UPPSALA UNIVERSITETET Rapport 2010ht4764

Institutionen för utbildning, kultur och medier

Institutionen för didaktik

Examensarbete i utbildningsvetenskap

inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Författare: Handledare:

Iah Fredriksson Lena Nilsson

Betygsättande lärare:

Farzaneh Moinian

”Jag begår tjänstefel” Betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa

2

Sammanfattning

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är luddig och ger lärarna mycket tolkningsutrymme, något

som resulterar i att undervisningen blir olika från skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i

att eleverna lämnar grundskolan med skillnader i både kunskap och färdighet. Det mest

omdiskuterade området under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, både dess vara

eller icke vara samt hur det är formulerat i kursplanen.

Idrottsämnets hälsodel är olika för olika lärare, några anser att aktivitet och hälsa går hand i

hand medan andra anser att hälsodelen är ett litet moment där eleverna arbetar självständigt och

skriver ett arbete om något hälsorelaterat.

Betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare, allt för att kursplanen inte

klargör hur något av det bör göras. Får man t.ex. ha en orienteringstävling där man måste ta ett

visst antal kontroller för att bli godkänd, eller hur ska man annars se om en elev uppnår målet för

orientering?

Nyckelord: Idrott och hälsa, betyg, bedömning, tolkningsfrihet, kursplan.

3

Innehållsförteckning

Inledning .............................................................................................................................5

Teoretisk inramning ...........................................................................................................6

Från gymnastik till idrott och hälsa ....................................................................6

Läroplansmål som moment ................................................................................7

Problemformulering ..........................................................................................................8

Syfte ........................................................................................................................8

Frågeställningar .......................................................................................9

Bakgrund .......................................................................................................................... 10

Centrala begrepp ................................................................................................ 10

Målstyrning ........................................................................................... 10

Bedömning och betygssättning .......................................................... 11

Tolkningsfriheten i kursplanen ........................................................................ 12

Orättvisor ........................................................................................................... 13

Tidigare forskning ............................................................................................. 13

Teori och metod .............................................................................................................. 15

Teoretisk utgångspunkt - fenomenologi ........................................................ 15

Datainsamlingsmetod ....................................................................................... 15

Urval .................................................................................................................... 16

Intervjupersonerna .............................................................................. 16

Procedur.............................................................................................................. 17

Etiska aspekter ................................................................................................... 17

Resultat ............................................................................................................................. 18

Vilka moment ingår i undervisningen? ........................................................... 18

Orientering ............................................................................................ 18

Simning .................................................................................................. 19

Friluftsliv ............................................................................................... 20

Hälsa ...................................................................................................... 21

Dans/rörelse till musik ....................................................................... 22

Vad krävs för att uppnå helhetsbetyget godkänt?......................................... 23

4

Kan fritidsaktiviteter påverka betyget i idrott och hälsa? ............................ 24

Diskussion ........................................................................................................................ 25

Metoddiskussion ................................................................................................ 25

Resultatdiskussion ............................................................................................. 25

Alla elever har samma möjlighet? ...................................................... 26

Helhetsbetyget godkänt ...................................................................... 29

Fritidsaktiviteter ................................................................................... 30

Vidare forskning ................................................................................................ 31

Slutsatser ........................................................................................................................... 32

Referensförteckning ........................................................................................................ 33

Föreläsning ......................................................................................................... 34

Bilagor ............................................................................................................................... 35

Bilaga 1 ................................................................................................................ 35

Bilaga 2 ................................................................................................................ 36

5

Inledning

Under studietiden har jag haft verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på tre skolor i två olika

kommuner. Varje lärare har haft sitt eget sätt att bedöma eleverna och varje skola har även haft

olika innehåll under läsåret. Att lärare hittar sitt eget sätt att bedöma elever för att få till en rättvis

betygssättning är i sig ingenting konstigt, det konstiga uppkommer när man ser hur olika lärarna

tolkar kursplanen och använder de betygskriterier som står skrivet i densamma. I den nationella

kursplan som finns för idrott och hälsa är det mesta tolkningsbart och mina erfarenheter är att

det tolkas olika från kommun till kommun och till och med även från skola till skola.

Oavsett vad man har för uppfattning i betygsfrågan skall betyg sättas och då går det inte att blunda

för det svårigheter som finns. Full konsensus kommer aldrig att råda, men förhoppningsvis går det

genom diskussioner och professionella samtal mellan lärare att minska de brister och orättvisor

som upplevs idag. Varken läro- eller kursplan talar särskilt detaljerat om hur betyg skall sättas och

de s.k. uppnåendemål som anges och som ligger till grund för godkändnivån i ämnet, är vare sig

särskilt tydliga eller utvärderingsbara och det är inte heller meningen med tanke på det lokala

frirummet. (Annerstedt 2002:126)

Bland annat står det i kursplanen att elever i slutet av nionde skolåret ska ”kunna hantera

nödsituationer i och vid vatten” (Skolverket 2000:3). Utifrån egen erfarenhet har jag sett att detta

kan tolkas på flera olika sätt. En idrottslärare har tolkat det som att eleverna i en följd ska simma

25 meter, dyka ner och hämta en docka samt bogsera dockan (eller en kompis) 25 meter. En

annan idrottslärare har tolkat det som att eleverna ska veta hur man kastar ut en livboj och sedan

halar in en kompis i livbojen till kanten på bassängen samt ringer 112 och förklarar situationen.

Här ser man tydliga skillnader i tolkningen, den ena läraren anser att nödsituationer vid vatten

kräver kunskap om simning, dykning och bogsering medan den andra anser att kasta ut en livboj

och ringa ett samtal är det viktigaste att kunna. Båda lärarna ger sina elever verktyg för att klara av

en nödsituation, att dyka ner och hämta någon från botten kan rädda ett liv men det kan även en

livboj och ett 112-samtal. Kan man då säga att båda lärarna har följt kursplanen, tolkat den olika

men ändå ger ett rättvist resultat för eleverna i slutändan? Hans Dahlgren skriver att: ”Mål

beskriver vad arbetet skall leda fram till.” (Dahlgren 1995:93) Sett utifrån det som Dahlgren säger

så har båda lärarna gjort rätt, trots olikheterna i innehållet så har båda elevgrupperna nått

slutmålet som är att hantera nödsituationer vid vatten. Det som är värt att fundera över här är

dock om eleverna ligger lika kunskapsmässigt när den ena elevgruppen kan simma, dyka och

bogsera medan den andra kan kasta en livboj. Om en elev inte kan dyka eller bogsera i vatten,

skulle då eleven kunna byta skola för att istället kasta ut en livboj och därmed bli godkänt på just

detta moment? Ja, det torde inte vara helt omöjligt att byta skola mitt under terminen och

eftersom även den nya skolan bör gå igenom detta moment med eleven så har eleven

förmodligen goda chanser att få godkänt utan att behöva kunna dyka.

6

Teoretisk inramning

I detta kapitel presenteras först historia kring ämnet idrott och hälsa, främst vad gäller namnet på

ämnet. Sedan följer de läroplansmål som finns i Lpo94 och som på många skolor inte bara

fungerar som mål utan även olika moment i undervisningen.

Från gymnastik till idrott och hälsa

Fram till 1919 heter ämnet gymnastik, därefter gymnastik med lek och idrott. Från och med 1962

års läroplan byter ämnet återigen namn till gymnastik. I 1980 års läroplan ändras det till idrott, och

genom förändringar i 1994 års läroplan heter ämnet i dag idrott och hälsa. (Myndigheten för

skolutveckling 2007:12)

Idrott och hälsa, som det heter idag, är ett medvetet val från politikernas sida för att skilja mellan

tävlingsidrott på fritiden och den idrott som förekommer i skolan. (Rønholt 2001:19) Man kan,

genom att titta på valet av ämnets namn, se att innehållet har förändrats över tid. Från gymnastik,

som många gånger associeras med redskapsgymnastik, till idrott och hälsa som rymmer både

idrotter av olika slag samt hälsoperspektivet. Kursplanen för Idrott och hälsa säger att:

Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och

ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor,

regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt

ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. (Skolverket 2000:1)

Hälsodelen är med andra ord en ganska stor och i vissa fall en tämligen svåridentifierad del av

undervisningen i ämnet i och med att den är integrerad i den fysiska undervisningen samtidigt

som den kan vara mer teoretisk då man tar upp ämnen som doping, kost, muskeluppbyggnad

med mera. På en del skolor anses hälsodelen enbart vara den del där man har ett teoretiskt prov

eller skriver ett arbete om t.ex. kost. Tittar man i kursplanen under bedömningens inriktning så

står där:

Bedömningen i ämnet idrott och hälsa avser elevens kunskaper om hur den egna kroppen fungerar

och hur eleven bland annat genom regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan bibehålla och

förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att elevens kunskaper om vilka faktorer som

påverkar den egna hälsan är en viktig bedömningsgrund. (Skolverket 2000:3)

Ur bedömningssynpunkt kan ett teoretiskt prov eller ett skrivet arbete vara det enklaste sättet för

att bedöma elevernas kunskap inom hälsodelen, men man bör även ta med sig att hälsa även

handlar om att utföra fysisk aktivitet inte bara ha kunskap om det. Den elev som skriver ett bra

arbete om hur man ska motionera för hälsans skull kan inte ha förstått poängen med hälsa om

7

den inte är närvarande och aktiv vid idrottslektionerna. Därför bör hälsodelen integreras, framför

allt betygsmässigt, med den fysiska träningen även om man utöver detta har teoripass eller en

inlämningsuppgift att göra.

Läroplansmål som moment

Under lärarutbildningen när man tittar på mål att uppnå i kursplanen så lägger man in målen i

olika moment för att få en helhetsbild. Något som även många handledare under VFU perioder

har påpekat. Dessa moment är:

1. Hälsa

Eleven skall

- förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i

vardagliga sammanhang,

- kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion,

- ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert sätt,

- ha kunskaper i livräddande första hjälp, (Skolverket 2000:3)

2. Dans/rörelse till musik

Eleven skall

- kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter,

(Skolverket 2000:3)

3 och 4. Orientering och friluftsliv

Elven skall

- kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och

genomföra vistelse i naturen under olika årstider, (Skolverket 2000:3)

5. Simning

Eleven skall

- kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, (Skolverket 2000:3)

Anledningen till att orientering och friluftsliv står under samma punkt är att det bara finns ett

gemensamt mål till de två momenten, även om man i många fall skiljer dessa två moment åt.

