Akademin för hälsa, vård och välfärd

ATT VÅRDA PATIENTER MED ANNAN KULTURELL BAKGRUND

En systematisk litteraturstudie utifrån ett sjuksköterskeperspektiv

SOFIE KARLSSON

JOHANNA LARSSON

Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Grundnivå 15HP Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. VAE209

Handledare: Anna Bondesson och Carina Palesjö

Examinator: Lena-Karin Gustafsson Seminariedatum: 2019-05-09 Betygsdatum: 2019-06-12

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Vårt samhälle har blivit alltmer mångkulturellt och globaliseringen ställer högre

krav på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor möter ständigt nya utmaningar i vårdandet av

patienter i vårt mångkulturella samhälle. Detta ställer bland annat krav på sjuksköterskors

kulturella kompetens samt förmåga att kunna kommunicera trots att ett gemensamt språk

saknas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan

kulturell bakgrund. Metod: Systematisk kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes.

Resultat: Sjuksköterskor upplevde olika utmaningar i vårdandet av patienter med annan

kulturell bakgrund gällande att hantera kommunikationsproblematik, att möta kulturella och

religiösa behov samt upplevelsen av kulturella skillnader gällande sorg och krishantering.

Vad som kan behövas för att få en bättre kulturell kompetens synliggjordes genom vikten av

att anpassa vårdandet samt ett behov av utökad kunskap. Sjuksköterskor beskrev även hur de

upplevde en personlig utveckling i vårdandet. Slutsats: På grund av de kulturella skillnader

som uppstår samt de utmaningar som sjuksköterskor upplever i vårdandet av patienter med

annan kulturell bakgrund, så tydliggörs ett behov av en ökad kulturell kompetens för att

tillhandahålla en kulturellt anpassad vård. Ytterligare kunskapsutveckling samt utbildning

inom kulturell kompetens behövs samt även ny forskning inom området som kan stödja

professionen framåt.

Nyckelord: Kommunikation, kultur, kulturell kompetens, kulturell kunskap

ABSTRACT

Background: Our society has become increasingly multicultural and globalization places

higher demands on health and medical care. The nurse constantly meets new challenges in

the care of patients in our multicultural society, which places demands on the nurse's cultural

skills and the ability to be able to communicate despite the lack of a common language.

Purpose: To describe the nurse's experiences of caring for patients with different cultural

backgrounds. Method: A systematic qualitative literature study with descriptive synthesis.

Result: Nurses are facing various challenges in the care of patients with different cultural

backgrounds regarding managing communication problems, meeting cultural and religious

needs and the experience of cultural differences regarding grief and crisis management. What

might be needed to get a better cultural competence was highlighted by the importance of

adapting care and a need for increased knowledge. Nurses also described how they

experienced a personal development in caring. Conclusion: Due to the cultural differences

that arise and the challenges that nurses experience in the care of patients with different

cultural backgrounds, a need for increased cultural competence is clarified in order to

provide a culturally adapted care. Further knowledge development and education in cultural

competence are needed as well as new research in the field that can support the profession

ahead.

Keywords: Communication, culture, cultural competence, cultural skills

INNEHÅLL

1 INLEDNING .....................................................................................................................1

2 BAKGRUND ....................................................................................................................1

2.1 Begreppsbeskrivningar ........................................................................................... 1

2.1.1 Kultur ............................................................................................................... 2

2.1.2 Kulturell kompetens ......................................................................................... 2

2.1.3 Språk och kommunikation ................................................................................ 2

2.1.4 Vårdande möten .............................................................................................. 3

2.2 Tidigare forskning ................................................................................................... 3

2.2.1 Patienters perspektiv på att bli vårdade av vårdpersonal med annan kulturell

bakgrund .......................................................................................................... 3

2.3 Sjuksköterskans ansvarsområde utifrån lagar och riktlinjer ............................... 5

2.4 Teoretiskt perspektiv............................................................................................... 5

2.4.1 Transkulturell omvårdnad ................................................................................. 6

2.5 Problemformulering ................................................................................................ 7

3 SYFTE .............................................................................................................................8

4 METOD ............................................................................................................................8

4.1 Urval och datainsamling ......................................................................................... 8

4.2 Analys och genomförande ...................................................................................... 9

4.3 Etiska övervägande ................................................................................................10

5 RESULTAT .................................................................................................................... 10

5.1 Olika utmaningar i vårdandet ................................................................................11

5.1.1 Att hantera kommunikationsproblematik..........................................................11

5.1.2 Att möta kulturella och religiösa behov ............................................................13

5.1.3 Att uppleva kulturella skillnader gällande sorg och krishantering .....................15

5.2 Att få en bättre kulturell kompetens ......................................................................15

5.2.1 Vikten av att anpassa vårdandet .....................................................................16

5.2.2 Ett behov av utökad kunskap ..........................................................................17

5.2.3 Att genomgå en personlig utveckling ...............................................................17

6 DISKUSSION................................................................................................................. 18

6.1 Metoddiskussion ....................................................................................................18

6.1 Resultatdiskussion .................................................................................................20

6.2 Etikdiskussion ........................................................................................................22

7 SLUTSATS .................................................................................................................... 23

7.1 Förslag på vidare forskning ...................................................................................23

REFERENSLISTA ............................................................................................................... 25

BILAGA A SÖKMATRIS

BILAGA B KVALITETSGRANSKNING

BILAGA C ARTIKELMATRIS

1

1 INLEDNING

Under senare år har en ökad migration skett i Sverige, detta har resulterat i en växande

befolkning med människor från olika kulturella bakgrunder. Sjuksköterskor kan ställas inför

utmaningar i vårdandet av patienter i ett mångkulturellt samhälle där olika kulturer ställs

mot varandra. Detta ökar kravet på hela sjukvårdens kunskaper där sjuksköterskor bör ha

kompetens i vårdandet av patienter med olika kulturella bakgrunder. Det blir alltmer viktigt

att kunna tillhandahålla samt ge ett kulturellt kompetent bemötande. Intresset för patienter

med annan kulturell bakgrund grundade sig i personliga upplevelser på arbetsplatsen då vi

själva har ställts inför utmaningar i vårdandet av dessa patienter. Exempelvis så uppstod

språkliga missförstånd och situationer då kulturer som skiljde sig gentemot vår resulterade i

en stor osäkerhet. Det uppstod frustrationer i att inte kunna göra sig förstådd i bemötandet

av patienter samt vid praktiska utföranden. Det blev utmanande att inte kunna förstå

patienters behov och att de inte heller förstod vad vi försökte förklara. Att beskriva och ta

reda på sjuksköterskors upplevelser i vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund

än sjuksköterskans, är av intresse samt känns aktuellt i dagens samhälle. Det finns ett behov

av en djupare förståelse samt en efterfrågan om en större kunskap i vårdandet av dessa

patienter. Detta kan förhoppningsvis leda till en ökad trygghet samt kunskap i professionen

för sjuksköterskor, som i sin tur resulterar i en förbättrad upplevelse av hälsa och

välbefinnande hos patienter. Intresseområdet uppkommer från en lista med förslag över

intresseområden framlagt av Mälardalens högskola, Akademin för hälsa vård och välfärd.

Intresseområdet innefattar: Beskriv möjligheter och hinder i kommunikation mellan

sjuksköterska och patient, då patienten är nyanländ flykting/asylsökande.

2 BAKGRUND

Nedan följer en beskrivning av de begrepp som är av relevans för detta examensarbete.

Därefter följer en sammanfattning av tidigare forskning inom området samt sjuksköterskans

ansvarsområde utifrån lagar och riktlinjer. Avslutningsvis presenteras teoretiskt perspektiv

och problemformulering.

2.1 Begreppsbeskrivningar

Nedan presenteras olika begrepp som är av betydelse och återkommande i examensarbetet.

2

2.1.1 Kultur

Begreppet kultur är någonting som överförs mellan generationer och som används för att

dela in människor i olika grupper. Det innehåller även definitioner så som ideologier, tro

samt vad människor har för förhållningsätt. Inom omvårdnad så beskrivs kulturen som

någonting som påverkar människors sätt att leva sina liv. Detta innefattande exempelvis

språk, kommunikation, tro, övertygelser, värderingar och normer. Kultur kan även innefatta

hur människor väljer att klä sig, vad de har för vanor, musiksmak och hur detta påverkar

deras livsstil samt deras sätt att uttrycka sig på. Identitet samt relation till andra påverkas

också av människors kultur. Kulturen beskrivs hur den inte är statiskt utan ändras hela tiden

på olika sätt. Människor är ofta omedvetna om sina egna kulturella särdrag och det är

betydligt lättare att identifiera andras än sina egna (Jirwe, Momeni & Emami, 2014).

2.1.2 Kulturell kompetens

Kulturell kompetens beskrivs som en förmåga, som sjuksköterskor besitter när de har

förmågan att ta hänsyn till patienters kulturella bakgrund. Det innefattar bland annat

livserfarenheter, kön, sexuell läggning, religion samt personlighet men även aspekter som

personens utveckling, sociala relationer, syn på hälsa, lidande och död. Kulturell kompetens

handlar inte bara om att kunna vårda patienter med invandrarbakgrund, utan att ha

förmågan att vårda alla patienter. Den innefattar tre olika delar om hur sjuksköterskor

behärskar tvärkulturell kommunikation, huruvida sjuksköterskor kan göra en kulturell

bedömning samt om de har en kulturell medvetenhet inom värderingar samt personliga

övertygelser. För att kunna utveckla en kulturell kompetens och att använda sig av denna i

mötet med patienter så krävs det att ens egna kulturella medvetenhet är stark. Att ha

förståelse för andras starka övertygelser inom exempelvis tro, traditioner, syn på hälsa samt

beteenden, speglas tydligast genom att känna igen sina egna. Då skapas det en förståelse till

den andra individen samt en förmåga och medvetenhet att identifiera eventuella fördomar

samt risker för diskriminering. Först då kan den kulturella bedömningen ske som är viktig i

mötet med patienter. Tvärkulturell kommunikation riktar sig mot den kommunikativa delen i

mötet. I en god vårdrelation där kommunikationen brister kan ha förödande konsekvenser.

Om det inte finns ett gemensamt språk så blir utmaningen ännu större när den kulturella

bedömningen skall göras. Insikt om patienters språkförmåga, eventuella tolkbehov samt att

kunna lyssna aktivt och vara medveten om icke-verbal kommunikation, är av vikt. Förståelse

för att varje individ är unik, att denne inte endast agerar utifrån kulturen den kommer ifrån,

eller hur personen ser ut leder till en mer individanpassad vård och visar på en kulturell

kompetens (Jirwe et al., 2014). Campinha-Bacote (2002) använder sig av fem nyckelord när

hon beskriver begreppet. Dessa nyckelord är möten, kunskap, medvetenhet, önskan och

färdigheter. En kulturell önskan kan ses som bränsle i en form av process, gällande viljan att

förbättra den egna kulturella kompetensen.

2.1.3 Språk och kommunikation

Språk är ett redskap i samspelet med andra människor. Det är ett överlägset medel för att

kunna förklara, argumentera, beskriva och förstå jämfört mot den kroppsliga

3

kommunikationen. Genom den enorma mängden ord som finns, som i olika nyanseringar

kan användas till att ge meningsfulla innebörder i meningar, så får individen chansen att dela

sina upplevelser, sätta ord på känslor och språket blir som en nyckel till gemenskap och

förståelse individer emellan. I olika omvårdnadssituationer så har språket en stor betydelse

för i vilken utsträckning patienter och sjuksköterskor kan förstå varandra utan missförstånd i

de möten som sker (Baggens & Sandén, 2014). Begreppet kommunicera kommer från latinets

”communicare” vilket betyder ”göra gemensam”. Det lyfter fram både den ”förmedling” som

är synlig när det handlar om att framföra information, men även den relationen som sker

genom kommunikationen när en person ”kommer i beröring” med någon annan. Begreppet

kommunikation kan användas i en rad skilda sammanhang och betyda olika saker. I det

vårdvetenskapliga sammanhanget har kommunikationen en stor betydelse för att både skapa

band men även att lösa konflikter i mötet mellan människor. Om språket ej kan talas eller

förstås, så förlorar begreppen sitt sammanhang och mister sin förmåga att vägleda

(Fredriksson, 2012).

2.1.4 Vårdande möten

För att ett möte med patienter skall kunna anses som vårdande behöver sjuksköterskor ha ett

förhållningsätt som innefattar bland annat att visa en nyfikenhet, en känslighet, att vara

lyhörd genom att lyssna, att hålla ett öppet sinne samt att möta patienters livsvärld. Att

försöka förstå hur patienter upplever sin sjukdom, och reflektera över hur patienter upplever

situationer är av vikt för att mötet skall bli vårdande. Genom att göra patienter delaktig i sin

vård samt att sjuksköterskor utför vårdande handlingar, så resulterar detta i ett stärkande av

patienters autonomi i den egna läkeprocessen. I ett vårdande möte är ett syfte att lindra

lidande samt stödja och stärka patientens återhämtning och hälsa (Ekebergh, 2015).

