gravfält och boplatser i rosersberg : raÄ 34:1, 57:1, 111:1, 260, 262, 264, 265, 267, 268 och 269,...

Gravfält och boplatser i Rosersberg

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län utfört förundersökningar samt sökschaktsgrävningar i Rosersberg, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Förundersökningarna berörde gravfälten RAÄ 34:1 och RAÄ 57:1 (västra delen) samt de tre boplatserna RAÄ 260/262, RAÄ 264/269 och RAÄ 265/267/268. Området ligger nära det sedan tidigare undersökta Valsta bytomt. Gravfälten visade sig huvudsakligen härröra från yngre järnålder med både brandgravar och möjliga skelettgravar. De tre boplatserna ligger i åker och är fragmentariska. De kan huvudsakligen dateras till förhistorisk tid. En mindre separat boplatsyta framkom också (objekt 2).

Vid sökschaktsgrävningen framkom rester efter en ässja och ett spisröse, vilka också har förundersökts (objekt 1). Sammanlagt framkom tre möjliga ässjor/smedjor, vilka roligen kan dateras till cirka 1300–1600talet. Platsen ligger i nära anslutning till Valsta bytomt och kan förmodligen knytas till denna. Spisröset härrör troligen från en byggnad som är något senare, troligen 1700tal.

UV Mitt, RAPPORt 2009:24

ARkEOLOGiSkA FöRUNDERSökNiNGAR

Gravfält och boplatser i RosersbergUppland; Norrsunda socken; Vallstanäs 2:4 och 2:17; RAÄ 34:1, RAÄ 57:1, RAÄ 111:1,

RAÄ 260, RAÄ 262, RAÄ 264, RAÄ 265, RAÄ 267, RAÄ 268 och RAÄ 269

Ann Vinberg

iSSN 14039044

uv mitt, rapport 2009:24

arkeologiska förundersökningar

Gravfält och boplatser i Rosersberguppland; norrsunda socken; vallstanäs 2:17 och 2:4; raÄ 34:1, raÄ 57:1,

raÄ 111:1, raÄ 260, raÄ 262, raÄ 264, raÄ 265, raÄ 267, raÄ 268 och raÄ 269

dnr 422-1190-2009

Ann Vinberg

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar

uv mitt

instrumentvägen 19

126 53 HÄgersten

tel. 010-480 80 60

fax 010-480 80 94

www.arkeologiuv.se

[email protected]

© 2009 riksantikvarieämbetet

uv mitt, rapport 2009:24

issn 1403-9044

Kart- och ritmaterial karlis graufelds

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3.

fig. 1, 2 och 3 är godkända från sekretessynpunkt för spridning, lantmäteriverket 2009-08-25 (dnr 601-2009/2258).

Layout Åsa östlund

Omslagsbild gravfältet raÄ 34:1, a1220. från väster. foto: Britta kihlstedt (u5005_29). Baksida: raÄ 111:1 med gravfältet raÄ 34:1

i bakgrunden. louise evanni mäter. från söder. foto: Britta kihlstedt (u5005_61).

Tryck eo grafiska, stockholm 2009

Innehåll

Inledning och sammanfattning 5

Kultur- och naturmiljö 7

Övergripande målsättning 7

Sökschaktsområden 9

Förundersökningar 12

gravfält, raÄ 34:1 och raÄ 57:1 12

Högliknande lämning, raÄ 111:1 25

Boplatser, raÄ 260/262, raÄ 264/269, raÄ 265/267/268 och objekt 2 27

smedjor och huslämning, objekt 1 38

Referenser 43

muntliga uppgifter 44

övriga källor 44

Administrativa uppgifter 44

Figurförteckning 66

Bilagor 45

1. sökschaktstabell 45

2. raÄ 34:1, schakttabell 46

3. raÄ 34:1, anläggningstabell 49

4. raÄ 57:1, schakttabell 53

5. raÄ 57:1 (v), anläggningstabell 54

6. raÄ 57:1 (ö), anläggningstabell 56

7. raÄ 111:1, schakttabell och anläggningstabell 56

8. raÄ 260/262, schakttabell 56

9. raÄ 260/262, anläggningstabell 57

10. raÄ 264/269, schakttabell 58

11. raÄ 264/269, anläggningstabell 58

12. raÄ 265/267/268 och objekt 2, schakttabell 59

13. raÄ 265/267/268 och objekt 2, anläggningstabell 60

14. objekt 1, schakttabell 62

15. objekt 1, anläggningstabell 63

16. fyndtabell 64

4 gravfält och boplatser i rosersberg

Fig. 1. Platsen för förundersökningsområdena i Rosersberg markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 11I SV Uppsala. Skala 1:50 000.

gravfält och boplatser i rosersberg 5

Inledning och sammanfattning

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län utfört förundersökningar samt sökschaktsgrävningar i Rosersberg, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, Uppland (fig. 1).

Förundersökningarna berörde gravfälten RAÄ 34:1 och RAÄ 57:1 (västra delen) samt de tre boplatserna RAÄ 260/262, RAÄ 264/269 och RAÄ 265/267/268 (fig. 2). Inledningsvis gjordes också sökschaktsgrävning inom två om råden. Vid dessa framkom indikationer på fornlämning i form av en ässja och ett spisröse (objekt 1). Efter ett tilläggsbeslut från Länsstyrelsen har även dessa lämningar förundersökts. Undersökningarna har utförts under juni 2009.

Anledningen till undersökningarna är att området kring korsningen Norrsundavägen/Skansvägen berörs av tre större exploateringar; ”Råberget” genom Sigtuna kommun, ”Handelsplats Rosersberg” genom Wallstanäs exploatering AB och ”Trafikplats Rosersberg” genom Vägverket.

Förundersökningen visar att gravfältet RAÄ 34:1 omfattar större delen av ett impediment, som ligger strax öster om motorvägen E 4. Här framkom ett 40tal anläggningar, vilka har tolkats vara gravar eller möjliga gravar, bl.a. flera förmodade skelettgravar. Gravarna bedöms huvudsakligen härröra från yngre järnålder, men några gravar kan också vara äldre, kanske romersk järnålder.

Gravfältet RAÄ 57:1 (västra delen) ligger strax väster om Norrsundavägen. Här framkom sammanlagt 13 gravar, varav några kan utgöra skelettgravar. Gravarna kan förmodligen huvudsakligen dateras till yngre järnålder. Inom den östra delen av RAÄ 57:1 karterades sju gravar.

RAÄ 111:1 var registrerad som en högliknande lämning. Området visade sig utgöra av den östra änden av en impedimentrygg, som skurits av motorvägen E 4 i väster. På kullen finns tre möjliga stensättningar och strax söder om dessa framkom spridda brända ben.

Boplatsen RAÄ 260/262, som ligger i åkermark längst i nordväst, är troligen den södra delen av en boplats som fortsätter norrut in under en idrottsplats och en motionsväg. Lämningarna utgörs av bl.a. mindre kulturlagerytor och härdar, men inga större konstruktioner har kunnat identifieras. Cirka 70 meter sydsydost om detta ligger boplatsen RAÄ 264/269, som har tolkats vara en aktivitetsyta med framför allt härdar. Ytan är dock mycket skadad och fragmenterad av odlingen. Aktiviteterna hör troligen ihop med boplatsen RAÄ 260/262 i norr. Både RAÄ 260/262 eller RAÄ 264/269 härrör från förhistorisk tid, troligen järnålder, men har inte kunnat dateras närmare.

Intill Valsta bytomt, direkt väster om Norrsundavägen, ligger boplatsen RAÄ 265/267/268. Denna boplatsyta domineras av ett område med lager, som har bedömts vara ett par kulturlager som i omgångar har odlats. De innehåller fynd i form av bl.a. keramik av förhistorisk typ och bränd lera. Över, i och under lagren finns anläggningar, bl.a. härdar. Förutom en eventuell, sentida hägnad har inga konstruktioner, t.ex. hus, kunnat identifieras. Lämningarna kan inte närmare dateras, men de härrör både från förhistorisk och från historisk tid. Ytan hör troligen ihop med den boplatsyta som undersökts i den sydvästra delen av Valsta bytomt, där boplatslämningar från bl.a. äldre järnålder fanns.


Säbygamla tomt

ROSERSBERG

VALLSTANÄS

Skansen

VALLSTANÄS

RAÄ 34:1Objekt 1

RAÄ 260/262RAÄ 57:1 (V)

RAÄ 265/267/268

RAÄ 264/269

Objekt 2

RAÄ 111:1

RAÄ 57:1 (Ö)

Fornlämning som berörsav exploateringFornlämning

Fig. 2. Förundersökningarnas resultat, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan 11I 1d Rosersberg. Skala 1:5 000.


Objekt 2 utgörs av en mindre boplatsyta/aktivitetsyta cirka 25 meter nordväst om RAÄ 265/267/268. Inom ytan framkom enstaka anläggningar, framför allt härdar.

Objekt 1 är av ett område med smideslämningar samt ett spisröse/huslämning. I området finns rester efter två–tre, ässjor, eventuellt från olika tider. De kan troligen knytas till Valsta bytomt intill och skulle kunna vara från 1300tal fram till 1600tal, då byn avhyses. Under dessa lämningar finns äldre boplatslämningar i form av stolphål, eventuellt från järnålder. Spisröset och omkringliggande lager kan ha en datering till sent 1600tal eller tidigt 1700tal.

Kultur- och naturmiljö

Exploateringsområdet ligger i Norrsunda socken, kommundelen Rosersberg, Sigtuna kommun, cirka 5 km sydsydost om Märsta centrum. Det ligger inom det gamla säteriet Vallstanäs, som sträcker sig ner till sjön Fysingen i öster. Terrängen utgörs av såväl åkermark som skogspartier och ligger på cirka 10–25 meter över havet. Genom områdets östra del går motorvägen E 4, Arlandabanan och Norrsundavägen och i den södra kanten Skansvägen.

Exploateringen berör de två gravfälten RAÄ 34:1 och RAÄ 57:1 (västra delen), den högliknande lämningen RAÄ 111:1 samt de tre boplatserna RAÄ 260/262, RAÄ 264/269 och RAÄ 265/267/268 (fig. 3). Gravfältet RAÄ 34:1 ligger strax öster om motorvägen E 4 och den nordvästra delen av gravfältet har undersökts inför byggandet av motorvägen (Linderoth 1961). Söder om detta gravfält, intill motorvägen, ligger den högliknande lämningen RAÄ 111:1 och bredvid denna har en grav undersökts i samband med motorvägsbygget (Ginters 1960). Gravfältet RAÄ 57:1 är delat av Norrsundavägen och det är den västra delen som nu omfattats av exploatering och förundersökning. Den östra delen berörs inte, men har karterats i samband med förundersökningen. En grav har undersökts i denna del av gravfältet (Petersson 1954). Boplatserna RAÄ 260/262, RAÄ 264/269 och RAÄ 265/267/268 ligger i åkern väster om Norrsundavägen. Dessa framkom i samband med en arkeologisk utredning 2008 (Ählström 2008).

I sydöstra delen av området ligger platsen för Valsta bytomt (RAÄ 165:1) som, tillsammans med det intilliggande gravfältet RAÄ 59:1, undersöktes inför byggandet av Arlandabanan (Andersson & Hållans Stenholm 2006, Andersson 1997). I samband med detta undersöktes, lite längre norrut, även Säby bytomt (RAÄ 167:1, kvarvarande delar markerade på kartan) och en mindre järnåldersboplats (RAÄ 169:1) (Andersson & Hållans Stenholm 2006, Hamilton 1994). Ytterligare gravfält finns bl.a. strax norr om exploateringsområdet (RAÄ 56:1, RAÄ 55:1).

Övergripande målsättning

Syftet med förundersökningarna har varit att fastställa och beskriva de berörda fornlämningarnas karaktär, tidsställning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Resultatet är tänkt ge Länsstyrelsen ett fullgott underlag inför kommande särskilda undersökningar.

Mer specifika målsättningar för de olika fornlämningarna finns under respektive kapitel.


RAÄ 167:1

RAÄ 165:1

RAÄ 167:1

RAÄ 52:1

RAÄ 59:1

RAÄ 56:1

RAÄ 34:1

RAÄ 55:1

RAÄ 169:1

RAÄ 57:1 (V)RAÄ 57:1 (Ö)

RAÄ 109:1

RAÄ 266

RAÄ 264

RAÄ 260

RAÄ 261

RAÄ 268RAÄ 265

RAÄ 269

RAÄ 262

RAÄ 267

RAÄ 58:1

RAÄ 60:1RAÄ 111:1

RAÄ 168:1–2

Östrasökschakts-

områdetVästra

sökschakts-området

Säbygamla tomt

ROSERSBERG

VALLSTANÄS

Skansen

VALLSTANÄS

Fornlämning som förundersökts,ungefärlig utbredning inför FUOmråde för sökschaktFornlämning enligt FMIS

Fig. 3. Förundersökta fornlämningar och sökschaktsområden i Rosersberg, samt intilliggande fornlämningar, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan 11I 1d Rosersberg. Skala 1:5 000.


Sökschaktsområden

Bakgrund

Sökschaktsgrävning, d.v.s. en komplettering av den tidigare genomförda arkeologiska utredningen, har gjorts inom två områden. Syftet med detta moment har således varit att söka fornlämningar inom dessa ytor. Sökschaktgrävningen inledde fältarbetet i Rosersberg.

De två sökschaktsområdena omfattade en sammanlagd yta av cirka 25 000 m2. Det västra sökschaktsområdet låg i exploateringsområdets västligaste del och det östra låg direkt söder om RAÄ 57:1 och direkt väster om Norrsundavägen (fig. 4–5). Området ligger mycket nära de undersökta ytorna på gravfältet RAÄ 59:1 och Valsta bytomt RAÄ 165:1 i sydost, där bl.a. skelettgravar, äldre järnålderslämningar och tidigmedeltida huslämningar har framkommit.

Metod och genomförande

I det västra området finns bergklackar och blockrik, grovblockig morän, framför allt i den norra och södra delen. Inom dessa ytor grävdes inga eller endast några få schakt. Inga schakt grävdes heller inom tomtmarken i söder på grund av att marken liknande den närmast utanför, som antingen var blockig eller inte hade några indikationer på fornlämning i de schakt som grävdes.

Även i det östra området utgörs stora delar av berg i dagen i form av den bergrygg som utgör områdets centrala del. Fokus kom därför att ligga på den flacka ytan öster om detta, framför allt på grund av närheten till gravfälten RAÄ 57:1 och RAÄ 59:1 samt Valsta bytomt, men sökschakt grävdes även på västra sidan av berget.

Sökschakten har grävts med företrädesvis dubbel skopbredd, cirka 3–5 meter, ner till dess att fornlämning påträffats eller till orörd marknivå. Sökschakt och påträffade lämningar har dokumenteras genom beskrivning och genom digital inmätning med GPS, nätverksRTK (bilaga 1). I den relativt täta skog som finns inom båda ytorna har dock inte uppkopplingen mot basstationen alltid fungerat. Inmätningarna har då haft en noggrannhet på cirka 0,5–1 meter istället för 0,02 meter. Detta gäller samtliga schakt utom de två nordligaste i det västra området. Resultatet har sedan bearbetats i UV:s fältdokumentationssystem Intrasis för vidare bearbetning i ArcGISmiljö.

Sammanlagt 22 schakt med en total yta på 695 m2 har grävts. Med undantag för de schakt där fornlämning har framkommit, samt två schakt i den västra delen av det östra området, har schakten lagts igen efter undersökning.

Resultat

Det västra sökschaktsområdet utgjordes av skog och impedimentmark, som i öster begränsades av åkermark, i söder av fastigheten Vallstanäs 2:3, i väster av ett motionsspår och i norr av en idrottsanläggning. Vegetationen utgjordes av sly och lövträd. Inom området finns lämningar efter senare tiders odling i form av diken, ploglager samt fynd av porslin och tegel i odlingslagren. Odlingsmarken ligger i den centrala och nordöstra delen av området. I den nordöstra delen fanns sotiga stråk under ploglagret i schakten, men detta bedömdes inte vara fornlämning.


RAÄ 56:1

RAÄ 266

RAÄ 264

RAÄ 260

RAÄ 261

RAÄ 269

RAÄ 262

RAÄ 60:1

S8049

S8015

S8045

S8041

S8004S8000

S8033

S8057

S8008

S8061

S8037

Y 1617800

Y 1618000

X 6607900

X 6608200

0 50 m

SökschaktsområdeSökschaktFornlämning enligt FMIS

Fig. 4. Västra sökschaktsområdet, schaktplan. Skala 1:2 000.


RAÄ 165:1

RAÄ 59:1

RAÄ 57:1 (V)

RAÄ 57:1 (Ö)

S9000

S9079

S9014

S9030

S9056

S9075

S9008

S9004

S1000001

S6073

S9071

A9084

A9088

A1000024

A1000023

A1000022

Obj. 1

Y 1618150

Y 1618300

X 6608050

X 6608250

0 20 m

SökschaktsområdeSökschaktSotlagerÄssjaSpisröseStolphålFornlämning enligt FMIS

Fig. 5. Östra sökschaktsområdet med schakt, anläggningar samt område med fornlämningsindikation (objekt 1). Skala 1:1 000.


Det östra området utgjordes också av skogs och impedimentmark, som i öster begränsas av Norrsundavägen och i väster av åker. Det domineras av ett höjdparti, i centrum, som till stora delar består av bergryggar, i flera fall med brant sida i öster. På den västra sidan faller marken successivt, flackare i norr och brantare i söder. På flera ställen, framför allt i söder finns en brant övergång till åkern i väster. Stora block och en hel del odlingssten finns utmed åkerkanten. Den centrala bergryggen svänger av och går ända fram till Norrsundavägen i sydost. Norr om detta är marken flack, troligen äldre odlingsmark. Vegetationen bestod av framför allt lövträd och sly samt, längst i söder, av tät buskvegetation. Den flacka ytan öster om bergryggen är mycket fuktig längst i söder.

Fornlämningsindikationer framkom i områdets södra del. Lämningarna utgjordes av en ässja med slagg etc. som låg på den östra sidan av bergryggen och ett spisröse på den sydvästra sidan (S9030 och S9056). Eftersom de två lämningarna ligger relativt nära varandra och då de ligger mycket nära Valsta bytomt är det troligt att fler lämningar finns inom området. De två lämningarna med intilliggande ytor har därför slagits ihop till en sammanhängande yta på cirka 1700 m2, inklusive det mellanliggande berget (objekt 1).

För övrigt är det troligt att den flacka ytan på den östra sidan av bergryggen har odlats vid någon tidpunkt. Här påträffades tjocka myllalager, troligen odlingslager, och två möjliga plogspår.

I sluttningen väster om bergryggen påträffades två stolphål. Dessa innehöll en lös, humös fyllning och har bedömts vara stolpar efter en hägnad mot åkergärdet i väster. En sådan hägnad finns bl.a. på en ägodelningskarta från år 1710 (LM: A6824:1).

Förundersökningar

Gravfält, RAÄ 34:1 och RAÄ 57:1

BakgrundGravfältet RAÄ 34:1 hade inför förundersökningen cirka 15 registrerade gravar inom en knappt 4 000 m2 stor yta. Gravfältets nordvästra del undersöktes år 1960 i samband med byggandet av motorvägen E 4. Då undersöktes sju gravar, elva stolphål i ett stenbräm samt tre härdar (ATA dnr 7005/61). Undersökningen omfattade två av de sedan tidigare karterade gravar, nr 1 och nr 2, varav nr 1 inte var någon fornlämning. Flertalet gravar utgjordes av små runda eller ovala stenpackningar; en var möjligen en skadad tresidig stensättning. En anläggning hade en kista av kalkhällar. Endast den största anläggningen hade spår av gravläggning i form av brandlager med brända ben samt keramik och glaspärlor. I andra anläggningar fanns enstaka fynd: järnfragment och harts. Gravarna har bedömts härröra från vikingatid och de mindre har tolkats vara skelettgravar och (jfr Andersson 2005:46).

Vi bedömde att större delen av det impediment där gravfältet ligger borde omfattas av förundersökningen, d.v.s. cirka 6 000 m2, bl.a. med en hel del berg i dagen. Förutom gravar förväntades även boplatsanläggningar, främst i områdets västra, flackare del enligt resultaten från undersökningen år 1960. Den västra delen av gravfältet RAÄ 57:1 omfattar sex registrerade gravar och är cirka 800 m2 stort.

För båda gravfälten gällde att ytterligare gravar förväntades liksom gravar från flera faser, kanske i form av överlagringar och återanvändning av


gravar. Denna bedömning gjordes mot bakgrund av resultaten från framför allt undersökningen av RAÄ 59:1 (Andersson 1997). Dessutom kunde det finnas skelettgravar vilka är svåra att identifiera i markytan. På båda gravfälten förväntades även underliggande/intilliggande boplatslämningar, men också gravanknutna, rituella lämningar, t.ex. härdar.

Inom den östra delen av RAÄ 57:1 var fyra gravar registrerade enligt FMIS. En skadad hög, utan stenpackning, undersöktes i samband med byggandet av Norrsundavägen. Den innehöll ett tunt lager kolblandad jord med små fragment bränd lera (ATA dnr 5388/54).

Metod och genomförandeInledningsvis vid förundersökningarna av gravfälten RAÄ 34:1 och RAÄ 57:1 karterades och registrerades alla ovan mark synliga anläggningar. För att kunna lokalisera ytterligare gravar och boplatslämningar har större sammanhängande ytor att banats av med maskin mellan och utanför de tidigare kända gravarna. Syftet var också att kunna identifiera och följa stratigrafiska förhållanden, såsom förekomsten av äldre gravar och boplatsanläggningar under och mellan gravarna. Sammanlagt har 1 017 m2 schaktats på RAÄ 34:1 och 497 m2 på RAÄ 57:1.

För att fastställa den yttre morfologin/gravformen har i några fall anläggningar torvats av och rensats partiellt. Rensning har även gjorts för att identifiera konstruktioner och formationer, inte minst av de anläggningar som inte synts ovan mark. Förutom att identifiera konstruktioner och gravformer har syftet varit att se hur dessa eventuellt varierar inom gravfälten. Rensningen har i några fall även kunnat ge en bild av det inre gravskicket, t.ex. om det varit en brandgrav eller skelettgrav.

Enligt kravspecifikationen skulle någon enstaka grav av avvikande typ kunna komma att undersökas i sin helhet. Efter överläggning med Länsstyrelsen beslutades dock att detta inte var nödvändigt (möte 20090610).

Tanken var också att om boplatsanläggningar påträffades skulle ett urval att undersökas till hälften för att fastställa karaktär, bevarandegrad och för att få material för eventuell datering. Eftersom endast enstaka sådana anläggningar framkom och då tolkningen inte har varit svår eller av betydelse för helhetsresultatet har inga anläggningar undersökts.

Preliminära och grova dateringar har gjorts utifrån gravformer, fyndmaterial, stratigrafi och rumslig struktur. På grund av den planerade korta handläggningstiden inför en särskild undersökning har inga prover tagits för datering etc.

