180(nastavni plan i program - stomatološki fakultet)

1

SARAJEVOS UNIVERSITET

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN

SARAJEVO

LRO- OCH KURSPLANER

FR PERIODEN 1982 1990

2

I N N E H L L

Innehll .............................................................................................................................. 2

Frord .............................................................................................................................. 3

mnesbenmningar och totalt antal frelsnings- och vningstimmar ............................. 4

mnen fr varje termin ...................................................................................................... 5

Lro- och kursplaner ......................................................................................................... 8

Civilfrsvaretrs grunder ..................................................................................................... 9

Marksismens grunder ........................................................................................................ 10

Fysk ................................................................................................................................... 14

Kemi .................................................................................................................................. 18

Biologi .............................................................................................................................. 21

Biokemi ............................................................................................................................ 24

Anatomi ............................................................................................................................ 27

Dissektionssalar ................................................................................................................. 31

Histologi med embyologi .................................................................................................. 33

Fysiologi ............................................................................................................................ 39

Tandmorfologi ................................................................................................................... 43

Introduktion till odontologi ................................................................................................ 46

Oral protetik preklinik .................................................................................................... 48 Mikrobiologi ...................................................................................................................... 55

Patologisk anatomi ............................................................................................................. 58

Patologisk fysiologi ............................................................................................................ 64

Farmakologi och toxikologi ................................................................................................ 68

Internmedicin ..................................................................................................................... 75

Hygien med socialmedicin och epidemiologi .................................................................... 84

Allmn radiologi ................................................................................................................. 86

Tandsjukdomar ................................................................................................................. 92

Infektionssjukdomar ........................................................................................................... 102

Dermatovenerologi ............................................................................................................ 103

Odontologisk radiologi ........................................................................................................ 105

Introduktionskurs i pediatrik ............................................................................................... 109

Neurologi och psykiatri ....................................................................................................... 111

Allmnkirurgi .................................................................................................................... 114

Oral kirurgi ......................................................................................................................... 117

Oral protetik Klinik .......................................................................................................... 122 Otorinolaryngologi ............................................................................................................. 126

Ortodonti/Tandreglering .................................................................................................... 134

Statistik och informatik ..................................................................................................... 139

Introduktion till gynekologi ................................................................................................. 140

Pedodonti ............................................................................................................................ 143

Maxillofacial kirurgi .......................................................................................................... 146

Munsjukdomar och parodontologi ..................................................................................... 152

Oftamologi ......................................................................................................................... 160

Fysikalisk medicin ............................................................................................................. 165

Rttsmedicin ...................................................................................................................... 166

3

FRORD

Frslag till som mnen/kurser som ska ing i utbildningen vid Odontologiska Fakulteten

frbereddes av kommissioner vilka utnmndes av Dekanatet. I kommissionernas

sammansttning ingick mneslrare liksom en ordfrande, fyra till fem lrare i nra

beslktade mnen, samt studenter p det avslutande studieret och representanter fr

yrkesinriktad gymnasieutbildning. Graden till vilken varje kursplan verkligen blivit reviderat i

enlighet med Socialistiska Republiken Bosnien och Hercegovinas intentioner berodde framfr

allt p komissionernas ordfrande och deras vriga medlemmar.

Med std av 40 i Odontologiska Fakultetens Frordning ska lro- och kursplanerna

revideras minst vart tredje r. I den kommande perioden vore det kanske bttre att revidera

lro- och kursplaner stegvist istllet fr att revidera alla lro- och kursplaner p en gng. D

ska man frst brja med revidering av de lro- och kursplaner som inte tillrckligt anpassats

Odontologiska Fakultetens behov. Komissionernas revideringsarbete denna gng pgick

under en tidsperiod som var lngre n ett r.

DEKANATET

4

MNESNAMN OCH DET TOTALA ANTALET FRELSNINGS- OCH

VNINGSTIMMAR UNDER DEN FEMRIGA STUDIETIDEN

mnesnamn Antal timmar

frelsningar vningar totalt

a) Allmnna mnen:

1. Idrott och hlsa 30 30 60

2. Marxismens grunder 60 60 120

3. Civilfrsvaretrs grunder 60 60 120

b) Huvudmnen:

1. Anatomi 108 108 216

2. Munsjukdomar och parodontologi 72 90 162

3. Tandsjukdomar 180 234 414

4. Dermatovenerologi 18 18 36

5. Fysik 54 36 90

6. Farmakologi och toxikologi 90 54 144

7. Fysikalisk medicin 18 18 36

8. Kemi 108 54 162

9. Biologi 54 36 90

10. Biokemi 72 36 108

11. Histologi med embyologi 72 54 126

12. Fysiologi 98 90 188

13. Tandmorfologi 38 38 76

14. Introduktion till tandvrd 18 - 18

15. Oral protetik preklinik 126 144 270

16. Mikrobiologi 72 36 108

17. Patologisk anatomi 108 54 162

18. Patologisk fysiologi 108 54 162

19. Internmedicin 108 90 198

20. Hygien, socialmedicin och epidemiologi 54 36 90

21. Allmn radiologi 18 18 36

22. Infektionssjukdomar 18 18 36

23. Odontologisk radiologi 18 18 36

24. Introduktionskurs i pediatrik 18 18 36

25. Neurologi och psykiatri 36 18 54

26. Allmnkirurgi 72 54 126

27. Oral kirurgi 54 90 144

28. Oral protetik Klinik 90 216 306

29. Otorinolaryngologi 36 18 54

30. Ortodonti/Tandreglering 72 108 180

31. Statistik och informatik 18 - 18

32. Introduktion till gynekologi 18 - 18

33. Pedodonti 72 108 180

34. Maxillofacial kirurgi 72 72 144

35. Oftamologi 18 18 36

36. Rttsmedicin 18 18 36

5

MNEN FR VARJE TERMIN

mnesnamn Antal timmar

frelsningar vningar totalt

I TERMIN

- Biologi 54 36 90

- Fysik 54 36 90

- Kemi 108 54 162

- Civilfrsvar 15 15 30

- Marxismens grunder 15 15 30

- Idrott och hlsa 15 15 30

Totalt 261 171 432

II TERMIN



- Anatomi 54 54 108

- Histologi och embyologi 36 18 54

- Fysiologi 36 36 72

- Biokemi 72 36 108

- Idrott och hlsa 15 15 30

Totalt 243 189 432

III TERMIN



- Anatomi 54 54 108

- Histologi och embyologi 36 36 72

- Fysiologi 62 54 116

- Introduktion till tandvrd 18 - 18

- Tandmorfologi 19 19 38

Totalt 224 188 412

IV TERMIN



- Tandmorfologi 19 19 38

- Mikrobiologi 72 36 108

- Patologisk anatomi 72 36 108

- Patologisk fysiologi 36 36 72

- Oral protetik preklinik 54 54 108

Totalt 283 211 494

6

V TERMIN

- Farmakologi och toxikologi 54 36 90

- Patologisk anatomi 36 18 54

- Patologisk fysiologi 72 18 90

- Internmedicin 54 36 90

- Hygien, socialmedicin och epidemiologi 36 36 72


Totalt 288 180 468

VI TERMIN

- Farmakologi och toxikologi 36 18 54

- Tandsjukdomar 36 36 72

- Infektionssjukdomar 18 18 36

- Allmn radiologi 18 18 36


- Internmedicin 54 54 108

- Hygien, socialmedicin och epidemiologi 18 - 18

Totalt 216 198 414

VII TERMIN

- Dermatovenerologi 18 18 36

- Odontologisk radiologi 18 18 36

- Introduktionskurs i pediatrik 18 18 36

- Neurologi och psykiatri 36 18 54

- Oral kirurgi 18 36 54

- Oral protetik Klinik 36 72 108


- Allmnkirurgi 36 36 72

Totalt 216 270 486

VIII TERMIN

- Oral kirurgi 36 54 90


- Pedodonti 18 - 18

- Statistik och informatik 18 - 18

- Otorinolaryngologi 36 18 54

- Ortodonti 18 36 54

- Introduktion till gynekologi 18 - 18

- Allmnkirurgi 36 18 54


Totalt 234 234 468

7

IX TERMIN


- Pedodonti 36 54 90

- Maxillofacial kirurgi 36 36 72

- Munsjukdomar och parodontologi 36 36 72



Totalt 198 270 468

X TERMIN

- Fysikalisk medicin 18 18 36

- Munsjukdomar och parodontologi 36 54 90


- Pedodonti 18 54 72

- Maxillofacial kirurgi 36 36 72



- Oftamologi 18 18 36

- Rttsmedicin 18 18 36

Totalt 216 306 522

8

LRO- OCH KURSPLANER FR VARJE MNE (KURS)

UNDER STUDIERNAS GNG

9

LRO- OCH KURSPLAN FR MNET CIVILFRSVAR

LRO- OCH KURSPLAN

Undervisningen pgr under 1:a, 2:a, 3:e och 4:e terminen.

1:a och 2:a termin 60 timmar (30 timmar frelsningar och 30 timmar vningar) 3:e och 4:e termin 60 timmar (30 timmar frelsningar och 30 timmar vningar).

Termin 1

- Civilfrsvar i allmnhet

- Allmnna krigstermer

- Krig i modern tid

- Nutidskrigens framtrdande srdrag och deras vsentliga egenskaper.

- Partisankrig och gemensam krigfring med anvndning av kombinerade tekniker.

- Varje tema inkluderar bde inrikes- och utrikesfrgor i vardagspolitiken.

Termin 2

- Jugoslaviens krigspolitiska stllning i vrlden

- Irreguljr krigfring

- Det Nationella befrielsekriget grunden och erfarenhetsklla fr ett nationellt frsvarskrig

- Varje tema inkluderar bde inrikes- och utrikesfrgor i vardagspolitiken.