2.2 Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning om patienters upplevelser av att bli vårdade av

vårdpersonal med annan kulturell bakgrund.

2.2.1 Patienters perspektiv på att bli vårdade av vårdpersonal med annan kulturell

bakgrund

Patienter beskriver vikten av en välfungerande kommunikation mellan dem och vårdpersonal

och hur språkbarriärer ofta leder till problematik i vårdandet (Dongxia Xiao et al., 2017;

Ellins & Glasby 2016; Høye & Severinsson, 2009; Mangrio & Sjögren Forss, 2017; Steinberg,

Valenzuela-Araujo, Zickafoose, Kieffer & Ross DeCamp, 2016; Wish Garetta, Grant Dickson,

Young, Klinken Whelan & Forero, 2008). När språkbarriärer förekommer mellan patienter

och sjuksköterskor upplever patienter att de får sämre vård. Patienter kan få en intensiv oro

när de inte kan förstå vad som är fel och vad som händer med dem. De vill hellre försöka

klara sig själva än att fråga vårdpersonal om hjälp i rädslan över att inte bli förstådda (Ellins

& Glasby 2016). Maktlöshet uppstår hos patienter om de inte får god information, känner sig

4

involverade samt när deras önskningar inte lyfts fram (Wish Garetta et al., 2008). I de fall då

patienter upplever dessa språkbarriärer så är det av extra stor vikt att de blir tillägnade mer

tid av sjuksköterskor (Cioffi, 2006). Patienter beskriver hur språkbarriärer kan förvärras när

de lider av sensoriska försämringar. De kan uppleva det som extra svårt att förstå

vårdpersonalens frågor och accent exempelvis på grund av dålig hörsel. Patienter använder

sig då ofta av olika icke-verbala sätt att kommunicera med vårdpersonal som inte bemästrar

det inhemska språket, genom att använda teckenspråk, mimik och gester (Dongxia Xiao et

al., 2017).

Patienter beskriver också vikten av att använda tolk för att göra sig förstådda samt att ha sina

anhöriga närvarande till hjälp med översättning (Cioffi, 2006; Ellins & Glasby, 2016; Høye &

Severinsson, 2009; Wish Garetta et al., 2008). En del patienter beskriver dock att de

upplever att det är olämpligt att anhöriga tolkar. De anser inte att deras anhöriga har

tillräcklig språkkunskap och att detta påverkar resultatet på det som tolkas (Krupic,

Hellström, Biscevic, Sadic & Fatahi, 2016). Patienter beskriver även vikten av att ta hjälp av

professionella tolkar med kunskap inom medicinsk terminologi. Kvalitén på översättningen

ökas avsevärt och risken för missförstånd minskas då rätt information nås fram (Høye &

Severinsson, 2009; Krupic et al., 2016). Föräldrar till patienter som är barn uttrycker

däremot en önskan om tvåspråkig personal. De beskriver hur de hellre använder en anhörigs

begränsade språkfärdigheter eller en läkare med begränsade språkfärdigheter, framför ett

möte med en tolk (Steinberg et al., 2016). Ofta läggs höga förväntningar på tolkar och om

dessa förväntningar inte uppfylls i verkligheten så resulterar detta i att tolkar i istället blir en

språkbarriär. Detta uppstår när tolkar inte dyker upp på inplanerad tid, alternativt inte alls

och när de feltolkar information. Vissa tolkar uppträder ibland oprofessionellt och till och

med arrogant. Frånvaron av tolkar resulterar också i ledsna, arga, besvikna och frustrerade

patienter och allt detta leder till mer stress och oro (Krupic et al., 2016).

Patienter från andra länder uttrycker även ett behov av en mer tydlig informatik. Exempelvis

i att få mer information om mottagarlandets hälso- och sjukvårdssystem, samt deras rätt till

vård som i såväl muntlig som skriftliga format (Mangrio & Sjögren Forss, 2017). Patienter

beskriver hur sjuksköterskor bör ha en kulturell kompetens och vara insatt i de olika aspekter

som tillhör patienters kultur och religion. Det är även önskvärt att sjuksköterskor har en

grundläggande förståelse för kulturen då patienter erfar att många sjuksköterskor saknar en

kulturell känslighet i vissa situationer (Hamilton & Essat, 2008; Wikberg, Eriksson &

Bondas, 2012). Vissa sjuksköterskor varken frågar eller visar intresse om patienters

kulturella bakgrund, medan andra söker kunskap och vill lära sig mer. Enligt patienter

varierar dessa färdigheter mellan olika sjuksköterskor samt vårdsituationer (Wikberg et al.,

2012). Patienter erfar att om sjuksköterskor har svårt att förstå kulturella skillnader och

andra religioner, så ökar risken för oavsiktlig förolämpning (Cioffi, 2006). Patienter upplever

ibland även att de blir utsatta för diskriminering samt fördomar av vårdpersonal (Cioffi,

2008; Ellins & Glasby, 2016). Detta om patienter lägger fram specifika krav gällande

exempelvis måltider relaterat till dess kulturella och religiösa normer och sjukhuset inte kan

förse de med detta (Ellins & Glasby, 2016). Detta upplever även patienter på äldreboenden då

de önskar få sin kulturella bakgrund respekterad och uppmärksammad. De anser att

5

personalen på äldreboenden bör tillgodose deras kultur och seder, relaterat till exempelvis,

kost, fritidsaktiviteter och allsånger m.m. Patienter beskriver även hur de ibland kan uppleva

diskriminering endast på grund av att de inte talar värdlandets språk samt på grund av sitt

ursprung eller sin accent (Ellins & Glasby 2016; Mangrio & Sjögren Forss, 2017). Patienter

uttrycker kulturella skillnader samt olika övertygelser, och om sjuksköterskor inte kan förstå

dessa, så ökar riskerna för förolämpning. Patienter kan känna en spänning mellan dem och

sjuksköterskor som de huvudsakligen anser beror på deras ursprung (Cioffi, 2006). Patienter

upplever det som positivt när sjuksköterskor är av samma kön när det kommer till intimvård

(Cioffi, 2006; Wish Garetta et al., 2008). Det lyfts fram att detta endast har med patienters

tro att göra, inte nekandet av vården i sig. Patienter beskriver slutligen hur anhöriga är ett

viktigt stöd i sin roll att exempelvis hjälpa till att skapa en känsla av hemma på äldreboenden.

Detta i syfte att bevara patienters värdighet och önskan om att ses som en familjemedlem i

deras nya hem (Dongxia Xiao et al, 2017).

2.3 Sjuksköterskans ansvarsområde utifrån lagar och riktlinjer

Enligt 1 § i 3 kap. av Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) är målet för hälso- och sjukvården

en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen, och i 1 § i kap 5. beskrivs

hur all hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls.

Det innebär att vården bland annat ska tillgodose patienters behov av trygghet, kontinuitet

och säkerhet och bygga på respekt för patienters självbestämmande och integritet. Det skall

främjas goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, och vården skall

vara lättillgänglig. Detta kan vara svårt att upprätthålla om språkbarriärer uppstår och

patienter inte förstår sin egen sjukdomssituation. Patientlagen (2014:821) 1 § i 1 kap. syftar

till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patienters ställning samt

till att främja patienters integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innehåller

bestämmelser som bland annat handlar om tillgänglighet, information och patientsäkerhet.

Förvaltningslagen 13 § (2017:900) förklarar att när en myndighet har att göra med patienter

som inte behärskar svenska bör myndigheten vid behov anlita tolk. International Council of

Nurses (2014) beskriver sjuksköterskors etiska kod utifrån fyra grundläggande

ansvarsområden som innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och

lindra lidande. Sjuksköterskor skall praktisera omvårdnad utifrån mänskliga rättigheter där

kulturella rättigheter ingår och utföra den respektfullt till alla patienter oavsett exempelvis

kön, tro, kulturell eller etnisk bakgrund, hudfärg, sjukdom, funktionsnedsättning m.m. Enligt

Patientsäkerhetslagen 2 § i kap. 3 (2010:659) ska vårdgivaren vidta de åtgärder som behövs

för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas

omedelbart ska en tidsplan upprättas.

2.4 Teoretiskt perspektiv

Examensarbetet bygger på Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad.

Omvårdnadsteorin har en holistisk syn och fokuserar på kulturell baserad vård som

6

innehåller olika humanistiska dimensioner. Denna teori valdes för att betona vikten av att ha

förmågan att bemöta människors kulturella värden och tillgodose patienters behov. Detta

genom att lyfta fram sjuksköterskors upplevelser samt patienters upplevelser och

förväntningar om hur de vill att det vårdande mötet skall se ut. Den transkulturella

omvårdnaden har stor betydelse för sjuksköterskan i vårdandet av patienter med annan

kulturell bakgrund och är därför relevant för detta examensarbete.

2.4.1 Transkulturell omvårdnad

Leininger (1995) beskriver hur vår värld fortsätter att förändras då den omfattar människor

med många olika kulturella bakgrunder, värderingar, övertygelser och levnadssätt. I och med

dessa kulturella förändringar har nya förväntningar och utmaningar i omvårdnaden uppstått.

Det innefattar bland annat att utbilda sjuksköterskor i transkulturell omvårdnad för att bli

kulturellt kompetenta i att kunna vårda alla patienter från olika kulturer i världen.

Transkulturell omvårdnad har blivit ett område där sjuksköterskor kan studera samt

praktisera omvårdnad som berör mänskliga förhållanden, livsstilsmönster, hälsobevarande

och hälsoförebyggande åtgärder, samt hur de tillhandahåller kompetent omvårdnad ur ett

holistiskt perspektiv till olika kulturella grupper. Att ha förmåga att bemöta människor som

har olika kulturella värden, övertygelser och levnadssätt, samt att tillgodose deras behov är

ett måste för att tillhandahålla transkulturell vård samt ta hänsyn till deras mänskliga

rättigheter. Nutidens sjuksköterskor kan inte längre ignorera kulturella faktorer i

omvårdnaden, därför anses utbildning som essentiell för den framtida professionen. Med en

transkulturell utbildning kommer sjuksköterskor att lära sig att använda omvårdnadskoncept

och forskningsbaserad kunskap för att arbeta med patienter och dess anhöriga i olika

samhälls- och institutionella sammanhang. Leininger (2006) beskriver hur hennes Culture-

care teori är viktig när det gäller att upptäcka vård- och hälsobehov hos patienter med olika

kulturella bakgrunder. Teorin används inte endast utav sjuksköterskor utan även av andra

hälsorelaterade yrken för att kunna utöva transkulturell vård till patienter från olika kulturer.

Den transkulturella vården betonas i teorin som viktig och att hälsa är något som utövas

inom ramen för de värden som finns i en kultur. Det betonas att människan är en

kulturvarelse och bör ses som en del i en grupp eller ett system. En individs förhållningsätt

och de normer, värderingar samt regler som följer är det som ingår i kulturen.

Leininger (1995) beskriver hur språk är mer än bara ett enkelt medel för kommunikation,

utan lyfter fram hur det också är ett redskap för att förstå kulturella värderingar och

övertygelser. När sjuksköterskor och patienter inte talar samma språk kan

kommunikationsproblematik uppstå. Denna kommunikationsproblematik kan resultera i att

feldiagnostisering sker och att patienter och anhöriga missförstås. Genom att vårda med

transkulturell omvårdnad som grund innefattandes dess principer och färdigheter kan

sjuksköterskor fånga upp de patienter som diagnostiserats fel, missförståtts och eventuellt

misskötts. Detta genom att bland annat ta hjälp av tvåspråkig vårdpersonal eller

professionella tolkar. Att lära sig några få enkla meningar av patienters språk betonas även

uppskattas, samt att det kan etablera och vidmakthålla en vårdande relation med patienter

och anhöriga. Leininger (2006) beskriver att efter många observationer och erfarenheter av

patienter från andra kulturer med olika former av hälsotillstånd, insåg hon även att ett

7

humanistiskt förhållningssätt var viktigt för kommunikationen. Detta även för att patienter

ska kunna återhämta sig från sjukdom och vidmakthålla hälsa och välbefinnande. Vikten av

omtänksamma sjuksköterskor betonas, som förstår och kan tillhandahålla en terapeutisk

vård till patienter från olika kulturer och som talar olika språk.

Leininger (1995) beskriver hur kulturella konflikter och påfrestningar även kan uppstå när

sjuksköterskor inte har en transkulturell omvårdnadskunskap och kompetens när de vårdar

patienter från andra länder. Sjuksköterskors fördomar om olika kulturer betonas och hur de

oftast leder till allvarliga problem, frustrationer och en icke-terapeutisk omvårdnad.