Alla anläggningar, lager och andra kontexter, fynd, grävda rutor och schakt etc. har mätts in digitalt med totalstation och bearbetats i UV:s fältdokumentationssystem Intrasis och i ArcGISmiljö. Gravar, anläggningar/kontexter och schakt har beskrivits och flertalet har också att fotograferats digitalt.

Efter överläggning med Länsstyrelsen beslutades att inga schakt skulle läggas igen, utan endast känsliga delar som t.ex. blottade brandlager (möte 20090610). Fem schakt har dock lagts igen i den norra delen av RAÄ 57:1.

På den östra delen av gravfältet RAÄ 57:1 har de synliga gravarna karterats och beskrivits. Kartering av gravar och anslutande topografiska element har gjorts med totalstation och bearbetats i UV:s fältdokumentationssystem Intrasis och i ArcGISmiljö.

Åker

Åker

S311

S263

S200

S286

S347

S400

S300

S275

S703

S578

S242

S364

S514

S257

S654

S544

S369

S614

S374

S423

S391

S610

S1163

S2251

S417

S626

S621

S381

S668

S602

S1190

S606

S1184

386

RAÄ 34:1

Y 1618400

Y 1618500

X 6608000

X 6608150

0 20 m

AnläggningBerg i dagenFornlämning enligt FMISFornlämningsområde,bedömd utbredningSchakt

Fig. 6. Gravfältet RAÄ 34:1, schaktplan. Skala 1:750.


ResultatRAÄ 34:1 Gravfältet RAÄ 34:1 är beläget intill och på den östra sidan av motorvägen E 4. Inför förundersökningen var cirka 15 gravar registrerade. Det ligger på ett avlångt impediment, som omges av åkermark i norr, öster och söder, och som är skuret av motorvägen i nordost. Impedimentet är högt och markerat och når som högst upp till cirka 19 meter över havet, medan åkern i öster ligger på cirka 8–10 meter över havet.

Inom området finns avlånga bergryggar som går i dagen på flera ställen. På den västra sidan av impedimentet sluttar marken ner mot den gamla och nuvarande åkermarken. På den östra sidan formar berget en hög brant ner mot lägre liggande mark i öster, som sedan fortsätter som en delvis ganska brant sluttning ner mot åkern. Denna yta prioriterades lågt på grund av topografin och här grävdes endast ett schakt.

I impedimentets ytterkanter finns äldre åkerytor, främst på den västra sidan. Odlingssten finns framför allt i kanten av den södra delen av impedimentet.

Vegetationen utgjordes av gräs och mossa, på och intill berghällarna, samt av gles blandskog av framför allt tallar. Den sydligaste delen av impedimentet, längs cirka 60 meter, var bevuxen med ett tätt buskage av framför allt slånbär. Utmed åkerkanten i öster växer sly och lövträd/aspar.

Gravar och gravanknutna anläggningarVid förundersökningen av RAÄ 34:1 har nästan bara gravar eller gravliknande/gravanknutna anläggningar framkommit (fig. 6, 7a–c, 8 och 9, bilaga 2–3). Sammanlagt 31 anläggningar har definierats som gravar, varav fem osäkra. Gravarna utgörs av tre högar, en treudd, en fyrsidig stensättning och 24 stensättningar, vanligen runda/rundade, varav fem var osäkra, samt två kantkedjor, vilka troligen är delar av stensättningar. Dessutom finns tio anläggningar som utgörs av stenpackningar/stensättningar(?) av en mer osäker karaktär, men vilka skulle kunna utgöra gravar.

Gravarna finns framför allt inom de högst belägna delarna av impedimentet, flera tydligt exponerade mot omgivningen åt framför allt söder, öster och väster. De ligger i ett stråk i nord–sydlig riktning åtskilda av berg i dagen och nivåskillnader, till synes med de största gravarna i centrum. De flesta av de största och tydligaste gravarna har inte grävts i samband med förundersökningen. Ytterligare gravar har således framkommit mellan de sedan tidigare kända gravarna.

Högarna är 6,5–11,5 meter stora och 0,6–1,2 meter höga (A10000, A10067 och A10122). A10067 har en stor grop i mitten.

Treudden har cirka 7,5 meter långa sidor och är upp till 0,2 meter hög. Den ligger i en sydostsluttning och har tydliga kantstenar. I den sydöstra delen framkom ett brandlager som delvis låg utanför anläggningen (A2279).

Den fyrsidiga stensättningen, cirka 8×6,5 meter stor och 0,3 meter hög är endast delvis framtagen vid förundersökningen. Den har tydliga hörnstenar, framför allt i söder. Block och stenar, som framkom i den branta sluttningen öster om anläggningen, skulle kunna utgöra fundament till denna.

De övriga stensättningarna är runda eller rundade, cirka 2–7 meter stora och upp till 0,3 meter höga, samtliga övertorvade och de flesta med någon form av jordmantel. Några är dock oregelbundet rektangulära eller ovala (A876, A892 och A1493) eller rundat rektangulär/rund med antydan till raka sidor (A1947 och A10023).

A946

A10000

A978

A10067

A10045

A811

A765

A10023

A835

A954

A892

A929

A856

A915A794A876

A754

A562

A469

A1310

A498

A998

A1068

A1012

A1057 F9

F14F2

Y 1618410

Y 1618440

X 6608080

X 6608130

0 5 m

Fig. 7a. Gravfältet RAÄ 34:1, norra delen, anläggningsplan. Skala 1:200.

GravKantkedjaStenkretsStenpackningHärdOdlingsröse?KeramikBränd leraBränt benStenBerg i dagenSchakt

A1479

A10000

A10067

A978

A10045

A1804

A1493

A1507

A10023

A1563

A1531

A1708

A10086

A1659

A1519

A754

A1084

A562

A1310

A1099

A1609

A1631

A998

A1596

A1719

A1068

A1012

A1057

A1136

A1145

F11

F9

F13

F15F8

F5

F4

F3

F10

F6

Y 1618420

Y 1618440

X 6608060

X 6608090

0 5 m

Fig. 7b. Gravfältet RAÄ 34:1, mellersta delen, anläggningsplan. Skala 1:200.

GravStenpackningHärdOdlingsröseLagerStolpfärgningKeramikBränd leraBränt benBergartStenBerg i dagenSchakt


A1804

A1947

A10122

A1220

A1967

A1920

A1209

A1201

A2279

A2117

F13

F12

F11

F23

F7

Y 1618420

Y 1618440

X 6608010

X 6608040

0 5 m

Fig. 7c. Gravfältet RAÄ 34:1, södra delen, anläggningsplan. Skala 1:200.

GravStenpackningHärdLagerKeramikBränd leraBränt benStenBerg i dagenSchakt


Några stensättningar har mycket tydlig och vällagd stenpackning. Flera har tydlig kantkedja och i två fall kan anläggningen ha en friliggande kantkedja (A811 och A835). I andra fall har inte packningens karaktär fastställts, eftersom anläggningen bara har schaktats och rensats ytligt. Några anläggningar, framför allt på den nordvästra sidan av krönet, hade grusfyllning. En av dessa anläggningar har tendenser till radiellt lagda stenrader, d.v.s. som ”ekrar” (A811). I åtminstone ytterligare tre anläggningar finns inre konstruktioner i form av tätare mittpackning eller inre stenkrets/kantkedja (A794, A1519 och A1531). De fem osäkra stensättningarna har i allmänhet otydligare konstruktion/stenpackning och avgränsning; två av dessa kan också höra ihop (A946 och A954).

På två platser framkom sotlager med brända ben, vilket indikerar brandgravar. Ett lager låg i ytan av A1947 (A1084) och i ytan på detta fanns en

Fig. 9. Gravfältet RAÄ 34:1, nordvästra delen med gravarna A811 m.fl. Från norr. Foto: Britta Kihlstedt (U5005_7).

Fig. 8. Gravfältet RAÄ 34:1, vy från väster. Foto: Britta Kihlstedt (U5005_5).


skärva rödgods. Det andra lagret låg i och i anslutning till treudden A1920 (A2279). Brända ben påträffades även i centrum av A811.

Tre anläggningar har avvikande stenmaterial i packningen, bl.a. i form av snedställda hällar (A835, A876 och A892), vilket skulle kunna indikera skelettgravar i likhet med en av de gravar som grävdes år 1960 i gravfältets nordvästra del (jfr A5, ATA dnr 7005/61).

På tre platser fanns områden som har betecknats som stenpackning/bräm (A1310, A1631 och A2117). Dessa innehåller rikligt med stenar av varierande storlek samt grus. Områdena ligger strax nedanför bergklackar och utgörs troligen av moränpartier, som dock verkar ha bearbetats eftersom stenarna, åtminstone i vissa delar, ligger relativt tätt packade. Några av dessa förtätningar har identifierats som stensättning(?) eller stenpackning/stensättning(?) (A978, A998, A1012, A1057 och A1068). Ytornas begränsning mot sluttningens nedre delar är också tydlig. Ytorna kan ha använts för såväl begravning som annan rituell verksamhet. Det är dock osäkert om ytorna består av flera enskilda gravar eller har haft annan, rituell, funktion.

De anläggningar som har identifierats som stenpackningar/stensättningar(?) ligger i de flesta fall inom eller i nära anslutning till dessa stenbräm. En osäker stensättning utgörs av en stenkrets, i gravfältets norra del, med mörkare fyllning innanför (A469).

På minst två ställen finns indikationer på överlagring mellan anläggningar. Det gäller A1967, som verkar överlagras av treudden A1920, och A835 som kan överlagra A811. Det är även möjligt att högen A10000 överlagrar A765 och att A10067 överlagrar A1479.

En komplikation i tolkningen av området är att gravar har framkommit inom den yta som bör ha undersökts år 1960, nordväst om högen A10000, d.v.s. framför allt inom schakt 263. De anläggningar som nu har framkommit inom denna yta verkar dock relativt intakta och utgör inte dumpmassor från den tidigare grävningen. En jordhög som togs bort inom schakt 263 kan dock vara sådan dump. Det är osäkert om detta beror på att dessa anläggningar missats vid den tidigare undersökningen eller om inmätningen för 1960 års undersökningsyta inte stämmer.

Övriga anläggningarFyra sotfläckar/härdar(?) har framkommit inom de grävda ytorna. De ligger spridda över området. En av dessa finns den relativt branta och steniga östsluttningen nedanför och öster om berget och själva gravfältet (A2258). Ett par möjliga stolphål finns i västsluttningen ner mot åkern i väster. Den ena av dessa hade lite bränd lera ytligt.

Dessa lämningar, framför allt härdarna, har bedömts hör snarare ihop med de rituella aktiviteterna på och vid gravfältet, snarare än att vara rester av någon boplatsyta. I sluttningen väster om krönet ligger ett möjligt odlingsröse intill den äldre åkermarken (A562).

FyndFynden från RAÄ 34:1 utgörs av keramik, bränd lera, en slipsten(?) och brända ben (bilaga 16).

Keramikskärvor av förhistorisk karaktär framkom ytligt i stensättningen A835 (F2). Keramik fanns också mellan stenarna i ytan på en stenpackning/stensättning(?) (A1099), dels som enstaka spridda skärvor, dels i en tydlig koncentration (F3–F6). I koncentrationen fanns bl.a. en skärva på högkant,


eventuellt en kruka, troligen endast delvis framtagen. De flesta keramikskärvorna är av ett hårt bränt gulbrunt gods med slät, glättad yta. En skärva rödgods påträffades i ytan på A1479 (F8).

Bränd lera fanns i en koncentration i västsluttningen, men även i ytan på stolphålet(?) A1136, inom stenpackningen/brämet A1310 och i östsluttningen intill A2117 (F9–F12). De flesta bitarna var relativt hårt brända och magrade.

En slipsten(?) av bergart, med en plan slipad yta, påträffades intill koncentrationen av bränd lera i västsluttningen (F13).

Brända ben framkom i ytan på stensättningen A811, i brandlagret A1084 i ytan på A1479 och i brandlagret A2279 (F15, F15 och F23).

SlutsatsGravfältet RAÄ 34:1 omfattar större delen av det impediment som det ligger på, framför allt de högst belägna delarna, en cirka 132×30 meter stor yta. Vid förundersökningen har ett 40tal anläggningar framkommit, vilka har tolkats vara gravar eller möjliga gravar. Dessutom finns i anslutning till dessa steniga områden som verkar ha bearbetats och har bedömts höra till gravfältet, som ytor för gravläggning eller andra ritualer.

Gravarna utgörs av tre högar, en treudd, en fyrsidig stensättning samt runda stensättning samt några med mer otydlig form. Enstaka brända ben och sotiga brandlager har framkommit, vilket indikerar brandgravskick, men i ett par anläggningar finns också hällar som skulle kunna vara delar av skelettgravar.

Gravformerna och indikationerna på gravskick tyder på att gravarna, åtminstone till stora delar, är från yngre järnålder. Skelettgravar kan vara från gravfältets allra sista användningsperiod i sen vikingatid/tidig medeltid. Vissa detaljer som friliggande kantkedjor i stora, flacka anläggningar och inre konstruktioner som ekrar m.m. tyder på att några gravar också kan vara äldre, kanske så tidigt som romersk järnålder. Dessa dateringar skulle överensstämma med de tidigare gravundersökningarna i området: nordvästra delen av RAÄ 34:1, där gravarna daterats till vikingatid, och RAÄ 59:1, där gravarna daterats till romersk järnålder och vikingatid (ATA dnr 7005/61, Andersson 1997). De nu påträffade anläggningar, som misstänks vara skelettgravar ligger också i närheten av det område som undersöktes år 1960. På minst ett par ställen finns indikationer på överlagringar mellan gravar. Inga tydliga boplatsindikationer har framkommit.

Gravfältet bedöms i sin helhet omfatta cirka 60 gravar, varav flertalet brandgravar med relativt fyndrika brandlager, medan gravar från äldre perioder och sena skelettgravar bör innehålla relativt få fynd. För övrigt kan spridda fynd, t.ex. keramik, framkomma inom ytan. Sammanlagt cirka 600 fynd förväntas.

RAÄ 57:1Gravfältet RAÄ 57:1 är delat av Norrsundavägen. I den västra delen, som nu har omfattats av förundersökning, fanns sex gravar registrerade enligt FMIS. Området ligger i en söder och sydostsluttning, sydost om en bergrygg. Närmast berget utgörs marken av morän, bl.a. några stora block, som längre ner i sluttningen övergår i siltig sand. En motionsväg går genom områdets nordvästra del.

Inom den östra delen av RAÄ 57:1 var fyra gravar registrerade. Området begränsas i öster av bergryggar, som är högre i norr och söder, men lägre mitt


Motion

sväg

S6213

S6400

S6312

S6432

S6204

S6847

S6426

S6200

S6840

S1000009

S1000021

S6209

S6329

RAÄ 57:1 (V)

RAÄ 57:1 (Ö)

Y 1618200

Y 1618250

X 6608200

X 6608300

0 20 m

AnläggningBerg i dagenFornlämningsområde,bedömd utbredningSchaktSökschaktsområdeSökschaktFornlämning enligt FMIS

Fig. 10. Gravfälten RAÄ 57:1 (V) och RAÄ 57:1 (Ö), schakt och anläggningar. Skala 1:500.


på, i öster, närmast som en öppning. Inom denna del av gravfältet har sju anläggningar karterats, en hög och sex stensättningar, varav två är osäkra.

Vegetationen utgjordes på båda sidor av vägen av blandskog och tät slyvegetation samt gräs och bärris.

AnläggningarVid förundersökningen av den västra delen av RAÄ 57:1 har 13 gravar framkommit, en hög, en flack hög och åtta runda/rundade eller ovala stensättningar, varav två endast är delvis framtagna i form av kantkedjor (fig. 10–12, bilaga 4–5). Dessutom finns tre stensamlingar/stenkretsar som kan utgöra skelettgravar samt en kantkedjeliknande, halv stenkrets. Inom området framkom också fyra anläggningar, som utgörs av två stensamlingar och två mer osäkra sten och jordansamlingar.

Högen är cirka 8 meter stor och 0,7 meter hög med glest satta block i kanterna samt en grop i mitten (A6598).

Den flacka högen är cirka 13 meter stor och 0,8 meter hög (A6780). I centrum av anläggningen finns ett kärnröse/stenpackning, cirka 3 meter i diameter, förmodligen något stört, och i ytan på detta påträffades en hästbrodd (F26). Runt, och delvis över, kärnröset finns en tjock jordmantel. Närmast kärnröset är sanden i manteln svartbrun och något sotig, eventuellt uppblandad med brandlager. I anläggningens ytterkanter i öster/sydöst och i söder framkom en kantränna, som verkar täckas av jordmanteln. Denna var i öster/sydöst cirka 0,8–0,9 meter bred och i den norra delen av detta parti, där den snittades, var rännan flackt skålad och cirka 0,08 meter djup. I rännans södra del påträffades enstaka stenar, varav minst en skärvig.

De åtta stensättningar var runda, rundade eller ovala i formen, cirka 2,5–5 meter stora och 0,2–0,3 meter höga, varav tre endast syns som kantkedjor i schaktkanterna. Samtliga var övertorvade och flera har en tunn jordmantel. Flera anläggningar har också tydliga kantkedjor och åtminstone en anläggning verkar ha en friliggande kantkedja (A6483). En stensättning har en mer oregelbunden packning av grövre stenar (A6576). En anläggning har en delvis oregelbunden packning med en svacka i mitten samt en kantställd sten, vilket skulle kunna indikera skelettgrav (A6538).

Tre anläggningar utgörs av relativt små rundade eller ovala stensamlingar/stenkretsar, som skulle kunna vara skelettgravar (A6338, A6447 och A6459). Utbredningen på A6338 är osäker. Den skulle kunna höra ihop med en sten intill (A6333) eller fortsätta in under stensättningen A6520.

I områdets norra del finns en halv stenkrets, som skulle kunna vara del av en kantkedja till en grav (A6356). Tolkningen är dock osäker, eftersom dess nordvästra del inte har lokaliseras inom schaktet; möjligen ligger den förhållandevis djupt här. Det skulle dock kunna vara en annan typ av anläggning, t.ex. en terrassering. I sydvästra kanten av denna anläggning finns en mer osäker anläggning, en jord och stenansamling intill ett block (A6504).

Marken i denna del av området, som är nästan högst belägen, utgörs av stenig, men lite svårtolkad, morän och här även påträffades ett par fynd, en slipsten och en malsten/löpare av bergart (F27–F28). Därför grävdes en provruta för att undersöka om det fanns påförda jordmassor inom ytan. Marken utgjordes dock bara av morän i provrutan, humös i ytskiktet.

I den sydvästra delen av området, strax nedanför krönet, finns två anläggningar/stensamlingar (A6680 och A6693). Det är dock osäkert om det är gravar. Intill block/berg i dagen framkom en mycket osäker anläggning/stenansamling (A6644), möjligen enbart morän.


Mot

ions

väg

R1000008

R1000014

A6780

A6598A6483

A6557

A6538

A6636

A6576

A6520

A6470

A6593

A6459

A6447

A6338

A6356

A1000005

A1000005

A6644

A6680

A6693 A6791

A1000072

F28

F27

A6333

F26

A6504

Y 1618200

Y 1618220

X 6608240

X 6608280

0 5 m

Fig. 12. Gravfältet RAÄ 57:1, gravarna A6483, A6447 och A6459 m.fl. Från sydost. Foto: Katarina Appelgren (U5005_48).

Fig. 11. Gravfältet RAÄ 57:1, anläggningsplan. Skala 1:200.

GravKantkedja?KantrännaStensamlingStenpackningJord- och stensamlingJärnBergartStenBerg i dagenSchaktGrävenhet

E 4


FyndEndast tre fynd påträffades vid förundersökningen (bilaga 16). I ytan på den flacka högen A6780 framkom en hästbrodd av järn (F26).

I områdets nordvästra del, i markytan under grästorven, påträffades två föremål av bergart: en slipsten(?) (F27) och en malsten/löpare(?) (F28), båda av bergart.

SlutsatsGravfältet RAÄ 57:1, västra delen, omfattar en cirka 55×35 meter stor yta, från bergryggen i nordväst och ner till Norrsundavägen. Det ligger på ett svagt markerat krönläge strax intill och sydost om bergryggen, men framför allt söder och sydostsluttningen nedanför detta, ända ner till vägen.

Sammanlagt 13 gravar har framkommit vid förundersökningen: en hög, en flack hög och åtta runda, rundade eller ovala stensättningar samt tre mindre rundade/ovala stensamlingar/stenkretsar, som skulle kunna vara skelettgravar. Åtminstone en grav utgörs med relativt stor säkerhet av en brandgrav: den flacka högen A6780. Förutom de små stensamlingarna kan en av de ovala stensättningarna vara en skelettgrav.

Karaktären på den halva stenkretsen A6356 är oklar. Inom området har också två stensamlingar och två mer osäkra anläggningar: sten och/eller jordansamlingar framkommit.

Gravarna kan förmodligen huvudsakligen dateras till yngre järnålder.Gravfältet bedöms i sin helhet omfatta cirka 25 gravar, varav flertalet

brandgravar med relativt fyndrika brandlager, medan sena skelettgravar bör innehålla relativt få fynd. För övrigt kan spridda fynd framkomma inom ytan. Sammanlagt cirkaa 250 fynd förväntas.

I den östra delen av RAÄ 57:1 har sju anläggningar karterats: en hög och sex stensättningar, varav två osäkra (bilaga 6).

Högliknande lämning, RAÄ 111:1

BakgrundInför förundersökningen var RAÄ 111:1 registrerad som en högliknande lämning, cirka 14 meter i diameter och 1,5 meter hög. Syftet med förundersökningen var att fastställa om anläggningen var en grav eller inte. Intill denna har en hög tidigare undersökts, benämnd som A19 på RAÄ 34:1 (ATA dnr 4876/60). Denna innehöll en brandbegravning och en möjligen sekundärt anlagd skelettgrav (jfr Andersson 2005:46).

Metod och genomförandeFör att fastställa fornlämningsstatus var målsättningen att undersöka cirka en fjärdedel av anläggningen genom av bana av och rensa för att kunna identifiera gravspecifika kontexter. Eftersom ytan visade sig vara mer komplex innebar detta att en större yta än beräknats tagits upp, 69 m2. Ytan har rensats för att försöka identifiera anläggningar/strukturer.

Alla anläggningar, fynd och schakt m.m. har mätts in digitalt med totalstation och bearbetats i UV:s fältdokumentationssystem Intrasis och i ArcGISmiljö. Anläggningar och schakt har beskrivits och fotograferats digitalt.

Efter överläggning med Länsstyrelsen beslutades att schaktet inte skulle läggas igen utan att endast känsliga områden skulle täckas med markduk (möte 20090610).


A2630A2612

A2684F25

F24F22

F21

F20

F19

F18

F17F16

F1

Y 1618380

Y 1618400

X 6607910

X 6607930

0 5 m

ResultatOmrådet vid RAÄ 111:1 visade sig utgöra av den östra änden av en impedimentrygg, som skurits av motorvägen E 4 i väster (fig. 13). Kullen består av sandig, siltig morän och den är kraftigt påverkad av plöjning och dikning, framför allt i den norra delen. Impedimentet var bevuxet med gräs, sly och ett större träd och i dess kanter fanns odlingsstenar.

