tentaplugg.nuav studenter för studenter

Kurskod A0007A

Kursnamn Ergonomi

Datum LP1 09-10

Material Inlämning

Kursexaminator Stig Karlsson

Betygsgränser

Tentamenspoäng

Övrig kommentar Uppladdat av Johanna Hamne

A007A Ergonomi Johanna Hamne TCTD

Ergonomisk analys av arbetsplats

Frisörsalong

(www.tvarklippt.se)

Luleå 2009-10-16

2

Förord

Alla frisörer i detta avlånga land ska ha ett hjärtligt tack för det slitsamma jobb de utför. Alltid trevliga och med ett leende på läpparna bemöter de kunder i ur och skur. Ni jobbar ofta under tidspress och det är för oss vanliga människor ett under hur ni

lyckas bemöta varje själ på ett sådant trevligt sätt.

Speciellt tack till Presenta & Här i Luleå, för den hjälp och information som jag inte hade kunnat vara utan i detta projekt.

____________________________

Johanna Hamne

3

Sammanfattning

Detta arbete handlar om de ergonomiska problemen som finns på en frisörsalong. De metoder som har används har baserats på observationer på arbetsplatsen, och

problemen har analyserats. I första hand har arbetet behandlat belastningsergonomin inom yrket, och har ytligt

berört de övriga områdena, såsom belysning och buller. I stora drag har det framkommit att det krävs radikala förändringar för att inte

kroppen skall ta stor skada från detta yrke. Nästan alla arbetsställningar som förekommer är indirekt eller direkt skadliga för muskler och leder.

Rekommendationer för hur de flesta av problemen kan lösas presenteras i arbetet, men det som har framkommit allra tydligast är okunskapen som finns inom

yrkesgruppen. De verkar vara medvetna om problemet att många arbetstagare blir utslitna av yrket, men de verkar inte sammankoppla detta faktum med deras

arbetsställning.

Abstract

This work deals with the ergonomic problems that exist in a hairdressing salon. The methods used have been based on observations at the workplace, and problems

have been analyzed. In the first instance, works has dealt with load ergonomics of the profession, and

have superficially touched on other areas, such as lighting and noise. Broadly speaking, it has emerged the need for radical changes to the body shall not take much damage from this profession. Almost all the postures that occur are

indirectly or directly damaging to the muscles and joints. Recommendations for how the majority of problems can be solved are presented in the work, but what has emerged most clearly is the lack of knowledge that exists

within the profession. They seem to be aware of the problem that many workers will be worn out by the profession, but they seem not to connect this fact with their

different postures.

4

Innehållsförteckning 1. Inledning ......................................................................................................... 5

1.1 Bakgrund .................................................................................................... 5 1.2 Syfte och mål .............................................................................................. 5 1.3 Avgränsningar ............................................................................................. 5

2. Metod .............................................................................................................. 6 2.1 Observation ................................................................................................ 6 2.2 Intervju ...................................................................................................... 6 2.3. Beskrivning av arbetsuppgifter .................................................................... 6

2.3.1 HTA- Analys .......................................................................................... 6 2.3.2 Länkanalys ........................................................................................... 6

2.4. Bedömning av belastning ............................................................................ 6 2.4.1 RULA, Rapid Upper Limb Assessment ..................................................... 6 2.4.2 PLIBEL ................................................................................................. 7

3. Genomförande ................................................................................................. 8 3.1 Arbetsställningen ......................................................................................... 8 3.2 Ljus och ljud ............................................................................................... 8 3.3 Intervju ...................................................................................................... 8 3.4 Beskrivning av uppgifter .............................................................................. 8

4. Teori.............................................................................................................. 10 4.1 Kroppsställningar....................................................................................... 10 4.2 Handhållna verktyg ................................................................................... 10

5. Nulägesbeskrivning ......................................................................................... 11 6. Framtidsbeskrivning ........................................................................................ 11 7. Analys och problembestämning ....................................................................... 12 8. Diskussion och rekommendationer................................................................... 13

