rapport 2020:10 läget i länet - boverket...förordningen (2011:1160) om regionala...

Läget i länetBostadsmarknaden i Stockholms län 2020

Rapport 2020:10

Förord

Stockholmsregionen har under lång tid präglats av en stark utveckling. Det gäller ekonomiskt men också befolkningsmässigt. De fem senaste åren har befolkningen ökat med 180 000 personer. Under samma period påbörjades byggandet av ovanligt många bostäder – 83 000. Nu pekar allt mot att både utvecklingen och byggandet dämpas. Nedgången slår framför allt mot nyproduktionen av bostadsrätter och äganderätter. Men bostadsbehoven avtar inte under en lågkonjunktur, länet kommer även fortsättningsvis att vara attraktivt. Prognoserna pekar mot att vi behöver förbereda oss för en befolkningsökning på över 400 000 personer fram till 2030.

För en region i framkant är bostadsförsörjningen av stor betydelse. När tillväxttakten nu avtar då får inte nedgången förstärkas av en dåligt fungerande bostadsmarknad.

Pandemin har satt djupa spår i Stockholm och Sverige. Nu hotas många hushåll av arbetslöshet och försämrad ekonomi. Om inte samhället agerar resolut finns en överhängande risk att inträdet på bostadsmarknaden försämras än mer. Därför är det särskilt viktigt att framhålla att bostadsförsörjning är mer än bostadsbyggande. Bostadsförsörjning handlar om att tillgodose alla inkomstgruppers bostadsbehov.

En dåligt fungerande bostadsmarknad leder till många problem. Bristen på bostäder hämmar näringslivets möjligheter att rekrytera personal, höga hyror minskar hushållens konsumtionsutrymme och stigande bostadspriser leder till ökad skuldsättning. Men framför allt skapar den osämja. Om inte samhället förmår att komma till rätta med bostadsförsörjningen kan det leda till att den sociala sammanhållningen, tryggheten och tilliten till den svenska modellen avtar. Därför är det glädjande att regeringen nu tillsatt en bostadssocial utredning. Det är min förhoppning att den kan leda till en bättre bostadsmarknad i Stockholmsregionen.

Med denna rapport vill vi bidra till en samsyn och till en fortsatt diskussion om vilka åtgärder som behöver vidtas för att vi ska få en fungerande bostadsförsörjning för alla som vill bo här och som främjar länets tillväxt.

Stockholm juni 2020

Sven-Erik Österberg

Landshövding

Rapporten har tagits fram av Länsstyrelsens enhet för samhällsplanering i samverkan med andra enheter inom Länsstyrelsen. Henrik Weston och Nanny Andersson Sahlin har haft det redaktionella samordningsansvaret. Samtliga kartor är framtagna av Kristian Herner.

Foto omslag: Linus & Wilhelm, baraBild.se

Utgivningsår: 2020

ISBN: 978-91-7937-033-6

För mer information kontakta avdelningen för samhällsbyggnad

Länsstyrelsen i Stockholm Telefon: 010-223 10 00

lansstyrelsen.se/stockholm

Länsstyrelsens rapporter finns på www.lansstyrelsen.se/stockholm/publikationer

Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2020

Rapporten Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2020 vänder sig till regeringen och riksdagen och aktörer, såsom kommuner, byggföretag och andra som intresserar sig för bostadsmarknaden i ett regionalt perspektiv. Den fungerar också som ett kunskapsunderlag till kommunerna och innehåller stöd och råd i arbetet med bostadsförsörjning. Rapporten är en årlig redovisning till Boverket och regeringen i enlighet med länsstyrelsernas uppdrag i förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser.

Rapporten inleds med några sammanfattande iakttagelser. Tillsammans med innehålls-förteckningen ger de en bild av läget i länet. Det första kapitlet beskriver Stockholmsregionens tillväxtförutsättningar. Därefter kommer ett avsnitt om befolkningens behov av bostäder. Det följs av tre avsnitt om bostadstillskott, bostadspolitik och bostadsbestånd. Rapporten avslutas med ett kapitel om kommunernas och Länsstyrelsens arbete med bostadsförsörjningsfrågor.

Många uppgifter om situationen i kommunerna är hämtade från Boverkets och Länsstyrelsens Bostadsmarknadsenkät 2020. En annan kunskapskälla är samtal med tjänstemän i kommunerna och företrädare för bygg- och bostadsbranschen.

1

2

3

4

5

SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER .......................................................................................... 6Även efter pandemin ska Stockholms regionen vara en av Europas snabbast växande regioner .............................................................................................................. 6Förra årets positiva bostadssiffror gav hopp om att byggandet återhämtat sig – men pandemin har omkullkastat allt .......................................................... 6Underskott på bostäder i länets alla kommuner ...................................................................... 7Bostadsförsörjning är mer än bostads byggande – en bostadssocial utredning tillsätts ................................................................................................................................. 8

STOCKHOLM – EN AV EUROPAS SNABBAST VÄXANDE REGIONER ...................................11Stockholmsregionen är Skandinaviens ekonomiska motor ..............................................11Infrastrukturen är avgörande för Stockholms växande .......................................................11En dåligt fungerande bostadsmarknad påverkar samhället .............................................13

BEHOV OCH EFTERFRÅGAN AV BOSTÄDER ............................................................15Befolkningen fortsätter att öka .....................................................................................................15De flesta länsbor trivs i sitt boende trots ökad upplevelse av otrygghet ...................16Bostadsbrist – trots ett högt bostadsbyggande .....................................................................17Skärpt lagstiftning för olovlig uthyrning och handel med hyreskontrakt ....................19Rätten till en lämplig bostad, en mänsklig rättighet enligt konventioner, förordningar och lagar .....................................................................................................................19Stöd till hyres- och studentbostäder har gett effekt och fortsätter att göra det ........20Många unga saknar egen bostad ................................................................................................20Många studentbostäder har byggts men fler behövs ..........................................................22Bosättningslagen för nyanlända innebär ett gemensamt delat ansvar.........................23Antalet äldre ökar och fler tillgängliga bostäder behövs ....................................................25Underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning ..................................27Hemlöshet – en fråga om bostäder ............................................................................................27Skyddat boende behövs för fler ..................................................................................................29

BOSTADSBEHOVEN KVARSTÅR TROTS ETT HÖGT BOSTADSBYGGANDE .......................31Knapp ökning av antalet påbörjade bostäder 2019 .............................................................31

Bostadsbeståndet ökade med drygt 16 600 bostäder 2019 .............................................32Om bostadsbehov och bostadsbyggande ..............................................................................32De senaste årens höga bostads byggande ger nu resultat .................................................33

Drygt 220 000 möjliga bostäder fram till 2030 .......................................................................37Från idé till färdig bostad ................................................................................................................46

BOSTADSFÖRSÖRJNING ÄR MER ÄN BOSTADSBYGGANDE – REGERINGEN TILLSÄTTER EN BOSTADSSOCIAL UTREDNING ......................................................................51

Bostadspolitiken har tappat bort dem de ska hjälpa – människorna .............................51Utblick mot några länder i Europa ...............................................................................................54En social bostadssektor är ett kraftfullt verktyg – regeringen tillsätter en bostadssocial utredning ............................................................................................................55

STORA VARIATIONER I BOSTADSBESTÅNDET ........................................................................57Drygt en miljon bostäder i länet ..................................................................................................57På 30 år har bostadsbeståndet ökat med 290 000 bostäder .............................................58Renoveringar får konsekvenser ....................................................................................................58Om rörligheten på bostadsmarknaden – vad är sant och vad är falskt .........................60Antalet personer som bor i andra hand ökar kraftigt ..........................................................61Bostadspriserna faller när arbetslösheten ökar ......................................................................62Hur ska hyrorna sättas i framtiden? .............................................................................................63

BOSTADSFÖRSÖRJNING – OM VERKTYGEN OCH HUR DE KAN ANVÄNDAS ..................65Om ansvaret för bostadsförsörjningen ......................................................................................65Bostadsförsörjningslagen ...............................................................................................................66Kommunernas verktyg för bostadsförsörjningen ..................................................................66Åtgärder för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden ..............................................70Behovet av regional samverkan ökar ........................................................................................73Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningslagen .......................................................................73

KÄLLFÖRTECKNING .....................................................................................................................76

BILAGOR .........................................................................................................................................77

Innehåll

6

6 Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2020

Sammanfattande iakttagelser

Även efter pandemin ska Stockholmsregionen vara en av Europas snabbast växande regionerDe fem senaste åren har länets befolkning ökat med 180 000 personer. Befolkningsökningen väntas fortsätta och 2030 kan länet ha 2,8 miljoner invånare. För att klara bostadsförsörjningen för så många nya människor behöver länet ha ett välplanerat byggande som har hög takt, är jämnt över tid och som är varierat till pris, storlek och upplåtelseform.

Att länet växer är ett uttryck för att Stockholm är en attraktiv region att leva i. För att länet även i svåra tider ska kunna behålla sin attraktivitet krävs det att bostadsfrågan kan lösas för alla grupper i samhället. När byggandet och ekonomin som helhet nu bromsar in är det särskilt viktigt att diskutera hur kommunernas arbete med bostadsförsörjningen kan bli bättre och effektivare. Frågor som måste lyftas är om kommunernas verktyg är tillräckligt kraftfulla, om de används på rätt sätt eller om det behövs ytterligare verktyg för att klara av bostadsförsörjningen. Det är också viktigt att analysera vilka följdverkningar pandemin får på människors vardag och på ekonomin som helhet eftersom allt tyder på att vi går mot en lågkonjunktur med kraftigt ökad arbetslöshet.

I förra årets rapport lanserade vi förslaget om att regeringen bör tillsätta en bostadssocial utredning. Under det gångna året har vi blivit allt mer övertygade om att utredningen behövs. Därför är det positivt att regeringen äntligen tillsatt en sådan utredning där ”målet är att alla människor ska ha ett tryggt boende som passar de egna behoven”.

