Exempel pyramider

Länk till befolkningssida

Internationell konkurrens

Internationell konkurrens

Internationell konkurrens

Världens befolkningsutveckling

• 2001: 6 miljarder invånare 2050: 10–11 miljarder. • Varje år tillkommer 88 miljoner invånare i världen. • Länk och länk till aktuella siffror om världens befolkning• 90 % av befolkningsökningen fram till år 2020 kommer från

utvecklingsländerna och 1 miljard från Asien. • Snabbaste befolkningsökningen i Afrika söder om Sahara• Mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländerna är nu under 23

år. • Kinas befolkningsandel beräknas sjunka från 39 % till 34 % år

2020. • År 2050 lär Indien ha gått om Kina, med en beräknad folkmängd på

1,533 miljarder invånare. • Indiens befolkning tros bli fördubblad mellan 1992 och 2025. • Livslängden i världen har ökat med 17 år sedan 1960.

• Länder som Sverige, Japan och Frankrike har den högsta medellivslängden i världen.

• Andel människor över 65 år i Sverige ökar från 17,4 % 1990 till 25 % år 2000–2020.

• Antalet personer över 90 år i Sverige ökade med 50 % fram till år 2000.

• År 2035 kommer 25 % av befolkningen i Europa att vara över 65 år.

• I utvecklingsländerna är mer än 50 % av befolkningen under 23 år.

Slutsats: Andelen ”produktiva” människor i industriländerna kommer att minska betydligt respektive öka kraftigt i utvecklingsländerna.

Internationell konkurrens

Antalet anställda i klassiska tillverkningsföretag minskar i industriländerna och nya arbetsuppgifter skapas inom följande områden:

Den ökande privatiseringen öppnar tidigare ”stängda marknader”, bl a genom upphandling av tjänster.

• Högteknologi • Mer kompletta system • Äldrevård och sjukvård • Miljövård • Infrastruktur • Underhållning och utbildning

• Sveriges styrka är företagsledning, forskning, infrastruktur och teknologi. Svagheten är enligt denna mätning bland annat ”skattetryck”.

• Skatter och avgifter i Sverige ligger kring 50 % av BNP, högre än i många andra länder i Europa och högre än i USA och Japan. (Ca 11 procentenheter högre än OECD-genomsnittet.)

• Högt kostnadsläge och höga miljökrav tvingar fram rationalisering och miljöanpassning, vilket skapar exportmöjlighet av maskiner och konsulttjänster inom miljövård.

SkattetryckSkattetryck - internationelltTota la skatteintäkter som andel av BNP, 2011

Källa: OECD*Avser 2010 års siffror.

Hämtat: 2013-01-23

0 10 20 30 40 50

Mexico*Chi le

TurkietUSA

Austra lien*Sydkorea

Japan*Irland*

SchweizSlovakien

KanadaGrekland

Portugal*Spanien

Nya ZeelandPolen*

IsraelEstlandOECD*

TjeckienStorbri tannien

UngernIs land

SlovenienTyskland

LuxemburgNederländerna*

ÖsterrikeIta lienNorge

FinlandBelgien

FrankrikeSverige

Danmark

Procent

• Sverige satsar 3,7 % av BNP på FoU och ligger högt på OECDs lista. Japan 3,4 %, USA 2,6 %

• Sverige har företagare med entreprenörsanda som skapat många välkända storföretag, bl a Tetra Pak, Alfa Laval, Atlas Copco och IKEA. Kommentar ?

• Svenskt stål är välkänt på världsmarknaden. • Electrolux är ett ledande företag inom vitvaror. • Bl a den svenska musikindustrin har gjort sig hörd över

hela världen. • Även de svenska konsultföretagen jobbar brett världen

över.

EXPORTDIAGNOS

1.FÖRETAGETS EXPORTMOGNAD

– företagets starka och svaga sidor

– möjligheter och hot

2.VAL AV MARKNAD

3.VAL AV MARKNADSKANAL

– typ av kanal (övergripande valfaktorer)

– specifikt kanalföretag (direkta valkriterier)

4.EXPORTMARKNADSPLAN

SWOT-analys

Internationell konkurrensSWOT-analys (SWOT är en akronym byggd på de

engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats”)

Internationell konkurrensStyrkor (Strenghts)man är marknadsledaregoda resurserbra kompetensSvagheter (Weaknesses)okänd bland kundernadålig kvalitethöga priser

Internationell konkurrensMöjligheter (Opportunities)ekonomiskt klimat (låg- eller högkonjunktur)demografiska förändringar (åldersfördelning,

socialklass)teknik (nya uppfinningar)

Hot (Threats)konkurrenternas aktivitet (nylansering av en produkt)demografiskapolitiska (olika förbud)

Varför?InternationaliseringMOTIV

Kapacitetsöverskott

Tillväxtbehov

Stordriftsfördelar

Riskspridning

Konkurrensfördelar

Konkurrensen

Kunden internationaliseras

Prestige

Måste utgå från affärsidé, långsiktiga mål och strategier.

