economics101 - foilene til økonomi-kurset

Verklighetsekonomi – Del 1 [email protected]

Klaus Bernpaintner, KTHFS och

Ludwig von Mises InsFtutet i Sverige

Economics is haunted by more fallacies than any other study known to man. This is no accident. The inherent difficulFes of the subject would be great enough in any case, but they are mulFplied a thousand fold by a factor that is insignificant in, say, physics, mathemaFcs or medicine-‐the special pleading of selfish interests. (…) While certain public policies would in the long run benefit everybody, other policies would benefit one group only at the expense of all other groups. In addiFon to these endless pleadings of self-‐interest, there is a second main factor that spawns new economic fallacies every day. This is the persistent tendency of men to see only the immediate effects of a given policy, or its effects only on a special group, and to neglect to inquire what the long-‐run effects of that policy will be not only on that special group but on all groups. It is the fallacy of overlooking secondary consequences.

(Economics in One Lesson, Henry HazliX, 1946)

“… more fallacies than any other study …” 1.  Det är vikFgt aX gynna exporFndustrin (och skydda inhemsk industri) 2.  EX land bör vara självförsörjande och ha posiFv handelsbalans 3.  Bankväsendet är systemkriFskt och måste räddas Fll varje pris 4.  Förtroende för systemet är nödvändigt för en stabil ekonomi 5.  En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 6.  Konjunkturcykler är en inneboende egenskap hos fria marknader 7.  PoliFska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 8.  Naturliga monopol, “market failures”, “externaliFes”, ”imperfect compeFFon” 9.  EX växande BNP betyder högre levnadsstandard, det är önskvärt med hög BNP-‐Fllväxt 10.  Högkonjunktur är bra och lågkonjunktur är dåligt 11.  InflaFonsspiralen: Högkonjunktur -‐> högre löner -‐> högre priser -‐> högre löner-‐> … RB bromsar! 12.  Det är bra med en konstant “lagom” inflaFon (2%), deflaFon är DÅLIGT 13.  Man kan sFmulera fram välstånd med mera pengar 14.  InjekFon av nya pengar leder Fll en posiFv mulFplikatoreffekt 15.  Asien växer på USAs och Europas bekostnad 16.  KonsumFon leder Fll Fllväxt, sparande motverkar Fllväxt 17.  Producenter utnyXjar konsumenter 18.  … fast rika konsumenter utnyXjar farga producenter 19.  Det blir katastrof när oljan tar slut 20.  Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eX land ur depression 21.  Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoX på arbetskras 22.  Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aX lära av historien 23.  Etc…

VikFgt? För vem?

•  För aX förstå världen – idag och historia •  AX påverka och förbäXra •  Inse möjligheter och begränsningar •  Sila mediebruset •  Fördröja jordens undergång •  Hur investera och skydda sig

Vad slags vetenskap är ekonomi?

Naturvetenskaper •  Fysik, kemi, biologi •  Naturlagar stabila •  Naturlagar universella •  Upprep.bara experiment •  Kontrollerad miljö •  Data, modeller •  KvanFtaFva förutsägelser

Sociala vetenskaper •  Ekonomi, filosofi, poesi •  Människor väljer, ändras •  Människor individuella •  Unika händelser •  Inget ceteris paribus •  Icke-‐kvanFfierbart •  KvalitaFva förutsägelser

“The dismal science”

Olika synsäX på ekonomisk vetenskap

“Konven4onell” ekonomi •  Naturvetenskaplig metod •  MatemaFk, ekonometri •  Data, modeller, grafer •  Data-‐>modell-‐>teori •  KvanFtaFva förutsägelser •  Aggregade data, sum, avg •  Mikro/makro •  Jämviktslägen, perf. comp. •  Mekanisk, staFsk •  “FörbäXra” •  Utbud+eserfrågan-‐>pris

“Österrikisk” ekonomi •  Praxeologisk metod •  DedukFon, logik •  Resonemang •  Teori förklarar data •  KvalitaFva förutsägelser •  Metodologisk individualism •  Sammanhängande “mikro” •  Entreprenörer-‐>förändring •  Organisk, entreprenörer •  Förklara •  Konsument-‐>värde-‐>pris

Ex: KonvenFonell (neoklassisk) mikroekonomi: The Economic Man

Makroekonomi

Kvalité på ekonomisk teori

Grekisk MedelFd

SkolasFk Fransk

Klassisk Marx

Österrikisk

Neoklassisk

Keynes

Chicago

Mainstream

Kort ekonomisk historia

•  Hesiodos 700 fKr –  Knapphet, arbete, Fd, kapital,

konkurrens –  Ascra: ”A sorry place...bad in winter,

hard in summer, never good." •  Pythagoras 570-‐495 fKr

–  MatemaFsk mysFker –  Allt är tal

•  Demokritos 460-‐370 fKr –  SubjekFv nyXa

•  Platon 428-‐348 fKr –  EliFsFsk kommunist

•  Xenofon 428-‐354 fKr –  Oikonomikos (Om hushåll)

•  Aristoteles (“Filosofen”) 384-‐322 fKr –  Privat egendom –  Pengar –  Likvärdighet vid handel

Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream

Kort ekonomisk historia •  RäX pris – Vad är det? – Pris och värde

•  Är ränta Fllåtet? – Är det moraliskt? – Ocker?


5 Mosebok kapitel 23 19. Du skall inte ta ränta av din broder, varken på pengar, livsmedel eller på något annat som man kan ta ränta på. 20. Av en utlänning får du ta ränta, men du skall inte ta ränta av din broder



Värde (nyHa) kontra pris Exempel: Orderdjup

Bud Antal

SÄLJ 108 20

SÄLJ 106 50

SÄLJ 105 10

SÄLJ 103 80

SÄLJ 101 90

KÖP 100 70

KÖP 99 70

KÖP 97 30

KÖP 96 50

KÖP 95 20

KÖP 93 10

Senast betalt 102 60

Kort ekonomisk historia •  Sena skolasFkerna 1400-‐talet, Salamanca Universitet (est 1218)

•  Thomas Acquinas (1225-‐1274) eserföljare

•  Dialog som vetenskaplig metod •  Ekonomiska lagar existerar –  Utbud/esefrågan, inflaFon, växelkurser, subjekFva värderingar, marknadspriser

•  Österrikiska skolans röXer •  För egendom, kommers, kontraktsfrihet, mot skaX, regleringar, priskontroller

•  Ränta är omoraliskt


Kort ekonomisk historia •  NaFonalstatens ekonomiska filosofi

•  Bygga den starka staten •  NaFonen = ekonomisk enhet •  Handel är nollsummespel •  ProtekFonism •  SubvenFoner, privilegier, monopol, handelsöverskoX, protekFonism, tullar, regleringar

•  InflaFonspoliFk •  Recept för fargdom



•  Richard CanFllon (1860-‐1734) –  SkolasFker –  Grundare av ekonomi som egen vetenskap –  Entreprenören –  Lånemarknaden –  Penningmängdökningsprocessen –  Pengars icke-‐neutralitet kontra kvant-‐teori

•  A.R.J. Turgot (1727-‐1781) –  Pengars natur –  SubjekFv ranking Ekonomiska val –  Löste vaXen-‐diamant-‐paradoxen –  AnF ocker-‐lagar, frimarknadsivrare –  Finansminister (1774-‐1776)

•  RevoluFon 1776 (Am), 1789 (Fr) •  Jean BapFste Say (1767-‐1832)

–  Betydelsen av kapital för arbetsdelning –  AxiomaFska metoden, teori före data –  Ekonomi är ej matemaFk –  “Långvarig överprodukFon och underkonsumFon omöjlig vid

fri prissäXning” (Say’s law) –  AnF stat och skaX –  Entreprenörer allokerar opFmalt

•  Claude-‐Frédéric BasFat (1801-‐1850) –  Liberal filosof, poliFker –  Konsumenten är allFngs början –  “Broken window fallacy”, “Candlemakers’ peFFon”



•  David Hume (1711-‐1776) –  NyXofilosof –  Pris-‐specie-‐mekanismen

•  Adam Smith (1723-‐1790) –  Kallas “Father of economics” –  Wealth of NaFons (1776) –  Inte mycket ny teori –  Frihandel, raserade merkanFlismen –  Handel, ömsesidig nyXa, sparande, kapital,

investeringar, arbetsdelning –  Utbud och eserfrågan ger pris –  “Osynliga handen” allokerar –  Människor utbytbara, inga entreprenörer –  Värde=kostnad=lön+material+vinst

•  David Ricardo (1772-‐1823) –  Absoluta och komparaFva fördelar –  Klasskonflikt –  Värde=kostnad=lön

•  Problem –  Long-‐run equilibria – staFsk värld –  Värde = ObjekFva kostnader –  Värde-‐paradoxen – igen!


Kort ekonomisk historia •  Liberalism – NaturräX •  RäXen Fll liv •  RäX Fll egendom

•  Förminskning av staten och mer inflytande Fll individer och entreprenörer

•  Handel utan hinder •  Industriella revoluFonen 1750-‐1850

•  Snabbt växande allmänt välstånd


Kort ekonomisk historia •  KonservaFsm – ReakFon mot liberalism

•  Strävan aX föra Fllbaka makt Fll staten och Fdigare inflytelserika grupper


Kort ekonomisk historia •  Karl Marx 1818-‐1883 •  Social “vetenskap” •  CivilisaFonens utveckling

–  Stamsamhälle: PrimiFv Kommunism –  Slavsamhälle: NaFonalstater, aristokraF föds –  Feodalism: Aristokrater leder, handelsmän blir kapitalister –  Kapitalism: Kapitalister leder, anställer proletariatet –  Socialism: Klassmedvetandet växer; revoluFon –  Kommunism: Det klasslösa samhället

•  Byggde på arbetsvärdesteorin – Allt mervärde Fll arbetarna


Kort ekonomisk historia •  Socialism •  Utopiskt samhälle •  Ingen privat egendom •  Alla lika •  Ingen specialisering och division of labor

•  Kapitalets exploatering av proletariatet


Kort ekonomisk historia •  Carl Menger 1840-‐1921 •  Principles of Economics 1871 •  Åter Fll skolasFk/fransk •  Marginalist-‐revoluFonen •  “Causal-‐realist economics” •  “Economizing Man” •  Lyckades för första gången länka objekFvt pris Fll konsumenters subjekFva värderingar

•  AxiomaFska metoden •  Pristeori, ränta (lösningen) •  “Österrikisk”, eX öknamn


Kort ekonomisk historia •  Lausanne school •  MatemaFserad variant av marginalvärdesteori

•  Aggregat •  Axiom

1.  Mätbara nyXoalternaFv 2.  Maximera nyXa/vinst

genom raFonella val 3.  Oberoende agerande på

fullständig informaFon

•  General Equilibrium



•  Jonh M. Keynes 1883-‐1945 •  General Theory of Employment, Interest

and Money (1936) •  Makroekonomi, hög aggregeringsnivå:

aggregate demand, arbetslöshet, lönenivå, kapital, etc.

•  Introducerade psykologi, mulFplikatorn, “animal spirits”, sparande-‐paradoxen

•  BNP=C+I+G –  Konsumenter C stabila –  I är instabil, stabiliseras av G med

•  FinanspoliFk = skaXer, offentlig sektor •  PenningpoliFk = ränta (centralbank)

•  IntervenFonism, sFmulering, statsskuld •  Great Depression, New Deal •  Erövrade världen •  Motbevisats många gånger, men står

ännu stark


Kort ekonomisk historia •  Milton Friedman (1912-‐2006), nobel 1976

•  Frimarknadsekonomi med viss intervenFon –  Förkastar finanspoliFk –  Justera för “externaliteter” –  Stödjer penningpoliFk

•  Monetarism –  Justera ekonomin med penningmängd

•  AnF Keynes •  Strävar eser stabila priser •  Mäta, räkna, staFsFk


Kort ekonomisk historia •  “Skolekonomi” •  = Neoklassisk + Keynes + Chicago


Kvalité på ekonomisk teori

Grekisk MedelFd

SkolasFk Fransk

Klassisk Marx

Österrikisk

Neoklassisk

Keynes

Chicago

Mainstream

Hur är en “österrikare”? •  Österrikiska ekonomiska skolan är visserligen “posiFv” (beskrivande/åsiktsfri/icke-‐normaFv)

•  Men i prakFken är många österrikare frimarknadsliberaler, och ogillar därför –  SkaXer (finanspoliFk) –  Centralbanker (penningpoliFk) –  Regleringar (övrig poliFk)

•  Anhängare av hard-‐money, “fria” pengar •  Dock ej anhängare av “ekonomismen” •  Värderar rikFga entreprenörer

MerkanFlism, igen

•  Handel=nollsummespel •  Tillstånd, Fllstånd •  Industrisubsidier för aX gynna export och få posiFv handelsbalans

•  ProtekFonism •  HandelsrestrikFoner •  Tullar, kvarnar •  Ständigt fixande och ingrepp

•  Sedan gamla Fder “regale”, privilegiebrev –  Skog, vaXen, berg (grundregale)

–  Salt, tobak, sprit, post, universitet, post, stad, skråväsende, etc.

– Myntregale, inflaFon

Exempel: Ölands kvarnar •  Konungens Höga Befallningshafwande har,

under hållen Jordransakning härpa landet (Öland), ögonskenligen anseJ deJa öwerflödiga qwar(n)byggandet för eJ skogsödande missbruk, och fördenskuld utlåNt sig, at eOer den Nden borde inskränkning ske, och allenast nådiga Tullqwarnar nyJjas. Icke dess mindre ser man än flera sedermera än förr wara upsaJe; hwaruN grunden derNl ligger, är mig obekant. (PeXer Åstrand, sent 1700-‐tal)

•  1697 år kvarnkommission: Såsom alla emot specificerade, sma skvalta-‐ och väderkvarnar, äre av sa ringa värde aJ de omöjeligen kunna Nll något skaJ läggias helst som största delen intet äre större an de kunna bära stenarna uN dem, varest de vilja, varföre ock allmogen, på senaste riksdag underdånigst ansökt Kongl. Maj:t aJ bliva för någon skaJlägning befriade, vilket ock Hans Kongl. Maj:t aller nådigst eOergivit har, ty varda de här med allenast med deras nampn införde, samt varest de äre belägne.