Förra årets positiva bostadssiffror gav hopp om att byggandet återhämtat sig – men pandemin har omkullkastat alltByggandet har varit ovanligt högt under den senaste femårsperioden. Mellan 2015 och 2019 påbörjades

83 000 bostäder. Efter den tillfälliga nedgången 2018 väckte förra årets positiva siffror hopp om att bostadsbyggandet återhämtat sig. Även inledningen av innevarande år visade på en fortsatt stabilisering framför allt av det marknadsstyrda byggandet, men så kom covid-19 och förutsättningarna ändrades över en natt.

Om pandemin följs av en recession är risken stor för ett närmast kollapsat marknadsstyrt byggande. Hyresrättsbyggandet kan bli en positiv motvikt, om byggherrarna kan säkerställa finansieringen och om kommunerna i sin politiska inriktning möjliggör för fler hyresrätter. Utvecklingen av hyresrättsbyggandet blir troligtvis avgörande för hur många bostäder som kan påbörjas i år.

Det råder stor osäkerhet kring bostadsbyggandet. Alla bedömare är dock överens om att byggandet går ner, men inte med hur mycket. Att det går ner innebär inte att dessa bostäder inte kommer att byggas, men de förskjuts framåt i tid. Nedgången kan också mildras genom riktade reformer till bygg- och bostadssektorn. Mot bakgrund av detta bedömer Länsstyrelsen att påbörjandet går ner med cirka 2 500 bostäder, till totalt 11 000 påbörjade i år. För 2021 lämnas ingen prognos.

Samtidigt färdigställs många bostäder. Förra året blev över 16 000 bostäder inflyttningsklara och i år bedöms ytterligare 13 000–14 000 bostäder bli färdiga. I grunden är det positivt, men för många stockholmare är bostäderna för dyra att köpa eller hyra. Men behovet av bostäder försvinner inte i en lågkonjunktur, däremot dämpar oron för arbetslöshet och försämrad ekonomi människors investeringsvilja och investeringsförmåga i bostäder.

Situationen på bostadsmarknaden påverkar även näringslivets möjligheter till återhämtning efter pandemin. Många företag är måna om att fortsätta växa i Stockholm. Men som en konsekvens av

Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2020 7

bostadsbristen finns risken att delar av företagens verksamheter växer i andra regioner snarare än i Stockholm.

Vi har hamnat i ett läge där det planerats för många bostäder i samma segment. Bakgrunden till den besvärliga situationen är hög befolkningstillväxt, skyhöga bostadspriser följt av bolånetak och höjda amorteringskrav och ett otillräckligt utbud av hyresrätter med rimlig hyra. Startskottet för utvecklingen går tillbaka ända till 1990-talet och omläggningen av bostadspolitiken när ansvaret lades över på kommuner och enskilda hushåll.

Osäkerheten på bostadsmarknaden har synliggjort brister i finansieringsmodellen vid nyproduktion av bostadsrätter. Problemet är framför allt att en stor del av risken lagts på hushållen samtidigt som riskerna minskat för branschen och framför allt för

bankerna. Men fler än bransch och banker brister i sina arbetssätt. Även kommunerna behöver se över rutiner och arbetssätt och hur de arbetar med bostadsförsörjning där bostadsbyggandet är en viktig hörnsten. Regeringen har också ett ansvar i att utforma en bostadspolitik som gör det möjligt för alla att ha någonstans att bo.

Underskott på bostäder i länets alla kommunerTrots att det på sina håll finns inflyttningsklara bostäder så uppger samtliga kommuner att de har underskott på bostäder. Den främsta orsaken är att det är en relativt liten grupp som har råd att flytta in i nyproduktion. Därför kommer det även fortsättningsvis att vara obalans på bostadsmarknaden.

Mer än en fjärdedel av länets befolkning i ålders-gruppen 18–30 år upplever sig trångbodda medan 8 procent uppger detsamma i åldersgruppen 65–85 år. Den upplevda trångboddheten är dubbelt så hög bland utomeuropeiskt födda jämfört med personer födda i Sverige. Trots det uppger de flesta länsbor att de trivs i sitt boende även om upplevelsen av otrygghet i det egna bostadsområdet kontinuerligt har ökat sedan 2011.

Stockholm är den storstadsregion i landet där andelen unga vuxna med egen bostad är lägst. Det råder även underskott på bostäder för studenter. Även om antalet studentbostäder ökat kraftigt de senaste åren så är det svårt för många studenter att ha råd med de hyresnivåer som finns i nyproduktion, kostnaden för boende tar allt större del av studiemedlet.

Bosättningslagen trädde i kraft 2016 och syftar till att bidra till en snabbare etablering av nyanlända genom gemensamt ansvar och mer proportionerlig fördelning av mottagandet. Majoriteten av länets kommuner upp ger att de nyanlända som anvisats erbjuds tids-

Foto: Henrik Weston


begränsade bostadskontrakt. Länet särskiljer sig från landet som helhet där betydligt fler kommuner erbjuder långsiktiga alternativ. Kommunerna har upparbetat effektiva rutiner för mottagandet liksom intern organisation för att löpande få fram bostäder. Då mottagandet förväntas minska kan det finnas ökade möjligheter till långsiktighet och hållbarhet i mottagandet framöver.

Gruppen äldre blir allt fler och för att få en fungerande bostadsmarknad behöver kommunerna ha en god planering för att täcka målgruppens behov. Investeringsstödet för byggande av äldrebostäder har bidragit till att det byggs olika typer av bostäder i flera av länets kommuner. Bostäderna är emellertid dyra. Många äldre har inte möjlighet att flytta in i de nya bostäderna. Då uteblir önskvärda flyttkedjor och inlåsningseffekterna kvarstår.

Länsstyrelsen noterar att det finns brister i kommunernas planering av bostäder för funktions-nedsatta. Trots att det byggs för denna målgrupp motsvarar utbudet av bostäder inte den efterfrågan som finns, vilket får negativa konsekvenser för de enskilda individerna.

Länsstyrelserna har haft ett flertal uppdrag om att stödja landets kommuner i arbetet med att motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden. Under året har länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunerna i det vräknings-förebyggande arbetet med fokus på barnfamiljer. Det går att minska hemlösheten genom att rimliga krav ställs på dem som vill hyra en bostad.

Bostadsförsörjning är mer än bostadsbyggande – en bostadssocial utredning tillsättsSituationen på bostadsmarknaden försämras för varje år – och de som får betala är hushållen med sämst ekonomi. Utan lång kötid eller stora besparingar är det nästan omöjligt att etablera sig på bostads-marknaden. Hushållen tvingas istället ut på en osäker andrahandsmarknad.

Länsstyrelsens sammantagna bedömning är att de satsningar som lanserats på lokal och nationell nivå för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden inte är tillräckliga. Ett marknadsorienterat byggande klarar inte av att lösa bostadsförsörjningsfrågan för hushåll utan besparingar eller med lägre inkomster. Om vi strävar efter att alla ska kunna bo i en rimlig bostad är det angeläget med nya lösningar för dem som inte har råd eller möjlighet att köpa eller hyra en nyproducerad bostad. Lägg därtill effekterna av bolånetak och amorteringskrav, som till och med stänger ute hushåll som har både arbete och inkomst – men lite lägre.

Därför är det positivt att regeringen nu tillsatt en bostadssocial utredning. Utredningen ska framför allt titta på två delar i den sociala bostadspolitiken: uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, samt de bostadspolitiska verktyg som kommuner har för att hjälpa dem som står längst ifrån bostadsmarknaden. Målet är en socialt hållbar bostadsförsörjning där alla människor har ett tryggt boende som passar de egna behoven.

Vi är många som har väntat på den här utredningen. Tillsammans med Boverket, bostadsforskare och aktörer i och omkring fastighetsbranschen menar Länsstyrelsen att det behöver utformas en svensk modell för ekonomiskt överkomliga bostäder, riktade till hushåll med lägre inkomster. Det relaterar även till FNs globala mål i Agenda 2030 och till EUs sociala pelare om rättigheter för boende och hemlösa. Det är Länsstyrelsens förhoppning att skarpa ändamålsenliga förslag kan leda till en bostads-försörjning som tillgodoser alla inkomstgruppers bostadsbehov.


Foto: Henrik Weston

Stockholm – en av Europas snabbast växande regioner

10 Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2020Foto: Henrik Weston



1 Stockholm – en av Europas snabbast växande regionerStockholmsregionen är en av de snabbast växande regionerna i Europa. Men i spåren av pandemin avtar nu tillväxttakten och allt tyder på att vi går mot en recession både här hemma och i omvärlden. Då är det viktigt att nedgången i Stockholmsregionen inte förstärks av fortsatt bostadsbrist och kapacitetsbrister i transportsystemet.

Länets kommuner har arbetat intensivt med bostadsbyggande, och det har resulterat i ett skyhögt byggande som avbröts tvärt 2018. Trots en viss återhämtning förra året talar allt för att byggandet framöver kommer att ligga på nivåer klart under det regionala behovet. Då blir det särskilt viktigt att framhålla att bostadsförsörjning är mycket mer än bostadsbyggande. Bostadsförsörjning handlar om att tillgodose alla inkomstgruppers bostadsbehov. Inte minst för att säkerställa social stabilitet.

Stockholmsregionen är Skandinaviens ekonomiska motorStockholmsregionen har knappt 2,4 miljoner invånare. Med förväntad befolkningsökning har länet 2,8 miljoner invånare 2030 och 3,4 miljoner 2050. Att länet fortsätter att växa är ett tecken på att något lockar och att många ser en möjlighet till ett bättre liv i Stockholms län.

Den ekonomiska utvecklingen i Stockholmsregionen har utvecklats positivt under flera år. Nu förväntas näringslivet gå in i en lågkonjunktur. Den vikande konjunkturen på arbetsmarknaden innebär att arbets-lösheten kommer att öka kraftigt. Detta sker samtidigt som länet står inför en bostadssocial utmaning. De nyproducerade bostäderna är omöjliga att köpa för flertalet stockholmare. Målgruppen som har råd med ständigt stigande bostadspriser är mindre än vad som allmänt förmodats – det är inte bostadsbrist för alla stockholmare. De bostadssociala problemen lämnas olösta. Den besvärliga bostadssituationen

får konsekvenser även för näringslivet. Det är inte hållbart i längden att personal som flyttar till Stockholm för arbete förväntas att direkt köpa dyra bostadsrätter på grund av bristen på tillgängliga hyresrätter. Följderna av en sådan utveckling kan bli att företagen utvecklar sin verksamhet på andra platser.

