wsp analys & strategi göran tegnér och thomas höjemo 2012-02-06

Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun

Spårbilar – ett komplement i kollektivtrafiken?

WSP Analys & StrategiGöran Tegnér och Thomas Höjemo

2012-02-06

2

Slutsatser (1/2)

Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet

Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Fler bostäder på kommunal mark eller

samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt

Fastighetsvärdesökningen är den viktigaste intäkten

3

Slutsatser (2/2)

Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik spårtaxi behöver breda gator

Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos antalet parkeringar bör kunna minskasfrån 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter

Avtal mellan kommunen och SL krävs

Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida

Bilen idag självklart val Kollektivtrafikandelen stagnerar De flesta resor sker lokalt men kollektivtrafiken

är koncentrerad mot innerstaden Matarbusstrafiken är dyr, långsam och oattraktiv Ett attraktivt komplement till spårtrafiken behövs

4

Vad är problemet idag med kollektivtrafiken?

Direkt till målet utan byten

Självvalt resesällskap

Sittplats åt alla

Vagnen väntar på dig

Kort gångavstånd till station

Förarlösa och anropsstyrda fordon

Upphöjd bana

Stationer på sidospår

5

Vad är spårbilar?

Vilka fördelar finns med spårbilar?

6

Halverad restid jämfört med buss Klimatsmart – låga koldioxidutsläpp Större kapacitet än spårväg Tyst (som en elbil) Enkelt för resenären

7

Spårtaxi i bruk på Heathrow

Stationerna ligger på sidospår

8

Bilden visar en volymstudie från Umeå, stationernas volymer syns i vitt

Smäckra banor för litet visuellt intrång

9

Rendering från ARUP som visar hur spårtaxi skulle kunna se ut i Bath

10

Uppdraget från Täby kommun (sammanfattat)

Kan spårtaxi vara ekonomiskt lönsamt i Arninge-Ullna?

Kan spårtaxi få plats på gatorna på ett bra sätt? Är förutsättningarna annorlunda om

Galoppfältet och Täby centrum också skulle få spårtaxi?

11

Kraftig utbyggnad planeras i Arninge-Ullna

Utbyggnad till år 2020

3 100 nya bostäder kommer att byggas

Över 200 000 m2 ny lokalyta för verksamheter

12

Förslag till spårtaxinät i Arninge-Ullna

4 minuters gångavstånd till en spårtaxistation (200 m)

Direkt koppling tillRoslagsbanan och buss vid Arningeresecentrum

13

Samhällsekonomisk kalkyl för Arninge

Spårtaxinätet i Arninge är samhällsekonomiskt lönsamt

14

Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna, nordvästra Arninge-Ullna och Hägerneholmskvarteren

Företagsekonomisk vinst om mark behålls i kommunal ägo (2 800 bostäder)

67

49

Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

15

Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL med fler bostäder:

Företagsekonomisk vinst med minst 1 900 bostäder på kommunal mark i Arninge

50

49

Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

16

Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren och Event Resort Ullna

Företagsekonomisk förlust med 1 400 bostäder på kommunal mark i Arninge

41

49

Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

17

Spårtaxi ovanför gatan fungerar bra med 25 m mellan husen

Spårtaxibanan kan placeras på ett bra sätt som

en del av trädallén

18

Kompletterande analys

Mellanstort nät till Roslags-Näsby

Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby, utan att gå vidare till (T) Mörby C

19

Samhällsekonomisk bedömning för ett mellanstort spårtaxinät från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till Roslags-Näsby

Det mellanstora spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt

20

Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna och Galoppfältet för mellanstort spårtaxinät till Roslags-Näsby

Det mellanstora spårtaxinätet går med företagsekonomisk förlust för kommunenGröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

134

70

21

Samhällsekonomisk jämförelse

Alla spårtaxinäten är samhällsekonomiskt lönsamma

Visuell påverkanpå gaturummet

Insynsproblematik

Nytt system krävernya tankesätt iplaneringen

Trygghetsfrågorviktiga att studera

Fokus behövs på gestaltning och användarcentrerad design

22

Vilka utmaningar finns med spårbilar?

I Sverige finns endast en testbana (i Uppsala)

Internationellt rullar två system kommersiellt och två system är under byggnad

Risk med att vara först

Finansieringslösningar behöver utvecklas

Innovationer i trafiksystem tar lång tid

Kollektivtrafiken planeras i efterhand

23

Varför är spårtaxi så lite utbrett?

För närvarande följer SL spårtaxiutvecklingen aktivt, men driver inget eget projekt just nu.