0

500

1000

1500

2000

2500

VaXenkvarnar Väderkvarnar

Klassisk frimarknadsekonomi •  Liberalism, klassisk ekonomi, raserade merkanFlismen •  Vad är välstånd? •  Klassisk ekonomi: Välstånd skapas genom

–  Arbetsdelning, specialisering; på mikronivå och globalt –  Handel – skapar ömsesidig nyXa, ej 0-‐summa –  Sparande och kapital – verktyg, maskiner, etc. –  Privat egendom, ej genom omfördelning

•  Samhälle och marknader är komplexa system –  Prissignaler är samhällets nervsystem

•  För aX skapa materiellt välstånd – släpp friX, laissez-‐faire •  Ömsesidig vinst •  Resultat: hXp://mises.org/daily/4884

AX göra en penna -‐ grovt förenklat “I, pencil” (Leonard Read) hXp://mises.org/daily/4736

Klassisk ekonomi -‐ Arbetsdelning

•  Specialisering ger effekFvare produkFon – Smiths nålfabrik

•  CivilisaFon bygger på arbetsdelning •  Ju mer arbetsdelning desto högre civilisaFon •  Större populaFon, vidare arbetsdelning (jämför stad med by)

•  Transport, “pengar” möjliggör vidare delning •  Vad hindrar arbetsdelning och välstånd?

Klassisk ekonomi -‐ Handel

•  AX handla/byta frivilligt •  Ömsesidig vinst •  Båda parter ger upp

något mindre värt för något mer värt

•  Ingen utnyXjar någon •  Vinst är bästa indikaFon

på konsumentnyXa •  Absoluta och komparaFva

fördelar (assoc.lagen)

•  Exempel: Absolut fördel •  A har Äpplen, B har Bröd. •  A värderar 1B < 5Ä •  B värderar 2Ä < 1B •  Handla? Vad blir priset? •  Vem exploaterar vem? •  Pris är växelkurs.

0 1 2 3 4 5 6 PÄ/B

A: OK B: OK

KomparaFva fördelar (associaFonslagen) Paul Peter

ProdukFon / 12h Bär 2 4 Fisk 3 9

AlternaFvkostnad för prd. av … 1 bär (fisk per bär) 3/2 < 9/4 … 1 fisk (bär per fisk) 2/3 > 4/9

6h bär-‐ och 6h fiskprod. Bär 12 24 Fisk 18 54

Specialiserad produkFon, för aX byta 12B mot 24F Bär 24 12 Fisk 0 81

Fördelning eser spec. Bär 12 24 Fisk 24 57

•  Peter är bäXre än Paul på ALLT. Handla?

•  Finns det olikheter kan man göra ömsesidig vinst

•  Olikheter bra, gynnar båda •  Egenvist gynnar båda •  Samhällets grund •  Skillnader, arbetsdelning,

ömsesidigt beroende förenar

•  hXp://mises.org/daily/4635

Klassisk ekonomi -‐ Kapital •  Kapital är verktyg, maskiner, (kapitalvaror) inte “pengar” (sparkapital)

•  Sparande är förutsäXning för kapitalbildning •  Mer kapital höjer produkFvitet, dvs mer prylar per Fdsenhet

•  Varför är människor i Europa, USA rikare än i Afrika?

•  Kapital gör arbetskras effekFvare, och rikare •  Alla vinner på kapital •  Kapitalbildning tar Fd (österrikisk käpphäst)

Klassisk ekonomi -‐ Privat egendom

•  Privat egendom implicerar räXen aX behålla •  Samt räXen aX byta, sälja, överlåta egendom Fll villkor man Fllsammans med motparten kommer överens om, utan annans inblandning

•  Skydd för egendom är förutsäXningen för aX arbeta och investera

•  Skydd för egendom är avgörande för framsteg

Klassisk ekonomi -‐ Privat egendom

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

10

1413

1643

1658

1673

1688

1703

1718

1733

1748

1763

1778

1793

1808

1823

1838

1853

1868

1883

1898

1913

1928

1943

1958

1973

1988

2003

Folkmängd i Sverige (miljoner)

1789 Förenings-‐ och säkerhetsakten. Allmänt jordägande!

Den klassisk-‐ekonomiska världsbilden

Land Labor+Capital Varor

Prissignaler och resursallokering •  Marknader är komplexa •  De hålls ihop av –  Priser, som bestäms av utbud och eserfrågan –  Avkastning, som kapitalister strävar aX maximera

•  Utbud-‐eserfrågan-‐>Priser-‐>Avkastning-‐>Allokering •  Resurser allokeras dit de ger bäst avkastning –  Överavkastning i en viss bransch lockar Fll högre produkFon vilket ger lägre priser normalavkastning

–  Underavkastning, minskar produkFon högre priser •  Klassikerna fixerade vid naturligt objekFvt värde och pris, och naturlig avkastningsnivå

Resursallokering

•  Avkastning är signal på aX man Fllfredsställer eserfrågan, jämför konkurser

•  Entreprenörer allokerar opFmalt •  Naturresurser •  Löner •  Kapitalvaror •  Sparkapital •  Brister vid naturkatastrofer •  Entreprenörers allokering kan inte “förbäXras”

MarknadsmanipulaFon •  IntervenFon: Priser, utbud och eserfrågan •  Leder Fll obalanser: brister och överskoX •  Exempel

–  Kvarnar –  Tullar, importhinder –  Brist på hyresbostäder –  Arbetslöshet –  “Överpriser” och brist på el, prisreglering –  ÖverskoX på utbildning –  Brist på sjukvård, subvenFonerade taxor –  Penningtryckeri (konjunkturcykler)

•  Marknadsprocessen kan inte förbäXras •  Ingrepp gynnar allFd någon på andras bekostnad

Klassiska teorins kris •  Trots frimarknadsinsikterna fanns allvarliga brister •  Makroskopisk, staFsk (ingen konsument, entreprenör) •  Kunde förklara utbudet (mekanisFskt kalkylerbart) •  … men inte konsumenteserfrågans koppling Fll pris •  Var siXer motorn maskineriet, var börjar allt? •  FelakFg värdeteori (sökande eser objekFva inneboende värden),

värdeparadoxen igen •  Oförklarligt pris på unika eller värdelösa varor: konst, skräp etc. •  Motsägelse: Priser drivs av utb/es OCH av långFdspris som är

inneboende, ackumulerat värde •  Meningslös distribuFonsteori (fördelning av produkten på LLC) •  Vilken är den naturliga avkastningen och naturliga räntan?

Försök Fll reparaFon: NEOklassisk

Några missförstånd, debunked 1.  Det är vikFgt aX gynna exporFndustrin (och skydda inhemsk industri) 2.  EX land bör vara självförsörjande och ha posiFv handelsbalans 3.  En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 4.  PoliFska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 5.  Naturliga monopol, “market failures”, “externaliFes”, ”imperfect compeFFon” 6.  Asien växer på USAs och Europas bekostnad 7.  KonsumFon leder Fll Fllväxt, sparande motverkar Fllväxt 8.  Producenter utnyXjar konsumenter 9.  … fast rika konsumenter utnyXjar farga producenter 10.  Det blir katastrof när oljan tar slut 11.  Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eX land ur depression 12.  Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoX på arbetskras 13.  Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aX lära av historien

Några snabba, färska illustraFoner

Kursplan

1.  Klassisk ekonomi och ekonomisk historia 2.  Österrikisk ekonomi 3.  Monetär ekonomi 4.  IntervenFonisFsk ekonomi

Till nästa gång •  Frivillig uppgis: maila in länk med förklarande kommentar Fll någon arFkel som illustrerar eller missförståX ekonomiska principer från idag –  PRIS utdelas Fll vassaste! –  Tema t.ex: oavsiktliga konsekvenser vid ingrepp, störning av prismekanismen, gynnande av särintressen

•  Lös värdeparadoxen •  Maila gärna in frågor, synpunkter •  TiXa in på www.mises.se –  Forum och uppsatstävling



Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige

Frimarknadsekonomi, sammanfaIning

•  På fria marknader sker handel baserat på frivillighet och ömsesidig vinst; denna process är frivillig och “opGmal”

•  Påtvingade ingrepp (regleringar, skaI, sGmulanser, etc.) strider allGd mot någons frivilliga val, och kan därmed inte sägas höja det “allmänna välståndet”; de innebär allGd omfördelining på somligas bekostnad

•  När människor och platser har olika egenskaper vinner alla på aI arbetsdela och handla

•  Sparande (uppskjuten konsumGon) är själva grunden Gll kapitalbildning, Gllväxt, välstånd

•  Kapitalbildning och hårt arbete förutsäIer privat ägande •  Prissignaler håller ihop samhällsväven och allokerar •  Vinst är betyg på aI man ger folk vad de frivilligt vill köpa

Resursallokering via prismekanismen

•  Varor – pris bestäms av utbud/eZerfrågan •  ProdukGonsfaktorer – söker avkastning

–  Naturresurser (land) –  ArbetskraZ och löner (labor) –  Kapitalvaror (capital)

•  Självreglerande system. –  Entreprenörer söker vinst och arbetar därmed allGd för konsumentens bästa

–  Visserligen icke-‐perfekt, allGd ofullständig info, men kan inte “förbäIras” genom manipulaGon

•  ManipulaGon (av priser, utbud, eZerfrågan) leder allGd Gll obalanser jämfört med frivillig nivå: över-‐, underskoI, svält

Några missförstånd, debunked 1.  Det är vikGgt aI gynna exporGndustrin (och skydda inhemsk industri) 2.  EI land bör vara självförsörjande och ha posiGv handelsbalans 3.  Asien växer på USAs och Europas bekostnad 4.  PoliGska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 5.  En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 6.  KonsumGon skapar Gllväxt, sparande motverkar konsumGon och Gllväxt 7.  Producenter utnyIjar konsumenter 8.  … fast rika konsumenter utnyIjar fagga producenter 9.  Industriella revoluGonen drabbade arbetarna 10.  Det blir katastrof när oljan tar slut, här behövs modig poliGk

hIp://www.youtube.com/watch?v=AcWkN4ngR2Y 11.  Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eI land ur depression 12.  Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoI på arbetskraZ 13.  Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aI lära av historien

Economics in One Lesson •  The (one) Lesson (what is

seen and not seen) •  The Broken Window •  The Blessings of DestrucGon •  Public Works •  The Curse of Machinery •  Spread-‐the-‐Work Schemes •  Disbanding Troops and

Bureaucrats •  The FeGsh of Full

Employment •  Who’s Protected by Tariffs

•  The Drive for Exports •  Saving the “X” Industry •  How the Price System

Works •  “Stabilizing” CommodiGes •  Government Price-‐Fixing •  Minimum Wage Laws •  Do Unions Really Raise

Wages? •  The FuncGon of Profits •  The Mirage of InflaGon •  The Assault on Saving

hIp://fee.org/library/books/economics-‐in-‐one-‐lesson/ eller 150 kr genom mises.se

Tillämpning – Miljöproblem

•  Alla miljöproblem orsakas av aI äganderä( inte respekteras så aI marknadens prismekanism säIs ur spel – Respekt för äganderäI innebär aI en skyldig ska ersäIa alla skador på annans egendom (kostnad)

– Grundproblem: Prio “naGonens” rikedom (BNP) – Allmän egendom har ingen ägare -‐ PrivaGsera allt – Uviskning? PrivaGsera haven – Utsläpp i floder? PrivaGsera floderna, etc.

hIp://mises.org/daily/5042/The-‐RaGonale-‐for-‐Total-‐PrivaGzaGon

Den klassisk-‐ekonomiska världsbilden

Land Labor+Capital Varor

Klassiska ekonomiska teorins kris

1.  Värdeteori – Vad är något värt? – Värdeparadoxen: varför pris diamanter >> vaIen

2.  DistribuGonsteori – Hur fördelas produkGons-‐inkomsten på de tre olika faktorerna Land, Labor och Capital?

3.  Ränteteori – Vilken är den naturliga nivån på ränta och avkastning?

Problem 1 – Värdeteori •  Värdeparadoxen ledde Gll en klyvning av värdebegreppet:

–  SubjekGvt bruksvärde (vaIen – stor nyIa, lågt pris) •  Jobbig gren, ignorerades av klassikerna

–  ObjekGvt värde = marknadsvärde = pris (diamanter – låg nyIa, högt pris) •  Alltså enligt klassikerna blev värde = pris, men hur bildas priser? •  Förklaring 1: Priset bestäms löpande av lagen om utbud och eZerfrågan

–  Håller i den kalkylerabara ekonomin (produkGon), men ej i konsumentledet (subjekGvitet) –  Gäller både reproducerbara varor och unika varor (som konst)

•  Förklaring 2: Hela produkGonsapparaten (bara reproducerbara varor) graviterar, på grund av allokerings-‐mekanismen, mot jämvikt vilket innebär aI avkastningen (%) i varje process går mot den uniforma avkastningen A, och priset på varje vara går mot siI naturliga värde P. I jämvikt gäller därför –  A = Vinst/K(apital) = (P – Cost)/K

•  vilket innebär aI för en viss vara gäller aI dess –  Värde = P1 = AK1 + C1 = AK1 + P2 = AK1 + AK2 + C2 = A(K1 + K2) + P3 = … –  Dvs pris (värde) i varje steg beror av pris i Gdigare stadier, ända Gll begynnelsen

•  Alltså: Pris bestäms samGdigt av U/E och av Gdigare priser. Motsägelse! •  Några observaGoner i förklaring 2

–  Värde ligger ackumulerat i varan, växer i processerna från råvaror mot konsument –  Konsumenten är nu PRISTAGARE och kan inte påverka priset genom sin eZerfrågan –  Obs aI även meningslösa produkter har eI värde som motsvaras av värdet av insatsen –  Priset på unika varor, eller på tjänster, kan ej förklaras av denna modell

Försök Gll reparaGon: NEOklassisk The Economic Man

Problem 2 -‐ DistribuGonsteori

•  Hur fördelas produkGons-‐inkomsten på de tre olika faktorerna Land, Labor och Capital – Land ger rent – Labor ger wages – Capital ger interest

•  P = wages + rent + interest [enl. Smith] •  P = wages [enl. Ricardo och Marx] •  Meningslös aggregerad teori

Problem 3 -‐ Ränta

•  Systemets ränta är densamma som avkastningen på alla produkGonsprocesser

•  Vad är denna ränta “jordad” i?

Problemens gemensamma rot

•  De brigska tradiGonens klassiker fokuserade på systemet och försummade slut-‐konsumenten; hon var “paradoxal”, kunde inte kvanGfieras, och utelämnades därför

•  Men istället för fokus på “wealth of naGons” måste den ekonomiska vetenskapens analysera Gllfredsställelse av subjekGva behov

Carl Menger 1840-‐1921

•  Principles 1871: – “Vår vetenskap är teorin om människors förmåga aI uppfylla sina behov”

•  Utgår från just den subjekGva grenen i värdeteorin som klassikerna valde bort

•  Ville reparera den klassiska teorins värdebegrepp och länka bruksvärde med pris

hIp://mises.org/about/3239

Varuteori (Theory of goods) •  Villkor som måste föreligga för aI eI föremål ska ha varukaraktär

1.  Det finns eI mänskligt behov 2.  Person tror aI föremålet kan uppfylla behovet 3.  Tillräcklig kontroll över föremålet för aI det ska kunna bringas aI

uppfylla behovet •  Tjänster är immateriella varor •  Vilket av följande är en vara?