Transkulturell omvårdnad innebär att kunna studera sina egna kulturella värderingar,

övertygelser och behov. Att lära sig om sin egna- och andras kultur och hur det medför i

allmänhet ett helt nytt perspektiv och tankesätt. Det bidrar också till att kunna uppskatta

olika kulturer och vikten av att sjuksköterskor också införlivar sådan kulturvård i

omvårdnaden. En annan aspekt av transkulturell omvårdnad är att fokusera på skillnader

och likheter bland kulturer i relation till humanistisk vård, hälsa, välbefinnande,

sjukdomsmönster, övertygelser och värderingar. Att förstå hur och varför kulturer är lika

eller olika när det gäller vård, hälsa och sjukdom, kan ge nya insikter som kan förbättra eller

utveckla vården. Att ta hänsyn till de olika mönster och sätt att hantera sjukdomar samt

bevara hälsa som olika kulturer kan ha, är av vikt och centralt i den transkulturella

omvårdnaden. För att bedriva en hög kvalitet av vården är det en förutsättning att

sjuksköterskor använder sin transkulturella kunskap med full kännedom om patienters

världsbild, sociala strukturer, miljö, språk och kunskaper om deras kulturella värderingar

och övertygelser.

2.5 Problemformulering

Det uppstår ofta utmaningar för sjuksköterskor att uppnå en god vård i situationer där

kulturella olikheter samt kommunikationsutmaningar visar sig. Detta kan resultera i

missförstånd, oro samt osäkerhet för patienter och vårdpersonal vilket kan få en negativ

effekt på hälsan samt den viktiga vårdrelationen. Patienter anser att sjuksköterskor ej har

tillräcklig kulturell kompetens för att i vårdandet kunna förstå deras kulturella behov

gällande bland annat kulturella samt religiösa normer, seder samt utövande. Leiningers teori

om transkulturell omvårdnad, som handlar om att ha förmåga att bemöta och vårda

patienter som har olika kulturella värden, övertygelser och levnadssätt ligger till grund för

detta arbete då sjuksköterskor måste ha förmåga att tillgodose patienters behov för att

tillhandahålla en transkulturell vård samt ta hänsyn till mänskliga rättigheter. Det är av vikt

att skapa en trygg, patientsäker och personcentrerad vård som skyddar integritet och främjar

delaktighet och som ingår i sjuksköterskors yrkesroll. För detta behövs mer kunskap om

kulturell kompetens, samt ett bredare perspektiv gällande andra kulturer för att förstå

patienters kulturella olikheter samt de faktorer som kan orsaka en bristande kommunikation

utifrån sjuksköterskors perspektiv. Med en bättre förståelse kring den egna kulturella

medvetenheten kan förutsättningarna för en kulturellt anpassad vård stärkas.

8

3 SYFTE

Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell

bakgrund.

4 METOD

Metoden som används för detta examensarbete är en systematisk kvalitativ litteraturstudie

med beskrivande syntes enligt Evans (2002) beskrivning. Målet med kvalitativ forskning är

att öka förståelsen för det valda fenomenet för att sedan möjliggöra och applicera den

nyfunna kunskapen i praktisk form, samt att utforma riktlinjer för fenomenet i vårdarbetet

(Friberg, 2017). Då examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att

vårda patienter med annan kulturell bakgrund anses denna metod som mest lämplig.

Analysen har utgått från Evans (2002) beskrivande syntes i fyra steg: insamling av material,

identifiering av nyckelfynd, nyckelfynd relateras till olika teman och subteman samt

beskriva fenomenet utifrån en syntes.

4.1 Urval och datainsamling

Första steget av Evans (2002) analysmodell innebär att samla in datamaterial som är

relevant för studiens syfte. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl plus och

Pubmed som innehåller vårdvetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika

kombinationer var bland annat; ”cultural competence”, ”cultural diversity”, ”registered

nurses experience” och ”transcultural care”. Många av sökorden uppkom via

sökningsprocessen gång, genom att titta på valda artiklars egna nyckelord. I databasen

Cinahl plus söktes artiklar fram som var peer-reviewed samt från årtalen 2009–2018.

Östlundh (2017) beskriver att peer-reviewed kan användas som en avgränsning vid sökning

av artiklar i olika databaser för att sortera ut vilka artiklar som är publicerade i vetenskapliga

tidskrifter. Östlundh tydliggör dock vikten av att vara medveten om att det inte alltid betyder

att artiklarna är vetenskapliga. Därför bör en kvalitetsgranskning av artiklarnas innehåll

alltid utföras. Vissa sökningar begränsades med ”full text” och ”abstract available” för att

smalna av antalet träffar. I Pubmed söktes artiklar fram som publicerats de senaste tio åren.

Databassökningarna redovisas i bilaga A. I de artiklar vars rubriker som var relevanta för

syftet lästes artikelns sammanfattning (abstract) varefter de som inte var relevanta för syftet

exkluderades. De artiklar vars sammanfattningar som tycktes ha relevans för examensarbetet

lästes i sin helhet där de undersöktes noga så att artiklarnas resultatdel svarande an

examensarbetets syfte. I litteratursökningen valdes 15 artiklar till resultatdelen som svarade

till syftet. Inklusionskriterier för samtliga artiklar var att de skulle vara kvalitativa artiklar,

publicerade på engelska, vetenskapligt skrivna och att de skulle beskriva sjuksköterskans

upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Gemensamma

9

exklusionskriterier var att alla artiklar som fokuserade på patienters, anhörigas eller andras

perspektiv än sjuksköterskans valdes bort. Detta gjorde att fyra valda artiklar exkluderades. I

nio av de elva valda artiklarna beskrevs syftet endast utifrån sjuksköterskans upplevelser. I

en artikel beskrevs syftet utifrån både sjuksköterskans och sjuksköterskestudenters

upplevelser, i en annan beskrevs syftet utifrån patienters och sjuksköterskans. Då det var

möjligt att urskilja vad som var sjuksköterskans upplevelser inkluderades även dessa två

artiklar. För att säkerhetsställa kvaliteten av de valda artiklarna, kvalitetsgranskades de enligt

Fribergs (2017) förslag på granskningsfrågor för kvalitativa studier, se bilaga B. De 14

frågorna formulerades om så att de kunde besvaras med ja eller nej svar. Varje ja ger 1 poäng

och utefter artikelns totala poäng graderas den i låg- (0–4), medel (5–9) och högkvalitet (10–

14). Samtliga artiklar bestod av hög kvalitet. För att få en bättre överblick av artiklarna så

redovisas de även i en artikelmatris med fokus på deras individuella syfte, metod, resultatdel

samt kvalitetsnivå, se bilaga C.

4.2 Analys och genomförande

Analysering av data genomfördes utifrån från Evans (2002) beskrivande syntes i fyra steg:

insamling av material, identifiering av nyckelfynd, nyckelfynd relateras till olika teman och

subteman samt beskriva fenomenet utifrån en syntes. Första steget av Evans (2002)

analysmodell innebär att samla in datamaterial som är relevant för studiens syfte, detta

beskrivs ovan under avsnittet 4.1. Det andra steget innebär att identifiera nyckelfynd utifrån

syftet. Detta innebär att bland de artiklar som valts ut skall resultatet av artiklarna läsas

igenom noggrant för att få en helhetssyn på innehållet (Evans, 2002). Processen med att få

fram nyckelfynd började med att materialet i arbetet lästes igenom var för sig ett flertal

gånger. Varje artikel sparades ner på datorn. Sedan klipptes resultatdelen ut i varje artikel in

i ett varsitt Word-dokument varpå gemensamt relevant information fetmarkerades utifrån

examensarbetets syfte. När nyckelfynden slutligen hade identifierats klipptes de in i ett

gemensamt Word-dokument. Nyckelfynden översattes från engelska till svenska för att

lättare förstå vad de handlade om. Dokumentet skrevs ut och nyckelfynden klipptes ut i egna

delar. Varje nyckelfynd kodades med en siffra för att se vilken artikel de tillhörde. Detta för

att senare i processen lätt kunna hitta tillbaka och läsa nyckelfyndet i sin helhet. Tillsammans

diskuterades och jämfördes materialet som ansågs vara relevant för detta examensarbete. I

det tredje steget sammanställs artiklarnas likheter och olikheter genom att bilda teman och

subteman. De teman och subteman som är gemensamma och har likheter länkas samman till

en helhet. Utifrån detta skapas en förfining i förståelsen av fenomenet (Evans, 2002).

Vidare i processen samlades nu alla nyckelfynd ihop och sorterades ut, utifrån skillnader och

likheter. De fick tillhöra olika kategorier som bäst beskrev vad nyckelfyndet ville säga. Mycket

tid lades ner i detta moment, och varje nyckelfynd lästes noga om och om igen för att

säkerhetsställa vad de verkligen handlade om. När kategoriseringen var färdig lades alla

nyckelfynd återigen in i ett Word dokument, så att de lättare kunde läsas i relation till

varandra. I det fjärde och sista steget beskrivs och presenteras ett nytt resultat. Detta görs

genom samling av fynden för att beskriva resultatet av fenomenet (Evans, 2002). I löpande

text beskrevs de valda teman samt subteman som skapats utifrån originalmaterialet. Varje

tema gicks igenom och kontrollerades tillbaka till originalartiklarna för att kontrollera så att

10

de stämde överens med beskrivningen. Citat användes ibland för att styrka samt förklara

vissa fenomen. Analysen resulterade i två teman och sex subteman som redovisas i Tabell 1.

4.3 Etiska övervägande

Enligt Codex (2018) etiska regler och riktlinjer för forskning är förvrängning av

forskningsprocessen genom exempelvis felaktig användning av metodik förbjudna. Codex

beskriver även vikten av inklusion och exklusion av den data som samlats ihop och att detta

tas i beaktning. Examensarbetet följer dessa riktlinjer och inget plagiat eller fusk används.

Codex (2018) tydliggör även att en felaktig analys av data som avsiktligt förvränger

tolkningen är förenligt med fusk och ohederlighet. Författarna till detta examensarbete har

reflekterat kring huruvida en förförståelse kan påverka hur text samt information tolkas

genom hela processen. Genom att författarna varit medvetna om detta, så resulterar det i en

noggrannhet samt förståelse i vad som innebär fakta och vad som är värdering. De artiklar

som läses genomgick en kvalitetsgranskning enligt Friberg (2017) granskningsfrågor.

Artiklarna var godkända av etiska kommittéer, vilket innebär att alla etiska synvinklar har

tagits upp för att skydda deltagarnas rättigheter som deltog i studierna. Alla artiklar var

skrivna på engelska och översattes till svenska för att underlätta förståelsen. Dock så behölls

alla original kvar för att undvika misstolkningar i språket. Fribergs (2017) granskningsmall

användes vid analysen av artiklarna för att vara objektiv.

5 RESULTAT

Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell

bakgrund. Två teman identifierades under analysprocessens gång, dessa var: utmaningar i

vårdandet samt att få en bättre kulturell kompetens. De teman som framkom presenteras

med en inledande text, varefter subteman till varje tema redovisas. Ett flertal subteman

förstärks med citat för att öka förståelsen för fenomenet. De teman och subteman som

framkom finns angivna i en tabell enligt nedan (Tabell 1).

11

Tabell 1. Teman och subteman

TEMA

SUBTEMA

Olika utmaningar i vårdandet

• Att hantera kommunikationsproblematik

• Att möta kulturella och religiösa behov

• Att uppleva kulturella skillnader gällande sorg och krishantering

Att få en bättre kulturell kompetens

• Vikten av att anpassa vårdandet

• Ett behov av utökad kunskap

• Att genomgå en personlig utveckling

5.1 Olika utmaningar i vårdandet

Under detta tema presenteras sjuksköterskors upplevelser av olika utmaningar som uppstod i

vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. I detta tema framkom det att

sjuksköterskor upplevde känslor av osäkerhet i olika omvårdnadssituationer. Bland annat

när det förekom språkbarriärer men även vid okända eller främmande situationer när de

behövde tillgodose patienters kulturella och religiösa behov. Temat mynnade ut i tre olika

subteman som nedan beskriver sjuksköterskors upplevelser av att hantera

kommunikationsproblematik, att möta olika kulturella och religiösa behov samt att uppleva

kulturella skillnader gällande sorg och krishantering.

5.1.1 Att hantera kommunikationsproblematik

Utmaningar uttrycktes när sjuksköterskor och patienter inte kunde förstå varandra samt

deras anhörigas behov, på grund av språkbarriärer (Abudari, Hazeim & Ginete, 2016;

Almutairi McCarthy & Gardner, 2015; Clayton, Neville Isaacs & Ellender, 2016; Coleman &

Angosta, 2016; Hemberg & Vilander, 2017; Høye & Severinsson, 2008; Ian, Nakamura-

Florez & Lee, 2016; Johnstone, Hutchinson, Redley & Rawson, 2016; Lin, Wu & Hsu, 2019).

Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer minskade deras förmåga att interagera effektivt

med patienter (Clayton et al., 2016; Lin et al., 2019). Osäkerhet uppstod när de inte kunde

uppfylla sina arbetsuppgifter genom att tillhandahålla trygghet och uppmuntran till sina

patienter på grund av språkbarriärer. När patienter inte kunde förmedla deras behov

upplevde sjuksköterskor att de inte kunde tillhandahålla lika bra vård (Clayton et al., 2016).

Sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet upplevde språkbarriärer som mer frustrerande

än de som arbetat längre (Abudari et al., 2016; Høyea & Severinsson, 2008). Trots

språkbarriärer upplevde sjuksköterskor att de var noga med att se till att patienter och deras

anhöriga förstod vårdplanen och att både patienter, anhöriga samt sjuksköterskor hade en

12

ömsesidig förståelse innan de fortsatte med vården. Detta ansågs minska patienters och de

anhörigas oro samt att de lättare kunde bygga upp en förtroendefull relation gentemot

vårdpersonal (Hemberg & Vilander, 2017; Ian et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde att det

då tog längre tid att vårda patienter på grund av språkbarriärer vilket upplevdes som

frustrerande (Clayton et al., 2016; Coleman & Angosta, 2016; Ian et al., 2016; Lin et al.,

2019). Missförstånd kunde lätt uppstå då patienter inte talade samma språk och

sjuksköterskor upplevde därför en rädsla när de skulle tala till patienter (Almutairi et al.,

2015; Coleman och Angosta, 2016; Høyea & Severinsson, 2008; Lin et al., 2019).

Språkbarriärer kunde även leda till att sjuksköterskor upplevde att det var svårt att förstå

patienters smärtnivåer och hur de skulle göra för att tillhandahålla adekvat smärtlindring

(Clayton et al., 2016., Coleman & Angosta, 2016). Utmaningar uppstod även i att bedöma

huruvida patienter hade problem med att kommunicera eller om det berodde på

sjukdomsrelaterade faktorer eller på grund av sin egen begränsade kunskap och medvetenhet

(Lin et al., 2019). Att hjälpa patienter att reflektera kring meningen med livet och att

generellt stödja dem och deras anhöriga när patienter var döende upplevde sjuksköterskor

som utmanande (Johnstone et al., 2016):

They’re facing death and probably can’t communicate that to many people in their language. I

think if I had to communicate fear in Italian or Greek, having learnt it from the age of 30 or

something, it would be horrendous, because I’ve got to use the words that would come from

my heart. Your mother’s language is your emotional language. So if you can’t use that

language, you can’t express yourself (Johnstone et al., 2016, s. 475).

Sjuksköterskor upplevde patienter som mycket positiva när de talade behjälpligt på deras

språk, och kunde yttra några religiösa ord (Abudari et al., 2016). De upplevde att böcker och

internet var ett bra tillvägagångssätt för att lära sig några fraser på patienters språk för att

underlätta kommunikationen (Lin et al., 2019. Sjuksköterskor upplevde det som positivt att

ta hjälp av tolkar i mötet, när språkbarriärer uppstod (Coleman & Angosta, 2016; Høye &

Severinsson, 2008; Ian et al., 2016; Johnstone et al., 2016; Lin et al., 2019). En del

sjuksköterskor upplevde dock att det kunde vara problematiskt att ta hjälp av tolkar under

nattetid. Vissa upplevde även att tillgängligheten av tolkar inte ens existerade på vissa

sjukhus (Lin et al., 2019). Sjuksköterskor uppskattade att ha tillgång till tolkar på flera olika

sätt. Exempel var fysiskt närvarande tolkar, telefontolkar samt videotolkar. De uttryckte att

med hjälp av tolk så kunde de ge patienter bättre vård, få en verklig förståelse för de

anhörigas oro samt få möjlighet att lättare informera dem om vad som hände (Coleman &

Angosta, 2016; Høye & Severinsson, 2008; Ian et al., 2016; Johnstone et al., 2016). Att

använda anhöriga, studenter samt vårdpersonal på avdelningen för att översätta till patienter

upplevde sjuksköterskor som vanligt när det akuta behovet av tolkar inte kunde uppfyllas

(Almutairi et al., 2015; Høye & Severinsson, 2008). Sjuksköterskor beskrev hur de tog hjälp

av tolkar att spela in information på bandspelare till patienter för att lugna dem:

When the patient was woken after being on the ventilator the interpreter read the information

to a tape-recorder. Every time she appeared to be distressed we played the tape; ‘you are at the

hospital’, ‘you are breathing with the help of a machine’. It worked (Høye & Severinsson, 2008,

s. 342).

13

Sjuksköterskor upplevde även flera tekniska hjälpmedel som viktiga kommunikationsmedel

för att underlätta språkbarriärer. Bland annat genom att använda programmet Google

Translate via internet (Lin et al., 2019). Trots att telefontolkarna i allmänhet ansågs som

hjälpsamma och nödvändiga upplevde sjuksköterskor att telefonen inte var en lika bra

ersättare som tolkar som var fysiskt närvarande:

It is easier to know that I am making sense with a physical interpreter because you get the

extra added bonus of seeing their – you know the body language that is happening, you can see

the facial expressions, you can see the interactions that are happening, you can see if they have

that kind of quizzical look on their faces when they are talking about something and trying to

process it. I mean, you get all of those cues back (Coleman & Angosta, 2016, s. 683).

Sjuksköterskor upplevde att den icke-verbala kommunikationen alltid borde ligga i fokus vid

bedömningen av patienters sjukdomstillstånd. Den icke-verbala kommunikationen beskrevs

av sjuksköterskor som en viktig del i omvårdnaden och att det alltid borde finnas en verbal

samt icke-verbal del i vårdandet, även om det uppstod språkbarriärer eller inte. Detta

innefattade även att vara lugn samt tolka patienters ansiktsuttryck i den vårdande

situationen (Coleman & Angosta, 2016; Hemberg & Vilander, 2017). Sjuksköterskor belyste

även användandet av teckenspråk samt tecknade bilder i kommunikationen med patienter

som positivt, då de kunde erhålla information som rörde dem då språkbarriärer uppkom

(Hemberg & Vilander, 2017). Även ”terapeutisk beröring", uttrycktes som en användbar

metod för att övervinna språkbarriärer och till att upprätta effektiv kommunikation, främst

med personer av samma kön (Abudari et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde dock att

kommunicera med hjälp av teckenspråk och kroppsgester krävde eftertänksamhet, då vissa

gester kunde vara acceptabla i en kultur, men inte i en annan, och därmed kunde det uppstå

en risk för förolämpning (Almutairi et al., 2015).

5.1.2 Att möta kulturella och religiösa behov

Sjuksköterskor upplevde vårdandet av patienter med en annan kulturell bakgrund mycket

olika och många uttryckte utmaningar att anpassa sig till den okända kulturen (Abudari et

al., 2016; Almutairi et al., 2015; Høye & Severinsson, 2008; Ian et al., 2016; Lin et al., 2019;

Markey, Tilki & Taylor, 2017). Sjuksköterskor upplevde en överväldigande oro samt en

oförmåga att anpassa sig till patienters förväntningar som var annorlunda gentemot deras

egen. Det uppstod utmaningar när det gällde att förstå patienters specifika kulturella behov

kring olika religiösa utövande (Abudari et al., 2016; Almutairi et al., 2015; Coleman &

Angosta, 2016; Debesay, Harsløf, Rechel & Vike, 2014; Johnstone et al., 2016; Lin et al.,

2019; Markey et al., 2017). Sjuksköterskor upplevde utmaningar när konflikter uppstod

såsom när patienter höll fast vid sina övertygelser och kliniska procedurer inte fick utföras av

vårdpersonal, trots ett kritiskt hälsotillstånd:

The doctor told the patient that he needed a blood transfusion. However, the patient insisted

he would not have a blood transfusion due to his religious beliefs. Even after the doctor

explained his lethal situation to him, he still refused (Lin et al, 2019, s. 9).

Sjuksköterskor upplevde speciella högtider som viktigt för vissa patienter från en del

kulturer. De upplevde att patienter undvek sjukhusvistelse och att exempelvis bli opererade

14

under speciella högtider som hade med patienters kultur att göra (Lin et al., 2019). De

ställdes inför utmaningar att bygga upp ett förtroende och tillgodose patienters önskningar i

vårdandet (Clayton et al., 2016; Høye & Severinsson, 2008; Johnstone et al., 2016).

Sjuksköterskor uttryckte att de ställdes inför problem med patienter som ogillade smaken av

vissa livsmedel. Detta relaterat till deras religiösa tro samt ovana att äta med vissa redskap.

De upplevde att internet var ett lämpligt sätt att hitta förslag på annan mat tillsammans med

patienter när de inte gillade sjukhusmaten. Sjuksköterskor beskrev hur vissa patienter ibland

var utan anhöriga och att de då försökte hitta resurser i form av socialarbetare som kunde

hjälpa till att erbjuda lämpliga måltider till vissa patienter. De beskrev även hur vissa kollegor

använde sina egna pengar för att köpa mat som deras patienter tyckte om (Lin et al., 2019).

Sjuksköterskor upplevde att det okända och det främmande med en annan kultur, var det

som skrämde mest då de inte visste om de orsakat obehag i vårdandet av patienter (Debesay

et al., 2014; Markey et al., 2017). De upplevde en rädsla att kränka eller förolämpa patienter i

vårdsituationer där sjuksköterskor inte visste om handlingen i sig var acceptabel (Debesay et

al., 2014; Johnstone et al., 2016; Markey et al., 2017). I vissa vårdsituationer upplevde

sjuksköterskor att praktiska utföranden sågs som en säkerhetsrisk och det betonades hur de

kulturella ritualerna även upplevdes som tidskrävande. Sjuksköterskor upplevde att de

behövde ta hänsyn till den religiösa aspekten men samtidigt tillhandahålla patientsäkerhet

(Abudari et al., 2016; Høyea & Severinsson, 2008; Lin et al., 2019). Dilemmat att respektera

patienters tro samt värderingar, men ändå kunna utföra ett bra jobb som sjuksköterskor

upplevdes som en utmaning (Debesay et al., 2014; Høye & Severinsson, 2008).

Sjuksköterskor upplevde vissa anhöriga ibland som krävande och extremt petiga när det

gällde vården av patienter (Abudari et al., 2015; Coleman & Angosta, 2016). Ibland

respekterade inte de anhöriga reglerna på sjukhuset och gjorde som de ville på avdelningarna

gällande bland annat besökstider (Almutairi et al., 2015; Høye & Severinsson, 2008).

Sjuksköterskor uttryckte även hur de anhöriga hade egna åsikter om att bevara eller återfå

fysiska funktioner efter en sjukdom:

Some had the idea that their parents shouldn’t have to do anything when they have become old

enough. For example, when I visited a lady who had a stroke, where we would normally use

training to maintain most of her functionality, we found that her walking frame (an assistive

walking tool) had been locked in a cupboard in the hallway. This was because it was not meant

to be used (laughter) (Debesay et al., 2014, s. 2111).

Sjuksköterskor upplevde ibland en brist på respekt från anhöriga, där de kände sig

kategoriserade som underordnade (Almutairi et al., 2015; Høyea & Severinsson, 2008). Detta

relaterat till en genusproblematik där männen i vissa kulturer ofta var talesmän inom

familjerna och där synen på kvinnor reflekterades över på kvinnliga sjuksköterskor. En

sjuksköterska beskrev: “Her husband was the interpreter and before discharge he wanted a

talk with the chief. I came, because I was the ward sister. He refused to talk to me, because I

was a woman” (Høye & Severinsson, 2008, s.344). Sjuksköterskor upplevde att anhöriga ofta

var väldigt stora i antal, och att rum fylldes med familjemedlemmar och besökare. Detta

hindrade då sjuksköterskor i sina arbetsuppgifter och påverkade ibland arbetsmönstret och

formade en annorlunda struktur på sjuksköterskors arbetspass och resulterade i en

känslomässig stress (Coleman & Angosta, 2016; Høye & Severinsson, 2008).

15

5.1.3 Att uppleva kulturella skillnader gällande sorg och krishantering

Sjuksköterskor upplevde att patienter med annan kulturell bakgrund hanterade döden på

olika sätt. Detta upplevdes som utmanande då de var vana vid att tala öppet om detta. I

vårdandet av dessa patienter och deras anhöriga, upplevde de ett tabulagt område och en

brist på öppenhet när det gällde olika faktorer kring döden (Abudari et al., 2016; Debesay et

al., 2014; Lin et al., 2019). Sjuksköterskor upplevde att vissa äldre patienter inte ville eller tog

initiativ till att diskutera frågor kring döden (Lin et al., 2019). Sjuksköterskor upplevde ofta

att de anhöriga dolde sanningen samt ville skydda patienter från svår information, i syfte att

inge hopp om att de skulle klara sig. Detta ansågs som ett hinder i patienters autonomi samt

beslutstagande (Abudari et al., 2016; Debesay et al., 2014). Skillnader kunde även uppstå i

behovet av tekniska hjälpmedel i vården vid livets slutskede. Normala arbetsrutiner som

normalt utfördes för att förhindra patienters lidande, kunde krocka med den andra kulturen

då de anhöriga i stället ville att naturen skulle ha sin gång. Sjuksköterskor upplevde att de

hamnade i ett dilemma då de ville utföra sina arbetsuppgifter, men samtidigt ville respektera

patienters och de anhörigas val: ”It is very hard. It is kind of painful too, because you should

certainly pay attention to who (the patient) is. But at the same time you want to try to do a

good job” (Debesay et al., 2014, s. 2112). Att ha en stöttande samt vägledande roll i att få

patienter och deras anhöriga att förstå den döende processen samt hur de skulle möta denna,

upplevdes som en viktig utmaning av sjuksköterskor (Abudari et al., 2016; Johnstone et al.,

2016; Lin et al., 2019). Det uttrycktes att ju mer förberedda de anhöriga var mentalt över

patienters sista tid i livet, desto mer accepterande samt förstående blev de (Abudari et al.,

2016; Johnstone et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde att patienter från andra kulturer

tenderade vara mer dramatiska när de uttryckte deras känslor: “When the patient died the

wife was crawling into the bed, and she was screaming and refused to remove herself.