På kullen finns ansamlingar/packningar av stenar, vilka har tolkats kunna utgöra tre olika anläggningar, d.v.s. möjliga gravar/stensättningar, cirka 2–4 meter stora (bilaga 7). A2630, som ligger längst i väster kan vara halverad av diket mot E 4:an. Avgränsningen mot A2612, strax öster om denna, är oklar. Denna anläggning kan ha en kantkedja i sydväst och i dess södra del framkom enstaka brända ben. I impedimentets östra del finns en halv stenkrets, som kan vara resten av ytterligare en stensättning (A2684).

Intill anläggningarna, främst på impedimentets södra sida, framkom en hel del brända ben spritt över ytan (F16–F22, F24–F25, bilaga 16).

SlutsatsOmrådet vid RAÄ 111:1 är svårtolkat på grund av de otydliga strukturerna. Hela ytan bör dock anses vara fornlämning med cirka tre gravar/stensättningar, förmodligen brandgravar. Sammanlagt cirka 55 fynd förväntas.

GravStenkretsJärnBränt benStenSchaktFornlämningsområde,bedömd utbredning

Fig. 13. RAÄ 111, anläggningsplan. Skala 1:200.


Boplatser, RAÄ 260/262, RAÄ 264/269, RAÄ 265/267/268 och objekt 2

BakgrundDe tre boplatsytor som berörts av förundersökning ligger i åkern väster om Norrsundavägen. I FMIS har varje utredningsschakt med fornlämningsindikation fått ett eget fornlämningsnummer. Det betyder att boplatserna har flera fornlämningsnummer. Längst i norr finns RAÄ 260/262. Ytan ligger strax söder om en idrottsplan och en motionsväg. RAÄ 264/269 ligger cirka 50 meter söder om detta. RAÄ 265/267/268 ligger strax väster om Norrsundavägen i åkerns sydöstra del.

Metod och genomförandeVid förundersökningarna har schakt har grävts inom, i kanten av samt delvis utanför boplatsytorna/fornlämningsområdena. Ytorna har dels grävts som långa, breda, sammanhängande schakt, dels som kortare, separata schakt. Syftet har varit att söka fornlämningarnas utbredning i plan samt eventuella större konstruktioner såsom hus etc. Sammanlagt 1 699 m2 har schaktats.

Schakten har vanligen grävts till nivån strax under ploglagret, där anläggningar och lager framkommit, men på några ställen har schakten grävts extra djupt för att söka botten på kulturlager eller för att verifiera den stratigrafiska bedömningen.

Förutom identifierbara anläggningstyper som härdar och förmodade stolphål har många mindre, rundade anläggningar benämnts mörkfärgningar, eftersom de inte har undersökts. Några av dessa mörkfärgningar har undersökts till hälften för att bestämma anläggningens typ. På RAÄ 265/267/268 har delar av en härd, som låg under kulturlager/odlingslager, grävts för att fastställa stratigrafin samt karaktären på anläggningen.

På RAÄ 265/267/268 fanns kulturlager/äldre odlingslager, vilka täckte en relativt stor yta. Dessa lager har delvis schaktats i botten, cirka 30 m2, för att klargöra stratigrafiska förhållanden och söka ytterligare lämningar och anläggningar i och under lagren. I lagren har också fyra provgropar handgrävts, cirka 0,5 m2 stora, för att fastställa deras bevarandegrad, komplexitet och fyndförekomst. I ytan på en härd under dessa lager har också ett jordprov insamlats för att bedöma bevarandegraden på makrofossiler (ca 1,5 liter).

Ett av de tre kulturlagren på RAÄ 260/262 har grävts igenom med maskin. Ett annat lager var mer komplext och innehåller flera diffusa sotfläckar m.m. (A5261). Det är mycket tunt i ytterkanterna, där det rensades. Eftersom ytan är relativt liten grävdes inte denna ytterligare, då vi bedömde det vara viktigt att undersöka ytan i sin helhet med ett kontextuellt förfaringssätt, något som kan göras vid en särskild undersökning.

Inom RAÄ 260/262 har även stenlyft, vilka innehöll kulturlager eller liknande fyllning, dokumenterats. Detta gjordes för att illustrera att kulturlager etc. funnits inom ytan, men nu är sönderplöjda.

Alla anläggningar, lager och andra kontexter, fynd och prover, grävda rutor och schakt etc. har mätts in digital inmätning med GPS, nätverksRTK, och bearbetats i UV:s fältdokumentationssystem Intrasis för vidare bearbetning i ArcGISmiljö. Alla anläggningar/kontexter, grävda rutor och schakt har beskrivits och flera har också att fotograferats digitalt. En provruta har även dokumenterats med sektionsritning.

Efter överläggning med Länsstyrelsen beslutades att inga schakt skulle läggas igen (möte 20090610).

S5403

S5446

S5457

S5552

S5442

RAÄ 56:1

RAÄ 260/262

RAÄ 264/269

Y 1617900

Y 1617950

X 6608150

X 6608300

0 20 m

AnläggningKulturlagerFornlämningsområde,bedömd utbredningSchaktSökschaktsområdeFornlämning enligt FMIS

Fig. 14. RAÄ 111, anläggningsplan. Skala 1:200.


ResultatRAÄ 260/262Boplatsytan vid RAÄ 260/262 har bedömts vara cirka 2 000 m2 stor (fig. 14–15, bilaga 8–9). Den ligger direkt söder om motionsvägen och utgörs förmodligen av den södra delen av en boplats som finns eller har funnits under idrottsplatsen och motionsvägen i norr. Ytan ligger i flack åkermark som i söder sluttar något söderut. Marken under ploglagret utgörs omväxlande av grusig morän och silt.

Lämningarna inom boplatsytan framkom direkt under ploglagret och finns fördelade på två delytor, en större och mer komplex yta närmast vägen i norr och en mindre cirka 13 meter söderut.

I den norra delen finns tre till synes separata kulturlager, varav två är mindre distinkta och förmodligen delar av samma lager (A5772 och A100015). A5772 är cirka 0,08 meter tjockt där det har snittats. Det tredje lagret, som inom schaktet är knappt 30 m2 stort, är sotigare och innehåller sotfläckar m.m. (A5261). Det rensades endast i ytterkanterna, där det var tunt, och kan innehålla flera anläggningar. Mellan lagren finns en härd (A5209). Inom ytan framkom tre möjliga, stenskodda stolphål, cirka 0,2 meter stora samt gropar och mörkfärgningar.

Inom den södra delytan finns två härdar samt gropar och mörkfärgningar. Här finns också ett mindre, diffust sotig lager, eventuellt ett kulturlager (A6035). Dessutom framkom en sentida grop/stolphål (A5996). Inom ytan finns också flera stenlyft, som tillkommits i samband med jordbruksarbetet i den steniga moränen. Stenlyften, som låg i anslutning till härdar m.m., innehöll dock i flera fall sotig fyllning/kulturlager, vilket visar på att det funnits kulturpåverkade lager på platsen vilka har förstörts av plöjningen.

I ett par anläggningar fanns mycket små fragment av bränd lera.Inga större konstruktioner har kunnat identifieras, men det är möjligt att

delar av sådana kan finnas framför allt inom den norra delytan; konstruktioner som kanske fortsätter utanför schaktet i norr.

Ett sönderplöjt kulturlager framkom också i schakt 5442, strax väster om boplatsytan. Eftersom inga anläggningar fanns här har denna del inte räknats in i fornlämningsytan, men lagret indikerar att fornlämningen kan ha haft en större utbredning.

SlutsatsBoplatsen bedöms i sin helhet omfatta cirka 220 boplatsanläggningar och kulturlagren bedöms omfatta cirka 110 m2 (8 m3). Cirka 30 fynd kan framkomma.

RAÄ 264/269Boplatsytan vid RAÄ 264/269 ligger cirka 70 meter sydsydost om RAÄ 260/262 (fig. 14, 16a–b, bilaga 10–11). Den ligger i åkermark i svag sydostsluttning. Marken under ploglagret utgörs huvudsakligen av ett tunt skikt lerig silt/siltig lera, men under detta och i stråk mellan detta, finns morän. Boplatsytan har bedömts vara cirka 1 400 m2 stor.

Lämningarna utgörs framför allt av härdar och härdrester i form av sot och kolfläckar etc. I den sydöstra delen finns tre lite större sotfärgningar/lager(?). I en liten sotfläck fanns lite bränd lera (A5575). Små fragment av bränd lera, som fanns mellan denna och en sotfläck/lager (A5563) har tolkats som naturligt bränt i marken. Inga konstruktioner har kunnat identifieras.


A5075

A5132A5140

A5996

A5890

A5879

A5051

A5856

A5828

A5901

A1000016

A5065

A5197

A5166A5209

A5261

A5772

A1000015

A6035

A5149

A5093A5119

A5009

A5762

A1000003

A5024

A5174

A5345

A5928

A5807

A5946

A5817

A5000

A5110

A5238

A5937

A5921

A6026

A5085

A5336

A5253

A6004

A5043

A5232

A5981

A5323

A5865

A5970

A5955

A5792

A5912

A5188

A5036

A5246

S5403

Y 1617890

Y 1617920

X 6608250

X 6608280

0 5 m

Fig. 15. Boplatsen RAÄ 260/262, anläggningsplan. Skala 1:200.

HärdStolphål?GropSot- och kolfläck/härdrest?MörkfärgningKulturlagerUtgår/stenlyftSchakt


S5446

S5457

A5526

A5489

A5517

A5500

A5475

A5466

A5536Y 1617920

Y 1617940

X 6608190

X 6608210

0 5 m

HärdSot- och kolfläck/sotfärgning m.m.MörkfärgningSchakt

Fig. 16a. Boplatsen RAÄ 264/269, västra delen, anläggningsplan. Skala 1:200.

SlutsatsFornlämningen bedöms vara en aktivitetsyta med framför allt härdar, vilken dock är mycket skadad och fragmenterad av odlingen. Aktiviteterna hör troligen ihop med boplatsen RAÄ 260/262 i norr. Boplatsen bedöms i sin helhet omfatta cirka 65 boplatsanläggningar. Cirka 5 fynd kan framkomma.

RAÄ 265/267/268Boplatsytan vid RAÄ 265/267/268 har bedömts vara knappt 2 000 m2 stor (fig. 17, bilaga 12–13). Den ligger direkt väster om Norrsundavägen och utgörs förmodligen av den västra delen av den boplatsyta som har undersökts inom Valsta bytomt (Andersson & Hållans Stenholm 2006). Ytan ligger i flack åkermark, nästan som en platå, vilken i väster begränsas av två mindre impediment och som, framför allt i söder, sluttar svagt åt söder. Marken under ploglagret utgörs omväxlande av lera och silt.


Fig. 16b. Boplatsen RAÄ 264/269, östra delen, anläggningsplan. Skala 1:200.

S5552

A5624

A5603

A5575

A5730

A5583

A5563

Y 1617960

Y 1617980

X 6608170

X 6608190

0 5 m

Denna boplatsyta domineras av ett område med kulturlager/odlingslager, vilket finns i den centrala och södra delen (A1000039; fig. 18a–b). Detta lagerområde är svårt att både definiera och avgränsa. Det omfattar en cirka 28×11 meter stor yta inom det avbanade området. Det tunnar ut kraftigt åt nordväst, här var gränsen svår att iaktta (S3008, nordvästra delen), och tunnar ut mer successivt åt väster (S6054). Längst i söder är lagret cirka 0,5 meter tjockt, men betydligt ljusare. Här har lagret successivt lagrats på och blivit tjockare på grund av både odling och erosion. I botten finns här ett årderspår (A3211). I lagerområdet har tre provrutor grävts och den centrala delen har djupschaktats (S6054).

Den centrala, norra delen av lagerområdet kan dock tre separata, på varandra liggande, lager iakttas: två kulturlager/odlingslager (A3168/A3178 och A3295), vilka åtskiljs av ett tunt ljust siltlager (A3294).

Överst finns ett kulturlager/odlingslager, vilket först syntes som två separata mörkare partier, men vilka har bedömts vara ett större samman

HärdSotfläck/sotfärgningMörkfärgningSchakt

S3008

S3315

S20802

S6059

S3308

S3351

S6054

S6048

S3254

S3029

S3215

S6044

RAÄ 165:1

RAÄ 265/266/268

Obj. 2 Obj. 1

Y 1618150

Y 1618250

X 6607950

X 6608100

0 20 m

AnläggningKultur-/odlingslagerFornlämningsområde,bedömd utbredningSchaktSökschaktsområdeFornlämning enligt FMIS

Fig. 17. Boplatserna RAÄ 265/267/268 samt objekt 2, schaktplan. Skala 1:700.


S3008

S6054

S6059

R5317

R5312

R5337

A3296

A1000037

A3122

A3110

A3145

A3054

A3065

A5326

A3295

A3168

A1000039

A3178

1000039

A3034

A3044

A3092

A3136

A3085

A3102 A1000038

A3211

A3074

F34

F33

F32

F31

F30

F29

A5305

A3294

A1000040

Y 1618200

Y 1618230

X 6607980

X 6608010

0 5 m

Fig. 18a. Boplatsen RAÄ 265/267/268, södra delen, anläggningsplan. Skala 1:200.Detaljbild till vänster.

R5312

A3295

A3178

A5305

A3294

HärdStolphålGropSot- och kolfläckMörkfärgningKultur-/odlingslagerJärnBronsSchaktProvrutaDjupschaktUtredningsschakt


R6069

S3308

S3254

S3315

S6048

A3221

A3286

A3258

A3233

A3245 F35

Y 1618200

Y 1618230

X 6608020

X 6608050

0 5 m

HärdMörkfärgningKultur-/odlingslagerKeramikSchaktProvruta

Fig. 18b. Boplatsen RAÄ 265/267/268, norra delen, anläggningsplan. Skala 1:200.


S3315

S3351

S6044

A3338

A3330

A3323

A3355

A3372

Y 1618180

Y 1618210

X 6608060

X 6608080

0 5 m HärdSotfläckMörkfärgningSchakt

Fig. 19. Objekt 2, anläggningsplan. Skala 1:200.

hängande lager (A3168/3178). Under detta lager finns ett tunt ljust siltlager (A3294), troligen ett översandningsskikt. Detta lager är skuret av årderspår (A1000038). På siltlagret finns även en kolfläck (A5326). I botten finns ett mörkare kulturlager/odlingslager (A3295) och under detta finns en härd (A5305), som kan föregå eller möjligen delvis vara samtida med lagret (fig. 20–21). Jordprovet från ytan på härden innehöll rikligt med kol, men endast ett halvt förkolnat sädesfrö av korn (Ranheden, munlig uppgift).

Lagren A3168/3178 och A3295 har definierats som kulturlager/odlingslager, d.v.s. kulturlager som i omgångar har odlats. Lagren har fått definitionen kulturlager eftersom de innehåller fynd i form av keramik av förhistorisk typ, bränd lera, obrända ben och djurtänder samt fragment av skörbrända stenar (F35–F39, F52, bilaga 16) Dessutom ligger anläggningar, bl.a. härdar, både över, i och under lagren. Det är alltså troligt att lagren till stora delar har genererats genom aktiviteter på plats och åtminstone inte enbart genom sekundär deponering av kulturlager. Relativt ytligt påträffades ett beslag(?) av brons, en nit, en hästskosöm samt fragment av järn (F29–F34, bilaga 16).


+14,50

R5312fr. N

0 1,2 m1,00,5

X 1618222,317Y 6607999,46

X 1618221,132Y 6607999,442

1

23

4

5

6 7Fig. 20. Boplatsen RAÄ 265/267/268. Sektion genom kulturlager/odlingslager med en härd i botten (A5305). Från norr. Foto: Ann Vinberg (U5005_108).

Fig. 21. Boplatsen RAÄ 265/267/268. Sektion genom kulturlager/odlingslager med en härd i botten (A5305). Skala 1:20.

Lagerbeskrivning1. ploglager2. Brun/brungrå, humös siltig finsand, med enstaka inslag av kolfragment samt smulor av bränd lera (a3178)3. ljusbrun/gul infiltrerad silt/finsand (a3294)4. mörk blygrå silt med små skörbrända och skarpkantade stenar och kolbitar (a3295)5. som a3295, men med större inslag av kolbitar6. gråsvart, humös silt med stora kolbitar, skörbränd och skärvig sten; i botten sot- och kollager (a5305)7. grå silt

⊗ makroprov.

Odlingen syns i form av årderspår i botten på båda lagren, lagrens homogena karaktär, men också i svårigheterna att avgränsa lagren, vilket bör bero att lagren successivt har bearbetas/odlats.

Enligt en ägomätningskarta finns en mindre åkeryta här år 1710 och något av odlingslagren skulle kunna härröra från denna period (LM A6824:1). Nedgrävda i det översta lagret finns också två stolphål, kanske en hägnad från historisk tid (A3296 och A1000037).

I lagret, i den södra delen, finns en härd och två mörkfärgningar. Under lagret, i den norra delen, finns två härdar/härdrester och två mörkfärgningar.

Utanför, framför allt norr om, detta lagerområde finns spridda anläggningar och mindre ytor med lager (fig. 18b). Anläggningarna utgörs av härdar, gropar och mörkfärgningar. En provruta som grävdes i lagret A3258 visade att detta är homogent och cirka 0,08 meter tjockt, troligen ett äldre odlingslager. Förutom den eventuella hägnaden har inga konstruktioner kunnat identifieras.

SlutsatsLämningarna inom RAÄ 265/267/268 kan inte närmare dateras, men de härrör både från förhistorisk och från historisk tid. Ytan bör höra ihop med den boplatsyta som undersökts i den sydvästra delen av Valsta bytomt, där boplatslämningar från bl.a. äldre järnålder framkom. Boplatsen bedöms i sin helhet omfatta cirka 95 boplatsanläggningar och de omrörda kulturlagren/odlingslagren bedöms omfatta cirka 450 m2 (135 m3). Cirka 150 fynd kan framkomma.


Objekt 2En mindre boplatsyta/aktivitetsyta finns cirka 25 meter nordväst om RAÄ 265/267/268 (fig. 17, 19, bilaga 12–13). Ytan framkom redan i utredningen och indikerades då av en härd (Ählström 2008). Den är cirka 200 m2 stor och ligger i svag sydvästsluttning i åkermark. Inom ytan framkom tre härdar, varav en var den som påträffades i utredningen, samt en sotfläck och en mörkfärgning. Endast enstaka ytterligare anläggningar förväntas här.

Smedjor och huslämning, objekt 1

BakgrundI det östra sökschaktsområdet framkom fornlämningsindikationer i form av en ässja och ett spisröse. De två platserna ligger i den södra delen av sökschaktsområdet, åtskilda endast av en bergrygg, och bedömdes därför i stort sett hänga ihop i ett fornlämningsområdet, cirka 1 600 m2 stort (objekt 1).

Ässjan ligger direkt öster om bergryggen och syntes som en upphöjning begränsad av en stenrad. Intill denna påträffades fynd av slagg, bl.a. en bottenskålla, och rikligt med sot och kol. Anläggningen ligger på en förhöjning med en del synliga stenar i kanten av denna, kanske rester av en syllstenskonstruktion. Fragment av tegel och sotblandad jord fanns såväl innanför som utanför denna begränsning.

Strax söder om bergryggen framkom en stenrad, som begränsade en förhöjning, eventuellt ett spisröse och intill detta fanns bitar av dåligt bränt tegel.

Efter ett tilläggsbeslut från Länsstyrelsen har även dessa lämningar förundersökts. Syftet med förundersökningen är att fastställa och beskriva lämningarnas karaktär, tidsställning, omfattning, sammansättning och komplexitet.

Metod och genomförandeI området med indikationer på smidesverksamhet inleddes förundersökningen med att ett 31×10 meter stort (270 m2) schakt banades av i anslutning till ässjan och det topografiska läge som kunde tänkas rymma liknande lämningar. Ytan har till stora delar handrensats för att söka strukturer och fynd. En provruta har grävts i lagret inom ytan för att fastställas dess karaktär och omfattning. I områdets sydöstra del grävdes ett djupare schakt, där det humösa lagret schaktats bort ned till ljusare, orörd silt. Ytan har genomsökts med metalldetektor för att få en uppfattning om hur mycket metallfynd och slagg som finns inom området. Ett stolphål har undersökts till hälften. Fältarbetet har delvis utförts tillsammans med personal från Geoarkeologiska Laboratoriet vid UV (UV GAL).

Vid spisröset vidgades de tidigare schakten till en sammanhängande yta. Denna yta banades av med maskin till en nivå som korresponderade med spisrösets och där fynd framkom. Även här har ytan har till stora delar handrensats för att söka strukturer och fynd. En provruta har grävts i det humösa lagret inom ytan för att fastställa dess karaktär och omfattning.

Sammanlagt schaktades 478 m2 vid de två lämningarna.På grund av den planerade korta handläggningstiden inför en särskild

undersökning har inga prover tagits, varken för metallurgisk analys eller för datering.


A20594

A20679

A20693

A20447

A20132

A20710

A20549

A20050

A20163

A20578

A20011

A20021

A20152

A20032

A20002

S20589

S20607

S9030

S20400

F51

F41

F42

F40

Y 1618210

Y 1618240

X 6608130

X 6608170

0 5 m

JärnMetallSlagg

Område medfornlämningsindikationSökschaktSchaktGrävenhetÄssjaSlaggkoncentrationSotfärgningStolphålLagerBerg i dagenStenStubbe

Fig. 22. Objekt 1, norra delen, område med smideslämningar, schakt och anläggningsplan. Skala 1:200.


Fig. 23. Objekt 1, ässjan A20447. Från öster. Foto: Henrik Runeson (U5005_117).

Fig. 24. Objekt 1, norra delen, område med smideslämningar. Översikt från norr. Foto: Henrik Runeson (U5005_113).

Alla anläggningar, lager och andra kontexter, fynd, grävda rutor och schakt etc. har mätts in digitalt med totalstation och bearbetats i UV:s fältdokumentationssystem Intrasis för vidare bearbetning i ArcGISmiljö. Alla anläggningar/kontexter, grävda rutor och schakt har beskrivits och flera har också fotograferats digitalt. Det undersökta stolphålet har dokumenterats med sektionsritning.

Efter överläggning med Länsstyrelsen beslutades att inga schakt skulle läggas igen (möte 20090610).

ResultatOmråde med smideslämningarYtan ligger i en svag östsluttning och begränsas i väster av en cirka två meter hög bergvägg och i öster av Norrsundavägen (fig. 22–23, bilaga 14–15). Närmast vägen är underlaget fuktigare och består av ett siltigare och mindre grusigt material. I sluttningen upp mot bergväggen finns två förhöjningar som skiljs åt av en mindre svacka. På den norra förhöjningen är den sedan tidigare kända ässjan/härdpallen belägen (A20447, fig. 24) och på den södra påträffades ytterligare en lämning efter en sannolik ässja (A20693). Cirka två meter norr om den först påträffade ässjan framkom dessutom en närmast kvadratisk stensamling, som består av delvis skärviga, eldpåverkade stenar med enstaka inslag av slagg och tegelflis (A20132). Denna stensamling kan också tillhöra smidesverksamheten.

