UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Elevbarometer för den kommunala

gymnasieskolan 2016

1

Innehåll

Systematiskt kvalitetsarbete ............................................................................................................................................... 2

Kommentar till statistiken i rapporten ............................................................................................................................. 4

Föregående års beslutade åtgärder ................................................................................................................................... 5

Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer ........................................................... 8

Elevernas trivsel och mående.......................................................................................................................................... 12

Likabehandling, mobbing och kränkande beteende .................................................................................................... 30

Jag känner till skolans likabehandlingsplan ................................................................................................................... 30

Undervisningens och utbildningens kvalité .................................................................................................................. 37

Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen ........................................................................................................ 58

IKT i undervisningen ....................................................................................................................................................... 65

Inflytande och ansvar ....................................................................................................................................................... 73

2

Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna,

Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet.

Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska genomföras både på

huvudmannanivå och på skolnivå.

För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet

ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två

rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar:

Elevernas trivsel och mående

Likabehandling, mobbing och kränkande behandling

Undervisningens och utbildningens kvalité,

Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen

IKT i undervisningen

Inflytande och ansvar

Denna rapport kallas för Elevbarometern. Detta är Elevbarometern 2016 och är den fjärde i sitt slag.

En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs

måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i

rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse.

I Elevbarometern 2016 presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 2 till och

med vecka 7. Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i

samtliga årskurser. Ett urval har dock skett bland eleverna på språkintroduktionen, då vissa har svårt att förstå

frågorna som i dagsläget endast finns på svenska och engelska. I rapporten ges en övergripande bild av det

totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade på kön och på skolnivå.

Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport.

Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation

6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

3

Kvalitetsutvecklaren träffar dessutom varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som

rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella

åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet.

Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i

rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till

verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som

sammanställer dem till nämnden.

De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och

rektor.

I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala

gymnasieskolorna.

Verksamhetsberättelse

Elevbarometer

(Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande)

Tertialrapport

Genomgång kvalitetsutvecklare

och rektor

Åtgärder planeras på skolnivå

Resultatrapport

(Betyg, nationella prov)

Tertialrapport

Genomgång kvalitetsutvecklare

och rektor

Åtgärder planeras på skolnivå

Workshop rektorer om fokusområden för

kommande år

Verksamhetsplan

Januari

Augusti

4

Kommentar till statistiken i rapporten Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 2107 elever svarat på enkäten.

Det ger en total svarsfrekvens på ca 78 procent, vilken är en ökning med ca 3 procentenheter jämfört med

2015. Det är också den högsta svarsfrekvensen som hittills uppnåtts i Elevbarometern. Svarsfrekvensen på

Kattegattgymnasiet var 80 procent, Sannarpsgymnasiet 85 procent och Sturegymnasiet 67 procent. Varje skola

har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten.

Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen. En särskild rapport tas

fram för särskolan.

Av de svarande på enkäten har 49,0 procent varit tjejer och 51,0 procent killar. Könsfördelningen på de

svarande per skolorna presenteras i diagrammet nedan.

Kattegattgymnasiet har betydligt fler killar än tjejer, medan både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har

fler tjejer.

Frågorna har varit ställda i form av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala

mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att

göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta

har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i originalenkäten summerats och blivit ”Instämmer inte”, 3

och 4 har blivit ”Instämmer delvis” och 5 och 6 har blivit ”Instämmer”.

I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan könsuppdelad statistik och

skolornas resultat presenteras i liggande stapeldiagram.

Skillnader jämfört med Elevbarometern 2015 (ibland även 21014) kommenteras i texten för att jämförelser

mellan åren ska vara möjliga.

Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de

inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som

ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras.

5

Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometern 2015 så fattade nämnden på sitt sammanträde i augusti 2015 beslut om sju

övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Eftersom arbetet med

Elevbarometerns blev försenat under 2015 och nämndens beslut om åtgärder togs i augusti så har arbetet med

dessa endast pågått några månader, när vi nu åter är i fas under 2016. Det påverkar det som är möjligt att

rapportera.

Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla

gymnasielärare ska ingå i satsningen.

Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och i sin egen

utveckling som människa. Det innebär att undervisningen måste anpassas utifrån varje elevs behov.

Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma denna individualisering. Enligt forskning leder också

BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från

hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan.

Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de

ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven

befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess

för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven

behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av

sitt eget lärande.

Läsåret 2015/2016 fortsatte arbetet där alla lärare deltar i samtalsgrupper kring BFL. Merparten av läsarna

läser under pågående läsår BFL år 2. Materialet som används är framtaget av professor Dylan Wiliam som är

en av världens ledande auktoriteter på BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av

samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden och leds av en samtalsledare.

På träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja

att pröva någon i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter

igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. I

upplägget ingår även att göra kollegiala observationer av varandra i klassrummet. Inledande reaktioner från

lärarna har varit överlag positiva.

Under december 2015 genomfördes en enkätundersökning bland personalen gällande BFL-satsningen. I

utvärderingen framgår att ca 75 procent av lärarna anser att de helt eller delvis fått nya tankar om sin egen

undervisning via kompetensutvecklingsinsatsen. Ungefär lika stor andel har angett att de regelbundet använder

sig av en teknik som bygger på de fem nyckelstrategierna från BFL. 50 procent av lärarna har angett att de

ändrat sitt sätt att ge feedback till eleverna. Inför det tredje året med BFL önskar ca 60 procent av lärarna att

samtalsgrupperna, som nu varit blandade med lärare med olika ämneskompetenser, nu blir mer

ämneshomogena för att kunna djupdyka mer i hur man kan arbeta med BFL mer specifikt i deras ämnen.

För år tre finns det inte något färdigt material att arbeta efter. En arbetsgrupp bestående av en samtalsledare

från varje skola och kvalitetsutvecklaren är därför tillsatt för att arbeta fram ett gemensamt material att utgå

från under år tre.

6

En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att

stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska

den negativa stressen hos tjejer.

En förfrågan har ställts till högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, om det finns någon

student som är intresserad att skriva sitt examensarbete (på magisternivå) gällande tjejers stress i

gymnasieskolan. Det skulle i så fall inkludera elevintervjuer på utvalda program. Högskolan ska

återkomma om detta under våren.

Naturvetenskapsprogrammen på både Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ställt

kompletterade frågor om vad stressen beror på till eleverna och där framkommer bland annat att

eleverna är oroliga över vad som ska hända efter gymnasiet. Eleverna, och särskilt tjejerna, har väldigt

höga krav på sig själva och att de måste prestera höga betyg. Vissa är oroliga för att de inte ska komma

in på de utbildningar som de önskar och ser att det kan påverka hela livet som de tänkt sig det.

På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med

sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen.

Alla rektorer som har program där det varit påtagligt att stressen har ökar hos tjejerna har lyft problematiken

kring detta i sina rapporterade åtgärder. För att komma till rätta med detta arbetar rektorerna och personalen

med att ge eleverna utbildning i studieteknik, att ha tydliga provscheman att regelbundet ta upp stressen på

mentorsträffar. På Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet så ger men även mer upplysningar om

alla de vägar som eleven kan gå efter gymnasietiden. På Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet

arbetas med stressproblematiken inom ramen för projektet ”Hjärnskola” som syftar till att utveckla en god

hjärnhälsa och motverka negativ stress. Även Ekonomiprogrammet arbetar med ”Hjärnskola”. Alla program

involverar också elevhälsan i arbetet med att förebygga stressen.

Fler av rektorerna konstaterar att tjejernas stress ofta är av en komplex natur, och det är svårt att säga att vissa

delar beror just på skolan. Oftast är stressen en kombination av upplevda krav från samhället, hemmet och

skolan.

Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar,

trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten.

Frågan har lyfts på ett pedagogiskt möte där alla rektorer deltar. Alla rektorer känner till rutinen. Minst

andel utredningar har rapporterats från Sturegymnasiet under 2015, vilket är den skola som i resultaten

för Elevarometern 2016 har störst andel elever som angett att de blivit kränkta eller diskriminerade. Det

tyder på att rutinen inte fungerar där. Ett fortsatt mer riktat arbete behövs därmed framöver då det

arbete som genomförts inte varit tillräckligt.

Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden

med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan

senare i yrkeslivet.

Förvaltningen har ansökt och blivit beviljade 481 000 kr från Skolverket för att utveckla vår APL inom

samtliga yrkesprogram och inom gymnasiesärskolan. Förvaltningen ämnar också söka pengar från

Skolverket för att erbjuda personal kompetensutveckling inom entreprenörskap och entreprenöriellt

lärande. Här har dock inte kriterierna kommit ut ännu.

En ansökan är också inlämnad till stadskontoret på ca 1,7 miljoner om att utveckla vår organisation för

obehöriga elever, IM. I den ingår som en viktig del att skapa motivationshöjande insatser för dessa

7

elever, och då är en viktig del samverkan med arbetslivet. Detta projekt är beviljat för första delen som

är för 2016 som rör 855 000 kr.

Förvaltningen har undersökt möjligheter att ansöka om pengar inom olika EU-program, men har ännu

inte hittat något där utlysningens syfte matchar målen ovan.

Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden

från Made by Halmstad fortsätter, för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med

omvärlden för att lära sig mer.

Ett aktivt och framgångsrikt arbete har skett på skolorna för att öka andelen elever som går en UF-utbildning.

Andelen elever inom den kommunala gymnasieskolan som genomför ett UF-år läsåret 2015/2016 är 30 %.

Made by Halmstad har stöttat samverkansarbetet mellan skola och arbetsliv i Halmstads kommun genom

Halmstad Samverkar och öppnade 1 september 2015 upp för fler samarbeten med yttre aktörer genom att

eliminera ett eventuellt ekonomiskt hinder. Halmstad Samverkar är en pott pengar på totalt 250 000 kr som är

öronmärkta för att bidra till att Halmstads unga ska få fler kontakter med arbetslivet, ökad kunskap om

arbetsmarknaden samt via samverkan utveckla entreprenöriella kompetenser. Pengarna söks av respektive

skola.

Samtliga tre gymnasieskolor har nyttjat möjligheten att söka pengar ut potten för att möjliggöra

genomförandet av nya idéer eller redan pågående projekt. Kattegattgymnasiet har exempelvis tillsammans med

Halmstads Näringslivs AB jobbat i ett projekt där elever på Teknikprogrammet och Industritekniska

programmet designade och tillverkade priserna till vinnarna på Halmstad Näringslivsgala. Ett skarpt uppdrag

där pengarna de sökte gick till materialkostnader för priserna. Ett liknande skarpt uppdrag tilldelades elever på

Estetiska programmet inriktning Bild och form av Marknadsföreningen i Halland. Eleverna skapade det

vandringspris som vinnare av Årets Marknadsförare får. Kattegattgymnasiet har även sökt för

kunskapsfördjupning för elever inom glaskonst genom resa till Kosta. Både Sannarpsgymnasiet och

Sturegymnasiet har via Halmstad Samverkar fått möjlighet att upprätta samarbete med inspiratörer och

föreläsare och Sturegymnasiet har även nyttjat potten för företagssafaris och andra verksamhetsbesök.

Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina

kurser.

Jämfört med 2015 har det skett en minskning av andelen elever som inte tycker att lärarna låter eleverna

utvärdera kurserna. Det är dock ingen stor skillnad, 2,3 procentenheter. Tidigare har skolorna använt ett

digitalt verktyg för utvärdering av kurser, kallat UTV5. Detta verktyg användes i varierande grad och är

uppsagt från och med årsskiftet 2015/2016. Dels finns andra tekniska lösningar som inte kostar nu att tillgå,

exempelvis via Google. Men det har också skett en förskjutning av fokus via kompetensutveckling i BFL till

att lärarna mer kontinuerligt ska ompröva sin undervisning under kursens gång. Denna typ av uppföljning har

störst effekt på elevernas lärande.