SL har problem att finansiera stigande lönekostnader i personalintensiv verksamhet

24

Hur ställer sig SL till spårtaxi?

25

Att studera vidare – utredningsbehov Ökningen av fastighetsvärdet kräver detaljerad studie

Finansieringsformer och driftslösning behöver studeras – OPS (Offentlig Privat Samverkan) föreslås som finansieringsmetod

Kan man få statligt stöd med 50% av investeringen?

Finns det privata byggbolag som kan tänka sig att medfinansiera?

En detaljerad reseprognos behövs

Optimal storlek på nätet behöver kartläggas

26

Slutsatser (1/2)

Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet

Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Fler bostäder på kommunal mark eller

samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt

Fastighetsvärdesökningen är den viktigaste intäkten

27

Slutsatser (2/2)

Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik spårtaxi behöver breda gator

Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos antalet parkeringar bör kunna minskasfrån 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter

Avtal mellan kommunen och SL krävs

Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida

Tack för er uppmärksamhet!

28

Bakgrundsbilder

29

Gatubredder kan anpassas till stråk för kollektivtrafiken

Markutnyttjande för bilparkering kan reduceras

Exploateringsekonominkan förbättras

Samplaneringen är nyckeln till goda lösningar!

30

Varför behövs samplanering av kollektivtrafik och bebyggelse?

Hur många passagerare kan åka per timme?Sittplatskapacitet per timme

31

Tunnelbanetåg Spårvagn, enkelkopplad

Spårbil, 4 passagerare

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000 7600

1600

4800

Sitt

plat

skap

acite

t per

tim

me

Vad kostar det att bygga?Total investeringskostnad per bankilometer

32

Tunnelbana Spårväg Spårbil0

200

400

600

800

1000

1200

1000

480

120Inve

ster

ings

kost

nad

per b

ankm

33

Tre olika vagntyper För godstransport

För normal persontrafik

En lyxigare variant för prinsar och prinsessor

Masdar city har det första spårbilssystemet

3434

Spårbilar på Heathrow flygplats sedan 2010

Ett tredje system byggs nu i Sydkorea

35

Öppnar 2013 i Suncheon Coastal Wetlands Park

Banlängd: 5,3 km

2,8 miljoner besökare per år

Markvärdet höjs: ökade intäkterför kommunen

Lägre driftskostnader än för buss:ger besparingar

Färre bilparkeringar:ger lägre exploateringskostnad

36

Varför är spårbilar intressant ekonomiskt sett?

Reducera miljöpåverkan

Utnyttja marken effektivare

Minska trafikenssamhällskostnader

Reducera bullret

Åstadkomma goda resmöjligheter för alla

37

Varför är planering för kollektivtrafik viktig?

38

Större spårtaxinät via Galoppfältet till (T) Mörby centrum

Koppling till (T) Mörby C för att ge snabbare restid och färre byten till Stockholm

Nära till spårtaxi-stationernavid Galoppfältet

Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby

39

Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna och Galoppfältet för större spårtaxinät via Galoppfältet

Det större spårtaxinätet går med företags-ekonomisk förlust för kommunen

88

163

Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter

40

Samhällsekonomisk kalkyl för det större spårtaxinätet från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till (T) Mörby centrum

Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt

41

Slutsatser – större spårtaxinätet

Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt

Kommunen och SL kan inte själva räkna hem det större nätet (kommunen äger endast 18% av marken på Galoppfältet)

Förhandlingar och samarbete med många aktörer krävs stor komplexitet(SL, fyra privata markägare samt Danderyds kommun)

Värdefullt med kortare restider Ju större nät desto mer attraktivt för resenären

42

Spårtaxi i gaturummet – 22,5 m gatubredd

Spårtaxibanan kan placeras på

ett bra sätt i kanten av gatan

43

Spårtaxi i gaturummet – 16 m mellan husen

Spårtaxi rekommenderas ej på gatan – risk för

insynsproblematik

44

Kanal- och skogskvarteren - orientering

45

Spårtaxidragning: Kanal- och Skogskvarteren

Fyra stationer täcker hela området,

Max 200 m gångavstånd

Breda gator lätt att bygga spårtaxi

Kommunen kan ej få intäkter från fastighetsvärdes-ökningar då området säljs

46

Hägerneholmskvarteren - orientering

47

Dragning av spårtaxi - Hägerneholmskvarteren

Fördel att behålla området i kommunal ägo intäkter från ökat markvärde

Sektion bör studeras i detalj (ev. för smalt)

Alternativ dragning

48

Samhällsekonomisk jämförelse

Alla näten är samhällsekonomiskt lönsamma – det lilla nätet har den högsta lönsamheten