wsp analys & strategi göran tegnér och thomas höjemo 2012-02-06
DESCRIPTION
Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar – ett komplement i kollektivtrafiken?. WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo 2012-02-06. Slutsatser (1/2). 2. Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun
Spårbilar – ett komplement i kollektivtrafiken?
WSP Analys & StrategiGöran Tegnér och Thomas Höjemo
2012-02-06
2
Slutsatser (1/2)
Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet
Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Fler bostäder på kommunal mark eller
samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt
Fastighetsvärdesökningen är den viktigaste intäkten
3
Slutsatser (2/2)
Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik spårtaxi behöver breda gator
Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos antalet parkeringar bör kunna minskasfrån 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter
Avtal mellan kommunen och SL krävs
Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida
Bilen idag självklart val Kollektivtrafikandelen stagnerar De flesta resor sker lokalt men kollektivtrafiken
är koncentrerad mot innerstaden Matarbusstrafiken är dyr, långsam och oattraktiv Ett attraktivt komplement till spårtrafiken behövs
4
Vad är problemet idag med kollektivtrafiken?
Direkt till målet utan byten
Självvalt resesällskap
Sittplats åt alla
Vagnen väntar på dig
Kort gångavstånd till station
Förarlösa och anropsstyrda fordon
Upphöjd bana
Stationer på sidospår
5
Vad är spårbilar?
Vilka fördelar finns med spårbilar?
6
Halverad restid jämfört med buss Klimatsmart – låga koldioxidutsläpp Större kapacitet än spårväg Tyst (som en elbil) Enkelt för resenären
7
Spårtaxi i bruk på Heathrow
Stationerna ligger på sidospår
8
Bilden visar en volymstudie från Umeå, stationernas volymer syns i vitt
Smäckra banor för litet visuellt intrång
9
Rendering från ARUP som visar hur spårtaxi skulle kunna se ut i Bath
10
Uppdraget från Täby kommun (sammanfattat)
Kan spårtaxi vara ekonomiskt lönsamt i Arninge-Ullna?
Kan spårtaxi få plats på gatorna på ett bra sätt? Är förutsättningarna annorlunda om
Galoppfältet och Täby centrum också skulle få spårtaxi?
11
Kraftig utbyggnad planeras i Arninge-Ullna
Utbyggnad till år 2020
3 100 nya bostäder kommer att byggas
Över 200 000 m2 ny lokalyta för verksamheter
12
Förslag till spårtaxinät i Arninge-Ullna
4 minuters gångavstånd till en spårtaxistation (200 m)
Direkt koppling tillRoslagsbanan och buss vid Arningeresecentrum
13
Samhällsekonomisk kalkyl för Arninge
Spårtaxinätet i Arninge är samhällsekonomiskt lönsamt
14
Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna, nordvästra Arninge-Ullna och Hägerneholmskvarteren
Företagsekonomisk vinst om mark behålls i kommunal ägo (2 800 bostäder)
67
49
Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter
15
Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL med fler bostäder:
Företagsekonomisk vinst med minst 1 900 bostäder på kommunal mark i Arninge
50
49
Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter
16
Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren och Event Resort Ullna
Företagsekonomisk förlust med 1 400 bostäder på kommunal mark i Arninge
41
49
Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter
17
Spårtaxi ovanför gatan fungerar bra med 25 m mellan husen
Spårtaxibanan kan placeras på ett bra sätt som
en del av trädallén
18
Kompletterande analys
Mellanstort nät till Roslags-Näsby
Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby, utan att gå vidare till (T) Mörby C
19
Samhällsekonomisk bedömning för ett mellanstort spårtaxinät från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till Roslags-Näsby
Det mellanstora spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt
20
Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna och Galoppfältet för mellanstort spårtaxinät till Roslags-Näsby
Det mellanstora spårtaxinätet går med företagsekonomisk förlust för kommunenGröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter
134
70
21
Samhällsekonomisk jämförelse
Alla spårtaxinäten är samhällsekonomiskt lönsamma
Visuell påverkanpå gaturummet
Insynsproblematik
Nytt system krävernya tankesätt iplaneringen
Trygghetsfrågorviktiga att studera
Fokus behövs på gestaltning och användarcentrerad design
22
Vilka utmaningar finns med spårbilar?
I Sverige finns endast en testbana (i Uppsala)
Internationellt rullar två system kommersiellt och två system är under byggnad
Risk med att vara först
Finansieringslösningar behöver utvecklas
Innovationer i trafiksystem tar lång tid
Kollektivtrafiken planeras i efterhand
23
Varför är spårtaxi så lite utbrett?
För närvarande följer SL spårtaxiutvecklingen aktivt, men driver inget eget projekt just nu.
SL har problem att finansiera stigande lönekostnader i personalintensiv verksamhet
24
Hur ställer sig SL till spårtaxi?
25
Att studera vidare – utredningsbehov Ökningen av fastighetsvärdet kräver detaljerad studie
Finansieringsformer och driftslösning behöver studeras – OPS (Offentlig Privat Samverkan) föreslås som finansieringsmetod
Kan man få statligt stöd med 50% av investeringen?
