10resultat som gÖr skillnad direkt blir skogs- … · 2019. 1. 14. · –smarta verktyg på...

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

Nr 3 | 2016

SÅ STÄRKER DU

AVVERKNINGS-KEDJAN

TALLENSå räddas

1020RESULTAT SOM GÖRSKILLNAD

ÅR MED SJUNKANDE EFFEKTIVITET

KUNSKAP DIREKT BLIR SKOGS-KUNSKAP

I ETT NYTT KLIMAT

creo

’’Kvartalstidning från

Skogforsk om forskning förframtidens skogsbruk.

ISSN 2000-8988

Ansvarig utgivareErik Viklund

Tel. 018–18 85 [email protected]

ProduktionSverker Johansson

Bitzer Productions AB 070–3540977

[email protected]

Art directorJan Reinerstam

Pagarango

PrenumerationKarin AnderssonTel: 018-18 85 62

[email protected]

TryckGävle Offset AB

FSC®-märkt papper

SkogforskUppsala Science Park

751 83 UppsalaTel. 018–18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

NR 3 | 2016

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

När stora förhoppningar ställs till sektorns förmåga att bära omställningen till den nya bioekonomin gäller det att skogsbruket är fortsatthållbart, även i sämre avsättningslägen med långt till industri! ROLF BJöRHEdEN | SIDAN 9

FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER

2 | Vision | 3 | 2016 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

VISION | INNEHÅLL

4 | Hållbart skogsbruk- utbyte med Chile.

5 | ”Nytt” energiträdGråalen vinner terräng.

5 | Späckad konferenshöst– anmäl dig nu!

5 | EFTERLYSNING!Kan du NS-skötsel?

6 | Nej till höggallring– forskare varnar.

6 | Gummiband på skotare?Test börjar i höst.

7 | 40 miljoner– ska ge hållbarhet.

7 | Kilometerskatt– hur påverkas skogen?

8 | Kärvt.Skogsbrukets effektivitet sjunker

9 | Ökat TU...men minskad prestation.

10 | Marginell sänkningav skogsbrukets kostnader

12 | Det hettar till......klarar vi brandfaran?

13 | Ny släckutrustning...när det tänder.

14 | Tio resultat som gör skillnad!FOU-artiklarna som spelar roll.

14 | Så räddar vi tallenmed förädlade modeller.

18 | Skogskunskap.se– det nya Kunskap Direkt!

19 | SCA räknar med gödsling– smarta verktyg på webben.

22 | Så stärker du avverkningskedjan– effektivare tillsammans.

22

1812 8

creo

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 3 | 2016 3

CHARlOTTE BENGTSSON | Vd Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

ålsättningen med den forskning ochutveckling som genomförs av Skog-

forsk är att göra skillnad, på kort och långsikt. Ibland deltar vi i fleråriga forsk-ningsprojekt som resulterar i vetenskap-liga publikationer och ibland genomförvi små utvecklingsprojekt med direktnytta i skogsbruket eller samhället

i övrigt. Verksamheten utvecklas löpande men medjämna mellanrum förändras inriktningen i Skog-forsks forsknings- och innovationsstrategi. Menatt göra skillnad är alltid lika viktigt, oavsetttidshorisont.Just nu befinner sig Skogforsk i

gränslandet mellan två FoI-strategier.De tio vetenskapliga publikationersom du kan läsa om i det här numretförenar det långsiktiga vetenskapligaarbetet med den direkta nyttan förskogsbruket. Och de är bara några exempel som får illustrera utvecklingenunder de senaste fyra åren. Samtidigt som vi blickar lite bakåt kan jag

passa på att berätta om Skogforsks nya FoI-stra-tegi som har arbetats fram av Skogforsks styrelse, råd-givande grupper och personal under det senaste året. Vi kallar den ”Tillämpad forskning och innovation förframtidens skogsbruk” och den börjar gälla från 1 januari2017. Genom att vara aktiva i innovationssystemets olikadelar (forskning, utveckling, utbildning, kunskapskommu-nikation och praktisk tillämpning) ska vår verksamhet bidratill hållbar utveckling. Visa hur skogsbruket kan öka sin för-måga att fylla olika behov på ett hållbart sätt.

Under de kommande fyra åren kommer Skogforsks FoI att bedrivas inom sex strategiska områden:l�Utveckla förädlat skogsodlingsmaterial för framtidens klimatoch behov av råvara.

l�Utveckla skötsel av skog för olika mål.l�Utveckla effektiva och skonsamma driftssystem.l�Utveckla digitaliseringens alla möjligheter.l�Utveckla värdekedjor och råvaruanvändningsom möjliggör bioekonomin.

l�Utveckla och tydliggöra skogens samhälls-nyttor.

Genomförandet av vår nya FoI-strategikommer att kräva både djup specialist-kunskap och helhetssyn på skogensroll i den cirkulära biobaserade eko-nomin. I de sex områdena rymsbåde utveckling av det befint-liga skogsbruket men ocksåstora insatser mot det nya och idagsläget okända. Jämförtmed tidigare verksamhet påSkogforsk så kommer digitali-sering, värdekedjor och atttydliggöra skogens samhälls-nyttor att få högre prioritet.Det blir också tydligare hurhållbarhetsfrågor ska ge-nomsyra hela verksamheten.

För att tackla områdenaovan krävs ännu mer samver-kan med er läsare och andra.Jag ser fram emot de fyra kom-

mande åren då vi tillsammans fyller ovanstående områden medprojekt som gör skillnad!

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

/BIT

ZER

. BEA

RBE

TNIN

G: S

VEN

TEG

Elm

OVISION | LEDARE

MATT GöRA SKIllNAd

Charlotte Bengtsson, vd

creo


VISION | NYHETER

Sverige och Chile ska stärka relationerna och öka kunskaps-utbytet om hållbart skogsbruk.Det har de svenska och chi-lenska regeringarna kommitöverens om. Ett område församarbetet är hållbar skogs-skötsel och skogsbränsle.

I juni fick därför Skogforsk besökav tre personer från det chilenskaskogsforskningsinstitutet infor:Rodrigo Mujica, vice chef, Susana Benedetti, forskningschefoch Hans Grosse, chef för inter-nationella kontakter. På programmet stod två dagar

med kunskapsutbyte.– Starka internationella nät-

verk är en framgångsfaktor för ettinstitut som Skogforsk, sägerCharlotte Bengtsson, vd på Skog-forsk. – För oss är det en del av vår

omvärldsanalys, benchmarking

och kompetensförsörjning. Sam-tidigt kan vi dela med oss av vårakunskaper om svenskt hållbartskogsbruk och våra erfarenheterav hur man organiserar och finans-ierar svensk forskning inom om-rådet.

UTBYTE OMHÅLLBART SKOGSBRUK

Charlotte Bengtsson, Rodrigo Mujica, Jerry Bohlin och Magnus Thor diskuterar avverkningsmetoder.

STÄRKTA RELATIONER MED CHILE

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 3 | 2016 | 5

VISION | NYHETER

Skogforsk samlar just nu in kun-skap om hur åtgärder i skogarmed målklass naturvårdandeSkötsel (nS) bäst utförs. Vi efter-lyser därför dig som har praktiskerfarenhet av nS-skötsel.

Skogar har genom historien bru-kats på olika sätt och en rad väx-ter och djur har anpassat sig tilldet. Att NS som skötselmetodbehövs för mångfalden råder ingatvivel om. Utmaningen är hurden ska utföras. Hur ska dessatrakter planeras? Vilka maskiner

passar för olika åtgärder? Hur böruppföljningen fungera för att geen bra utvärdering?Skogforsk genomför under

hösten 2016 ett projekt för attsammanställa och sprida kunska-pen och vill intervjua maskinfö-rare, entreprenörer och tjänstemänfrån hela landet som har erfaren-het av att sköta NS-skogar.