Infrastrukturen är avgörande för Stockholms växandeEn modern storstadsregion växer med kollektiv-trafiken som bärande idé. Behovet av satsningar återspeglas i RUFS 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) och i länstransportplanen (Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län) för perioden 2018–2029. I länstransport planen beskrivs vilka effekter investeringar na väntas ge på förutsättningarna för bostadsbyggandet.



Statliga överenskommelser för utbyggd kollektivtrafik och ökat bostadsbyggandeAv stor betydelse för bostadsbyggandet är utbyggnaden av tunnelbanesystemet genom Stockholms förhandlingen som beräknas leda till 78 000 nya bostäder fram till 2030. På längre sikt finns Sverige förhandlingen med avtal om ytterligare utbyggd kollektivtrafik. En ny tunnelbanelinje ska byggas mellan Fridhemsplan och Älvsjö, Spårväg syd byggs mellan Flemingsberg och Älvsjö, Roslagsbanan förlängs till city samt en ny tunnelbane station i Hagalund. Totalt genererar utbygg naderna ytterligare 100 000 bostäder.

Marknadsförutsättningarna för nyproducerade bostäder har förändrats För att berörda kommuner ska kunna fullfölja sina åtaganden enligt överenskommelserna med staten krävs det åtgärder. Kommunerna och branschen uttrycker behov av att staten underlättar för dem, inte försvårar. Som avtalen är skrivna ska ett visst antal bostäder byggas inom infra struk turens influensområde, vilket premierar små bostäder. Det bör i stället handla om hur många nya invånare som byggandet tillför en stadsdel och vilken typ av boende de efterfrågar. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv är det ett mer hållbart sätt att räkna.

BARKARBY

HJULSTA

NACKA

Haga

stade

nSö

dra H

agalu

nd

Stadion

Danderyds sjukhus

Bergshamra

Universitetet

Bredäng

Skärholmen

Vårby gård

Masmo

Fittja

Alby

Hallunda

Vårberg

Sätra

Mälarhöjden

Östermalmstorg

Gärdet

Horn

stull

Liljeh

olmen

Duvbo

Tensta

Rinkeby

Solna centrum

Hallonbergen

Husb

y

Bark

arby

stade

n

Akall

a

Kista centrum

Sofia

Järla

Sundbybergs centrum

HuvudstaSolna strand

Västr

a sko

gen

Stad

shag

en

Rådh

uset

Näckrosen

Sickla

Svedmyra

Stureby

Sockenplan

Fridh

emsp

lan

S:t Er

ikspla

n

Skanstull

Höto

rget

Skärmarbrink

Hökarängen

Tallkrogen

Farsta

Hammarbyhöjden

Björkhagen

Kärrtorp

Blåsut

Gubbängen

Rågsved

Bandhagen

Högdalen

Örns

berg

Axels

berg

Aspu

dden

Oden

plan

Utbyggnad

Utbyggnad

Planerad utbyggnad

Planerad utbyggnad depå

Slakthus-området

Hamm

arby

kana

l

Rådm

ansg

atan

Rissne

ARENASTADENMÖRBY CENTRUM

ROPSTEN

T-CENTRALEN

SKARPNÄCK

FARSTA STRAND

HAGSÄTRA

GULLMARSPLAN

Gamla stan

SLUSSEN

MedborgarplatsenMar

iator

get

Zinke

nsda

mm

Sandsborg

Skogskyrkogården

Bagarmossen

Karlaplan

Tekniska högskolan

D

D

Trafikering på befintliga spår mot Farsta strand och/eller Skarpnäck

Kungsträdgården

Joha

nnelu

nd

Häss

elby g

ård

Vällin

gby

Råck

staBl

acke

berg

Islan

dsto

rget

Ängb

yplan

Åkes

hov

Brom

mapla

nAb

raha

msbe

rg

Stor

a mos

sen

Alvik

Thor

ildsp

lan

Krist

inebe

rg

FRUÄNGEN

Midsommarkransen

Telefonplan

Hägerstensåsen

Västertorp

ÄLVSJÖ

Årstaberg

Årstafältet

Östberga

HÄSSELBY STRAND

NORSBORG

XX

XX

XXXX

Utbyggnaden av tunnelbanan skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Källa: Förvaltning för utbyggd tunnelbana

BARKARBY

HJULSTA

NACKA

Haga

stade

nSö

dra H

agalu

nd

Stadion

Danderyds sjukhus

Bergshamra

Universitetet

Bredäng

Skärholmen

Vårby gård

Masmo

Fittja

Alby

Hallunda

Vårberg

Sätra

Mälarhöjden

Östermalmstorg

Gärdet

Horn

stull

Liljeh

olmen

Duvbo

Tensta

Rinkeby

Solna centrum

Hallonbergen

Husb

y

Bark

arby

stade

n

Akall

a

Kista centrum

Sofia

Järla

Sundbybergs centrum

HuvudstaSolna strand

Västr

a sko

gen

Stad

shag

en

Rådh

uset

Näckrosen

Sickla

Svedmyra

Stureby

Sockenplan

Fridh

emsp

lan

S:t Er

ikspla

n

Skanstull

Höto

rget

Skärmarbrink

Hökarängen

Tallkrogen

Farsta

Hammarbyhöjden

Björkhagen

Kärrtorp

Blåsut

Gubbängen

Rågsved

Bandhagen

Högdalen

Örns

berg

Axels

berg

Aspu

dden

Oden

plan

Utbyggnad

Utbyggnad

Planerad utbyggnad

Planerad utbyggnad depå

Slakthus-området

Hamm

arby

kana

l

Rådm

ansg

atan

Rissne

ARENASTADENMÖRBY CENTRUM

ROPSTEN

T-CENTRALEN

SKARPNÄCK

FARSTA STRAND

HAGSÄTRA

GULLMARSPLAN

Gamla stan

SLUSSEN

MedborgarplatsenMar

iator

get

Zinke

nsda

mm

Sandsborg

Skogskyrkogården

Bagarmossen

Karlaplan

Tekniska högskolan

D

D

Trafikering på befintliga spår mot Farsta strand och/eller Skarpnäck

Kungsträdgården

Joha

nnelu

nd

Häss

elby g

ård

Vällin

gby

Råck

staBl

acke

berg

Islan

dsto

rget

Ängb

yplan

Åkes

hov

Brom

mapla

nAb

raha

msbe

rg

Stor

a mos

sen

Alvik

Thor

ildsp

lan

Krist

inebe

rg

FRUÄNGEN

Midsommarkransen

Telefonplan

Hägerstensåsen

Västertorp

ÄLVSJÖ

Årstaberg

Årstafältet

Östberga

HÄSSELBY STRAND

NORSBORG

XX

XX

XXXX



Andra infrastrukturinvesteringar som påverkar bostadsbyggandetEn utbyggd och kapacitetsstark järnväg ökar pendlings möjligheterna i hela östra Mellansverige. Citybanan invigdes 2017, men fler investeringar krävs för full effekt av utbyggnaden. Andra satsningar av betydelse för bostadsbyggandet är Mälarbanan samt den nya pendeltågs stationen Vega i Haninge kommun. Det pågår även satsningar på stombussar. Stombusstråken sträcker sig över flera kommungränser och syftar till att säker ställa snabbare resor och högre kapacitet. Flera vägprojekt är på gång, exempelvis Förbifart Stockholm som binder ihop länets norra och södra delar.

En dåligt fungerande bostadsmarknad påverkar samhället Tidningen The Economist är bara en av alla medier som konstaterar, i ett specialnummer om bostäder, att en problematisk bostads marknad är roten till många problem. Bristen på bostäder hämmar tillväxten, höga hyror minskar hushållens konsumtionsutrymme och stigande priser ökar skuldsättningen. Men framför allt skapar den osämja i samhället mellan olika grupper. Skyhöga bostadspriser är också en faktor bakom upproren i Hongkong, enligt tidningen.

En liknande utveckling går att se även i Stockholms-regionen. Här är klyftan också stor mellan de rikaste och de fattigaste bostadsområdena. På sikt kan det leda till oroligheter. Och vi har redan sett upploppsliknande bilbränder i flera av länets förorter som säkerligen kan härledas till att många unga känner en oro inför framtiden. Hur ska jag hitta en bostad, och hur ska jag hitta ett arbete som jag trivs med? Därför är det viktigt med en bostadspolitik som tillsammans med utbildning och arbete lägger grunden för social stabilitet.

Foto: Yoav Aziz, Usplash

Behov och efterfrågan av bostäder

14 Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2020Foto: Henrik Weston



2 Behov och efterfrågan av bostäder

Länets befolkning ökar till följd av ett högt barnafödande och ett positivt flyttnetto från andra länder. Länet har en ung befolkning, men framöver kommer gruppen ålders-pensionärer att öka till både antal och andel.

Även om byggandet har legat på rekordnivåer de senaste åren så svarar inte ny-produktionen mot de behov som finns. Efterfrågan på hyresbostäder med låg hyra är mycket stor. Försämrade boendesituationer för resurssvaga hushåll får konsekvenser, särskilt för familjer med barn. Men den bostadssociala utmaningen är inte enbart en fråga för människor med låga inkomster. Den påverkar även de som borde ha råd att ordna sitt eget boende.

Det behöver göras bättre avvägningar mellan olika typer av krav, mål och intressen och vad dessa får för konsekvenser för bostadsbyggandet. Hur påverkas möjligheterna att få fram bostäder för människor med vanliga inkomster? Den enskilda bostadskonsumentens betalningsförmåga har spelat en alldeles för liten roll i besluten kring vad som byggs.

Befolkningen fortsätter att ökaLänets folkmängd ökade förra året med 33 000 personer. I länet bor nu knappt 2,4 miljoner människor och regionens prognoser visar att befolknings ökningen blir fortsatt kraftig med en genom snittlig årlig ökning kring 34 000 personer fram till 2027.

