer can create a toggle, a flow, or an interaction that is beautiful, unique, sexy, and functional in a flow—UXD extends into all the disciplines that come together to make the user experience as a whole great" (Amir-Abbassim se Lanoue 2015).

2.4 Sambandet mellan användbarhet och användarupplevelse

Användarupplevelse är inte samma sak som användarbarhet, trots att de är relaterade. Användarupplevelse är själva upplevelsen, känslan, intuitionen och sambandet användaren känner när hen använder sajten eller produkten. Användbarhet är mer hur effektiv och användbar designen är. Användbarhet är en nyckelkomponent för en översiktligt bra användarupplevelse (Cousins, 2013). Däremot behöver inte det ena leda till det andra. Ett bra utformat användargränssnitt, ur användbarhetsperspektiv, behöver inte resultera i optimal användarupplevelse trots att det är en mycket viktig del av designen. Ett exempel hade kunnat vara en webbplats som recenserar filmer. Även fast användargränssnittet är väl utformat, blir användarupplevelsen dålig ifall användaren vill se recensioner av filmer från mindre produktionsbolag, men den underliggande databasen endast innehåller filmer från de stora produktionsbolagen (Norman & Nielsen u.å). Figur 1 är avbildad från Nielsen and Norman Groups konferens inom användaupplevelse från Amsterdam 2008. Den illustrerar hur sambandet mellan dessa två begrepp sätts i kontext där grundtanken är att användbarhet och användarupplevelse har ett samspel för att påverka användarens uppfattning av till exempel ett visst företag eller i denna studie en högskola eller ett universitet.

9

Figur 1. Illustration av sambandet mellan användbarhet och användarupplevelse och hur det påverkar användarens uppfattning av ett företag eller i detta fall ett universitet. Källa: UserExperience 2008, nnGroup Conference Amsterdam (reprinted with permission).

10

3. Metodval

Under metodkapitlet bearbetas det vetenskapliga angreppsättet inklusive tankar bakom de gjorda valen. Detta följs upp med valda metoder för att samla in data och hur de tillämpas i denna studie.

3.1 Studiens angreppsätt

För att skapa förståelse och få en överblick av hur framtida studenter tolkar och navigerar sig på webbplatser har en kvantitativ forskningsansats gjort i denna studie. En kvantitativ metod har ett standardiserat upplägg där ny kunskap under genomförandet inte får leda till att forskarens planering och upplägg förändras bland undersökningspersonerna (Holme & Solvang 1997). Holme & Solvang (1997) ger ett exempel där en enkät måste innehålla samma frågor med samma svarsalternativ till alla undersökningsenheter. Styrkan med detta är att det möjliggör till generalisering, som direkt blir applicerbart i denna studie om blivande studenters intryck av svenska universitets och högskolors webbplatser (Holme & Solvang). I det stora hela bygger kvantitativa undersökningar på räknebara uppgifter med ett övergripande resultat, vilket ska representerade användbarheten på universitet och högskolors webbplatser. Den egenskap vi studerar i en kvantitativ studie är alltid en variabel. En av variabelns egenskaper är att befinna sig på olika skalnivåer. Dessa fyra är normalskala, ordinalskala, intervallskala och kvotskala (Patel & Davidsson 2003). De skalorna som berörs i denna studie går att läsa under avsnitt 3.5.1 Mätnivåer.

3.2 Datainsamlingstekniker

3.2.1 Användartest

Användartest är en teknik som är utvecklad för att testa en produkt, till exempel en webbplats. Många sätter upp användartest genom att konstruera scenarion där personen i fråga genomför förbestämda uppgifter. Genom att studera hur användare genomför uppgifterna kan man se vilken svårighetsgrad uppgifterna ligger på (Chrum 2012). System så som webbplatser och webbapplikationer bör genomföra användartester tidigt i utvecklingsstadiet men även under hela produktutvecklingen. På så sätt kan produktens, i detta fall webbplatsens, konceptuella modell tidigt identifieras och ändras innan allt för mycket kod har implementerats (Goldberg & Wichansky 2002). Den typen av användartest som denna uppsats fokuserar på är comparative eller comparison test som innebär att två eller fler produkter jämförs, i detta fall webbplatser, och tar fram fördelar kontra nackdelar mellan de olika webbplatserna (Chrum 2012). Rubin & Chisnell (2008) anser att denna typ av test inte alltid är tvunget associerad till en viss del i utvecklingsprocessen. De beskriver hur denna typ av jämförelsetest kan användas i slutet av livscykeln genom att se hur produkten ställer sig emot konkurrenters motsvarande produkt. Nedanstående citat är taget från Rubin & Chisnell (2008) när de beskriver comparison test:

11

"The comparison test is typically used to establish which design is easier to use or learn, or to better understand the advantages and disadvantages of different designs." (Rubin & Chisnell 2008, s.37)

En annan positiv del med comparison test, när undersökningspersonerna har flera alternativ som inte liknar varandra, är att testpersonen mer eller mindre bli tvingade att motivera varför en design är bättre än en annan. Enligt Rubin & Chisnell (2008) är det svårare att jämföra alternativ med många olikheter, kontra de som är lika varandra. Detta för att de snarlika alternativen delar ramverk och konceptuell modell. Alternativ som däremot skiljer åt är ofta baserade på konceptuella modeller som skiljer sig från varandra. För att få fram data via den valda testmetoden kan man mäta ifall uppgifterna är genomförbara, hur lång tig uppgiften tar, hur många klick användaren tvingas göra för att nå sitt mål eller hur många fel användaren stöter på (Teced 2015). Testledare har ansvaret för bland annat förberedelserna inför test och anordna träffar med deltagarna. Under en testsession är det testledaren som har hand om alla de administrativa aspekterna, vilket inkluderar att till exempel hälsa deltagarna välkomna, samla data och utvärdera (Rubin & Chisnell 2008) Testledaren, som i denna studie var författaren, hade i uppgift att under användartesterna observera undersökningspersonerna. En öppen observation bygger på att man är accepterad av den grupp, i denna undersökning enstaka undersökningspersoner, som observationen ska utspela sig med. För att samla in värdefull data är det vidare viktigt enligt Holme & Solvang (1997) att testledaren i själva observationssituationen så långt det är praktiskt möjligt gör anteckningar i form av stickord.

3.3 Förberedelser

För att testsessionen skulle generera data som kan komma till användning för att uppnå uppsatsens syfte genomfördes vissa förberedelser.

3.3.1 Jämförande av webbplatser

Eftersom en av undersökningsfrågorna handlar om standarder inom webbplatsutformning på svenska universitet och högskolor gjordes valet att jämföra 30 webbplatser bland lärosäten i Sverige. Motiveringen bakom 30 var för att få en överblick bland skolor med olika inriktningar samt storlekar. Dessa 30 webbplatser var:

12

● WP1 = Göteborgs universitet. ● WP2 = Stockholms universitet. ● WP3 = Malmö högskola. ● WP4 = Lunds universitet. ● WP5 = Uppsala universitet. ● WP6 = Luleå tekniska universitet. ● WP7 = Karolinska institutet. ● WP8 = Örebro universitet. ● WP9 = Karlstad universitet. ● WP10 = Umeå universitet. ● WP11 = Södertörns högskola. ● WP12 = Linnéuniversitetet. ● WP13 = Högskolan i Halmstad. ● WP14 = Kungliga Tekniska högskolan. ● WP15 = Mittuniversitetet. ● WP16 = Linköpings universitet. ● WP17 = Högskolan i Borås. ● WP18 = Sveriges lantbruksuniversitet. ● WP19 = Högskolan i Gävle. ● WP20 = Operahögskolan Stockholm. ● WP21 = Blekinge tekniska högskola. ● WP22 = Högskolan Dalarna. ● WP23 = Försvarshögskolan. ● WP24 = Gymnastik- och idrottshögskolan. ● WP25 = Högskolan i Skövde. ● WP26 = Högskolan i Väst. ● WP27 = Jönköping universitet. ● WP28 = Kungliga konsthögskolan. ● WP29 = Högskolan Kristianstad. ● WP30 = Mälardalens högskola.

Eftersom det inte var genomförbart inom den angivna tidsramen att jämföra alla ovanstående webbplatser i genomgående användartest gjordes ett urval. Inför urvalet jämfördes placeringen av logotyp med utgångspunkt var piktogrammet var placerat, sökfält och huvudmenyn på förstasidan samt ifall det fanns ett bildspel på hemsidan eller inte. Utöver detta observerades även vilken typ av meny, till exempel drop down eller direktlänk, lärosätena använde sig av. På det sättet samlades data in för att få ett övergripande perspektiv ifall det fanns några återkommande strukturer på webbplatsernas förstasida. Men även informationsarkitekturen och navigationen jämfördes genom att se hur placeringen av undermenyer skilde sig åt. Detta gjordes genom att välja fliken Utbildning, Studera eller likvärt menyval på alla ovanstående trettio webbplatser för att sedan se hur undermenyerna var placerade. I grafisk formgivning och vid fotografering, men även i webbdesign, talar man om tredjedelsregeln eller den engelska benämningen The Rule of Thrids. Detta är ett sätt att dela

13

upp ett fotografi, eller i denna studie datorskärmen, i totalt nio delar. Regeln dokumenterades för första gången 1797 av den brittiska målaren John Thomas Smith i Remarks of Rular Scenery (Cousins 2012). På detta sätt kunde webbplatsernas olika element lätt delas upp och användas i en tabell i jämförande syfte. För att kunna överföra all data till en läslig tabell användes förkortningar till varje del av skärmuppdelningen där bokstaven R står för ruta. Figur 2 visar hur metoden applicerades i denna studie.

Figur 2. Egen avbildning hur The Rule of Thirds används i webbdesign. Efter att ha använt The Rule of thirds för att dela upp webbplatserna kunde informationen senare jämföras för att hitta olikheter eller återkommande mönster. Lägg märkte till att ifall flera rutor nämnts sträcker det specifika föremålet sig över flera delar. Är det ett bindestreck emellan dem, t.ex. R1-R3, sträcker objektet sig alltså över R1, R2 och R3. Om endast en minoritet av föremålet finns i en ruta, till exempel om halva första underrubriken startar i R1 och de resterande 6 underrubrikerna ligger i R4, medges endast den sistnämnda delen för att inte missvisa läsaren att föremålet fyller upp båda rutorna. Tabell 1 visar resultatet där man tydligt kan utläsa att logotypen oftast är placerad uppe i vänstra hörnet, sökfältet till höger och att en minoritet, 12 av 30, webbplatser hade ett bildspel på sin startsida.

14

Webbplats Logga Sökfält Huvudmeny Menytyp Undermeny Bildspel WP1 R1 R2, R3 R1, R2 Direktlänk R1, R2, R6 Nej WP2 R1 R2, R3 R1, R2 Direktlänk R4, R6 Nej WP3 R1 R2, R3 R1, R2 Direktlänk R1, R4 Nej WP4 R1 R2, R3 R1-R3 Direktlänk R4 Nej WP5 R1 R3 R2 Direktlänk R4 Nej WP6 R4 R2 R5 Drop down* R2, R5, R8 Nej WP7 R1 R3 R2, R3 Direktlänk R2 Ja WP8 R1 R2, R3 R1, R2 Direktlänk R4 Nej

WP9 R1 R2, R3 R2 Direktlänk R1-R3 Nej WP10 R1 R2, R3 R1-R3 Drop down R1-R3 Ja WP11 R1 R2, R3 R1, R2 Drop down R1, R2 Ja WP12 R1 R3 R3 Drop down R3, R6 Nej WP13 R1 R2, R3 R1, R2 Drop down R1, R2 Ja WP14 R1 R2, R3 R1-R3 Drop down R1-R3 Nej WP15 R1 R3 R2, R3 Direktlänk R6, R9 Nej WP16 R1 R2, R3 R1, R4 Direktlänk R1, R4 Nej WP17 R1 R1, R2 R2, R3 Drop down R1-R3 Ja WP18 R1 R2, R3 R1-R3 Drop down R1, R4 Ja WP19 R1 R2, R3 R2 Direktlänk R1, R2, R4,

R5 Nej

WP20 R1 R3 R1- R3 Direktlänk R1, R4 Ja WP21 R1 R3 R2, R3 Drop

down** R2, R5 Nej

WP22 R1 R3-R5 R2 Direktlänk R1, R4 Ja WP23 R1 R1, R2 R2 Direktlänk R2, R4 Nej WP24 R1 R2, R3 R1, R2 Direktlänk R4 Ja WP25 R1 R2-R3 R1-R3 Drop down* R1-R6 Nej WP26 R1 R3 R1, R2 Direktlänk R1, R4 Ja WP27 R1 R3 R2, R3 Drop down R2, R5 Nej WP28 R1 R3 R1, R2 Drop down R1, R2 Nej WP29 R1 R2, R3 R1, R2 Drop down R1-R3 Ja WP30 R1 R2, R3 R1, R2 Direktlänk R1, R4 Ja

*Saknad av direktlänkfunktion på menynamnen. **Saknad av direktlänkfunktion på enstaka menynamn, utöver det även drop down-meny. Tabell 1. Visar hur de trettio utvalda universiteten och högskolorna skiljde sig åt och vad de hade gemensamt.