Finns det privata byggbolag som kan tänka sig att medfinansiera?
En detaljerad reseprognos behövs
Optimal storlek på nätet behöver kartläggas
26
Slutsatser (1/2)
Spårtaxi i Arninge förkortar restiderna, minskar bilresandet och ökar kollektivtrafikresandet
Spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt Fler bostäder på kommunal mark eller
samarbete med privata intressenter behövs om spårtaxinätet ska bli företagsekonomiskt lönsamt
Fastighetsvärdesökningen är den viktigaste intäkten
27
Slutsatser (2/2)
Samplanering viktig mellan bebyggelse och trafik spårtaxi behöver breda gator
Spårtaxi minskar bilresandet enligt prognos antalet parkeringar bör kunna minskasfrån 1,5 till 1,25 bilar / lägenheter
Avtal mellan kommunen och SL krävs
Ingen etablerad aktör finns för att sköta driften mycket förberedelsearbete krävs från kommunens sida
Tack för er uppmärksamhet!
28
Bakgrundsbilder
29
Gatubredder kan anpassas till stråk för kollektivtrafiken
Markutnyttjande för bilparkering kan reduceras
Exploateringsekonominkan förbättras
Samplaneringen är nyckeln till goda lösningar!
30
Varför behövs samplanering av kollektivtrafik och bebyggelse?
Hur många passagerare kan åka per timme?Sittplatskapacitet per timme
31
Tunnelbanetåg Spårvagn, enkelkopplad
Spårbil, 4 passagerare
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000 7600
1600
4800
Sitt
plat
skap
acite
t per
tim
me
Vad kostar det att bygga?Total investeringskostnad per bankilometer
32
Tunnelbana Spårväg Spårbil0
200
400
600
800
1000
1200
1000
480
120Inve
ster
ings
kost
nad
per b
ankm
33
Tre olika vagntyper För godstransport
För normal persontrafik
En lyxigare variant för prinsar och prinsessor
Masdar city har det första spårbilssystemet
3434
Spårbilar på Heathrow flygplats sedan 2010
Ett tredje system byggs nu i Sydkorea
35
Öppnar 2013 i Suncheon Coastal Wetlands Park
Banlängd: 5,3 km
2,8 miljoner besökare per år
Markvärdet höjs: ökade intäkterför kommunen
Lägre driftskostnader än för buss:ger besparingar
Färre bilparkeringar:ger lägre exploateringskostnad
36
Varför är spårbilar intressant ekonomiskt sett?
Reducera miljöpåverkan
Utnyttja marken effektivare
Minska trafikenssamhällskostnader
Reducera bullret
Åstadkomma goda resmöjligheter för alla
37
Varför är planering för kollektivtrafik viktig?
38
Större spårtaxinät via Galoppfältet till (T) Mörby centrum
Koppling till (T) Mörby C för att ge snabbare restid och färre byten till Stockholm
Nära till spårtaxi-stationernavid Galoppfältet
Koppling till båda grenarna av Roslagsbanan vid Roslags-Näsby
39
Företagsekonomisk kalkyl för kommunen + SL räknat enbart på kommunal mark vid Handelskvarteren, Event Resort Ullna och Galoppfältet för större spårtaxinät via Galoppfältet
Det större spårtaxinätet går med företags-ekonomisk förlust för kommunen
88
163
Gröna färger = kommunala intäkter Blå färger = SL:s intäkter
40
Samhällsekonomisk kalkyl för det större spårtaxinätet från Arninge via Galoppfältet, Täby centrum till (T) Mörby centrum
Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt
41
Slutsatser – större spårtaxinätet
Det större spårtaxinätet är samhällsekonomiskt lönsamt
Kommunen och SL kan inte själva räkna hem det större nätet (kommunen äger endast 18% av marken på Galoppfältet)
Förhandlingar och samarbete med många aktörer krävs stor komplexitet(SL, fyra privata markägare samt Danderyds kommun)
Värdefullt med kortare restider Ju större nät desto mer attraktivt för resenären
42
Spårtaxi i gaturummet – 22,5 m gatubredd
Spårtaxibanan kan placeras på
ett bra sätt i kanten av gatan
43
Spårtaxi i gaturummet – 16 m mellan husen
Spårtaxi rekommenderas ej på gatan – risk för
insynsproblematik
44
Kanal- och skogskvarteren - orientering
45
Spårtaxidragning: Kanal- och Skogskvarteren
Fyra stationer täcker hela området,
Max 200 m gångavstånd
Breda gator lätt att bygga spårtaxi
Kommunen kan ej få intäkter från fastighetsvärdes-ökningar då området säljs
46
Hägerneholmskvarteren - orientering
47
Dragning av spårtaxi - Hägerneholmskvarteren
Fördel att behålla området i kommunal ägo intäkter från ökat markvärde
Sektion bör studeras i detalj (ev. för smalt)
Alternativ dragning
48
Samhällsekonomisk jämförelse
Alla näten är samhällsekonomiskt lönsamma – det lilla nätet har den högsta lönsamheten