2015-06-30

Bilaga 2: Minnesanteckningar och yttrandenNr Namn Form för inbju-

dan/möteDatum för yttrande

Form för yttrande

1 Länsstyrelsen i Jämtlands län och Härjedalens kommun

Samrådsmöte 2015-05-26 Minnesanteckningar

2 Länsstyrelsen i Jämtlands län Skriftlig inbjudan 2015-06-10 Yttrande genom e-post

3 Länsstyrelsen i Gävleborgs län Skriftlig inbjudan 2015-06-15 Yttrande genom e-post

4 Allmänheten Samrådsmöte 2015-05-26 Minnesanteckningar

5 MSB Skriftlig inbjudan 2015-06-16 Yttrande genom e-post

6 Post- och Telestyrelsen Skriftlig inbjudan 2015-06-04 Yttrande genom e-post

7 Naturskyddsföreningen Region Mitt Skriftlig inbjudan 2015-06-12 Yttrande genom e-post

8 Telenor Sverige AB / Net4Mobility Skriftlig inbjudan 2015-06-08 Yttrande genom e-post

9 Svenska kraftnät Skriftlig inbjudan 2015-06-12 Yttrande genom e-post

10 Tele2 Sverige AB Skriftlig inbjudan 2015-06-10 Yttrande genom e-post

11 Boende i Ängersjö Samrådsmöte 2015-05-26 Samrådsformulär

12 Alvsilver, Jessica och Alexander Skriftlig inbjudan 2015-06-11 Yttrande genom e-post

13 Berg-Gustafzon, Karin Skriftlig inbjudan 2015-06-12 Yttrande genom e-post

14 Buttelmann, Marco § Steltner, Birka Skriftlig inbjudan 2015-06-11 Yttrande genom e-post

15 Eliasson Tomas Skriftlig inbjudan 2015-06-11 Yttrande genom e-post

16 Eliasson, Kent Skriftlig inbjudan 2015-05-28 Yttrande genom e-post

17 Forsberg, Peter och Agneta Skriftlig inbjudan 2015-06-11 Yttrande genom e-post

18a Gustafzon, Anna Skriftlig inbjudan 2015-05-26 Samrådsformulär

18b Gustafzon, Anna Skriftlig inbjudan 2015-06-12 Yttrande genom e-post

19 Lindholm, Göte Skriftlig inbjudan 2015-06-10 Yttrande genom e-post

20 Petterson, Per-Åke Skriftlig inbjudan 2015-05-26 Samrådsformulär

21 Ullgren, Mikael Skriftlig inbjudan 2015-06-12 Yttrande genom e-post

22 Wagner, Hans-Joachim Skriftlig inbjudan 2015-06-11 Yttrande genom e-post

23 Försvarsmakten Skriftlig inbjudan 2015-06-17 Yttrande genom e-post

24 Ljusdals kommun Skriftlig inbjudan 2015-06-23 Yttrande genom e-post

25 Trafikverket Skriftlig inbjudan 2015-06-24 Yttrande genom e-post

26 Härjedalen Sveg Airport Skriftlig inbjudan 2015-06-29 Yttrande genom e-post

27 LFV Skriftlig inbjudan 2015-06-23 Yttrande genom e-post

28 Vänsjö Bygdegårdsförening Skriftlig inbjudan 2015-06-30 Yttrande genom e-post

1

Samrådsmöte avseende ansökan om ändring av tillstånd avseende vindkraftsparkerna Ängersjökölen och Sandtjärnberget med Länsstyrelsen i Jämtlands län och Härjedalens kommun.

Tid och plats:

2015-05-26, Länsstyrelsen, Östersund.

Medverkande:

Johan Roger, NV Nordisk Vindkraft AB

Patrik Sjöö, NV Nordisk Vindkraft AB

L-G Nordlander, Härjedalens kommun, vice ordförande i kommunstyrelsen

Jan Bengtsson, Härjedalens kommun, miljöinspektör

Sara Huss, länsstyrelsen i Jämtlands län

Tryggve Sigurdson, Enetjärn Natur AB (minnesanteckningar)

Mötets öppnande

Johan öppnar mötet med att beskriva bakgrunden till ändringsansökan för de båda vindkraftanläggningarna och presentationsrunda genomförs. Samrådsmötet har följande upplägg:

• NV presenterar projekten och den planerade förändringen av projekten • Enetjärn Natur presenterar MKB-arbetet

Presentation av projektet

Johan beskrev förslaget till ändringsyrkanden som avser totalhöjd, ändrad villkorsskrivning avseende hinderbelysning och ökar flyttmån för projekt Ängersjökölen.

Johan presenterade avgränsningen för samrådsutskicket. Länsstyrelsen uppfattade att samrådsavgränsningen var väl motiverad. Bra att ta till extramarginaler i utskicket.

Jan frågade om det gjorts någon massbalansräkning för vägnätet i projekten. Johan sa att det inte har gjorts, men att det troligen behövs tillskott av massor.

Johan Roger presenterade tänkt tidplan. Sara Huss sa att det är långa handläggningstider på miljöprövningsdelegationen. Räkna med tillstånd tidigast hösten 2016. Länsstyrelsen I Örebro län hjälper till med extra resurser.

L-G sa att tillstyrkan måste göras av kommunfullmäktige. Det kommer att bli en diskussion om totalhöjd den eftersom översiktsplanen anger maximalt 150 till 180 meter.

2

Sara: Se till att fokusera på vad förändringen innebär i ansökan och MKB. Se till att miljöprövningsdelegationen ställer rätt fråga till kommunen. Poängtera att det här inte är någon ny lokalisering.

Jan: Kommunen yttrar sig i sak föra kungörelsen. Är alla frågor avhandlade blir tillstyrkansfrågan ganska enkel.

L-G: De viktigaste frågorna för politiken är synintryck, ljud och flyget. Kumulativt behöver endast 15 vindkraftverk beaktas på Svartåsen (fd Garpkölen) eftersom övriga verk har fått avslag. Kommunen undrade om hur elnätsanslutningen skulle lösas och samverkan mellan nära liggande vindkraftsanläggningar.

Tryggve presenterade innehållet i utkastet till miljökonsekvensbeskrivning och de preliminära konsekvensbedömningarna. Länsstyrelsen undrade om vi undersökt kungsörnarnas flygvägar?

Länsstyrelsen undrade om kranplattformarna blir större med högre torn. Markanspråksberäkningen kan behöva revideras i scenariot med gällande tillstånd om kranplattformar och avverkad yta blir mindre med lägre totalhöjd.

Jan undrade om transporterna blir längre och fler med höga torn. Johan sa att vingarna delas upp i två delar så transporterna blir inte längre.

Tryggve presenterade fotomontage som visar hur påverkan på landskapsbilden förändras med högre vindkraftverk. Sara sa att det är bra att vi utgår från samma punkter som i tidigare tillstånd.

Johan presenterade utredningen avseende påverkan på Svegs flygplats. MSA-ytan Är redan tillräckligt hög beroende på en telemaster i området. Länsstyrelsen önskade att ljudberäkningen baseras på maximalt antal vindkraftverk. Det går att redovisa en beräkning med troligt antal vindkraftverk som ett alternativt scenario.

Slutkommentarer:

Kommunen:

De tre frågorna som politikerna är intresserade av är förändringen av den visuella påverkan, ljud och påverkan på flygplatsen.

1. Tydliggör skillnaderna avseende landskapsbild. Beskriv gärna med siktlinje analys. Den här typen av höjning är inte prövad tidigare. Ta hänsyn till översiktsplanen sidan åtta. Hur uppfattas förändringen när det blir högre men färre vindkraftverk?

2. Luftfarten. Det behöver göras i en utredning av en utredare som godkänns av flygplatsen.

3. Ljud: tydliggör skillnaden mot gällande tillstånd.

3

Länsstyrelsen:

1. Fokusera på förändringen. Ändringen är för stor för att detta skulle kunna rymmas inom en villkorsändring och det behövs därför ett ändringstillstånd.

2. Redovisa konsekvenserna på landskapsbilden för respektive plats, beskriv skillnaden även i text.

3. Beskriv omfattningen och konsekvenserna det maximala yrkandet. Om det troliga scenariot är färre verk kan konsekvenserna redovisas som ett komplement.

4. Konsekvensbeskrivningen avseende fåglar ska göras av en fågelkunnig person. 5. Länsstyrelsen bedömer inte att det behövs några nya inventeringar. 6. Beskriv markanspråken 7. Beskriv om närliggande vindkraftparkers förutsättningar påverkas av

förändringen. 8. Kom ihåg att yrka om förlängd igångsättningstid. 9. Till kommunen: Energimyndigheten har nyligen kommit med en ny vägledning

om kommunal tillstyrkan. En avstyrkan eller tillstyrkan måste vara tydligt motiverad.

1

Samrådsmöte för ändring av tillstånd för vindkraft vid Sandtjärnberget och Ängersjökölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län Tid och plats:

2015-05-26, kl 16-20, Ängersjö folkets hus

Medverkande:

Johan Roger, NV nordisk vindkraft

Patrik Sjöö, NV nordisk vindkraft

Marie Rönnqvist, Enetjärn Natur AB

Tryggve Sigurdson, Enetjärn Natur AB

Intresserad allmänhet, uppskattningsvis 30 personer (både åretruntboende och fritidshusägare). 19 personer skrev sitt namn på närvarolista.

Plats: Ängersjö folkets hus (nära Sveg)

Efter mötet sammanställdes anteckningar av Marie Rönnqvist, Tryggve Sigurdson och Patrik Sjöö, se nedan. Under samrådsmötet lämnades också in ett antal yttranden via samrådsformulär, se separat samrådsredogörelse och bilaga med samtliga remissvar och yttranden.

Anteckningar från Marie Rönnqvist, Enetjärn Natur AB

Upplägget på samrådet var s.k. öppet hus med start kl. 16.00. De som anlände först var fast boende i området och var generellt positiva till både vindkraft och etableringen i området (Sandtjärnberget och Ängersjökölen). Att vindkraftverkens höjd skulle ändras till 230 m istället för 175 m, som NV har tillstånd till idag, såg de inte som något större problem. Flera av dessa personer tycket fotomontagen var bra och gav en tydlig bild av vad förändringen skulle innebära. De tyckte att fotona fortfarande var aktuella och att inga större förändringar skett. Det som bekymrade dem lite var de blinkande (vita) ljusen och en önskan om ändrade regler för hur man markerar verken diskuterade.

Ett par som har fritidshus i Kullvallen och de var bekymrade över att högre torn kanske kan öka ljuden från vindkraftverken. Vi informerade om att högre torn innebär att ljudkällan kommer längre bort men att eftersom det idag inte finns så höga torn kan vi inte helt säkert veta hur ljudutbredningen kommer att se ut. Däremot får inte gränsen på 40 dBA överskridas och i området har kommunen gränsen 35 dBA vilket innebär att om NV överskrider 35 dBA måste avtal tecknas med berörda husägare.

2

De personer som anlände lite senare var fritidshusägare och de var generellt väldigt negativa till vindkraft och den etablering som planeras i området. Få frågor kom upp gällande ändringen av tillståndet som samrådet berörde.

En synpunkt från en fritidshusägare var att fotomontage från husen vid sjön Sangens västra strand saknas.

Under mötet framgick det att kumulativa effekter, både visuella och ljudnivåer, inte är tydliga. Detta speciellt med tanke på de andra vindkraftsparkerna som planeras i området). Det pratades ganska mycket om vart vägar ska dras och om man ska öppna upp nya täkter. Även enskilda avtal och ersättningar diskuterades.

Samrådsmötets sista deltagare var fortfarande kvar och pratade med Patrik och Johan från NV när vi från Enetjärn Natur lämnade folkets hus ca kl. 20.00 för att köra tillbaka till Östersund.

Anteckningar från Tryggve Sigurdson, Enetjärn Natur AB

Förutom anteckningarna från ovan (delvis gemensamma diskussioner):

1. Fråga avseende fotomontagen från Öjingsvallen, där Tomas Eliasson trodde att fotoriktningen var felangiven, och likaså från Kullvallen. Önskade även fotomontage från Kullvallen mot Ängersjökölen. Jag skulle kolla om vi hade foton i fler riktningar från våra fotopunkter.

2. Samtal med en fastboende om nyttan med vindkraft för byn. De som söker sig till inlandet vill vara ostörda och inte se vindkraftverk. Det blir inga arbeten, bara mer utflyttning, Av erfarenhet från vattenkraften kan bygdemedlen försvinna någon annan stans.

3. Samtal med fastboende om bygdens historia. Ängersjö har varit en rik bygd, med ca 200 boende, flera affärer, kaféer, post, mm. Nu en av Sveriges minsta församlingar. Arbete med att slå samman många församlingar i Härjedalen, men det är ett hot mot kyrkorna. Svårt att med ideella krafter hålla alla byggnader och verksamheter igång. Folkets hus har inget kommunalt bidrag. Skogsmuseet har många byggnader och kommer bara att hålla öppet fyra dagar i sommar (tidigare år hela somrarna). Ett stort arkeologiprojekt hos Uppsala Universitet kartlade under många år bygdens tidiga historia.

3

Anteckningar från Patrik Sjöö, NV Nordisk Vindkraft AB

Överlag var det ett lugnt möte.

De största turistattraktionerna är huvudsakligen skoteråkning och fiske enligt en person.

Mest diskussioner kring de befintliga tillstånden.

• Hur kommer nätdragningen se ut? • Varför kör ni in söderifrån? • Vilken färg kommer verken att ha?

De frågor jag fick som är relevanta för detta samråd:

• Kommer de här verken att låta mera? • Hur mycket större blir avståndet för risk för iskast? • Hur ser tidplanen ut?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap YTTRANDE 1 (1) Datum

2015-06-16 Diarienr 2015-2934

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Postadress 651 81 Karlstad

Besöksadress: Stockholm: Fleminggatan 14 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby

Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 registrator@msb.se www.msb.se

Org nr. 202100-5984

MSB

-108

.1

Enheten för System och Tjänster i Rakel Fredrik Lind 010 240 40 55 Fredrik.Lind@msb.se

Ert datum 2015-06-03

Er referens Mail

NV Nordisk Vindkraft AB ”Ängersjökölen” Lilla Bommen 1 411 04 GÖTEBORG E-post: patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se

Uppdaterat yttrande över samråd inför ansökan om ändring av tillstånd – Ängersjökölen vindkraftpark Härjedalen kommun.

MSB har utrett konsekvenserna av planerade vindkraftverk vid Ängersjökölen, Härjedalen kommun, för påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel, med de positioner som angavs i er förfrågan 2015-06-03. Slutsatsen är att vindkraftverken inte kommer att ha någon påverkan på Rakelnätets befintliga länkstråk samt att vindkraftverkens placering inte kommer att påverka radiosystemet Rakel. MSB har inget att invända mot etablering av vindkraftverken i området. Med vänlig hälsning Fredrik Lind Systemarkitekt

Datum2015-06-04

Samråd inför etablering av vindkraftverk

PTS har enligt förfrågan sammanställt information om vilka tillståndshavare med radiolänkstråk som finns i närheten av den/de position(er) som ni har angivit. Sammanställningen nedan är en bild över hur läget är just nu och situationen kan förändras över tid. Behöver ni uppdaterad information måste ni göra en ny förfrågan till PTS. Vid frågor kontakta oss på pts@pts.se Fyra tillståndshavare har frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet. När det gäller dessa tillstånd har PTS inga detaljuppgifter om var radiolänkarna är placerade. Tillståndshavarna är: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, TeliaSonera AB, Hi3G Access AB och Net4Mobility HB.

Identifierade operatörerKoordinatsystem: RT90 2.5 gon VRadie: 2 km

Referens: Vindkraft Ängersjökölen VindkraftsparkX:6870573Y:1451259Inga operatörer har radiolänkar i angivet område.

Referens: Vindkraft Ängersjökölen VindkraftsparkX:6870590Y:1451799Inga operatörer har radiolänkar i angivet område.

Referens: Vindkraft Ängersjökölen VindkraftsparkX:6870548Y:1452200Inga operatörer har radiolänkar i angivet område.

Referens: Vindkraft Ängersjökölen VindkraftsparkX:6870486Y:1452530Inga operatörer har radiolänkar i angivet område.

Referens: Vindkraft Ängersjökölen VindkraftsparkX:6870230Y:1451643

Inga operatörer har radiolänkar i angivet område.

Från: Diarielåda <pts@pts.se>

Till: PlatinaImport <platinaimport@pts.se>

Ärende: VB: Samrådsinbjudan Ängersjökölen vindkraftpark

Datum: 2015-06-03 13:44:59

Från: Patrik Sjöö [mailto:patrik.sjoeoe@nordiskvindkraft.se] Skickat: den 3 juni 2015 13:01 Kopia: Sanna Lindqvist Ämne: SV: Samrådsinbjudan Ängersjökölen vindkraftpark

Hej,

Då några positioner fallit ifrån från bifogad layout kommer nu istället en uppdaterad layout. Vi ursäktar

oss för detta misstag och ber er att skicka in era synpunkter senast den 24 Juni 2015.

Mvh

Patrik

Från: Patrik Sjöö Skickat: den 13 maj 2015 16:53 Ämne: Samrådsinbjudan Ängersjökölen vindkraftpark

Hej!

Bifogat finner ni en samrådsinbjudan gällande Ängersjökölen vindkraftpark. Vi skulle vara tacksamma för att få in era synpunkter senast den 12 juni 2015.

Med vänlig hälsning, Patrik Sjöö Projektledare / Development Project Manager Nordisk Vindkraft D +46 (0)31 339 59 64 M +46 (0)72 700 31 10 NV Nordisk Vindkraft AB registrerat i Västra Götalands län, Sverige med organisationsnummer 556616-0684 Registrerad adress: Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg, Sverige

3 Please consider the environment - do you really need to print this email?

Jämtland - Ängersjökölen - 01881

Turbine ID X Y Z [m]T1 1451259,00 6870573,00 565,18T2 1451799,00 6870590,00 625,50T3 1452200,00 6870548,00 607,88T4 1452530,00 6870486,00 582,44T5 1451643,00 6870230,00 598,86

Turbine ID POINT_X POINT_YT1 493519,7959 6868110,456T2 494059,3088 6868134,15T3 494460,6254 6868097,15T4 494791,2266 6868039,278T5 493907,8573 6867772,398

Background map taken from Lantmateriets Fastighets and Bla karta series. Copyright Lantmateriets ©2015.

Coordinates are in RT90 2.5 gonV

SWEref99

2015-06-12

Naturskyddsföreningen Kansli Mitt Nordisk Vindkraft AB c/o Maria Danvind Patrik Sjöö Björkåbruk 171 881 95 Undrom Synpunkter på samrådshandlingar för vindparken Ängersjökölen, Härjedalens kommun Naturskyddsföreningen har fått samrådshandlingarna för vindkraftparken Ängersjökölen på remiss. Kommande tillståndsansökan avser en ändring av det tillstånd som meddelades för vindkraftparken 2014. Ändringen innebär en höjning av vindkraftverkens maximala to-talhöjd från de tillståndsgivna 175 m till 230 m. Parkområdet ligger ca 30 km öster om Sveg och rymmer 5 vindkraftverk. Naturskyddsföreningen vill lämna följande synpunkter. Fladdermusinventering Alla fladdermöss i Sverige är skyddade genom Artskyddsförordningen, vilket innebär att man inte får skada deras fortplantnings- och viloplatser, vilka kan finnas i t ex ihåliga träd. Alla fladdermusarter omfattas dessutom av det europeiska avtalet EUROBATS, vilket krä-ver att hänsyn tas till fladdermössens jaktområden och andra platser av större betydelse (Naturvårdsverket. 2011. ”Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss”). I likhet med andra vindkraftprojekt anser Naturskyddsföreningen att en fältinventering av fladdermöss ska göras för att undersöka om och var det finns sådana platser. Behovet av en inventering kan särskilt motiveras i och med den höjning av verken som tillståndet av-ser. Härigenom ökar den s k sveparean, ytan som täcks av den roterande propellern, med 57 % per verk. Flera studier visar att sveparean är en betydelsefull parameter i risken för kollisioner mellan fladdermöss / fåglar och vindkraftverk. Den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) bör föra ett resonemang runt i vil-ken grad de högre verken medför en ökad kollisionsrisk för fladdermöss och fåglar. Kungsörn Den kommande MKB:n bör omfatta en ny rovfågelinventering, inklusive en spelflyktinven-tering av kungsörn under mars, för att säkerställa att inga nyetablerade häckningsplatser numera finns i närhet till vindparksområdet. För Naturskyddsföreningen Maria Danvind Naturskyddsföreningens kansli Region Mitt

Telenor Sverige AB, S-371 80 Karlskrona. Besök: Campus Gräsvik 12. Telefon: +46 455 33 10 00. Fax: +46 455 33 14 99, telenor.se Säte: Karlskrona. Företaget innehar F-skattesedel. Org. nr: 556421-0309

patrik.sjoeoe@nordiskvindkraft.se Ärende: Ängersjökölen Göteborg 2015-06-08 Svar på vindkraftsremiss gällande vindkraftverk i Jämtland. Telenor Sverige AB eller Net4Mobility har inga invändningar mot uppförande av vindkraftverk enligt remissansökan inkommen 2015-06-03, med placering enligt de bifogade koordinaterna. Med vänliga hälsningar Huawei Technologies Sverige AB / Telenor Sverige AB Access Transmission Clas Magnusson

SVENSKA KRAFTNÄT 

Koncessioner och kommunikation Planhandläggare Daniela Häggqvist 010­475 8l 58 daniela.haggqvist@svk.se 

Nordisk Vindkraft patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se 

2015­06­12  2015/941/3  YTTRANDE 

Yttrande angående ansökan om ändring av tillstånd för att uppföra Ängersjökölen vindkraftspark i Härjedalens kommun 

Svenska kraftnät har tagit del av rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. 

Vi vill dock påminna om att all utbyggnad av elproduktion kräver anslutningsnät. Vid större produktionsetableringar krävs ofta förstärkningar av såväl lokal­, region­ som stamnät. All produktionsutbyggnad medför därmed utbyggnad av infrastrukturen för el. Detta bör beaktas i den fortsatta planeringen. 

Vid eventuell framtida vindkraftsetablering i närheten av kraftledningar måste vissa säkerhetsavstånd iakttas. Avståndet får inte vara sådant att ett vindkraftverk skulle kunna falla över en kraftledning vid ett haveri. Avstånden måste även vara tillräckliga för säker flygbesiktning samt tillräckliga mellan kraftledningens jordpunkter och jord­punkter i vindkraftsanläggningens uppsamlingsnät. 

För att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar rekommenderar Transport­styrelsen att vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd lägre än 50 meter placeras minst 100 meter från kraftledning. Vindkraftverk och master med stag med en totalhöjd över 50 meter bör placeras minst 200 meter från kraftledning. Avståndet beräknas med utgångspunkt från kraftverksrotorns periferi. För verk med en rotordi­ameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara större än 250 meter. 

Svenska kraftnät vill påpeka att angivna säkerhetsavstånd kommer att ses över då senaste tidens rotorhaverier har påvisat behovet av ökade säkerhetsmarginaler. Denna revidering kommer att genomföras eftersom det har hänt olyckor där rotorblad har lossnat och slungats iväg långa sträckor. De rekommenderade säkerhetsavstånden kan således komma att öka. 

SVENSKA  KRAFTNÄT 

BOX 120 0 172 24 SUNDBYBERG 

STUREGATAN 1 

WWW.SVK.SE REGISTRATOR0SVK.SE 

TEL 010 475 80 00 FAX 010 475 89 50  1/2 

Svenska kraftnät vill även påminna om de tekniska krav som omfattar alla vindkraft­verk och vindkraftsparker med kapacitet större än 1,5 MW. Dessa krav återfinns i före­skriften SvKFS 2005:2 "Affärsverket Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar". För frågor gäl­lande anslutning av vindkraft till stamnätet har Svenska kraftnät tagit fram ett vägle­dande dokument. Dokumenten finns  att hämta via vår hemsida, svk.se, under sökväg Drift och marknad/Anslutning och tariff. 

För ytterligare information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisar vi till Perspektivplan 2025. Detta dokument finns publicerat via vår hemsida: 

http: / / www. svk. se/ 

Med vänliga hälsningar 

Daniela Häggqvist 

Information angående remisser till Svenska kraftnät 

Svenska kraftnät önskar att ni sänder fullständigt material till oss via: registrator@svk.se alternativt till: Svenska kraftnät, Box 1200 172 24 Sundbyberg. 

2/2 

From: vindkraftverkTo: patrik.sjoeoe@nordiskvindkraft.seDate: Wed, 10 Jun 2015 06:39:54 +0000Subject: RE: Samrådsinbjudan Ängersjökölen vindkraftpark

Hej,

Tele2 har inget att invända mot nedanstående remiss.

 

Tord HoppeTransmission EngineerMobile Transmission, Mobile Rollout

Tele2 Sverige ABAdress: Box 62/Borgarfjordsgatan 16, 164 94 Kista, SwedenTelefon: +4670 426 4715www.tele2.se

 

 

From: Patrik Sjöö [mailto:patrik.sjoeoe@nordiskvindkraft.se] Sent: den 3 juni 2015 13:01Cc: Sanna LindqvistSubject: SV: Samrådsinbjudan Ängersjökölen vindkraftpark

 

Hej,

 

Då några positioner fallit ifrån från bifogad layout kommer nu istället en uppdaterad layout. Vi ursäktar oss för detta misstag och ber er att skicka in era synpunkter senast den 24 Juni 2015.

 

Mvh

Patrik

 

Från: Patrik Sjöö Skickat: den 13 maj 2015 16:53Ämne: Samrådsinbjudan Ängersjökölen vindkraftpark

 

Hej!

Bifogat finner ni en samrådsinbjudan gällande Ängersjökölen vindkraftpark.   

Vi skulle vara tacksamma för att få in era synpunkter senast den 12 juni 2015.

 

Med vänlig hälsning,

Patrik SjööProjektledare / Development Project ManagerNordisk Vindkraft

D  +46 (0)31 339 59 64M  +46 (0)72 700 31 10

NV Nordisk Vindkraft AB registrerat i Västra Götalands län, Sverige med organisationsnummer 556616-0684Registrerad adress: Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg, SverigeP Please consider the environment - do you really need to print this email?

 

******** IMPORTANT NOTICE ********The content of this e-mail is intended for the addressee(s) only and may contain information that is confidential and/or otherwise protected from disclosure. If you are not the intended recipient, please note that any copying, distribution or any other use or dissemination of the information contained in this e-mail (and its attachments) is strictly prohibited. If you have received this e-mail in error, kindly notify the sender immediately by replying to this e-mail and delete the e-mail and any copies thereof.

Tele2 AB (publ) and its subsidiaries (“Tele2 Group”) accepts no responsibility for the consequences of any viruses, corruption or other interference transmitted by e-mail.

NV#Nordisk#Vindkraft#AB#

Patrik#Sjöö#

Lilla#Bommen#1#

411#04#Göteborg#

e>mail: patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se#

#

Samrådspart:#Härjedalens#kommun.#gunilla.zetterstrom>backe@herjedalen.se##

#

Yttrande(Ängersjökölens(Vindpark,((10(juni(2015(

#

Förnyelsebar#energi#och#nyttjande#av#sol,#vind,#vatten#och#vågor#för#energiproduktion#är#bra#och#vi#stöttar#det#helhjärtat.#Ännu#bättre#blir#det#när#valet#av#energikälla,#placering#och#liknande#är#samhällsekonomiskt#effektivt#d.v.s.#baseras#på#gedigna#och#dynamiska#(dvs.#långsiktiga)#analyser.##

Som#privathushåll#och#ägare#av#fastigheten#Ängersjö#8:19#är#etableringen#av#vindkraftparker#på#Ängersjökölen#och#Sandtjärnberget#förenat#med#stora#personliga#kostnader.#Vi#köpte#vår#fastighet#i#Ängersjö#enbart#för#de#vildmarksattribut#omgivningen#ger#och#kulturvärde#byn#erbjuder.#När#det#gäller#naturvärden#och#kulturvärden#finns#det#tyvärr#få#gradskillnader.#Antingen#finns#de#där#eller#så#finns#de#där#inte.#Med#de#planerade#vindkraftsparkerna#finns#det#inte.#Med#230#m#höga#högintensivt#blinkande#kraftverk#finns#de#definitivt#inte#där.#Men#vi#är#endast#ett#hushåll#och#även#om#vi#skulle#skicka#den#fantastiska#lilla#bok#som#vår#tioåriga#dotter#skrev#för#två#månader#sen#om#upplevelsen#att#på#första#parkett#uppkrupen#i#en#sovsäck#på#Älgön#(rakt#nedanför#Ängersjökölen)#en#tidig#morgon#se#tio#orrtuppar#spela#på#Stor#Ängersjön#så#är#vi#endast#ett#hushåll#vars#kostnad#på#totalen#inte#blir#så#stor.#Det#som#oroar#oss#är#hur#lite#av#just#den#totala#kostnaden#och#av#de#konsekvenser,#idag#och#i#framtiden,#som#etableringen#av#och#förslaget#att#bygga#ännu#högre#vindkraftverk,#som#tas#med#i#beaktande#eller#som#behandlats#i#de#beslut#eller#beskrivningar#som#delgetts#i#samrådsförfarandet#av#vindkraftsprojekten#på#Ängersjökölen#och#Sandtjärnberget#dvs##Beslut'om'Tillstånd'enligt'9'kapitlet'miljöbalken'för'uppförande'och'drift'av'vindkraftsanläggning'vid'Ängersjökölen,'Härjedalenskommun''2012C12C14#och#Utkast'till'miljökonsekvensbeskrivning#(Enetjärn#natur#ab#2015>05>13).#I#första#delen#av#detta#yttrande#kommenteras#utkastet#till#miljökonsekvensbeskrivning.###

Eftersom#kommunen#uppgivit#i#beslutet#att#de#vill#vara#en#samrådspart#i#detaljutformningen#skickas#även#detta#yttrande#till#kommunen.##Vi#mottar#även#gärna#kommentarer#från#kommunen#på#vårt#yttrande.#Framför#allt#på#det#tillägg#till#översiktsplan#som#kommunen#tagit#fram#och#som#vi#kommenterar#i#den#sista#delen#(Vindkraft#i#Härjedalens#kommun>södra/östra#delen.#Tillägg/fördjupning#Översiktsplan,#2010>11>03).##

#

Miljökonsekvensbeskrivning=(Ändring(av(tillstånd(för(vindkraft(vid(Ängersjökölen(i(Härjedalens(kommun,(Jämtlands(län.(Enetjärn(natur(AB(2015=05=13(

Vi#ser#fram#emot#den#fullständiga#Miljökonsekvensbeskrivningen.#I#det#utkast#som#medföljde#samrådsförfarande#finns#stora#brister.#Ibland#beskrivs#konskevenser#för#människor#och#miljön#av#den#föreslagna#verksamheten#inte#alls,#ibland#ringaktas#de#utan#källstöd#och#ibland#är#de#t.o.m.#felaktiga.#Samtidigt#beskrivs#och#utvecklas#argumenten#i#flera#avsnitt#ensidigt#till#fördel#för#vindkraftverksamhetens#nytta.#Syftet,#enligt#Miljöbalken,#med'en'miljökonsekvensbeskrivning'för'en'verksamhet'eller'åtgärd'är'att'identifiera'och'beskriva'de'direkta'och'indirekta'effekter'som'den'planerade'verksamheten'eller'åtgärden'kan'medföra'dels'på'människor,'djur,'växter,'mark,'vatten,'luft,'klimat,'landskap'och'kulturmiljö,'dels'på'hushållningen'med'mark,'vatten'och'den'fysiska'miljön'i'övrigt,'dels'på'annan'hushållning'med'material,'råvaror'och'energi.'Vidare'är'syftet'att'möjliggöra'en'samlad'bedömning'av'dessa'effekter'på'människors'hälsa'och'miljön'(MB'Kap.6'§3).#Objektivitet#bör#säkerställas#vid#utförandet#av#den#fullständiga#MKBn.###

I#Miljökonsekvensbeskrivningen#som#ingår#i#samrådet;###

1) Ägnas#en#hel#sida#åt#att#beskriva#Sveriges#energipolitik#och#nationella#politiska#målsättningar##för#förnyelse#energi,#men#konsekvenser#för#regionala#målsättningar#och#regionalpolitiska#mål#av#att#vindkraftsparkerna#uppförs#beskrivs#inte#alls.##I#MKB#finns#ingen#beskrivning#av#direkta#och#indirekta#effekter#för#regionen#av#att#verken#uppförs#och#som#är#anledningen#till#samrådet.#I#likhet#med#nationella#mål#bör#t.ex.#en#beskrivning#av#Härjedalens#tillväxtsektorer#vars#potential#är#i#direkt#konflikt#med#vindkraftsutbyggnader#också#beskrivas.#För#att#nämna#några#av#de#texter#som#beskriver#hur#länet#och#kommunens#tillväxtpotential#är#avhängt#den#storslagna#naturen#och#fritidsmöjligheterna;###Enligt#Regionförbundets#beslut#2013#vill#länet#Jämtland/Härjedalen#t.ex.#uppnå#följande#övergripande#mål#för#hållbar#tillväxt1;##•#Besöksnäring#är#en#tillväxtmotor#med#hållbarhet#som#signum#•#Fler#personer#besöker#och#bosätter#sig#i#länet#•#Ledande#på#naturbaserade#upplevelser#•#Fler#personer#är#aktiva#och#skapande#i#kulturlivet,#särskilt#barn#och#unga#•#Den#ideella#sektorn#har#stärkt#sin#roll#i#kulturlivet#•#Fler#företag#inom#kulturella#och#kreativa#sektorn#stärker#länets#attraktionskraft##

Samma#beslut#konstaterar#att;##'det'nationella'exportvärdet'för'turismen,'mätt'som'utländska'besökares'konsumtion'i'Sverige,'var'2011'45'procent'mer'än'järnC'och'stålexporten'och'mer'än'dubbelt'så'mycket'som'värdet'av'den'svenska'personbilsexporten.'Turismen'i'Jämtlands'län'är'en'viktig'del'av'de'nationella'siffrorna.##

#Besöksnäringen#är#en#sysselsättningsintensiv#bransch#som#ökat#mer#80%#sedan#år#2000,#som#förväntas#bidra#signifikant#till#regeringens#arbetsmarknadspolitiska#mål#och#pekas#särskilt#ut#för#glesbefolkade#områden#med#naturvärden.##############################################################1#Jämtland/Härjedalen#2030#Innovativt#och#Attraktivt,#Regional#Utvecklingsstrategi#2014>2030,#Beslutad#av#Regionförbundets#styrelse#2013>12>16#Dnr#RS/2011>121,#Regionförbundet#Jämtland#län##

I#Kommunens#”Härliga#Härjedalen>så#mycket#bättre”#beskrivs#att#De'2.5'miljoner'hotellnätter'som'turistnäringen'skapar'i'Härjedalen'varje'år'är'beroende'av'naturen.##Vidare#slår#den#regionala#utvecklingsstrategin#fast#att;##

'Landsbygden'i'Jämtlands'län'är'attraktiv'som'boendemiljö'för'många.'Särskilt'attraktiva'är'landsbygdsmiljöer'inom'rimliga'pendlingsavstånd'från'Östersund'eller'andra'orter'med'arbeten'och'grundläggande'service.'Möjligheter'till'byggande'i'attraktiva'lägen'ska'ske'med'hänsyn'till'viktiga'naturC'och'kulturvärden'och'kan'på'så'sätt'ytterligare'bidra'till'att'öka'inflyttningen'på'landsbygden.'Ny'bebyggelse'bör'styras'till'befintliga'tätorter'och'byar'med'grundläggande'service'och'möjligheter'till'kollektivtrafik.'Med'en'bra'vägstandard,'goda'kommunikationer'och'ett'högt'användande'av'IT'kan'också'mer'perifert'liggande'områden'få'en'ökad'attraktionskraft.##

#Ängersjö#är#just#en#sådan#ort#som#i#motsats#till#många#andra#orter#sett#en#inflyttning,#även#av#barnfamiljer,#och#som#med#sitt#nära#läge#till#Sveg#möjliggör#ett#boende#som#kombinerar#allmän#service#med#viktiga#natur>#och#kulturvärden.#En#attraktionskraft#som#är#svår#att#förena#med#230#meter#höga#vindkraftsverk#som#dygnet#runt#skickar#ut#ett#högintensivt#blinkande#ljus.#Att#förutsäga#den#framtida#utvecklingen#är#kärnan#i#en#miljökonsekvensbeskrivning,#detta#saknas#i#det#utkast#vi#fått#ta#del#av#i#samrådsunderlaget.###

2) #Beskrivs#vindkraftverken#ligga#långt#från#bebyggelse.###Vi#anser#inte#att#bebyggelse#som#antingen#ligger#direkt#i#själva#projektområdet#(Sandtjärnsberget),#eller#att#bebyggelse#1.3#km#bort#(Öjingsvallen),#2.1#km#(Hea),#3,4#km#(Ängersjökyrka#och#Torget)#är#att#betrakta#som#”långt#från#bebyggelse”.#Kommunens#översiktplan#är#tydlig#med#att#vindkraftutbyggnad#inte#ska#tillåtas#alltför#nära#byar.#Detta#är#att#betrakta#som#nära#när#det#handlar#om#främmande#föremål#som#sticker#upp#230#m#på#områdets#höjder.#I#Översiktsplanens#beskrivning#av#områden#där#ingen#vindkraftsutbyggnad#tillåts#nämns#t.ex.#områden#där#man#från#berörda#byar#inte#ser#vindkraftverket#i#flera#riktningar#och#områden#alltför#nära#byarna.#Vi#anser#att#detta#är#nära#byn#och#annan#bebyggelse.##

3) #Beskrivs#att#projektområdet#berörs#av#få#motstående#intressen.###Ett#sådant#uttalande#bygger#förhoppningsvis#på#okunskap.#På#ett#större#plan#står#tillväxtpotentialen#som#bygger#på#den#vildmarkskänsla#och#det#kulturarv#som#finns#i#byn#i#direkt#konflikt#med#230#meter#höga#vindkraftverk#på#nära#håll.##För#byn#är#det#ett#hot#mot#de#värden#som#bybor#och#fritidsbesökare#nyttjar#året#runt#och#den#välfärd#och#hälsa#det#genererar.#MKBns#uppgift#är#att#finna#och#beskriva#dessa#konflikter#inte#utgå#från#att#de#inte#finns.#Konsekvenser#för#bygden#och#bygdens#intressen#bör#beaktas.#Det#finns#ett#stort#motstånd#i#bygden#som#inte#är#beskrivet#och#redogjort#för.##

#4) #Sammanfattar#att#med#pkt#2#och#3#tillsammans#med#kommunens#tilläggsplan#är#de#tekniska#

och#planmässiga#förutsättningarna#för#att#etablera#vindkraftverk#i#området#mycket#goda.####Vi#anser#inte#att#förutsättningarna#är#goda#eller#mycket#goda#och#tilläggsplanen#stödjer#inte#en#utbyggnad#nära#bebyggelse#i#sak#(se#texten#i#nästa#avsnitt).#Dessutom#står#det#i#tilläggsplanen#att#större#grupper#av#vindkraftverk#bör#åtskiljas#så#att#grupperna#inte#blir#väl#synliga#samtidigt#(innebär#15>20#km#mellan#parkerna)#(s#15).#Här#är#tre#parker#väl#synliga#från#de#flesta#platser#i#byn.###

5) Är#beskrivningen#av#nollalternativet#svårförståelig#(med#syftningsfel),#otillräcklig#som#beslutsunderlag#och#beaktar#ensidigt#alternativkostnaden#för#vindkraftsproducenten#(uppdragsgivaren)#av#att#175#m#höga#vindkraftverk#byggs#istället#för#230#m#höga#vindkraftverk.###

En#MKB#har#till#uppgift#att#utgöra#ett#beslutsunderlag#för#beslutsfattare#och#ur#den#synvinkeln#borde#det#vara#viktigt#att#samtliga#aspekter#och#förutsättningar#redovisas.#Denna#tolkning#och#beskrivning#av#nollalternativet#får#projektet#att#framstå#som#mer#fördelaktigt.##

#6) Bedöms#förändringen#vara#liten#av#att#höjden#på#vindkraftsverken#ökar.#Bedömningen#är#att#

totalhöjden#ger#en#liten#förändring#av#synupplevelsen#av#vindkraftsanläggningen.#Denna#bedömning#kan#göras#med#stor#säkerhet#anser#författarna.##

#Vi#bedömer#inte#att#redan#stora#ingrepp#i#en#annars#orörd#kupering#som#blir#ytterligare#55#meter#höga#är#en#liten#förändring.#Stockholms#högsta#byggnad#Kaknästornet#är#155#meter#högt,#en#minibyggnad#i#jämförelse#med#dessa#verk.#Globen#som#”endast”#är#80#meter#hög#syns#från#flera#kilometers#håll.#Dessa#byggnader#lyckas#inte#ens#smälta#in#i#Sveriges#mest#tätbebyggda#stad.#För#Ängersjö#och#omgivande#bebyggelse#kommer#vindkraftverken#helt#dominera#landskapsbilden.#Samtliga#tre#vindkraftsparker#placeras#högt#upp#i#landskapet#på#områdets#högsta#bergstoppar#och#syns#på#ett#påträngande#sätt#från#de#flesta#delar#av#bebyggelsen.#Inga#kullar,#ingen#skog#eller#kuperad#terräng#skymmer#sikten.#När#vi#tittar#på#fotomontagen#tappar#vi#nästan#andan.#Vi#blir#illa#berörda.#Än#har#vi#inte#vågat#visa#montagen#för#barnen.#Detta#är#deras#paradis.#Hur#förklarar#man#att#Ängersjö#ska#ha#byggnadskonstruktioner#som#är#högre#än#någon#byggnad#som#finns#i#Stockholm.###

7) Påstås#att#Ängersjökölen#inte#är#ett#särskilt#fågelrikt#område.##Vi#skulle#vilja#få#det#påståendet#styrkt.#Vi#anser#att#en#MKB#värdig#namnet#tar#upp#bristerna#i#den#förra#MKBns#fågelinventering#och#den#uppmärksammade#avsaknaden#av#fladdermusinventering.#En#grundlig#inventering#av#övriga#fåglar,#bl.a.#smålom,#berguv,#fjällvråk,#småspov#och#dalripa#bör#göras.#Berguv#har#t.ex.#iakttagits#i#och#i#närheten#av#byn.#Orrspelen#som#beskrivs#ovan#tog#plats#precis#vid#foten#av#kölen#9#april#2015.#10#stycken#orrhanar#precis#vid#foten#av#berget!#Det#är#ett#skådespel#av#internationell#rang!#Reproduktions>#och#spelplatser#(även#för#tjäder)#bör#undvikas#vid#anläggningsarbeten#(är#skyddade#enligt#artskyddsförordningen).#Vi#är#inga#ornitologer#men#har#haft#fantastiska#fågelupplevelser#i#Ängersjö.###

8) För#Ängersjökölens#vindkraftsanläggning#har#riskerna#för#fladdermus#kollisioner#bedöms#som#liten#och#konsekvenserna#som#obetydliga.#

Den#tidigare#MKB#har#inte#utfört#någon#fladdermusinventering.#På#vilka#grunder#görs#den#här#bedömningen?#

9) Påstås#att#Ingen#organiserad#turistverksamhet#äger#rum#i#projektområdet.#Att#konsekvenserna#för#friluftslivet#blir#små.#Att#besöksfrekvensen#i#närmast#kringliggande#plaster#är#små.##