15

3.3.2 Urval inför testplan

För att få ut relevant data för denna studie gjordes ett urval av webbplatser utifrån ovanstående tabell. Genom att välja ut fyra av de trettio ovanstående webbplatserna, grundat i olikheter i gränssnittsutformning och navigation, var målet att besvara uppsatsens syfte. Valet av webbplatser blev följande:

● WP3: Malmö universitet. ● WP6: Luleå tekniska universitet. ● WP7: Karolinska institutet. ● WP15: Linköpings universitet.

Motivering av urval går att läsa mer om under nästa kapitel 3.4 Testplan.

3.4 Testplan

Det finns flera positiva anledningar att göra en testplan inför ett användartest. Rubin & Chisnell (2008, s.66) jämför innebörden av en väl detaljerad testplan med en ritning till en byggnad på följande sätt:

"Much as the blueprint for a house describes exactly what you will build, the test plan describes exactly how you will go about testing your product. Just as you don't want your building contractor to 'wing it' when building your house, so the exact logic applies here. The test plan sets the stage for all that will follow. You do not want to have any loose ends just as you are about to test your first participant".

Rubin & Chisnell (2008) menar på att detaljer lätt blir luddiga och tvetydliga utan en testplan inför ett kommande användartest.

3.4.1 Syfte och mål

I och med att allt fler söker studier på eftergymnasial nivå, i samband med att Internetanvändningen och tillgängligheten kontinuerligt ökar, blir det allt vanligare att blivande studenter söker information angående universitet och högskolor på deras respektive webbplatser vilket genererar i fler besökare. I tidigare jämförelser har det framkommit att det finns flera återkommande designval på webbplatser inom universitetsväsendet, där bland annat placering av logotyp val av meny jämfördes (se Tabell 1, s. 14). Syftet med detta användartest var att se ifall den mest standardiserade typen av webbplatsdesign även var den mest användbara, jämfört med andra webbplatser med en annorlunda utformning av grafiska element samt informationsarkitektur och navigation.

16

3.4.2 Undersökningsfrågor inför användartest

Av de undersökningsfrågorna som framkom i studiens syfte ska följande besvaras av användartesten:

● UF2: Hur skiljer sig navigationen på olika webbplatser inom svenska universitet och högskolor och hur påverkar detta blivande studenter?

● UF3: Hur användbar är den mest återkommande webbplatsutformningen i jämförelse med de mer sällan använda?

Anledningen varför inte UF1 är inkluderad bland ovanstående undersökningsfrågor är att den låg till grund av urvalet av webbplatser inför användartestet.

● UF1: Finns det några standarder inom den nutida utformningen av användargränssnitt på universitetswebbplatser, alternativt hur skiljer det sig på universitet och högskolor i Sverige? Till exempel placeringen av logotyp, sökfält och huvudmeny?

3.4.3 Motivering av valda webbplatser

Nedanför listas valen av webbplatser med en motivering samt tillhörande bild. All information som refereras hittas i den tidigare nämnd Tabell 1 på sida 14.

3.4.3.1 Luleå tekniska universitet – www.ltu.se Luleå tekniska universitets webbplats var den första som valdes till användartestet. Detta baserat på sin annorlunda placering av logotypen, som tillskillnad mot alla andra webbplatser inte fanns uppe i det vänstra hörnet. LTU tillhörde den majoriteten av de webbplatser som inte hade ett bildspel på förstasidan. Den tillhörde minoriteten av webbplatserna som hade drop down-meny. Dock var det en annan faktor som utmärkte menyvalet på Luleås universitet. På 27 av de 30 webbplatserna som undersöktes kunde användaren klicka på menynamnen, till exempel Utbildning, för att sedan skickas vidare till en ny del av webbplatsen. Detta gick alltså inte hos www.ltu.se, då användaren stannade kvar på samma sida. Den enda märkbara förändringen var att URL-adressen förändrades och avslutades med /# istället. Vilket innebär att den var en av få webbplatser som hade detta, samt att majoriteten av webbplatserna med drop down-meny som undersöktes även hade undermenyer på den sidan användaren skickades vidare till. Figur 3 visar hur www.ltu.se såg ut när användaren har klickat på menyvalet Utbildning. Lägg märke till den annorlunda placeringen av logotyp och överskådlig meny.

17

Figur 3. Luleå tekniska universitet – www.ltu.se. Dock fanns det ytterligare en faktor bakom valet av webbplats. Ifall användaren klickade sig vidare på en länk, till exempel Bli student, skickades man till en annorlunda webbplatsdesign som liknade övriga webbplatser mer än startsidan. Se Figur 4 för förändringen där logotypen, menyn och sökfältet har fått ny position tillsammans med en undermeny på webbplatsens vänstra sida.

Figur 4. Sidan användaren skickas till ifall hen klickar på länken Bli student.

18

3.4.3.2 Karolinska institutet – www.ki.se Karolinska institutet tillhörde minoriteten av de webbplatserna som använde ett bildspel på förstasidan. Tillskillnad från Luleås tekniska universitet följde Karolinska Institutet samma mönster som majoriteten av webbplatserna med logotypen placerad upp till vänstra hörnet, tätt efterföljd av en huvudmeny samt att sökfältet återfinns uppe till höger om menyn, se Figur 5. Bildmenyerna längst nere på skärmen förändras även baserat på vilken del av webbplatsen man befann sig på.

Figur 5. Karolinska Institutets hemsida. Observera bildmenyn under sidern Anmärkningsvärt på www.ki.se var att när användaren valde att navigera sig under till exempel fliken Utbildning minskades den globala menyn. Förändringen var att menyn placerades i toppen av skärmen med minskat typsnitt och stod i linje med sökfältets position. För att visa användaren var man befann sig på webbplatsen var fliken Utbildning fetmarkerad. Figur 6 visar detta, men även att undermenyn i sig har rubriken Utbildning följt av nya val som var placerade under ett horisontellt streck. Även flikarna var separerade med en vertikal linje mellan varje flik.

Figur 6. Karolinska Institutets undermeny till Utbildning.

19

3.4.3.3 Linköping universitet – www.liu.se Linköpings universitet var en av få webbplatser där användaren inte lokaliserade en horisontell huvudmeny i samband med logotypen. På www.liu.se var menyn placerad under logotypen på den västra sidan av webbplatsen. Webbplatsen hade en stor bild på förstasidan, observera dock att det inte var ett bildspel. Annars följde den samma mönster som resterande webbplatser med placering av sökfält upp till högra hörnet, se Figur 7.

Figur 7. Linköping universitets hemsida. Även undermenyn var lokaliserad på samma position som huvudmenyn under piktogrammet. Anmärkningsvärt här var att www.liu.se inte visade de övriga flikarna utan endast den valda. Däremot hade Linköpings universitet breadcumbs ovanför fliken Utbildning för att förmedla användaren var man befinner sig, se Figur 8. Nielsen (2007) menar på att användartest visar att breadcumbs, en textlinje som placeras högt upp på webbplatsen, visar flera fördelar och har ingen negativ påverkan av navigationen.

Figur 8. Linköping universitets undermeny till Utbildning. Lägg märke till att universitetet använder breadcums som i detta exempel är LiU > Utbildning.

20

3.4.3.4 Malmö högskola – www.mah.se Genom att sammanställa de olika värdena i Tabell 1 (s. 14) visade sig att Malmö högskola var den enda webbplatsen som hade alla de mest förekommande värdena i respektive kolumn. Logotypen var placerad uppe i vänstra hörnet, tätt följd av en horisontell huvudmeny med en avslutande sökruta på höger sida av uppdelningen. Den tillhörde även majoriteten av de webbplatser som hade direktlänkar och alltså inte en drop down-meny när användaren höll över länkarna. Det fanns inte heller något bildspel på förstasidan. Figur 9 visar även att undermenyn var placerad under logotypen.

Figur 9. Malmö Högskola webbplats under länken Vill studera. Baserat på att www.mah.se var den enda webbplatsen vars resultat i varje kolumn överensstämde med de vanligaste förekommande har undersökningen utgått från Malmö högskola för att ställas i jämförelse med övriga utvalda webbplatser. Detta enligt studiens tredje undersökningsfråga.

3.4.4 Urval av testpersoner

Det finns vissa kriterier på undersökningspersonerna. De ska ha avklarat eller i genomförandet av examina på en gymnasial nivå och därmed ha vad som krävs för att söka en eftergymnasial utbildning. Nielsen (2006) rekommenderar i sin artikel Quantitative Studies: How Many User to Test? att 20 testpersoner är ett rimligt mått för en få ett pålitligt resultat i en kvantitativ studie. I samma artikel nämner även Nielsen att för en kvalitativ studie uppskattar han antalet testpersoner till 5 och med flera småtester för att kunna ändra designen. Observera att detta är mest i samband med utvecklingsprocessen av en webbplats. Baserat på att det vetenskapliga angreppsättet med kvantitativ karaktär har urvalets gjort utifrån vad användbarhetsexperten Jakob Nielsen diskuterar i ytterligare en artikel publicerad på Nielsen & Norman Group:s webbplats.

21

Figur 10 är avbildad från Nielsens (2000) artikel och visar att 15 användare är det mest optimala antalet undersökningspersoner ur ett användbarhets-, tids- och ett ekonomiskt perspektiv.

Figur 10. Diagrammet visar att 15 testpersoner är ett tillräckligt antal för att hitta användarbarhetsproblemen på en webbplats. Källa: “Why You Only Need to Test with 5 Users” av Jakob Nielsen (March 19, 2000, reprinted with permission; https://www.nngroup.com/articles/why-you-only-need-to-test-with-5-users/). För att webbplatsordningen inte skulle ge ett missledande resultat hade webbplatserna olika utgångspunkter, detta enligt modellen The Latin square. The Latin square grundas i att, i detta fall, webbplatserna delas upp i fyra vertikala och horisontella rutor. Kolumnen längst till vänster är de olika startpunkterna som testet kommer att ha, där varje horisontell följd kommer ha totalt fyra användare, se Figur 11 (PennState EberlyCollege of Science 2016). Detta innebar att totalt 16 användartester genomfördes, vilket gränsar till antalet Nielsen anser vara optimalt. Testpersonerna delades in i följande fyra testgrupper:

Testgrupp 1 = Testpersoner (TP) 1-4

Testgrupp 2 = Testpersoner (TP) 5-8

Testgrupp 3 = Testpersoner (TP) 9-12

Testgrupp 4 = Testpersoner (TP) 13-16 Dessa grupper tilldelades varsin webbplatsordning där Testgrupp 1 fick Webbplatsordning 1, Testgrupp 2 fick Webbplatsordning 2, Testgrupp 3 fick Webbplatsordning 3 och slutligen Testgrupp 4 fick Webbplatsordning 4 enligt Figur 11.

22

Figur 11. Hur de 16 testpersonerna delades upp i fyra grupper med olika följder av webbplatser för att se hur inlärningsprocessen påverkar resultatet samt ifall det skiljer sig från de olika grupperna.

Bokstäverna i ovanstående figur ska symbolisera följande webbplatser:

● A = Luleå tekniska universitet. ● B = Karolinska institutet. ● C = Linköping universitet. ● D = Malmö högskola.