Sedan 2015 har befolkningen ökat med 180 000 personer. Ökningen har till största delen bestått av födelseöverskott och nettoinflyttning från andra länder. Förra året var födelseöverskottet 13 000 personer och flyttnettot knappt 19 000 personer, varav 20 500 bestod av inflyttade från utlandet. Gentemot övriga Sverige hade länet ett negativt flyttnetto, knappt 1 700 personer fler flyttade ut än in. Detta

gäller särskilt hushåll i åldrarna 25–40 år, det vill säga familjer där flertalet söker en större bostad. Det är också färre unga som väljer att flytta till länet än tidigare, förmodligen på grund av bostadssituationen. I gruppen ingår också anvisade nyanlända som inte längre kan eller har möjlighet att bo kvar i länet.

Stor andel enpersonshushållLänets knappt 2,4 miljoner människor är fördelade på strax över miljonen hushåll. Det bor alltså i genomsnitt drygt två personer per bostad. Närmare 40 procent av hushållen i länet är enpersonshushåll, störst andel av enpersonshushåll finns i Stockholm, Sundbyberg och Solna.

Foto: Henrik Weston



Befolkningsökningen per vecka i Stockholmsregionen

Bilden visar antal personer som Stockholms län ökade med per vecka under 2019. Illustration: Christina Fagergren

250 pers

oner

födseln

etto

394 personer

inflyttningsnetto

från utlandet

-32 personer

inflyttningsnetto

från övriga Sverige

Illustration: Christina Fagergren, 2014

FLYTT

Invånarna i Stockholms län blir fler och bor på mindre ytaEnligt Boverkets definition är ett hushåll trångbott om det finns fler än en boende per rum med kök och vardagsrum oräknat (norm 3). Om det finns ett sammanboende par i hushållet reduceras rums-kravet med ett rum. Hushåll som per definition är trångbodda upplever sig däremot inte alltid som trångbodda. Andra faktorer kan spela in, som läget eller standarden på bostaden.

Var femte länsbo anser sig vara trångbodd. Andelen är högre bland yngre mellan 18–30 år samt bland personer med utländsk bakgrund där runt var fjärde upplever sig trångbodd. För åldersgruppen 65 år och äldre anser 8 procent att de är trångbodda.

Boytan per person varierar mellan kommunerna och hänger ihop med dess bebyggelsestruktur. Stockholm och Sundbyberg med förhållandevis tät bebyggelse och större andel flerbostadshus har en liten boyta per person i jämförelse med kommuner med större andel småhus, som exempelvis Danderyd, Norrtälje och Täby. Botkyrka är den kommun i länet med minst boendeyta per person.

De flesta länsbor trivs i sitt boende trots ökad upplevelse av otrygghet Enligt Länsstyrelsens medborgarundersökning från 2019 trivs de allra flesta länsbor, nio av tio med det boende de har. En av tio uppger dock att de trivs i ganska eller i mycket låg grad.



Antal hushåll i Stockholms län efter hushållsstorlek, 2020. Källa: SCB och Länsstyrelsen

Samtidigt ger medborgarundersökningen uttryck för att upplevelsen av otrygghet i det egna bostads-området kontinuerligt har ökat bland länets invånare sedan 2011. Kvinnor och yngre personer upplever i större utsträckning otrygghet än män och äldre personer. Det är även vanligare att personer som bor i hyresrätt känner sig otrygga jämfört med personer som själva äger sin lägenhet eller villa/radhus.

Bostadsbrist – trots ett högt bostadsbyggandeLänets kommuner arbetar intensivt med bostads-byggande och det har resulterat i ett högt byggande. Tyvärr så har bostadstillskottet inte påverkat bostads-försörjningen nämnvärt. Bostäderna som färdigställs matchar inte behoven. Därför uppger alla kommuner

i Bostadsmarknadsenkäten 2020 att det i kommunen som helhet är underskott på bostäder. Samtidigt vill vi poängtera att vi i årets enkät sett hur kommuner gör något olika tolkningar av denna fråga.

De allra flesta kommuner bedömer att underskottet kvarstår om tre år. En kommun tror dock att det om tre år kan vara balans på bostadsmarknaden i hela eller delar av kommunen beträffande utbudet av bostäder men uttrycker samtidigt att det kan vara så att alla inte har möjlighet att efterfråga de bostäder som finns. Frågan blir då om det verkligen råder balans på bostadsmarknaden enligt Boverkets definition av balans som innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Bostadsbehov och bostadsefterfrågan

Behov och efterfrågan är olika begrepp som inte ska blandas ihop. Att det finns ett ökat behov av bostäder betyder inte att det kan byggas x antal bostäder.

Bostadsbehov uttrycker en bedömning av vad hushåll anser sig behöva av utrymme, standard (pris/hyra) men också särskilda behov i form av tillgänglighet.

Bostadsefterfrågan uttrycker ett hushålls betalningsförmåga.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7+ pers

Antal hushåll i Stockholms län efter hushållsstorlek, 2020



Enligt kommunernas bedömningar i Bostadsmarknads enkäten finns det behov av alla typer av bostäder både beträffande upplåtelseformer och storlekar.

En majoritet av de bostäder som har tillkommit de senaste åren är mindre lägenheter, 1–2 rum. Enligt kommunernas svar kvarstår ändå behovet av små hyresrätter och bostadsrätter liksom mellanstora och stora bostadsrätter de närmaste åren. För äganderätter bedöms behovet vara störst av större bostäder med fyra rum eller mer.

Även andra former av bostäder så som kollektiv-bostäder och byggemenskaper efterfrågas av kommuner för att möta behoven.

Flera kommuner ger uttryck för att det framförallt finns en efterfrågan på prisrimliga bostäder, både mindre men främst större lägenheter som är möjliga att efterfråga för människor med lägre betalnings-

förmåga. Behoven handlar i flera fall om större familjer som idag är trångbodda men inte har råd med en större lägenhet.

Länsstyrelsens medborgarundersökning från 2019 visar att många länsbor lever med små ekonomiska marginaler där arbetslöshet och förlorad inkomst kan få stora konsekvenser. Det innebär att krisen som vi befinner oss i kan öka bostadsklyftorna inom länet med sämre integration som följd.

Bostadsbristen påverkar främst hushåll med låga inkomster och då särskilt ungdomar, barnfamiljer och nyanlända. Stora familjer har svårt att ta sig ur en trångboddhetssituation i det nuvarande beståndet, där även bristfälliga flyttkedjor utgör en del av problematiken. Befintlig forskning om flyttkedjor stöder inte heller idén om att nya bostäder skapar flyttkedjor för låginkomsthushåll.

Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2010 och 2020Kommunernas bostadssituation 2010 Överskott

Balans

Bostadsbrist

Kommunernas bostadssituation 2020 ÖverskottBalans

Bostadsbrist

Överskott

Balans

Bostadsbrist

Överskott

Balans

Bostadsbrist

Kommunens bostadssituation 2010

Kommunens bostadssituation 2020



Bostadsbristen leder också till att grupper som redan har svårare att ta sig in på bostadsmarknaden får ännu svårare, bland annat på grund av diskriminering. Personer riskerar att utnyttjas eller luras när behovet av bostäder gör att personer tar större risker. Personer kan luras att lägga flera månadshyror i pant eller i förskottsbetalning som de sedan inte får tillbaka. Det händer att lägenheter inte ens existerar. Lägg därtill marknaden med försäljning av förstahandskontrakt.

Skärpt lagstiftning för olovlig uthyrning och handel med hyreskontraktFör att förhindra den utbredda handeln med svarta hyreskontrakt och andrahandsuthyrning till ocker-hyror är det sedan oktober 2019 olagligt med otillåten andrahandsuthyrning till för hög hyra och köp av svartkontrakt. Försäljning av svartkontrakt är sedan tidigare olagligt, men straffen har skärpts i och med lagändringen. Straffskalan för dessa brott sträcker

sig från böter till fängelse i max fyra år beroende på brottets grovhet. Skärpningen av lagen påverkar även bytesrätten. I den nya lagen måste den som vill byta en hyresrätt ha bott i lägenheten i minste ett år innan bytet. Det ska inte heller längre gå att byta en hyresrätt mot en bostadsrätt eller ett ägt boende.

Rätten till en lämplig bostad, en mänsklig rättighet enligt konventioner, förordningar och lagarRätten till en lämplig bostad är en mänsklig rättighet som regleras i FNs konventioner, formuleras som mål i Agenda 2030 och nämns i EUs sociala pelare. I Sveriges regeringsform uttrycks att ”Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö”. Kommunernas ansvar regleras i bostadsförsörjningslagen som om-fattar alla invånare (inte asylsökande).

Foto: Nanny Andersson Sahlin



För vissa grupper har kommunen dessutom ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagarna reglerar att kommunen ska tillhandahålla boende med service och omvårdnad för äldre samt bostäder med särskild service till personer med funktionsnedsättning. Om en kommun inte kan erbjuda en bostad enligt dessa lagar kan sanktionsavgifter utdömas. Kommunerna ansvarar också för att det finns boende för nyanlända med uppehållstillstånd som anvisats plats i kommunen.

Stöd till hyres och studentbostäder har gett effekt och fortsätter att göra detSedan 2016 finns investeringsstöd för att öka byggandet av hyres- och studentlägenheter med ett tak för hyresnivån. Under 2019 beviljades 26 ärenden som genererade 1 268 hyreslägenheter. För studentbostäder var det tre ärenden som beviljades vilket i sin tur leder till 201 studentlägenheter. Stöden har främst gått till privata fastighetsägare i flera av länets kommuner, bland annat i Upplands-Bro, Nynäshamn och Norrtälje.