Referens Bilaga 1(2) RULA 2(2) PLIBEL

5

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Idén till detta projekt kläcktes när jag satt själv i frisörstolen. När jag tittade mig omkring insåg jag hur slitit detta arbete måste vara och projektet var igång. Dessa frisörer jobbar långa dagar, nästan konstant stående och ofta i udda positioner. Dessutom såg jag till min stora förundran att många utav kvinnorna på just denna salong jobbade i till synes obekväma skor; Högklackat. Hur detta var möjligt kunde jag inte för mitt liv begripa. När jag sedan började ordentligt observera de övriga frisörernas arbete insåg jag att de gick runt, böjde sig ned, sträckte sig efter saker, gjorde helt enkelt saker som kroppen omöjligt kan må bra av. Därför har jag nu bestämt mig för att syna detta yrke under lupp för att försöka utreda vilka ordentliga riskfaktorer som finns.

1.2 Syfte och mål

Syftet med arbetet är att försöka utreda vilka huvudsakliga skador som kan uppkomma i direkt samband med detta yrke. Vilka skadeställningar som kan undvikas helt och hållet, och om det finns någon utrustning som kan förbättra förutsättningarna så att mängden skadliga rörelser minskar. Målet är att skapa lösningar för en bättre arbetsplats.

1.3 Avgränsningar

I denna rapport kommer inga faktiska mätresultat att uppvisas, endast observationer från arbetsplatsen.

6

2. Metod

2.1 Observation

Arbetet frisören utför kommer att observeras noggrant och kommer även att försöka utreda hur ofta denne utför samma rörelse. Detta i att försöka utröna hur ofta och hur mycket dessa rörelser utförs per dag. Det kommer att vara en bra observationsställning att sitta i frisörstolen, då man ser varenda rörelse som frisören gör när denne arbetar med sin kund. Även arbetsmiljön utifrån faktorer som belysning, bullernivå och stressnivå kommer att observeras.

2.2 Intervju

En ostrukturerad intervju kommer att genomföras, och för att inte arbetstagaren ska känna sig påhoppad kommer ingen mall för frågorna att skapas. De frågeställningar som finns kommer att ställas på ett sådant sätt att arbetstagaren förhoppningsvis inte tänker på situationen som en intervju. Målet är att arbetstagaren kommer att se det som ett spontant samtal med en nyfiken kund.

2.3. Beskrivning av arbetsuppgifter

Då en frisör rör mycket på sig under ett kundbesök, kommer det vara viktigt att redovisa på vilket sätt de rör sig i lokalen.

2.3.1 HTA- Analys

Utifrån observationerna som görs på frisörsalongen kommer den mest frekventa situationen att ställas upp, från början av ett kundbesök till slutet. Självklart går det inte att sätta upp ett typiskt scenario, eftersom varje kund, liksom varje frisör är olika individer, som gör på sitt sätt. Ett tänkbart vanligt besök kommer att ställas upp.

2.3.2 Länkanalys

Utifrån HTA-analysen kommer en länkanalys att skapas, för att visa hur många olika rörelser en frisör gör per besök.

2.4. Bedömning av belastning

Frisörarbetet är ett fysiskt ansträngande jobb, speciellt för överkroppen, har dessa två belastningsbedömningsmetoder används.

2.4.1 RULA, Rapid Upper Limb Assessment

En frisör jobbar ofta i sneda ställningar med överkroppen, och att bedöma detta genom denna belastningsanalys är nödvändigt. Sannolikheten att arbetstagaren kommer ligga i riskzonen för skador är stor.

7

2.4.2 PLIBEL

Eftersom sannolikheten att en person med detta yrke ligger i riskzonen för skador, är det nödvändigt att undersöka hur stor den risken är. Denna kommer att baseras på observationer från besöket.

8

3. Genomförande På arbetsplatsen observerades många arbetsställningar som kan vara skadliga för kroppen. Dels så är mycket av de produkter och redskap de använder lokaliserade uppe på hyllor och även långt ned på olika vagnar. Det blev uppenbart att dessa frisörer böjer sig ned många gånger, såväl som sträcker sig för att nå olika saker.

