exempel pyramider
Post on 14-Jan-2016
78 Views
Preview:
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Exempel pyramider
Länk till befolkningssida
Internationell konkurrens
Internationell konkurrens
Internationell konkurrens
Världens befolkningsutveckling
• 2001: 6 miljarder invånare 2050: 10–11 miljarder. • Varje år tillkommer 88 miljoner invånare i världen. • Länk och länk till aktuella siffror om världens befolkning• 90 % av befolkningsökningen fram till år 2020 kommer från
utvecklingsländerna och 1 miljard från Asien. • Snabbaste befolkningsökningen i Afrika söder om Sahara• Mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländerna är nu under 23
år. • Kinas befolkningsandel beräknas sjunka från 39 % till 34 % år
2020. • År 2050 lär Indien ha gått om Kina, med en beräknad folkmängd på
1,533 miljarder invånare. • Indiens befolkning tros bli fördubblad mellan 1992 och 2025. • Livslängden i världen har ökat med 17 år sedan 1960.
• Länder som Sverige, Japan och Frankrike har den högsta medellivslängden i världen.
• Andel människor över 65 år i Sverige ökar från 17,4 % 1990 till 25 % år 2000–2020.
• Antalet personer över 90 år i Sverige ökade med 50 % fram till år 2000.
• År 2035 kommer 25 % av befolkningen i Europa att vara över 65 år.
• I utvecklingsländerna är mer än 50 % av befolkningen under 23 år.
Slutsats: Andelen ”produktiva” människor i industriländerna kommer att minska betydligt respektive öka kraftigt i utvecklingsländerna.
Internationell konkurrens
Antalet anställda i klassiska tillverkningsföretag minskar i industriländerna och nya arbetsuppgifter skapas inom följande områden:
Den ökande privatiseringen öppnar tidigare ”stängda marknader”, bl a genom upphandling av tjänster.
• Högteknologi • Mer kompletta system • Äldrevård och sjukvård • Miljövård • Infrastruktur • Underhållning och utbildning
• Sveriges styrka är företagsledning, forskning, infrastruktur och teknologi. Svagheten är enligt denna mätning bland annat ”skattetryck”.
• Skatter och avgifter i Sverige ligger kring 50 % av BNP, högre än i många andra länder i Europa och högre än i USA och Japan. (Ca 11 procentenheter högre än OECD-genomsnittet.)
• Högt kostnadsläge och höga miljökrav tvingar fram rationalisering och miljöanpassning, vilket skapar exportmöjlighet av maskiner och konsulttjänster inom miljövård.
SkattetryckSkattetryck - internationelltTota la skatteintäkter som andel av BNP, 2011
Källa: OECD*Avser 2010 års siffror.
Hämtat: 2013-01-23
0 10 20 30 40 50
Mexico*Chi le
TurkietUSA
Austra lien*Sydkorea
Japan*Irland*
SchweizSlovakien
KanadaGrekland
Portugal*Spanien
Nya ZeelandPolen*
IsraelEstlandOECD*
TjeckienStorbri tannien
UngernIs land
SlovenienTyskland
LuxemburgNederländerna*
ÖsterrikeIta lienNorge
FinlandBelgien
FrankrikeSverige
Danmark
Procent
• Sverige satsar 3,7 % av BNP på FoU och ligger högt på OECDs lista. Japan 3,4 %, USA 2,6 %
• Sverige har företagare med entreprenörsanda som skapat många välkända storföretag, bl a Tetra Pak, Alfa Laval, Atlas Copco och IKEA. Kommentar ?
• Svenskt stål är välkänt på världsmarknaden. • Electrolux är ett ledande företag inom vitvaror. • Bl a den svenska musikindustrin har gjort sig hörd över
hela världen. • Även de svenska konsultföretagen jobbar brett världen
över.
EXPORTDIAGNOS
1.FÖRETAGETS EXPORTMOGNAD
– företagets starka och svaga sidor
– möjligheter och hot
2.VAL AV MARKNAD
3.VAL AV MARKNADSKANAL
– typ av kanal (övergripande valfaktorer)
– specifikt kanalföretag (direkta valkriterier)
4.EXPORTMARKNADSPLAN
SWOT-analys
Internationell konkurrensSWOT-analys (SWOT är en akronym byggd på de
engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats”)
Internationell konkurrensStyrkor (Strenghts)man är marknadsledaregoda resurserbra kompetensSvagheter (Weaknesses)okänd bland kundernadålig kvalitethöga priser
Internationell konkurrensMöjligheter (Opportunities)ekonomiskt klimat (låg- eller högkonjunktur)demografiska förändringar (åldersfördelning,
socialklass)teknik (nya uppfinningar)
Hot (Threats)konkurrenternas aktivitet (nylansering av en produkt)demografiskapolitiska (olika förbud)
Varför?InternationaliseringMOTIV
Kapacitetsöverskott
Tillväxtbehov
Stordriftsfördelar
Riskspridning
Konkurrensfördelar
Konkurrensen
Kunden internationaliseras
Prestige
Måste utgå från affärsidé, långsiktiga mål och strategier.
