den nya r1:an riktlinjer för inneklimatkrav nya r1an...den nya r1:an riktlinjer för inneklimatkrav...

CIT Energy Management AB

Den nya R1:an

Riktlinjer fr Inneklimatkrav

Originalversion 1990Reviderad 2000Omarbetning 2006


Den nya R1:an


Originalversion 1990

Reviderad 2000

Omarbetning 2006


Bildklla: SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut

Problemstllning

Frvntningar

nskeml

Krav

Verksamhet

Inre belastningar

Yttre belastningar

Byggnadsutformning

Installationer


Hur inomhusklimatet uppstr

Belastningar
Uteklimatet Aktiviteter & processer inomhusByggnadens egenskaper
Kompenseras genom
Vrmning eller kylningBortfrsel av luftfroreningar
nskat klimat
Formuleras i kravspecifikation
Avvikelse frn

nskat klimat

Belastningar

Solinstrlning, mnniskor, maskiner, belysning, frorenings-alstring, byggmaterial, inredning.

Kompensation med

installationer

nskat

klimat


Syfte med R1:an

Skall ge vgledning vid upprttande av kravspecifikation
Gemensam grund fr samtliga aktrerUnderltta kommunikationen mellan bestllare
och VVS-konsult
r ingen projekteringsvgledning Peka p vikten av konsekvensanalys

Kvalitetsniver

Termiskt klimat

(TQ1, TQ2.)

Luftkvalitet

(AQ1, AQ2.)

Ljud

(NQ1, NQ2.)

Ljus

SS-EN 12464, SS-EN 12665

SS-EN 025268, SS-EN 025267

SS-EN ISO 7730, prEN 15251

WHO, IMM, prEN 15251

Grundkrav: Boverket, Arbetsmiljverket, Socialstyrelsen


Vilken typ av inneklimat-

system r bst ?

Ett ndamlsenligt system utformat med hnsyn till byggnad, verksamhet och krav.

Korrekt dimensionerat och utformat med hnsyn till service och underhll.

Utformat s att det inte orsakar strningar (t ex drag och buller).

Vlsktt & funktionskontrollerat


Lars Ekberg, CIT Energy Management AB

Fredrik Engdahl, Lindab

Magnus Everitt, Svensk Ventilation

Bengt-Gran Jaerfors, VVS Tekniska Freningen

Tor-Gran Malmstrm, KTH

Mats Reiding, Energo

Erik Westin, Akademiska Hus

Per Widn, Statens Fastighetsverk

Ingvar Ygberg, Svensk Ventilation

Medverkande i arbetet med R1:


Medarrangren - Ingvar Ygberg, Svensk Ventilation

Projektren - Mats Reiding, Energo

Bestllaren - Erik Westin, Akademiska Hus

Fabrikanten - Fredrik Engdahl, Lindab

Kravspec. - Lars Ekberg, CIT Energy Management AB

Dagordning:

Diskussion / frgor:

efter varje fredrag och efter alla fredragen

Energy

Management AB

A Chalmers Industriteknik Company
Lars EkbergNB-VVS-R1-Ekberg_inledning.ppt


Problemstllning

FrvntningarnskemlKravVerksamhetInre belastningarYttre belastningarByggnadsutformningInstallationer

Bildklla: SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut


Hur inomhusklimatet uppstrnskat klimatFormuleras i kravspecifikationAvvikelse frn

nskat klimat

BelastningarSolinstrlning, mnniskor,

maskiner, belysning, frorenings-

alstring, byggmaterial, inredning.

Kompensation medinstallationer

nskatklimat

Belastningar

Uteklimatet

Aktiviteter & processer inomhus

Byggnadens egenskaper

Kompenseras genom

Vrmning eller kylning

Bortfrsel av luftfroreningar


Syfte med R1:an

Skall ge vgledning vid upprttande av kravspecifikation

Gemensam grund fr samtliga aktrer

Underltta kommunikationen mellan bestllareoch VVS-konsult

r ingen projekteringsvgledning

Peka p vikten av konsekvensanalys


KvalitetsniverGrundkrav: Boverket, Arbetsmiljverket, Socialstyrelsen

Termiskt klimat(TQ1, TQ2.)

Luftkvalitet(AQ1, AQ2.)

Ljud(NQ1, NQ2.)

Ljus

SS-EN ISO 7730, prEN 15251

WHO, IMM, prEN 15251

SS-EN 025268, SS-EN 025267

SS-EN 12464, SS-EN 12665


Vilken typ av inneklimat-system r bst ?

Ett ndamlsenligt system utformat med hnsyn till byggnad, verksamhet och krav.

Korrekt dimensionerat och utformat med hnsyn till service och underhll.

Utformat s att det inte orsakar strningar (t ex drag och buller).