De två tydligare ässjorna ligger inom ett sotigt, 12×8 meter stort och cirka 0,35 meter djupt, lager som innehöll slagg och små tegelflisor (A20679). Vid en besiktning utförd av Svante Forenius, UV GAL, framkom glödskal i anslutning till den centralt belägna ässjan. Dessa brukar framkomma runt städ. Den nordligaste konstruktionen är belägen strax utanför det sotiga lagret. Den befinner sig dock inom ett område/lager som via metalldetekteringen konstaterades innehålla stora mängder järnslagg (A20594).

Mellan de två tydligare ässjorna framkom en närmast kvadratisk, sotig, färgning med ett mycket rikligt innehåll av kol (A20549). Denna färgning kan enligt Svante Forenius utgöra resterna efter en kolbox där kol till någon av ässjorna förvarats.

Fig. 25. Mynning och botten av en tennbägare(?) (F40). Foto: Henrik Runeson (U5005_150).


Runt ässjorna finns tendenser till stenrader och det är möjligt att någon av dessa kan vara rester efter syllstensrader till byggnader som inhyst ässjorna.

Nedanför ässjorna påträffades åtta anläggningar som kan tolkas som stolphål, de flesta stenskodda. De är anlagda i det sotiga lagret eller strax utanför detta i mörkbrun, humös, grusig silt. Av stolphålen skiljer två ut sig eftersom de har en mycket tydlig stenskoning och då de ligger omedelbart väster om var sin större sten (A20050 och A20163). De är dessutom nästan identiskt placerade, fyra meter öster om var sin ässja, A20447 respektive A20693.

I ett djupare schakt i områdets sydöstra del, där det humösa lagret schaktats bort ned till ljusare silt syntes på flera ställen ett tunt grått lager. Detta kan vara resterna efter ett äldre kulturlager (A20678). I schaktets södra del finns ett stenskott stolphål, till synes grävt igenom lagret, vilket antyder att bebyggelselämningar, kanske från förhistorisk tid/järnålder, finns under de senare lämningarna efter smidesverksamhet.

Förutom tegel och slagg, bl.a. två s.k. bottenskållor, varav en i direkt anslutning till den centralt belägna ässjan, framkom få fynd (F42, F51, F53–F54, bilaga 16). En hästskosöm (F41) fanns i anslutning till anläggningen A20132 och en järnnit påträffades i provrutan (R20658, F62).

De järnföremål som framkommer runt en smedja kan utgöras av skrot, avklippta/avhuggna bitar m.m. Analyser av sådana bitar kan visa vilka järnkvaliteter man har arbetat med och därmed säga en del om smidet som bedrivits. De påträffade järnföremålen kan vara tillverkade på platsen.

Vidare framkom vid metalldetekteringen resterna efter ett föremål av tenn, troligen någon form av bägare där mynningen och botten är bevarade (F40, se fig. 25).

SlutsatsSmideslämningarna bör höra ihop med verksamheterna vid Valsta bytomt (jfr Andersson & Hållans Stenholm 2006). Platsen för smedjan är väl avgränsad från bytomten, vilket är lämpligt med tanke på att smide är en brandfarlig verksamhet. När det gäller dateringen av ässjorna kan man erinra om att Valsta bytomt avvecklades mot slutet av 1600talet. Kring de yngre lämningarna på bytomten fanns ett rikligt material av yngre rödgods, ett material som helt saknas kring smedjan.

Tegel förekommer däremot i konstruktionen av åtminstone de tydligare ässjorna, vilket talar för att lämningarna inte kan vara förhistoriska eller tidigmedeltida. Fyndet av den fragmentariska tennbägaren pekar mot att verksamheten har försiggått under åtminstone 1500talet. Enligt Svante Forenius (UV GAL) skiljer sig karaktären på smideslämningarna åt, vilket kan bero på att de inte är samtida. Det förefaller som att det kan handla om tre olika faser. Uppbyggda ässjor av aktuell typ är kända redan från 1 000talet, t.ex. från Husby i Glanshammars socken (HjärthnerHoldar m.fl. 1999).

Det faktum att ett stolphål påträffats inom den djupschaktade ytan antyder att bebyggelselämningar kanske från förhistorisk tid/järnålder finns under lämningarna efter smidesverksamheten.

Förutom konstruktioner i anslutning till ässjorna bedöms cirka 25 boplatsanläggningar finnas. Kulturlagren bedöms omfatta cirka 130 m2 (26 m3). Cirka 300 fynd kan framkomma, varav cirka 200 fynd förväntas bestå av slagg.

A20848

A20839

A20827

Källargrund

S20607

S20802

S9075

S9056

S9071

F43

F50

F45

F47

F48 F49

F44

F46

Y 1618210

Y 1618240

X 6608080

X 6608120

0 5 m

JärnKeramik

Område medfornlämningsindikationSökschaktSchaktGrävenhetSpisröseStenpackningSten

Fig. 26. Objekt 2, södra delen, huslämningar m.m., schakt och anläggningsplan. Skala 1:200.


Spisröset och därtill hörande lämningarDet spisröse som framkom vid sökschaktsgrävningen ligger på krönet av en sydvästsluttning (A20827, fig. 26, , bilaga 14–15). I ytan syntes enstaka bitar tegel och på flera platser framkom yngre rödgods. Inga tydliga anläggningar eller syllstensrader observerades i området.

Förutom spisröset finns på platsen två lämningar av mer svårbestämd art. En stensamling ligger cirka 1,5 meter nordväst om spisröset (A20839). Några av stenarna i samlingen förefaller vara påförda i sen tid. Med mycket stor tvekan rör det sig om ytterligare ett spisröse, men utan tegelinslag. Längre ned i sluttningen finns en kraftigt stensatt grop vilken kan tolkas som en källargrund, alternativt resterna efter en jordkällare (A20848). Huruvida denna lämning har samband med spisröset är inte helt klarlagt.

Vid schaktningen påträffades några koncentrationer av yngre rödgods och enstaka järnförmål (F43–F50, bilaga 16). Då en provruta grävdes i det humösa fyndförande lagret kunde det konstateras att de övre delarna av lagret var tämligen fyndrika, med inslag av yngre rödgods och järnföremål (R20797, F55–F58). Enstaka fragment grönt tunt glas framkom också.

SlutsatsMed tanke på fyndmaterialet, framför allt det yngre rödgodset, kan spisröset och omkringliggande lager kunna antas ha en datering till sent 1600tal eller tidigt 1700tal. Detta gör att det inte är självklart att lämningen hör till Valsta bytomt, som avvecklades under sent 1600tal. Det kan vara så att lämningen istället representerar en senare torpbebyggelse. Förutom konstruktioner i anslutning till spisröset finns kulturlager som bedöms omfatta cirka 200 m2 (40 m3). Cirka 500 fynd kan framkomma.

Referenser

Andersson, C. & Hållans Stenholm, AM. 2006. Nabor i Norrsunda – bytomterna Valsta och Säby vid sjön Fysingen. Arlandabanan. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2006:25. Stockholm.

Andersson, G. 1997. Valsta gravfält. Arlandabanan. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1997:9/1(2). Stockholm.

– 2005. Gravspråk som religiös strategi. Valsta och Skälby i Attundaland under vikingatid och tidig medeltid. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 61. Stockholm.

Ginters, V. 1960. Rapport. Gravfält nr 34, A19. Norrsunda sn, Uppland. Riksantikvarieämbetet. Rapport i ATA, dnr 4876/60.

Hamilton, J. 1994. Vallstanäs. Arlandabanan. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1994:59. Stockholm.

HjärthnerHoldar, E., Larsson, L., Englund, LE., Lamm, K. & Stilborg, O. 1999. Järn och metallhantering vid en stormannagård under yngre järnålder och tidig medeltid. Riksantikvarieämbetet. Analysrapport nr 21999. Stockholm.

Linderoth, M. 1961. Rapport över arkeologisk undersökning på gravfält nr 34, Vallstanäs 2:17, Norrsunda sn, Uppland. Riksantikvarieämbetet. Rapport i ATA, dnr 7005/61.

Petersson, K. G. 1954. Arkeologisk undersökning av fornlämning på gravfältet nr 57, Vallstanäs 2:17, Norrsunda sn, Uppland. Riksantikvarieämbetet. Rapport i ATA, dnr 5388/54.


Ählström, J. 2008. Rosersberg. Tre planområden vid Norrsundavägen/Skansvägen. Särskild utredning. Vallastanäs 2:17 m.fl., Norrsunda socken, Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen. Rapport 2008:85.

Muntliga uppgifter

Håkan Ranheden, arkeobotaniker, RAÄ, UV Mitt.

Övriga källor

RiksarkivetA6824:1, ägodelningskarta över Vallstanäs nr 1, 1710. Lantmäteristyrel

sens arkiv.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 42211902009.Länsstyrelsens dnr: 4310895599, 4310897301, 43108100770.Projektnummer, UV: 11337, 11338, 11339.Intrasisprojekt: M2009:005.Undersökningstid: 2 juni–2 juli 2009.Projektgrupp: Ann Vinberg och Henrik Runeson (objekt 1), projektle

dare; Katarina Appelgren, Louise Evanni, Britta Kihlstedt, biträdande projekt ledare; Lena BeroniusJörpeland, Svante Forenius, Camilla Grön, John Hamilton, Ingela Harrysson, AnnMari Hållans Stenholm, Pehr Lindholm och Ulf Strucke, arkeologer; Björn Carlsson och Cissi Rettig, arkeologiska biträden.

Underkonsulter: Acta Konserveringscentrum AB, Nyckelby kulturbygg, Mälardalens Gräv och Frakt, Ramirent, Trimtec.

Förundersökt yta: 3 760 m2.Sökschakt, yta: 695 m2.Läge: Ekonomiska kartan, blad 11I 1d Rosersberg,

RAÄ 34:1 x 1618430 y 6608070; RAÄ 57:1(V) x 1618215 y 6608260; RAÄ 111:1 x 1618390 y 6607918; RAÄ 260/262 x 1617900 y 6608270; RAÄ 264/269 x 1617950 y 6608190; RAÄ 265/267/268 x 1618220 y 6608006; Objekt 1 x 1618220 y 6608120; Objekt 2 x 1618190 y 6608070.

Koordinatsystem: Rikets nät 90, 2,5 gon V.Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 1617769 y 6607903.Höjdsystem: RH 70.Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska

arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 150 digitala foton med Unr 5005_1–150 samt två skannade sektionsritningar med Unr 5005_151–152.

Fynd: Fynd med Fnr 1–61 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning.


Bilagor

Bilaga 1. Sökschaktstabell

Snr Storlek, djup (m) Beskrivning6073 4,8×2,3 m; 0,2 m djupt Grästorv/mylla, 0,05–0,1 m tjock, därunder humös, stenig, grusig sand, 0,05–0,1 m tjock och i

botten stenig, grusig sand, 0,05 m tjock, stenar och block, upp till 0,6 m stora. Berg i N.

8000 7,5×3,5 m; 0,45 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös sandig silt, fläckvis något sotig mot botten, med fynd av hästsko och järnspik (äldre ploglager), 0,3 m. I botten sandig silt, 0,05 m tjock. Tre fläckar av sotig sandig silt med kolbitar, oregelbundna i formen, ca 0,03 m djupa.

8004 7×4 m; 0,4 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös lera med inslag av tegel (äldre ploglager), 0,25 m tjock, och lera, 0,05 m tjock.

8008 4×4 m; 0,2 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös sandig silt med fynd av porslin och tegel, 0,15 m tjock, och sandig silt med spridda stenar, 0,05–0,3 m stora (morän), 0,02 m tjock. Ett ca 1,5 m stort block mellan schakt 7 och 8.

8015 7×4 m; 0,15 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös silt med stenar och block, upp till 1,1 m stora, 0,05 m tjock. Endast ytligt schaktat.

8033 5×5 m; 0,25 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös lerig silt, 0,15 m tjock, och lerig silt, 0,01 m tjock.

8037 2×2 m, 0,15 djupt Endast sten och block under grästorv.

8041 3×4,5 m; 0,35 m djupt Grästorv/mylla/mossa, 0,05 m tjock, därunder humös siltig lera (äldre ploglager?), 0,2 m tjock, och siltig lera, 0,1 m tjock.

8045 9×3,5 m; 0,35 m djupt Grästorv/mylla/mossa 0,05 m tjock, därunder humös siltig lera (äldre ploglager?), 0,15 m tjock, och siltig lera, 0,1 m tjock. Spridda stenar och block, 0,2–0,9 m stora.

8049 12×3,5 m; 0,3 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös sandig silt med spridda stenar, upp till 0,15 m stora (äldre ploglager?), 0,2 m tjock, och sandig siltig morän, 0,02 m tjock. Block, upp till 1 m stora, mitt i schaktet i N och utmed V kanten.

8057 7×3,5 m; 0,4 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös siltig lera (äldre ploglager), 0,3 m tjock, och siltig lera, 0,01 m tjock. Ett ca 1 m stort block i SÖ hörnet.

8061 5×2,5 m; 0,35 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös siltig lera (äldre ploglager), 0,25 m tjock, och siltig lera, 0,01 m tjock.

9000 7×3–4 m; 0,3 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös, något grusig och stenig silt, 0,1–0,15 m tjock och grusig och stenig silt (morän), spridda stenar och block, upp till 0,8 m stora, 0,05 m tjock.

9004 4,5×3,5 m; 0,35 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös silt, 0,2 m tjock och i botten silt, enstaka stenar, 0,1 m stora, 0,05 m tjock.

9008 9×3 m; 0,5 m djupt Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös silt, upp till 0,25 m tjock och i botten silt, enstaka stenar, upp till 0,2 m stora, 0,15 m tjock.

9014 13×2,5–5 m; 7×2,5 m; 5×2,5–3 m; upp till 0,6 m djupt

Oregelbundet Yformat. I schaktets NV del, upp mot berg: Grästorv/mylla, 0,1–0,15 m tjock, därunder sandig, siltig, stenig morän samt block, närmast berget, block.

I resten av schaktet: Grästorv/mylla, 0,1–0,15 m tjock, därunder humös silt, äldre ploglager?, 0,15–0,2 m tjockt, i V kanten endast 0,05–0,1 m tjockt; i botten silt, 0,05 m tjock. I botten, i S, två raka plogspår, 4 resp. 5 m långa, upp till 0,2 m breda, 0,12 m djupa, sned vinklad genomskärning.

9030 18×4–7,5 m; 0,05–0,5 m djupt

Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder, i den N delen, humös silt, upp till 0,4 m tjock och silt, 0,05 m tjock. Den S delen är endast ytligt schaktad och rensad. I SV fanns sot och kol ytligt i schaktet i anslutning till en stenkonstruktion i form av en 1,3 m lång stenrad i N–S riktning, en ässja, oklar bredd in mot berget i V (A1000022, A1000024)). Stenraden bestod av tre block på rad, 0,3–0,6 m stora, samt mindre stenar, upp till 0,2 m stora. En sten, 0,4 m stor, Ö om detta och ett block, 0,6 m stort, V om detta, delvis utanför schaktet. Rikligt med sot och kol, tegelfragment samt slaggbitar, ca fem stycken, varav en bottenskålla, bland stenarna i stenraden. Tegelfragment även utanför/Ö om anläggningen. Anläggningen ligger på en förhöjning med berg i V. I kanten på denna fanns spridda stenar, 0,3–0,4 m stora. Tegel även N om detta. Ö om förhöjningen en stensamling, ca 0,6 m stor, med bl.a. skärviga stenar, 0,05–0,25 m stora, samt en kvartsbit, troligen i en grop. Enstaka spridda stenar 1,5 m N om denna.

Stråk av stenar och block i schaktets N del, ca 3 m från N kanten, 0,2–0,5 m stora. De låg tvärs över schaktet, i ungefärligen Ö–V riktning, längs en bredd av ca 2 m.

9056 12,5×1–3,2; 0,35 m djupt

Grävdes vid blockansamling, som delvis togs bort.

Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös grusig morän och i botten grusig morän. Stenrad: spisröse(?) samt fynd av dåligt bränt tegel (A1000025).

9071 2,5×1,6–2,7; 0,35 m djupt

Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös grusig morän och i botten grusig morän.


Snr Storlek, djup (m) Beskrivning9075 6×4–5 m; 0,3 m djupt Grävdes intill bergklack/bergrygg, vilket låg strax NO om schaktet. Marken var något välvd

närmast berget, i den Ö delen av schaktet. Schaktet har ej lagts igen.

Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös silt, 0,1 m tjock grusig, stenig silt, mer sten och grus mot botten (morän), 0,1 m tjock. Enstaka block, upp till 0,9 m stora.

9079 7×5–6 m; 0,3 m djupt I Ö: Grästorv/mylla 0,1 m tjock, därunder silt, mot botten mer grus och sten, upp till 0,2 m stora, 0,05–0,1 m tjock. Ett ca 0,6 m stort block i centrum av schaktet. Mitt i schaktet, ca 3 m från Ö kanten fanns ett stolphål (A9084): 6 stenar, ca 0,1 m stora, och mellan dessa mylla och rötter; ej undersökt; har bedömts som sentida. Ytterligare ett eventuellt stolphål fanns 2 m S om det första: en svagt mörkfärgad fläck med mycket mylla (A9088).

I V, fram till ca 3 m från den V kanten: Grästorv/mylla 0,1 m tjock, därunder humös silt, troligen äldre ploglager, som gick in ca 3 m från den V kanten, minst 0,2 m tjockt, ej grävt i botten, tunnar av österut. Stort block utanför schaktet i SV (ca 2 m stort), mindre block intill, i schaktet (odlingssten?). Invid dessa påträffades en glasflaska och glasbitar. Schaktet har ej lagts igen.

1000001 6×4 m; 0,3 m djupt Grästorv/mylla, rikligt med trädrötter, 0,1 m tjock, därunder humös silt, 0,15 m tjock och silt, enstaka stenar, upp till 0,15 m stora, 0,05 m tjock.

Bilaga 2. RAÄ 34:1, schakttabell

Snr Storlek, djup (m) Beskrivning200 17×5–8 m;

0,15–0,2 m djuptVsluttning av krön, bevuxen med gräs och bärris.

Vegetationsskikt/sandig mylla, ca 0,1–0,15 m tjock, därunder något myllig morän, rikligt med stenar, 0,1–0,2 m stora i allmänhet och enstaka större block. Stenen bildar nästan som en packning med en tydlig gräns mot stenfri, grusig silt i den V, n edre delen där det ansluter till schakt 544. Inom detta stenområde finns några förtätningar, som har tolkats som möjliga separata anläggningar (A978, A998, A1057 och A1068), men även stenområdet i sin helhet har bedömts som en möjlig arkeologisk kontext (stenpackning/bräm, A1310), trots att formen är otydlig och stenmaterialet blandat. Fynd av bränd lera (F9). Stenpackningen kan också hänga ihop med en möjlig anläggning (A1012) längst i Ö. I schaktets Ö del fanns det också en sotfläck/härd? (A754). Schaktet delvis rensat.

242 8,5×4,5–5,3 m; 0,05–0,15 m djupt

I bergig Nsluttning, bevuxen med gräs, mossa och tall.

Vegetationsskikt/mylla, ca 0,1 m tjockt, därunder, sandig morän. Moränen ligger i en svacka omgiven av berghällar på alla sidor utom i ONO. Rikligt med 0,1–0,2 m stora stenar, nästan som en packning, men utan former och med löst liggande stenar på olika nivåer och därför bedömd som naturligt. En rad med block SV kanten och utanför schaktet här.

257 8,7×2,7–3,7 m; 0,15–0,3 m djupt

Övre delen av NOsluttning, nedanför berg i dagen, bevuxen med gräs och mossa.

Vegetationsskikt/mylla 0,1–0,2 m tjockt, därunder gulbrun moig morän, varierande sten/blockstorlek. Ett större block, ca 1,25 m stort, centralt i schaktet. Några stenar ligger i anslutning till detta, men förefaller osorterat/naturligt. Berg i dagen i V resp. Ö hörnet.

263 16×4,6–8,8 m; ca 0,1 m djupt

Stort schakt i V och Nsluttning, nära krön, NV om högen A10000. Marken bevuxen med gräs, mossa och gles tallskog.

Vegetationsskikt/mylla 0,1 m tjockt, därunder sandig morän, fläckvis mycket grusig. Berg i dagen i SÖ och N kanten. En jordhög med en grop i mitten schaktades bort i schaktets N del, troligen äldre dumpmassor. Inom schaktet finns flera stensättningar (A765, A794, A811, A835, A892, A946 och A954).

275/703/391 22,5×2,5–9,9; 0,1–0,2 m djupt

Över krön av höjdrygg mellan gravar, inklusive Vsluttning och Ösluttning. Marken bevuxen med gräs, sly och ungträd.

Vegetationsskikt/mylla, 0,1–0,2 m tjockt, därunder sandig/moig/siltig morän (i Ö), siltigare gråbrun i V. Berghällen syntes på flera ställen i Ö delen. Här finns också en del sten och block av varierande storlek. En tydlig stensättning i övre delen av Vslänten (A10086). På krönet rikligt med stenar, 0,1–0,5 m stora, som har tolkats som sex stensättningar och en stenpackning, av vilka flera ligger kant i kant (A1479, A1519, A1531, A1563, A1596, A1609 och A1631). I den centrala, N delen är förhållandet oklart mellan den sen tidigare kända högen A10067 och intilliggande gravar, eventuellt överlagar högen A1479. I schaktkanten finns här, inom begränsningen för A1479, ett sotigt parti med brända ben, troligen ett brandlager (A1084). Det är oklart om intakt eller utkastat från högen A10067 i samband med grävandet av gropen i högen.


Snr Storlek, djup (m) Beskrivning286 17,2×2,3–5,5 m; ca

0,15 m djuptKrön och Vsluttning, bevuxen med gräs, bärris och enstaka träd.

Vegetationsskikt/mylla, 0,1–0,15 m tjockt, därunder moig morän, rikligt med mind re stenar och grus (fläckvis). Tätare sten i Ö delen, på krönet, bedömd som möjlig stensättning, dock med oklar form och begränsning (A1099). I ytan och mellan stenarna på denna framkom keramik, dels spridda, dels i en tydlig koncentration (F3–F6). V om denna en stenpackning (A1719). En mindre, tydlig grav i V (A1659).

300 12×7,3 m; 0,150,25 m djupt

SVslänt nedanför berg i dagen, bevuxen med gräs.

Vegetationsskikt/mylla, 0,15 m, därunder moig morän. Flera stora block (0,7–1,5 m stora). Ansamlingar av mindre stenar (0,1–0,2 m stora) i NV kanten, troligen naturligt. I NÖ kanten en koncentration av bränd lera, mer eller mindre direkt på berghällen, samt en slipsten(?) (F11 och F13).

311/1163/1190 30×2,3–10 m; 0,1–0,25 m djupt, grundast i N

I Ösluttning, med bergkant i N, samt över krönet åt V. Det ligger omedelbart Ö om, men också tvärs över, och berör delvis tidigare kända gravar (A1220, A1804, A1920, A1947, A10122). Marken bevuxen med gräs och träd.