Befolkningsökning i Stockholms län 2000–2019. Källa SCB och Länsstyrelsen

Många unga saknar egen bostadLänet har en ung befolkning jämfört med landet i övrigt. Nästan hälften av befolkningen är under 35 år. I Bostadsmarknadsenkäten uppger länets alla kommuner utom en att de har underskott på bostäder för ungdomar mellan 19–25 år. Underskottet beror på få lediga lägenheter och framförallt få små lediga lägenheter. Andra skäl som uppges är att de lediga bostäder som finns är för dyra att köpa eller hyra liksom att kötiden för hyresrätter är lång. I Länsstyrelsens medborgarundersökning från 2019 uppgav 181 000 personer i åldrarna 18–30 år att de äger sin bostad eller bostadsrätt medan 104 000 hyr i första hand. Enligt samma undersökning bor 27 000 i andra hand och ytterligare 63 000 bor inneboende.

I Stockholms län är det många unga som hyr sin bostad i andra hand, ofta med korta och osäkra kontrakt, eller bor kvar hemma hos sina föräldrar. Enligt Länsstyrelsens rapport På tal om kvinnor och män, Stockholms län 2018 tenderar pojkar att bo kvar hos föräldrarna längre än flickor. Stockholm är den storstadsregion i Sverige där andelen unga vuxna med egen bostad är lägst.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Befolkningsökningen i Stockholms län åren 2000 till 2019Källa: SCB

Flyttnetto Födelsenetto



Bristen på hyresrätter gör att fler hänvisas till bostäder som kräver en kapitalinsats. För att sänka tröskeln för unga att köpa en bostad har flera aktörer lyft behovet av någon form av statligt stöd till bosparande, något som finns i många andra länder. Unga har ofta litet eller inget sparat kapital, låga inkomster och i hög utsträckning osäkra anställningsformer.

Särskilda bostäder för ungaI länet finns cirka 2 550 särskilda ungdomsbostäder och i princip alla kommuner ger uttryck för att det pågår insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa sig en egen bostad. De vanligaste insatserna är generellt bostadsbyggande och nyproduktion eller ändring av bostäder för ungdomar. Botkyrkabyggen har en ”flytta hemifrån garanti” och en kvot avsedd för ungdomar. De bygger även bostäder avsedda för målgruppen 18–25 år. Flera kommuner låter ungdomar ställa sig i kön före 18 års ålder. Roslagsbostäder i Norrtälje erbjuder möjlighet att ställa sig i kö från 15årsdagen för att samla fler kö-dagar. Sigtuna Hem i Sigtuna har sänkt gränsen och låter nu folkbokförda ungdomar ställa sig i kön från 16 års ålder istället för 18 och Väsbyhem i Upplands Väsby låter också ungdomar från 16 år ställa sig i kön. Väsbyhem omvandlar dessutom 30 vanliga smålägenheter per år till ungdomslägenheter, när en sådan sedan hyrs så försvinner endast 2 år av kötiden, istället för alla år. Sigtuna Hem ger även bonuspoäng till ungdomar mellan 18–24 år som står i kön, samt har infört en ungdomsbonus som motsvarar 6 års kötid. Även i Sundbyberg får ungdomar fler poäng i den kommunala bostadskön och detta gäller ungdomar mellan 16–25 år som är folkbokförda i kommunen. Under 2020 planeras lite drygt 280 nya ungdomsbostäder att påbörjas i länet. Flera kommuner lyfter i Bostadsmarknadsenkäten fram att det finns en stor efterfrågan på bostäder för unga och att det även behövs fler former av bostäder som kollektivbostäder och byggemenskaper.

En ny studie från Uppsala universitet visar att särskilda ungdomsbostäder har en positiv inverkan för unga människors möjligheter att läsa vidare på högre utbildningar. Ungdomsbostäder anses däremot inte underlätta för yngre personer att bilda familj, då är det istället avgörande att kunna flytta vidare till ett större boende.

Satsningar för att fler ska få möjlighet till en första bostadFör att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden väljer flera allmännyttiga och privata fastighetsägare att reservera vissa bostäder för unga. Ungdomsbostäder erbjuds i de flesta fall personer i bostadskön som är mellan 18 och 25 år, i vissa fall upp till 30 år. För det mesta är det ett tidsbegränsat kontrakt men ibland kan det också vara ett förstahandskontrakt eller att större bostäder hyrs ut med så kallat kompiskontrakt. Flera initiativ har tagits de senaste åren för att underlätta för unga att skaffa eget boende. HSB och Danske Bank har lanserat ett nytt bosparande som innebär att medlemmar sparar pengar som kan användas till en kontantinsats eller plockas ut för andra ändamål. Sparandet ger poäng, vilket ger möjlighet till förtur till HSBs hyresrätter och nybyggda bostadsrätter.

Hyrköp är ett annat exempel som finns i mindre skala på några olika platser i länet. Det innebär att hyresgästen får hyra en lägenhet och samtidigt får option på att köpa bostaden. Skulle hyresgästen efter fem år ännu inte ha möjlighet att köpa bostaden får denne bo kvar i hyresrätten.

Foto: Henrik Weston



Ytterligare ett förslag som har presenterats av Svenskt Näringsliv är löneväxling av pension mot bostadssparande men förslaget behöver utredas vidare.

Det allmännyttiga bostadsföretaget Svenska Bostäder och jagvillhabostad.nu har tillsammans utvecklat Snabba hus som lett till flera uppmärksammade bostads projekt i form av prefabricerade mobila bostäder för unga vuxna uppförda med tids begrän-sade bygglov på tomter som av olika orsaker inte har detaljplanerats. Sedan de första Snabba huslägenheterna stod klara 2016 i Västberga i Stockholm har det byggts ytterligare 247 lägenheter i Råcksta. Ett projekt som har nominerats till flera priser. Under våren påbörjas även bygget av 134 lägenheter i Norra Ängby trots att projektet har överklagats. Ungdomsbostäder med tidsbegränsade bygglov finns även på flera andra platser i länet som exempel vis i Sollentuna och det finns modulbostäder i Danderyd som tidigare har varit bostäder för nyanlända och nu erbjuds ungdomar.

Flera bostadsutvecklare erbjuder delat boendePå flera adresser i Stockholm har det tillkommit så kallade ”co-livings” det vill säga större kollektiv där de boende delar ett större hus eller lägenhet. Bostadsutvecklarna har fått upp ögonen för detta koncept. Rikshem liksom Ikano Bostad och Wallenstam har utvecklat olika modeller för den svenska marknaden. Stockholms stad har även gjort markanvisningar där man efterfrågar nyproduktion med delvis kollektiva bostäder.

Många studentbostäder har byggts men fler behövsEnligt Bostadsmarknadsenkäten bedömer kommunerna att nästan 2 100 studentbostäder kommer att påbörjas under året och drygt 750 under nästa år.

Om länet ska växa som kunskapsregion och attrahera både inhemska och utländska studenter och forskare, är en god tillgång till student- och forskarbostäder av stor vikt. I Bostadsmarknadsenkäten uppger de flesta kommuner att det är underskott på studentbostäder. Den största anledningen är att det generellt finns få lediga bostäder.

Enligt Sveriges förenade studentkårers bostadsrapport 2019 finns över 90 000 studenter samt mer än 5 000 doktorander i länet fördelade på 18 universitet och högskolor. Det betyder att nästan en fjärdedel av Sveriges alla högskolestudenter studerar i länet. Utöver det har Stockholms län en stor andel yrkeshögskoleutbildningar.

Det finns knappt 19 000 studentbostäder i länet. Det är långtifrån tillräckligt och Sveriges förenade student kårer menar att bostadsbristen hindrar studenter från att etablera sig vid landets största utbildnings centrum. 18 av länets kommuner bekräftar i Bostadsmarknadsanalysen att det är underskott på student bostäder. Samtidigt uttrycker flera kommuner att frågan inte är aktuell då gruppen studenter inte anses finns i kommunen. De senaste åren har antalet färdigställda studentbostäder ökat kraftigt även om vi nu kan se en nedgång för 2019. Drygt 4 500 bostäder blev inflyttningsklara 2015–2019.

Samtidigt har boendekostnaden ökat för många studenter i relation till studiemedlet. Enligt Sveriges förenade studentkårer har det blivit svårt för många studenter att ha råd med de hyresnivåer som finns i

Färdigställda studentbostäder i Stockholms län 2010–2019. Källa: SCB och Länsstyrelsen

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Färdigställda studentbostäder i Stockholms län 2010 -2019



nyproduktion. Trots att många studenter har rätt till bostadsbidrag är det få som ansöker om det av rädsla för att bli återbetalningsskyldiga.

Det finns två stora bostadsköer för studenter i länet. Stiftelsen Stockholms studentbostäder (SSSB) har cirka 8 000 bostäder, där den genomsnittliga kötiden för ett korridorsrum är över 1 år och 3–4 år för en studentlägenhet. Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlar årligen cirka 2 000 studentbostäder med en genomsnittlig kötid på cirka 5 år. Kostnaden för en studentbostad i Stockholm varierar kraftigt. I äldre bestånd finns exempelvis korridorsrum från cirka 2 900 kronor per månad. Samtidigt finns nyproducerade studentlägenheter för över 10 000 kronor per månad.

För att hantera den akuta bristen på studentbostäder driver SSCO (Stockholms studentkårers central-organisation) Akademisk kvart, en andrahands-förmedling för studenter. De lägenheter som för-medlas genom Akademisk kvart har ett hyrestak för att säkerställa rimliga hyror. Förmedlingen finansieras av Stockholms stads bostadsförmedling och de fem största lärosätena i Stockholm.

Andrahandslösningar så som Akademisk kvart kan dock endast ses som nödlösningar och även om det fortfarande byggs en hel del nya studentbostäder så räcker inte heller det. SSCO menar att det behövs fler åtgärder som exempelvis en förändring av bostadsbidraget som kan underlätta rent ekonomiskt för studenter.