Vlsktt & funktionskontrollerat


Medverkande i arbetet med R1:

Lars Ekberg, CIT Energy Management AB

Fredrik Engdahl, Lindab

Magnus Everitt, Svensk Ventilation

Bengt-Gran Jaerfors, VVS Tekniska Freningen

Tor-Gran Malmstrm, KTH

Mats Reiding, Energo

Erik Westin, Akademiska Hus

Per Widn, Statens Fastighetsverk

Ingvar Ygberg, Svensk Ventilation


Dagordning:

Medarrangren - Ingvar Ygberg, Svensk Ventilation

Projektren - Mats Reiding, Energo

Bestllaren - Erik Westin, Akademiska Hus

Fabrikanten - Fredrik Engdahl, Lindab

Kravspec. - Lars Ekberg, CIT Energy Management AB

Diskussion / frgor: efter varje fredrag och efter alla fredragen

1

Svensk Ventilation

Ingvar Ygberg

Svensk Ventilation
Ingvar Ygberg
Tre viktiga sammanhang
Hlsa och vlbefinnandeInneklimatetEnergieffektivisering
Detta fr vi i oss

kad risk fr astma/allergi

Risk att f asttma / allergi

Luftomsttning/h

Boken om inomhusluft

Handbok om bostder

Andnd

Om luften i vra

bostder

Rtt temperatur inne

22

Energibesparing
Klimatskalet ttasVentilationen minskas eller lmnas utan tgrderResultat: Dligt inneklimat!
Energi och ventilation
Energisnl ventilationVrmetervinningUppvrmd frnluft vrmer kall tilluftBehovsstyrningMer ventilation nr behovet r stortEnergieffektiva komponenterFlktar, filter, vrmevxlare
Inneklimat
TemperaturLuftLjudLjus
Standardiserat inneklimat
ByggherrenKonsultenTillverkarenEntreprenren
ALLA BEHVER TALA SAMMA SPRK

Ltt att definiera kravenUnderlag fr konstruktiva diskussioner mellan alla aktrerLtt att kvalitetsbestmma lokalernas inneklimatSynliggr det viktiga inneklimatet
Vr ambition
Att den nya R1:an skall bli navet i alla frgor om inneklimatet vara ltt att frst och anvndas av alla aktrer
Mat

Vtska

Luft i

bostaden

Luft ute

vr luft

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

00,20,40,60,8

40

50

60

70

80

90

100

1015202530

Rumstemp C

Effektivitet

i %
EIO UserR1 seminarium 0601.ppt

2

Tre viktiga sammanhang

Hlsa och vlbefinnande Inneklimatet Energieffektivisering

3

Detta fr vi i oss

Mat Vtska

Luft i bostaden

Luft ute

vr luft

4

kad risk fr astma/allergi

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

00,20,40,60,8

Luftomsttning/h

Ris

k at

tf

asttm

a/ a

llerg

i

5

Boken om inomhusluft

6

Handbok om bostder

AndndOm luften i vra

bostder

7

Rtt temperatur inne

40

50

60

70

80

90

100

10 15 20 25 30

Rumstemp C

Effektivitet i %

22

8

Energibesparing

Klimatskalet ttas Ventilationen minskas eller lmnas

utan tgrder Resultat: Dligt inneklimat!

9

Energi och ventilation

Energisnl ventilation Vrmetervinning

Uppvrmd frnluft vrmer kall tilluft Behovsstyrning

Mer ventilation nr behovet r stort Energieffektiva komponenter

Flktar, filter, vrmevxlare

10

Inneklimat

Temperatur Luft Ljud Ljus

11


Byggherren Konsulten Tillverkaren EntreprenrenALLA BEHVER TALA SAMMA SPRK

12


Ltt att definiera kraven Underlag fr konstruktiva diskussioner

mellan alla aktrer Ltt att kvalitetsbestmma lokalernas

inneklimat Synliggr det viktiga inneklimatet

13

Vr ambition

Att den nya R1:an skall bli navet i alla frgor om inneklimatet vara ltt att frst och anvndas av alla aktrer

1

R1:an?

3

KLASSINDELADE INNEKLIMATSYSTEMRiktlinjer och specifikationer

Ett hjlpmedel fr VVS-konstruktrer

Utkom frsta gngen i brjan av 90 taletReviderades 2000

R1

4

Fyllighet - Strvhet - Fruktsyra

EXEMPEL P KRAV

5

VIN

http://www.systembolaget.se/SokDrycker/SokISortimentet.htm?SokVarugrupp=Rodaviner&ordinariesort=True

6

EXEMPEL P KRAV

7

Vinklockan

Klockan visarsmakinriktningen

Mtbart

Upplevelsen av vinet r dock individuellt

fyllighet strvhet fruktsyra

Rtt vin

8

-Harmoniserats med europastandarder

gllande inneklimat.

- Kompletterats med belysningsavsnitt.

- Bra referensklla, fr att definiera kraven

p ett inneklimat.

-Sjlvklara valet fr ett strukturerat arbete

att ta fram inneklimatkraven.

R1:an omarbetas

9

Behovet av riktlinjer var stort d R1:an utkom frsta gngen.

Behovet idag r trots allt, minst lika stort som tidigare.

Funktionsupphandling av inneklimat.

Det behvs d en ny R1:a fr att definiera funktionskraven p ett inneklimat.

R1:an

10

Omarbetningen vill vi skall leda till att den nya R1:an kommer att anvndas i alla

projekt dr man strvar efter ett frutbestmt inomhusklimat.