–  VaIen, en diamant, en iPhone, järnmalm på 500m djup, månen, eI fat mineralolja under mark år 1858, en arbetsGmma för en elektriker, en viss cykel i Peking.

•  Ekonomiska (knappa) varor och icke-‐ekonomiska (överflöds-‐) varor –  Medför val och prioriteringar -‐ Mengers economizing man –  Eller Mises’ ac/ng man – AcGon axiom –  hIp://www.mises.se/2010/12/06/den-‐agerande-‐manniskan

Varors rang (Order of goods) •  Första rangens varor är konsumGonsvaror

–  En brödlimpa, en dammsugare, eI hus •  Andra rangens varor är produkGonsfaktorer, kapitalvaror

och råvaror, som används för aI Gllverka konsumGonsvaror –  En bagares ugn, en säck mjöl

•  Och så vidare upp Gll allt högre rang –  En kvarn, en säck vete, eI tunnland åker, en tunna utsäde, …

•  Obs, varu-‐egenskapen fortplantar sig bakåt i värdekedjan, från konsument Gll högre rang (klassikerna tvärtom) –  En säck vete är en vara för a7 den kan bli hundra limpor bröd –  Egenskapen ekonomisk (knapp) vara fortplantar sig också bakåt

Kostnadsvärdesteorin demolerad •  Redan bara med förståelsen om varors rang och ekonomiska karaktär är spiken slagen i kistan för produkGonskostnadsteorin –  AI försöka förklara värdet av en första rangens vara i termer en 2:a rangens, 3:e, 4:e osv boInar ingenstans

–  Varor av lägre rang kan dessutom ha eI lägre “värde” än de faktorer som användes för deras framställning

•  Kausal-‐realisGsk ekonomi –  “AllGng lyder under lagen om orsak och verkan”

•  Mål, medel, Gllfredsställelse –  “Människan är den reella begynnelsen och änden i varje ekonomi”, startpunkten i verkanskedjan

Värdeparadoxen •  Så varför är priset på diamanter normalt högre än på vaIen, när vaIen har mycket större nyIa? – Utbud och eZerfrågan? E/U kvot? –  SkolasGker: NyIa och knapphet pris; N/K kvot?

•  Alt. Varför är någon villig aI betala mer för diamanter än för vaIen trots aI vaIen är vikGgare?

•  Tänk bort utbud •  Varför är en individ villig aI uppoffra (betala) mer för något hon behöver mindre (oavseI det totala utbudet)

Lagen om avtagande marginalnyIa •  Hur mycket är du villig aI uppoffra för

–  En diamant? Andra diamanten? Tredje diamanten? –  EI glas vaIen? andra, tredje, ~ärde glaset?

•  För en person är inte “diamant, eller totala utbudet vaIen en vara, däremot en viss specifik kvanGtet av något

•  Marginalny(a är den subjek5va ny(a (värde) som upplevs av den sista och minst vik5ga kvan5teten

•  Marginalny(an avtar med kvan5teten man äger •  De(a VET vi utan y(erligare experiment •  För min subjekGva värdering (marginalnyIa) spelar bara

mina behov och min egendom roll. Utbud/eZerfrågan/knapphet är irrelevanta. För priset kommer de däremot aI ha betydelse.

Ekonomisk analys enligt Robinson-‐Crusoe-‐metod

•  Börja med enkla fall •  Modifiera fakta och dra slutsatser

•  Undersök även extrema fall

•  Antagande: Korrekt teori ska hålla för stort likaväl som småI, och för extremt liksom måIligt

•  Lägg Gll detaljer och komplexitet

hIp://mises.org/daily/2459

Bonden och vetesäckarna En bonde har behov av 20 likadana säckar vete för följande ändamål i prioritetsordning 1.  Bröd för överlevnad eI år 2.  Mer bröd för hälsa eI år 3.  Utsäde för nästa års skörd 4.  Öl och whisky 5.  Kor och kyckling 6.  Femton andra behov

•  Skörd 5 säckar, vad är en säck vete värd? –  Värdet av en vetesäck är värdet av den den lägst prioriterade användn., dvs marginalnyIan

– MarginalnyIan avtar med ökande quant

•  Värde är inte ALLT vete •  Värde = Marginalny(a!

MarginalnyIa -‐ Egenskaper

•  När man värderar något ser man bara Gll vissa specifika kvanGteter – När man säger “värdet av vete” menar man “värdet av förlusten/ökningen av en säck vete”.

•  Alla likvärdiga varor man äger har samma värde •  Två bönder värderar “vete” helt olika eZersom de har olika subjekGva rangordningar, och olika innehav

•  Österrikisk marginalnyIa är rang (ordinaltal), neoklassisk är en skalär (kardinaltal)

Tillämpning – “Endowment Effect” •  (…) E7 sådant exempel är det som kallas ”endowment effect” och som tydligen för många

na/onalekonomer är e7 intressant psykologiskt fenomen. Det har sagts mig a7 denna ”effekt” delvis kan underminera den ekonomiska vetenskapen genom a7 visa på en näst in/ll obegriplig föränderlighet vad gäller varors värde.

•  Fenomenet har uppmärksammats i allehanda ekonomiska experiment och innebär helt enkelt a7 individer tenderar /ll a7 värdera produkter på olika sä7 beroende om de själva äger dem eller ej. Man har påvisat a7 det finns en tydlig tendens /ll a7 personers betalningsvilja är mindre än deras acceptans för betalning, det vill säga a7 man kräver högre betalning för a7 sälja en vara man äger än den betalning man är villig a7 erlägga för a7 köpa samma vara.

•  De7a anses vara en uppenbar kontradik/on som är problema/sk för a7 den inte kan förklaras inom den moderna na/onalekonomins teore/ska ramverk. Och som sådan har den, /llsammans med andra liknande ”oförklarliga” fenomen, skänkt legi/mitet /ll ekonomiska avarter som den postmoderna ekonomiska rörelsen behavioral economics.

•  För en österrikare är denna effekt emeller/d varken förvånande, oförutsedd, problema/sk eller kontradiktorisk. Det är snarare en självklar följd av redan bevisade (oavse7 om man har e7 praxeologiskt eller empiriskt perspek/v) ekonomiska faktum, huvudsakligen konceptet marginalny7a.

•  hIp://www.mises.se/2011/03/23/agandets-‐irraGonella-‐natur/

•  Lösning: Betrakta en säck vete man äger och en säck man inte äger? Vilken har störst värde, det vill säga störst marginalnyIa?

Prioriteringar av behov -‐ Hushållning

•  Livet: aI göra val och uppfylla sina mest prioriterade behov, dvs ekonomisera, el. ac/on

•  Inköpslista snarare än maximering av nyIofunkGon

•  Listan är subjekGv och ändras ständigt

Nisses lista just nu 1.  Äta eI äpple 2.  Meditera 3.  Skänka 100kr Gll fagga 4.  Äta en banan 5.  Läsa dagens Metro 6.  Vila 30 minuter 7.  Äta en apelsin 8.  MoGonera

Konsekvens: Handel

•  Robinson har 3 säckar Prioriteringslista

1.  En säck vete för bröd 2.  En säck vete för utsäde 3.   En fisk 5ll lunch 4.  En säck för papegojan Acceptabel kostnad för byte: max 1 säck, dvs 0,5-‐1 säck/fisk

•  Fredag har 3 fiskar Prioriteringslista

1.  En fisk Gll lunch 2.   En säck vete för bröd 3.  En fisk Gll kvällsmat 4.  En fisk Gll frukost Acceptabel kostnad för byte : 1-‐2 fiskar, dvs 1-‐2 fisk/säck

Handel följer av hushållning, dvs agerande-‐axiomet. Obs Ömsesidig nyIa Pris P vid byte: 0,5<Ps/f<1, eller1<Pf/s<2 Kostnad är alterna/vkostnad t.ex nyIan av 1 fisk, glädjen över en säck vete Pris är en observerbar växelkurs, kostnad/värde är en subjekGv känsla hIp://en.wikipedia.org/wiki/Opportunity_cost

Konsekvens: Lagen om utbud och eZerfrågan

•  Ur det faktum aI människor handlar för aI Gllfredsställa sina behov och lagen om avtagande marginalnyIa kan vi sedan härleda lagen om utbud och eZerfrågan

•  Den relaterar totalt utbud, eZerfrågan Gll pris •  Ju lägre pris, desto

–  fler sökare känner pris = alternaGvkostnad < marginalnyIa = varuvärde KÖP, dvs total eZerfrågan ökar

–  fler ägare känner pris = marginalnyIa < alternaGvkostnad = varuvärde Avstå (RÄTTAD!) dvs totalt utbud minskar

•  Marknadspris “säIs” inte av utbud och eZerfrågan •  Marknadspriset rör sig för aI maximera nyIan för säljare och köpare •  Ju fler som “behöver” diamant desto högre pris säIas av entreprenörer

•  Österrikisk ekonomi axiomaGsk, “praxeologisk”

Värdeparadoxens lösning Min priolista

1.  EI glas vaIen – leva 2.  EI glas vaIen – törsta 3.  EI bröd – hungra 4.  En diamant – giZa mig 5.  En diamant – skryta 6.  EI glas vaIen – tväIa 7.  EI glas vaIen – diska 8.  10.000 kronor

•  1-‐3 och 6-‐8 har jag. 4 och 5 har jag ej.

•  En förlusten av nr 7 är lägre värderad än vinst av nr 4

•  Men miI behov av diamanten är högre än mina 10.000kr, dvs jag kan offra det beloppet för diamanten

•  Många villiga köpare som kan offra eI stor belopp leder Gll aI marknadspriset enligt U&E säIs högt

MarginalnyIa löser värdeproblemet

•  SubjekGvt rankade behov, och det man äger, bestämmer alltså marginalnyIan (= värde) hos konsumGonsvaror (första rangens varor)

•  Lagen om utbud och eZerfrågan leder Gll eI marknadspris

•  Pris på konsumGonsvaror har således grundats i subjekGva värderingar!

DistribuGonsproblemet

•  ImputaGon (Gllräknande, befruktning?) från konsumGonsvara Gll högre rangens varor –  Av varubegreppet

•  EI föremål är en vara (rang 1) om den kan Gllfredsställa eI mänskligt behov (3 villkor)

•  ProdukGonsfaktor är en vara (av rang 2, 3, 4, ...) för den kan producera en vara (av rang 1, 2, 3, …)

–  Av ekonomisk egenskap •  Analogt

–  Av värde •  Pris imputeras från första rangen Gll högre rangens varor •  Kostnader likaså, de är ju priser; bestäms inte av högre rangs kostnader utan av lägre rangs kostnader!

DistribuGonsproblemet och marginalnyIa

•  För bestämmandet av själva värdet av produkGonsfaktorer krävs marginalnyIobegreppet

•  En bonde kombinerar mark, utsäde, gödsel, arbete, vaIen på sin åker. Vad är värdet av en säck gödsel?

•  Håll allt kostant, men minska med en säck gödsel och se hur det minskar skörden med 100 kilo. Värdet av en säck gödsel är det subjekGva värdet av de förlorade 100 kilona vete.

•  Kan Gllämpas på alla produkGonsfaktorer för detaljerad analys.

•  Land, labor, capital är aggregerat och oanvändbart

Tid, osäkerhet, entreprenörskap •  Värde imputeras från lägre Gll högre rang •  ProdukGon innebär fysisk transformering av materia från

högre Gll lägre rang •  ProdukGon tar Gd •  Tid öppnar dörren för risk och osäkerhet

–  Okontrollerbara men tekniskt miGgerbara faktorer: väder, vind etc.

–  FramGda konsumGonsbehov •  Entreprenören

–  förutser framGden –  Kalkylerar –  Allokerar produkGonsfaktorer –  Är supervisor

Böhm-‐Bawerk (1851-‐1914)

•  Theory of Capital 1889, Capital and Interest II •  Hur säIs ränta? •  Hur bestäms den naturliga avkastningen, dvs kapitalbildning och Gllväxt i samhället

•  Finns även här en realist-‐förklaring baserad individers behov och preferenser

Tidspreferens •  Människor gör avvägningar mellan omedelbar konsumGon och sparande för framGda konsumGon

•  Kort Gdspreferens, konsumGon nu •  Lång Gdspreferens, sparande, långsikGghet, för trygghet, oZare i välutvecklade samhällen

•  Omedelbar konsumGon är allGd mer värd än framGda (“bäIre en fågel i handen”)

•  För aI avstå konsumGon nu för framGda konsumGon krävs därför kompensaGon

•  Exempel: EI löfe från Dig Gll Mig om eI uns guld om eI år, är idag värt 0.9 uns. Ränta = 1/0.9 = 11% –  EI löZe och fakGskt guld är olika varor

Robinson sparar och investerar

•  Robinson kan fånga 2 fiskar för hand på en vanlig arbetsdag

•  Om han bygger eI nät kan han fånga 5 per dag

•  Det tar 2 veckor aI bygga nätet •  Investeringen i nätet kräver sparande •  Beroende på Gdspreferens kommer han aI bygga nätet eller ej

Sparande

•  Individers vilja aI spara (Gdspreferens) ger upphov Gll en viss mängd besparingar i samhället

•  Besparingarna utgör utbudet på lånemarknaden

•  Entreprenörer och konsumenter kan låna och utgör därmed eZerfrågan på lånemarknaden

•  Räntan på besparingarna i en fri marknad säIs av Gdspreferens

Investeringar och ränta

•  En potenGell investerings kalkylerade avkastning jämförs med räntan

•  Räntekänsliga industrier, oZast sådana med lång startsträcka som gruvor, tung industri, fasGgheter är särskilt räntekänsliga

•  Bara investeringar med högre avkastning än ränta kommer aI företagas

Kapitalstruktur •  Mer kapital ger effekGvare produkGon och en “förlängning” av produkGonsprocessen, en mer specialiserad och maskinell struktur

•  Mer sparande sänker räntan, vilket gynnar kapitalbildning, automaGsering etc. DVS “Gllväxt” eZersom Gllväxt är produkGvitetsökningen i samhället

•  Mindre sparande, omvänt •  Vad är opGmal kapitalbildning, eller Gllväxt? •  Det bestäms av Gdspreferensen! •  DeIa är österrikisk makroekonomi

Trivial makro

•  Total produkGon, alla lastbilar, glasspinnar, enhjulingar är ca densamma som total konsumGon – Total prod = total konsumGon – Kan ej summeras

•  Postulera: Total produkGon = välstånd – LäI aI dubbla totala produkGonen, slaveri t.ex – BortseI från beräknings-‐ och definiGonsproblem är det eI farligt måI på välstånd (subjekGvt)

Keynesiansk makro

•  BNP = penningvärdet av total produkGon •  Fixarnas favoritmåI (1932) •  BNP = Aggregate supply = Aggregate demand

= offentlig produkGon + privat produkGon = C(onsumpGon) + I(investments) + G(overnment) = Blåa produkter + icke-‐blåa produkter = Manlig produkGon + kvinnlig produkGon

•  Frågor: Oberoende variabler? Möjligt aI påverka totalen via komponenter? Önskvärt?