Foreigners tended to be a little more dramatic when expressing their feelings” (Høye &

Severinsson, 2008 s. 344). Sjuksköterskors upplevelser var att multikulturella familjers sorg-

samt krishantering ofta visade sig genom högljudda emotionella känslor, speciellt hos

kvinnor. Då detta kändes obekant och helt nytt så skapades osäkerhet hos sjuksköterskor. De

upplevde utmaningen i hur de skulle förhindra dessa känslor från att bli värre (Høye &

Severinsson, 2008).

5.2 Att få en bättre kulturell kompetens

Under detta tema presenteras sjuksköterskors upplevelser av vad som kan behöva utvecklas,

för att erhålla en bättre kulturell kompetens när det gäller vårdandet av patienter med annan

kulturell bakgrund. Centrala faktorer i detta synliggjordes gällande bland annat acceptansen

kring främmande ritualer, vikten av att använda sig av kritiskt tänkande, sjuksköterskors

upplevelser kring att ställa frågor gällande främmande kulturer samt det positiva som

resulterade utifrån vårdandet av patienter från andra kulturer. Temat mynnade ut i tre olika

subteman som beskriver mer ingående vikten av att anpassa vårdandet, hur sjuksköterskor

upplevde ett behov av utökad kunskap samt att genomgå en personlig utveckling.

16

5.2.1 Vikten av att anpassa vårdandet

Att respektera patienters kultur och dess specifika utövande upplevde sjuksköterskor som

betydelsefullt (Abudari et al., 2016; Coleman & Angosta, 2016; Debesay et al., 2014; Hemberg

& Vilander, 2017; Ian et al., 2016). En förståelse och vilja att anpassa vårdandet för att

tillgodose de andliga behov som patienter hade, bland annat där bön var en vanlig ritual,

upplevdes som viktig oavsett hur svårt sjukdomstillståndet än var. Även att acceptera ritualer

och anpassa vårdandet som rent fysiskt inte kunde hjälpa patienter skulle tas i beaktning.

Detta innefattade bland annat olika former av folkmedicin eller olika salvor, brygder samt

egengjorda örtblandningar (Abudari et al, 2016; Almutairi et al., 2015; Lin et al., 2019).

Sjuksköterskor upplevde att deras självkännedom gentemot sina egna kulturella normer

påverkade interaktionerna i mötet med patienter. Att använda sig av kritiskt tänkande samt

försöka tillämpa patienters kulturella kunskap upplevdes av sjuksköterskor som viktigt när

patienter skulle undersökas (Almutairi et al., 2015). Betydelsen av att visa intresse för

patienter och att göra sig bekant med deras kulturella bakgrund upplevdes, även om den för

sjuksköterskor var okänd eller främmande (Almutairi et al., 2015; Hemberg & Vilander,

2017). En sjuksköterska beskrev:

One should familiarize oneself with the patient’s culture. I do not mean that one has to accept

everything in that culture, but one should show interest in the patient’s culture, at least find

out from what kind of culture the patient is (Hemberg & Vilander, 2017, s. 825).

Att ha välbekanta sjuksköterskor närvarande i vårdandet, skapade en känsla av trygghet för

patienter. Att ställa frågor angående speciella rutiner eller önskemål, och att lyfta fram dessa

upplevdes som viktigt (Hemberg & Vilander, 2017; Lin et al., 2019). Sjuksköterskor upplevde

även att det var viktigt att tillgodose anhörigas önskan och anpassa vården efter det, att tillåta

anhöriga att få besöka samt spendera tid med patienter (Hemberg & Vilander, 2017). De

upplevde även vikten från anhöriga att de skulle tillgodose de andliga och kulturella behoven

hos patienter (Lin et al., 2019). Att få ha sina anhöriga hos sig upplevdes som mycket positivt

för patienter och beskrevs som ett tillägg till den fysiska aspekten av vården (Abudari et al.,

2015; Coleman & Angosta, 2016; Lin et al., 2019), vilket sjuksköterskor upplevde som

angenämt i det vårdande mötet (Abudari et al., 2015; Coleman & Angosta, 2016).

Sjuksköterskor tydliggjorde även att det var viktigt att anpassa vårdandet för att tillgodose de

psykologiska behoven även hos de anhöriga i det kliniska omvårdnadsarbetet (Lin et al.,

2019). Sjuksköterskor upplevde att om de förklarade noga både för patienter och dess

anhöriga vilka utföranden som skulle komma att ske och vad målet med dessa var så

uppmuntrades de anhöriga att känna hopp och ett större förtroende för vården. Detta

resulterade i en känsla av trygghet som den anhörige i sin tur kunde överföra på patienten.

Även sjuksköterskor kunde finna kunskap och söka hjälp av de anhöriga som i sin tur

underlättade vården (Hemberg & Vilander, 2017; Johnstone et al., 2016). Sjuksköterskor

beskrev att ha en primär roll och att vara förespråkare åt patienter samt deras anhöriga,

resulterade i att deras behov och önskningar blev tillgodosedda (Coleman & Angosta, 2016;

Johnstone et al., 2016). Att skapa en lugn miljö på avdelningen och att tala lugnt till patienter

upplevde sjuksköterskor vara till hjälp, då de blev lugna och trygga. Det var också viktigt att

ibland lämna patienter i fred så att de fick tid att reflektera över situationen (Hemberg &

Vilander, 2017). Sjuksköterskor upplevde en vilja att få kontakt med deras patienter genom

att bygga en förtroendefull relation som en del av vården (Coleman & Angosta, 2016;

17

Johnstone et al., 2016). En god vårdande relation mellan sjuksköterskor och patienter

upplevdes av sjuksköterskor, vara baserad på en ömsesidig respekt och en bekräftelse av den

andres kultur (Hemberg & Vilander, 2017).

5.2.2 Ett behov av utökad kunskap

Sjuksköterskor ansåg sig ha för lite kunskap och förståelse för andra kulturer och kände sig

oförberedda eller oroliga i vårdandet av patienter och deras anhöriga (Coleman & Angosta,

2016; Debesay et al., 2014; Høyea & Severinsson, 2008; Johnstone et al., 2016; Lin et al.,

2019; Markey et., 2017). Sjuksköterskor upplevde ett behov av utökad kunskap då de inte

hade tillräcklig kulturell utbildning samt hur sjukhusens resurser gällande kulturell

utbildning var begränsande (Debesay et al., 2014; Lin et al., 2019). En sjuksköterska beskrev:

Our training in patient culture care is rather lacking. Clinically, each country has a different

cultural and religious background. We are usually provided with a set of procedures by the

hospital or school, but we may not be familiar with the patients' cultural backgrounds (Lin et

al., 2019, s. 8).

Sjuksköterskor upplevde även att de hade ett behov av att få kunskap om religiösa

värderingar. Insikten av bristen på kunskap och erfarenhet av andra kulturer, samt den

stereotypiska syn det medfört, betonades som ett problem och sjuksköterskor upplevde en

rädsla att detta skulle speglas av i vårdandet av patienter (Coleman & Angosta, 2016; Debesay

et al., 2014; Høyea & Severinsson, 2008; Johnstone et al., 2016; Markey et al., 2017).

Sjuksköterskor upplevde att de var medvetna om att deras förklaringar av olika frågor kunde

tolkas på olika sätt beroende på patienters kultur och språk (Lin et al., 2019). Att ställa frågor

som var relaterade till patienters kulturella och religiösa bakgrund upplevde dock en del

sjuksköterskor som jobbigt, då de var oroliga att patienter skulle märka av deras okunskap

och uppleva de som ignoranta. Sjuksköterskor uttryckte en medvetenhet om att vissa synsätt

och praktiska ritualer förekom, men att de upplevde oförstående till varför de användes i

praktiken. Detta upplevdes kunna orsaka en förvirring och ledde till hinder i vårdutförandet

(Almutairi et al., 2015; Debesay et al., 2014; Markey et al., 2017). Vissa sjuksköterskor

upplevde att patienter endast skulle vårdas utifrån deras symtom och att de skulle ta hänsyn

till patienters kultur endast efter att de hade avlidit (Johnstone et al., 2016).

5.2.3 Att genomgå en personlig utveckling

Att genomgå en personlig utveckling inom sin profession och att få en större förståelse för

andra kulturer var något som upplevdes som viktigt för sjuksköterskor (Debesay et al., 2014;

Ian et al, 2016). Vårdandet av dessa patienter ändrade hela deras sätt att vårda på. De

upplevde att de blev mer uppmärksamma på patienters unika behov och influerades i

förmågan att ta hänsyn till kulturella faktorer:

It has made me a better nurse. Having to see someone from a different point of view helps you

to explain and engage that person in a very different way. It gets you out of your ‘routine’ and

makes you really individualize each person (Ian et al., 2016, s. 259).

18

Sjuksköterskor reflekterade över sitt eget förflutna och upplevde hur detta fick de att ändra

attityder i vårdandet av dessa patienter (Coleman & Angosta, 2016; Ian et al., 2016).

Sjuksköterskor lyfte fram betydelsen av att använda sig av sin egen personliga bakgrund samt

kulturella kunskap, som stöd i vårdandet av patienter (Ian et al., 2016; Johnstone et al.,

2016). De upplevde en personlig utveckling samt en självinsikt vilket resulterade i att

sjuksköterskor blev mer medvetna i vissa specifika situationer, samt fick en större förståelse

och tålmodighet för dessa patienter. Trots att ett möte med en patient från en annan kultur

kanske tog längre tid, så blev vinsten ändå en personlig utveckling. Detta resulterade i att de

blev bättre på att planera vården på grund av att det tog längre tid att förklara samt undervisa

patienter. Detta inkluderade även att vara skicklig gällande tidshantering. Att kunna

prioritera och planera sitt arbetspass mer ingående eftersom patienter blev mer tidskrävande

(Coleman & Angosta, 2016; Ian et al., 2016).

6 DISKUSSION

Under detta avsnitt presenteras metoddiskussionen som innefattar en diskussion av

examensarbetets metod samt metodens för- och nackdelar relaterat till resultatet. Vidare i

resultatdiskussionen diskuteras resultatet, som återkopplas till tidigare forskning och

vårdvetenskapligt perspektiv. Avsnittet avslutas med en etikdiskussion som lyfter fram

examensarbetets etiska aspekter.

6.1 Metoddiskussion

Metoden för detta examensarbete utgörs av en systematisk kvalitativ litteraturstudie med

beskrivande syntes enligt Evans (2002) beskrivning. Examensarbetets syfte var att beskriva

sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. För att

kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för

sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Styrkan

med Evans (2002) beskrivande syntes är att den fokuserar på att beskriva ett fenomen. De

valda artiklarna till detta examensarbete söktes i Cinahl plus och Pubmed och består av elva

vetenskapliga artiklar som är skrivna med kvalitativ metod. Ett stort utbud av artiklar

uppkom genom de sökord som användes. För att smalna av antalet träffar söktes artiklar

fram som hade publicerats från de senaste tio åren från både Cinahl plus och Pubmed samt

användes avgränsningarna ”peer-reviewed”, ”full text” och ”abstract available”.

Årtalsbegränsningen användes även i syfte för att ge en aktuell bild av forskningen. I början

uppkom svårigheter i att finna tillräckligt med material för att kunna påbörja analysen av

datan. Som ett resultat av detta så togs beslutet att acceptera att två av artiklarna inte bara

innehöll sjuksköterskors upplevelser, utan även patienters samt sjuksköterskestudenters

upplevelser. Dessa artiklar ansågs trots detta ändå vara relevanta då det tydligt gick att

urskilja sjuksköterskans upplevelser.

19

Enligt Evans (2002) bör egna åsikter ej tillämpas i resultatet, då detta kan förvränga läsarens

bild av arbetet. Detta ansågs som en nackdel i valet av metod då egna åsikter och tolkningar

lätt kunde framkomma under analyseringsfasen. Att urskilja vad som verkligen var

sjuksköterskors upplevelser upplevdes ibland inte heller helt lätt. En fördel med vald metod

är att den ger läsarna en mer övergripande syn på resultatet, med bestämda teman samt

subteman som underrubriker, utan även i analyseringsfasen. På grund av den stora mängd

material som genomarbetades i analysarbetet med tillhörande nyckelfynd, så gjorde metoden

det även lättare att bearbeta allt material. Under analysens gång upplevdes det ibland svårt

att hålla fokus på vad som var studiens syfte. Texten fick därför många gånger arbetas och

struktureras om. Om syftet inte framstod som central utgångspunkt i arbetet så kunde det

uppstå avvikelser från det som skulle undersökas. Då kunde det orsaka förlust av relevant

information. För att lösa detta och inte hamna på villovägar, så skrevs syftet i sin helhet ut på

ett stort papper, och fästes upp väl synligt där analysprocessen pågick. Även att översätta

artiklarna och finna nyckelfynd upplevdes komplicerat, och att arbeta textnära enligt Evans

(2002) var svårt, så här lades mycket tid ner för att analysera varandras uppfattningar om

vad texten ville säga.