Mlet med omarbetad R1:a

BESTLLAREARKITEKTER

ENTREPRENRERINSTALLATIONSKONSULTER

HYRESGSTER FRVALTARE

11

Klimat-, effekt-, och energiberkningarMed avancerade berkningsprogram har vi mjlighet att berkna:Vrme- och kyleffektbehov.Temperaturfrlopp i byggnader.Operativtemperaturer.rsenergianvndning (vrme, kyla och el).Fuktbalans och luftkvalit i en lokal (CO2).Olika driftstrategiers pverkan penergifrbrukningen.

Vid projektering av ett inomhusklimat berknas ett teoretiskt inneklimat.

Installationskonsultens roll

Jmfra kostnaderna fr olika krav.

12


INOMHUSKLIMAT ?

13


KRAV P

INOMHUSKLIMATET ?

14


DEFINIERA VISTELSEZONEN

15


LUFTTEMPERATUROPERATIVTEMPERATUR

ELMILJ DAGSLJUSLJUD FUKT LUMINANS LUFTHASTIGHET/DRAG

BELYSNING EMISSIONERLUFTKVALITET PARTIKLAR

INTERNALASTER ARBETSTIDER ENERGIFRBRUKNINGINDIVIDUELLSTYRNING

HR R NYA R1:AN TILL STOR HJLP FR ATT F FRAM KRAVEN.

16

KLIMATSKALET?

VDERSTRECKTUNG/LTT STOMMEFNSTER U-VRDEN

GLASFASADERSOLAVSKRMNING

DIMENSIONERANDE UTE-TEMPERATUR

17

BERKNINGAR LEDER TILL SYSTEMVAL

EFTER GENOMGNG AV KLIMATKRAV KAN BERKNINGAR GENOMFRAS.

BERKNINGAR GRS KLIMAT, ENERGI, BELYSNING . IDA-BERKNINGAR, BV2-BERKNINGAR, BELYSNINGS-, EL-MILJBERKNINGAR, CFD-BERKNINGAR ETC FR ATT FASTSTLLA KRAVEN FR NEDANSTENDE PARAMETRAR

FLEXIBILITET

LUFTTEMPERATUROPERATIVTEMPERATUR

ELMILJ DAGSLJUSLJUD FUKT LUMINANS LUFTHASTIGHET/DRAG

BELYSNING EMISSIONERLUFTKVALITET PARTIKLAR

INTERNALASTER ARBETSTIDER ENERGIFRBRUKNINGINDIVIDUELLSTYRNING

Jmfra kostnader fr olika systemval.

18

De viktigaste ingngsvrdena nr man gr klimatberkningar r i:

Vinterfallet:

Storlek p fnsterFnstrets Uw-vrde ( glas inkl. karm)

Dim. utetemperaturDim. innetempeartur

Uppvrmningsform: konvektorer, radiatorer etc

Sommarfallet:

Fnstrets solfaktor( total solvrmetransmission) ,beror p glastyp och solskydd

Storlek p fnsterOrientering (vderstreck)

Internlaster ( personer ,utrustning, belysning)Tung eller ltt stomme

KlimatkravTillgnglig kyleffekt

19

KRAVEN MTBARA?KLIMATSKALET

Viktigt att tidigt definiera mtmetod och krav p mtnoggrannhet.

LUFTTEMPERATUROPERATIVTEMPERATURELMILJ DAGSLJUS

LJUD LUFTHASTIGHET/DRAGBELYSNING EMISSIONER

LUFTKVALITET PARTIKLARINTERNALASTER ARBETSTIDER ENERGIFRBRUKNINGSNIVERINDIVIDUELLSTYRNING FUKT

20

UPPNR VI NSKAT KLIMAT?KLIMATSKALETVILKA FAKTORER PVERKAR INOMHUSKLIMATET OCH MJLIGHETEN

ATT UPPN NSKAT INNEKLIMAT?

ARBETS-KAMRATER

ARBETS-UPPGIFTER

PSYKO-SOCIALT

LUFTTEMPERATUROPERATIVTEMPERATURELMILJ DAGSLJUS

LJUD LUFTHASTIGHET/DRAGBELYSNING EMISSIONER

LUFTKVALITET PARTIKLARINTERNALASTER ARBETSTIDER ENERGIFRBRUKNINGSNIVERINDIVIDUELLSTYRNING FUKT

21

Mlet med omarbetad R1:a

BESTLLAREARKITEKTER

ENTREPRENRERINSTALLATIONSKONSULTER


Omarbetningen vill vi skall leda till att den nya R1:an kommer att anvndas i alla

projekt dr man strvar efter ett frutbestmt inomhusklimat.

22

- Enkel att anvnda som en checklista fr att definiera inneklimatkraven.

- Kompletterad med ljuskrav. - Harmonisering med europastandarder

inom omrdet.- ven byggkraven ptalas.- Alla kan samlas kring R1:an fr att p s

stt faststlla funktionskraven fr inneklimatet.

-En mycket bra vgledning i vad som pverkar ett inneklimat.