Plantans dagar18–19 oktober, Söråker

Fröbehandling och skogssådd 26–27 oktober, Sävar

TSG:s tillverkarseminarium26–27 oktober, Bålsta

Allmänna BestämmelserSkogsEntreprenad –ABSE09 november Karlstad

RIU-konferensen om planering 9–10 november, Skinnskatteberg

VIRKE 167–8 december, Bålsta

Gråalen kan bli energigröda inorra och mellersta Sverige.Med förädlade plantor kan denproducera 6-7 ton torrsubstansper hektar och år.

Gråalen har länge varit ett för-summat trädslag i diskussionenom framtidens skogsträd, mennu kan det bli ändring på det. En analys av gråalens produktionvisar att trädslaget har en stor po-tential som energigröda på lämp-liga marker i norra och mellerstaSverige. Gråalen tål ett kärvare klimat

och sämre marker än alternativenhybridasp, poppel och salix.Gråal ratas oftast av vilt, denskjuter både rot- och stubbskott inästa generation, och den fixerar

kväve från luften i sitt samarbetemed bakterien Frankia.Mätdata från Sverige, Finland,

Estland och Ryssland användesför att modellera gråalens tillväxt.

Med förädling beräknas biomas-saproduktionen nå upp till 6–7ton per hektar och år (ungefär17–19 kubikmeter vedtillväxt)vid upp till 25 års omloppstid.

I de nordiska och baltiska län-derna finns över en halv miljonhektar nyligen övergiven åker-mark som skulle passa för plante-ring av gråal. Om hela ytanbeskogas skulle det ge ett tillskottav 3,7 miljoner ton biomassa omåret, samtidigt som 2,6 miljonerton kol från luften skulle kunnabindas i biomassa och mark.Skogforsk har nyligen anlagt

en serie försök med gråal ochhybridal för att lära sig mer omtillväxtkapaciteten, men också föratt kunna göra urval av de bästaodlingsmaterialen.

Magnus Olofsson och Sebastian Ackèr, två entreprenörer i Jämtland som testarnya metoder för NS-skötsel. Här har de med död ved skapat skydd mot viltbete.

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

/BIT

ZER

HÖR AV DIG!

Kan du NS-skötsel?

tips

KONTAKTAörjan Grönlund, 018–18 85 94, [email protected]

FOTO

: lA

RS

RyTT

ER, S

KO

GFO

RSK

Späckad konferenshöst

Anmäl dig på skogforsk.se!

GråAlEn–VÅRT NÄSTA ENERGITRÄD?

KONTAKTAlars Rytter, 0418 - 47 13 04, [email protected]

6

creo


VISION | NYHETER

Höggallring blev på modet under1990-talet som en metod för attfå ut mer virke och mer pengar ien enskild gallring. Gallringsfor-men innebär att de grövsta trädenavverkas medan de klenare trädenlämnas kvar att växa vidare. – Höggallring marknadsfördes

ibland som en kvalitetsåtgärd,något som är helt fel. Det är enmyt att små träd med långsamtillväxt skulle ha bättre kvalitet. I yngre och medelålders skog ärdet i stället dessa som har mestskador och sämst kvalitet. Det äralltså bättre för kvaliteten attgallra bort de klena träden, sägerproduktionsforskaren Folke Pettersson på Skogforsk.

Ökar riskernaHan konstaterar också att hög-gallring ökar risken för vindfäll-ning, stambrott och snöbrottjämfört med den mer traditio-nella metoden låggallring. Vidlåggallring avverkas i första handde klena träden i ett bestånd.Resultaten från Kolfallet visar

att låggallrade ytor hade högstanettotillväxten, störst diameter-ökning hos de kvarstående trädenoch bäst totalekonomi när deolika gallringsformerna jämför-

des. Sämst ekonomi uppvisade dehöggallrade ytorna. Det var tilloch med sämre att höggallra änatt inte gallra alls.– Höggallringen gav visserli-

gen ett högre gallringsnetto vidde två gallringar som genomför-des. Men det kvarstående be-ståndet var klenare, glesare ochhade ett rotvärde som var ungefär50 kronor lägre per kubikmeterjämfört med det låggallrade be-ståndet, säger han.

Bättre ekonomiHans analyser visade också att ettlångt avstånd mellan stickvä-garna, 32 meter, gav en bättre to-talekonomi än ett kortstickvägsavstånd (18 meter).– När det är långt mellan stick-

vägarna kommer en större del avuttaget att göras som ett urval avträd inne i beståndet. Trots attgallringen mellan stickvägarnagjordes motormanuellt med detlånga stickvägsavståndet så varnuvärdet 8 300 kronor högrejämfört med 18 meters stickvägs-avstånd.

Om projektet lyckas kan den nyamaskintypen bli ett bra komple-ment till traditionella maskiner.– Hjul och stålband är en

effektiv lösning för att ta sig frami skogen men den ger ibland upp-hov till markskador, speciellt påblöta och mjuka marker. Vi hardärför fört samman tillverkare avbandmaskiner med tillverkare avskogsmaskiner för att bygga enmaskin som kan köra ut fulla vir-keslass ur skogen på ett mer skon-samt sätt, säger Tommy Blom,Konstholmen AB, som är initia-tivtagare och projektledare förOnTrack.

Även pengar att sparaÄven om projektet i första handsyftar till att minska problemetmed körskador på blöta ochmjuka skogsmarker så finns detockså pengar att spara.– Vi tror att gummibandsma-

skiner kan köra betydligt snab-bare på skogsmark än hjulmaskiner,och det skulle sänka kostnadernaför att transportera ut virket urskogen, säger Björn Löfgren,forskare på Skogforsk.För att jämföra den nya maski-

nen med konventionell teknikhar Skogforsk fått i uppdrag attförst testa en hjulmaskin från

Ponsse på en hinderbana. Däref-ter byggs maskinen om till band-maskin och testas igen. Sedan skamaskinen ut i skogen i undervåren 2017 för att sedan utvärde-ras i drift under ett år vad gällerprestation, markpåverkan ochförarmiljö.

FolKE VArnAr För HöGGAllrinG

GuMMibAnDtEStASpå SKotArE

Höggallring är riskfyllt och på lång sikt mer olönsam än låggallring.Det visar reultaten från gallringsförsöket Kolfallet i södra Gästrik-land, där Skogforsk nu följt effekterna i 20 år.

Skogforsk ska testa en skogsmaskin som drivs med gummiband föratt minska markskadorna och ge snabbare skotning. Följsammagummiband minskar även risken att förarna skadas av helkropps-vibrationer.

FOTO

: ER

IK V

IKlU

Nd

, SK

OG

FOR

SK

Gummiband kan vara skonsammarebåde för föraren och marken, trorBjörn Löfgren.

KONTAKTABjörn löfgren, 018–18 85 81,[email protected]

KONTAKTAFolke Pettersson, 018–18 85 07, [email protected]

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

/BIT

ZER

Folke Pettersson, produktionsforskare på Skogforsk.


VISION | NYHETER

inom Efforte, en ny satsning på40 miljoner kronor från Eu ochen rad skogsföretag ska Skog-forsk och partners under tre årta fram och testa ny teknik ochkunskap för utvecklad hållbar-het i skogsbruket - och därmedi hela Europa.

Hela skogsbrukscykeln från frötill industrileverans kan göras effektivare, lönsammare ochskonsammare genom den digitalarevolutionen kombinerat medbästa tillgängliga kunskap, smartteknik och ett utpräglat system-tänkande.Två områden som kan dra

nytta av den stora mängd infor-mation som idag samlas in frånflygplan, satelliter och skogsma-skiner är skogsvården och avverk-ningsplaneringen.– Inom projektet hoppas vi

därför dels utveckla effektiva ochskonsamma metoder för mekani-serad skogsvård och dels utvecklaplaneringsmetoderna för effektiv,skonsam och kundanpassadskörd av skogen, säger MagnusThor, forskningschef på Skog-forsk.– Vi tror att resultaten kom-

mer ge Sverige och Europa ökadtillgång och effektivare nyttjandeav skogens förnybara råvara ochbioenergi. Dessutom kan detbidra till minskad global klimat-påverkan, utvecklad landsbygdoch precisionsinriktat skydd avmark, vatten, biologisk mångfald

och känsliga miljöer, hoppasSkogforsks ordförande GöranÖrlander.Pengarna, som alltså ger Skog-

forsk möjlighet att förstärkaforskningen inom några högak-tuella områden, kommer väl tillpass när institutet nu samlar finansieringslösningar inför dennya fyraåriga ramperioden 2017-2021. Ramperioden finansierasav näringen, staten via forsk-ningsrådet Formas samt olikafonder, uppdrag och EU-samar-beten som Efforte.