Trovärdighet är ett kriterium för att utvärdera trovärdigheten i kvalitativa studier och

handlar om hur resultatet kan överföras och kopplas till fenomenet samt i vilken utsträckning

resultatet kan implementeras till olika individer och förhållanden (Polit & Beck, 2016). För

att utöka trovärdigheten i detta examensarbete så har fyra kriterier använts. Dessa fyra

kriterier bedömer tillförlitligheten, pålitligheten, giltigheten samt överförbarheten av

examensarbetet. Det första kriteriet innefattar tillförlitligheten. För att ett arbete ska vara

tillförlitligt krävs det enligt Polit och Beck (2016) att arbetets tillvägagångsätt är noga

beskrivet för läsaren. Detta för att bland annat resultatet skall bli mer lättförståeligt och

tydligt. Tillvägagångsättet beskrivs tydligt i Evans (2002) alla steg och anses vara en styrka i

analysen. Genom att använda Fribergs (2017) mall för kvalitetsgranskning när artiklarna

granskades så stödjer detta även tillförlitligheten. Vid denna granskning så gjordes

frågeställningarna om till Ja och Nej frågor för att lättare kunna besvaras. Varje Ja-svar gav 1

poäng. De artiklar som valdes fick 12 poäng eller mer. Det innebar att de hade en hög

kvalitetsnivå, vilket gav en ökad tillförlitlighet. Artikelmatrisen som tillämpades utformades

utifrån det som ansågs vara aktuellt och av relevans för arbetet.

Det andra kriteriet enligt Polit och Beck (2016) är pålitlighet. Det beskriver möjligheterna

huruvida metoden kan användas igen med liknande resultat i ett annat arbete. Analysering

av data har utgått utifrån Evans (2002) fyra steg i den beskrivande syntesen. De är

tydliggjorda samt beskrivna i analysmetoden och genom att analysprocessen är tydligt

beskriven stärker detta därmed pålitligheten. Det tredje kriteriet enligt Polit och Beck (2016)

är giltighet som innebär att arbetet mäter det som avses att mätas och att metoden är

anpassad efter syftet med arbetet. Evans (2002) beskrivande syntes fokuserar på att beskriva

ett fenomen. Därför valdes metoden då examensarbetes syfte var att beskriva

sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Detta

stärkte därmed examensarbetets giltighet. Att arbeta textnära och att använda citat och

personliga erfarenheter av deltagarna i studierna, lyfte även giltigheten i resultatet. Dock så

användes endast ett fåtal citat då Evans (2002) beskriver hur citat endast skall användas då

de absolut måste. De citat som valdes ut ansågs bidra till att stärka giltigheten och förståelse

20

för texten. Det fjärde och sista kriteriet är överförbarhet som innefattar möjligheten att

kunna överföra resultatet till andra grupper eller kontexter. Artiklarna som valdes ut,

representerade slumpmässigt olika delar av världen. Detta sågs som positivt då det gick att få

en bredare bild av fenomenet samt att det ger arbetet en större överförbarhet.

6.1 Resultatdiskussion

Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter

med annan kulturell bakgrund. Resultatet visade att det finns olika utmaningar i vårdandet

och ett behov att få en bättre kulturell kompetens. En förutsättning för att vårda

transkulturellt enligt Leininger (1995) är att sjuksköterskor har förmåga att bemöta

människor som har olika kulturella värden, övertygelser och levnadssätt. Att tillgodose deras

behov är ett måste för att tillhandahålla transkulturell vård samt för att ta hänsyn till deras

mänskliga rättigheter.

Resultatet visade att det är en utmaning för sjuksköterskor att vårda patienter med annan

kulturell bakgrund när de inte talade samma språk. Språk är ett redskap i samspelet med

andra människor. Det är ett överlägset medel för att kunna förklara, argumentera, beskriva

och förstå jämfört mot den kroppsliga kommunikationen (Baggens & Sandén, 2014).

Sjuksköterskor upplevde att själva vården i sig blev sämre för de patienter som inte talade

samma språk som dem. I tidigare forskning upplever även patienter att språkbarriärer ofta

leder till problematik i vårdandet (Dongxia Xiao et al., 2017; Ellins & Glasby 2016; Høye &

Severinsson, 2009; Mangrio et al., 2017; Steinberg et al., 2016; Wish Garetta et al., 2008).

Patienter upplever även att de får sämre vård när de och sjuksköterskor inte kan förstå

varandra på grund av språkbarriärer (Ellins & Glasby, 2016). Utifrån resultatet framkom det

att sjuksköterskor upplevde en osäkerhet och oro i situationer då de inte visste om patienter

och anhöriga hade uppfattat vad sjuksköterskor sagt till dem. En rädsla för att kränka eller

göra fel var central och skapade utmaningar i mötet. Att dessa situationer ledde till

utmaningar, kopplas även till tidigare forskning då patienter också upplever en liknande oro

när de inte förstår sin vårdsituation samt hur de ska hantera den (Ellins & Glasby, 2016).

Patienter känner sig maktlösa när de inte får god information eller får känna sig involverade

(Wish Garetta et al., 2008). Enligt Leininger (1995) anses en god kommunikation vara viktigt

för att tillhandahålla en transkulturell omvårdnad till patienter från olika kulturer samt för

att vidmakthålla en bra vårdrelation till sina patienter. Språk anses vara mer än bara ett

enkelt medel för kommunikation. Risken föreligger när språkbarriärer uppstår att patienter

diagnostiseras fel och att patienter och anhöriga missförstås. Vidare anser Leininger (2006)

det vara en fördel att sjuksköterskor kan tala olika språk för att kunna tillhandahålla en

optimal vård. Således styrker teorin att en bra kommunikation stärker möjligheter för att

kunna tillhandahålla en kulturell kompetent vård med de viktiga holistiska aspekterna som

bör ingå i den.

Resultatet visade att användandet av tolk underlättade kommunikationen mellan

sjuksköterskor och deras patienter i många vårdsituationer. I vissa fall upplevde

sjuksköterskor utmaningar på sjukhusen i de fall då det akuta behovet av tolkar inte kunde

21

uppfyllas. Resultatet av detta var att det ibland togs hjälp av informella tolkar som

exempelvis kollegor, anhöriga eller studenter. I tidigare forskning beskriver även patienter

positiva aspekter vid användning utav professionella tolkar. Patienter uttryckte delade

meningar om att ta hjälp av informella tolkar. En del patienter beskriver det som viktigt att

ha sina anhöriga närvarande till hjälp med översättningen (Cioffi, 2006; Ellins & Glasby,

2016; Høye & Severinsson, 2009; Wish Garetta et al., 2008). Föräldrar till patienter som är

barn uttrycker en önskan om tvåspråkig vårdpersonal. De beskriver hur de hellre använder

en anhörigs eller en läkares begränsade språkfärdigheter, framför ett möte med en tolk

(Steinberg et al., 2016). En del patienter upplever dock de som olämpligt att ta hjälp av

anhöriga att översätta, då de anser att de inte har tillräckliga språkkunskaper och att detta

påverkar resultatet på det som tolkas (Krupic et al., 2016). Information filtreras ofta liksom

att kunskapen om medicinska termer inte alltid är tillräcklig (Høye & Severinsson, 2009;

Krupic et al., 2016). Förvaltningslagen (2017:900) 13 § slår fast att när en myndighet har att

göra med patienter som inte behärskar svenska så har de en skyldighet att vid behov anlita

tolk. Enligt 1 § i kap 5. av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) skall det även främjas goda

kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal samt skall vården vara

lättillgänglig. I den transkulturella omvårdnaden beskrivs det hur sjuksköterskor bör ta hjälp

av tvåspråkig vårdpersonal eller tolk i vårdandet av patienter när ett gemensamt språk

saknas (Leininger, 1995). Således styrker teorin att sjuksköterskor bör använda

professionella tolkar i så stor utsträckning som möjligt för att motverka språkbarriärer som

kan leda till bristande omvårdnad. Om det finns behov av tolk i ett akut skede bör förslagsvis

tvåspråkig vårdpersonal i första hand tas till hjälp. Rimligtvis bör ansvaret ligga på

verksamheten som bör se till att professionella tolkar skall vara på plats och finnas

lättillgängliga.

Resultatet visade på hur sjuksköterskor ställdes inför utmaningar att möta kulturella och

religiösa behov. Bland annat när det gällde att tillgodose patienters specifika önskningar

gällande måltider. Ibland gillade inte patienter smaken på den mat som serverades. Detta

löstes genom att sjuksköterskor lyssnade och tillsammans med patienterna, fann mat som

passade just deras specifika önskemål. Ibland togs även hjälp av socialarbetare som kunde

hjälpa till att erbjuda lämpliga måltider. I tidigare forskning beskriver patienter hur de anser

att detta är viktigt. Att bli lyssnad på och att få sin kulturella bakgrund respekterad och

uppmärksammad. De anser att vårdpersonal bör kunna tillgodose deras kultur och seder

relaterat till exempelvis deras kostpreferenser, även fritidsaktiviteter och musik mm. som har

med dess kultur att göra (Dongxia Xiao et al., 2017). Enligt 1 § i 3 kap. av hälso- och

sjukvårdslagen (2017:30) är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en god vård på

lika villkor för hela befolkningen och i 1 § i kap 5. beskrivs det att all hälso- och

sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Detta innefattas

bland annat genom att respektera patientens självbestämmande och integritet. För att

tillhandahålla transkulturell omvårdnad uttrycker Leininger (1995) att sjuksköterskor måste

kunna tillgodose deras patienters kulturella behov samt ha förmåga att bemöta människor

som har olika kulturella värden, övertygelser och levnadssätt.

22

Slutligen visade resultatet även på hur sjuksköterskor upplevde ett behov att få en bättre

kulturell kompetens. De kände sig oförberedda och oroliga i vårdandet av patienter med

annan kulturell bakgrund när de ansåg sig ha för lite kunskap och förståelse för andra

kulturer och uttryckte ett behov av utökad kunskap. Sjuksköterskor uttryckte även en vilja att

lära sig mer om patienters olika kulturella bakgrunder men beskrev hur de inte hade fått

tillhandahålla tillräcklig kulturell utbildning samt hur arbetsplatsens resurser gällande

kulturell utbildning var begränsade. Bristen på kulturell kunskap betonades som ett problem

och sjuksköterskor upplevde en rädsla att detta skulle speglas av i vårdandet av patienter. I

tidigare forskning beskriver även patienter att många sjuksköterskor har ett behov av utökad

kunskap och hur bristen på kulturell kompetens speglas av i vårdandet. De uttrycker hur

sjuksköterskor varken frågar eller visar intresse om patienters kulturella bakgrund. Det

beskrivs dock att färdigheter mellan olika sjuksköterskor varierar och hur en del

sjuksköterskor söker kunskap om andra kulturer och vill lära sig mer än andra. Patienter

uttrycker att sjuksköterskor bör inneha kulturell kompetens och vara väl insatt i de olika

aspekter som tillhör patienters kultur och religion för att kunna tillhandahålla en kulturellt

anpassad vård (Hamilton & Essat, 2008; Wikberg et al., 2012). Patienter tydliggör att om

sjuksköterskor har svårt att förstå kulturella olikheter och andra religioner, så ökar risken för

oavsiktlig förolämpning (Cioffi, 2006). Sjuksköterskornas etiska kod beskriver att

sjuksköterskor skall praktisera omvårdnad utifrån mänskliga rättigheter där kulturella

rättigheter ingår och utföra den respektfullt till alla patienter oavsett exempelvis kön, tro,

kulturell eller etnisk bakgrund, hudfärg, sjukdom, funktionsnedsättning m.m. (International

Council of Nurses, 2014). Leininger (1995) beskriver hur vår värld fortsätter att förändras då

den omfattar människor med många olika kulturella bakgrunder. Detta resulterar i att nya

förväntningar och utmaningar uppstår i omvårdnaden samt i mötet med patienter.

Utbildning för alla sjuksköterskor är av vikt då de bör vara kulturellt kompetenta i sin

yrkesroll. Detta för att kunna vårda alla patienter oavsett kulturell bakgrund.

6.2 Etikdiskussion

Arbetet har följt Codex (2018) riktlinjer för hederlighet och etiskt förhållningsätt.