- Referensklla.

NYA R1:AN OCH INSTALLATIONSKONSULTEN

BESTLLAREARKITEKTER

ENTREPRENRERINSTALLATIONS-KONSULTER


23

SLUTOCH

TACK

lindab | comfort

R1 ett steg mot frenklad kommunikation med

slutkunden?

Fredrik Engdahl

R1

ett steg mot frenklad kommunikation med slutkunden?

Fredrik Engdahl

Kommunikation

Max 5% missnjda

eller

Mer n 95% njda

TQ1+AQ1+NQ1 =

AQ1:s effekt p slutkunden/hyresgsten

Exempel: 10 l/s (AQ2) eller 20 l/s (AQ1)

Ln: 200 kr/h

m2 hyra: 1000 kr/m2, r

kad installationskostnad: +5%

Ur totalperspektiv ombyggnad: +1%

Frbttrad prestanda slutkund: 600 kr/m2 och r

Kundvrde: +60%

kad hyra med 5% ger en rak terbetalningstid p 1.5 r

Utrymme: 8 kr/r

Drift: +37 kr/r

Klla: Modelling Life Cycle Cost for Indoor Climate Systems, Dennis Johansson LTH

TQ1:s effekt p slutkunden/hyresgsten

Exempel: Med (TQ1) eller utan kyla (TQ3)

Ln: 200 kr/h

m2 hyra: 1000 kr/m2

kad installationskostnad: +100%

Ur totalperspektiv ombyggnad: +9%

Frbttrad prestanda slutkund: 1156 kr/m2 och r

Kundvrde: +116%

Drift: +40 kr/r


Varfr femstjrnigt?

Det r ju lge, lge och lge som gller?

Vad ska tillverkarna erbjuda?

Flexibla system som enkelt kan stllas in efter nskad klass

Faktaunderlag

kad valmjlighet ger kad betalningsvilja
Fredrik Engdahl

lindab | comfort

Kommunikation

Max 5% missnjda eller

Mer n 95% njda

lindab | comfort

TQ1+AQ1+NQ1 =

lindab | comfort

AQ1:s effekt p slutkunden/hyresgstenExempel: 10 l/s (AQ2) eller 20 l/s (AQ1)Ln: 200 kr/hm2 hyra: 1000 kr/m2, rkad installationskostnad: +5%Ur totalperspektiv ombyggnad: +1%Frbttrad prestanda slutkund: 600 kr/m2 och rKundvrde: +60%kad hyra med 5% ger en rak terbetalningstid p 1.5 rUtrymme: 8 kr/rDrift: +37 kr/r


lindab | comfort

TQ1:s effekt p slutkunden/hyresgstenExempel: Med (TQ1) eller utan kyla (TQ3)Ln: 200 kr/hm2 hyra: 1000 kr/m2 kad installationskostnad: +100%Ur totalperspektiv ombyggnad: +9%Frbttrad prestanda slutkund: 1156 kr/m2 och rKundvrde: +116%Drift: +40 kr/r


lindab | comfort

Varfr femstjrnigt?Det r ju lge, lge och lge som gller?

lindab | comfort

Vad ska tillverkarna erbjuda?

Flexibla system som enkelt kan stllas in efter nskad klassFaktaunderlag

kad valmjlighet ger kad betalningsvilja

CIT Energy Management ABLars Ekberg, 2006

Innehllet i den nya R1:an



Lars Ekberg, 2006

Innehllet i den nya R1:an



Lars Ekberg, 2006
INTRODUKTION, ANVNDNINGSOMRDE, GILTIGHET, HNVISNINGAR DEFINITIONER OCH BEGREPPPROJEKTERING FR BRA INOMHUSKLIMAT
BYGGNADEN OCH DESS KLIMATHLLANDE INSTALLATIONERFRN FUNKTIONSKRAV TILL TEKNISK LSNING

4. GRUNDER FR RIKTLINJERNA

FRUTSTTNINGAR FR VRDERING AV INNEKLIMATETTERMISKT KLIMAT, LUFTKVALITET, LJUDMILJ, LJUSMILJ

5. INNEKLIMATETS KVALITETSKRAV KRAVSPECIFIKATION

KRAVSPECIFIKATION FR TERMISKT KLIMAT

KRAVSPECIFIKATION FR LUFTKVALITET

KRAVSPECIFIKATION FR LJUD

KRAVSPECIFIKATION FR LJUS

KRAVSPECIFIKATION FR VRIGA FAKTORER

6. VERIFIERING AV INNEKLIMATKRAV MTNINGAR

7. REFERENSER

INNEHLL


Lars Ekberg, 2006

BILAGA 1. Metod fr Bestmning av Lmplig Operativ Temperatur

BILAGA 2. r 2006 gllande Svenska Myndighetskrav och Rd betrffande Luftfroreningshalter och Hygienluftflden i Icke Industriella Byggnader

BILAGA 3. Andra Riktvrden betrffande Hgsta Acceptabla Froreningskoncentrationer i Inomhusluft

BILAGA 4. Tidigare rd frn Boverket betrffande Hygienluftflden

BILAGA 5. Vgledning betrffande val av Lgemitterande Byggprodukter

BILAGA 6. Inneklimatsystem Utformning och Utfrande

BILAGA 7. Exempel p Kravspecifikation - Rumskort

BILAGOR


Lars Ekberg, 2006

Definitioner: Vistelsezon

3,5m

3,0m

A=10,5m2

3,5m

3,0m

A=10m2

3,5m

3,0m

A=10m2

1,9m

1,8m

A=3,4m2

Social-

styrelsen

0,1-2,0m .g.

