Medverkande kommuner är Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Majorna-Linné och Partille

Dokumentation frånprojekt IT-Lyftets slutkonferens

Ullevi Konferens 23 april 2014

2 DOKUMENTATION SLUTKONFERENS IT-LYFTET

IT-Lyftet har förändrat äldreomsorgenUNGEFÄR 100 PERSONER hade samlats på Ullevi Konferens för att ta del av IT-Lyftets slut-konferens. Inbjudna var bland annat chefer och medarbetare som deltagit i projektet under två års tid. Sandra Goll-Rasmussen Nielsen och Martin Berg, båda projektledare för IT-Lyftet, in-ledde med att hälsa alla välkomna och uttryckte sin glädje över den stora uppslutningen. Projekt IT-Lyftet startade 2012 och har varit ett projekt som vänt sig till äldreomsorgen i sex GR-kommuner samt stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg. IT-Lyftet har handlat om att kompe-tensutveckla personalen i IT och ny teknik, fram-för allt användandet av Ipads och tv-spel. Cirka 400 personer har på olika sätt deltagit i aktiviteterna inom ramen för projektet. Såväl lokala som regionala aktiviteter har anordnats, bland annat konferenser och workshops. Ett par personer från varje kommun/stadsdel har också deltagit i en spetskompetensutbildning i IT och ny teknik. Dessa personer har sedan blivit för-ändringsbärare, det vill säga delat med sig av och implementerat sin kunskap, i sina respek-tive hemverksamheter. I systerprojektet IT-Piloterna har arbetslösa ungdomar efter genomgången utbildning ge-nomfört praktik inom äldreomsorgen. Med sig har de haft sin informella kunskap om IT och ny

teknik. Efter praktikperioden har ett antal ung-domar anställts inom ramen för IT-Lyftet för att stötta personalen inom äldreomsorgen i använ-dandet av den nya tekniken.

Varför IT-Lyftet?IT och ny teknik är en betydande del av varda-gen men det finns ett glapp mellan kunskap om, och efterfrågan av, IT och ny teknik inom äldre-omsorgen. Ser man framåt kommer behovet av kunskap om it och teknik att öka i takt med en ökad efterfrågan från brukarna, som vill fortsät-ta att använda exempelvis dator eller Ipad för att behålla kontakten med släkt och vänner, spela spel eller aktivera och underhålla sig med hjälp av ny teknik. Med det perspektivet kan man säga att IT-lyftet har bidragit till att förändra äld-reomsorgen. IT-Lyftet har också handlat om att stärka per-sonalens kunskap inom området för att öka de-ras attraktionskraft på arbetsmarknaden. – Men det har även handlat om att öka attrak-tionskraften för äldreomsorgsyrket genom att visa att äldreomsorgen i dag är så mycket mer än omvårdnad, sa Sandra Goll-Rasmussen Niel-sen. Projektet har blivit uppmärksammat både na-tionellt och internationellt. Kampanjen Digidel,

323 APRIL 2014

som verkat för en ökad digital delak-tighet i Sverige, nominerade IT-Lyftet i sin tävling Utmaningen. Det inne-bar bland annat ett omnämnande i en rapport som gjorts av Linnéuni-versitetet på uppdrag av regeringen. Ett transnationellt utbyte med EU-projektet Discover ledde till att projektledning blev inbjudna till en workshop i Bryssel. Det som ofta väckte intresse var inte så mycket att det handlar om IT och ny teknik utan sättet på vilket det används och den sociala aspekten. Det är meningen att brukarna och perso-nalen ska ha skoj tillsammans. Det mellanmänskliga mötet är viktigt.

Har projektet varit lyckat?När IT-Lyftet startade 2012 satte man upp fyra mål:● En förändrad attityd till ny teknik och IT bland personalen.● En ökad kunskap bland personalen om hur de kan använda sig av ny teknik och IT inom äldre- omsorgen.● Personalen får uppleva vilka möjligheter som finns med IT och ny teknik.● Ökat teknikanvändande bland personal och brukare inom äldreomsorgen.

