NR 2 • SOMMAREN 2011 ÅRGÅNG 85 • UTGES AV RIKSFÖRBUNDET HEM OCH SAMHÄLLE

4 Nr 2 sommaren 2011 hem & Samhälle

Nils Posse avslutade sitt inledningstal

med att önska oss ett givande och trevligt

landsmöte samtidigt som han hälsade oss

alla välkomna tillbaka till framgångsrika,

gröna Växjö.

Högtidligt överlämnande

Invigningsceremonin fortsatte med att

länsförbundsordföranden Mairon Fri-

berg läste en egenförfattad dikt, i vilken

hon hälsade alla välkomna till Växjö.

Därefter samlades alla kronobergare

på scenen och in tågade damerna från

Skåne med länsförbundsordföranden

Siv Olofsson i spetsen. Hon önskade

värdföreningen lycka till och såg fram

mot händelserika dagar. Landsmötet

VälkomstdiktVälkomna hit till vår stad i vårlig skrud som redan Selma Lagerlöf beskrev som glömd av Gud

Sten, morän och mager jord blev smålänningars lott

Med envishet och sparsamhet har vi rett oss ganska gott

Där vägar strålat samman växte marknadsplatsen fram och hit kom mycket folk från gammal Värends bondestam

De kunde inte alltid vara andra till behag men sökte ändå följa vad i rättvisan var lag

I Sveriges södra utpost mot det danska Skåneland var ofredstid rätt vanlig och vår stad då sågs i brand

Men bönderna var vana att med danskar ingå fred och varnade varandra enligt gammal värendssed

Här sålde bönder oxar till vårt södra grannland Så Gustav Vasa rasade och gav en reprimand

Men Dacke gick i spetsen för ett uppror mot sin kung och krävde att få danska pengar i sin smålandspung

En ström av emigranter ifrån länet fordom svann Nu reser man tillbaka – söker rötter åt varann

Vårt emigrantmuseum vill åt forskningen ge rön Om många svenskars öden på den andra sidan ”sjön”

Växjö är sen gammalt både stifts- och lärdomsstad som bidragit med många till de verkligt lärdas rad

Och stadens gatsten trampats har av stora män heltvisst En Wieselgren, Tegnér, Linné och så Pär Lagerkvist

Kulturen här i stan fått en viktig position Teaterlivet blomstrar och musiken tar sig ton

Ett arv från en svunnen tid, från brunnsepokens dar är Åströms ”Hjärtats saga”, som i minnet lever kvar

Att smålänningen är girig och i talet ganska trög är blott ett rykte någon spred och helt fräckt beljög

I Hem och Samhälle värnas kvinnor om sin roll och hemmet liksom samhället är rörelsens paroll

Länge hade kvinnan sin av mannen givna plats Att sköta hem och barn långt fjärran från beslutspalats

Men nu har jämställdheten gjort att könen väger jämnt att kvinnan tiger är ju blott ”ett teologiskt skämt”.”

MAIRON FRIBERG

överlämnades högtidligen och Skåne-

förbundet skänkte en magnifik spetteka-

ka samt Fistulagåvogram.

Tillbakablick

Så var det dags för invigningstal av riks-

förbundsordförande Siw Warholm. I det-

ta blickade hon tillbaka mot förra lands-

mötet 2008 i Hässleholm och de uttalan-

den som gjordes då beträffande lämpliga

bostäder till äldre och uppmaningen att

öppna fritidsgårdar för unga. Att plast-

kassar är miljöfientliga och att det är bätt-

re med tygdito, särskilt HS egen, slogs

fast. Detta år firade Fistulastiftelsen 20-

årsjubileum och Carin Götblad blev HS

Aktiva Kvinna. 2009 fyllde HS 90 år, vil-

Borgmästare Nils Posse förklarade landsmötet 2011 för invigt. Här till-

sammans med Mairon Friberg.

LANDSMÖTET 2011

Förbundsordförande Siw Warholm.

hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2011 5

ka firades på m/s Cinderella med under-

hållning och föreläsningar. Samma år fi-

rade Marttaliitto sitt 100-årsjubileum,

Dr.Cathrin Hamlin vid Fistulasjukhuset

nominerades till Right Livelihood Award

– Alternativa nobelpriset – och Birgitta

Notlöf vid Livstycket i Tensta utsågs till

HS Aktiva Kvinna.

Under 2010 fortsatte det populära pro-

jektet tillsammans med NTF – Säker

bakom ratten – liksom konsumentkursen

Fick du rätt när du köpte fel. Miljö-

broschyren – Kemikalier i vår vardag –

farliga och ofarliga – producerades.

Undersköterskan Elisabeth Marklund

blev årets Aktiva Kvinna för sitt engage-

mang för äldre personer med demens-

sjukdom.