8

Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets

Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin

skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever

svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i

vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar

ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen.

För varje enkätfråga finns det i kommande kapitel i rapporten en kortare beskrivning och analys. I denna

sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna. En jämförelse görs

av skillnader som kan ses jämfört med svaren 2014 och 2015. Dessa analyser presenteras nedan. Frågor lyfts

också som kan ses som fortsatta utvecklingsområden, även om resultaten inte skiljer sig mycket mellan åren.

Elevernas trivsel och mående

Glädjande nog så anger 74,5 procent att de helt instämmer i att de trivs i de kommunala gymnasieskolorna.

Endast 2,0 procent har angett att de inte trivs alls, vilket är en förbättring jämfört med 2015. 97,0 procent trivs

helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat.

För första gången sedan mätningarna påbörjades 2013 har andelen elever som känner oro och ängslan på

grund av sina studier minskat något. 23,7 procent av eleverna som instämmer, vilket är en minskning med 2,5

procentenheter jämfört med 2015. Det är fortfarande så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än

killar, 35,2 procent av tjejerna instämmer, medan samma siffra för killarna är 12,8 procent. Forskning visar att

ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ

and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder

det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja

kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program mer för att få en gymnasieexamen, jämfört

med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. En annan anledning kan vara systemet som införts med

meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser

inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor

andel elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som

ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på

högskoleförberedande program (bortsett från Estetiska programmet), en annan typ av upplevelse som var

som en variation från de ämnen som i övrigt karaktäriserar deras program. Detta var några av förklaringarna

bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 och 2014 då det var första gången som vi

hade elever i årskurs 3 som läste inom GY11. 2015 ökade också andelen, men inte lika kraftigt och i år kan vi

alltså se en liten tillbakagång. Om detta håller i sig återstår dock att se.

Högst andel elever som oroar sig för sina studier finns på högskoleförberedenade program. I diskussioner som

verksamheten genomfört på Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet framkommer att tjejerna

sätter mycket höga krav på sig själva gällande prestation. Detta kan vara knutet till framtidsdrömmar, att man

vill komma in på ett särskilt högskoleprogram med höga antagningspoäng. I det kursutformade gymnasiet så

kräver det att eleverna ska prestera på max i alla kurser hela tiden. Att detta skapar en oro och stress är inte

märkligt. På Sannarpsgymnasiet försöker man delvis möta detta genom att informera om alternativa vägar

framåt i livet.

Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där minst andel elever svarat att de är oroliga på grund av sina

studier. En förklaring är att skolan har en stor majoritet av killar, och killarna inte är lika oroliga för sina

studier, men det kan inte riktigt vara hela förklaringen då skillnaderna är påtagliga.

9

Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje

år sedan mätningarna infördes 2013. I år är det 3,1 procent av eleverna som svarat ja på frågan. Minskningen

jämfört med 2015 har framförallt skett i åk 3, som gått från 8,4 procent till 4,4 procent. Det finns anledning att

tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen

minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed

upptäcks på ett tydligare sätt. Ett samarbete är påbörjat mellan barn- och ungdomsförvaltningen,

socialförvaltningen, stadskontoret och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ta fram

gemensam riktlinjer för ett förebyggande arbete kring narkotika och droger, men även för att förbättra

samarbetet vid konstaterade fall av droganvändning. I detta arbete kommer även polisen att ingå.

Kränkningar och likabehandling

4,8 procent (101 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande

behandling under det senaste året. Detta är ett något bättre jämfört med 2015 då det var 5,5 procent. 2014 var

dock resultatet 4,4 procent. Vi kan konstatera att det finns en stor differens i andelen utredningar om

kränkande behandling som rapporterats in till huvudmannen, och antalet elever som angett att de blivit

kränkta. Det finns anledning att arbeta mer med den gemensamma rutin för hantering av kränkningar som

finns, med såväl rektorer och personal.

Det vanligaste stället för kräkningar är fortfarande med bred marginal klassrummet och andra ställen på skolan

där 54,5 respektive 45,5 procent av de kränkta eleverna blivit utsatta. Det har dock skett en liten minskning på

båda dessa områden jämfört med 2015. Om prioriterade insatser ska göras bör det med andra ord ske där. De

som angett att de blivit kränkta via SMS/Internet är jämförelsevis 19,2 procent.

Utbildningens och undervisningens kvalité

2015 tillkom två nya frågor i Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar var att se om den

kompetensutveckling som genomförs med alla lärare, gällande Bedömning för lärande, får genomslag i

klassrummen. 2015 fick vi ett utgångsläge där 47,3 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare går

igenom målen om undervisningen, så att eleverna förstår dem. 31,5 procent instämmer helt i att deras lärare

ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen. 2016 är värdena mycket snarlika

dessa ingångsvärden. Med tanke på att satsningen bland personalen endast pågått ett och ett halvt läsår är

detta inte särskilt förvånande. Det är också anledningen till att vi ser detta som en långsiktig satsning. En

annan viktig del att ha i åtanke är att kompetensutvecklingen även påverkar eleverna. När vissa lärare börjar bli

tydligare med exempelvis vad målen innebär så ökar också elevernas medvetenhet om hur detta kan gå till.

Det kan leda till att de blir mer kritiska mot lärare som inte är lika tydliga. Det viktiga är att vi kan se en

långsiktig uppåtgående trend gällande dessa frågor.

Överlag är resultaten kring frågorna kring utbildningens och undervisningens kvalité lika resultaten i

Elevbarometern för 2015.

Vi kan se vissa förbättringar gällande följande frågor:

Andel elever som anser att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna.

Andel elever som upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning.

Andel elever som anser att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter.

Vi kan se en viss försämring gällande följande fråga:

Andel elever som angett att de är rädda för att svara fel på lektionerna.

10

I Elevbarometern för 2016 finns det med ett antal nya frågor. Två frågor berör arbetslivet och tre berör

arbetsplatsförlagt lärande (APL). De gällande arbetslivet har tillkommit för att bland annat kunna mäta

nämndens mål att alla elever under sin gymnasietid ska ha kontakt med arbetslivet. De andra har tillkommit

eftersom rektorerna med ansvar för yrkesprogrammen har saknat frågor som gett dem underlag för att

utveckla APL-verksamheten. Frågorna rörande APL har endast ställts till eleverna på yrkesprogrammen.

Gällande arbetslivet lyder första frågan ”Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen”. På detta har 25,4

procent av eleverna svarat att de instämmer och 28,2 procent att de inte instämmer. Det finns klara skillnader

mellan skolorna där störst andel som inte instämmer finns på Sannarpsgymnasiet, med 39,4 procent. Den

andra frågan lyder ”Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året”. Här

instämmer 31,1 procent medan 36,6 procent inte instämmer. Även här sticker Sannarpsgymnasiet ut negativt

med 46,9 procent av eleverna som inte instämmer. Förklaringen finns troligen i att Sannarpsgymnasiet har en

stor majoritet av elever som går högskoleförberedande program, och att de inte där finns någon tradition att

arbeta lika nära arbetslivet som på yrkesprogram. Vi kan se att det kommer krävas insatser för att nå nämndes

mål kring att alla elever under sin gymnasietid ska ha en kontakt med arbetslivet. Analysen som görs av varje

enskilt programs resultat kommer att bli viktigt i detta arbete.

Frågorna som rör APL berör om eleverna haft regelbundet besök av sina lärare under sin APL, om de blivit

bra bemötta och fått bra information av sin handledare när de kom till sin APL-plats och om eleverna tror att

de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Det varierar mellan skolorna gällande svaren om

eleverna haft regelbundet besök av sina lärare. Totalt sett så instämmer 32,8 procent helt, och 26,5 procent

instämmer inte. På Sturegymnasiet instämmer 44,0 procent, på Sannarpsgymnasiet instämmer 41,7 procent

och på Kattegattgymnasiet 21,6 procent. Det tyder på att skolorna arbetar olika med denna fråga.

50,4 procent av eleverna instämmer i att de fått ett bra bemötande och bra information om sin APL-plats av

sin handledare när de började där. Även här varierar resultaten mellan skolorna där Sturegymnasiets elever är

nöjdast.

59,9 procent av eleverna instämmer i att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Det kan

jämföras med att 33,6 procent instämmer i att de förstår hur de kan använda det som de lär sig i skolan

utanför skolan. Det tyder på att skolan överlag troligen skulle kännas mer motiverande för alla elever om den

kunde knytas mer till det som de eventuellt kommer att arbeta med i framtiden.

Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen

Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minst ska uppnås,

om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de

fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen ligger på 68,0 procent. 7,4 procent av elever

instämmer inte alls gällande denna fråga. Det är mycket likt siffrorna som vi kunde se 2015. Bland de elever

som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå

målen minskat med 8,2 procentenheter till 78,4 procent.

Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar 24,8 procent att deras lärare

inte har förståelse för deras svårigheter, vilket utgör 104 elever. Det är en marginell förbättring jämfört med

2015.

IKT i undervisningen

Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från

57,6 procent till 94,2 procent 2016. 2015 var siffran 90,4 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i

årskurs 1 under tre läsår har fått antingen varsin iPad eller Chromebook, vilket innebär att alla elever nu har

fått ett digitalt verktyg från skolan. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i

11

undervisningen i högre grad än tidigare. 68,9 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent 2013, 51,4 2014

och 65,0 procent 2015. Andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i

undervisningen är 36,9 procent, vilket är en ökning med 3,4 procent jämfört med 2015. Det pekar på att nu

finns tekniken på plats att arbeta med IKT som pedagogiskt verktyg, men att personalen behöver få mer

utbildning för att känna att de bemästrar verktygen och dess möjligheter på ett bra sätt.

Inflytande och ansvar

Gällande inflytande kan vi se en liten förbättring i förhållande till resultaten 2015 på fyra av sju frågor. På

övriga frågor ligger resultaten kvar på samma nivå som 2015. Det finns dock fortfarande behov av förbättring

på de flesta av dessa områden. Exempelvis upplever 28,1 procent av eleverna att

mentorsträffarna/klassamlingarna inte är meningsfulla, vilket är en allt för stor andel.

Denna Elevbarometer är den fjärde i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det

anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske

ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder:

Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen.

På de program där det är påtagligt att stressen hos tjejerna är hög ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen.

Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten.

Förvaltningen ska fortsätta söka medel för att få till en tätare samverkan mellan skola och arbetslivet.

På de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet ska rektor tillsammans med sin personal vidta åtgärder för att öka dessa.

En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden.

12

Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan

Totalt sett har 74,5 procent av eleverna angett att de

trivs i skolan. Tillsammans med de som instämmer

delvis är det 98 procent av de svarande eleverna.

Endast 2,0 procent av eleverna har svarat att de inte

trivs i skolan. Det är en liten förbättring i resultaten

jämfört med 2015.

I diagrammet till höger så ser vi resultatet fördelat

mellan tjejer och killar. Vi kan se att det inte är några

större skillnader mellan könen gällande trivsel i

skolan. 2015 var det tjejerna som trivdes något bättre

än killarna, detta har nu ändrats till att en liten större

andel av killarna trivs något bättre. 2015 var det 3,7

procent av killarna som svarade att de inte instämmer

och i år är det 1,8 procent.

Det finns inte heller några större skillnader i

resultaten mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet har

72,1 procent angett att de instämmer, på

Sturegymnasiet 75,4 procent och på

Kattegattgymnasiet 75,8 procent. Andelen som angett

att de inte instämmer ha minskat på

Sannarpsgymnasiet med 1,0 procentenhet och på

Kattegattgymnasiet med 1,5 procentenheter jämfört

med 2015.

13

Jag trivs med mina klasskamrater

Andelen elever som instämmer i att de trivs med sina

klasskamrater har minskat sedan 2014 med 4,6

procentenheter. 73,7 procent av eleverna instämmer

dock med att de trivs med sina klasskamrater. 3,0

procent av eleverna har angett att de inte instämmer.