Mål ett och två har uppnåtts. Man har i projek-tet sett en mer positiv inställning till den nya tekniken och också en ökad kunskap bland personalen. Svårigheterna i projektet har varit resursrelaterade. Bland annat har avsaknad av infrastruktur och begränsade möjligheter att ta in vikarier när ordinarie personal ska utbildas va-rit utmaningar i projektet. – Personal som haft tekniken på plats tycker att de fått uppleva möjligheterna med den nya tekniken. Det är naturligtvis svårare för de som saknar detta, sa Sandra Goll-Rasmussen Niel-sen. På grund av detta anses mål tre och fyra

bara vara delvis uppnådda. – Det kan också ha varit för kort tid för att kunna se de långsiktiga förändringarna i använ-dandet, kommenterade Martin Berg utfallet av måluppfyllelsen. En utvärdering har gjorts av Contextio och du kan läsa mer om den i denna dokumentation. Utvärderingen finns också IT-Lyftets webbplats och på den USB-sticka deltagarna fick under slutkonferensen.

I framtiden...Sandra och Martin avslutade sin presentation med att spana in i framtiden. Man ställde ett an-tal frågor som deltagarna på konferensen upp-manades att ta med sig. Kommer IT- och teknik-kompetenser att efterfrågas av arbetsgivarna? Hur kommer den nya kompetensen att efter-frågas av de deltagande kommunerna? Kom-mer IT och ny teknik att vara en integrerad del av utbildningarna och hur lösgör man personal till kompetensutveckling var andra frågor man ställde. Kanske kan webbutbildningar vara en del av svaret på den sista frågan. Avslutningsvis uppmanade projektledarna satsningar på IT-in-frastruktur och att man gör teknikinvesteringar, exempelvis då nya äldreboenden planeras.

Läs merDigidel: www.digidel.se

IT-Lyftet/IT-Piloterna: www.grkom.se/itpiloterna

4 DOKUMENTATION SLUTKONFERENS IT-LYFTET

Kjell Eriksson och Kristina Ternström Frostegren inspirerade och roadeHAN ÄR EN MAN med många strängar på sin lyra. Han har hörts i radions P3 under många år, jobbat med tv och sedan 2006 frilansar han, bland annat som inspirationstalare och skribent i tidningen MacWorld. Att teknik ligger Kjell Eriks-son varmt om hjärtat råder det ingen tvekan om. För cirka två år sedan gjorde han tv-program-met #kjell5000. Efter att ha lyckats få ihop 5000 vänner på Facebook, vilket är det maximala an-talet, tyckte en vän till Kjell att han skulle göra något av detta och idén om att han skulle träffa alla Facebook-vänner på riktigt föddes. Det blev både ett tv-program och många erfarenheter för Kjell Eriksson. Av de 5000 vänner han hade på Facebook hittade han bara 147. – Folk är i sociala medier men inte på det sätt man tror. Till exempel när mina vänner från Väs-terås ville att jag skulle komma dit var det ingen där när jag kom fram. Så småningom sålde han sina vänner på Fa-cebook för 5000 kronor och blev, som han säger

själv, bortkopplad. Det var då idén föddes också idén dokumentärfilmen De bortkopplade, som handlade om människor i Sverige som av olika orsaker väljer bort den nya tekniken. Kjell pekar på tre faktorer som gör att man inte skaffar inter-net, dator, surfplatta eller smart telefon; rädsla, okunskap och att man ser nyttan med med den nya tekniken. Kjell talade om digital balans och menade att det är viktigt att tänka till innan man t.ex. ger sig ut i sociala medier. Det gäller att ta kontrollen över sitt användande av ny teknik, det ska vara en hjälp och ett verktyg, inte en tidstjuv och be-lastning, och det är upp till varje person att hitta sin digitala balans. Ett sätt att uppnå digital ba-lans kan vara att tänka 25% nöje och 75% nytta. Generellt finns det en digital övertro som gör att många använder den nya tekniken utan att re-flektera över om det underlättar eller om det går att göra på något annat sätt. Kjell berättade vidare om något som han kal-