Vegetationsskikt/mylla, 0,05–0,1 m tjockt, därunder sandig morän, rikligt med stenar (0,1–0,2 m stora) och en hel del större block (upp till 1 m stora), de senare särskilt N kanten mot bergklacken och A1804. Möjligen skulle en del block kunna utgöra en terrassering/uppbyggnad för A1804, dock osäkert. De mindre stenarna i denna del föreföll vara naturlig morän (löst, inga tydliga former, blandat material). Ett område har bedömts som möjlig stenpackning (A2117) och möjligen kan fler anläggningar finnas här. En bit bränd lera framkom intill detta (F12). En härd? finns i schaktets N del (A1201). Nedanför, S/SO om, treudden (A1920) finns sandig/moig morän med betydligt mindre sten. Treuddens begränsning är delvis framtagen, i den N kanten av schakt 1184. I S kanten sticker ett parti med sotig sand fram (brandlager?, A2279). Under detta och S om treudden finns ett stenigt parti, som kan vara en stensättning (A1967). En sotfläck finns S om detta (A1209). I S delen löpte schaktet över krönet av höjdryggen, här berördes delar av två gravar (A1220 och A1947). Det är oklart om någon mindre anläggning kan finnas mellan dessa. I schaktets sydligaste del syntes siltig gulgrå morän i sluttning ner mot åkern.

347 11×7 m; 0,1–0,2 m djupt

På krön, Ssluttning ner mot åker, bevuxet med gräs och träd.

Vegetationsskikt/mylla, 0,15 m tjockt, därunder sandig morän, fläckvis siltig, i S delen ner mot åkern. I N berörs kantkedjan till A1220. En del stenar och block av varierande storlek, bl.a. ett ca 1,5 m stort, i Ö delen. En del stenar (0,1–0,2 m stora) intill detta, men ingen tydlig packning. Området delvis kraftigt stört/underminerat av grävlingsgryt. Fynd av keramik intill blockets V del, delvis stört, oklar kontext (ej rensat). Mindre parti djupschaktat i SÖ hörnet, ca 2×1 m, 0,4 m djup, siltig morän ner i botten.

Schaktet ligger på den sydligaste platån ner från krönet. Trots att det såg skräpigt ut och är kraftigt förstört av grytet bör detta ingå i en SU. Läget samt fynd av keramik (F7) och sotig jord i en öppning till grytet gör att det inte kan uteslutas att förstörda, men delvis kvarliggande lämningar finns här.

364 6,3×2,7 m; upp till 0,7 m djupt

I gammal åkermark i S, bevuxen med gräs och sly/buskar.

Vegetationsskikt/mylligt lager, ploglager, 0,3–0,4 m tjockt, i botten gråsvart lera. I SO berg i dagen.

369 6,5×2,4 m; ca 0,1 m djupt


Vegetationsskikt/mylla. Berg i dagen, hela schaktet.

374 6,7×1,5–3,4 m; ca 0,25 m djupt


Vegetationsskikt/mylligt lager, ploglager, ca 0,1–0,15 m tjockt, i botten gråbrun grusblandad lera. I NV berg i dagen.

381 5×1,5 m; ca 0,1 m djupt

I SO, på lägre platå ut mot åkern, i V bergrygg/kam, bevuxen med gräs och sly/buskar. I ytan rikligt med odlingssten.

Vegetationsskikt/mylla, i botten gråsvart lera. Ej odlat. I områdets S del finns en optokabel samt ett mindre odlingsröse.

386 2,3×1,3 m; ca 0,1 m djupt

I svag Ösluttning mellan berghällar.

Vegetationsskikt/mylla, därunder berg.

400 11,8×7,5 m; 0,05–0,15 m djupt (genom dumpen 0,45 m djupt).

Övre delen av Nsluttning, bevuxen med mossa, gräs och stubbar. I V delen genom äldre dumphög.

Vegetationsskikt/mylla 0,05–0,15 m tjockt, därunder gulbrun–rödgul sandig/moig morän. Berg i dagen i SÖ delen. Ett stort block centralt i N delen, 1,5 m stort. I anslutning till detta syntes rikligt med sten/block, en trolig packning (A498). N om blocket en liten stenkrets/stensättning? (A469).


Snr Storlek, djup (m) Beskrivning417 4,3×1,3–2,3 m;

0,2–0,5 m djuptI NOsluttning mellan synliga berghällar, bevuxen med mossa/gräs. Grävdes delvis igenom förhöjning (dump).

Vegetationsskikt/mylla 0,05–0,4 m tjockt (tjockast i dump), därunder gulbrun moig morän. Berg i dagen i SV delen, centralt i schaktet, och i NÖ delen.

423 4×3,5 m; 0,15–0,2 m djupt

Längst i N, i NOsluttning, omedelbart nedanför berghäll, gräsbevuxen mark.

Vegetationsskikt/mylla, ca 0,1 m. Gulbrun moig morän, bara enstaka större stenar. Berg i dagen i SV och i Ö hörnet.

514 9×2,3–5,6 m; ca 0,1 m djupt

Stort schakt i SVsluttning, nära krön. Marken bevuxen med gräs och gles tallskog.

Vegetationsskikt/mylla 0,1 m tjockt, därunder sandig morän. Inom schaktet finns flera stensättningar (A856, A876, A915 och A929).

544 6×2,7–3,8 m; ca 0,1 m djupt

I Vsluttning, ansluter i Ö till schakt 200. Gräs.

Vegetationsskikt/mylla, under detta brungul silt med sten/grus, bara enstaka stenar. I V en stensamling, ett möjligt odlingsröse (A562), låg mot lägre mark (äldre åker?).

578 8,7×3–5,5 m; ca 0,2 m djupt

Nedre delen av skarp SVsluttning, bevuxen med gräs, bärris och spridda träd.

Vegetationsskikt/mylla, ca 0,15–0,2 m tjockt, därunder gulbrun sandig/moig morän, siltigare med färre stenar i N. Enstaka block.

602 4×1,4 m; ca 0,3 m djupt

Lågt liggande mark mellan impediment och E 4, äldre gräsbevuxen åkermark.

Vegetationsskikt/sandig, lerig mylla, ploglager?, 0,25 m tjockt, därunder lera.

606 4×1,3 m; 0,3 m djupt



610 4,3×2,5–3 m; 0,5 m djupt


Vegetationsskikt/sandig, lerig mylla, ploglager?, 0,25 m tjockt, därunder lera. Fynd av obränt ben.

614 7,3×5,5 m; 0,1–0,2 m djupt

I Vsluttning nedanför berghäll, ner mot äldre åker, gräsbevuxen mark.

Vegetationsskikt/mylla, 01 m tjockt, därunder moig/sandig morän. Hällen gick i dagen på flera ställen. V delen schaktad ner till 0,25 m djup och där framkom blågrå lera under ett 0,2 m tjockt myllalager (ploglager). Ett troligt åkerhak fanns ca 2 m från schaktets V kant. N och Ö delen av schaktet, två mörkfärgningar/stolpfärgningar (A1136 och A1145).

621 3,5×2,4 m; 0,5 m djupt


Vegetationsskikt/sandig, lerig mylla, ploglager?, 0,25 m tjockt, därunder lera. Fynd av rödgods.

626 4×2 m; 0,55 m djupt



654 7×3 m; ca 0,2 m djupt

SVslänt, bevuxen med gräs.

Vegetationsskikt/mylla, 0,15 m, därunder silt med spridda stenar. I den Ö kanten tangerade schaktet stensättningen A1947 och intill denna fanns ett par block.

668 3,7×1,4–3,2 m; 0,05–0,1 m djupt

På bergig avsats i NNOsluttning, togs upp runt block, bevuxen med mossa och gräs. Mossa/vegetationsskikt ca 0,05–0,1 m tjockt, därunder kalberg i hela schaktet.

1184 2,6×1,3 m; ca 0,1 m djupt

I Ösluttning, i den N kanten av treudden A1920, gräsbevuxen mark. Vegetationsskikt/mylla 0,1 m tjockt. Grävt ner till kantstenarna.

2251 5,5×1,3–2,8 m; 0,1–0,15 m djupt

I Ösluttning ner från berg mot åker, gräsbevuxen mark.

Vegetationsskikt/mörk lövskogsmylla, ca 0,15 m tjockt. Under detta gulbrun siltig morän med rikligt med sten och block. En härd(?), A2258, centralt i schaktet. Grunt schaktat, grävt i botten till ljus morän, endast i den V delen.


Bilaga 3. RAÄ 34:1, anläggningstabell

Anr Atyp Storlek, form, höjd Beskrivning469 Stenkrets/

stensättning(?)1×0,9 m, rund; 0,2 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Består av sju stenar, 0,25–0,45 m stora, lagda i liten cirkel SÖ om block. Mörkare fyllning innanför stenkretsen. Tydlig anläggning, men osäker som grav.

498 Stenpackning/ stensättning(?)

3,5×2,5 m, rundad; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Gles stenpackning av 0,1–0,3 m stora stenar, av varierande stenmaterial, omedelbart intill och NV om block. Något osäker avgränsning, något osäker anläggning. Ej rensad.

562 Odlingsröse(?) Ca 1,7×1 m, rundad; 0,15 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Ansamling av 0,1–0,4 m stora stenar, som ligger relativt ytligt och vilka uppfattades som delvis lösa i samband med schaktningen. Ligger i Vslänt ner mot äldre åker; troligen odlingssten. Anläggningens södra del framtagen. Ej rensad.

754 Sotfläck/härd(?) 0,8×0,7 m, rundad Parti med mörkfärgad, sotig sand och glest liggande stenar, 0,05–0,15 m stora, varav en del skarpkantade, dock ej tydligt skörbrända eller skärviga. Ej rensad, oklar funktion.

765 Stensättning 3×2,6 m, rundad;

0,2 m hög

Karterad som nr 4 (troligen). Övertorvad, jordmantel(?). Stubbe i mitten. Stenpackning, bitvis gles, av relativt jämnstora stenar, 0,1–0,2 m; grusfyllning. Anläggningen avgränsas i N och i S av berghällar. Kantkedjan är tydlig i V och otydlig eller saknas på berghällen i NO. Anläggningen är inte avgränsad i SO, där den går in mot högen A10000. Tidigare uppfattad som tresidig och osäker, men nu bedömd som rund.

794 Stensättning 2×1,7 m, rund(?); 0,15 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Tydlig kantkedja i NO, av jämnstora stenar, 0,15–0,2 m. Inre stenkrets av sju–åtta stenar, 0,2–0,4 m stora. Grusfyllning.

811 Stensättning 4,4×3,9 m, rundad;

0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Karterad som nr 3 (troligen). Övertorvad. Friliggande kantkedja av 0,15–0,25 m stora stenar, tydlig i SÖ–SV; i NO är begränsningen oklar. Mittpackningen, som är ca 1 m diameter, består av stenar i samma storlek som kantkedjan. Grusfyllning. Fynd av bränt ben centralt (F14). Efter rensning anas ca sex radiella stråk av stenar, ”ekrar”, som löper från centrum ut mot kantkedjan. Dessa består av ca 0,1 m stora stenar, 1–2 stenar breda. Ej rensad i N.

835 Stensättning 3,4 m, rund; 0,1 m hög

Karterad som nr 2 (troligen, ev. A892). Övertorvad. Anläggningen består av en gles packning stenar: 0,15–0,3 m stora. I packningens N del finns ett parti med något avvikande material bestående av liggande och snedställda hällar, 0,25–0,4 m stora. Centralt finns ett stenfritt parti där keramik påträffades (F2). Något oklar begränsning. Möjligen finns en friliggande kantkedja, som ligger ca 0,5 m utanför inmätt begränsning och i så fall delvis överlagrar A811. Skelettgrav(?).

856 Stensättning 2,4 m, rund; 0,15 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad, tunn jordmantel. Stenpackning av 0,1–0,25 m stora stenar, tydlig avgränsning efter schaktning. Ej rensad.

876 Stensättning 1,9×1,2 m, oval/ rektangulär(?); 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Stenpackning, fläckvis gles, av 0,1–0,4 m stora stenar. Varierat material med bl.a. stenar som skulle kunna vara hällar i likhet med stenarna i intilliggande gravar, dock ej lika tydligt här. Osäker avgränsning. Anläggningen ligger intill vägslänten och är eventuellt något störd. Ej rensad. Möjlig, men osäker skelettgrav.

892 Stensättning 3,3×1,9 m, oval/ rektangulär(?); 0,15 m hög

Möjligen, men mycket osäkert karterad som nr 2 (troligen A835). Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Relativt gles stenpackning av 0,15–0,5 m stora stenar. Packningen innehåller bl.a. relativt smala hällar av avvikande stenmaterial och några av dessa förefaller snett kantställda: kista(?). Avgränsningen och formen osäker. Anläggningen ligger omedelbart intill A835 och förhållandet mellan dessa är oklart. Skelettgrav(?), jfr A835.

915 Stensättning(?) 1,7×1,4 m, oregelbunden form; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Stenansamling/packning av 0,15–0,3 m stora stenar. Osäker avgränsning. Anläggningen ligger intill vägslänten och är eventuellt något störd av denna.

929 Stensättning(?) 2,5×2,1 m, rundad(?)/ oregelbunden; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Stenansamling av 0,1–0,2 m stora stenar, med osäker form och avgränsning. Ej rensad. Mycket osäker anläggning, men bra läge.

946 Stensättning(?) Ca 1,3 m rund(?); 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen består endast av ca fem stenar, vilka syns i schaktkanten, 0,15–0,2 m stora. Dess ursprungliga storlek är osäker. Det skulle antingen kunna vara en liten anläggning eller mittpackningen i en större grav. Omedelbart NV om anläggningen finns en stenpackning/stensättning(?) som kan höra ihop med denna men som har mätts in separat, A954.


Anr Atyp Storlek, form, höjd Beskrivning954 Stensättning(?) Ca 3,8×1,4–2 m, ore

gelbunden/oklar form; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Stenpackning av ca 0,1–0,2 m stora stenar, delvis i schaktkant. Formen och avgränsningen är osäker i NV. Möjligen fortsätter anläggningen utanför schaktet i NO. Anläggningen kan vara en liten rund stensättning, som är framme till hälften, men kan också hänga ihop med gles rad av större stenar i S, A946. Partiet närmast schaktkanten rensat.

978 Stensättning(?) 5,3×4,3 m, rundad; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen utgörs av en otydligt avgränsad förtätning av stenar inom A1310. Den består, i likhet med A1310, ett blandat stenmaterial av i allmänhet ca 0,05–0,3 m stora stenar samt grus. Anläggningen fortsätter möjligen utanför schaktet i NO och SO. Osäker anläggning.

998 Stensättning(?) Ca 3×2 m, rundad(?)/ oklar form; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Stenansamling/packning inom A1310. Den består, i likhet med A1310, av ett blandat stenmaterial av i allmänhet ca 0,05–0,3 m stora stenar samt grus. Den begränsas i N av berg i dagen och fortsätter troligen utanför schaktet i NV och SO. Osäker anläggning.

1012 Stensamling/ stensättning(?)

Ca 2,4×0,9 m, oklar form; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Ansamling/packning(?) av 0,05–0,3 m stora stenar. Anläggningen är endast delvis framtagen och är något osäkert avgränsad i V. Den fortsätter utanför schaktet i N och Ö. Anläggningen påminner om A1310 och de osäkra anläggningarna inom denna. Den kan hänga ihop med A1310.

1057 Stensättning(?) Ca 1,3×0,7 m, rundad(?)/ oklar form; 0,15 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen utgörs av en förtätning inom A1310: packning av 0,05–0,2 m stora stenar samt en eventuellt kantställd sten i S. Den är relativt otydlig och fortsätter troligen utanför schaktet i Ö. Osäker anläggning.

1068 Stensättning(?) Ca 1,7 m, rundad; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen utgörs av en förtätning av stenar inom A1310, 0,05–0,4 m stora. Osäker avgränsning, osäker anläggning.

1084 Sotlager/ brandlager

2,7×1,5 m, rundad/oklar form

Lagret ligger inom kantkedjan till A1479. Det består av sotig, fläckvis kolbemängd sand och innehåller spridda brända ben (F15). Lagret ligger relativt ytligt och det är möjligt att det är ett utkastlager från gropen i A10067 i N. Det verkar dock inte omrört. I ytan fanns en skärva rödgods (F8).

1099 Stensättning(?) Ca 5×3 m, oregelbunden; 0,15 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Tät stenpackning av 0,1–0,2 m stora stenar, enstaka 0,4 m stora. Anläggningen ligger inklämd mellan partier med hällar/berg i dagen. Delvis rensad. Keramik framkom mellan stenarna dels som enstaka spridda skärvor (F3–5), dels i en tydlig koncentration (F6). I koncentrationen fanns bl.a. en skärva på högkant. Endast den i ytan synliga keramiken togs in, men fler skärvor kan finnas kvar.

1136 Stolpfärgning 0,8×0,5 m, rundad Mörkfärgad fyllning. I ytan fanns lite bränd lera (F10).

1145 Stolpfärgning 0,2 m Mörkfärgad fyllning.

1201 Sotfläck/härd(?) 0,9×0,65 m, rundad Mörkfärgad, något sotig sand, något kolsplitter, en eventuell skärvsten. Osäker tolkning.

1209 Sotfläck/härd(?) 1,1×0,8 m, rundad Mörkfärgad, något sotig silt. Osäker tolkning.

1220 Stensättning 5,8×5,5 m, rundad; 0,2 m hög

Karterad som nr. 18. Övertorvad, tunn jordmantel. Anläggningens NV del och S kant framtagna. Kantkedja av i allmänhet 0,2–0,3 m stora stenar, enstaka upp till 0,5 m stora. Enstaka stenar och grus synligt i ytan. Ett större block, 0,6 m stort, finns i den NV delen. Delvis störd av grävlingsgryt i N och Ö. Mörkare sand finns i hål till grävlingsgrytet i NÖ, eventuellt ett uppgrävt brandlager(?). Ej rensad.

1310 Stenpackning/bräm

14,2×2,8–5 m, oregelbunden/oklar form; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Utgörs av ett parti som består av rikligt med stenar, i allmänhet 0,05–0,3 m stora, samt enstaka block, upp till 0,7 m stora. Stenmaterialet är blandat och mellan stenarna finns grus. Området ligger på den V sidan av krönet, nedanför och V/SV om hög (A10000). Avgränsningen är tydlig i V och sammanfaller med övergången till en brantare Vsluttning. För övrigt är avgränsningen oklar på grund av schaktets begränsning, utom i NO, där berghällen sticker fram. Området är inmätt som avgränsat också i Ö, men hänger troligen ihop med A1012. Ytan rensad. Några former kan anas, men är otydliga: A998, A978, A1057 och A1068. A1310 utgörs troligen av ett moränparti, som bearbetats på grund av att stenarna ligger relativt tätt packade och att avgränsningen i V är tydlig. Läget är också bra intill de säkra gravarna. Det är dock osäkert om den består av flera enskilda gravar eller har haft annan, rituell, funktion.


Anr Atyp Storlek, form, höjd Beskrivning1479 Stensättning Ca 4,4 m,

rundad(?); 0,2 m högKarterad som nr 9. Övertorvad, tunn jordmantel(?). Anläggningens SÖ del framtagen. Delvis tydlig kantkedja, i SV bestående av fyra 0,25–0,45 m stora stenar. I V saknas kantkedjan helt, i S och SÖ sammanfaller anläggningen med intilliggande packningar och det är svårt att bestämma avgränsningen här. Innanför syns delar av en packning av 0,1–0,2 m stora stenar samt ett parti med brandlager (A1084). Lagret består av sotig, fläckvis kolbemängd sand samt spridda brända ben. Det ligger relativt ytligt och det är möjligt att det är ett utkastlager från gropen i A10067 i N. Lagret verkar dock inte omrört. Förhållandet mellan A1479 och A10067 är oklart; möjligen är A1479 överlagrad av A10067.

1493 Stensättning Ca 5,3×3,6 m, rundad/oval(?); 0,1–0,2 m hög

Karterad som nr 12. Övertorvad. Enstaka kantstenar synliga i ytan i NÖ delen. I V vilar anläggningen direkt på berghällen. Ej avtorvad.

1507 Stensättning Ca 4 m, rundad; 0,3 m hög

Karterad som nr 11. Övertorvad. Syns som otydlig förhöjning, nu dock med dumpmassor på. En sannolik kantkedjesten i N delen syns i schaktkanten.

1519 Stensättning Ca 2 m, rund; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Kantkedja av 0,15–0,25 m stora stenar, på några ställen svår att säkert avgränsa mot den intilliggande anläggningen (A1531). Anläggningen har en tätare mittpackning, ca 0,7 m i diameter, med dels 0,1–0,25 m stora stenar, dels grusig fyllning. Ej rensad.

1531 Stensättning 2,7×2,6 m, rundad; 0,1 m hög

Övertorvad. Kantkedja av 0,1–0,4 m stora stenar. Innanför denna finns ett parti med troligen glesare packning av mindre stenar och innanför denna anas en inre kantkedja av 0,1–0,3 m stora stenar (1,2 m i diameter). I mitten finns en fyllning av grus och sten (0,05–0,15 m stora). Avgränsningen mot A1519 och A1563 är något oklar. Ej rensad.

1563 Stensättning 4×3,5 m, rundad; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Kantkedja av 0,2–0,4 m stora stenar, på några ställen/i SV, tydlig. Avgränsningen/förhållandet till omkringliggande gravar (A1531, 1596 och A1609) är något osäker. Packning av 0,1–0,4 m stora stenar, fläckvis grusig fyllning. Eventuellt en mittsten, 0,5 m stor. Ej rensad.

1596 Stensättning(?) Ca 2,4×2,1 m, rundad/ oregelbunden; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen utgörs av en koncentration av stenar, 0,1–0,4 m stora. Oklar form och avgränsning; berghäll i OSO. Anläggningen är osäker, men området är inte rensat och läget bra.

1609 Stensättning(?) Ca 4,2×1,5–2,9 m, oregelbunden; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen utgörs av en bitvis tät packning av 0,05–0,15 m stora stenar, några upp till 0,35 m stora. Oklar avgränsning mot intilliggande gravar, delvis på grund av att ytan bara är rensad i N, närmast A1479.


3,6×2,4 m, oregelbunden/oklar form; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Område med relativt tät stenpackning av 0,05–0,2 m stora stenar och enstaka större block, upp till 0,5 m stora. Anläggningen har samma karaktär som A1310 och samma läge nedanför större gravar där begränsningen sammanfaller med övergången till den brantare sluttningen i V. Inga tydliga former, likartad tolkning som A1310. Den fortsätter möjligen utanför schaktet i NV. Ej rensat.

1659 Stensättning Ca 2,2×2 m, rund; 0,1 m hög

Övertorvad, tunn jordmantel. Tydlig kantkedja av 0,2–0,3 m stora stenar. Enstaka stenar synliga i ytan. Ej rensad.

1708 Stensättning Ca 2,5 m, rund; 0,1–0,2 m hög

Karterad som nr 13. Övertorvad. En tydlig kantkedja delvis framhackad, i N, V och S. Kantkedjestenarna är 0,2–0,4 m stora. En eventuell mittsten, ca 0,45 m stor, syns i torven. Ej avtorvad, Ö delen under dump.