Riktlinjerna betonar utöver de etiska riktlinjerna även lagar för forskning. Detta genom att

försöka undvika feltolkningar, att förvränga data, misstolka slutsatser, plagiera eller lägga in

personliga åsikter som kan påverka resultatet. Därför kontrollerades även texten flera gånger

för att försäkra att arbetet utgick från en objektiv synvinkel och inte en tolkande. Något som

också diskuterades under processen gång var att utmaningar uppkom då alla artiklar var

skrivna på engelska. Detta är inte författarnas modersmål och risken för feltolkning uppstod.

För att minska denna risk så ålades stor noggrannhet vid översättningen genom olika sorters

hjälpmedel samt lexikon av synonymer och ord på internet. Alla artiklar som använts har

varit vetenskapligt granskade och genomgått kvalitetsgranskning enligt Fribergs (2017)

beskrivning. All text i arbetet har refererats enligt från APA (2018) i referenshanteringen för

att underlätta kontrollen av materialet. Alla artiklar med tillhörande nyckelfynd sparades i

originalform för att upprepade gånger kontrolleras. Alla citat lades in i arbetet på

23

ursprungsspråket för att de skulle behålla sin betydelse och även för att stärka resultatet.

Citaten hänvisades till ursprungskällan för att undvika att vilseleda läsaren.

7 SLUTSATS

Det framkom i detta examensarbete att sjuksköterskor upplevde utmaningar i vårdandet

relaterat till de kulturella skillnader som uppstod, gentemot patienter med annan kulturell

bakgrund. Sjuksköterskor ansåg sig inte ha tillräcklig kulturell kompetens för att

tillhandahålla en kulturellt anpassad vård i vissa omvårdnadssituationer. På grund av

kulturella skillnader tydliggjordes ett behov av en ökad kulturell kompetens för att

tillhandahålla en god vård. Vidare synliggjordes flertalet viktiga aspekter som sjuksköterskor

ansåg vara centrala i omvårdnaden. Den icke-verbala kommunikationen var en viktig del och

här belystes att en verbal samt icke-verbal aspekt i vårdandet borde tas till vara, oavsett om

det uppstod språkbarriärer eller inte. Om sjuksköterskan skall förväntas ge kulturellt

kompetent vård, så är det en nödvändighet att beslut fattas på politisk nivå, samt att mer

resurser finns att tillgå, så att sjuksköterskor fortsätter ha möjligheter att utbilda sig vidare

och lär sig mer om att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Sjukvården måste

prioritera dessa frågor då resultatet i detta examensarbete pekar mot ständiga utmaningar

för sjuksköterskor. Examensarbetets resultat kan användas som ett underlag för reflektion

kring aspekter som är viktiga att beakta i kunskapsutveckling gällande kulturell kompetens.

Resultatet kan även användas som ett underlag för reflektion kring hur omvårdnaden kan

utformas i vårdandet av patienter. Att kunna möta varje patients unika kulturella behov med

en öppenhet och respekt för det som är främmande visar sig vara av vikt för att skapa

förtroende mellan patienter och sjuksköterskor emellan.

7.1 Förslag på vidare forskning

Sjuksköterskor beskriver att de inte har tillräcklig kulturell kompetens för att på ett optimalt

sätt kunna vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Även om viss kompetens

framkommer så anses den inte som tillräckligt tillfredställande relaterat till behovet. Aktuell

forskning gällande sjuksköterskors upplevelser inom området finns och utgör det aktuella

kunskapsläget, men få artiklar tar upp lösningar eller förslag på hur bristen av kulturell

kompetens kan åtgärdas. Inom det området finns ett behov av att studera olika sorters

planeringsåtgärder för att lösa problemet och sedan ytterligare studier under en lägre tid för

att synliggöra om resultaten gör skillnad. Undersökningarna kan bidra till en mer utstuderad

bild av problemet och leda fram till fler hållbara lösningar. Sjuksköterskor behöver känna sig

trygga i sin yrkesroll och känna sig säkra på evidensen inom området.

Sjuksköterskeutbildningarna i Sverige erhåller idag till viss del utbildning inom

kulturellkompetens vilket kan lägga en bra grund för studenter när de kommer ut i

arbetslivet, men det behövs mer. Sjuksköterskor uttrycker ett behov av vidare utveckling

24

samt bredare kunskap för att kunna möta andra kulturer, och att dessa utbildningar och

vägar till ny kunskap bör förslagsvis tillhandahållas utav arbetsplatsen. Vidare förslag för

framtida forskning är att ta fram ytterligare underlag för planering samt omvårdnadsåtgärder

för patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskors upplevelser inom detta område måste

studeras vidare och mer fokus behöver läggas på fenomenet samt att öka förståelsen för vad

detta betyder för sjuksköterskeprofessionen i framtiden. Området omfattar viktiga aspekter

för att kunna stödja framtidens sjuksköterskor i mötet med patienter från andra kulturer.

25

REFERENSLISTA

Alla artiklar som ingår i examensarbetets resultat har markerats med en *.

*Abudari, G., Hazeim, H., & Ginete, G. (2016). Caring for terminally ill Muslim patients:

Lived experiences of non-Muslim nurse. Palliative and Supportive Care, 14(6), 599-

611. doi: https://doi.org/10.1017/S1478951516000249

*Almutairi, A.F., McCarthy, A., & Gardner, G.E. (2015). Understanding Cultural Competence

in a Multicultural Nursing Workforce: Registered Nurses’ Experience in Saudi Arabia,

Journal of Transcultural Nursing, 26(1), 16–23. doi: 10.1177/1043659614523992

tcn.sagepub.com

American Psychological Association. (2018). About APA Style. Hämtad 2018-12-18 från

https://www.apastyle.org/about-apa-style

Baggens, C., & Sandén, I. (2014). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F.

Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och

förhållningssätt (s. 507–537). Lund: Studentlitteratur.

Campinha-Bacote, J. (2002). The process of cultural competence in the delivery of healthcare

services: a model of care. Journal of trancultural nursing, 13(3), 181-184. doi:

https://doi.org/10.1177/10459602013003003

Cioffi, J. (2006). Culturally diverse patient–nurse interactions on acute care wards.

International Journal of Nursing Practice, 12, 319–325. doi:10.1111/j.1440-

172X.2006.00590

*Clayton, J. Neville Isaacs, A., & Ellender, I. (2016). Perioperative nurses’ experiences of

communication in a multicultural operating theatre: A qualitative study.

International Journal of Nursing Studies, 54, 7-15. doi:

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.02.014

Codex. (2018). Forskarens etik: Oredlighet i forskning. Hämtad den 22 maj 2019 från,

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

*Coleman, J.-S., & Angosta, A.D. (2016). The lived experiences of acute-care bedside

registered nurses caring for patients and their families with limited English

proficiency: A silent shift. Journal of Clinical Nursing, 26, 678–689. doi:

10.1111/jocn.13567

*Debesay, J., Harsløf, I., Rechel, B., & Vike, H. (2014). Facing diversity under institutional

constraints: challenging situations for community nurses when providing care to

ethnic minority patients. Journal of Advanced Nursing, 70(9), 2107–2116. doi:

10.1111/jan.12369

Dongxia Xiao, L., Willis, E., Harrington, A., Gillham, D., Bellis, A.D., Morey, W., et al. (2017).

Nursing and Health Sciences, 19, 59–65. doi: 10.1111/nhs.12302

Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I M. Arman, K. Dahlberg, & M. Ekebergh (Red.),

Teoretiska grunder för vårdande (s. 122–128). Stockholm: Liber.

26

Ellins, J., & Glasby, J. (2016). “You don’t know what you are saying ‘Yes’ and what you are

saying ‘No’ to”: hospital experiences of older people from minority ethnic

communities. Ageing & Society, 25(1), 42-63. doi:

https://doi.org/10.1017/S0144686X14000919

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of

processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26. Hämtad 10

september 2018 från http://www.ajan.com.au/vol20/vol20.2-4.pdf

Fredriksson, L. (2012). Vårdande kommunikation. I L. Wiklund Gustin, & I. Bergbom

(Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 321–330). Lund:

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ

forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (s. 129–139). Lund: Studentlitteratur.

Hamilton, M., & Essat, Z. (2008). Minority ethnic users experiences and expectations of

nursing care. Journal of Research in Nursing, 13(2), 102–110. doi: 10.1177/

1744987108088638

*Hemberg, J., & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the caring

relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 31(4), 822-829. doi: https://doi.org/10.1111/scs.12403

*Høye, S., & Severinsson, E. (2008). Intensive care nurses’ encounters with multicultural

families in Norway: An exploratory study. Intensive and Critical Care Nursing, 24(6),

338–348. doi: https://doi.org/10.1016/j.iccn.2008.03.007

Høye, S., & Severinsson, E. (2009). Multicultural family members' experiences with nurses

and the intensive care context: a hermeneutic study. Intensive & Critical Care

Nursing, 26(1), 24-32. doi: 10.1016/j.iccn.2009.10.003

*Ian, C., Nakamura-Florez, E., & Lee, Y-M. (2016). Registered nurses' experiences with

caring for non-English speaking patients. Applied Nursing Research, 30, 257–260.

doi: https://doi.org/10.1016/j.apnr.2015.11.009

International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening.

Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I F. Friberg, & J. Öhlén

(Red.), Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (s. 341–357).

Stockholm: Studentlitteratur.

*Johnstone, M.-J. Hutchinson, M.A., Redley, B., & Rawson, H. (2016). Nursing Roles and

Strategies in End-of Life Decision Making Concerning Elderly Immigrants Admitted

to Acute Care Hospitals: An Australian Study. Journal of Transcultural Nursing,

27(5), 471 –479. doi: 10.1177/1043659615582088 tcn.sagepub.com

Krupic, F., Hellström, M., Biscevic, M., Sadic, S., & Fatahi, N. (2016). Difficulties in using

interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden.

Journal of Clinical Nursing, 25, 1721–1728. doi: 10.1111/jocn.1322

27

Leininger, M. (1995). Transcultural Nursing – Concepts, Theories, Research & Practices.

United States of America: McGraw-Hill Inc.

Leininger, M. (2006). Culture Care Diversity and Universality Theory and Evolution of the

Ethnonursing Method. I M. Leininger, & M. Mcfarland (Red.), Culture Care Diversity

and Universality – A Worldwide nursing Theory. (s. 1–41). Mississauga: Jones and

Bartlett Publishers International.

*Lin, M-H., Wu, C-Y., & Hsu, H-C. (2019). Exploring the experiences of cultural competence

among clinical nurses in Taiwan. Applied Nursing Research, 45, 6-11. doi:

https://doi.org/10.1016/j.apnr.2018.11.001

Mangrio, E., & Sjögren Forss, K. (2017). Refugees’ experiences of healthcare in the host

country: a scoping review. BMC Health Services Research, 17, 814.

doi:10.1186/s12913-017-2731-0

*Markey, K., Tilki, M., & Taylor, G. (2017). Understanding nurses’ concerns when caring for

patients from diverse cultural and ethnic backgrounds. Journal of Clinical Nursing,

27(1-2), 259-268. doi: https://doi.org/10.1111/jocn.13926

Polit, D., & Beck, C. (2016). Nursing research. Generating and assessing evidence for

nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad den 7 november 2018 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 7 nomvember 2018 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad den 7 november från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30

SFS 2017:900. Förvaltningslagen. Hämtad den 11 mars 2019 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/forvaltningslag-2017900_sfs-2017-900

Steinberg, E.M., Valenzuela-Araujo, D., Zickafoose, J.S., Kieffer, E., & Ross DeCamp, L.

(2016). The “Battle” of Managing Language Barriers in Health Care. Clinical

Pediatrics, 55(14), 1318–1327. doi: 10.1177/0009922816629760 cpj.sagepub.com

Wikberg, A., Eriksson, K., & Bondas, T. (2012). Intercultural Caring from the Perspectives of

Immigrant New Mothers. JOGNN: Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal

Nursing, 41(5), 638-649. doi:10.1111/j.1552-6909.2012.01395.x

Wish Garetta, P., Grant Dickson, H., Young, L., Klinken Whelan, A., & Forero, R. (2008).

What do non-English-speaking patients value in acute care? Cultural competency

from the patient’s perspective: a qualitative study. Ethnicity & Health, 13(5), 479-496.

doi: 10.1080/13557850802035236

28

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten, (s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.

1

BILAGA A. SÖKMATRIS

Databas och

datum

Avgränsningar

Sökord

Antal

träffar

Antal

lästa

abstract

Antal

lästa

artiklar

Valda artiklar

CINAHL Plus

2018-09-10

2009-2018

Full text

Abstract available

Peer-Review

Cultural diversity

AND nurses

experience

22 2 1 Perioperative nurses’ experiences of communication in a

multicultural operating theatre: A qualitative study.

PubMed

2018-09-10

10 years Transcultural care

AND nurses

experience

40 14 1 Facing diversity under institutional constraints: challenging

situations for community nurses when providing care to ethnic

minority patients.

PubMed

2018-09-10

10 years

Cultural

competence AND

nurses experience

AND qualitative

study

65 14 4 Understanding nurses’ concerns when caring for patients from

diverse cultural and ethnic backgrounds.

The lived experiences of acute-care bedside registered nurses

caring for patients and their families with limited English

proficiency: A silent shift.