523 APRIL 2014

lade global släktträff. Han visade ett video- klipp där han från Stockholm styr en typ av Segway med en Ipad fastsatt som åkte runt på ett kontor i Boston. Ipaden visade Kjells ansikte och på sin dator kunde Kjell se det som Ipaden visade. Som ett vanligt videosamtal med andra ord. – Man kan ju tycka att den är avance-rad men egentligen är det som att kombi-nera en radiostyrd bil med Skype, sa Kjell Eriksson. Kjell gjorde också en spaning om ny teknik som kanske i framtiden kan kom-ma att användas inom äldreomsorgen. Ett exempel är en liten kamera som går att hänga runt halsen. Kameran heter Narra-tive clip med vilken man kan göra så kal-lad lifelogging, det vill säga dokumentera sitt liv. Kameran spelar in det som händer och bilderna skickas sedan kontinuerligt till mol-net. Den här typen av dokumentation är behäf-tad med ett antal ännu olösta integritetsfrågor men skulle kunna vara en hjälp för sjukvårdsper-sonal och anhöriga som vill ha uppsikt över den äldre. Kjell Eriksson avslutade med några apptips. Appen Dragon, som skriver ut det den hör, en sorts modern sekreterare i en app. I samma hä-rad rör sig appen Scorecleaner, som skriver ut noter från den musik som appen ”hör”. Ifttt, if this then that, är en app som får internet att göra saker för användaren. I appen kan man ställa in ett villkor, som om det uppfylls utför en uppgift som användaren bestämt i förväg. Exempelvis om någon skriver om dig på Facebook skickas ett mejl till dig.

Pektanten – en förebild för de äldreKjell Eriksson hade denna dag med sig Kristina Ternström Frostegren, som är aktiv inom Seni-ornet, en förening där äldre lär ut IT och ny tek-nik till andra äldre. Hon kallar sig för pektanten eftersom hon gärna kopplar upp sin Ipad till en projektor eller tv för att kunna visa hur den nya tekniken fungerar och då blir det mycket pe-kande på både filmduken eller tv:n och Ipaden. Kjell menade att eftersom skepsisen är stor till ny teknik bland framför allt de äldre behövs en förebild att identifiera sig med. Kristina har för sina insatser med att sprida kunskap om IT fått ett specialpris i den av Kjell Eriksson instiftade tävlingen Årets modernaste pensionär.

Hon ser lanseringen av Iphone som en banbry-tande händelse. Innan Iphone och andra smarta telefoner behövde man separata prylar för varje ändamål. Med smarta telefoner kopplas telefo-nen ihop med webbläsare och musikspelare. För Kristina har Ipaden blivit ett viktigt verktyg i umgänget och kommunikationen med barn och barnbarn. De surfar, spelar spel, tar bilder, spe-lar in filmer, kommunicerar och delar upplevel-ser med hjälp av den. Att umgås barnbarnen och