3.4.5 Testgenomförande

Användartestet gick ut på att testpersonerna genomförde fem uppgifter på fyra olika webbplatser. Dessa var följande, där engelskans Task står för uppgift:

Task 1 = Hitta utbildningsplanen till ett valfritt program på grundnivå.

Task 2 = Använd en alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till ett valfritt program på grundnivå.

Task 3 = Använd en tredje alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till ett valfritt program på grundnivå.

Task 4 = Hitta den delen på webbplatsen man kan läsa om besöksinformation.

Task 5 = Hitta den delen på webbplatsen man kan läsa om urval och antagning. Anledningen varför inget specifikt program valdes ut baserades på urvalet av utbildningsprogram som skiljer de olika skolorna. På till exempel Karolinska institutet går det inte att läsa till civilingenjör, medan det inte går att läsa till läkare på Luleå tekniska universitet. Den andra faktorn som påverkade uppgiftsframtagandet var studiens andra

23

undersökningsfråga Hur skiljer sig navigationen på olika webbplatser inom svenska universitet och högskolor och hur påverkar detta blivande studenter? där Task 1-3 var till för att se hur undersökningspersonerna navigerade sig på webbplatserna. Det första som hände i testsessionen var att testpersonen fick en muntlig genomgång av testets upplägg. När testpersonen hade fått det uppläst skrev hen under ett medgivande (se Bilaga 2) som förtydligade att all genererad data inte kommer att spridas utan endast användas i forskningssyfte. Även att alla deltagare anonymt deltog i undersökningen och att det inte finns någon möjlighet att koppla resultaten till någon testperson. Personen hade även möjligheten att när som helst under användartestet avbryta den specifika uppgiften eller hela testsessionen. Utöver det godkände även testpersonen att skärm- och ljudinspelning genomfördes under testsessionen. Testet var uppdelat i totalt fyra delar. Testpersonen genomförde de fem uppgifterna, Task 1-5, på specifik webbplats. När det var genomfört gav testpersonen ett helhetsintryck på webbplatsen mellan 1-10. Efter detta fick testpersonen fortsätta med nästa webbplats i ordningen enligt Figur 11 (s. 22) tills testet var genomfört.

3.4.6 Pilottest

Genom att ha ett pilottest kan man förbereda sig i bästa mån för att användartesterna ska genomföras så bra som möjligt. Schade (2015) menar på att ett pilottest finslipar användartestet och leder till ett mer trovärdigt resultat. Pilottest ger en möjlighet att rätta till formuleringar av uppgifterna och få en tidsuppfattning av testsessionen. Det genomförda pilottestet resulterade i att vissa ändringar i uppgifterna gjordes. Eftersom webbplatsernas ordval på Task 4 och Task 5 skilde sig åt preciserades den exakta destinationen testpersonen letade efter specifikt för varje webbplats. Därför namngavs istället namnet på den delen av webbplatsen där informationen gick att hitta, se Bilaga 1.

3.4.7 Testmiljö

Det fanns ingen bestämd återkommande testmiljö som testpersonerna var tvungna att ta sig till, detta för att underlätta genomförandet av användartesterna. Dock fanns det vissa kriterier för att användartestet skulle genomföras. Detta var att testpersonen skulle sitta i ett rum tillsammans med endast testledaren. Figur 12 illustrerar hur testmiljön i princip såg ut även om den skilde sig åt mellan varje testsession. För att underlätta processen utfördes även testerna hemma hos testpersonerna, något Wichansky (2000) anser vara bra då testerna bör utföras i naturliga miljöer.

24

Figur 12. Principskiss för hur testmiljön arrangerades på varje plats där testet genomfördes.

3.5 Behandling av insamlad data

För att samla in alla värden från de genomförda andvändartesterna utfördes som tidigare nämnt en kvantitativ behandling av informationen. Med en kvantitativ metod används speciella tekniker för urval, vilket resulterar i en kraftig förenkling när vi ska bearbeta informationen och som ska säga hur pass representativa våra resultat är. Alltså hur resultatet i vårt stickprov skapar en uppfattning av den gruppen vi gjort urvalet på (Holme & Solvang 1997). Nielsen (2001) anser att följande 4 värden bör mätas i ett användartest baserat på definition of usability as a quality metrics. Nedanför presenteras dessa 4 värden med hur de tillämpades i denna studien.

● Avklarad uppgift - Ja eller nej ● Tid - räknat i minuter och sekunder, även i timmar i vissa tabeller ● Error - räknar i antal fel. ● Användarens tillfredsställelse - Helhetsomdöme räknas på en skala mellan 1–10 plus

anteckningar under användartestet från testledaren För att se hur användare navigerar sig på webbplatser, och vilka eventuella svårigheter de stöter på, finns det vissa typer av errors. Laubheimer (2015) går igenom två typer av errors. Den ena är slips, som han beskriver när en användare ska utföra en uppgift men i slutet utför en annan likande uppgift. Laubheimer (2015) ger exemplet att när användaren ska skriva bokstaven “i” men råkar istället skriva “o” som ligger bredvid på tangentbordet räknas detta

25

som slips. Den andra är mistakes, som innebär att användaren istället har mål som inte ingår i uppgiften. Laubheimer (2015) menar på att ifall man missuppfattar varningslampan för lågt oljetryck på instrumentpanelen i en bil, och istället inbillar sig att det indikerar dåligt lufttryck i däcken, är detta ett mistake. Det spelar ingen roll hur noggrant och försiktigt chauffören fyller luft i däcken, då det fortfarande inte förändrar oljetrycket. I denna studie kommer ett error att räknas ifall användaren till exempel tappar bort sig på webbplatsen och går till startsidan, öppnar en extern länk, laddar ner en fil eller någon annan typ av händelse av oväntad karaktär i samband med navigationen. Utöver ovanstående valdes ett extra mätvärde för att få ut betydande data för studien. Antal klick mättes, för att se hur mycket det skiljde sig åt mellan uppgifterna både räknat i tid och också ansträngning i form av klick.

3.5.1 Mätnivåer

För att användartesterna skulle resultera i data i jämförande syfte var uppmätning av egenskaper, för att sedan uttrycka det i siffror, en förutsättning av hela den kvantitativa metoden (Holme & Solvang 1997). Tre skalor användes i denna studie och dessa är följande med beskrivning hur de är tillämpade:

● Nominalskalenivå = Innebär att enheterna placeras ömsesidigt i separata kategorier där enheterna i relation antingen kan vara lika eller olika (Holme & Solvang 1997). I denna studie kommer detta tillämpas för att mäta ifall en uppgift är genomförd eller inte. Dessa mäts i värdena Ja eller Nej efter varje uppgift.

● Ordinalskalenivå = Innebär att en enhet har mer eller mindre egenskap än en annan enhet. Detta innebär att enheterna kan rankas utifrån de insamlade svaren (Holme & Solvang 1997). I denna undersökning kommer betygsättningen och användarnas helhetsintryck att mätas enligt denna skala, där 1 är lägsta och 10 är högsta betyg.

● Kvotskalenivå mäts genom att det finns en gemensam och absolut nollpunkt som utgör att värdena kan sättas i kontrast och jämföras. Följande exempel beskriver hur kvotskalenivå används: “Om det till exempel är åldern på tre personer som ska jämföras, kan vi säga att en enhet på 30 år är dubbelt så gammal som en 15-åring men bara så hälften så gammal som en 60-åring” (Holme & Solvang 1997, s.171). För studien blev detta direkt applicerbart i samband med förhållanden mellan testpersoneras utförande uppmätt i tid, klick och antal errors.

Genom att spara alla värden i tabellform jämfördes och utvärderades all insamlad data. För att göra detta användens programmet Microsoft Excel. För skärminspelning och ljudupptagning användes Ezvid, som senare sparade ner inspelningarna till filtypen Windows Media Video. Datorn som användes vid alla användartest var en Acer Aspire E5-574G med operativsystemet Windows 10 och testen utfördes på webbläsaren Google Chrome version 49.0.2623.112. Utöver tabeller bearbetades viss data i diagram. Ett tillvägagångssätt var univariat analys med grafisk beskrivning. Detta innebär att informationen presenterades i till exempel stapel-

26

eller stolpdiagram där höjden på staplarna uttrycker frekvenser, som snabbt ger en övergripande bild av hur enheterna är uppdelade på variablerna och hur de skiljer sig åt (Holme & Solvang 1997). Exempel på detta i denna studie är bland annat antalet klick utförda av de olika undersökningsgrupperna baserat på webbplatsföljd (se avsnitt 4.3 Luleå tekniska universitet).

27

4. Resultat

Detta kapitel inleds med att jämföra webbplatsernas resultat samt eventuella skillnader baserat på webbplatsernas ordningsföljd. Sedan jämförs även mätvärdena tid och antal klick i stapeldiagram med eventuella kommentarer och tankar från de olika testpersonerna som framkom under testsessionen.

4.1 Läsanvisning

Nedanstående sammanfattning av användartesterna går att utläsa genom att textstycket alltid kopplas med tillbehörande tabell alternativt figur som är placerat under. Därmed går det att utläsa informationen i intervall text sedan figur/tabell genom hela detta kapitel. I slutet av de olika avsnitten kan en sammanfattning av ytterligare delar från användartesterna framkomma som inte går att avläsa från tidigare nämnd tabell eller en figur. Exempel på detta kan vara kommentarer från undersökningspersonerna i samband med en specifik uppgift eller motivering vid betygsättandet av de olika webbplatserna. Alla individuell genomföranden hänvisas till resultaten som är insamlade under Bilaga 5-8 (s 53-68).

4.2 Överskådlig sammanfattning

Efter att de 16 användartesterna, med totalt 320 genomförda uppgifter, var genomförda kunde man se vissa tydliga skillnader webbplatserna emellan. Malmö högskola var den webbplatsen som hade lägst uppmätt tid, mindre än hälften så lite som Luleå tekniska universitet. Malmö hade även lägst antal klick, 161 mindre än Karolinska institutet som hade mest. Dock var det Linköping som totalt fick högst betyg av användarna med 113 av 160. Linköping hade även minst antal errors och var den enda webbplatsen som alla användarna klarade av att utföra alla uppgifter på. Tabell 2 visar även att Luleås webbplats fick lägst betyg och hade minst avklarade uppgifter trots att det var den webbplatsen som användarna satt i snitt längst med. Totalt Luleå Karolinska Linköping Malmö Avklarade uppg. 72 av 80 79 av 80 80 av 80 79 av 80 Tid 1 h 24 m 37 s 1 h 5 m 26 s 43 m 6 s 39 m 2 s Antal klick 310 399 273 238 Antal errors 24 29 13 14 Betyg 70 av 160 95 av 160 113 av 160 108 av 160 Tabell 2. Vad de totala värdena blev för de fyra utvalda webbplatserna efter användartestet. Tabell 3 visar att det fanns stora skillnader mellan de olika testgrupperna. Testpersonerna 1-4, som började på Luleå tekniska universitet, hade minst avklarade uppgifter där totalt fem uppgifter inte genomfördes fullständigt. Det var även den testgruppen som fick den högsta tidsnoteringen på 80 minuter och 26 sekunder. Samma testgrupp hade minst antal klick och errors, två mätvärden man tydligt kan se ett samband med genom användartesterna.

28

Testpersonerna 9-12, som startade på Linköping universitets webbplats, hade högst noteringar i både antal klick och errors och hade totalt 75 och 17 fler antal klick respektive errors jämfört med testpersonerna 1-4. Det två andra testgrupperna hade däremot väldigt liknande värden. Det skilde endast 1 avklarad uppgift, 9 klick, 28 sekunder och 1 error mellan TP 5-8 och TP 13-16. Observera att ingen av grupperna avklarade alla 80 uppgifter, närmast var dock TP 13-16 där endast en person inte genomförde 1 av de angivna 20 uppgifterna.

Testgrupper TP1-4 TP5-8 TP9-12 TP13-16 Totalt Avklarade uppg. 75 av 80 78 av 80 78 av 80 79 av 80 310 av 320 Tid 80 m 26 s 45 m 48 s 61 m 15 s 44 m 6 s 231 m 35 s Antal klick 257 281 332 290 1160 Antal errors 16 19 33 20 88

Tabell 3. En sammanställd tabell för att få ett överskådligt perspektiv hur de olika testgrupperna presterade i avklarade uppgifter, klick, tid och antal errors.