Termin 3

- Civilfrsvarets kocept och doktrin

- Civilfrsvarets system och struktur

- Systemuppbyggnad inom civilrsvar

- De anstllda mnniskorna och medborgarnas roll, plats/position och

uppgifter inom civilfrsvar

- Socialpolitiska samfund, organisation/samfund fr kollektivarbete, lokalsamhllen,

samhllsorganisationer och andra organisationer inom civilfrsvar

- Ungdomar inom civilrsvar

- Frsvarsmakten inom civilfrsvarssystem

- Id om det nationella frsvarskrigets ledning

Termin 4

- Vpnad kamp

- Former av ickevpnat motstnd

- Grundlggande materialla frutsttningar fr civilfrsvar

- Samhllsekonomiskt system i nationellt frsvarskrig

- Vetenskapens roll och position inom civilfrsvaret

- Utbildningens och kulturens plats, roll och uppgifter inom civilfrsvaret

- Skerhet och samhllets sjlvfrsvar

- Medborgarfrsvar

- Grunderna i Socialistiska federativa republiken Jugoslaviens civilfrsvar

- Grundlggande komponenter i terupplivning och vrd av skadade och sjuka

- Hlso- och sjukvrdens roll inom civilfrsvar

Lektionerna inkluderar inrikes- och utrikespolitisk information.

10

KURSPLAN FR MNET MARXISMENS GRUNDER

Undervisning i mnet pgr under den 1:a, 2:a, 3:e och 4:e terminen. Under sammanlagt 120

timmar, varav 60 timmar frelsningar och 60 timmar vningar/vningslektioner.

UNDERVISNINGSPLAN:

Den moderna vrlden och dess strukturella karakteristika frhllanden och

motsgelser

1. vergngskaraktr av den tid vi lever i. 2. Socialistiska revolutioner, socialismen som samhllssystem och dess samexistens med

kapitalismen.

3. Socialismens olika modeller. 4. Enighet och den modera vrldens uppdelning. 5. Den moderna epokens motsgelser:

Arbete kapital Rika fattiga Utvecklade outvecklade/underutvecklade

6. Roll av medvetenhet och vetenskap i uppbyggandet av det socialistiska samhllet. 7. Huvuddrag hos vr socialism och dess position inom de globala processerna.

Den moderna vetenskapens problem

1. Vetenskapens samhlls- och produktionsroll. 2. Industri, teknik och vetenskapens roll. 3. Den moderna mnniskans problem och samhllsvetenskapernas roll. 4. Vetenskap som uttryck fr klass- och samhllsindelningar. 5. Grundlggande epistemologiska och metodologiska vetenskapsproblem. 6. Marxism som syntetisk vetenskap om mnniskan och samhllet.

Marxismens kllor

1. Tysk klassisk filosofi. 2. Den klassiska politiska ekonomin. 3. Den utopiska socialismen teori. 4. Kort historisk versikt av det marxistiska tnkandet, frn Marx till de samtida

marxistiska teorierna.

Den borgerliga filosofins och samhllsvetenskapens kritik

1. Positivismen i samhllsvetenskapen. 2. Biologism i samhllsvetenskapen. 3. Psykologism i samhllsvetenskapen. 4. Funktionalism i samhllsvetenskapen. 5. Empirism. 6. Strukturalism. 7. Marxismens frhllande till den borgerliga sociologin.

11

Den marxistiska samhllsvetenskapen

1. Mnskliga samhllen (historia mnniskan). Definition av begreppet samhlle. Konkret och abstrakt samhlle. Samhllet i allmnhet.

2. Skillnaden mellan det mnskliga samhllet och en djurgrupp. 3. De materiella betingelserna fr existens och utveckling av mnniskans samhlle. 4. Historiska typer av mnniskans samhlle. 5. Mnskligheten och mnniskans samhlle. 6. Samhlle och den enskilda individen. 7. Den sociala utvecklingens dialektik. 8. Den sociala utvecklingens lagenlighet. 9. Allmnna, srskilda och enskilda lagenligheter i mnniskans samhlle.

Karaktren och strukturen av mnniskans samhlle

1. Samhllsstruktur. Samhllsstruktur som begrepp. 2. Samhllsklass. 3. Hierarkisk samhllsstruktur. 4. Samhllsgrund och samhllsuppbyggnad. 5. Relationen mellen samhllsgrunden och samhllsuppbyggnaden.

Samhllelig produktion

1. Samhllelig produktion. Arbete. Samhllsarbete. 2. Arbetsfrdelning, specialisering. 3. Modern industriell produktion. 4. Produktionsfrhllanden. Typer av produktionsfrhllandena. 5. Produktionskrafter. 6. Relation mellen produktionsfrhllanden och produktionskrafter. 7. Begreppet samhllsekonomisk formation. 8. Det ursprungliga samhllet. 9. Slaverisystem. 10. Det feodala samhllet.

Samhllsfrhllanden (samhllets politiska organisering)

1. Staten som en form av samhllets klassorganisation. 2. Staten som braren av de allmnna intressen. 3. Staten som frverkligandet av mnniskans frihet. 4. Staten som frnekande av den mnskliga friheten. 5. Stat och klass. 6. Stat och nation. 7. Nation och klass. 8. Klassens och nationens synvinkel och staten. 9. Intressegrupper. 10. Den allmnna opinionen (begrepp). 11. Elitteori inom sociologin. 12. Samtidens politiska rrelser. 13. Sjlvstyre som en process av samhllets sjlvorganisering

12

Samhlle och revolution

1. Social revolution. 2. Borgerlig revolution. 3. Den proletra revolutionen (socialistiska). 4. Proletariatet och dess historiska roll.

Samhllsgrupper

1. Samhllsgrupp som begrepp. Familj. Ett folk. 2. Nation. 3. Socialism och nation. 4. Arbetarklassen och nationen. 5. Klasser och kaster. 6. Klassbegrepp och samhllsklassernas uppkomst. 7. Politiska partier. 8. Proletariatet och kommunistiska partiet. 9. Problemet med klassens klassmedvetenhet.

Samhllsmedvetenhet

1. Religion uppkomst, historisk utveckling. Religionsformer. 2. Filosofi. 3. Juridik. 4. Konst. 5. Moral. 6. Vetenskap. 7. Ideologi.

Grundlggande egenskaper hos det sjlvstyrande socialistiska samhllet

1. Begreppet samhllsegendom och samhllsstyre, med produktionsmedlen och arbetsprodukter.

2. Samhllsorganisation som grundar sig p sjlvstyre inom produktion, distribution, konsumtion, utbildning, vetenskap och kultur.

3. Personlighetens stllning och roll i det sjlvstyrande socialistiska samhllet. 4. Den tionde kongressen Jugoslaviens kommunistfrbund (betydelse, resolution,

slutsatser).

5. Den sjtte kongressen Bosnien och Hercegovinas kommunistfrbund (betydelse, resolution, slutsatser).

6. Den historiska utvecklingen av Jugoslaviens kommunistiska parti - historisk roll av Jugoslaviens kommunistfrbund.

7. Konflikt med Stalin 1948 G.-I-B. orsaker. 8. Egenskaper hos utvecklingen av sjlvstyrande socialistiskt samhlle i Jugoslavien

utvecklingsfaser.

9. Krnan inom delegatsystemet. 10. Grunden fr det sjlvstyrande politiska systemet (arbetsprinciper, funktionsprinciper,

territoriella principer, organisation av kollektivt arbete, sjlvstyrande intressefrening,

lokalsamhlle).

13

KURSLITTERATUR:

1. J.Gorianin Sociologija (novo izdanje) Sociologi (ny upplaga) 2. V.Kora Marks i savremena sociologija (Marx och modern socilologi) 3. I.Kasanovi Istorijski i dijalektiki materijalizam (Historisk och dialektisk

materialism)

4. J.B. Tito Poruke revolucije (Revolutionsbudskap) 5. Marks Engels Tri izvora i tri sastavna dijela Marksizma - (Marxismens tre kllor

och tre bestndsdelar)

6. Marks Engels Rani radovi (Tidiga verk) 7. Engels Porijeklo porodice, privatnog vlasnitva i drave (Familjens,

privategendomens och statens ursprung).

14

KURSPLAN FR MNET FYSIK

mnet lses under den 1:a terminen. 90 timmar totalt, d.v.s. 54 timmar frelsningar och 36

timmar vningar.

Frelsningsplan

Fysik som naturvetenskap. Fysikbegrepp och uppdelning, biofysikens uppgift.

Enheter och mttsystem. Grundlggande mtt. Instrument fr mtning av massa, tid och lndg.

Rrelse och dess uppdelning. Berkning av grundenheter (hastighet, kraft, massa, osv.)

Arbete, kraft, energi. Enheter fr arbete, kraft och energi. Arbetsbegreppet tillmpat p mnniska och djur. Berkning av arbete och kraft hos mnniskan.

Tryck. Definition och enhet. Lufttryck och mtmetod. Instrument fr tryckmtning. Lufttrycksvariationer i samband med temperatur, fukt och hjd. Reduktion av

lufttryck. Mttenheter fr lufttryck: millibar, bar, mm Hg, atmosfr och deras

frhllande sinsemellan.Instrument fr lufttrycskmtning: barometer, barograf,

aneroid-barometer. Uppkomst av hypoxi som resultat av av lufttryckssnkning.

Metoder fr blodtrycksmtning: Ref-Keratometer, tonometer, speciella manometrar.

McLeods manometer (tillmpning inom medicin). Vakuumteknik. Andning.

Begreppet undertryck. Modeller fr demonstration av andningsprocessen. Spirometri.

Grundlggande gaslagar och deras tillmpning inom medicin.

Kroppsdeformation under kraftverkan. Begreppet intermolekylra krafter. Elasticitet. Lagarna fr elasticitet. Deformationsformer. Begreppet plastiska kroppar.

Deformationer av muskelvvnad.

Ytspnning. Mtning av spnningskoefficient. Blodets ytspnning och och dess inverkan p blodfldet genom kapillrer, vener och artrer. Mtning av ytspnning.

Stalgmometer. Kapillaritet.

Vtske- och gasviskositet. Mtning av blodets viskoelastiska egenskaper. Enheter fr viskositet. Vertikal hastighetsgradient. Kesses viscosimeter.