Killarna trivs något bättre med sina klasskamrater än

tjejerna. Skillnaden mellan de som angett att de

instämmer utgör 10,7 procentenheter mellan könen,

vilket är en ökning med 2,0 procentenheter jämfört

med 2015. Samtidigt är det endast 1,1 procentenhets

skillnad mellan könen när det gäller de som angett att

de inte instämmer.

På Kattegattgymnasiet har andelen som svarat att de

instämmer med att de trivs med sina klasskamrater

minskat från 83,7 procent till 79,5 procent. På

Sannarpsgymnasiet är det 6,6 procentenheter färre

elever som instämmer i påståendet 2016, jämfört med

2014. På Sturegymnasiet har andelen som angett att

de instämmer minskat med 4,5 procentenheter

jämfört med 2014.

14

Jag trivs med skolmiljön

Gällande resultaten på frågan om eleverna trivs med

skolmiljön har andelen elever som svarat att de

instämmer ökat med 2,2 procentenheter jämfört med

2015.

En något större andel av tjejerna än killarna trivs med

skolmiljön. 58,5 procent jämfört med 52,7 procent.

Mellan skolorna finns det också skillnader. Störst

andel trivs på Sturegymnasiet där 68,9 procent angett

att de trivs, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med

59,0 procent och sist kommer Kattegattgymnasiet

med 45,5 procent. Eftersom Kattegattgymnasiet till

stora delar är utrymt i väntan på en renovering är

detta resultat föga förvånande. Sturegymnasiet har

förbättrat sitt resultat med 9,1 procentenheter jämfört

med 2015 och Sannarpsgymnasiet med 3,3

procentenheter.

15

Jag trivs med andra elever på skolan

58,0 procent av eleverna har svarat att de trivs i

skolan. 3,4 procent har svarat att det inte gör det.

Resultatet är snarlikt resultaten från 2013, 2014 och

2015.

Killarna trivs något bättre med de andra eleverna på

skolorna än tjejerna. Skillnaden har dock minskat från

5,0 procentenheter 2015 till 2,6 procentenheter 2016.

Detta beror framförallt på att killarna i något mindre

utsträckning svarat att de instämmer i år.

Även mellan enheterna är resultatet mycket likt det

från 2014 och 2015. På Kattegattgymnasiet är det

60,3 procent som instämmer i att de trivs med andra

elever på skolan. Andelen som instämmer på

Sannarpsgymnasiet är 54,8 procent och på

Sturegymnasiet är det 58,3 procent. Sambandet såg

liknande ut 2015, även om resultaten generellt sett

minskat någon procentenhet.

16

Jag trivs med mina lärare

63,4 procent av eleverna har angett att de trivs med

sina lärare, vilket är exakt samma resultat som 2015.

Räknar man ihop de som svarat att de instämmer och

de som svarat att de instämmer delvis uppgår siffran

till 97,0 procent. De som uttalat inte trivs med sina

lärare utgör 63 elever. Läsaren bör ha i åtanke att

detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare,

varför resultatet får anses som bra.

Vi kan se att killarna trivs bättre med sina lärare än

tjejerna. 66,3 procent jämfört med 60,3 procent. Det

är också mycket snarlikt resultatet från 2015.

Eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina

lärare, 68,8 procent har angett att de instämmer. På

Sturegymnasiet är det 66,3 procent som instämmer i

påståendet och på Sannarpsgymnasiet 54,3 procent.

På Sturegymnasiet har det skett en uppgång med 7,1

procentenheter jämfört med 2015. På

Kattegattgymnasiet har det skett en tillbakagång med

5,0 procentenheter, vilket gör att de är tillbaka på

ungefär samma nivåer som 2014.

17

Jag trivs på raster och håltimmar

I årets Elevbarometer kan vi se att 69,8 procent av

eleverna instämmer i att de trivs på raster och

håltimmar. 4,5 procent trivs inte. Resultatet är väldigt

snarlika de från 2013, 2014 och 2015.

Nytt för i år är att killarna angett att de trivs något

bättre på raster och håltimmar jämfört med tjejer. 3,1

procentenheter större andel av killarna har angett att

de instämmer i år jämfört med 2015. Skillnaderna

mellan könen är dock små.

Vi kan se att Sturegymnasiets elever trivs bäst på

raster och håltimmar med 73,1 procent av eleverna

som instämmer. Därefter kommer

Kattegattgymnasiet med 68,8 procent och sedan

Sannarpsgymnasiet med 68,7. Störst andel som inte

instämmer finns på Kattegattgymnasiet med 6,5

procent.

18

Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma

80,5 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på

grund av något hemma. 5,6 procent, eller 118 av de

svarade eleverna är dock ofta oroliga för något

hemma. 13,9 procent anger att de delvis håller med

om att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma.

Detta är givetvis något som i varierande grad även

påverkar måendet och resultaten i skolan. Siffrorna

har legat relativt konstanta sedan mätningarna började

2013.

I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna upplever

en större oro och ängslan för något hemma än

killarna. Sammanlagt är det 26,6 procent av tjejerna

som instämmer eller delvis instämmer, jämfört med

12,7 procent av killarna.

De elever som upplever minst oro och ängslan på

grund av något hemma går på Kattegattgymnasiet,

där är det 4,0 procent som instämmer. Därefter

kommer Sannarpsgymnasiet med 6,6 procent och

slutligen Sturegymnasiet med 7,4 procent av eleverna

som instämmer.

19

Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier

23,7 procent av eleverna instämmer i att de ofta

känner oro och ängslan på grund av sina studier. 2015

var samma siffra 26,2 procent. Det är första året i

mätningarna som andelen som instämmer minskat.

31,5 procent instämmer inte i påståendet, vilket

betyder att ca en tredjedel av eleverna inte är oroade

för sina studier.

I likhet med tidigare år kan vi se en markant skillnad

mellan könen. 35,1 procent, av tjejerna instämmer i

att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina

studier. Samma siffra är 12,8 procent för killarna.

Endast 16,2 procent av tjejerna uppger att de inte

känner oro och ängslan över sina studier, medan

samma siffra för killar är 46,2 procent. Forskning

visar att ett visst mått av oro och ängslan leder till

bättre betyg för eleverna. Vi vet sedan tidigare att

tjejer har högre betyg än killar. En förklaring till detta

samband skulle kunna vara att ett visst mått av oro

kan ha det positiva med sig att eleven lägger ner med

tid på sina studier. För mycket oro och ängslan

påverkar dock resultaten negativt.

2013 kom en rapport kallad Mäns livssituation – makt,

sårbarhet och skilda villkor som pekar på att skolan

behöver göra mer för att motverka den anti-

pluggkultur som ofta finns hos killar i skolan, för att

minska resultatskillnaderna som uppstått bland killar

och tjejer. Kanske behöver killarna känna lite mer oro

för sina studier.

I diagrammet kan vi se att på Kattegattgymnasiet

oroar sig eleverna minst för sina studier. På

Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro

och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis

den könsfördelning som finns på skolorna där

Kattegattgymnasiet har en majoritet av killar och

Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiets av tjejer.

Förhållandet såg likadant ut 2014 och 2015.

20

Jag känner ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön

75,0 procent av eleverna upplever inte någon oro och

ängslan på grund av skolmiljön. 4,0 procent av

eleverna instämmer i att de är oroliga för skolmiljön.

Till skillnad från oron över studierna finns en relativt

liten skillnad mellan könen när det gäller oro över

skolmiljön. Det finns dock en skillnad där 77,9

procent av killarna instämmer och 72,0 procent av

tjejerna. Det är en minskning hos tjejerna med 4,6

procentenheter jämfört med 2015.

Det finns även en viss skillnad mellan svaren på

skolorna. 80,1 procent av eleverna på

Kattegattgymnasiet känner inte oro och ängslan över

skolmiljön, samma siffra för Sturegymnasiet är 71,3

procent och för Sannarpsgymnasiet 71,1 procent. För

Sturegymnasiet är det en försämring med 7,1

procentenheter jämfört med 2015.

21

Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar

7,0 procent av eleverna känner ofta oro över

relationerna till sina kompisar. 76,3 procent känner

inte någon sådan oro. Det är en liten minskning

jämfört med 2015 då 80,8 procent svarade samma

sak.

Tjejerna oroar sig något mer kring relationerna till

sina kompisar än killarna. 13,6 procentenheter färre

tjejer än killar upplever ingen oro över detta.

Däremot skiljer antalet som instämmer i att de ofta

känner oro endast med 2,0 procentenheter.

Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på

Kattegattgymnasiet känner minst oro. Där efter

kommer Sannarpsgymnasiet och slutligen

Sturegymnasiet. Detta kan troligen delvis förklaras

med könsfördelningen på de olika skolorna. Vi kunde

se samma mönster 2015.

22

Jag känner ofta oro och ängslan på grund av annat

9,6 procent av eleverna instämmer i att de känner oro

och ängslan på grund av annat. Totalt sett är

resultaten mellan 2013, 2014 och 2015 rätt likartade

gällande denna fråga. Dock innebär det att det är 202

elever som är oroliga för något, vilket givetvis kan

påverka deras studier.

Tjejer är mer oroliga än killarna 13,8 procent av

tjejerna är ofta oroliga på grund av något annat,

jämfört med 5,6 procent av killarna.

Mellan skolorna finns vissa skillnader gällande de som

ofta känner oro för annat än något hemma, sina

studier eller relationen till sina kompisar.

Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 13,6

procent, anger att de ofta känner oro på grund av

något annat, därefter kommer Sannarpsgymnasiet

med 10,8 procent och slutligen Kattegattgymnasiet

med 6,4 procent. På Sannarpsgymnasiet och

Kattegattgymnasiet har det skett en ökning med några

procentenheter jämfört med 2015.

23

Jag upplever att jag oftast sover bra på nätterna

I diagrammet till vänster kan vi se att endast 43,0

procent av eleverna instämmer i att de oftast sover

bra på nätterna. Det är en minskning med 7,4

procentenheter jämfört med 2014. 15,5 procent, eller

327 av de svarande eleverna instämmer inte alls i att

de oftast får en bra nattsömn. Det påverkar säkerligen

skolprestationerna, då sömn är en viktig grund för att

kunna koncentrera sig ordentligt längre perioder.

Fler killar än tjejer upplever att de oftast sover bra på

nätterna, 45,6 procent jämfört med 40,4 procent.

2016 är det 9,7 procentenheter färre av tjejerna som

upplever att de oftast sover bra om nätterna jämfört

med 2014. Andelen tjejer som säger att de inte

instämmer har ökat med 3,5 procent jämfört med

2015.

Eleverna på Kattegattgymnasiet upplever att de sover

bäst. 45,8 procent av eleverna instämmer i att de

oftast sover bra på nätterna. Därefter kommer

Sturegymnasiet med 41,1 procent och slutligen

Sannarpsgymnasiet med 40,9 procent. De två

sistnämnda ligger på ungefär samma resultat som

2015. På Kattegattgymnasiet har dock andelen som

svarat att de instämmer minskat med 6,1 procent.

24

Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen

23,7 procent av de svarande eleverna anser att de

oftast känner sig utvilade och pigga under dagen. Det

är en marginell ökning jämfört med 2015. 24,8

procent anser att de inte är det. Denna andel är alltså

större än de som upplever att de är pigga under

dagen.

Killarna upplever att de är mer utvilade och pigga

under dagen än tjejerna. 27,6 procent av killarna

instämmer jämfört med 19,6 procent av tjejerna. För

tjejerna är detta en ökning med 2,0 procentenheter

jämfört med 2015.

2015 fanns märkbara skillnader mellan skolorna

gällande andelen elever som instämt i påståendet.