Vildmarken#som#präglar#området#runt#projektområdet#är#en#kollektiv#vara#vars#nyttjande#inte#alltid#går#att#finna#i#den#officiella#statistiken.##Vi#är#själva#stora#nyttjare#av#den#unika#tystnad#(hade#aldrig#”hört”#tystnad#innan#vi#varit#i#Ängersjö)#det#djur>#och#fågelliv#(har#för#andra#året#en#tornfalk#häckandes#i#ladan,#storlommen#simmar#i#Ängersjön,#gökens#gol#på#våren,#björn#rotar#i#myrstackarna#på#tomten,#barnen#fiskar#i#alla#de#sjöar#och#tjärn#omgivningen#erbjuder,#Orrarna#spelar#etc.#etc)#av#

den#stjärnklara#himlen#(en#bristvara#i#större#delen#av#Europa#idag!)#av#bad,#skogsutflykter,#bärplockning.#Många#samlas#i#området#på#helger#och#lov#för#att#njuta#av#den#fantastiska#miljön,#åka#snöskoter,#fiska,#bada,#jaga,#åka#skidor,#åka#skridskor,#plocka#svamp#och#bär#och#bara#vara.##Att#påstå#att#ingen#organiserad#turistverksamhet#äger#rum#är#felaktigt.#Området#har#ett#aktivt#FVO#med#bl.a.#inplantering#av#ädelfisk#som#attraherar#besökare#från#Europa,#byn#erbjuder#flera#övernattningsmöjligheter,#har#inte#mindre#än#två#museum#etc.#Varje#år#organiseras#traditionella#sammankomster,#pimpeltävlingar,#loppisar#etc.#som#attraherar#flera#besökare.#Vi#har#mött#dagisbarn#och#personer#från#särskilda#boenden#från#Sveg#som#besöker#byn#för#rekreationsaktiviteter.#Och#så#vidare.#

10) Bedömer,#med#stor#säkerhet,#att#den#visuella#påverkan#sammantaget#kommer#att#vara#likvärdig#med#fyra#större#vindkraftverk#istället#för#fem#(för#Ängersjökölen)#eller#nio#istället#för#elva#(för#Sandtjärnberget).##

Se#pkt#6.#Hur#kan#man#möjligen#göra#ett#sådant#konstaterande?#Kraftverken#är#nästan#50#procent#högre#än#Stockholms#högsta#byggnad.#Fyra#sådana#konstruktioner#i#ena#blickfånget#och#nio#i#andra#placerade#i#en#annars#ur#ett#landskapsperspektiv#orörd#miljö.#Den#visuella#påverkan#är#enorm!#Hur#fastställs#detta#och#hur#fastställs#det#med#stor#säkerhet?#

11) En#ändring#av#totalhöjden#bedöms#medföra#obetydliga#konsekvenser#för#kulturmiljön.#

Ängersjö#kyrka#med#omkringliggande#gårdar#i#kyrkbyn#och#Heden#är#utsedda#som#lokalt#och#regionalt#kulturminnesområde.#De#föreslagna#vindkraftsanläggningarna#vid#Sandtjärnberget#och#Ängersjökölen#kommer#att#få#en#dominerande#inverkan#på#dessa#utsedda#kulturminnesområden.#Folkets#hus,#byggnadsminnet#Halla,#Skolmuséet,#Skogsmuséet,#den#unika#mängd#forskningsrapporter#i#statligt#tvärvetenskapligt#projekt#visar#på#andra#stora#värden,#liksom#Gammelvallarna#vid#sjön#Öjingen#där#Riksantikvarieämbetet#klassat#objekt#med#stort#bevarandevärde.#En#höjning#av#verken#försämrar#utsikterna#att#bevara#denna#kulturbygd#ytterligare.#Enligt#Kommunens#Tilläggsplan#(se#nedan)#ska#för#vissa#värden#framför#allt#de#som#innehåller#tidlösa#kulturlandskap#erfordras#en#frizon#eller#ett#särskilt#respektavstånd,#även#utanför#den#redovisade#gränsen#för#att#värdet#ska#säkerställas.#(s#12)#Försiktighetsprincipen#bör#gälla#för#lämpligt#minsta#avstånd#mellan#vindkraftverk#och#bebyggelse.#(s#12).##

#

#

#

( (

Kommunens(översiktsplan=(Vindkraft(i(Härjedalens(kommun=södra/östra(delen.(Tillägg/fördjupning(Översiktsplan,(2010=11=03.(

Planen#är#inte#rättsligt#bindande#men#vägledande#och#utgör#det#samlade#beslutsunderlag#som#visar#kommunens#inriktning#och#prioriteringar#vad#gäller#vindkraftutbyggnad#i#kommunen.#Flera#av#prioriteringarna#i#Kommunens#tillägg#till#översiktsplanen#går#helt#stick#i#stäv#med#beslutet#att#lokalisera#Vindkraftsparker#på#Ängersjökölen#och#på#Sandtjärnberget#vilket#vi#vill#upplysa#den#planerade#vindkraftsutbyggnaden#och#förslaget#att#höja#verken#ytterligare#om.##

I#beskrivningen#av#områden#där#ingen#vindkraftsutbyggnad#tillåts#nämns#t.ex.#begränsningar#så#att#man#från#berörda#byar#inte#ser#vindkraftverket#i#flera#riktningar#och#inte#får#utbyggnader#alltför#nära#byarna.#De#planerade#vindkraftsverken#ligger#mycket#nära#Öjingsvallen,#Hea#och#Ängersjö.###

För#vissa#värden#framför#allt#de#som#innehåller#tidlösa#kulturlandskap#erfordras#en#frizon#eller#ett#särskilt#respektavstånd,#även#utanför#den#redovisade#gränsen#för#att#värdet#ska#säkerställas.#(s#12)#Försiktighetsprincipen#bör#enligt#översiktplanen#gälla#för#lämpligt#minsta#avstånd#mellan#vindkraftverk#och#bebyggelse.#(s#12).#Hur#bedömer#kommunen#den#fantastiskt#vackra#och#unika#träkyrka#från#1700>talet#som#nu#får#byggnadskonstruktioner#högre#än#någon#byggnad#i#Stockholm#i#två#väderstreck?##

Enligt#översiktsplanen#skall#särskilda#fågelinventeringar#genomföras#för#varje#planerad#utbyggnad#av#grupper#med#vindkraftsverk.#Undantag#kan#medges#där#tillräcklig#kunskap#redan#finns#om#fågellivet.#Vidare#skriver#man#att#erfarenheter#från#större#etableringar#i#det#norrländska#skogslandskapet#saknas#när#det#gäller#riskbedömningar#för#fåglar,#(S#14).#Här#tänker#vi#på#vår#fantastiska#upplevelse#av#att#se#tio#Orrtuppar#spela#på#Stor#Ängersjön.#Orre#och#tjäder#reproducerar#sig#inom#området.#I#Naturvårdsvekrets#yttrande#nämns#att#reproduktions>#och#spelplatser#bör#undvikas#vid#anläggningsarbeten#(är#skyddade#enligt#artskyddsförordningen).#Detta#nämns#ingenstans#i#de#dokument#vi#fått#tillgång#till.#Detta#är#endast#en#(1)#av#alla#fågelarter.#Berguv#har#skådats#i#byn,#vi#har#haft#häckande#tornfalkar#i#vår#lada#två#av#tre#år#(ingen#rödlistad#fågel#dock#en#rovfågel).#Som#nämns#i#översiktsplanen#är#risken#störst#för#rovfågelarter#(s14).#

#När#det#gäller#Översiktsplanens#inställning#till#Landskapsbild#och#bymiljö#är#den#också#tydlig.#Som#nämnts#ovan#står#det#i#tilläggsplanen#att,#större#grupper#av#vindkraftverk#bör#åtskiljas#så#att#grupperna#inte#blir#väl#synliga#samtidigt#(innebär#15>20#km#mellan#parkerna)#(s#15).#Här#är#tre#parker#väl#synliga#från#de#flesta#platser#i#byn#och#det#är#inte#många#kilometer#emellan.#Undantag#kan#göras#då#etablering#ske#inom#större#obebyggda#områden#(s#15).#Ängersjö#är#definitivt#inte#obebyggt#och#Ängersjö#kyrka#ligger#t.ex#endast#på#3#km#avstånd#från#Ängersjökölen.##Vindkraftverk#bör#inte#byggas#så#utsikten#åt#söder#från#bostäder#i#en#by#blir#väsentligt#påverkad#(s15).#Vi#är#ett#av#de#hushåll#som#just#drabbas#av#att#vår#södervy#förändras#till#en#fullständigt#splittrad#vy#med#tre#olika#parker#på#samtliga#större#kullar#vi#ser#när#vi#blickar#ut#över#sjön.##

#Översiktplanen#lyfter#fram#Europeiska#Landskapskonventionen#och#kravet#på#att#vardagslandskapet#och#den#enskildes#upplevelser#skall#beaktas#och#uppvärderas.#Planen#trycker#på#de#upplevelsevärden#där#vildmarken#är#det#som#lockar.#Översiktsplanen#beskriver#hur#framtida#förutsättningar#att#nyttja#denna#potential#kan#påverkas#av#en#storskalig#vindkraftsutbyggnad#(s16).##I#vartenda#annonsblad#kommunen#skapar,#för#att#öka#inflyttning#eller#företagande#är#det#just#landskapets#storslagna#natur#och#kultur#kapital#som#nämns.#De#2.5#miljoner#hotellnätter#som#turistnäringen#skapar#varje#år#är#beroende#av#naturen#beskrivs#i#översiktsplanen#men#också#i#kampanjer#för#att#t.ex.#öka#inflytning#(Härliga#Härjedalen>så#mycket#bättre).#Dessa#värden#kommer#bara#att#öka,#inte#minst#på#den#internationella#marknaden.#Ängersjö#ökar#just#nu,#i#motsats#till#många#andra#byar#i#kommunen,#sin#

befolkning#och#har#stor#potential#med#sitt#nära#läge#till#Sveg#att#utvecklas.#Själva#inflyttningen#går#att#finna#i#officiella#siffror,#samtidigt#finns#det#mängder#av#människor#som#vistas#och#övernattar#i#skogarna#runt#Ängersjö#som#inte#fångas#upp#av#officiell#statistik.#Som#det#står#i#Översiktsplanen,#en#vindkraftsutbyggnad#medför#alltid#ett#intrång#och#en#påverkan#på#vardagslandskapet#och#dess#betydelse#för#livskvaliten#för#boende#i#området#samt#för#skogslandskapet#som#potentiell#turist#resurs.#Vi#skulle#vilja#förstå#hur#kommunen#resonerar#när#de#offrar#dessa#värden#och#potentialen#för#att#utveckla#dem#i#en#erkänd#natur>#och#kulturbyggd#som#Ängersjö.#Vi#undrar#hur#kommunen#förhållit#sig#till#skrivelsen#”Område#av#turistiskt#värde#idag#eller#i#framtiden#och#områden#av#riksintresse#för#friluftsliv#undantas#från#vindkraftsetablering.#Inom#områden#av#lokalt#intresse#för#friluftsliv#bedöms#påverkan#varje#enskilt#fall”#när#de#tillstyrkt#beslutet#att#uppföra#vindkraftverk?###

#

Ängersjö,#Heden#och#Sangen>området#är#en#av#Härjedalens#och#Sveriges#mest#genuina,#välbevarade#och#utforskade#kulturbygder.#Vi#anser#att#detta#område#har#stora#kulturhistoriska#värden#som#inte#tagits#med#i#beslutsunderlaget.#Värdet#av#att#bevara#och#förvalta#detta#kulturvärde#i#ursprunglig#status#så#att#kommande#generationer#kan#uppleva#och#utveckla#dessa#unika#värden#är#inte#uppskattad#och#ställd#mot#vinsten#av#att#bygga#kraftverk#av#den#här#storleken.#Områdets#värde#för#friluftsliv#och#rekreation#idag#och#i#framtiden#är#inte#heller#tillräckligt#utrett,#samt#den#ur#ett#internationellt#perspektiv#alltmer#knappa#resursen#att#kunna#vistas#och#bo#i#en#tyst,#mörk#och#naturlig#miljö.#En#vara#som#kommer#bli#mer#och#mer#värdefull.#Samhället#behöver#mer#förnyelsebar#energi,#men#valet#av#energikälla,#plats#eller#utformning#ska#inbegripa#en#korrekt#bedömning#av#konsekvenserna#och#kostnaderna#på#kort#och#lång#sikt.####

Vi#vill#gärna#ha#respons#på#våra#yttranden.#

#

Jessica#och#Alexander#Alvsilver#med#barnen#Viggo,#Tilde>Li#och#Saga#

Viborgska#Vägen#39##

122#37#Enskede#

Telefon:#08>667#22#46,#072>230#7883,#0707#601602#

E>mail:#jessica@alvsilver.se,#alex@alvsilver.se#

#

#

#

1

Samrådsyttrande avseende samrådsunderlag och utkast till miljökonsekvensbeskrivningar - Ändring av tillstånd för vindkraft vid Ängersjökölen och Sandtjärnberget i Härjedalens kommun, Jämtlands län Till Ängersjökölen Vindkraft AB/Nordisk Vindkraft AB. Sandtjärnberget Vindkraft AB/Nordisk Vindkraft AB. Kontaktperson: Johan Roger, NV Nordisk Vindkraft AB, Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg e-postkontakt patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se Undertecknad Karin Berg-Gustafzon, medlem i Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL), inlämnar härmed synpunkter på erhållna samrådsunderlag. Jag har som berörd fastighetsägare deltagit i den tidigare tillståndsprocessen och överklagat ärendet i Förvaltningsdomstol, länsstyrelsens MPD, Miljödomstol och Miljööverdomstol/Svea Hovrätt, där vi kortfattat avvisades rätt till prövning. Detta bör redovisas i MKB. Vi hävdar samma argument som tidigare och vår inställning att uppförande och drift av vindkraftsanläggning på Ängersjökölen och/eller Sandtjärnberget inte ska beviljas. Vi hävdar också att 16 kap 2 § miljöbalken inte är relevant då rättsinstanserna inte beaktat framförda fakta. Vi kan konstatera att Ängersjökölen med sitt läge rakt söder om Ängersjö kyrkby inte var med i kommunens ursprungliga plan. Ett klart avsteg från EUs landskapsbildskonvention. Statliga Sveaskogs medverkan till fragmentering av FSC-certifierad mark och uppdelning av miljöprocessen i 5-6 tillståndsansökningar strider mot flera EU-direktiv. (Ängersjösjökölen, Sandstjärnsberget, Garpkölen/Svartåsen, Kölvallen, bergtäkt (500 000 ton) och kraftnät (delvis med kreosotbehandlade högspänningsstolpar). Detta har medfört ofullständig bedömning av kumulativa effekter och agerandet påminner om den ”salamitaktik” som uppmärksammats i EU-kommissionens rapport om tillämpningen av och effektiviteten hos direktivet 85/337/EEG (ändrat genom direktiv 97/11/EG, MKB), om bedömning av inverkan på miljön. Detta gäller i synnerhet Kommissionens rekommendation enligt punkt c. där man uppmanar medlemsstaterna att …..”de därvid kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som planeras i eller nära känsliga områden och åt eventuell kumulation av projekt”. Sveaskogs agerande strider också mot EUs nyligen uttalade strategi för biologisk mångfald. EU-kommissionen har till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén överlämnat rapporten ”Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020, med mål för att stoppa och vända förlusten av den biologiska mångfalden. Kommittén rekommenderar att EU 2020-strategin för biologisk mångfald inriktas på ett begränsat antal delmål som omfattar jordbruk, fiske, markanvändning samt förstörelse och fragmentering av livsmiljöer, vilka gör det möjligt för lokala och regionala myndigheter att mäta sitt eget bidrag och vidta korrigerande åtgärder i tid för att stoppa den förlust av biologisk mångfald vi har sett under de senaste generationerna. Bl.a. sägs o Med tanke på hur omfattande både hoten och EU:s totala skogsareal är behövs det ökade anslag

till skogarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken genom andra pelaren. En förutsättning för denna anslagsökning är att det finns nationella skogsbruksplaner och operativa förvaltningsplaner som tar med både EU:s strategi för biologisk mångfald och långtidsperspektiv för skogsbruksprojekt inom hållbart skogsbruk.

• Vissa åtgärder bör dock förstärkas på kort sikt, så att frågan om biologisk mångfald tydligare kommer att aktualiseras inom alla områden av politiken, och det måste göras mer (t.ex. för att återställa skadade ekosystem) för att målen i Europa 2020-strategin faktiskt ska nås.

Vi hävdar att detta är en klar indikation på EUs insikt om hotbilden och behovet av snabba och kraftfulla åtgärder för att bevara skogens biologiska och ekonomiska värden.

2

Vår inställning är att den nuvarande fragmenteringen därför omgående måste stoppas. Det finns idag omfattande belägg för att storskalig vindkraft utgör ett generellt allvarligt hot mot våra ekosystem och därav beroende huvudnäringarna jord- och skogsbruk. Dessa frågor har aktualiserats för den nya Energikommissionen, Naturvårdsverkets insynsråd och skogsdialogprocessen för den av riksdagen antagna visionen ”Skogsriket”, för utveckling av skogsnäringarna. 1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar Vi anser att beskrivningen inte är förenlig med Århuskonventionen artikel 3, 4 och 7. Svenska staten har sedan länge ratificerat Århuskonventionen. Konventionen är ännu inte korrekt implementerad i den svenska Miljöbalken. UNECE (FN), har till uppgift att bevaka att ratificerande länder tillämpar konventionen korrekt. UNECE har 2013-08-27 i domslut fastslagit att Storbritannien inte uppfyllt åtagandet i Århuskonventionen artikel 7, om att informera medborgarna. Fakta saknas. Svensk miljörätt är underordnad internationell ratificerad rätt. Det är inte längre hållbart att endast framföra påståenden om att; • vindkraft är hållbar och har en reducerande effekt på utsläppen av CO2 • vindkraft inte påverkar lokalt klimat, biodiversitet, hälsa, miljö, nationell och privat ekonomi. Detta måste bevisas med korrekta fakta och är i högsta grad prejudicerande och relevant för Sverige. Presenterade MKB kan beläggas med ett flertal ogrundade påståenden. Därtill irrelevanta politiska argument. Påståendet att vindkraft spar fossila utsläpp är en överdrift och en förlegad konsultprodukt. Sverige har redan nästan helt fossilfri elproduktion. Fakta visar att vindkraft dessutom genererar mer utsläpp av klimatgaser vid produktion, transport, schaktning och byggnation än övriga energislag per KWh p.g.a. kort livslängd och låg effektivitet (Vattenfall). Det vindkraftsgenererade elenergiöverskottet exporteras till det fossilexpanderande Tyskland, som balanserar fluktuationerna i den svenska importen och egen vindkraftsproduktion med ständig beredskap i kol- och gaskraftverken. När vår vindkraft inte levererar kan vi dessutom tvingas importera fossilbaserad el från Tyskland. Klimatfrågan löses inte med vindkraft. Ledande klimatexperter anser att utsläppen av fossila växthusgaser är så höga att även en optimal satsning på förnyelsebar energi inte kan stoppa klimateffekterna tillräckligt snabbt. De anser att modern kärnkraftsteknik och förhoppningsvis fusionskraft är nödvändig för att nå uppsatta mål. Kungliga vetenskapsakademins energiutskott anser att Sverige redan har en fossilfri elproduktion och de effektivaste klimatinsatserna uppnås genom reducering av utsläpp i transport och industrisektorn. Dessutom har inte vindkraftens negativa miljöeffekter utvärderats avseende nedkylning (< 4 0C), uttorkning under natt, minskad kolupptagning, kemikaliespridning (bisfenol, detergenter, oljor mm.), ekologisk krasch (extrem dödsantal för fladdermöss i Tyskland), barriär- och habitateffekter för fåglar, privat – och regional-ekonomiska förluster (intrång, värdeminskning, landsbygdsförslumning etc.), skogs- och jordbruksskador, störningar och intrång i renskötsel, olösta avfallsproblem, ohälsa, turism och rekreation. Flera påstående är klart dubiösa; o ”Vindkraften är en långsiktigt hållbar energikälla”. Detta motsägs av att Statskraft nyligen

nedlagt planerna på all vindkraftsproduktion i Norden. Bolagets förluster har hittills varit minst 200 Mkr, delvis beroende på ohållbar teknik i nordiskt klimat.

o Vindkraften efterlämnar inte heller, ”till skillnad mot i stort sett all annan energiproduktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta”. Detta motsägs av att nedlagda vindkraftverk efterlämnar fundament (armeringsjärn och potentiell nonylfenol), kablar (koppar, i miljöfarlig kabelisolering), geotextil fiberduk (agens, appreturmedel, stabilisatorer, fyllmedel, etc.) för evig deponering. Krav saknas för återställning av hårdpackad stenkross under kranplatser (<1 m), arbetsytor och vägar. Otillfredsställande krav på återställning av skogsmark. Fortfarande byggs luftledning med impregnerade trästolpar. Generellt för låg deponeringsavgift och juridiska oklarheter om ansvar för tredje man. Oklarheter om stora restmängder av

3

epoxiplast och kompositmaterial och osäker kemikaliehantering. Den totala restmängden av vingar och tornhus kan uppgå till ca 200 000 ton, som innehåller ca 140 000 ton glasfiber, som har låg återvinningspotential. Hanteringen uppfyller för närvarande inte kraven i EUs avfallsdirektiv om minimal deponi. Pyrolysrester innehåller extrema mängder giftiga grundämnen. Osäkerhet om rengöringsmetoder och risker för spridning av lösningsmedel, aerosoler och detergenter. Oljeläckage förekommer, med höga krav på sanering. Hydraulolja (tre hydraulsystem), växellådsolja och transformatorolja. Reglerad kontroll av läckage saknas. Schaktning för fundament, arbetsytor och vägar gör stora ingrepp. Enbart vid Ängersjökölen är förlusten <5,5 ha skogsmark/verk. Vingarnas längd kräver extra djupa genomskärningar och utfyllning av svackor för att möjliggöra transport ut i orörd mark. Schaktbredd 8-15 m inklusive slänter. De stora ingreppen kommer inte att återställas. De medför också markläckage samt utfällning av humusbundet metylkvicksilver, järn och aluminium samt tungmetaller (kadmium, koppar, bly, zink etc.). Bergtäkt för stenkross gör djupa ingrepp och sprängämnen tillför nitrater. Krossat vägmaterial medför ökad utfällning av mineraler. Schaktning och vägbyggnad medför hydrologiska förändringar i såväl yt-som grundvatten. Vägar kan hindra men också dränera myrmark i sin längdriktning, vilket medför ökat utsläpp av växthusgas. (Metan och CO2).

o ”Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning”. Detta motsägs av att landets politiska partier nu insett att vindkraft belastas med en rad nackdelar av teknisk, ekonomisk och miljömässig natur och därför tillsatt en Energikommission för utvärdering av samtliga energislag. o Ineffektiv och olönsam teknik. Statskrafts nedläggning av vindkraften och förluster på minst

200 miljoner, trots höjder på 220 meter. o Detta stöds av tre ledande vindkraftsexperter i en debattartikel i Dagens samhälle (15-03-05)

under rubriken ”Bygg inte ut vindkraften”. Samtliga har haft ledande roller i den svenska vindkraftsutbyggnaden; � Nils Andersson – elcertifikatsystemutvecklare � Gunnar Fredriksson – vindkraftspionjär i den första branschorganisationen � Matthias Rapp – f.d. vd Svensk Vindenergi Författarna anser att ”systemet för utsläppsrätter inte fungerar genom den oväntat svaga ekonomiska utvecklingen i Europa som dämpat efterfrågan på el samt att priset på kol är lågt. Detta har pressat elpriset. Dessutom har elcertifikatsystemet medfört att utbyggnaden av förnybar el gått fortare än väntat. Det har lett till ett stort överskott av elcertifikat med låga priser. De utesluter inte mer förnybar framtid, men varnar för att en ökad ambition inom elcertifikatsystemet just nu är olämplig, till och med kontraproduktiv. De konstaterar också ett långvarigt produktionsöverskott och att tid finns för eftertanke. Att i en överskotts-situation bygga mer vindkraftverk är onödigt, eftersom den vindkraft som nu byggs kommer att tas ur drift ungefär samtidigt som kärnkraften börjar läggas ner av åldersskäl och alltså inte kommer att ersätta den då förlorade produktionen”.

o För att ta ytterligare ett exempel: Fastighetsbolaget Wallenstam skrev nyligen ner värdet på sina vindkraftverk med 350 miljoner kronor.

o Energiminister Ibrahim Baylan uttalade 2015-05-12: ”Jag har gett i uppdrag till Energi-myndigheten att komma med förslag gällande havsbaserad vindkraft eftersom Sveriges befolkning, med rätta, ibland motsätter sig att fler vindkraftverk ska byggas på land”.

o EU:s energiminister uttalade nyligen vid möte angående vindkraften de bevingade orden. "Nu måste vi ställa dem till havs och sluta kivas med medborgarna".

o The European Wind Energy Association (EWEA) prioriterar havsbaserad vindkraft -2015. EWEA har presenterat the European Wind Initiative (EWI) för perioden 2013 - 2015. Bl.a. satsas på utveckling av verk med effekten 10 – 20 MW med inriktning att offshore teknik ska utgöra 50 % år 2030.

4

o Europeiska Kommissionen stödjer 20 havsbaserade vindkraftparker i Tyskland. 2015-04-20. Total Investeringskostnad på 273 miljarder. Sjutton vindkraftsparker kommer att ligga i Nordsjön och tre i Östersjön.

o Nationalekonomisk förlust av kostnader för elcertifikat, om ca 300 miljarder kr för elöverskott som exporteras.

o Kraftfull opinion mot utökade elcertifikat i riksdagen. Regeringen har återtagit proposition om elcertifikat och oppositionen anser att denna fråga ska hanteras av Energikommissionen.

Allt starkare krafter talar för moratorium för vindkraft och att utvärdering av de negativa effekterna på natur, skogstillväxt och människors hälsa ska göras i samband med Energikommissionens värdering av de olika energislagen. Omedelbara insatser och frigjorda resurser krävs för effektivare klimatåtgärder. I synnerhet inom transportsektorn. Enbart effektivisering inom bostadssektorn kan spara ca 7 TWh och ge stora sysselsättningseffekter. Rationalisering och strukturomvandling inom pappersindustrin kommer att spara 10 TWh. Under tiden kan vi avsätta större skyddade vindkraftsfria områden för nödvändigt skydd och rehabilitering av fauna och miljö. o ”Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska

användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas”. Detta motsägs av att vindkraft utgör allvarligt hot mot ekosystem, sociala system på landsbygden, lokalt klimat, urgamla kulturbygder och nationalekonomi. Vindkraften måste därför begränsas till så få platser som möjligt så att dess allvarliga barriäreffekter och den pågående fragmenteringen av landskap och skogar stoppas.

12. 22.2 Alternativ ”Lokaliseringen är given och prövad. Platsen har funnits lämplig för etablering av vindkraft”. Detta motsägs av bolagets agerande och erkännande av att tidigare påståenden varit osakliga och ohållbara och att gällande tillstånd tillkommit på felaktiga grunder. Att gällande tillstånd plötsligt klassas som nollalternativ är ett cirkelresonemang som är ohållbart ur juridisk synpunkt och kan betraktas som ytterligare exempel på den ”salamitaktik” som ogillas av EU-kommissionen. Det är också gravt felaktigt att påstå att lokalisering av 230 m verk är given. Denna fråga har inte prövats av Härjedalens kommun eller länsstyrelsens MPD. Det är också mindre genomtänkt att påstå att ”ytterligare mark måste tas i anspråk när vindkraftverk anläggs på annan plats”. Vindkraftsbranschen har sedan två år meddelat att man med 1000 verk kan ersätta planerade 3000 verk. Totalt har funnits projektplaner på ca 50 TWh. Branschen har således haft lång tid på sig att samordna projekten till ett mindre antal koncentrerade effektivare anläggningar. Stora pågående projekt t.ex. Markbygden med utrymme för 1101 verk, där investeringsviljan har minskat och där utrymme bör finnas för övriga bolag att gå in som andelsintressent. Det närliggande Kölvallen-projektet var ursprungligen projekterat för 135 verk á 220 meter och har nu skurits ned till 65 verk. Det finns således redan strukturella och kostnads-effektiva samordningsmöjligheter, som samtidigt medför mindre miljöpåverkan och bibehållen skogsproduktion. Det bästa max-alternativet är således nedläggning av projekten i Ängersjö och överföring av finansiella resurser till frigjord projektkapacitet på annan plats. Härigenom sparas även kostnader för bergtäkt och två mil ny kraftledning. Detta kan lösas med ett telefonsamtal på två minuter. Totalt markanspråk. Förlust av 23,4 hektar och koldioxidupptagande skogsmark för endast fyra verk (Ängersjökölen) plus 50,8 hektar för endast nio verk (Sandtjärnberget), är en stor miljöförlust som inte beaktats. De biologiska effekterna på ekosystem, habitatsförluster, biologisk mångfald, nedkylning och effekter på det lokala klimatet, ljudemission, ekoturism mm är inte redovisade ytmässigt.

5

3.2 Konsekvenser för landskapsbilden Dessa verk kommer att synas två till fyra mils radie i gränsland av Härjedalen-Hälsingland. I mörker och klar väderlek syns de blinkande varningsljusen ännu längre. Tidigare visades att verken på Sandtjärnsberget syntes till Sveg. Dessa 55 m högre verk kan synas till halva sin höjd från Sveg. Frågan måste återföras till Härjedalens kommun. Bolaget har ännu inte accepterat internationella regelverk t.ex. The Schottisch Heritage regelverk som förbjuder panorama-bilder och anger tydliga regler för objektivstorlek och zoomning för att undvika vilseledning. Fotoformatet ska vara A4. Dessa värden ska alltid redovisas. Att titta på ett foto på 52 cm avstånd är missvisande. Bedömningen är att en ökning av totalhöjden endast ger en liten förändring av synupplevelsen av vindkraftanläggningen kan bara bedömas av lokalbefolkningen, som bor några km från verken. Avsnittet är en typisk konsultprodukt. Naturvärdesinventeringen Vi hänvisar till samtliga påtalade brister i tidigare överklagande. Självklart har en högre höjd stora effekter på det lokala klimatet genom nedpressning av allt kallare luft. x Avsnittet fåglar är gravt vilseledande och motsägs av bifogad Sammanfattning och analys av

rapporter om kungsörnars och rovfåglars flyttnings- och övervintringsmönster och det ökade hotet mot dessa arter genom habitatsförluster och dödsfall vid kollisioner med vindkraftverk. Behov av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn och berguv i Härjedalen.

Denna har med anslutet mail 2014-11-23 översänts till Regeringen, berörda verk, länsstyrelser och kommuner, samt till riksdagspolitiker i Naturvårdsverkets insynsråd och Energikommissionen. De presenterade GPS-studierna visar att vi nu bevittnar hur den biologiska mångfalden hotas av en subventionerad utrotningsprocess. Den allvarliga situationen är uppenbar och stöds av Naturvårdsverket, som bedömer att ”utökad vindkraft påverkar kungsörnens bevarandestatus” (Webb-sida). Stöd för skyddsområde för hotade arter finns i EUs Fågeldirektiv (2009/147/EG), artikel 4 och Bilaga 1, där medlemsländerna åläggs att utse särskilda skyddsområden för kungsörn och berguv, i syfte att säkerställa överlevnad och fortplantning. Stöd finns även i Bernkonventionen, Bonnkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald (CBD/Riokonventionen) samt Miljöbalken. Den nu tillämpade landskaps- och miljöfragmenterande spridningen av små och medelstora vindkraftsgrupperingar måste begränsas till platser medför minst miljöskada och Härjedalens unika kärnområden och övervintringsområden för kungsörn må avsättas som kompensationsområden för skydd av den biologiska mångfalden. Frågan har EU-potential. Nya värdefulla kunskaper om kungsörnens flyttningar, häcknings- och övervintringsområden har presenterats i flera svenska och norska rapporter. Rapporterna tydliggör det utökade hotet och konflikten med vindkraftsutbyggnaden om habitat och höjdlägen. Forskningsresultaten är baserade på GPS-märkta örnars rörelser och har genomförts av Naturvårdsverket/Energimyndigheten (Vindval), Norges Institut för Naturforskning (NINA) och Universitetet i Umeå. Studierna visar att o nuvarande buffertzoner för kungsörnsrevir om 2 km, är gravt otillräckliga och utgör ett allvarligt

hot mot kungsörnspopulationen. Den av myndigheter och domstolar schablonmässigt tillämpade cirkulära buffertzonen med 2 km radie runt boplatsen motsvarar endast ett skyddat kärnområde på 13 km2, medan studierna visar att örnarnas hemområden i verkligheten varierar mellan 60 – 605 km2, med medelvärdet 214 km2. Detta motsvarar 5 till 15 km radie för ett cirkelformat område. Forskningsresultaten ger fullt stöd för de krav som sedan länge ställts av landets ornitologiska expertis för habitatskydd vid örnrevir om 3-4 km och en forskningsbaserad syn på revirhävdande örnars födosöksrutiner och hur de använder sitt hemområde ur biotopsynpunkt.

6

o boplatsen i flera fall ligger i utkanten av eller helt utanför kärnområdet (5-8 km). Tillgång på lämpliga boträd har stor betydelse och många revir har flera alternativa boplatser. I verkligheten måste örnarna därför söka föda långt in i tidigare födosöksområden inom vindkraftsparkerna.

o unga kungsörnar uppehåller sig inom hemområdet under mitten av juli – början av november, men redan en månad efter påbörjad flygning befinner de sig 2 km från boet och senare 3-5 km (25-45 km2). De unga örnarna måste således ganska snabbt söka sig längre från boet och av flera anledningar söka föda inom vindkraftsutnyttjade områden. Bytesdjuren i det närmaste området lär vara decimerat. Föräldrarna fördriver unga örnar efter hand som de kan försörja sig själva. Vindkraftverk tränger bort bytesdjur. De tidigare jaktmarkerna inom vindkraftsparken ger dessutom mindre föda då såväl revir, antal arter och individer reduceras. Detta leder i sin tur till behov av ännu större hemområden, ökad energiförbrukning och svårigheter för lyckad häckning.

o Buffertzoner för unga kungsörnar är högst irrelevant och de löper stora risker i näraliggande vindkraftsparker. Unga kungsörnar övervintrar oftast långt söderut. Hanfåglarna flyttar 60-160 mil redan under sitt första levnadsår (ibland ända till Skåne), medan honorna flyttar 10-55 mil från hemområdet. På våren passerar de sitt hemområde för att följa renarnas vandring till deras kalvningsplatser. Därefter återvänder de alltid till sitt hemområde med utflykter på upp till 10 mil. Här uppehåller de sig de fem första åren innan de bildar egna revir.

o Jämtland-Härjedalen utgör ett välfrekventerat övervintringsområde med etablerade flyttstråk för en stor del av den skandinaviska örnpopulationen. Honörnar från norra Jämtland övervintrar dessutom huvudsakligen i Härjedalen (GPS-studie av örnar vid Storruns vindkraftspark).

o även äldre örnar gör långa färder till sina övervintringsplatser. o den utrotningshotade kungsörnsstammens reproduktion understiger regelbundet regeringens

nya referensvärde för gynnsam bevarandestatus om 150 lyckade häckningar/år. Detta låga referensvärde åberopas redan av vindkraftsbolagen. Arten utsätts dessutom för andra hot.

o mortaliteten utan vindkraft är för unga kungsörnar 77 % under de fem första levnadsåren (SLU). o allt högre verk medför 5-12 ggr ökad risk för örnar och rovfåglar jämfört med andra fågelarter. o enbart 170 verk på Gotland dödar ca 20 örnar per år. (3-årig studie på Näsudden). o Berguv har identisk status med kungsörn, med rörlighet upp till 10 km från kärnområdet. En förbisedd aspekt är att verken driver ner kall luft mot marken (< 4 0C) som kan påverka lufttemperaturen upptill 10 km och indirekt bytesunderlaget och dessutom störande turbulens. De presenterade GPS-baserade studierna visar att nuvarande revirfokusering är helt verkningslös och bidrar till artens decimering. Riskerna är sannolikt större under resterande tid av året när örnarna befinner sig på svävande flykt över landets vindkraftsutnyttjade berg, åsar och floddalar. Både kungsörn och berguv har flera gånger 2015 iakttagits svävande/flygande över Ängersjö. Överföring av projekten till frigjord kapacitet i andra projekt möjliggör en från vindkraft fredad ”frizon” i likhet med de från vattenreglering fyra fredade nationalälvarna i Norrland. EUROBAT GUIDLINES 2015 - nytt regelverk för skydd av fladdermöss. Avsnittet fladdermöss är gravt vilseledande och motsägs av kraftfullt nytt regelverk för skydd av fladdermöss EUROBAT GUIDLINES 2015. Regelverket avråder från etablering av vindkraft i alla typer av skogsområden. Hotet mot hela det europeiska ekosystemet och allvarliga skogsskador är uppenbart. Nordisk vindkrafts vägran att genomföra fladdermusinventering är helt oförenligt med detta regelverk. Fladdermössen är skyddade av en global FN-konvention som Sverige undertecknade 1992. Den europeiska implementeringen av konventionen drivs av United Nations Bat Secretariat UNEP/Eurobats, med sekretariat i Bonn sedan 1995. Hotbilden redovisas på deras hemsida: Fladdermöss spelar en central roll i ekosystemet. I Europa är de nästan de enda naturliga regulatorerna av nattaktiva insekter. Om det inte fanns fladdermöss, skulle vi behöva bekämpa dessa insekter med kemiska bekämpningsmedel. De insekter som fladdermöss lever av är framför allt insekter som är skadliga för jord- och skogsbruk https://www.deutschland.de/en/topic/environment/bat-protection

7

EUROBATS-avtalet inrättades inom ramen för konventionen om skydd av flyttande arter (CMS eller Bonn-konventionen) som erkänner att utrotningshotade flyttfåglar endast kan ges fullt skydd om aktiviteter koordineras över hela flyttområdet. Avtalet syftar till att skydda alla europeiska fladdermusarter (52st) genom lagstiftning, utbildning, åtgärder för bevarande och internationellt samarbete mellan avtalets medlemmar. Avtalet är ett internationellt oberoende fördrag, med egna samverkansorgan: the Meeting of Parties, the Standing Committee, the Advisory Committee och sekretariatet, som rapporterar direkt till de medverkande länderna. EUROBATS har nu fastlagt riktlinjer för att skydda fladdermössen och undvika dödsfall vid vindkraftverk; the EUROBATS Guidelines 2015, A guide to the implementation of the Agreement on the Conservation of Populations of European Bats (EUROBATS). Version 1. UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany. (UNEP = FNs Environment Programe). Nedan återges nya viktiga ståndpunkter och skärpta krav: Sid 11. Exempelvis kan stora floddalar tjäna som vandringsvägar för fladdermöss som Nyctalus noctula eller Pipistrellus nathusii. Vindkraftverk bör inte installeras inom alla typer av skogsmark eller inom 200 m /från skogsbryn/ på grund av den stora risken för dödsfall (DÜRR 2007, KELM et al. 2014). Ökningen av livsmiljöer i skogsbryn (vägkanter och schaktningar) kommer också att förbättra födotillgången (mygg, insekter) för fladdermöss (KUSCH et al. 2004 MÜLLER et al. 2013, WALSH & HARRIS 1996a, b), vilket kan leda till en ökning av fladdermössens aktivitet intill vindkraftverken och ytterligare ökad risk för dödsfall. 16. Det är viktigt att inse att högre vindkraftverk inte nödvändigt minskar fladdermössdödligheten (GEORGIAKAKIS et al. 2012). Tvärtom kan större rotorer öka dödligheten (ARNETT et al. 2008). Studier har också visat att även i till synes olämpliga fladdermusmiljöer, som stora öppna jordbruksslätter, kan vindkraftverk orsaka hög fladdermusdödlighet (BRINKMANN et al. 2011). 17. När vindkraftverk byggs i skogar kan effekterna förvärras, särskilt för fasta fladdermus-populationer. 20. För landbaserade vindkraftverk rekommenderas att förundersökningen ska utvärdera alla tillgängliga uppgifter om fladdermöss inom en 10 km radie från vindkraftverkens placering. I vissa fall kan en större radie vara lämpligt (t.ex. När det gäller viktiga kolonier av arter som pendlar långa sträckor till födosöksplatser). 20. Migrationsvägar över mark och hav ska också utvärderas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt fladdermössens vandringsvägar när vindkraftverk föreslås nära framstående landskapselement som floddalar, höglänta åsar, höglänta pass och kustlinjer. 20. …….. områden som är olämpliga platser för vindkraftverk ur fladdermössperspektiv; närhet till viktiga fladdermösskolonier, skyddade områden som utsetts för bevarande av fladdermöss, ädellövsskogar eller barrträdsskogsmarker, 200 m buffertzon vid skogsbryn, trädlinjer (Alléer), häckar, våtmarker, vattensamlingar och vattendrag. 21. Fladdermössens aktivitetscykel kan starta i mitten av februari och sluta i mitten av december men kommer sannolikt att vara kortare i norra delarna. I vissa regioner i södra Europa (t.ex. kustnära Grekland och Montenegro), kan viloperioden utebli och undersökningar bör därför fortsätta året runt. 22. ….. Tyska studier visar att antalet omkomna har uppsamlats upp till 95 m från vindkraftverk (NIERMANN et al. 2007) och att N. noctula oftast dödades vid vindkraftverk på genomsnittliga avstånd av 200 m från skogsområden (DÜRR 2007). 28. Inom alla typer av skogsmark Som tidigare sagts, bör vindkraftverk inte installeras på skogsmark eller närmare än 200 m på grund av den stora risken för dödsfall. I länder där detta är fortfarande tillåtet, bör förutom de manuella detektorundersökningar som beskrivs ovan, även fladdermössverksamhet ovanför trädkronorna övervakas med hjälp av ett automatiserat detektorsystem. Systemet ska vara inställt för att registrera fladdermössaktivitet på föreslagna platser vindkraftverk under fladdermössens aktiva säsong, från en timme före solnedgången till en timme efter soluppgången. Det rekommenderas också att använda fångstnät, för att bekräfta förekomsten av arter som är mycket svåra att upptäcka eller registrera med akustiska metoder.

8

34. De huvudsakliga metoder som för närvarande används för att minska eller undvika dödlighet är bladvinkling, ökad cut-in vindhastighet och tillfälligt driftstopp under tider med högre risk på natten eller under året. Ökningen av cut-in vindhastigheten är dock inte 100 % effektiv eftersom vissa arter, särskilt migrerande, fortfarande flyger vid vindhastigheter över 10 m/s (HURST et al. 2014). Övervakning av dödligheten är därför fortfarande nödvändigt för att bedöma effekten av dessa åtgärder. Metoderna som diskuteras utförligt i BRINKMANN et al. (2011) och LIMPENS et al. (2013) sammanfattas här. 42. Eftersom alla europeiska fladdermöss är skyddade av internationell och nationell lagstiftning, är något uppsåtligt dödande förbjudet i lag. Därför är förhindrande av fladdermusdödandet vid vindkraftverk, eller åtminstone minskning till ett minimum, inte bara en prioritet för bevarande, men också en rättslig förpliktelse i Europa. Det ska noteras att regelverket ställer absoluta krav på en detaljerad manuell inventeringsinsats, indelad i 6 faser under tiden 15 februari – 15 december. Sökområdet kan i särskida fall utvidgas till 10 km från den föreslagna placeringen. Dessutom ställs krav på avancerad automatisk registrering och särskilda system för högflygande arter över trädtoppshöjd. Det är extra viktigt om tillstånd ska ges i skogsterräng eftersom det generellt anses olämpligt. Alla arter ska skyddas. Aktuella passerande arter är förekommande långt norrut i Sverige

o Stor fladdermus. Vingbredd 30 - 45 cm. Jagar redan på eftermiddagen, skalbaggar och nattflyn. Utbredning längs Norrlandskusten ända upp till Medelpad.

o Nordisk fladdermus. Hela landet. o Trollfladdermus. Västerbotten. Märkta individer har återfunnits i Tyskland och Belgien. o Långörad fladdermus. Härjedalen, Ångermanland. o Vattenfladdermus. Ångermanland, Jämtland. o Mustaschfladdermus. Mellersta Norrland. o Brandts (mustasch)fladdermus. Mellersta Norrland. o Fransfladdermus. Västernorrland. Sårbar. o Gråskimlig fladdermus. Gästrikland. Långflygande.