Regeringen vill införa ett kilome-terbaserat skattesystem för tungtrafik. Men vad innebär det förskogsbranschen? På Skogforsks webb hittar du

analyser om kilometerskatt (väg-

slitageavgift) och utredningar omskogstransporter med högre last-kapaciteter.

40 MILJONER TILL HÅLLBARARE SKOGSBRUK

2 | 2016 | 3

D

Markfuktighet

Skotare

F

Plantering

Skördare

FIF-taggar

Can Bus

Crowdsourcing

Drönare

Helikoptrar

I

Nöjd.Magnus Thor kan glädjas överen rejäl forskningspeng.

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

/BIT

ZER

VÄGSLITAGEAVGIFT PÅSKOGSTRANSPORTER?

Hur påverkas skogsbranschensaktörer av den nya skatten? läS mER

www.skogforsk.se/kmskatt

Forsknings- och innovations-projektet EFFORTE leds av detfinska skogsforskningsinstitu-tet luke och är ett samarbetemellan forskningsorganisatio-ner, skogs- och industriföretagsamt flera utvecklingsinriktadesmåföretag i Sverige, Finland,Frankrike och Storbritannien.

creo


Det svenska skogsbrukets effektivitetsutveckling får allt svårare att kompensera för kostnadsökningar och realt fallande virkespriser. Och denna utveckling har pågått i 20 år. Det visar Skogforsks Skogs-bruksindex – ett nytt mått på skogsbrukets ekonomiska effektivitet.

Text och foto: SVErKEr JoHAnSSon | [email protected]

DET GÅR KARVTSkogsbruket allt

mindre effektivt

– I princip kan man säga att virkesvärdet fort-sätter att minska samtidigt som skogsbrukethar svårt att bli effektivare i den takt som krävsför att vara fortsatt lönsamma, konstaterarRolf Björheden som leder Skogforsks teknik-program. Det nya skogsbruksindexet uttrycks som

virkesvärde fritt bilväg i förhållande till skogs-brukskostnaden. I skogsbrukskostnaden ingårbland annat avverkning, terrängtransport,skogsvård, vägar och administration. Indexetfångar därmed den totala ekonomiska effekti-viteten per kubikmeter i skogsbruket.Tillsammans med detaljerade uppgifter

från enkäter och officiell statistik om kostna-der och intäkter, prestationer i olika operatio-ner samt teknisk utnyttjandegrad av skogs-maskinerna bidrar skogsbruksindex till en merkomplett bild av skogsbrukets produktivitets-utveckling.

Fallande trendSkogsbruksindex uttrycks i relativa tal och harvarierat mellan 1,9–2,6 under den senaste 20-årsperioden. Från 1996 till 1999 ökade in-dexet men har därefter varit sjunkande, medkortsiktiga variationer kopplade till konjunk-tur. På senare år har index fallit under 2 ochtrenden fortsätter nedåt. Trots att virkespriserna sjunkit realt med en

till två procent per år sedan 1950-talet harskogsbruket kompenserat detta och stigandearbetskraftskostnader med ett allt effektivareskogsbruk. Men Rolf Björheden tror inte attenbart den tekniska utvecklingen kan garan-tera fortsatt lönsamhet i skogsbruket.– Då branschen mekaniserades så kunde vi

ofta se 10 procents effektivitetshöjning medvarje ny maskingeneration. Nu talar vi kanskeom 1–2 procent, och till betydligt högre ut-vecklingskostnad.

Nya angreppssätt– Därför måste de tekniska utvecklingsinsat-serna kompletteras med alternativa angrepps-sätt, fortsätter Rolf Björheden. Det handlarinte om några nyheter, men vi måste bli bättrepå att få ut kunskapen och de goda exemplen ipraktiken.– Skogsbruket kan fortfarande bli betydligt

bättre på att ta tillvara det virkesvärde somfinns och med bättre mätning och virkeshan-tering kombinerat med god flödeskontroll se

till att virket hamnar hos rätt användare, ex-emplifierar han. Jag tror också att organisatio-nen kan effektiviseras när det gäller hur olikaaktörer samverkar i produktionskedjorna –inom och över företagsgränserna. Dessutom ärdet förstås värdefullt med välbestockade ochvälskötta skogar.Och skogsbrukets effektivitet är en avgö-

rande fråga för samhällets hållbara utveckling,menar Rolf Björheden: – När så stora förhoppningar ställs till sek-

torns förmåga att bära omställningen till dennya bioekonomin gäller det att skogsbruket ärfortsatt hållbart, även i sämre avsättningslägenmed långt till industri!

RATIONALISERING


Skogsbruksindex 1951 – 2014

20

1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

Inde

x

Vi måste blibättre på att fåut kunskap ochgoda exempel i praktiken.

Skogsbruksindex sedan 1951 med en extra titt på de senaste åren (se graf på nästa sida). I ett historiskt perspektiv ligger index alltså ändå relativt bra till efter lyckat effektiviseringsarbete under 80- och 90-talen, men under de senaste 20 åren har trenden varit negativ. Nu krävs ett ryck.

’’

creo


RATIONALISERING

Det visar Skogforsks senaste uppföljning avskogsbranschens produktivitet, något mangjort varje år sedan 2008. Analysen visar ocksåprestationen i gallring i södra Sverige minskatnågot, förmodligen eftersom medelstammenminskat från 0,11 till 0,08 m3fub i de syd-svenska gallringarna.Medelstammens storlek är en viktig faktor

för skogsmaskinernas prestation – större trädär billigare att avverka och skota än små träd. I norra Sveriges gallringsbestånd är medel-

stammen ungefär densamma som tidigare,och i landets slutavverkningar har den ökatnågot.

Del i fortsatt trendSammantaget konstaterar Skogforsk i rappor-ten att årets resultat är en del i en trend: presta-tionen har gått ner de senaste två åren medanden tekniska utnyttjandegraden (TU) för ma-skinerna har utvecklats i positiv riktning.Och den här analysen är en viktig del av

Skogforsks uppdrag att hjälpa skogsbruketmed rationaliseringen:– Genom att årligen samla in data om pro-

duktiviteten får vi en bild av de förändringarsom sker på både kort och lång sikt, konstate-rar Torbjörn Brunberg som ansvarar för de år-liga analyserna.– Det är fortfarande några skogsföretag som

samlar in driftsdata från drivningsverksamhe-ten och de uppgifterna utgör grunden för re-dovisningen av produktiviteten islutavverkning och gallring.Totalt omfattar uppgifterna en avverknings-

volym på 14,5 miljoner m3fub, varav 74 pro-cent är slutavverkning och resten gallring.Prestationen är något högre i södra än i

MINSKAD PRESTATIONDen effektiva drifttiden hos skogsbrukets maskiner har ökat. Men ändå hararbetsprestationen minskat, något som troligen beror på de senaste årenskomplicerade och tidsödande uppstädning efter stormarna.

1960 1970 1980 199

Produktivitet och TU)

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

105

104

103

102

101

100

99

98

97

96

PRESTATION TU

REL

-TA

L

Utvecklingen för produktivitet och maskinernastekniska utnyttjandegrad (TU). Bedömningen äratt de senaste årens stormfällningar har sänktprestationen.