Siw påminde om att deltagarna vid lands-

mötet i Sunne 2005 önskade funktio-

närskurser för presumtiva styrelseleda-

möter i lokalföreningarna. Förbundet har

därefter genomfört sex sådana kurser.

Siw Warholm uttryckte att hon var impo-

nerad av vad som händer ute i förening-

arna i form av studiecirklar och andra ak-

tiviteter. Men trots många verksamheter

minskar medlemsantalet och en nedlägg-

ning av HS kan bli en realitet om inte

trenden vänder. Nu har vi ett årligt tapp

på 500 personer, vilket är mycket allvar-

ligt. Om alla medlemmar värvade en per-

son var vore det till god hjälp. Hoppas att

vi, vid exempelvis dagens grupparbeten,

kan komma fram till en bra lösning, som

kan bli ett lyft för vårt förbund. Det är

inte i första hand att snåla och skära ned

som är bästa vägen, utan att satsa på rätt

åtgärder, som ger Förbundet en skjuts

framåt.

”Den förlängda ungdomstiden”Förste talare efter invigningen var Mats

Trondman, professor i sociologi vid

Linnéuniversitetet i Växjö. Rubriken på

hans anförande var ”Den förlängda ung-

domstiden och vuxenrollen”.

Humoristiskt och initierat berättade

Mats Trondman om sin barn- och ung-

domsforskning, i vilken bland annat in-

går att intervjua 70-, 80- och 90-åringar

samt femåringar om vad de tycker om li-

vet och samhället. De sistnämnda har

många åsikter. De äldre blir mest förvå-

nade. Ingen har frågat förut. I deras barn-

dom skulle femåringar inte tycka så

mycket, utan mest göra som de blev till-

sagda. Idag har vi en förlängd ungdoms-

tid. Mormor däremot var vuxen i sam-

hället innan hon var vuxen inombords,

ungefär i 15-årsåldern. Hennes barnbarn

står inte på egna ben, det vill säga har sin

första tillsvidareanställning och bostad,

före 29-årsåldern. Utbildningen pågår

under en stor del av livet. Förr hade man

visioner för sina barn och barnbarn om

yrkesval och familjebildning. Idag är

kommentaren ”man får vara glad om de

inte blir narkomaner”

Drömmen hos unga är att resa innan

vuxenlivet tar vid. Den kommer före öns-

kan om jobb och bostad. De som arbetar

gör det för att få ihop pengar till resor

inte till en egen våning. Få unga vill ha

samma jobb som sina föräldrar. Förr var

klädseln viktig, man skulle vara proper.

Barn lär sig enkla mönster och lägger ihop

och bildar nya kombinationer. Professor Mats

Trondman berättade om bl. a. familjerelationer.

12 Nr 2 sommaren 2011 hem & Samhälle

I skrivande stund har Skellefteå-

borna just fått besked om att de

måste koka allt vatten. Det oroande

är att man inte vet varifrån parasiter-

na kommer. Vem eller vad har

förorenat vattnet?

Hur behandlar vi vårt vatten?

Normalt skryter vi i vårt land med att vi

har bra vatten i kranarna och inte minst

har vi obegränsat med vatten.

Innan det kommer till tappställena har

vattnet renats i reningsverk om man inte

har eget vatten från en grundvattenkälla.

Sådant vatten är oftast tillräckligt rent

och behöver sällan någon behandling.

Det som tas från ytvattentäkter i tätorter-

na behöver däremot genomgå en re-

ningsprocedur. Vattnet filtreras i sandfil-

ter, kemikalier tillsätts och vattnet luftas

för att få partiklar och föroreningar att

flockas, ytterligare filtrering i sandfilter,

eventuellt justeras pH och vattnet avhär-

das om det innehåller mycket kalk. Så

återstår desinfektion som görs med klor,

UV-ljus eller ozon. Sedan skall det vara

helt drickbart och inte farligt på något

sätt. Alla reningsverk har inte en fullt ef-

fektiv desinfektion, vilket gjort att bakte-

rier och parasiter överlevt.

Vad gör vi sedan med vårt fina renade dricksvatten?

Vattnet kommer tillbaka i kranarna när

ett kretslopp efter vår användning och en

tur genom avloppsreningsverket fullbor-

dats. Vi använder vatten till det mesta vi

gör. Industrierna använder massor av

vatten. Jordbruket gör också av med sto-

ra kvantiteter. Industrierna har höga krav

på sitt utsläppsvatten och jordbruket

skall inte använda för mycket gödning

och besprutningsmedel, vilka kan lakas

ut och förorena sjöar och vattendrag.

Vilka regler ställs på hushållen?

Egentligen inga alls mer än en mängd

goda råd om vad som är lämpligt att släp-

pa ut och framför allt vad vi inte bör göra.

Avloppsreningsverken renar vattnet vi

släpper ut i avloppen men det går inte att

få bort alla kemikalier, som vi bidrar med.