2,5m

3,0m

A=7, 5m2

Reviderad

BBR

0,1-2,0m .g.

2,9m

3,0m

A=8,7m2

P-mrkt

innemilj

0,0-1,8m .g.


Lars Ekberg, 2006

Kvalitetsniver

Termiskt klimat

(TQ1, TQ2.)

Luftkvalitet

(AQ1, AQ2.)

Ljud

(NQ1, NQ2.)

Ljus

SS-EN 12464, SS-EN 12665

SS-EN 025268, SS-EN 025267

SS-EN ISO 7730

WHO, IMM

Grundkrav: Boverket, Arbetsmiljverket, Socialstyrelsen


Lars Ekberg, 2006

Termiskt klimat

Enligt andra/tidigare riktlinjer

TQ1

TQ2

TQ3

Max 6% missnjda

Exempel fr sommarfallet i kontor

23,5 25,5C

Max 10% missnjda


23,0 26,0C

Max 15% missnjda


22,0 27,0C


Lars Ekberg, 2006

Termiskt klimat

i lokaler enligt nya R1an

TQ1

TQ2

TQ3

Max 10% missnjda


23,0 26,0C

Max 15% missnjda


22,0 27,0C

Som TQ2 med tillgget: Individuell styrning i enskilda rum eller mindre zoner i storrum.


Lars Ekberg, 2006

(Fanger, 1970)

Mlvrde fr operativ temperatur skall vljas enligt SS-EN ISO 7730

Kldsel

Aktivitet

Sommar

Vinter

Kontorsarb.

Butiksarbete

PPD-index 10%


Lars Ekberg, 2006

Termiskt klimat

i lokaler

TQ1

TQ2


Rumstemperaturen skall hllas vid en niv som normalt anses komfortabel.

Sommartid i viss utstrckning hgre temperaturer

Liten risk fr strningar i form av drag, vrmestrlning etc.


Lars Ekberg, 2006

Termiskt klimat

i bostder

TQ1

TQ2

Som TQ2 med tillgget: Rumstemperaturer ver vad som normalt anses komfortabelt skall begrnsas, ven sommartid.

Rumstemperaturen skall hllas vid en niv som normalt anses komfortabel.

Brukarna skall kunna pverka rumstemperaturen.

Sommartid mste hgre temperaturer accepteras

Liten risk fr strningar i form av drag, vrmestrlning etc.


Lars Ekberg, 2006

Luftkvalitet

Enligt tidigare riktlinjer

AQ1

AQ2

AQX

Max 1% besvrsreaktioner

Max 1% slemhinneirritation

Max 10% missnje med upplevd luftkvalitet

Max 10% luktdetektion enligt frsta luktintryck

Max 5% besvrsreaktioner

Max 10% slemhinneirritation

Max 20% missnje med upplevd luftkvalitet

Max 50% luktdetektion enligt frsta luktintryck

Enligt egen specifikation


Lars Ekberg, 2006

Luftkvalitet enl. tidigare riktlinjer

Compound

Air Quality Class

Concentrations in mg/m3 unless otherwise specified

AQ1 AQ2 AQX

Carbon monoxide

Total 1h

8h

8h

Related to tobacco smoke

1h

Carbon dioxide

Ozone 1h

Nitrogen dioxide 1h

24h

Volatile organic compounds, VOCs

-Total concentration 0.5 h

(sum of all VOCs)

Formaldehyde 0.5 h

Inhalable particles from tobacco smoke 1h

Airborne dust PM10

Soot (carbon black) 24h

Mould

Bacteria

Radon yearly average

Gamma radiation

40 40 As spec.

10 10

6 6

2 5

600 ppm 1000 ppm

800 ppm 1000 ppm

0.05 0.07

0.1 0.1

0.075 0.075

0.2 0.5

0.05 0.1

0.1 0.15

0.06 0.15

0.04 0.09

50 cfu/m3 150 cfu/m3

4500 cfu/m3 4500 cfu/m3

200 Bq/m3 200 Bq/m3

0.5 Sv/h 0,5 Sv/h


Lars Ekberg, 2006

Luftkvalitet - enligt nya R1an

AQ1

AQ2

Normalt mycket liten risk fr strningar i form av lukter. Max CO2-halt 800 ppm

Normalt liten risk fr strningar i form av lukter. Omedelbart efter intrde i lokalerna kan lukter frnimmas kortvarigt. Max CO2-halt 1000 ppm

Andra riktlinjer och rd: Formaldehyd (P-mrkn), O3 (IMM), NH3 (ISIAQ-CIB TG 42)

Val, hantering och sktsel av bygg- och inr.mtrl skall kvalitets-skras (P-mrkning, Finland, Astma o allergifrb, Miljman., Milab).