Fortsatttrend

men fortsatt högt tekniskt utnyttjande

Skogsbruksindex

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

2000 2002 2004 20

Det nya skogsbruksindexet uttrycks somvirkesvärde fritt bilväg i förhållande till skogsbruks-kostnaden. Trenden är negativ.

Produktiviteten uttryckt som m3sk per dagsverkei skogsarbete mellan åren 1958-2013. Skogsar-betet inkluderar drivning och skogsvård.

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020

30

25

20

15

10

5

0

m³sk/dv i skogsarbete (3-års medelvärde)

2012

creo


1998 2000 2002 2004 20

1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

140

120

100

80

60

40

20

0

SKOGSBRUK REL TAL KPI REL TAL

Skogsbrukskostnaden

Under förra året minskade skogsbrukskostna-den med en procent i förhållande till år 2014.Men trenden är stigande.

Under förra åretminskade skogsbru-kets kostnader meden procent i förhål-lande till år 2014.Även virkespri-serna föll något, vil-ket innebar en sänk-ning av industrinsråvarukostnader med hela tre pro-cent.Under förra året minskade kostna-

den för föryngringsavverkning ochgallring i norra Sverige, troligen pågrund av minskad stormavverkning.Däremot ökade avverkningskostna-derna i de södra delarna. Skogsbruketsänkte däremot skogsvårdskostnadenmed en procent och i förhållande tillövriga landet är skogsvården fortsattgenerellt dyrare i Götaland. Det visarSkogforsks och Skogsstyrelsens årligaenkät.Industrins råvarukostnad mins-

kade med cirka tre procent underåret, beroende på lägre virkespriseroch fem procent lägre transportkost-nader.

Om enkäten

norra Sverige. För avverkningens del beror detpå att medelstammen är större där. När detgäller skotningen beror det dels på ett störreuttag per ha, dels på ett kortare terrängtrans-portavstånd. En närmare granskning visar att

medelstammens storlek ökat något mellan debåda åren. Prestation och TU ökat för bådeavverkningen och skotningen, även om av-verkningsprestationen i norra Sverige minskatnågot. I gallringarna har medelstammens storlek

blivit mindre och en reflektion är att prestatio-nen endast minskat marginellt trots detta.Generellt gäller att genomsnittsprestatio-

nen är väsentligt lägre i gallring än i slutav-verkning, vilket beror på avverkningsförut-sättningarna. TU är något lägre för skördarnaän för skotarna, eftersom skördarna är merakomplexa. Däremot verkar det inte varanågon skillnad mellan slutavverkning ochgallring då det gäller TU.

Enkätens virkeshandel omfattade 41miljoner m3fub. motsvarande volym föravverkningarna var 43 miljoner m3fub.

MARGINELL SÄNKNING AVSKOGSBRUKETSKOSTNADER

– men märkbart lägre råvarukostnad för industrin

Förutom prestationen samlar institutet ävenin prestationspåverkande faktorer. Det rörsig om TU (teknisk utnyttjandegrad), medel-stammens storlek, volymuttag per hektarsamt terrängtransportavstånd. Materialetomfattar åren 2008 till 2015.

Avverkning och gallring 2008-2015

På rätt väg: transportkostnaderna minskade med hela fem procent i fjol.

creo

Oklara branschregler och riktlinjer. Skillnaderi krav på säkerhetsrutiner mellan – och inom -skogsföretagen. Och en räddningstjänst somfortfarande inte alltid hittar till brandplat-serna. Två år efter den senaste storbrandenfinns alla pusselbitar för en ny katastrof fortfa-rande på plats.Och i värsta fall hotar stopp för avverkning

och markberedning. Det konstaterade flerabranschföreträdare på en temadag om brand-skydd där entreprenörsföretaget Vallsta Skogs-maskiner bjudit in skogsnäringen,räddningstjänsten och forskare för att disku-tera det gemensamma ansvaret kring brandsä-kerhet.– Det har gått två år – nu gäller det att vi

samlar oss runt tydliga och enhetliga reglermellan uppdragsgivare och uppdragstagare närdet gäller brandskyddet, säger Bengt Algotssonvid Mellanskog. Vi måste absolut undvikatvingande lagstiftning med risk för stopp föravverkning och markberedning vid högabrandklasser, det kan bli väldigt fyrkantigt!Även Elin Sunesdotter vid SMF Skogsen-

treprenörerna hoppas på ökad tydlighet:– Idag har olika beställarföretag olika regler

och även inom företagen kan det skilja på hurkunderna och entreprenörerna samråder ombrandrisker, så det är verkligen inte glasklart.Men det går långsamt åt rätt håll, tycker hon:

– Några beställare har tagit fram regler ochmallar för hur samråd ska gå till och doku-menteras. Därmed är det tydligare vem somhar ansvar för vad. Men ansvaret bör finnastydligare beskrivet redan i avtalen mellan be-ställarna och utförarna – med en tillhörandeansvarsbegränsning, som är standard i bran-schen allmänna bestämmelser ABSE 09. Tyvärr är alla inte anslutna till dem.

Fast...inte heller i ABSE09 är direktiven sär-skilt tydliga. Här talas om "erforderlig utrust-ning och kompetens" – vad betyder det?

– Ja, i många fall mera än de två pulversläckaresom en skördare eller skotare ska ha med sigenligt enligt de vanliga försäkringsvillkoren. Å andra sidan ska allmänna bestämmelserhelst hållas övergripande, så det är lämpligareatt avtala om ansvaret snarare än vilken be-kämpningsutrustning som ska finnas på plats,menar Elin Sunesdotter.

Vill se kraftsamlingTomas Kolmodin är utvecklingschef vid Vall-sta Skogsmaskiner och tog initiativ till tema-dagen eftersom han vill se en kraftsamling ifrågan.– Totalförbud i de högre brandklasserna

vore katastrof, konstaterar han. – För att hinna med våra uppdrag skulle vi

vara tvungna att skaffa fler markberedare ochhur hanterar vi personalen i ett läge där vitvingas stå? Det skulle bli jättedyrt för alla parter.– På avverkningssidan hotar virkesbrist och

därmed enorma stilleståndskostnader vid in-dustrierna efter semesterperioden – i slutet avjuli är brandklasserna ofta höga, samtidigtsom industrin kräver stora volymer. Så motden bakgrunden är det ganska självklart att visnabbt måste lösa detta. Inom branschen.

Känner du dig trygg med dagens regelverk?– Alltså, även om 80–90 procent av oss klararav brandskyddet så måste vi se till att alla gördet. Annars får hela branschen ändå bärahundhuvudet om något liknande händer igen.Så vi behöver bättre styrning.– Skrivningar som ”erforderlig utrustning

och utbildning” duger inte. Då är det en tolk-ningsfråga om vad som är nödvändigt. Jagtycker om det vore bra med en gemensam läg-sta standard och tydligare riktlinjer. Flerabränder har uppstått på grund av att ansvarettenderat att bollas runt mellan aktörerna.

Litar inte på brandklassernaMen Erik Nyberg, skogsskötselledare på Svea-skog i södra Norrland, menar att man intebara kan hänga upp samrådet på brandklas-serna. Det är mera komplicerat än så.


BRANDSKYDD

Två år efter brandkatastrofen iVästmanland finns fortfarande ok-larheter om hur brandskyddet skaorganiseras i branschen. Men efterhot om avverkningsstopp samlas nuskogsbruket kring frågan.

Text och foto: SVErKEr JoHAnSSon /BITZER

DET HETTAR

TILLElin Sunesson, företagsutvecklare vid SMF Skogsentreprenörerna, vill se ett tydligare regelverk.

creo

– Det kan tända lite när som helst, sägerhan. I år har det tänt flera gånger i brandklass3 hos oss. Under försommardagar med lågluftfuktighet och frisk vind, då det i praktikenär väldigt lättantänt. – På förarens inrådan har vi ändå haft sam-

råd innan de här tillbuden och därför i ett parfall även haft brandvakt på plats. Så förarnamåste vara duktiga på att avgöra när det ärriskfyllt och ringa, så att vi har det där samrå-det.