Makromissbruk •  "Dyrt med välutbildade hemmafruar” •  I den globala konkurrensen har EU inte råd aI ha världens bäst utbildade

hemmafruar. •  AI kvinnors vilja aI arbeta inte tas Gll vara fullt ut är inte endast en fråga

för individen. Unionens BNP skulle kunna öka med hela 27 procent om kvinnor jobbade i lika stor utsträckning som män i EU, visar en forskningsrapport från Umeå universitet.

•  Alliansregeringen kräver aI mäns och kvinnors sysselsäIning ska vara minst 75 procent i EU. Vi är stolta över aI vi har lyckats övertyga regeringarna i EU:s medlemsländer och det är nu eI gemensamt mål i unionens nya Gllväxtstrategi EU2020. Fler kvinnor i arbete innebär högre BNP och därmed högre skaIeintäkter.

•  Fler regeringar i EU måste inse aI brist på jämställdhet har eI ekonomiskt pris, för det egna landet men också för unionen. Fler kvinnor på arbetsmarknaden ökar ekonomins förmåga aI växa

•  hIp://www.regeringen.se/sb/d/14175/a/162354

Till nästa gång

•  Frivillig uppgiZ: maila in länk med förklarande kommentar Gll någon arGkel som illustrerar eller missförståI ekonomiska principer från idag – PRIS utdelas Gll vassaste!

•  Maila gärna in frågor, synpunkter •  TiIa in på hIp://mises.se/econ101 •  Forum och uppsatstävling!!!

Innehåll lekGon 3 •  RepeGGon och sammanfaKning av del 1 och 2 •  Pengars uppkomst, nyKa och egenskaper •  Pris på varor, relaGva priser •  Pris på pengar •  Penningmängd och kvanGtetsteori •  Svensk penninghistoria •  Bankväsende •  Fria marknaden som bankregulator •  Kreditexpansion, inflaGon och deflaGon •  Intro Gll österrikisk konjunkturcykelteori

SammanfaKning del 1 – välstånd

•  Klassisk ekonomi (Adam Smith, David Ricardo) – Utbud och eYerfrågan säKer pris (ekonomisk lag) –  Prissignaler och vinstmaximerande kapitalister ser Gll så aK produkGon riktas dit där avkastningen är störst (hög eYerfrågan högt pris högre produkGon)

– Den fria marknaden allokerar resurser opGmalt –  Välstånd och Gllväxt skapas av arbetsdelning+handel samt sparande+kapital

– Motsägelsefull värdeteori, trivial distribuGonsteori och ogrundad ränteteori

RepeGGon

SammanfaKning del 2.1 – subj&marg

•  MarginalrevoluGonen (Carl Menger) – Anta aK en person äger n st X-‐varor; marginalny)an av X är den upplevda nyKan av en förlorad enhet X

– MarginalnyKan avtar för varje yKerligare X i ägo eYersom varje yKerligare X går Gll lägre rankat behov

–  Värde och (alternaGv)kostnad = marginalny)a –  Priser bildas i växelverkan mellan säljare och köpares marginalny)or (Pristeori, lagen om utbud & eYfrågan)

–  ProdukGonsfaktorer (arbete, resurser, kapital) värderas och prissäKs också genom (kalkylerbar) marginalny)a (DistribuGonsteori)

RepeGGon

(Lagen om utbud och eYerfrågan)

Ju lägre pris, desto …

… fler potenGella köpare känner pris = alterna,vkostnad < marginalny5a = subj.värde à KÖP dvs total eYerfrågan ökar eYersom fler vill köpa

… fler potenGella säljare känner pris = marginalny5a < alterna,vkostnad = subj.värde à Avstå dvs totalt utbud minskar eYersom färre vill sälja

RepeGGon

SammanfaKn. del 2.2 – ränta, Gllväxt

•  Ränte-‐ och kapitalteori (Eugen Böhm-‐Bawerk) –  “Önskan om sparande” siKer också på den subjekGva värdeskalan,

precis som “önskan om vete” –  Tidpreferens, eller egentligen “närGdspreferens”

•  Hög (låg) Gdpreferens – konsumera (spara) mer •  Beskriver sparares krav på kompensaGon för uppskjuten konsumGon •  … och lånares erbjudande om kompensaGon för Gdigarelagd konsumGon

–  Sparare Gllhandahåller utbud av sparkapital, låntagare har eYerfrågan på sparkapital; Gllsammans utgör de lånemarknaden

–  På lånemarknaden växelverkar aktörers marginalnyKor av besparingar –  Denna växelverkan ger upphov Gll eK marknadspris på sparkapital (jfr

vetepris), vilket är den naturliga räntan –  Den naturliga räntan är ribban för investeringar –  Investeringsprojekt företas enbart om väntad avkast > naturliga räntan –  I jämvikt är naturlig ränta = naturlig avkastning (uppnås aldrig i Ö.Ek) –  Mer sparande Lägre naturlig ränta Högre kap.bildn. (GllväxKakt)

•  Således bestäms även GllväxKakten av subjekGva behov

RepeGGon

AxiomaGsk metod •  Med eK fåtal apodik0ska antaganden om människor

–  Human acGon (economizing man, ej economic man) –  MarginalnyKa –  Tidspreferens

•  Har vi redan härledit vikGga resultat –  Människor kommer handla, spara, investera –  Lagen om utbud och eYerfrågan –  Naturliga räntan etc.

•  Allt grundat i subjekGva mänskliga behov •  Notera aK vi inte har

–  använt avancerad matemaGk –  antagit “pengar” ännu (men även pengars uppkomst “följer” av axiom)

•  Teorin gilGg för alla system: små (Robinson), stora, 800-‐talet fKr, 2000-‐talet, med/utan: stat, företag, pengar, deriverbarhet

RepeGGon

Kunskapskontroll •  Förklara vad eK pris i en transakGon är •  Förstå lagen om avtagande marginalnyKa •  Förklara värde och kostnad •  Förklara hur marknadspriser uppkomer •  Förklara vad välstånd är och hur det skapas •  Förstå hur entreprenörer och den fria marknaden reglerar

produkGon eYer behov, och råvaruanvändning •  Förstå varför konsumenten är kung på en fri marknad •  Förstå varför marknadsprocesserna ej kan förbäKras •  Veta vad slags problem som orsakas av ingrepp i ekonomin •  Veta aK Gllväxt är produkGvitetsökningstakt •  Veta hur GllväxKakten i ekonomin säKs

RepeGGon

Ludwig von Mises (1881-‐1973)

•  1912 Theory of Money and Credit – Förfinade österrikiska värdeteorin – Förankrade penningteori i subjekGv värdeteori

•  Tidigare cirkulärt resonemang mellan subjekGvt värde och köpkraY – regressionsteoremet klippte upp cirkeln

– Pengars icke-‐neutralitet •  Införandet av pengar förändrar ekonomins egenskaper och omfördelar välstånd

– Ny konjunkturcykelteori •  Baserat på fracGonal-‐reserve banking

Del 3

Direkt (bytes)handel, indirekt handel

•  A Gllverkar skor, B föder upp höns •  A vill byta skor mot höna, dvs för hans marginalnyKa MA gäller

–  MA(höna) > MA(skor) = altkostnadA •  men byte sker enbart om

–  MB(skor) > MB(höna) = altkostnadB •  Dvs det behövs ömsesidigt sammanfallande behov – osannolikt! •  Större chans om ∃ en vara P (t.ex vete) hos en person X så aK

–  MX(skor) > MX(P) A kan då byta sig P mot skor… –  MB(P) > MB(höna) … och sedan höna mot P

•  Handel A-‐B kan alltså ske även om MB(skor) < MB(höna), uGfall A och B kan hiKa någon person X med en mellanvara P, som uppfyller –  MA(höna) > MA(P) > MA(skor) Skomakare –  MX(skor) > MX(P) Penningmakare –  MB(skor) < MB(höna) < MB(P) Hönsmakare

Pengar

Pengar •  Def: E) allmänt accepterat bytesmedel •  Den mest säljbara (“marketable”) råvaran •  Uppstår marknadsmässigt i “spontan ordning” •  Historiskt: Guld, silver, salt, tyger, kryddor, päls, tobak, cigareKer, whisky, snäckor, m.m.

•  OBS: Inget har “inneboende värde”, ej ens guld •  Priser i pengar säKs i vikt (pund, mark, peso, lira) •  Flera penningtyper kan råda samGdigt (ex Au, Ag) •  Kan ha mycket lågt “nyKovärde” (ex. guld) •  När en vara blir “pengar” sGger dess eYerfrågan •  RikGga pengar behöver inget förtroende

Pengar

Pengars egenskaper

Fördelar med pengar •  Större chans aK handla

–  Krävs ej ömsesidigt behov –  Även mindre kvanGteter

•  Handel ökar möjlighet Gll arbetsdelning (välstånd!)

•  Standardiserar sparande och lån främjar kapitalbildning

•  Allmänt accepterat bytes-‐medel (pengar) möjliggör allmänt accepterad (objekGv) kalkylering av vinst och förlust

Kriterier för god “säljbarhet” •  En råvara med allmänt

uppskaKat “värde” •  Delbart utan förlust •  Bärbart – högt värde/vikt •  Beständigt – kan sparas •  LäK idenGfierbart •  Svårt, dyrt aK producera

Pengar

Priser vid bytes-‐ resp monetär handel

Direkt handel (byteshandel) •  20 äpplen mot 4 päron

–  5 Ä/P, eller 0,2 P/Ä •  15 äpplen mot 5 sill

–  3 Ä/S, eller 1/3 S/Ä •  100 skor mot en ko

–  100 skor/ko, el. 0,01 ko/sko •  Vad blir objekGva vinsten i

en bytestransakGon?

Indirekt handel (pengar) •  1 kg guld för en bil •  35 mg guld för 1l mjölk •  I “daler silvermynt”

(Öland 1678) –  Väderkvarn: 50 (565g Ag) –  Oxe: 10 (113g Ag) –  Häst: 8

EK pris är en relaGon mellan kvanGteterna i en handelstransakGon

Priser är relaGva

Vetepris (ton), relaGvt USD resp. olja (barrels)

0.0

5.0

10.0

15.0

20.0

25.0

0

50

100

150

200

250

300

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

Vetepriset ökar i USD

USD/vete [vete/USD]

0.00

0.10

0.20

0.30

0.40

0.50

0.60

0 5

10 15 20 25 30 35 40

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

Men avtar i olja

olja/vete [vete/olja]

Priser är relaGva

Oljepris relaGvt USD och guld

0

20

40

60

80

100

120

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

Olja har blivit dyrt (tbkvot 67)

USD/barrel

0

20

40

60

80

100

120

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

… men inte i guld (tbkvot 3.3)

mOz[Au]/barrel

Priser är relaGva

AkGer vinner allGd i längden?

-‐

5

10

15

20

25

30

35

40

45

-‐

2,000

4,000

6,000

8,000

10,000

12,000

14,000

1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010

USD/DJIA Gold/DJIA

Priser är relaGva

Pris på USD

19 35

615

1,419

1

10

100

1,000

1850

1870

1890

1910

1930

1950

1970

1990

2010

Dyrt med guld (logskala)

USD/Oz

53

29

0.7 -‐

10

20

30

40

50

60

70

1850

1870

1890

1910

1930

1950

1970

1990

2010

Billigt med dollar

mOz/USD

Priser är relaGva

Allt hänger ihop •  Antag bytesekonomi med vete, salt, fisk

–  50 fisk/vetesäck, 10 påsar salt/vete, 5 fisk/salt –  Vad händer om e?erfrågan på salt ökar kraYigt? –  Vad händer om produk0vitet av fisk sGger Gofalt? –  All UE&P påverkas av UE&P på annat (Utbud, EYerfr., Pris)

•  Pengar är också en vara och lyder under samma lagar –  Priset på pengar varierar med U&E för pengar

•  Priser kan anges relaGvt andra varor eller pengar •  Fast måKstock finns ej; allGng flyter samGdigt •  (En teori som baseras på “pengar” har allGd problem

eYersom pengar och allt annat flyter samGdigt; svårigheter för BNP, diverse prisindex)

Den integrerade ekonomin

Priset på pengar – KöpkraY •  Pengar är en vara och har som sådan eK pris i varje transakGon

•  Priset är relaGvt alla andra varor –  T.ex. 50g sill per krona (motsv 20kr / kg sill) –  Lägre varupris i pengar innebär eK högre penningpris

•  Pengars förmåga aK köpa varor kallas något luddigt för köpkra? –  Finns inte e) värde för köpkraY, eYersom pengar har eK pris mot varje vara

•  EYersom pengar är en vara, säKs dess marknadspriser av utbud och eYerfrågan

Pris på pengar

Marknadspriser på pengar (kontanter) •  Marknadspris på korv

säKs i samspelet mellan •  EYerfrågan på korv

–  Konsumenters korvmarginalnyKa •  SubjekGva preferenser •  Mängd korv i kylen

•  Utbud på korv –  Producenters förmåga aK göra ≥normalavkastning på korvprodukGon vid olika priser

•  Marknadspris på pengar säKs i samspel mellan

•  EWerfrågan på pengar –  Konsumenter och företags pengamarginalnyKa •  Subjek,va preferenser •  Mängd pengar i “grisen”

•  Utbud på pengar –  Producenters förmåga aK göra ≥normalavkastning på penningprodukGon vid olika priser

OBS, här räknas enbart kontanter “i spargris” och inte pengar som är utlånade, investerade. Det är således inte fråga om 0dpreferens.