1719 Stensättning(?) Ca 2,2×2 m, rundad/oregelbunden; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen utgörs av en stensamling/packning, delvis gles, av 0,1–0,25 m stora stenar. En större sten i SV delen, 0,4 m stor. Fortsätter eventuellt utanför schaktet i NO. Osäker anläggning.

1804 Stensättning Ca 8×6,5 m, fyrsidig; 0,3 m hög i S, 0,1 m i N (ligger i Sslänt)

Karterad som nr. 14. Övertorvad. Anläggningens Ö sida delvis framtagen. Den bedömdes ha en något otydlig avgränsning i N, NV och V. Hörnstenarna är tydliga i S, mer svårbedömda i N, särskilt i NV. I S utgörs de av ca 1 m stora block (det SV skadat/rubbat vid avverkning), 0,3–0,4 m höga. Möjlig terrassering av block i Ö.

1920 Treudd Ca 7,5 m sida (8 m i SV), tresidig med något insvängda sidor; 0,1–0,2 m hög

Karterad som nr 16. Övertorvad, jordmantel. Kantstenarna är framtagna i S, N och delvis i Ö, 0,2–0,5 m stora, med de kraftigaste i den lägre delen i Ö. Den V spetsens läge är något osäker. I SÖ kanten finns ett mindre parti sotig sand, eventuellt ett brandlager (A2279), som delvis ligger utanför anläggningen men som fortsätter in under jordmanteln. I/under detta anas en stenpackning, troligen A1967, som syns tydligare i SV.


Anr Atyp Storlek, form, höjd Beskrivning1947 Stensättning Ca 7,3×7 m, rundad

med raka sidopartier; 0,3 m hög

Karterad som nr 17. Övertorvad, tunn jordmantel. Kantkedjan framtagen i ett parti i V delen; den består här av ca 0,2–0,5 m stora stenar. Kantkedjan är också delvis framtagen i SÖ delen, men är här mer oklar, utrasad/störd(?); något otydlig även i N. Formen verkar dock inte tydligt fyrsidig enligt den tidigare karteringen, utan mer rundad med raka sidopartier, ”kantigt rund”.

1967 Stensättning(?) Ca 6,5×4,8 m, rundad(?)/oklar form; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Stenpackning av 0,1–0,4 m stora stenar av varierande material; generellt något större stenar i den nedre, SÖ delen. Avgränsningen något osäker, men läget talar för grav, liksom att det är i det närmaste är stenfritt i Ö och S. Framkom intill treudden A1920 och överlagras eventuellt av denna samt, i NO, av sotlagret A2279. Anläggningen fortsätter eventuellt utanför schaktet i N.


7×2–5,3 m, oregelbunden/oklar form; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Utgörs av ett stenigt område/packning nedanför och S/SO om berghäll/bergvägg. Packningen har ”moränkaraktär”, men är tät och består av rikligt med stenar, 0,05–0,3 m stora i allmänhet, enstaka upp till 0,5 m stora block. Stenmaterialet är varierat och har inga tydliga former, men övergår i S i närmast stenfri sand. Oklar tolkning, påminner om t.ex. A1310. Avgränsningen åt N/NV ej fastställd. Delvis rensat.

2258 Sotfläck/härd(?) 1×0,8 m Ligger i Ösluttning mot åker, nedanför gravfältet. Rundat parti sotbemängd siltig morän med enstaka träkolsfragment i ytan samt 0,05–0,15 m stora stenar, varav en mindre andel skarpkantade och en tydligt skörbränd. Ej ordentligt rensad. Ligger omedelbart V om två block, 0,5–0,7 m stora. Troligen härd.

2279 Sotlager/ brandlager

1,3×0,8 m, rundad/oklar form

Sotigt, mylligt lager intill, eventuellt delvis inom, treudden A1920. Syntes direkt under torven. I lagret påträffades ett bränt ben (F23). Lagret kan vara ett ytligt brandlager. Under/i lagret anas en stenpackning, av 0,05–0,1 m stora, troligen A1967, som syns tydligare i SV.

10000 Hög 11,5×10 m, rundad; 1–1,2 m hög på V sidan, 0,4–0,6 m på Ö, där den vilar på högre berg

Karterad som nr 5. Bevuxen med gräs och avverkade ungträd/sly. Mindre störningar i form av djurgropar/gångar (gryt). Ej avtorvad.

10023 Stensättning Ca 5×4 m, rundad; 0,3 m hög

Karterad som nr 6. Övertorvad. Formen är något osäker då den N kanten förefaller relativt rak, möjligen beroende på enstaka utrasade stenar. Även den Ö kanten förefaller relativt rak. Anläggningen kan vara avrundat rektangulär. I ytan syns enstaka 0,3 m stora stenar och i kanten flera 0,3–0,5 m stora stenar synliga. Ej avtorvad.

10045 Stensättning Ca 6,5×5,3 m, rundad; 0,3 m hög

Karterad som nr 7. Övertorvad. Anläggningen har tio–tolv kantkedjestenar, som är upp till 1,1 m stora och 0,2–0,5 m höga, relativt glest liggande. Ej avtorvad.

10067 Hög Ca 7,5×6,5 m stor, rundad; 0,8 m hög

Karterad som nr 8. Övertorvad och bevuxen med träd. Den exakta storleken och avgränsningen är svår att exakt bedöma. I mitten finns en grop: ca 1,8×1,6 m stor och nästan 1 m djup, närmast fyrkantig. Störd av en del djurgångar/gryt. Ej avtorvad.

10086 Stensättning Ca 2,3×2,1 m, rund; 0,2 m hög

Karterad som nr 10. Övertorvad, tunn jordmantel. Kantkedja av kraftiga stenar, 0,2–0,45 m stora. Tät packning av generellt något mindre stenar, 0,1–0,4 m stora.

10122 Hög Ca 6,5 m, rund; 0,6 m hög

Karterad som nr 15. Övertorvad. Två stenar, eventuell en kantkedja, är synliga i ytan i NO. Det gick inte att exakt avgöra avgränsningen. Ej avtorvad.


Bilaga 4. RAÄ 57:1, schakttabell

Snr Storlek, djup (m) Beskrivning6200 8×2 m; 0,35 m djupt Grästorv/mylla och humös jord, 0,3 m tjock, därunder ljus silt. Schaktet igenlagt.

6204 3,5×2,7–3,5 m; 0,35 m djupt

Intill bergvägg. Grästorv/mylla. 0,1 m tjock, därunder morän med stenar av blandat material 0,05–0,7 m stora. Schaktet igenlagt.

6209 3,5×1,5 m; 0,35 m djupt

Grästorv/mylla och humös jord, 0,3 m tjock, därunder något lerblandad silt. Schaktet igenlagt.

6213 21×19 m; 0,35 m djupt

Grästorv/mylla och humös jord, 0,3 m tjock, därunder något lerblandad silt. I schaktet finns anläggningarna A6333, A6338, A6520, A6538, A6557, A6576, A6356, A6504 och fynden F27–F28.

6312 10×3,7–6,7 m; 0,35 m djupt

Grästorv/mylla och humös jord, 0,3 m tjock, därunder ljus något lerblandad silt. Schaktet igenlagt.

6329 3×1,2–1,7 m; 0,25 m djupt

Grästorv/mylla och humös jord, 0,2 m tjock, därunder grusig morän med berg i dagen. Schaktet igenlagt.

6400 23,5×2,2–4,4 m; 0,3 m djupt

Grästorv/mossa/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös, något grusig silt, 0,1 m tjock. I större delen av schaktet bestod marken av grusig, siltig morän, relativt rikligt med sten, ca 0,05–0,15 m stora, 0,05 m tjock. Enstaka block, upp till 0,6 m stora, framför allt längst upp i NV. Längre ned i backen, i Ö, dominerade sandig silt. I schaktet finns anläggningarna A6447, A6459, A6470, A6483, A6636, A6644, A6680 och A6693.

6426 7×2–2,9 m; 0,4 m djupt

Schaktet grävt i den östra och sydöstra kanten av den flacka högen A6870. Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder fläckvis sand och humös sand i schaktets V del, jordmantel; humös sand utanför denna, ca 0,25 m tjock. I botten, i schaktets centrala del, från N till S en något böjd mörkfärgning, 0,08–0,9 m bred, en kantränna till anläggningen. Kantrännan snittades längst i N. I botten på schaktet sand.

6432 13×1,75–3,5 och 7×2,25–4,8 m; 0,25 m djupt

Grästorv/mossa/mylla 0,05–0,1 m tjock, därunder humös, siltig morän i V och humös sandig silt i Ö, 0,1 m tjock. I botten fanns siltig morän i V och sandig silt i Ö, 0,05 m tjock. Den siltiga moränen fanns längst i V del, längs ca 9 m; strax Ö om detta, längs ca 1–3 m, var marken något mindre grusig och längst i Ö, d.v.s. längst ned i backen, bestod marken av sandig silt. Schaktet tangerar A6780.

6840 4,8×2,8 och 3,7×2,2 m; 0,25 m djupt

Grästorv/mossa/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös, något grusig silt, 0,1 m tjock och i botten grusig siltig morän, relativt rikligt med sten, ca 0,05–0,15 m stora, 0,05 m tjock. Enstaka block, upp till 0,6 m stora.

6847 8,5×1–3,5 m; 0,5 m djupt

Schaktet grävt i den centrala och södra delen av den flacka högen A6870. Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder sand/humös sand: jordmantel. I S där jordmanteln grävts igenom bestod den av humös sand, upp 0,4 m tjock, närmast kärnröset i norr, längs ca 1 m var den svartbrun, något sotig, och söder om detta mörkt brun, och successivt tunnare mot kanten i söder. Under detta fanns sand. Längst i söder fanns i botten svartbrun, något sotig, sand, samt enstaka stenar, upp till 0,15 m stora, varav minst en skärvig, eventuellt samma kantränna som syntes i anläggningens sydöstra kant (S6426). Ej grävd i botten här. Dump i den östra kanten av schaktets södra utlöpare. Ej rensat längst i norr.

1000009/ 7,6×2–3 m, 0,15 m djupt

Intill bergvägg. Grästorv/mylla. 0,05 m tjock, därunder morän med stenar av blandat material, 0,05–0,6 m stora.

Provruta 1000008

1×1 m; 0,15 m djup

Grävd i avbanad och delvis rensad yta i schakt 6847. Humös grusig morän, 0,05–0,1 m tjock, därunder grusig morän, 0,05 m tjock. Stenarna var upp till 0,2 m stora.

1000021 6,9×1,5–3 m; 0,35 m djupt

Schaktet tangerade den sydöstra kanten av högen A6598. Grästorv/mylla, 0,1 m tjock, därunder humös silt, 0,2 m tjock. I botten silt, 0,05 m tjock.


Bilaga 5. RAÄ 57:1 (V), anläggningstabell

Anr Atyp Storlek, form, höjd Beskrivning6333 Sten 0,3×0,2 m Syntes inte före avbaning. Övertorvad. En sten på högkant, 0,3×0,2 m stor.

Hör eventuellt ihop med A6338.

6338 Stensamling/ stenkrets

1×0,9 m stenkrets, oval/rektangulär; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Utgörs av en krets av ca sex stenar, ca 0,2 m stora. Hör eventuellt ihop med stenen A6333 i NO eller fortsätter in under A6520 i NV. Skelettgrav(?)

6356 Stenkrets/ kantkedja?

Ca 5 m i diam., halvcirkelformad; 0,2 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad; inom stenkretsen finns en tall. Utgörs av en halv krets av stenar, ca 0,2 m stora, som i SÖ delen begränsas av berg/block. Kantkedja(?), vars västra halva inte har kunnat lokaliseras. Ingen stenpackning synlig i centrum, men på den NÖ sidan av blocket finns ett par, ca 0,2 m stora stenar.


1,6×0,85 m, oval; 0,15 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen bestod av blandat stenmaterial av 0,05–0,4 m stora stenar, med de största stenarna i SO och i NV, varav en tvärställd. Skelettgrav?


1,9×1,1 m, oval; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Utgörs av en stensamling bestående av 0,2–0,3 m stora stenar. Skelettgrav(?).

6470 Stensättning Knappt 3 m., rund; 0,2 m hög

Syntes före avbaning som en förhöjning mot omgivande mark. Övertorvad, tunn jordmantel. Bevuxen av stor tall som förstärkte förhöjningen. Vid framrensning syntes i kanterna, främst på östra och västra sidan, en tydlig kantkedja av ca 0,3 m, och enstaka 0,5 m, stora stenar.

6483 Stensättning Ca 5 m, rund; 0,2 m hög

Syntes som en förhöjning före avbaning. Övertorvad, tunn jordmantel. Bevuxen med ett flertal mindre björkar samt en stor stubbe centralt. Sydvästra kanten framrensad. Tydlig friliggande kantkedja av ca 0,3 m stora stenar. Ca 0,6 m innanför kantkedjan finns en stenpackning av ca 0,2 m stora stenar. Intill denna, närmare kantkedjan, syns enstaka 0,6 m stora stenar; stenpackningens utbredning är oklar.

6504 Jord och stenansamling

2,3×1,9 m, rundad; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Utgörs av en något välvd ansamling av något gråbrun, humös, grusig morän, som låg på den NV sidan av ett block, ca 1,1 m stort. Osäker anläggning.

6520 Stensättning 3,4×2,5 m, rundad/ oval; 0,2 m hög

Syntes som en vag förhöjning i markytan. Övertorvad, tunn jordmantel. Kantkedja av 0,2–0,6 m stora stenar. Stenar i stenpackningen är framtagna och synliga framför allt i ytterkanterna.

6538 Stensättning 4,2×2,6 m stor, rundad/oval; 0,2 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad, tunn jordmantel. Stenpackning av upp till 0,3 m stora stenar, framför allt i den norra delen, med en stenfri, svag svacka, söder om detta, i centrum. Detta kan bero på att det här har stått ett träd som kan ha stört denna del. I centrum finns dock också en 0,5 m stor, snedställd sten, med en flat sida; skelettgrav(?).

6557 Stensättning Ca 3,7 m rund; ca 0,3 m hög, välvd

Syntes som en svag förhöjning i markytan före avbaning. Övertorvad, jordmantel. Stenpackning, endast delvis framtagen, av 0,3–0,4 m stora stenar. Kantkedja, framtagen i den SV, V och N delen, bestående av upp till 0,6 m stora stenar.

6576 Stensättning Ca 3,5 m, rundad; 0,3 m hög

Syntes som en svag förhöjning före avbaning. Övertorvad, jordmantel. Bevuxen med en björk. Den norra delen syntes som en ganska gles och oregelbunden stenpackning uppförd av ca 0,4 m stora stenar. I NV kanten några större stenar, upp till 0,6 m stora, eventuell en kantkedja med oklar fortsättning österut.

6593 Stensättning Ca 2,5 m rund(?);

0,2 m hög

Syntes som en förhöjning före avbaning. Anläggningen tangerar den NV kanten av högen A6598. Övertorvad. Endast NÖ kanten framtagen: kantkedja bestående av 0,3–0,4 m stora stenar.

6598 Hög Ca 8 m; 0,7 m hög

Syntes som en markant övertorvad förhöjning. Övertorvad, jordmantel. Centralt en grop, ca 3×2 m stor. Endast högens nordvästra och sydöstra kanter framtagna för att se kantkedja. Kantkedjan är uppförd av glest satta stenar, upp till meterstora block.

6636 Stensättning Ca 3,4 m rund(?); 0,2 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Endast NV kanten ytligt framtagen. Här syns en kantkedja av ca 0,2 m stora stenar.

6644 Stenansamling 2,5×1,1–1,8 m, oregelbunden; 0,1 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Består av glest ansamlade stenar, vilka ligger strax Ö om ett par block, eventuellt delar av en bergklack. Stenarna är 0,05–0,3 m stora och mellan dem finns grusig silt. Eventuellt naturlig.


Anr Atyp Storlek, form, höjd Beskrivning6680 Stensamling 1,6×1,6 m,

oregelbunden; 0,15 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen består av en oregelbunden samling stenar, ca 0,07–0,4 m stora, vilka ligger på den N sidan av ett ca 0,7 m stort block. Mellan stenarna finns gråbrun, något humös silt. Anläggningen ligger intill och strax Ö om A6693 och hör eventuellt ihop med denna.

6693 Stensamling 1,8×1,5 m, oregelbunden; 0,15 m hög

Syntes inte före avbaning. Övertorvad. Anläggningen består av en oregelbunden samling stenar, ca 0,05–0,55 m stora, vilka ligger på den N sidan av ett ca 1,1 m stort block. Stenarna är relativt tätt ansamlade närmast blocket och ca 1 m ut från detta. Mellan stenarna finns gråbrun, något humös silt. Anläggningen ligger intill och strax V om A6680 och hör eventuellt ihop med denna.

6780 Flack hög Ca 13 m, rund; 0,8 m hög

Anläggningen är välvd med flackt krön. Övertorvad och bevuxen av flera träd. Schakt togs upp i dess centrala del och ut mot den södra kanten samt i den östra/sydöstra kanten. Ett schakt tangerade också dess sydvästra kant. I centrum framkom ett kärnröse, som är något oregelbundet rundat (A1000072). Detta syns som en oregelbunden stenpackning, ca 3 m i diameter, av ca 0,1–0,4 m stora stenar. Centrum är stenfri och där finns gulbrun–gråbrun siltig sand. N om det stenfria partiet finns en oval, oregelbunden och delvis gles stensamling (A6791). Den är ca 1,05×0,6 m stor och innehåller 0,05–0,2 m stora stenar. I ytan på kärnröset, inom det stenfria partiet påträffades en hästbrodd (F26). Runt kärnröset, men även över detta, i ett tunt lager, finns en jordmantel. Där den har grävts igenom, i anläggningens södra del, kunde iakttas att manteln består av humös sand, upp till ca 0,5 m tjock. Närmast kärnröset är sanden svartbrun, något sotig, längs ca 1 m, för att söder om detta successivt bli något ljusare, mörkt brun sand, och även tunna av mot kanten i söder. En liten grop grävdes strax Ö om kärnröset, ca 0,4×0,4 m stor och 0,25 m djup (G1000014). Här bestod jordmanteln överst av gulbrun, flammig, siltig sand, som mot botten övergick i något sotig sand. Gropen grävdes ej i botten och lades igen.

I anläggningens ytterkant i öster/sydöst och i söder finns en kantränna (A1000005). Denna syntes i öster/sydöst som en ca 0,8–0,9 m bred mörkfärgning som bestod av svartbrun, något sotig, sand. Den snittades i den norra kanten av schakt 6426, och var där flackt skålad och ca 0,08 m, djup. I söder har rännan i inte avgränsats mot söder eller grävts igenom. Här finns dock, i rännan, enstaka stenar, upp till 0,15 m stora, varav minst en skärvig. Rännan verkar täckas av jordmanteln.


Bilaga 6. RAÄ 57:1 (Ö), anläggningstabell

Anr Atyp Storlek, form, höjd Beskrivning6864 Hög 11 m i diam., rund;

0,7–1,5 m hög (högst i N)

Övertorvad. Bevuxen med två stora tallar samt sly, buskar (krusbär) och bärris. Grop i mitten och ut till SV kanten (6×1–1,5 m). I SV två block, 0,6 och 0,7 m stora, som kan tillhöra anläggningen.

7013 Stensättning 4,3×3,8 m stor, rundad; 0,2 m hög

Övertorvad med bärris och mossa.

7026 Stensättning/hög 3,8×3,4 m stor, rundad; 0,4–0,5 m hög

Övertorvad, grästorv. Svacka i NV och SV.

7036 Stensättning? 3,3×2,3 m stor, rundad/oval; 0,3 m hög

Övertorvad, grästorv. Skadad? av körväg. Osäker anläggning.

7048 Stensättning? 3,4×2,4 m stor, rundad/oval; 0,3 m hög

Övertorvad med bärris och mossa. Osäker anläggning.

7061 Stensättning 4,5×4 m stor, oregelbundet rundad; 0,3 m hög

Övertorvad, bevuxen av grästorv och en stor dubbel tall mitt i.

1000017 Stensättning 5 m i diam., rund; 0,2–0,3 m hög

Övertorvad med bärris och mossa.

Bilaga 7. RAÄ 111:1, schakttabell och anläggningstabell

Schakttabell

Snr Storlek, djup (m) Beskrivning2300 Ca 20×9 m,

0,35 m djuptImpedimentrygg, skuren av E 4 i V, bevuxen med gräs och sly. Ytligt fanns odlingsstenar i kanten, vilka schaktades bort.

Vegetationsskikt/mylla, 0,2–0,3 m tjockt, därunder sandig morän; i Ssluttning finns silt med relativt frekvent med brända ben, som verkar ligga strödda över ytan, direkt under torven, men i den gula silten. Hela kullens form är ändrad av plöjning, bl.a. verkade kullens N sida delvis vara bortgrävd/bortplöjd. På kullens NÖ del finns en samling av stenar som kan utgöra en mindre stensättning, A2684. Intill denna finns ytterligare två eventuella stensättningar (A2612 och A2630). Den senare verkar delvis vara förstörd av diket i V.

Hela området är svårtolkat på grund av de otydliga strukturerna. Hela ytan bör dock anses vara fornlämning med två eller flera, mer eller mindre skadade stensättningar, som ligger kant i kant.

Anläggningstabell

Anr Atyp Storlek, form, höjd Beskrivning2612 Stenpackning/

stensättning(?)3,2×3,1 m, rundad; 0,2 m hög

Belägen på höjdryggens NÖ del, eventuellt skadad i N av plöjning/dikning. Övertorvad. Stenpackning/stenansamling finns främst i den Ö delen, bestående av 0,1–0,5 m stora, delvis kantiga stenar, varav några i ytan är löst liggande, troligen odlingssten. Tendens till kantkedja i SV av bl.a. ett ca 0,7 m stort block. I anläggningens V del betydligt glesare stenpackning. Mot botten morängrus. Enstaka brända ben framkom vid rensning i anläggningen S del (F22).

2630 Stensättning(?) 4,3×3,4 m, rundad; 0,2 m hög

Övertorvad. Eventuell stensättning med en stenpackning i Ö och centrala delen (som delvis döljs av profilbänk). I V finns glest lagda stenar, 0,3–0,5 m stora samt mindre stenar i V, eventuellt delvis morän. Anläggningens V halva kan vara borta på grund av ett dike intill motorvägen. Avgränsningen mot A2612 är oklar.

2684 Stenkrets/ stensättning(?)

Ca 2,2 (3) m, rundad; 0,2 m hög

Övertorvad. Belägen på kullens NÖ del och utgjordes av en halv krets av rundade och kantiga stenar, 0,2–0,5 m stora. Eventuellt med kantkedja bevarad i SV delen. Skadad i Ö kanten av plöjning/dikning.

Bilaga 8. RAÄ 260/262, schakttabell

Snr Storlek, djup (m) Beskrivning5403 51×4,7–6 och

39×4–5,5 m; 0,4 m djupt

Tformat. Humös silt, ploglager, upp till 0,35 m tjock, därunder, fanns en växlande geologi: silt/lerig silt omväxlande med grusig morän, 0,05 m tjock; spridda block. Boplatsanläggningar och mindre kulturlagerytor fanns i schaktets N och centrala, S del.