4.3 Luleå tekniska universitet

Luleå tekniska universitet var den webbplatsen som uppmätte högst tidnotering under de genomförda användartesterna. Det var även den webbplatsen som hade lägst antal genomföra uppgifter där totalt 8 uppgifter inte genomfördes. Det fanns även skillnader mellan användargrupperna hur nöjda de var med webbplatsen. Testpersonerna 1-4, som hade minst genomförda uppgifter och högst noterad tid, gav totalt 27 av 40 till webbplatsen. Detta var det högsta betyget som webbplatsen fick, då de andra testgrupperna gav 17, 13 och 13 i helhetsomdöme. Se Tabell 4.

Webbplats A TP1-4 TP5-8 TP9-12 TP13-16 Totalt A Avklarad 17 av 20 18 av 20 18 av 20 19 av 20 72 av 80 Tid 26 m 14 s 15 m 50 s 23 m 36 s 18 m 57 s 1 h 24 m 37 s Antal klick 65 71 95 79 310 Antal errors 2 5 11 6 24 Betyg 27 av 40 17 av 40 13 av 40 13 av 40 70 av 160

Tabell 4. Hur de olika testgrupperna genomförde uppgifterna på Luleå tekniska universitet.

Figur 13 visar i ett stapeldiagram hur genomförandet skiljde sig åt ur ett tidsperspektiv baserat på vilken position webbplatsen hade i ordningen. I nedanstående exempel ser vi att TP 1-4 hade Luleå universitet som första webbplats, medan TP 5-8 hade den som avslutande webbplats att genomföra uppgifterna på. Lägg märke till skillnaden som uppstod mellan de användarna som hade www.ltu.se som första alternativt sista webbplats.

29

Figur 13. Tidsskillnaderna hos Luleå tekniska universitet utifrån webbplatsordningen. Trots att TP 1-4 tog längst tid på sig vid genomförandet hade de lägst antal klick. Tabell 12 visar skillnaderna baserat på webbplatsordningen, där TP 9-12 hade mest antal klick enligt Figur 14. De flesta av dessa skedde på den avslutande uppgiften att hitta Kom på besök.

Figur 14. Skillnaderna i antal klick hos Luleå tekniska universitet utifrån webbplatsordningen.

30

Under de olika testtillfällena fanns det flest reaktioner på Luleå tekniska universitets webbplats. 10 av de 16 testpersonerna nämnde sitt missnöje med webbplatsen under användartestet eller i samband med betygsättandet. Dessa 10 tyckte att placeringen av Kom på besök var otydlig och refererade till att den borde vara placerad under Möt LTU på startsidan, då det redan i dagsläget listas så många alternativ att det inte hade spelat någon roll ifall även Kom på besök gick att finna där. Av de 12 testpersonerna som inte inledde testsessionen med www.ltu.se som webbplats reagerade totalt 9 stycken verbalt vid första intrycket. En av dem var TP 8 som sa följande angående webbplatsens förstasida: ”Vad har de gjort? Det ser inte klokt ut”. Missnöjdas var TP 7 och TP 11, som gav lägsta möjliga betyg och hänvisade till att allting var rörigt och svårt att hitta på webbplatsen. Ju längre tiden gick på de två avslutande uppgifterna, se Bilaga 1 Task A4 och Task A5, desto mer tappade användarna tålamodet där totalt 8 uppgifter inte genomfördes. Användartestet visade även att flera testpersoner hade svårt att hitta Utbildning som var placerad nere till vänster på startsidan när de letade efter en ny navigationsväg till ett utbildningsprogram. TP 12 sa bland annat: “Det är tur att jag inte har dålig syn, annars hade jag aldrig sett det här” och höll muspekaren över rubriken med tillkommande länkar. Till sitt förfogande var det däremot totalt 12 testpersoner som uppskattade den hjälpande sökfunktionen i sökfältet, som gav förslag baserat på det användaren skrivit in enligt Figur 15.

Figur 15. Hur funktionen i sökfältet “gav förslag” till användaren.

TP 4 var ensam att ge Luleå tekniska universitets webbplats högst betyg bland de fyra webbplatserna, detta tillsammans med Linköpings universitet som fick 8 av 10. Hen menade på att drop down-menyn hjälpte, sökfunktionen med dess funktionalitet underlättade och att webbplatsen var kreativ och nytänkande.

31

4.4 Karolinska institutet

Karolinska institutet var den webbplatsen som det utfördes flest antal klick och errors på. Likt Luleå tekniska universitet uppnåddes det högsta betyget på Karolinska institutet av den gruppen som inledde med www.ki.se under användartestet, då TP 5-8 i snitt gav webbplatsen 7 av 10, se Tabell 5. Många av antalet klick och errors kom i samband med uppgiften att hitta Studievägledning och besök. Hälften av undersökningspersonerna blev förvirrade av uppgiftsnamnet och fastnade under länken Studievägledning, som i majoriteten av fallen resulterade i minst ett error. Ett exempel var TP 7, som på 13 klick hade 3 errors innan hen hittade uppgiftens slutdestination. Detta efter att ha letat i 2 minuter och 57 sekunder. Ingen av de 16 testpersonerna klickade vid något tillfälle på webbplatsens bildspel på startsidan. Dock var det 6 stycken av testpersonerna som kommenterade att bildspelet gav webbplatsen ett “levande intryck”, vilket i denna benämning påpekades som något positivt.

Webbplats B TP 1-4 TP 5-8 TP 9-12 TP 13-16 Totalt B Avklarad 19 av 20 20 av 20 20 av 20 20 av 20 79 av 80 Tid 23 m 18 s 17 m 50 s 17 m 55 s 16 m 23 s 1 h 5 m 26 s Antal klick 107 102 103 87 399 Antal errors 8 6 10 5 29 Betyg 20 av 40 28 av 40 22 av 40 25 av 40 95 av 160 Tabell 5. Hur de olika testgrupperna genomförde uppgifterna på Karolinska institutet.

10 av de 16 undersökningspersonerna ansåg att de var tvungna att ta många steg innan utbildningsprogrammen listades när man gick under länken Utbildning på förstasidan. TP 2 var en av personerna som reagerade negativt på sökfunktionen. När TP 2 sökte efter utbildningen Arbetsterapeut, skrev hen fel och sökte istället på Arbetsteraput. Detta genererade i 0 träffar, vilket gjorde att TP 2 gick tillbaka till startsidan för att hitta en ny navigationsväg. I samband med att TP 2 satte betyg på Karolinska institutet sa hen: “Det var inte bra att deras sökfunktion inte fungerade”. Även TP 9 stötte på problem, detta när hen sökte på Arbetsterapeut som inte resulterade i vad TP 9 hade förväntat sig. Istället för att själva programmet kom upp, fanns det information som handlade om Arbetsterapeut poster längst upp bland sökresultaten, se Figur 16. TP 9 missade därmed att avgränsa urvalen på vänstermenyn till endast program, och startade därför istället om från webbplatsens startsida.

32

Figur 16. Sökfunktionen på Karolinska institutet och det minskade urvalet som TP 9 inte observerade. Till skillnad från Luleå tekniska universitet var det inte testgruppen som inledde med Karolinska institutet som hade den högst tidsnoteringen. Figur 17 visar att det även på www.ki.se var TP 1-4 som hade den högsta noteringen, jämförbart med de andra grupperna där differensen var 1 minut och 32 sekunder som mest.

Figur 17. Tidsskillnaderna hos Karolinska institutet utifrån webbplatsordningen.

33

Antalet klick hade däremot inte lika stora skillnader, där det endast var TP 13-16 som stack ut med sin notering på 87. Figur 18 visar att TP 9-12, som hade Karolinska institutet som avslutande webbplats, uppnådde näst flest antal klick.

Figur 18. Skillnaderna i antal klick hos Karolinska institutet utifrån webbplatsordningen.

4.5 Linköping universitet

Linköpings universitet var den enda webbplatsen där alla uppgifterna genomfördes till sin slutdestination av alla testpersoner. Tabell 17 visar även att Linköpings universitet var den webbplatsen som fick högst betyg av de blivande studenterna i och med resultatet 113 av 160, vilket ger ett genomsnitt på 7 av 10. Till skillnad från föregående webbplatser gav inte testgruppen som inledde med Linköpings universitet det högsta betyget. Både TP 1-4 och TP 5-8 gav totalt 29 av 40, medan TP 9-12 gav 28. Som Tabell 7 visar kan man se att allt som allt var testgrupperna till stora delar överens i sitt helhetsomdöme av webbplatsen.

Webbplats C TP1-4 TP5-8 TP9-12 TP13-16 Totalt C Avklarade uppg. 20 av 20 20 av 20 20 av 20 20 av 20 80 av 80 Tid 15 m 45 s 7 m 40 s 11 m 55

s 8 m 46 s 43 m 6 s

Antal klick 78 59 72 64 273 Antal errors 4 3 4 2 13 Betyg 29 av 40 29 av 40 28 av 40 27 av 40 113 av 160 Tabell 6. Hur de olika testgrupperna genomförde uppgifterna på Linköpings universitet.

34

Trots att betygen var i stort sett lika, skiljde det däremot i tid. Figur 19 visar att det inte var testgruppen som inledde med Linköpings universitet som första webbplats som hade den högsta tiden, utan även här var det TP 1-4. I denna grupp gav TP1, TP2 och TP4 totalt 26 av 30 poäng. TP 3 gav 3 av 10 och hade stora svårigheter att hitta Task 4C (se Bilaga 3) där det tog 14 klick och 5 minuter 4 sekunder att genomföra uppgiften.

Figur 19. Tidsskillnaderna hos Linköping universitet utifrån webbplatsordningen.

Figur 20 visar att tvärtom de andra webbplatserna följde klickantalet samma struktur som tidsmätningen på Linköpings universitet.

35

Figur 20. Skillnaderna i antal klick hos Linköpings universitet utifrån webbplatsordningen.

På Linköpings webbplats var det endast två testpersoner, TP 3 och TP 16, som tog längre tid på sig än 1 minut för att hitta en tredje navigationsväg till det utvalda utbildningsprogrammet. TP 1, 2 och 13 ansåg att Linköpings universitet hade mer eller mindre allt. Bra variation och tydliga navigationsvägar, logisk placering av undermenyer och ett generellt harmoniskt intryck av webbplatsen. Andra var mer skeptiska. TP 3 ansåg att webbplatsen inte kändes professionell med sin ljusblåa färgprofil och valet av typsnitt. TP 3 hade även stora problem med att hitta sidan Besök oss. I samband med betygsättandet kommenterade TP 11 följande: “Den här bannern eller vad man ska kalla det känns konstig. Lite reklam- eller Aftonbladetkänsla med de senaste uppdateringarna av något som precis har hänt” (se Figur 21).

Figur 21. TP 13 ansåg att det markerade nyhetsflödet inte passade in och påminde mer om en nyhetssajt.

36

4.6 Malmö högskola

Malmö högskola var den webbplatsen som hade alla de vanligaste förekommande värdena bland de 30 undersöka webbplatserna. Användartesterna visade även på att Malmö högskola var den effektivaste webbplatsen, då den hade lägst noterad tid samt antal klick. Dock tyckte undersökningspersonerna något annat, se Tabell 7. Med 108 av 160 i betyg ansågs den vara den näst bästa webbplatsen av testpersonerna. TP15 menade bland annat att förstasidan var för “plottrig” och hen hade även svårt att se den rödmarkerade utbildningskatalogen på startsidan. TP 15 sa även: “Det finns lite för mycket av allt, det känns som man försöker för mycket” och hänvisade till startsidan. TP 11 var den personen som gav lägst betyg till Malmö högskola. Motiveringen var för mycket saker på förstasidan och att den inte var grafisk attraktiv med färg- och typsnittsvalet. 7 av de 16 undersökningspersonerna menade däremot att de olika alternativen underlättade. TP 10 genomförde alla uppgifterna på 1 minut 12 sekunder och ansåg att placeringen av de olika delarna var logiska. Det var testgruppen TP 13-16 som inledde med Malmö högskola och hade flest errors med näst högst tid efter TP 1-4. Gruppen som avslutade med www.mah.se var den med lägsta antalet avklarade uppgifter och näst högst tid. Detta skiljde sig från de andra webbplatserna.