Pris på pengar

Marknadspris på pengar – EYerfrågesidan

•  MarginalnyKan med pengar för konsument, Yg –  SubjekGva preferenser

•  Buffert för osäkerhet, händelser som ej går aK planera –  Pengars enda funkGon är aK i slutändan möjliggöra konsumGon; om världen var förutsägbar skulle vi direkt köpa allt vi behöver, varför “innehav av pengar” skulle bli lågt rankat jämfört med konsumGonsvaror

•  Speciella omständigheter: julklappar, resor etc. •  Löneutbetalningar: låg utbetalningsfrekvens innebär aK människor i genomsniK kommer behöva hålla större belopp kontanter mellan utbetalningar

•  Pengars köpkraW (pris): ju större köpkraY desto mindre andel av ens Gllgångar behöver man hålla i kontanta pengar

–  Innehavd mängd

Pris på pengar

Roten Gll pengars subjekGva värde

Cirkelresonemang Mises “regressionsaxiom” SubjekGvt värde

KöpkraY

SubjekGvt värde

KöpkraY

SubjekGvt värde

KöpkraY

…

SubjekGvt värde

SubjekGvt värde KöpkraY

Således: Även pengars värde subjekGvt grundat

Pris på pengar

Österrikisk ekonomisk teori

Österrikisk = “Kausal-‐realisGsk, marginalisGsk, subjekGvisGsk”

– Värde, kostnad – Pris – Ränta, avkastning – Tillväxt – Pengar

hKp://mises.org/journals/qjae/pdf/qjae11_3_1.pdf Mundane economics of Austrian school

Pris på pengar

Marknadspris på pengar – Utbudsidan

•  Producenters förmåga aK göra ≥normal-‐avkastning på penningprodukGon vid olika penningpriser (som för all annan produkGon) –  Kriterier för aK en vara ska sållas ut Gll “allmänt bytesmedium” är aK den är dyrbar och svår aK framställa. DeKa gör aK det definiGonsmässigt är svårt aK få Gllräcklig avkastning på produkGon av pengar. Därför växer stocken av pengar, kallad penningmängden, normalt bara sakta i en fri ekonomi.

–  (Banker, centralbanker, papperspengar, lagar om gilGga betalningsmedel, etc. ändrar spelreglerna!)

Pris på pengar

Mer om penningmängd •  Antag aK samhället valt Au & Ag Gll pengar

–  Total penningmängd: X ton Au och Y ton Ag –  Ökning genom utvinning, t.ex gruvdriY –  Ökning genom plundring och stöld –  Minskning genom industriell användning

•  DefiniGon: –  InflaGon är ökning av penningmängd (obs inget om prisändringar) –  deflaGon är minskning av penningmängd (dito)

•  KvanGtetsteorin säger däremot: InflaGon ger sGgande priser –  Eller “penningmängdsinflaGon ger prisinflaGon” –  EYersom “mer pengar jagar samma mängd varor”

•  Hur stor penningmängd behövs?

hKp://mises.org/daily/4071 Copernicus kvanGtetsteori

Pris på pengar

Ekonomisk harmoni än så länge! •  KonsumGon, produkGon, sparande, investeringar har siK ursprung hos konsumenter

•  Privat ägande och frivilligt utbyte är grunden •  Priser, avkastning och ränta koordinerar •  Välstånd är hur mycket som kan produceras •  Kapitalförstöring (krig, naturkatastrofer), och omfördelning leder Gll lägre välstånd

•  Pengar uppstår naturligt, mängden är irrelevant •  Entreprenörer misslyckas ibland, men inga orsaker Gll systemaGska krascher/cykler kan idenGfieras i fri ekonomi

Österrikiskt kontra mainstream

Två vanliga förklaringar Gll ek. kriser

•  Penningbrist, eller silverbrist (särskilt förr) –  Fel, eYersom penningmängden är irrelevant –  “Fixa” med olika typer av nödmynt (QE1..n) –  Det är de producerade varornas relaGva priser som är intressant, ej nominella priser

•  UnderkonsumGon (vanlig idag) –  “Says lag” krossade (men Keynes tror sig överbevisat) –  “Fixa” genom stödköp, bailouts, etc –  Om bara de relaGva priserna får röra sig friK kommer varor aK utbytas Gll de priser som köpare accepterar •  Varor, hus, arbetskraY, etc.

–  Det vikGga är aK RÄTT varor produceras

hKp://mises.org/daily/1264 Says law of markets


Populär syn på pengar •  “Ideala pengar” har bara teckenvärde (face value) •  Moderna pengar (kreditmynt, sedlar, elektroniska saldon etc.) är

ideala och mer sofisGkerade än värdepengar (commodity money) •  Värdet kommer av påbud (fiat): kommandovaluta •  Fyra funkGoner: bytesmedium, värdelagring, räkneenhet, standard

för uppskjuten betalning (skuld) –  Mises: dessa följer av “allmänt accepterat bytesmedium”

•  EK monetärt system behöver administreras av experter, analyGker, kommiKéer

•  EK monetärt system behöver på allmänhetens förtroende •  Det finns inte Gllräcklit med guld för aK gå Gllbaka

Gll guldmyn�ot även om vi ville •  Guld ger inte Gllräcklig “flexibilitet” (kan ej tryckas)

och försvårade därför t.ex. the Great Depression


KöpkraY och Gllväxt •  Om ekonomin växer, det vill säga produkGviteten ökar (pga

innovaGoner, kapitalbildning, etc.) fortare än penningmängden, vad händer med priserna på varor, i pengar?

•  Vad händer med värdet på pengar som ligger i madrassen? DeKa är inte ränta –  Skilj på förändringar i relaGva priser och Gdpreferens

•  I en fri och växande ekonomi sjunker vanligen priserna i pengar –  “Stabila priser” är inte önskvärt –  “PrisdeflaGonsskräck” är omoGverad och förvirrad –  Inget hinder för företag aK göra vinst –  Uppmuntrar Gll sparande

Pris på pengar

Non-‐neutrality of money •  Penningmängden är irrelevant •  Men införandet av nya pengar

påverkar ekonomins struktur. •  Med Gden sGger priserna, då

mer pengar jagar samma varor •  Men Gdiga moKagare åtnjuter

gamla låga priser, gynnas på bekostnad av sena moKagare (“änkor och faderlösa”)

•  Alltså: Införsel av nya pengar allokerar om välstånd från sena Gll Gdiga moKagare!

•  QE2, QE3, … är omfördelnings-‐åtgärder; Gll vem?

InflaGonseffekter

ProdukGon av värdepengar •  Varor prissäKs i vikt ädelmetall •  Mynt underläKade, för om man litade på den stämplade vikten behövde man inte väga

•  AK forma ädelmetall Gll mynt var en syssla som vilken smed som helst kunde syssla med mot ersäKning

•  Mynt har värdepremium mot oformad metall (bullion) •  Bästa mynten fick störst eYerfrågan och spridning –  Pålitlig vikt, ej klippning, räfflor, omgjutning vid slitage

•  Joachimstaler, daler, riksdaler, dollar •  MarknadskraYerna sorterar ut oseriösa och håller ordning

Fria och ofria pengar

Myntregale •  Regenten tar sig monopol på myntprodukGon –  För aK “garantera myntkvalitén”, givetvis…

•  Egentligen för aK få avgiYen = Seigniorage (slagskaK) •  Och för aK kunna myn�örsämra=inflaGonsfinansiering (viktminskning, utspädning, debasement)

•  Försämring genom utspädning med basmetall, Gll exempel koppar –  Penningmängdsökning med samma mängd ädelmetall, inflaGon, leder Gll högre priser

•  Och prägla in bild på regenten som propaganda •  En intervenGon i den fria penningmarknaden

hKp://mises.org/books/moneyproducGon.pdf


Myn�ot och gilGga betalnings medel

•  AK påbjuda myn�ot (standard) är intervenGon i den fria marknadens val av räkneenhet –  AK sGpulera myn�ot är aK påbjuda vilken vara och enhet som priser skall uKryckas i

–  Populära: silver, guld, koppar, papper, digital •  Bestämmelser om lagliga betalningsmedel (legal tender) är intervenGon i val av bytesmedium –  Skuld anses reglerad om lagligt betalningsmedel erbjuds –  AllGd dunkla moGv bakom, möjliggör inflaGonsfinansiering

•  Dubbelmyn�ot innebär aK man fixerar priset mellan två metaller – orsakar allGd problem, t.ex “silverbrist”


Greshams lag •  Om eK mynts metallvärde översGger dess påbjudna värde

(teckenvärde, stämplad valör) kommer det aK –  Smältas ned och säljas som metall, eller –  Exporteras för siK metallvärde Gll marknad där påbudet ej gäller –  Hamstras i väntan på bäKre Gder (tesaurering)

•  Sådan värdeskillnad inträffade aldrig med värdemynt, de smältes ner och myntades om regelbundet utan problem

•  Populärt uKryckt “Dåliga pengar driver ut goda” (ur omlopp) –  eYersom “dåliga pengar” innebär just aK de har högre valör än

metallvärde, vilket leder Gll aK man handlar med dem och samGdigt behåller de goda för sig själv eller smälter ned dem

•  Stora problem historiskt med återkommande statliga försök aK överlista Greshams lag –  Till exempel dubbelmyn�ot med silver och koppar Gll fast växelkurs


Kor�aKad svensk penninghistoria År Myn[ot/Råvara Basenhet Anmärkning

1100 Silver (Ag) friK valt Mark

1624 Dubbel myn�ot Ag+Cu Öre k:m Gustav II, Falun, stormakt!

1656 Stockholms Banco Konk. 1664, bailout!

1668 Riksens ständers bank Statligt övertagande

1777 Silvermyn�ot Daler Gustav III

1873 Guldmyn�ot Krona Oscar II

1914 Inlösen upphävs, fiat Federal reserve skapas

1922 Gold bullion standard

1931 Inlösen upphävs, fiat Depression, guldkonfiskering

1951 Gold exchange USD BreKon-‐Woods

1971 Fiat USA i konkurs, B-‐W kollaps

hKp://myntkabineKet.se/web/Sveriges_mynthistoria_i_korthet.aspx

Historia

KopparprodukGon i Falun (i skeppund=170kg)

0

5,000

10,000

15,000

20,000

1540

1550

1560

1570

1580

1590

1600

1610

1620

1630

1640

1650

1660

1670

1680

1690

1700

1710

1720

1730

1740

1750

1760

1770

1780

1790

1800

1810

Total produkGon KronoprodukGon

Källa: Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget, del II, Sten Lindroth 1955

Historia

Svensk mynthistoria Källa: Riksbanken, Exchange rates, prices, and w

ages, 1277–2008 hKp://w

ww.riksbank.se/tem

plates/Page.aspx?id=45003

Kopparmynt

•  Koppar – en basmetall, ej ädel •  1644 – 19,7 kg – 33x63 – 10 dsm •  En förevändning för grundandet av för Stockholms Banco

•  GruvdriY orsakade kopparinflaGon

•  Dubbelmyn�ot, Greshams lag orsakade “silverbrist”

Historia

Några bekanta mynt Mynt Metall, kr Vikt g Anmärkning

50 öre 0.22 3.70 97% Cu, ogiltig

1-krona 0.60 7.00 75% Cu, 25% Ni

(US Nickel $.05) $.069 5.00 75% Cu, 25% Ni

2-krona 1952-66 43.50 14.00 40% Ag

2-krona 1968-71 1.21 14.00 75% Cu

10-krona 0.38 6.60 89% Cu

5-krona 1873 579.49 2.24 90% Au, lagligt bet.medel

1-krona 1873 46.11 7.50 80% Ag, EJ lagl. bet.med.

Joachimsthaler 209.98 29.2 93.75% Ag

Selma 2000 Au 3104.19 12.00 90% Au, 10% Cu: 2 000 kr

Victoria 2010 Au 3104.19 12.00 90% Au, 10% Cu: 4 000 kr

Victoria 2010 Ag 191.79 27.03 92.5% Ag, Valör 300 kr

hKp://runeberg.org/n�o/0021.html Krona hKp://www.survivalblog.com/nickels.html

Jubileumsmynt

Historia

Thaler

Bankväsende

•  Bank är egentligen två typer av verksamhet – DeposiGon: förvaring, betalningar; mot avgiY – Lån: förmedling av besparingar; mot ränteneKo

•  Exempel Stockholms Banco 1656, (Riksbankens föregångare), fick oktroj och bankmonopol för – “Växelbank” (blev bankens iniGala fokus) – “Länebank”

Bank

DeposiGon mot avgiY UKag på anmodan närsomhelst

DeposiGon kontra låneförmedling

DeposiGonsbank erbjuder: Bekvämlighet mot aK släpa på metall, säkerhet, bevakning, betaltjänster, växling, sedlar, kort

Lånebank erbjuder: ExperGs på bedömning av kreditvärdighet, riskhantering, poolning av inlåning och investeringar, riskspridning

Låneförmedling mot ränteneKo UKag eYer återbetalning av lån (Gd)

InsäKning UKag Betalning

Inlåning

Utlåning Återbetalning

UKag

Gäldenär Borgenär

Bank

Bankers deposiGonsverksamhet •  Ursprungligen tempel, guldsmeder, med möjligheter Gll säker förvaring •  Depositör får kviKo (sedel); om banken fåK goK rykte om pålitlighet börjar

dessa med Gden användas som pengar av bekvämlighet •  EYersom de mesta deposiGonerna bara ligger passivt inlåsta uppstår

frestelsen aK i smyg använda specie (deposiGoner) för –  Egna investeringar, konsumGon

•  Dvs “bara låna lite”, =stöld –  Utlåning Gll andra mot ränta

•  Dvs gå “över muren” och överföra deposiGoner Gll låneverksamhet •  Omedelbart när banken gör deKa blir han definiGonsmässigt insolvent då

han inte längre kan uppfylla siK löYe om omedelbar inlösen •  Insolvens medför risk för rusning (bank-‐run) •  Men om kunderna är lugna och inte hämtar ut specie kan han tjäna på aK

låna ut deras deposiGoner – risk-‐avvägning! •  Se även “Bank” på NFB: hKp://runeberg.org/n�b/0461.html

Bank

Banker och lånemarknaden

•  Lånemarknaden utgörs av sparare och lånare •  Bankerna är bara mellanhand, förmedlare •  Bankerna är begränsade i sin förmedling av spararnas Gdspreferens, men vill gärna förmedla oändliga mängder pengar Gll ränta

•  De börjar därför snart snegla på expansionsmöjligheten som erbjuds av 1.  deposiGoner som anförtroKs dem och 2.  förtroendet för deras deposiGonskviKon

Bank

Några kviKon – privatbanksedlar

Omöjligt se om de är backade av rikGga pengar eller skapade ex nihilo

Bank

LuYkrediters levnadcykel

•  Bank B u�ärdar kreditsedel B100 för 100 guld Gll företag F för aK tjäna 10 guld ränta på luY. –  EYer eK år återvänder F med 10 guld i ränta + B100-‐sedel (alt. 100 guld el. A100-‐sedel fr bank A). Sedeln rivs, risken är över.