Vtske- och gasfldet. Laminrt och turbulent flde. Smpartiklars nedtsjunkande i sedimenteringsprocessen och hastighetsmtning.//

Vatten och gas i virvelrrelse. Fldespulsationer. Blodomlopp. Blodtryck i kapillrer, vener och artrer, blodtrycksvariation. Undertryck. Pulsmtare. Sphygmograf och

pletysmograf.

Diffusion, osmos, absorption, adsorption. Osmotiskt tryck. Membraner. Hypotoni och hypertoni. Fysikalisk frklaring av orsaker till osmos. Osmotiskt tryck begrepp och frklaring. Osmotiskt tryck och mtmetod. Osmosmtare och arbetsstt. Gasocklusion

och tillmpning inom medicin. Gasabsorberingsprocessen i vtskor och dess

tillmpning inom andningsprocessen och tillmpning av blodtrycket.

Definition av vrme och temperatur. Kalorier. Temperaturskalor. Temperaturmtning. Lkarens termometer (som maximal termometer). Skillnaden mellan lkarens och

andra termometrar. Termoskop, termograf.

Specifik vrmekapacitet. Kalorimeter. Bstmning/mtning av blodets, urins och andra vtskors specifika vrmekapacitet.

Termodynamiska processer. Grundlggande termodynamiska lagar.

Fasfrndring. Smltning och stelning. Smltningspunkten.

15

Avdunstning och kokning. Bestmning av kokpunkten. Avdunstningsvrme och energifrlust i avdunstningsprocessen hos levande varelser. nga och gasegenskaper

(gas vergng till vtska).

Luftfuktighet som biofysikalisk faktor. Absolut luftfuktighet. Relativ luftfuktighet, ngtryck, luftfuktighet underskott. Komfortzon i samband med fukt och temperatur

(nskvrd niv). Bestmning av komfortzon.

Mtning av relativ luftfuktighet. Psykrometer. Hygrometer. Hygrograf.

Vrmeverfring: konvektion, konduktion, radiation. Bestmning och skydd av organismen. Funktion av hud, hr, kroppshr och vissa kldesdelar i

vrmeverfringsprocessen.

Vrmekllor. Mat som energiklla. Matens kalorivrde och kaloriutrkning. Bio kalorimeter. Termoreglering hos levande varelser. Vrme och mekaniskt arbete.

Sjukgymnastik och vrme.

Kroppsrrelse. Definition av impuls och pulsvg. Vgutbredning. Refraktionslagen, reflektionslagen, lagen om totalreflektion. Stende vgor. Dopplereffekt.

Ljudvgor. Infraljud, hrbart ljud, ultraljud. Ljudstyrka och ljudtthet, enheter. Ljudanalys och ljudsyntes. vre och nedre hrbarhetstrskeln.

Ultraljudsmetoder. Ultraljudstillmpning inom medicin och teknik, srskillt inom bioteknik och tandvrden.

ra och rstorgan hos mnniskan. rats fysiologi. Rst- och talfysiologi. Resonans och resonanskavitet. Vibration hos en luftpelare och en strng. Grundton. vre

harmoniska toner. Tal -och hrselfysiologi.

Definition och uppkomst av elektricitet. Potential och spnning. Enheter och mtningsinstrument.

Elektrisk influens. Kapacitet. Kondensatorer. Typer av kondensatorer och koppling av kondensatorer.

Dielektrisk polarisation. Kontaktspnning. Dubbla lindningar. Levande cell som en energiklla. Membranfunktion.

Strmkllor. Galvaniska element. Galvanis experiment. Batterier.

Mtning av strm. Grundlggande fysikaliska lagarna fr ellra. Mtning av strmtthet p kroppsytan.

Termoelektricitet och tillmpningar inom medicin. Temperaturmtning med termoelement hos levande varelser. Termostapel. Inversa funktionssatsen.

Webers teori om magnetism. Ferrro- Para- och Diamagnetiska material och tillmpning inom medicin.

Elektromagnetism. Elektromagneter. Magnetisk fltstrm. Elektriska mtinstrument. Ampermeter, milliamperemeter, voltmeter, wattmeter.

Termiska effekter i lgfrekvent strm. Tillmpning av Joules vrmeutveckling inom medicin. Elektriska termostater. Termokauter. Kroppsuppvrmning genom strm:

Vrmekuddar, vrmefiltar och filtar med automatisk aktivering och avstngningstimer.

Elektrokemiska fenomen: elektrolyter, elektrolys, dissociation. Tillmpning av elektrolytiska process inom medicin: elektrofores, elektroosmos, Lippmanns fenomen,

elektrokapillaritet.

Induktion och induktionsstrm. Indikator och dess tillmpning inom medicin. Virvelstrmmar och dess tillmpning.

Lagar vid vxelstrm. Strmmens inverkan p mnninskan. Pantostat och tillmpning inom medicin.

16

Fysiologisk verkan p mnninskokroppen. Membran- och aktionspotential och mtmjligheter. Bioelektrisk effekt i den levande cellen, uppkomsten av bioelektricitet

och elektrofysiologisk impulsverfring.

Hjrtats aktionsstrmmar. Grunder fr EKG och stt att spela in hjrtats aktionsstrmmar.

Hgfrekvensstrm och dess tillmpning inom medicin. Hgfrekvensgenerator. Biologiska effekter till fljd av exponering fr hgfrekvensstrm. Kall kaustik.

Gasjoner. Elektrisk gnista. Katodstrlar. Katodstrlerr. Elektronik: diod och triod och deras tillmpning. Katodstrleoscillograf och dess tillmpning i medicin.

Fotoemissionseffekt. Fotocell och fotostrm. Fotocell tillmpning.

Linjr optik, grundlag. Ljusbrytning i linser. Linsstyrkan, linstyper, styrkebestmning och fokusavstnd. Linsfel: astigmatism, sfrisk och kromatisk aberration. Tunn lins.

Ljusdispersion. Spektrum och spektralanalys. Absorption.

Interferens, diffraktion och ljusets polarisation. Polarisationslagen och tillmpningen av ljusterapi inom medicin.

Synsystemets grunder. ga. gats ackommodation. gats ametropi. Synens fysik. Synfel. Glasgon. Plastiskt seende. Stereoskop.

Optiska instrument. Lupp. Mikroskop. Projektionsmaskin. Ultramikroskop. Polariserande mikroskop. Elektroniskt mikroskop. Endoskopiinstrument: Cystoskop,

rinoskop, lagryinoskop, oftalmoskop, kolorimetri, kolorimetern.

Kemisk och biologisk ljuseffekt. Fotometri. Fotometer. Ljusflde. Belysning. Ljustthet.

Ljus som elektromagnetiska vgor. versikt av strlningsspektrum: IR spektum, synliga spektrumet, UV-spektrum och dess indelning. Fysiologisk ljuseffekt.

Artificiellt genererade ultraviolett ljus frn en del av spektrumet och dess tillmpning

inom medicin.

Rntgenstrlar och rntgenrr. Typer av rntgenstrlning. Rntgenstrlningens egenskaper, absorption av rntgenstrlning, rntgenstrlningens

tillmpning inom medicin. Dosering av rntgenstrlning: korpuskulra strldoser,

elektromagnetiska strldoser. Vrmestrlning. Fluorescens och fosforescens.

Atomstruktur. Rutherfords och Bohrs atommodell. Frklaring av det periodiska systemet. Begrepp kvanttal, valenselektroner, magnetiska kvanttalet, spinnprojektion,

azimutala kvanttalet osv.

Radioaktivitet. Alfa-, beta- och gammastrlning. Radioaktiva element. Emanation. Radioaktivt omvandling och snderfall. Bestmning av radonhalt i vatten och

markluft. Begrepp Radioaktiva bad. Stt att mta strlningsintensitet.

Konstgjord radioaktivitet. Vetenskapliga uppsatser skrivna av Irne Joliot-Curie. Framstllning av radioisotoper fr medicinsk anvndning.

Atom och atomkrna. Neutronframstllning. Positron och meson. Krnstruktur. Krnenergi. Transuraner. Kedjereaktion. Atombombens princip. Kritisk massa som

begrepp. Skydd mot radioaktivstrlning orsakat av en bomb. H-bomb principen.

Detektion av radioaktiv strlning. Wilsonkammare. Geigermtare.

Tillmpningen av radioisotoper inom biologi och medicin.

Partikelaccelerator. Van de Graaff generator. Cyklotron. Betatron.

Kosmisk strlning och nya elementarpartiklar. Egenskaper, struktur och distribution av kosmisk strlning. Skydd mtt effekten av kosmisk strlning.

17

LROBCKER:

1. Professor H.Pai Fizika za medicinare i stomatologe (Fysik fr sjukvrdare och tandlkare).

2. Professor H.Pai Magister F.Gabela Fizikalni praktikum (Fysik, praktikum). 3. Jovanovi Kiri Fizika za medicinare (Fysik fr sjukvrdare). 4. Arcibiel Fizika za studente medicine (Fysik fr lkarstuderande) och annan

litteratur utgiven av Boris Kidri institutet i Vina.

DELTENTOR:

Den frsta deltentamen bestr av: Inledning, mekanik, vgrrelse, kalorik.

Den andra partiell tentamen bestr av: Optik, elektricitet och atomistik.

Skriflig tentamen r obligatorisk under studiernas gng.

18

LRO- OCH KURSPLANER FR MNET KEMI

mnet lses under den 1:a terminen. 162 timmar totalt, 108 timmar frelsningar och

54 timmar vningar.

Undervisningens program

- Kemi och medicin: Kemiska reaktioner, grundlggande koncept.

- Reaktionstyper i kemi.

- Moderna kemiska metoder som r viktiga fr olika medicingrenar.

- Isotoper.

- Molekylegenskaper och struktur.

- Elektronteori fr kemisk valens: Jon- och kovalent bindning.

- Koordinativ- och vtebindning.

- Tillmpning av emissions- och absorptionsspektroskopi i kemi.

- Lsningstyper och lsningskoncentrationer.

- Lsningars kolligativa egenskaper. Diffusion och osmos. Osmotiskt tryck, onkotiskt

tryck. Begreppen: hyper, hypo och isotonisk lsning. Fryspunktsnedsttning,

kokpunktshjning.