Bosättningslagen för nyanlända innebär ett gemensamt delat ansvarBosättningslagen trädde i kraft 2016 och innebär att alla kommuner gemensamt delar på ansvaret för att ta emot och ordna bostäder till nyanlända personer som beviljats uppehållstillstånd och anvisas kommuner.1 Sedan lagen trädde i kraft har länets kommuner tagit emot cirka 18 500 nyanlända personer på anvis ning med stöd av bosättningslagen. Anvisade ny anlända omfattar vidarebosatta kvotflyktingar samt före detta asylsökande från Migrationsverkets anläggnings boenden. Under samma tidsperiod har ungefär 15 000 nyanlända med uppehållstillstånd valt

1 En ”nyanländ” är en person som av olika skäl har tvingats lämna sitt hem och börja ett nytt liv i Sverige. Efter att en nyanländ har beviljats uppehållstillstånd och bosatt sig i en kommun kallas personen för kommunmottagen

Foto: Mostphotos



att bosätta sig själva i länet. Gruppen självbosatta inkluderar framför allt personer, och deras anhöriga, som redan under asyltiden ordnade ett eget boende i en kommun. Innan bosättningslagen utgjorde själv-bosatta nyanlända en stor majoritet av mottagandet i länet. Under tidsperioden har också knappt 4 500 ensam kommande barn blivit kommun mottagna i länet.

För att se om bosättningslagen och myndigheters tillämpning av lagen lever upp till intentionerna har Riksrevisionen beslutat att inleda en granskning som omfattar regeringen, Migrationsverket och länsstyrelserna.

Bosättningslagen har lett till att vi idag har en jämnare fördelning av mottagande mellan länets kommuner. Samtidigt har länets andel av rikets totala mottagande av nyanlända nästan dubblerats, från 12 till 22 procent. Det beror bland annat på att anvisade nyanlända styrts mot län med en god arbetsmarknad. Antalet kvotflyktingar till Sverige och Stockholms län har ökat kraftigt de senast åren.

Fördelning kommunmottagna uppdelat på anvisade, självbosatta och ensamkommande barn i Stockholms län, 2016–2019. Källa: Migrationsverket. Diagram sammanställt av Länsstyrelsen

Tidsperspektiv i bostadslösningarna Bosättningslagen syftar till en snabbare etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet genom ett gemensamt ansvar och en mer proportionerlig fördelning av mottagandet. Bosättningslagen preciserar inte någon tidsperiod för kommunens skyldighet.

Kammarrätten i Stockholm konstaterade i en dom från 2019 att bosättningslagen inte kan hindra att en kommun erbjuder tillfälliga boenden. Samtidigt har tidsbegränsade kontrakt och bristande kvalitet i bostadslösningar en negativ inverkan på möjlig-heterna till etablering i samhället. Det är en anledning till att många kommuner ute i landet erbjuder anvisade nyanlända permanenta och långsiktiga bostads lösningar. I länsstyrelsernas lägesbild från i höstas framkom att 70 procent av landets kommuner erbjuder permanenta bostäder. I Stockholms län är motsvarande siffra 15 procent. Majoriteten av länets kommuner erbjuder dock endast tidsbegränsade bostads kontrakt. Men det finns trots det stora skillnader mellan kommunerna. Vissa tillämpar strikta tidsgränser på två år eller etableringstidens längd för både ensamhushåll och barnfamiljer. Andra kommuner erbjuder möjlighet till förlängning efter behovsprövning. Det finns också kommuner som väljer mer långsiktiga lösningar med exempelvis permanenta kontrakt till framförallt barnfamiljer. Frågan om hur kommunerna har valt att arbeta är komplex. Det finns variationer i arbetssätt och skillnader över tid där arbetssätt utvecklas eller omprövas.

Många nyanlända som anvisats länet flyttar snart vidare Länsstyrelsen har följt upp hur bosättningslagen inverkat på länets mottagande och nyanländas bostads situation i rapporten Bostad sist? Av de nyanlända som anvisades till länet 2017 hade knappt 40 procent lämnat sin anvisningskommun två år senare. I kommuner med tidsbegränsade kontrakt på två år hade fler nyanlända personer flyttat från kommunen än vad som var fallet i kommuner som erbjuder längre bostadskontrakt. De allra flesta flyttade till kommuner i övriga landet. Sammantaget har utflyttningen av anvisade nyanlända till andra län varit betydligt högre än inflyttningen från andra län.

18 546

14 910

4 484

Anvisade nyanlända

Självbosatta nyanlända

Ensamkommande barn



Bostadslösningarnas kvalitet för kommunanvisade nyanlända varierar Av Bostadsmarknadsenkäten framgår att länets kommuner även fortsättningsvis tillämpar olika former av bostadslösningar. Det är allt ifrån sam-arbete med allmännyttan och privata fastighets ägare till blockhyrning av fastigheter, egna bostads rätter och/eller småhus som hyrs ut, bostäder med tids-begränsade bygglov och ombyggnationer av lokaler till bostäder.

Det förekommer även bostadslösningar där flera olika hushåll delar gemensamma ytor. Sex kommuner upp ger i Länsstyrelsens rapport att nyanlända personer delar sovrum med personer utanför den egna familjen. Det gäller i samtliga fall endast ensam-hushåll eller hushåll med enbart vuxna. I cirka 20 kommuner delar nyanlända hygienutrymmen och kök med personer utanför den egna familjen.

I intervjuer som Länsstyrelsen låtit genomföra med nyanlända uttrycks trångboddhet vara en återkommande utmaning. Flera intervjuade uppger även att de tidsbegränsade bostadskontrakten bidrar till stress över hur bostadssituationen ska lösa sig framöver, en oro över att behöva bryta upp igen.

Delvis oklar bostadssituation för självbosatta nyanlända Alla kommuner utom två uppger i Bostadsmarknadsenkäten att de har obalans på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända. Många kommuner har också dålig kunskap om de självbosattas bostadssituation. Några kommuner uppger att bostadssituationen för gruppen är otrygg och osäker, full av trångboddhet, höga hyror och olovlig försäljning av hyreskontrakt.

Ändrad lagstiftning gällande eget boende för asylsökandeVid årsskiftet förändrades lagstiftningen gällande asylsökandes möjligheter att bo i eget boende (ebo). Det innebär att vissa kommuner som har särskilda socioekonomiska utmaningar får möjlighet att identifiera områden i kommunen som omfattas av ebo-begränsningar.2 En asylsökande som från den 1 juli i år bosätter sig i något av dessa

2 I länet omfattas Botkyrka, Huddinge, Järfälla, Stockholm och Södertälje.

identifierade områden förlorar som huvudregel rätten till dagersättning från Migrationsverket. Tanken med lagen är att fler asylsökande ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa konsekvenserna av asylsökandes eget boende ska minska.

Möjligheter till ökad helhetssyn och långsiktighet Mottagandet av nyanlända minskar efter några år av ett jämförelsevis högre mottagande. Det skapar förutsättningar för att arbeta mer långsiktigt, både för att möjliggöra för anvisade nyanlända att bo kvar i länet och för att skapa bättre förutsättningar för de personer som kommer att anvisas framöver. Även om vi nu har ett mindre pressat läge är det fortsatt viktigt med samordnande funktioner och strukturer för mottagandet. Trots bostadsbristen är det nödvändigt att hitta vägar framåt som gör det möjligt för nyanlända att bo kvar i länet.

Antalet äldre ökar och fler tillgängliga bostäder behövsPersoner som är 80 år eller äldre är den del av befolkningen i länet som ökar mest. Äldre är en grupp som i större utsträckning har behov av anpassade bostäder. De flesta äldre bor i det ordinarie bostadsbeståndet och i många fall skulle bostaden behöva tillgänglighetsanpassas. Det kan handla om brister i utformningen av badrum eller husets entré som gör att en person behöver flytta till ett särskilt boende alltför tidigt eller får behov av hemtjänst som annars inte skulle behövas. Det drabbar den enskilde genom lägre livskvalitet samtidigt som det medför stora samhällskostnader.

Många äldre vill bo kvar i sin bostad så länge som möjligt. Kvarboendeprincipen, som grundar sig på att den enskilde ska få resurser, till exempel hemtjänst, för att kunna bo kvar så länge som möjligt har länge varit den officiella policyn. För de som vill flytta till en mindre eller mer anpassad bostad finns ofta hinder. Boendekostnaderna blir ofta högre i ett nytt boende. Det kan vara långa väntetider eller finnas särskilda krav för att ställa sig i kö till seniorboenden. Det är



långt ifrån alla som har möjlighet att ta lån för att köpa en bostadsrätt eller klarar inkomstkraven för en hyresrätt. Generellt sett flyttar äldre mer sällan än yngre men det går att se att 40-talisterna har en ökad rörlighet i jämförelse med tidigare pensionärsgrupper. För de kommande två åren planeras enligt Bostadsmarknads enkäten sammanlagt för strax över 1 800 bostäder för målgruppen äldre, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Underskott av särskilda bostäder för äldre Totalt sett finns det i länet drygt 14 000 platser i särskilt boende för äldre. Antalet personer som har fått insatsen särskilt boende har enligt Socialstyrelsens rapport Vård och omsorg om äldre successivt minskat i landet de senaste 10 åren samtidigt som allt färre kommuner bedömer att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. I Bostads marknads enkäten uppger 16 kommuner att de har brist på platser i särskilt boende och vissa kommuner tvingas köpa platser i andra kommuner, vilket kan göra det svårare för anhöriga att träffa den person som tvingats flytta till ett boende utanför den egna kommunen.

Under detta år och nästa bedömer kommunerna att det sammanlagt kan byggas drygt 1 000 bostäder i särskilt boende. Majoriteten byggs av privata bygg-herrar vilket skiljer sig åt från övriga landet där det främst är kommuner som bygger den typen av bostäder. Majoriteten av kommunerna bedömer trots dagens situation att behovet av platser i särskilda boenden för äldre kommer att vara täckt om 2 år, och om 5 år förväntas situationen se ännu bättre ut. För att underlätta möjligheten att söka sig till ett särskilt boende för äldre i en annan kommun om så skulle önskas har 15 av länets kommuner träffat en överenskommelse gällande bibehållet kostnads-ansvar vid flytt. Det ska enligt kommunernas samarbetsorganisation Storsthlm även ge ökade förutsätt-ningar att utveckla profilerade boenden.

Seniorbostäder är en boendeform som ökat markant de senaste åren. Majoriteten är bostadsrätter. Men många äldre kan inte efterfråga dessa bostäder på grund av bankernas krav för bostadslån. De stängs alltså ute.