Hela vistelsezonen skall ventileras utan stagnationszoner

vervg filtrering av tilluft

Myndigheternas krav och rd betrffande luftfroreningar och hygienluftflden: Rn, O3, NO2, SO2, PM10, Bensn, Kolmonoxid, Bly.


Lars Ekberg, 2006

Vad betyder CO2-halten ?

OBS !

Gller beskare

0

10

20

30

40

0

500

1000

1500

2000

2500

Andel missnjda(%)

CO2-koncentration (ppm)

Indikator fr upplevelse av froreningar frn mnniskor

(Efter Fanger, 1988)


Lars Ekberg, 2006

Ventilationsbehov

Andel missnjda (%)

Uteluftsflde (l/s per person)

Diskuteras bland forskare

Vanlig lufthygien- dimensionering idag


Lars Ekberg, 2006

Ljud - installationsbuller

Krav p LpA & LpC


Lars Ekberg, 2006

Ljus

Medel-

belysnings-

styrka (lux)

Obehags-blndning, UGR

Frgtergivnings-index, Ra

Tekniskt mtbara krav enligt SS-EN 12464 och SS-EN 12665

-Tillgng till dagsljus och mjlighet till utblick

-Lmplig belysningsstyrka utan blndning och reflexer

-Flimmerfri

-God frgtergivning

-Vlbalanserad luminansfrdelning

-Vlmodellerad frdelning mellan diffust och riktat ljus


Lars Ekberg, 2006

Verifiering av inneklimatkrav

R1an ger exempel p etablerade mtmetoder

-Nordtest, BFR, svensk Standard, ISO

Mtplan baserad p etablerade metoder

-Vad skall mtas

-Var (vistelsezon)

-Nr och hur lnge

-Vad kan pverka resultatet

-Krav p mtapparatur

Metod skall faststllas redan i samband med kravformulering


Lars Ekberg, 2006

Projektering fr bra

inomhusklimat

R1 Riktlinjer fr specificering av inneklimatkrav

Alternativa tekniska lsningar

Detaljprojektering

System-

analys

Byggnads-program

Krav p flexibilitet och generalitet

Krav p

effektiv energi-

anvndning

Driftskerhet

Enkelhet

Belastningar

frn verksamhet och uteklimat

Byggnads-tekniska frut-

sttningar

Funktions-krav

-

Inneklimat

Konsekvens-analys

Brukarnas

nskeml

Klass

Lokaler (SS 025268)

Bostder (SS 025267)

NQ1

Installationer utformade fr att

bidra till hg eller mycket hg

ljudstandard

Mycket goda ljudfrhllanden.

NQ2

Installationer utformade fr att

bidra till ljud

frhllanden som i de

flesta fall veren

sstmmer med

praxis och i frekommande fall med

ldre normkrav

Bttre ljudfrhllanden n ljudklass

C. Berrda personer kan nd i vissa

fall stras. Minimikrav fr god

boendemilj.

NQ3

Installationer fr vissa

ombyggnadsprojekt eller enkla,

temporra u

trymmen. Motsvarar lg

ljudstandard, avsedd att tillmpas

endast nr det inte r mjligt att

uppn ljudklass NQ2.

Motsvarar minimikrav enligt svenska

myndigheter. Runt 20% av berrda

personer strs.

Compound

Air Quality Class

Concentrations in mg/m3 unless otherwise specified

AQ1 AQ2 AQX

Carbon monoxide

Total 1h

8h

8h

Related to tobacco smoke

1h

Carbon dioxide

Ozone 1h

Nitrogen dioxide 1h

24h

Volatile organic compounds, VOCs

-

Total concentration 0.5 h

(sum o

f all VOCs)

Formaldehyde 0.5 h

Inhalab

l

e

particles from tobacco

smoke 1h

Airborne dust

PM10

Soot (carbon black) 24h

Mould

Bacteria

Radon yearly average

Gamma radiation

40

40 A

s spec.

10 10

6 6

2 5

600 p

pm 1000 ppm

800 ppm 1000 ppm

0.05 0.07

0.1 0.1

0.075 0.075

0.2 0.5

0.05 0.1

0.1 0.15

0.06

0.15

0.04 0.09

50 cfu/m

3

150 cfu/m

3

4500 cfu/m

3

4500 cfu/m

3

200 Bq/m

3

200 Bq/

m

3

0.5 Sv/h 0,5 Sv/h

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Ventilation rate, l/s per standard person