Faktum är att fladdermössen når ända upp i fjällområdena. Som exempel garanterar Fulufjällets Naturrum att turister kan delta i en aktivitet för att uppleva fladdermöss, så sent som den 21 augusti. Länsstyrelsen Halland har föredömligt agerat med förbud mot drift under känslig tid. Man hänvisar också till inventering som utförts vid Markbygden, projektetapp 1, Piteå kommun (Noctula 2011), där en kraftig förekomst av fladdermöss har konstaterats. Denna nordliga rapport konstaterar bl.a.: o Hög artrikedom, framför allt resultat av en mycket stor inventeringsinsats. o Aktiviteten varierar under sommaren och hösten, men är tydligt högre under perioden 15 juli –

15 september, kl. 22.00 - 4.00. o Tydligt samband mellan temperatur och aktivitet kunde inte styrkas, men generellt verkar

aktiviteten avta under 5 0C. o Eftersom fladdermöss attraheras av vindkraftverk kan man förutsätta att så också kommer att

ske i det studerade området då fladdermöss förekom i hela området. Störst risk för att attrahera fladdermöss finns vid inventeringsplatser, som troligen förklaras av att det finns ledlinjer i landskapets kraftledningsgator och långsträckta bryn mot vatten.

o Rapporten framlägger krav på avstängning av verk under känsliga perioder och förhållanden. Detta är ett klart bevis på att de av oss framförda fakta i den tidigare miljöprövningsprocessen är sakligt underbyggda. Nu klargörs också Sveriges skyldighet att agera. I synnerhet med tanke på att en stor del av de 3100 svenska vindkraftverken är placerade i skogsmark och att Sverige generellt inte ställt krav på skydd av fladdermöss, är det bindande artskyddskravet enligt konventionen starkt åsidosatt och fladdermuspopulationerna redan utsatta för en kraftig decimering. Mot bakgrund av att EUOROBAT starkt avråder från etablering i skog finns ytterligare skäl för att avbryta Ängersjöprojekten och bevara områdets ekosystem och skogens produktionsförmåga. I synnerhet som relaterad amerikansk forskning visar att försök med driftstopp under kritisk tid vid 6,5 m/s endast reducerar dödligheten med 20-80 %, vilket enbart förlänger den plågsamma

9

processen, som är extra allvarlig eftersom fladdermusarterna har en mycket låg reproduktionsförmåga och föder en unge per år. Ett dödsfall under födosök innebär dessutom en sannolik svältdöd för denna unge, vilket inte redovisas i statistiken. Vi yrkar att Miljöbalkens försiktighetsprincip ska tillämpas. Samband med förluster av honungsbin. Följande artikel ger betänkligheter om vindkraftens potentiella samband med de stora förlusterna av honungsbin i USA och därav orsakade skördeförluster. http://apisuk.com/Bees/2013/01/research-bees-and-wind-turbines/ De första rapporterna av massiva försvinnanden av honungsbin kom i början av 2005 och överensstämmer med tidpunkten för den kraftiga ökningen av antalet vindkraftverk i USA 2004-2005. Två kartor visar samband mellan vindkraftsutbyggnad och förlust av honungsbin. Framlagd hypotes hänvisar till rapport från WH Kircher, Acoustical Communication in Honeybees on 02/05/1993, som konstaterar att ljud och luftburna vibrationer spelar en viktig roll för binas kommunikation. Bin använder också ljudvibrationer för att navigera, liknande sonar som används av marint liv och fladdermöss. Annan rapport tyder på att bin kommunicerar vid 200-300 Hz. Då infra- och lågfrekvent ljud inte dämpas lika snabbt som högfrekvent ljud, kan det få störningseffekt på stora områden och även andra insektsarter. Detta är ett potentiellt mycket allvarligt hot mot jord- och skogsnäringarna som måste utvärderas. Effekter på det lokala klimatet och potentiella frost och torkskador på skog och mikroflora/fauna Verken genererar kraftig turbulens som pressar kallare luftlager mot marken och kan orsaka nedkylning med 1-4 0C. Amerikansk forskning visar att turbulenseffekter kan uppnås upp till 10 km från verken enligt rapport från EUs miljökommission. Detta kan leda till ökad nattfrost långt fram i växtsäsongen när färska granskott och blad är sårbara och kan förfrysas långt efter den tid som de normalt brukar vara säkra från frostskador. Nedkylningen får effekter på tillväxt och producerad virkesmängd. x I Norrland rapporteras direkta skogsskador flera kilometer från verken, då träd och grenar bryts

genom ökad tyngd av is och snö som uppstår vid nedkylning av fuktig luft i marknivån. x potentiella uttorkningseffekter under varmare nätter, när torr luft nedpressas och kondensation

av fukt (dagg) uteblir. Detta är fatalt för groende frön och plantor i början på växtsäsongen. Här finns stor risk att känsliga arter får irreparabla skador, i synnerhet på grusmark under kortare torrperioder.

x potentiella effekter på ca 1800 rödlistade arter i mikrofloran och mikrofaunan, som har stor betydelse för effektiv nedbrytning av döda växtdelar och återföring av näringsämnen till redan oftast magra marker. Detta kan få stora effekter på näringsinnehållet i skogarnas humuslager.

CLEO-rapporten och klimathot mot skogens tillväxt och huvudnäringarna skogsbruk och jordbruk Naturvårdsverket har nyligen till regeringen redovisat sitt forskningsprogram om klimatförändringar och miljömål, Climate change and Environmental Objectives eller CLEO-rapporten. Rapporten redovisar allvarliga klimathot från marknära ozon, som leder till skadlig ozolytprocess och skogsskador. De kontinentala vindkraftverken dödar ca 500 000 fladdermöss per år (Voigt et al). Vid den senaste fladdermuskongressen (EUORABAT) visade franska forskare att flera viktiga fladdermusarter minskat med ca 13 % om året under den åttaåriga undersökningsperioden. Dessa djur behövs för att klara nya hot från invasiva insektsarter. Insektsangrepp på träd kan leda till betydande ökningar av stressinducerade emissioner av partikelbildande ämnen och därigenom ökande halter av organisk aerosol. Det leder sen till högre halt av marknära ozon, som är skadligt för både människor och växter. Än mer avgörande är den s.k. ozolytprocessen som kan ha mångfaldig effekt på växter, när ozonet tränger in i växternas barr- och bladöppningar. CLEO-rapporten redogör utförligt för allvarliga konsekvenser för skogsbruket. Skogsstyrelsen visar att deformerade och kådindränkta gröna kottar lossnar från framför allt gran. Någon effektiv

10

bekämpningsmetod finns inte. Orsakerna är troligen angrepp från t.ex. grankottflugans, grankott-vecklarens eller grankottsmottets larver. Blå pilbladbagge och granbarkborre är stora skadegörare i svensk skog. Ett varmare klimat med förlängd växtsäsong medför att insekterna kan hinna med ytterligare en äggläggning per år och fördubbla skadorna. De fossila klimatgasernas effekt på det atmosfäriska ozonlagret är lika katastrofala genom ökad UF-instrålning. Detta leder i sin tur till försämrad kolupptagning, skogsskador, lägre tillväxt, ökat läckage av näringsämnen och metylkvicksilver samt försurning. Rapporten visar också att utsläppen från den certifikatstödda förbränningen av biomassa har negativa miljöeffekter. Utsläppen från bioenergi och småskalig vedeldning är 14 ggr högre än den officiella statistiken. CLEO-rapporten ser förhöjda ozolytvärden till minst 2050 och kriteriet för ozon för miljökvalitets-målet Frisk Luft, kommer fortsatt att överskridas år 2050. Denna klimat- och ekosystemstress orsakar utsläpp av samma storleksordning som de planerade åtgärderna för minskade utsläpp inom EU. Härtill även risk för hälsoeffekter från marknära ozon. Halten marknära ozon kan av dessa orsaker vara högre på landsbygden än i tätorter, trots de högre utsläppen av fossilgaser Vindkraften bidrar således till höjda halter av marknära ozon och allvarliga störningar av den biologiska mångfalden och försvagning av ekosystemen. Klimatförändringarna medför o ökning av invasiva insektsartern som medför stressymptom och stressreaktioner o en extra svärmning för redan befintliga och nytillkommande skadeinsekter, innebärande

dubblering av insektsmängden o höjda halter av marknära ozon ger skador på växter och djur. Potentiell hälsorisk för människan. o kraftigt ökad ozolytprocess ger svåra skogsskador och leder till minskat näringsupptag och ökat

markläckage. Stora skördeförluster har noterats i USA. Och risker befaras för överföring av sjukdomsalstrande virus och bakterier till växter, djur och människor. Bifogad skrivelse har översänts till regering, Energikommissionen, Naturvårdsverkets insynsråd och sekretariatet för regeringens s.k. skogsdialogprocess, med uppdrag att implementera riksdagens vision ”Skogsriket” och utveckling av landets huvudnäring skogsbruket. Här har en särskild arbetsgrupp tillsatts för analysering av hotet mot de känsliga ekosystemen. Ohälsa Slutbetänkandet i Vindkraftsutredningen SOU 1999:759. RÄTT PLATS FÖR VINDKRAFTEN, visade på potentiella ohälsoeffekter och föreslog att en ljudnivå <35 dBA samt Miljöbalkens försiktighetsprincip skulle tillämpas. Dessa och andra massiva fakta har under årens lopp förvanskats i sådan utsträckning att en sanningssökande utvärdering måste göras. Internationella och svenska studier visar klara samband mellan sömnstörningar och ohälsa. Dessa fakta åsidosätts i rigida svenska miljöprocesser genom cynisk hänvisning till ”praxis”, som gällt för andra irrelevanta bullerkällor sedan 1980-talet. Många drabbade upplever dunk och amplitudmodulerat ljud som terrorliknande intrång, i synnerhet under nattetid. Vattenfalls anläggning vid Stor-Rotliden kan höras på 5 km. Den svenska landsbygds-befolkningen lämnas oskyddad medan Tyskland, som mottar stor del av det subventionerade, vindkraftsproducerade och olönsamma elöverskottet ställer höga krav på bullergränsvärden. Schleswig-Holstein 35 dBA. Bayern 10 gånger totalhöjden. Påtalade brister i beräkningsmetoder, systemfel beträffande genomsnittsvärden och mätapparatur för det speciella vindkraftsbullret, ignoreras genomgående. Nordisk vindkrafts tidigare agerande att frita sig från beräkningsansvar var inte seriöst och transparens saknades. Tyvärr är attityden hos vindkraftsindustrin och vissa myndigheter och politiska företrädare helt känslokall avseende effekterna av infraljud. De förnekar bl.a. fakta att människor är olika känsliga för bullerstörningar. Barn, ungdom och äldre har också högre känslighet. Denna blockering kan inte lösas i den rigida miljöprövning som sker vid länsstyrelserna, utan måste lösas via agerande av seriösa politiker och ny lagstiftning. Frågan bör också behandlas av Energikommissionen.

11

Eko- och naturturism MKB-utkastet vilseleder projekteringen med att påstå att det inte finns befintlig turistverksamhet i området och bara lite besöksfrekvens. Helt felaktigt! Ingen hänsyn tas till vilka konsekvenser utbyggnaden kan komma att få för bygden och för den turismnäring och de boendealternativ som är under utveckling. Konsekvenser för friluftslivet och landskapsbilden i sammanhang med t.ex. fisketurism blir oändligt stor och förödande. Ett av många brister i samrådsunderlaget. Generellt Samtliga miljöaspekter avseende fåglar, däggdjur, sjöar och vattendrag, naturresurser, buller, fotomontage, flygsäkerhet, säkerhet etc. har mycket preliminär karaktär och är delvis helt irrelevanta i enlighet med ovanstående redovisning. De angivna bedömningsgrunderna är stereotypa och plagierade från tidigare konsultarbeten och saknar i många fall relevans. Det är då meningslöst att i detalj bemöta detta preliminära material. Gammal ineffektiv, olönsam och söndersubventionerad teknik, som motverkar de nationella miljökvalitetsmålen Tekniken uppfyller inte heller kriterierna för förnyelsebar energi då den har negativa effekter som motverkar förutsättningarna att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen; Mål 1. Begränsad klimatpåverkan Mål 4. Giftfri miljö Mål 8. Levande sjöar Mål 9. Grundvatten av god kvalitet Mål 11. Myllrande våtmarker Mål 12. Levande skogar Mål 13. Ett rikt odlingslandskap Mål 14. Storslagen fjällmiljö Mål 15. God bebyggd miljö Mål 16. Ett rikt växt- och djurliv Försvårad efterlevnad av Nagoyakonventionen. Kommun och länsstyrelse bör först tillse att dessa områden avsätts för att uppfylla konventionens krav att avsätta 17 % av landområdet för bevarande av biodiversitet och skydda habitat för hotade arter. Outvecklad teknik och beklaglig subventions- och skattepolitik leder nu till stora nationalekonomiska förluster. x Företagsförluster. Statkraft, Wallenstam, Triventus etc. x Företag inser olönsamheten och ändrar inriktning. Pionjären Eolus AB, har ändrat affärsidé till att

enbart exploatera marknaden, genom att snarast möjligt sälja olönsamma tillstånd ofta till utländska ägare.

x Kommunala och kyrkliga bolag går med förlust, som drabbar skattebetalarna och social service. Vindkraftsbolaget Samkraft AB med stor andel kommunalt ägande (Bollnäs Energi, Söderhamn Nära, Nordanstigs kommun, Gävle kommun och Sandvikens kommun) har varit på obestånd och akut fått nytt kapital på över 100 miljoner kronor av ägarna. Trots detta mångmiljonstöd är Samkraft nu åter på obestånd.

x Elskattefördelarna betalas genom högre beskattning på andra energialternativ eller beskattningsobjekt. Ogillas av EU och kommer att upphöra i höstbudgeten, vilket ytterligare medför kommunala förluster.

x Pensions- och livförsäkringsfonder har tappat enorma belopp som urholkat pensionärernas sparkapital.

x Stora extrakostnader för kraftnät. Ca 27 Miljarder.

12

x Den lilla människan är oskyddad och bär kanske den största kostnaden, utan ersättning för intrång, förlust av livsverk, fastighetsvärden och hälsa.

x De ackumulerade subventionerna på 300 miljarder används för el som i liten utsträckning förbrukas inom landet. Överskottsel som produceras för 0,65 kr/kWh exporteras för 0,23 kr/kWh. Subventionerad överskottsel realiseras bl.a. till Tyskland, som dessutom ställer skärpta krav för skydd av sina medborgare.

Ny teknik Vindkraftsbranschen desperata försök att nå extrema höjder och bättre ekonomi medför enbart ökad fragmentering och destruktion av miljö och ekosystem, uråldrigt kulturlandskap, levnadsvillkor och hälsa hos landsbygdbefolkning, ekoturism, jakt och fiske. Det visar att den nuvarande landbaserade tekniken är en ineffektiv, miljöfarlig och oacceptabel energiform. Det är därför nationalekonomiskt korrekt att införa moratorium för medgivna miljötillstånd och fortsatt planering tills Energikommissionen utvärderat samtliga energialternativ och deras miljö- och nationalekonomiska effekter, samt de potentiella utvecklingsmöjligheterna. Detta kan göras via omfördelning av elcertifikatsystemet, så att givna miljötillstånd kan ”återlösas” genom viss kompensation för nedlagda projekteringskostnader. Här bör också beaktas att företagen undgår en kraftig förlust under 10-20 år och att kapital frigörs för lönsammare investeringar i framtiden. Detta ger också möjligheter att avvakta ny effektivare teknik, som kan begränsas till ett fåtal landbaserade områden eller havsbaserad vindkraft, som starkt prioriteras av EU. Det nya supermaterialet grafén förespås i teknisk litteratur ha stor potential i denna utveckling. Materialet är mycket lättare och tiofaldigt starkare än stål och kommer att revolutionera den tekniska utvecklingen. Detta kan innebära att verken kan bli över 300 meter höga och få flerdubblad rotorarea. Dessa anläggningar bör då begränsas till några få koncentrerade anläggningar där optimala förutsättningar föreligger för att i minsta möjliga utsträckning förstöra miljö och människors levnadsvillkor. Grafén tros också kunna få stor användbarhet inom solenergitekniken. Frigjorda elcertifikatkostnader kan användas för effektiviseringsåtgärder under denna teknikutvecklingsfas, forskning eller de akut nödvändiga snabba klimatåtgärderna för t.ex. omställning av transportsektorn. Slutsats Framlagt material uppfyller inte krav enligt o Århuskonventionen artikel 3, 4 och 7. o EU-kommissionens rapport om tillämpningen av och effektiviteten hos direktivet 85/337/EEG.

Ofullständig redovisning av kumulativa effekter från intilliggande projekt – möjlig ”Salamitaktik” o EG-direktivet 2002/49/EG. Riktlinjer för omgivningsbuller. o EG-landskapsbildskonvention o EUROBATS Guidelines 2015. A guide to the implementation of the Agreement on the

Conservation of Populations of European Bats (EUROBATS). Version 1. o EUs rapport för biologisk mångfald, ”Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk

mångfald i EU fram till 2020”, med mål för att stoppa och vända förlusten av den biologiska mångfalden och stoppa fragmenteringen av europeisk skogsmark.

o EUs avfallsdirektiv om minimal deponi o EWEAs prioritering av havsbaserad vindkraft -2015. The European Wind Initiative (EWI) för

perioden 2013 - 2015. Satsning på verk med effekt 10 – 20 MW och offshore teknik 50 % 2030. o EUs Fågel och Habitatsdirektiv med skyldighet att avsätta skyddade områden. Här konstateras

generellt lägre populationer av tornseglare, svalor och lövsångare. Stöd finns även i Bernkonventionen, Bonnkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald (CBD/Riokonventionen) samt Miljöbalken.

o Naturvårdsverkets regelverk för 35 dBA i områden med lågt bakgrundsljud, tonala effekter eller hög andel lågfrekvent ljud.

13

o Naturvårdsverkets rapport 6241. Ljud från vindkraftverk (2010-04). o Naturvårdsverkets kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkrafts-

anläggningar (2011-11). Gösta Bluhm, Karolinska sjukhuset. Riktvärde för Lnight bör diskuteras o Energimyndighetens Eja Pedersen- Kerstin Persson Waye -Jens Forssén. Utredningar om

Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk. 2002-2007-2009. o Energimyndighetens Slutrapport Energimyndigheten projekt 32437-1, Ljud från vindkraftverk,

modellvalidering-mätning (Conny Larsson, Uppsala universitet, 2014-12-30), avseende brister i r beräkningssystem NORD2000, som visar att hela den svenska vindkraften är baserad på felaktiga bullervärden.

Framlagt material överensstämmer eller berör inte fakta i offentliga rapporter och uttalande, avseende o Vindkraftens hot mot kungsörn och rovfåglar. Bilaga med sammanställning av GPS-studier och

inventering av döda kungsörnar. o Naturvårdsverkets CLEO-rapport avseende klimateffekter, insektshot, trädstress, marknära ozon,

ozolytprocessen och skogsskador. o Energiminister Ibrahim Baylans uttalade 2015-05-12 avseende satsning på havsbaserad vindkraft. o EU:s energiministers löfte; "Nu måste vi ställa dem till havs och sluta kivas med medborgarna". o Miljöbalkens Portalparagraf och Miljöbalken 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m.3 §.

avseende Försiktighetsprincipen (Bästa möjliga teknik), Hushållnings- och kretsloppsprinciperna, Lokaliseringsprincipen, Rimlighetsbedömning, Ansvar för skadad miljö och Slutavvägning.

o Internationella regler för att undvika manipulativa fotomontage o Potentiella samband mellan vindkraftsbuller och störd kommunikation hos honungsbin och

eventuellt andra insekter, o Länsstyrelsen Jämtlands omprioritering till turism, kulturmiljövärden etc. i yttrande avseende

riksintresse för vindkraft. Uppföljning av Nagoya-konventionen är inte redovisad och bör prioriteras. I övrigt konstateras bristande redovisning av lokal klimatförändring, potentiella risker för ekologisk kollaps, Bristande redovisning av kemikalier och läckage, bristande insikt och ansvar för framtida folkhälsoproblem, kontraeffekter på de nationella miljökvalitetsmålen. Dessa frågor är nu så allvarliga att de politiska partierna, regering och myndigheter omgående måste stoppa vindkraftens negativa effekter på ekosystem, jord- och skogsnäringarna, människors hälsa och vår nationalekonomi, genom att; o inom ramen för Energikomissionens uppdrag införa moratorium för fortsatt utbyggnad av

vindkraften, inkluderande ej påbörjade byggtillstånd samt projektering. o beakta ovan redovisade vindkraftsrelaterade hot mot jord- och skogsnäringarna i den kommande

dialogprocessen för implementering av den av riksdagen beslutade visionen ”Skogsriket”. o vidta drastiska åtgärder inkluderande driftstopp under kritisk tid för att skydda fladdermöss och

fåglar från att dödas/utrotas vid de redan driftsatta vindkraftsanläggningarna. o radikalt ompröva Energimyndighetens förslag till riksintressen för vindkraft och tillskapa stora

vindkraftsbefriade ”frizoner” och kompensationsområden för skydd av den biologiska mångfalden, kungsörnspopulationen och unika kulturmiljöer, i likhet med de fyra skyddade nationalälvarna. T.ex. Härjedalen med de värdefulla kulturmiljöerna i Ängersjö och Lillhärdal, Hamra nationalpark och ytterligare tre nationalparker, Orsa Finnmark, världsarvet Fågelsjö samt 15-20 kungsörnsrevir, berguv mm. Detta kan också ge nödvändigt skydd åt rennäringen och de fyra sydligaste samebyarna samt bevarandet av den EU-stödda fäbodkulturen inom det mellansvenska ”Fäbodriket”.

o direkt avsätta det statligt ägda Sveaskog ABs marker som ”frizoner” från vindkraft och utveckla dess huvudnäring i enlighet med regeringens program ”Skogsriket”, statens kriterier för affärsetik, kriterier för FSC-certifierad skogsmark och det statliga direktivet för hållbart företagande och ekosystemtjänster, som ska fastställas i strategiska och uppföljningsbara hållbarhetsmål (Global Report Initiative).

14

o direkt avvisa pågående omprövningar av höjdvillkor för givna miljötillstånd. Ofta begäran om höjning av verkshöjd från 150-175 meter till fatala 230 meter.

o fastställa miljömässigt korrekta regelverk och bankgarantier för återställning av naturen vid nedmontering av vindkraftverk, inkluderande total borttagning av fundament och kabelsystem, borttagning av hårdgjorda kranytor, markfiberduk etc. Evig deponi i skogsmark är oacceptabel.

o säkerställa branschens ansvar för destruktion av och återvinning av kompositmaterial, samt regelverk för kemikaliehantering i skogsmark vid rekonditionering, rengöring och oljehantering.

o avveckla elcertifikatsystemet i avvaktan på ny effektivare teknik, som kan begränsas till ett fåtal landbaserade områden samt havsteknik. Det nya supermaterialet grafén kommer att ha stor potential i denna utveckling.

o omdisponera elcertifikatsystemet, så att givna miljötillstånd kan ”återlösas” genom viss kompensation för nedlagda projekteringskostnader. Här bör beaktas att företagen undgår en kraftig förlust under 10-20 år och att kapital frigörs för lönsammare investeringar i framtiden.

o omdisponera elcertifikatsystemet, så att det kan användas för klimatåtgärder t.ex. omställning av transportsektorn eller effektiviseringsåtgärder inom byggsektorn (7 TWh).

o omgående införa moratorium för bullerberäkningssystemet Nord2000 och tillsätta en transparent utredning för medicinskt säkra bullergränsvärden, vid och inom bostad, för det specifika ljudet från tunga vindkraftverk i nordiskt klimat och områden med lågt bakgrundsljud.

Vi hävdar

� samma argument som tidigare och vår inställning att uppförande och drift av vindkraftsanläggningar på Ängersjökölen och/eller på Sandtjärnberget inte ska beviljas.

� Vi hävdar också att 16 kap 2 § miljöbalken inte är relevant då rättsinstanserna inte beaktat framförda fakta. Hela frågan ska omprövas av kommun och länsstyrelse om processen fortsätts.

� Vi hävdar dessutom att hänsyn ska tas till kumulativa miljökonsekvenser från exploatering enligt pågående miljöprövningsprocesser till vindkraft för projektet Svartåsen/fd Garpkölen och ny berg-och moräntäkt i närområdet.

Nordisk vindkraft föreslås o ompröva sin strategi mot bakgrund av

� de ekonomiska realiteterna � de allvarliga hoten mot ekosystemen, skog och jordbruksnäringarna � EUs rapport om skydd av biologisk mångfald och stopp för fortsatt fragmentering av skogsmark � EUs intolerans mot bristande kumulativ bedömning och potentiell ”Salamitaktik”. � EUROBATS Guidelines 2015 och avrådan från etablering i alla typer av skogsmark � hoten mot folkhälsan

o lägga ned projekten i Ängersjö-området och alternativt � söka optimal branschmässig samordningseffekt och utnyttja frigjord kapacitet i andra projekt. � avvakta den tekniska utvecklingen mot radikal ny teknik och begränsad koncentrerad placering � följa EUs intentioner på satsning på havsbaserad teknik. EU-stöd har lämnats till Tyskland. � avvakta Energikommissionens utredning av ekonomiska och miljömässiga effekter för samtliga

energislag och skogsdialogen avseende vision ”Skogsriket”. o ge förutsättningar och stöd för bildande av nödvändig frizon för vindkraftspåverkan i Härjedalen i

enlighet med EUs fågel och habitatsdirektiv och i likhet med vad som gäller för de fyra skyddade nationalälvarna.

Ängersjö 2015-06-11 ------------------------------------------------------------------------------ Karin Berg-Gustafzon Sillbo, Solbacka, 74492 Huddungeby

2014-11-20

1

Sammanfattning och analys av rapporter om kungsörnars och rovfåglars flyttnings- och övervintringsmönster och det ökade hotet mot dessa arter

genom habitatsförluster och dödsfall vid kollisioner med vindkraftverk. Behov av kompensatoriska åtgärder och frizon för kungsörn och berguv i Härjedalen

Nya värdefulla kunskaper om kungsörnens flyttningar, häcknings- och övervintringsområden har presenterats i flera svenska och norska rapporter. Rapporterna tydliggör det utökade hotet och konflikten med vindkraftsutbyggnaden om habitat och höjdlägen. Forskningsresultaten är baserade på GPS-märkta örnars rörelser och har genomförts av Naturvårdsverket/Energimyndigheten (Vindval), Norges Institut för Naturforskning (NINA) och Universitetet i Umeå.

Studierna visar att x nuvarande buffertzoner för kungsörnsrevir om 2 km, är gravt otillräckliga och utgör ett allvarligt

hot mot kungsörnspopulationen. Den av myndigheter och domstolar schablonmässigt tillämpade cirkulära buffertzonen med 2 km radie runt boplatsen motsvarar endast ett skyddat kärnområde på 13 km2, medan studierna visar att örnarnas hemområden i verkligheten varierar mellan 60 – 605 km2, med medelvärdet 214 km2. Detta motsvarar 5 till 15 km radie för ett cirkelformat område. Forskningsresultaten ger fullt stöd för de krav som sedan länge ställts av landets ornitologiska expertis för habitatskydd vid örnrevir om 3-4 km och en forskningsbaserad syn på revirhävdande örnars födosöksrutiner och hur de använder sitt hemområde ur biotopsynpunkt.

x boplatsen i flera fall ligger i utkanten av eller helt utanför kärnområdet (5-8 km). Tillgång på lämpliga boträd har stor betydelse och många revir har flera alternativa boplatser. I verkligheten måste örnarna därför söka föda långt in i tidigare födosöksområden inom vindkraftsparkerna.

x unga kungsörnar uppehåller sig inom hemområdet under mitten av juli – början av november, men de redan en månad efter påbörjad flygning befinner sig 2 km från boet och senare 3-5 km (25-45 km2). De unga örnarna måste således ganska snabbt söka sig längre från boet och av flera anledningar söka föda inom vindkraftsutnyttjade områden. Bytesdjuren i det närmaste området lär vara decimerat. Föräldrarna fördriver unga örnar efter hand som de kan försörja sig själva. Vindkraftverk tränger bort bytesdjur. De tidigare jaktmarkerna inom vindkraftsparken ger dessutom mindre föda då såväl revir, antal arter och individer reduceras. Detta leder i sin tur till behov av ännu större hemområden, ökad energiförbrukning och svårigheter för lyckad häckning.

x Buffertzoner för unga kungsörnar är högst irrelevant och de löper stora risker i näraliggande vindkraftsparker. Unga kungsörnar övervintrar oftast långt söderut. Hanfåglarna flyttar 60-160 mil redan under sitt första levnadsår (ibland ända till Skåne), medan honorna flyttar 10-55 mil från hemområdet. På våren passerar de sitt hemområde för att följa renarnas vandring till deras kalvningsplatser. Därefter återvänder de alltid till sitt hemområde med utflykter på upptill 10 mil. Här uppehåller de sig de fem första åren innan de bildar egna revir.

x Jämtland-Härjedalen utgör ett välfrekventerat övervintringsområde med etablerade flyttstråk för en stor del av den skandinaviska örnpopulationen. Honörnar från norra Jämtland övervintrar dessutom huvudsakligen i Härjedalen (GPS-studie av örnar vid Storruns vindkraftspark).

x även äldre örnar gör långa färder till sina övervintringsplatser. x den utrotningshotade kungsörnsstammens reproduktion understiger regelbundet regeringens

nya referensvärde för gynnsam bevarandestatus om 150 lyckade häckningar/år. Detta låga referensvärde åberopas redan av vindkraftsbolagen. Arten utsätts dessutom för andra hot.

x mortaliteten för unga kungsörnar är 77 % under de fem första levnadsåren (SLU) utan vindkraft. x allt högre verk medför 5-12 ggr ökad risk för örnar och rovfåglar jämfört med andra fågelarter. x enbart 170 verk på Gotland dödar ca 20 örnar per år. (3-årig studie på Näsudden). x Berguv har identisk status med kungsörn, med rörlighet upptill 10 km från kärnområdet. En förbisedd aspekt är att verken driver ner kall luft mot marken (< 4 0C) som kan påverka luft-temperaturen upptill 10 km och indirekt bytesunderlaget. Verken orsakar dessutom störande turbulens.

2014-11-20

2

Även nya vägsträckningar till exploateringsområdet genom tidigare obruten mark får allvarliga effekter. Skogsstyrelsen understryker att örnar är mycket känsliga för alla former av störningar. Presenterade MKB är dessutom generellt baserade på bristfälliga inventeringar och ofta avvisas kunskaper som under lång tid insamlats av de lokala Kungsörnsgrupperna.

Vi kan således konstatera att x vindkraftens hot mot kungsörnar, rovfåglar samt den biologiska mångfalden är helt uppenbara

och kompensatoriska och begränsande åtgärder är akut nödvändiga. x örnpopulationen i Jämtland-Härjedalen, med redan låga häckningsresultat, är extra belastad

genom länets extrema vindkraftsexploatering (25 % av det nationella målet) och medförande barriäreffekter.

x stöd för skyddsområde finns i EUs Fågeldirektiv (2009/147/EG), artikel 4 och Bilaga 1, där medlemsländerna åläggs att utse särskilda skyddsområden för kungsörn och berguv, i syfte att säkerställa överlevnad och fortplantning. Stöd finns även i Bernkonventionen, Bonnkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald (CBD/Riokonventionen) samt Miljöbalken

x Naturvårdsverket bedömer att utökad vindkraft påverkar artens bevarandestatus (Webb-sida). x stöd finns för de av lokala ornitologer framförda fakta, om att de vid mångåriga observationer

konstaterat att o västra sidan av Garpkölen (berg med fjällkaraktär), utgör ett starkt frekventerat flyttstråk

(JORF och Kungsörnsgruppen Hälsingland). o enbart inom Svartåsen-/tidigare Garpkölen-projektet finns ett etablerat berguvsrevir.

Då GPS-studier pekar på födosök upp till 5 km och regelverket i Tyskland anger skyddszon på 4 km, bör även denna rödlistade art skyddas och resterande del av projektet upphävas.

x välgrundat underlag finns för framställan om Important Bird Area (IBA) för kungsörn och berguv hos BirdLife International, i enlighet med kriterier på global eller EU-nivå.

x stöd finns i prejudicerande domar, MMD Växjö M 2682-11 och M 2682-11) avseende begreppet ”avsiktligt dödande” och MMD Vänersborg M 3243-10 avseende skydd av kungsörnarnas övervintringsplatser.

x pågående tillståndsprocesser för vindkraft på Sveaskogs marker i Ängersjö vid Garpkölen, Sandtjärnberget, Ängersjökölen, Kölvallen (26/11/5/93 verk) samt bergtäkt på 500 000 ton, mitt i ett högfrekvent habitat och övervintringsområde, medför extrema hot mot de hotade arterna.

x nationella synergieffekter kan uppnås genom etablering av ett från vindkraft fredat område, i likhet med de fyra skyddade norrländska nationalälvarna, inrymmande

o ohotat kärnområde och övervintringsområde för kungsörn och berguv o riksintresse för unik kulturmiljö o referensområde för ekosystem-baserat skogsbruk inom Sveaskogs ABs domäner, samt o förutsättningar för god hälsa och boendemiljö, ekoturism och hållbar utveckling.

Vi hemställer härmed till förtroendevalda, myndigheter och andra intresseorganisationer om att verka för efterlevnad av EUs Fågeldirektiv (2009/147/EG) och en vindkraftsfri och kulturminnes-skyddad zon i området mellan Ljusnan-Voxnan i hörnet Härjedalen-Dalarna-Hälsingland samt omprövning av de kumulativa effekterna på biologisk mångfald, ekosystem och genuin kulturmiljö.

Ove Björklund Tomas Eliasson Föreningen Svenskt Landskapsskydd Ängersjö byalag

Bengt Warensjö Nina Zachrisson Naturskyddsföreningen Västra Härjedalen Naturskyddsföreningen Nedre Härjedalen

Stig Norell Inventeringsansvarig Kungsörn och Berguv, Kungsörnsgruppen Hälsingland

Dessa alarmerande fakta har presenterats för de internationella naturskyddsorganisationerna Save the Eagles International och the World Council for Nature.

2014-11-20

3

Bakgrund 90 % av landets kungsörnsrevir finns i de sex nordligaste länen (Ahlgren 2011, Tjernberg 2010). Stor del av Sveriges landbaserade vindkraftverk kommer att byggas i glesbefolkade delar av Norrlands inland i konflikt med den Nära hotade kungsörnspopulationen. Vindkraftverk påverkar kungsörnen genom kollisioner, störningar och biotopförlust. Riskzonen för kollisioner anses föreligga vid en flyghöjd mellan 50 och över 150 m inom hemområdena, vilket är allmänt för dagens vindkraftverk. Stor sannolikhet föreligger för att örnarna utnyttjar högre höjder med god termik under längre flyttningar. Studie av fågelkollisioner vid Näsudden på Gotland visar att kungsörnar och stora rovfåglar löper mellan 5,4 (vinter) och 11,9 (vår och höst) gånger större risk att kollidera med vindkraftverk än andra fågelarter. Det innebär att de 28 vindkraftverken (125 m) på Näsudden och övriga 140 verk på Gotland årligen dödar mellan 9,3 och 33,7 individer, vilket ger ett rimligt medelvärde på 20 dödade kungsörnar per år. Verken är ett allvarligt hot mot den gotländska populationen, som 2012 uppgick till 48 par varav endast 22 par lyckades med häckningen. De flesta gotländska vindkraftverken är koncentrerade vid naturliga flyttstråk. Detta kan jämföras med de barriäreffekter som uppstår vid den extrema exploateringen i Jämtland-Härjedalen. De gotländska verken är betydligt lägre än de verk som planeras i det mellansvenska skogslandskapet och de norrländska fjällområdena med sämre vindförhållanden. Trenden är nu totalhöjd på 185-240 m med placering på högsta möjliga höjdläge för att uppnå tillräcklig vindfångst och lönsamhet. Denna höjdförskjutning i områden med god termik, kommer att medföra högre dödstal och utgöra ett ännu större hot mot de nordiska kungsörns- och rovfågelbestånden. Rapporterna motsäger tidigare uppfattning att vuxna kungsörnar stannar i reviret året om. Vuxna kungsörnar som inte häckar eller som misslyckats med häckningen, har visat röra sig långt utanför sina hemområden. Exempel finns där norrländska örnar flyttat minst 160 mil söderut och tillbringat vintern i södra och mellersta Sverige. Långa flyttningar görs även i andra riktningar. De utsätts då för nya faror då de måste passera de allt flera, högre och större vindkraftsanläggningarna som ofta placerats på höjder med för örnarna lämpliga termikförhållanden. Paren från Lapplandsfjällen och Norrlands skogsområden lär oftare tvingas lämna reviret under vinterns mörkaste månader, särskilt under stränga vintrar och år med dålig tillgång på bytesdjur. Detta medför långa vandringsrörelser mellan häcknings- och övervintringsområdena. Kungsörnsungar som märktes i Västerbotten flyttade söderut i oktober och tillbringade vintern i södra och mellersta Sverige. (Fig. 10826 redovisar 4 örnar som övervintrat i Skåne). I slutet av mars/ /början av april återvände ungfåglarna ofta mycket längre norrut, mot fjällområden i landets nordligaste delar och i ett fall ända till norra Finland. Dessa rörelser upprepades även det andra och tredje levnadsåret. Det är sannolikt att ungfåglarna lockas till fjällområdena under renkalvningstiden (april–juni), på grund av lättillgängliga ny- eller dödfödda renkalvar. Unga hanfåglar från Finnmark i Nordnorge har flugit över 160 mil ända till Skåne under sitt första levnadsår. Honorna flyttade i genomsnitt 55 mil. Under de två följande vintrarna flyttar hanarna 60-75 mil och honorna 10-25 mil från hemområdet. Jämtländska örnar och vindkraftens effekter på fågelliv och bytesdjur har studerats vid Storruns vindkraftsanläggning i Jämtland. Försöksområdet visade en statistiskt signifikant nedgång i antalet revir per art. Ett smålomspar som häckade inom området för vindkraftanläggningen har försvunnit och observationer av sjöfåglar upphörde efter etableringen. (Not. Smålom är observerad i Ängersjö-området). Antalet dalripor har sjunkit kraftigt i försöksområdena efter etableringen. Denna art är en viktig basföda för örnarna och verkar huvudsakligen dödas genom kollision med tornen (Ca 1,2 dödsfall/torn och år). Rapporten visar att unga jämtländska hanfåglar flyger 45-75 mil från boplatsen under de tre första vintrarna och tillbringar vintern i Mellansverige. Vintertid förflyttar sig honorna ca 20-25 mil och uppehåller sig främst i Härjedalen. Ungörnarna uppvisar stor ortstrohet och återfinns på vårkanten i

2014-11-20

4

närheten av hemområdet. Redovisade bilder ger stöd för stor örntäthet i området mellan Ljusnan och Voxnan, i hörnet Härjedalen, Dalarna och Hälsingland. Härtill kommer örnar från de norska kustområdena som vintertid söker skydd och föda i det svenska inlandet. Enligt Kungsörnsgruppen ses även örnar från Finland ha samma flyttmönster. Rapporten från Umeå Universitet uppvisar även två exempel där norrländska örnar frekvent uppehållit sig i Jämtland-Härjedalen. Länsstyrelsens sammanställning 2012 visar att vindkraftsetablering i första hand sker i norra Jämtland. Området norr om Östersund är starkt exploaterat och kommer att medföra en kraftig barriäreffekt och hot mot hela den nordiska örnpopulationen genom habitatförluster, kollisioner och störningar från driftverksamhet och andra mänskliga aktiviteter. Härtill kommer förluster genom naturlig död, sjukdom, trafikolyckor, gifter, illegal jakt och misslyckade häckningar genom störningar av mänskliga aktiviteter och försämrat bytesunderlag. Häckningsresultaten har under senare år sjunkit från 0,58 ungar per besatt revir (2000–2004) till 0,45 (2005–2010). Inventeringarna i Jämtlands län 2012 resulterade i 60 besatta revir varav 15 lyckades med häckningen. Även häckningsframgången var låg och endast 0,29 ungar per par producerades, vilket är långt under genomsnittet för Sverige och norra Sverige. 2014 var dock ett gott år för kungsörnen. Hotbilden torde vara likartad för övriga rovfåglar. Dessutom saknas utvärdering av potentiella effekter genom spridning av bisfenol, ftalater, härdplaster (reparation och ytskiktsförbättring), oljor, färgmaterial, rengöringsmedel samt friställning av metylkvicksilver och tungmetaller ur marken. Effekterna av markvibrationer i större parker och påverkan av det lokala klimatet genom nedkylning (<4 0C) och uttorkning genom utebliven daggbildning är inte undersökta. Massakerna på fladdermöss är redan ett europeiskt problem och generellt driftstopp under kritisk tid förväntas. Hälsoeffekter på närboende människor har länge negligerats. Tysk forskning har nu visat att ohörbart infraljud kan vara skadligt genom påverkan av vätskefyllda hörselsystem. 30 % av den vuxna befolkningen är känslig för lågfrekvent ljud. Därtill barn och ungdom. Den statliga vindkrafts-beredningen konstaterade redan 1999 att gränsvärdet <35 dBA var rimligt för att undvika störningar. Detta har senare förvanskats av politiker och byråkrater. Göteborgs Universitet konstaterade 2004-2007 att vindkraftsbuller är 2-3 ggr mer störande än andra bullerkällor vid samma ljudnivå p.g.a. höga maxvärden, amplitudmodulerat ljud och metereologiska effekter. Strävan efter landskapets högsta punkter och allt högre verk för att nå starkare vindar får en katastrofal och dominerande effekt på landskapsbilden, där anläggningar blir synliga 2-4 mil. Det svenska landskapet och urgamla kulturbygder offras på det uniona altaret. Enbart vid Ängersjö i Härjedalen kommer horisonten att fyllas med över 50 verk från verk på Sveaskogs marker vid Kölvallen (92 verk), Svartåsen (15-26), Sandtjärnberget (11) och Ängersjökölen (5) 3 km i syd. År 2012 producerades ca 7 TWh vindkraftsel. Två år senare är produktionen nästan dubblerad till 13 TWh. Tillståndsprövningar uppgår till ca 45 TWh. Nyligen uttalade Annika Helker Lundström, vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi, och tillträdande nationell miljömålssamordnare; – Vindkraftens potential är mycket stor. Till 2030 är det möjligt att leverera 70 terawattimmar vindkraft om rätt förutsättningar finns, det vill säga utbyggt nät inom landet samt till kontinenten och att elpris och elcertifikatpris ligger på nivå så det är lönsamt att bygga. http://www.energinyheter.se/2014/10/tio-fr-gor-till-annika-helker-lundstr-m Dessa signaler är alarmerande. Vindkraftens hot mot kungsörnar, rovfåglar och den biologiska mångfalden är helt uppenbara och kompensatoriska och begränsande åtgärder är nödvändiga. Detta stöds i Fågeldirektivet (2009/147/EG). Arten kungsörn är listad på Bilaga 1, vilket innebär att särskilda åtgärder ska vidtas för bevarande av deras livsmiljö och för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer. Enligt artikel 4 och Bilaga 1 åläggs medlemsländerna att utse särskilda skyddsområden för kungsörn.