Webbplats D TP1-4 TP5-8 TP9-12 TP13-16 Totalt D Avklarad 19 av 20 20 av 20 20 av 20 20 av 20 79 av 80 Tid 15 m 9 s 5 m 4 s 7 m 49 s 11 m 39 m 2 s Antal klick 67 49 62 60 238 Antal errors 2 3 2 7 14 Betyg 25 av 40 29 av 40 26 av 40 28 av 40 108 av 160 Tabell 7. Hur de olika testgrupperna genomförde uppgifterna på karolinska institutet.

37

Figur 22. Tidsskillnaderna hos Malmö högskola utifrån webbplatsordningen. Tillskillnad från föregående webbplatser hade den avslutande testgruppen, TP 1-4, högst antal klick jämfört med de andra testgrupperna.

Figur 23. Skillnaderna i antal klick hos Malmö högskola utifrån webbplatsordningen.

38

5. Analys

I följande avsnitt har all insamlad data analyserats som ligger därmed till grund för slutsatserna som direkt är kopplade till studiens syfte. För att inte blanda ihop informationen har en uppdelning gjorts för att underlätta för läsaren. Först analyseras Luleå tekniska universitet som uppföljs av Karolinska institutet. Sedan analyseras både Linköpings universitet och Malmö högskola under samma avsnitt. Anledning till varför denna uppdelning gjordes är baserad på att de två förstnämnda webbplatsernas resultat var såpass annorlunda gentemot de två resterandes och ansågs därför behöva varsitt eget avsnitt. Även att analysen på Linköping universitet och Malmö högskola fokuserar på att jämföra dessa webbplatser mot varandra, då användartesterna visade på att de tillsammans hade de bästa resultaten i avklarade uppgifter, tid, klick, errors samt högst betyg. Kapitlet avslutas med omfattande analys om hur bland annat webbplatsföljden har påverkat resultaten.

5.1 Luleå tekniska universitet

Luleå tekniska universitet var den webbplatsen som testpersonerna hade lägst antal slutförda uppgifter på. Som Nielsen (2012) nämner är lärbarhet en av fem viktiga komponenter i användbarhet. Något som tyder på att Luleå tekniska universitet är svårinlärd var att testpersoner som inte hittade den rätta destinationen på Task 4 och Task 5 återupprepade den inkorrekta navigationsvägen flera gånger om. Totalt var det 8 uppgifter som inte genomfördes till sin slutdestination där 7 av de 8 uppgifterna var i samband med att användaren skulle hitta Platsfördelning och urval. En anledning var namngivningen av underrubriken av Är jag behörig, baserat på att alla de sju som inte genomförde uppgiften aldrig klickade in till den delen av webbplatsen. Markeringen med tillbehörande nummer 1 i Figur 24 visar slutdestinationen av Task 5A. Den andra markerade rektangeln med numrering 2 visar navigationsvägen från början till slut.

39

Figur 24. Den vänstra markeringen med numrering 1 visar underrubriken som ingen av de 7 testpersonerna klickade på i letandet av Platsfördelning och urval. Den övre markeringen med numrering 2 visar navigationsvägen. Trots att det endast var TP 7 som inte genomförde Task 4A, Kom på besök, fanns det fortfarande komplikationer i genomförandet för flertalet testpersoner. TP 9 kommenterade bland annat att Kom på besök borde vara placerad under Möt LTU i huvudmenyn. På följande sätt förklarade TP 9 sitt missnöje med innehållet i drop down-menyn till Möt LTU: “ Jag förstår inte varför ‘Kom på besök’ inte ligger här när de redan har så många andra val att välja emellan.” Även TP 3, TP 7, TP 10 och TP13 kommenterade avsaknaden av innehållet under Möt LTU, se Figur 25.

40

Figur 25. Alternativen under Möt LTU. Flera testpersoner hade önskat att Besök oss även inkluderades här. Luleå tekniska universitet var även den webbplatsen som hade den högsta noterade tiden under uppgiftsgenomförandet och totalt lägst betyg med 73 av 160. Ytterligare en faktor kan ha varit att rubrikerna i huvudmenyn, med tillbehörande drop down-menyer, inte skickade vidare testpersonerna till en ny sida. Vid jämförelsen av webbplatser i Tabell 1 (s. 14) går det att utläsa att Luleå tekniska universitet var en av de två webbplatserna som använde huvudrubriker med drop down-menyer vars klickfunktion inte skickade användaren till en ny del av webbplatsen. En majoritet, 12 av 16 testpersoner, klickade någon gång på menynamnen under användartestet och inväntade någon funktionalitet. Detta trots att de redan hade fått ner drop down-menyn i ett tidigare skede. Något som kan tyda på försämrad användbarhet relaterad till Krug (2006) som menar på att användaren inte ska behöva tänka efter ifall en länk eller knapp är tryckbar eller inte. Anmärkningsvärt här var att alla de fyra testpersonerna som inledde med Luleå tekniska universitet inväntade att något funktionsanrop skulle triggas vid klickanden på de olika menynamnen. Eftersom de andra webbplatserna hade direktlänkar kan man därmed se ett samband ifall TP 5-16 blivit påverkade av denna funktionalitet och baserat på genomförandet på de tidigare webbplatserna därmed utgått från att det även finns hos Luleå tekniska universitet. Därför blir TP 1-4:s utförande extra intressant, då de inte i det utförda

41

användartesten fick någon inlärningsprocess av andra webbplatser i och med att de startade med www.ltu.se. Detta kan tyda på att blivande studenter utgår från att den typen av funktionalitet finns på en webbplats. Alla testpersonerna använde någon gång under de tre uppgifterna att hitta ett valfritt utbildningsprogram via navigationsvägen Utbildning -> Program i menyn och via sökfältet. Flera användare hade svårt att hitta underrubriken Utbildning i webbplatsens sidfot då den ansågs vara svårläst med sitt förminskade typsnitt som smälte in i den ljusblåa bakgrunden. Flertalet användare hade även problem inledningsvis att hitta en alternativ tredje väg för utvald utbildningsplan. Dock fann alla en tredje navigationsväg genomförde därmed uppgiften. 5 testpersoner använde antingen Bli student eller Program nere på startsidans sidfot. Resterande 11 tog en ny alternativ väg med hjälp av drop down-menyn till Utbildning, där 9 testpersoner valde Bli student på LTU och 2 testpersoner valde Studenttorget och därifrån navigerade sig rätt.

Figur 26. Resterande vägar testpersonerna valde som alternativ tredje väg till utbildningsplanen.

När testpersonerna satte betyg på webbplatsen hade ordningen ett utmärkande resultat. Som tidigare nämnt inledde TP1-4 med LTU och det var även den testgruppen som gav webbplatsen högst betyg med 27 av 40. Av de andra grupperna gav TP 5-8 den näst högsta

42

noteringen med 17 av 40 och TP 9-12 lägst med 13 av 40. En bidragande faktor varför resultatet skiljde sig så mycket kan vara att TP 1-4 inte hade någon tidigare webbplats att referera till, och hade därmed andra ögon på webbplatsen än de andra testpersonerna. TP 1-4 hade den högsta uppmätta tiden, men lägst antal klick på webbplatsen. Det går inte med säkerhet förklara varför fallet var så, då denna testgrupp hade flest antal klick på de övriga webbplatserna. En intressant vinkel kan vara att likt betygssättandet hade inte TP 1-4 något att referera till och visste därmed inte var de skulle leta och istället för att navigera sig runt på webbplatsen, till slut gav upp med uppgiften istället. Något som förstärks i och med att den testgruppen hade lägst antal genomförda uppgifter.

5.2 Karolinska institutet

Karolinska institutet var den webbplatsen som med råge hade flest antal uppmätta klick och även flest antal errors. En anledning var den förlängda vägen till utbildningskatalogen genom navigationen som startade med Utbildning. Totalt 12 av 16 testpersoner klickade 5 gånger innan de kom fram till utbildningsplan på Task 1B. De övriga var TP 1, -10, -13 och -16 med sina 6, 12, 8 och 2 klick. Detta gav ett genomsnitt på 5.5 klick per person, avrundat till närmsta tiondels decimal, vilket var den högsta bland Task 1 på respektive webbplats. Jämförbart med de andra universiteten och högskolornas genomsnitt där Linköpings hade 4.0, Malmös hade 3.3 och Luleå med 2.0 klick per person. Flera användare reagerade på detta, extra anmärkningsvärt var det på TP 6 som under användartestet kommenterade “Hur långt in ligger de egentligen?” och hänvisade till utbildningarna. En annan faktor till det stora klickantalet berodde på Task 4B; Studievägledning och besök. Anledning här låg till största del av uppgiftsnamnet, då 7 testpersoner återkommande fastnade för ordet Studievägledning. På Karolinska institutets webbplats gick majoriteten av undersökningspersonerna följande navigationsväg: Om KI -> Kontakta oss -> Studievägledning. Flera av de testpersonerna som hade en högre tidsnotering på uppgiften fastnade just på denna sida. Anmärkningsvärt som Figur 27 visar är att det fanns en länk under rubriken på webbplatsen vid namnet Studievägledning och besök. Dock var det enbart en testperson som hittade den navigationsvägen, där en anledning kan vara att högermenyn drog åt sig testpersonernas uppmärksamhet.

43

Figur 27. Markeringen visar länken Studievägledning och besök som flertalet testpersoner missade.

4 av de resterande 6 undersökningspersonerna letade under en längre tid innan de gick tillbaka till startsidan. De två som inte gick till startsidan fann länken Studievägledning och besök längst nere i sidfoten. Även här bör en förändring observeras. Innehållet och namnen på länkarna längst nere i webbplatsens sidfot förändras beroende på vilken del av webbplatsen användaren befann sig på. Detta gav direkt påverkan på testresultaten, då flertalet testpersoner navigerade sig längst ner till sidfoten, men fann inte informationen de sökte. Följande tre figurer visar hur innehållet förändrades baserat på var användaren befann sig på webbplatsen.

Figur 28. Sidfotens innehåll på förstasidan.

44

Figur 29. Sidfotens innehåll under menyvalet Vill studera.

Figur 30. Sidfotens innehåll under menyvalet Om KI.

Sökfunktionen hade även brister enligt testpersonerna. Tillskillnad från Luleå tekniska universitet och Malmö högskolas webbplatser gav inte sökfunktionen på www.ki.se några förslag på relaterade områden som testpersonen sökte efter. I TP 2:s fall blev detta direkt avgörande. En annan anmärkning som gjordes under användartesterna var att testpersonerna valde att gå tillbaka till startsidan för att leta nya navigationsvägar istället för att välja den förminskade huvudmenyn i toppen av webbplatsen, se beskrivning sida 18, vilket var en bidragande faktor till det höga antalet errors som noterades för KI. En generell observation som gjordes var att testpersonerna, som inte visste ifall universitetet eller högskolan hade det utbildningsprogrammet som intresserade dem, tog första bästa utbildningsprogram i utbildningskatalogen. TP 2 valde som tidigare beskrivet (s. 31) att starta om från början, då TP 2 ansåg att sökfunktionen inte fungerade korrekt när det egentligen var hen som stavade fel på Arbetsterapeut och skrev istället in Arbetsteraput. Något som resulterade i 0 träffar i sökfunktionen. En reflektion här kan vara att chanserna för denna typ av misstag minimeras ifall användaren söker efter något som intresserar personen ifråga. Med utgångspunkt att den blivande studenter vet vilka/vilket områden/område hen ska söka högskoleutbildning inom. Alla testpersonerna använde någon gång under Task 1B-3B menyvalet Utbildning och en klar majoritet på 14 av 16 undersökningspersonerna valde även att använda sökfältet för att hitta utvald utbildningsplan. Intressant var däremot när testpersonerna hade i uppgift att finna en tredje navigationsväg. Alla var inte uppmärksamma nog att leta längre ner på startsidan där

45

det fanns, som Figur 31 visar, ytterligare en utbildningskatalog. Även i webbplatsens sidfot fanns det en länk till Vill studera, se Figur 31. Då TP 2 och TP 9, som tidigare nämnt, inte använde sig av sökfunktionen var de ensamma om att använda båda dessa vägar för att komma till utbildningsplanen.