60

50

40

30

20

10

0

North Americans

Europeans

Japanese

Dissatisfied, %

Clothing

Optimal operative temperature

12C

14C

16C

18C

20C

22C

24C

26C

28C

1.0C

1.5C

2.0C

2.5C

3.0C

4.0C

5.0C

m

2

C / W

1.0

1.5

clo

0.0 0.5

1

2

3

met

0.0

0.1 0.2

50

75

100

125

150

W / m

2

10C

Activity
Lars EkbergNB-VVS-R1-Ekberg.ppt


INNEHLL

1. INTRODUKTION, ANVNDNINGSOMRDE, GILTIGHET, HNVISNINGAR

2. DEFINITIONER OCH BEGREPP

3. PROJEKTERING FR BRA INOMHUSKLIMAT

BYGGNADEN OCH DESS KLIMATHLLANDE INSTALLATIONERFRN FUNKTIONSKRAV TILL TEKNISK LSNING

4. GRUNDER FR RIKTLINJERNA

FRUTSTTNINGAR FR VRDERING AV INNEKLIMATETTERMISKT KLIMAT, LUFTKVALITET, LJUDMILJ, LJUSMILJ

5. INNEKLIMATETS KVALITETSKRAV KRAVSPECIFIKATION

KRAVSPECIFIKATION FR TERMISKT KLIMAT

KRAVSPECIFIKATION FR LUFTKVALITET

KRAVSPECIFIKATION FR LJUD

KRAVSPECIFIKATION FR LJUS

KRAVSPECIFIKATION FR VRIGA FAKTORER

6. VERIFIERING AV INNEKLIMATKRAV MTNINGAR

7. REFERENSER


BILAGOR

BILAGA 1. Metod fr Bestmning av Lmplig Operativ Temperatur

BILAGA 2. r 2006 gllande Svenska Myndighetskrav och Rd betrffande Luftfroreningshalter och Hygienluftflden i Icke Industriella Byggnader

BILAGA 3. Andra Riktvrden betrffande Hgsta Acceptabla Froreningskoncentrationer i Inomhusluft

BILAGA 4. Tidigare rd frn Boverket betrffande Hygienluftflden

BILAGA 5. Vgledning betrffande val av Lgemitterande Byggprodukter

BILAGA 6. Inneklimatsystem Utformning och Utfrande

BILAGA 7. Exempel p Kravspecifikation - Rumskort


Definitioner: Vistelsezon

3,5m

3,0m

A=10m2

3,5m3,

0m

A=10m2

3,5m

3,0m

A=10,5m2

Reviderad

BBR

2,5m

3,0m A=7, 5m2

0,1-2,0m .g.

P-mrkt

innemilj

2,9m

3,0m A=8,7m2

0,0-1,8m .g.

Social-styrelsen

1,9m

1,8m A=3,4m2

0,1-2,0m .g.


KvalitetsniverGrundkrav: Boverket, Arbetsmiljverket, Socialstyrelsen

Termiskt klimat(TQ1, TQ2.)

Luftkvalitet(AQ1, AQ2.)

Ljud(NQ1, NQ2.)

Ljus

SS-EN ISO 7730

WHO, IMM

SS-EN 025268, SS-EN 025267

SS-EN 12464, SS-EN 12665


Termiskt klimatEnligt andra/tidigare riktlinjer

TQ1

TQ2

TQ3

Max 6% missnjda

Exempel fr sommarfallet i kontor23,5 25,5C

Max 10% missnjda


Max 15% missnjda



Termiskt klimati lokaler enligt nya R1an

TQ1

TQ2

TQ3

Max 10% missnjda


Max 15% missnjda




Mlvrde fr operativ temperatur skall vljas enligt SS-EN ISO 7730

Clothing

Optimal operative temperature

12C14C

16C18C

20C22C

24C26C

28C

1.0C 1.5C 2.0C

2.5C

3.0C

4.0C

5.0C

m2 C / W

1.0 1.5 clo 0.0 0.5

1

2

3met

0.0 0.1 0.2

50

75

100

125

150

W / m2

10C

Act

ivity

Kldsel

Som

ma r

Vin

ter

Konto

rsarb.

Butik

sarbe

te

PPD-index 10%

Akt

ivit

et

(Fanger, 1970)


Termiskt klimati lokaler

TQ1

TQ2


Rumstemperaturen skall hllas vid en niv som normalt anses komfortabel. Sommartid i viss utstrckning hgre temperaturerLiten risk fr strningar i form av drag, vrmestrlning etc.


Termiskt klimati bostder

TQ1

TQ2

Som TQ2 med tillgget: Rumstemperaturer ver vad som normalt anses komfortabelt skall begrnsas, ven sommartid.

Rumstemperaturen skall hllas vid en niv som normalt anses komfortabel. Brukarna skall kunna pverka rumstemperaturen.Sommartid mste hgre temperaturer accepterasLiten risk fr strningar i form av drag, vrmestrlning etc.