2014-11-20

5

Enligt Bernkonventionen är kungsörn listad i bilaga II för strängt skyddade arter, som innebär att ingående länder ska vidta särskilt skydd för bevarande av arten och dess habitat. Bonnkonventionen kräver internationellt samarbete och upprättande av mellanstatliga avtal om skyddet av arten inklusive dess habitat inkluderat hela flyttvägen. Konventionen om biologisk mångfald (CBD/Riokonventionen), har implementerats via miljöbalken (miljökvalitetsmålen), och i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 (2001/02:173). Föreningen Svensk Landskapsskydd (FSL) har till regeringen framfört skrivelse rubricerad; Omvärdering och nytt ägardirektiv för Sveaskog AB mot hållbar utveckling, samt inrättande av en nationell frizon för vindkraft, i likhet med de fyra skyddade norrländska älvarna. Ärende N2014/1531/E. Förslaget har flera huvudsyften: x etablering av en vindkraftsfri zon i likhet med de fyra skyddade nationalälvarna, i delar av

området mellan Ljusnan och Voxnan i hörnet Härjedalen, Dalarna och Hälsingland. x etablering av ett skyddat kärnområde för kungsörn och rovfågel. Totalt 10-15 kungsörnshabitat

och övervintringsområde eller flyttstråk för stora delar av den skandinaviska kungsörnstammen. x etablering av eller nationellt kulturmiljöintresseområde för unik kulturmiljö, miljö och natur i

hörnet Härjedalen, Dalarna och Hälsingland, bl.a. inkluderande det akademiska kulturmiljöprojektet Ängersjö (Tvärvetenskapligt forskningsprojekt; Flexibilitet som tradition), riksintresset för fäbodkulturen i Lillhärdal, kulturreservatet Lillhärjåbygget i väglöst land, Orsa Finnmark (Finnberget med kyrkogård), världsarvet Fågelsjö, Hamra nationalpark, Garpkölens naturreservat (fjällkaraktär), reservatbildning Skaftåsen, riksintresset Älvros, Voxnadalens naturskyddsområde, det tysta Sangen-området, vendeltida och förkristna kulturarv, spår av urgammal vandringsled mot Norge och gamla riksgränsen 1645, byggnadsminnet Halla samt Ängersjö skogs- och skolmuseum, Öjingvallen, sydsamisk och finnskogskultur, Tackåsen i Orsa finnmark (Björnforskningscentrum), biotopskyddade områden, naturvårdsavtal, våtmarker, Bukölsparken (83 ha gammelskog), mm. samt Miljöbalken 4 kap 6 § (skydd för vattenreglering i Ljusnan och Voxnan), vilka alla är rika kulturella klenoder och skyddsvärda miljövärden.

x efterlevnad av åtagande enligt FSC-certifikat och utveckling av ny ekosystembaserad skogsproduktion på Sveaskogs marker, i linje med förslag till ändringar i skogsvårdslagen (Remiss till Lagrådet 2014-02-06) och lagens möjligheter att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden genom utveckling och utvärdering av nya former för skonsamt och hållbart skogsbruk, såsom; o hyggesfritt skogsbruk och blädning o inblandning av naturligt förekommande träslag o ekosystembaserad älgförvaltning för att begränsa viltskador och erhålla balans mellan

älgstam och betesresurser o mångbruk där skogsproduktion kombineras med aktiviteter för rekreation, friluftsliv, jakt,

rennäring och ekoturism. Vildmarksturism, fotosafaris på björn och örn, jakt och fiske och konferensverksamhet har stor potential i en ur europeisk synpunkt närmast exotisk miljö.

o forskning om de nya skötselformernas effekt på ekonomi, klimat, biologisk mångfald, viltskador, skogens vatten m.m.

Området skulle kunna bli ett oexploaterat referensområde för fortsatt undersökning av hur örnarna påverkas av vindkraftsanläggningar i andra områden och möjligheter att utvärdera effekterna av ett variationsrikt skogsbruk på tillgång till bytesdjur och häckningsresultat. Likaså utvärdering av statens intentioner, enligt program för landsbygdsutveckling och program ”Skogsriket” med visioner för Hållbart brukande, Förädling och innovation samt Upplevelser och rekreation. Dagens intensiva skogsbruk har redan förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden på all skogsmark som saknar naturskydd (ca 95 %). Få kungsörnar häckar inom skyddade områden. Det

2014-11-20

6

aggressiva skogsbruket leder till att den biologiska mångfalden drastiskt minskar och att lämpliga livsmiljöer för kungsörnen fragmenteras, försvinner och fortsatt riskerar att försvinna i snabb takt. x Inkludering av Sveaskogs mark i den pågående markbytesprocessen för att uppfylla

Nagoyakonventionens mål för biologisk mångfald (17 % av landytan) samt det av regeringen utökade markområdesskyddet (150 000 ha) i enlighet med Naturvårdsverkets uppdrag att genomföra markbyten med ersättningsmark som överförts från Ersättningsmark i Sverige AB till Naturvårdsverket i syfte att skydda skogsmark med höga natur- och kulturmiljövärden, samt redovisning av punkt 1-4 i Miljödepartementets regleringsbrev (senast 2014-03-31). Tillståndsprocesserna på Sveaskogs mark omfattar o Tre vindkraftsparker Sandtjärnberget (11 verk), Ängersjökölen (5 verk) och Svartåsen (26

minus 11 = 15 verk). o Bergtäkt om 500 000 ton krossmaterial för vägbyggen mitt i de centrala delarna, vilket

medför en fatal påverkan på närliggande kungsörnsrevir. o Kraftledning till centrala delar o I sent skede har Sveaskog presenterat planer på upplåtelse av marker för 92 verk på

intilliggande Kölvallen (8 km österut) inom Dalarnas län och Gävleborgs län (Ljusdals kommun).

Miljöprövningarna kännetecknas av s.k. ”Salamistrategi” som inte är tillåtligt enligt EU-kommissionens direktiv 85/337/EEG, genom uppdelning och utebliven helhetsbedömning. Sveaskogs medverkan till framflyttning av vindkraftsexploateringen till den från början ej aktuella Ängersjökölen är exempel på bristande hänsyn till påtalade kungsörnsrevir och lokalbefolkningen i den unika kyrkbyn i Ängersjö. Sveaskogs agerande strider dessutom mot bolagets åtagande enligt tilldelat FSC-certifikat för hållbart skogsbruk. Detta tillåter ingen industriell verksamhet, såsom vindkraftsanläggningar och bergtäkter inom certifierat område. Agerandet står även i strid med statens mål och policy för hållbart företagande och ekosystem-tjänster, krav på strategiska och uppföljningsbara hållbarhetsmål, kontinuerlig hållbarhetsredovisning samt kriterier för affärsetik, mångfald, miljö, kulturmiljö och mänskliga rättigheter. Beträffande ärende N2014/1531/E har den tidigare alliansregeringen endast kortfattat berört Sveaskogs affärsmässiga uppdrag, medan man helt underlåtit att utvärdera förslagets huvudsyften, vilket medfört att beslutet överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen på grund av felaktig handläggning. Prövning avvaktas. Som framgår av länsstyrelsens sammanställning är Härjedalen fortfarande relativt oexploaterat. Områdena 18, 19 och 25 representerar Sandtjärnberget, Ängersjökölen och Svartåsen/Garpkölen. Område 16. Åndberget, sydväst Lillhärdal (101 verk). Privat mark och Bergvik Skog/Rabbalshede. Riksintresse för fäbodkultur. Pågående process. Område 17. Skaftåsen sydost Lillhärdal. 130 verk. Bergvik Skog/Arise AB. Pågående process och reservatbildning. Gränsar mot Garpkölen, Hamra nationalpark, Fågelsjö världsarv mm. Nytt område Kölvallen, 8 km öster om Ängersjö på Sveaskogs mark. Miljöprövningsprocesser pågår och det har ännu inte tagits några investeringsbeslut. Prövningsprocesser pågår och har ännu inte prövats fullt ut enligt nationella och internationella regelverk. (Reservation för eventuellt inaktuellt kartmaterial). Återtagande av tillstånd I de fall tillstånd medgetts bör dessa kunna upphävas och eventuellt kompensering utgå för del av nedlagda projektkostnader. Pågående prövning av elcertifikatsystemet bör diskutera regelverk för hävande av uppenbart felaktiga tillstånd. Detta är dessutom en nationalekonomisk vinst då varje verk subventioneras med ca 1 Mkr/år och trots detta medför en ekonomisk förlust i samma storlek. Mycket talar för planeringsstopp och omprövning av vindkraftspolitiken mot ett mindre antal koncentrerade anläggningar med optimal effekt i stället för nuvarande olönsamma och miljöskadliga fragmentering av landskap och kulturmiljö i hela landet.

2014-11-20

7

BILAGA 1 x Vindval Betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser för

vindkraftsetablering Tim Hipkiss, Frauke Ecke, Holger Dettki, Edward Moss, Carolin Sandgren & Birger Hörnfeldt Rapport 6589, oktober 2014.

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6589-8.pdf Under 2010 och 2011 märktes 29 vuxna och 14 unga kungsörnar med GPS-sändare i Västerbottens och Västernorrlands län (Umeå/Lycksele) för att ta fram kunskap om artens hemområden, biotopval och rörelser (Blaiken, Stor-Rotliden m.fl.). Fram till 30 september 2012 har GPS-enheterna registrerat 106 316 giltiga positioner. Hemområde definieras som boplatser och jaktområden, till skillnad från reviret som är ett något mindre område och som försvaras mot inkräktare. Ett hemområde måste innehålla ett visst bytesunderlag för att möjliggöra lyckad häckning. Hemområden för de enskilda örnarna beräknades med hjälp av MCP-metoden och baserades på de yttersta GPS-positionerna. Extrema positioner (5 %) togs bort, vilket resulterar i en 95%-MCP. Dessutom beräknades 50%-MCP för kärnområdet där örnarna vistats halva tiden. För årsungarna, beräknades 100%-MCP för att visa hur stora områden de använde innan de lämnade föräldrarnas hemområden och flyttade söderut. Tabell 3.2. Hemområdenas storlek för 15 vuxna örnar redovisar stor variation mellan 60–605 km2 (95%-MCP). Medelvärdet är 214 km2. Detta motsvarar 5 till 15 km radie för ett cirkelformat område. I flera fall ligger boplatsen i utkanten på hemområdet eller utanför kärnområdet. Tillgång på lämpliga boträd har stor betydelse. Många revir har flera alternativa boplatser. Unga kungsörnar uppehåller sig inom hemområdet under mitten av juli – början av november (Tabell 3.3), då de fortfarande är beroende av föräldrarna. Redan en månad efter påbörjad flygning befinner de sig 2 km från boet och senare 3-4 km (25-45 km2, 100%-MCP) Kommentar: Forskarna konstaterar att en cirkelrund buffertzon som utgår från boplatsen innebär en grov, schablonmässig och otillräcklig metod. Boplatsen ligger oftast inte i mitten av varken hem- eller kärnområdet. Åtgärdsprogrammet för kungsörn (Hjernquist 2011) föreskriver att buffertzonen mellan boplatsen och närmaste vindkraftsanläggning bör anpassas till lokala förhållanden (se även Rydell et al. 2011). Detta visar att de av myndigheter och domstolar hittills schablonmässigt tillämpade buffertzonerna om 2 km radie runt boplatsen eller 13 km2 är fatalt felaktiga. Presenterade miljökonsekvens-beskrivningar är generellt baserade på bristfälliga inventeringar och ofta avvisas kunskaper som under lång tid insamlats av de lokala Kungsörnsgrupperna. I verkligheten måste örnarna söka föda långt in i sina tidigare födosöksområden inom vindkraftsparkerna. De unga örnarna måste också ganska snabbt söka sig längre från boet då bytesdjuren i det närmaste området lär vara decimerat. De tidigare jaktmarkerna inom vindkraftsparken ger dessutom mindre föda, då såväl revir, antal arter och individer reduceras inom parken. Vindkraftverk tränger bort bytesdjur. Detta leder i sin tur till behov av ännu större hemområden, ökad energiförbrukning och svårigheter att genomföra lyckad häckning. En förbisedd aspekt är att verken driver ner kall luft mot marken (< 4 0C) som kan påverka bytesunderlaget samt att verken orsakar kraftig störande turbulens som är kännbar upptill 10 km. Även nya vägsträckningar till exploateringsområdet genom tidigare obruten mark får allvarliga effekter. Forskningsresultaten ger också stöd för de krav som sedan länge ställts av landets ornitologiska expertis för skydd vid örnrevir i Sverige: x SOF, Sveriges ornitologiska förening rekommenderar en skyddszon på 3 km till örnarnas

boplats. (SOF 2009). De anger också särskilt känsliga miljöer där inga vindkraftverk bör byggas och som är attraktiva habitat för kungsörn och havsörn, bl.a. höjdryggar och bergklackar, fjällområden, kustområden samt åtelplatser.

x ÖRN-72 är en ideell sammanslutning med målet att bevara en livskraftig örnstam i Norden. De rekommenderar en skyddszon på 4 km från en känd boplats (Vindkraftspolicy, Kungsörnen

2014-11-20

8

2009). De kräver även inventering av sträckande örn vid utredningsområdet för vindkraft och

bedömning om det aktuella området hyser en koncentration av örnar vintertid. ÖRN-72 anser

vidare att en vindkraftsetablering inte bör ske i områden med en naturlig förekomst av häckande

eller sträckande kungs- eller havsörn.

x I Skottland föreslår Bright m.fl. (2006) en skyddszon på 5 km runt boet.

Nuvarande prejudikat måste ersättas av nya bedömningsmodeller som beaktar redovisade

forskningsresultat om större hemområden. Buffertområden bör anpassas efter hur örnarna använder

sitt hemområde ur biotopsynpunkt och inte minst inom dess kärnområde.

Flyttningsbeteenden, vuxna örnar

Rapporten motsäger tidigare uppfattning att vuxna kungsörnar stannar i reviret året om.

Vuxna kungsörnar som inte häckar eller om häckningen misslyckas har visat röra sig långt utanför

sina hemområden. Exempel ges där hanen och honan lämnade hemområdet under vintern, men

valde olika rörelsemönster. Hanen gjorde korta besök till en utfodringsplats vid kusten (70 km),

medan honan flyttade minst 600 km söderut och tillbringade vintern i södra och mellersta Sverige.

Vuxna örnar visade sig flytta 12 till 60 mil från boet i olika riktningar under olika tider på året. Såväl

vuxna som unga kungsörnar besöker vintertid utfodringsplatser i södra Sverige (Hjernquist 2011).

De utsätts då för nya faror då de måste passera de allt högre och större vindkraftsanläggningarna

som ofta placerats på höjder med för örnarna lämpliga termikförhållanden.

Paren bosatta i Lapplandsfjällen och i Norrlands skogsområden lär oftare tvingas lämna reviret under

vinterns mörkaste månader, särskilt under stränga vintrar och år med dålig tillgång på bytesdjur.

Detta medför långa vandringsrörelser mellan häcknings- och övervintringsområdena.

Flyttningsbeteenden, unga örnar

Samtliga kungsörnsungar som märktes i Västerbottens län kunde följas sedan de flyttat söderut i

oktober och tillbringade vintern i södra och mellersta Sverige. I slutet av mars – början av april

återvände ungfåglarna ofta mycket längre norrut, mot fjällområden i landets nordligaste delar och

ett fall till norra Finland. Tre örnar som kunde följas under sitt andra levnadsår flyttade återigen

söderut i oktober. Dessa örnar kunde följas under sin tredje sommar, då de återfanns i Lappland.

Det är möjligt att ungfåglarna lockas till fjällområdena under renkalvningstiden (april–juni), på grund

av lättillgängliga ny- och dödfödda renkalvar.

Fig. 5.4/5.5 visar att örnarna genomför mycket långa farofyllda vinterflyttningar och ofta passerar

eller uppehåller sig i Härjedalsområdet.

2014-11-20

9

Forskarna tolkar resultaten så att det vid vindkraftsetablering är lika angeläget att ta samma hänsyn till viktiga övervintringsområden och flyttstråk som förhållanden i häckningsområdena.

2014-11-20

10

Kungsörnen kan flyga på höjder som innebär kollisionsrisk under flyttningen. Forskarna anser också att det kan finnas platser som under vissa tider på året är viktiga för sträckande kungsörnar, dvs. områden som örnar passerar under sin flyttning söderut under hösten eller norrut under våren. Det skulle kunna finnas dalgångar, höjdsträckningar eller andra bergsformationer i Norrland eller Svealand där många kungsörnar passerar under flyttning. Det är viktigt att miljökonsekvensbeskrivningar av vindkraftsprojekt i Norrland och Svealand även omfattar örnaktivitetsstudier som görs under de tider på året då örnarna brukar flytta, dvs. oktober–november och mars–april, utöver de studier som görs under häckningstid. Det finns nu minst tre GPS-relaterade studier som tyder på att en mycket stor del av de svenska, norska och finska örnpopulationerna passerar och uppehåller sig i Härjedalen under dessa flyttningsperioder. Här ges således starkt stöd för de av Stig Norell (Kungsörngruppen Hälsingland, inventeringsansvarig för kungsörn och berguv) framförda informationen om att västra sidan av Garpkölen är en känd flyttkorridor för dessa örnar. Det är därför av stort intresse att samtliga flygrutter för de GPS-studerade kungsörnarna presenteras för ornitologer, myndighet och allmänhet. Även i de fall när sändarna inte fungerade tillfredsställande på grund av att solcellerna inte genererade tillräcklig energi under mörkare och kallare förhållanden. Sannolikt finns mer användbara data hos fåglar som flyttat längre söderut under vintern så att även dessa fåglars ungefärliga övervintringsområden kan fastställas. Allmänt 90 % av kungsörnsreviren finns i de sex nordligaste länen (Ahlgren 2011. Tjernberg 2010). Stor del av Sveriges landbaserade vindkraftverk kommer att byggas i glesbefolkade delar av Norrlands inland i konflikt med kungsörnen. Vindkraftverk påverkar kungsörnen genom kollisioner, störningar och biotopförlust. Stora rovfåglar som kungsörnar har högre risk att kollidera med vindkraftverk än andra fåglar. Riskzonen för kollisioner anses föreligga vid en flyghöjd mellan 50 och över 150 m inom hemområdena, vilket är allmänt för dagens vindkraftverk. Nya verk planeras med 185-240 meters höjd. Stor sannolikhet föreligger för att örnarna utnyttjar högre höjder med god termik under längre flyttningar. Boplatsen ligger ofta på syd-/sydvästsluttningar som värms upp av solstrålning tidigt på året. Både vuxna och unga kungsörnar verkar undvika nordsluttningar. x Falkdalen, U., Falkdalen Lindahl, L. & Nygård, T. 2013. Fågelundersökningar vid Storruns

vindkraftanläggning, Jämtland. Rapport 6574, Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6574-4.pdf?pid=8508 Tillståndet för uppförandet av vindkraftanläggning på Storrun och Frösörun vid Övre Oldsjön i Jämtland var att fågellivet skulle inventeras före och efter anläggningens uppförande. Inventeringar har genomförts minst två år före och två år efter etableringen av vindkraftanläggningen 2009. Inventering och habitatseffekter Cirka 20 % av de observerade fåglarna som passerade genom eller nära vindparken flög inom rotorhöjden. 44 % av rovfåglar och vadarfåglar flög på den höjd där de riskerar kollidera med rotorbladen. Dessa fågelgrupper har visat hög kollisionsrisk i andra studier. 93 % av sjöfåglarna flög över den kritiska höjden. Risker finns vid hårt väder och uppstigning och nedflykt mot mark och vatten. Försöksområdet som berördes av etableringen visade den största nedgången och hade en statistiskt signifikant nedgång i antalet revir per art. Ett smålomspar som häckade inom området för vindkraftanläggningen har försvunnit helt och andra observationer av sjöfåglar upphörde efter etableringen. Antalet dalripor har också sjunkit kraftigt i försöksområdena efter etableringen. Lövsångare och trädpiplärka visade inte något signifikant undvikande för byggnader, vägar och vindturbiner.

2014-11-20

11

Linjetaxeringarna före och efter etableringen av vindkraftanläggningen visade nedåtgående tendens, både för antal arter och antal individer. Detta är samma tendens som noterats i revirkarteringens försöksområden. Det noterades en klar nedgång i antal och täthet för tjäder under 2011. Tätheten av ripa var låg i undersökningsområdet, jämfört med situationen generellt i Jämtland i alla åren. Föryngringen på ripa var också betydligt lägre än vad som framkommit i medeltal i övriga Jämtland, bortsett från 2010. Myrfågelinventeringarna på myrarna Oldflån (3 km öster om vindkraftanläggningen) och Flån (10 km nordöst) visade en kraftig nedgång i antalet revir efter etableringen. Detta resultat är i linje med vad flera undersökningar på andra platser i Sverige har visat. Områdena anses ligga för långt bort från vindkraftanläggningen för att nedgången ska kunna vara relaterad till denna. I denna bedömning beaktas inte effekter av den lokala klimatpåverkan som vindkraftverken orsakar genom att driva ner kall luft som medför sänkt dagstemperatur om 1-4 0C på dagtid och risk för uttorkning i känsliga miljöer genom utebliven daggpunkt på nätter och morgnar (USA). Flera arter har flyttat sina revir från verken, vilket lämnar ett minskat utrymme när verken normalt har ett inbördes avstånd på ca 500 meter. Ca 10 % av den produktiva marken har förlorats för vägar, fundament, uppställningsplatser för kranar och kontor, vilket ger mindre föda och skydd. Majoriteten av observationerna under samtliga år gjordes i anslutning till de barmarkfläckar som tenderar uppstå tidigt den högre terrängen på Frösörun och Storrun. Nedkylning kan medföra försening. Hönsfågeltaxeringarna om hösten med hund före och efter etableringen visar en variation i tätheter av dalripa som motsvaras av tendensen på andra platser i Jämtland. Tätheten av tjäder har gått ner kraftigt efter etableringen, men eftersom de flesta observationerna är gjorda i barrskogen tämligen långt bort från vindturbinerna är det svårt att föreställa sig ett direkt samband, även om det inte kan uteslutas att det finns en viss störningseffekt. Flyttrörelser och kollisionsrisker Unga jaktfalkar som märktes med satellitsändare höll sig huvudsakligen inom en radie av 5 km från boplatsen innan de lämnade häckningsområdet under hösten. 50 % av positionerna var inom ett avstånd av 2 km och inga positioner var inom Storrun vindkraftanläggning, som låg 18 km från den närmaste boplatsen. Inga vuxna jaktfalkar märktes varför det inte klarlagts hur stora områden de använder och om de återkommer till samma revir. Resultaten tyder på att jaktfalkarnas hemområden kan vara lika stor som kungsörnens. Unga kungsörnar som märkts med satellitsändare uppehöll sig inom häckningsområdet till oktober-november. 90 % av alla positionerna låg inom 5 km från boplatsen och 50 % var inom 1,2 km. Avståndet till närmaste turbin är den största riskfaktorn. Unga kungsörnar kommer tillbaka till det område de är födda under andra och tredje sommaren, och blir således utsatta för nya risker. Därutöver använder kungsörnar ofta höjder och högplatåer med god termik under sträcket, och det är i sådana områden som det nu planeras för utbyggnad av vindkraft i stora delar av Sverige. Hur stora områden vuxna örnar använder har inte undersökts. Forskarna ansåg att kollisionsrisken är av betydelse hos en fåtalig fågelart med lång förväntad livslängd. Risken för kollisioner anses vara större för långlivade och sent könsmogna arter, speciellt om fåglarna befinner sig inom ett begränsat område under en längre period (Langston & Pullan, 2003) (Drewitt & Langston, 2006). Större arter antas också ha betydligt svårare att undvika rotorbladen om de kommer i närheten. Med fler vindkraftsparker inom regioner som innehåller häckningsområden för stora rovfåglar kan effekterna bli regionala – och vidare nationella. Det finns också indikationer på indirekta effekter, exempelvis störningar genom ökad trafik, som fåglarna inte vänjer sig vid utan att störningseffekterna snarare ökar med tiden (Stewart, Pullin, & Coles, 2005). Kollisionskontroller vid vindkraftanläggningen gjordes under 1-3 gånger per månad i över ett år med hund som tränats för att hitta fjädrar och döda fåglar. Under denna undersökningsperiod hittades 9 säkra kollisionsoffer, varav 4 dalripor, 3 mindre korsnäbb, 1 björktrast och 1 rödvingetrast. Hunden hittade också 14 rester (fjäderhögar) av dalripa, där dödsorsaken inte kunde fastslås.

2014-11-20

12

Allt tyder på att ripor kolliderar med själva tornen och inte rotorbladen. För att hitta ett mått på försvinnandehastigheten som orsakas av bortförande av kollisionsoffer av rovdjur och asätare utfördes ett utläggningsförsök. Antalet ripor som dödas vid kollisioner beräknades till cirka 1,25 ripa per vindturbin och år. Ripan är kungsörnens viktigaste byte och större anläggningar kan då orsaka kraftig decimering och försämrade möjligheter till lyckad häckning. Sex unga kungsörnar blev märkta med GPS-sändare (3 honor och 3 hanar) i närheten av vindparken. Figur 9‑7 visar arealbruk för de unga örnarna under perioden innan de lämnade sina hemområden. Flera fåglar har använt fler än ett kärnområde. De ljusblå områdena visar var de med 50 % sannolikhet uppehöll sig, medan de gröna områdena motsvarar en sannolikhet på 95 %. Kommentar: Ungfåglar löper således stor risk under flera år, då de oftast befinner sig långt utanför 2 km gränsen. Vanan att etablera flera nya kärnområden och längre födosöksavstånd kan också gälla vuxna örnar och i synnerhet örnar som inte påbörjat eller misslyckats med häckning. Även denna studie visar att det hittills tillämpade ”cirkelreviret” är helt irrelevant.

Ungfåglarna befinner sig i hemreviret upp till 5 km från boplatsen fram till okt – november, varefter de flyttar huvudsakligen söderut. Ungfåglar av båda könen flyttar tillbaka nästa vår och uppehåller sig 10-20 km från boplatsen under andra och tredje sommaren. Avstånd upp till 5 mil förekommer. Ungfåglar löper således stor risk under flera år då de oftast befinner sig långt utanför 2 km gränsen. Figur 9‑11 visar dagliga positioner för de satellitmärkta kungsörnarna under hela året. Ungfåglarna har huvudsakligen vistats i Jämtland och i viss utsträckning i mitten av Norge under sommar och höst. Vintertid har honorna främst uppehållit sig i Härjedalen medan hannarna har tillbringat vintern i Mellansverige. Unga hanfåglar flyger 45-75 mil från boplatsen under de tre första vintrarna och honorna ca 20-25 mil. Andra vintern flyger unga hanfåglar 60-75 mil från boplatsen och honor 20-25 mil. De sammanlagda koncentrationerna av örnarnas positioner visas i Figur 9‑11. Dessa forskningsresultat visar att de Jämtländska örnarna kommer att utsättas för stora risker i den extrema vindkraftsutbyggnaden i länet. Enligt Energimyndighetens uppdatering av riksintresse för vindbruk 2012- skulle Jämtland svara för 38 % av riksintresset för vindbruk i hela landet. I detta örntäta län finns redan färdiga tillstånd för 610 verk och nästan 400 verk är under prövning. De kan efter utbyggnad, generera 6 TWh och utrymme finns i kommunernas översiktsplaner för ytterligare 3 TWh eller totalt 9 TWh, vilket motsvarade nästan halva den nationella planen (45 %).

2014-11-20

13

2014-11-20

14

De aktuella utpekade områdena av riksintresse för vindbruk har ökat i förhållande till 2008 från 15 till 40 stycken med ett ytanspråk från 450 km2 till 825 km2. Länsstyrelsen Jämtland har i remissvar 2013-03-13 redovisat ändrad inställning och framfört att 38 % av riksintresset för vindbruk i hela landet är oproportionerligt och hänvisat till Miljöbalkens försiktighetsprincip, prioritering av riksintresse för kulturmiljövård, kulturreservat, 7 kap 9 § Miljöbalken och turism. I ny remissomgång konstateras att Energimyndigheten har minskat kravet på Jämtland/ Härjedalen till 28 % av riksintresset för vindbruk i hela landet. Hänsyn tas till flera punkter i det tidigare yttrandet vad gäller undantag av Natura 2000-områden, kultur- och naturreservat och de skyddsvärda fjällområden som är viktiga för regionens långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter. Länsstyrelsen anser också att angränsande/närliggande områden vid nationalparker och ”obrutet fjäll” enligt 4 kap 5§ MB ska undantas på grund av risk för negativ påverkan på upplevelsevärden och miljö. I synnerhet i fjällmiljö där vindkraftsverken blir synliga på långt avstånd. Vidare föreslår länsstyrelsen att en buffertzon generellt bör läggas mellan undantagna naturreservat/Natura 2000-område och utpekade vindkraftsområden. Dessutom anförs att det pågår planering av naturreservat i flera utpekade vindkraftsområden p.g.a. de höga naturvärdena. Särskilt utpekas olämpligheten att uppsätta vindkraftverk på område 175, Skaftåsen. Läge 5 km sydväst om världsarvet Fågelsjö och 10 km väster om Hamra nationalpark. Konflikt med kulturmiljövård föreligger vid riksintresset Z63, Lillhärdals kyrkby och fäbodområde. (Område 178 och 180). Vindkraftsetablering påverkar landskapsbilden och upplevelsevärden för kulturmiljöer av riksintresse negativt. Tydliga buffertzoner föreslås även till försvarsmaktens övningsområde och Svegs flygplats. Dessutom ska samtliga skyddsvärda våtmarker inom snar framtid ombildas till naturskyddsområden enligt Ramsarkonventionen. Jämtland erbjuds dessutom möjlighet att utveckla speciallösningar och manuell bearbetning av ytor, enligt Energimyndighetens kriterie för län där oproportionerligt stora ytor angetts (Jämtland, Dalarna och Gotland). Samtliga föreslagna vindkraftsalternativ står i princip i konflikt med natur, kulturmiljö och allmänna intressen Exempel på olämpliga områden ligger 7-8 km från nationalpark 8-10 km från fjällområde. Många utpekade områden berör områden av riksintresse för kulturmiljövård. En vindkrafts-etablering i dessa områden kan vara oförenlig med de värden som riksintresset för kulturmiljövård avser skydda. Det är framför allt verkens påverkan på landskapsbilden som kan ha negativ påverkan på upplevelsevärden för kulturmiljöer av riksintresse, särskilt de som är landskapsbildmässigt relevanta. Synnerligen olämpligt är vindkraftsområde 189 i Härjedalens kommun, som inkluderar Lillhärjåbygget vid Lillhärdal, det enda kulturreservatet i Jämtlands län. Gården representerar det sista levande fjälljordbruket med fäboddrift i väglöst land. Vindkraftsutbyggnad inom eller i anslutning till reservatet bedöms som oförenligt med gällande föreskrifter och de bevarandevärden som skyddas. Gården är fortfarande ett levande fjälljordbruk med fäboddrift som förvaltas av Länsstyrelsen men ägs av de boende på gården. Länsstyrelsen avsätter medel för driften av jordbruket, underhåll av byggnader, hägnader, leder och stigar med mera. Finansieringen sker i huvudsak av Riksantikvarieämbetet. Kommentar: Det kulturskyddade byggnadsminnet Halla i Ängersjö representerar också unikt jordbruk i väglöst land. Detta bör också gälla kulturbygden Ängersjö, som sedan 1980-talet varit ett nationellt kulturforskningsprojekt. Denna bygd har potential som riksintresse för kulturminnesvård. Turismen är en basnäring och tillväxtmotor i Jämtlands län. Det finns scenarier och platser där en vindkraftsutbyggnad inte är positiv ur besöksnäringens perspektiv och kan medföra en karaktärsförändring som påverka gästens upplevelse av landskapet negativt. Viss turism är mer känslig för denna karaktärsförändring, t.ex. vildmarksturism, fjällvandring, turism kopplad till kulturmiljöer och viktiga upplevelsevärden.

2014-11-20

15

Efter de två remissomgångarna har branschorganisationen Svensk Vinenergi uttalat att 1000 moderna (högre och lönsammare) verk kan ersätta tidigare planer för 2600 verk, för att nå fördubblad vindkraft om 19 TWh år 2017. Det är då oansvarigt att fortsätta nuvarande planeringsprocesser och subventionering utan att först utvärdera förutsättningar för en koncentration av dessa energianläggningar samt minimering av miljöskador och kostnader för kraftnätsutbyggnad och andra samhällekonomiska förluster. Härigenom kan hotet mot den biologiska mångfalden och den nuvarande fragmenteringen av det svenska kulturlandskapet kraftigt begränsas och stora delar fredas och bevaras intakt för framtiden.

x Rörelseekologi hos kungsörn och ren i ett borealt ekosystem Sammanfattning och analys av

rapport ut vindkraftsperspektiv. Mattias Nilsson, Lantbruksuniversitet, Institutionen för studier av vilt, fisk o miljö, Umeå. 2014.

http://stud.epsilon.slu.se/6511/17/nilsson_m_140324.pdf Rapporten är ett examensarbete på masternivå i ämnet biologi och är skriven på engelska. Handledare: Navinder J Singh. Assisterande handledare: Birger Hörnfeldt, Examinator: Lars Edenius. Den boreala regionen är en del av den tempererade zonen på norra halvklotet. Den kännetecknas av barrskog och tundra och täcker ungefär 15 % av jordens landmassa. Genomsnittstemperaturen i juli skall överstiga 10°C och växtsäsongen skall vara kortare än 100 dagar. Örnarnas flyttmönster baserades på rörelsedata som insamlats från 43 GPS-märkta örnar (29 vuxna och 14 unga örnar) under 2011 och 2012, i det tidigare analyserade forskningsprogrammet VINDVAL. Lite är känt om rörelsen av kungsörnar i Skandinavien (Hipkiss et al. 2013). Renarnas flesta kalvningsområden ligger i fjällområdet i fjällregionen dit de flyttar på våren. Renarnas vinterbetesområden ligger främst i inlandet och ibland nästan utmed kusten (Lundmark 2006, Skarin et al. 2008). Detta är en av orsakerna till att örnarna koncentreras i skogslandskapet. Örnarna indelades i två grupper x Kortflyttare, som inte reser utanför sitt revir. Detta kriterium sattes till 200 km efter tydlig

inspektion av revir storlek. x Långflyttare. Av de 43 örnarna exkluderades 21 individer från ytterligare analys, på grund av tekniska brister hos sändarna, som medförde brist på positioner mellan vår och höst. Detta berörde en majoritet av de unga kungsörnarna. Av de återstående 22 örnarna betraktades 5 som kortflyttande och 17 som långflyttande. De senare analyserades avseende: banor (NSD), beteendeförändringar (punkt analys, BCPA), kartor och tid för flyttning (beskrivande statistik) samt samband med renarnas flyttning mellan sina kalvnings- och övervintringsområden. Många örnar flyttade mot fjällen i nordväst under våren (april-maj) och sydöst under hösten (augusti-september). Flyttavstånden för rörelser under två på varandra följande år 2011 och 2012 varierade från 1 till 1656 km mellan mars och september. För många arter på norra halvklotet anses fåglarnas flyttningar bero på miljöfaktorer. För örnar uppges bytesmängd och dagsljus vara drivande faktorer (McIntyre och Collopy 2006) medan snöförhållanden är kända för att påverka älgars och renarnas flyttningar. Sannolikt synkroniserar örnarna tidpunkten för flyttning med renarnas vandring under våren. Örnarna lever då huvudsakligen på dödfödda eller försvagade nyfödda renkalvar (Ca 10 % av basfödan). Dessutom på självdöda vuxna ren- och älgkadaver eller rester från vilt som dödats av människor och andra rovdjur. De långa flyttningarna medför stor kollisionsrisk vid passage av de stora vindkraftsparkerna i de norrländska fjäll och skogsområdena.

2014-11-20

16

Både unga och vuxna kungsörnar migrerar – ofta över 1000 km. Under det första året flyttade hälften av de unga örnarna mer än 10 km från boet och överskrider då med råge myndigheternas kriterie 2 km. De flesta av de studerade individerna klassades som långflyttare (n = 17). Både unga och vuxna kungsörnar utför långa flyttningar Det bör beaktas att även kortflygarna löper stor kollisionsrisk då de deras flyttningar kan vara upp till 20 km från hemområdet. 78 % av de unga örnarna utförde långa säsongsflyttningar vår och höst och 40 % av vuxna örnar visade samma beteende. Det tyder på större risk för att yngre örnar dödas. Återvändande ungfåglar har stor ortstrohet till sitt uppväxtområde. Studien tyder också på att även vuxna örnar utför långa flyttningar i större utsträckning än man tidigare trott. Flyttningarna är betingade av svårare födosök i kyla, ökande snödjup och midnattsmörker. Tillgång på bytesdjur är varierande mellan åren och vindkraft kan också ha nedsättande effekt. Inverkan av tornens och fundamentens markvibrationer och lokal klimatförsämring genom nedpressad kalluft är inte undersökta. Kanske finns det ytterligare information i det datamaterial som refuserats pga. låg sändarkontakt under vinterhalvåret och krav på hög vetenskaplig säkerhet. Detta skulle kunna överlämnas till ornitologer för analys med lägre ambitionsnivå. Studien har gett helt nya kunskaper som bör beaktas vid etablering av vindkraft. Sammanfattningsvis erhålls starka indicier för att hotet mot den rödlistade kungsörnspopulationen under flyttperioden och habitatstorlek är starkt underskattat i tillståndsprocessen för vindkraft.

2014-11-20

17

x Vandringar hos unge sattellitmärkete kongeörner fra Finnmark. NINA rapport 442. (Norsk Institut för Naturforskning) Nygård, Jacobsen, Johnsen, Systad. Nordiskt kongeörnsymposium 2008. Jacobsen. Sid 42.

Under perioden 2002-2007 märktes 21 unga kungsörnar i det nordnorska området Finnmarka. Under deras vandringar har 10 000 GPS-positioner registrerats. De flesta örnarna lämnade området, huvudsakligen söderut, men även till Lofoten och Kolahalvön. Endast två av 17 övervintrade i Finnmark. Första vintern flyger unga hanfåglar 75-150 mil från boplatsen och honor 45-75 mil. Andra vintern flyger unga hanfåglar 60-75 mil från boplatsen och honor 10-15 mil. Teoretiskt sett skulle detta medföra ökad risk för dödlighet hos hanfåglar och ojämn könsfördelning. Effekten av försämrade häckningsresultat är dessutom fördröjda under 6 år innan örnarna häckar och hävdar revir. Enskilda individer har observerats i Skåne (150 mil). Under andra levnadsåret var flyttsträckan mindre och fler örnarövervintrade i Finnmarka. Tendensen förstärks tredje och fjärde året. Under flyttningen kan örnarna förflytta sig mer än trettio mil på ett dygn. Både unga (>5 år) och vuxna kungsörnar av båda könen genomförde långa flyttningar på 400- 900 km mellan deras sommar- och vinterområden. Rörelserna kan följas på www.nina.no Radarstudier vid vindkraftsanläggning på ön Smöla i Norge kan väcka hypotesen att örnarna är särskilt sårbara på kvällar och morgnar när skymning kräver ökad skärpa och risk finns för bländning. x Effekter på fågellivet vid ett generationsskifte av vindkraftverk, kontrollprogram Näsudden,

Gotland 2009 – 2013. Mårten Hjernquist 2014. http://norrbotten.snf.se/vindkraft/vindkraft_pa_ratt_plats/Nasudden.pdf Rapporten är baserad på inventeringar av fågelförekomst och vindkraftsdödade fåglar på Näsudden, Gotland, under 2009 till och med 2013. Rapporten är en sammanfattning av de studier som utgjort ett kontrollprogram med syfte att studera eventuella effekter på fågellivet vid generationsskiftet av vindkraftverken på Näsudden, som ägde rum under samma period. 58 mindre vindkraftverk med cirka 40 meters navhöjd har ersatts av 28 större verk med 80 meters navhöjd och med en rotorbladsdiameter på ungefär 90 meter. Den totala höjden på de nya verken blir således ca 125 m. På Näsudden finns betydligt fler verk och totalt på Gotland finns 170 verk. Studien var ett villkor för att bolaget som driver vindkraftverken i området skulle få byta ut de äldre, mindre verken mot nyare och betydligt större. Vindkraftsdöda fåglar inventerades enligt standardiserade rutter vid utvalda vindkraftverk. Urvalet baserades på att de var lämpliga att inventera (att vegetationen inte var för tät för inventerarna att ta sig igenom, samt att vindkraftverken inte var placerade på en åker som brukas där det bedömdes som att en inventering kunde förstöra växande gröda). Rutterna var placerade som två cirklar runt vindkraftverken cirka 35 och 80 meter ut från vindkraftverkets bas. Det innebar att ett område på ungefär 100 meter från vindkraftverken inventerades. x Studien visar att de mindre verken i genomsnitt dödade 21,3 fåglar per år, medan de större

verken dödar 37,6 fåglar per verk och år. Generationsskiftet har inneburit att ungefär 1,77 gånger fler fåglar dör per vindkraftverk och år. Högst är dödligheten för de vindkraftverk som är placerade närmast kusten.

x Eftersom antalet vindkraftverk halverats har det inneburit att det totala antalet fåglar som dör inom det generationsskiftade området ändå har minskat med storleksordningen 19 procent. Vindkraftsutbyggnaden på Näsudden dödade årligen drygt 1700 fåglar före bytet till större vindkraftverk. Efter generationsskiftet har antalet dödade fåglar sjunkit till drygt 1500. Nästan fyra gånger så mycket elenergi kan produceras på samma yta efter generationsskiftet och mortaliteten per producerad megawatt har därför minskat med nästan 80 procent.

x Vissa artgrupper var överrepresenterade gällande vindkraftsrelaterad dödlighet – i förhållande till vad som förväntats, baserat på artgruppens andel av den totala förekomsten av fåglar.

2014-11-20

18

Antalet kollisioner varierar också med årstiden. Det gäller främst rovfåglar där dödligheten var 5,4 (vinter) respektive 11,9 (vår och höst) gånger högre i förhållande till andra arter.