Måste ha något unikt erbjudande

Måste ha tillräckliga resurser

Vad?Produkt

Var? Marknad

Hur?Marknadskanal

När?Tidpunkt

Hur?Etablering

EGNA FÖRETAGET

SWOT-analys

PRODUKT

Starta med ”de säkra korten”, koncentrera på kvalitetsprodukter

MARKNAD

Gör noggranna marknads-undersökningar

Hur hårt strukturerade är nätverken

Från vem kan man ta marknadsdelar

Hur är prisnivån på marknaden

KUNSKAP OM AFFÄRSKULTUR

INDIREKT EXPORT

Handelshus

Exportagent

EXPORT

Direkt försäljning

Representant

Exportsamverkan

Filial

Försäljningsbolag

LOKAL TILLVERK.

Licenstillverkning

Franchising

Managementkontrakt

Tillverkningsbolag

AVSTÄMNING

Marknad

Produkt

Marknads-kanal

Egna resurser

DOTTERBOLAGS-ETABLERING

Lokalisering

Organisation

Planer etc

VAL AV PARTNER

Representant

Handelshus

Joint venture

DIREKT-FÖRSÄLJNING

Egen exportavdelning

ETABLERINGSPROCESSENPå utländska marknader

• Arbeta från Sverige och exportera med hjälp av återförsäljare (distributörer) eller agenter

• Driva egen verksamhet genom dotterbolag utomlands

• Samarbeta med lokala företag i andra länder genom s.k. joint venture

• Skriva licensavtal med ett utländskt företag

I princip finns det fyra huvudalternativ för hur ett företag kan organisera sin internationella affärsverksamhet:

Återförsäljare: Självständigt företag. Äger produkten. Bestämmer pris. Kan ha eget märke.

Fördel känner marknaden och har kontakter. Nackdel om man vill etablera sig själv.

Distributören/återförsäljaren har egna intressen, kanske andra samarbetspartners. ”Distributörens dilemma” Sälja ”lagom” mycket.

Direktförsäljning om man har ett fåtal stora kunder. Direktförsäljning, eller direkthandel, är en aktiv försäljning till i första hand privatpersoner, som involverar en aktiv säljare.

Dotterföretag

Kan vara försäljningsföretag eller tillverkningsföretag

Stor risk

Fördelar. Bygger upp kunskap, full kontroll. Anpassning till lokala förhållanden. Komma förbi handelshinder.Kanske billiga produktionsfaktorer. Högre vinst?

Joint venture. Samarbete med inhemsk partner.

Kan vara krav från ”värdlandet”.

Mindre risk än eget företag

Partnern har kunskap om lokala marknaden och förhållanden

Kommer förbi handelshinder

Produktionsfaktorer

Licenstillverkning. Överlåtande av nyttjanderätt av ex patent mot ersättning.

Franchising. påminner om licens. Knyter till sig lokala företag. Gemensamt märke.

Teknisk och administrativ assistans.

MarknadskanalerHandelshus. Export- och eller importföretag. Säljer

vidare till återförsäljare eller företag. Fördel liten kreditrisk kräver ingen exportkunskap. Nackdel : ingen kundkontakt.

Agent. Kan vara exportagent fungerar då ungefär som handelshus. Importagent förmedlar endast affärerna. Får provision.

Export

Handelshus

Exportagent

PrimäraMarknads-kanaler

Indirektexport

Lokal tillverkning Företagsförvärv

Nyetablering

Joint venture

Licensiering

Franchising

Managementkontrakt

Tillverkningsbolag

Direkt till slutkund

Filial

Representant

Exportsamverkan

Försäljningsbolag

Agent

Kommissionär

Återförsäljare

Företagsförvärv

Nyetablering

Joint venture

Marknadskanaler

ExportrådetÄgs gemensamt av staten och näringslivet

Finns i ett 60-tal länder

Erbjuder råd och experthjälp vid marknadsetablering utomlands

Erbjuder praktisk hjälp på plats i många länder

På Exportrådets hemsida finns landfakta och länderanalyser

SEK

Aktiebolaget Svensk Exportkredit är ett av svenska staten helägt bolag som bland annat tillhandahåller medel- och långfristiga exportkrediter.

ExportkreditnämndenExportkreditnämnden, EKN, en myndighet som

främjar svensk export genom att ställa ut olika former av statliga garantier till skydd för utebliven betalning eller andra former av kontraktsbrott. EKN:s verksamhetsområde är globalt, men huvudmarknaderna ligger utanför de rika OECD-länderna.

En av få myndigheter som går med vinst på grund av premier som exportföretagen betalar.

Bedömer kommersiella och politiska risker för olika länder.