8

Problemformulering

Att betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare blir logiskt när man ser till hur

mycket tolkningsfrihet som finns i den nationella kursplanen idag. Slutmålet ska vara detsamma

för alla skolor, men vägen dit är upp till varje skola eller lärare att själva staka ut.

Kursplanerna anger vad alla elever ska lära sig men beskriver inte exakt vilket stoff eller vilka

arbetsmetoder som ska användas. Detta medför en frihet att iscensätta verksamheten utifrån de

förutsättningar som finns på den enskilda skolan. (Ekberg 2009:121)

Min förutfattade mening var att de skolor jag skulle komma i kontakt med hade de fem

läroplansmålen som moment när de tittar på mål som eleverna ska uppnå. Därför ansåg jag att

det vore en bra idé att även titta på en del lektionsinnehåll för dessa moment, hur man t.ex. lägger

upp lektionerna i simning. Detta för att se om, förutsatt att momenten är samma för alla

intervjuade, lektionsinnehållet skiljer sig mycket från varandra samt att se hur olika krav lärarna

ställer på sina elever. Att prov och tester skiljer sig åt är naturligt i och med att det är lärarna

själva som gör både prov och tester inom idrott och hälsa. Men trots detta så bör ändå

kunskapsnivån vara ungefär samma hos alla elever som slutar årskurs 9, alla elever bör ha

genomgått en snarlik idrottsutbildning som de ska kunna ha med sig när de börjar gymnasiet.

Frågan är om slutmålet blir detsamma om lektionsinnehållet skiljer sig avsevärt från varandra

trots att momenten är samma.

Vidare är det även intressant att se vad lärarna tycker och tänker kring elevers fritidsintressen,

om det kan påverka elevernas idrottsprestation, närvaro eller betyg. Jag har många gånger hört

både från elever och vuxna att fritidsintressen spelar stor roll när det är dags för betygssättning.

De har då ansett att en elev som är duktig i t.ex. ishockey och deltar i distrikts- och tv-puckslag

får bättre betyg på grund av vad han eller hon presterar på fritiden.

Syfte

Syftet med den här studien är att försöka se om det finns orättvisor i bedömningen och om det

gick att visa vad dessa orättvisor bottnade i. Vidare kommer jag att diskutera hur tolkningen av

kursplanen ser ut, om alla moment i kursplanen finns med i undervisningen samt hur stor

inverkan elevernas fritidsliv har på ämnet idrott och hälsa. Detta för att se om det finns olikheter

i tolkningarna och hur lärare ställer sig till elevernas fritidsintressen.

9

Frågeställningar

Utifrån syftet följande frågeställningar formulerats:

Vilka moment ingår i undervisningen för att ge eleverna möjlighet att uppnå de mål

som kursplanen anger?

Hur bedöms dessa moment?

Vad krävs för att eleverna ska uppnå helhetsbetyget godkänt?

Kan fritidsaktiviteter påverka betyget i idrott och hälsa?

10

Bakgrund

I det här avsnittet tar jag upp centrala begrepp som kan vara bra att höra talas om, lite historia

bakom namnvalet i ämnet idrott och hälsa, tolkningsfriheten som finns i dagens kursplaner samt

presentera tidigare forskning inom detta område.

Centrala begrepp

Under den här rubriken kommer jag att presentera de centrala begrepp jag använder mig av

senare i uppsatsen.

Målstyrning

I Sverige idag har vi en målstyrd skola, Hans Dahlgren (1995) förklarar att mål är

framtidsbilder.(Dahlgren 1995:89) I kursplanen finns två sorters mål som båda berättar vad

skolarbetet ska leda till. Mål att uppnå som är minimikravet på det som eleverna ska uppnå samt

mål att sträva mot som snarare ska vara till hjälp för att planera undervisningen på ett sätt som

ger eleverna en kunskapsutveckling. Enligt Dahlgren (1995) så är vi ute efter att se tre olika

förändringar hos eleverna i skolan:

1) Vi vill att de ska utöka sitt faktakunnande. 2) Vi vill att de skall utveckla sina motoriska och

mentala färdigheter. 3) Vi vill fostra dem att omfatta vissa normer och attityder. (Dahlgren

1995:93)

För att uppnå förändringarna hos eleverna samt utveckla deras kunskap använder vi oss alltså av

mål att uppnå samt mål att sträva mot. Mål att sträva mot är väldigt allmänna och tar bland annat

upp att:

Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven

- utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild. (Skolverket

2000:1)

Det ska ge lärare och elever vägvisning för att kunna planera undervisningen som då ska leda till

att eleverna strävar efter ovanstående mål och uppnår bland annat följande mål i slutet av det

nionde skolåret:

Eleven skall

- förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i

vardagliga sammanhang, (Skolverket 2000:3)

Trots att mål att uppnå är tydligare än mål att sträva mot så anser Annerstedt (2001) inte att dessa

uppnåendemål varken är tydliga eller utvärderingsbara. (Annerstedt 2001:291) Hur ska en lärare

11

kunna kontrollera att en elev kan ”tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang”?

(Skolverket 2000:3) Det är inte möjligt att kontrollera detta i de vardagliga sammanhang som

kursplanen säger, däremot kan eleverna få skriva prov eller liknande för att visa upp att de har

förstått vad ergonomi är, hur man gör för att ha en bra arbetsställning för olika arbeten samt

varför man använder sig av ergonomi. Men trots detta så har Annerstedt rätt i att målen inte är

tydliga och de är heller inte så speciellt utvärderingsbara.

Bedömning och betygssättning

Betyg används allmänt som ett mått eller en bekräftelse på den kunskap eleven har förvärvat i

skolan, det vill säga det är ett sätt att synliggöra elevens förvärvade kunskaper i ett koncentrat.

Betygsdokumenten tillskrivs stor betydelse bland annat vid val av och antagning till fortsatt

utbildning, men även i arbetslivet blir betygen ett sätt att värdera en individ.

Betygssättning är därför en viktig men svår uppgift för lärare. (Selghed 2006:9)

I början av 1990-talet övergick den svenska skolan från regelstyrning till mål- och

resultatstyrning.

Kortfattat kan man säga att målstyrning går ut på att försöka förbättra undervisningen genom att

tydliggöra målen och att dessa utgör riktningen för vad undervisningen skall leda till, men att

varken arbetssätt eller innehåll anges särskilt tydligt. (Annerstedt 2001:267)

Därmed förändrades också ansvarsfördelningen och det blev ett större lokalt ansvar än vad det

varit tidigare. Staten formulerar de mål som finns i läro- och kursplaner och sedan ska dessa

tolkas lokalt, alltså av skolor och lärarna själva. Slutligen är det upp till lärarna att hitta rätt sätt att

bedöma om eleverna når upp till målen eller inte. Annerstedt (2002) beskriver en mycket kort

bedömningssituation under en idrottslektion:

A. Stina passar bollen.

B. Stina kan passa bollen.

C. Stina kan passa bollen mycket bra.

Utsaga A är en fullständigt deskriptiv utsaga som enbart omfattar observerande och tolkande, men

ingen bedömning. Utsaga B är deskriptiv, men involverar bedömning. Läraren bedömer att Stina

vet hur man passar och att hon kan göra om det igen. Emellertid är det först i utsaga C som det

ges ett värdeomdöme, i detta fall ”mycket bra”, för hur en motorisk färdighet har utförts vid ett

tillfälle. (Annerstedt 2002:126)

Ovanstående citat ger bilden av att det finns olika sätt eller grader att tänka på i en

bedömningssituation. Här måste man även titta på vilket mål eleven har att sträva mot och göra

en bedömning om eleven når uppnår målet. Kravet under den här bedömningssituationen skulle

förmodligen se olika ut för olika lärare, någon kanske skulle tycka att utsaga A är tillräckligt för att

få godkänt medan en annan lärare skulle kräva utsaga B för att det ska bedömas som godkänt.

12

De fyra F:en: fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet, finns alla med i ämnet idrott och

hälsa, men färdighet står alltid i fokus och likaså gör bedömning som en del av själva

undervisningen. (Annerstedt 2002:125 f.) I ett ämne som Svenska eller matematik kan elever göra

skriftliga prov för att läraren ska kunna göra en värdering av den kunskap eleverna inhämtat

under lektioner. Inom idrott och hälsa är det svårt att göra en skrivning för att bedöma en elevs

kunskaper i t.ex. fotboll. Du kan genom en skrivning bedöma om en elev har kunskap om regler

för fotboll eller om eleven förstår hur en passning bör gå till. Men du får inte reda på om eleven

kan utföra passningen eller följa spelets regler.

Just utförandet är något som står ganska tydligt i den nationella kursplanen. Under mål att

uppnå i slutet av nionde skolåret står det att: ”Eleven skall kunna delta i lek, dans, idrott och

andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter” (Skolverket 2000:3) Alltså ska

eleverna utföra något och läraren bedömer elevernas färdigheter. Därmed inte sagt att den som

skjuter hårdast eller lägger den bästa passningen får högsta betyg, den som försöker och förstår

hur det ska gå till med kanske missar passningsmottagaren med någon meter kan också få höga

betyg. Detta i och med att bedömning inte längre sker genom mätning utan att man ska bedöma

om eleverna förstår och kan delta.

I kursplanen under bedömningens inriktning skrivs bland annat att eleven ska ha kunskaper

om den egna kroppens funktion i samband med fysisk aktivitet samt hur man kan förbättra den

psykiska och fysiska hälsan. I kursplanen för grundskolan finns inga kriterier för betyget godkänt,

men det finns för betyget väl godkänt samt mycket väl godkänt.