Måste ha något unikt erbjudande
Måste ha tillräckliga resurser
Vad?Produkt
Var? Marknad
Hur?Marknadskanal
När?Tidpunkt
Hur?Etablering
EGNA FÖRETAGET
SWOT-analys
PRODUKT
Starta med ”de säkra korten”, koncentrera på kvalitetsprodukter
MARKNAD
Gör noggranna marknads-undersökningar
Hur hårt strukturerade är nätverken
Från vem kan man ta marknadsdelar
Hur är prisnivån på marknaden
KUNSKAP OM AFFÄRSKULTUR
INDIREKT EXPORT
Handelshus
Exportagent
EXPORT
Direkt försäljning
Representant
Exportsamverkan
Filial
Försäljningsbolag
LOKAL TILLVERK.
Licenstillverkning
Franchising
Managementkontrakt
Tillverkningsbolag
AVSTÄMNING
Marknad
Produkt
Marknads-kanal
Egna resurser
DOTTERBOLAGS-ETABLERING
Lokalisering
Organisation
Planer etc
VAL AV PARTNER
Representant
Handelshus
Joint venture
DIREKT-FÖRSÄLJNING
Egen exportavdelning
ETABLERINGSPROCESSENPå utländska marknader
• Arbeta från Sverige och exportera med hjälp av återförsäljare (distributörer) eller agenter
• Driva egen verksamhet genom dotterbolag utomlands
• Samarbeta med lokala företag i andra länder genom s.k. joint venture
• Skriva licensavtal med ett utländskt företag
I princip finns det fyra huvudalternativ för hur ett företag kan organisera sin internationella affärsverksamhet:
Återförsäljare: Självständigt företag. Äger produkten. Bestämmer pris. Kan ha eget märke.
Fördel känner marknaden och har kontakter. Nackdel om man vill etablera sig själv.
Distributören/återförsäljaren har egna intressen, kanske andra samarbetspartners. ”Distributörens dilemma” Sälja ”lagom” mycket.
Direktförsäljning om man har ett fåtal stora kunder. Direktförsäljning, eller direkthandel, är en aktiv försäljning till i första hand privatpersoner, som involverar en aktiv säljare.
Dotterföretag
Kan vara försäljningsföretag eller tillverkningsföretag
Stor risk
Fördelar. Bygger upp kunskap, full kontroll. Anpassning till lokala förhållanden. Komma förbi handelshinder.Kanske billiga produktionsfaktorer. Högre vinst?
Joint venture. Samarbete med inhemsk partner.
Kan vara krav från ”värdlandet”.
Mindre risk än eget företag
Partnern har kunskap om lokala marknaden och förhållanden
Kommer förbi handelshinder
Produktionsfaktorer
Licenstillverkning. Överlåtande av nyttjanderätt av ex patent mot ersättning.
Franchising. påminner om licens. Knyter till sig lokala företag. Gemensamt märke.
Teknisk och administrativ assistans.
MarknadskanalerHandelshus. Export- och eller importföretag. Säljer
vidare till återförsäljare eller företag. Fördel liten kreditrisk kräver ingen exportkunskap. Nackdel : ingen kundkontakt.
Agent. Kan vara exportagent fungerar då ungefär som handelshus. Importagent förmedlar endast affärerna. Får provision.
Export
Handelshus
Exportagent
PrimäraMarknads-kanaler
Indirektexport
Lokal tillverkning Företagsförvärv
Nyetablering
Joint venture
Licensiering
Franchising
Managementkontrakt
Tillverkningsbolag
Direkt till slutkund
Filial
Representant
Exportsamverkan
Försäljningsbolag
Agent
Kommissionär
Återförsäljare
Företagsförvärv
Nyetablering
Joint venture
Marknadskanaler
ExportrådetÄgs gemensamt av staten och näringslivet
Finns i ett 60-tal länder
Erbjuder råd och experthjälp vid marknadsetablering utomlands
Erbjuder praktisk hjälp på plats i många länder
På Exportrådets hemsida finns landfakta och länderanalyser
SEK
Aktiebolaget Svensk Exportkredit är ett av svenska staten helägt bolag som bland annat tillhandahåller medel- och långfristiga exportkrediter.
ExportkreditnämndenExportkreditnämnden, EKN, en myndighet som
främjar svensk export genom att ställa ut olika former av statliga garantier till skydd för utebliven betalning eller andra former av kontraktsbrott. EKN:s verksamhetsområde är globalt, men huvudmarknaderna ligger utanför de rika OECD-länderna.
En av få myndigheter som går med vinst på grund av premier som exportföretagen betalar.
Bedömer kommersiella och politiska risker för olika länder.