Figur 31. Alternativa vägar som testpersonerna missade. En faktor tyder på att de missades för att de inte sågs direkt på förstasidan.

Antalet klick indikerar på att Karolinska institutet har långa navigationsvägar. För att sätta det i kontrast jämfördes testgruppernas olika resultat på de fyra webbplatserna, där det visade sig att testgruppen TP 13-16 hade lägst antal klick på Karolinska institutet i och med sin notering på 87, se Tabell 5 på sida 31. Det fanns endast en testgrupp som hade en högre notering på de övriga webbplatserna och det var TP 9-12 på Luleå tekniska universitet med 95 klick Tabell 4 (s. 28). Sammanfattningsvis var 4 av de 5 hösta noteringarna i antal klick utförda av testgrupperna gjorda på Karolinska institutet.

5.3 Linköpings universitet och Malmö högskola

Det som huvudsakligen stack ut vid urvalet av www.liu.se var den vänsterplacerade huvudmenyn. Dock var det inget som uppmärksammades under användartesterna. Inget indikerade på någon direkt osäkerhet hos testpersonerna förekom i samband med huvudmenyns placering och det var ingen som kommenterade detta varken under själva uppgiftsutförandet eller vid betygsättningen.

46

Trots Linköpings i snitt höga betyg, 7.0, fanns det blandade meningar om webbplatsens utseende. Testpersonerna TP 1, TP 2 och TP 13 gav betyget 9 av 10 och ansåg att sidan mer eller mindre var komplett, både ur design- och användbarhetsperspektiv. Medan till exempel TP 3, som var den enda testpersonen som gav ett betyg under 6 med sitt 3 av 10, ansåg att den ljusblåa färgen gav ett oseriöst intryck. Malmö högskola hade lägst antal klick och den lägsta noteringen uppmätt i tid. Malmö var utvald baserat på att det var den webbplatsen där alla de vanligaste förekommande värdena i Tabell 1, sida 6, återfanns. I studiens syfte under avsnitt 1.3 Undersökningsfrågor finns UF3 med följande fråga: Hur användbar är den mest återkommande webbplatsutformningen jämfört med de mer sällan använda? Linköpings universitet var den webbplatsen som fick högst betyg av användarna, intressant är dock sambandet mellan Linköpings universitet och Malmö högskola. Malmö hade som sagt ett lägre antal klick och ett snabbare testgenomförande än Linköping. Trots detta fick alltså Linköping ett högre betyg, 113 av 160 kontra 108 av 160. Ett perspektiv kan vara att Malmö högskola är den webbplatsen med högst användbarhet då klicken och den uppmätta tiden talar för att webbplatsen är effektivast att utföra uppgifterna på. Nielsen (2012) talar om Efficiency som innebär hur snabbt användarna kan genomföra uppgifter på en webbplats när de väl har lärt sig designen. I detta fall blir det konkret eftersom webbplatspåföljden ändrades hos de olika testgrupperna, och på det sättet lärde sig användarna hur och var de skulle leta på webbplatserna för att utföra uppgifterna. Detta tyder alltså att när användaren väl har lärt sig eller påträffat designen på universitets och högskolors webbplatser, och bland annat förstått termerna som används, går det snabbare att genomföra dessa uppgifter på Malmö högskola än Linköpings universitet. Detta kan även relateras till en annan komponent Nielsen (2012) skriver om; Learnability. Testgruppen som inledde med Malmö högskola som webbplats hade resultatmässigt bättre noteringar i tid och klick än de som inledde testsessionen med Linköpings universitet. Dock finns det två komponenter som Nielsen (2012) tar upp som talar i Linköpings favör. Den första är Errors, där Malmö totalt hade en mer än Linköping. Däremot hade den testgruppen som inledde med Malmö totalt 3 fler errors än den testgruppen som inledde med Linköping under användartestet. Detta säger då emot hur lärbarheten vid första anträffen med Malmö högskola är. Utöver detta var det endast på Linköpings universitets webbplats som alla uppgifter, 80 av 80, genomfördes till sin slutdestination på. Den enda testpersonen som inte utförde alla uppgifterna på Malmö högskola var TP 1, som hade www.mah.se som fjärde och avslutande webbplats. Nielsen (2012) tar även upp Satisfactions, hur tillfredsställande designen är att använda. Här talar som tidigare nämnt testpersonernas totala tillfredsställelse och helhetsomdöme för Linköpings universitet. En annan tolkning kan vara resonemanget Krug (2006) för, där han menar på att användaren inte ska behöva tänka i onödan. Ett perspektiv här hade kunnat vara att trots att användarna utförde färre antal klick och hade en lägre tid i genomförandet av uppgifterna på Malmö högskola, var det en mindre ansträngning att genomföra dessa på Linköpings universitet. Detta skulle kunna kopplas samman med det högre antalet errors som fanns på Malmö högskola. Det som talar för Linköping i denna diskussion förstärks genom intrycket bland annat TP 15 fick av www.mah.se att det var för “plottrigt” och att “de försöker för

47

mycket”. En intressant iakttagelse som även kan kopplas med Sherwins (2016) konstaterande att det är de simpla sajterna som går hem hos blivande studenter.

5.4 Övrig analys

The Latin square-designen, med förändringen av webbplatsordningen, visade sig ha stor betydelse i denna studie. Ett exempel återfanns när testpersonerna skulle sätta betyg där det i genomsnitt gavs högst betyg till den inledande webbplatsen. Den inledande webbplatsen fick ett genomsnittsbetyg på 6.9375 som till närmaste tiotal avrundas till 6.9. Bilaga 3 visar de webbplatserna som testgrupperna inledde med. Intressant är Webbplats A:s, som står för Luleå tekniska universitet, kolumn där man kan se den markanta skillnaden på hur TP 1-4 som inledde med den webbplatsen gav ett allt högre betyg än de andra testgrupperna i jämförelse med genomsnittet på nedersta raden. När webbplatserna var andra i ordningen hade de ett genomsnittsbetyg på 5.5, den tredje i ordningen hade 6 och den avslutande webbplatsen hade avrundat till närmaste tiotal 5.7 i betyg. Därför kan man se att webbplatsen användarna inledde med fick ett allt högre betyg än de resterande, då det generella snittbetyget avrundat till närmsta tiondel var 6.3. Det gick även att se skillnad i utförandet baserat på ordningsföljden. Bilaga 4 visar hur webbplats ordningen spelade in när den totala tiden och antal klicken summerades. De inledande 16 webbplatserna tog 10 minuter 13 sekunder längre tid och 32 fler klick att utföra uppgifterna på än de avslutande 16.

48

6 Slutsatser

Utifrån vad som har kommit fram i studiens resultat och analys har vissa slutsatser dragits. Slutsatserna besvarar studiens undersökningsfrågor som är uppradade efter varandra.

UF1: Finns det några standarder inom den nutida utformningen av användargränssnitt på universitetswebbplatser, alternativt hur skiljer det sig på universitet och högskolor i Sverige? Till exempel placeringen av logotyp, sökfält och huvudmeny? Angående standarderna av användargränssnitt på universitet och högskolors webbplatser är svaret både ja och nej. Det finns vissa tydliga element vars placering återkommer mer frekvent än andra. Logotyp är ett sådant exempel där 29 av de 30 webbplatserna, som återfinns i Tabell 1 på sida 14, har valt att placera den uppe till vänster. Även sökfält är ett liknande exempel, som återfanns uppe till höger på majoriteten av alla undersökta webbplatser. Likaså huvudmenyn som mestadels av gångerna var placerad mellan eller tillsammans med logotypen och sökfältet. Däremot finns det inget återkommande mönster på resterande delar. Undermenyernas placering skiljde sig från horisontellt i toppen av skärmen, till vänsterjusterad, högerjusterad men även nere till höger. Även 12 av 30 webbplatser använde sig av bildspel på förstasidan, vilket i detta fall var en minoritet men som fortfarande visar att det inte heller är allt för ovanligt. Något som även indikerar på att det inte finns några återkommande hela designmönster är Malmö högskola, som var ensam om att ha de mest förekommande värdena. Något som flera webbplatser borde ha innan någon slutsats om detta kan fastställas. UF2: Hur skiljer sig navigationen på olika webbplatser inom svenska universitet och högskolor och hur påverkar detta blivande studenter? Användartesterna på de utvalda webbplatserna tyder på att navigationen har stora och små skillnader på svenska universitet och högskolors webbplatser. De skiljer sig inte i den bemärkelsen att, vad som kan anses vara, den högst prioriterade informationen för blivande studenter finns lättillgänglig. Att hitta en utbildningsplan för första gången på de olika webbplatserna var gick förhållandevis bra alla testperson. Däremot var skillnaderna desto större ju mer precisa uppgifterna var att hitta. Ett konkret exempel var de stora skillnaderna mellan de fyra webbplatserna i användartestet, och även betygsskillnaderna som satte ton för hur användarnas utförande samt hur de uppfattade webbplatserna. Det visade sig att de två webbplatserna som hade det mest generella utseendet enligt Tabell 1, Malmö högskola samt Linköpings universitet med undantag av den vänsterställda huvudmenyn, hade bättre resultat i alla mätvärden än Luleå universitet och Karolinska institutet.

49

UF3: Hur användbar är den mest återkommande webbplatsutformningen i jämförelse med de mer sällan använda? Malmö högskola var den webbplatsen som valdes ut baserat på att den hade alla de mest förekommande värdena i Tabell 1:s alla kolumner (s. 14). Dock visade det sig att testpersonerna inte alltid ansåg att den webbplatsen som var effektivast var mest fördelaktig. Uppgifterna på Malmö högskola utfördes effektivast, räknat i tid och klick, medan det var endast på Linköping universitet som alla uppgifter utfördes på. Linköping fick även högst betyg vilket talar för att användarna ansåg www.liu.se som den främsta webbplatsen i det utförda användartestet.

6.1 Fortsatt forskning

Eventuell fortsatt forskning hade varit hur resultaten hade skiljt sig vid byte av fysisk enhet. Till exempel hur användbarheten ser ut på dessa webbplatser på mobila enheter som smartphones alternativt surfplatta. Även hur väl dessa resultat stämmer på en större skala. En potentiell fråga hade varit hur resultatet skiljer sig åt mellan 16 och 160 testpersoner. En annan intressant vinkel ur forskningsperspektiv hade varit ifall man valde att rikta in sig på en specifikare grupp. Ett exempel hade varit hur 16 blivande civilingenjörer ansåg att de ledande tekniska skolornas webbplatser var och hur de skiljde sig åt.

6.2 Kritik till studien

I efterhand finns det en del saker som bör tas upp, som kan ha påverkat resultatet. Först och främst är det urvalet av testpersoner. Faktorer som kan ha påverkat studiens resultat och analys är till exempel blivande studenters datorvana och hur den skiljer sig åt mellan deltagarna. Även vilka utbildningsprogram som har studerats under testpersonernas gymnasietid och ifall det påverkade resultatet. En annan viktig del att observera är ordningsföljden på webbplatserna enligt The Latin square. Med variablerna A, B, C och D finns mycket fler kombinationer än de som valts. Detta kan ha en direkt påverkan då till exempel Linköpings universitet behandlades före Malmö högskola av tre testgruppen, alltså 12 av 16 testpersoner. En tanke här hade kunnat vara att applicera fler kombinationer i samband med utökandet av testpersoner. I denna studie ansågs det vara för få deltagare, med diverse tidsbegränsningar i åtanke, att ha fler än 16 deltagare och att dela upp dem i fler grupper än 4. En annan faktor som kan ha bidragit till ett missvisande resultat är ifall studenterna tidigare varit inne på en av de utvalda webbplatserna och redan sökt utbildning där. Dock var det ingen av personerna som nämnde ifall de hade besökt webbplatserna innan testet, därför blir den frågan som sagt obesvarad.