Denna skillnad har minskat 2016 framförallt för att

andelen elever som instämmer på Kattegattgymnasiet

minskat något och de andra skolorna ökat något. På

Kattegattgymnasiet anger 26,9 procent av eleverna att

de oftast känner sig pigga och utvilade under dagen,

medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 20,8

procent och Styregymnasiet 22,2 procent. För

Sturegymnasiet är det en ökning jämfört med 2015

med 3,7 procentenheter.

25

Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt

44,1 procent av eleverna upplever att de oftast äter

bra och hälsosamt. 10,3 procent av eleverna anser

inte att deras kost är bra. Det är en liten försämring

jämfört med 2015.

Killarna upplever i större grad att de oftast äter bra

och hälsosamt. 46,1 procent av killarna instämmer,

medan 42,0 procent av tjejerna gör det. Jämfört med

2015 är det har andelen killar som instämmer minskat

med 5,1 procentenheter.

46,2 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet

instämmer i att de oftast äter bra och hälsosamt. På

Kattegattgymnasiet är det 45,0 procent och på

Sturegymnasiet 39,5 procent. För Kattegattgymnasiet

är detta en nedgång med 5,9 procentenheter jämfört

med 2015.

26

Jag upplever att jag oftast rör mig regelbundet

55,5 procent av eleverna upplever att de rör på sig

regelbundet. Endast 11,0 procent anser att de inte gör

det. Resultatet är mycket snarlikt det som var 2014

och 2015.

Killarna instämmer i påståendet i något högre grad än

tjejerna, 58,0 procent jämfört med 53,0 procent. En

fråga som kan vara värd att ställa sig själv är om tjejer

kan ha högre krav om vad det innebär att röra på sig

regelbundet än killar.

Mellan skolorna framkommer här ett likartat resultat

som gällande kostvanorna. Sannarpsgymnasiet och

Kattegattgymnasiets elever upplever att de rör sig mer

regelbundet än Sturegymnasiets elever.

27

Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid

57,1 procent av de svarande eleverna instämmer i att

de oftast har en meningsfull fritid. Det är en

minskning med 2,9 procentenheter jämfört med

2015. 9,3 procent av eleverna instämmer inte.

61,4 procent av killarna upplever att de oftast har en

meningsfull fritid, vilket är en minskning med 5,6

procentenheter jämfört med 2015. 52,7 procent av

tjejerna anser samma sak, vilket är en marginell

minskning. En förklaring skulle kunna vara att tjejer

överlag lägger ner mer tid på sitt skolarbete, och

därmed har mindre fritid än killar.

Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever

uppger att de oftast har en meningsfull fritid, 61,2

procent. Det har troligtvis att göra med att den finns

en stor majoritet av killar på skolan.

Sannarpsgymnasiet är den skola där minst andel

elever instämmer i påståendet med 53,7. Det är en

minskning med 4,5 procentenheter jämfört med

2015.

28

Jag upplever att jag oftast har personer att vända mig till om jag behöver någon

Den stora majoriteten av eleverna har någon att

vända sig till när de behöver någon. 78,5 procent

instämmer i detta påstående. 4,5 procent anser dock

att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 95 elever.

Detta är en marginell försämring jämfört med 2015.

Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis

väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig

komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om

denna grundläggande trygghet saknas kan det även

komma att påverka skolgången negativt.

Det finns näst intill inga skillnader mellan könen

gällande denna fråga.

Skillnaderna är inte heller särskilt stora mellan

skolorna.

29

Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året (här avses inte alkohol

eller tobak)

I diagrammet till höger framgår att 3,1 procent av

eleverna angett att de använt någon form av

narkotika/droger under det senaste året. Det är en

liten nedgång jämfört med 2015 då siffan var 4,9

procent och 2014 då siffran var 5,5 procent. På två år

har andelen därmed nästan halverats. 3,1 procent

motsvarar dock 65 elever som angett att de provar på

droger. Det är troligt att det finnas ett mörkertal kring

denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig

av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att

enkäten är anonym. Indikationerna från skolorna och

socialtjänsten är inte heller att drogproblematiken

minskat.

En något större andel av killarna är tjejerna anger att

de använt sig av narkotika/droger under det senaste

året. 3,6 procent av killarna och 2,5 procent av

tjejerna.

Sannarpsgymnasiet är den skolan där minst andel

elever angett att de testar på narkotika/droger under

det senaste året, 2,1 procent, är mer än en halvering

jämfört med 2015 då det var 5,4 procent. Störst andel

elever som angett att de provat narkotiska/droger

finns på Sturegymnasiet med 4,4 procent. Även detta

är dock en minskning från 6,6 procent 2015. Denna

fråga har även brutits ned på årskursnivå, och

resultatet är att 2,1 procent av elever i åk 1 anger att

de använt narkotika/droger under det senaste året,

3,6 procent i åk 2 och 3,7 procent i åk 3. Det innebär

att den största minskningen har skett i åk 3 jämfört

med 2015.

30

Likabehandling, mobbing och kränkande beteende Jag känner till skolans likabehandlingsplan

Det är totalt sett 71,0 procent av eleverna som angett

att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det ska

nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är

väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett

aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling.

Det är 69,4 procent av killarna som angett att de

känner till skolans likabehandlingsplan, medan det är

72,7 procent av tjejerna. Det innebär att det skett en

liten minskning bland andelen tjejer som känner till

likabehandlingsplanen.

Det finns en klar skillnad mellan skolorna gällande

om eleverna känner till likabehandlingsplanen eller

inte. På Sturegymnasiet har 77,2 procent av eleverna

angett att de känner till planen. På Sannarpsgymnasiet

är det 76,1 procent av eleverna som angett att de

känner till planen, vilket är en försämring med 6,54

procentenheter jämfört med 2015. På

Kattegattgymnasiet är det 63,6 procent av eleverna

som angett att de känner till planen, vilket är en liten

förbättring jämfört med 2015.

31

Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som

t.ex. diskriminering eller mobbing)

Totalt sett har 95,2 procent av eleverna svarat att de

inte blivit utsatta för någon kränkande behandling

under det senaste året. 4,8 procent av eleverna har

angett att de är kränkta, vilket motsvarar 101 av de

svarande eleverna. Samma siffror 2015 var 5,5

procent.

Det finns en skillnad mellan könen gällande denna

fråga. 3,7 procent av killarna har angett att de blivit

kränkta, medan 6,0 av tjejerna svarat samma sak.

Det skiljer sig även något åt mellan skolorna. På

Sturegymnasiet är det 8,8 procent (44 st) som angett

att de blivit utsatta för någon form av kränkande

behandling, medan samma siffra för

Sannarpsgymnasiet är 4,1 (29 st) och

Kattgattgymnasiet 3,2 (29 st). Det är en ökning på

Sturegymnasiet från 5,7 procent av eleverna 2014 och

7,9 procent 2015. På Sannarpsgymnasiet och

Kattegattgymnasiet har det skett en minskning

jämfört med 2015. En reflektion kan göras att trots

att eleverna på Kattegattgymnasiet känner till

likabehandlingsplanen i något lägre utsträckning än på

de andra skolorna så är det ändå Kattgattgymnasiet

som verkar ha minst problem med kränkningar.

32

Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av

Diagrammen nedan illustrerar svaren från de 4,8 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året. Frågan är en flervalsfråga, med möjlighet att kryssa i flera alternativ.

Av de diskrimineringsformer som finns med i

diskrimineringslagen så är kön den vanligaste formen

av diskriminering, med 21,7 procent (23 st) bland de

som angett att de blivit kränkta under det senaste året.

Därefter kommer etnicitet och ursprung med 9,4

procent (10 st). Det är en förändring jämfört med

2015. Då var förhållandena omvända. 17,1 procent

hade angivit etnicitet och ursprung och 14,7 procent

kön. Den absolut vanligaste formen är dock någon

annan form av kränkning, som inte knyts till någon av

diskrimineringsgrunderna. 69,8 procent av de elever

som angett att de blivit kränkta har angett detta val.

Eleverna har under detta val kunnat ange fritextsvar.

Bland dessa kan vi se att många blivit kränkta genom

att de blivit kallade kränkande saker, på grund av sitt

utseende eller stil. Flera nämner att de blivit utfrysta.

Andra nämner att de blivit kränkta på grund av sina

åsikter. Sexuella kränkningar förekommer också.

I diagrammet till höger och nedan visas faktiska tal

istället för procent. Där kan vi se att tjejer framförallt

angett att de blivit kränkta på grund av annan

anledning (44 st.) och på grund av kön (17 st.). Killar

har också angivit annan kränkning som störst kategori

(30 st.) och i andra hand etnicitet och ursprung, kön

och sexuell läggning (6 st.).

33

Mellan skolorna skiljer sig resultaten en del. På

Sturegymnasiet har 32 elever angett att de blivit

utsatta för annan kränkning. På Kattegattgymnasiet

är det 21 och på Sannarpsgymnasiet 21.

Sturegymnasiet sticker även ut när det gäller andel

elever som har blivit kränkta med anledning av kön,

där 15 elever angett detta alternativ. På

Kattegattgymnasiet har 5 personer angett att de

blivit kränkta på grund av sexuell läggning.

34

Jag har blivit utsatt av

Även på denna fråga har eleverna kunnat kryssa i

mer än ett alternativ. Vi kan se att 82,1 procent av

eleverna som uppgett att de blivit kränkta under det

senaste året har blivit det av en annan elev på skolan.

27,4 procent (26 elever) har dock angett att de blev

utsatta av personal på skolan. Detta är en ökning

med 4,7 procentenheter jämfört med 2015. Eleverna

har haft möjlighet att lämna fritextsvar om på vilket

sätt de blev kränkta. De kommentarer som berör

kränkningar av personal handlar om att eleverna

upplever att de blivit orättvist behandlade av lärare

och fått nedlåtande kommentarer.

Diagrammen till höger och nedan visar faktiska tal

istället för procent. Där kan vi se att av tjejerna är det

46 st. som angett att de blivit kränkta av annan elev

och för killarna 32 st. Av tjejerna är det 20 st. som

angett att de blivit kränkta av personal på skolan och

det var 2015 13 st. Av killarna är det killarna 6 st.,

2015 var det 12 st. En större andel av tjejer än killar

upplever med andra ord att de blir kränkta av

personal.

Av de elever som angett att de blivit kränkte under

det senaste året och angett att de blivit det av

personal så finns 13 st på Sannarpsgymnasiet, 10 st

finns på Sturegymnasiet, och 3 st på

Kattegattgymnasiet. Merparten av eleverna på alla

skolorna har blivit det av andra elever.

35

Var blev du utsatt för kränkningen?

Frågan är en flervalsfråga, där eleverna kunnat kryssa

i mer än ett svar. Det vanligaste stället att bli kränkt

på är fortfarande i klassrummet. 54,5 procent (54 st)

av eleverna har svarat detta. Det näst vanligaste stället

är ett annat ställe på skolan med 45,5 procent. På

skolgården har fått 20,2 procent och SMS/Internet

har båda 19,2 procent. I fritextsvaren skriver också en

del elever att de blivit kränkta genom kommentarer

på social medier. Den största problematiken är dock

fortfarande den som sker i klassrummet, vilket borde

var den typ av kräkning som vi lättast borde kunna

göra något åt.

35 av tjejerna och 19 av killarna har blivit utsatta i

klassrummet. Fler tjejer än killar har blivit utsatta för

en kränkning på annat ställe på skolan, 27 st. jämfört

med 18 st. av killarna.

36

På Sturegymnasiet har 22 elever angett att de blivit

utsatta i klassrummet. På Kattegattgymnasiet är det

13 st. och på Sannarpsgymnasiet gymnasiet 19

elever. På Sturegymnasiet är det 19 elever som blivit

utsatta på annat ställe på skolan. 11 elever har också

angett att de blivit utsatta på skolgården.

Sturegymnasiets campus och spridning i olika lokaler

kan försvåra att upptäcka kränkningar där.