Studien har konstaterat att antalet totalt häckande par minskat på Näsudden, med cirka 20 procent, under studieperioden. Andra studier har visat att fågelförekomsten forsätter att minska över tid efter att vindkraft byggts ut. Minskningen på Näsudden skulle därför eventuellt kunna bero på vindkrafts- utbyggnaden. För att uppskatta det verkliga antalet fåglar som kolliderat med vindkraftverken på Näsudden måste hänsyn tas till hur fort asätare tar bort döda fåglar. Kontroller har gjorts av hur stor andel av döda fåglar som faktiskt hittas vid inventeringarna genom att vid fyra tillfällen placera tio döda fåglar i inventeringsområdet på slumpmässigt utvalda platser. De döda fåglarna följdes under en veckas tid för att observera andelen som inventerarna lyckades hitta, samt andelen som försvinner på grund av asätare. Antalet valdes för att överstiga 30 observationer, vilket medför en statistisk ökad säkerhet. För vindkraftverk som stod närmast kusten var dödligheten 3,6 gånger större efter generationsskiftet och 3,0 gånger större för verk som är placerade längre från kusten. För örnar innebär det, att de totalt 170 verken på Gotland årligen dödar mellan 9,3 och 33,7 individer. Den lägre siffran är baserad på sannolikheten att 100 procent av de dödade örnarna hittats vid inventeringarna. Den högre siffran är istället baserad på studier utförda inom kontrollprogrammet över hur stor andel av alla fåglar som faktiskt hittas vid inventeringarna. Ett rimligt medelvärde kan vara ca 20 örnar per år. Detta är ett allvarligt hot mot den gotländska kungsörnspopulationen, som 2012 uppgick till 48 par varav 22 par lyckades med häckningen. Härtill kommer förluster genom naturlig död, sjukdom, trafikolyckor, gifter, illegal jakt samt störningar genom mänskliga aktiviteter. Kommentar: Dessa verk är betydligt lägre än de som nu planeras i det mellansvenska skogslandskapet och de norrländska fjällområdena med sämre vindförhållanden. Trenden är nu totalhöjd på 185-240 m med placering på högsta möjliga höjdläge för att uppnå tillräcklig vindfångst och lönsamhet. Denna höjdförskjutning i områden med god termik, kommer att medföra högre dödstal och utgöra ett ännu större hot mot de nordiska kungsörns- och rovfågelbestånden. Vindkraftverken på Näsudden är koncentrerade på plats med god fågeltäthet och vid ett naturligt flyttstråk. Det kan jämföras med de barriäreffekter som uppstår vid den extrema exploateringen i Jämtland-Härjedalen. Rapport från Stor-Rotlidens vindkraftsområde, 29 december 2013 http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2709 Hemsidan omtalar att slagskuggor och buller med inslag av entoniga ljud och dunkande ljud som påminner om betongpålning, är mycket störande på stort avstånd i miljöer med lågt bakgrundsljud. Det känns meningslöst att bedriva jakt och naturupplevelser inom 6 km från verken på grund av att buller och ljuseffekter dominerar naturupplevelsen. Berget upplevs som ett rödglödgat blinkande, bullrande inferno under vinterperioden. Filmsekvenser visar slagskuggornas snabba rotationer och onaturliga miljöeffekter samt störande ljudupplevelser i den tysta miljön. Spårbildningsinventering före och efter etablering av vindkraft på Storrotliden, Åsele kommun, visar minskad spårbildning av fågel och övrigt småvilt. Fågelsången avtar med minskat avstånd till verken och inne i parken spelar bara enstaka sångfåglar. Tidigare sågs ofta järv och lospår i området, men efter etableringen har inga järvspår upptäckts och endast ett lospår i utkanten av området. Ett stort orrspel som låg 2500 m från uppförda verk har upphört. Kungsörnen spelflyger inte längre ovanför Storrotliden där Natura2000-områden och naturreservat har hamnat i en odräglig livsmiljö.

2014-11-20

19

Åtgärdsprogram för kungsörn, 2011–2015. Rapport 6430, Naturvårdsverket. Måns Hjernquist, 2011. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8649-7.pdf Enligt EUs Fågeldirektiv (2009/147/EG) är kungsörn listad på Bilaga 1. För arter på denna bilaga ska särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö vidtas för att säkerställa överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer. Enligt artikel 4 och Bilaga 1 åläggs medlemsländerna att utse särskilda skyddsområden för kungsörn. Om undantag görs från Fågeldirektivet, det vill säga om tillstånd och dispenser lämnas ska Sverige rapportera om detta till EU-kommissionen. För detta finns ett rapporteringssystem (Habides). Bernkonventionen syftar till att skydda vilda djur och växter, samt deras naturliga miljöer inom Europa. Kungsörn är listad i bilaga II, för strängt skyddade arter, som innebär att ingående länder ska vidta särskilt skydd för bevarande av arten och dess habitat. Bonnkonventionen. Kungsörn är listad på bilaga II, för skydd för flyttande vilda arter, vilket innebär att ingående parter uppmanas till internationellt samarbete och upprättande av mellanstatliga avtal om skyddet av arten inklusive dess habitat, inkluderat hela flyttvägen. Sådant frivilligt internationellt avtal (Memorandum of Understanding, MoU) har upprättats för arter av flyttande rovfåglar, där kungsörn ingår. Det övergripande syftet är att behålla eller återföra ingående arter till gynnsam bevarandestatus genom bland annat bevarande av deras habitat, förhindra illegal jakt och motverka användandet av gifter. Konventionen om biologisk mångfald (CBD/Riokonventionen), syftar till att bevara biologisk mångfald. Sverige ratificerade konventionen år 1993 och har införlivat den i det svenska miljöarbetet. Ramarna för Sveriges arbete med konventionen anges i miljöbalken (miljökvalitetsmålen) och i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 (2001/02:173). Kunskap om påverkan från vindkraften Åtgärdsprogrammet anför att fördjupad kunskap om vindkraftens inverkan på kungsörn är önskvärd. Kunskapen om hur stora skyddszoner vid boplatser, men även vid viktiga jakt-, flyttnings- och övervintringsområden, som behövs vid vindkraftetableringar är inte tillfredställande idag. En sådan analys bör inkludera olika påverkan, som kollisionsrisker och förluster av livsmiljöer men även ha en helhetssyn där den samlade effekten av flera vindkraftsetableringar ingår, liksom regionala och nationella perspektiv. Bearbetade inventeringsresultat presenteras på hemsidan ”kungsorn.se”. Programmet redovisar en rad åtgärder. En miniminivå för hänsyn kring boplatser för kungsörn och säkerställd kontinuitet av boträd bör fastställas i miljöcertifieringarna FSC och PEFC. Åtgärdsprogrammet föreslår inga generella avståndsangivelser till boplatser vid vindkraftsutbyggnad. Revirens utformning beror på landskapet, varför skyddsavstånd till boplatser kan variera stort och hänsyn bör därför anpassas efter förutsättningarna i varje enskilt fall. Behovet av skyddsavstånd från planerad anläggning till boplatser varierar mellan olika områden och revir beroende på landskapets topografi och naturtyper. Tidig kontakt ska tas med personer som har lokal kännedom om hur kungsörn rör sig i området för att ta reda på var viktiga flygstråk går, var de helst jagar mm. Hänsyn till skyddsavstånd ska även tas utifrån områden som haft historisk förekomst av kungsörn eller är värdefulla för artens utvidgning. Studierna om hur stort område kungsörnen födosöker i finns i kapitlet Livsmiljö och kan ge en vägledning om att nödvändiga skyddsavstånd. Det är viktigt att en anläggning inte ses separat utan att ett landskapsperspektiv tillämpas, liksom att påverkan vägs samman med annan påverkan. Större vindkraftparker bör byggas ut etappvis så att effekter kan studeras efter varje etapp Åtgärder som gynnar kungsörn påverkar i många fall positivt också andra rovfåglar, ugglor och en del andra fågelarter. Minskad förföljelse, höjd elsäkerhet för kungsörn, god placering och utformning av vindkraftverk är några av de åtgärder som sannolikt gynnar övriga fågellivet. Det är känt att flera skogslevande arter har en negativ trend, totalt är 1 791 skogsknutna arter

2014-11-20

20

upptagna i rödlistan i Sverige (Artdatabanken, uttag 2010-09-12) och många av dessa är beroende av skog med låg påverkan av modernt skogsbruk. Kommentarer: Tillståndsansökningar innehåller ofta bristfälliga miljökonsekvensbeskrivningar och har öppet kritiserats av SOF, Sveriges Ornitologiska förening. I Ängersjö-processerna har lokala inventeringsansvariga inom Kungsörnsgruppen, påtalat uppenbara brister och förekomst av 3-4 revir och väl beskrivna födosöksriktningar. De lokala experterna har erbjudit sig samverka men bemötts med ointresse. GPS-märkta örnar – övervintring i Skåne. Oklar källa.

Sannolikt norrländska ungörnar. Örn märkt 10826 visar flyttning via Västergötland och Nissadalen varefter den söker sig till Skåne. Tendens på andra bilder tyder på att detta är en frekvent flyttväg. Tre andra örnar tycks ha förlorat sändarkontakt men identifierats vid utfordringsplats i Skåne. Naturvårdsverket bedömer att vindkraften kan påverka kungsörnens bevarandestatus negativt http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Faglar/Kungsorn/ De flesta anläggningar för vindkraft planeras numera i skogsmarker. Kungsörnen är känslig för störningar vid boplatser och genom vindkraftsetableringar riskerar örnen att trängas bort från sin naturliga livsmiljö. Kungsörnar kan även kollidera med vindkraftsverk om dessa placeras på olämpliga platser i landskapet. Vid en kraftig utbyggnad av vindkraft i skogsområden kan kungsörnens bevarandestatus på sikt påverkas negativt, både lokalt, regionalt och nationellt.

2014-11-20

21

Regeringens kungsörnspolitik Alliansregeringen har i samband med den senaste rovdjurspropositionen (dec 2013) ändrat inställning och i beslutet angett att kungsörnen uppnått gynnsam bevarandestatus. Begreppet referensvärde fastställdes till 150 lyckade häckningar per år, mot tidigare fastlagda 600 årliga häckningar. Regeringen hävdar även att kungsörnen har utbredning över hela landet, vilket saknar vetenskapliga belägg. Resonemanget är dubiöst då antalet lyckade häckningar sedan millennieskiftet har underskridits under hälften av åren. Effekter av vindkraft och varnande exempel från Gotland har inte beaktats. Flera partier har ifrågasatt att kungsörnen över huvudtaget upptagits i propositionen. I en inlaga till Mark- och miljödomstolen har en exploatör i Härjedalen redan hänvisat till just denna nivå för att få exploatera ett område där det häckar kungsörn. Så här skriver exploatören: ”Bolaget vill slutligen framhålla bedömningen som görs i regeringens proposition 2013:191, En hållbar rovdjurspolitik, i vilken slås fast att bevarandestatusen som Sverige är skyldig att iaktta, kan upprätthållas med en stam om 150 registrerade par. Bevarandestatusen är därmed inte hotad ens om reviret skulle skadas.” Den svenske EU-politikern Carl Schlyter (Mp) har till EU:s miljökommissionär Janez Potocnik, ställt tre raka frågor: ”Anser kommissionen, exempelvis med beaktande av artikel 2 i fågeldirektivet, att Sveriges radikala förändring av referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för kungsörn är förenligt med EU:s regler och ambitioner på detta område? Anser kommissionen att Sveriges utpekande av utbredningsområdet för kungsörn, som saknar vetenskapliga belägg, är förenligt med EU:s regler och ambitioner på detta område? Avser kommissionen vidta några åtgärder mot bakgrund av Sveriges dramatiska minskning av referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för kungsörn samt gällande hur utbredningsområdet fastställts?” Svaret från EU-kommissionen: ”Kommissionen var inte medveten om den svenska regeringens avsikt att ändra referensnivån för gynnsam bevarandestatus för kungsörn, utan känner endast till de referensvärden som anges i den senaste genomföranderapporten enligt artikel 12 i fågeldirektivet, som lämnades in i slutet av 2013. Kommissionen kommer att be de svenska myndigheterna om mer information om dessa ändringar.” Kungsörnens nytta för människan: Om ekosystemtjänster http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Aga-skog/Hansyn-till-miljon/Kungsornen/Kungsornens-nytta-for-manniskan/ Skogsstyrelsen har definierat begreppet ekosystemtjänster och den nytta som människan får av kungsörnen. Denna utgångspunkt var grundupplägg i FN-initierade Millenium Ecosystem Assessment som 2005 rapporterade att många av jordens ekosystem var ansträngda på grund av människans användning av dem och deras resurser. Begreppets betydelse har inom EU och i Sverige vidgats till: ”Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande”. Med utgångspunkt i FN-upplägget följer här identifierade exempel på hur kungsörn, en så kallad toppredator med stor landskapsutbredning, bidrar till nyttan för människan från det ekosystem där örnen lever. Tre av tjänsterna har predation från köttätare som utgångspunkt. Av tjänsterna blir nr 6 mycket av summering för 1-5. Ekosystemtjänster handlar bland annat om ekosystemens värde för människor. När bedömningar ska göras av ekosystemtjänster är det dock mycket viktigt att notera att det bara till en begränsad del handlar om värde och värdering i just ett ekonomisammanhang. 1. Människans föda: Människan har nytta av kungsörnens predation på ripa eftersom dessa vilda hönsfåglar länge varit uppskattade för jakt, försäljning och tillagning. Genom predationen hålls rippopulationer friskare och i bättre kondition. 2. Människans hälsa: Människan har ur hälsoperspektiv nytta av kungsörnens jakt på rådjur. Enligt amerikansk forskning är rådjur i bland annat suburbana områden källa till borrelia hos människor, via främst äldre fästingar.

2014-11-20

22

3. Markens näringstillstånd: Människan har nytta av kungsörnens predation på sorkpopulationer, som även de hålls i bättre hälsotillstånd. I karga nordliga skogar är sorkar (genom att beta växter) en faktor som påverkar marken i riktning ökande bördighet, vilket är positivt för skogsbruk. Skogsbrukets fragmentering av skogen under senare decennier, bedöms dock av forskare bidra till den starka tillbakagången av sorkpopulationer i norr, bland annat för den förr vanligaste arten gråsiding som under senare decennier nästan försvunnit från stora delar av Norrland. Detta har stor inverkan på de predatorer som har med dessa smågnagare i sin födoförsörjning. 4. Kulturhistoriska och andliga värden: Människan har nytta av kungsörnen i dess symbolbetydelse, vilken länge följt oss genom kulturhistorien. Idag kan detta aktualisera människans inställning om vår arts förhållande till naturen och hur detta i samhället märks i frågor och diskussioner om ekologi och ekonomi. 5. Upplevelse, turism och estetiska värden: Många människor attraheras av kungsörnen och dess uttryck. För renodlade estetiska värden inom flera konstformer har arten under lång tid varit viktig. Kungsörnen och andra rovfåglar bidrar till naturturism som globalt har en mycket stor marknad. 6. Utbildning och integrerat arbetssätt: Temat kungsörn lyfter frågeställningar på ett nyttigt sätt i ett utbildningssammanhang. När det gäller ekosystemtjänsterna har den nämnda FN-studien tagit upp frågor om kunskap, miljömedvetande och certifiering och om deras integrering i alltifrån lokal till global skala. Från denna enda art kan man ana bra möjligheter till lärande och synliggörande i linje med viktiga syften i regeringens proposition under 2013 om ekosystemtjänster. Berguv - identisk status Berguvens status är identisk med örnarnas. De har samma rödlistningskategori, listade i fågeldirektivets bilaga 1, som missgynnad. De domar som är relevanta för bl.a. havs- och kungsörn är därför även prejudicerande för berguv. SOF anger att GPS-utrustade berguvar har gjort jaktutflykter på 5 km. I en prejudicerande dom vid Växjö tingsrätt (Mål nr M 260-13, 2013-05-30) anger Länsstyrelsen bl.a. att ”berguvarnas rörelsemönster nattetid är svåra att kartlägga” och ”det är svårt att anpassa buffertzonen i det aktuella området som har en variation av öppen respektive skogsklädd mark”. Eftersom berguven är en nattjagande rovfågel är risken än större för att de i mörkret inte uppfattar vindkraftverken. Sannolikt är kraven på fokusering på bytessök under jakt i mörker också högre än på dagtid. Det finns således inga garantier för att berguvar inte kolliderar med vindkraftverk även om avståndet är 5 km. Samma resonemang framgår i rapport 6467 från Naturvårdsverket (Vindkraftverken påverkan på fåglar och fladdermöss - Syntesrapport, projekt Vindval). I Tyskland anses riskerna alltför stora inom 4 km från boplatsen. Sverige bör därför fastställa samma skyddskriterier. Berguven är huvudsakligen en stannfågel men ungfåglar kan göra milslånga förflyttningar. Boet läggs ofta på en klipphylla med ett stup nedanför, samt en utskjutande vägg som skydd. Boplatsen väljs ut av hanen. Redet är enkelt och består av en bale av material som skrapats upp från marken tillsammans med rester av spybollar som bomaterial. Den kan också häcka i övergivna rovfågelbon. Berguven har en utdragen häckning som sträcker sig från slutet av februari till början av september. Den lägger 2-3 ägg i mars-april som ruvas av honan i drygt en månad. Under denna tid förser hanen honan med mat. Hanen fortsätter sedan att ensam försörja familjen de första veckorna efter ungarnas kläckning. Dålig väderlek och rovdjur som mård, räv och grävling kan utgöra hot. Etablerade ornitologer med lång erfarenhet av inventering av berguv anger att berguvar är svårare att lokalisera då de oftast byter boplats från år till år. Berguven kan lika gärna häcka på hyggen som i skog. Berguv inventeras lämpligen under nattetid då deras karaktäristiska ljud hörs upp till 4 km. Berguven är som alla andra fåglar individer, en del uvar ropar flitigt, medan andra avvaktar många dygn. Berguv har hörts inom Svartåsen-projektet under våren 2013 på berget Djupsjöhallan, vilket stöder kravet på att även denna del av Svartåsenprojektet bör upphävas.

2014-11-20

23

Även berguv bör erhålla skyddat kärnområde för vindkraftsexploatering, vilket även ger positiva effekter för de generellt i landet hotade övriga rovfåglarna. I fågeldirektivets begrepp ingår all form av störning, dvs. all verksamhet som påverkar häckningen negativt. Mark- och miljödomstolen i Växjö fastslog 2012-04-24 i mål nr M 2682-11 att ”Av EU-kommissionens Vägledning om strikt skydd för djurarter av intresse för gemenskapen i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer (slutgiltig version, februari 2007) framgår att strikt tillämpning av artskyddsreglerna krävs av medlemsstaterna”. Mark- och miljödomstolarna i Växjö (mål nr M 2682-11) respektive Vänersborg (mål nr M 3243-10) har slagit fast att en förhöjd förväntad risk för kollision strider mot artskyddsförordningen och fågeldirektivet, då det bedöms vara tillräckligt för att rubriceras som ”avsiktligt dödande” respektive ”förorsaka påtaglig skada för de fridlysta fåglarna och påverka deras bevarandestatus i ogynnsam riktning.” I båda fallen har mark- och miljööverdomstolen nekat prövningstillstånd, vilket bör tolkas som att den inte betvivlar riktigheten i besluten. Domen M3243-10 motiverades dessutom med att sex vindkraftverk inte fick uppföras på Hjuleberg (Falkenbergs kommun) på grund av risken att negativt påverka de i området övervintrade kungsörnarna. Med stöd av 8 kap. 1 § miljöbalken (1998:808) (MB) har ett sådant skydd införts i artskydds- förordningen (2007:845). I 4 § artskyddsförordningen anges bl.a. att det är förbjudet att avsiktligt döda eller störa, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, de vilda fåglar som tas upp i bilaga 1 till förordningen. Berguven är en av de arter som tas upp i bilaga 1 till förordningen. Juridiskt stöd och prejudicerande domar finns således för vindkraftsetablering i förlängningen kan betraktas som ”avsiktligt dödande” och att etablering av ett nationellt skyddsområde måste skapas i frekventa övervintringsområden. IBA - Important Bird Area Den internationella samarbetsorganisationen BirdLife International driver sedan omkring 20 år ett program för att identifiera och skydda ett nätverk av viktiga fågellokaler (Important Bird Areas, IBA). För varje fågelart ska det finnas skyddade områden där arten kan häcka, ansamlas vid flyttning och övervintra. Områdena identifieras utifrån strikt vetenskapliga kriterier och ett internationellt perspektiv. Tanken är att nätverket av IBA ska vara ett minimikrav för att garantera varje fågelarts överlevnad. Om ett IBA skulle förstöras, så förloras en oproportionerligt stor del av artens totala population. Att ett område utses till IBA ger inget formellt (juridiskt) skydd. Utnämningen är däremot en kraftig markering och de tydliga kriterierna utgör starkt stöd för att ett område ska avsättas som t.ex. fågelskyddsområde eller naturreservat. Sverige har för närvarande 63 IBA. De norra delarna av Sverige är klart underrepresenterade i sammanställningen. Detta beror delvis på brist på data, men också på att fågellivet är tämligen utspritt i norra Sveriges skogs- och fjällmiljöer och lokaler med hög koncentration av vissa arter inte existerar i någon större omfattning. Det ska då också beaktas att rödlistade rovfåglar som kungsörn och berguv, liksom samtliga rovfåglar har behov av stora revir. Detta kräver därmed större skyddade områden, som även ger skydd för andra känsliga arter såsom smålom, fiskgjuse, dubbelbeckasin och fjällripa. Det ska också beaktas den extrema konkurrensen med vindkraftsexploateringen om de sista återstående höjdlägena och vildmarksområdena. Härjedalen är ett mycket lämpligt område för dessa generellt över hela landet extremt utsatta arter. I området finns redan en nationalpark, många naturreservat och naturskyddsområden som har skydd genom EU:s fågelskyddsdirektiv (Special Protection Area, SPA) och Ramsar-konventionens lista över värdefulla våtmarker.

2014-11-20

24

Överblick vindkraftsplaner Jämtland, mars 2012 http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/vindkraft/Karta-vindkraft-overblick-lanet-mars-2012.pdf Överblicken visar att vindkraftsetablering i första hand sker i norra Jämtland. Området norr om Östersund är starkt exploaterat och kommer att medföra en kraftig barriäreffekt och hot mot hela den nordiska örnpopulationen genom habitatförluster, kollisioner och störningar från driftverksamhet och andra mänskliga aktiviteter. Härtill kommer förluster genom naturlig död, sjukdom, trafikolyckor, gifter, illegal jakt och mänskliga aktiviteter. Dessutom saknas utvärdering av potentiella effekter genom utfällning av bisfenol och ftalater ur vingarna, spridning av härdplaster (reparation och ytskiktsförbättring), oljor, rengöringsmedel, färgämnen samt urlakning av metylkvicksilver och tungmetaller ur marken. Effekterna av markvibrationer i större parker och påverkan av det lokala klimatet genom nedkylning (<4 0C) och uttorkning genom utebliven daggbildning är inte undersökta. Massakerna på fladdermöss är redan ett europeiskt problem. Generellt driftstopp förväntas under kritisk tid. Hälsoeffekter på närboende människor har länge negligerats. Tysk forskning har nu visat att ohörbart infraljud kan vara skadligt genom påverkan av vätskefyllda hörselsystem. 30 % av den vuxna befolkningen är känslig för lågfrekvent ljud. Därtill barn och ungdom. Den statliga vindkrafts-beredningen konstaterade redan 1999 att gränsvärdet 35 dBA var rimligt för att undvika störningar. Detta har senare förvanskats av politiker och byråkrater. Göteborgs Universitet konstaterade 2004-2007 att vindkraftsbuller är 2-3 ggr mer störande än andra bullerkällor vid samma ljudnivå p.g.a. höga maxvärden, amplitudmodulerat ljud och metereologiska effekter. År 2012 producerades ca 7 TWh vindkraftsel. Två år senare är produktionen nästan dubblerad till 13 TWh. Tillståndsprövningar uppgår till ca 45 TWh och nyligen uttalade Annika Helker Lundström, vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi, och tillträdande nationell miljömålssamordnare; – Vindkraftens potential är mycket stor. Till 2030 är det möjligt att leverera 70 terawattimmar vindkraft om rätt förutsättningar finns, det vill säga utbyggt nät inom landet samt till kontinenten och att elpris och elcertifikatpris ligger på nivå så det är lönsamt att bygga. http://www.energinyheter.se/2014/10/tio-fr-gor-till-annika-helker-lundstr-m Strävan efter landskapets högsta punkter och allt högre verk för att nå starkare vindar får en katastrofal och dominerande effekt på landskapsbilden, där anläggningar blir synliga upptill 2-4 mil. Det svenska landskapet och urgamla kulturbygder offras på det uniona altaret. Dessa signaler är alarmerande. Vindkraftens hot mot kungsörnar, rovfåglar och den biologiska mångfalden är helt uppenbara och kompensatoriska och begränsande åtgärder är akut nödvändiga. Detta stöds i Fågeldirektivet (2009/147/EG). Arten kungsörn är listad på Bilaga 1, vilket innebär att särskilda åtgärder ska vidtas för bevarande av deras livsmiljö och för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer. Enligt artikel 4 och Bilaga 1 åläggs medlemsländerna att utse särskilda skyddsområden för kungsörn. Enligt Bernkonventionen är kungsörn listad i bilaga II för strängt skyddade arter, som innebär att ingående länder ska vidta särskilt skydd för bevarande av arten och dess habitat. Bonnkonventionen kräver internationellt samarbete och upprättande av mellanstatliga avtal om skyddet av arten inklusive dess habitat inkluderat hela flyttvägen. Konventionen om biologisk mångfald (CBD/Riokonventionen), syftar till att bevara biologisk mångfald, har implementerats via miljöbalken (miljökvalitetsmålen) och i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 (2001/02:173). Föreningen Svensk Landskapsskydd (FSL) har till regeringen framfört skrivelse rubricerad: Omvärdering och nytt ägardirektiv för Sveaskog AB mot hållbar utveckling, samt inrättande av en nationell frizon för vindkraft, i likhet med de fyra skyddade norrländska älvarna. Ärende N2014/1531/E.

2014-11-20

25

2014-11-20

26

Förslaget har flera huvudsyften: x etablering av en vindkraftsfri zon i likhet med de fyra skyddade nationalälvarna, i delar av

området mellan Ljusnan och Voxnan i hörnet Härjedalen, Dalarna och Hälsingland. x etablering av ett skyddat kärnområde för kungsörn och rovfågel. Totalt 10-15 kungsörnshabitat

och övervintringsområde eller flyttstråk för stora delar av den skandinaviska kungsörnstammen. x etablering av eller nationellt kulturmiljöintresseområde för unik kulturmiljö, miljö och natur i

hörnet Härjedalen, Dalarna och Hälsingland, bl.a. inkluderande det akademiska kulturmiljöprojektet Ängersjö (Tvärvetenskapligt forskningsprojekt, Flexibilitet som tradition), kulturreservatet Lillhärjåbygget och riksintresset för fäbodskultur i Lillhärdal, Orsa Finnmark, världsarvet Fågelsjö, Hamra nationalpark, Garpkölens naturreservat (fjällkaraktär), reservatbildning Skaftåsen, riksintresset Älvros, Voxnadalens naturskyddsområde, det tysta Sangen-området, vendeltida och förkristna kulturarv, spår av urgammal vandringsled mot Norge och gamla riksgränsen 1645, byggnadsminnet Halla samt Ängersjö skogs- och skolmuseum, Öjingvallen, sydsamisk och finnskogskultur, Tackåsen i Orsa finnmark (Björnforskningscentrum), biotopskyddade områden, naturvårdsavtal, våtmarker, Bukölsparken (83 ha gammelskog), Miljöbalken 4 kap 6 § (skydd för vattenreglering i Ljusnan och Voxnan), vilka är rika kulturella klenoder och skyddsvärda miljövärden.

x utveckling av ny ekosystembaserad skogsproduktion på Sveaskogs marker, i linje med förslag till ändringar i skogsvårdslagen (Remiss till Lagrådet 2014-02-06) och lagens möjligheter att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden genom utveckling och utvärdering av nya former för skonsamt och hållbart skogsbruk, såsom; o hyggesfritt skogsbruk och blädning o inblandning av naturligt förekommande träslag o ekosystembaserad älgförvaltning för att begränsa viltskador och erhålla balans mellan

älgstam och betesresurser o mångbruk där skogsproduktion kombineras med aktiviteter för rekreation, friluftsliv, jakt,

rennäring och ekoturism, samt o forskning om de nya skötselformernas effekt på ekonomi, klimat, biologisk mångfald,

viltskador, skogens vatten m.m. Området skulle då kunna bli ett oexploaterat referensområde för fortsatt undersökning av hur örnarna påverkas av vindkraftsanläggningar och möjligheter att utvärdera effekterna av ett variationsrikt skogsbruk på tillgång till bytesdjur och häckningsresultat. Likaså för statens intentioner enligt program för landsbygdsutveckling och program ”Skogsriket” med visioner för Hållbart brukande, Förädling och innovation samt Upplevelser och rekreation. Dagens intensiva skogsbruk har redan förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden på all skogsmark som saknar naturskydd (ca 95 %). Få kungsörnar häckar inom skyddade områden. Det aggressiva skogsbruket leder till att den biologiska mångfalden drastiskt minskar och att lämpliga livsmiljöer för kungsörnen fragmenteras, försvinner och fortsatt riskerar att försvinna i snabb takt. x Inkludering av Sveaskogs mark i den pågående markbytesprocessen för att uppfylla

Nagoyakonventionens mål för biologisk mångfald (17 % av landytan), samt det av regeringen utökade markområdesskyddet (150 000 ha) i enlighet med Naturvårdsverkets uppdrag att genomföra markbyten med ersättningsmark som överförts från Ersättningsmark i Sverige AB till Naturvårdsverket i syfte att skydda skogsmark med höga natur- och kulturmiljövärden, samt redovisning av punkt 1-4 i Miljödepartementets regleringsbrev (senast 2014-03-31).

Förslaget ansluter till Länsstyrelsen Jämtlands remissvar 2013-11-11 avseende nya kriterier för riksintresse vindkraft där reservationer görs för:

o närliggande skyddade områden vid Nationalpark eller Obrutet fjäll. Exempel för undantag på 7-10 km anges. Detta bör tillämpas intill Hamra Nationalpark och Garpkölen som på toppen har fjällkaraktär med inkluderat naturskyddsområde och är en dominerande höjd 670 m öh.

o starkare markering av skydd av Riksintresse för kulturmiljövård (3 kap 6§ MB), kulturreservat (7 kap 9§ MB) och turism.

2014-11-20

27

o Ramsarkonventionen (global konvention). Samtliga myrskyddsplanobjekt ska på sikt formellt skyddas som naturreservat. Naturvårdsenhetens uttalande bilaga 2.

o ökad hänsyn till inflygningsområdet till Svegs flygplats Länsstyrelsen har dessutom i tidigare remissvar 2013-03-13 till Energimyndigheten och Naturvårdsverket (Rapport 6541) framfört att 38 % av riksintresset för vindbruk i hela landet är oproportionerligt, samt att Miljöbalkens försiktighetsprincip ska tillämpas. Prioritering ska göras av riksintresse för kulturmiljövård, kulturreservat, 7 kap 9 § Miljöbalken och turism. Tillståndsprocesserna på Sveaskogs mark omfattar

o Tre vindkraftsparker Sandtjärnberget (11 verk), Ängersjökölen (5 verk) och Svartåsen (26 minus 11 = 15 verk).

o Bergtäkt om 500 000 ton krossmaterial för vägbyggen mitt i de centrala delarna, vilket medför en fatal påverkan på närliggande kungsörnsrevir.

o Kraftledning till centrala delar o I sent skede har Sveaskog presenterat planer på upplåtelse av marker för 92 verk på

intilliggande Kölvallen (8 km österut) inom Dalarnas och Gävleborgs län (Ljusdals kommun). Området berör en rad naturskyddsområden och får en fatal påverkan på kulturlandskapet.

Miljöprövningarna kännetecknas av s.k. ”Salamistrategi” som inte är tillåtligt enligt EU-kommissionens direktiv 85/337/EEG, genom uppdelning och utebliven helhetsbedömning. Sveaskogs medverkan till framflyttning av vindkraftsexploateringen till den från början ej aktuella Ängersjökölen är exempel på bristande hänsyn till påtalade kungsörnsrevir och lokalbefolkningen i den unika kyrkbyn i Ängersjö. Sveaskogs agerande strider dessutom mot bolagets åtagande enligt tilldelat FSC-certifikat för hållbart skogsbruk. Detta tillåter ingen industriell verksamhet, såsom vindkraftsanläggningar och bergtäkter inom certifierat område. Agerandet står även i strid med statens mål och policy för hållbart företagande och ekosystemtjänster, krav på strategiska och uppföljningsbara hållbarhetsmål samt kriterier för affärsetik, biologisk mångfald, miljö, kulturmiljö och mänskliga rättigheter. Beträffande ärende N2014/1531/E har den tidigare alliansregeringen endast kortfattat berört Sveaskogs affärsmässiga uppdrag, medan man helt underlåtit att utvärdera förslagets huvudsyften, vilket medfört att beslutet överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen på grund av felaktig handläggning. Som framgår av länsstyrelsens sammanställning är Härjedalen fortfarande relativt oexploaterat. Områdena 18, 19 och 25 representerar Sandtjärnberget, Ängersjökölen och Svartåsen/Garpkölen. Område 16. Åndberget, sydväst Lillhärdal. 101 verk. Privat mark och Bergvik Skog/Rabbalshede. Riksintresse för fäbodkultur. Pågående process. Område 17. Skaftåsen sydost Lillhärdal. 130 verk. Bergvik Skog/Arise AB. Pågående process och reservatbildning. Gränsar mot Garpkölen, Hamra nationalpark, Fågelsjö världsarv mm. Nytt område planeras på Kölvallen 8 km öster om Ängersjö, på Sveaskogs mark, för 92 vindkraftsmaskiner som får en definitiv barriärbildande effekt med ökad dödlighet. Enligt örnutredning av Dalarnas länsstyrelse, finns flera näraliggande örnrevir inom Orsa och Rättviks kommuner. http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/Rapporter-2011/11-22.pdf I Rättviks kommun finns två örnhabitat vid Broboberget och vid Svinberget-Radaberget-Gundåsmoren. i Orsa kommun kommer Tandsjövindprojektet beröra örnrevir vid Paljackaberget, Pillisknoppen, Hemberget och gå in i Ljusdals kommun norrut. Exploatören önskar i sent skede höja verken till 210 m istället för de i tillståndet ansökta 180 m. Tandsjövindprojektet har ungefär 8 km till världsarvet Fågelsjö - Bortom åa och får fatala effekter på landskapsbilden. I nordnordostlig riktning finns Svartåsen/tidigare Garpkölenprojektet, Sandtjärnberget och Ängersjökölen. Detta tyder på att Tandsjövindprojektet också är olämpligt.

1

EUROBATS GUIDELINES 2015 - Kraftfullt regelverk för skydd av fladdermöss EUROBATS avråder från etablering av vindkraft i alla typer av skog

CLEO-rapporten. Invasiva insektsarter – klimatstressad skog Potentiell utebliven pollinering – desorientering av honungsbi

Förändrat lokalklimat – risk för nedkylning, nattfrost och uttorkning Gravt felaktig bullerberäkningsmodell – Vindkraften har baserats på felaktiga beräkningar

Vindkraft utgör ett allvarligt hot mot ekosystem, skogstillväxt, hälsa och ekonomi Förslag till åtgärder

Flyttande vilda djur är skyddade av UN-Convention on the Conservation of Migratory Species of Wild Animals Konvention (Bonnkonventionen, CMS). Fladdermössen är skyddade i ett bindande avtal under denna konvention; Överenskommelsen om skydd av fladdermöss i Europa (Agreement on the Conservation of Populations of European Bats, EUROBATS), som Sverige undertecknade 1992. Avtalet utgår från att utrotningshotade flyttande fåglar och fladdermöss endast kan få tillräckligt skydd om aktiviteter koordineras över det hela flyttområdet. Den europeiska implementeringen av konventionen drivs av United Nations Bat Secretariat UNEP/Eurobats, med placering i Bonn. Hotbilden mot dessa djur och vårt ekosystem redovisas på sekretariatets hemsida: Fladdermöss spelar en central roll i ekosystemet. I Europa är de nästan de enda naturliga regulatorerna av nattaktiva insekter. Om det inte fanns fladdermöss, skulle vi behöva bekämpa dessa insekter med kemiska bekämpningsmedel. De insekter som fladdermöss lever av är framför allt insekter som är skadliga för jord- och skogsbruk. EUROBATS har nu fastlagt riktlinjer för att skydda fladdermössen och undvika dödsfall vid vindkraftverk; the EUROBATS Guidelines 2015, A guide to the implementation of the Agreement on the Conservation of Populations of European Bats (EUROBATS). Version 1. UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany. (UNEP = FNs Environment Programe). Riktlinjerna innehåller helt nya och viktiga ståndpunkter med skärpta krav, t.ex.; x Vindkraftverk bör inte installeras inom alla typer av skogsmark eller inom 200 m /från

skogsbryn/ på grund av den stora risken för dödsfall (Dürr 2007, Kelm et al. 2014). Stora floddalar kan tjäna som vandringsvägar för fladdermöss, som Stor fladdermus (Nyctalus noctula) eller Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii). Ökningen av livsmiljöer i skogsbryn (vägkanter och schaktningar) kommer också att förbättra födotillgången (mygg, insekter) för fladdermöss (Kusch et al. 2004 Müller et al. 2013, Walsh & Harrris 1996a, b), vilket kan leda till en ökning av fladdermössens aktivitet intill vindkraftverken och ytterligare ökad risk för dödsfall (Sid 11).

x Det är viktigt att inse att högre vindkraftverk inte nödvändigt minskar fladdermössdödligheten (Georgiakakis et al. 2012). Tvärtom kan större rotorer öka dödligheten (Arnett et al. 2008). Studier har visat att även i till synes olämpliga fladdermusmiljöer, som stora öppna jordbruksslätter, kan vindkraftverk orsaka hög fladdermusdödlighet (Brinkmann et al. 2011) (16).

x När vindkraftverk byggs i skogar kan effekterna förvärras, särskilt för fasta fladdermus-populationer (17).

x För landbaserade vindkraftverk rekommenderas att förundersökningen ska utvärdera alla tillgängliga uppgifter om fladdermöss inom en 10 km radie från vindkraftverkens placering. I vissa fall kan en större radie vara lämpligt (t.ex. För viktiga kolonier av arter som pendlar långa sträckor till födosöksplatser (20).

x Migrationsvägar över mark och hav ska också utvärderas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt fladdermössens vandringsvägar när vindkraftverk föreslås nära framstående landskapselement som floddalar, höglänta åsar, höglänta pass och kustlinjer (20).

x … områden som är olämpliga platser för vindkraftverk ur fladdermössperspektiv är; närhet till viktiga fladdermösskolonier, skyddade områden som utsetts för bevarande av fladdermöss, ädellövsskogar eller barrträdsskogsmarker, 200 m buffertzon vid skogsbryn, trädlinjer (Alléer), häckar, våtmarker, vattensamlingar och vattendrag (20).

x Fladdermössens aktivitetscykel kan starta i mitten av februari och sluta i mitten av december, men är sannolikt kortare i nordligare områden.… (21).

2

x … Tyska studier visar att omkomna fladdermöss har uppsamlats 95 m från vindkraftverk (Niermann et al. 2007) och att Stor fladdermus oftast dödades vid vindkraftverk på genomsnittliga avstånd av 200 m från skogsområden (Dürr 2007), (22).

x Inom alla typer av skogsmark. Som tidigare sagts, bör vindkraftverk inte installeras på skogsmark eller närmare än 200 m på grund av den stora dödsrisken. I länder där detta fortfarande är tillåtet, bör förutom de manuella detektorundersökningar som beskrivits ovan, även övervakning av fladdermössverksamhet ovanför trädkronorna utföras med hjälp av ett automatiserat detektorsystem. Systemet ska vara inställt för att registrera fladdermössaktivitet på föreslagna platser för vindkraftverk under fladdermössens aktiva säsong, från en timme före solnedgången till en timme efter soluppgången. Det rekommenderas också att använda fångstnät, för att bekräfta förekomsten av arter som är mycket svåra att upptäcka eller registrera med akustiska metoder (28).

x De huvudsakliga metoder som för närvarande används för att minska eller undvika dödlighet är bladvinkling, höjd cut-in-vindhastighet och tillfälligt driftstopp under tider med högre risk på natten eller under året. Höjning av cut-in-vindhastigheten är inte 100 % effektiv eftersom vissa arter, särskilt migrerande, fortfarande flyger vid vindhastigheter över 10 m/s (Hurst et al. 2014). Övervakning av dödligheten är därför fortfarande nödvändigt för att bedöma effekten av dessa åtgärder (34).

x Eftersom alla europeiska fladdermöss är skyddade av internationell och nationell lagstiftning, är uppsåtligt dödande förbjudet i lag. Därför är förhindrande av fladdermusdödandet vid vindkraftverk, eller åtminstone minskning till ett minimum, inte bara en prioritet för bevarande, men också en rättslig förpliktelse i Europa (42). Kommentar: Regelverket ställer absoluta krav på en detaljerad manuell inventeringsinsats, indelad i 6 faser under tiden 15 februari – 15 december. Sökområdet kan i särskida fall utvidgas till 10 km från den föreslagna placeringen. Dessutom ställs krav på avancerad automatisk registrering och särskilda system för högflygande arter över trädtoppshöjd. Det är extra viktigt om tillstånd ska ges i skogsterräng eftersom det generellt anses olämpligt. Alla arter ska skyddas. Aktuella flyttande arter är x Stor fladdermus. Vingbredd 30 - 45 cm. Jagar redan på eftermiddagen, skalbaggar och

nattflyn. Utbredning längs Norrlandskusten ända upp till Medelpad. x Nordisk fladdermus. Hela landet. x Trollfladdermus. Västerbotten. Märkta individer har återfunnits i Tyskland och Belgien. x Långörad fladdermus. Härjedalen, Ångermanland. x Vattenfladdermus. Ångermanland, Jämtland. x Mustaschfladdermus. Mellersta Norrland. x Brandts (mustasch)fladdermus. Mellersta Norrland. x Fransfladdermus. Västernorrland. Sårbar. x Gråskimlig fladdermus. Gästrikland. Långflygande.

Kommentar: Faktum är att fladdermössen når ända upp i fjällområdena. Som exempel garanterar Fulufjällets Naturrum att turister kan delta i en aktivitet för att uppleva fladdermöss, så sent som den 21 augusti. Inventering som utförts vid Markbygden, etapp 1, Piteå kommun (Noctula 2011), har konstaterats en kraftig förekomst av fladdermöss. Denna nordliga rapport visar hög artrikedom, som framför allt är resultat av en mycket stor inventeringsinsats. EUROBATS Guideline 2015 är ett tacksamt bevis på att framförda fakta i miljöprövningsprocesserna är sakligt underbyggda. Länsstyrelserna har i medgivna miljötillstånd, oftast gravt åsidosatt de bindande artskyddskraven enligt EUROBATS-konventionen. Genomförda inventeringsinsatser är klart otillräckliga. Med tanke på att större delen av de redan driftsatta 3100 svenska vindkraftverken är placerade i skogsmark, inses att vindkraften nu utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, de viktiga ekosystemen och våra huvudnäringar inom jord- och skogsbruk.