3.1 Arbetsställningen

De flesta frisörer arbetar stående trots att det finns höj- och sänkbara stolar i lokalen att använda sig av. Många gånger står de böjda och jobbar över kunden, som är skadligt och ansträngande för ryggen. Rörelserna som de använder sig av är mycket ofta ”vickande” med handleden, då de även vrider handleden. Framförallt när de ska pensla på färg i kundens hår, då blir den en hel del ansträngande rörelser för handleden. Det observerades även att när frisören ska föna håret på kunden så skakar de handen fram och tillbaka, och detta med en hårtork som trots allt väger en del. Mycket arbete med armen ovan hjärthöjd, och framförallt så måste det vara oerhört ansträngande för handen, med alla knip-rörelser.

3.2 Ljus och ljud

I lokalen var det förvånansvärt bra ljus, det verkar som om det är utformat för att undvika bländning i största möjliga mån. Det är placerad en lampa ovanför varje frisörstol, och den har fokuserat ljus rakt ned på kunden, och det är minimal bländning. Allmänbelysningen består av uppåtriktade lysrör, så att det blir ett milt ljus i hela lokalen. Fönstren täcks effektivt av ljusa persienner som fortfarande släpper igenom en hel del ljus. Eftersom det är många speglar i lokalen så reflekteras det milda ljus som finns, men ingen bländning uppstår. Det är trivsamt ljud i lokalen när inga av hårfönarna används, lagom volym med lugn bakgrundsmusik. Det enda ”buller” som förekommer på denna arbetsplats är när fönarna används, och det brukar aldrig vara speciellt lång tid.

3.3 Intervju

Under besöket så ställdes frågor om huruvida arbetstagaren hade upplevt smärta från arbetet och på vilket sätt. Det framkom att många av frisörerna hade problem med ont i armar, axlar och nacke. Denne påpekade även att ”tummuskeln” efter en dags arbete, var rätt öm.

3.4 Beskrivning av uppgifter

Efter de tidigare punkter var det nu enkelt att sammanställa en översikt över hur arbetet på en frisörsalong går till. Här nedan följer en HTA- analys över ett normalt kundbesök.

9

0 Ett besök hos frisören

1.1 1.2

Samtala om vad för förändringar som skall göras med håret Hämta förkläde till kunden

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5

Hämta och blanda ihop färg Färga hår Fråga kunden ifall kaffe önskas Hämta kaffe Diska och rengör de använda redskapen

3.1 3.2

Tag med kund och tvätta ur färg Tvätta och handdukstorka hår

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5

Sätt upp delar av håret Klipp frisyr efter kundens önskemål Föna hår Hämta stylingprodukter Applicera i hår

5.1 5.2

Tag av förkläde Gå och tag betalt av kund

Här nedan följer en länkanalys av förloppet ovan.

10

4. Teori

4.1 Kroppsställningar

För att undvika skadliga kroppställningar rekommenderas att man undviker framåtlutad ställning på huvud och kropp, såväl som vridna och assymetriska ställningar. Frisörer tenderar att vrida på hela kroppen när de jobbar, istället för att förflytta fötterna. När arbetshöjden blir för låg tvingas kroppen att luta sig framåt, vilket skadar kroppen på längre sikt. Följande rekommendationer bör följas för arbetshöjden:

Precisionsarbete: 50-100 mm över armbågshöjd. Avlastning rekommenderas. Huvudets och nackens position bör helst vara max 30 grader nedanför den horisontella skiktlinjen, helst av allt runt 15 grader.

4.2 Handhållna verktyg

Handhållna maskiner ska ha en greppvänlig yta, och vara utformade så att en bra ergonomisk användning främjas. De ska inte heller vara för tunga, och i detta fall är vikten försumbar, men definitivt inte på sättet man använder verktygen.

11

5. Nulägesbeskrivning I dagsläget är denna salong utformad på ett klart bättre sätt än många andra liknande arbetsplatser. Ta bara en sådan sak som att det sker minimal bländning i en lokal full av speglar. Det finns reglerbara stolar för kunden att sitta i; eldrivna som inte är ansträngande för arbetstagaren att höja eller sänka. Det finns stolar för frisören, av den typen som man stödjer sig mot för att avlasta benen. Produkterna som frisören använder sig av är lokaliserade långt upp på hyllor, och även saker som de använder mer frekvent kan ligga långt ner på särskilda vagnar som står lite varstans i lokalen.