Tolkningsfriheten i kursplanen

Oavsett vad man har för uppfattning i betygsfrågan skall betyg sättas i ämnet och då går det inte

att blunda för de svårigheter som trots allt finns. Varken läro- eller kursplan talar särskilt detaljerat

om hur betyg skall sättas och de s.k. uppnåendemål som anges och som ligger till grund för

godkändnivån i kursen, är inte särskilt tydliga och utvärderingsbara. (Annerstedt 2001:291)

Här tar man upp att de riktlinjer som idrottslärare har att ta hjälp av inte är speciellt tydliga

och hjälpsamma. I och med att de är diffusa och otydliga så är det lätt att förstå att alla lärare och

skolor tolkar detta olika. På två av de skolorna jag haft verksamhetsförlagd utbildning på har det

inte funnits någon lokal kursplan utan varje idrottslärare har tolkat på sitt eget sätt. Något som

inte går ihop med det som Annerstedt (2001) skriver om:

Varje skola skall också numera ha sin egen lokala kursplan (den officiella beteckningen är lokal

arbetsplan) som innehåller beskrivningar över hur ämnet är utformat på den specifika skolan, en

specificering av mål som skall uppnås och vilket innehåll som skall presenteras, vilka lokaler och

vilket materiel som finns att tillgå och inte minst hur eleverna skall bedömas. (Annerstedt

2001:265)

Att varje skola har en lokal kursplan kan tyckas vara bra då det ger möjligheter för skolorna

själva att styra så att deras elever får en bra utbildning. Men alla är inte positivt inställda till den

13

tolkningsfrihet de lokala kursplanerna får. ”[…] de lokalt bestämda kriterierna har upplevts som

olika mellan skolor.” (Emanuelsson 2002:28) De idrottslärare jag har träffat under min utbildning

och i andra sammanhang säger precis som citatet ovan att tolkningen inte ger likvärdig kunskap

på alla skolor. Tolkningsutrymme finns för att man ska kunna tolka, men idrottslärarna säger att

det finns så mycket tolkningsutrymme att man hamnar oerhört långt ifrån varandras tolkningar. I

kursplanen står t.ex. under bedömningens inriktning att eleverna ska bedömas utifrån deras

”förmåga att utföra rörelser med kontroll och precision liksom att med hänsyn till rytm och

estetik ge uttryck för känslor och stämningar.” (Skolverket 2000:4) Ordet rytm är enligt Svenska

Akademiens ordlista över svenska språket en ”taktmässig rörelse; regelbunden växling; takt”

(Svenska Akademiens ordlista s.777) Ska då eleverna bedömas utifrån deras taktkänsla hellre än

dansstegen? Om en elev håller ett motionspass med sina klasskamrater men inte riktigt håller

takten, är då motionspasset helt värdelöst ur bedömningssynpunkt? Det står inte i kursplanen om

det är takten eller själva utförandet av aktiviteten som är det viktiga och det blir därför upp till

den enskilde läraren att bedöma. Vilket, som sagts i början av avsnittet, kan resultera i att de

lokala kriterierna blir olika från skola till skola och bedömningen kan upplevas som orättvis. Den

lärare som tolkar kursplanen så att eleverna ska kunna hålla takten har dessutom ett enormt

arbete att genomföra då det kan ta oerhört lång tid för en del att lära sig danssteg i takt. Medan

den lärare som tolkar kursplanen så att eleverna ska kunna ta några danssteg och lära sig någon

tur kanske inte behöver lägga ner alls lika mycket arbete. Dessutom kan de elever som inte har

någon taktkänsla ändå lära sig danssteg och få en grund för att i framtiden lära sig att även ta

stegen i takt.

I Jan-Eric Ekbergs avhandling kan vi läsa att ämnet idrott och hälsa kan ”förstås på många

olika sätt, att ämnet har ett otydligt kunskapsobjekt och att det finns skilda uppfattningar om

ämnets legitimitet”. (Ekberg 2009:191)

Orättvisor

Med ordet orättvisor menas att det skiljer sig från skola till skola. Att en elev på ena skolan, för

att få godkänt, måste hämta in fem kontroller på 50 minuter under en lektion i orientering, medan

en elev på en annan skola bara behöver visa att man kan läsa kartan genom att hämta en kontroll

under en orienteringslektion. Alltså att bedömningen och kraven ser olika ut på olika skolor.

Tidigare forskning

Att hitta tidigare forskning inom ”mitt” ämne har visat sig vara omöjligt för både mig och min

handledare. Det närmaste jag kan komma är forskning om genus, skolverkets rapporter om hur

man ser olika på ämnet idrott och hälsa samt svårigheterna att veta vad verksamheten ska

omfatta. Det sistnämnda finns i Jan-Eric Ekbergs avhandling som heter ”Mellan fysisk bildning

och aktivering – en studue av ämnet idrott och hälsa i skolår 9”. (Ekberg 2009:19)

14

Ekbergs av handling syftar till att ta reda på ”... vad som är kunskap värd att förmedla i

skolämnet idrott och hälsa, dvs. den kunskap som framträder i kursplanen, i lärarens tal om

verksamheten och under lektioner i ämnet”. (Ekberg 2009:20) Vidare syftar avhandlingen till att

”... belysa och analysera likheter och skillnader, vad gäller kunskap värd att förmedla mellan dessa

tre nivåer”. (Ekberg 2009:21) I avhandlingen får vi läsa om ämnet idrott och hälsa ur ett

samhällsperspektiv där Ekberg påpekar att tidigare generationer hade fysisk aktivitet som en

naturlig del av tillvaron i och med de många kroppsarbeten som fanns förr. Medan vi i dagsläget i

och med samhällsförändringarna är aktiva för motionen eller prestationens skull, och att det då är

på fritiden istället för arbetet. (Ekberg 2009:24-25) Vidare får vi veta att idrott och hälsa anses

vara ett ”pojkämne”, något som innebär att pojkar har högre betyg än flickor i ämnet. Samt att

det finns tydliga kopplingar mellan fritidsaktiviteter och betyg i ämnet idrott och hälsa. (Ekberg

2009:52) När det gäller skolämnet idrott och hälsa och idrott på fritididen så medger Ekbergs

informanter att elever som är aktiva på fritiden har ett sorts försprång för att nå högre betyg.

(Ekberg 2009:150) Hur det kommer sig eller visar sig finns dock ingenstans att läsa om.

15

Teori och metod

Här kommer jag bland annat att presentera den teoretiska utgångspunkt jag har, fenomenologi,

samt datainsamlingsmetoden.

Teoretisk utgångspunkt - fenomenologi

Det här är en fenomenologisk undersökning i den bemärkelsen att det är studieobjektets

upplevelser som är relevanta för undersökningen. (Molander 1988:90) En kvalitativ metod där det

är deltagarens syn och tankegång som är viktig i och med att det är genom detta jag hoppas finna

svar på frågeställningarna.

I en fenomenologisk undersökning vill man ha reda på hur problemet upplevs och för att

kunna beskriva upplevelsen utifrån idrottslärarnas perspektiv så är intervju en bra

undersökningsmetod. Detta för att kunna ställa följdfrågor, se och tolka kroppsspråk samt

uppleva den intervjuades berättelse med inlevelse.

Datainsamlingsmetod

Intervjuer kan ses som lämplig datainsamlingsmetod för den här typen av undersökning i och

med att syftet är att ta reda hur det ser ut på skolorna idag samt vilken uppfattning idrottslärarna

har om sin egen undervisning och kursplanens innehåll. ”Att utgå från människors

vardagserfarenheter är på många sätt ett signum för samtalsintervjun.” (Esaiasson m.fl. 2007:285)

Vidare skriver Esaiasson att man genom att använda sig av intervju kan få ”goda möjligheter att

registrera svar som är oväntade”. (Esaiasson m.fl. 2007:283)

När det gäller valet av intervjuform finns det olika alternativ att välja mellan. Lantz (2007)

förklarar två alternativ så här:

I den helt öppna intervjun och i den riktade öppna intervjun beskriver den tillfrågade fritt sitt sätt

att uppfatta ett fenomen, resonerar med sig själv och beskriver sammanhand som han eller hon

anser är betydelsefulla för beskrivningen av fenomenet. Den som svarar ger sin bild av verkligheten

och intervjun ger data som ökar förståelsen för människors subjektiva erfarenheter. (Lantz

2007:30)

I de strukturerade intervjuerna däremot, och i enkäten, utgår intervjuaren från att detta är känt.

Frågorna har formulerats för att fånga intervjupersonens uppfattning eller upplevelse av i förväg

bestämda fenomen eller begrepp. De helt strukturerade intervjuerna och enkäten har fasta

svarsalternativ, lika för alla respondenter, och ger möjlighet att beskriva frågor om hur mycket (lat.

quantitas) av fenomenet, att få information om kvantiteter. (Lantz 2007:31)

16

Intervjun bör vara uppdelad i olika delar där en del, i fråga om vilka moment som förekommer i

undervisningen, bör vara mer strukturerad än andra i och med att det inte finns så många svar att

få på den frågan. Övriga delar bör vara riktade öppna där det finns en viss struktur och ett

konkret problem. Samtalet ska vara inriktat på ett speciellt ämne som är utvalt i förväg. (Dalen

2007:31) Att intervjuerna bör vara riktade öppna beror även på att det är deltagarnas upplevelser

som är intressanta och där kan det komma fram något helt nytt som jag som intervjuare inte

tänkt på men som är intressant för undersökningen ändå. Då bör jag vara öppen för att intervjun

kan förändras en aning.

Den här undersökningen kommer att hamna under Esaiasons område 1, ”När vi ger oss in på

ett outforskat fält”, samt område 2, ”När vi vill veta hur människor själva uppfattar sin värld”.

(Esaiasson m.fl. 2007:285) Forskning kring orättvisor och tolkningar av kursplaner inom ämnet

idrott och hälsa finns, vad jag har kunnat se, ytterst lite eller ingenting alls. Undersökningen

landar under område 2 i och med att det, återigen, är deltagarnas upplevelse som är det

intressanta. Hur upplever idrottslärarna att de bedömer, betygssätter och tolkar kursplanen?

Urval

Den här studien har avgränsats genom att enbart kommunala högstadieskolor i ett län har blivit

inbjudna till att delta. Att det bara är kommunala skolor beror på att friskolor inte har samma

krav att följa kursplanen på det sätt som kommunala skolor ska göra. Avgränsningen av ett län är

gjord av två anledningar, tidsmässigt och ekonomiskt. Tidsmässigt finns inte utrymme för att göra

en större studie och det är heller inte ekonomiskt möjligt att involvera flera län.

Ett brev skickades ut, via mail, till 15 stycken idrottslärare för år 6-9. Av dessa tackade fem

stycken ja till att delta i studien, två tackade nej och åtta stycken lämnade inget svar. Tanken var

att det skulle bli ett slumpmässigt urval där de första åtta som tackade ja skulle delta i studien.