- Elektrolytiska dissociationsteori. Arrhenius-teorin och Brnsted-Lowry-definition.

- Elektrolytens ledningsfrmga. Elektrolytiska och kemiska processer.

- Kemisk kinetik: kemisk reaktionshastighet, koncentrationseffekt, reaktanter och

katalysatorer, katalys, massverkningslagen.

- Tillmpning av Massverkans lag p elektrolyter. Dissociationskonstant Le

Chateliers princip; Ostwalds utspdningslag.

- Joniserat vatten (faktiska surheten och alkaliniteten), koncentration av vtejoner:

vteexponent CH+ och pH (kolorimetrisk och potentiometrisk bestmning)

indikatorer.

- Buffertar.

- Kolloidala lsningar.

- Termokemiska grunder.

- Egenskaper av biologiskt viktiga element och freningar: oorganisk nomenklatur

enligt PH JUG III (PHARMACOPOEA JUGOSLAVICA EDITIO TERTIA)

- Organiska molekyler. De organiska freningarnas systematik.

- Fysikalisk-kemisk metodik inom organisk kemi (spektroskopiska och separativa).

- Analyser av organiska freningar (kvalitativa och kvantitativa).

- Kolvten: alkener, alkyner. Metan, etan och andra homologer. Acetylen och

homologer. Diener, butadiener och isopren.

- Halogenderivat av kolvten. Monohalogen, dihalogen och polyhalogenderivat av

kolvten. (Kloroform, kloretan, jodoform, bromoform).

- Alkoholer: envrda alkoholerna (metanol, etanol, propanol). Tvvrda, trevrda

alkoholer (pentit, hexit).

- Etrar, merkaptaner, tioetrar (dimetyleter, dietyleter).

- Oxoniulsalter. Acetaler, polyacetaler, dimetylsulfoxid.

- Aldehyder och ketoner. Reaktivitet och derivat (metanal, etanal, aceton).

- Mttade monokarboxylsyror. Mttade fettsyror.

- Mttad dikarboxylsyror (oxalsyra, malonsyra).

19

- Omttad alifatisk syra. Monokarboxylsyror och dikarboxylsyror (akrylsyra, oljesyra,

fumarsyra, maleinsyra). Geometrisk isometri.

- Organiska syror med derivat. Estrar, syrahalider, syraanhydrider, syraamider, nitriler

och isonitriler.

- Substituerade syror. Halogensyror. Oxisyror. (Triklorttiksyra, mjlksyra, vinsyra).

Optisk isomeri.

- Aldehyd- och ketosyror (glyoxalsyra och pyrodruvsyra).

- Alifatiska aminer. Kvartra ammoniumbaser. Diaminer. Aminoalkoholer. (biogena

aminer, kolin, acetylkolin, putrescin, kadaverin, holamin).

- Fosfin, arsin.

- Aminosyror (indelning, egenskaper och vanligt frekommande aminosyror).

- Kolsyraderivat. Fosgen. Urea. Uretaner. Sulfonylureapreparat, (tolbutamid).

- Ureider. Barbitursyra och barbiturater (luminal, veronal och andra).

- Bensen och bensenhomologer. Resonans. Insekticider.

- Kondenserade aromatiska strukturer. (naftalen, antrecen, fentatren, naftol,

naftokinoner, antrakinoner, tetracene, benzipiren).

- Aromatiska Nitro- och aminoderivat (nitrobensen, TNT, pikrinsyra och

anilinderivat).

- Aromatiska alkoholer, aldehyder och ketoner.

- Diazoniumfrening.

- Azofreningar, azofrgmnen och andra syntetiska frgmnen.

- Frgteori och frgmnen.

- Aromatiska syror. Aromatisk monokarboxylsyra, bensoesyra, kanelsyra.

Bensensulfonsyror.

- Aromatiska syror (salicylsyra, salicylater, acetylsalicylsyra, salol,

paraaminosalicylsyra, tannin, antiskabiens, vismutsubgallat).

- Aromatisk dikarboxylsyra. Ftalsyra och derivator.

- Alicykliska freningar. Terpener. Kamfer.

- Heterocykliska freningar. Femdelad och sexdelad heterocykler.

- Kondenserade Heterocykliska freningar (indol, kinolin, plasmin, akridin, isokinolin)

- Fetter, oljor, tvlar.

- Peptider, polypeptider.

- Proteiner (proteiner, proteider).

- Kolhydrater. Monosackarider (pentoser, hexoser, aldos, ketos, furanos, pyranos,

myosin, jsning, Monosackaridernas kemiska reaktioner och deras

viktigaste representanter.

- Disackarider (trehalosa och maltosa freningar, sackaros, trehalos, maltos, laktos). - Polysackarider (struktur och indelning).

- Glykosider (vissa grupper enligt glukonsyra komponenter, viktigaste representanter).

- Gallsyra (cholsyra, deoxicholsyra, litocholsyra). Steroider.

- Hormoner (insulin, tyroxin, adrenalin, steroider, kemisk struktur)

- Vitaminer (kemisk struktur)

- Sulfonamider.

- Antibiotika.

- Purinderivat (urinsyra, guanin, xantin, koffein, teobromin, folsyra).

- Vxt- och djurfrger (klorofyll, xantofyll, karoten, globuliner, gallans frg).

- Alkaloider.

- Kemisk giftgas.

20

Den praktiska delen - vningar

- Introduktion och instruktioner fr praktikum i medicinsk kemi, samt typer av

oorganiska freningar.

- Stkiometriska berkningar.

- Introduktion till kvantitativ analys.

- Acidimetrisk-alkalimetrisk titrering, volymetrisk analys.

- Oxidation/reduktions volymetrisk analys.

- Gravimetriska och volymetriska analyser.

- Stkiometrisk analys.

- Komplexometrisk titrering, buffertar och pH-vrden.

- Identifiering av medicinskt viktiga katjoner och anjoner.

- De viktigaste funktionsgrupperna vetenskapliga bevis. - Kromatografiska separationsmetoder (TLC).

- Detektering/bestmninng av giftgaser i luft och vatten.

LROBCKER:

Dr. Pavle Trpinac: Hemijski praktikum za studente medicine i stomatologije (Kemiskt

praktikum fr studenter i medicin och odontologi).

Dr.Pavle Trpinac: Opta hemija za studente medicine i stomatologije (Allmn kemi fr studenter i medicin och odontologi).

Dr.Milo Mladenovi: Organska hemija za studente medicije i hemije (Organisk kemi fr studenter i medicin och kemi).

Valfri litteratur:

1. Carl Noller: Kemija organskih spojeva (Organiska freningars kemi). 2. Njekrasov: Opta hemija (Allmn kemi).

DELTENTOR:

Den frsta deltentamen bestr av: Allmn kemi, biologiskt aktiva komponenter och freningar

viktiga fr medicin, tentan ges mellan 7:e och 11:e november.

Den andra deltentamen bestr av: Alifatiska och aromatiska freningar, tentan ges mellan 6:e

och 10:e januari.

21

KURSPLAN FR MNET BIOLOGI

mnet lses under den 1:a terminen. 90 timmar totalt, varav 54 timmar frelsningar

och 36 timmar vningar.

Frelsningsprogram

Inledning, innehll, ml och mnets betydelse.

Frhllandet mellan struktur och cellkemi gentemot genetiska element

Cellens funktion och genetiska element.

Genetisk determinism i cell-, vvnad- och organdifferentiering.

Gametogenes och meios.

Genetisk determinism av embryonalutveckling.

Genetisk determinism av post-embryonalutveckling och tillvxt.

Genetisk determinism av ldrande och dd.

Frhllandet mellan genetisk- och miljfaktorer fr den individuella utvecklingen.

Betydelsen av hibernation och hypotermi fr biomedicin.

Organismernas variabilitet.

Hybridisering.

Genernas dominans, recessivitet, expressivitet och penetrans.

Polygeni (polymeren).

Semiletala och letala gener

rftlighetsmekanismer, terkorsning och kromosomkartor.

Knets nedrvning och knsbunden nedrvning.

Barrkroppar som knstest.

Knsfrhllanden.

Rena erhllna inavlade linjer, klon och tvillingar.

Genetiskt baserade knsbestmningen.

Immunogenetik.

Genetisk betydelse av genetisk koppling.

Heterosis

Hybrid species och hybrid genus.

Modifikationer

Mutationer, riktade mutationer och mutagena faktorer.

Radiogenetik

Bakterier- och virusgenetik, framtagning av konstgjorda virus.

Mutation- och virusteori om uppkomsten av tumr.

Biokemisk genetik inom medicin.

Grundlggande molekylrgenetik.

rftliga sjukdomar.

rftlig disposition och diates

Den normala och den patologiska karyotypen fr en mnniska.

Missbildningar och monster frn den genetiska synpunkten.

Faramakogenetik

Kroppsbyggnad och kondition utifrn genetisk synvinkel.

Matematiska populationsgenetik (formalism).

Populationsgenetik.

22

Rashygien och dess missbruk.

Genetiska- och miljfaktorer vid parabios(isk) regenerering, transplantation och explantation.

Reduktion av en organ, rudimentation och atavism utifrn genetisk synvinkel.

Ekologisk genetik.

Mnniskansroll i tillmpning av genetiska och ekologiska faktorer.

Etiologi, psykologi och genetiska minnesteorier.

Genetikens betydelse fr systematik och mnniskans evolution.

Omfattning, ml och antropologins betydelse.

Mnniskans och livets uppkomst.

Fossyla fynd av friska och sjuka mnniskor.

Ursprung av mnskligt tnkande och talfrmga.

Antropologiska metoder.

Antropogeografi och dess betydelse fr medicin.

Den mnskliga rasen och rasens genetiska egenskaper: rasism och antirasism i vrlden och hos oss.

Frhllandet mellan individuell utvackling och fylogeni.

Individuella och fylogenetiska adaptionsproblem.

Modern civilisation och mnniskans milj.

Mnniskans roll i biosfren.

Antropogena effekter p biokemiska cykler.

Nedbrytningsprocesser i biosfren och frstrelse av ekosystem.