Försäkrar för risker enligt riskbedömningarGer inga krediter trots namnet

Kap 4 OH 4:3

• Företag till kund

B2C – business to consumer • Kund till företag

C2B – consumer to business • Kund till kund

C2C – consumer to consumer • Företag till företag

B2B – business to business • Företag till offentlig sektor

B2G – business to government

Kap 4 OH 4:4• E-handel • Elektroniska marknadsplatser • Upphandling • 90 % av den elektroniska handeln är affärer

mellan företag • Minskar företagets kostnader • Konsumtionsmönster ändras

E - handelI Sverige har e-handelns omsättning växt från 4,8

miljarder under 2005 till 77 miljarder 2011.Fördelar :

- Priser- Öppettider- Överblick av sortiment- Utbud- Bekvämlighet

E - handelNackdelar / Risker :

- Nätbedragare- Nätfiske (”phishing”)- Fraktkostnader- Väntetid (i vissa fall)- Leverans sista biten.

Bedrägeri / Phishing

Phishing

KonsumentskyddKonsumenter som handlar i nätbutiker har alltid en rad

lagstadgade rättigheter. Vissa av dem gäller i Sverige, andra i hela EU, vilket innebär mindre risker vid e-handel över nationsgränser.

14 dagars ångerrätt har man som konsument i Sverige alltid rätt till vid distanshandel (auktioner, köp av livsmedel, tidningar, hygienartiklar och dylikt är undantagna), och är ett säljande företag skyldigt att upplysa köparen om den.Utanför Sverige inom EU har en konsument vid köp från företag inom EU 7 dagars ångerrätt.

Konsumentköplagen ger en konsument rätten att reklamera en felaktig vara som köpts av en juridisk person.

Konsumentköpslagen gäller inte vid försäljning och köp mellan konsumenter (fysiska personer) eller mellan två företag (juridiska personer).

KULTUR

fr. culture, av lat. cultu´ra 'bearbetning', 'odling', 'bildning', av co´lo 'odla' m.m.,

form i vilken (viss) större grupp människor ordnar sin försörjning och organiserar gemensamma angelägenheter på samhällelig nivå; särsk. i äldre tider el. i avlägsna områden

Det som skapats av människan för att ge andliga värden

Systematisk odling av växter.

KULTURENS DELAR I FORM AV ETT ISBERG

Kulturens synliga del:Beteenden och yttringar

Kulturens osynliga del:Attityder, värderingar och ideal

Djupa kulturella antaganden

KULTUREN

90%

10%

Några begreppStereotyp

(överdrivna, förenklade, fördomsfulla föreställningar om grupper av människor)

Etnocentrism (dömer alla andra kulturer efter den egna)

Empati (förmågan att sätta sig in i andras situation)

Kulturchock (efter en tid med många intryck)

Kulturkrock (missförstånd pga brist på förståelse och respekt för varandras tänkesätt)

VARFÖR SKAFFA KUNSKAP OM INTERKULTURELL KOMMUNIKATION?

Vi vill förstå andra människor samt själva bli förstådda. Dessutom kan vi börja förstå oss själva bättre.

• För att kunna förstå människor från andra kulturer måste vi utgå från egna kulturen och dess värderingar

• Tänk på att det är individer vi förhandlar med. Undvik att forma stereotyper

INTERKULTURELLA KOMMUNIKATIONSPROCESSEN

AVSIKT UTTRYCK TOLKNING

Vad som menades

Vad som sändes

Vad somförstods

Endast känt för avsändarens privata jag

Offentligt Endast känt för mottagarens privata jag

Mottagarens kulturella filter

Sändarens kulturella filter

SIGNAL Vad som uppfattas

Att bedöma vad någon sägerLow context: koncentrerar sig på fakta, ordens

innebörd. (Sverige, Schweiz, Tyskland)

High context: tar hänsyn till hur det sägs, social status, bakgrund, gester hos den som talar. (Asien, Sydeuropa, Sydamerika)

ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION = KROPPSSPRÅK

Ansiktet, t.ex. ögonbeteendet

Gester

Kroppskontakt (beröringar, omfamningar)

Kroppsavstånd

Kroppsställningar (olika sätt att stå eller sitta)

Tystnad (hur den används för att förmedla ett budskap)

Tid

Monokron. Begränsad resurs. Man gör en sak i taget. Håller tiden. Skiljer på arbete och privatliv.

Polykron. Nästan oändlig resurs. Gör flera saker samtidigt. Planer ändras. Personliga relationer viktiga. Skiljer inte arbete och fritid.

Affärskulturer

SVENSK LEDNINGSSTIL OCH SVENSKA ORGANISATIONER – NÅGRA SÄRDRAG

Frånvaro av hierarkier, dvs. vi har platta organisationer

Fördelning av ansvar och befogenheter, dvs. decentraliserat beslutsfattande

Informell stil, dvs. tonar ner det formellaLångsamma koncensusbyggande (samförstånd)

beslutsprocesserUndvikande av öppna konflikterSällsynt med auktoritärt ledarskapLiten eller ingen kontroll