Dock var endast fem stycken intresserade och dessa fick därför utgöra urvalet.

Intervjupersonerna

Här följer en kort presentation av intervjupersonerna med fingerade namn.

Peter är 53 år och tog ut sin examen 1982, sedan dess har han arbetat som idrottslärare på

flera olika skolor i Sverige.

Anders är 49 år och tog ut sin examen 1991 och har arbetat sedan dess. Han är tvåämneslärare

men arbetar i dagsläget bara som idrottslärare.

Mattias är 40 år och tog ut sin examen 1994, han är tvåämneslärare och har haft två ämnen

sedan har började arbeta.

Fredrik är 37 och har ännu inte tagit ut sin examen, han är tvåämneslärare på en skola och har

varit det i 15 år.

Jonas är 31 år och tog ut sin examen 2007, han arbetar sedan dess som tvåämneslärare.

17

Procedur

Till de fem som valt att delta i studien skickades ytterligare ett brev (bilaga 1) som kort förklarade

intervjuns syfte lite närmare. Intervjuerna bedrevs sedan på ett ställe som intervjupersonen själv

valt då det är viktigt att de känner sig trygga under intervjun och att det är relativt ostört. (Trost

2005:44)

Tre av intervjuerna är utförda med inspelningsteknik i form av mobiltelefon samt

inspelningsfunktion på en dator. Under de två andra intervjuerna registrerades svaren endast med

papper och penna då intervjupersonerna inte ville få sin röst inspelad. De intervjuer som är

inspelade kommer att kunna citeras i uppsatsen och är i så fall återgivna så exakt som möjligt, i

vissa fall har en del putsats till för att bli mer läsvänligt. Under de intervjuer som inte spelades in

skrevs en del citat ner ordagrant och kan då användas som citat medan övriga delar av intervjun

bara kommer att refereras i uppsatsen.

Till intervjuerna hade en intervjuguide gjorts och denna testades först på en idrottslärare verksam

på gymnasiet som inte skulle delta senare i studien. Efter denna testintervju ändrades frågorna

något och även ordningsföljden på frågorna ändrades i vissa fall. Intervjuerna genomfördes med

den intervjuguide som finns med som bilaga 2.

Etiska aspekter

Jag har valt att utgå från Vetenskapsrådets punkter i Vad är en god forskningssed? när det gäller de

etiska aspekterna:

1 Du skall tala sanning om din forskning

2 Du skall öppet redovisa metoder och resultat

3 Du skall öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar

4 Du skall medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier

5 Du skall inte stjäla forskningsresultat från andra (t ex från yngre medarbetare)

6 Du skall hålla god ordning i din forskning (bl a genom dokumentation och arkivering)

7 Du skall inte bedriva din forskning på sådant sätt att andra människor kommer till skada (t ex

försökspersoner)

8 Du skall vara rättvis i din bedömning av andras forskning (Gustafsson, Hermerén & Petersson

2004)

De intervjuade blev tillfrågade om att delta i undersökningen och var redan från början medvetna

om att detta var frivilligt och att de kunde dra sig ur när som helst. Vidare fanns möjligheter från

deltagarnas sida om att ställa krav vad gäller röstinspelning, redan vid första kontakten bad jag

deltagarna om att få spela in samtalen för att kunna transkribera dessa och göra, vad jag anser,

rättvisa tolkningar av deras intervju. Deltagarna hade möjlighet att välja bort röstinspelning helt

eller delvis om de ansåg att någon fråga var för känslig för att finnas med på inspelning.

18

Resultat

Resultatdelen är indelad i rubriker för att göra det med överskådligt. Först talar jag om vilka

moment som ingår i undervisningen och därefter har de olika avsnitten momentets namn som

rubrik.

Vilka moment ingår i undervisningen?

Vilka moment som ingår i undervisningen kan skilja sig från skola till skola av den enkla

anledningen att kursplanen inte säger specifikt vilka moment som bör ingå. De fem intervjuade

lärarna ansåg dock att man utöver allmän idrott så som fotboll, redskapsgymnastik och skridskor

kan säga att kursplanen trycker på följande moment:

Orientering

Simning

Friluftsliv

Hälsa

Dans/rörelse till musik

För att komma fram till om det fanns någon orättvisa vid bedömning eller betyg så fick alla

intervjuade frågor om vilka metoder de använder för att bedöma de olika momenten samt vad

deras krav på betyget godkänt är för dessa moment.

Orientering

Mål att uppnå för årskurs 9:

Eleven skall kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna

planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider. (Skolverket 2000:3)

Tre av de intervjuade var snabba på att kommentera just momentet orientering, Mattias

ifrågasatte varför orientering är ett ”skall”. Han kunde inte riktigt förstå varför orientering är så

oerhört viktigt att kunna och tillade att han tycker att Skolverket i den nya kursplanen (Lgr11) har

tonat ner ”skallet” i orientering något. Anders och Peter irriterade sig båda på ordvalet ”okänd

terräng” och ansåg att just det var svårt att följa. Anders funderade på om tanken var att man

skulle köra upp eleverna till fjällen, ge dem en karta och sen låta dem hitta hem själva. Peter skulle

vilja sätta sig ner med den som formulerat meningen om orientering och fråga hur den personen

tänkte vid det tillfället. Alla tre var överens om att även om orientering inte kan göras på så

många olika sätt så finns det nog stor risk att just deras sätt att bedöma inte stämmer överens

med andra skolors sätt att bedöma och det verkade vara ett orosmoment för dem.

19

Alla fem intervjuade anser att orientering bedöms utifrån observation, men fyra stycken

tillägger att när det kommer till betyg så blir det en blandning av observation och mätning från

den orienteringstävling som de fyra skolorna har. Fredrik säger att han går efter tävlingen när

orienteringen ska bedömas och betygssättas, han tittar på hur länge eleverna har varit ute och hur

många kontroller de har hittat. Har man varit ute i tre timmar och bara hittat fyra kontroller så

tycker han inte att det är okej, sist de hade tävlingen så var gränsen för godkänt sju kontroller

men om man tog sju kontroller på tre timmar så ville han samtala med eleven och påpeka att det

var lite lång tid för så få kontroller. Vidare säger han det blir blandad bedömning då han använder

sig av observation i kombination med mätning men även lite fysiska tester.

Även Mattias och Anders påpekar att just orientering är väldigt lätt att mäta, dock använder

ingen av dem en gräns för godkänt på just tävlingen. De väljer att se orienteringsträningen och

tävlingen som en helhet och har man varit med så gott som hela tiden så uppnår man godkänt

även om man inte klarar av att ta alla kontroller på en orienteringstävling. Vidare funderade de på

om det skulle kunna bli så att en del elever kunde tänka sig byta skola bara för att klara ett

moment som de inte klarar på sin nuvarande skola. Denna fundering kom upp i och med att de

var väl medvetna om att det är ytterst få idrottslärare som resonerar som dem, de flesta kräver

någon form av resultat.

Peter säger att vid betygssättningen så begår han egentligen tjänstefel i och med att han inte

kontrollerar om eleverna kan orientera sig i ”okända marker”, som kursplanen säger, han

kontrollerar eleverna i en skog där de allra flesta varit mins ett par gånger under sitt liv. Dessutom

vill han att eleverna ska klara orienteringen och sätter hellre ut lätta kontroller som eleverna klarar

av än att sätta ut så svåra kontroller att eleverna känner att de inte lär sig något.

Fredrik sätter, som sagts tidigare, sina gränser för godkänt med ett antal kontroller, samt att

man bör ha varit med och tränat och där visat ett visst intresse. Han tycker att mätning borde

vara något som kursplanen föreslår för att kontrollera elevernas kunskaper, om kursplanen säger

att eleverna en och en ska lyckas ta fem kontroller på en timme så skulle man som lärare ha något

att luta sig mot när det gäller bedömningen.

Jonas är inne på samma spår som Fredrik men säger inte ordagrant att mätning borde finnas i

kursplanen, han menar mer att det borde vara lite mer styrt i kursplanen hur man ska mäta

kunskaperna så att alla skolor mäter på samma sätt. Enligt hans erfarenheter så får vissa elever

godkänt om de bara tar en karta och hittar en kontroll, medan det på vissa skolor är så att man

måste hitta ett visst antal kontroller på en viss tid för att ens bli godkänd. Jonas säger vidare att

det nog är ganska lätt att få godkänt i orientering hos honom i och med att han inte har några

direkta krav mer än att eleverna ska försöka och visa att de i alla fall förstår kartan även om de

inte lyckas pricka in alla stigar och stenar rätt.

Simning

Mål att uppnå för årskurs fem:

20

Eleven skall ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på

rygg, och hantera nödsituationer vid vatten. (Skolverket 2000:3)

Mål att uppnå för årskurs nio:

Eleven skall kunna hantera nödsituationer i och vid vatten. (Skolverket 2000:3)

Enligt Fredrik går ovanstående att tolka som att man inte behöver testa simkunskaperna efter

årskurs fem, blir man ifrågasatt så kan man visa kursplanen och säga att där står inget om att testa

simkunskaper efter årskurs fem. Att kunna hantera nödsituationer i och vid vatten säger han har

med simning att göra, men inte så mycket att man behöver åka till badhuset en gång i veckan och

öva sig på att simma. Han har även svårt med tolkningen av nödsituationer i vatten och har pratat

med andra idrottslärarkollegor för att få hjälp med vad som är en nödsituation. Han observerar

sina elever en gång per läsår och då tittar han på om de kan ta sig framåt då han menar på att det

inte spelar någon roll om de kan göra det bra eller snyggt med rätta simtag. Vad gäller just

nödsituationer i och vid vatten så erkänner Fredrik att där skiljer han sig nog ganska mycket från

sina kollegor, nödsituationer vid vatten görs bara i årskurs åtta, detta för att man ska kunna vara

med ett år senare om man missar i åttan. Han säger att det är svårt att hitta tid till att åka iväg till

badhuset flera gånger och därför måste alla elever göra på samma dag. Detta resulterar i att han

själv inte har tid att titta så att eleverna gör rätt eller simmar hela vägen, han låter eleverna kolla

varandra och litar på att de gör det på rätt sätt. Han säger själv att det är väldigt dåligt, men han

vet inte hur han ska hinna med att titta på alla elever och att åka till badhuset flera gånger finns

varken tid eller pengar till.