6. Framtidsbeskrivning Det verkar som om det är vanligt inom detta yrke att ha problem med axlar, nacke och rygg. Trots detta lät det inte som om någon snabb förändring kommer att ske. Många verkar acceptera skadorna som ”följer med” yrket, istället för att funder på om det går att lösa på något sätt. Något som jag tror att många frisörer kommer skaffa omgående är ett ”snickarbälte”, då det finns sådana på marknaden. När jag besökte Presenta & Här, observerade jag att endast två av fem frisörer använde sådant, något som man kan tycka är en enkel och billig förändring som man kan göra.

12

7. Analys och problembestämning Det som har framkommit av denna undersökning är helt klart att det stora problemet är arbetsställningen. Enligt RULA och PLIBEL (Se bilaga 1 & 2) så finns stora risker för skador i axlar, nacke och rygg. Det var min första hypotes när jag funderade över arbetsplatsen och yrket i allmänhet, men det är nog lite mer skadligt än vad jag först trodde. En del av rörelserna som man inte tänker på när man sitter hos frisören är den oerhörda mängd handledsrörelser som utförs. Med tanke på detta så borde en frisör slita ut hela sin arm, från tumme upp till axel om de inte tar det försiktigt. En riskfaktor som jag inte hade en tanke på innan är alla skadliga tumrörelser som utförs. Då tummen har en sadelled, som har oerhört svårt att återhämta sig, så är det tur att det inte är tungt arbete den utför. Dock så är det ett ytterst intensivt arbete den får göra. Men det verkade som personalen mest hade problem med axlar och nacke, vilket i sin tur är långt ifrån positivt.

13

8. Diskussion och rekommendationer När man nu har alla fakta framför sig så är det bara att inse att det var precis som man hade förväntat sig. Denna yrkesgrupp jobbar i felaktiga ställningar, och kommer därigenom få skador. Det som förvånar mig är att de faktiskt har bra utrustning, men det verkar som deras lathet gör att de inte använder den. Till exempel så när frisören håller på med färgning och klippning, så väntar de in i de sista med att regler höjden på stolen. Det verkar som det är lite som med barn som behöver gå på toaletten. De väntar lite för länge med att reglera höjden på stolen. Man ser hur deras huvud sjunker allt längre ned när de jobbar, när de lika gärna hade kunnat reglera det mycket tidigare. Det kan förvisso finnas fler anledningar till det agerandet. Det kan vara så att de inte vill ”störa” kunden men massa upp- och neråkande i stolen. Eller så kan det vara ren lathet. Sannolikt är det en kombination av båda. Själv har jag svårt att tro att någon kund skulle bry sig det minsta lilla om att åka lite extra upp och ned. Särskilt om det skulle medföra att deras frisör skulle kunna jobba några extra år utan smärta i muskler och leder. Sedan har vi vridningen som frisörerna av någon outgrundlig anledning har på kroppen. Istället för att förflytta sig efter vart de klipper, har de ovanan att ha fötterna parkerade i marken och luta kroppen åt det håll som de klipper. Orsaken till detta kan vara att de är så pass koncentrerade på det de gör att de inte tänker på att flytta fötterna förens dem står där med en ostkroksböj på ryggen. Oavsett så tror jag att en bra sak för varje frisör skulle vara att de får se sig själva jobba, för jag har en känsla av att de inte riktigt vet hur illa det ser ut ur en ergonomisk synvinkel. Jag tror inte att alla inom detta yrke vet hur deras arbetsställning kommer att påverka den fysiska hälsan. En liten handledning i ergonomi skulle kunna vara en bra idé, så kan de få reda på hur de själva kan förbättra sin situation. Min andra rekommendation är att alla frisörer måste ha ett snickarbälte, så de slipper sträcka sig efter allehanda saker. Sedan kan man flytta upp de produkter och utrustning som är i golvnivå upp på någon av alla de hyllor som fanns i lokalen; hellre att gå en bit och sträcka på sig än att böja sig ned för att hämta något.

14

Referenser Arbete och teknik på människans villkor M. Bohgard, S. Karlsson, m.fl. 2008

15

Bilaga 1(2)

16

Bilaga 2(2)