Under året har det blivit möjligt för kommuner att inrätta den nya boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. Ingen av länets kommuner uppger att de ännu kan erbjuda denna boendeform. Bistånds-bedömt trygghetsboende är behovsprövat och riktar sig till äldre som känner att det inte är tryggt att bo kvar i sina egna hem men som inte har behov av vård hela dygnet. I ett trygghetsboende ska det vara möjligt att få hemtjänst och hemsjukvård och därtill även en möjlighet att bryta ofrivillig ensamhet genom gemensamma måltider och umgänge. Norrtälje kommun har för avsikt att inrätta denna typ av boende inom tre år och frågan bereds i flera andra kommuner.

Många går miste om bidraget som ska underlätta efterfrågan på lämpligt boendeFör äldre med låg inkomst är bostadskostnaden ofta den största månadsutgiften. Trots det missar många möjligheten att ansöka om bostadstillägg. Regeringen höjde för ett par år sedan taket för bostadstillägget med ambitionen att göra det möjligt för äldre med låg inkomst att flytta till en lämpligare bostad, vilket i många fall rör sig om ensamstående kvinnor med låg pension. Det har hittills varit svårt att se om höjningen har fått önskad effekt.

Foto: Nanny Andersson Sahlin



Stort intresse för stöd till äldrebostäderSedan 2017 finns ett stöd för att stimulera ombyggnation och nybyggnation av bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. Stödet är riktat mot ny- eller ombyggnad till särskilda boende former för äldre, av hyresrätter för äldre på den ordinarie bostads-marknaden och för anpassning av gemen samma lokaler i hyres- eller bostadsrättshus. Länsstyrelserna ansvarar för handläggning och beslutar om stöd. Under 2019 beviljades 31 ansök ningar om stöd för nybyggnation av bostäder för äldre i länet som ska ge 608 nya bostäder.

Underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättningKommunerna har ett ansvar att tillhandahålla bostäder med särskild service till personer med funktions nedsättning. Funktionsrättsorganisationen Autism- och Aspergerförbundet vittnar om att väntetiderna är långa för den som vill flytta till ett eget boende anpassat efter individens behov.

I Bostadsmarknadsenkäten uppger 18 kommuner att de har underskott på gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning och i 11 kommuner är det underskott på servicebostäder.

Seniorbostäder

Vanliga bostäder som riktar sig till medelålders och äldre, ofta 55+.

Trygghetsbostäder

Bostäder med gemensamhetsutrymmen där vårdpersonal finns tillgänglig vissa tider. Trygghetsbostäder är vanligtvis till för dem som är 70+.

Särskilt boende

Boende med service och omvårdnad för äldre. Det krävs biståndsprövning och beslut från kommunen för att få bo i särskilt boende.

Biståndsbedömt trygghetsboende

Behovsprövad boendeform för äldre människor som känner att det inte är tryggt att bo kvar i sina egna hem men som inte har behov av vård dygnet runt.

Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad är en insats enligt LSS. Insatsen inkluderar tre former av bostäder:

Servicebostad, gruppbostad och annan särskilt anpassad bostad

Servicebostad och gruppbostad är ”bostäder med särskild service” där fast bemanning ingår, vilket inte gäller för boendeformen ”annan särskilt anpassad bostad”. Personer som bor i en gruppbostad har större behov av tillsyn och omvårdnad.

För samtliga boendeformer gäller att bostaden ska vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte ska ha en institutionell prägel. Omvårdnad ges utifrån individuella behov.

I år och nästa år förväntas 142 bostäder för personer med funktionsnedsättning att byggas i länet. Det är inte tillräckligt eftersom 16 kommuner bedömer att bristen kvarstår om 2 år. Bristen på anpassade bostäder får stora konsekvenser särskilt för unga vuxna med funktionsnedsättning som tvingas bo kvar hemma längre än de skulle vilja.

Institutionernas återkomst?Enligt Socialstyrelsen tenderar allt fler gruppbostäder som byggs att samlokaliseras med varandra. Något som går emot LSS-lagens intention, att personer med funktionshinder ska kunna leva i samhället som alla andra i egna lägenheter eller små gruppbostäder, integrerade i vanliga bostadsområden. Funktionsrätts-organisationerna kallar det för en pågående smyginstitutionalisering.

Hemlöshet – en fråga om bostäderLänsstyrelserna har haft ett flertal hemlöshetsuppdrag de senaste åren, så även i år. Den kanske viktigaste erfarenheten är att hemlösheten behöver tacklas som ett bostadsproblem och inte enbart som ett individuellt problem.



Enligt Socialstyrelsens senaste räkning 2017 fanns det drygt 7 200 hemlösa i länet, varav drygt 3 100 hade en boendelösning i en försöks- eller träningslägenhet. En sådan boendelösning innebär att socialförvaltningen står för kontraktet. Men en andrahandsuthyrning där socialförvaltningen står för kontraktet kan normalt aldrig vara längre än 4 år. Därefter ses bostaden inte längre som tillfällig och hyresgästen ska få möjlighet att överta kontraktet eller sägas upp.

Det finns en överenskommelse mellan länets kommuner som hanterar kommunernas ansvar för hemlösa som rör sig mellan kommunerna, som nu revideras av Storsthlm. För personer i hemlöshet, som inte är stadigvarande bosatta någonstans, kan det ibland uppstå skilda meningar mellan kommunerna kring var personen ska söka stöd. Förslaget till ny överenskommelse ska underlätta för kommunerna att nå samsyn i dessa ärenden.

I pandemins spår är akut hemlösa särskilt utsatta. Stockholm hör till de län som drabbats hårdast och här ökar trycket på Stockholms Stadsmissions akutboenden för hemlösa eftersom flera mindre organisationer tvingats stänga till följd av pandemin. En annan konsekvens av pandemin är att många redan utsatta hushåll fått ökade problem med att betala hyran. Fastighetsägare är medvetna om frågan och det arbetas med att hitta lösningar för att vräkningar ska kunna undvikas.

Den strukturella hemlösheten ökarEftersom orsakerna till hemlöshet varierar behöver också arbetet med att motverka hemlöshet variera. Den klassiska gruppen hemlösa – missbrukare och personer med psykisk sjukdom – är fortfarande stor, men hemlösheten ökar framför allt bland äldre och barnfamiljer. Dessa grupper kommer inte in på den ordinarie bostadsmarknaden på grund av låg inkomst eller kort kötid. De kan också ha betalningsanmärkningar. Denna grupp kallas för strukturellt hemlösa. För att motverka hemlöshet behöver kommunerna arbeta brett med frågan, och anpassa verktygen utifrån behoven. Det görs genom ett strukturerat arbete för att förebygga vräkningar i kombination med moderniserade inkomstkrav och

Socialstyrelsens definition av hemlöshet

y Situation 1: Akut hemlöshet – exempelvis härbärge/uteliggare

y Situation 2: Intagen eller inskriven på institution/fäng-else och utskrivning är planerad inom tre månader men utan eget boende ordnat

y Situation 3: Långsiktig boendelösning – exempelvis socialt kontrakt/träningslägenhet

y Situation 4: Eget kortsiktigt boende – kortare än tre månader och att socialtjänsten känner till detta.

ett ökat utbud av bostäder som även människor med lägre inkomster kan efterfråga. Under året kommer Länsstyrelsen att arbeta särskilt med att ge stöd till kommunerna i deras arbete med att förebygga vräkningar av barnfamiljer.

Metoder för att motverka hemlöshetÄven om många av länets kommuners social-förvaltningar arbetar bra utifrån tillgängliga verktyg och metoder så behöver kommunerna bredda perspek-tivet till att omfatta fler förvaltningar. Hemlöshet handlar om bostäder och frågan måste lyftas och bli kommunövergripande. Många efterfrågar också kraftfullare bostadssociala verktyg. När så många inte längre kommer in på bostadsmarknaden genom rimlig kötid eller genom att köpa en bostad till rimligt pris, så behöver kommunerna nya och modernare verktyg. Läs mer om frågan på sid 67.

För personer som varit hemlösa under en längre tid och som står mycket långt från bostadsmarknaden finns konceptet Bostad först. Konceptet utgår från en amerikansk modell – housing first – som bygger på principen att erbjuda den hemlöse en egen bostad i kombination med anpassade stödinsatser. Bostad först har lett till att flera personer som levt i lång hemlöshet nu har en egen bostad. Erfarenheterna är goda. Beräkningar visar på stora ekonomiska besparingar jämfört med om personerna varit placerade på tillfälliga boenden. Till detta kommer den förhöjda livskvaliteten. Bostad först är ett komplement till



”boendetrappan” som innebär att en hemlös måste uppfylla en rad kriterier, som att vara drog- och skuldfri, innan det kan bli aktuellt med en egen bostad. Varianter av Bostad först finns i Danderyd, Haninge, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Stockholms stad, Täby och Upplands Väsby.

Stockholms stad har inom ramen för SHIS, som är stadens bostadssociala resurs, 2 300 lägenheter i ett fyrtiotal fastigheter som förmedlas som genom-gångsbostäder med korttidskontrakt på socialtjänstens förfrågan.

En annan metod för att minska hemlösheten är att ha ett strukturerat arbetssätt för att förebygga vräkningar. För att öka kunskapen om detta så har Länsstyrelsen fått i uppdrag att stödja kommunerna i att arbeta vräknings förebyggande, särskilt vad gäller barn-familjer. Vikten av att ha kontroll på antal vräkningar och hur de kan förebyggas, särskilt när det gäller barn-familjer är grundläggande för att minska hemlösheten. Länsstyrelsen noterar att verkställda vräkningar med barn minskat från 2017 då 103 barn vräktes till förra årets 74 barn. Av de 74 barnen var 53 permanent boende, 12 växelvis boende och 9 var umgänges-barn. Södertälje kommun sticker ut med över lägset flest ärenden och genomförda avhysningar. Det totala antalet avhysningar har däremot ökat under perioden från 430 avhysningar 2017 till över 500 förra året. Som en följd av pandemin permitteras nu många. Att kommuner och bostadsbolag bedriver ett vräknings-förebyggande arbete med tidiga insatser blir därför särskilt viktigt – så att antalet vräkningar inte ökar.