De fyra andra intervjuade säger att de testar simkunskaperna hos sina elever genom att pricka

av dem på en lista minst en gång per termin, vidare har de även nödsituationer i och vid vatten

minst en gång per läsår som alla elever ska vara med på. Mattias undrar dock, precis som Fredrik,

över vad som klassas som att hantera en nödsituation. Han menar att ett sätt att hantera en

nödsituation är att skrika på hjälp, men förstår självklart att det inte är just det sättet kursplanen

menar. Mattias, Jonas och Anders elever får lära sig att simma 25 meter, dyka ner och hämta en

docka från botten och sedan bogsera en kompis 25 meter. Peters och Fredriks elever simmar 25

meter och bogserar sedan en kompis 25 meter.

Friluftsliv

Mål för årskurs fem:

Eleven skall ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för

allemansrätten. (Skolverket 2000:3)

Mål för årskurs nio:

21

Eleven skall kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna

planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider. (Skolverket 2000:3)

I målet för årskurs fem står alltså ordet friluftsliv nämnt och det är även ganska klart vad eleverna

bör kunna. I målet för årskurs nio är det inte längre lika klart vad eleverna bör kunna och alla

lärarna som blev intervjuade hade på något sätt tolkat ”kunna planera och genomföra vistelse i

naturen under olika årstider” (Skolverket 2000:3) som en hajk där övernattning ingår.

Peter, Fredrik och Jonas har en frivillig hajk för årskurs 9 i början av höstterminen, under den

hajken lagas det mat över öppen eld, eleverna får paddla kanot och även gå längre sträckor samt

sover i tält eller vindskydd. Anders och Mattias har också hajk, men tre gånger per läsår för att

alla elever från årskurs 7 till årskurs 9 ska vara ute. Frivilligheten på Anders skola var lite oklar,

han säger själv så här:

Vi kan ju inte tvinga någon att sova kvar i skogen va, men det är en del av undervisningen och våra

elever får tidigt lära sig att är man inte med så går man miste om något. I det här fallet så kan det

vara ett högre betyg. Självklart kan man få MVG även om man är sjuk va, men det jag menar är att

man bestämmer lite själv var man vill ligga på betygsskalan. Man ska anmäla sig till hajken och de

som inte vill vara med får ju ha lektioner under de dagarna man är borta och vi är aldrig jättelångt

borta så ibland har vi haft upp till tio elever som åker hem för att spela match eller en viktig

träning, men de kommer tillbaka för att sova ändå liksom och går inte miste om något egentligen.

Men när man har anmält sig då va så då ser vi ju vilka som är intresserade. Men sen hade vi någon

elev som hade en mamma som var idrottslärare och hon tryckte på att det står ingenstans i

kursplanen att friluftsliv betyder att man ska sova i tält och paddla kanot och sånt där va. Så ja,

friluftslivsdelen i kursplanen gör till och med mig lite förvirrad när man väl ska förklara den.

(Anders)

Mattias tycker att orientering är en del av friluftslivet och därmed också ger ett avtryck i betyget,

men han påpekar också att de har en hajk som alla elever bör vara med på. Även fast de inte har

något avprickningssystem eller något examinationsmoment i just friluftsliv.

Ingen av de intervjuade kunde ge ett bra svar på vad friluftsliv var och hur man skulle kunna

examineras i det, mer än att Mattias tog in orienteringsbiten i betyget. Jonas funderade på om hela

friluftsbiten bara bestod av en klassisk hajk där man paddlar kanot, lagar mat över öppen eld och

sover utomhus.

Hälsa

Mål att uppnå för årskurs nio:

Eleven skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i

ergonomi i vardagliga sammanhang,

Frågan som ställdes var ”Hur ser kravet för godkänt ut på följande moment: Hälsa?”

Mattias, Peter och Jonas är överens om att hälsodelen innehåller någon form av skriftligt

arbete. Mattias säger att hälsodelen är en del av helheten men att det förekommer ett prov som

ska visa på om eleverna förstår varför man idrottar. På Peters skola förekommer ett samarbete

22

med andra ämnen och eleverna skriver på större arbeten om t.ex. doping som används i mer än

bara idrottsämnet. Jonas har ingen direkt hälsodel i den normala undervisningen, han säger att

den kommer in automatiskt men att elever som är borta från idrottslektionen får skriva om hälsa.

Ingen av dem kan egentligen förklara varför hälsodelen förknippas med inlämningsuppgifter men

Mattias påpekar att det är svårt att uppvisa kunskaper om hälsa på något annat sätt än genom

inlämningsuppgift eller prov.

Fredrik säger inte att hälsodelen är någon form av skrivuppgift utan formulerar det som att

eleverna ska lära sig om kroppen utanför aktiviteten och att detta sker på högre nivå än godkänt.

Det vill säga att de elever som strävar efter högre betyg bör kunna visa att de har inhämtat

kunskap om hälsa. Anders säger kort och koncist att: ”Är du frånvarande från idrottslektionen så

har du ju inte förstått hälsa.”

Vad hälsodelen innehåller skiljer sig alltså oerhört från skola till skola.

Dans/rörelse till musik

Mål att uppnå för årskurs fem:

Eleven skall behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och

kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik, (Skolverket 2000:3)

Mål att uppnå för årskurs nio:

Eleven skall kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga

rörelseuppgifter, (Skolverket 2000:3)

De fem intervjuade lärarna säger sig använda observation för att bedöma detta moment, valet av

bedömningssätt verkar ha fallit sig naturligt för allihop och de är eniga om att det är svårt att göra

en bedömning på något annat sätt. Kravet för att uppnå godkänt på momentet skiljer sig dock

något från skola till skola. Två av de intervjuade svarar enkelt att man får godkänt om man

försöker och om man lär sig ett par danssteg för att kunna göra en tur till exempel. Oavsett om

man har taktkänsla eller inte så kan man bli godkänd i och med att det är själva stegen och inte

takten i sig som är det viktiga.

Jonas däremot säger att man även bör ha utvecklat sina danssteg för att kunna bli godkänd i

årskurs nio, han ger ett exempel:

Som kille är det ju väldigt enkelt att dansa, stegen är oftast bara väldigt enkla och så. Så för att

utvecklas bör man kanske jobba på taktkänslan istället för stegen. Eftersom de är så enkla i sig

liksom. Tjejerna däremot har kanske redan taktkänslan men behöver utveckla stegen eller kanske

våga släppa loss lite mer. De får ju feedback allihop så de vet vad de ska tänka på till nästa gång.

(Jonas)

23

Anders och Fredrik håller med om att taktkänslan till en början inte spelar någon större roll men

att man åtminstone bör kunna börja i takt. Anders säger att taktproblemen oftast går att lösa

genom att para ihop två elever där en har taktkänsla och en inte har det.

Jonas, Anders och Fredrik påpekar dock att elevernas betyg i idrott och hälsa inte står och

faller med dansmomentet, men att det spelar en viktig roll och betygen sätts inte efter färdigheter

utan efter utveckling och engagemang.

Vad krävs för att uppnå helhetsbetyget godkänt?

Frågan som ställdes till de fem intervjuade lärarna löd: ”Vilka kunskaper anser du vara viktigast

att ha för att uppnå betyget G i idrott och hälsa?”. Den här frågan blev ett komplement till frågan

om kravet för de olika momenten, detta för att min upplevelse är att lärarna kräver olika vad

gäller betyg i ett moment jämfört med vad som krävs för ett helhetsbetyg.

Vilja, deltagande och aktiva elever var svaren som kom från alla de fem intervjuade, varav en

svarade så här:

Viljan och deltagandet. Att man hela tiden är med och försöker, oavsett om man är bra på det eller

inte. Försöker man inte och sitter på sidan hälften av tiden så är det svårt att se att eleven verkligen

kan någonting. Men man behöver ju inte vara någon bolltrollare för att uppnå betyget G, det

räcker med att man försöker sparka iväg den [bollen]. (Anders)

Men när de tillåtits att fundera en stund så berättade Fredrik om en betygscirkel som innebär

att eleven bör ha uppnått godkänt i alla moment för att få godkänt som helhetsbetyg. Om eleven

har väl godkänt på alla moment så bör helhetsbetyget vara väl godkänt. Men om eleven har

uppnått betyget väl godkänt på alla moment utom ett så bör helhetsbetyget vara godkänt i och

med att eleven inte uppnått rätt nivå i alla moment. Den här betygscirkeln var något som en

föreläsare hade visat för några år sedan och var den kom ifrån kunde han inte uppge. Vidare sa

han att han själv inte håller stenhårt på den cirkeln i och med att en elev kan förtjäna ett betyg

oavsett om den uppnått kraven eller inte på vissa moment. Två lärare var rörande överens om att

man t.ex. kan få godkänt på momentet dans utan att ha någon taktkänsla och menade då att man

kan ha kunskap om takt men man kan inte utföra rörelser i takt. Vidare menade en annan lärare

att det är viktigare att en elev kan göra två turer än att den kan gå i takt, med andra ord så bör

man inte lägga så mycket tid på takten utan mer på turer och danssteg.

Peter säger också att social kompetens är oerhört viktigt för att få godkänt i idrott och hälsa.

”Man ska kunna ingå i vilken grupp som helst under en idrottslektion.” säger han och menar att

eleverna vid t.ex. lagspel ska kunna göra sitt bästa och peppa laget hela tiden oavsett vilket lag

man har blivit indelad i.

24

Kan fritidsaktiviteter påverka betyget i idrott och hälsa?

Peter påpekade genast, efter att frågan ställts, att fritidsaktiviteter inte alls får påverka betyget.

Vad man gör i skolan och vad man gör på fritiden är helt olika saker och oavsett om en elev är ett

superlöfte i fotboll så handlar idrotten i skolan om så mycket mer. Vidare säger han att det kan

finnas elever som är superlöften som även är väldigt bra på all annan idrott som man brukar ha i

skolan och då är det ju ändå inte fritidsaktiviteten som påverkar betyget.

Mattias och Anders svarar precis tvärt om mot Peter och säger att självklart kan

fritidsaktiviteterna påverka betyget.