50

Referenslista

Alexander, D. (2005), How usable are university websites? A report on a study of the prospective student experience. Monash University: Victoria. Benyon, D. (2013). Designing Interactive Systems: A comprehensive guide to HCI UX and interaction design. 3. uppl. Harlow: Pearson Education Limited. Cousins, C. (2012). Understanding the Rule of Thirds in Web Design. Tillgänglig: http://tympanus.net/codrops/2012/05/23/understanding-the-rule-of-thirds-in-web-design/ [2016-05-07] Cousins, C. (2013). Why Does User Experience Matter? Tillgänglig: http://designshack.net/articles/why-does-user-experience-matter/ [2016-03-03] Chrum, T. (2012). An Introduction To Website Usability Testing. Tillgänglig: http://usabilitygeek.com/an-introduction-to-website-usability-testing/ [2016-03-22] Etter, S. (2013). Smartphones vs. Tablets: Forrester Reveals the Differences. Tillgänglig: http://www.monetate.com/blog/smartphones-vs-tablets-forrester-reveals-the-differences/ [2016-03-03] Findahl, O. & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet, 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2015.pdf [2016-02-25] Garrett, J. (2002). The Elements of user experience, user-centred design for the web. 2.uppl. Kansas: Sagebrush Education Resources. Goldberg, J. & Wichansky, A. (2002). Eye Tracking in Usability Evaluation: A Practitioner’s Guide. Advanced User Interfaces, 500 Oracle Parkway, MS 2op2, Redwood Shores, CA 94065. Holme, I. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativ och kvantitativa metoder. Lund: Stundetlitteratur AB. Krug, S. (2006). DON’T MAKE ME THINK, A Common Sense Approach to Web Usability. 2.uppl. Berkeley: New Riders Publishing. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.avis.it/userfiles/file/Dont_Make_Me_Think_A_Common_Sense_Approach_to_Web_Usability_2nd_Ed_2005.pdf [2016-05-11] Langen, M., & Almgren, L. (2009). Drömwebben 2.0 - 20 exempel på hur svenska företag arbetar med sina webbplatser. 1.uppl. Solna: Liber.

51

Lanoue, S. (2015). What is UX Design? 15 User Experience Experts Wrigh In. Tillgänglig: https://www.usertesting.com/blog/2015/09/16/what-is-ux-design-15-user-experience-experts-weigh-in/ [2016–03–03] Lautenbach, M.A.E., Schegget, I.S., Schoute, A.M. & Witteman, C.L.M. (2006). Evaluating the usability of web pages: a case study. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.phil.uu.nl/preprints/ckipreprints/PREPRINTS/preprint011.pdf [2016-05-10] Nielsen, J. (2000). Why You Only Need to Test with 5 Users. Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/why-you-only-need-to-test-with-5-users/ [2016-05-15] Nielsen, J. (2001). Usability Metrics. Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/usability-metrics/ [2016-03-03] Nielsen, J. (2006). Quantitative Studies: How many Users to Test? Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/quantitative-studies-how-many-users/ [2016-05-15] Nielsen, J. (2007). Breadcrumb Navigation Increasingly Useful. Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/breadcrumb-navigation-useful/ [2016-06-04] Nielsen, J. (2010). College Students on the Web. Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/college-students-on-the-web/ [2016-05-11] Nielsen, J. (2012). Usability 101: Introduction to Usability. Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/usability-101-introduction-to-usability/ [2016-02-29] Norman, D & Nielsen, J. (u.å). The Definition of User Experience. Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/definition-user-experience/ [2016-03-03] Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB. Peker, S., Kucukozer-Cavdar, S., & Cagiltay, K. (2016). Exploring the relationship between web presence and web usability for universities, Program, Vol. 50 Iss 2 s. 157-174. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.emeraldinsight.com/doi/pdfplus/10.1108/PROG-04-2014-0024 [2016-04-29] PennState EberlyCollege of Science (2016). 4.3 – The Latin Square Design. Tillgänglig: https://onlinecourses.science.psu.edu/stat503/node/21 [2016-05-16] Rubin, J. & Chisnell, D. (2008). Handbook of Usability Testing, Second Edition: How to Plan, Design, and Conduct Effective Tests. Wiley Publishing: Inc. Sauro. J (2011). 10 Essential Usability Metrics. Tillgänglig: http://www.measuringu.com/blog/essential-metrics.php [2016-03-01]

52

Schade, A. (2015). Pilot Testing: Getting it Right (Before) the First time. Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/pilot-testing/ [2016-03-07] Schimmel, K., Motley, D., Racic, S., Marco, G. & Eschenfelder, M. (2010). The importance of university web pages in selecting a higher education institution, Research in Higher Education Journal, Vol. 9. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.aabri.com/manuscripts/10560.pdf [2016-04-23] Shackel, B. (1990). Human factors and usability. In Preece, J. and Keller, L. (eds), Human-Computer Interaction: Selected Readings. Hemel Hempstead: Prentice Hall. Sherwin, K. (2016. University Websites: Top 10 Design Guidelines. Tillgänglig: https://www.nngroup.com/articles/university-sites/ [2016-05-11] Teced. (2016). Benchmarking and Comparative testing. Tillgänglig: http://teced.com/services/usability-testing-and-evaluation/benchmarking-and-comparative-testing/ Unger, R. & Chandler, C. (2009). A project guide to UX design, for user experience designers in the field or in the making. 1. uppl. Berkeley: New Riders. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk‐ samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015‐05‐05]. Wichansky, A. (2000). Usability testing in 2000 and beyond. Ergonomics, 43 (7), 998-1006.

53

Bilagor

Bilaga 1. Användartestets uppgifter

Luleå tekniska universitet (A) Task 1A. Hitta utbildningsplanen till ett valfritt program på grundnivå. Task 2A. Använd en alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till programmet. Task 3A. Använd en tredje alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till programmet. Task 4A. Hitta sidan “Kom på besök”. Task 5A. Hitta sidan “Platsfördelning och urval” Karolinska institutet (B) Task 1B. Hitta utbildningsplanen till ett valfritt program på grundnivå. Task 2B. Använd en alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till programmet. Task 3B. Använd en tredje alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till programmet. Task 4B. Hitta sidan “Studievägledning och besök”. Task 5B. Hitta sidan “Urval” Linköpings universitet (C) Task 1C. Hitta utbildningsplanen till ett valfritt program på grundnivå. Task 2C. Använd en alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till programmet. Task 3C. Använd en tredje alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till programmet. Task 4C. Hitta sidan “Besök oss”. Task 5C. Hitta sidan “Anmälnings- och antagningsstatistik” Malmö högskola (D) Task 1D. Hitta utbildningsplanen till ett valfritt program på grundnivå. Task 2D. Använd en alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till programmet. Task 3D. Använd en tredje alternativ väg för att hitta utbildningsplanen till programmet. Task 4D. Hitta sidan “Besök Malmö högskola”. Task 5D. Hitta sidan “Meritvärdering och urval”

54

Bilaga 2. Medgivande Medgivande användartest C-uppsats jämförande av webbplatser

I följande användartest kommer 20 uppgifter att genomföras på totalt 4 webbplatser i syfte att ge förståelse till hur blivande studenter tolkar och navigerar sig på universitets och högskolors webbplatser. Med detta medgivande godkänner du som undersökningsperson att du har fått information om och accepterat följande delar:

● Genom anonymitet kommer det inte gå att spåra någon användare och därmed inte koppla någon användare till något resultat.

● Du kan när som helst under testet välja att ge upp på specifik uppgift, eller att avsluta hela testet.

● Under testet kommer en skärm- och ljudinspelning att göras. All den insamlade informationen kommer endast att användas i forskningssyfte, vilket även kan innebära framtida forskning utöver denna specifika studie.

___________________________________________________________ Namnteckning ________________________ ____________________ Datum Testperson nummer

55

Bilaga 3. Betygsättandet i förbestämd webbplatsordning

Betygsättning Webbplats A Webbplats B Webbplats C Webbplats D Totalt

TP1 7 av 10 5 av 10 9 av 10 7 av 10 28 av 40

TP2 6 av 10 5 av 10 9 av 10 7 av 10 27 av 40

TP3 6 av 10 7 av 10 3 av 10 4 av 10 20 av 40

TP4 8 av 10 3 av 10 8 av 10 7 av 10 26 av 40

TP5 4 av 10 7 av 10 8 av 10 9 av 10 28 av 40

TP6 6 av 10 9 av 10 7 av 10 8 av 10 30 av 40

TP7 1 av 10 5 av 10 6 av 10 4 av 10 16 av 40

TP8 6 av 10 7 av 10 8 av 10 8 av 10 29 av 40

TP9 2 av 10 6 av 10 7 av 10 7 av 10 22 av 40

TP10 4 av 10 5 av 10 7 av 10 9 av 10 25 av 40

TP11 1 av 10 3 av 10 7 av 10 2 av 10 13 av 40

TP12 6 av 10 8 av 10 7 av 10 8 av 10 29 av 40

TP13 5 av 10 7 av 10 9 av 10 9 av 10 30 av 40

TP14 3 av 10 6 av 10 7 av 10 7 av 10 23 av 40

TP15 3 av 10 7 av 10 6 av 10 5 av 10 21 av 40

TP16 2 av 10 5 av 10 5 av 10 7 av 10 19 av 40

Totalt 70 av 160 95 av 160 113 av 160 108 av 160 386 av 640

Genomsnitt 4,375 5,9375 7,0625 6,75 6,3125

56

Bilaga 4. Skillnader baserat på webbplatsordning

Första webbplatsen i ordningsföljden

Andra webbplatsen i ordningsföljden

Tredje webbplatsen i ordningsföljden

Fjärde webbplatsen i ordningsföljden

Tid Klick Tid Klick Tid Klick Tid Klick

TP 1 5 m 54 s 12 5 m 14 s 19 2 m 17 s 15 6 m 39 s 18

TP 2 6 m 42 s 25 3 m 16 s 21 3 m 31 s 21 3 m 14 s 22

TP 3 9 m 11 s 25 7 m 26 s 34 7 m 50 s 28 3 m 35 s 15

TP 4 4 m 27s 13 7 m 22 s 33 2 m 7 s 14 1 m 41 s 12

TP 5 3 m 41 s 21 2 m 18 s 16 1 m 17 s 13 4 m 26 s 20

TP 6 4 m 20 s 24 2 m 17 s 15 1 m 38 s 11 3 m 15 s 15

TP 7 6 m 15 s 34 1 m 20 s 15 1 m 3 s 12 5 m 8 s 19

TP 8 3 m 34 s 23 1 m 45 s 13 1 m 6 s 13 3 m 1 s 17

TP 9 2 m 7 s 13 1 m 41 s 14 7 m 37 s 21 3 m 15 s 22

TP 10 3 m 57 s 20 1 m 12 s 14 4 m 54 s 20 6 m 58 s 7

TP 11 2 m 53 s 22 2 m 58 s 18 6 m 50 s 32 5 m 9 s 26

TP 12 3 m 2 s 17 1 m 58 s 16 4 m 15 s 22 2 m 33 s 20

TP 13 2 m 45 s 16 7 m 2 s 24 4 m 48 s 28 1 m 41 s 14

TP 14 1 m 54 s 13 5 m 42 s 17 3 m 24 s 22 2 m 5 s 16

TP 15 3 m 26 s 14 3 m 18 s 18 3 m 52 s 22 1 m 15 s 14

TP 16 2 m 55 s 17 3 m 49 s 13 4 m 19 s 15 2 m 55s 20

Totalt 1 h 7 m 3 s 309 58 m 38 s 300 1 h 0 m 48 s 309 56 m 50 s 277

57

Bilaga 5. Testgenomförande av TP1-4 med korrekt webbplatsordning

TP1 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Nej 4 av 5 Antal klick 1 2 3 2 4 12 Tid 17 s 27 s 37 s 30 s 4 m 3 s 5 m 54 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 7 av10

TP1 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Nej 4 av 5 Antal klick 6 2 3 3 5 19 Tid 33 s 18 s 20 s 37 s 3 m 26 s 5 m 14 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 5 av 10

TP1 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 4 2 3 15 Tid 32 s 14 s 25 s 38 s 28 s 2 m 17 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 9 av 10