3

Vi vet att de kontinentala vindkraftverken dödar ca 500 000 fladdermöss per år enligt den tyske forskaren Voigt, som varnar för en ekologisk kollaps i nordeuropa. Vid den senaste EUORABAT- kongressen visade franska forskare att viktiga fladdermusarter minskat med ca 13 % om året under en åttaårig undersökningsperiod. Dessa djur behövs för att klara det ökande hotet från befintliga och tillkommande invasiva insektsarter. Insekts- och klimathotet beskrivs utförligt i Naturvårdsverkets forskningsprogram om klimatförändringar och miljömål, Climate change and Environmental Objectives (CLEO-rapporten). Rapporten redogör för allvarliga konsekvenser för skogsbruket. Insektsangrepp på träd kan leda till betydande ökningar av stress-inducerade emissioner av terpener, partikelbildande ämnen och organisk aerosol. Det leder till ökad halt av marknära ozon, som är skadligt för människor, djur och växter. Än mer avgörande är den s.k. ozolytprocessen, som får en mångfaldig effekt när ozonet tränger in i växternas barr- och bladöppningar. Skogsstyrelsen visar att deformerade och kådindränkta gröna kottar lossnar från framför allt gran. Effektiva bekämpningsmetoder saknas. Orsakerna är troligen angrepp från t.ex. grankottflugans, grankottvecklarens eller grankottsmottets larver. Blå pilbladbagge och granbarkborre är stora skadegörare i svensk skog. Under 2014-2015 har arten Allmän frostfjäril orsakat stora skador på ek och andra lövträd, frukt- och bärbuskar i södra Sverige. Ett varmare klimat med förlängd växtsäsong medför dessutom att insekterna kan hinna med en extra svärmning per år och därmed ytterligare öka den ekologiska obalansen. De fossila klimatgasernas effekt på det atmosfäriska ozonlagret orsakar ökad UV-instrålning. Det leder till lägre tillväxt, försämrad kolupptagning, ökat läckage av näringsämnen, tungmetaller och metylkvicksilver samt försurning. CLEO-rapporten ser förhöjda ozolytvärden fram till minst 2050 och att ozonkriteriet för miljökvalitetsmålet Frisk Luft, fortsatt kommer att överskridas år 2050. Halten marknära ozon kan av dessa orsaker vara högre på landsbygden än i tätorter under växtsäsongen. Den pågående slakten av de europeiska fladdermössarterna är extra allvarlig, eftersom djuren har en mycket låg reproduktionsförmåga och endast föder en unge per år. Ett dödsfall under födosök medför sannolikt att även ungen svälter ihjäl, vilket inte syns i statistiken. Amerikanska rapporter visar att driftstopp av vindkraftverk under kritisk tid och vid vindhastigheter under 6,5 m/s, endast reducerar dödstalen med 40-80 % och förlänger den destruktiva processen. Aktiviteten varierar under vår, sommar och höst, men är tydligt högre under perioden 15 juli – 15 september. Toppar förekommer även i maj. Lägsta skyddsnivå är minst maj-september vid vindhastigheter under 8 m/s, 0,5 timme före solnedgång och 0,5 timme efter soluppgång, vid temperaturer över 5 0C. Härtill kan läggas ytterligare vindkraftsrelaterade hotbilder mot skogsnäringen som lämnats oprövade i miljöprövningsprocesserna:

x kraftiga reduceringar av insektsfångande fåglar. Arten tornseglare har reducerats med 50 % på tolv år och uppehåller sig i farlig närhet av vindkraftverk under födosök och flyttningar mellan Europa och Afrika. Lövsångarnas antal har reducerats med 40 % på relativt kort tid, sannolikt av andra skäl men högst tankeväckande.

x effekter på det lokala klimatet och potentiella frost och torkskador på skog och mikroflora/fauna Verken genererar kraftig turbulens som pressar kallare luftlager mot marken och kan orsaka en nedkylning på 1-4 0C. Amerikansk forskning visar att turbulenseffekter kan uppnås upp till 10 km från verken. Detta kan leda till ökad nattfrost långt fram i växtsäsongen när färska granskott och blad är sårbara och kan förfrysas långt efter den tid som de normalt brukar vara säkra från frostskador. Nedkylningen får effekter på tillväxt och producerad virkesmängd. o I Norrland rapporteras direkta skogsskador flera kilometer från verken, då träd och grenar

bryts genom ökad tyngd av is och snö som uppstår vid nedkylning av fuktig luft i marknivån.

x potentiella uttorkningseffekter under varmare nätter, när torr luft nedpressas och kondensation av fukt (dagg) uteblir. Detta är fatalt för groende frön och plantor i början på växtsäsongen. Här

4

finns stor risk att känsliga arter får irreparabla skador, i synnerhet på grusmark under kortare torrperioder.

x potentiella effekter på ca 1800 rödlistade arter i mikrofloran och mikrofaunan, som har stor betydelse för effektiv nedbrytning av döda växtdelar och återföring av näringsämnen till redan oftast magra marker. Detta kan få stora effekter på näringsinnehållet i skogarnas humuslager.

x samband med förluster av honungsbin. Följande artikel ger betänkligheter om vindkraftens potentiella samband med de stora förlusterna av honungsbin i USA och härav orsakade skördeförluster. http://apisuk.com/Bees/2013/01/research-bees-and-wind-turbines/ De första rapporterna om massiva försvinnanden av honungsbin kom i början av 2005 och överensstämmer med tidpunkten för den kraftiga ökningen av antalet vindkraftverk i USA 2004-2005. Två kartor visar ett samband mellan vindkraftsutbyggnad och förlust av honungsbin. Framlagd hypotes hänvisar till rapport från WH Kircher, Acoustical Communication in Honeybees on 02/05/1993, som konstaterar att ljud och luftburna vibrationer spelar en viktig roll för binas kommunikation. Bin använder också ljudvibrationer för att navigera, liknande sonar som används av marint liv och fladdermöss. Annan rapport tyder på att bin kan kommunicera vid 9 Hz. Då infra- och lågfrekvent ljud inte dämpas lika snabbt som högfrekvent ljud, kan det få effekt på stora områden och även andra insektsarter. Detta är ett potentiellt mycket allvarligt hot mot jord- och skogsnäringarna som måste utvärderas.

x allvarligt utrotningshot mot kungsörn. Analys av GPS-baserade rapporter om kungsörnars och rovfåglars flyttnings- och övervintringsmönster samt inventeringsstudier vid Näsudden, Gotland, visar att vindkraften är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Enbart 170 verk på Gotland beräknas döda 9-32 örnar/år enligt officiell studie. GPS-studier från Jämtland och Västerbotten visar att skyddsavståndet 2 km till örnrevir är en parodi. Detta motsvarar 13 km2 medan medelvärdet vid studien var 212 km2. Örnarna kan söka föda upptill 9 km från boet och ungörnar gör utflykter upp till 4 km. Häckningsresultaten är ca 0,6 unge per revir och varierar mellan 110-210 flygfärdiga örnar per år. Enligt SLU dör 77 % av ungörnarna under de fem första levnadsåren, vilket innebär att endast 15-25 örnpar kan bilda nya reproducerande revir. Eftersom örnarna sedan flyttar 30-150 mil från reviret till sina övervintringsområden, är det lätt att inse att kungsörnarna är chanslösa mot de planerade 5000 vindkraftverken, uppställda på de för örnarna ur termiksynpunkt bästa höjdlägena. Den allvarliga situationen är uppenbar och stöds av Naturvårdsverket, som bedömer att utökad vindkraft påverkar kungsörnens bevarandestatus (Webb-sida). Stöd för skyddsområde för hotade arter finns i EUs Fågeldirektiv (2009/147/EG), artikel 4 och Bilaga 1, där medlemsländerna är skyldiga att utse särskilda skyddsområden för kungsörn och berguv, i syfte att säkerställa överlevnad och fortplantning. Stöd finns även i Bernkonventionen, Bonnkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald (CBD/Riokonventionen) samt Miljöbalken. EU-rapport ”Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald till 2020”. Stöd finns hos EU-Komissionen, som överlämnat rapporten ”Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020”, till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, med mål för att stoppa och vända förlusten av den biologiska mångfalden. Kommissionen rekommenderar att EU-strategin inriktas på ett antal delmål som omfattar jordbruk, fiske, markanvändning samt förstörelse och fragmentering av livsmiljöer, för att vidta korrigerande åtgärder i tid för att stoppa den förlust av biologisk mångfald pågått under de senaste generationerna. Bl.a. sägs o Med tanke på hotens omfattning och EU:s stora skogsareal behövs det ökade anslag till

skogarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken genom andra pelaren. En förutsättning för denna anslagsökning är att det finns nationella skogsbruksplaner och operativa förvaltningsplaner som tar med både EU:s strategi för biologisk mångfald och långtidsperspektiv för skogsbruksprojekt inom hållbart skogsbruk.

5

o Vissa åtgärder bör dock förstärkas på kort sikt, så att frågan om biologisk mångfald tydligare kommer att aktualiseras inom alla områden av politiken, och det måste göras mer (t.ex. för att återställa skadade ekosystem) för att målen i Europa 2020-strategin faktiskt ska nås.

Detta är en klar indikation på EUs insikt om hotbilden och behovet av snabba och kraftfulla åtgärder för att bevara skogens biologiska och ekonomiska värden. Detta är också indikation på behovet av att upphöra med den nuvarande fragmentiseringen av skogslandskapet och bristande prövning av kumulativa effekter i miljöprocesserna. Dessa kan i många fall betraktas som brott mot den av EU ej tolererade ”Salamistrategin”. Som exempel kan nämnas att statens eget skogsbolag medverkat till att uppdela sina marker vid Ängersjö i Härjedalen i tre parker (Ängersjökölen, Sandtjärnsberget, Garpkölen/Svartåsen) samt Kölvallen och sedan begär miljötillstånd för en bergtäkt om 500 000 ton stenkross, mitt i en FSC-certifierad skogsmark och kärnområde för kungsörn, berguv mm. Därtill problem med

x ineffektiv och olönsam teknik. Översubventionerad marknad. 300 miljarder i framtida subventioner till elproduktion som realiseras på exportmarknaden. Rasering av andra energialternativ. Onödig utbyggnad av kraftnätet. Ej redovisade förluster vid intrång och minskade fastighetsvärden för drabbade medborgare. Förslumning av landsbygden. Tre experter avråder från investering i nuläget (Nils Andersson – elcertifikatsystemutvecklare, Gunnar Fredriksson – vindkraftspionjär i den första branschorganisationen, Matthias Rapp – f.d. vd Svensk Vindenergi). Teknisk utveckling kan inom 5-10 år medföra nya möjligheter bl.a. baserad på det nya supermaterialet grafén. EUs strategi 2050 anger satsning på havsbaserad vindkraft med 20 MW-verk.

x stora restmängder av epoxiplast och kompositmaterial och osäker kemikaliehantering. Den totala restmängden av vingar och tornhus kan uppgå till ca 200 000 ton. Återvinning via pyrolys är kostsam och genererar ca 140 000 ton glasfiber, som har låg återvinningspotential. Hanteringen uppfyller för närvarande inte kraven i EUs avfallsdirektiv om minimal deponi. Oklarhet råder om tillsatsämnen som kan vara miljöfarliga vid produktion, drift eller restmängder i kommande återvinningsprocesser. Åsiktsskillnader råder hos forskare och lagstiftare om nanopartiklarnas hälso- och miljöfarlighet. De extremt små partiklarna kan passera naturliga skyddsbarriärer. Ej härdade rester av Bisfenol A/F/S finns kvar i vingarna (Allergent, hormon- och fertilitsänkande ämne). Porolysrester kan innehålla Titan (UV-filter), Bor, eventuellt Barium (rekonditionering), Kalcium, Zink, Bly, eventuellt Kadmium och Tenn (stabilisatorer, färgämnen, antioxidanter, mjukgörare och bromerade flamskyddsmedel), biocider. Eventuell förekomst av ftalater (t.ex. DEHP) och klorparaffiner i kablar. Ytskikt eroderas och medför sänkt effekt. Rekonditionering och lagning av skador i komposit och ytskikt med ny härdplast sker med öppen härdning. Ytbeläggning av insekter och alger på vingar och torn medför sänkt effekt. Osäkerhet om rengöringsmetoder och risker för spridning av lösningsmedel, aerosoler och detergenter. Ev. högtrycksteknik. Oljeläckage förekommer, med höga krav på sanering. Hydraulolja (tre hydraulsystem), växellådsolja och transformatorolja. Oklarhet om svinn mellan oljebyten. Reglerad kontroll av läckage saknas. Luftföroreningar har medfört successiv markförsurning och nedfall av metylkvicksilver. Schaktning för fundament, arbetsytor och vägar gör stora ingrepp (1 ha/verk). Vingarnas längd kräver extra djupa genomskärningar och utfyllning av svackor för att möjliggöra transport ut i orörd mark. Schaktbredd 8-15 m inklusive slänter. De stora ingreppen i naturen medför markläckage samt utfällning av humusbundet metylkvicksilver, järn och aluminium samt tungmetaller (kadmium, koppar, bly, zink etc.). Bergtäkt för stenkross gör djupa ingrepp och sprängämnen tillför nitrater. Krossat vägmaterial medför ökad utfällning av mineraler. Grundvatten. Schaktning och vägbyggnad medför hydrologiska förändringar. Vägar kan hindra men också dränera myrmark i sin längdriktning, vilket medför ökat utsläpp av växthusgas. (Metan och CO2). Otillfredsställande krav på återställning av mark. Fundament ger potentiell utfällning av nonylfenol och järn från armering. Idag tillåts nedhuggning till marknivå och övertäckning d.v.s. evig deponering. Generellt för låg deponeringsavgift och juridiska

6

oklarheter om ansvar för tredje man. Miljöfarliga ämnen kan finnas i kabelisolering. Krav saknas för återvinning av kablar. Idag tillåts evig deponering. Hårdpackad stenkross under kranplatser (<1 m), arbetsytor och vägar. Otillfreds-ställande krav på återställning av skogsmark. Idag tillåts evig deponering. Geotextil fiberduk kvarlämnas i naturen. Garantitid max 25 år. Krav saknas om ISO-standard och miljödeklaration av urlakningsbara tillsatser, agens, appreturmedel, stabilisatorer, fyllmedel, etc. Materialet lämnas för evig deponering. Fortfarande byggs luftledning med impregnerade trästolpar. Brand kan sprida dioxin och andra giftiga ämnen.

x Ohälsa. Energimyndighetens projekt 32437-1, Ljud från vindkraftverk, modellvalidering-mätning visar att beräkningar med NORD2000 ger 6 dBA lägre bullernivå än uppmätta bullervärden på plats. Detta har tidigare bevisförts genom i två rapporter från Uppsala Universitet redan 2009, men inte beaktats eller kommenterats av länsstyrelser och miljödomstolar. Det visar att hela den svenska vindkraftsutbyggnaden är baserad på felaktiga värden. Vid vindhastigheter >8 m/s kan ljudnivån stiga ytterligare 5 dBA. Under vissa vädersituationer erhålls max-värden på 50-60 dBA eller +10-20 dBA över ”praxis”. Det innebär 3-8 gånger ökad ljudupplevelse. Naturvårdsverkets regelverk om 35 dBA åsidosätts avseende o områden med lågt bakgrundsljud, trots att buller under kvällar och nätter ligger <20-30 dBA o kraftiga ljudinpulser (dunk) vid tornpassage (+15-20 dBA vid 10 millisekunder), som

störningsmässigt motsvarande tonalt ljud. o hög andel lågfrekvent och infraljud, som påverkar andra organ (Adelaide University) Statliga rapporter och svensk forskning åsidosätts. Stöd för 35 dBA finns i o Naturvårdsverkets rapport 6241. Temperaturinversion och cylindrisk ljudutbredning medför

flerdubbel ljudutbredning. Lågfrekventa ljudkällor kan höras på stora avstånd. Cylindrisk ljudutbredning innebär att ljudet bara dämpas med 3 dB per dubblerat avstånd mot normalt halvsfärisk ljudutbredning 6 dBA.

o Naturvårdsverkets kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar (2011-11). Sömnstörningar kan inte uteslutas. Riktvärde Lnight bör diskuteras.

o Utredningar om Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk. Högskolan Halmstad/Göteborgs universitet. 2002-2007-2009. Vindkraftsbuller är 2-3 ggr mer störande än andra bullerkällor vid samma ljudnivå.

o Slutbetänkandet i Vindkraftsutredningen SOU 1999:759. RÄTT PLATS FÖR VINDKRAFTEN, som visade på potentiella ohälsoeffekter och ansåg att en ljudnivå <35 dBA samt Miljöbalkens försiktighetsprincip skulle tillämpas.

Dessa och andra fakta har förvanskats i sådan utsträckning att en sanningssökande utvärdering borde göras. Internationella och svenska studier visar klara samband mellan sömnstörningar och ohälsa. Många drabbade upplever dunk och amplitudmodulerat ljud som terrorliknande intrång, i synnerhet under nattetid. Vattenfalls anläggning vid Stor-Rotliden kan höras på 5 km. Den svenska landsbygds-befolkningen lämnas oskyddad medan Tyskland, som mottar stor del av det subventionerade, vindkraftsproducerade och olönsamma elöverskottet ställer höga krav på bullergränsvärden. Schleswig-Holstein 35 dBA. Bayern 10 gånger totalhöjden.

Dessa frågor är nu så allvarliga att de politiska partierna, regering och myndigheter omgående måste stoppa vindkraftens negativa effekter på ekosystem, jord- och skogsnäringarna, människors hälsa och vår nationalekonomi, genom att; x inom ramen för Energikomissionens uppdrag införa moratorium för fortsatt utbyggnad av

vindkraften, inkluderande ej påbörjade byggtillstånd samt projektering. x beakta ovan redovisade vindkraftsrelaterade hot mot jord- och skogsnäringarna i den kommande

dialogprocessen för implementering av den av riksdagen beslutade visionen ”Skogsriket”. x vidta drastiska åtgärder inkluderande driftstopp under kritisk tid för att skydda fladdermöss och

fåglar från att dödas/utrotas vid de redan driftsatta vindkraftsanläggningarna.

7

x radikalt ompröva Energimyndighetens förslag till riksintressen för vindkraft och tillskapa stora

vindkraftsbefriade ”frizoner” och kompensationsområden för skydd av den biologiska

mångfalden, kungsörnspopulationen och unika kulturmiljöer, i likhet med de fyra skyddade

nationalälvarna. T.ex. Härjedalen med de värdefulla kulturmiljöerna i Ängersjö och Lillhärdal,

Hamra och ytterligare tre nationalparker, Orsa Finnmark, världsarvet Fågelsjö samt 15-20

kungsörnsrevir, berguv mm.

x direkt avsätta det statligt ägda Sveaskog ABs marker som ”frizoner” från vindkraft och utveckla dess huvudnäring i enlighet med regeringens program ”Skogsriket”, statens kriterier för

affärsetik, kriterier för FSC-certifierad skogsmark och det statliga direktivet för hållbart

företagande och ekosystemtjänster, som ska fastställas i strategiska och uppföljningsbara

hållbarhetsmål (Global Report Initiative).

x direkt avvisa pågående omprövningar av höjdvillkor för givna miljötillstånd. Ofta begäran om

höjning av verkshöjd från 150-175 meter till fatala 220 meter.

x fastställa miljömässigt korrekta regelverk och bankgarantier för återställning av naturen vid

nedmontering av vindkraftverk, inkluderande total borttagning av fundament och kabelsystem,

borttagning av hårdgjorda kranytor, markfiberduk etc. Evig deponi i skogsmark är oacceptabel.

x säkerställa branschens ansvar för destruktion av och återvinning av kompositmaterial, samt

regelverk för kemikaliehantering i skogsmark vid rekonditionering, rengöring och oljehantering.

x avveckla elcertifikatsystemet i avvaktan på ny effektivare teknik, som kan begränsas till ett fåtal

landbaserade områden samt havsteknik. Det nya supermaterialet grafén kommer att ha stor

potential i denna utveckling.

x omdisponera elcertifikatsystemet, så att givna miljötillstånd kan ”återlösas” genom viss kompensation för nedlagda projekteringskostnader. Här bör beaktas att företagen undgår en

kraftig förlust under 10-20 år och att kapital frigörs för lönsammare investeringar i framtiden.

x omdisponera elcertifikatsystemet, så att det kan användas för klimatåtgärder t.ex. omställning av

transportsektorn eller effektiviseringsåtgärder inom byggsektorn (7 TWh).

x omgående införa moratorium för bullerberäkningssystemet Nord2000 och tillsätta en

transparent utredning för medicinskt säkra bullergränsvärden, vid och inom bostad, i nordiskt

klimat och områden med lågt bakgrundsljud.

Halmstad 2015-06-06

………………………………………………………………………………. Ove Björklund

Föreningen God Livsmiljö Hylte

From: marco buttelmannTo: patrik.sjoo@nordiskvindkraft.seCC: kommun@herjedalen.seDate: Wed, 10 Jun 2015 23:26:08 +0000Subject: Yttrande Ängersjökölen Vindpark

Vi har följande synpunkter.MKB-utkastet vilseleder projekteringen med att pastå att inte finns befintlig turistverksamhet i område och bara lite besöksfrekvens. Helt felaktig!

Ingen hänsyn tas till vilka konsekvenser utbyggnaden kan komma att få för bygden och för den turismnäring som är under utveckling.Konsekvenser för friluftslivet o landkapsbilden i sammananhang med t.ex. fisketurism blir oändligt stor, förödande faktisk.Antal fotomontagen är otillräckligt och felaktig t.ex. fattas utblick ifrån sjö Sangen.Vi underkänner utredningen och kräver ett nytt samråd.

Marco ButtelmannBirka SteltnerÄngersjö Hea (Heden)

From: tomas eliassonTo: patrik.sjoo@nordiskvindkraft.seCC: gunilla.zetterstrom-backe@herjedalen.seDate: Thu, 11 Jun 2015 22:27:37 +0200Subject: Yttrande Höjdförändring Ängersjökölen vindpark

 NV Nordisk Vindkraft AB                                                              Kopia till Härjedalens kommunalråd Gunilla Zetterström Bäcke.Patrik Sjöö Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg e-mail: patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se

Yttrande angående planerade höjningar av vindkraftverk samt etableringar av vindkraft på Ängersjökölen och Sandtjärnsberget.  Skriver som fastboende i  Ängersjö och ägare av Ängersjö 8:11, men också som ordförande i Ängersjö Byalag, Folketshusförening och Idrottsförening. Jaktledare i Ängersjö jaktlag samt styrelseledamot i Ängersjö fiskevårdsområdesförening.  Det är med stort vemod vi går framtiden till mötes efter den senare tidens utveckling av dessa etableringar. Motståndet och osäkerheten har vuxit till proportioner  vi inte kunde  förutse när detta började diskuteras för ca 8 år sedan. Som ordförande känner man ett ansvar för detta trots att vi kommit överrens om att ingen ska stå som ansvarig för detta. Genom flera sammankomster, där vi beslutat att om dessa etableringar skulle kunna leda till en enorm möjlighet för Ängersjö, att skapa en framtid för dess invånare. Men även för de som tänkt sig att flytta till byn och försörja sig här, skulle vi ställa oss positiva till det. Dessa möjligheter har pga stora skilda viljor och bygdepengar som inte kommer hamna i närheten av vad som målades upp till en början i stort sett helt uteblivit anser jag. En stor del i motståndet måste läggas på politiker och tjänstemän i Härjedalens kommun som trots en bra dialog från start, mer eller mindre kör över oss som inget hänt. Under de senaste tre åren är det enda som är viktigt för dom att få till några arbetstillfällen i kommunen, och med det som dem själva har uttryckt det ``offra en by som  Ängersjö´´för detta.  Då vi som en av få orter i Härjedalen idag ökar i invånarantal ser vi som bofasta en stor ljusning när det gäller framtiden. Det man är mest rädd för är att en etablering på Ängersjökölen kommer att påverka den trenden mkt negativt. Och då en ytterligare höjning av verken skulle förstärka detta ytterligare. Vi har även i dagsläget ett nystartat företag i byn med inriktning på bla fisketurism och vildmarksupplevelser.  Det finns farhågor att även detta skulle påverkas mycket negativt av en etablering i området. Även detta känns som ett stort steg i fel  riktning.  Som privatperson med sambo och tre snart fyra barn känner jag att jag vill att mina barn ska få växa upp i denna lugna skogsmiljö, utan blinkande varningsljus under nattetid, skuggbildningar och konstiga ljud under soliga fina sommardagar med flera eventuella negativa konsekvenser

av verken.  Vi vill inte leva med detta störningsmoment i 25 kanske 30 år och sedan stå här utan någon större förändring än vad det var innan. Det är inte sådant som gör att man väljer att köpa hus och ta med sig familjen och flytta till en by som denna. Det här förfarandet kommer omedelbart att tas upp i press och övriga sociala media om det blir verklighet av etableringarna. Hoppas ni noggrant överväger besluten angående dessa etableringar, och ser till den lilla människan som lever och verkar i vår fina by.  Mvh Tomas Eliasson                    Ängersjö 2015-06-11 070-6488426

From: kent ingvarTo: patrik.sjoo@nordiskvindkraft.seDate: Thu, 28 May 2015 15:16:29 +0200Subject: NV Nordisk Vindkraft AB (ÄNGERSJÖKÖLEN)

Undertecknad har följande synpunkter.Jag underkänner utredningen som ligger till grund för samrådet, Ingen ljudbild varframtagen.  Jag kräver ett nytt samråd, med alla fakta.

Jag accepterar inte att min rätt att vistas på min fastighet,vintertid,den inskränks till 375 meter från torn T1. Oacceptabelt.

Jag accepterar inte att ljudbilden på min fastighet ligger mellan 35 till 50 dB.enligt rådande normer får man tåla en kontinuerligt främmande ljudnivå upptill 35dB i icke industriområde.

All vindkraftsutbyggnad i skogslandskapet bryter med stor sannolikhet mot EU.sdirektiv mot artskyddsförordningen. Av Sveriges 21600 kartlagda arter är4273 arter hotade och rödlistade.

Fågel och fladdermus kollitioner är svårbedömt, och saknar vetenskapligt stöd.

Ängersjö 2015 05 28 ..........Kent Eliasson..............

Nordiskvindkraft------------------------------------------------------------------------------------Valbo-20150611-Patrik-Sjöö---

Yttrande-angående-vindkraft/höjning-av-vindkraftverk-Ängersjökölen-och-Sandtjärnsberget-Som-ägare-av-fastigheterna-Ängersjö-5:12-och-Ängersjö-11:2-anser-vi-att-höjning-av-vindkraftverken-är-förödande-för-oss-ljud-blinkande-lampor-m.m.Anledningen-till-att-vi-har-en-fastighet-i-Ängersjö-är-att-vi-vill-tillbringa-vår-fritid-m.m-i-en-lugn-och-fin-miljö-som-Ängersjö-idag-erbjuder-men-som-vi-är-rädd-att-detta-kommer-att-påverka-negativt.Vi-är-ute-mycket-i-skog-och-mark-och-anser-att-detta-är-förödande-för-vår-fina-miljö-och-djurliv-då-jag-även-är-jägare-på-dessa-marker.Våra-fina-vyer-över-dessa-berg-skulle-bli-helt-förstörda-om-detta-blir-verklighet.Så-med-dessa-ord-protesterar-vi-starkt-mot-dessa-planer--Peter/Agneta-Forsberg-Ängersjö-Lillhögen-239-842-93-Sveg--

1""

Samrådsyttrande,avseende,samrådsunderlag,och,utkast,till,miljökonsekvensbeskrivningar,9,Ändring,av,tillstånd,för,vindkraft,vid,Ängersjökölen,och,Sandtjärnberget,i,Härjedalens,kommun,,Jämtlands,län,"Till,,Ängersjökölen,Vindkraft,AB/Nordisk,Vindkraft,AB.,,Sandtjärnberget,Vindkraft,AB/Nordisk,Vindkraft,AB.,Kontaktperson:,Johan,Roger,,NV,Nordisk,Vindkraft,AB,,Lilla,Bommen,1,,411,04,Göteborg,E9postkontakt:,patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se,"Undertecknad"Anna"Gustafsson,"medlem"i"Föreningen"Svenskt"Landskapsskydd"(FSL),"inlämnar"härmed"synpunkter"på"erhållna"samrådsunderlag."Jag"har"som"berörd"deltagit"i"den"tidigare"tillståndsprocessen"och"överklagat"ärendet"i"Förvaltningsdomstol,"länsstyrelsens"MPD,"Miljödomstol"och"Miljööverdomstol/Svea"Hovrätt,"där"vi"kortfattat"avvisades"rätt"till"prövning."Detta"bör"redovisas"i"MKB.""Vi"hävdar"samma"argument"som"tidigare"och"vår"inställning"att"uppförande"och"drift"av"vindkraftsanläggning"på"Ängersjökölen"och/"eller"Sandtjärnberget"inte"ska"beviljas."Vi"hävdar"också"att"16"kap"2"§"miljöbalken"inte"är"relevant"då"rättsinstanserna"inte"beaktat"framförda"fakta."""Vi"kan"konstatera"att"Ängersjökölen"med"sitt"läge"rakt"söder"om"Ängersjö"kyrkby"inte"var"med"i"kommunens"ursprungliga"plan."Ett"klart"avsteg"från"EUs"landskapsbildskonvention."Statliga"Sveaskogs"medverkan"till"fragmentering"av"FSCUcertifierad"mark"och"uppdelning"av"miljöprocessen"i"5U6"tillståndsansökningar"strider"mot"flera"EUUdirektiv."(Ängersjösjökölen,"Sandstjärnsberget,"Garpkölen/Svartåsen,"Kölvallen,"bergtäkt"(500"000"ton)"och"kraftnät"(delvis"med"kreosotbehandlade"högspänningsstolpar)."Detta"har"medfört"ofullständig"bedömning"av"kumulativa"effekter"och"agerandet"påminner"om"den"”salamitaktik”"som"uppmärksammats"i"EUUkommissionens"rapport"om"tillämpningen"av"och"effektiviteten"hos"direktivet"85/337/EEG"(ändrat"genom"direktiv"97/11/EG,"MKB),"om"bedömning"av"inverkan"på"miljön."Detta"gäller"i"synnerhet"Kommissionens"rekommendation"enligt"punkt"c."där"man"uppmanar"medlemsstaterna"att"…..”de&därvid&kommer&att&ägna&särskild&uppmärksamhet&åt&projekt&som&planeras&i&eller&nära&känsliga&områden&och&åt&eventuell&kumulation&av&projekt”.""Sveaskogs"agerande"strider"också"mot"EUs"nyligen"uttalade"strategi"för"biologisk"mångfald."""EUUkommissionen"har"till"Europaparlamentet,"rådet,"Europeiska"ekonomiska"och"sociala"kommittén"och"Regionkommittén"överlämnat"rapporten"”Vår"livförsäkring,"vårt"naturkapital"–"en"strategi"för"biologisk"mångfald"i"EU"fram"till"2020,"med"mål"för"att"stoppa"och"vända"förlusten"av"den"biologiska"mångfalden.""Kommittén"rekommenderar"att"EU"2020Ustrategin"för"biologisk"mångfald"inriktas"på"ett"begränsat"antal"delmål"som"omfattar"jordbruk,"fiske,"markanvändning"samt"förstörelse"och"fragmentering"av"livsmiljöer,"vilka"gör"det"möjligt"för"lokala"och"regionala"myndigheter"att"mäta"sitt"eget"bidrag"och"vidta"korrigerande"åtgärder"i"tid"för"att"stoppa"den"förlust"av"biologisk"mångfald"vi"har"sett"under"de"senaste"generationerna."Bl.a."sägs"o Med"tanke"på"hur"omfattande"både"hoten"och"EU:s"totala"skogsareal"är"behövs"det"ökade"anslag"

till"skogarna"inom"den"gemensamma"jordbrukspolitiken"genom"andra"pelaren."En"förutsättning"för"denna"anslagsökning"är"att"det"finns"nationella"skogsbruksplaner"och"operativa"förvaltningsplaner"som"tar"med"både"EU:s"strategi"för"biologisk"mångfald"och"långtidsperspektiv"för"skogsbruksprojekt"inom"hållbart"skogsbruk."

• Vissa"åtgärder"bör"dock"förstärkas"på"kort"sikt,"så"att"frågan"om"biologisk"mångfald"tydligare"kommer"att"aktualiseras"inom"alla"områden"av"politiken,"och"det"måste"göras"mer"(t.ex."för"att"återställa"skadade"ekosystem)"för"att"målen"i"Europa"2020Ustrategin"faktiskt"ska"nås."

Vi"hävdar"att"detta"är"en"klar"indikation"på"EUs"insikt"om"hotbilden"och"behovet"av"snabba"och"kraftfulla"åtgärder"för"att"bevara"skogens"biologiska"och"ekonomiska"värden.""

2""

Vår"inställning"är"att"den"nuvarande"fragmenteringen"därför"omgående"måste"stoppas."Det"finns"idag"omfattande"belägg"för"att"storskalig"vindkraft"utgör"ett"generellt"allvarligt"hot"mot"våra"ekosystem"och"därav"beroende"huvudnäringarna"jordU"och"skogsbruk."Dessa"frågor"har"aktualiserats"för"den"nya"Energikommissionen,"Naturvårdsverkets"insynsråd"och"skogsdialogprocessen"för"den"av"riksdagen"antagna"visionen"”Skogsriket”,"för"utveckling"av"skogsnäringarna.""1.5"Vindkraft"–"bakgrund"och"nationella"målsättningar"Vi"anser"att"beskrivningen"inte"är"förenlig"med"Århuskonventionen"artikel"3,"4"och"7."Svenska"staten"har"sedan"länge"ratificerat"Århuskonventionen."Konventionen"är"ännu"inte"korrekt"implementerad"i"den"svenska"Miljöbalken."UNECE"(FN),"har"till"uppgift"att"bevaka"att"ratificerande"länder"tillämpar"konventionen"korrekt."UNECE"har"2013U08U27"i"domslut"fastslagit"att"Storbritannien"inte"uppfyllt"åtagandet"i"Århuskonventionen"artikel"7,"om"att"informera"medborgarna."Fakta"saknas."Svensk"miljörätt"är"underordnad"internationell"ratificerad"rätt."Det"är"inte"längre"hållbart"att"endast"framföra"påståenden"om"att;""• vindkraft"är"hållbar"och"har"en"reducerande"effekt"på"utsläppen"av"CO2""• vindkraft"inte"påverkar"lokalt"klimat,"biodiversitet,"hälsa,"miljö,"nationell"och"privat"ekonomi.""Detta"måste"bevisas"med"korrekta"fakta"och"är"i"högsta"grad"prejudicerande"och"relevant""för"Sverige."Presenterade"MKB"kan"beläggas"med"ett"flertal"ogrundade"påståenden."Därtill"irrelevanta"politiska"argument.""Påståendet"att"vindkraft"spar"fossila"utsläpp"är"en"överdrift"och"en"förlegad"konsultprodukt."Sverige"har"redan"nästan"helt"fossilfri"elproduktion."Fakta"visar"att"vindkraft"dessutom"genererar"mer"utsläpp"av"klimatgaser"vid"produktion,"transport,"schaktning"och"byggnation"än"övriga"energislag"per"KWh"p.g.a."kort"livslängd"och"låg"effektivitet"(Vattenfall)."Det"vindkraftsgenererade"elenergiöverskottet"exporteras"till"det"fossilexpanderande"Tyskland,"som"balanserar"fluktuationerna"i"den"svenska"importen"och"egen"vindkraftsproduktion"med"ständig"beredskap"i"kolU"och"gaskraftverken."När"vår"vindkraft"inte"levererar"kan"vi"dessutom"tvingas"importera"fossilbaserad"el"från"Tyskland."Klimatfrågan"löses"inte"med"vindkraft."Ledande"klimatexperter"anser"att"utsläppen"av"fossila"växthusgaser"är"så"höga"att"även"en"optimal"satsning"på"förnyelsebar"energi"inte"kan"stoppa"klimateffekterna"tillräckligt"snabbt."De"anser"att"modern"kärnkraftsteknik"och"förhoppningsvis"fusionskraft"är"nödvändig"för"att"nå"uppsatta"mål."Kungliga"vetenskapsakademins"energiutskott"anser"att"Sverige"redan"har"en"fossilfri"elproduktion"och"de"effektivaste"klimatinsatserna"uppnås"genom"reducering"av"utsläpp"i"transport"och"industrisektorn."""Dessutom"har"inte"vindkraftens"negativa"miljöeffekter"utvärderats"avseende"nedkylning"(<"4"0C),"uttorkning"under"natt,"minskad"kolupptagning,"kemikaliespridning"(bisfenol,"detergenter,"oljor"mm.),"ekologisk"krasch"(extrem"dödsantal"för"fladdermöss"i"Tyskland),"barriärU"och"habitateffekter"för"fåglar,"privat"–"och"regionalUekonomiska"förluster"(intrång,"värdeminskning,"landsbygdsförslumning"etc.),"skogsU"och"jordbruksskador,"störningar"och"intrång"i"renskötsel,"olösta"avfallsproblem,"ohälsa,"turism"och"rekreation."Flera"påstående"är"klart"dubiösa;"o ”Vindkraften&är&en&långsiktigt&hållbar&energikälla”."Detta"motsägs"av"att"Statskraft"nyligen"

nedlagt"planerna"på"all"vindkraftsproduktion"i"Norden."Bolagets"förluster"har"hittills"varit"minst"200"Mkr,"delvis"beroende"på"ohållbar"teknik"i"nordiskt"klimat."

o Vindkraften"efterlämnar"inte"heller,"”till&skillnad&mot&i&stort&sett&all&annan&energiproduktion,&någon&väsentlig&miljöskuld&som&framtida&generationer&måste&överta”."Detta"motsägs"av"att"nedlagda"vindkraftverk"efterlämnar"fundament"(armeringsjärn"och"potentiell"nonylfenol),"kablar"(koppar,"i"miljöfarlig"kabelisolering),"geotextil"fiberduk"(agens,"appreturmedel,"stabilisatorer,"fyllmedel,"etc.)"för"evig"deponering."Krav"saknas"för"återställning"av"hårdpackad"stenkross"under"kranplatser"(<1"m),"arbetsytor"och"vägar."Otillfredsställande"krav"på"återställning"av"skogsmark."Fortfarande"byggs"luftledning"med"impregnerade"trästolpar."Generellt"för"låg"deponeringsavgift"och"juridiska"oklarheter"om"ansvar"för"tredje"man."Oklarheter"om"stora"restmängder"av"

3""

epoxiplast"och"kompositmaterial"och"osäker"kemikaliehantering."Den"totala"restmängden"av"vingar"och"tornhus"kan"uppgå"till"ca"200"000"ton,"som"innehåller"ca"140"000"ton"glasfiber,"som"har"låg"återvinningspotential."Hanteringen"uppfyller"för"närvarande"inte"kraven"i"EUs"avfallsdirektiv"om"minimal"deponi."Pyrolysrester"innehåller"extrema"mängder"giftiga"grundämnen."Osäkerhet"om"rengöringsmetoder"och"risker"för"spridning"av"lösningsmedel,"aerosoler"och"detergenter."Oljeläckage"förekommer,"med"höga"krav"på"sanering."Hydraulolja"(tre"hydraulsystem),"växellådsolja"och"transformatorolja."Reglerad"kontroll"av"läckage"saknas."Schaktning"för"fundament,"arbetsytor"och"vägar"gör"stora"ingrepp."Enbart"vid"Ängersjökölen"är"förlusten"<5,5"ha"skogsmark/verk."Vingarnas"längd"kräver"extra"djupa"genomskärningar"och"utfyllning"av"svackor"för"att"möjliggöra"transport"ut"i"orörd"mark."Schaktbredd"8U15"m"inklusive"slänter."De"stora"ingreppen"kommer"inte"att"återställas."De"medför"också"markläckage"samt"utfällning"av"humusbundet"metylkvicksilver,"järn"och"aluminium"samt"tungmetaller"(kadmium,"koppar,"bly,"zink"etc.)."Bergtäkt"för"stenkross"gör"djupa"ingrepp"och"sprängämnen"tillför"nitrater."Krossat"vägmaterial"medför"ökad"utfällning"av"mineraler."Schaktning"och"vägbyggnad"medför"hydrologiska"förändringar"i"såväl"ytUsom"grundvatten."Vägar"kan"hindra"men"också"dränera"myrmark"i"sin"längdriktning,"vilket"medför"ökat"utsläpp"av"växthusgas."(Metan"och"CO2).""

o ”Vindkraften&har&av&dessa&skäl&en&god&förankring&i&landets&energi?&och&miljöpolitik.&Det&framstår&idag&som&klart&att&produktionen&av&el&från&vindkraft&kommer&att&få&en&viktig&roll&i&landets&framtida&energiförsörjning”."Detta"motsägs"av"att"landets"politiska"partier"nu"insett"att"vindkraft"belastas"med"en"rad"nackdelar"av"teknisk,"ekonomisk"och"miljömässig"natur"och"därför"tillsatt"en"Energikommission"för"utvärdering"av"samtliga"energislag.""o Ineffektiv"och"olönsam"teknik."Statskrafts"nedläggning"av"vindkraften"och"förluster"på"minst"

200"miljoner,"trots"höjder"på"220"meter.""o Detta"stöds"av"tre"ledande"vindkraftsexperter"i"en"debattartikel"i"Dagens"samhälle"(15U03U05)"

under"rubriken"”Bygg&inte&ut&vindkraften”."Samtliga"har"haft"ledande"roller"i"den"svenska"vindkraftsutbyggnaden;"! Nils"Andersson"–"elcertifikatsystemutvecklare"! Gunnar"Fredriksson"–"vindkraftspionjär"i"den"första"branschorganisationen"! Matthias"Rapp"–"f.d."vd"Svensk"Vindenergi"Författarna"anser"att"”systemet&för&utsläppsrätter&inte&fungerar&genom&den&oväntat&svaga&ekonomiska&utvecklingen&i&Europa&som&dämpat&efterfrågan&på&el&samt&att&priset&på&kol&är&lågt.&Detta&har&pressat&elpriset.&Dessutom&har&elcertifikatsystemet&medfört&att&utbyggnaden&av&förnybar&el&gått&fortare&än&väntat.&Det&har&lett&till&ett&stort&överskott&av&elcertifikat&med&låga&priser.&De&utesluter&inte&mer&förnybar&framtid,&men&varnar&för&att&en&ökad&ambition&inom&elcertifikatsystemet&just&nu&är&olämplig,&till&och&med&kontraproduktiv.&De&konstaterar&också&ett&långvarigt&produktionsöverskott&och&att&tid&finns&för&eftertanke.&Att&i&en&överskotts?situation&bygga&mer&vindkraftverk&är&onödigt,&eftersom&den&vindkraft&som&nu&byggs&kommer&att&tas&ur&drift&ungefär&samtidigt&som&kärnkraften&börjar&läggas&ner&av&åldersskäl&och&alltså&inte&kommer&att&ersätta&den&då&förlorade&produktionen”."

o För"att"ta"ytterligare"ett"exempel:"Fastighetsbolaget"Wallenstam"skrev"nyligen"ner"värdet"på"sina"vindkraftverk"med"350"miljoner"kronor."

o Energiminister"Ibrahim"Baylan"uttalade"2015U05U12:"”Jag&har&gett&i&uppdrag&till&Energi?myndigheten&att&komma&med&förslag&gällande&havsbaserad&vindkraft&eftersom&Sveriges&befolkning,&med&rätta,&ibland&motsätter&sig&att&fler&vindkraftverk&ska&byggas&på&land”."

o EU:s"energiminister"uttalade"nyligen"vid"möte"angående"vindkraften"de"bevingade"orden.""Nu&måste&vi&ställa&dem&till&havs&och&sluta&kivas&med&medborgarna"."

o The"European"Wind"Energy"Association"(EWEA)"prioriterar"havsbaserad"vindkraft"U2015."EWEA"har"presenterat"the"European"Wind"Initiative"(EWI)"för"perioden"2013"U"2015."Bl.a."satsas"på"utveckling"av"verk"med"effekten"10"–"20"MW"med"inriktning"att"offshore"teknik"ska"utgöra"50"%"år"2030."

4""

o Europeiska"Kommissionen"stödjer"20"havsbaserade"vindkraftparker"i"Tyskland."2015U04U20."Total"Investeringskostnad"på"273"miljarder."Sjutton"vindkraftsparker"kommer"att"ligga"i"Nordsjön"och"tre"i"Östersjön.""

o Nationalekonomisk"förlust"av"kostnader"för"elcertifikat,"om"ca"300"miljarder"kr"för"elöverskott"som"exporteras."

o Kraftfull"opinion"mot"utökade"elcertifikat"i"riksdagen."Regeringen"har"återtagit"proposition"om"elcertifikat"och"oppositionen"anser"att"denna"fråga"ska"hanteras"av"Energikommissionen.""