37

Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen

innebär, så att vi förstår dem

Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring en

formativt undervisning. I en formativ undervisning

klargör lärarna tillsammans med eleverna vad som är

målet för undervisningen. Eftersom det kan vara

svårt att direkt förstå kunskapsmålen från Skolverket

behöver dessa diskuteras med eleverna för att skapa

en gemensam förståelse. 46,8 procent instämmer i

att deras lärare tillsammans med dem går igenom

vad målet med undervisningen innebär, så att de

förstår dem. 6,4 procent av eleverna instämmer inte.

Resultaten är mycket snarlika dem som redovisades

första gången 2015.

Vi kan se en viss skillnad mellan könen, killarna

instämmer i något större utsträckning med påstående

med 51,8 procent jämfört med 41,7 procent av

tjejerna.

Skillnaderna är ännu större mellan skolorna. 53,2

procent av eleverna på Kattegattgymnasiet

instämmer i att deras lärare tillsammans med dem

går igenom vad målet med undervisningen innebär,

så att de förstår dem. Samma siffra för

Sannarpsgymnasiet är 43,9 procent och på

Sturegymnasiet 39,3 procent. Detta liknar i stort sett

den bild vi kunde se 2015.

38

Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen

med undervisningen

Denna fråga försöker fånga en annan viktig aspekt av

formativ undervisning, nämligen den del som innebär

att lärarna hela tiden ger eleverna personlig

information om vad de behöver göra för att nå nästa

steg i undervisningen. Eleven kan förstå målen med

undervisningen, men om de inte vet vilket steg de ska

ta härnäst så är den kunskapen inte mycket värd. Vi

kan se att 31,0 procent av eleverna instämmer i att

deras lärare ofta ger dem personlig information om

vad de behöver göra för att nå målen med

undervisningen. 51,5 procent instämmer delvis och

17,5 procent instämmer inte. Resultaten är nästan

identiska med resultaten 2015.

Det finns tydliga skillnader mellan könen gällande

denna fråga. 36,5 procent av killarna instämmer i

påståendet, medan 25,2 procent av tjejerna gör det.

En förklaring till detta är att generellt sett har tjejer

högre krav på vad de vill nå med sina studier, och kan

därför också ha högre krav på lärarna i den hjälp de

vill ha för att komma vidare.

Även mellan skolorna finns det skillnader. 33,1

procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta

ger dem personlig information om vad de behöver

göra för att nå målen med undervisningen på

Kattegattgymnasiet. På Sannarpsgymnasiet är samma

siffra 31,0 procent och på Sturegymnasiet är den 27,1

procent.

39

Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurser

Det är viktigt att elever fortlöpande får information

om hur de ligger till i kursen, i förhållande till målen.

Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad hen

behöver göra för att nå längre i sin

kunskapsinhämtning. Vi kan se att 23,3 procent av

eleverna instämmer i påståendet. 22,9 procent av

eleverna inte instämmer inte alls i detta. Majoriteten

av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan

tolkas som att de har lärare som gör detta i varierande

grad. Resultaten är nästan identiska med resultaten

2015.

I diagrammet till höger kan vi se att det finns

skillnader mellan killar och tjejers uppfattning av

lärarnas information om hur de ligger till i kurserna.

Killarna instämmer i högre grad med påståendet, 29,5

procent jämfört med 16,9 procent av tjejerna. En

förklaring till detta kan vara att tjejerna överlag är mer

studiemotiverade och har högre krav på feedback

från sina lärare än killarna. Resultatet är mycket likt

det som vi såg 2015.

På Kattegattgymnasiet instämmer 25,3 procent av

eleverna i påstående, på Sannarpsgymnasiet 23,1

procent och på Sturegymnasiet 20,0 procent. Det

innebär att Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet

gått tillbaka någon procentenhet jämfört med 2015.

Sannarpsgymnasiet har istället gått framåt någon

procent.

40

Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer

26,5 procent av eleverna anser att deras lärare talar

om vad de behöver göra för att lära sig mer. 19,8

procent anger att deras lärare inte gör det vilket är en

liten förbättring på 2,0 procentenheter jämfört med

2015.

Killarna anser till en större del än tjejerna att de får

information om vad de behöver göra för att lära sig

mer. Möjligen kan detta ha att göra med att tjejer i

större grad oroar sig över sina studier, och kanske

därmed upplever ett större behov av feedback från

lärarna kring vad de behöver göra för att lära sig mer

och nå ett högre betyg. Skillnaderna mellan könen

gällande andel elever som instämmer i påstående är

18,2 procentenheter. Det är en ökning i skillnaden på

4,6 procentenheter.

Flest elever instämmer på Kattegattgymnasiet, 28,9

procent, jämfört med 24,8 procent på

Sannarpsgymnasiet och 24,6 procent på

Sturegymnasiet.

41

Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt

En annan viktig komponent i det formativa lärandet

är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i

lärandet och anpassa undervisningen efter det. 29,6

procent av eleverna upplever att lärarna anpassar

undervisningen efter vad de kan, vilket är en

förbättring med 2,9 procentenheter jämfört med

2016. 53,7 procent anser att det delvis är så, medan

16,7 procent inte tycker att det är så alls.

I diagrammet till höger kan vi se att killar överlag

instämmer mer med att undervisningen är anpassade

efter vad de kan, än tjejer gör. 34,9 procent av killarna

har svarat att de instämmer, medan 24,0 procent av

tjejerna svarat samma sak.

Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där

störst andel av eleverna anser att lärarna utgår från

vad eleven kan när de ska lära sig något nytt. 34,0

procent av eleverna instämmer i påståendet där,

jämfört med 26,5 på Sturegymnasiet och 25,9 procent

på Sannarpsgymnasiet.

42

Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs

Forskning visar att elever lär sig bäst om de får en

varierad undervisning. Resultaten tyder på att

eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också

har en varierad undervisningsform. 35,5 procent

instämmer och 52,7 procent instämmer delvis. Bara

11,8 procent instämmer inte alls. Det är mycket

snarlikt resultaten 2015.

Det finns relativt liten skillnad mellan könen i denna

fråga. Något större andel av killarna instämmer i

påståendet, 37,9 procent jämfört med 33,3 procent av

tjejerna. När det gäller andelen som inte instämmer är

skillnaden nästan obefintlig.

På Sturegymnasiet så instämmer 37,9 procent av

eleverna i påståendet att deras lärare använder olika

undervisningsmetoder i en och samma kurs. Det är

en förbättring jämfört med 2015 då samma siffra var

33,9. På Kattegattgymnasiet instämmer 35,5 procent

och på Sannarpsgymnasiet instämmer 33,8 procent.

Det innebär en liten tillbakagång på

Kattegattgymnasiet jämfört med 2015.

43

Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen

Denna fråga är ny och finns bland annat med för att

kunna stämma av nämndens mål ”Alla ungdomar ska

under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet”. I

enkäten har eleverna fått följande förklaring vad som

menas med frågan: Med arbetsliv menas ställen där det

finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga

arbetsplatser som t.ex. sjukhus, äldreomsorg med mera.

Lärarna kan involvera arbetslivet genom att exempelvis ta in

föreläsare till skolan, vara på studiebesök eller göra "riktiga

uppgifter" där ni som elever göra något uppdrag åt arbetslivet.

Vi kan se att 25,4 procent av eleverna upplever att

deras lärare involverar arbetslivet i undervisningen,

medan 28,2 procent anser att de inte alls gör det.

Fler killar en tjejer anser att deras lärare involverar

arbetslivet i undervisningen, 30,3 procent jämfört

med 20,3 procent av tjejerna.

Vi kan se klara skillnader mellan skolorna gällande

denna fråga. 31,9 procent av eleverna på

Kattegattgymnasiet instämmer i påståendet, 27,9

procent av eleverna på Sturegymnasiet och 15,3

procent på Sannarpsgymnasiet. 39,4 procent av

eleverna på Sannarpsgymnasiet anser instämmer inte i

påståendet.

44

Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer

Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på

elevers studieresultat. Vi kan se att 40,6 procent av

eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att

lära sig mer. 48,3 procent instämmer delvis medan

11,1 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem

att lära mer. Resultatet är likt det som presenterades

för 2015.

Vi kan se att det finns en skillnad mellan könen.

Killar anger i större grad än tjejer att de instämmer

med att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer.

46,1 procent av killarna jämfört med 34,8 procent av

tjejerna. Andelen tjejer som inte instämmer har ökat

någon procentenhet jämfört med 2015.

På Kattegattgymnasiet instämmer störst andel av

eleverna i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig

mer. 45,1 procent. Samma siffra för Sturegymnasiet

är 42,9 procent och för Sannarpsgymnasiet 33,0

procent. På Sturegymnasiet har det skett en ökning

med 4,9 procentenheter jämfört med 2015.

45

Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer

I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de

entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt

styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan

elever, kontakter med omvärlden, kreativitet,

problemlösning, att misslyckanden ses som en

naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt

komma åt med följande frågor.

38,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare

uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för

att lära sig mer. 9,7 procent har angett att lärarna inte

uppmuntrar detta samarbete. Det är en liten

förbättring jämfört med 2015.

När vi tittar på den könsuppdelade statistiken så kan

vi se att killar överlag i något högre grad anser att

lärarna uppmuntrar eleverna till samarbete för att lära

sig mer. Skillnaden i andelen killar som instämmer

jämfört med tjejer är 4,8 procentenheter.

Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att

deras lärare uppmuntrar till samarbete finns på

Kattegattgymnasiet med 43,1 procent som instämmer

i påståendet. Därefter kommer Sturegymnasiet med

38,9 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 33,0

procent. För Sturegymnasiet är det en ökning med 5,0

procentenheter.

46

Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under

lektionerna

33,1 procent av eleverna instämmer med att deras

lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika

lösningar på ett problem under lektionerna. 12,2

procent instämmer inte i detta, vilket är en förbättring

från 2014 då samma siffra var 22,2 procent och 2015

när den var 15,4 procent. 54,7 procent av eleverna

instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har

vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det.

Läsaren bör också ha i åtanke att i vissa fall kan det

vara naturligt att det inte finns mer än ett svar och en

lösning på en fråga. Men ofta går det troligtvis att

hitta flera vägar till rätt svar.

I diagrammet till höger kan vi se att 37,7 procent av

killarna instämmer i påståendet, medan det är 28,3,0

av tjejerna. Detta mönster kunde även ses i

Elevbarometern 2015. Andelen som instämmer har

ökat hos både tjejer och killar.

Mellan skolorna så kan vi se att Kattegattgymnasiet

sticker ut genom att flest elever instämmer i

påståendet att de uppmuntras att komma med flera

olika lösningar på problem under lektionerna, med

38,5 procent. På Sturegymnasiet instämmer 31,9

procent av eleverna och på Sannarpsgymnasiet 27,0

procent. Det innebär en ökning på Sturegymnasiet

med 6,0 procentenheter och på Sannarpsgymnasiet

med 3,1 procentenheter jämfört med 2015.

47

Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna

Av de 2107 elever som svarade på enkäten så

instämmer 31,7 procent i att de får vara kreativa och

kommer med egna idéer på lektionerna. Å andra

sidan så är det 14,5 procent av eleverna som inte

håller med alls. Det är mycket snarlikt resultaten både

2014 och 2015.

Det finns skillnad mellan könen gällande resultatet.

36,0 procent av killarna instämmer och 27,1 procent

av tjejerna.

I denna fråga ser vi klara skillnader mellan de olika

enheterna. På Sturegymnasiet har 37,3 procent av

eleverna svarat att de instämmer i att de får vara

kreativa och komma med egna idéer på lektioner, på

Kattegattgymnasiet har 33,3 procent av eleverna

svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 25,5

procent. Möjligen kan en förklaring ligga i

Sturegymnasiet programstruktur, då mer än hälften av

eleverna på skolan går på det Estetiska programmet.