6 DOKUMENTATION SLUTKONFERENS IT-LYFTET

utforska tillsammans på Ipaden är en stark driv-kraft för Kristina. Och det är så hon tänker att fler äldre kan upptäcka fördelarna med den nya tekniken och också ett sätt av bli av med rädslan för IT och ny teknik. Hon ser de nya smartpry-larna som något som underlättar vardagen och gör så att man inte behöver ha massa olika ap-parater: – Förr i tiden behövde man en massa prylar för varje grej man skulle göra. När jag skulle förklara detta gick jag runt hemma och samlade ihop alla de saker som Ipaden har ersatt, sa Kristina. Hon illustrerade hur många prylar som behöv-des före smartprylarnas intåg genom att tömma en kasse på scenen. Svampbok, bandspelare, klocka, miniräknare, kamera, tidning, telefonka-talog och cd-spelare, allt detta finns i Ipaden. Kristina vill gärna förmedla vilket användbart verktyg man har till sitt förfogande i surfplattan. Det finns ett visst motstånd, framför allt bland äldre, men när man kommit över tröskeln och knäckt koden lossnar det för de allra flesta. Hon menar också att Ipaden förenklar insteget till den nya tekniken. Den är inte så komplicerad som en dator och mer intuitiv, bara att peka och klicka. Det Kristina tycker är svårt att förklara är wi-fi. – Många kommer till oss på Seniornet och har frågor om abonnemang och man har olika SIM-kort till telefonen och surfplattan och har inte fått någon förklaring om vad det är och hur det fungerar, berättade Kristina Ternström Froste-gren. –Tycker du inte att det är de äldres skyldighet att lära sig den nya tekniken? frågade dagens moderator Kjell Eriksson. –Jo, det åvilar oss alla att lära sig den nya tekniken så att vi kan kommunicera på det här nya sättet. Det är det som är framtiden, svarade Kristina. Men det är också en fråga om tålamod. Kris-tina berättar att många av äldre hon träffar upp-lever att barn och barnbarn inte tar sig tid att förklara. De äldre behöver ett lugnare tempo för att förstå den nya tekniken. Kjell och Kristina enades om att det kan fin-nas en risk att den mänskliga kontakten minskar i framtiden och att det gäller att dra ner på tiden man tillbringar framför skärmen. Kjell trodde att det är en av IT-erans barnsjukdomar, att allt det nya är så roligt att vi blir lite förblindade.

”Nästa stora grej”Kjell Eriksson fortsatte med att berätta om det han tror är nästa stora pryl inom IT. För att de-monstrera detta bjöds en deltagare ur publiken upp på scenen. Kjell tog sedan fram något som liknade ett fyrkantigt cyklop som var kopplat till datorn. Det visade sig vara virtuella glasögon. Inuti glasögonen finns en skärm med två försto-ringsglas där en 3d-bild projiceras, vilket gör att man kliver in i en virtuell värld. Glasögonen har rörelsesensorer som gör att när man vrider på huvudet visas det som finns runtomkring, precis som i verkligheten. Glasögonen var kopplade till projektorn så att publiken kunde se det som för-sökspersonen såg. Kjell star-tade sedan en berg- och dalbanesi -mulator och försöksper-sonen upp-levde att det var ”en här-lig känsla” och ”precis som att åka på riktigt”. De virtu-ella glasögo-nen är bara på prototyp-stadiet men har redan givit upphov till nya idéer. Virtuella be-sök och re-sor är något av det utvecklarna jobbar med så att man hemma i vardagsrummet kan besöka Eiffeltornet, gå på museum, flyga helikopter eller hoppa studsmatta.

Läs merKjell Eriksson: www.kjelle-man.se

Seniornet: www.seniornet.se

723 APRIL 2014

MARIA PADRÓN HERNÁNDEZ från Contextio Ethnographic har gjort en så kallad processut-värdering av IT-Lyftet. Det innebär att hon följt projektet från start till mål. Utvärderingen har re-slulterat i två rapporter med ett tillhörande pm. Syftet med IT-Lyftet har varit att personal inom de deltagande kommunernas äldreomsorg ska få ökad kompetens i ny teknik och IT, som leder till ett förändrat arbetssätt gentemot brukarna. Fokus i projektet har varit på äldreomsorgen och IT och ny teknik men inte handlat om jour-nalföring, schemaläggning eller dokumentation utan på hur äldreomsorgen med hjälp av den nya tekniken kan aktivera och underhålla de äldre genom lek, spel, pedagogik och rörelse. För projektet hade man satt upp fyra mål:1. Uppnå en förändrad attityd till ny teknik och IT bland personalen.2. Personalen ska få en ökad kunskap om hur man kan använda sig av ny teknik och IT inom äldreomsorgen.3. Personalen ska få uppleva vilka möjligheter som finns med ny teknik och IT.4. Ökat teknikanvändande bland personal och brukare inom äldreomsorgen.