Erik Nyberg har också andra tips på hur manundviker en tändning. Men det bygger påframförhållning, något som inte alltid ärskogsbrukets bästa gren.– Med en mix av trakter som är torra och

fuktiga kan man flytta och fortsätta på en traktsom inte har lika hög brandrisk. Men det krä-ver förstås att entreprenören har en lista medtrakter att välja bland. Eftersom vi kör på egenskog får mina entreprenörer ut traktbankenredan i februari-mars.


En titt i rapporterna från de senaste storaskogsbränderna visar att räddningstjänsternahar svårt att hitta rätt. nu ska en app minskaproblemet med dåligt kartstöd.

Skogforsk har tillsammans med Episcopes Pontus Appell utvecklat ett nytt hjälpmedel – ettförsta resultat från arbetet i Arbetsgrupp Brand,som är en kraftsamling för att ena skogsbruk,räddningstjänst och andra samhällsfunktionerrunt effektivare brandbekämpning och som ledsav Tomas Johannesson vid Skogforsk.

– När skogspersonalen åker till sin arbetsplatsloggas färden dit i appen - oavsett om det finnsnybrutna vägar eller om räddningspersonaleninte har tillgång till bra kartor så kan blåljussek-torn alltså följa spåret till larmkoordinaten, sägerTomas Johannesson. Vi testar den just nu ute ifält.

– Hade markberedarensom tände i Västmanlandhaft en sådan här så hadedet nog stannat vid ett till-bud, tror tomas Kolmodinpå Vallsta Skogsmaskineroch klappar på boxen - enstor plåtlåda med byglar påsidorna och tänkt att använ-das som en mobil förstahjälpen när det tänder.lådan innehåller vatten-dunkar, flamskyddsglas-ögon, brandfilt och sexhandbrandsläckare.

– boxen plockas med avmaskinen till en strategiskplats. Vi fokuserar på ensnabbinsats. Stora vattentan-kar tar lång tid att få fram tillbrandplatsen, med brands-läckare går det fortare.

Ni får inte ned en brand-vakt då?– nej, vi var tvungen attskippa gubben i lådan. Menannars är det mesta med.

Även våldsamma skogsbränder startar med en liten brand. Det var utgångspunkten närVallsta Skogsmaskiner designade sin nya ”brandbox” – en slags stora insatslåda som skaräcka för en effektiv första insats.

– första hjälpen om det tänder

Brandboxen

Utöver brandboxen kommer nu även andra hjälpmedel, till exempelMiraculum – ett relativt miljövänligt brandskyddsmedel. Det bestårav olika saltlösningar och används av bland annat SCA Skog ochflera länsstyrelser vid naturvårdsbränningar för att begränsa bran-den och – som på bilden – skydda värdefull död ved.

Skogforsk testarny brandapp

”Vi var tvungen attskippa gubben i lådan. Men annars är det mesta med!”

creo


FRAMGÅNGSRIK FORSKNING

Här listar ViSion tio forsk-ningsartiklar från Skogforskssenaste finansieringsperiod2013-2016 som gjort skill-nad – ute i skogsbruket ellerför fortsatt forskning och ut-veckling. – Vi vill visa på bredden i

vår forskning och även vil-ken betydelse enskilda forsk-ningsresultat kan få förskogsbrukets utveckling,säger Marie Larsson-Stern,forskningschef på Skogforsk.Listan har förstås ingen in-bördes rangordning.Hon är mån om att resul-

taten från verksamheten skanå ut och verkligen göraskillnad i näringen.– Artiklarna är visserligen

bara några exempel, men allahar bidragit till ny viktigkunskap, praktiska lösningareller ändrade regelverk. Ochinte minst till nya forsk-ningsidéer.Hon betonar också att

forskning och utveckling iallt högre grad är ett lagspeldär det är nödvändigt medsamarbete över både nations-och disciplingränser. Därförär det viktigt för Skogforskatt delta i internationellaforskarnätverk och samarbe-ten med industrin. Och attsynas i forskarvärlden:– Det är positivt att så

mycket av vår forskning pu-bliceras i välrenommeradetidskrifter. Då blir de bådevetenskapligt granskade ochexponerade för forskarvärl-den. Men också ”smalare”tidskrifter kan vara väl så effektiva för att nå dem somverkligen har nytta av resul-taten.

RESULTAT SOMGJORT SKILLNAD!

n��Vilken ny maskin ska mitt fö-retag köpa? Hur mycket ska jag tabetalt som entreprenör? Vad kos-tar avverkningen för mig somskogsägare? Och hur ska jag somforskare jämföra lönsamheten förmaskiner och metoder? Kostnadskalkyler kan vara nog

så knepiga att ta fram inomsamma land. Men går man övernationsgränserna blir det ännuvärre. Hur tar man hänsyn tillolika skattesystem, avgifter, bi-drag och regelverk för löner ochandra ersättningar när man jäm-för kostnader? Forskare, beställare och produ-

center har länge brottats medproblemen att göra internatio-nella prisjämförelser. Skogforskhar nu deltagit i ett COST-pro-jekt inom ramen för EU-samar-

betet. Projektet har tagit fram enstandard för att på ett transparentsätt beräkna skogsbrukets maskin-kostnader i olika länder. I artikelnbeskrivs modellen, och dessutomkan läsaren ladda ner en Excelfilmed hela kostnadskalkylen. Heltfritt!

Nyttan– den här modellen har förutsätt-ningar att bli en internationell stan-dard för maskinkostnadskalkyler.den används idag vid flera natio-nella och internationella forsknings-institutioner, bland annat IIASA.FPInnovations i Kanada kommertroligen att utgå från den när de tarfram sin nya kalkylmall, säger larsEliasson, Skogforsk och en av för-fattarna bakom artikeln.

ArtikelnAckerman, P, Beibo, H., Eliasson,l., de Jong A., lazdinis, A. & lyons,J. 2014. The COST model for calcu-lation of forest operations. Interna-tional Journal of Forest Engineering25(1), 75-81.

n��Landsöverskridande, klimat-anpassade användningsrekom-mendationer för tall. Det ärresultatet av ett långvarigt samar-bete mellan Skogforsk, SMHI,Rossby Centre och finska Natur-resursinstitutet LUKE.Bakom beräkningarna ligger

uppgifter från över en halv mil-jon träd i Finland och Sverige.Tillsammans med 22 klimatvari-abler visar de nya modellerna hurtallen påverkas av förflyttning idag – och i ett framtida klimat.De modeller som utvecklats är

giltiga i både Finland och Sverigeoch de kan användas för alla idaganvända skogsodlingsmaterialmed tall. I modellerna är tempe-ratursumma viktigast för att be-

skriva planteringslokalen och la-titud (fotoperiod) viktigast för attbeskriva förflyttningseffekter.

NyttanKlimatanpassningen görs redan ipraktiken då klimatförändringarnainkluderades i det svenska verkty-get Plantval 2011. det används av

plantskolor och plantbeställare. Ioktober kommer en ny version avPlantval Tall med de nyutvecklademodellerna, vilka också använts iFinland där användningsområdenaför tall nyligen justerats norrut.

– I början av 2017 lanserar vi des-sutom en gemensam version avPlantval Tall för Finland och Sve-rige. Våra resultat visar att det gårlika bra att använda en finsk plan-tage i Sverige och en svensk i Fin-land. Tallens gener bryr sig inte omnationsgränser, säger mats Berlinsom är koordinator för arbetet medde nya klimatmodellerna.

ArtikelnBerlin, m., Persson, T., Jansson, G.,Haapanen, m., Ruotsalainen, S.,Bärring, l. & Andersson Gull, B.2016. Scots pine transfer effect mo-dels for growth and survival in Swe-den and Finland. Silva Fennica50(3), article id 1562.

FOTO

: SK

OG

FOR

SK

10Marie Larsson-Stern, Skogforsk.