Miljfroreningar: kllor, frebyggande preventionsmjligheter: typer och direkta effekter p befolkningsgrupper.

Froreningseffekt utifrn civilfrsvaret.

Cybernetik inom biologi och medicin.

Kosmisk biologi och medicin.

Sociala konsekvenser av biologins framfart och korrelationen mellan biologiska och sociologiska teorier.

vningar:

Cellmorfologi och cellfysiologi, cytogenetik.

Kromosomstrukturer.

Jttekromosomer.

Mitos.

Gametogenesis (Spermatogenesis).

Gametogenesis (Oogenesis).

Meois eller reduktionsdelning.

Hybridiseringsuppgifter och identifiering av olika variationer.

Uppgifter frn humangenetik.

vningar i karyotyper - lsning och frstelse.

vningar i antropometri och antroposkopi.

LROBOK: vob T. Biologija, udbenik za medicinare, II izdanje Svjetlost Sarajevo 1972 (Biologi, lrobok fr lkarstuderande, 2:a upplaga).

Obligatorisk litteratur:

23

Savremena biologija br. 22/1975 lanak: Hereditarni faktori i farmakogenetika. (Modern biologi nr. 22/1975 artikel: rftliga faktorer och farmakogenetik).

Oobligatorisk litteratur:

1. Victor Mc Kusick, Humana genetika, Medicinska knjiga, Beograd-Zagreb 1968 (Human genetik).

2. vob T. ivot, ovjek i drutvo, Radniki univerzitet Radivoj irpanov, Novi Sad 1973 .

(Livet, mnniska och samhllet)

DELTENTOR:

Den frsta deltentamen ges i november. (De frsta tio frelsningsenheterna)

Den andra partiella tentamen ges mellan den 22:e och 26:e december (frn 11 till 47

frelsningsenheter).

Sluttentamen, allts den sista deltentamen som omfattar frelsningsenheter frn 48

till 64, samt praktikum och material frn tidiga oavklarade deltentor ges i januari,

februari, juni och september, enligt stadgan.

24

LRO- OCH KURSPLANER FR MNET BIOKEMI

mnet lses under den 2:a terminen. 72 timmar frelsningar och 36 timmar vningar.

- Ml och betydelse av mnen fysiologi och biokemi. Kort versikt ver utvecklingen

av biokemi. Cirkulation av materia och energifldet i naturen. Vikten av ekologiska

faktorer fr livet.

- Grundlggande sammansttning av levande varelser. Vatten: mngd, frdelning och

funktion i organismen. Metabolism och vattenbalans.

- Salter: frdelning och funktion i organismen. Katjoner: frdelning och funktion i

organismen. Isojonisk katjonsammansttning.

- Anjoner: frdelning och funktion i organismen. Mikroelementernas frdelning,

funktion och betydelse. Mineralmetabolism och reglering. Fysikalisk-kemiska

materiatillstnd i organism.

- Saltlsningar: typer, egenskaper och frdelning. Blodplasmasubstitut: innehl,

egenskaper och frdelning.

- pH-vrdets betydelse fr organismen. ndring av pH-vrdet: acidos och alkalos. pH-

reglering. Buffertar, organiska system och pH-reglering.

- Gibbs-Donnans effekt. Membranpotential och biologisk permeabilitet. Transport av

mnen genom cellmembranet, (aktiv transport).

- Organisk kroppssammansttning. Grundlggande proteinsammansttning. Allmnna

egenskaperna fr aminosyror och peptidbindningar. Protein- och peptidstruktur.

Proteinernas betydelse fr kroppens organism. Kolloidala proteinegenskaper.

Kolloidalt tillstnd av proteiner i organism, betydese och reglering. Metoder fr att

studera proteiner.

- Indelning av protein. Enkla proteinter: protamin och histoner, prolaminer,

skleroproteiner.

- Albumin och globuliner. Proteinhalten i blodplasma och i andra biologiska vtskor.

Funktion och betydelse av albumin och globuliner. Normala vrden fr albumin och

globuliner i biologiska vtskor.

- Denaturering av proteiner, denaturerade proteiner. Proteinhydrolys. Albumoser och

peptoner. Komplexa proteiner: gemensamma egenskaper och indelning.

- Nukleotider. Nuklein syror. Grunder i molekylr genetik och reglering av

proteinsyntes.

- Kromoproteider. Hemoglobin: struktur, funktion och betydelse. Myoglobin.

- Glykoproteider. Fosfoproteider. Lipoproteider. Metallproteider.

- Lipider: egenskaper och indelning. Glycerolipider. Sphingolipider.

- Isoprenoid lipider. Stereoider: egenskaper och indelning. Steroler. Kolesterol och beslktade substanser: innehll, egenskaper, indelning och funktion.

- Gallsyror: innehll, egenskaper och funktion. Stereoider, glykosider och

steroidhormoner (allmn karakteristik). Karatenoider: innehll, egenskaper och

funktion.

- Funktion och betydelse av monosackarider i organism. Derivat av monosackarider:

indelning, frdelning och funktion i organism.

- Polysackarider: allmna egenskaper, kllor och indelning. Strkelse och glykogen:

egenskaper, funktion och betydelse.

- Vitaminer: allmn karakteristik och funktion i organismen. Fettlsliga vitaminer (A,

D, E, K).

25

- Vattenlsliga vitaminer (B-komplex vitamin, C I P vitamin).

- Enzymer: begrepp, allmna karakteristik och forskningsmetoder.

- Kemisk sammansttningen av enzymer. Cellkrna. Koenzymernas struktur.

- Villkor fr enzymernas verkan. Mekanismen fr enzymernas verkan.

- Energiska reaktioner av enzymkatalys. Reversibla enzymatiska reaktioner. Guldberg-Waages lag. Kopplade reaktioner.

- Specifik enzym verkan. Aktivatorer och repressorer.

- Biosyntetiska enzymer. Isoenzymer. Enzymverkan i celler.

- Klassificering av enzymer. Oxidoreduktaser: indelning och funktion. Redoxsystem,

redoxpotential. Biologisk oxidation.

- Transferas: indelning och funktion.

- Hydrolaser: esteraser, kolhydraser, peptidhydrolaser, aminaser och amidaser.

- Lyases, Isomerases och ligases.

- Metabolismbegrepp. Kvalitativ och kvantitativ metabolism. Metabolismens

underskningsmetoder. Respirationskvot.

- Nedbrytning av kolhydrater i mag- och tarmkanalen. Absorption av kolhydrater.

Intermedirmetabolism ur ett kolhydrat perspektiv. Glykogenolys. Glykolys. - Citratcykel. Energieffektivisering och vikten av glukosmetabolism. Pentos fosfat

cykel.

- Glukos-anabolism. Glukoneogenes. Glikogenesis. Fruktos- och galaktosmetabolism.

Metabolism av aminosocker och uronsyra.

- Kolhydratmetabolism och reglering.

- Nedbrytning och resorption av fettmnen i mag- och tarmkanalen. Intermedir

metabolism (fetter). Fettkatabolism. Aktivering av fettsyror, beta-oxidation.

Biosyntes av fettsyror och fettanabolism.

- Lipidmetabolism. Nedbrytnbing och anabolism av fosfolipider.

- Sterol metabolism. Anabolism och katabolism av kolesteroler. Gallsyra metabolism.

- Karotenoider metabolism. Reglering av fettmetabolismen. Ketogenes.

- Nedbrytning av proteiner i mag- och tarmkanalen. Absorption av protolysprodukter.

Biologiskt vrde av proteinrika livsmedel. Kvvebalans och kvveutnyttjande.

Oersttliga aminosyror.

- Intermedir metabolism av aminosyror. Primr dekarboxylering. Biogena aminer.

Primr desaminering och transaminering av aminosyror.

- Speciell aminosyrametabolism. Glycinmetabolism, biosyntes av kreatin och

kreatinin. Serine metabolism, biosyntes av holamin, kolin och acetylkolin. Grenad

kedja aminosyrametabolismen. Metabolism hos tioaminosyror.

- Homo- och heterocykliska aminosyrors metabolism. Ammoniakbildning

i aminosyrametabolismen. Ureasyntes.

- Anabolism av aminosyror. Proteinsyntes. Metabolism av purin- och pyrimidinbaser.

- Kromoproteid metabolism. Hemsyntesen. Hemoglobinkatabolism och uppkomst av

gallfrg. Intermedirmetabolismen av organiska freningar. Cellbiokemi -

topografiskt.

LROBCKER:

Prof.Dr. B.Nikoli, Fiziologija i biohemija (Fysiologi och biokemi).

26

Obligatorisk litteratur:

1. Karlson: Biohemija (Biokemi). 2. Babski: Fiziologija ovjeka (Mnniskans fysiologi). 3. M.Miholji, Enzimi (Enzymer).

27

LRO- OCH KURSPLAN FR MNET ANATOMI

LROPLAN

Andra och tredje terminen. Sammanlagt 216 timmar (108 timmar teoretisk och 108 timmar

praktisk undervisning).

Undervisningen i anatomi har som uppgift att bekanta studenterna med den mnskliga

kroppens uppbyggnad, att ge dem de ndvndiga kunskaper fr vidare studier i fysiologi,

patologisk anatomi, radiologi, liksom i de kliniska mnena, srskilt inom kirurgiomrdet.

Studenten ska lra sig att arbeta systematiskt med precision, skapa goda arbetsvanor, samt

utveckla sin visuella metodik och skrpa sin iaktagelsefrmga.

Undervisningen i anatomi har dessutom som uppgift att frklara mnets vetenskapliga,

praktiska och etiska betydelse.

Undervisningen i anatomi pgr under tv terminer, en hst och en vrtermin och en

hsttermin, samanlagt 216 timmar.

Metoderna som anvnds i anatomiundervisningen r fljande:

1. Frelsningar

2. Anvndning av lromedel anvndning av olika preparat liksom anvndning av

olika tekniska hjlpmedel fr att studenten skulle f mjlighet att studera mnniskans

kroppsbyggnad.

3. Dissektion som en av huvudmetoderna fr studentens kontroll av de teoretiska

kunskapernagenom praktiskt arbete.