Ett program som är nära förknippat med kreativitet.

48

Jag är rädd för att svara fel på lektionerna

En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och

sedan lära sig av det. Det måste finnas en kultur som

är tillåtande och där ett fel ses som en möjlighet till

lärande. 18,2 procent av eleverna har svarat att de

instämmer i att de är rädda för att svara fel på

lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de

instämmer med de som delvis instämmer med att är

rädda att svara fel på lektionerna så får vi 49,6

procent. 50,4 procent av eleverna är inte alls rädda att

svara fel på lektionerna 2015. Det är en liten

försämring jämfört med 2015.

Vi kan se att en större andel av tjejerna än killarna är

rädda för att svara fel på lektionerna. Det är en

skillnad på 12,4 procentenheter, vilket är en ökning

med 4,4 procentenheter jämfört med 2015. Ännu

större blir skillnaden om vi tittar på de elever som

svarat att de inte är rädda att svara fel på lektionerna.

Där är skillnaden 18,7 procent vilket också är en liten

ökning. En möjlig förklaring till skillnaderna är att

tjejer, generellt sett, i större grad än killar jagar höga

betyg och att de är rädda att om de svarar fel så

kommer det att påverka betygen negativt. Flera lärare

vittnar om att eleverna vill ”svara rätt” och försöker

säga det som de upplever att läraren vill höra i jakten

på goda betyg.

Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever

instämmer i att de är rädda för att svara fel på

lektionerna, 21,6 procent. Det är en ökning med 5,4

procentenheter jämfört med 2015. Därefter kommer

Sannarpsgymnasiet med 17,8 procent och sedan

Kattegattgymnasiet med 16,6 procent. På

Sannarpsgymnasiet har det skett en lite försämring

med några procentenheter och på Kattegattgymnasiet

en marginell förbättring.

49

Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året

Även denna fråga är ny och finns bland annat med

för att kunna stämma av nämndens mål ”Alla

ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med

arbetslivet”. I enkäten har eleverna fått följande

förklaring vad som menas med frågan: med arbetsliv

menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag

eller offentliga arbetsplatser och kontakten kan exempelvis

varit genom studiebesök, APL eller genom föreläsningar av

arbetslivet på skolan. Vi kan se att 31,1 procent av

instämmer i att de haft kontakt med arbetslivet i

deras utbildning under det senaste året. 36,6 procent,

en större andel instämmer inte i påståendet.

Med tanke på att 29 procent av de svarande eleverna

går på ett yrkesprogram borde siffran som varit i

kontakt med arbetslivet vara högre.

Det finns ingen större skillnad mellan könen gällande

denna fråga. En större andel tjejer instämmer inte i

påståendet, 39,2 procent jämfört med 34,1 procent

bland killarna. En förklaring till detta kan vara att det

går en större andel tjejer på högskoleförberedande

program än på yrkesprogrammen. Alla yrkesprogram

har APL vilket gör att de bör svarat att de varit i

kontakt med yrkeslivet under det senaste året.

I generella drag har ca två tredjedelar på

yrkesprogrammen svarat att de varit i kontakt med

arbetslivet det senaste året. Anledningen till det kan

vara att elever i åk 1 inte hunnit ha någon APL ännu

vid tiden för enkäten.

Vi kan se att det finns skillnader mellan skolorna. På

Sturegymnasiet har 38,7 procent av eleverna svarat

att de varit i kontakt med yrkeslivet, på

Kattegattgymnasiet är samma siffra 34,1 procent och

på Sannarpsgymnasiet 22,0 procent. En förklaring

kan vara att Sannarpsgymnasiet endast har två

yrkesprogram, Vård- och omsorgsprogrammet och

Barn- och fritidsprogrammet.

50

Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan

En viktig faktor till att känna motivation för sitt

skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär

sig. 33,6 procent av eleverna instämmer i påståendet

att de förstår vad de kan använda det de lär sig i

skolan i ett sammanhang utanför skolan. Det är en

liten uppgång med 2,0 procentenheter jämfört med

2015. 16,2 procent av eleverna förstår inte hur de ska

använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att

skolan kan kännas meningslös för dessa elever.

Något större andel killar än tjejer anser att de förstår

hur de ska använda de kunskaper de fått i skolan

utanför skolan. Det rör sig om en skillnad på 10,6

procentenheter. En delförklaring kan vara att en

större andel av killar än tjejer går på

yrkesförberedande program, och där kan möjligen

kunskaperna som eleverna får just i yrkeskurserna

vara mer enkelt tillämpningsbara i ett arbete utanför

skolan än i en del högskoleförberedande kurser.

På Kattegattgymnasiet är det 37,1 procent som

instämmer i påståendet och på Sturegymnasiet är det

36,1 procent. Det innebär en ökning på 7,3

procentenheter för Sturegymnasiet jämfört med

föregående år. På Sannarpsgymnasiet är det 27,4

procent som instämmer.

51

Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning

32,3 procent av eleverna upplever att deras lärare

samarbetar kring deras utbildning. Det är en ökning

med 4,7 procentenheter jämfört med 2015.

Ytterligare 50,0 procent anser att de delvis gör det.

17,8 procent upplever att lärarna inte gör det, vilket

också är en liten förbättring jämfört med 2015. Visst

samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna

utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring

utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna

har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även

att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är

en viktig faktor för att främja elevernas

måluppfyllelse.

En mindre andel tjejer än killar instämmer i att deras

lärare samarbetar kring deras utbildning. 26,6 procent

jämfört med 37,7 procent.

Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever

instämmer i att deras lärare samarbetar. Där

instämmer 36,9 procent av eleverna i påståendet. Tätt

där efter kommer Sturegymnasiet med 33,1 och sedan

Sannarpsgymnasiet med 25,7 procent. Jämfört med

tidigare år har Sturegymnasiet ökat andelen elever

som instämmer med 10,3 procentenheter.

52

Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter

35,3 procent av eleverna instämmer i att deras lärare

samordnar prov och inlämningsuppgifter. 45,3

procent instämmer delvis. 19,4 procent anser dock att

de inte gör det. Resultatet är en liten förbättring

jämfört med 2015. Att ha flera inlämningsuppgifter

och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en

mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan

också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka

kurser som de ska lägga mest energi på.

Killar upplever i större grad än tjejer att deras lärare

samordnar prov och inlämningsuppgifter. Skillnaden

rör sig om 9,6 procentenheter, vilket är minskning

jämfört med 2015 då skillnaden var 16,6

procentenheter. Generellt sett har tjejer något högre

krav på sig själva att prestera bra i alla kurser, och

upplever eventuellt det som mer stressande när de får

flera uppgifter och prov samtidigt. Det kan vara så att

de då är mindre benägna att prioritera mellan

kurserna och då upplever det som ett större problem

när lärare inte samordnar sig.

Det finns skillnader mellan de olika skolorna. På

Kattegattgymnasiet är det störst andel elever som

upplever att deras lärare samordnar prov och

arbetsuppgifter, med 36,9 procent. Därefter kommer

Sturegymnasiet med 36,3 procent och

Sannarpsgymnasiet med 32,5 procent. Sturegymnasiet

har ökat andelen som instämmer med 9,0

procentenheter och Kattegatt har minskat andelen

med 5,0 procentenheter jämfört med 2015.

Sannarpsgymnasiet ligger kvar på ungefär samma

nivå.

53

Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid

20,6 procent av eleverna instämmer i att arbetsbördan

är rimlig och jämn över tid. 29,1 procent av eleverna

instämmer inte i detta påstående. Detta är en liten

förbättring jämfört med 2015. En stor del av

gymnasieleverna upplever med andra ord själva att

det har en tuff arbetssituation. En allt för pressad

arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna,

vilket kan påverka kunskapsresultaten negativt.

Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa

hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna.

Kraven har dock ökat i med GY2011 och det är inte

helt enkelt att kombinera detta med att försöka lätta

arbetsbördan för eleverna.

Precis som föregående år kan vi se att en större andel

killar än tjejer upplever att arbetsbördan är rimlig och

jämn. 26,0 procent av killarna, jämfört med 14,9

procent av tjejerna. Eftersom vi vet att tjejer överlag

har något högre ambitioner med sina studier är en

skillnad inte särskilt märklig i sig.

En skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet

sticker ut där en större andel av eleverna, 37,5

procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. Det är

dock en liten förbättring jämfört med 2015.

När en uppdelning görs per årskurs så ser vi att det

finns en stegring genom årskurserna. 22,8 procent av

eleverna i åk 1 har svarat att de inte instämmer, 29,7 i

åk 2 och 36,7 åk 3.

54

Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper

Att sätta betyg är något som är svårt och ett i

slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att

eleven bedöms efter kursmålen, och inte efter

personliga egenskaper. Läraren har här total

suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det

är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i

betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad

till respektive lärare är det positivt att 44,6 procent av

eleverna instämmer i att de upplever att lärare sätter

rättvisa betyg på deras kunskaper. 44,4 procent håller

delvis med och bara 11,1 procent håller inte alls med.

Det är mycket likt resultaten 2015.

Killar upplever i något större grad än tjejerna att

lärarna sätter rättvisa betyg på deras kunskaper, 47,2

procent jämfört med 42,0.

Kattegattgymnasiet har störst andel elever som

instämmer i att deras lärare sätter rättvisa betyg på

deras kunskaper. Sannarpsgymnasiet har minst andel

som instämmer med 36,9 procent. De har också

tydligt flest elever som inte instämmer, med 15,1

procent. Sturegymnasiet har 47,7 procent av eleverna

som instämmer.

55

Jag har haft besök av min lärare regelbundet under mina APL-perioder

Tre nya frågor gällande arbetsplatsförlagt lärande

(APL) har först in i Elevbarometern för 2015. Detta

på önskemål från skolorna som vill kunna använda

detta i sitt kvalitetsarbete kring APL. Endast de elever

som går på ett yrkesprogram har fått frågorna. På

grund av ett handhavandefel har inte eleverna på

Hotell- och turismprogrammet fått frågan i år, så

resultatet från detta program ingår inte i svaren.

32,8 procent av eleverna instämmer i att de har haft

regelbundna besök av sina lärare under APL-perioder.

26,5 procent instämmer inte i detta.

Vi kan se en tydlig skillnad mellan könen. 41,5

procent av tjejerna instämmer i påståendet medan

28,4 procent av killarna gör det. Eftersom valen till

yrkesprogram fortfarande är mycket könsstereotypa

finns förklaringen troligen bakom vilket program och

därmed skola som de går på.

Mellan skolorna finns också tydliga skillnader. 44,0

procent av eleverna på yrkesprogrammen på

Sturegymnasiet instämmer, 41,7 procent på

Sannarpsgymnasiet och endast 21,6 procent av

eleverna på Kattegattgymnasiet. På

Kattegattgymnasiet finns också betydligt större andel

som svarat att de inte instämmer, 33,2 procent.

56

Jag blev bra bemött och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag

började på min APL

Frågan besvaras endast av elever på

yrkesprogrammen.

Vi kan se att 50,4 procent av eleverna instämmer i att

de blev bra bemötta och fick bra information om

deras APL-plats av deras handledare (handledare som

finns på praktikplatsen), när de började sin APL. 15,3

procent (85 st.) av eleverna svarade att så inte var

fallet.

En något större andel av tjejerna instämmer i att de

fick bra information om sin APL-plats när de började

där, jämfört med killarna. 53,8 procent jämfört med

48,6.

Mellan skolorna kan vi se tydliga skillnader. På

Sturegymnasiet är det 64,4 procent av eleverna som

instämmer, på Sannarpsgymnasiet är det 52,7 procent

och på Kattegattgymnasiet är det 40,1 procent.

57

Jag kommer att få nytta av det jag lärt mig under min APL

Frågan besvaras endast av elever på

yrkesprogrammen.