I det tredje målet har Maria tittat på om persona-len fått praktiska erfarenheter av hur man kan aktivera brukarna. Har man fått testa och prova på? Vet man vad som funkar och inte funkar? Vet man vilket behov man har av utrustning osv? Det fjärde målet handlar om ett förändrat arbetssätt inom äldreomsorgen, att man använder IT och ny teknik i sitt arbete med de äldre. För att uppnå målen har IT-Lyftet haft tre olika typer aktiviteter; man har använt så kallade lyf-tare från systerprojektet IT-Piloterna, lokala och regionala aktivieter såsom föreläsningar, utbild-ningar och annan typ av kompetensutveckling samt spetsutbildning, där minst två personal från varje kommun har deltagit i en mer fördju-pad kompetensutveckling. Meningen har varit att dessa personer ska vara kunskaps- och för-ändringsbärare på sina arbetsplatser och stötta och utbilda den övriga personalen.

Hur gick det, då?En av de positiva saker som lyfts fram i projek-tet är att det funnits en samsyn kring visionen; att föra in IT och ny teknik i äldreomsorgen. En framgångsfaktor är också att deltagare och che-fer varit mycket nöjda, att man lärt sig mycket och att det har skapat en positiv attityd till IT och ny teknik. IT-Lyftet har haft en god måluppfyllelse, där de två första målen har uppfyllts. För mål tre och fyra är resultatet något blandat. En av utmaning-arna i projektet har gällt kostnader för vikarier. Det är svårt för personalen inom äldreomsorgen att kompetensutveckla sig om det saknas resur-ser för att ta in vikarier. Resursbrist har i vissa fall också försvårat inköp av utrustning, bland annat hårdvara och mjukvara. I många fall har man också behövt skaffa trådlöst internet. Samman-taget har därför mål tre och fyra haft ett något blandat utfall. Utvärderingarna i sin helhet och pm:et går att ladda ner från IT-Lyftets webbplats: www.grkom.se/itpiloterna.

Utvärderingen visar på godkäntresultat för IT-Lyftet

8 DOKUMENTATION SLUTKONFERENS IT-LYFTET

IT-LYFTETS SLUTKONFERENS avslutades med sju olika workshopar som på olika sätt visade både nyttan och nöjet med att implementera IT och ny teknik i äldreomsorgen. Förutom om att stimulera och underhålla de äldre är en av pro-jektets stora förtjänster att personalen har fått en mer positiv attityd till den nya tekniken, något som avspeglade sig i det engagemang och den kunskap som workshopledarna visade.

Skypesamtal för äldreEn av workshoparna denna dag handlade om hur man på ett lätt och kostnadsfritt sätt kan hålla kontakten med släkt och vänner via IP-telefoniprogrammet Skype. För att demonstrera hur det fungerar ringde vi upp ett internetcafé för äldre i Mölnlycke. Caféet drivs av volontärer som är 65 år och äldre och när Skype-samtalet startade pratade vi med Torgil, som är med och driver caféet. För den som är van vid dagens IT och teknik ter sig ett Skype-samtal inte särskilt märkvärdigt men för den som bara har talat i en ”gammal-dags” telefon som är kopplad till ett telefonjack i väggen är ett videosamtal något av science-fiction. Den som kan sin teknikhistoria minns

alla de försök som gjorts genom åren för att få till stånd en fungerande bild-telefon. I dag kan man använda Skype eller något annat IP-telefoniprogram på såväl datorn som surfplattan och mo-biltelefonen, och inom äldreomsorgen öppnas nya möjligheter för de äldre att kommunicera och hålla kontakten med barn, barnbarn och andra släktingar och vänner.