–  Men… om F istället går upp i rök så mister B visserligen räntan, men värre är aK det flyter runt en sedel på 100 guld som en vacker dag kommer dyka upp för inlösen

OBS: Varje kreditsedel/kviKo som u�ärdas utan backning är en risk, ty om många kommer och begär inlösen i specie dräneras reserven och banken riskerar konkurs!

Kredit

MåK på riskexponering: reservkvot Penn.mängd M0=100 Def D10 D10.S10 D10.S9 D10.K9 D10.K20.S9 K20

DeposiGon av specie D 10 10 10 10 10 Rena kreditkviKon K 9 20 20 Utest. kviKon (fordr.) F=D+K 10 10 10 19 30 20

Utlåning av specie S 10 9 9 Tillgång i valv (reserv) T=D-‐S 10 0 1 10 1 0

Reservkvot R=T/F 10/10 0/10 1/10 10/19 1/30 0/20

Penningmängd M1=M0+K 100 100 100 109 120 120

DeposiGonsbanken bygger förtroende på “hederlig” banking, dvs ren förvaring (ex D10). DeposiGonskviKon blir då “så goda som pengar” och fungerar som sedlar. KreditkviKon är idenGska med deposiGonskviKon, men u�ärdas utan deposiGon. U�ärdande av kreditkviKon (K>0) leder Gll ökning av penningmänden = kreditexpansion.

, D≥S, K≥0 Om R<1 är banken formellt insolvent, man har Frac0onal reserve banking Kreditexpansion (K>0) eller olovlig utlåning av specie (S>0) leder Gll fracGonal reserves!

R = TF=D! SD+K

Kredit

Varför banker inte vill aK du inte ska ta ut kontanter

•  Konkurs om deposiGonerna blir noll •  Större K ökar inlösenfrekvens •  Hederlig banking om S=K=0

–  Då blir R=100%, dvs 100% reserve –  Då spelar det ingen roll om folk tar ut sina pengar, banken kan aldrig bli insolvent

•  Men så fort S,K>0 blir R<100% •  Om D minskar blir då R ännu mindre!

–  T.ex R(D=10, S=0, K=90)=10% –  Men R(D=5, S=0, K=90)=5%

•  Dvs uKag av deras små mängder kontanter ökar snabbt deras risk

•  Bank-‐run day 7 december 2010

R = D! SD+K

Kredit

Hur öka utlåning men minimera risk

•  Banker vill låna ut max •  Men vill hålla R högt för aK

undvika risk aK få insolvens avslöjad vid uKag eller clearing

•  Ovanpå given deposiGon D, hur maxa utlåning Gll lägst risk? Öka S eller K?

•  Banker föredrar kredit-‐expansion för aK både öka utlåning och behålla reserv

•  Bieffekt: det ökar också M! 0.0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0

0 1 2 3 4 5 6 7 8

X=S/D, K=0 X=K/D, S=0

R = D! SD+K

=1! S D1+K D

Ägd!

Kredit

Kreditexpansion ökar penningmängd och priser

•  EYersom bankernas luYkreditkviKon är oskiljbara från backade kviKon fungerar dessa också som pengar

•  En bieffekt av kreditexpansionen är därför aK den orsakar en större penningmängd M1 av handlingsbara ‘pengar’ sådan aK

•  M1 = M0 + K > M0 –  Det vill säga inflaGon!

•  Denna inflaterade penningmängd som nu jagar samma produkGonskapacitet kommer leda Gll “prisinflaGon” enligt kvanGtetsteorin

•  SCB sammanställer M0, M1, M3 etc.

hKp://mises.org/daily/5028/Lost-‐in-‐a-‐Maze-‐of-‐Money-‐Aggregates

Kreditexpansion

DukGg kreditexpansion!

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

0

20

40

60

80

100

120

140

Jan-‐98

Jul-‐9

8 Jan-‐99

Jul-‐9

9 Jan-‐00

Jul-‐0

0 Jan-‐01

Jul-‐0

1 Jan-‐02

Jul-‐0

2 Jan-‐03

Jul-‐0

3 Jan-‐04

Jul-‐0

4 Jan-‐05

Jul-‐0

5 Jan-‐06

Jul-‐0

6 Jan-‐07

Jul-‐0

7 Jan-‐08

Jul-‐0

8 Jan-‐09

Jul-‐0

9 Jan-‐10

Jul-‐1

0 Jan-‐11

M0 (sedlar och mynt, miljarder kr) M1/M0

Kreditexpansion

Så, vid kreditexpansion -‐ Vem gynnas?

•  Bankers kreditexpansion innebär inflaGon •  Men pengar är “icke-‐neutrala”: nya pengar (inflaGon) omfördelar allGd Gllgångar Gll Gdiga moKagare

•  Denna inflaGon gynnar – Bankerna själva som får dra ränta på luY – Lånare, som är de första moKagarna – Deras leverantörer, etc., etc.

Kreditexpansion

Naturen motarbetar kreditexpansion

•  På en fri marknad finns det naturliga motkraYer 1.  Människors misstänksamhet mot banker

•  Om människor får nys om expansion, vilket är bedrägeri, blir det bankrusning; motverkar viljan Gll kreditexpansion

2.  OmfaKningen i vilken människor förvarar pengar på bank •  En person som får en sedel från bank A, men som inte själv har bank kommer begära inlösen i specie

•  Om många inte använder bank blir det inlösen mest hela Gden och banken behöver R nära 100%

3.  Clearing mellan banker •  En sedel från bank A som hamnar hos en person som är kund i bank B kommer leda Gll aK bank B kommer begära fysisk leverans från bank A

MotkraYer Gll kreditexpansion

(3) Bank-‐clearing mot kreditexpansion

•  En sedel från bank A som hamnar hos en person som är kund i bank B kommer leda Gll aK bank B kommer begära fysisk leverans från bank A

•  I prakGken blir det neKoclearing och enbart diffarna överförs fysiskt

•  Om bank A expanderar kredit fortare än de andra kommer det leda Gll mer specie ut ur A

•  För framgångsrik kreditexpansion krävs en synkroniserad expansion av hela banksektorn, men en kartell är allGd svår aK hålla ihop


(1-‐2) FracGonal reserve banking riskabelt

•  Exempel Stockholms Banco est. 1656 –  Länebanken u�ärdade krediGvsedlar med växelbanken som säkerhet: krasch

1664 –  Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank och är Gllika den äldsta

bankinsGtuGon, som öfver hufvud finnes. Det är denna bank, som äran af aK ha utgeK världens första banksedlar sannolikt bör Gllskrifvas. DeKa ledde dock Gll bankens undergång. (Nordisk familjebok: Riksbanken)

•  Riskabel verksamhet för både bank och kunder •  Två åsikter om fracGonal reserve banking

–  100% banking: Förbud i lag, och ordna översyn •  Det är bedrägeri aK låna ut anförtrodd deposiGon

–  Free banking: Tillåt bankerna aK ta risken med fracGonal reserves •  Ja det är bedrägeri om de gör det, men marknaden rensar allGd ut bedragare

•  I prakGken råder idag Free banking men marknadens obarmhärGga regleringsmekanism är saK ur spel med centralbanker, insäKningsgaranGer och återkommande bailouts med skaKemedel

•  FracGonal reserves uppmuntras, reservkrav på bara ca 7-‐8% (Basel III)


InflaGon kan höja ränta! •  OBS! Nya pengar kan fakGskt höja ränta •  Ränteeffekten beror på var i ekonomin de injiceras •  Antag aK en spanjor hiKar mycket guld, t.ex i sydamerika –  Han köper upp mycket mat och andra konsumGonsvaror –  Priserna på mat sGger –  Övriga konsumenter måste nu dra ner på siK sparande för aK ha råd aK äta, deras närGdspreferens ökar

–  Utbudet på besparingar minskar räntan sGger –  Investeringsribban höjs, färre investeringar, Gllväxten avtar

Kreditexpansion och ränta

Men inflaGon av kreditexp sänker ränta

•  Kreditexpansion innebär aK bankerna kommer Gll lånemarknaden med krediter de skapat ex nihilo, utöver de besparingar de förmedlar

•  EYersom produkGonen av sådana krediter har låg alternaGvkostnad (=0) kan de göra vinst även på låga räntor.

•  Det leder Gll aK räntorna sjunker under den naturliga nivån (Knut Wicksell)

•  EYersom nya pengar idag oYast skapas av banker har vi vant oss aK tro aK inflaGon allGd ger lägre ränta (men injekGonspunkten avgör)

Kreditexpansion och ränta

Regulatorsabotage •  En ekonomi har 100% produkGonskapacitet •  Tidspreferens säKer räntan vilket avväger produkGon för framGd (t.ex 30%) och konsumGon (70%)

•  RikGga lån, av besparingar, koordinerar ekonomins Gdmatchning

•  Men kreditexpansion sänker räntan –  Investeringströskeln sänks och en mängd icke-‐eYerfrågade nya investeringar kommer aK företagas (malinvestments)

–  Lägre ränta motverkar rik0ga besparingar •  Det uppstår en dragkamp på produkGonsresurser och rikGga besparingar vilket leder Gll eK maniskt och onaturligt Gllstånd som kallas högkonjunktur

Konjunkturcykeln

Högkonjuktur och ABCT •  Dragkampen om resurser leder Gll sGgande priser och höga kortsikGga vinster

•  Många blir rika fort, snabba pengar •  SamGdigt på grund av låga besparingar får man kapitalerosion = decivilisering

•  SituaGonen blir med Gden ohållbar och dragkampen leder Gll slut Gll krasch

•  Depressionen är en Gllfriskningsprocess under vilken felakGga investeringar rensas ut och priser justeras Gll clearing-‐nivåer

•  = ABCT = Austrian business cycle theory

hKp://www.mises.se/2011/04/02/pengar-‐inflaGon-‐och-‐decivilisaGonsprocessen/

Konjunkturcykeln

KreditkontrakGon •  Bank B u�ärdar kreditsedel för 100 guld Gll företag F för aK

tjäna ränta på luY: kreditexpansion=inflaGon. –  EYer eK år återvänder F med 10 guld i ränta + B100-‐sedeln (alt. 100 guld eller A100-‐sedel från bank A). Sedeln rivs, risken är över. KreditkontrakGon=deflaGon.

–  Men… om F istället går upp i rök så mister B visserligen räntan, men värre är aK det flyter runt en sedel på 100 guld som en vacker dag kommer dyka upp för inlösen

–  I depression kommer många kunder F1, F2, F3, … som av låga räntor blivit lurade in i ohållbara projekt aK explodera och det blir det farligt för banken med en stor mängd sedlar som herrelösa flyter omkring. För aK klara av eventuella inlösenkrav och minska riskexponeringen börjar B kalla in lån och sluta ge och förnya lån, även från goda kunder, för aK minska mängden utestående krediter. Resultat: Våldsam kreditkontrakGon=deflaGon prisdeflaGon. (Credit crunch, credit crisis, credit squeeze.)

Konjunkturcykeln

Depression och deflaGon •  ∴ Depression kreditkontrakGon prisdeflaGon •  Av förhållandet DEPRESSION DEFLATION drar fixarna slutsatsen aK deflaGon orsakar depression, varför deflaGon Gll varje pris måste motarbetas och priserna “stabiliseras”

•  Till exempel genom en stadig 2-‐procenGg inflaGon i “fredsGd” och rejäla injekGoner och generösa bailouts i “krigsGd”

•  Prisstabilisering innebär allGd intervenGon, inflaGon och omfördelning!

•  Obs deflaGon kan bara ske om inflaGon skeK; vad är “rock boKom” för M1 = M0 + K?

hKp://mises.org/daily/4974/The-‐PoliGcs-‐of-‐DeflaGon

Konjunkturcykeln

Resurser för självstudier

•  För daglig påfyllning av kunskap och kommentarer på aktuella händelser: www.mises.se och www.mises.org

•  För tusentals böcker och föreläsningar för självstudier: Mises YouTube och iTunes U

•  För en hel vecka med verklighetskonomi: Mises Summer University 2011, Auburn Alabama

•  För främjandet av fred, frihet och välstånd www.lewrockwell.com

Till nästa gång

•  Frivillig uppgiY: maila in länk Gll nyhet med förklarande kommentar Gll någon arGkel som illustrerar eller missförståK ekonomiska principer – PRIS utdelas Gll vassaste!

•  FÖRBERED FRÅGOR, SYNPUNKTER •  TiKa in på hKp://mises.se/econ101 •  Forum och uppsatstävling

M1 och prisinflaGon

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

-‐ 200 400 600 800

1,000 1,200 1,400 1,600 1,800

Jan-‐98

Jul-‐9

8 Jan-‐99

Jul-‐9

9 Jan-‐00

Jul-‐0

0 Jan-‐01

Jul-‐0

1 Jan-‐02

Jul-‐0

2 Jan-‐03

Jul-‐0

3 Jan-‐04

Jul-‐0

4 Jan-‐05

Jul-‐0

5 Jan-‐06

Jul-‐0

6 Jan-‐07

Jul-‐0

7 Jan-‐08

Jul-‐0

8 Jan-‐09

Jul-‐0

9 Jan-‐10

Jul-‐1

0 Jan-‐11

M1=sedlar+mynt+kreditexp (miljarder kr) Årlig ändring %

Kreditexpansion

Del 4 – IntervenGonisGsk ekonomi

•  Avslutning del 3: RelaGva priser, ABCT •  IntervenGonism •  FinanspoliGk – Ska` och offentlig sektor •  PenningpoliGk – Riksbank

– Stabilisering – Konjunkturcykeln

•  Regleringar •  InternaGonalism

RelaGva priser och penningmängd •  Antag e` ö-‐samhälle som producerar vete och fisk och

handlar via 1kg guld i omlopp. •  Marknadspriser: vete 4g/skäppa, fisk 1g/st •  Hur mycket fisk får du betala för en skäppa vete?

–  Vad är det relaGva priset på vete mot fisk? •  Fördubbla, medelst magi, mängden pengar över na`en i

alla fickor och spargrisar. –  Vad händer med priserna i pengar? –  Hur mycket fisk får du för en skäppa vete? –  Vad händer med de relaGva priserna? –  Hur har välståndet påverkats?

•  Vad händer vid magisk penningmängdshalvering istället?