Allt"starkare"krafter"talar"för"moratorium"för"vindkraft"och"att"utvärdering"av"de"negativa"effekterna"på"natur,"skogstillväxt"och"människors"hälsa"ska"göras"i"samband"med"Energikommissionens"värdering"av"de"olika"energislagen."Omedelbara"insatser"och"frigjorda"resurser"krävs"för"effektivare"klimatåtgärder."I"synnerhet"inom"transportsektorn."Enbart"effektivisering"inom"bostadssektorn"kan"spara"ca"7"TWh"och"ge"stora"sysselsättningseffekter."Rationalisering"och"strukturomvandling"inom"pappersindustrin"kommer"att"spara"10"TWh."Under"tiden"kan"vi"avsätta"större"skyddade"vindkraftsfria"områden"för"nödvändigt"skydd"och"rehabilitering"av"fauna"och"miljö."""o ”Miljöbalken&anger&i&sin&portalparagraf&bl.a.&att&mark,&vatten&och&fysisk&miljö&i&övrigt&ska&

användas&så&att&en&från&ekologisk,&social,&kulturell&och&samhällsekonomisk&synpunkt&långsiktig&god&hushållning&tryggas”.""Detta"motsägs"av"att"vindkraft"utgör"allvarligt"hot"mot"ekosystem,"sociala"system"på"landsbygden,"lokalt"klimat,"urgamla"kulturbygder"och"nationalekonomi.""Vindkraften"måste"därför"begränsas"till"så"få"platser"som"möjligt"så"att"dess"allvarliga"barriäreffekter"och"den"pågående"fragmenteringen"av"landskap"och"skogar"stoppas.""

"12."22.2"Alternativ"”Lokaliseringen&är&given&och&prövad.&Platsen&har&funnits&lämplig&för&etablering&av&vindkraft”.&&Detta"motsägs"av"bolagets"agerande"och"erkännande"av"att"tidigare"påståenden"varit"osakliga"och"ohållbara"och"att"gällande"tillstånd"tillkommit"på"felaktiga"grunder."Att"gällande"tillstånd"plötsligt"klassas"som"nollalternativ"är"ett"cirkelresonemang"som"är"ohållbart"ur"juridisk"synpunkt"och"kan"betraktas"som"ytterligare"exempel"på"den"”salamitaktik”"som"ogillas"av"EUUkommissionen.""Det"är"också"gravt"felaktigt"att"påstå"att"lokalisering"av"230"m"verk"är"given."Denna"fråga"har"inte"prövats"av"Härjedalens"kommun"eller"länsstyrelsens"MPD."""Det"är"också"mindre"genomtänkt"att"påstå"att"”ytterligare&mark&måste&tas&i&anspråk&när&vindkraftverk&anläggs&på&annan&plats”."Vindkraftsbranschen"har"sedan"två"år"meddelat"att"man"med"1000"verk"kan"ersätta"planerade"3000"verk.""Totalt"har"funnits"projektplaner"på"ca"50"TWh."Branschen"har"således"haft"lång"tid"på"sig"att"samordna"projekten"till"ett"mindre"antal"koncentrerade"effektivare"anläggningar."Stora"pågående"projekt"t.ex."Markbygden"med"utrymme"för"1101"verk,"där"investeringsviljan"har"minskat"och"där"utrymme"bör"finnas"för"övriga"bolag"att"gå"in"som"andelsintressent."Det"närliggande"KölvallenUprojektet"var"ursprungligen"projekterat"för"135"verk"á"220"meter"och"har"nu"skurits"ned"till"65"verk."Det"finns"således"redan"strukturella"och"kostnadsUeffektiva"samordningsmöjligheter,"som"samtidigt"medför"mindre"miljöpåverkan"och"bibehållen"skogsproduktion."Det"bästa"maxUalternativet"är"således"nedläggning"av"projekten"i"Ängersjö"och"överföring"av"finansiella"resurser"till"frigjord"projektkapacitet"på"annan"plats."Härigenom"sparas"även"kostnader"för"bergtäkt"och"två"mil"ny"kraftledning."Detta"kan"lösas"med"ett"telefonsamtal"på"två"minuter.""Totalt"markanspråk."Förlust"av"23,4"hektar"och"koldioxidupptagande"skogsmark"för"endast"fyra"verk"(Ängersjökölen),"är"en"stor"miljöförlust"som"inte"beaktats."De"biologiska"effekterna"på"ekosystem,"habitatsförluster,"biologisk"mångfald,"nedkylning"och"effekter"på"det"lokala"klimatet,"ljudemission,"ekoturism"mm"är"inte"redovisade"ytmässigt."""

5""

3.2"Konsekvenser"för"landskapsbilden"Dessa"verk"kommer"att"synas"på"två"till"fyra"mils"radie"i"gränslandet"mellan"Härjedalen"och"Hälsingland."I"mörker"och"klar"väderlek"syns"de"blinkande"varningsljusen"ännu"längre."Tidigare"visades"att"verken"på"Sandtjärnberget"syntes"till"Sveg."Dessa"55"m"högre"verk"kan"synas"till"halva"sin"höjd"från"Sveg."Frågan"måste"återföras"till"Härjedalens"kommun."Bolaget"har"ännu"inte"accepterat"internationella"regelverk"t.ex."The"Schottisch"Heritage"regelverk"som"förbjuder"panoramaUbilder"och"anger"tydliga"regler"för"objektivstorlek"och"zoomning"för"att"undvika"vilseledning."Fotoformatet"ska"vara"A4."Dessa"värden"ska"alltid"redovisas."Att"titta"på"ett"foto"på"52"cm"avstånd"är"missvisande.""Bedömningen"är"att"en"ökning"av"totalhöjden"endast"ger"en"liten"förändring"av"synupplevelsen"av"vindkraftanläggningen"kan"bara"bedömas"av"lokalbefolkningen,"som"bor"några"km"från"verken."Avsnittet"är"en"typisk"konsultprodukt.""Naturvärdesinventeringen"Vi"hänvisar"till"samtliga"påtalade"brister"i"tidigare"överklagande."Självklart"har"en"högre"höjd"stora"effekter"på"det"lokala"klimatet"genom"nedpressning"av"allt"kallare"luft."""• Avsnittet"fåglar"är"gravt"vilseledande"och"motsägs"av"bifogad"Sammanfattning,och,analys,av,

rapporter,om,kungsörnars,och,rovfåglars,flyttnings9,och,övervintringsmönster,och,det,ökade,hotet,mot,dessa,arter,genom,habitatsförluster,och,dödsfall,vid,kollisioner,med,vindkraftverk.,Behov,av,kompensatoriska,åtgärder,och,frizon,för,kungsörn,och,berguv,i,Härjedalen.""

Denna"har"med"anslutet"mail"2014U11U23,"översänts"till"Regeringen,"berörda"verk,"länsstyrelser"och"kommuner,"samt"riksdagspolitiker"i"Naturvårdsverkets"insynsråd"och"Energikommissionen."De"presenterade"GPSUstudierna"visar"att"vi"nu"bevittnar"hur"den"biologiska"mångfalden"hotas"av"en"subventionerad"utrotningsprocess."Den"allvarliga"situationen"är"uppenbar"och"stöds"av"Naturvårdsverket,"som"bedömer"att"”utökad&vindkraft&påverkar&kungsörnens&bevarandestatus”&(WebbUsida).""Stöd"för"skyddsområde"för"hotade"arter"finns"i"EUs"Fågeldirektiv"(2009/147/EG),"artikel"4"och"Bilaga"1,"där"medlemsländerna"åläggs"att"utse"särskilda"skyddsområden"för"kungsörn"och"berguv,"i"syfte"att"säkerställa"överlevnad"och"fortplantning."Stöd"finns"även"i"Bernkonventionen,"Bonnkonventionen"och"Konventionen"om"biologisk"mångfald"(CBD/Riokonventionen)"samt"Miljöbalken."Den"nu"tillämpade"landskapsU"och"miljöfragmenterande"spridningen"av"små"och"medelstora"vindkraftsgrupperingar"måste"begränsas"till"platser"som"medför"minst"miljöskada"och"Härjedalens"unika"kärnområden"och"övervintringsområden"för"kungsörn"avsättas"som"kompensationsområden"för"skydd"av"den"biologiska"mångfalden."Frågan"har"EUUpotential.""Nya"värdefulla"kunskaper"om"kungsörnens"flyttningar,"häckningsU"och"övervintringsområden"har"presenterats"i"flera"svenska"och"norska"rapporter."Rapporterna"tydliggör"det"utökade"hotet"och"konflikten"med"vindkraftsutbyggnaden"om"habitat"och"höjdlägen."Forskningsresultaten"är"baserade"på"GPSUmärkta"örnars"rörelser"och"har"genomförts"av"Naturvårdsverket/Energimyndigheten"(Vindval),"Norges"Institut"för"Naturforskning"(NINA)"och"Universitetet"i"Umeå."Studierna"visar"att"o nuvarande"buffertzoner"för"kungsörnsrevir"om"2"km,"är"gravt"otillräckliga"och"utgör"ett"allvarligt"

hot"mot"kungsörnspopulationen."Den"av"myndigheter"och"domstolar"schablonmässigt"tillämpade"cirkulära"buffertzonen"med"2"km"radie"runt"boplatsen"motsvarar"endast"ett"skyddat"kärnområde"på"13"km2,"medan"studierna"visar"att"örnarnas"hemområden"i"verkligheten"varierar"mellan"60"–"605"km2,"med"medelvärdet"214"km2."Detta"motsvarar"5"till"15"km"radie"för"ett"cirkelformat"område."Forskningsresultaten"ger"fullt"stöd"för"de"krav"som"sedan"länge"ställts"av"landets"ornitologiska"expertis"för"habitatskydd"vid"örnrevir"om"3U4"km"och"en"forskningsbaserad"syn"på"revirhävdande"örnars"födosöksrutiner"och"hur"de"använder"sitt"hemområde"ur"biotopsynpunkt."

6""

o boplatsen"i"flera"fall"ligger"i"utkanten"av"eller"helt"utanför"kärnområdet"(5U8"km)."Tillgång"på"lämpliga"boträd"har"stor"betydelse"och"många"revir"har"flera"alternativa"boplatser."I"verkligheten"måste"örnarna"därför"söka"föda"långt"in"i"tidigare"födosöksområden"inom"vindkraftsparkerna."

o unga"kungsörnar"uppehåller"sig"inom"hemområdet"under"mitten"av"juli"–"början"av"november,"men"redan"en"månad"efter"påbörjad"flygning"befinner"de"sig"2"km"från"boet"och"senare"3U5"km"(25U45"km2)."De"unga"örnarna"måste"således"ganska"snabbt"söka"sig"längre"från"boet"och"av"flera"anledningar"söka"föda"inom"vindkraftsutnyttjade"områden."Bytesdjuren"i"det"närmaste"området"lär"vara"decimerat."Föräldrarna"fördriver"unga"örnar"efter"hand"som"de"kan"försörja"sig"själva."Vindkraftverk"tränger"bort"bytesdjur."De"tidigare"jaktmarkerna"inom"vindkraftsparken"ger"dessutom"mindre"föda"då"såväl"revir,"antal"arter"och"individer"reduceras."Detta"leder"i"sin"tur"till"behov"av"ännu"större"hemområden,"ökad"energiförbrukning"och"svårigheter"för"lyckad"häckning."

o Buffertzoner,för,unga,kungsörnar,är,högst,irrelevant"och"de"löper"stora"risker"i"näraliggande"vindkraftsparker."Unga"kungsörnar"övervintrar"oftast"långt"söderut."Hanfåglarna"flyttar"60U160"mil"redan"under"sitt"första"levnadsår"(ibland"ända"till"Skåne),"medan"honorna"flyttar"10U55"mil"från"hemområdet."På"våren"passerar"de"sitt"hemområde"för"att"följa"renarnas"vandring"till"deras"kalvningsplatser."Därefter"återvänder"de"alltid"till"sitt"hemområde"med"utflykter"på"upp"till"10"mil."Här"uppehåller"de"sig"de"fem"första"åren"innan"de"bildar"egna"revir."

o JämtlandUHärjedalen"utgör"ett"välfrekventerat"övervintringsområde"med"etablerade"flyttstråk"för"en"stor"del"av"den"skandinaviska"örnpopulationen."Honörnar"från"norra"Jämtland"övervintrar"dessutom"huvudsakligen"i"Härjedalen"(GPSUstudie"av"örnar"vid"Storruns"vindkraftspark)."

o även"äldre"örnar"gör"långa"färder"till"sina"övervintringsplatser."o den"utrotningshotade"kungsörnsstammens"reproduktion"understiger"regelbundet"regeringens"

nya"referensvärde"för"gynnsam"bevarandestatus"om"150"lyckade"häckningar/år."Detta"låga"referensvärde"åberopas"redan"av"vindkraftsbolagen."Arten"utsätts"dessutom"för"andra"hot."

o mortaliteten"utan"vindkraft"är"för"unga"kungsörnar"77"%"under"de"fem"första"levnadsåren"(SLU)."o allt"högre"verk"medför"5U12"ggr"ökad"risk"för"örnar"och"rovfåglar"jämfört"med"andra"fågelarter."o enbart"170"verk"på"Gotland"dödar"ca"20"örnar"per"år."(3Uårig"studie"på"Näsudden)."o Berguv"har"identisk"status"med"kungsörn,"med"rörlighet"upp"till"10"km"från"kärnområdet."En"förbisedd"aspekt"är"att"verken"driver"ner"kall"luft"mot"marken"(<"4"0C)"som"kan"påverka"lufttemperaturen"upptill"10"km"och"indirekt"bytesunderlaget"och"dessutom"störande"turbulens."De"presenterade"GPSUbaserade"studierna"visar"att"nuvarande"revirfokusering"är"helt"verkningslös"och"bidrar"till"artens"decimering."Riskerna"är"sannolikt"större"under"resterande"tid"av"året"när"örnarna"befinner"sig"på"svävande"flykt"över"landets"vindkraftsutnyttjade"berg,"åsar"och"floddalar.""Överföring"av"projekten"till"frigjord"kapacitet"i"andra"projekt"möjliggör"en"från"vindkraft"fredad"”frizon”"i"likhet"med"de"från"vattenreglering"fyra"fredade"nationalälvarna"i"Norrland."""EUROBAT"GUIDLINES"2015"U"nytt"regelverk"för"skydd"av"fladdermöss."Avsnittet"fladdermöss"är"gravt"vilseledande"och"motsägs"av"kraftfullt"nytt"regelverk"för"skydd"av"fladdermöss"EUROBAT"GUIDLINES"2015.""Regelverket"avråder,från,etablering,av,vindkraft,i,alla,typer,av,skogsområden."Hotet"mot"hela"det"europeiska"ekosystemet"och"allvarliga"skogsskador"är"uppenbart."Nordisk,vindkrafts,vägran,att,genomföra,fladdermusinventering,är,helt,oförenligt,med,detta,regelverk.""Fladdermössen"är"skyddade"av"en"global"FNUkonvention"som"Sverige"undertecknade"1992.""Den"europeiska"implementeringen"av"konventionen"drivs"av"United"Nations"Bat"Secretariat"UNEP/Eurobats,"med"sekretariat"i"Bonn"sedan"1995."Hotbilden"redovisas"på"deras"hemsida:"Fladdermöss&spelar&en&central&roll&i&ekosystemet.&I&Europa&är&de&nästan&de&enda&naturliga&regulatorerna&av&nattaktiva&insekter.&Om&det&inte&fanns&fladdermöss,&skulle&vi&behöva&bekämpa&dessa&insekter&med&kemiska&bekämpningsmedel.&De&insekter&som&fladdermöss&lever&av&är&framför&allt&insekter&som&är&skadliga&för&jord?&och&skogsbruk&https://www.deutschland.de/en/topic/environment/batUprotection"EUROBATSUavtalet"inrättades"inom"ramen"för"konventionen"om"skydd"av"flyttande"arter"(CMS"eller"BonnUkonventionen)"som"erkänner"att"utrotningshotade"flyttfåglar"endast"kan"ges"fullt"skydd"om"

7""

aktiviteter"koordineras"över"hela"flyttområdet."Avtalet"syftar"till"att"skydda"alla"europeiska"fladdermusarter"(52st)"genom"lagstiftning,"utbildning,"åtgärder"för"bevarande"och"internationellt"samarbete"mellan"avtalets"medlemmar."Avtalet"är"ett"internationellt"oberoende"fördrag,"med"egna"samverkansorgan:"the"Meeting"of"Parties,"the"Standing"Committee,"the"Advisory"Committee"och"sekretariatet,"som"rapporterar"direkt"till"de"medverkande"länderna.""EUROBATS"har"nu"fastlagt"riktlinjer"för"att"skydda"fladdermössen"och"undvika"dödsfall"vid"vindkraftverk;"the"EUROBATS"Guidelines"2015,"A"guide"to"the"implementation"of"the"Agreement"on"the"Conservation"of"Populations"of"European"Bats"(EUROBATS)."Version"1."UNEP/EUROBATS"Secretariat,"Bonn,"Germany."(UNEP"="FNs"Environment"Programe).""Nedan"återges"nya"viktiga"ståndpunkter"och"skärpta"krav:""Sid"11."Exempelvis&kan&stora&floddalar&tjäna&som&vandringsvägar&för&fladdermöss&som&Nyctalus&noctula&eller&Pipistrellus&nathusii.&Vindkraftverk&bör&inte&installeras&inom&alla&typer&av&skogsmark&eller&inom&200&m&/från&skogsbryn/&på&grund&av&den&stora&risken&för&dödsfall&(DÜRR&2007,&KELM&et&al.&2014).&&Ökningen&av&livsmiljöer&i&skogsbryn&(vägkanter&och&schaktningar)&kommer&också&att&förbättra&födotillgången&(mygg,&insekter)&för&fladdermöss&(KUSCH&et&al.&2004&MÜLLER&et&al.&2013,&WALSH&&&HARRIS&1996a,&b),&vilket&kan&leda&till&en&ökning&av&fladdermössens&aktivitet&intill&vindkraftverken&och&ytterligare&ökad&risk&för&dödsfall."16."Det&är&viktigt&att&inse&att&högre&vindkraftverk&inte&nödvändigt&minskar&fladdermössdödligheten&(GEORGIAKAKIS&et&al.&2012).&Tvärtom&kan&större&rotorer&öka&dödligheten&(ARNETT&et&al.&2008).&Studier&har&också&visat&att&även&i&till&synes&olämpliga&fladdermusmiljöer,&som&stora&öppna&jordbruksslätter,&kan&vindkraftverk&orsaka&hög&fladdermusdödlighet&(BRINKMANN&et&al.&2011).&17."När&vindkraftverk&byggs&i&skogar&kan&effekterna&förvärras,&särskilt&för&fasta&fladdermus?populationer."20."För&landbaserade&vindkraftverk&rekommenderas&att&förundersökningen&ska&utvärdera&alla&tillgängliga&uppgifter&om&fladdermöss&inom&en&10&km&radie&från&vindkraftverkens&placering.&I&vissa&fall&kan&en&större&radie&vara&lämpligt&(t.ex.&När&det&gäller&viktiga&kolonier&av&arter&som&pendlar&långa&sträckor&till&födosöksplatser).&20."Migrationsvägar&över&mark&och&hav&ska&också&utvärderas.&Särskild&uppmärksamhet&ska&ägnas&åt&fladdermössens&vandringsvägar&när&vindkraftverk&föreslås&nära&framstående&landskapselement&som&floddalar,&höglänta&åsar,&höglänta&pass&och&kustlinjer."20."……..&områden&som&är&olämpliga&platser&för&vindkraftverk&ur&fladdermössperspektiv;&närhet&till&viktiga&fladdermösskolonier,&skyddade&områden&som&utsetts&för&bevarande&av&fladdermöss,&ädellövsskogar&eller&barrträdsskogsmarker,&200&m&buffertzon&vid&skogsbryn,&trädlinjer&(Alléer),&häckar,&våtmarker,&vattensamlingar&och&vattendrag."21."Fladdermössens&aktivitetscykel&kan&starta&i&mitten&av&februari&och&sluta&i&mitten&av&december&men&kommer&sannolikt&att&vara&kortare&i&norra&delarna.&I&vissa&regioner&i&södra&Europa&(t.ex.&kustnära&Grekland&och&Montenegro),&kan&viloperioden&utebli&och&undersökningar&bör&därför&fortsätta&året&runt.&22."…..&Tyska&studier&visar&att&antalet&omkomna&har&uppsamlats&upp&till&95&m&från&vindkraftverk&(NIERMANN&et&al.&2007)&och&att&N.&noctula&oftast&dödades&vid&vindkraftverk&på&genomsnittliga&avstånd&av&200&m&från&skogsområden&(DÜRR&2007)."28."Inom&alla&typer&av&skogsmark&Som&tidigare&sagts,&bör&vindkraftverk&inte&installeras&på&skogsmark&eller&närmare&än&200&m&på&grund&av&den&stora&risken&för&dödsfall.&I&länder&där&detta&är&fortfarande&tillåtet,&bör&förutom&de&manuella&detektorundersökningar&som&beskrivs&ovan,&även&fladdermössverksamhet&ovanför&trädkronorna&övervakas&med&hjälp&av&ett&automatiserat&detektorsystem.&Systemet&ska&vara&inställt&för&att&registrera&fladdermössaktivitet&på&föreslagna&platser&vindkraftverk&under&fladdermössens&aktiva&säsong,&från&en&timme&före&solnedgången&till&en&timme&efter&soluppgången.&Det&rekommenderas&också&att&använda&fångstnät,&för&att&bekräfta&förekomsten&av&arter&som&är&mycket&svåra&att&upptäcka&eller&registrera&med&akustiska&metoder.&34."De&huvudsakliga&metoder&som&för&närvarande&används&för&att&minska&eller&undvika&dödlighet&är&bladvinkling,&ökad&cut?in&vindhastighet&och&tillfälligt&driftstopp&under&tider&med&högre&risk&på&natten&

8""

eller&under&året.&Ökningen&av&cut?in&vindhastigheten&är&dock&inte&100&%&effektiv&eftersom&vissa&arter,&särskilt&migrerande,&fortfarande&flyger&vid&vindhastigheter&över&10&m/s&(HURST&et&al.&2014).&Övervakning&av&dödligheten&är&därför&fortfarande&nödvändigt&för&att&bedöma&effekten&av&dessa&åtgärder.&Metoderna&som&diskuteras&utförligt&i&BRINKMANN&et&al.&(2011)&och&LIMPENS&et&al.&(2013)&sammanfattas&här."42."Eftersom&alla&europeiska&fladdermöss&är&skyddade&av&internationell&och&nationell&lagstiftning,&är&något&uppsåtligt&dödande&förbjudet&i&lag.&Därför&är&förhindrande&av&fladdermusdödandet&vid&vindkraftverk,&eller&åtminstone&minskning&till&ett&minimum,&inte&bara&en&prioritet&för&bevarande,&men&också&en&rättslig&förpliktelse&i&Europa.""Det"ska"noteras"att"regelverket"ställer"absoluta"krav"på"en"detaljerad"manuell"inventeringsinsats,"indelad"i"6"faser"under"tiden"15"februari"–"15"december."Sökområdet"kan"i"särskida"fall"utvidgas"till"10"km"från"den"föreslagna"placeringen."Dessutom"ställs"krav"på"avancerad"automatisk"registrering"och"särskilda"system"för"högflygande"arter"över"trädtoppshöjd."Det"är"extra"viktigt"om"tillstånd"ska"ges"i"skogsterräng"eftersom"det"generellt"anses"olämpligt.""Alla"arter"ska"skyddas."Aktuella"passerande"arter"är"förekommande"långt"norrut"i"Sverige"

o Stor"fladdermus."Vingbredd"30"U"45"cm."Jagar"redan"på"eftermiddagen,"skalbaggar"och"nattflyn."Utbredning"längs"Norrlandskusten"ända"upp"till"Medelpad.""

o Nordisk"fladdermus."Hela"landet."o Trollfladdermus."Västerbotten."Märkta"individer"har"återfunnits"i"Tyskland"och"Belgien."o Långörad"fladdermus."Härjedalen,"Ångermanland."o Vattenfladdermus.""Ångermanland,"Jämtland."o Mustaschfladdermus."Mellersta"Norrland."o Brandts"(mustasch)fladdermus."Mellersta"Norrland."o Fransfladdermus."Västernorrland."Sårbar."o Gråskimlig"fladdermus."Gästrikland."Långflygande."

Faktum"är"att"fladdermössen"når"ända"upp"i"fjällområdena."Som"exempel"garanterar"Fulufjällets"Naturrum"att"turister"kan"delta"i"en"aktivitet"för"att"uppleva"fladdermöss,"så"sent"som"den"21"augusti.""Länsstyrelsen"Halland"har"föredömligt"agerat"med"förbud"mot"drift"under"känslig"tid."Man"hänvisar"också"till"inventering"som"utförts"vid"Markbygden,"projektetapp"1,"Piteå"kommun"(Noctula"2011),"där"en"kraftig"förekomst"av"fladdermöss"har"konstaterats."Denna"nordliga"rapport"konstaterar"bl.a.:"o Hög"artrikedom,"framför"allt"resultat"av"en"mycket"stor"inventeringsinsats."o Aktiviteten"varierar"under"sommaren"och"hösten,"men"är"tydligt"högre"under"perioden"15"juli"–"

15"september,"kl."22.00"U"4.00."o Tydligt"samband"mellan"temperatur"och"aktivitet"kunde"inte"styrkas,"men"generellt"verkar"

aktiviteten"avta"under"5"0C."o Eftersom"fladdermöss"attraheras"av"vindkraftverk"kan"man"förutsätta"att"så"också"kommer"att"

ske"i"det"studerade"området"då"fladdermöss"förekom"i"hela"området."Störst"risk"för"att"attrahera"fladdermöss"finns"vid"inventeringsplatser,"som"troligen"förklaras"av"att"det"finns"ledlinjer"i"landskapets"kraftledningsgator"och"långsträckta"bryn"mot"vatten."

o Rapporten"framlägger"krav"på"avstängning"av"verk"under"känsliga"perioder"och"förhållanden."Detta"är"ett"klart"bevis"på"att"de"av"oss"framförda"fakta"i"den"tidigare"miljöprövningsprocessen"är"sakligt"underbyggda."Nu"klargörs"också"Sveriges"skyldighet"att"agera."I"synnerhet"med"tanke"på"att"en"stor"del"av"de"3100"svenska"vindkraftverken"är"placerade"i"skogsmark"och"att"Sverige"generellt"inte"ställt"krav"på"skydd"av"fladdermöss,"är"det"bindande"artskyddskravet"enligt"konventionen"starkt"åsidosatt"och"fladdermuspopulationerna"redan"utsatta"för"en"kraftig"decimering."Mot"bakgrund"av"att"EUOROBAT"starkt"avråder"från"etablering"i"skog"finns"ytterligare"skäl"för"att"avbryta"Ängersjöprojekten"och"bevara"områdets"ekosystem"och"skogens"produktionsförmåga."""I"synnerhet"som"relaterad"amerikansk"forskning"visar"att"försök"med"driftstopp"under"kritisk"tid"vid"6,5"m/s"endast"reducerar"dödligheten"med"20U80"%,"vilket"enbart"förlänger"den"plågsamma"processen,"som"är"extra"allvarlig"eftersom"fladdermusarterna"har"en"mycket"låg"

9""

reproduktionsförmåga"och"föder"en"unge"per"år."Ett"dödsfall"under"födosök"innebär"dessutom"en"sannolik"svältdöd"för"denna"unge,"vilket"inte"redovisas"i"statistiken."Vi"yrkar"att"Miljöbalkens"försiktighetsprincip"ska"tillämpas.""Samband"med"förluster"av"honungsbin.""Följande"artikel"ger"betänkligheter"om"vindkraftens"potentiella"samband"med"de"stora"förlusterna"av"honungsbin"i"USA"och"därav"orsakade"skördeförluster."http://apisuk.com/Bees/2013/01/researchUbeesUandUwindUturbines/"De"första"rapporterna"av"massiva"försvinnanden"av"honungsbin"kom"i"början"av"2005"och"överensstämmer"med"tidpunkten"för"den"kraftiga"ökningen"av"antalet"vindkraftverk"i"USA"2004U2005."Två"kartor"visar"samband"mellan"vindkraftsutbyggnad"och"förlust"av"honungsbin."Framlagd"hypotes"hänvisar"till"rapport"från"WH"Kircher,"Acoustical"Communication"in"Honeybees"on"02/05/1993,"som"konstaterar"att"ljud"och"luftburna"vibrationer"spelar"en"viktig"roll"för"binas"kommunikation."Bin"använder"också"ljudvibrationer"för"att"navigera,"liknande"sonar"som"används"av"marint"liv"och"fladdermöss."Annan"rapport"tyder"på"att"bin"kommunicerar"vid"200U300"Hz."Då"infraU"och"lågfrekvent"ljud"inte"dämpas"lika"snabbt"som"högfrekvent"ljud,"kan"det"få"störningseffekt"på"stora"områden"och"även"andra"insektsarter.""Detta"är"ett"potentiellt"mycket"allvarligt"hot"mot"jordU"och"skogsnäringarna"som"måste"utvärderas.""Effekter"på"det"lokala"klimatet"och"potentiella"frost"och"torkskador"på"skog"och"mikroflora/fauna"Verken"genererar"kraftig"turbulens"som"pressar"kallare"luftlager"mot"marken"och"kan"orsaka"nedkylning"med"1U4"0C."Amerikansk"forskning"visar"att"turbulenseffekter"kan"uppnås"upp"till"10"km"från"verken"enligt"rapport"från"EUs"miljökommission."Detta"kan"leda"till"ökad"nattfrost"långt"fram"i"växtsäsongen"när"färska"granskott"och"blad"är"sårbara"och"kan"förfrysas"långt"efter"den"tid"som"de"normalt"brukar"vara"säkra"från"frostskador."Nedkylningen"får"effekter"på"tillväxt"och"producerad"virkesmängd."• I"Norrland"rapporteras"direkta"skogsskador"flera"kilometer"från"verken,"då"träd"och"grenar"bryts"

genom"ökad"tyngd"av"is"och"snö"som"uppstår"vid"nedkylning"av"fuktig"luft"i"marknivån."• potentiella"uttorkningseffekter"under"varmare"nätter,"när"torr"luft"nedpressas"och"kondensation"

av"fukt"(dagg)"uteblir."Detta"är"fatalt"för"groende"frön"och"plantor"i"början"på"växtsäsongen."Här"finns"stor"risk"att"känsliga"arter"får"irreparabla"skador,"i"synnerhet"på"grusmark"under"kortare"torrperioder."

• potentiella"effekter"på"ca"1800"rödlistade"arter"i"mikrofloran"och"mikrofaunan,"som"har"stor"betydelse"för"effektiv"nedbrytning"av"döda"växtdelar"och"återföring"av"näringsämnen"till"redan"oftast"magra"marker."Detta"kan"få"stora"effekter"på"näringsinnehållet"i"skogarnas"humuslager."

"CLEOUrapporten"och"klimathot"mot"skogens"tillväxt"och"huvudnäringarna"skogsbruk"och"jordbruk"Naturvårdsverket"har"nyligen"till"regeringen"redovisat"sitt"forskningsprogram"om"klimatförändringar"och"miljömål,"Climate"change"and"Environmental"Objectives"eller"CLEOUrapporten."Rapporten"redovisar"allvarliga"klimathot"från"marknära"ozon,"som"leder"till"skadlig"ozolytprocess"och"skogsskador."De"kontinentala"vindkraftverken"dödar"ca"500"000"fladdermöss"per"år"(Voigt"et"al)."Vid"den"senaste"fladdermuskongressen"(EUORABAT)"visade"franska"forskare"att"flera"viktiga"fladdermusarter"minskat"med"ca"13"%"om"året"under"den"åttaåriga"undersökningsperioden."Dessa"djur"behövs"för"att"klara"nya"hot"från"invasiva"insektsarter."Insektsangrepp"på"träd"kan"leda"till"betydande"ökningar"av"stressinducerade"emissioner"av"partikelbildande"ämnen"och"därigenom"ökande"halter"av"organisk"aerosol."Det"leder"sen"till"högre"halt"av"marknära"ozon,"som"är"skadligt"för"både"människor"och"växter."Än"mer"avgörande"är"den"s.k."ozolytprocessen"som"kan"ha"mångfaldig"effekt"på"växter,"när"ozonet"tränger"in"i"växternas"barrU"och"bladöppningar.""CLEOUrapporten"redogör"utförligt"för"allvarliga"konsekvenser"för"skogsbruket."Skogsstyrelsen"visar"att"deformerade"och"kådindränkta"gröna"kottar"lossnar"från"framför"allt"gran.""Någon"effektiv"bekämpningsmetod"finns"inte."Orsakerna"är"troligen"angrepp"från"t.ex."grankottflugans,"grankottU

10""

vecklarens"eller"grankottsmottets"larver."Blå"pilbladbagge"och"granbarkborre"är"stora"skadegörare"i"svensk"skog."Ett"varmare"klimat"med"förlängd"växtsäsong"medför"att"insekterna"kan"hinna"med"ytterligare"en"äggläggning"per"år"och"fördubbla"skadorna."De"fossila"klimatgasernas"effekt"på"det"atmosfäriska"ozonlagret"är"lika"katastrofala"genom"ökad"UFUinstrålning."Detta"leder"i"sin"tur"till"försämrad"kolupptagning,"skogsskador,"lägre"tillväxt,"ökat"läckage"av"näringsämnen"och"metylkvicksilver"samt"försurning."Rapporten"visar"också"att"utsläppen"från"den"certifikatstödda"förbränningen"av"biomassa"har"negativa"miljöeffekter."Utsläppen"från"bioenergi"och"småskalig"vedeldning"är"14"ggr"högre"än"den"officiella"statistiken."CLEOUrapporten"ser"förhöjda"ozolytvärden"till"minst"2050"och"kriteriet"för"ozon"för"miljökvalitetsUmålet"Frisk"Luft,"kommer"fortsatt"att"överskridas"år"2050."Denna"klimatU"och"ekosystemstress"orsakar"utsläpp"av"samma"storleksordning"som"de"planerade"åtgärderna"för"minskade"utsläpp"inom"EU."Härtill"även"risk"för"hälsoeffekter"från"marknära"ozon."Halten"marknära"ozon"kan"av"dessa"orsaker"vara"högre"på"landsbygden"än"i"tätorter,"trots"de"högre"utsläppen"av"fossilgaser"Vindkraften"bidrar"således"till"höjda"halter"av"marknära"ozon"och"allvarliga"störningar"av"den"biologiska"mångfalden"och"försvagning"av"ekosystemen."Klimatförändringarna"medför""o ökning"av"invasiva"insektsartern"som"medför"stressymptom"och"stressreaktioner"o en"extra"svärmning"för"redan"befintliga"och"nytillkommande"skadeinsekter,"innebärande"

dubblering"av"insektsmängden"o höjda"halter"av"marknära"ozon"ger"skador"på"växter"och"djur."Potentiell"hälsorisk"för"människan."o kraftigt"ökad"ozolytprocess"ger"svåra"skogsskador"och"leder"till"minskat"näringsupptag"och"ökat"

markläckage."Stora"skördeförluster"har"noterats"i"USA."Och"risker"befaras"för"överföring"av"sjukdomsalstrande"virus"och"bakterier"till"växter,"djur"och"människor.""Bifogad"skrivelse"har"översänts"till"regering,"Energikommissionen,"Naturvårdsverkets"insynsråd"och"sekretariatet"för"regeringens"s.k."skogsdialogprocess,"med"uppdrag"att"implementera"riksdagens"vision"”Skogsriket”"och"utveckling"av"landets"huvudnäring"skogsbruket."Här"har"en"särskild"arbetsgrupp"tillsatts"för"analysering"av"hotet"mot"de"känsliga"ekosystemen."""Ohälsa"Slutbetänkandet"i"Vindkraftsutredningen"SOU"1999:759."RÄTT"PLATS"FÖR"VINDKRAFTEN,"visade"på"potentiella"ohälsoeffekter"och"föreslog"att"en"ljudnivå"<35"dBA"samt"Miljöbalkens"försiktighetsprincip"skulle"tillämpas."Dessa"och"andra"massiva"fakta"har"under"årens"lopp"förvanskats"i"sådan"utsträckning"att"en"sanningssökande"utvärdering"måste"göras."Internationella"och"svenska"studier"visar"klara"samband"mellan"sömnstörningar"och"ohälsa."Dessa"fakta"åsidosätts"i"rigida"svenska"miljöprocesser"genom"cynisk"hänvisning"till"”praxis”,"som"gällt"för"andra"irrelevanta"bullerkällor"sedan"1980Utalet."Många"drabbade"upplever"dunk"och"amplitudmodulerat"ljud"som"terrorliknande"intrång,"i"synnerhet"under"nattetid."Vattenfalls"anläggning"vid"StorURotliden"kan"höras"på"5"km."Den"svenska"landsbygdsUbefolkningen"lämnas"oskyddad"medan"Tyskland,"som"mottar"stor"del"av"det"subventionerade,"vindkraftsproducerade"och"olönsamma"elöverskottet"ställer"höga"krav"på"bullergränsvärden."SchleswigUHolstein"35"dBA."Bayern"10"gånger"totalhöjden.""Påtalade"brister"i"beräkningsmetoder,"systemfel"beträffande"genomsnittsvärden"och"mätapparatur"för"det"speciella"vindkraftsbullret,"ignoreras"genomgående."Nordisk"vindkrafts"tidigare"agerande"att"frita"sig"från"beräkningsansvar"var"inte"seriöst"och"transparens"saknades."Tyvärr"är"attityden"hos"vindkraftsindustrin"och"vissa"myndigheter"och"politiska"företrädare"helt"känslokall"avseende"effekterna"av"infraljud."De"förnekar"bl.a."fakta"att"människor"är"olika"känsliga"för"bullerstörningar."Barn,"ungdom"och"äldre"har"också"högre"känslighet."Denna"blockering"kan"inte"lösas"i"den"rigida"miljöprövning"som"sker"vid"länsstyrelserna,"utan"måste"lösas"via"agerande"av"seriösa"politiker"och"ny"lagstiftning."Frågan"bör"också"behandlas"av"Energikommissionen.""""

11""

Ekoturism"MKBUutkastet"vilseleder"projekteringen"med"att"påstå"att"det"inte"finns"befintlig"turistverksamhet"i"området"och"bara"lite"besöksfrekvens."Helt"felaktigt!""Ingen"hänsyn"tas"till"vilka"konsekvenser"utbyggnaden"kan"komma"att"få"för"bygden"och"för"den"turismnäring"som"är"under"utveckling."Konsekvenser"för"friluftslivet"och"landkapsbilden"i"sammananhang"med"t.ex."fisketurism"blir"oändligt"stor"och"förödande."Ett"av"många"brister"i"samrådsunderlaget.""Generellt"Samtliga"miljöaspekter"avseende"fåglar,"däggdjur,"sjöar"och"vattendrag,"naturresurser,"buller,"fotomontage,"flygsäkerhet,"säkerhet"etc."har"mycket"preliminär"karaktär"och"är"delvis"helt"irrelevanta"i"enlighet"med"ovanstående"redovisning."De"angivna"bedömningsgrunderna"är"stereotypa"och"plagierade"från"tidigare"konsultarbeten"och"saknar"i"många"fall"relevans."Det"är"då"meningslöst"att"i"detalj"bemöta"detta"preliminära"material."""Gammal"ineffektiv,"olönsam"och"söndersubventionerad"teknik,"som"motverkar"de"nationella"miljökvalitetsmålen""""Tekniken"uppfyller"inte"heller"kriterierna"för"förnyelsebar"energi"då"den"har"negativa"effekter"som"motverkar"förutsättningarna"att"uppnå"de"nationella"miljökvalitetsmålen;""Mål"1."Begränsad"klimatpåverkan""Mål"4."Giftfri"miljö"Mål"8."Levande"sjöar"Mål"9."Grundvatten"av"god"kvalitet"Mål"11."Myllrande"våtmarker""Mål"12."Levande"skogar""Mål"13."Ett"rikt"odlingslandskap"Mål"14."Storslagen"fjällmiljö"Mål"15."God"bebyggd"miljö"Mål"16."Ett"rikt"växtU"och"djurliv"Försvårad"efterlevnad"av"Nagoyakonventionen."Kommun"och"länsstyrelse"bör"först"tillse"att"dessa"områden"avsätts"för"att"uppfylla"konventionens"krav"att"avsätta"17"%"av"landområdet"för"bevarande"av"biodiversitet"och"skydda"habitat"för"hotade"arter.""Outvecklad"teknik"och"beklaglig"subventionsU"och"skattepolitik"leder"nu"till"stora"nationalekonomiska"förluster.""• Företagsförluster."Statkraft,"Wallenstam,"Triventus"etc.""• Företag"inser"olönsamheten"och"ändrar"inriktning."Pionjären"Eolus"AB,"har"ändrat"affärsidé"till"att"

enbart"exploatera"marknaden,"genom"att"snarast"möjligt"sälja"olönsamma"tillstånd"ofta"till"utländska"ägare."

• Kommunala"och"kyrkliga"bolag"går"med"förlust,"som"drabbar"skattebetalarna"och"social"service."Vindkraftsbolaget"Samkraft"AB"med"stor"andel"kommunalt"ägande"(Bollnäs"Energi,"Söderhamn"Nära,"Nordanstigs"kommun,"Gävle"kommun"och"Sandvikens"kommun)"har"varit"på"obestånd"och"akut"fått"nytt"kapital"på"över"100"miljoner"kronor"av"ägarna.""Trots"detta"mångmiljonstöd"är"Samkraft"nu"åter"på"obestånd.""

• Elskattefördelarna"betalas"genom"högre"beskattning"på"andra"energialternativ"eller"beskattningsobjekt."Ogillas"av"EU"och"kommer"att"upphöra"i"höstbudgeten,"vilket"ytterligare"medför"kommunala"förluster."

• PensionsU"och"livförsäkringsfonder"har"tappat"enorma"belopp"som"urholkat"pensionärernas"sparkapital."

• Stora"extrakostnader"för"kraftnät."Ca"27"Miljarder."• Den"lilla"människan"är"oskyddad"och"bär"kanske"den"största"kostnaden,"utan"ersättning"för"

intrång,"förlust"av"livsverk,"fastighetsvärden"och"hälsa."

12""

• De"ackumulerade"subventionerna"på"300"miljarder"används"för"el"som"i"liten"utsträckning"förbrukas"inom"landet."Överskottsel"som"produceras"för"0,65"kr/kWh"exporteras"för"0,23"kr/kWh."Subventionerad"överskottsel"realiseras"bl.a."till"Tyskland,"som"dessutom"ställer"skärpta"krav"för"skydd"av"sina"medborgare."