Reningen börjar med en mekanisk re-

ning och sedan fortsätter det med olika

biologiska steg för att bryta ner organiska

föroreningar. Efter många olika steg med

filtreringar och sedimentering har man

ett någorlunda rent vatten och slam.

I den biologiska reningen borde också

alla våra matrester finnas, men långt ifrån

alla kommuner har insamling av matav-

fall. Vid den biologiska nedbrytningen av

organiska ämnen bildas gaser, vilka efter

viss rening används som fordonsbräns-

le. Slamanvändningen är omdiskuterad.

Slammet innehåller mycket fosfat och är

en bra växtnäring men det kan också

innehålla tungmetaller. En del renings-

verk certifierar sitt slam och då kan det

läggas på åkrarna. Certifieringen innebär

att man garanterar att slammet inte in-

nehåller farliga metallmängder. Efter alla

reningssteg i avloppsreningen finns

många kemikalier kvar.

Vad är kraven på dricksvatten?

Det finns gemensamma minimikrav i EU

för dricksvatten. Vatten är ett livsmedel

och det övergripande kontrollansvaret

Vattnet i vår vardag – bra eller dåligt?

hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2011 13

ligger hos Livsmedelsverket. Alla kom-

muner har analysmöjligheter och skall

kunna ta emot vattenprover från egna

brunnar (dock inte gratis). Några krav

på kontroll av varmvatten finns inte vil-

ket betyder att man inte bör dricka det el-

ler använda det i matlagning enligt

Livsmedelsverket. Varmvattnet har sam-

ma kvallitet som kallvattnet men bakte-

rietillväxten i varmvattenledningar kan

göra det mindre lämpligt som dricksvat-

ten.

Vad bör vi ställa för krav på oss själva och vår omgivning?

Använd i första hand Svanenmärkta pro-

dukter. De är minst miljöbelastande.

Många substanser går rakt ut i vattendra-

gen efter reningsverken. Hårfärgnings-

produkter och parfymer är exempel på

sådana. Det ställs nu krav på att frisörer-

na skall samla in överblivna hårfärg-

ningsskvättar och skicka till särskild de-

Alla är välkomna!Bor Du i Korpilombolo eller i Svedala? Då kan du vara med i Hem och Samhälle. Ja, var du än bor i Sverige, kan du gå med i vår gemenskap. Har din förening lagts ned, eller finns ingen förening i närheten av din hemort? Då kan du bli riksmedlem!

Du får tidskriften fyra gånger per år samt nyhetsbrev sex gånger per år för 250 kronor. Dessutom kan du engagera dig på olika vis inom HS centralt. Vill du bara prenumerera på tidskriften kostar den 75 kr per år.

Hör av dig till HS kansli för mer info. Där kan man också hjälpa dig att komma i kontakt med någon närliggande förening som du kan besöka.

Gå in på vår hemsida www.hemochsamhalle.se så får du veta mer om Riksförbundet Hem och Samhälle och om våra samarbetsorganisatio-ner såväl i Sverige som ute i världen.

Välkommen som riksmedlem!

struktion. Triclosan, som används som

bakterie- och lukthämmande ämne i klä-

der och skor, har påvisats i fisk. All kos-

metika skall ju ha en innehållsförteckning

men konsumenten kan knappast avläsa

om det ingår olämpliga ämnen för oss

människor (till exempel allergirisker) el-

ler för miljön. Tvättmedel skall alltid do-

seras rätt och vara miljömärkta. Flera

tvätt- och rengöringsmedel är dock helt

onödiga.

Sprid inte skräp i naturen! Det finns till

exempel en förfärlig massa plast i våra

hav. Slänger man sopor på stranden, blå-

ser det väldigt lätt ner i vattnet. Fågel och

fisk mår inte bra när de fastnar i plast el-

ler försöker äta den. Plastindustrin vill

väldigt gärna ha uttjänta prylar tillbaka

för att tillverka nya plastföremål av. Har

man med sig korgar och påsar ut på pick-

nicken, måste man väl kunna packa ner

skräpet och ta med hem eller lämna till

återvinning.

Är vårt vatten bra eller inte?

Kontinuerliga analyser skall bevaka att

vårt kranvatten är tjänligt och utan an-

märkningar. Bättre betyg på vattenkvali-

tet än tjänligt finns inte. En dricksvatten-

analys omfattar normalt det som bedöms

viktigt för hälsan men inte ämnen från till

exempel kosmetika och andra preparat,

som vi använder mer eller mindre dagli-

gen.

Alltså tänk uppströms! Det du släpper ut

i avlopp och i naturen kommer tillbaka

nerströms. Det är följaktligen mycket

upp till oss själva hur bra vatten vi har!

Text: INGRID LODÉN Foto: BIRGITTA COLLENIUS

Många substanser inte minst från kosmetika går rakt ut i vattendragen efter reningsverken.