RelaGva priser

RelaGva priser och preferenser

•  RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa •  Bönderna börjar tycka mer om si` eget vete (deras marginalny`a för vete ökar) – Vad händer med relaGva priset på vete? På fisk? – Hur påverkas välståndet?

RelaGva priser och produkGvitet

•  RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa •  Antag veteprodukGviteten fördubblas

–  Vad händer med relaGva priset? (Says lag!) –  Vad händer med välståndet? –  Vad skulle hända om bönderna inte ville sälja Gll nya priset? UnderkonsumGon? Penningbrist?

–  Vad händer med de absoluta priserna? •  Antag a` elerfrågan på fisk med Gden sGger

–  Vad händer med priserna? – Hur omfördelas guldet?

RelaGva priser

RelaGva priser och tesaurering •  Bonden Bengt säljer vete, men smider en ondskefull plan

a` ta över allt guld i världen. Så istället för a` köpa två fiskar varje vecka som han brukar, köper han elakt nog bara en och stoppar undan guld istället

•  Eler e` år har han tesaurerat e` halvt kilo guld så a` bara e` halvt kilo är kvar i omlopp –  Vad händer med priserna? –  Hur mycket fisk får du för en skeppa vete? –  Hur har välståndet påverkats? –  Hur drabbas produkGonen, jobben? –  Hur mycket rikare och lyckligare är Bengt? –  Vad händer med Bengts guldackumuleringstakt? –  Hur lång Gd tar det för honom a` slunöra sin elaka plan?

h`p://www.lewrockwell.com/block/block159.html -‐-‐ Hamstraren som hjälte

RelaGva priser

RelaGva priser och guldinflaGon •  Bengt trö`nar, funderar på a` börja lyxa och köpa tre fiskar i veckan i stället. Vad skulle hända?

•  Men Bengt är bi`er och funderar på a` chocka världen genom a` dumpa guldet och köpa upp ALL fisk istället –  Vad skulle hända med priset på fisk? –  De nyrika fiskegubbarna vill ju ha vete, vad händer med vetepriset?

–  Hur mycket fisk skulle bönderna få för en skeppa vete? –  Hur ändras relaGva priset? –  Hur ändras välståndet?

RelaGva priser

InjekGon i konsumentledet

•  Bengt reser med si` guld Gll en mer civiliserad ö som har mer varor, mer kapital och en utvecklad lånemarknad. Det finns också en manick-‐ndustri som är extremt räntekänslig. – Bengt lägger alla sina pengar på mat – Hur omfördelar dessa nya pengar välståndet? – Vad händer med matpriset? Hur påverkas sannolikt räntan och manick-‐industrin?

ABCT

InjekGon i lånemarknaden

•  Bengt lånar istället ut pengarna på den nya öns lånemarknad – Räntan sjunker drasGskt – Manick-‐industrin upptäcker a` mot den nya låga räntan kan de kan få posiGv avkastning på nybyggd kapacitet – Låna och dubbla kapaciteten!

– Dragkamp om resurser mellan manick-‐industrin och övriga samhället leder Gll sGgande priser och högkonjunktur – tjoho!

ABCT

Krasch! •  Högkonjunkturen leder Gll a` investerings-‐kalkylerna spricker och

projekten avbryts istället för a` slunöras –  Resurser har slösats bort –  Projekten avbryts, lånen fallerar, folk sparkas –  “Investerarna är nervösa! Nödlån, subvenGoner, offentliga projekt!” –  Kan mer pengar (QE) avhjälpa dragkampen om fysiska resurser?

•  AlternaGvt: projekten slunörs, men konsumenternas preferenser har inte ändrats Gll fördel för mycket fler nya manicker –  Floden av nya manicker leder Gll lägre relaGva priser på manicker vilket leder

Gll a` produkGonskalkylerna spricker och den nya kapacitet är bortkastad –  Osålda produkter, lånen fallerar, folk sparkas –  “Elerfrågan viker! Dela ut pengar, sGmulera konsumGon!” –  Kan mer pengar (QE) hjälpa fixa relaGva priser?

•  Om många företag lurats in i icke-‐elerfrågade projekt av för låg ränta blir det många konkurser samGdigt, och man får DEPRESSIONKREDITKONTR.DEFLATIONPRISDEFLATION

ABCT

Kreditexpansion skapar högkonjunktur

•  I vår Gd skapas nya pengar främst i banksystemet

•  I en fri ekonomi finns det starka motkraler mot kreditexpansion och således mot konjunkurcykler

•  Hur dessa kraler sä`s ur spel återkommer vi Gll strax

Vanlig syn på konjukturcykler

Österrikisk syn på konjunkturcykler

ABCT

Några andra cykelteorier

•  Uppdelning i endogena och exogena orsaker •  Keynes •  Real business cycle th. – innovaGonschocker •  Credit/debt cycle •  Marxist •  PoliGcally-‐based business cycle •  Henry George – landpriser •  Solfläckar, planeten Venus, etc.

ABCT

Hur man “lagar” en depression

•  BNP = penningvärdet av total produkGon •  Fixarnas favoritmå` sedan 1932 •  BNP =

= Aggregate supply = Aggregate demand = offentlig produkGon + privat produkGon = C(onsumpGon) + I(investments) + G(overnment) = MV = PQ (PMängd x Velocity = Price-‐level x Index-‐of-‐real-‐val.)

ABCT

IntervenGonism •  NaGonalstaten gör anspråk på territoriellt juridiskt monopol

•  NaGonsgränser •  SGlar och upprä`håller lagar som står över

–  Skydd av egendom (ska`, expropriering, gruvdril) –  Ny`jande av egendom (bygglov, miljö) –  Fri handel (gränser, tullar, hinder) –  Intellektuell verksamhet (patent, copyright) – Med mera

•  Monopolet möjliggör ingrepp i fria ekonomin – MoGveras med förbä`ringar, allmänhetens bästa, rä`visa, omsorg om de svaga, etc.

LegiGmering av staten

•  Olika instanser har inneha- suveränitet genom historien, och besi7ningen av den hänger nära samman med hur staten legi9meras: kung av Guds nåde och folksuveränitetsprincipen är historiskt se7 de mest utbredda, renodlade formerna, där9ll finns blandformer av absolut makt och demokra9. Anarkister och vissa liberaler förnekar i högre eller lägre grad annan suveränitet än individens egen. (Wikpedia)

PragmaGsk legiGmering

•  Omfördelning: 10 personer, alla har 1 var, utom Pelle som har 20; fördela om så a` alla får 2 var och allmänna välfärden höjs

•  Allmän Gllgång Gll grundläggande välfärd: “vård, skola, omsorg”, pensioner

•  “Market failures”: gemensam infrastruktur, försvar, rä`sväsende, kartellkrossning, fyrar

•  Ekonomisk stabilisering

Den klassiskt liberala synen på staten

Försörjnings-‐apparat

PoliGska industrin

Expornöretag

Militärindustri

Film-‐ och musikindustri

Vindkralindustrin

Genusindustrin

Skolindustrin

Bank-‐ och finansindustri

Energi-‐industrin

Medicin-‐ och sjukvårdsindustrin

h`p://www.econlib.org/library/BasGat/basEss5.html The State, 1848, Frédéric BasGat

“Staten är den stora dröm genom vilken alla försöker leva på

alla andras bekostnad.”

E` arrangemang för a` med lag ge särskilda förmåner och omfördela välstånd Gll vissa grupper på andras bekostnad. Mo`agarna är offentlig sektor samt anslutna företag och särintressen.

Ständiga frågan: “Vem tjänar på de`a?”

•  E` symbioGskt förhållande

•  PoliGska industrin –  Löner, pensioner

•  Akademiska industrin –  Korrekt vetenskap och ek.

•  Energisektorn –  Etableringshinder

•  Vindkralsindustrin –  Ej konkurrenskralig energi

•  “Grön” industri •  “Miljövänlig” vetenskap

•  Lån Gll icke-‐kreditvärdiga –  Statens kronofogdar

•  Medicin-‐ och läkemedelsindustrin –  Läkarutbildningsplatser –  SubvenGonerade massvaccineringar

•  Film-‐ och musikindustri –  GraGs enforcement

•  Social-‐ och genusindustri •  Monopol •  Et cetera

ExporGndustrin är “essenGell”

Militärindustrin också vikGg

Bankindustrin är systemkri9sk •  I och med fracGonal reserve banking (pga kreditexpansion) är banksystemet och bankerna definiGonsmässigt insolvent(a)

•  (Spekulanter är nyxga, håller systemet i schack) •  Men staten upprä`håller banksystemet med insä`ningsbaranGer, begreppet systemkriGsk (verksamhetsgaranG), och centralbank på grund av symbios

•  Elersom staten själv tjänar på centralbanksystemet •  Hixlls i vår ekonomiska resa har vi inte se` behov av en centralbank – för det finns inget!

Offentliga sektorns framväxt •  Samhället, och därmed ska7erna, har förändrats 9ll oigenkännlighet under 1900-‐talet. Produk9onen har mångdubblats och en allt större del av de samlade resurserna tas i anspråk för offentliga tjänster, socialförsäkringar respek9ve omfördelning. Ska7ekvoten har s9git från 8 procent vid det förra sekelski-et 9ll över 50 procent vid millennieski-et 2000. (h`p://www.ska`everket.se/download/18.5e79ffa112cae76ec6c80001531/15213.pdf)

Problemet med offentliga verksamheter

Resursanvändning i ekonomin

I en fri ekonomi är 100% av resursanvändning frivilligt vald eler rikGga behov (nyxg)

Frivilliga sektorn krymper med statens inträde Offentliga sektorn

EffekGvt användning Gll nyxg verksamhet

Slöseri, förluster

Nyxg verksamhet

Onyxg, dvs ej elerfrågad verksamhet


Exempel resursanvändning

•  Sveriges största kommun lägger 65 procent av budget på skola, gymnasium, dagis Gll en kostnad av 8 000 kr per barn och månad

•  En skolklass kostar då 240 000 kr per månad •  Exempel på alternaGv: 1 500 kr per barn ger totalt 45 000 per klass, varav 30 000 Gll läraren (Gll 65% lägre ska`), resten Gll lokal, materiel...

•  Halvera skolGden (fm-‐ och em-‐skil) och du kan få det för 750 kr per barn och månad


Problem med offentlig verksamhet

•  Omdirigering av resurser Gll icke-‐önskvärd verksamhet, och slöseri

•  Men också u`rängning av privata lönsamma alternaGv –  Staten konkurrerar på lånemarknaden –  Staten konkurrerar ut privata iniGaGv, kan allGd bjuda under och finansiera via ska`sedel

•  Den dras ola med budgetundersko` och bygger statsskuld (av konsumGon) vilket innebär framGda ska`


Gräns för bankers fracGonal reserves 1.  Omfa`ningen i vilken människor deponerar sina pengar (guld) hos bank

–  De som inte använder bank och får sedel kommer direkt begära inlösen i rikGga pengar

2.  Människors skepGcism mot banker (rusning) 3.  Neòbetalningar (clearing) mellan banker

–  Banker accepterar inte varandras krediter, de vill ha rikGga pengar –  När bank A:s sedel hamnar hos bank B kommer B a` begära inlösen; bara

neòbetalningar görs –  Om A expanderar fortare än B kommer neòflödet dränera guld från A som då

riskerar konkurs –  Alla banker vill expandera men är livrädda för banker som erbjuder tryggare

deposiGon med högre reservkvoter, vilket riskerar a` dränera deras tunna guldreserver

–  För a` klara stor expansion behövs en synkroniserad expansion, vilket är en form av kartellbildning. Karteller är svåra a` hålla ihop.

Staten vill också leka bank •  Bank of England, första centralbanken i modern mening

–  (Sthlms Banco 1656, Riksens Ständers 1668) –  Est 1694 av William Pa`erson

•  Första och främsta uppgilen har allGd varit a` finansiera statens äventyr •  Först i konkurrens med kommersiella banker och är därmed utsa` för

samma begränsningar mot expansion –  Deponera folkets guld och ge ut inlösningsbara sedlar (“bekvämare”) –  Guldmynnot (1873, myntunion i Skandinavien) –  Lagligt betalningsmedel –  Staten lånar guldet utan ränta, och kreditexpanderar (insolvens) –  Sedelmonopol (1904) –  Upphäv inlösen (1914) –  Härigenom blev sedlar och plåtmynt pengar frikopplat från guld

•  Expansion av lagliga betalningsmedel innebär inte “graGs” pengar, det är en form av penningförfalskning som innebär systemaGsk stöld av allmänhetens produkGon, dvs omfördelning, likt en dold ska`

Centralbanker

InflaGon i banker och centralbank Tillgång i valvet Fordran (u:. sedlar)

Deposi>onsbank

DeposiGon 100 G 100 G 100 G

Eler kreditexpansion 50 G 100 G 50 G skuldnota (IOU)

150 G

Centralbank

DeposiGon 1 000 G 1 000 G 1 000 G (valuta)

Eler kreditexpansion 1 000 G 500 G statlig skuld, statsoblig.

1 500 G (valuta)

Precis som vanliga deposiGonsbanker blir även c-‐banken insolvent av fracGonal reserve banking, både av kreditexpansion=inflaGon och av direkt “lån” av guldet (Gll räntebärande investeringar, “seigniorage” h`p://sv.wikipedia.org/wiki/Seigniorage).

Tillämpning: Great depression •  Trots guldmynnot kan man inflatera, men Gll stor risk för

guldreserven •  USA inflaGon (trots guldmynnot) under det “glada 20-‐talet”

ledde givetvis Gll börskrasch och ekonomisk krasch, 1929 •  New Deal -‐ En uppsjö av regleringar, subvenGoner,

lönefixering, offentliga sGmulansprojekt förvärrade och förlängde krisen

•  Andra världskriget avledde uppmärksamheten men löste inte problemet

•  Eler kriget när offentliga sektorn (krigssektorn) radikalt förminskades frigjordes resurser som då skapade en kralig välståndsökning

h`p://mises.org/rothbard/agd.pdf

ExecuGve order 6102

Gräns för CB fracGonal reserves

1.  Omfa`ningen i vilken människor deponerar si` guld –  “Tvinga” genom a` gör valutan (och ej guld) Gll lagligt betalningsmedel, och byt sedan ut mot sedlar

2.  Människors skepGcism mot centralbankers bedrägeri, fracGonal reserves –  Bankrusning motverkas rent fysiskt genom a` Gd eler annan upphäva inlösenrä`

3.  InternaGonella ne`obetalningar –  Svårare nöt a` knäcka

h`p://www.thegoldstandardnow.org/featured-‐arGcles/173-‐utah-‐house-‐passes-‐bill-‐recognizing-‐gold-‐silver-‐as-‐legal-‐tender

InternaGonella betalningar •  Analogt med clearing mellan banker •  När e` företag i Sverige importerar en vara från England behöver

det GBP för betalning elersom SEK är odugligt i England. •  Företaget löser in SEK mot guld i Riksbanken, deponerar guldet hos

Bank of England för a` få GBP, och betalar sin leverantör. •  Neòeffekten blir a` vid import flyter guld ut ur Riksbanken och in

Gll BoE. (Omvänt vid export.) •  Om Riksbanken är solvent är deà fullständigt oproblemaGskt, men

om staten har “lånat” lite eller inflaterat så a` RB är insolvent blir det stora problem om värdet av import > export (neg. handelsbal.)