Försäkrar för risker enligt riskbedömningarGer inga krediter trots namnet
Kap 4 OH 4:3
• Företag till kund
B2C – business to consumer • Kund till företag
C2B – consumer to business • Kund till kund
C2C – consumer to consumer • Företag till företag
B2B – business to business • Företag till offentlig sektor
B2G – business to government
Kap 4 OH 4:4• E-handel • Elektroniska marknadsplatser • Upphandling • 90 % av den elektroniska handeln är affärer
mellan företag • Minskar företagets kostnader • Konsumtionsmönster ändras
E - handelI Sverige har e-handelns omsättning växt från 4,8
miljarder under 2005 till 77 miljarder 2011.Fördelar :
- Priser- Öppettider- Överblick av sortiment- Utbud- Bekvämlighet
E - handelNackdelar / Risker :
- Nätbedragare- Nätfiske (”phishing”)- Fraktkostnader- Väntetid (i vissa fall)- Leverans sista biten.
Bedrägeri / Phishing
Phishing
KonsumentskyddKonsumenter som handlar i nätbutiker har alltid en rad
lagstadgade rättigheter. Vissa av dem gäller i Sverige, andra i hela EU, vilket innebär mindre risker vid e-handel över nationsgränser.
14 dagars ångerrätt har man som konsument i Sverige alltid rätt till vid distanshandel (auktioner, köp av livsmedel, tidningar, hygienartiklar och dylikt är undantagna), och är ett säljande företag skyldigt att upplysa köparen om den.Utanför Sverige inom EU har en konsument vid köp från företag inom EU 7 dagars ångerrätt.
Konsumentköplagen ger en konsument rätten att reklamera en felaktig vara som köpts av en juridisk person.
Konsumentköpslagen gäller inte vid försäljning och köp mellan konsumenter (fysiska personer) eller mellan två företag (juridiska personer).
KULTUR
fr. culture, av lat. cultu´ra 'bearbetning', 'odling', 'bildning', av co´lo 'odla' m.m.,
form i vilken (viss) större grupp människor ordnar sin försörjning och organiserar gemensamma angelägenheter på samhällelig nivå; särsk. i äldre tider el. i avlägsna områden
Det som skapats av människan för att ge andliga värden
Systematisk odling av växter.
KULTURENS DELAR I FORM AV ETT ISBERG
Kulturens synliga del:Beteenden och yttringar
Kulturens osynliga del:Attityder, värderingar och ideal
Djupa kulturella antaganden
KULTUREN
90%
10%
Några begreppStereotyp
(överdrivna, förenklade, fördomsfulla föreställningar om grupper av människor)
Etnocentrism (dömer alla andra kulturer efter den egna)
Empati (förmågan att sätta sig in i andras situation)
Kulturchock (efter en tid med många intryck)
Kulturkrock (missförstånd pga brist på förståelse och respekt för varandras tänkesätt)
VARFÖR SKAFFA KUNSKAP OM INTERKULTURELL KOMMUNIKATION?
Vi vill förstå andra människor samt själva bli förstådda. Dessutom kan vi börja förstå oss själva bättre.
• För att kunna förstå människor från andra kulturer måste vi utgå från egna kulturen och dess värderingar
• Tänk på att det är individer vi förhandlar med. Undvik att forma stereotyper
INTERKULTURELLA KOMMUNIKATIONSPROCESSEN
AVSIKT UTTRYCK TOLKNING
Vad som menades
Vad som sändes
Vad somförstods
Endast känt för avsändarens privata jag
Offentligt Endast känt för mottagarens privata jag
Mottagarens kulturella filter
Sändarens kulturella filter
SIGNAL Vad som uppfattas
Att bedöma vad någon sägerLow context: koncentrerar sig på fakta, ordens
innebörd. (Sverige, Schweiz, Tyskland)
High context: tar hänsyn till hur det sägs, social status, bakgrund, gester hos den som talar. (Asien, Sydeuropa, Sydamerika)
ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION = KROPPSSPRÅK
Ansiktet, t.ex. ögonbeteendet
Gester
Kroppskontakt (beröringar, omfamningar)
Kroppsavstånd
Kroppsställningar (olika sätt att stå eller sitta)
Tystnad (hur den används för att förmedla ett budskap)
Tid
Monokron. Begränsad resurs. Man gör en sak i taget. Håller tiden. Skiljer på arbete och privatliv.
Polykron. Nästan oändlig resurs. Gör flera saker samtidigt. Planer ändras. Personliga relationer viktiga. Skiljer inte arbete och fritid.
Affärskulturer
SVENSK LEDNINGSSTIL OCH SVENSKA ORGANISATIONER – NÅGRA SÄRDRAG
Frånvaro av hierarkier, dvs. vi har platta organisationer
Fördelning av ansvar och befogenheter, dvs. decentraliserat beslutsfattande
Informell stil, dvs. tonar ner det formellaLångsamma koncensusbyggande (samförstånd)
beslutsprocesserUndvikande av öppna konflikterSällsynt med auktoritärt ledarskapLiten eller ingen kontroll
top related