LuftkvalitetEnligt tidigare riktlinjer

AQ1

AQ2

AQX

Max 1% besvrsreaktionerMax 1% slemhinneirritationMax 10% missnje med upplevd luftkvalitetMax 10% luktdetektion enligt frsta luktintryck

Max 5% besvrsreaktionerMax 10% slemhinneirritationMax 20% missnje med upplevd luftkvalitetMax 50% luktdetektion enligt frsta luktintryck

Enligt egen specifikation


Compound Air Quality Class Concentrations in mg/m3 unless otherwise specified

AQ1 AQ2 AQX Carbon monoxide Total 1h 8h 8h Related to tobacco smoke 1h Carbon dioxide Ozone 1h Nitrogen dioxide 1h 24h Volatile organic compounds, VOCs -Total concentration 0.5 h (sum of all VOCs) Formaldehyde 0.5 h Inhalable particles from tobacco smoke 1h Airborne dust PM10 Soot (carbon black) 24h Mould Bacteria Radon yearly average Gamma radiation

40 40 As spec. 10 10 6 6 2 5 600 ppm 1000 ppm 800 ppm 1000 ppm 0.05 0.07 0.1 0.1 0.075 0.075 0.2 0.5 0.05 0.1 0.1 0.15 0.06 0.15 0.04 0.09 50 cfu/m3 150 cfu/m3 4500 cfu/m3 4500 cfu/m3 200 Bq/m3 200 Bq/m3 0.5 Sv/h 0,5 Sv/h

Luftkvalitet enl. tidigare riktlinjer


Luftkvalitet - enligt nya R1an

AQ1

AQ2

Normalt mycket liten risk fr strningar i form av lukter. Max CO2-halt 800 ppm

Normalt liten risk fr strningar i form av lukter. Omedelbart efter intrde i lokalerna kan lukter frnimmas kortvarigt. Max CO2-halt 1000 ppm

Andra riktlinjer och rd: Formaldehyd (P-mrkn), O3 (IMM), NH3(ISIAQ-CIB TG 42)Val, hantering och sktsel av bygg- och inr.mtrl skall kvalitets-skras (P-mrkning, Finland, Astma o allergifrb, Miljman., Milab).

Hela vistelsezonen skall ventileras utan stagnationszoner vervg filtrering av tilluft

Myndigheternas krav och rd betrffande luftfroreningar och hygienluftflden: Rn, O3, NO2, SO2, PM10, Bensn, Kolmonoxid, Bly.


Vad betyder CO2-halten ?

(Eft

erFa

nger

, 198

8)

0

10

20

30

40

0 500 1000 1500 2000 2500

And

elm

issn

jda

(%)

CO2-koncentration (ppm)

Indikator fr upplevelse av froreningar frn mnniskor

OBS ! Gller beskare


Ventilationsbehov

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Ventilation rate, l/s per standard person

60

50

40

30

20

10

0

North Americans

EuropeansJapanese

Dis

satis

fied,

%

And

el m

issn

jda

(%)

Uteluftsflde (l/s per person)

Diskuteras bland forskare

Vanlig lufthygien-dimensionering idag


Ljud - installationsbullerKrav p LpA & LpC

Klass Lokaler (SS 025268) Bostder (SS 025267)

NQ1 Installationer utformade fr att bidra till hg eller mycket hg ljudstandard

Mycket goda ljudfrhllanden.

NQ2

Installationer utformade fr att bidra till ljudfrhllanden som i de flesta fall verensstmmer med praxis och i frekommande fall med ldre normkrav

Bttre ljudfrhllanden n ljudklass C. Berrda personer kan nd i vissa fall stras. Minimikrav fr god boendemilj.

NQ3

Installationer fr vissa ombyggnadsprojekt eller enkla, temporra utrymmen. Motsvarar lg ljudstandard, avsedd att tillmpas endast nr det inte r mjligt att uppn ljudklass NQ2.

Motsvarar minimikrav enligt svenska myndigheter. Runt 20% av berrda personer strs.


Ljus

-Tillgng till dagsljus och mjlighet till utblick-Lmplig belysningsstyrka utan blndning och reflexer-Flimmerfri-God frgtergivning-Vlbalanserad luminansfrdelning-Vlmodellerad frdelning mellan diffust och riktat ljus

Tekniskt mtbara krav enligt SS-EN 12464 och SS-EN 12665

Medel-belysnings-styrka (lux)

Obehags-blndning, UGR

Frgtergivnings-index, Ra


Verifiering av inneklimatkrav

R1an ger exempel p etablerade mtmetoder-Nordtest, BFR, svensk Standard, ISO

Mtplan baserad p etablerade metoder-Vad skall mtas-Var (vistelsezon)-Nr och hur lnge-Vad kan pverka resultatet-Krav p mtapparatur

Metod skall faststllas redan i samband med kravformulering


Projektering fr bra inomhusklimat

R1 Riktlinjer fr specificering av inneklimatkrav

Alternativa tekniska lsningar

Detaljprojektering

System-analys

Byggnads-program

Krav pflexibilitet och

generalitet

Krav peffektiv energi-

anvndning

Driftskerhet

Enkelhet

Belastningar frn verksamhet

och uteklimat

Byggnads-tekniska frut-

sttningar

Funktions-krav

-Inneklimat

Konsekvens-analys

Brukarnasnskeml
R1 Ygberg.pdfSvensk VentilationTre viktiga sammanhangDetta fr vi i osskad risk fr astma/allergiBoken om inomhusluftHandbok om bostderRtt temperatur inneEnergibesparingEnergi och ventilationInneklimatStandardiserat inneklimatStandardiserat inneklimatVr ambition

den nya r1:an riktlinjer för inneklimatkrav nya r1an...den nya r1:an riktlinjer för inneklimatkrav...

Documents