Själva inträdet på bostadsmarknaden kan underlättas genom att bostadsbolagen tar ett bostadssocialt ansvar och ställer rimliga krav på dem som vill hyra en bostad. Ett tiotal allmännyttiga bostadsbolag i länet har till exempel tagit bort inkomstkravet, istället ska ett bestämt belopp finnas kvar när hyran är betald. Däremot är det enbart sex kommuners bostadsbolag som godkänner olika bidrag som inkomst, exempelvis försörjningsstöd. Om tillfälliga inkomstkällor som försörjningsstöd och bostadsbidrag inte räknas som inkomst leder det till att en stor grupp människor blir utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Kommunen tvingas då hitta andra lösningar och nyttan med det allmännyttiga bolaget kan ifrågasättas.

Det finns också exempel på allmännyttiga bolag i länet som har ett inkomstkrav som motsvarar 3,5 gånger årshyran. Där så är fallet kan hushåll som inte når upp till kraven tvingas ut på en osäker andrahandsmarknad eller tvingas att flytta till en annan kommun som har mer rimliga krav. Läs mer om hur kommunerna arbetar för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden på sid 70.

I och med att länets bostadsmarknad blivit allt hårdare så har vissa kommuner börjat hänvisa hem-lösa till andra delar av Sverige, ofta utan att den mottagande kommunen informerats. Om inte flytterbjudandet accepteras kan den hemlöse bli av med sitt försörjningsstöd. Statskontoret har fått i uppdrag att definiera och kartlägga förekomsten av detta fenomen. Uppdraget ska redovisas den 1 september och förslag till inriktning på åtgärder den 15 november 2020.

Skyddat boende behövs för fler Det finns ungefär 300 platser i skyddat boende i Stockholms län. Majoriteten av platserna erbjuds av civilsamhällesorganisationer. Under de senaste åren har dock privata initiativ tagits för att erbjuda skyddat boende. Under de senaste två åren har färre våldsutsatta placerats i boenden eftersom många av länets kommuner står under ekonomiska besparingar.

Det finns fortsatt för få skyddade boenden i länet för personer med särskilda behov. Ett sätt att möta behoven kan vara att kommuner går samman för att skapa boenden för denna målgrupp.

Det är i regel de våldsutsatta som tvingas flytta när det förekommer våld i en familj/relation. De våldsutsatta, som oftast är kvinnor med barn, blir därmed dubbelt utsatta. Dels för att de utsätts för våldet, dels för att de tvingas flytta från sitt hem.

Bostadsbehoven kvarstår trots ett högt bostadsbyggande


Foto: Henrik WestonFoto: Mostphotos



3 Bostadsbehoven kvarstår trots ett högt bostadsbyggande

Byggandet har varit historiskt högt den senaste femårsperioden. Mellan 2015 och 2019 påbörjades 83 000 bostäder. Efter en dipp 2018 ökade bostadsbyggandet förra året till totalt 13 700 påbörjade bostäder. I år talar allt för att påbörjandet minskar igen. Länsstyrelsen bedömer att det minskar till 11 000 påbörjade bostäder.

Behovet av bostäder försvinner inte i en lågkonjunktur, men oron för arbetslöshet och försämrad ekonomi dämpar människors investeringsvilja och investerings-förmåga i bostäder. Därför ser många bostadsrättsutvecklare mörkt på den närmaste tiden. Hyresrättsbyggarna ser däremot lite ljusare på tillvaron – just att kunna möta en fortsatt bostadsefterfrågan med nyproducerade hyresrätter. Men då krävs också att kommunerna i sin politiska inriktning möjliggör för fler hyresrätter.

Osäkerheten på bostadsmarknaden har synliggjort brister i bostadspolitiken och i finansieringsmodellen vid nyproduktion av bostadsrätter. Problemet är fram-för allt att en stor del av risken läggs på hus hållen samtidigt som riskerna för branschen och fram för allt för bankerna minskat. Men fler än bransch och banker brister i sina arbetssätt. Även kom munerna behöver se över rutiner och arbetssätt och hur man arbetar med bostads försörjning där bostads byggandet är en viktig hörnsten. Regeringen har också ett ansvar i att utforma en bostadspolitik som gör det möjligt för alla att ha någonstans att bo.

Knapp ökning av antalet påbörjade bostäder 2019Efter den kraftiga nedgången 2018 så ökade bostads-byggandet återigen förra året till totalt 13 700 på-började bostäder, en uppgång med 6 procent jämfört med 2018. 13 000 påbörjades genom nyproduktion och 700 genom ombyggnationer av lokaler och vindar.

Vad händer nu?Efter den tillfälliga nedgången 2018 väckte förra årets positiva siffror hopp om att bostadsbyggandet återhämtats. Även inledningen av innevarande år visade på en fortsatt stabilisering, men så kom covid-19 och förutsättningarna ändrades över en natt.

Om pandemin följs av en recession är risken stor för ett närmast kollapsat marknadsstyrt bostadsbyggande. Hyresrättsbyggandet kan bli en positiv motvikt, om byggherrarna kan säkerställa finansieringen. Alla bedömare är överens om att byggandet viker ner, men inte med hur mycket. Nedgången kan också mildras genom riktade reformer till bygg- och bostadssektorn.

Stora skillnader när det gäller bostadsbyggandet i regionenI Stockholms stad påbörjades 4 800 bostäder. I övriga länet påbörjades 8 900 varav 1 000 bostäder i Järfälla och Sollentuna. I Nacka och Täby påbörjades drygt 700 och i Sundbyberg 600. I flera kommuner



Påbörjade respektive färdigställda bostäder inkluderat ombyggnationer 2012–2019 i Stockholms län. Källa: SCB och Länsstyrelsen

påbörjades 500 bostäder, exempelvis Nynäshamn och Upplands-Bro. Av de påbörjade bostäderna i nyproduktion var 11 100 i flerfamiljshus och drygt 1 900 i småhus, resterande bostäder påbörjades som ombyggnationer. I flerfamiljshusen fördelade sig upplåtelseformerna på 50 procent hyresrätter, 47 procent bostadsrätter och 3 procent äganderätter.

Bostadsbeståndet ökade med drygt 16 700 bostäder 2019 Bostadsbeståndet ökar genom att nyproducerade bostäder blir inflyttningsklara, genom att lokaler och vindar byggts om till bostäder och genom att fritidshus tas i bruk som permanentbostäder, så kallade fritidshusomvandlingar. I genomsnitt ökar det totala bostadsbeståndet med ungefär 1 procent per år.

Förra året ökade bostadsbeståndet med 16 700 bostäder, vilket är något färre än 2018. Beståndet ökade genom att drygt 15 000 färdigställdes genom nybyggnation, och 970 genom ombyggnation och 700 genom att fritidshus omvandlades till permanentbostäder. I år bedömer Länsstyrelsen att bostadsbeståndet ökar med 13 000–14 000 bostäder.

Många bostäder blir nu inflyttningsklara. Det är i grunden positivt, men baksidan är att de är för dyra för flertalet stockholmare. De bostadssociala problemen lämnas olösta. Det räcker därför inte att enbart bygga bostäder. En växande grupp har inte råd att bo i nyproduktion. De behöver istället tillträde till bostäder med en kostnad som matchar deras betalningsförmåga.

Om bostadsbehov och bostadsbyggande Boverket definierar byggbehov som nyproduktion plus ombyggnation. I RUFS 2050 har regionen beräknat länets demografiska behov av bostäder för perioden 2015–2030, fördelat per kommun till 20 700 bostäder årligen i bas-scenariot3 och 15 000 bostäder årligen för perioden 2030–2050. Regionen har också räknat ut att länets hushåll har en ekonomisk möjlighet och vilja att efterfråga ungefär 15 000 nyproducerade bostäder per år givet de finansiella förutsättningarna som rådde innan pandemin. Men bostadsbehovet är över 20 000 nya bostäder per år. Det finns alltså bostadsbehövande som inte har ekonomiska möjligheter att flytta in i de 5 500 bostäderna med dagens villkor. För att de

3 I RUFS 2050 delas det årliga tillskottet in i tre scenarier, Låg 14 550 bostäder, Bas 21 700 bostäder och Hög 22 600 bostäder.

Figuren visar fördelningen av tillskottet av bostäder 2019. Källa: SCB och Länsstyrelsen

Totalt 16 745

Ombyggnationer 970

Fritidshusomvandling 711

Nyproduktion färdigställda 15 064

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Påbörjade respektive färdigställda bostäder inkl ombyggnationer

Påbörjade Färdigställda



ska kunna göra det så krävs det förändringar i bostadspolitiken. För att nå en gemensam bild av bostadsfrågan har regionen påbörjat bostads politiska samtal med länets kommuner i samarbete med Storsthlm och Stockholms stad. Det har dock visat sig vara en utmaning att nå politisk samsyn om hur frågan kan lösas.

De senaste årens höga bostadsbyggande ger nu resultatKommunerna har med sitt ansvar för bostads-försörjning en viktig roll för utvecklingen på bostadsmarknaden. Länsstyrelsen har studerat hur många bostäder som tillkommit i länet under perioden 2015–2019. Bostadstillskottet består av färdigställda nyproducerade bostäder samt ombyggnationer och fritidshusomvandlingar.

Totalt tillkom 16 600 bostäder per år 2015–2019Totalt tillkom knappt 16 600 bostäder per år 2015–2019, se tabell till höger. Nio kommuner når sitt genomsnittliga demografiska behov, eller överträffar det till och med. Det totala tillskottet för perioden var knappt 83 000 bostäder för delat på 71 800 färdigställda i nyproduktion, 6 900 färdigställda i ombyggnation och 4 200 i fritids-hus som omvandlades till permanent bostäder. Länsstyrelsen noterar att bostadstillskottet varit särskilt högt i Järfälla, Huddinge, Nacka, Solna, Stockholm och Österåker vars kommuner har avtal med staten

rapport 2020:10 läget i länet - boverket...förordningen (2011:1160) om regionala...

Documents