5442 7×3,3–4 m; 0,42 m djupt

Humös silt, ploglager, 0,3 m tjock, därunder, i schaktets N kant, något sotig silt, sönderplöjt kulturlager, 0,1 m tjock, och i botten silt, 0,02 m tjock.


Bilaga 9. RAÄ 260/262, anläggningstabell

Anr Atyp Storlek, djup (m) Beskrivning5000 Mörkfärgning 0,35 Fyllning av gråbrun, något sotig silt med inslag av grus och sten, upp till 0,05 m

stora.

5009 Mörkfärgning 0,5 Fyllning av gråbrun, något sotig silt, en sten i centrum, 0,12 m stor.

5024 Mörkfärgning 0,5 Fyllning av gråbrun silt.



5051 Grop/svacka 0,4; 0,05 m djup Fyllning av gråbrun silt med mycket små fläckar av bränd lera; i Ö delen något sotig. En skivig skiffersten i ytan, 0,13 m stor.

5065 Grop/svacka 0,3; 0,04 m djup Fyllning av gråbrun, svagt sotig silt. Kulturlagerrest.

5075 Mörkfärgning/ stolphål(?)

0,3 Fyllning av gråbrun, något sotig silt. Tre stenar i ytan, ca 0,03–0,07 m stora.

5085 Mörkfärgning 0,3 Fyllning av gråbrun, svagt sotig silt.

5093 Mörkfärgning/ sotlager

0,8×0,5 Fyllning av gråbrun, sotig silt. En sten i ytan i N, ca 0,2 m stor. Ansluter till kulturlagerstråk i N (A1000015).

5110 Mörkfärgning 0,3 Fyllning av flammig, gråbrun, sotig silt.

5119 Mörkfärgning 0,55 Fyllning av flammig, gråbrun, svagt sotig silt.


0,2 Fyllning av gråbrun, något sotig silt. I ytan en skärvsten i bitar, ca 0,08 m stor.


0,2 Fyllning av gråbrun silt. I ytan flera skärvstenar i bitar.

5149 Mörkfärgning/ sotfläck

0,75×0,65 Består av gråbrun silt, fläckvis svart av sot och kol. I centrum en rundad sten, ca 0,18 m stor.

5166 Grop 0,2; 0,08 m djup Fyllning av gråbrun, svagt sotig silt.

5174 Mörkfärgning 0,55×0,35 Fyllning av flammig, gråbrun, något sotig silt.

5188 Mörkfärgning 0,35 Fyllning av flammig, gråbrun, svagt sotig silt.

5197 Grop 0,2; 0,11 m djup Fyllning av något flammig, gråbrun, svagt sotig silt.

5209 Härd 1,5 Fyllning av gråbrun silt, fläckvis rikligt med sot och kol samt skärvstenar.

5232 Mörkfärgning 0,1 Fyllning av gråbrun, något sotig silt.

5238 Mörkfärgning 0,25 Fyllning av gråbrun, något sotig silt. I den V kanten finns en sten, 0,08 m stor.



5261 Kulturlager 8×4,6 Flammigt och svåravgränsat lager av framför allt gråbrun, sotig silt. Inom ytan finns sotigare fläckar och partier, troligen sotskikt i delvis tunna stråk. Även anläggningar av annan typ kan finnas inom lagret, som endast har rensats i de yttre delarna. Fortsätter utanför schaktet i N och eventuellt också i S; har bedömts kunna vara ca 80 m2 stort och upp till 0,1 m tjockt, motsvarande 8 m3.

5323 Utgår/stenlyft 0,6 Fyllning av delvis flammig, gråbrun, sotig silt, troligen kulturlager i stenlyft.


5345 Mörkfärgning 0,5×0,35 Fyllning av gråbrun silt, sotig i V.

5762 Mörkfärgning 0,55 Fyllning av gråbrun, något sotig silt. Låg strax NV om sten, 0,4 m stor.

5772 Kulturlager 4×1,5; 0,08 m tjockt

Kulturlagerrest. Består av gråbrun, svagt sotig silt. Lagret är snittat med grävmaskin i N och kan höra ihop med A1000015, strax N om detta. Fortsätter utanför schaktet i SV; har bedömts kunna vara ca 8 m2 stort, motsvarande 0,65 m3.

5792 Sot och kolfläck/ härdrest(?)

0,85 Sot och kolbitar i silt.

5817 Mörkfärgning 0,4×0,25 Fyllning av gråbrun silt.


5828 Härd 1,2 Fyllning av något sotig silt med stenar, flera skärviga, upp till 0,2 m stora. Ligger intill block.

5856 Grop/stenlyft(?) 0,4×0,2; 0,08 m djup

Fyllning av gråbrun silt. Svagt skålformad form i genomskärning med något oregelbundna gränser. Kulturlager i stenlyft?

5865 Utgår/stenlyft 0,4; 0,05 m djupt Oregelbunden form i plan. Fyllning av gråbrun, grusig silt.

5879 Grop 0,35, minst 0,05 m djup

Fyllning av gråbrun, sotig silt med sten och grus, framför allt i ytan. Ej grävd i botten.

5890 Grop 0,4; 0,16 m djup Fyllning av något flammig, gråbrun, sotig, lerig silt med sten och grus (morän), möjligen kulturlager och morän blandat.


Anr Atyp Storlek, djup (m) Beskrivning5901 Grop 0,3 m; 0,1 m djup Fyllning av något flammig, sotig silt. Något diffusa gränser. Skålformad i genom

skärning.

5912 Mörkfärgning 0,4 Fyllning av flammig, gråbrun och något sotig silt.

5921 Mörkfärgning 0,25 Fyllning av sotig, siltig morän

5928 Mörkfärgning 0,4 Fyllning av gråbrun, något sotig och något grusig silt.

5937 Mörkfärgning 0,35×0,25 Fyllning av gråbrun, något sotig och något grusig silt.

5946 Mörkfärgning 0,4 Fyllning av gråbrun, något sotig och något grusig silt.

5955 Härd/sotlager 1,2 Fyllning av sotig, lerig silt.

5970 Utgår/stenlyft 0,25 m; 0,06 m djupt

Oregelbunden form i genomskärning. Fyllning av sotig lerig silt, troligen kulturlager i stenlyft.

5981 Utgår/stenlyft 0,5; 0,18 m djupt Oregelbunden form i genomskärning. Fyllning av gråbrun, något sotig silt med mycket små fragment av bränd lera, troligen kulturlager i stenlyft.

5996 Grop 0,65 Fyllning av siltig morän och uppstickande träbitar. Sentida.

6004 Mörkfärgning 0,2 Fyllning av sotig, lerig silt.

6026 Mörkfärgning 0,3 Fyllning av något flammig och något sotig, lerig silt. Diffusa gränser.

6035 Kulturlager(?) 2,5×1,3 Består av flammig, gråbrun, sotig, lerig silt. Diffusa gränser, svåravgränsad. Lagret fortsätter utanför schaktet i Ö och bedöms kunna vara ca 6 m2 stort och upp till 0,1 m tjockt, motsvarande 0,5 m3.

1000003 Mörkfärgning 1×0,45 Fyllning av något flammig, sotig, lerig silt.

1000015 Kulturlager 4,4×1,7 m Kulturlagerrest. Består av gråbrun, något sotig silt med diffusa gränser. Kan höra ihop med A5772 i S. Fortsätter utanför schaktet i N; bedöms kunna vara ca 14 m2 stort och upp till 0,1 m tjockt, motsvarande ca 1,4 m3.

1000016 Grop 0,35 m; 0,12 m djup

Fyllning av gråbrun, sotig silt. Något otydliga gränser. Ligger i kanten till kulturlagerstråk (A1000015).

Bilaga 10. RAÄ 264/269, schakttabell

Snr Storlek, djup (m) Beskrivning5446 27×5 m; 0,35 m

djuptHumös lerig silt, ploglager, 0,3 m tjock, därunder lerig silt, mot botten grusig morän, 0,05 m tjock; spridda stenar och block, upp till 0,55 m stora. Fyra sot och kolfläckar/härdrester finns inom schaktet.

5457 12×4 m; 0,35 m djupt

Humös siltig lera/lerig silt, ploglager, 0,3 m tjock, därunder lerig silt, mot botten grusig morän i N, siltig lera i S, 0,05 m tjock. Enstaka stenar och block, upp till 0,8 m stora. Två sotlager och en mörkfärgning finns i schaktets V del. Tunna stråk av sotig, sandig silt fanns runt om dessa anläggningar samt även runt block, 1,5 m österut, samt ännu längre österut.

5552 40×2,5 m och 9×1,5–2,3 m; 0,3–0,4 m djupt

Humös silt/siltig lera, ploglager, 0,3 m tjock, därunder växlande geologi: i N: siltig grusig morän, fram till tvärschaktet, efter detta siltig lera, längs ca 9 m, siltig lerig morän längs ca 3 m, S om detta lera och siltig lera samt längst i S: silt, upp till 0,1 m tjock. Spridda stenar och block, framför allt i kanten på moränen vid tvärschaktet. En härd, fyra sotfärgningar/lager(?) och en mörkfärgning fanns i schaktet. Fragment av bränd lera fanns mellan A5563 och A5575: troligen naturligt bränt i marken.

Bilaga 11. RAÄ 264/269, anläggningstabell

Anr Atyp Storlek, djup (m) Beskrivning5466 Sotlager 0,25; 0,04 m

tjocktBestod av sotig, sandig silt. Otydliga gränser. Under lagret, består marken av ett 0,02 m tjockt lager av sandig silt, under detta finns grusig morän.

5475 Sotlager 0,35×0,25; 0,05 m tjockt

Bestod av sotig, sandig silt. Otydliga gränser. Under lagret, består marken av ett 0,02 m tjockt lager av sandig silt, under detta finns grusig morän.

5489 Mörkfärgning 0,4 Fyllning av gråbrun, något sotig silt

5500 Härdrest 1,5 Flammigt av kol och sot i silt samt spridda skärvstenar. Fortsätter utanför schaktet i Ö.

5517 Sotfärgning/ lager(?)

0,8×0,35 Består av något sotig silt, diffusa gränser. Fortsätter utanför schaktet i Ö.

5526 Kolfläck 0,3 Mycket flammig kolfläck i lerig silt

5536 Kolfläck/härdrest 0,95×0,6 Flammigt av kol och sot i silt


0,8×0,7 Består av sotig, sandig silt. Fortsätter utanför schaktet i S.


Anr Atyp Storlek, djup (m) Beskrivning5575 Sotfläck 0,3×0,15 Består av sotig, siltig lera med mycket små fragment bränd lera


2×1,1 Sotig och något sotig silt. Sotigast i N kanten, inom en ca 0,5 m stor, rund yta. Fortsätter utanför schaktet i N.

5603 Härdrest 1,3 Sot och kolfragment samt enstaka skärvstenar i siltig lera.

5624 Mörkfärgning 0,5×0,3 Fyllning av gråbrun silt


2,6×1,9 Oregelbundet flammigt med sotigare partier. Fortsätter utanför schaktet i N.

Bilaga 12. RAÄ 265/267/268 och objekt 2, schakttabell

Snr Storlek, djup (m) Beskrivning3008/6054 28 resp. 18 m långt och

4,3–5 m brett (3008), samt 16×3,6–4,3 (6054); 0,3–0,8 m djupt

Humös, silt/siltig lera, ploglager, 0,3 m tjock, därunder, i större delen av schaktet, ett område med kulturlager/äldre odlingslager av grå/gråbrun silt, delvis sotig, 0,1–0,5 m tjockt, tjockast längst i S. Förutom lagren finns 18 anläggningar inom schaktet: härdar, stolphål, gropar, sot och kolfläckar, årderspår samt mörkfärgningar. I botten lerig silt i Ö, siltig lera i V och S delen. Inom och utanför lagren finns boplatsanläggningar. Djupschaktat i den centrala delen, schakt 6054, samt i SÖ hörnet, inom en 4,2×2 m stor yta.

3029 8,7×4,2; 0,3–0,75 m djupt

Humös siltig lera, ploglager, 0,35 m tjock, därunder eventuellt något humös siltig lera med tegelfragment, äldre ploglager, 0,3 m tjock. I botten brun lera.

3215 5×4; 0,7 m djupt

Humös något siltig lera, ploglager, 0,3 m tjock, därunder eventuellt något humös siltig lera, äldre ploglager, 0,2 m tjock. I botten brun lera.

3254 18×3,7–4,1; 0,5 m djupt

Humös lerig silt, ploglager, 0,3 m tjockt, därunder lerig silt i S, siltig lera i centrum, svartbrun lera i N, 0,2 m tjock. Ett mindre område med äldre odlingslager i schaktets centrala del (A3258).

3308 23×3,4–4,6; 0,5 m djupt

Humös siltig lera/lerig silt, ploglager, 0,3 m tjockt, därunder lerig silt i Ö, siltig lera i centrum, lera i V, 0,1–0,2 m tjock. En lagerrest, en härd och två mörkfärgningar i schaktet. I schaktets Ö del påträffades en keramikskärva (F35).

3315 43×3,9–5; 0,4–0,65 m djupt

Humös, siltig lera/silt, ploglager, 0,3 m tjock, därunder silt, i NV, för övrigt siltig lera/lera, som i stråk är omväxlande gråsvart och brun lera, 0,2–0,35 m tjock. Tre härdar finns i schaktets NV del.

3351 13×4,3–5,3; 0,45 m djupt

Humös, siltig lera, ploglager, 0,3 m tjock, därunder siltig lera/lera, ett stråk av gråsvart lera centralt, 0,15 m tjock. Två anläggningar finns i schaktets S del, en mörkfärgning och en sotfläck.

6044 3,9×3,7; 0,32 m djupt

Humös silt/lerig silt, ploglager, 0,3 m tjock, därunder lerig silt, 0,02 m tjock.

6048 8,3×4,1–4,3; 0,35 m djupt

Humös siltig lera, ploglager, 0,3 m tjock, därunder siltig lera, 0,05 m tjock.

6059 21×4,4–5,8; 0,4 m djupt

Humös grusig silt, ploglager, upp till 0,3 m tjock, därunder siltig morän, 0,1 m tjock.

Provruta 5312 1,05×0,5; 0,25 m djup

Rutan grävdes från den avbanade ytan, under ploglagret. Överst fanns ett äldre odlingslager, A3178, 0,1–0,12 m tjockt. Det bestod av brungrå, humös siltig finsand, med enstaka inslag av kolfragment samt smulor av bränd lera, enstaka små skörbrända stenar och skarpkantade stenar, upp till 0,05 m stora. Lagret var homogent, helt genomätet av maskar. Övergången till ploglagret var utsuddad. Låg på siltlagret A3294. Under detta fanns ett tunt lager, A3294. Det bestod av ljusbrun/gul infiltrerad silt/finsand, genomätet av maskar, maskgångar tydliga, 0,03–0,04 m tjockt. Det hade en känsla av sedimenterat lager vid resning med skärslev. Tunna horisonter av finkornigt material fanns fläckvis, vilka dock inte syntes i sektionen. Sammanblandad överyta uppåt, till A3178. Under detta fanns ett kulturlager/odlingslager, A3295, 0,12–0,16 m tjockt (Ö till V). Det bestod av mörkt blygrå silt av heterogen karaktär med ljusa siltfläckar och maskgångar. I lagret fanns små skörbrända och skarpkantade stenar, >0,05 m stora (fler än i A3178), samt måttliga mängder kolbitar (0,01–0,015 m stora), enstaka obrända djurben, keramik och relativt väl bevarade smulor av bränd lera (F36–F37). Relativt skarp gräns på överytan i relation till den ljusa silten (A3294), knappt någon sammanblandning alls. Däremot en diffus övergång till den orörda silten i botten.


Snr Storlek, djup (m) BeskrivningProvruta 5317 0,8×0,7; 0,25 m djup Rutan grävdes från den avbanade ytan, under ploglagret. Överst fanns det äldre od

lingslagret A3168, ca 0,1 m tjockt. Det bestod av brun humös, siltig finsand med enstaka kolfragment och smulor av bränd lera. Lagret var inte lika tydligt som i R5312. Det var mer diffusare till karaktären. Siltlagret som fanns under detta, A3294, (0,05 m tjockt) var inte heller lika tydligt utan diffusare i N kanten, men tydligare i S kanten på rutan. Under silten fanns ett gråbrunt lager som motsvarar A3295 i R5312, men som inte var lika mörkt. Det innehöll enstaka kolfragment, men också kolbitar, obrända djurben och smulor av bränd lera (F38). I botten fanns gråbeige silt. I SÖ hörnet tangerade rutan en kolfläck (A5326).

Provruta 5337 0,8×0,6; 0,3 m djup Rutan grävdes från den avbanade ytan, under ploglagret. Under detta fanns ett lager av gråbrun, humös silt, helt homogeniserat, med enstaka djurben, keramik, bränd lera, kolbitar/kolfragment, 0,3 m tjockt (F39 och F52). Det var eventuellt lerigare i SÖ hörnet eftersom det var hårt här. I lagret fanns ett tiotal små stenar i lagret, rundade och skarpkantade, någon skörbränd, 0,04–0,08 m stora. Lagret liknade A3168/3178, men låg på orörd silt. Inom rutan fanns inget siltlager, som motsvarade A3294 i N och inte heller något mörkt blygrått lager i botten, motsvarande A3295. Härden, A3054, låg på, d.v.s. var nedgrävd i, detta lager.

Provruta 6069 0,8×0,6; 0,1–0,13 m djup

Rutan grävdes från den avbanade ytan, under ploglagret. Under detta framkom ett äldre odlingslager, som bestod av homogen gråbrun, något humös silt med successiv övergång nedåt. I botten fanns silt.

Bilaga 13. RAÄ 265/267/268 och objekt 2, anläggningstabell

Anr Atyp Storlek, djup (m) BeskrivningRAÄ 265/267/2683034 Mörkfärgning 1,4×0,8 Fyllning av gråbrun, något sotig och något humös silt. Fortsätter utanför

schaktet i V.

3044 Mörkfärgning 0,7×0,45 Fyllning av gråbrun, något sotig och något humös silt.

3054 Härd 1,0 Fyllning av gråbrun, sotig silt med spridda skärvstenar, 0,04–0,12 m stora.

3065 Härdrest? 0,6×0,3 Består av gråbrun, sotig silt samt ca åtta skärvstenar, 0,04–0,2 m stora

3074 Sot och kolfläck/härdrest?

0,8 Består av sot och kolfragment i silt.




3110 Grop/stolphål(?) 0,3; 0,03 m djup

Något oregelbunden, rundad mörkfärgning med kolfragment i ytan. Fyllning av gråbrun humös, siltig sand. Flackt skålformad i genomskärning. Stolphålsbotten(?).

3122 Grop 0,8×0,5; minst 0,2 m djup

Fyllning av gråbrun silt och ett 10tal stenar, 0,07–0,12 m stora, både rundade och skärviga/skörbrända. Oklar gräns mot botten. Ca 1/3 av anläggningen grävd, i V.

3136 Mörkfärgning 0,25; 0,03 m djup

Fyllning av gråbrun humös, siltig finsand.

3145 Härd 1,5 Fyllning av gråbrun, sotig silt samt spridda skärvstenar, 0,02–0,15 m stora.

3168/3178 Kulturlager/ odlingslager

Ev. 28×11; 0,1–0,12 m tjockt

3211 Årderspår 0,5×0,05 Framkom i botten på djupschaktet i SO.

3221 Härdrest? 0,65 Fyllning av gråbrun, sotig silt samt ett tiotal skärvstenar, 0,04–0,13 m stora.



3258 Odlingslager 3,4×3,2; 0,08 m tjockt

Består av homogen gråbrun, något humös silt med successiv övergång nedåt. En ruta grävd i lagret: G6069, 0,8×0,6 m stor, 0,1–0,13 m djup. Lagret bedöms kunna omfatta ca 15 m2 stor yta, motsvarande ca 0,75 m3.

3286 Kulturlager/ odlingslager(?)

Består av gråbrun, något sotig silt. Lagerområdet bedöms kunna omfatta ca 7 m2, motsvarande ca 0,35 m3.


Anr Atyp Storlek, djup (m) Beskrivning3294 Siltlager 0,03–0,04 m

tjocktSyntes som två separata mörkare partier, men vilka har bedömts vara ett större sammanhängande lager. Består av brun/brungrå, humös siltig finsand, med enstaka inslag av kolfragment samt smulor av bränd lera. Lagret är mörkast och tydligast i den NÖ delen (inom A3178), där även enstaka små skörbrända stenar och skarpkantade stenar, upp till 0,05 m stora, samt fynd påträffades. Fynden bestod av keramik av förhistorisk typ samt obrända ben och djurtänder. Lagret är diffusare S och V om detta. Lagret är homogent, helt genomätet av maskar. Övergången till ploglagret utsuddad. Ligger på siltlagret A3294 i den N delen av området. Längre söderut i schaktet kan inte detta lager skiljas från de underliggande lagren A3294 och A3295. I denna del, i schaktets centrala och S, del påträffades även fynd av ett bronsbeslag, järnföremål som nit, hästskosöm och en stor spik samt tegelfragment. Framkom under lagret A3168/3178. Består av ljusbrun/gul infiltrerad silt/finsand, genomätet av maskar, maskgångar tydliga. Känsla av sedimenterat lager vid resning med skärslev. Tunna horisonter av finkornigt material fläckvis, vilka dock inte syntes i sektionen i R5312. Sammanblandad överyta uppåt, till A3178. Ligger på lagret A3295. Oklar utbredning i plan.

3295 Kulturlager/ odlingslager

Ev. 28×11; 0,12–0,16 m tjockt

Framkom under lagret A3294. Består av mörkt blygrå silt av heterogen karaktär med ljusa siltfläckar och maskgångar. I lagret finns små skörbrända och skarpkantade stenar, >0,05 m stora (fler än i A3178), (skrapljud vid rensning) samt måttliga mängder kolbitar (0,01–0,015 m stora), enstaka obrända djurben och relativt väl bevarade smulor av bränd lera. Relativt skarp gräns på överytan i relation till den ljusa silten (A3294), knappt någon sammanblandning alls. Däremot en diffus övergång till den orörda silten i botten.

3296 Stolphål(?) 0,6×0,5 Fyllning av gråbrun silt med en sten i ytan: 0,15 m stor; verkade nedgrävd i lagren på platsen (A3168/A3178 m.fl.).

5305 Härd Minst 0,5×0,3 m; minst 0,1 m djup

Anläggningen framkom i botten på provrutan 5312, under lagren A3168/3178, A3294 och A3295, där endast det NV hörnet är framtaget. Ej grävd i botten. Överst i anläggningen fanns gråsvart humös silt med stora kolbitar (0,01–0,02 m stora); ett tiotal skörbrända och skärviga stenar togs bort, 0,06–0,08 m stora, en sten 0,16×0,12 m stor. Skärvstenar och skörbrända stenar ligger kvar med sot och kollager i botten(?). Stora kolbitar och förkolnade vedstycken tydliga; en av dem är åtminstone 0,2 m lång. Makroprov taget i den övre delen av härdfyllningen, där rikligt med kol men bara ett halvt sädesfrö av korn (Hordeum vulgare) framkom.