Registered nurses' experiences with caring for non-English

speaking patients.

PubMed

2018-09-10

10 years

Culturally

competent care

AND nurses

experience

60 10 4 Nursing Roles and Strategies in End-of-Life Decision Making

Concerning Elderly Immigrants Admitted to Acute Care

Hospitals: An Australian Study.

2

CINAHL Plus

2018-09-12

2009-2018

Culture

competence AND

registered nurses

experience

31 5 3 0

CINAHL Plus

2018-09-13

2009-2018

Abstract available

Peer-review

Nurse patient

relationship AND

culture

competence

38 4 1 Cultural and communicative competence in the caring

relationship with patients from another culture.

CINAHL Plus

2018-09-13

2009-2018

Abstract available

Peer-review

Cultural

competence AND

nurse AND work

experience

52 7 2 Understanding Cultural Competence in a Multicultural Nursing

Workforce: Registered Nurses’ Experience in Saudi Arabia.

PubMed

2018-09-13

10 years Cultural diversity

AND registered

nurses experience

76 17 5 Caring for terminally ill Muslim patients: Lived experiences of

non-Muslim nurses.

Intensive care nurses’ encounters with multicultural families in

Norway: An exploratory study.

CINAHL Plus

2019-04-19

2009-2019

Peer-review

Diverse cultures

AND nurses

experience

77 21 3 Exploring the experiences of cultural competence among clinical

nurses in Taiwan.

3

BILAGA B. KVALITETSGRANSKNING

I denna bilaga visas 14 frågeställningar utifrån Fribergs (2017) kvalitetsgranskning av kvalitativa studier. Artiklarnas slutgiltiga poäng utifrån varje fråga beskrivs i en tabell på sida två i denna bilaga.

Kvalitativa frågeställningar:

1. Finns det ett tydligt problem formulerad?

2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?

3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?

4. Är syftet klart formulerat?

5. Finns det en tydlig metod beskriven?

6. Är undersökningspersonerna beskrivna?

7. Har data analyserats?

8. Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?

9. Finns det en resultatdel?

10. Har författarna tolkat studiens resultat?

11. Förs olika argument fram?

12. Finns det några etiska resonemang?

13. Finns det en metoddiskussion?

14. Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex. vårdvetenskapliga antagande?

4

Fråga →

Artikel ↓

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Totala poäng:

1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

3 Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 12 poäng

4 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 14 poäng

5 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

6 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

7 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

8 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

9 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

11 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 13 poäng

5

BILAGA C. ARTIKELMATRIS

Artikelnr: Tidskrift, Årtal &

Författare

Titel Syfte Metod Resultat Kvalitets-

granskning

1. Palliative and

Supportive Care.

2016.

Abudari, G., Hazeim,

H. & Ginete, G.

Caring for

terminally ill

Muslim patients:

Lived experiences

of non-Muslim

nurses.

Att undersöka icke-

muslimska

sjuksköterskors

erfarenheter av att vårda

muslimska patienter och

deras anhöriga i livets

slutskede gällande

fysiska, sociala,

kulturella, andliga och

religiösa utövande.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 10

sjuksköterskor.

Datainsamling:

Halvstrukturerade

intervjuer.

Analys: En modifierad

Stevick-Colaizzi-Keen

metod användes för

dataanalys.

Kulturella värderingar, religiösa utövande,

och en familjs inställning till processen av

vård påverkade sjuksköterskors

erfarenheter. Problem baserat på frånvaro

av samverkan i vården vid livets slutskede

och otillgänglighet av medlemmar i det

tvärvetenskapliga teamet påverkade också

deras erfarenheter. Sjuksköterskor visade en

brist på kulturell kunskap gällande vissa

utövande på grund av bristande

medvetenhet om kulturell mångfald och

otillgänglighet av formell kulturell

utbildning.

Hög

2. Journal of

Transcultural Nursing.

2014.

Almutairi, A.,

McCarthy, A. &

Gardner, G.

Understanding

Cultural

Competence in a

Multicultural

Nursing

Workforce:

Registered

Nurses’

Experience in

Saudi Arabia.

Att undersöka

uppfattningar om kulturell

kompetens hos icke-

saudiarabiska

sjuksköterskors som

arbetar på ett större

sjukhus i Saudiarabien.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 24

sjuksköterskor.

Datainsamling:

Halvstrukturerade

intervjuer.

Analys: Deduktiv

datainsamling och analys

genomfördes med hjälp

av Campinha-Bacotes

Sjuksköterskor i denna varierande

kulturella miljö kämpade med begreppet

om kulturell kompetens, dels gällande

varandras kulturella förväntningar samt

utifrån den dominerade saudiska kulturen.

Hög

6

kulturella

kompetensmodell. De

data som inte kunde

analyseras av denna

modell kodades och

analyserades induktivt.

3. International Journal

of Nursing Studies.

2017.

Clayton, J., Neville

Isaacs, A. & Ellender,

I.

Perioperative

nurses’

experiences of

communication in

a multicultural

operating theatre:

A qualitative

study.

Att undersöka

perioperativa

sjuksköterskors

erfarenheter i en

multikulturell

operationssal i

Melbourne, Australien.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 14

sjuksköterskor.

Datainsamling:

Intervjuer.

Analys: Fenomenologisk

hermeneutik.

Från deltagarnas erfarenheter framkom

kommunikationssvårigheter som

huvudtema. Svårigheter i kommunikationen

påverkade patientvården och

arbetssituationen. Social integration

förbättrade kommunikationen.

Hög

4.

Journal of Clinical

Nursing

2016.

Coleman, J-S. &

Angosta, D.

The lived

experiences of

acute-care

bedside registered

nurses caring for

patients and their

families with

limited English

proficiency: A

silent shift.

Att undersöka

sjuksköterskors

erfarenheter inom

akutsjukvård när de

vårdar patienter och deras

anhöriga med

begränsande engelska

språkkunskaper.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 40

sjuksköterskor.

Datainsamling:

Intervjuer.

Analys: Dataanalysen

utfördes med användning

av Van Manens (1990)

sexstegs fenomenologiska

metod.

I resultatet uppkom fyra teman; Viljan att

kommunicera, viljan att få kontakt, viljan

att tillhandahålla vård samt viljan att

tillhandahålla kulturell respekt och

förståelse.

Hög

7

5. Journal of Advanced

Nursing.

2014.

Debesay,J., Harsløf, I.,

Rechel, B. & Vike, H.

Facing diversity

under institutional

constraints:

challenging

situations for

community nurses

when providing

care to ethnic

minority patients.

Att undersöka de

utmaningar

sjuksköterskor står inför

när de tillhandahåller

hemsjukvård till etniska

minoritetspatienter.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 19

sjuksköterskor.

Datainsamling:

Halvstrukturerade

djupgående intervjuer.

Analys: Hermeneutik.

Tre viktiga aspekter identifierades i mötet

mellan sjuksköterskor och

minoritetspatienter. Dessa tre var inom

intimvård, rehabilitering efter en stroke

samt viljan att vara öppen och transparent

kring vården av döende patienter.

Hög

6. Scandinavian Journal

of Caring Sciences.

2017.

Hemberg, J. &

Vilander, S.

Cultural and

communicative

competence in the

caring

relationship with

patients from

another culture.

Att avslöja en ny

förståelse av vårdandet

mellan sjuksköterskor och

patienter när de inte talar

samma språk.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 8

sjuksköterskor och 2

patienter.

Datainsamling: Enkät

med öppna frågor.

Analys: Innehållsanalys.

Ett vårdande förhållande baserat på

mänsklig kärlek sträcker sig över gränserna

gällande kulturella skillnader. Integritet är

viktigt när det kommer till att respektera

kulturer, speciellt gällande spirituella behov

i den vårdande relationen. En bekräftande

närvaro är av vikt för gemenskap. Kreativt

mod är grundläggande för

kommunikationen, och att ge kontinuerlig

information är avgörande för att skapa

förtroende inom vårdrelationen.

Hög

7. Intensive and Critical

Care Nursing.

2008.

Høye, S. &

Severinsson, E.

Intensive care

nurses’

encounters with

multicultural

families in

Norway: An

exploratory study.

Att undersöka

sjuksköterskors

uppfattning om deras

möte med multikulturella

familjer på intensivvårds-

avdelningar på norska

sjukhus.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 16

sjuksköterskor.

Datainsamling: Flerstegs

fokusgruppsintervjuer.

I resultatet uppstod ett tema; Kulturell

mångfald och stress på arbetsplatsen och

fyra subteman; Påverkan på arbetsmönster,

kommunikationsutmaningar, hantering av

kriser samt professionell status och problem

relaterat till kön.

Hög

8

Analys: Tolkande

innehållsanalys.

8. Applied Nursing

Research.

2015.

Ian, C., Nakamura-

Florez, E. & Young-

Me, L.

Registered nurses'

experiences with

caring for non-

English speaking

patients.

Att undersöka

sjuksköterskors

erfarenheter av att vårda

icke-engelsk talande

patienter och förstå hur

dessa erfarenheter

påverkar deras kliniska

praxis.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 17

sjuksköterskor.

Datainsamling: Enkät

med öppna frågor.

Analys: Innehållsanalys.

I resultatet uppkom två teman; Tillgången

till resurser och förändringar i

omvårdnadspraxis. Dessa teman visade på

att tillgången till resurser kunde ge antingen

en bättre stödjande struktur eller leda till en

utmaning i att tillhandahålla god vård.

Förändringar i klinisk praxis inkluderade:

Ökad medvetenhet om patienters behov,

personlig utveckling samt ökad kulturell

insikt och mer tid och resurshantering.

Hög

9. Journal of

Transcultural Nursing.

2016.

Johnstone, M-J.,

Hutchinson, A.,

Bernice Redley, B. &

Rawson, H.

Nursing Roles

and Strategies in

End-of-Life

Decision Making

Concerning

Elderly

Immigrants

Admitted to

Acute Care

Hospitals: An

Australian Study.

Det finns en brist på

klarhet gällande

sjuksköterskors roller och

strategier inom att förse

kulturellt meningsfull

vård i livets slutskede till

äldre immigranter inlagda

på sjukhus I Australien.

Denna artikel tar upp dess

tvetydlighet.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 22

sjuksköterskor.

Datainsamling:

Djupgående intervjuer.

Analys: Innehålls- och

tematiska analysstrategier.

Trots att sjuksköterskorna kände sig

oförberedda för sin roll, uppmuntrade

deltagarna kulturellt meningsfull vård

genom att "göra grundjobbet", "underlätta

för familjer", "främja tillit" och "mildra

rädsla".

Hög

10. Applied Nursing

Research. 2019.

Lin, M-H., Wu, C-Y.

& Hsu, H-C.

Exploring the

experiences of

cultural

competence

Att skapa en beskrivande

teoriram gällande

erfarenheter av kulturell

kompetens bland kliniska

sjuksköterskor i Taiwan.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 30

sjuksköterskor.

Att vara oförberedd när man möter olika

kulturer, var kärnan i temat gällande

beskrivningen och vägledningen, i

processen att undersöka sjuksköterskors

erfarenheter av kulturell kompetens.

Hög

9

among clinical

nurses in Taiwan.

Datainsamling:

Djupgående intervjuer.

Analys: Grounded theory.

Sjuksköterskor avslöjade att de hade

svårigheter i att genomföra viss omvårdnad

och sökte därför resurser från situationer

där karaktäristiska beteenden uppstod, som

kunde hjälpa dem att erhålla en bättre

kulturell kompetens. De sjuksköterskor som

hanterade de olika kulturella situationerna

lärde sig slutligen tolerera de olika

kulturerna och tillhandahålla patienterna

kulturellt lämplig vård, vilket därigenom

höjde vårdkvaliteten.

11. Journal of Clinical

Nursing.

2017.

Markey, K., Tilki, M.

& Taylor,G.

Understanding

nurses’ concerns

when caring for

patients from

diverse cultural

and ethnic

backgrounds.

Att undersöka

erfarenheter från både

sjuksköterskor och

sjuksköterske-studenter

av att vårda patienter med

olika kulturella, etniska

och språkliga bakgrunder,

i en region i Irland.

Metod: Kvalitativ metod.

Deltagare: 10

fokusgrupper mellan 6–9

deltagare som bestod av

både

sjuksköterskestudenter

och sjuksköterskor.

Individuella intervjuer

genomfördes även med 20

sjuksköterskestudenter

och 10 sjuksköterskor.

Datainsamling:

Halvstrukturerade

intervjuer.

Analys: Grounded theory.

Osäkerhet var det som centralt uppstod i att

vårda patienter med olika kulturella, etniska

och språkliga bakgrunder. Känslor av

tvetydighet i vårdandet påverkades vidare

av bristande kunskap, medvetenhet om

etnocentriska övertygelser och kulturen

inom den organisation där deltagaren

utbildar sig och arbetar. Istället för att ta

reda på svar när de var osäkra visade

deltagarna brist på engagemang för att möta

patienters behov på ett kulturellt lämpligt

sätt.

Hög

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se