Text: MAtS HAnnErz | Foto: SVErKEr JoHAnSSon/BITZER

Störst kör först.Mikael Karlsson vartestförare när Skogforsk jämfördemaskinstorlekar.

Standardiserade maskinkostnader underlättar internationella jämförelser

nya modeller räddar tallen när klimatet blir varmare


n��Skogsbränsle har en viktig rolli Sveriges omställning till fossilfrienergiförsörjning. Men bränsletär skrymmande, det har lågtvärde jämfört med rundtimmeroch konkurrensen med andraenergislag är knivskarp. Köparnahar knappast utrymme att betalamer, ökad lönsamhet handlar istället om att minska kostnadenför råvaran. Inte minst för trans-porterna eftersom de står för enfemtedel av skogsbränslets kost-nader hos kunden.I artikeln har optimeringsex-

perter knutna till Skogforsk ana-lyserat samtligaskogsbränsletransporter i Sverigeunder ett år med data från skogs-brukets egen ”IT-hub” – SDC.Det handlar om 58 000 avverk-ningar, 200 000 transporter och647 mottagare i form av termina-ler eller värmeverk. Resultatenvisar att det finns potential attfrakta bränslet mer kostnadsef-fektivt – fem procent genom op-timerade transporter inom

företaget, tre procent genom attutnyttja säsongsvariationernabättre, sju procent genom attsamordna olika sortiment och sexprocent genom samarbete. Totalthandlar det om potentiella bespa-ringar på 22 procent.

Nyttan– Skogsbränslet har det tufft idag ikonkurrensen med andra energibä-rare. Samtidigt finns en enormenergipotential i våra växande sko-gar. Våra optimeringslösningar hjäl-per idag skogsbruket till bättreplanering i hela försörjningskedjan,säger mikael Rönnqvist, professor ioptimering med ett långvarigt sam-arbete med Skogforsk.

ArtikelnFlisberg, P., Frisk, m., Rönnqvist,m. & Guajardo, m. 2015. Potentialsavings and cost allocations for fo-rest fuel transportation in Sweden:A country-wide study. Energy 85,353-365.

n��”Ekologiskt fotavtryck” är ettmått på mängden resurser somen människa förbrukar. Mått-stocken används också för vatten.Vattenfotavtrycket (Water

footprint) uttrycker den mängd

vatten som konsumeras för attproducera en vara eller en tjänst.Här blir det lite knepigt för

skogsbruket. Vattenfotavtrycketräknar nämligen in avdunst-ningen (evapotranspirationen)

som konsumtion, och det är enav de största posterna när fotav-trycket appliceras på svensk skog.I artikeln kritiserar forskarna

sättet att använda vattenfotav-trycket för skog i regioner medriklig nederbörd.De menar att evapotranspira-

tionen är en naturlig del av vatt-nets cykel som inte bör räknas ini fotavtrycket för dessa skogar.Även en orörd skog avdunstar juvatten, och vattnet cirkulerar till-baks till skogen som nederbörd.Avdunstningen bör därför inteses som konsumtion, menar fors-karna.

Nyttan– Vår forskning har bidragit till attförklara vattnets kretslopp i skog iNorge, Sverige och Finland och vil-ken påverkan skogsbruk har i dettasystem. det går inte att användasamma mått för en svensk brukadskog som för en bevattnad bom-ullsodling, säger vattenforskarenEva Ring på Skogforsk.

optimering ger smartare bränsletransporter

Forskare kritiserar mått för vattenfotavtryck

Eva Ring, vattenforskaren, Skogforsk.

Artikelnlauniainen, S., Futter, m.N., Elli-son, d. Clarke, N., Finér, l., Hög-bom, l., laurén, A. & Ring E. 2014.Is the water footprint an approp-riate tool for forestry and forestproducts: The Fennoscandian case.Ambio 3, 244-256.

creo

n��Skogens dynamik, historiskaarv, klimat och ägarstruktur skil-jer sig stort från södra Sverigeslövskogslandskap till norra Sveri-ges barrskogsbälte. Men regelverkoch strategier för hänsyn och na-turvård är nästan de samma.I artikeln argumenterar ett stortantal naturvårdsbiologer frånolika delar av Sverige för att na-turvården i högre grad bör anpas-sas till regionala förutsättningar.De presenterar ett beslutsstöd

för hur naturgeografiska skillna-der ska ges större tyngd i natur-vårdsstrategier och policys. Detstartar med att formulera övergri-pande mål för naturvårdspoliti-ken. Steg för steg bryts målet neri regionala mål och beskrivningarav den naturgeografiska regio-nens förutsättningar. Om natur-vården blir mer regionaltanpassad kommer den också attbli effektivare.

Nyttan– Artikeln har lett till ett arbete medatt ta fram en regionindelning förSverige som kan användas för attanpassa naturhänsynen vid avverk-ning. det kan till exempel handlaom att prioritera vilka biotoper somär särskilt viktiga att spara i olikadelar av landet, säger lena Gustafs-son från SlU.

ArtikelnGustafsson, l., Felton, A, Felton,A.m., Brunet, J., Caruso, A., Hjäl-tén, J., lindbladh, m., Ranius, T.,Roberge, J-m. & Weslien, J. 2015.Natural versus national boundaries:the importance of considering bio-

geographical patterns in forest con-servation policy. Conservation let-ters 8, 50–57.

FRAMGÅNGSRIK FORSKNING


n��Rotrötan växer inte lika snabbti alla träd – det finns en genetiskvariation och därmed en potentialatt förädla fram mer röttåliga gra-nar. Skogforsks förädlingsprogramför gran har haft ett mångårigtsamarbete med forskare vid blandannat SLU för att undersöka hurde genetiska sambanden ser ut.Med avkommor från två av

förädlingspopulationens föräld-raträd kunde forskarna kon-struera en genkarta, och därlyckades man för första gångenidentifiera några av de DNA-sekvenser som är kopplade tillförsvaret mot rotröta. Totalt hit-tade man 13 genmarkörer somman arbetar vidare med.

Nyttanmalin Elfstrand, molekylärbiologoch expert på rotröta vid SlU, sam-arbetar med Skogforsk kring gen-kartläggningen. Hon berättar att de

identifierade markörgenerna nuundersöks närmare i granar frånTreO-plantagerna som testas förmotståndskraft mot rotröta.– molekylära markörer för resistenskan användas i förädlingen. Vi kankanske inte förädla fram helt rotrö-tefria granar, men markörerna vihar kan till exempel användas föratt screena unga plantor och väljabort de med sämst motståndskraft,säger hon.

Bo Karlsson, granförädlare påSkogforsk, fyller på med att ävensmå framsteg får stor betydelse:– lyckas vi förädlare minska rötanmed några procent betyder detmycket för skogsbruket, säger han.

Artikelnlind, m., Källman, T., Chen, J., ma,X-F., Bousquet, J., morgante, m.,Zaina, G., Karlsson, B., Elfstrand,m., lascoux, m. & Stenlid, J. 2014.A Picea abies linkage map based onSNP markers identifies QTls forfour aspectts of resistance to Hete-robasidion parviporum infection.PloS ONE 9(7): e101049. doi:10.1371/journal.pone.0101049.

n��Vad händer med den genetiskavariationen hos träden när vi bru-kar skogen? Det är en viktig frågasom påverkar skogens förmågatill långsiktig anpassning, till ex-empel till ett förändrat klimat.Om för få träd är föräldrar ökarsläktskapet mellan avkommornaoch den genetiska variationenminskar.En studie från Skogforsk och

SLU har nu jämfört den gene-tiska variationen på DNA-nivåmellan orörd naturskog, fröträds-föryngring och plantering medförädlade tallar. Undersökningengenomfördes med material fråntallbestånd i tre regioner i norraSverige. I varje region ingick detre olika beståndstyperna, ochfrån varje bestånd samlades pro-ver in från 200 träd. TrädensDNA från cellkärnor, kloroplas-ter och mitokondrier undersök-tes med genetiska markörer, såkallade mikrosatelliter.Det visade sig att det inte gick

att se någon skillnad mellan be-ståndstyperna, vare sig i inavels-grad eller andelen sällsynta ochunika genvarianter. Förklaringenantas vara att tillräckligt mångaföräldraträd har bidragit till dennuvarande trädgenerationen, vil-ket innebär att den genetiska varia-tionen bevarades på samma nivå.