Det kan påverka negativt på så vis att om du har som intresse att kröka så går det väl sämre, men

idrottar du på fritiden så kanske du klarar dig bättre i idrott. Men man får inte högre betyg för att

man spelar fotboll, eleverna måste prestera i idrottshallen eftersom det är där det bedöms. Många

föräldrar har ifrågasatt varför deras son eller dotter bara har fått G trots att eleven varit duktig på

en idrott och tillhört länslag och så. Då påpekar vi att det är här i skolan som de måste prestera

och inte på sin lagträning. (Mattias)

Klart det påverkar. Är du aktiv så ligger du ju steget före ämnet idrott och hälsa liksom, ligger du

hemma och degar när du inte är i skolan så ligger du ju snarare efter. (Anders)

Fredrik svarar att det är många gånger som eleverna själva påpekar att de faktiskt borde ha högre

betyg eftersom de är så duktiga på sin fritidsaktivitet, hans standardsvar då brukar vara att eleven

fick bra betyg i det momentet där fritidsaktiviteten ingick. Fredrik erkänner att han varken kan

säga bu eller bä om fritidsaktiviteter, de elever som håller på med en fritidsaktivitet är oftast

allmänt duktiga och klarar av det mesta säger han medan de inaktiva faktiskt inte brukar vara så

villiga att ens försöka. Han stoppar sig själv och säger att han nu drar många över samma kam

men att det på hans skola faktiskt ser ut så väldigt ofta. Även Mattias och Anders säger att det är

skillnad på de elever som är aktiva på fritiden och de som inte är det, de som är aktiva försöker

alltid och har god närvaro medan de inaktiva gärna slinker undan och visar inget större intresse

för idrott.

25

Diskussion

I diskussionsdelen finns först en kort metoddiskussion och senare en större resultatdiskussion

som är indelad i olika avsnitt.

Metoddiskussion

Att avgränsa studien till enbart ett län var ett medvetet val med tanke på både tid och ekonomi,

men att det slumpmässiga urvalet uteblev kan bero på att det var en illa vald tidpunkt med tanke

på lov. Av femton skickade brev så svarade alltså sju stycken, varav två tackade nej till att

medverka. De fem som tackade ja fick därför bli det slumpmässiga urvalet. De som tackade nej

kan förutom tidpunkten ha varit obekväma med att prata om ämnet som skulle tas upp, en av de

som tackade nej frågade nämligen om det var möjligt att få ta del av resultaten i undersökningen.

Det är möjligt att resultaten hade varit annorlunda om det hade varit åtta intervjupersoner som

det var tänkt från början, studien hade blivit något större och kanske hade andra svar

framkommit. Det hade varit intressant att ha både manliga och kvinnliga intervjupersoner för att

se om deras svar hade skiljt sig åt på något sätt.

Intervjupersonerna meddelades direkt att de fick välja plats för intervjun samt en tid som

passade dem, detta för att de skulle känna sig så bekväma som möjligt. Fyra av de intervjuade

valde ett avskilt rum på sin egen skola medan en valde ett café i en sporthall där de befinner sig

väldigt ofta. De intervjuer som genomfördes i ett avskilt rum varade i cirka en timme medan

intervjun i caféet tog en halvtimme längre. Om den sistnämnda tog längre tid på grund av

platsvalet eller om det var för att intervjupersonen hade mycket att säga är svårt att avgöra. Men

förmodligen så var det en kombination av de båda.

Att valet föll på intervju var just för det att man kan få, som Esaiasson säger: ”goda

möjligheter att registrera svar som är oväntade”. (Esaiasson m.fl. 2007:283) Så här i efterhand så

är jag väldigt säker på att många av svaren aldrig hade registrerats om en enkätundersökning hade

gjorts. Detta för att jag under intervjun kunde ställa följdfrågor och trots att det kanske var en

diskussion som inte riktigt behandlade det ämne som jag hade tänkt så kom ändå en bra tanke

eller ett bra svar på frågan i slutändan.

Resultatdiskussion

Det första som slog mig under alla intervjuerna var hur mycket alla fem hade att säga om

kursplanens upplägg, tolkningsfrihet samt skillnader mellan olika skolor. Alla var rörande överens

om att det i och med tolkningsfriheten uppstår olikheter och därmed också orättvisor på olika

sätt. Att allt ska vara jämlikt och individuellt säger de fungerar jättebra på papper, men i

verkligheten är det i stort sett omöjligt att alla individer ska få rätt till en undervisning som passar

26

dem själva. Jonas påpekade att mycket av det som står i styrdokumenten verkar vara skrivet för

att någon ”kostymnisse” vill att det ska se bra ut snarare än fungera i verkligheten. Vid en

närmare utveckling av detta visar det sig att Jonas är lite besviken på att det inte finns mer att falla

tillbaka på, han menar att han skulle vilja kunna hänvisa till något när han sätter betyg eller skriver

omdömen. Men i dagsläget anser han att det enda sättet att kunna luta sig mot kursplanen är att

vara ”luddig” i omdömet eller hänvisa lite lätt till något när ett betyg blir ifrågasatt. Efter

intervjun med Jonas blev jag förvirrad i och med att vi på lärarutbildningen fått lära oss att det är

så oerhört viktigt att alltid kunna luta sig mot de styrdokument som finns. Följer man dessa har

man inga som helst problem att försvara ett betyg eller ett omdöme. Men det verkar vara svårt att

göra detta i verkligt sammanhang.

Alla elever har samma möjlighet?

De fem idrottslärarna som har blivit intervjuade har i stort sett samma moment/perioder under

sina läsår, något som alltså bör innebära att alla elever på dessa skolor har möjlighet att uppnå de

mål som finns i den nationella kursplanen. Olikheter finns dock i själva momenten när man tittar

närmare på innehållet och bedömningen i varje moment.

I momentet orientering till exempel finns det olika sätt att se om eleverna har lärt sig något,

alla de fem tillfrågade säger att de använder observation när de ska bedöma eleverna men tre

stycken tillägger att när det gäller betyg så kommer även en mätning in i bilden. Den mätningen

kommer från den orienteringstävling som dessa skolor har i slutet av orienteringsperioden, och

den ger eleverna en chans att visa hur mycket de lärt sig samtidigt som den ger lärarna en chans

att enkelt sätta betyg. Fredrik sa att han diskuterat med många olika personer om hur tillåtet det

är att göra mätningar i skolan idag då han själv tycker att det i vissa fall är en väldigt bra idé. Vid

orientering till exempel så anser han att man har svårt att observera alla elever då de faktiskt är

utom synhåll den mesta delen av tiden och därför är orienteringstävlingen och dess mätning ett

mycket bra bevis på vad eleverna kan. Han säger att han är väl medveten om att det faktiskt går

att fuska och att många anser att mätning tillhör den gamla skolan och inte är speciellt uppskattad

hos vissa lärare, han säger också att det skulle bli mer accepterat om det fanns någonting i

kursplanen som i alla fall pekade lite på att mätning är en okej sak att göra. Han visar mig följande

citat:

Det är elevernas specifika handlingar i ett givet sammanhang som är vad som främst fokuseras då

man bedömer. Detta är ”vad-frågan” i bedömningsprocessen. Idrottslärare bedömer vad elever kan

utföra i ett idrottsligt sammanhang, elevernas kunskaper om fysiska aktiviteter samt deras insatser

under lektionerna. (Annerstedt 2002:127)

Han säger att han för att kunna bedöma vad en elev kan vid ett visst tillfälle använder sig av

mätning för att det ger bäst svar på ”vad-frågan”. Antingen så kan eleven läsa kartan och hämta

in alla kontrollerna eller så kan den inte det. Fredrik jämför gärna med ett ämne som har prov,

27

proven är en mätsticka för att se om eleven har vissa kunskaper som krävs för ett visst betyg.

Orienteringstävlingen bör kunna vara ett sorts prov som visar om eleven har de kunskaper som

krävs för att gå godkänt på orienteringsmomentet, men han tycker inte att alla verkar hålla med

om det och har svårt att förstå varför.

För att kunna bedöma vad en elev kan så låter det på idrottslärarna som att det, inom

orientering, är mätning som är det enklaste sättet att se var eleverna befinner sig. Därmed inte

sagt att alla använder sig av mätning, Mattias och Anders använder ingen som helst mätning i

form av godkändgräns vid orienteringstävlingen. De väljer att istället se på helheten och avgöra

där om eleven kan uppnå godkänt eller inte. Deras sätt att se på bedömning ser ut att ge en mer

rättvis bedömning då eleverna har möjlighet att hela tiden förbättra sig, mottot att ”om man varit

med så gott som vid varje orienteringstillfälle så kan man uppnå godkänt” känns som ett bra sätt

att få med alla elever.

Orättvisan inom momentet orientering kan kännas löjligt liten att läsa om, då bara en av de

fem intervjuade kräver att man visar upp kunskaper på en viss nivå vid ett specifikt tillfälle. Men

det visar ändå att det finns olikheter som drabbar eleverna på ett, för vissa, negativt sätt. Precis

som i alla andra ämnen så finns det elever som försöker och försöker men ändå inte riktigt

kommer hela vägen fram. T.ex. en elev som har varit med på orienteringslektionerna och försökt

lära sig kartan men ändå inte lyckas på tävlingen, den eleven hade förmodligen fått godkänt på

Mattias eller Anders skola men inte på Fredriks. Var ligger felet och vem ska man skylla på när

eleven inte uppnår godkänt? Är det Fredrik som har varit en dålig lärare och förklarat dåligt eller

har han tolkat kursplanen på fel sätt? Eller är det Mattias eller Anders som är för snälla i sina

omdömen när de anser att en elev som försöker förtjänar ett godkänt?

Simning och framförallt nödsituationer i och vid vatten verkar vara ytterligare en del som är

väldigt otydlig och där det krävs mycket engagemang från både idrottslärare och skola för att

eleverna ska kunna uppnå godkänt. Ingen av de intervjuade kan säga vilka kunskaper som ska

inhämtas i samband med nödsituationer i och vid vatten, men de har ändå skapat sig en

någorlunda samstämmig bild och gör tester som involverar 25 meters simning, 25 meter

bogsering och i vissa fall även dykning. När vi nu vet att de här idrottslärarna tolkar

nödsituationer i och vid vatten på liknande sätt så borde det väl inte vara någon fara att säga att

det blir lika bedömning för alla elever? Jo, för som Fredrik säger så kräver tester av

simkunskaperna att man har tid och möjlighet att åka iväg till ett badhus, något som en gång om

året säkerligen inte är någon omöjlighet för någon skola. Men för Fredrik är tiden ett problem

och han är tvingad att låta sina elever bedöma om deras kamrater har klarat av uppgiften eller

inte. Han har helt enkelt inte möjlighet att titta på eleverna en och en och göra en bedömning.