•  HÄRAV idén a` vi måste gynna exporten, helt enkelt för a` inte centralbanken ska gå i konkurs genom a` guldet flyter ut.

•  Deà säèr gränsen för hur mycket CB vågar inflatera!

Centralbankens balansgång •  Centralbanker behöver expandera (inflatera) i samma takt, men även de`a är en svår kartell a` hålla samman – Hög inflaGonsstakt, ger kortsikGgt mycket “graGspengar från folket”, leder dock Gll sGgande lokala priser,därmed ökad import, innebär stor risk för reservdränering; implicit bestraffning av lokal produkGon leder Gll kapitalflykt och långsikGg faxgdom

–  Låg expansionstakt hos “osolidariska” länder som tänker långsikGgt är e` problem. De kommer öka sin export, ackumulera reserver, och a`rahera kapital för långsikGg Gllväxt.

Staters finansieringsproblemaGk

Det är dyrt a` driva stat. Röster måste köpas, välfärd byggas, krig föras. Metoder: •  Ska`

– Uppenbar konfiskering •  CentralbanksinflaGon

– Dold konfiskering •  Lån

– FramGda konfiskering

Skaèfinansiering •  KortsikGgt snabb och enkel konfiskering •  Uppenbart, leder Gll missnöje •  Kapital flyr Gll “osolidariska” länder med läàre skaètryck vilket långsikGgt eroderar kapital och skaèbasen

•  Därmed motverkas den kortsikGga a`rakGonen av långsikGga förluster – Har fakGskt le` Gll lägre skaèr i EU

•  Kunde man bara hià något sä` a` hindra skaèkonkurrens och synkronisera skaèsatser …

h`p://www.mises.se/2011/04/06/hans-‐hermann-‐hoppe-‐om-‐beska`ning/

InflaGonsfinansiering •  KortsikGgt enkelt sä` a` finansiera •  Dold konfiskering •  Leder dock Gll reservdränering, höga lokalpriser, ökad import, och erodering av kapitalbas, försämrat skaèunderlag, faxgdom

•  Osolidariska länder som tänker långsikGgt ackumulerar reserver och hotar “stabiliteten”; deras neòexport “hotar” vår produkGon

•  Kunde man bara hià e` sä` a` se Gll a` länder solidariskt inflaterade i samma takt …

Lånefinansiering •  KortsikGg snabb finansiering •  Statliga lån är “konsumGonslån” utan kalkylerbar avkastning, Gll skillnad från företag som lånar bara om den väntade avkastningen övserGger räntan

•  Uppskjuten konfiskering som en dag måste betalas med ökade ska`er eller inflaGon

•  Länder med osolidariskt goda finanser konkurrerar med länder med dåliga finanser på lånemarknade.

•  Kunde man bara se Gll a` alla fick låna Gll bra villkor…

Tre onda organisaGoner •  OECD -‐ OrganisaGon for Economic Co-‐operaGon and Development

–  “List of Unco-‐operaGve Tax Havens” –  Compe99ve forces have encouraged countries to make their tax systems more

a7rac9ve to investors. However, some tax prac9ces are an9-‐compe99ve and undermine fair compe99on and public confidence in tax systems. OECD and non-‐OECD economies are working together through the Global Forum to address harmful tax prac9ces by improving transparency and establishing effec9ve exchange of informa9on.

•  IMF – InternaGonal Monetary Fund –  the trends in reserve accumula9on are symptoma9c of imperfec9ons that

merit deeper inves9ga9on and may need to be addressed over 9me by policy measures if the system is to support balanced and sustained growth.

•  Världsbanken –  we provide low-‐interest loans, interest-‐free credits and grants to developing

countries for a wide array of purposes that include investments in educa9on, health, public administra9on, infrastructure, financial and private sector development, agriculture and environmental and natural resource management.

h`p://www.lewrockwell.com/wanniski/wanniski53.html Confessions of an economic hit man

Övervinna expansionsproblemet

Banker •  Människors ovilja mot a`

deponera i banker –  Statens krig mot kontanter

•  Människors misstänk-‐samhet mot banker (runs) –  Insä`ningsgaranGer

•  Bankkonkurrens (clearing) –  Centralbanken som “lender of

last resort”, elersom pengar numera är papper som kan tryckas obegränsat

Centralbanker •  Människors ovilja mot CB

–  Lagliga betalningsmedel –  Sedelmonopol

•  Misstänksamhet mot CB –  Oinlösbarhet

•  InternaGonella betalningsflöden (clearing) –  IMF

Banksystemet är en förlängning av centralbanken

•  Centralbanken synkroniserar bankers expansion genom a` hålla dem hårt i tyglarna med avseende på reservkrav, vilket inte ändras ola (Basel 3)

•  Däremot har centralbanker på senare år få` uppdrag som ekonomisk hasGghetsregulator genom a` vara ansvarig för a` “sä`a räntan”, vilket är e` ingrepp i den naturliga räntan, e` slags prisfixering, leder Gll problem

•  Räntan sä`s genom a` Riksbanken beslutar om den korta dagslåneräntan, som är bankernas ränta Gll och från Riksbanken, enligt det behov av reserver som reservkravet dikterar

•  Längre räntor är ska`ningar av dagslåneräntan över Gden •  Rent prakGskt reglerar RB räntan genom a` kontrollera mängden pengar

M0 systemet (sedlar och mynt) ovanpå vilket bankerna expanderar sina egna krediter.

•  En prakGskt tankemodell är a` betrakta hela banksystemet som en monolit: det finns bara en enda bank och det är Riksbanken, resten av banksystemet är outsourcing av personal, kontor, teknik, marknadsföring etc.

En stor lycklig symbioGsk familj

Stat (riksgäld)

Riksbank Banksystem

Staten: Hjälp med upplåning, “Gillar du a` vinna …”, pensionspengar Bankerna: sälja statens lån, kriget mot kontanter

Staten: Direktlån (monetari-‐sering), samt a` RB håller räntan sGlla medan staten lånar, “oberoende” Riksbank som propagandamaskin

RB hjälper bankerna med med kartellbildningen

Bankerna är kanalen för a` reglera räntan, pengadistribuGon

Riksbankens balansräkning (mars) Tillgångar Skulder

Guld 36,673 Sedlar 93,088 Utländsk valuta 285,836 Mynt 5,492 Utlåning i SEK 40 Skulder till kred.inst 11,633 Övriga 4,505 Skulder i utl valuta 92,995

Övriga skulder 51,417

Eget kapital 72,429

Summa 327,054 Summa 327,054

Flytande valutor och växelkurser •  Två valutor som är knutna Gll guld är egentligen två vikter;

valutakursen är därför e` fast förhållande, som t.ex kg mot hekto •  En valuta som inte kan inlösas i fysiska värdepengar sägs vara

flytande, pappersvaluta, fiat currency •  Växelkursen mellan flytande valutor är föränderlig och påverkas då

av –  Utbud på valutan: dvs hur mycket respekGve centralbank trycker upp –  Elerfrågan på valutan

•  T.ex hur mycket varor som köps från det landet •  Elerfrågan också på trygga (icke-‐inflaterande, osolidariska) valutor för a`

“parkera” pengar i säkerhet, t.ex CHF •  A` inflatera en flytande valuta leder Gll a` dess köpkral försvagas,

vilket t.ex ökar export men också lokala priser och importpriser

PrisinflaGon eler guldmynnotens upphörande

h`p://www.ne.su.se/ed/pdf/28-‐1-‐lj.pdf

Svenska växelkurssystem När System 1873-‐05-‐27 Guldmynnoten införs. Kronan ny valutaenhet. 1 kg guld = 2480 kronor 1914-‐08-‐02 BankofullmäkGge upphäver skyldigheten a` lösa in sedlar mot guld 1922 nov Guldmynnoten återinföres de facto 1924-‐04-‐01 Guldmynnoten återinföres de jure 1931-‐09-‐27 Guldmynnoten överges. Kronkursen flyter 1933 juni Kronan knyts Gll det brixska pundet. 1 GBP = 19,40 SEK 1939-‐08-‐28 Kronan knyts Gll den amerikanska dollarn. 1 USD = 4,20 SEK 1946-‐07-‐13 14,3 % revalvering mot samtliga valutor och guld. 1 USD = 3,60 SEK 1949-‐09-‐19 30,5 % devalvering mot USD. 1 USD = 5,17 SEK 1951-‐08-‐31 Svenskt medlemskap i IMF (Bre`on Woods) 1971-‐12-‐21 1 % devalvering mot guld, 7,5 % revalvering mot USD 1973-‐02-‐16 5 % devalvering mot guld, 5,6 % revalvering mot USD 1973 mars Medlemskap i den europeiska valutaormen 1976-‐10-‐18 Justering av valutakurserna inom ormen, 3 % devalvering mot DEM 1977-‐04-‐04 Justering av valutakurserna inom ormen, 6 % devalvering mot DEM 1977-‐08-‐29 Sverige lämnar ormen. 10 % devalvering mot ny handelsvägd valutakorg 1981-‐09-‐14 10 % devalvering mot valutakorgen 1982-‐10-‐08 16 % devalvering mot valutakorgen 1991-‐05-‐17 Ensidig knytning Gll ECU. 1 ECU = 7,40 SEK 1992-‐11-‐19 Växelkursen för kronan flyter

Bre`on-‐Woods •  Misslyckade försök a` knyta Gllbaka inflaterade valutor mot guld på

förkrigsnivåer, samt önskan om flexibilitet ledde Gll a` den internaGonella guldmynnoten inte återuppstod

•  I B-‐W mö`es 730 delegater från de 44 allierade i juli 1944. Alla länder skulle fixera sina flytande valutor Gll en världsvaluta. Det var den funkGon guld hade hal, en fix världsvaluta.

•  Keynes föreslog Bancor, men USA protesterade och det blev istället dollar, vilken i sin tur var knuten Gll guld @ 35$=1oz.

•  IMF bildades för a` hålla alla “in line” •  USA hade dyra krig (Vietnam) och drev rejäl inflaGon •  Tyskland avbröt BW för a` man inte ville tvingas inflatera med för

a` rädda växelkursen •  Frankrike, Schweiz begärde ut guld •  1971 stängdes guldfönstret och BW var slut

Konkurrens mellan flytande valutor

•  I princip skulle det fungera med en pappersvaluta som monetär bas, men frestelsen Gll inflaGon är för stor i prakGken

•  Precis som konkurrens mellan ska`esystem, inflaGon och lån håller stater någotsånär i schack så håller även är även konkurrens mellan flytande valutor hälsosamt

•  Alla sammanslagningar Gll större pappersvalutor minskar konkurrensen och ökar frestelsen Gll missbruk, t.ex Euro

Fixarna ger sig inte – IMFs dröm h`p://w

ww.im

f.org/external/np/pp/eng/2010/041310.pdf

h`p://www.mises.se/2011/03/14/varldsvalutans-‐intag/

InflaGon •  Har allGd varit och förblir stöld •  Är orsaken Gll konjukturcykeln •  Ska inte “manageras”, varken på 2% eller 0

–  Men en all[ör låg infla9on är inte heller bra. E7 all[ör lågt infla9onsmål ökar risken för defla9on, det vill säga a7 den allmänna prisnivån faller. Defla9on har historiskt visat sig kunna skapa problem. När det är defla9on kommer de fram9da priserna a7 vara lägre än dagens. E-ersom det är billigare i fram9den väntar hushållen med a7 konsumera 9ll dess a7 priserna fallit. Företagen skjuter å sin sida upp investeringarna 9lls priserna fallit. De7a gör a7 produk9onen kan falla så länge som defla9onen pågår. Det kan vara svårt a7 bryta en sådan defla9onsprocess. För a7 undvika defla9on finns det därför skäl a7 sä7a målet 9ll e7 posi9vt tal. (Riksbanken)

•  Vinnarna är staten, banksystemet, och de som står dem nära •  Det finansiella experimentet har nå` vägs ände, igen

h`p://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8844

USD som världsvaluta

•  Sedan Bre`on-‐Woods har USD varit “världsvaluta”, vilket innebär a` de flesta råvaror prissä`s i USD

•  Det innebär också a` centralbanker har det som “reservvaluta” istället för guld

•  Därigenom har USA exporterat sin inflaGon Gll resten av världen, vilket le` Gll skenande matpriser och revoluGoner

•  Kina försöker hålla jämna steg med USAs inflaGon och blir anklagad för valutamanipulaGon

h`p://mises.org/daily/5070/Bust-‐Looms-‐As-‐China-‐Booms

Dollarns framGd?

Några citat

•  “The great moderaGon” •  “central problem of depression-‐prevenGon [has] been solved, for all pracGcal purposes.”

•  “Government is not a soluGon to our problem, government is the problem.”

•  “The nine most terrifying words in the English language are, 'I'm from the government and I'm here to help.’”

Några varningens ord på vägen

•  SGmulans, stabilisering, systemkriGsk, systemkriGsk, allmännas bästa, förbä`ra, opGmera, Gllväxt, mål, inflaGon, beräkning, bru`onaGonalprodukt, staGsGk, ekonometri, nobelpris, expert, effekGva marknaden, animal spirits, underkonsumGon, expansion, ny ekonomi, vi har löst det, subvenGonera, stödja, finanspoliGk, budgetpoliGk, poliGk, det finns ingen bubbla, allt är under kontroll

Kursutvärdering och kunskapstest

•  Var vänlig gå Gll nedanstående länk och fyll i kursutvärderingen så vore vi tacksamma.

•  En bok lo`as ut bland dem som fyller i

•  Där finns också e` kunskapstest: 25 frågor •  En bok lo`as ut bland dem som får flest rä`

•  h`ps://spreadsheets.google.com/a/bernpaintner.com/viewform?formkey=dDJDVmQ1OExpN01wNDd4NkUwcDZURmc6MQ

economics101 - foilene til økonomi-kurset

Education