Wakeboard tränar balansenJohan Gunnarsson, tidigare IT-pilot och numera IT-lyftare, ledde en workshop som kopplar ihop nytta, nöje, ny teknik och äldreomsorg. På ett Wii (tv-spel) demonstrerades balansaktiviteter med hjälp av en balansplatta som var kopp-lad till tv-spelet. Balansplattan i kombi-

nation med det man såg på tv:n gav en realistisk känsla av att stå på en wakeboard på vattnet. Spelet är en bra och rolig övning för den som behöver eller vill träna på att hålla balansen.

IT-förlamningMaria Carlsrud-Felander, verksamhetsutveckla-re i Göteborgs Stad, höll i en mycket tankeväck-ande workshop: Vad gör vi när vi inte kan eller får använda våra vardagsteknikprylar för att t.ex. ta reda på vilka filmer som visas på bio el-ler hitta till en viss adress? Hos dagens allt mer uppkopplade människor infinner sig en känsla av olust, och faktiskt, förlamning. Det ger också en insikt i den problematik som bland annat de människor Kjell Eriksson träffat i sin dokumentär De bortkopplade ställs inför. En rolig workshop som väckte många tankar kring hur det skulle vara att inte ha tillgång till den i dag självklara vardagstekniken.

Skapa musikquiz med SpotifyMatilda Åstrand och David Ryden visade hur man på ett enkelt sätt har skapat en gemen-samhetsaktivitet för de äldre på Sävegårdens äldreboende i Lerum. Med hjälp av en spellista i

Workshopar synliggjorde nytta och nöje med IT inom äldreomsorgen

923 APRIL 2014

Spotify och ett A4-blad med frågor har man satt ihop en musikfrågesport (musikquiz). Musikqui-zen är en mycket uppskattad aktivitet bland de äldre, enligt Matilda och David. Den väcker täv-lingsinstinkten och många tycker att den är både rolig och enkel. Det som kan vara lite knepigt är att välja låtar som inte är för lätta eller för svåra men det är bara att prova sig fram. De har också tagit fram två olika svarsformulär, ett med och ett utan svarsalternativ, som kan användas beroende på de äldres kognitiva och motoriska förmågor. Tävlingsformen är mycket flexibel, det som be-hövs är en dator eller Ipad och ett par högtalare. Det gör det möjligt att anordna quizen utomhus, om man önskar.

Tv-spel och äldre som forskningsområdeJurgen Broeren, arbetsterapeut och forskare vid Göteborgs universitet, har i snart tio års tid forskat på hur man kan använda tv-spel för att stimulera äldre människor och vilken effekt det har på de äldres hälsa och välbefinnande. Jur-gen berättade att den fysiska aktiviteten man får när man spelar tv-spel även fungerar på de äldre och dessutom förbättras kognitionen. De studier som gjorts kring äldre och fall-olyckor visar att balansen försämras med åldern. Fallolyckorna beror ofta på att många äldre har svårt att fördela tyngden i kroppen och därför faller när den ena eller andra sidan av kroppen väger över och den äldre inte kan parera detta med hjälp av balansorganen. Många äldre har också svårt att sätta sig ner och ställa sig upp. Ofta behöver de något slags stöd för att göra det. Forskning har visat att bow-ling härmar ett gångmönster. Det man tränar i bowling är alltså basala motoriska rörelser och denna träning förbättrar de äldres förmåga att ställa sig och sätta sig. Skidåkning och back-hoppning är andra typer av tv-spelsaktivieter som är bra för motoriken. Jurgen tror att man på detta sätt är på väg att lösa problemet för de äldre som har svårt att sitta ner av egen kraft. Workshoppen avslutades med att alla delta-gare fick prova på att spela bowling på tv-spelet, vilket hade en rörelsesensor inkopplad som kän-de av personens placering och rörelse i rummet. Till spelet behövdes alltså ingen hand- eller fjärr-kontroll, rörelserna registrerades av sensorer och syntes på tv-skärmen.