Själv säger han att det är väldigt dåligt men att han inte vet hur det ska kunna lösas på något

annat sätt. Han är väl medveten om att detta skulle kunna leda till att en elev som inte klarar

uppgiften ändå kan få godkänt eftersom klasskamraterna ibland vill vara snälla mot varandra. Kan

28

man här skylla på Fredrik om eleverna inte har inhämtat tillräckligt med kunskaper för att klara en

nödsituation?

Ytterligare ett moment som är väldigt otydligt, för både lärare och elever, är momentet

friluftsliv. I en undersökning gjord av Myndigheten för skolutveckling kan man läsa att var tredje

elev anser att de inte lärt sig något inom momentet friluftsliv. (Myndigheten för skolutveckling

2007:41) I kursplanens mål att uppnå för årskurs nio står det inte klart och tydligt vad som är

friluftsliv och vad man ska lära sig i det momentet, det som går att urskilja är orienteringen som

bara en av de intervjuade i min studie lade in under friluftsliv. Hur man sedan ska bedöma

elevernas kunskap inom friluftsliv finns det ingen som helst hjälp med i kursplanen. De

intervjuade svarade alla att eleverna hade möjlighet att delta i någon form av hajk på deras skola,

på en del skolor var det frivilligt på andra var det så gott som obligatoriskt. Med utgångspunkt ur

min studie så skulle man på en skola kunna få godkänt i momentet friluftsliv genom att delta i

orienteringsmomentet medan man på övriga skolor skulle behöva delta i en hajk för att få

godkänt. Det innebär alltså att eleverna går ut årskurs 9 med väldigt olika förutsättningar inför

framtiden, de ligger inte på samma kunskapsnivå och behöver därför olika mycket hjälp i

gymnasiet.

Dans/rörelse till musik är också ett omdiskuterat moment bland de intervjuade, framförallt för

att kursplanen inte säger mer än att eleven ska kunna utföra ”enklare danser och

rörelseuppgifter” samt ”lämpliga rörelseuppgifter”. (Skolverket 2002:3) Innebär danser och

rörelseuppgifter att man ska lära eleverna att göra steg i takt eller innebär det att man ska lära

eleverna danssteg och turer oavsett takt? I den här frågan gled de intervjuades svar isär en del, två

stycken ansåg att man kan få godkänt genom att kunna danssteg och någon tur oavsett om det är

i takt eller inte. Medan de övriga tre anser att takt är viktigt i slutändan och att man bör kunna

dansa i takt för att bli godkänd.

Hälsomomentet var den del som diskuterades absolut minst. Alla intervjuade var helt klara

över vad hälsomomentet bör innehålla och hur man lär ut detta till eleverna. Dock var de inte

samstämmiga i sina svar. Det är alltså ytterligare ett moment där eleverna avslutar årskurs 9 med

stora skillnader i sin kunskapsbank. WHO (the World Health Organization) definierar hälsa som:

”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence

of disease or infirmity.”. (WHO 2006:1) I Ottawadeklarationen har WHO gjort ytterligare en

hälsodefinition:

Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin

hälsa och förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt

välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medveten

om dem, tillfredställa sina behov och/eller bemästra miljön. Hälsa ska därför ses som en resurs i

vardagslivet och inte som målet i tillvaron. (Föreläsning 2010-01-21)

Jan-Eric Ekberg (2009) talar i sin avhandling om en hälsofrämjande skola och påpekar då även

att en bred syn på hälsa ska omfatta hela skolans verksamhet. (Ekberg 2009:44) Det skulle

innebära att skolan skulle behöva arbeta ämnesövergripande med momentet hälsa och då helst ur

29

er salutogent perspektiv för att lära eleverna vad som utgör grunden för god hälsa. Momentet

hälsa i ämnet Idrott och hälsa bör kanske se till att eleverna lär sig vad vardagsmotion har för

betydelse för deras framtida hälsa, medan man kanske bör se till att eleverna lär sig om

hälsosamma matvanor i hemkunskapen. Inom all idrott är kost en väldigt viktig del av barn och

ungas lärande, det finns specifika kostföreläsningar för olika idrotter för att man ska lära sig vad

just jag behöver äta. Men den kost man talar om inom idrott passar inte alltid den som inte

idrottar. Något som innebär att man i skolan, för att arbeta hälsofrämjande, bör ta hänsyn även

till de elever som inte är aktiva på fritiden.

De intervjuade lärarna arbetar alla med ett patogent perspektiv och försöker lära eleverna vad

som kan leda till ohälsa. Endast en av dem berättade att skolan arbetar ämnesövergripande med

momentet hälsa, övriga fick ta på sig hela ansvaret själva och försöka lära ut hälsa under

idrottslektioner. Men om hälsa nu är som WHO definierar det, ”...ett tillstånd av fullständig

fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”

(Föreläsning, 2010-01-21) kan man då lägga hela ansvaret på ämnet Idrott och hälsa? Hur stort

bör då arbetet vara och hur bör man tolka kursplanen för att komma fram till detta?

Under arbetet med den här studien fick jag kännedom om delar av den nya läroplanen, Lgr11,

och fick se kursplanen för idrott och hälsa. Där finns ännu inga mål att sträva mot eller mål att

uppnå, men det är utförligt skrivet vad eleverna ska lära sig inom rörelse, hälsa och livsstil samt

friluftsliv och utevistelser. Framför allt den sistnämnda delen har utvecklats och det beskrivs att

eleverna bland annat ska känna till: ”Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och

utevistelse.” (Skolverket 2010:30) Så det kan hända att idrottsundervisningen i och med detta blir

mer jämlik och att de skillnader och orättvisor som tidigare upplevts försvinner i framtiden.

Problemet med tydligare riktlinjer är också ett ämne som tagits upp under intervjuerna, det

positiva med tydliga riktlinjer är att man på varje skola gör ungefär samma sak. Något som skulle

resultera i att elever kommer till gymnasiet med ungefär samma kunskaper och att undervisningen

bara kan byggas vidare i gymnasiet. Det negativa är att idrottslärarna får mindre frihet att lägga

upp lektionerna som det passar just deras elever, något som skulle kunna leda till att fler elever

blir underkända. Men sett till vad de fem intervjuade sagt så skulle det behövas tydligare riktlinjer,

de vill inte gå tillbaka att elever ska bli bedömda efter hur långt de hoppar i längdhopp men ett

mellanting som t.ex. säger att alla elever ska kunna hoppa längdhopp.

Helhetsbetyget godkänt

På frågan om helhetsbetyg var de intervjuade överens om att det var viljan och deltagandet som

var det absolut viktigaste. Det låter som en sund utgångspunkt som möjliggör för alla elever att

uppnå betyget godkänt, men hur ska man bedöma en elevs vilja och deltagande? Om det på alla

skolor är så att en elev t.ex. ska springa 60 meter på under 15 sekunder för att bli godkänd så

finns ändå någon sorts likvärdighet i bedömningen. Det finns ingenting att diskutera för den elev

30

som sprungit på 16 sekunder, den har helt enkelt inte klarat sig. Men en elev som underkänns på

grund av ovilja eller brist på deltagande kan ha många bortförklaringar till detta, om det inte är

något som pågår under en längre tid vill säga.

Men trots att de intervjuade var enade i frågan så kunde de ändå medge att i vissa moment

måste eleverna ändå kunna klara vissa saker för att kunna bli godkända. Vad som aldrig togs upp

under de här intervjuerna var hur många moment eleverna bör ha godkänt i för att få

helhetsbetyget godkänt.

Fritidsaktiviteter

På frågan om fritidsaktiviteter kan påverka betyget inom idrott och hälsa kom två olika svar där

de intervjuade lärarna verkar ha uppfattat frågan på olika sätt. Peter svarade genast att

fritidsaktiviteter och betyg inte hör ihop och det får aldrig påverka, han verkar tycka att det är

något negativt att koppla ihop dessa två. Medan Anders och Mattias båda ansåg att det är klart att

det påverkar på så vis att om man är aktiv på fritiden så kanske man klarar sig bättre även under

idrottslektionen. Det stämmer överens med vad undersökningen som gjorts av Myndigheten för

skolutveckling säger:

Precis som korrelationen mellan de fysiskt aktiva på fritiden och som trivs bäst med ämnet och lär

sig mest, som nämndes innan, är det också intressant, men knappast förvånande, att det i studien

finns starka samband mellan eget idrottsutövande och högre betyg i ämnet. De som når de högre

betygsnivåerna är enligt studien ofta aktiva i idrottssammanhang även på fritiden. (Myndigheten

för skolutveckling 2007:44)

Annerstedt sammanfattar det bra genom att säga att fritidsaktiviteter inte påverkar betygen på

ett direkt sätt utan att man genom att idrotta på fritiden ökar möjligheterna för att kunna uppnå

ett högre betyg inom idrott och hälsa. (Annerstedt 2001:295)

Anders och Mattias som båda har många idrottande elever på sina skolor säger att det oftast är

väldigt stora skillnader mellan de elever som idrottar och de som inte gör det. Anders säger att de

elever som inte idrottar på fritiden kan gå ifrån en idrottslektion om den är för tråkig medan en

elev som är aktiv på fritiden gör så gott den kan i alla moment. Mattias säger att man måste vara

mer kreativ när man arbetar med elever som inte idrottar på fritiden i och med att de alltid vill att

det ska vara kul, annars ger de upp direkt.