59,9 procent av eleverna tror att de kommer att få

nytta av det som de lärt sig under sin APL. Detta kan

jämföras med att 33,6 procent av alla de svarande

eleverna instämmer i att de förstår hur de kan

använda det de lär sig i skolan utanför skolan. 13,1

procent har svarat att de inte kommer att ha nytta av

det som de lärt sig under sin APL.

Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de

kommer att ha nytta av det som de lärt sig under sin

APL. 70,4 procent av tjejerna instämmer jämfört med

54,5 procent av killarna.

Även på denna fråga kan vi se en markant skillnad

mellan skolorna. 75,3 procent av eleverna på

Sturegymnasiet instämmer, 68,5 procent av eleverna

på Sannarpsgymnasiet och 45,9 procent av eleverna

på Kattegattgymnasiet. 19,3 procent av eleverna på

Kattegattgymnasiet instämmer inte i påståendet.

58

Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla ämnen

68,0 procent av de svarande eleverna upplever att de

har fått det stöd som de behöver för att få minst ett E

i alla ämnen. 7,4 procent av eleverna instämmer inte

alls. Siffrorna är väldigt lika de som fanns 2015.

Det finns inga större upplevda skillnader mellan

könen gällande om de fått det stöd som de behöver

för att nå minst ett E i alla ämnen.

På Kattegattgymnasiet har 71,1 procent svarat att de

instämmer. 70,3 procent instämmer på

Sturegymnasiet och 62,4 procent på

Sannarpsgymnasiet. Det som är positivt är att andelen

som instämmer har ökat något på Kattegattgymnasiet

och Sannarpsgymnasiet. Det innebär att det har skett

en ökning på Sturegymnasiet med 7,5 procent jämfört

med 2015. På Sannarpsgymnasiet har det istället skett

en minskning med 5,6 procent. På Kattegatt har det

skett en liten minskning med 1,4 procent.

59

Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen

20,5 procent av de elever som svarat på enkäten har

angett att de har fått stöd utanför den ordinarie

undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen. I

faktiska tal utgör det 431 elever. Förra året var samma

siffra 24,0 procent.

Skillnaden mellan könen gällande andelen som angett

att de fått stöd är mycket liten, 1,3 procentenhet.

På Sturegymnasiet finns störst andel av eleverna som

angett att de fått stöd utanför den ordinarie

undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen

med 23,4 procent. Tätt därefter följer

Sannarpsgymnasiet med 21,9 procent och sedan

Kattegattgymnasiet med 17,8 procent.

60

Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges

Av del elever som har svarat att de har fått stöd

utanför den ordinarie undervisningen för att få minst

ett E i alla ämnen så har 66,2 procent också svarat att

de har fått vara med och påverka stödets utformning.

33,8 procent har svarat att de inte fått påverka stödets

utformning. Det är en ökning av andelen elever som

svarat nej med 7,5 procentenheter jämfört med 2015.

2015 var det en större andel killar än tjejer som ansåg

att de inte fick påverka hur och var stödet ges, men

detta har ändrats 2016. Nu är det 39,0 procent av

tjejerna som svarat nej och 32,8 procent av killarna.

Detta är en återgång till det förhållande som gällde

2014.

Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har

ungefär lika stor del av eleverna som svarat nej, 34,8

procent och 34,9 procent. På Sturegymnasiet är

samma siffra 31,0 procent. Det innebär att det skett

en ökning av andelen som svarade nej på alla

enheterna jämfört med 2015. För Sturegymnasiet är

ökningen 8,3 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet

7,8 procentenheter och på Kattegattgymnasiet 5,5

procentenheter.

61

Jag vill helst få mitt stöd

På denna fråga har eleverna kunna ange fler än ett

alternativ. Av de elever som har svarat att de har fått

stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få

minst ett E i alla ämnen önskar 52,6 procent att få det

i klassen, vilket är en liten ökning sedan 2015. 35,6

procent vill få det själv tillsammans med

specialpedagog och 21,4 procent vill få det i särskild

grupp. Av de som angett annat är det flera som lyft

att de vill ha det ensamma, ensam med läraren eller

med stöd av familjen. Det finns också dem som lyfter

att de inte vill ha något stöd alls.

Vi kan se att det finns skillnader mellan könen gällande denna fråga. 60,9 procent av killarna vill ha stödet i

klassen, medan endast 43,2 procent av tjejerna vill det. Tjejerna vill helst ha stöd själv tillsammans med

specialpedagog, 45,8 procent har angett det jämfört med 26,5 procent av killarna. Tjejerna vill också hellre ha

stöd i särskild grupp, 24,5 procent, jämfört med 18,6 procent av killarna. Jämfört med föregående år så är det

en ökning av andelen killar som vill ha stödet i klassen med 4,9 procenenheter. Största skillanden jämfört med

2015 är dock att andelen tejer som vill ha stödet själv tillsammans med specialpedagog har ökat med 11,1

procentenheter.

62

Det finns även skillnader mellan skolorna, men de är

mindre. På Sannarpsgymnasiet vill 38,1 procent av

eleverna ha stödet själv tillsammans med

specialpedagog jämfört med 33,9 procent på

Sturegymnasiet och 26,8 procent på

Kattegattgymnasiet. Önskemålet att få stödet i en

särskild grupp har minskat på Kattegattgymnasiet

och Sannarpsgymnasiet. Störst skillnad jämfört med

2015 är dock att eleverna som vill ha stödet i klassen

har minskat med 10,0 procentenheter på

Sannarpsgymnasiet.

63

Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen

Av de som har fått stöd så anser 78,4 procent att det

har hjälpt dem att bättre nå målen. Det är en

försämring jämfört med Elevbarometern 2015 med

8,2 procentenheter. 21,6 procent anser att stödet inte

har hjälpt dem. Det motsvarar 90 av de svarande

eleverna.

Tjejerna anser i något högre grad än killarna att

stödundervisningen hjälper dem att bättre nå målen.

80,4 procent jämfört med 76,6 procent. Jämfört med

2015 är det också bland killarna som den största

minskningen av andelen som svarat ja har skett. En

minskning har dock även skett bland tjejerna.

Minskningen har också skett på alla skolor. 2015

svarade 86,3 procent av eleverna på

Kattegattgymnasiet ja, på Sannarpsgymnasiet var det

88,2 procent och på Sturegymnasiet 85,0 procent.

64

Mina lärare har förståelse för min svårigheter

Av de elever som har svarat att de har fått stöd

utanför den ordinarie undervisningen för att få minst

ett E i alla ämnen så anser 75,2 procent att deras

lärare har förståelse för deras svårigheter. 24,8

procent anser att deras lärare inte har den förståelsen.

Det är en marginell förbättring jämfört med 2015.

Det innebär att 104 av de svarande eleverna upplever

att deras lärare inte har förståelse för deras

problematik. Detta är ett för stort antal. Samtidigt är

det så att elever av olika anledningar inte alltid

berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är

det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för

den.

Killarna upplever i något större grad än tjejerna att

lärarna har förståelse för deras svårigheter, 76,8

procent jämfört med 73,5 procent.

Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har störst

andel elever som svarat ja, 76,3 procent respektive

76,0 procent. På Sturegymnasiet har 72,8 procent av

eleverna svarat ja. Jämfört med 2015 innebär det att

Kattegattgymnasiet har ökat andelen som svarat ja

med 6,5 procentenheter, medan Sturegymnasiet har

minskat andelen med 5,7 procentenheter.

Sannarpsgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå

mellan åren.

65

IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen

2014 kunde vi se en klar ökning i andelen som

instämde i att deras lärare använder sig av

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i

undervisningen. 2013 var det 41,5 procent som

instämde, 2014 var det 51,4 och 2015 65,0 procent av

eleverna som instämmde. 2016 sker ytterligare en

ökning, men inte lika stark. Endast 3,9 procent av

eleverna anger att deras lärare inte använder sig av

IKT i undervisningen alls.

En större andel av tjejerna än killarna upplever att

deras lärare använder sig av IKT i undervisningen.

73,5 procent instämmer av tjejerna jämfört med 64,4

procent av killarna. 6,3 procent av killarna anser att

lärarna inte använder sig av IKT i undervisningen,

jämfört med 1,5 procent av tjejerna. En möjlig

förklaring är att killar kan ha högre krav på vad de

anser vara att använda sig av IKT i undervisningen än

tjejer.

Det finns vissa skillnader mellan skolorna.

Sturegymnasiet är den skolan där störst andel elever

upplever att deras lärare använder sig av IKT i

undervisningen, 72,9 procent. Tätt där efter kommer

dock Kattegattgymnasiet med 69,6 procent.

Sannarpsgymnasiet ligger lägst med 65,1 procent av

eleverna som instämmer i att deras lärare använder sig

av IKT i undervisningen. Sannarpsgymnasiet är dock

den skola som har ökat andelen elever som

instämmer mest jämfört med 2015, med en ökning på

8,0 procentenheter.

66

Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen

Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg

behöver lärarna känna att de behärskar åtminstone

grunderna för hur de t.ex. kan använda en dator eller

surfplatta som ett pedagogiskt verktyg. 36,9 procent

av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i

användandet av IKT i undervisningen. Det är en liten

ökning sedan 2015. 12,5 procent anser att deras lärare

inte känner sig säkra i detta, vilket är en förbättring på

3,4 procentenheter jämfört med 2015. Detta är

elevens subjektiva bedömning av alla sina lärare,

vilket läsaren bör ha i åtanke. Troligtvis har de vissa

lärare som aktivt arbetar med IKT, medan andra inte

gör det alls.

Tjejerna har något högre tankar om sina lärares IKT-

förmåga än killarna. Det märks framförallt genom att

15,2 procent av killarna inte instämmer i påståendet,

jämfört med 9,8 procent av tjejerna. Killar verkar ha

högre krav på sina lärare gällande IKT i

undervisningen än tjejerna. Både killar och tjejer som

inte instämmer är dock färre i år jämfört med 2015.

Störst andel elever som instämmer i att deras lärare

känner sig säkra i användandet av IKT i

undervisningen finns på Kattegattgymnasiet med 38,3

procent. Därefter kommer Sturegymnasiet med 36,7

procent och Sannarpsgymnasiet med 35,1 procent.

Sannarpsgymnasiet har ökat andelen elever som

instämmer med 6,7 procentenheter och

Sturegymnasiet med 3,0 procentenheter. På

Sturegymnasiet har det dock skett en minskning med

8,1 procentenheter gällande andelen elever som inte

instämmer.

67

Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT

Vid denna fråga har det i enkäten förtydligats att det

till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor

och appar. Många elever har själva god vana med

IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det

gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i

undervisningen. Det är också en fråga om inflytande

enligt läroplanen. 37,4 procent av eleverna har svarat

att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från

dem gällande IKT. 12,6 procent anser inte det.

Resultatet är mycket snarlikt det från 2015.

Killarna är något mer kritiska än tjejerna. 36,0 av

killarna instämmer i att deras lärare är lyhörda

gällande förslag om IKT i undervisningen och 38,9

procent av tjejerna.

Sturegymnasiet har flest elever som instämmer i

påståendet, 42,1 procent, där efter kommer

Kattegattgymnasiet med 37,9 procent och sedan

Sannarpsgymnasiet med 33,4 procent. Förhållandet

såg likadant ut under 2015.

68

Jag använder ett digitalt verktyg (PC, Mac, Chromebook, surfplatta, smartphone) i

undervisningen

Sedan mätningarna började 2013 har vi kunnat se en

markant förbättring i statistiken gällande denna fråga.

2013 svarade 57,6 procent av eleverna att de använde

sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. 2014 var

det 73,1 procent, 2015 var vi uppe i 90,6 procent.

Resultatet för 2016 är 94,2 procent. Anledningen är

att alla succesivt har blivit utrustande med en iPad på

Styregymnasiet och Sannarpsgymnasiet. På

Kattegattgymnasiet eleverna fått varsin Chromebook.