"Ny"teknik"Vindkraftsbranschen"desperata"försök"att"nå"extrema"höjder"och"bättre"ekonomi"medför"enbart"ökad"fragmentering"och"destruktion"av"miljö"och"ekosystem,"uråldrigt"kulturlandskap,"levnadsvillkor"och"hälsa"hos"landsbygdbefolkning,"ekoturism,"jakt"och"fiske."Det"visar"att"den"nuvarande"landbaserade"tekniken"är"en"ineffektiv,"miljöfarlig"och"oacceptabel"energiform.""Det"är"därför"nationalekonomiskt"korrekt"att"införa"moratorium"för"medgivna"miljötillstånd"och"fortsatt"planering"tills"Energikommissionen"utvärderat"samtliga"energialternativ"och"deras"miljöU"och"nationalekonomiska"effekter,"samt"de"potentiella"utvecklingsmöjligheterna.""Detta"kan"göras"via"omfördelning"av"elcertifikatsystemet,"så"att"givna"miljötillstånd"kan"”återlösas”"genom"viss"kompensation"för"nedlagda"projekteringskostnader."Här"bör"också"beaktas"att"företagen"undgår"en"kraftig"förlust"under"10U20"år"och"att"kapital"frigörs"för"lönsammare"investeringar"i"framtiden.""Detta"ger"också"möjligheter"att"avvakta"ny"effektivare"teknik,"som"kan"begränsas"till"ett"fåtal"landbaserade"områden"eller"havsbaserad"vindkraft,"som"starkt"prioriteras"av"EU."""Det"nya"supermaterialet"grafén"förespås"i"teknisk"litteratur"ha"stor"potential"i"denna"utveckling."Materialet"är"mycket"lättare"och"tiofaldigt"starkare"än"stål"och"kommer"att"revolutionera"den"tekniska"utvecklingen."Detta"kan"innebära"att"verken"kan"bli"över"300"meter"höga"och"få"flerdubblad"rotorarea."Dessa"anläggningar"bör"då"begränsas"till"några"få"koncentrerade"anläggningar"där"optimala"förutsättningar"föreligger"för"att"i"minsta"möjliga"utsträckning"förstöra"miljö"och"människors"levnadsvillkor."Grafén"tros"också"kunna"få"stor"användbarhet"inom"solenergitekniken."Frigjorda"elcertifikatkostnader"kan"användas"för"effektiviseringsåtgärder"under"denna"teknikutvecklingsfas,"forskning"eller"de"akut"nödvändiga"snabba"klimatåtgärderna"för"t.ex."omställning"av"transportsektorn.""Slutsats""Framlagt"material"uppfyller"inte"krav"enligt""o Århuskonventionen"artikel"3,"4"och"7.""o EUUkommissionens"rapport"om"tillämpningen"av"och"effektiviteten"hos"direktivet"85/337/EEG."

Ofullständig"redovisning"av"kumulativa"effekter"från"intilliggande"projekt"–"möjlig"”Salamitaktik”"o EGUdirektivet"2002/49/EG."Riktlinjer"för"omgivningsbuller.""o EGUlandskapsbildskonvention"o EUROBATS"Guidelines"2015."A"guide"to"the"implementation"of"the"Agreement"on"the"

Conservation"of"Populations"of"European"Bats"(EUROBATS)."Version"1.""o EUs"rapport"för"biologisk"mångfald,"”Vår&livförsäkring,&vårt&naturkapital&–&en&strategi&för&biologisk&

mångfald&i&EU&fram&till&2020”,"med"mål"för"att"stoppa"och"vända"förlusten"av"den"biologiska"mångfalden"och"stoppa"fragmenteringen"av"europeisk"skogsmark."

o EUs"avfallsdirektiv"om"minimal"deponi"o EWEAs"prioritering"av"havsbaserad"vindkraft"U2015."The"European"Wind"Initiative"(EWI)"för"

perioden"2013"U"2015."Satsning"på"verk"med"effekt"10"–"20"MW"och"offshore"teknik"50"%"2030."o EUs"Fågel"och"Habitatsdirektiv"med"skyldighet"att"avsätta"skyddade"områden."Här"konstateras"

generellt"lägre"populationer"av"tornseglare,"svalor"och"lövsångare."Stöd"finns"även"i"Bernkonventionen,"Bonnkonventionen"och"Konventionen"om"biologisk"mångfald"(CBD/Riokonventionen)"samt"Miljöbalken."

o Naturvårdsverkets"regelverk"för"35"dBA"i"områden"med"lågt"bakgrundsljud,"tonala"effekter"eller"hög"andel"lågfrekvent"ljud."

o Naturvårdsverkets"rapport"6241."Ljud"från"vindkraftverk"(2010U04)."

13""

o Naturvårdsverkets"kunskapssammanställning"om"infraU"och"lågfrekvent"ljud"från"vindkraftsUanläggningar"(2011U11).""Gösta"Bluhm,"Karolinska"sjukhuset."Riktvärde"för"Lnight"bör"diskuteras"

o Energimyndighetens"Eja"PedersenU"Kerstin"Persson"Waye"UJens"Forssén."Utredningar"om"Människors"upplevelser"av"ljud"från"vindkraftverk."2002U2007U2009."

o Energimyndighetens"Slutrapport"Energimyndigheten"projekt"32437U1,"Ljud"från"vindkraftverk,"modellvalideringUmätning"(Conny"Larsson,"Uppsala"universitet,"2014U12U30),"avseende"brister"i"r"beräkningssystem"NORD2000,"som"visar"att"hela"den"svenska"vindkraften"är"baserad"på"felaktiga"bullervärden."

"Framlagt"material"överensstämmer"eller"berör"inte"fakta"i"offentliga"rapporter"och"uttalande,"avseende"o Vindkraftens"hot"mot"kungsörn"och"rovfåglar."Bilaga"med"sammanställning"av"GPSUstudier"och"

inventering"av"döda"kungsörnar.""o Naturvårdsverkets"CLEOUrapport"avseende"klimateffekter,"insektshot,"trädstress,"marknära"ozon,"

ozolytprocessen"och"skogsskador.""o Energiminister"Ibrahim"Baylans"uttalade"2015U05U12"avseende"satsning"på"havsbaserad"vindkraft.""o EU:s"energiministers"löfte;""Nu&måste&vi&ställa&dem&till&havs&och&sluta&kivas&med&medborgarna"."o Miljöbalkens"Portalparagraf"och"Miljöbalken"2"kap."Allmänna"hänsynsregler"m.m.3"§.""

avseende"Försiktighetsprincipen"(Bästa"möjliga"teknik),"HushållningsU"och"kretsloppsprinciperna,"Lokaliseringsprincipen,"Rimlighetsbedömning,"Ansvar"för"skadad"miljö"och"Slutavvägning."

o Internationella"regler"för"att"undvika"manipulativa"fotomontage"o Potentiella"samband"mellan"vindkraftsbuller"och"störd"kommunikation"hos"honungsbin"och"

eventuellt"andra"insekter,"o Länsstyrelsen"Jämtlands"omprioritering"till"turism,"kulturmiljövärden"etc."i"yttrande"avseende"

riksintresse"för"vindkraft.""Uppföljning"av"NagoyaUkonventionen"är"inte"redovisad"och"bör"prioriteras."I"övrigt"konstateras"bristande"redovisning"av"lokal"klimatförändring,"potentiella"risker"för"ekologisk"kollaps,""Bristande"redovisning"av"kemikalier"och"läckage,"bristande"insikt"och"ansvar"för"framtida"folkhälsoproblem,"kontraeffekter"på"de"nationella"miljökvalitetsmålen.""Dessa"frågor"är"nu"så"allvarliga"att"de"politiska"partierna,"regering"och"myndigheter"omgående"måste"stoppa"vindkraftens"negativa"effekter"på"ekosystem,"jordU"och"skogsnäringarna,"människors"hälsa"och"vår"nationalekonomi,"genom"att;"o inom"ramen"för"Energikomissionens"uppdrag"införa"moratorium"för"fortsatt"utbyggnad"av"

vindkraften,"inkluderande"ej"påbörjade"byggtillstånd"samt"projektering."o beakta"ovan"redovisade"vindkraftsrelaterade"hot"mot"jordU"och"skogsnäringarna"i"den"kommande"

dialogprocessen"för"implementering"av"den"av"riksdagen"beslutade"visionen"”Skogsriket”."o vidta"drastiska"åtgärder"inkluderande"driftstopp"under"kritisk"tid"för"att"skydda"fladdermöss"och"

fåglar"från"att"dödas/utrotas"vid"de"redan"driftsatta"vindkraftsanläggningarna."o radikalt"ompröva"Energimyndighetens"förslag"till"riksintressen"för"vindkraft"och"tillskapa"stora"

vindkraftsbefriade"”frizoner”"och"kompensationsområden"för"skydd"av"den"biologiska"mångfalden,"kungsörnspopulationen"och"unika"kulturmiljöer,"i"likhet"med"de"fyra"skyddade"nationalälvarna."T.ex."Härjedalen"med"de"värdefulla"kulturmiljöerna"i"Ängersjö"och"Lillhärdal,"Hamra"nationalpark"och"ytterligare"tre"nationalparker,"Orsa"Finnmark,"världsarvet"Fågelsjö"samt"15U20"kungsörnsrevir,"berguv"mm."Detta"kan"också"ge"nödvändigt"skydd"åt"rennäringen"och"de"fyra"sydligaste"samebyarna"samt"bevarandet"av"den"EUUstödda"fäbodkulturen"inom"det"mellansvenska"”Fäbodriket”."""

o direkt"avsätta"det"statligt"ägda"Sveaskog"ABs"marker"som"”frizoner”"från"vindkraft"och"utveckla"dess"huvudnäring"i"enlighet"med"regeringens"program"”Skogsriket”,"statens"kriterier"för"affärsetik,"kriterier"för"FSCUcertifierad"skogsmark"och"det"statliga"direktivet"för"hållbart"företagande"och"ekosystemtjänster,"som"ska"fastställas"i"strategiska"och"uppföljningsbara"hållbarhetsmål"(Global"Report"Initiative)."

14""

o direkt"avvisa"pågående"omprövningar"av"höjdvillkor"för"givna"miljötillstånd."Ofta"begäran"om"höjning"av"verkshöjd"från"150U175"meter"till"fatala"230"meter."

o fastställa"miljömässigt"korrekta"regelverk"och"bankgarantier"för"återställning"av"naturen"vid"nedmontering"av"vindkraftverk,"inkluderande"total"borttagning"av"fundament"och"kabelsystem,"borttagning"av"hårdgjorda"kranytor,"markfiberduk"etc."Evig"deponi"i"skogsmark"är"oacceptabel."

o säkerställa"branschens"ansvar"för"destruktion"av"och"återvinning"av"kompositmaterial,"samt"regelverk"för"kemikaliehantering"i"skogsmark"vid"rekonditionering,"rengöring"och"oljehantering."

o avveckla"elcertifikatsystemet"i"avvaktan"på"ny"effektivare"teknik,"som"kan"begränsas"till"ett"fåtal"landbaserade"områden"samt"havsteknik."Det"nya"supermaterialet"grafén"kommer"att"ha"stor"potential"i"denna"utveckling."

o omdisponera"elcertifikatsystemet,"så"att"givna"miljötillstånd"kan"”återlösas”"genom"viss"kompensation"för"nedlagda"projekteringskostnader."Här"bör"beaktas"att"företagen"undgår"en"kraftig"förlust"under"10U20"år"och"att"kapital"frigörs"för"lönsammare"investeringar"i"framtiden."

o omdisponera"elcertifikatsystemet,"så"att"det"kan"användas"för"klimatåtgärder"t.ex."omställning"av"transportsektorn"eller"effektiviseringsåtgärder"inom"byggsektorn"(7"TWh)."

o omgående"införa"moratorium"för"bullerberäkningssystemet"Nord2000"och"tillsätta"en"transparent"utredning"för"medicinskt"säkra"bullergränsvärden,"vid"och"inom"bostad,"för"det"specifika"ljudet"från"tunga"vindkraftverk"i"nordiskt"klimat"och"områden"med"lågt"bakgrundsljud."

"Vi"hävdar""

! samma"argument"som"tidigare"och"vår"inställning"att"uppförande"och"drift"av"vindkraftsanläggningar"på"Ängersjökölen"och/"eller"på"Sandtjärnberget"inte"ska"beviljas."

! Vi"hävdar"också"att"16"kap"2"§"miljöbalken"inte"är"relevant"då"rättsinstanserna"inte"beaktat"framförda"fakta."Hela"frågan"ska"omprövas"av"kommun"och"länsstyrelse"om"processen"fortsätts.""

"Nordisk"vindkraft"föreslås""o ompröva"sin"strategi"mot"bakgrund"av""

! de"ekonomiska"realiteterna"! de"allvarliga"hoten"mot"ekosystemen,"skog"och"jordbruksnäringarna"! EUs"rapport"om"skydd"av"biologisk"mångfald"och"stopp"för"fortsatt"fragmentering"av"skogsmark"! EUs"intolerans"mot"bristande"kumulativ"bedömning"och"potentiell"”Salamitaktik”."! EUROBATS"Guidelines"2015"och"avrådan"från"etablering"i"alla"typer"av"skogsmark"! hoten"mot"folkhälsan""

o lägga"ned"projekten"i"ÄngersjöUområdet,"alternativt"! söka"optimal"branschmässig"samordningseffekt"och"utnyttja"frigjord"kapacitet"i"andra"projekt."! avvakta"den"tekniska"utvecklingen"mot"radikal"ny"teknik"och"begränsad"koncentrerad"placering"! följa"EUs"intentioner"på"satsning"på"havsbaserad"teknik."EUUstöd"har"lämnats"till"Tyskland."! avvakta"Energikommissionens"utredning"av"ekonomiska"och"miljömässiga"effekter"för"samtliga"

energislag"och"skogsdialogen"avseende"vision"”Skogsriket”."o ge"förutsättningar"och"stöd"för"bildande"av"nödvändig"frizon"för"vindkraftspåverkan"i"Härjedalen"i"

enlighet"med"EUs"fågel"och"habitatsdirektiv"och"i"likhet"med"vad"som"gäller"för"de"fyra"skyddade"nationalälvarna."

"Om"processen"med"vindkraftexploatering"ändå"fortskrider"anser"vi"att"samtliga"konsekvenser"på"naturU"och"kulturmiljö"och"ekosystem"måste"belysas"ordentligt."""Ängersjö"2015U06U11"""UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU"Anna"Gustafsson"

15""

Kontaktuppgifter:"Anna"Gustafsson"Enanders"väg"23"840"80"Lillhärdal""EUpost:"anna_gustafzon@hotmail.com"

From: gote.lindholm@gmail.comTo: patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se, Herjedalens Kmmun, Marco ButtelmannDate: Wed, 10 Jun 2015 11:48:14 +0200Subject: Yttrande ang. Ny ansökan om vindkraft på Lingåsen, Ängersjökölen

Jag motsätter mig att ändringen av höjden på de vindkrafverk som planneras att byggas på Ängersjökölen p.g.a.

Den högre höjden kommer att göra så att rotorbladen kommer ovanför det skyddande skogsparti som finns mellan min fastighet och vindkraftparken. Skogen har en ljuddämpande funktion i det tidigare förslaget.

De större rotorbladen kommer att sänka frekvensen på de ljudvågor som kommer att alstrar vilket gör att de fortplantas längre, och inte dämpas ut lika fort.

Om ändå ändringen kommer att godkännas bör vindkraftbolaget föreläggas att ha verken avstängda vid vindriktningar från Sydost-till-sydväst.

Vänligen Göte LindholmFastighetsägare till Ängersjö 5:29

Email: gote.lindholm gmail.com

Hemmadress:Vallavägen 57136 41 Haninge.

Ängersjöadress:Ängersjö 259842 93 Sveg

NV#Nordisk#Vindkraftverk#AB#

Patrik#Sjöö#

Lilla#Bommen#1#

411#04#Göteborg#

#

Yttrande(av(Ängersjökölens(och(Sandtjärnsbergets(Vindpark(12(juni(2015((

(

Som#ägare#av##två#fastigheter#Ängersjö#2:11##och#Ängersjö#14:12#så#kommer#vindkraftsparkerna#att#ha#stor#påverkan#för#mig#och#min#familj.#Med#tanke#lokaliseringen#och#storleken#som#behandlas#så#finns#det#inte#en#enda#fastighet#i#hela#Ängersjö#som#inte#kommer#att#påverkas.##

För#mig#personligen#så#är#det#jakt,#fiske,#umgänge,#idag#väl#dokumenterade#kulturminnen#och#historia#som#gör#att#jag#trivs#att#tillbringa#nästan#all#ledig#tid#i#byn.#Det#är#en#utav#få#ställen#i#Sverige#där#man##får#känslan#av#riktig#vildmark#och#tystnaden#som#gör#att#varje#gång#känner#man#ett#inre#lugn.#Tror#nog#att#de#flesta#som#tillbringar#sin#fritid#i#Ängersjö#eller#bor#fast#känner#igen#sig#i#detta.##

Finns#ett#par#saker#som#jag#ifrågasätter#starkt#

##

• Skrivs#att#vindkraftverken#ligger#lång#ifrån#fastigheter/bostäder.#

#

#Min#ena#fastighet#ligger#max#1km#från#Sandtjärnsberget#och#den#andra#kanske#1,5km#(har#inte#exakt#mått).##Vindkraftverk#som#sticker#upp#230m##c:a#3U4km#från#centrala#bygden#undgår#ingen#oavsett#var#du#befinner#dig.#Och#är#enligt#min#mening#väldigt#nära#bebyggelse.###

#

• Förändringen#är#liten#av#att#höjden#ökar#och#att#detta#är#en#bedömning#som#görs#med#stor#säkerhet??#Enligt#vem#och#hur??#

#

Har#någon#av#er#varit#i#Globen#80m,#kaknästornet#155m#eller#Turning#Torso#190m?#Jag#har#varit#i#alla#och#givetvis#utanför#också.#Dessa#byggnader#undgår#ingen#på#flera#kilometers#håll#i#redan#väl#bebyggda#områden,#så#jag#undrar#hur#ni#tänker#när#ni#säger#att#en#höjning#på#55#meter#till#230m#har#en#liten#påverkan#på#omgivningen.##

#

• Att#konsekvenserna#för#friluftslivet#blir#små,#att#besöksfrekvensen#i#närmast#kringliggande#platser#är#små.#Att#det#inte#finns#någon#organiserad#turistverksamhet.#

Bara#inplanteringen#av#ädelfisk#lockar#ett#stort#antal#turister.#Vi#är#många#som#samlas#helger,#högtider#och#semestrar#för#njuta#av#de#aktiviteter#som#just#miljön#har#att#erbjuda#

#

Jag#tycker#att#de#tråkigt#och#trodde#aldrig#att#vindkraftverken#skulle#bli#verklighet.#Jag#trodde#att#alla#skulle#inse#hur#pass#denna#väl#bevarade#plats#skulle#bli#förstörd.##Har#förmodligen#två#utav#de#fastigheter#som#ligger#absolut#närmast#den#ena#parken.#Att#ha#230m#höga#Vinkraftverk#och#dessutom#med#ett#blinkande#ljus#i#det#närmaste#på#tomten#skulle#förta#hela#känslan#med#Ängersjö,#för#min#del#innebär#detta#en#garanterad#flytt.#

#

Mikael#Ullgren#

#####

######

#

Yttrande HÖGKVARTERET Datum Beteckning

2015-06-16 FM2015-11276:3

Sida 1 (2)

(Emily Larsson)

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet

Högkvarteret 107 85 Stockholm

Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 exp-hkv@mil.se www.forsvarsmakten.se/hkv

Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning

Patrik Sjöö, NV Nordisk Vindkraft AB 2015-05-12

Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning

PROD INFRA Emily Larsson, 08-7889322, Emily.Larsson@mil.se

2015-06-08 FM2015-9817:3

Uppdaterat samråd enligt 6 kap miljöbalken avseende Ängersjökölen vindkraftpark inom fastigheterna Ängersjö 5:5 och Ängersjö 10:11, Härjedalens kommun, Jämtlands län

Konc-492/15

Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. NV Nordisk Vindkraft AB har initierat ett reviderat ett uppdaterat samråd med Försvarsmakten gällande Ängersjökölen vindkraftpark. Försvarsmakten har tidigare yttrat sig, (FM2015-9817:3) gällande den planerade vindkraftsetableringen utan erinran. Försvarsmakten har inget att erinra mot uppförandet av de föreslagna vindkraftverken på nedan angivna positioner (RT90 2,5 GonV). Beräknad totalhöjd för vindkraftverken är maximalt 230 m över marken. Vindkraftverk X Y T1 6870573 1451259 T2 6870590 1451799 T3 6870548 1452200 T4 6870486 1452530 T5 6870230 1451643 Detta yttrande gäller dock bara ovan angiven position och höjd. Flyttas positionen i någon riktning mer än 30 m alternativt om totalhöjden ändras, måste Försvarsmakten få in en ny remiss.

Yttrande HÖGKVARTERET Datum Beteckning

2015-06-16 FM2015-11276:3

Sida 2 (2)

Tidigast när exakt tidpunkt för byggstart (tid för byggsamråd), position och höjd är fastställd och senast 4 veckor före tornet når 20 meters höjd skall en flyghinderanmälan insändas av den sökande enligt Luftfartsförordningen 6 kap § 25. Information finns att hämta på www.forsvarsmakten.se. Den bör insändas i samband med att bygganmälan skickas till kommunen, d.v.s. när positionerna är absolut fastställda. Avseende hindermarkering hänvisas till transportstyrelsens föreskrifter.

Bramer, Camilla

Tjf. delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens infrastrukturavdelning

Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista NV Nordisk Vindkraft AB genom Patrik Sjöö patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se För kännedom FMV Ak led Nät tillstandsarende.trv@fmv.se

Dokumenttyp: Brev Dokumentdatum: 2015-06-24 Ärendenummer: TRV 2015/39814

NV Nordisk vindkraft AB Ängersjökölen patrik.sjoo@nordiskvindkraft.se

Projektnummer: [Projektnummer] Ert datum: [Motpartens datum]

Ert ärendenummer: [Motpartens ärendeID]

Trafikverket Box 810 781 28 Borlänge Besöksadress: Kyrkgatan 43 B, Östersund Telefon: 0771 - 921 921 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se Lena Ericsson PLms Telefon: 010-123 61 89 lena.eriksson@trafikverket.se

1(4) TDOK 2010:26 Mall_Brev v.2 (Fastställd av Trafikverket)

Trafikverkets yttrande angående samråd om ändring av tillstånd för vindkraft vid Ängersjökölen, Härjedalens kommun, Jämtlands län

Ärende

Samråd om ändring av tillstånd för vindkraft vid Ängersjökölen, Härjedalens kommun. Etableringen avser 5 vindkraftverk och totalhöjden ändras till maximalt 230 meter i stället för tidigare tillståndsgivna 175 meter.

Väg

Trafikverket anser att det är viktigt att tidigt ta fram underlag för infrastruktur vid planering av vindkraftparker. Detta för att kunna planera och lösa transporterna av själva verken men även alla övriga transporter till/från området. Vidare är transporter av delar av vindkraftverk långa och i vissa fall mycket tunga vilket kräver dispens från Trafikverket för att få köra på det allmänna vägnätet. Om åtgärder behöver utföras på det statliga vägnätet kräver det planering i god tillsammans med Trafikverket. Detta för att hinna projektera och ta fram arbetsplaner med mera. Större ombyggnader av vägskäl och förstärkning av vägar kan även bli nödvändiga.

Trafikverket anser att exploatören ska ta fram en så kallad ”Transportplan” som får utgöra en viktig grund i kommunikationen med Trafikverket. Transportplanen kan bland annat visa vilken hamn som ska användas och på vilka vägar vindkraftverken ska transporteras. Trafikverket tillåter inte långa transporter på väg av vindkraftverken utan istället ska de transporteras med båt till närmast lämpliga hamn. Vidare ska transportplanen visa hur de skrymmande transporterna ska ta sig fram när det gäller bärighet på vägen, radier i korsningar mm. Vid vägtransporter måste hänsyn tas till hur dessa påverkar framkomligheten (restiderna) för övrig trafik och om trafiksäkerheten påverkas negativt. Trafikverket vill passa på att lyfta fram publikationen 2010:33 Transporter till vindkraftparker – en handbok som finns på www.trafikverket.se

Exploatören bör ta kontakt med Trafikverket redan i tidigt skede för att göra en gemensam bedömning om det krävs mer omfattande åtgärder för att höja bärigheten eller förbättra vägars linje- och profilstandard. En tidig

Dokumentdatum: 2015-06-24 Ärendenummer: TRV 2015/39814 Projektnummer: [Projektnummer]

2(4) TDOK 2010:26 Mall_Brev v.2(Fastställd av Trafikverket)

kontakt underlättar handläggningen av de formella tillstånd som exploatören behöver för att kunna transportera verken till exploateringsområdet. Kontaktperson för övergripande vägfrågor är Kjell-Arne Blom, för driftfrågor Evert Boeye och för transportdispenser Lars Östman.

Eventuella överenskommelser mellan Trafikverket och exploatör bör regleras i avtal. Dessa avtal kan upprättas först när en detaljerad transportplan finns framme. Avtalen bör reglera vem som gör vad, vem som står för finansiering och åtagande för kontroll och besiktning.

Följande frågor bör hanteras i exploatörens samråd med Trafikverket om vägtransportfrågor:

� En redovisning av färdvägar och bärighet för dispenstransporter, som visar att planerade transporter kan komma fram till det planerade vindkraftområdet under förutsättning att identifierade brister åtgärdats. Formella ansökningar om dispens krävs sedan när dessa transporter blir aktuella.

� Färdvägar som omfattar andra transporter som påtagligt kan påverka vägens livslängd (till exempel grus- och betongtransporter).

� Behov av åtgärder för att höja bärigheten och förbättra vägens plan- och profilstandard.

� Behov av tidigarelagda underhållsåtgärder.

� Vindkraftverkens avstånd till statliga, kommunala och enskilda vägar.

� Preliminära lägen för anslutningar av enskilda tillfarts- och utfartsvägar till allmänna vägar.

Alla kostnader förknippade med breddningar av väg samt tillfälliga anordningar exempelvis demontering och återställande av vägmärken, tillfälliga anordningar i cirkulationsplatser mm får exploatören stå för.

Skyddsavstånd till väg

Enligt Trafikverkets nuvarande riktlinjer ska avståndet mellan vindkraftverk och allmän väg vara minst lika stort som vindkraftsverkets totalhöjd. Forskningsrön från Elforsk har dock visat att iskast kan ske upp till 350 meter från ett vindkraftverk. Trafikverket förordar beräkning enligt formel för ”Maximala kastavstånd” :d=(D+H)x1,5). Lämpligt avstånd fastställs slutligen efter samråd med Trafikverket och andra berörda parter.

Tillstånd enligt Väglagen

Ny eller ändrad utfart till allmän väg

Nya eller ändrade utfarter till allmän väg kräver tillstånd enligt 39 § Väglagen. Ansökan kan göras via Trafikverkets hemsida (www.trafikverket.se). Trafikverket eftersträvar att antalet anslutningar till allmänna vägar begränsas. Därför ser vi gärna att befintliga anslutningar används om de är lämpliga och att de kan samnyttjas.

Generellt gäller följande vid anslutningar:

x Siktsträcka åt vardera hållet ska vara tillräcklig.

x Vilplan om minst 5 meter och med en lutning på högst 0,2 meter, dvs en plan yta i nivå med vägbanan. Anslutningen bör även vara så vinkelrät som möjligt mot vägen.

x Utformning av anslutningen enligt villkor.

x Backning och vändning ska kunna ske utanför den allmänna vägen.

x Detaljerade riktlinjer för anslutningen lämnas i samband med eventuellt tillstånd.

Dokumentdatum: 2015-06-24 Ärendenummer: TRV 2015/39814 Projektnummer: [Projektnummer]

3(4) TDOK 2010:26 Mall_Brev v.2(Fastställd av Trafikverket)

Planerade lägen för anslutningar behöver tas fram i ett tidigt skede för att Trafikverket ska kunna göra en preliminär bedömning. Om erforderliga krav på anslutningen inte kan säkerställas kommer tillstånd för anslutning inte att kunna lämnas.

Åtgärder inom vägområdet

Tillstånd krävs även av Trafikverket enligt 43 § Väglagen för de åtgärder som kommer att utföras i direkt anslutning till vägområdet som till exempel åtgärder för att höja bärigheten eller förbättra vägars linje- och profilstandard.

Ledningar

När det gäller ledningar hänvisar vi till publikation 2005:14, Ledningsarbeten inom vägområdet som finns på www.trafikverket.se under rubriken publikationer och broschyrer. Enligt 44§ Väglagen får inom ett vägområde inte utan trafikverkets tillstånd dras ledningar. Tillstånd inom vägområdet behövs inte när tillstånd har meddelats enligt annan lag eller författning, dock krävs en anmälan till Trafikverket.

Luftfart

De planerade vindkraftsverken ligger inom MSA-ytan (Minimum Sector Altitude) för Svegs flygplats. MSA-ytan består av en cirkel med radien 55 km kring flygplatsen. Detta kan leda till begränsningar för flygtrafiken eller kostnader för omräkning av flygplatsernas start och landningsprocedurer. Det innebär också att Hinderbegränsande ytor (BCL-F ytor) samt Procedurområden kan vara berörda. I en flygplats närområde regleras högsta tillåtna höjd för byggnadsverk av hinderbegränsande ytor (BCL-F ytor). Kontakt ska tas med Svegs flygplats.

LFV(flygtrafiktjänsten) ska alltid kontaktas eftersom vindkraftverk kan påverka den radioutrustning som krävs för att kunna ta sig mellan flygplatser. De störningar som i första hand kan förutses vad gäller navigerings- och inflygningshjälpmedel och flygradarutrustning är störningar genom reflektion av utsända signaler mot vindkraftverkets torn och rotorblad. De reflekterade signalerna kan ge upphov till felaktig bäringsinformation men även medföra en utsläckning av signalen. Störningens storlek är svår att förutbestämma och är beroende av ett flertal faktorer så som navigeringsutrustningens typ, dess placering, utformning och material samt omgivande terräng. Vindkraftverk placerade inom skyddsområde för navigationsutrustning för luftfarten kan komma att orsaka störning och en noggrann utredning måste göras i varje enskilt fall.

När det gäller fristående luftfartsanläggningar ute i terrängen som inte tillhör en flygplats görs denna utredning av LFV i egenskap av sakägare. När det gäller luftfartsanläggningar som tillhör en flygplats (inflygningshjälpmedel) svarar respektive flygplats för utredningen.

Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras av LFV vid varje enskild etablering.

Hindermarkering

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, TSFS 2010:155 ersätter ”Luftfartstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål”, LFS 2008:47. Den viktigaste skillnaden är att så länge ett föremål markeras enligt den nya föreskriften behövs inget beslut i det enskilda fallet. Begäran om undantag från TSFS 2010:155, ska den sökande skicka till Transportstyrelsen, Luftfartsavdelningen. Föreskrifter avseende hindermarkering ska tillämpas vid

Dokumentdatum: 2015-06-24 Ärendenummer: TRV 2015/39814 Projektnummer: [Projektnummer]

4(4) TDOK 2010:26 Mall_Brev v.2(Fastställd av Trafikverket)

markering av föremål som har en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan och som är belägna utanför en flygplats fastställda hinderbegränsande ytor.

Värt att tänka på är också att vindkraftverk i skogsmiljö kan försvåra skogsbrandsbekämpning, sjö- och våtmarkskalkning samt skogsgödsling

Järnväg

Vid etablering av master och vindkraftverk behöver hänsyn tas till järnvägsanläggningen och dess trafikering utifrån olika aspekter. Det gäller även vindkraftverk placerade långt ifrån en järnvägsanläggning, då dessa bland annat kan störa Trafikverkets interna telekommunikation. Vindkraftverkens koordinater har skickats inom Trafikverket för interremiss angående radiolänkförbindelser, som har meddelat att de inte ser några problem för MobiSIR systemet i föreslagna positioner. Om lokalisering ändras utöver detta ska det meddelas till Trafikverket.

Reklam

Reklam bör inte tillåtas på vindkraftverk.

För Trafikverket Region Mitt

Lena Ericsson

Samhällsplanerare

LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795

2015-06-26 Patrik Sjöö NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg

Flyghinderanalys gällande Uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun - Ängersjö 10:15; 6:2 Ni har sänt en förfrågan om flyghinderanalys till LFV och vi återkommer nu med resultatet. Följande flygplatser är berörda1 och omfattas således av denna flyghinderanalys: Sveg flygplats. Sist i detta dokument hittar du mer information om vad analysen innehåller, samt en sammanfattande förklaring av LFV:s och flygplatsernas roller. Analysen består av två delar; Del 1: Analys avseende CNS2-utrustning som ägs av LFV

Om hindret berör LFV:s CNS-utrustning lämnar vi vår syn på etableringen av hindret i egenskap av sakägare3.

Del 2: Analys avseende berörd flygplats med dess luftrum, in- och

utflygningsprocedurer, CNS-utrustning samt hinderbegränsande områden. Uppsättaren uppmanas att kontakta berörd flygplats för att få dess inställning till etableringen i egenskap av sakägare. Kontaktuppgifter se www.lfv.se/sv/Om-oss/Sveriges-flygplatser

Mer information om flyghinderanalyser hittar du på www.lfv.se/flyghinderanalys Intern LFV info: 705649-03-22

1 Med berörd avses att planerat byggnadsverk hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut

från flygplats där civila start- och inflygningsprocedurer finns publicerade, enligt svensk

civil AIP. MSA står för Minimum Sector Altitude.

2 CNS: Communication, Navigation, Surveillance (Radar)

3 Den juridiska person som saken angår brukar benämnas sakägare och har därmed rätt att

föra talan och överklaga beslut och domar

Dokumentnummer D-2015-044104 Ärendenummer Ä-2015-002674 Ert datum 2015-06-23 Handläggare Andersson, Niclas 011-192051T (kl 15-16) niclas.andersson@lfv.se

LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795

Förteckning över planerat/planerade byggnadsverk Beteckning RT90 2.5

gon V (X) RT90 2.5 gon V (Y)

SWEREF 99 TM (X)

SWEREF 99 TM (Y)

Markens höjd (möh)

Bygg- höjd (m ö mark)

Total- höjd

(möh) ÄK_1 6870573 1451259 565 230 795 ÄK_2 6870590 1451799 625,5 230 855,5 ÄK_3 6870548 1452200 607,88 230 837,88 ÄK_4 6870486 1452530 582 230 812 ÄK_5 6870230 1451643 598,86 230 828,86 STB_1 6870328 1447302 558,96 230 788,96 STB_2 6869779 1447102 562 230 792,00 STB_3 6869095 1446860 567 230 797,00 STB_4 6868668 1446649 571 230 801,00 STB_5 6868173 1446545 598,86 230 828,86 STB_6 6868332 1447211 606,26 230 836,26 STB_7 6868789 1447485 578,52 230 808,52 STB_8 6869294 1447564 568,36 230 798,36 STB_9 6869874 1447718 568,48 230 798,48 STB_10 6870251 1448296 537,66 230 767,66 STB_11 6870701 1448022 553,98 230 783,98

Yttrandet gäller för den totalhöjd som anges ovan (byggnadsverket får dock placeras inom en radie av 100 m från de i ansökan angivna koordinaterna utan att analysresultatet förändras). Om ni beställer revidering av denna flyghinderanalys, var god hänvisa till LFV Ärendenummer och Dokumentnummer enligt ovan. Enligt Luftfartslagen SFS (2010:500 6 kap 23§) ska en flyghinderanmälan skickas in före uppförandet av ett högt objekt. Anmälan skall göras till Försvarsmakten senast fyra veckor innan objektet når en höjd av 20 m (45m inom sammanhållen bebyggelse) och därmed kan utgöra fara för flygsäkerheten. Blankett och ytterligare information finns på www.forsvarsmakten.se Hindermarkering ska ske i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:155.

LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795

Del 1 – LFV remiss-svar - LFV är sakägare

CNS-UTRUSTNING* (enl. ICAO EUR DOC 015, Svensk standard, SS 447 10 12 samt LFV intern instruktion skydd mot elektromagnetiska störningar, EMC, för LFV tjänster, anläggningar och utrustningar) Innanför

skyddsavstånd

Ja Nej Kommentar VOR X DME X NDB X Radaranläggning X Radioanläggning X *CNS: Communication, Navigation, Surveillance (Radar) LFV:s yttrande: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att invända mot planerad etablering.

LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795

Del 2 – Flyghinderanalys – BERÖRDA FLYGPLATSER - Berörd flygplats är sakägare LUFTRUM Så här läser du denna del av analysen: Denna analysen svarar bara på frågan om verket/masten/byggnadsverket hamnar inom ett luftrums sidogränser. Berörd flygplats bedömer eventuell påverkan.

Inom området

Ja Nej Kommentar TMA (Terminalområde) X CTR (Kontrollzon) X TIA (Trafikinfor-mationsområde)

X Västra delen av parken (Sandtjärnberget) inom Sveg TIA.

TIZ (Trafikzon) X Karta: Planerat etableringsområde (pilen) med omkringliggande luftrum.

Sandtjärnberget Ängersjökölen

LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795

CIVILA IN- och UT-FLYGNINGSPROCEDURER (enl. ICAO Doc 8168) Så här läser du denna del av analysen: Vi anger om hindret hamnar inom ytans sidogränser, detta markeras med ett kryss i Ja-kolumnen. Om det inte påverkar höjdmässigt finner du en grön bock i kanten. Om någon form av åtgärd krävs eller konsekvens identifieras, dvs hindret påverkar en yta höjdmässigt, markeras detta med ett rött kryss samt kommentar. Berörd flygplats skall alltid kontaktas för bedömning av påverkan.

Inom ytan

Utan anm.

Anm.

Ja Nej Kommentar

MSA X Inom Sveg flygplats MSA-ytor. Ingen påverkan.

Vektoreringshöjd X

Holding X

Racetrack, Baseturn X

Intermediate segment X

Final segment X

ILS X

Circling X

Missed approach X Inom ytan för Sveg MisAp rwy 09, men påverkar inte.

SID

STAR

Omnidirectional departure Ingen påverkan. CNS – UTRUSTNING (enl. ICAO EUR DOC 015 och Svensk standard, SS 447 10 12) Så här läser du denna del av analysen: Vi anger om hindret hamnar innanför utrustningens skyddsavstånd, detta markeras med ett kryss i Ja-kolumnen. Om det inte påverkar utrustningen finner du en grön bock i kanten. Om någon form av åtgärd krävs eller konsekvens identifieras, dvs hindret påverkar en utrustning, markeras detta med ett rött kryss samt kommentar. Berörd flygplats skall alltid kontaktas för bedömning av påverkan.

Innanför skyddsavstånd

Utan anm.

Anm.

Ja Nej Kommentar

VOR X

DME X

NDB/Locator X

ILS X

Radioanläggning X

Markrörelseradar X

LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795

FLYGPLATSENS HINDERBEGRÄNSANDE OMRÅDEN (enl. ICAO Annex 14) Så här läser du denna del av analysen: Vi anger om hindret hamnar inom ytans sidogränser, detta markeras med ett kryss i Ja-kolumnen. Om det inte påverkar höjdmässigt finner du en grön bock i kanten. Om någon form av åtgärd krävs eller konsekvens identifieras, dvs hindret påverkar en yta höjdmässigt, markeras detta med ett rött kryss samt kommentar. Berörd flygplats skall alltid kontaktas för bedömning av påverkan.

Inom ytan

Utan anm.

Anm.

Ja Nej Kommentar

Övergångsytan X

Horisontella ytan X

Koniska ytan X

Start- stigytan X

Inflygningsytan X

Med vänliga hälsningar

Niclas Andersson För Sven Ehn Gruppchef, Externa Produkter Kopia till berörda flygplatser via epost: Sveg flygplats

LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795

Allmän information, roller och flyghinderanalysens omfattning Allmän information om LFV:s och Flygplatsernas roll LFV har som huvuduppgift att tillhandahålla en säker, effektiv och miljöanpassad flygtrafiktjänst för

civil och militär luftfart. LFV ska också inom och utom landet tillhandahålla flygtrafiktjänster samt

service- och konsulttjänster som är knutna till verksamheten4.

När förfrågan om flyghinderanalys kommer in till LFV kontrollerar LFV dels om hindret berör LFV:s

egna utrustning (sk CNS-utrustning) samt om hindret berör5 någon civil flygplats.

Om hindret berör LFV:s CNS-utrustning är LFV sakägare6 och lämnar då sin syn på etableringen av

hindret. Om LFV finner att någon civil flygplats är berörd utför LFV flyghinderanalys inom ramen för

sin konsultverksamhet. Ägaren till flygplatsen är dock sakägare och den som ska tillfrågas som sådan.

Vad analysen omfattar med avseende på flygplatser Analysen omfattar publicerade instrument-, in- och utflygningsprocedurer (IFR-flygvägar), CNS-

utrustning, hinderbegränsande områden, vidare anger den om etableringen ligger inom flygplatsens

kontrollzon (CTR) eller terminalområde (TMA). Observera att analysen endast omfattar civila

procedurer (finns publicerade i svensk civil AIP). Om civila inflygningsprocedurer finns publicerade på

militära flygplatser analyserar vi också påverkan på dessa, men vi analyserar aldrig påverkan på

militära inflygningsprocedurer.

Med avseende på publicerade IFR-flygvägar, CNS-utrustning samt hinderbegränsande områden

besvarar analysen frågan om huruvida etableringen är inom ytan respektive skyddsavståndet eller

inte. Om LFV finner att etableringen medför behov av förändring anges detta som en anmärkning

med kommentar.

Utlåtandet med avseende på kontrollzon och terminalområde är ett konstaterande i syfte att

uppmärksamma frågeställare och flygplats på faktorer som utöver ovanstående analys kan medföra

påverkan på flygplatsens verksamhet, med detta avses t.ex visuella in- och utflygningsprocedurer

(IFR-flygvägar), kapacitet och regularitet i förhållande till flygplatsens utvecklingsplaner. Dessa

konsekvenser omfattas således inte av denna analys. Ytterligare analyser kan behöva vidtas för att

utreda konsekvenserna av etableringen i dessa avseenden.

Analysens giltighetstid Del 1 är giltig i 2 år från utfärdandedatum. Del 2 gäller på utfärdandedatum, och LFV ansvarar ej för

förändringar i luftrum, procedurer och hinderytor som förändras efter analysens utfärdande.

4 Näringsdepartementets förordning (2010:184)

5 Med berörd avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. 6 Den juridiska person som saken angår brukar benämnas sakägare och har därmed rätt att föra talan,

överklaga beslut och domar

YTTRANDE HÖJDFÖRÄNDRING ÄNGERSJÖKÖLEN VINDPARK

Datum: 2015-06-30 Synpunkt/information: Vi menar att livsmiljön och landskapsbilden i Vänsjö och Ängersjöbygden genom utbyggnad av vattenkraften i Ljusnan och dess biflöden påverkats kraftigt. Nu tillkommer vindkraften med ytterligare negativ påverkan och intrång i landskapsbilden. Den föreslagna vindparken i ”Ängersjökölen” med vindkraftverk placerade på Ängersjökölen, Korpåsen, Igulsberget, Digerberget, Granåsen, Svartåsen, Koberget, Djupsjöhalla, Bukölen samt Öjingshammaren påverkar i grunden landskapsbilden negativt i Vänsjö. Främst så är det de fem (5) kraftverken på Ängersjökölen som påverkar mest, men den ackumulerade påverkan av lanskapsbilden för Vänsjö är inte liten. Ökar man dessutom vindkraftverkens höjd från 175m till 230m så blir den negativa påverkan än större på landskapsbilden i Vänsjö, därför ser vi gärna att man begränsar påverkan genom att begränsa höjden till den redan tillståndsgivna i höjd. Förnyelsebar energi är bra för miljön och ger goda förutsättningar för arbetstillfällen. Vindkraften kommer ge förbättrad infrastruktur såsom vägar, kommunikation och elnät och bidrar till bygdens utveckling. Vi ser fram emot en fortsatt dialog om lokal nytta för framtiden och Vänsjö by som kompensation för intrånget i landskapsbilden. Bilaga:

1. Bilaga 6 Fotomontage 230m(Utblick från Vänsjö sid 2)

Vänsjö bygdegårdsförening /gm. Ulf Wennilsjö e-post: wenniulf@gmail.com tel: 070 – 259 85 68