Här skulle man kanske kunna skylla den orättvisa elever kan känna angående betyg på något så

enkelt som närvaro och prestation? En elev som inte är aktiv på idrottslektionen eller inte ens

närvarande har svårt att få ett högt betyg i och med att idrottsbetyg baseras mycket på att vara

just aktiv, medan en elev med starkt idrottsintresse har lätt att få betyg för att han eller hon tycker

att annan idrott också är rolig och därmed aktiv under alla idrottslektioner. Då är inte orättvisan

att läraren satt betyg efter fritidsaktivitet utan att läraren utgår från hur aktiv man har varit vid

idrottslektioner. Sedan finns det säkert undantag i form av att elever faktiskt får betyg utifrån hur

duktiga de är på fotbollsplanen eller i länslag eller liknande. Det verkar vara en anklagelse som

31

Peter vill komma ifrån genom att säga att betyg och fritidsaktiviteter inte alls hör ihop. Men det

låter mer förnuftigt att elever som är aktiva på fritiden har chans till högre betyg just för att de är

idrottsintresserade, inte för hur bra de är på just sin fritidsaktivitet. Likaså är närvaron viktig för

att kunna sätta betyg och om det är som Anders sa att elever går ifrån lektionen för att den är för

tråkig, då är det svårt att betygssätta den eleven.

Om eleven når målen spelar närvaron mindre roll för betyget så länge som det finns underlag för

att sätta betyg. […] Frånvaro kan däremot påverka betygen indirekt eftersom elevens

förutsättningar att nå målen försämras. (Jansdotter Samuelsson & Nordgren 2008:52)

I och med att man sällan har skriftliga prov i ämnet idrott och hälsa så är det svårt att visa att man

har uppnått målen om man inte är närvarande vid lektionerna. På Anders skola t.ex. där

hälsodelen inte är en specifik del i undervisningen utan ingår i alla lektioner påverkar det otroligt

mycket att vara frånvarande från idrottslektionerna, oavsett hur duktig du är på det skriftliga

provet i hälsa. Som han sa så visar frånvaro på att man inte har förstått vad hälsa är, och det

påverkar betyget negativt.

Vidare forskning

Det skulle vara intressant att forska vidare om det här ämnet i större skala för att ta reda om det

ser ut så här i hela landet eller om det bara är lokalt. Att ta med elevernas uppfattning om

betygssättning och bedömning vore också intressant

Vidare vore det intressant att se hur styrd lärarna vill att kursplanen ska vara, om det ska

finnas nationella regler för hur man avgör om elever uppnått mål eller bara rekommendationer.

Kanske bör vissa delar vara mer styrda än andra? I och med den nya kursplanen som kommer så

vore det intressant att om några år ta upp detta igen och se om lärarna anser att det har blivit en

förbättring eller försämring med de nya kursplanerna.

32

Slutsatser

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det fanns orättvisor i bedömningen och vad

dessa i så fall kunde bero på. Jag ville även titta på om fritidsaktiviteter kunde påverka betyget för

eleverna och hur det i så fall påverkade. De slutsatser jag har kunnat dra är att de intervjuade hade

tolkat kursplanen mer lika än vad de själva var medvetna om, men det var när de berättade om

innehållet på lektionerna som man såg olikheten i deras sätt att staka ut vägar till att uppnå målen.

Det är även vägen till målen som eleverna kan uppfatta som orättvisa i och med att man på ena

skolan simmar en gång per läsår medan man på en annan skola simmar en gång per termin. Detta

betyder att man kontrolleras dubbelt så många gånger på den ena skolan jämfört med den andra.

Vidare insåg jag att det inte finns något enkelt svar på frågan om orättvisa och skillnader i

undervisningen. Men ett av problemen med skillnader verkar bero på den luddiga kursplanen

som finns. En kursplan med tydligare mål och vägar att gå skulle kanske kunna räta upp

situationen och ge lärarna en samstämmig syn på när en elev är godkänd och när den inte har

uppnått målen helt. Men generellt sett hos de intervjuade så verkar vilja och deltagande generera i

ett godkänt betyg, detta oavsett om eleven kan t.ex. dansa i takt eller inte. För att uppnå rättvisa

mellan alla skolor kommer det att krävas att man i framtiden har oerhört styrda kursplaner som

inte ger utrymme för någon som helst tolkning. Man skulle behöva gå tillbaka till den

resultatstyrda bedömningen där eleverna faktiskt bedöms utefter hur långt de hoppar, hur långt

och snabbt de kan simma m.m.

33

Referensförteckning

Annerstedt, Claes: Betygsättning i Idrott och hälsa. I: Skolverket 2002: Att bedöma eller döma –

Tio artiklar om bedömning och betygsättning, Stockholm 2002.

Annerstedt, Claes: Planering och genomförande av undervisning. I: Annerstedt, Claes, Peitersen,

Birger & Rønholt, Helle, Idrottsundervisning – Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg 2001.

Annerstedt, Claes: Utvärdering, bedömning och betygssättning. I: Annerstedt, Claes, Peitersen,

Birger & Rønholt, Helle, Idrottsundervisning – Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg 2001.

Dahlgren, Hans: Mål och medel – Undervisa i grundskolan enligt Lpo 94, Solna 1995.

Dalen, Monica: Intervju som metod, Malmö 2007.

Ekberg, Jan-Eric: Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9.

(Avhandling) Malmö, 2009

Emanuelsson, Ingemar: I behov av särskilt stöd – och ändå godkänd? I: Skolverket 2002: Att

bedöma eller döma – Tio artiklar om bedömning och betygsättning, Stockholm 2002.

Esaiason, P, Giljam, M, Oscarsson, H & Wägnerud, L, Metodpraktikan. Stockholm 2007.

Gustafsson, B, Hermerén, G & Petersson, B: Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och

exempel. Stockholm, Vetenskapsrådet 2004.

Jansdotter Samuelsson, M & Nordgren, K (red.): Betyg i teori och praktik. Malmö 2008.

Lantz, Annika: Intervju metodik. Lund 2007.

Molander, Bengt: Vetenskapsfilosofi: En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan.

Stockholm 1988.

Myndigheten för skolutveckling: Idrott och hälsa – En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning,

Stockholm 2007.

Rønholt, Helle: Didaktik – idrott. I: Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rønholt, Helle,

Idrottsundervisning – Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg 2001.

Selghed, Bengt: Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. Stockholm 2006.

Skolverket 2000: Kursplan för idrott och hälsa. (2010-12-01)

34

http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%2

0-%20Idrott%20och%20h%E4lsa

Skolverket 2010: Kursplan för idrott och hälsa. (2011-01-22)

http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Idrott_och_halsa.pdf

Svenska Akademiens ordlista. Sidnummer: 777, Sökord: rytm (2010-12-03)

http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx

Trost, Jan: Kvalitativa intervjuer, Lund 2005.

WHO: Constitution of the World Health Organization. 2006 (2011-04-21)

http://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf

Föreläsning

Föreläsning 2010-01-21, Uppsala Universitet, föreläsare: Johnny Takats.

35

Bilagor

Bilaga 1

Hej,

Tack för att du har valt att vara med och låta mig intervjua dig inför mitt examensarbete. Jag

tänkte med det här brevet tala om lite mer hur jag har tänkt om och kring arbetet och intervjuer.

Syftet med mitt examensarbete är först och främst att jag själv ska få en inblick i hur

bedömningsprocessen går till och om den kan se olika ut från skola till skola. Men även om det

finns ”orättvisor” vid bedömning, som t.ex. att en elev som är aktiv på fritiden kan få högt betyg

trots att närvaron på idrottslektionerna är låg. För att uppnå mitt syfte har jag tänkt använda mig

av intervju som metod, jag beräknar att intervjun tar ca 40 minuter (max en timme). Jag har

tänkt spela in samtalet för att vara mer uppmärksam vid själva intervjutillfället, men även för att

kunna lyssna i efterhand och citera korrekt. Men detta har du självklart möjlighet att påverka.

Hela intervjun eller vissa delar kan komma att bli transkriberade och användas som bilaga eller i

texten i mitt arbete. Dock vill jag poängtera att ingen annan än jag kommer att lyssna på intervjun

och att ljudfilen inte kommer att vara tillgänglig för någon annan än mig själv. Du kommer att

vara anonym i uppsatsen och skolans namn kommer heller inte att nämnas någonstans.

Jag ger Dig förslag på två dagar som vi skulle kunna träffas, eftersom jag är ganska flexibel så

kan Du välja en tid som passar bra för dig. Om ingen av dagarna skulle passa så får Du gärna

höra av Dig och ge förslag på en annan dag som skulle passa bättre. Jag är medveten om att

tidpunkten är illa vald i och med höstlovet vecka 44, men jag hoppas det ska gå att lösa. Under

vecka 45 har jag annars möjlighet att träffas vissa tider Tisdag-fredag.

Har Du möjlighet att träffa mig för intervju:

xxx

eller

xxx

Tack på förhand!

Vänliga hälsningar, Iah Fredriksson

E-post: Iah.Fredriksson.9396@student.uu.se

36

Bilaga 2

Intervjuguide

BAKGRUND

1. Berätta lite om dig själv! Ålder

Ämnen

År i yrket

Examen? (Vilket år?)

Aktiv inom någon idrott?

OM SKOLAN

2. Beskrivning av skolan Antal elever

Idrottsprofil? Vilken/vilka?

3. Antal idrottslärare?

4. Sätter alla idrottslärare betyg?

5. Ungefär hur många elever sätter ni betyg på per lärare? Samarbete? Hur?

BEDÖMNING

6. Använder ni er av block/moment eller bar aktiviteter? Hur många moment/block?

Vilka?

7. Bedöms eleverna vid varje idrottslektion eller på ett moment? Hur? Skriftligt omdöme?

Betyg?

8. Anser du att något moment/block är viktigare än ett annat? Vilket? Varför?

9. Vilken/vilka metoder använder Du för att bedöma följande

moment:

Observationer, skriftliga

prov, skriftliga uppgifter,

fysiska tester, annat?

Orientering

Simning

Friluftsliv Förslag på aktivitet?

37

Hälsa Förslag på aktivitet?

Dans/rörelse till musik

BETYG

10. Vilka kunskaper anser du vara viktigast att ha för att uppnå

betyget G i Idrott och hälsa?

11. Vad krävs för att en elev ska uppnå VG eller MVG?

12. Vilken roll spelar närvaro/frånvaro?

13. Kan fritidsaktiviteter påverka betyget? Hur? Positivt/negativt?

14. Hur går du till väga för att sätta betyg? Exempel från tidigare år?

15. Hur ser ditt krav på G ut för följande moment:

Orientering

Simning

Friluftsliv

Hälsa

Dans/rörelse till musik