4. Anvndning av rntgenbilder av vissa kroppsdelar mjliggr underskning av

den levande mnniskans anatomi liksom gemfrelser av resultat som man kommit

fram till genom underskning av humana preparat (lik).

5. Anvndning av negativ och diabilder som ytterst visuella hjlpmedel som kan visa

studenten olika metoder vid framkallning av vissa preparat, tilltrde till vissa

regioner och dylikt.

KURSPLAN

- Introduktion och historik. Anatomins uppdelning. Nomenklatur B.N.A., J.N.A. och P.N.A. Medicinsk terminologi (termini generales). Systemindelning. Allmnna

begrepp rrande ben. Benform och storlek. Benstruktur. Periostet (benhinna),

benbildning och bentillvxt.

- Om kotorna i allmnhet. Kotornas uppdelning. Gruppernas srdrag.Gruppernas representanter. Korsben. Svanskotan. Ryggraden som helhet.

28

- Revben, brstbenet och brstkorgen som helhet. - Skulderblad. Nyckelben. - verarmsben. Underarmens ben. - Handens ben. - Hftbenet. Bckenet i helhet. - Lr. Underbenes ben. - Fotens ben.

Huvudets benstomme/skalle:

- Uppdelning och utveckling av skallben - Os occipitale - Os frontale. Os parietale. - Os temporale. - Os sphenoidale. - Conha nasalis inferior. Maxilla. - Os zygomaticu. Os nasale. Os lacrimale. Os palatinum. Vomer. - Mandibula. - Os hyoideum. Skalle som helhet. - Skallens hl och gropar. - Topografiskt viktigt utrymme. - Skallens smmar (suturer). Det nyfdda barnets skalle.

Kroppens ledsystem:

Bindvvslederna, olika typer. Fogar (sutura), olika typer av fogar.

- Uppdelning av leder, deras uppbygnad/konstruktion och funktionsbetydelse. - Uppdelning av leder efter axlar och deras utseende. - Blens ben och deras leder. - Leder i vre och nedre extremiteter. - Skallens leder.

Muskelsystemet:

Allmnna termer som rr musklernas uppbyggnad och funktion. Senor, senhinna (aponuros)

och bindvvshinna (fasciae).

TOPOGRAFISK ANATOMI

Kardiovaskulra systemet:

- Hjrtats uppbyggnad. Hjrtats frmak och kammare. - Hjrtats mynningar, hjrtats skelett. Endokardiet. Myokardiet. Perikardiet. - Hjrtats utveckling. - Hjrtats retledningssystem. Hjrtats krl och nerver. - Topografi ver brstkorgens vgg.

29

- Stora och lilla kretsloppet. - Det respiratoriska systemet. Sistem aortae. - Allmnna begrepp rrandelymfsystemets uppbyggnad. Lymfkrl, krtlar och organ.

Ductus thoracicus (Vnstra lymfstammen). Truncus lymphati cus dexter. Huvudets

och halsens lymfa, samt de vre och nedre extremiteternas lymfa.

Artrer, vener, muskler och lymfa visas topografiskt under dissektionen.

Andningssystemet:

- Nshlan och bihlorna. - Struphuvudets uppbyggnad och funktion. Anvnds vid tal och formning av ljud. - Luftstrupe och bronker. - Lungor morfologi och topografi med projektion. - Lugnscken (pleura) och mellangrde/diafragma.

Matsmltningssystemet:

- Matsmltningskanalen i sin helhet. - Munhlan uppdelning. Lppar och kind. - Dental/Tand mjlktnder och permanenta tnder, tandformel, dentition. - Hrda gommen, mjuka gommen, gomtonsiller/gommandlar. - Tunga. - Spottkrtlar. - Svalget. - Matstrupe. Magsck. - Tunntarmen och tjocktarmen med indelningar. - Lever, pankreas och mjlte. - Bukhinnan eller peritoneum, utveckling av tarmkxet/mesenterium. Organens position

i bukhlan.

Urogenitala systemet:

- Njurar och binjurar. - Urinledarna, urinblsa, kvinnans urinrr. - Mannens knsorgan: testiklar (testis), sdesledaren (ductus deferens), sdesblsa

(vesicula seminalis).

- Blhalskrtel (prostata), mannens urinrr (urethra masculina), manslem (penis), pungen (scrotum).

- Kvinnans knsorgan: ggstockar (ovarium), ggledarna (tuba uterina). - Livmodern (uterus), vagina. - De yttre knsorganen. - Bckenets topografi.

Nervsystemet och sinnen:

- Det centrala nervsystemet. Allmnna begrepp. Neuro. - Hjrnans utveckling. Hjrnen i sin helhet. - Ryggmrgen med membran och blodkrl. - Frlngda mrgen. - Lillhjrnan och fjrde hjrnventrikeln. - Fossa rhomboidae och hjrnstammen.

30

- Mellanhjrnan. - Ponsvinkel (cerebellopontine angle). - Mellanhjrnan och tredje hjrnventrikeln. - Hjrnhalvorna. - Laterala ventriklar. Subkortikala ganglier. - Hjrnhalvornas yttre morfologi och lokalisering av deras centra. - Hjrnhinnor. Cesternae. Hjrnans blodkrl. - Sinusi durae materis. Hjrnans gngar. - Det autonoma nervsystemet.

Det perifra nervsystemet och nn. Capitales visas under dissektionen samt under

demonstration av histologiska preparat.

ga:

- Tunica fibrosa bulbi (hornhinnan, senhinnan). - Tunica varculosa bulbi (derhinnan, ciliarkroppen, iris). - Tunica interna bulbi (nthinnan). gats optiska system. - gats motoriska system. gats skyddsmekanismer. - gonhlans innehll.

ra:

- Yttre ra. Trumhinnan. - Mellanrat. Auditiva hrselben. Hrselmuskler. - Den beniga och den membransa labyrinten. Endolymfa och perilymfa.

Luktsinne. Smaksinne:

Undervisning sker deskriptivt och topografiskt i anknytning till bestmda organ.

31

KURSPLAN FR ARBETE MED STUDENTER I KLASSRUM OCH

DISSEKTIONSSALAR (Praktiska vningar 108 timmar)

2:a terminen

Osteologi (skallens ben) och dissektion (visning) av ett ligament preparat (leder i huvud och

hals) som lmnas in tillsammans med deltentamen.

Under den praktiska undervisningens delska blens och extremiteternas ben identifieras.

3:e terminen

Regionanatomi dissektion av huvud och hals, samt tv demonstrationspreparat (thorax och vre extremitet, buken och nedre extremitet).

Under dissektionen grs bedmning av studentens kunskap efter bestmda regioner enligt

fljande:

Huvud och hals:

Reg. collilateralis, trigonumomoclaviculare; trig.omotrapezoidum.

Reg. colli anterior; trig.submandibulare, trig. caroticum, reg. suprasternalis, reg.

colliprofunda.

Reg. faciei; reg. parotideomasseterica, reg. infraoraorbitalis reg. orbitalis, reg. nasalis, reg.

labiorum, reg. frontalis, reg. temporalis, reg. retromandibularis.

Reg. capitis et cervicalis posterior; reg. ocipitalis, reg. auticularispost., reg. cervicalis

post., reg. nuchae.

Cavum crania et orbitae.

Under den praktiska undervisningens del identifieras enskilda anatomiska omrden

topografiskt: Fossa temporalis (vggar och innehll). Fossa infra temporalis (vggar och

innehll). Fossa pterygopalatina (vggar och innehll). Fossa retromandibularis (vggar och

innehll).Reg. parotideomassoterica, reg. retroaucularis, reg. submandibularis, reg. oralis, reg.

infraorbitalis.

Likas identifierasunder den praktiska undervisningens delbrstkorgens strukturer, samt

strukturer hos den vre extremiteten och buken och den nedre extremiteten.

Drefter kommer studenterna som har muntlig tentamen att gra dissektion av det

centrala nervsystemet.

Tentamen som den slutliga formen av kunskapsbedmning bestr av en praktisk och en

muntlig del. P den muntliga delen av tentamen ligger tyngdpunkten p det oavklarade

undervisningsinnehllet med kontroll av studentens kunskap om anatomiska preparat,

topografiska frhllanden, srskillt projektion av vissa organ p kroppsvggen.

DELTENTAMINA:

I Deltentamen omfattar osteologi (skallens ben) och syndesmologi (huvudets och

halsens leder). Deltenta grs under andra halvan av maj mnad.

32

II Deltentamen omfattar regionspreparat av huvud och hals. Denna deltenta ska

grsunder andra halvan av december.

LITTERATUR:

1. Lotri-Jovanovi: Deskriptivna i topografska anatomija ovjeka. Osteologija

(Mnniskans deskriptiva och topografiska anatomi. Osteologi).

2. Lotri-Jovanovi: Glava i vrat (Huvud och hals).

3. Kompendium efter frelsningar av professor Dr. Perovi.

4. Atlas Told-Hochstetter (1:a, 2:a och 3:e delen).

5. Atlas G. Wolf-Heidegger (1:a, 2:a och 3:e delen).

6. Atlas Sineljnikov (1:a, 2:a och 3:e delen).

Fr att bredda studenternas kunskap i anatomi Institutet fr anatomi freslr att studenter lser

fljande litteratur:

Rauber, A. Kopsch, F. Lehrbuch and Atlas der Anatomie des Menschen, G. Thieme

Verlag, Leipzig, 1940.

Corning, H.K.: Lehrbuch der topographischen Anatomie, Bergman, Munchen, 1949.

Johnston, T. Whillis, J.: Gray's Anatomy Descriptive and Applied. Longmans and

Green, London, 1950.

Siegelbauer, F.: Lehebuch der normale Anatomie des Menschen, Urban und Schwarzenberg,

Munchen, 1947.

Schaffer, J.: Morris Human Anatomy, Blakiston, New York 1953.

B. Tonkov: Ubenik anatomii eloveka I, II, III, (Lrobok mnniskans anatomi), Medgiz, 1956, Leningrad.

33

KURSPLAN I MNET HISTOLOGI MED EMBRYOLOGI

PLAN:Lses under 2:a och 3:e terminen. Sammanlagt 188 timmar, frdelade enligt fljande:

98 timmar undervisningar och 90 timmar vningar.