5326 Kolfläck 0,8×0,7; minst 0,09 m djup

Fläcken låg ytligt och föreföll bestå av kolbitar. Den låg på silten (A3294), men hade en oklar relation till det övre lagret (A3168/A178) eftersom fläcken var framschaktad. Endast NV kanten undersökt, i rutan R5317.

1000037 Stolphål 0,4×0,35; 0,25 m djupt

Fyllning av gråbrun silt, skoning av ca fem stenar, 0,15–0,3 m stora. Nedgrävd i kulturlagret/odlingslagret A3168/A3178 m.fl.

1000038 Årderspår 1×0,05 Årderspår med ett långt och två kortare tvärspår, 0,3 respektive 0,5 m långa.

1000039 Lagerområde Minst 28×11; 0,2–0,5 m tjockt

Lagerområde som är svårt att definiera och avgränsa. Det omfattar en ca 28×11 meter stor yta inom det avbanade området i schakt 3008 och 6054. Det tunnar ut kraftigt åt nordväst, här var gränsen svår att iaktta (schakt 3008, nordvästra delen), och tunnar ut mer successivt åt väster (S6054). Längst i söder är lagret ca 0,5 meter tjockt, men betydligt ljusare. Här har lagret successivt lagrats på och blivit tjockare på grund av både odling och erosion. I botten finns här ett årderspår (A3211). I lagerområdet har tre provrutor grävts och den centrala delen har djupschaktats (S6054). Den centrala, norra delen av lagerområdet kan dock tre separata, på varandra liggande, lager iakttas: två kulturlager/odlingslager (A3168/A3178 och A3295), vilka åtskils av ett tunt ljust siltlager (A3294). Dessutom ligger anläggningar, bl.a. härdar, både över, i och under lagren. Det är alltså troligt att lagren till stora delar har genererats genom aktiviteter på plats och åtminstone inte enbart genom sekundär deponering av kulturlager. Lagerområdet bedöms kunna omfatta en ca 480 m2 stor yta, motsvarande ca 145 m3.

1000040 Årderspår 0,5×0,05 Årderspår, sammanlagt ca 0,5 m långt, i två delar: 0,3 m långa, delvis parallella.Objekt 23323 Härd 0,7×0,4 Består av sot och kol i siltig lera samt enstaka skärvstenar, 0,05 m stora. Fortsätter

eventuellt utanför schaktet i NV.

3330 Härd 1,25×0,45 Fyllning av gråbrun, sotig, siltig lera med kolbitar och enstaka skörbrända stenar. Troligen halverad av utredningsschakt i SV.

3338 Härd 0,95×0,7 Fyllning av gråbrun, sotig silt med kolfragment och skärvstenar, upp till 0,1 m stora.

3355 Mörkfärgning 0,75×0,55 Fyllning av gråbrun, sotig, siltig lera. En avlång, 0,3 m stor, sten låg utmed anläggningens Ö kant.

3372 Sotfläck 0,1×0,05 Består av sotig lera; oregelbunden utbredning.


Bilaga 14. Objekt 1, schakttabell

Snr/provruta Storlek, djup (m) Beskrivning20400 32×10;

0,10–0,20 m djupt

En större yta öppnades i anslutning till ässjan A20447 och omkringliggande områden. Schaktet avgränsades mot väster av en ca 2 m hög bergvägg och i öster av landsvägen. Ytan sluttar ned mot öster. Inom schaktet påträffades ytterligare två möjliga lämningar efter ässjor, A20132 och A20693. Ässjorna A20447 och A20693 är belägna på svaga förhöjningar. Mellan dessa finns en mindre svacka vilket kan antyda att de båda ässjorna inte ingår i samma konstruktion/hus. I anslutning till ässjorna A20447 och A20693 finns ett större, sotigt, något humöst lager (A20697). Dessutom identifierades med hjälp av metalldetektor ett till ytan aningen större lager (A20594) med kraftiga indikationer från järnslagg. Lagret med indikationer från metalldetektor täcker ett något större område än det sotiga lagret och innefattade också den tredje möjliga ässjan (A20132).

Inom schaktet påträffades ett antal anläggningar, till största delen bestående av troliga stolphål. Två av dessa är större och har omedelbart till väster en större sten. Dessa stolphål förhåller sig på ett identiskt sätt till var sin av de båda ässjorna A20447 och A20693 genom sitt läge ca 4 m öster om konstruktionerna. Bland övriga anläggningar kan nämnas en närmast kvadratisk sot och kolfärgning som är belägen ca 2 m sydöst om ässjan A20447. Färgningen är sannolikt lämningarna efter en kolbox där kol till smedjan förvarats.

Inga tydliga syllstensrader kunde identifieras, men vidare undersökningar kan möjligen identifiera byggnader i anslutning till ässjorna.

I sydöstra delen av schaktet finns också djupschaktet S20589.

20589 8,5×2,5 m; 0,15–0,25 m djupt

I sydöstra delen av det större schaktet 20400 grävdes ett djupare schakt, 20589. Det mörka humösa lagret som utgjorde toppen av schaktet var 0,10–0,20 m djupt. Mot botten av detta lager fanns fläckvis ett grått, diffust lager som överlagrade den underliggande ljust brungrå silten. Detta lager (A20678), ca 0,05 m tjockt, skulle kunna utgöra ett tunt äldre kulturlager. Anlagt i detta lager påträffades ett stolphål (A20587) i schaktets södra del. Detta stolphål tolkas som tillhörande en äldre fas, troligen järnålder.

20607 7×1,5–3 m; 0,20 m djupt

Schaktet grävdes mot en berghäll i väster. Under ett humöst, något grusigt lager, ca 0,15 m djupt, framkom något grusig silt med rikligt med stenar.

Provruta 20658

1×1 m; 0,42 m djup

En provruta grävdes genom det sotiga lagret A20679. Lagret var här upp till 0,40 m djupt och innehöll enstaka skärviga stenar och endast enstaka tegelflis samt enstaka fynd: en järnnit och enstaka bitar smält lera/slagg(?) (F62–F63). Under det sotiga lagret vidtog ljusgul, fläckig silt.

20802 21×16 m och

0,1–0,2 m djupt

Schaktet lades i anslutning till det vid utredningen påträffade spisröset A20827 och omkringliggande lager. Syftet med schaktningen var att se om syllstenar kunde observeras och att frilägga det lager som innehöll fynd som anslöt till spisröset. Schaktnivån utgjordes därmed av en humöst grusigt lager (A21032) med inblandning av enstaka tegelflis. Vid utredningen hade två schakt (S9056 och S9071) grävts ned till steril grusig morän för att undersöka om äldre anläggningar fanns under det humösa lagret.

Inom schaktet påträffades förutom spismursröset också en stensamling (A20839) med oklar funktion och en källargrund/jordkällare (A20848). Ett flertal större stenar fanns inom ytan, men kunde de kunde inte klart knytas till syllstensrader som korresponderade mot spismursröset.

Provruta 20797

1×1 m stor; 0,2 m djup

Lagret 21032 var här 0,20 m tjockt. Tegelflis förekom i de övre och mittersta delarna. Mot botten fanns endast enstaka flisor. Fynden som huvudsakligen framkom i de översta delarna av lagret bestod av järnföremål, glaserat yngre rödgods samt en tunn skärva grönt glas (F55–F61). Mot botten framkom dock endast någon enstaka tegelflisa.


Bilaga 15. Objekt 1, anläggningstabell

Anr Atyp Storlek Beskrivning20002 Stolphål? 0,4 m Syntes som en rundad mörkfärgning mot ljusbrun något fläckig silt. Något otydlig

begränsning. Stenskott med enstaka 0,1 m stora stenar. Anlagd i den ljusa silten under det sotiga lager som kan knytas ihop med smedjan (A20679). Möjligen finns kring stolphålet rester efter det tunna grå kulturlagret A20678. Något osäker anläggning.

20011 Stolphål 0,5 m Anlagt i anslutning till det sotiga lagret A20679. Stenskott med fyra synliga ca 0,1×0,2 m stora stenar.

20021 Stolphål 0,5 m Stenskott med fem synliga 0,15 m stora stenar. Fyllningen i mitten var något mörkare och fuktigare än omkringliggande sotiga lager.

20032 Stolphål/stensamling 0,5 m Bestod av tätt packade stenar, 0,15–0,30 m stora. Kan utgöra rester av en stenskoning. Belägen i det sotiga lagret.

20050 Stolphål 1 m Stenskott med 0,15–0,20 m stora stenar. Anlagd i det sotiga lagret. Omedelbart väster om anläggningen finns en större sten, 0,3×0,3 m stor. Anläggningen ligger ca 5 m öster om ässjan A20447 och liknar det tydligare stolphålet A20163, som förhåller sig ässjan A20163 på samma sätt.

20132 Stensamling med skörbrända stenar, möjlig ässja

1,5 m Närmast kvadratisk. Fyllningen innehåller enstaka tegelflis, förslaggad lera och järnslagg. I anslutning till anläggningen framkom ett järnföremål (hästskosöm). Stenpackningen är tämligen tät och består av relativt jämnstora 0,15–0,20 m stora stenar. Vid norra delen syns en tendens till en rak kant. Belägen endast 1,5 m norr om den tydliga ässjan A20447. Har dock en helt annan karaktär än denna. Ligger utanför det sotiga lagret.

20152 Stolphål 0,5 m Stenskott med 0,15–0,25 m stora stenar. Anlagd i det sotiga lagret.

20163 Stolphål 0,6 m Stenskott med fem 0,15–0,30 m stora stenar. Anlagd i det sotiga lagret. Omedelbart väster om anläggningen finns en större sten, 0,4×0,5 m stor och 0,3 m hög (från den framschaktade ytan räknat). Anläggningen ligger ca 5 m öster om ässjan A20163 och liknar det än tydligare stolphålet A20050 förhåller sig ässjan A20447 på samma sätt.

20447 Ässja/härdpall 2,0×1,5 m Rektangulär. Troligen en härdpall. Östra kanten är tydligt stenlagd med en enskiktad rad av 0,25–0,80 m stora stenar. Den största stenen i raden är ca 0,8×0,3 m stor. Övriga begränsningar är mindre tydliga. I norr syns två större stenar och i söder ligger tre mindre stenar på rad. En av dessa är en välbevarad tegelsten av äldre typ. Vid rensning i och i omedelbar närhet till ässjan framkom slagg, en bottenskålla, förslaggad lera och tegelflis. GALpersonal kunde också konstatera glödskal i och kring anläggningen. Ässjan är belägen ca 2 m öster om en bergvägg.

20549 Sotfläck 1,1×0,9 m Närmast rektangulär. Kraftig koncentration av kol. Kan enligt GALexpert utgöra resterna efter en ”kolbox”.

20578 Stolphål 0,6×0,5 m Stenskott med små stenar, 0,1×0,2 m stora, vilka bildar en tydlig ring. Fyllningen är mörkt brun, vilket tydligt skiljer sig från det omgivande grå lagret A20678 (vilket kan utgöra ett tunt äldre kulturlager).

20594 Lager/yta 21×9,4; ca 0,1 m tjockt

Yta kring ässjorna som efter genomsökning med metalldetektor visat sig innehålla stora mängder järnslagg.

20678 Kulturlager(?) 0,02–0,05 m tjockt

Möjligt äldre kulturlager. Grått lager med enstaka skärviga stenar. Lagret var diffust, förekom fläckvis och har en oklar utsträckning. Syntes främst i det djupare schaktet 20598.

20679 Sotlager 13,7×7,9; upp till 0,4 m tjockt

Mycket sotigt lager som sannolikt har samband med ässjorna. Består av svart grus och sandblandad silt.

20693 Ässja, utrasat lager 4 m Närmast runt. Ligger direkt mot bergvägg i öster. Syntes efter schaktning som ett svåravgränsat stenigt lager med sot, kol och förslaggad lera. Efter rensning syntes en tendens till stenlagd kant mot öster. Anläggningen innehåller betydligt mer sten än A20447. Stenarna är också av mindre storlek, huvudsakligen inte över 0,2 m stora. Mängden tegelflis är blygsam jämfört med A20447. I den norra delen finns kraftig koncentration av slagg, A20710.

20710 Koncentration av slagg

1,9×1,5 Ligger i norra delen av den troliga ässjan, A20693.

20827 Spismursröse 1,8 m Kvadratiskt. I söder syns en tydligt stenlagd kant med hörn både åt öst och väst. Stenramen består av 0,4–0,6 m stora stenar. Den södra kanten är rak och åtminstone en av stenarna förefaller tuktad. Innanför ”ramen” syns mycket rikligt med tegelflis. Ett lager av tegelflis, 1,9×1,2 m stort, fortsätter utanför ramen åt nordöst.


Anr Atyp Storlek Beskrivning20839 Stensamling Ca 2,0 m Oregelbunden form. Består av större stenar, 0,4 m stora, som i norra delen bildar

en välvd kant. I söder finns två betydligt större stenar/block, 0,9 m stora samt i sydväst ett markfast block 1,4×0,7 m stort. Oklar funktion. De två större blocken kan vara odlingssten som lagts ovanpå en äldre anläggning.

20848 Källargrund 5,5×4,0 m; 1,0 m djup

Kraftigt stenlagd källare. Rikligt med större stenar har rasat ned i gropen. Stenarna varierar mycket i storlek, från 0,3 till 0,8 m stora. Lämningen kan tolkas som en källargrund. Dess förhållande till spisröset är dock oklart.

21032 Lager Ca 0,20 m tjockt

Brunt humöst grusigt lager, ställvis med tegelflis. Innehåller fynd från bebyggelsen (glaserad keramik, järnföremål, enstaka glas, F43–F50). Bedöms finnas inom den centrala delen av ytan, ca 400 m2, varav ca 200 m2 är fyndförande, 0,15 m tjockt, motsvarande 30 m3.

Bilaga 16. Fyndtabell

Fnr RAÄ nr, Anr Sakord Material Vikt, g Antal Anmärkning1 RAÄ 111:1 Fragment Järn 3 1

2 RAÄ 34:1, A835 Kärl Keramik 2 1




6 RAÄ 34:1, A1099 Kärl Keramik 95 29 Hårt bränt, kompakt gods, gulbrunt och gulrött, flera ytor släta, glättade(?); 1 mynning: rak.

7 RAÄ 34:1 Kärl Keramik 82 3 Två mynningsskärvor; matskorpa/förkolnat organisk material.

8 RAÄ 34:1, A1084 Kärl Keramik <1 1 Rödgods.

9 RAÄ 34:1, A1057 Fragment Bränd lera <1 1

10 RAÄ 34:1, A1136 Fragment Bränd lera 26 5 Hårt bränd, magrad; stora plana bitar, spjälkade.

11 RAÄ 34:1 Fragment Bränd lera 107 35 Hårt bränd, magrad.

12 RAÄ 34:1 Fragment Bränd lera 1 1

13 RAÄ 34:1 Slipsten Bergart 998 1 En plan, slipad yta.

14 RAÄ 34:1, A811 Brända ben Brända ben <1

15 RAÄ 34:1, A1084 Brända ben Brända ben 4

16 RAÄ 111:1 Bränt ben Brända ben <1 1

17 RAÄ 111:1 Brända ben Brända ben <1


19 RAÄ 111:1 Bränt ben Bränt ben <1 1



22 RAÄ 111:1, A2612 Brända ben Brända ben <1

23 RAÄ 34:1, A2279 Brända ben Brända ben Förkommit.

24 RAÄ 111:1 Brända ben Brända ben 6


26 RAÄ 57:1, A6780 Hästbrodd Järn 13 1

27 RAÄ 57:1 Slipsten(?) Bergart 570 1 En mindre slipad yta.

28 RAÄ 57:1 Malsten/löpare(?) Bergart 549 1

29 RAÄ 265/267/268 Beslag? Brons 4 1 Formen av en halv blomma med tre kronblad.

30 RAÄ 265/267/268 Nit Järn 12 1

31 RAÄ 265/267/268 Hästskosöm Järn 14 1

32 RAÄ 265/267/268 Fragment Järn 6 1

33 RAÄ 265/267/268 Fragment Järn <1 1

34 RAÄ 265/267/268 Fragment Järn <1 1

35 RAÄ 265/267/268 Kärl Keramik 4 1

36 RAÄ 265/267/268, A3295/R5312

Kärl Keramik 4 1

37 RAÄ 265/267/268, A3295/R5312

Obrända ben Obrända ben 16 Ben, djurtänder.


Fnr RAÄ nr, Anr Sakord Material Vikt, g Antal Anmärkning38 RAÄ 265/267/268,

A3295/R5317Obrända ben Obrända ben 7

39 RAÄ 265/267/268, R5337

Obrända ben Obrända ben 16

40 Objekt 1 Bägare(?) Tenn 27 1 4 fragm., varav bl.a. mynningen och en bit av botten.

41 Objekt 1 Hästskosöm Järn 9 1

42 Objekt 1, A20447 Fragment Slagg 1 819 3 fragment av bottenskålla.

43 Objekt 1 Hästskosöm Järn 1 8

44 Objekt 1 Föremål Järn 111 2 Ett större järnbeslag med en nit kvar i ett hål.

45 Objekt 1 Föremål Järn 28 1 Kan vara ett fragment av ett lieblad.

46 Objekt 1 Kärl Keramik 81 4 Yngre rödgods, 1 handtag, 2 mynning.

47 Objekt 1 Kärl Keramik 76 1 Handtag till trefotsgryta.

48 Objekt 1 Kärl Keramik 28 2



51 Objekt 1 Bottenskålla Slagg 318 1

52 RAÄ 265/267/268, R5337

Kärl Keramik 2 1

53 Objekt 1, A20132 Fragment Slagg 64 2

54 Objekt 1, A20447 Fragment Slagg 220 10

55 Objekt 1, A21032/R20797

Föremål Järn 23 1 Håljärn?

56 Objekt 1, A21032/R20797

Föremål Järn 22 1 Bleck.

57 Objekt 1, A21032/R20797

Föremål Järn 10 1

58 Objekt 1, A21032/R20797

Kärl Keramik 97 6 Rödgods.

59 Objekt 1, A21032/R20797

Spikar Järn 23 3

60 Objekt 1, A21032/R20797

Föremål Järn 19 3

61 Objekt 1, A21032/R20797

Fragment Glas 0,1 1 Plan skärva.

62 Objekt 1, A20679/R20658

Nit Järn 1 Förkommet.

63 Objekt 1, A20679/R20658

Fragment Smält lera/slagg(?)

2 Förkommet.


Figurförteckning

1. platsen för förundersökningsområdet i rosersberg markerat på utdrag ur

topografiska kartan. skala 1:50 000. 4

2. förundersökningarnas resultat, markerade på utdrag ur digitala fastighetskartan.

skala 1:5 000. 6

3. förundersökta fornlämningar och sökschaktsområden i rosersberg, samt intilliggande

fornlämningar, markerade på utdrag ur digitala fastighetskartan. skala 1:5 000. 8

4. västra sökschakts området, schaktplan. skala 1:2 000. 10

5. östra sökschaktsom rådet med schakt, anläggningar samt område med fornlämnings-

indikation (objekt 1). skala 1:1 000. 11

6. gravfältet raÄ 34:1, schaktplan. skala 1:750. 14

7a. gravfältet raÄ 34:1, norra delen, anläggningsplan. skala 1:200. 16

7b. gravfältet raÄ 34:1, mellersta delen, anläggningsplan. skala 1:200. 18

7c. gravfältet raÄ 34:1, södra delen, anläggningsplan. skala 1:200. 17

8. gravfältet raÄ 34:1, vy från väster. foto 19

9. gravfältet raÄ 34:1, nordvästra delen med gravarna a811 m.fl. från norr. foto 19

10. gravfälten raÄ 57:1 (v) och raÄ 57:1 (ö), schakt och anläggningar. skala 1:500. 22

11. gravfältet raÄ 57:1, anläggningsplan. skala 1:200. 24

12. gravfältet raÄ 57:1, gravarna a6483, a6447 och a6459 m.fl. från sydost. foto 24

13. raÄ 111, anläggningsplan. skala 1:200. 26

14. raÄ 111, anläggningsplan. skala 1:200. 28

15. Boplatsen raÄ 260/262, anläggningsplan. skala 1:200. 30

16a. Boplatsen raÄ 264/269, västra delen, anläggningsplan. skala 1:200. 31

16b. Boplatsen raÄ 264/269, östra delen, anläggningsplan. skala 1:200. 32

17. Boplatserna raÄ 265/267/268 samt objekt 2, schaktplan. skala 1:700. 33

18a. Boplatsen raÄ 265/267/268, södra delen, anläggningsplan. skala 1:200.

detaljbild till vänster. 34

18b. Boplatsen raÄ 265/267/268, norra delen, anläggningsplan. skala 1:200. 35

19. objekt 2, anläggningsplan. skala 1:200. 36

20. Boplatsen raÄ 265/267/268. sektion genom kulturlager/odlingslager med en

härd i botten (a5305). från norr. foto 37

21. Boplatsen raÄ 265/267/268. sektion genom kulturlager/odlingslager med

en härd i botten (a5305). skala 1:20. 37

22. objekt 1, norra delen, område med smideslämningar, schakt- och anläggningsplan.

skala 1:200. 39

23. objekt 1, ässjan a20447. från öster. foto 40

24. objekt 1, norra delen, område med smideslämningar. översikt från norr. foto 40

25. mynning och botten av en tennbägare(?) (f40). foto 40

26 objekt 2, södra delen, huslämningar m.m., schakt- och anläggningsplan.

skala 1:200. 42

Gravfält och boplatser i Rosersberg

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län utfört förundersökningar samt sökschaktsgrävningar i Rosersberg, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Förundersökningarna berörde gravfälten RAÄ 34:1 och RAÄ 57:1 (västra delen) samt de tre boplatserna RAÄ 260/262, RAÄ 264/269 och RAÄ 265/267/268. Området ligger nära det sedan tidigare undersökta Valsta bytomt. Gravfälten visade sig huvudsakligen härröra från yngre järnålder med både brandgravar och möjliga skelettgravar. De tre boplatserna ligger i åker och är fragmentariska. De kan huvudsakligen dateras till förhistorisk tid. En mindre separat boplatsyta framkom också (objekt 2).

Vid sökschaktsgrävningen framkom rester efter en ässja och ett spisröse, vilka också har förundersökts (objekt 1). Sammanlagt framkom tre möjliga ässjor/smedjor, vilka roligen kan dateras till cirka 1300–1600talet. Platsen ligger i nära anslutning till Valsta bytomt och kan förmodligen knytas till denna. Spisröset härrör troligen från en byggnad som är något senare, troligen 1700tal.

UV Mitt, RAPPORt 2009:24

ARkEOLOGiSkA FöRUNDERSökNiNGAR

Gravfält och boplatser i RosersbergUppland; Norrsunda socken; Vallstanäs 2:4 och 2:17; RAÄ 34:1, RAÄ 57:1, RAÄ 111:1,

RAÄ 260, RAÄ 262, RAÄ 264, RAÄ 265, RAÄ 267, RAÄ 268 och RAÄ 269

Ann Vinberg

iSSN 14039044

gravfält och boplatser i rosersberg : raÄ 34:1, 57:1, 111:1, 260, 262, 264, 265, 267, 268 och 269,...

Documents