Ipad och teknik i arbetetKarolina Gustavsson, aktiveringspedagog i Kungälvs kommun, visade appar till Ipaden som man kommit fram till fungerar bra för både nytta och nöje inom äldreomsorgen. Apparna har valts ut och testats med de äld-re och på så sätt har man kvalitetssäkrat de appar man använder. Vi fick tips på appar som efterliknar musikinstrument, simulerar drejning (Pottery), korsord och så kallade titta och lyssna-appar. De sistnämnda spe-lar lugn musik samtidigt som bilder på ex-empelvis skog, hav och andra lunga miljöer visas på skärmen. Karolina berättade att man använder den typen av appar vid spa-dagar. Vidare har man gjort presentationer med Keynote och skapat filmer i Imovie. För fler app-tips, besök IT-Lyftets webbplats.

BrandväggSandra Goll-Rasmussen Nielsen, projektle-dare för IT-Lyftet, anordnade en workshop där deltagarna fick reflektera kring IT och äldreomsorg. Temana handlade om nutid, hinder och utmaningar och framtid. Work-shopen var en gruppreflektion som också gav möjlighet att koppla ihop de deltagan-de kommunerna med de erfarenheter som finns i IT-Lyftet. Tankar och erfarenheter utbyttes och gav de deltagare som inte varit med i projektet många nya idéer som de tog med sig tillba-ka till sin kommun eller stadsdel. IT-Lyftets deltagare och projektlednings-grupp ser med tillförsikt fram emot ett ökat användande av IT och ny teknik inom äldre-omsorgen. Både IT-Lyftet och dagen har vi-sat att IT och ny teknik kan öka välbefinnan-det hos de äldre och att den nya tekniken har en naturlig och självklar plats i dagens och framtidens äldreomsorg.

Engagemanget och nyfikenheten hos alla inblandade parter i IT-Lyftet har bidragit med stor kraft till projektets resultat. Att se så många mötas runt ett ämne och koppla ihop flera generationer med IT och teknik har varit en källa till inspiration! Ett varmt tack vill Martin och jag rikta till er alla, på återseende. Sandra Goll-Rasmussen Nielsen

Hitta ordet

Svenska korsord

Riddle quiz

Words in a pic

Words in a pic – Sverige

Ordbiten

Snille

YouTube

Världskoll

Football Quiz

Spotify

Exempel på appar som

kan fungera i gruppakti-

viteter

Medverkande kommuner är Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Majorna-Linné och Partille

Vill du veta mer? Besök projektets webbplats, www.grkom.se/itpiloterna.

Projekt IT-Lyftet är avslutat. Det övergripande målet var attutveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande

av ny teknik och IT. Kompetensutveckling av personalen genom-fördes i flera steg och på olika nivåer. Syftet var en kompetenshöjning

i ny teknik som leder till ett förändrat arbetssätt. En av metodernahandlade om att ungdomar fick lära personal och äldre det som

ungdomarna kan ─ att använda ny teknik och IT i vardagen.

IT-Lyftet beviljades 6 miljoner kronor inom program-område 1 (kompetensförsörjning för enskilda medarbetare och

organisatoriskt lärande).

Projektet pågick under tiden februari 2012 till och med april 2014.

Göteborgsregionens kommunalförbund | Gårdavägen 2, 402 22 GöteborgTel. 031-335 50 00, Fax 031-335 51 17 | gr@grkom.se | www.grkom.se/valfard

Text

: M

athi

as S

tenb

ack,

GR

. Fo

to:

Mar

tin B

erg,

GR

, Am

anda

Ham

mar

strö

m, G

R.

Layo

ut:

Mat

hias

Ste

nbac

k, G

R.