Introduktion: Utveckling och indelning av histologi och embryologi. Forskningsteknik och

dess principer: optisk och elektronisk mikroskopi, histokemi och histoenzymologi.

Morfodynamiska principer. mnets betydelse fr odontologiska studier.

- Cellens morfologi: form, storlek, antal. Cytoplasmens fysikaliska och kemiska egenskaper; proteiner, lipider, glycider. Mjlighet till histologisk detektion av kemiska

freningar frn cytoplasmans innehll.

- Protoplasmans bildningar: proteiner, lipider, glykaner, pigmentkorn, o.s.v. Cellernas enzymer och deras bevis, vitaminer.

- Organoider: hondriom, morfologi, understruktur, kemisk sammansttning, ursprung och funktion.

- Golgiapparat; fotomikroskopiska och elektromikroskopiska karakteristika, kemisk uppbyggnad och funktionsbetydelse. Endoplasmatiskt retikulum, ribosomer,

lysosomer, cytocenter, strukturella och kemiska egenskaper och kemisk betydelse.

- Cellmembran; cellmembranets struktur, kemisk uppbyggnad och roll. Den strsta organellen (nucleus eller krna):fotomikroskopiska och elektromikroskopiska

karakteristika, kemisk uppbyggnad och funktionsbetydelse.

- Metaplasmatiska strukturer; ): fotomikroskopiska och elektromikroskopiska karakteristika och funktionsbetydelse.Celldelningens mekanism.

- Celldynamik; cellsignalering och cellmotalitet. Morfologiska tester fr att bestmma cellaktivitet.Cellfrlust, degeneration och celldd.

Vvnader

- Definition, differentiering och klassificering. Regeneration, transplantation och vvnadskultur och deras betydelse inom medicinen.

- Epitelvvnad; enkla, enskiktade, flerskiktade och krtelepitel; klassificering, morfologi, funktion och distribution.

- Bindvvnader: ls bindvv, morfologiska, kemiska och funktionella egenskaper, interrelationer mellan celler (intercellulra relationer), kollagenfibrer och den

intercellulra substansen. Funktionell betydelse och distribution av ls bindvv.

Uppbyggnad och funktionella karakteristika och distribution av retikulr bindvv.

- Pigment-, fett- och bindvvnad, sammansttning, roll och distrubution. - Stdjevvnad: hyalint, elastiskt och fibrst brosk, cellens morfologiska, kemiska och

funktionella egenskaper, fibrer och intercellulr substans ur hyalint sammansttning,

samt ur det elastiska och fibrsa brosket. Perikondrium, uppbyggnad och roll.

- Benvvnad: cellerna, fibrer och intercellulrsubstans i benvvnaden. Uppbyggnaden av rrformiga och platta ben. Perikondral och endokondral benbildning, osteogenesis.

Benbildning.

- Muskelvvnad: neuron, form, storlek, sammansttning, understruktur och kemiska egenskaper. Nervfibrer och glialvvnad. Neuroglandulara cellernas morfologi.

- Synapser: uppbyggnad och funktion. Fria nervndslut och nervndslut med bindvvskapsel: nervtrdsndar (motorndplatta, uppbyggnad och funktion). Nervens

stdjevvnad: uppdelning, uppbyggnad och funktion. Mekanismer fr degeneration av

nervceller, samt mekanismer fr nervregeneration och betydelse av dessa mekanismer.

34

- Blod: fysiska och kemiska egenskaper. Rda blodkroppar: form, storlek, struktur, understruktur, antal och roll. Vita blodkroppar: typer och antal.

- Granulocyter: form, storlek, uppbyggnad, struktur och fysiologiska egenskaper. - Agranulocyter: struktur och understruktur, kemisk och enzymatisk struktur,

funktionsfrmga, anabolism och fagocytos.

- Trombocyter: antal, storlek, uppbyggnad och huvudbegrepp angende deras roll. Lymfans ursprung och sammansttning.

- Benmrg: dess allmnna uppbyggnadsegenskaper.Teorin om uppkomsten av blodkroppar. Hematopoes av eritorcyter, granulocyter, tromobcyter, lymfocyter och

monocyter. Uppbyggnadsegenskaper hos lymfopoetiska organ.

- Histocytisk system: biologiska egenskaper hos celler ur histocytiska systemet. Distribution av celler ur det histocytiska systemet, histocyter, monocyter,

endotelceller, retikulra celler och mikroglia, o.s.v. Primra och sekundra

histocytiska celler; avgrande faktorer fr sekundra histocytiska frndringar.

Organlra

- Matspjlkningssystemet: munhlans histologi och fysiologi. Lppar, kinder, mjuka och hrda gommen, tunga, tnder (pulpa, cement, emalj, dentin, periodontal vvnad)

gingiva. Svalget, matstrupe, mage; magtraktens histologiska och fysiologiska

egenskapermorfologi, struktur och magcellernas struktur och deras roll. Tarm:

tunntarmens och tjocktarmens allmnna och specifika uppbyggnadsegenskaper.

Bukhinnans struktur och funktion.

- Spottkrtlar: allmnna och specifika morfologiska och fysiologiska egenskaper, stora spottkrtlar under och bakom kken - parotis, sublingual och submandibular.

Bukspottskrteln (pankreas). Histologi och fysiologi av acini och krtelepitel,

vaskulariserings utsndringskanaleroch innerveration av bukspottkrteln. Lever: lever

lobuli; levercellernas (hepatocyternas) mikroskopiska och ultramikroskopiska

karakteristika, deras organisation, vaskularisering, samtlobulernas histologi och

fysiologi.Intrahepatiska och extrahepatiska gallgngar.

- Andningssystemet: Lungor och luftvgarnas uppbyggnad. Munhlan, struphuvud, luftrr, luftstrupe.Luftvgarna. Pulmonell lobulus morfologi och sammansttning.

Lungornas andningsyta. Lungornas vaskularisering och innerveration. Lungsck

(pleura).

- Urinsystemet: nefron, fotomikroskopiska och submikroskopiska egenskaper, tubulussystemet, grundstruktur i njurarnas nefron.Juxtaglomerulra apparaten;

struktur och funktion. Intrarenala gngar. Nefronernas och utsndringskanalernas

topografi. Vaskularisering och innervering av njurarna. Njurarnas tjocka kapsel och

bindvv. Allmnna och specifika karakteristika hos extrarenala gngar.

- Blodomloppet: struktur, ultrastruktur och kapilrernas histologi och fysiologi. De stora och medelstora artrvggarnas uppbyggnad. Venernas allmnna egenskaper.

Arterioler. Hjrtats uppbyggnad (endocard, myiocard, pericard). Lymfopoetiska

vvnader, uppbyggnad och funktion av lymfkrl, tonsiller, lymkrtlar och mjlten.

- Endokrina systemet: endokrina vvnader, krtlarnas definition och systematisering. Hypofysen: strukturella, ultrastrukturella, samt cell- och fysiologiska egenskaper hos

framloben (adenohypofysen) och bakloben (neurohypofysen). Vaskularisering och

innervering av hypofysen. Hypothalamus/hypofys komplexet: uppbyggnaden av den

frmre hypotalamuskrnan och deras frbindelse med hypofysen.

- Skldkrteln: tyreocyteroch deras fotomikroskopiska, elektromikroskopiska, samt cell- och fysiologiska egenskaper, organisation och vaskularisering av skldkrtelns

35

parenkym.Biskldkrtel; kldkrtelcellernas cellmorfologi och cellfysiologi.

Organisation och vaskularisering av skldkrteln.

- Brssen/thymus uppbyggnad/dynamik. Brssens korrelation med andra endokrina krtlar. Tallkottkrteln eller epifysen: struktur, vaskularisering, innervering och

betydelse av tallkottkrteln. Morfologiska och funktionella frbindelser mellan

tallkottkrteln och epitalamus. Relationen mellan epitalamus/epifys komplexet och

hypothalamus/hypofys komplexet.

- Binjure: parenkymets (krtelvvnadens) topografi, strukturella och ultrastrukturella cytokemiska och cytofysiologiska karakteristika av binjurebarkens tre zonerden

glomurelosa, fasciculata och zona reticularis.Mrgens och binjurarnas struktur och

betydelse. Samband mellan epitalamus/epifys komplexet och hypothalamus/hypofys

komplexet och binjurarna. Det generella adaptations syndromet (GAS).

- Knsorgan; testikel: histofysiologi av sdesepitel och interstitiella krtlar. Intragonadal seminifera (sdesbildande) ledare. Extragonadal seminifera

(sdesbildande) ledare. Bitestikeln (epididymis), sdesledaren, sdesblsor, prostata.

Penis anatomi.

- Histofysiologi av ggstockarna (gametogenes och endokrin funktion). ggledare och livmoder. Menstruationscykeln. Slida (Vagina). Sekundra sexuella egenskaper.

- Nervsystemet: storhjrnan (cerebrum), hjrnbarken och den vita substansens uppbyggnad. Lillhjrnan (cerebellum); cell- och fibrernas struktur (myelin).

Ryggmrgens uppbyggnad och topografi. Ryggmrgshinnor. Ganglion spinale. Nerv.

- Sinnesorgan: ga, gonglobens uppbyggnad, (nthinnan, derhinnan, ciliarkroppen, iris, gonvita (sklera), hornhinna, lins, glaskroppen). gonlockets uppbyggnad.

Trkrtel. Bindhinna.

- ra: innerrat; allmn beskrivning och struktur av hrselsnckan. Mellanrat och ytterrat. Mngden av sensoriska receptorer. Huden och dess derivater (svettkrtlar

och talgkrtlar, hr). Mjlkkrtelns histofysiologi.

Embryologi

- Befruktning, bildning av groddbladen ektoderm, mesoderm och endoderm, moderkakans utveckling och dess roll.

- Embryots utveckling, tvillingar, utvecklingsanomalier, manifestationer och orsaker. - Utveckilng och histologisk differentiering av matsmltningsorgan och de vanligaste

anomaliernas uppkomstmekanism.