TP1 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Nej 4 av 5 Antal klick 3 2 4 4 5 18 Tid 20 s 9 s 1 m 14 s 1 m 25 s 3 m 31 s 6 m 39 s Antal errors 0 0 0 0 1 1 Betyg - - - - - 7 av 10

TP2 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Nej 4 av 5 Antal klick 1 3 5 4 12 25 Tid 14 s 23 s 45 s 1 m 38 s 3 m 42 s 6 m 42 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 6 av 10

58

TP2 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 8 3 3 3 21 Tid 34 s 1 m 10 s 18 s 37 s 37 s 3 m 16 s Antal errors 0 3 0 0 0 3 Betyg - - - - - 5 av 10

TP2 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 4 5 5 3 21 Tid 21 s 23 s 20 s 1 m 47 s 40 s 3 m 31 s Antal errors 0 0 0 2 0 2 Betyg - - - - - 9 av 10

TP2 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 11 3 1 4 22 Tid 14 s 1 m 43 s 43 s 12 s 22 s 3 m 14 s Antal errors 0 0 1 0 0 1 Betyg - - - - - 7 av 10

TP3 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Nej 4 av 5 Antal klick 1 2 4 5 15 25 Tid 17 s 16 s 36 s 2 m 8 s 5 m 54 s 9 m 11 s Antal errors 0 0 0 0 2 2 Betyg - - - - - 6 av 10

TP3 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 3 5 5 16 34 Tid 31 s 18 s 1 m 5 s 1 m 33 s 3 m 59 s 7 m 26 s Antal errors 0 0 0 1 1 2 Betyg - - - - - 7 av 10

TP3 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 3 7 14 3 28 Tid 32 s 47 s 1 m 11 s 5 m 4 s 16 s 7 m 50 s Antal errors 0 0 1 1 0 2 Betyg - - - - - 3 av 10

59

TP3 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 2 3 3 4 15 Tid 33 s 10 s 45 s 53 s 1 m 14 s 3 m 35 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 4 av 10

TP4 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 1 2 4 3 6 13 Tid 19 s 19 s 1 m 20 s 42 s 1 m 47 s 4 m 27 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 8 av 10

TP4 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av5 Antal klick 5 2 10 10 6 33 Tid 48 s 18 s 2 m 9 s 2 m 43 s 1 m 22 s 7 m 22 s Antal errors 0 0 1 1 1 3 Betyg - - - - - 3 av 10

TP4 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 3 2 3 14 Tid 27 s 15 s 37 s 29 s 19 s 2 m 7 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 8 av 10

TP4 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 2 3 1 3 12 Tid 17 s 11 s 25 s 32 s 14 s 1 m 41 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 7 av 10

60

Bilaga 6. Testgenomförande av TP5-8 med korrekt webbplatsordning

TP5 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 2 4 6 4 21 Tid 42 s 17 s 33 s 1 m 44 s 41 s 3 m 41 s Antal errors 0 0 1 1 0 2 Betyg - - - - - 7 av10

TP5 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 4 3 3 16 Tid 21 s 12 s 35 s 51 s 19 s 2 m 18 s Antal errors 0 0 0 3 0 3 Betyg - - - - - 8 av 10

TP5 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 2 2 3 13 Tid 24 s 12 s 16 s 8 s 17 s 1 m 17 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 9 av 10

TP5 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 1 2 4 4 9 20 Tid 33 s 18 s 30 s 1 m 11 s 1 m 54 s 4 m 26 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 4 av 10

TP6 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 3 6 5 5 24 Tid 40 s 40 s 57 s 1 m 6 s 57 s 4 m 20 s Antal errors 0 0 0 0 1 1 Betyg - - - - - 9 av 10

61

TP6 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 4 2 3 15 Tid 26 s 23 s 29 s 22 s 38 s 2 m 17s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 7 av 10

TP6 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 2 2 1 3 11 Tid 23 s 19 s 13 s 20 s 23 s 1 m 38 s Antal errors 1 1 1 0 0 3 Betyg - - - - - 8 av 10

TP6 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 1 2 5 3 4 15 Tid 15 s 14 s 1 m 31 s 1 m 16 s 59 s 3 m 15 s Antal errors 0 0 1 1 0 2 Betyg - - - - - 6 av 10

TP7 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 4 3 9 13 34 Tid 31 s 32 s 16 s 1 m 59 s 2 m 57 s 6 m 15 s Antal errors 0 0 0 0 3 3 Betyg - - - - - 5 av 10

TP7 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 4 2 3 15 Tid 22 s 13 s 24 s 8 s 13 s 1 m 20 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 6 av 10

TP7 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 2 2 2 3 12 Tid 13 s 6 s 27 s 4 s 13 s 1 m 3 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 4 av 10

62

TP7 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Nej Nej 3 av 5 Antal klick 1 3 4 6 5 19 Tid 11 s 23 s 32 s 2 m 19 s 1 m 43 s 5 m 8 s Antal errors 0 0 0 3 0 3 Betyg - - - - - 1 av 10

TP8 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 3 3 7 5 23 Tid 24 s 21 s 11 s 1 m 35 s 1 m 3 s 3 m 34 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 7 av 10

TP8 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 2 3 2 3 13 Tid 17 s 11 s 27 s 35 s 15 s 1 m 45 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 8 av 10

TP8 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 2 3 2 3 13 Tid 15 s 11 s 18 s 22 s 11 s 1 m 6 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 8 av 10

TP8 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 1 2 3 7 4 17 Tid 9 s 12 s 14 s 2 m 3 s 23 s 3 m 1 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 6 av 10

63

Bilaga 7 Testgenomförande av TP9-12 i korrekt webbplatsordning

TP9 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 2 3 2 3 13 Tid 23 s 35 s 31 s 18 s 20 s 2 m 7 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 7 av 10

TP9 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 4 2 2 3 14 Tid 27 s 17 s 9 s 36 s 12 s 1 m 41 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 7 av 10

TP9 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Nej 4 av 5 Antal klick 1 2 2 5 11 21 Tid 12 s 13 s 12 s 3 m 9 s 3 m 51 s 7 m 37 s Antal errors 0 0 0 2 0 2 Betyg - - - - - 2 av 10

TP9 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 8 3 2 4 22 Tid 22 s 1 m 33 s 19 s 9 s 52 s 3 m 15 s Antal errors 0 1 0 0 1 2 Betyg - - - - - 6 av 10

TP10 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 4 2 8 20 Tid 39 s 22 s 28 s 12 s 2 m 16 s 3 m 57 s Antal errors 0 0 0 0 1 1 Betyg - - - - - 7 av 10

64

TP10 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 2 4 2 3 14 Tid 10 s 9 s 28 s 11 s 14 s 1 m 12 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 9 av 10

TP10 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Nej 4 av 5 Antal klick 1 2 4 5 8 20 Tid 12 s 9 s 23 s 1 m 6 s 3 m 4 s 4 m 54 s Antal errors 0 0 0 1 1 2 Betyg - - - - - 4 av 10

TP10 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 12 6 4 8 5 35 Tid 3 m 11

s 1 m 8 s 16 s 1 m 45 s 49 s 6 m 58 s

Antal errors 5 0 0 1 1 7 Betyg - - - - - 5 av 10

TP11 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 3 5 3 6 22 Tid 32 s 20 s 22 s 32 s 1 m 13sS 2 m 53 s Antal errors 0 0 0 0 2 2 Betyg - - - - - 7 av 10

TP11 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 4 3 4 3 18 Tid 1 m 34 s 35 s 36 s 13 s 2 m 58 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 2 av 10

TP11 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 1 3 4 6 18 32 Tid 17 s 17 s 24 s 1 m 36 s 4 m 18 s 6 m 50 s Antal errors 0 0 0 0 6 6 Betyg - - - - - 1 av 10

65

TP11 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 3 4 11 3 26 Tid 26 s 22 s 22 s 3 m 36 23 s 5 m 9 s Antal errors 0 0 0 1 0 1 Betyg - - - - - 3 av 10

TP12 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 3 4 2 4 17 Tid 33 s 42 s 38 s 14 s 55 s 3 m 2 s Antal errors 0 0 0 0 1 1 Betyg - - - - - 7 av 10

TP12 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 3 2 5 3 16 Tid 21 s 24 s 8 s 56 s 9 s 1 m 58 s Antal errors 0 0 0 2 0 2 Betyg - - - - - 8 av 10

TP12 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 1 2 3 5 11 22 Tid 10 s 20 s 15 s 1 m 29 s 2 m 1 s 4 m 15 s Antal errors 0 0 0 0 1 1 Betyg - - - - - 6 av 10

TP12 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 3 4 5 3 20 Tid 37 s 16 s 27 s 43 s 30 s 2 m 33 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 8 av 10

66

Bilaga 8 Testgenomförande av TP13-16 i korrekt webbplatsordning

TP13 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 5 2 3 16 Tid 24 s 14 s 1 m 14 s 10 s 43 s 2 m 45 s Antal errors 1 0 1 0 0 2 Betyg - - - - - 9 av 10

TP13 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 1 2 8 8 5 24 Tid 18 s 13 s 3 m 16 s 2 m 25 s 50 s 7 m 2 sek Antal errors 0 0 2 0 2 Betyg - - - - - 5 av 10

TP13 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 8 6 7 3 4 28 Tid 1 m 23 s 1 m 8 s 1 m 24 s 20 s 33 s 4 m 48 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 7 av 10

TP13 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 3 2 3 14 Tid 25 s 20 s 21 s 17 s 18 s 1 m 41 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 9 av 10

TP14 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 2 2 2 4 13 Tid 16 s 13 s 13 s 16 s 53 s 1 m 54 s Antal errors 0 0 0 0 1 1 Betyg - - - - - 7 av 10

67

TP14 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Nej 4 av 5 Antal klick 1 2 5 4 5 17 Tid 23 s 19 s 1 m 6 s 1 m 44 s 2 m 10 s 5 m 42 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 3 av 10

TP14 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 3 4 3 7 22 Tid 24 s 51 s 22 s 32 s 1 m 25 s 3 m 24 s Antal errors 0 0 1 1 0 2 Betyg - - - - - 6 av 10

TP14 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 4 3 3 16 Tid 32 s 13 s 26 s 37 s 22 s 2 m 5 s Antal errors 0 0 0 1 0 1 Betyg - - - - - 7 av 10

TP15 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 6 4 2 3 14 Tid 37 s 52 s 1 m 25 s 32 s 3 m 26 s Antal errors 0 2 1 0 0 3 Betyg - - - - - 5 av 10

TP15 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 2 4 2 3 7 18 Tid 19 s 42 s 19 s 1 m 13 s 1 m 45 3 m 18 s Antal errors 0 0 0 1 2 3 Betyg - - - - - 3 av 10

TP15 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 5 3 4 6 4 22 Tid 31 s 40 s 27 s 1 m 40 s 34 s 3 m 52 s Antal errors 0 0 0 3 0 3 Betyg - - - - - 7 av 10

68

TP15 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 3 3 3 2 3 14 Tid 21 s 19 s 24 s 34 s 17 1 m 15 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 6 av 10

TP16 Task 1D Task 2D Task 3D Task 4D Task 5D Totalt D Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 3 5 3 17 Tid 52 s 24 s 30 s 54 s 15 s 2 m 55 s Antal errors 0 0 0 1 0 1 Betyg - - - - - 7 av 10

TP16 Task 1A Task 2A Task 3A Task 4A Task 5A Totalt A Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 1 2 5 4 4 13 Tid 30 s 17 s 1 m 43 s 1 m 12 s 1 m 7 s 3 m 49 s Antal errors 0 0 0 1 0 1 Betyg - - - - - 2 av 10

TP16 Task 1B Task 2B Task 3B Task 4B Task 5B Totalt B Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 2 6 5 3 4 15 Tid 25 s 1 m 13 s 1 m 18 s 37 s 46 s 4 m 19 s Antal errors 0 0 0 0 0 0 Betyg - - - - - 5 av 10

TP16 Task 1C Task 2C Task 3C Task 4C Task 5C Totalt C Avklarad Ja Ja Ja Ja Ja 5 av 5 Antal klick 4 2 9 2 3 20 Tid 25 s 18 s 1 m 41 s 13 s 18 s 2 m 55 s Antal errors 0 0 1 0 0 1 Betyg - - - - - 5 av 10