En något större del av tjejerna har svarat att de

använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen.

Så har också förhållandet sett ut sedan 2013.

Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever

angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i

undervisningen, 97,6 procent. Därefter kommer

Sannarpsgymnasiet med 95,1 procent och

Kattegattgymnasiet med 91,5 procent. Största

ökningen jämfört med 2015 har skett på

Sannarpsgymnasiet och beror på att de som gick i

trean under läsåret 2014/2015 på

Samhällsvetenskapsprogrammet inte hade fått någon

iPad av skolan. När dessa nu gått ut har alla elever

fått ett digitalt verktyg.

69

Jag använder mig av följande digitala verktyg i undervisningen

Frågan är en flervalsfråga. Eleverna har med andra

ord kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Av de elever

som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i

undervisningen så kan vi se att det vanligaste är en

surfplatta från skolan. Att 54,8 procent i årets

elevbarometer svarat surfplatta förklaras med att både

Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet har valt att

satsa på iPad som digitalt verktyg för eleverna. På

Kattegattgymnasiet har man istället valt att köpa in

Chromebooks, som klassas som en dator. Vi kan

också se att 32,7 procent av eleverna använder sig av

sina egna smartphones i undervisningen.

Vi kan se skillnader i resultaten mellan tjejer och

killar. Den stora skillnaden består i att en större andel

tjejer än killar har angett att de använder sig av

surfplatta från skolan, och en mindre andel tjejer än

killar använder sig av dator. Förklaringen till detta

ligger i skolornas olika könsstrukturer, vilket syns i

diagrammen på nästa sida. Tjejerna använder i något

större utsträckning även egen dator till skolarbetet.

70

Mellan skolorna finns det tydliga skillnader. På

Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet så syns det

tydligt att man valt att satsa på surfplattan iPad,

medan man på Kattegattgymnasiet valt datorn

Chromebook. Det förklarar också skillnaderna

mellan könen på föregående sida. En större andel

av eleverna på Sannarpsgymnasiet än på de andra

två skolorna har också angett att de använder en

egen dator i undervisningen.

71

I undervisningen använder jag ofta mitt digitala verktyg till

Frågan är en flervalsfråga. Av de som svarat att de

använder sig av ett digitalt verktyg så kan vi i

diagrammet till vänster se vad de använder detta

verktyg till. Vanligast är informationssökning vilket

87,9 procent av eleverna angett. Därefter följer att

göra anteckningar med 75,9 procent och Fronter

(som är den lärplattform som används av skolorna i

Halmstad) med 74,4 procent. Gällande Fronter är det

en minskning med 6,9 procentenheter jämfört med

2015. Efter det kommer ämnesanpassade

program/appar med 45,2 procent, vilket är en ökning

med 4,8 procentenheter jämfört med 2015. Därefter

kommer Sociala medier med 41,2 procent.

I år har även eleverna haft möjlighet att genom fritext ge exempel på andra anvädningsområden. 92 elever har

utnyttjat den möjligheten. Exempel som tas upp där är att skriva arbeten, Google Classroom, att titta på

videos som man fått i uppgift av läraren och lyssna på musik. Ett antal lyfter också fram att de använder sitt

verktyg till att spela spel.

Som framgår av diagrammen ovan så finns det vissa skillnader mellan hur de båda könen använder sig av sitt

digitala verktyg. 77,8 procent av tjejerna använder sig av Fronter, medan 70,9 procent av killarna göra det. 35,8

procent av tjejerna och använder verktyget till att strukturera upp sin vardag i förhållande till 19,2 procent av

killarna. 50,0 procent av tjejerna använder sig av ämnesspecifika program/appar, jämfört med 40,1 procent av

killarna.

72

Vi kan se vissa skillnader i resultaten mellan

skolorna. Framförallt mellan Sturegymnasiet och

de två andra skolorna. På Sturegymnasiet är det

vanligare att eleverna använder sitt digitala verktyg

till att göra anteckningar och sociala medier än på

de andra skolorna. Jämfört med 2015 har det skett

en minskning av användandet av Fronter

framförallt på Kattegattgymnasiet (-9,3

procentenheter) och Sturegymnasiet (-7,6

procentenheter). På Sannarpsgymnasiet har det

skett en ökning med 9,5 procentenheter gällande

användningen av ämnesanpassade

program/appar.

73

Inflytande och ansvar Jag har fått information om vilka rättigheter till inflytande jag har som elev

När frågorna har tagits fram till detta avsnitt har

Läroplanen för gymnasieskolan 11 (Lgy 11) andra

kapitel legat som grund.

30,1 procent, av eleverna har angett att de har fått

information om vilka rättigheter till inflytande de har.

Det är en liten förbättring jämfört med 2015. 21,3

procent har angett att de inte har fått det. 48,6

procent anger att de delvis har fått den

informationen.

Vi kan se vissa skillnader mellan könen när det gäller

om de fått information om vilka rättigheter till

inflytande de har som elever. Något större andel killar

än tjejer instämmer i att de har fått den

informationen. 33,8 procent jämfört med 26,4

procent bland tjejerna.

Mellan skolorna finns även där mindre variationer. På

Sturegymnasiet instämmer 31,9 procent av eleverna i

påståendet. På Kattegattgymnasiet är det 30,6 procent

vilket är en ökning på några procentenheter jämfört

med 2015. På Sannarpsgymnasiet är det 28,2 procent

vilket är ungefär samma som föregående år.

74

Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som

jag vill

Demokrati handlar om att varje röst är lika mycket

värd. Ibland tolkas dock demokrati som att alla alltid

får som de vill, vilket snarare är anarki. Därav frågans

utformning. 45,7 procent instämmer i att lärare och

personal lyssnar och respekterar deras åsikter.

Andelen som inte instämmer är 6,6 procent. Det är

en liten förbättring jämfört med 2015. Att eleverna

upplever att de är respekterade är givetvis viktigt för

deras arbetsmiljö. Lika viktigt som att lärarna känner

att eleverna respekterar dem.

Det finns små skillnader mellan könen gällande denna

fråga. 7,4 procent av killarna instämmer inte och 5,8

procent av tjejerna.

Mellan skolorna finns vissa variationer.

Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever

instämmer i påståendet, 51,9 procent. På

Kattegattgymnasiet är det 44,9 procent och på

Sannarpsgymnasiet 42,3 procent. Sturegymnasiet har

ökat andelen som instämmer med 6,7 procentenheter

jämfört med 2015. På Kattegattgymnasiet har det

istället skett en minskning med 5,8 procentenheter.

Sannarpsgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå

som 2015.

75

Mina lärare uppmuntrar mig och mina kurskamrater att planera kurserna tillsammans med

dem

I Lgy 11 avsnitt 2.3 står det att läraren tillsammans

med eleverna ska planera och utvärdera

undervisningen. 25,8 procent av eleverna har svarat

att deras lärare uppmuntrar dem och deras

kurskamrater att planera kurserna tillsammans med

dem. 20,1 procent instämmer inte alls. Det är mycket

snarlikt resultaten från 2015.

Killar upplever i större utsträckning än tjejerna att de

får vara med och planera kurserna. 29,6 procent av

killarna instämmer i påståendet medan samma siffra

för tjejerna är 21,9 procent.

Av de elever som instämmer så finns störst andel på

Sturegymnasiet, där 30,9 procent angett detta

svarsalternativ. Det är en förbättring med 4,5

procentenheter jämför med 2015. Därefter kommer

Kattegattgymnasiet med 26,1 procent, vilket istället är

en försämring med 5,0 procent. Slutligen kommer

Sannarpsgymnasiet med 21,8 procent, vilket är

mycket likt resultatet 2015.

76

Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna

Av de elever som svarat på enkäten har 32,4 procent

svarat att deras lärare låter dem utvärdera kurserna.

15,5 procent har svarat att de inte instämmer, vilket

även det är en liten förbättring jämfört med 2015.

Det finns inga större skillnader mellan könen gällande

denna fråga.

På Sannarpsgymnasiet är det 34,6 procent av eleverna

som instämmer med påståendet. På Sturegymnasiet är

det 31,9 procent och på Kattegattgymnasiet 30,9

procent. Sturegymnasiet har minst andel elever som

inte instämmer i att deras lärare låter dem utvärdera

kurserna.

77

Jag upplever att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla

27,8 procent av de svarande eleverna upplever att

deras mentorsträffar/klassamlingar är meningsfulla.

28,1 procent anser inte att de är meningsfulla.

Resultatet är mycket likt det vi kunde se i

Elevbarometern 2015. Mentorsträffarna är forum där

eleverna ska lära sig och få möjlighet att praktisera

den representativa demokratin och därmed vara ett

forum för inflytande för eleverna. Men det är också

ett forum för att diskutera eventuella konflikter i

klassen eller annat som kan vara av vikt för klassens

sammanhållning. Frågor som borde kunna upplevas

som angelägna.

Det finns nästan inga skillnader mellan tjejer och

killar gällande hur mentorsträffarna uppfattas, vilket

varit fallet sedan undersökningen genomfördes för

första gången 2013.

Störst andel av eleverna som instämmer i att

mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla

finns på Sturegymnasiet med 35,5 procent. Därefter

kommer Sannarpsgymnasiet med 26,4 procent och

Kattegattgymnasiet med 24,7 procent. Det innebär en

ökning med 5,1 procentenheter för Sturegymnasiet

och en liten minskning på de andra skolorna.

78

Jag upplever att utvecklingssamtalen är meningsfulla

Enligt skollagen så ska eleven ges en samlad

information om elevens kunskapsutveckling och

studiesituation, ett utvecklingssamtal. 36,4 procent av

eleverna har svarat att de upplever

utvecklingssamtalen som meningsfulla. 22,8 procent

anser att de inte är meningsfulla. Resultatet är mycket

likt det från 2015.

Det finns vissa marginella skillnader mellan könen

gällande denna fråga. Tjejerna upplever i något större

grad utvecklingssamtalen som meningsfulla än

killarna. 37,7 procent av tjejerna instämmer och 35,2

procent av killarna.

På Sturegymnasiet upplever störst andel av eleven

utvecklingssamtalen som meningsfulla där 46,3

procent instämmer. Det är en förbättring med 7,9

procentenheter jämfört med 2015. Där efter kommer

Sannarpsgymnasiet med 38,2 procent och sedan

Kattegattgymnasiet med 29,5 procent.

Sannarpsgymnasiet ligger på ungefär samma nivå som

2015, medan Kattegattgymnasiet minskat sitt resultat

med 5,6 procentenheter. Kattegattgymnasiet är också

den skola där absolut störst andel svarat att de inte

instämmer, med 29,2 procent, alltså nästan lika stor

andel som svarat att de instämmer.

79

Jag tar personligt ansvar över mina studier

Enligt Lgy 11 är det skolans mål att varje elev tar

personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.

En överväldigande majoritet av eleverna, 70,2

procent, anser själva att de tar personligt ansvar för

sina studier. Endast 3,5 procent anser att de inte gör

det. Eleverna upplever överlag att de tar mycket

ansvar över sina studier på nästan alla program.

Oavsett hur betygsresultaten ser ut.

Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de tar

ansvar för sina studier. 77,0 procent av tjejerna

instämmer i påståendet, medan 63,6 procent av

killarna gör det. Om en jämförelse görs med

studieresultaten så bekräftar det denna bild, då tjejer

generellt sett har bättre betyg än killar, och därmed

troligtvis också tar ett större ansvar för sina studier.

Det finns mycket små skillnader mellan skolorna

gällande denna fråga. Störst andel som tycker de tar

ansvar för sina studier finns på Sannarpsgymnasiet

med 73,6 procent. Samma siffra på Sturegymnasiet är

69,1 procent och på Kattegattgymnasiet 68,1 procent.