- Andningsorganens utveckling: den frmre och den bakre delen av nshlan, struphuvudet, luftstrupen och luftrren.

- Urogenitalsystemet: njurarnas utveckling. Utveckling av urinrrets avgng. Utveckling av knskrtlar.

- Nervsystemets utveckling och dess histogenes (differentieringsstadier). - Utveckling av endokrina krtlar: hypofysen, epifysen, skldkrteln,

paratireoideae,brssen, binjuren.

- Utveckling av sinnesorganen: ga och ra.

Praktisk undervisning

- Introduktion till arbere i histologiska, histokemiska och fotomikroskopiska laboratorier.

- Hantering och underhll av mikroskopet. - Framstllning av preparat fr mikroskopiering av levande vvnad.

36

- Anvndning av immersionslins. - Cellens cirkulra form. - Celler innehllande pigment kromatofor. - Pyramidala celler. - Cellkrna fotomikroskopiska egenskaper. - Cellkrna EMG(electromyography) - Krtelcellernas cytoplasma FM - Krtelcellernas cytoplasma EMG. - Enzymer: alkaliskt och surt fosfatas. - Mitokondrier FM - Mitokondrier EMG - Golgiapparatet FM - Golgiapparatet EMG - Cellmembran EMG - Epitel vvnad FM - Epitel vvnad mikrovili EMG - Lysosomer EMG - Utrymmet mellan endotelcellerna EMG - Endotel FM och EMG - Endotel FM och EMG - Enkelt cylindriskt epitel FM - Enkelt cylindriskt epitel substruktur EMG - Flerskikts skivepitel - Flerskikts vergngsepitel - Tvskikts epitel - Treskikts epitel - Cellen i relativ vilotillstnd FM - Cellen i relativ vilotillstnd EMG - Cellen under full aktivitet FM - Cellen under full aktivitet EMG - Retikulr vvnad - Senvvnad - Mesenkym - Hyalinbrosk - Elastiskt brosk - Ben - Endochondral benbildning - Glatt muskelvvnad - P.p. muskelvvnad EM - P.p. muskelvvnad EMG - Hjrtmuskelvvnad - Nodal vvnad - Blodutstryk - Erytrocyter FM och EMG - Trombocyter FM och EMG - Lymfocyter FM och EMG - Blodutstrykleukocytformel - Benmrg allmnna egenskaper - Blodkropparnas genes

37

- Granulocyter FM och EMG - Lpp - Tunga - Tand - Matstrupe - Den vre magmunnen (cardia) - Den vre magscken (fundus) - Den nedersta delen av magscken (pylorus) - Tolvfingertarmen (duodenum) - Tomtarmen (jejunum) - Krumtarmen (ileum) - Blindtarmsbihanget (apendix vermi formis) - Tjocktarmen (collon) - ndtarmsppning - Lever - Levercellen FM och EMG - Bukspottkrtel (pankreas) - Spottkrtlarna - Struplocket (epiglottis) - Luftstrupen - Lungor - Alveolvggen EMG - Njure - Njurarnas filtreringsmembran EMG - Njurarnas blodkrl - Urinblsan - Elastisk artr - Ven - Kapillr - Tonsill (palatine tonsill) - Lymfkrtel - Mjlte - Hypofysen - Tallkottkrteln (epifysen) - Skldkrtel - Biskldkrtel (paratireoidea) - Binjure - Brssen (thymus) - ggstock - Livmoder - Testikel - Blshalskrtel eller prostata - Storhjrnan - Lillhjrnan - Ryggmrgen (medulla spinalis) - Spinalganglion (gangliom spinalis) - Nerv - Nthinnan (retina) - Regnbgshinnan (iris)

38

- Hornhinnan (cornea) - Trkrtel - Bindhinna - rats sensoriska receptorer - Vater Pacini corpuscle - Vtskefylld kanal i cochlea(ductus cochlearis) - Moderkakan (placenta) - Hud - Hudkrtlar - Mjlkkrtlar - Hr - Nagel - Navelstrng - Utvecklingen av neuralrret - gats utveckling - Tandens utveckling

KURSLITTERATUR:

Kosti, Osnovi normalne histologije (Den normala histologins grunder) V. Duani, Osnovi embriologije ovjeka(Grunderna i mnniskans embryologi) Valfri litteratur:

V. Duani, Osnovi normalne histologije (Den normala histologins grunder)

DELTENTAMINA:

I kursen ingr tv deltentor och en sluttenta.

Den frsta deltentan ges i mitten av juni och omfattar: Cellen och vvnaderna.

Den andra deltentan ges i brjan av januari och omfattar: En del av

organologin/organlran.

Sluttentan ges i slutet av januari, samt under frsta hlften av februari och omfattar innehllet

i den 3:e deltentan (embryologi, en del av organlran), samt practicum och det material som

studenten inte klarat/blivit godknd p p den 1:a och 2:a deltentan.

39

LRO- OCH KURSPLAN FR MNET FYSIOLOGI

Undervisningen i mnet pgr under 2:a och 3:e terminen. Sammanlagt 188 timmar (varav 98

frelsningstimmar och 90 vningstimmar).

- mnesomsttning. Organismen som ett genomfldessystem. De grundlggande funktionsriktningar i munhlan(mekaniska, fysiokemiska och kemiska

nedbrytningsprocesser i munhlan), munhlans skyddsfunktioner. Tndernas allmnna

och specifika roll i den mekaniska nedbrytningen av fdan. Masticatio. Tugg-trycket,

stt och riktning fr tugg-tryckets frflyttning. Kkrrelser vid tuggningen, kkledens

fysiologi.

- Salivsekretionsmekanism. Funktionen av spottkrtlarnas celler och interlobulra kanalernas epitel vid utsndringen av vissa salivmnen. Salivsekretions hastighet.

Organiska och icke organiska mnen i salivsammansttning, liksom egenskaperna hos

den sersa saliven och den blandade typen av saliv.

- Reglering av salivutsndring. Igngsttning av salivsekretion genom icke spontana/frivilliga (stimulerad saliv) och spontana reflexer (vilosaliv) och deras

reflexbge. Anpassning av salivutsndringsreflex. Sympatikus och parasympatikus

inflytande p salivens mngd och innehll/sammansttning.

- Salivens roll med en kort genomgng av dess betydelse fr matsmltningen. Utsndrings- och skyddsroll, liksom salivens roll i regleringen av vattenbalansen i

kroppsvtskorna.

- Formning av bolus, svljning. Fyllning av magscken. Magsckens roll i matsmltningen. Magsaft och dess funktion.

- Mekanismen och regleringen av magsaftsekretion och en granskningav skapandet och utsndring av saltsyra HCI.Mag-tarmrrelser och evakueringen av chymus i de nedre

delarna av mag-tarmkanalen.

- Matsmltningen i tunntarmen. Tarmsaftens utsndring, sammansttning, egenskaper och funktion.Tunntarmens rrelser och deras betydelse. Resorption av nringsmneni

tunntarmen.

- Mekanismen fr absorptionav vatten och oorganiska salter med en srskild granskning av mekanismen fr absorptionav kalcium och jrn. Mekanismen och hastigheten fr

absorption av monosackarider och disackarider.

- och hastigheten fr absorption av aminosyror, peptider, peptoner och nativa proteiner. Mekanismen fr absorption av fetter. Matsmltningen i tjocktarmen. Mjligheterna till

absorption i tjocktarmen. Tjocktamvggens rrelser. Avfring/defekation.

- Gasutbyte mellan vxter och djur och dessvillkorsfaktorer.Luftvgarnas funktion, host- och nysreflexer.

- Det respiratoriska omrdets yta: struktur, storlek och funktion. Lungvolymer, kapacitet, mtning och betydelse. Den alveolra ventilationens storlek, ventilationens

koefficient och procent.

- Gasutbyte genom den respiratoriska ytan, fysiska utbytesprinciper, alveolarluftens sammansttning och partialtryck hos syre och koldioxid.

- Transport av syre och koldioxidi blod- och kroppsvtskor. - Andningsmekanik, inandnings- och utandningsmusklerna, trycket i lungan och trycket

i pleura (lungscken), lungornas och brstkorgens elastiska egenskaper.

Andningstyper.

40

- Andningsreglering: andningscenter, andningsrytm. Hering-Bauer reflex, reglering av alveolr ventilation, hemiska faktorer. Neurala faktorer, andningsreglering.

Andningsreglering vid fysiskt arbete.

- Cirkulationsapparatens allmnna organisation. Cirkulationens roll och betydelse. Hjrtats funktion, struktur och hjrtmuskulaturens fysiologiska egenskaper.

- Hjrtats frekventa/automatiska sammandragning, depolariseringsvgens spridning genom hjrtat. Hjrtrytmrubbningar, extraslag, hjrtblock, oregelbundna snabba

hjrtslag och frmaksflimmer. Normal elektrokardiografi (EKG) och

registreringsmetoder.

- Hjrtcykeln, funktion av frmak och kammare. Slag- och hjrtminutvolym. Hjrtklaffarnas funktion. Hjrttoner, fonokardiografins principer.

- Reglering av hjrtarbete. - Hemodynamik och Poiseuilles lag. Blodtryck, tryckfrdelning i cirkulationsapparaten. - Blodtrycksmtningsmetoder. Pulsen och dess egenskaper. Sphygmography och

Phlebography.

- Den linjra- och volymhastigheten fr blodfldet.Blodtryckets reglering. - Kapillrt blodflde. Lymfatisk och vens cirkulation. Distribution av blod i kroppen

vid olika fysiologiska tillstnd.

- Regional cirkulation. Lungcirkulation och kranskrlscirkulation.Blodcirkulationen i pulpan.

- Blod, sammansttning, agenskaper och funktion. Blodets viskositet och dess betydelse fr blodflde. Blodkroppar, blodplasma. Volymfrhllande mellan

blodplasmans komponenter. Hematokrit. Blodvolym och dess betydelse fr

cirkulationen. Re

180(nastavni plan i program - stomatološki fakultet)

Documents