Nyttan– Ett viktigt resultat är att förädladeplantor från fröplantager inte mins-kar den genetiska variationen. Vihade förväntat oss till och med enhögre variation i de förädlade sko-garna då föräldraträden kommerfrån ett geografiskt större områdeoch därmed förväntas vara merobesläktade. möjligen var analys-metoden inte tillräckligt skarp. Nu utvecklas snabbt nya genetiskametoder som ger möjlighet tillhögre upplösning.

det säger Bengt Andersson Gull,Skogforsk, som är en av författarna.Han betonar också att studien ärunik – han känner inte till någon lik-nande undersökning som har haftett lika bra försöksmaterial.

ArtikelnGarcia Gil, m.R., Floran, V., öst-lund l., mullin, T.J. & AnderssonGull, B. 2015. Genetic diversity andinbreeding in natural and managedpopulations of Scots pine. Tree Genetics & Genomes 11: 28.doi:10.1007/s11295-015-0850-5.

brukade skogar och naturskogar har samma genetiska variation

Drömmen om den röttåliga granen

Effektivare naturvård med hänsyn till regionala skillnader

Bengt Andersson Gull har koll på dengenetiska variationen.

10 RESULTAT SOM GJORTSKILLNAD!

FOTO

: SK

OG

ENBI

ld


n��Många är rädda att asken skagå samma öde till mötes somalmen med sin almsjuka. De för-sta skadorna av askskottsjuka rap-porterades i Sverige 2001–2002,och fem år senare var sjukdomenspridd i hela det svenska utbred-ningsområdet. Skogforsk be-stämde sig då för att inventeraskador och dödlighet i de två frö-plantager som finns i landet. Iplantagerna Snogeholm och Trolle-holm i Skåne finns ympar (klo-ner) av 106 askplusträd från södraSverige.

Det visade sig att inga askklo-ner var helt resistenta, däremotfanns en stark genetisk kompo-nent för mottaglighet mot sjuk-domen. Med urval av friskaindivider och traditionell skogs-trädsförädling finns det hopp förasken. Den vetenskapliga artikeln

blev den mest nedladdade i tid-skriften Scandinavian Journal ofForest Research med 4 500 vis-ningar på kort tid, och den harblivit flitigt citerad av andra fors-kare. Studien har också fått upp-följare, bland annat i Danmarkoch Litauen.

Nyttan– Studien var en av de första sombehandlade genetiska skillnader i

askskottsjuka, dessutom med enstatistiskt bra försöksdesign. I dagvet vi att det går att bromsa ska-dorna genom urval av friska indivi-der. Skogforsk har nu registreratöver 500 vitala askar i bestånd frånSkåne till Uppland. Om några år besöker vi träden igen.

– Tanken är att vi ska göra artifici-ell resistenstest och sedan användade mest motståndskraftiga till nyafröplantager, säger lars-Göran Ste-ner.

ArtikelnStener, l-G. 2013. Clonal differen-ces in susceptibility to the diebackof Fraxinus excelsior in southernSweden. Scandinavian Journal ofForest Research 28(3), 205-216.

n��Lastbilstillverkare har jobbatlänge med aerodynamiken för attminska bränsleförbrukningen.Hytterna har fått en mjukare ochmer vindavstötande utformning,men när bilen ska byggas ut tillett helt timmerekipage kommervindmotståndet mer i skymun-dan. Det är mycket som bromsarpå en timmerbil – släp, last, sta-kar och kranar. Den här artikelnvisar hur enkla lösningar förvindavvisning kan minska bräns-leförbrukningen och spara miljöoch kostnader.Studierna genomfördes av

Skogforsk tillsammans med last-bilstillverkare, komponenttillver-kare och Linköpings universitet.Den skalenliga modellen som tes-tades i vindtunnel visade hurvindavvisare på hytten, nedfälldastakar vid tomlast och täckningav utrymmet framför och mellantravarna kan sänka vindmotstån-det rejält.

Nyttan– Studierna var en del av ETTpro-jektet, där vi arbetar med längreoch tyngre fordon. I projektet ETT-aero visar vindtunneltesterna enstor potential, det kan handla omupp till 20–25 procent lägre vind-motstånd och 10 procent lägre

bränsleförbrukning. Nu går vi vi-dare med skarpare tester. Våravindavvisande åtgärder ska monte-ras på tre fordon för att se vilkavinster vi kan göra i praktiken, be-rättar Claes löfroth, vägtransport-expert på Skogforsk.Han fortsätter:– lite kuriosa är att Scania släpptesin första lastbilsmodell på 20 år nui slutet av sommaren. där har manarbetat hårt med aerodynamiken,och deras tekniker deltog också idet vindtunnelprojekt som artikelnhandlade om.

Artikelnlöfroth, C., Karlsson, m., Gårdha-gen, R., Ekman, P. & Söderblom, d.2015. Aerodynamics of timbertrucks – a wind tunnel investigation.SAE Technical Paper 2015-01-1562.doi: 10.4271/2015-01-1562.

n��Jodå, dikesrensning kan få fartpå trädens tillväxt. Det är nu be-kräftat i den kunskapssamman-ställning som Skogforsk har gjorttillsammans med finska forsk-ningsinstitutet LUKE. I tallskog på torvmark har man

mätt upp tillväxtökningar på 0,5-1,8 m3 per hektar och år under15-20 år efter dikesunderhållet.Ett viktigt resultat för praktikenär att dikesrensning ger liten effekt om virkesförrådet är övercirka 150 m3 per hektar. Tillväxt-effekten verkar också vara liteneller obetydligt om den ur-sprungliga grundvattennivån ärdjupare än 30-40 cm under mark-ytan. Dikesrensning bör därförprioriteras i samband med slutav-verkning eller i ung gallringsskog.

Nyttan– Resultaten visar att beståndets ut-veckling har stor betydelse för vat-tenförhållandena i marken och attdikesrensning ger bäst effekt i bör-jan av omloppstiden. den kunska-pen gör att vi bättre kan prioriteravilka objekt som ska dikesrensas,säger Ulf Sikström, Skogforsk.Artikeln pekar också på avsaknadenav försöksresultat från Sverige – allastudier som berör tillväxt är gjorda iFinland.

– Vi har nu börjat täppa igen kun-skapsluckan med en studie av 14 di-kesrensade bestånd från överkalix inorr till Nybro i söder. med årsrings-analys försöker vi uppskatta tillväxt-effekterna, fortsätter Ulf Sikström.

ArtikelnSikström, U. & Hökkä, H. 2016. In-teractions between soil water con-ditions and forest stands in borealforests with implications for ditchnetwork maintanance. Silva Fen-nica 50(1), article id 1416.

bättre prioritering av dikesrensning

Minskat luftmotstånd sparar miljö och pengar

Kartläggning ger hopp om askens framtid

Claes Löfroth testar vindsmarta last-bilar i en vindtunnel.

Inte bara virket hotas – asken är ocksåen viktig del av kulturarvet.

FOTO

: SK

OG

ENBI

ld

KUNSKAP DIREKT BLIR SKOGSKUNSKAP


Tanken bakom verktygen är att skogsägareeller rådgivare ska kunna stå i beståndet ellersitta med en skogsbruksplan och göra beräk-ningar för den egna skogen. Här hittar du detmesta, från planeringen av skogsbilvägen tilluttransporten av virket. Och däremellan omdet lönar sig att röja, gallra, plantera förädladeplantor eller byta trädslag.

Verktygslådans första hjälpmedel var Röj-ningsanalys i slutet av 1990-talet. ForskarenFolke Pettersson, en av konstruktörerna,minns diskussionerna.

– Verktyget utvecklades inom projektet Familjeskogsbrukets profilfrågor. Drivkraftenvar det då låga intresset för röjning bland

många privata skogsägare. Lönsamhet ansågsvara en viktig drivkraft, och därför fanns ettbehov av att belysa de ekonomiska konsekven-serna av röjning.

– Skogforsk hade redan ett bra samarbetemed forskare på SLU och kunde utnyttjakända funktioner för tillväxt och beståndsut-veckling som användes när verktyget pro-grammerades, och år 2000 kunde den förstaversionen publiceras.

– Idag har vi byggt om det, slipat på funk-tioner och skapat fler inställningsmöjligheterså att det blir ännu mer verklighetsnära, sägerFolke Pettersson.

Hans arbete fortsatte tillsammans med

andra forskare och resulterade i flera smartaverktyg som Gödslingskalkyl, gallringspro-grammet Ingvar, Beståndsval och Flis av Flis. I många av dessa har forskaren Staffan Jacob-son haft en nyckelroll.

– Men man måste använda alla verktygmed sunt förnuft, uppmanar Staffan Jacob-son. Resultaten blir förstås inte bättre än dedata man stoppar in. Och handen på hjärtat,hur många har fullständig koll på att alla siff-ror i skogsbruksplanen är aktuella? Ska beräk-ningarna bli bra bör man helst ge sig ut ochmäta på nytt i beståndet.

– Som produktionsforskare jobbar vi juhela tiden med modellberäkningar och att tafram nya funktioner för skogens utveckling.Det känns ganska naturligt att fler ska kunnafå del av alla möjligheter som finns att räknapå skogen.

EXPERTRÅDStaffan Jacobsons och Folke Petterssons expertkunskaper omvandlas i Kunskap Direkt tillpraktiska beslutstöd – en genväg från forskning till praktik!

Verktygslådan för ett lönsammare skogsbruk finns i rådgivningssystemetKunskap Direkt, som nu blir Skogskunskap. Snabbt, gratis – och tillgängligöverallt där du har kontakt med webben.

direkt i din mobil

Forskarnas

Text: MATS HANNERZ | Foto: SVERKER JOHANSSON/BITZER


Mike Bobik planerar skogsmarks-gödslingen på SCA Skog, som i år attgödslar 6 000 hektar på egen mark.Ett normalt gödslingsprogram börjarredan efter första gallringen, upprepasefter den andra och avslutas med entredje gödsling ungefär 10 år föreslutavverkning.SCA använder Skogforsks göds-

lingsfunktioner i sina egna plane-ringsprogram men använder ocksåverktyget Gödslingskalkyl i Skogs-kunskap, då SCA överväger att gåöver till räntebelastade gödslingskal-kyler.SCA säljer också ca 3 000 ha göds-

ling per år till enskilda skogsägare:– Då har vi stor nytta av Göds-

lingskalkyl, tycker Mike Bobik. Vihänvisar till verktyget eftersom skogs-ägaren själv kan gå in och räkna påkonsekvenserna av gödslingen. I kombination med Skogforsks göds-lingsbroschyr blir det ett utmärkt fak-taunderlag.Är det något i verktyget som kan

bli bättre? Mike Bobik tänker efter.– Idag finns en spärr för bestånd

under 100 kubikmeter per hektar. Vihar ibland behov av att gödsla glesabestånd i gallringsfasen, som sedan fårväxa på sig. Det vore bra om det gick.

att räkna på dessa också.

Volymen av ett enskilt träd – med volymfunktioner för 11 trädslag | Vägbåtnad – räkna ut om det lönar sig att bygga skogsbilväg |Virkesförråd – räkna ut den stående volymen i beståndet | WeCalc – beräkningar för skogsbränsle | Bonitet – både Skogshögsko-lans system och Jonson-bonitet | Förädling och ekonomi – föryngra med förädlat material, vad blir vinsten i pengar? | Gallringsmallar– för tall, gran och sex olika lövträd | Grusåtgång – vikt och volym för att grusa upp vägen | Hybridaspens ekonomi – hur slår föryng-ringsmetod, hägn och gallringar? | Kraftsamling Skog – räknar ut lönsamheten med aktiv skogsvård | Snytbaggemodellen – hur på-verkas skadorna av sättet att föryngra? Ett verktyg från SlU. | Näringssnurran – beräknar näringsförluster och behov av askåterföringvid skogsbränsleuttag.

ANTAL SIDVISNINGARUNDER 2015

Beståndsval15 500

Volymberäkning8 900

Plantval8 100

...ochmångaandrasmartaverktygi Skogs-kunskap

– Jag använder Gödslingskalkyl för att få fram ett bra beslutsunderlag. Hur förräntar sig en gödslingsinvestering under olika förutsättningar? Med kalkylen kan jag laborera medtidpunkter, åldrar, skogstillstånd och prisunderlag.

SCA RÄKNAR MED GÖDSLINGSKALKYL

Nöjd med hjälpen.Mike Bobik gör kalky-ler för nästan 10 000 hektar gödsling per år.

SKOGS-VERKTYGENS

3TOPP

Smarta verktyg:

creo

7

Idag görs drygt 40 % av alla besök iSkogskunskap i en mobil ellerläsplatta och det är en andel somfortsätter att växa. Webbsidor sominte tar hänsyn till mindre skärmarkommer att försvinna på sikt.

mobilanpassning har varit led-stjärna och vision länge. Redan2001 siade Kunskap direkts grun-dare Sverker Johansson att ”Framti-den är mobil”. långt innan desmarta telefonernas inträde togKunskap direkt fram en mobil ver-sion av gallringsmallarna och år2007 såg ”mobil röjning” dagensljus. det visade sig bli ett verktygmed några få, men entusiastiska,användare som tyckte det var jätte-läckert att räkna på plats i skogenmed den frimärksstora skärmen ien Nokia eller Ericsson-telefon.

Idag finns en avskalad version försmarta mobiler som man kan någenom adressen mobil.kunskapdi-

rekt.se, men det stora jobbet attgöra om alla verktyg till mobil de-sign är på gång. Sven Tegelmo ärprogrammerare på Skogforsk, ochden som ser till att visionerna blirverklighet.

– Vi har börjat föra över verkty-gen till ett nytt format i vår test-miljö. Eftersom de har så kalladresponsiv design anpassar de sig tillalla enheter och skärmstorlekar. deska kunna användas i telefonen iskogen lika lätt som i datorn på kon-toret, och självklart också i läsplat-tor, säger han.

öppnar för extern användningSven ser också till att verktygen

programmeras så att de kan anro-pas även från andra hemsidor via såkallad webbtjänst. Beräkningarnautförs på en central server mengränssnittet med formulären somfylls i kan ligga i en skogsbruksplaneller ett företags egna verktyg.

– Tekniken gör det möjligt att in-tegrera verktygen i företagens egnahemsidor eller appar. Vi har förståttatt det finns ett intresse från bran-schen. Samtidigt måste vi varamedvetna om att verktyg som an-

vänds i företagssystem kräver enannan förvaltning och service änvad vi kan utlova idag.

de nya mobila verktygen börjarsläppas under hösten 2016.

Text: Mats Hannerz.

Plantval – blott Finlandsvenska tallar har...eller?

Plantval är det webbaserade be-slutsstödet för val av skogsodlings-material av tall, gran, contortatalloch vårtbjörk. det tar hänsyn till

Röjning – en lönsamnödvändighet

det är hög tid att sluta se röjningensom en kostnad, det är en investe-ring och en nödvändighet för att fåstormfasta, växtliga bestånd medgod kvalitet. Verktyget Röjnings-analys räknar ut hur beståndet ut-vecklas med och utan röjning medolika stamtätheter, medelhöjderoch trädslagsblandningar. Hur serbeståndet ut när det är dags för för-stagallring? Och hur utvecklas detfram till slutavverkningen? Verkty-get gör en totalanalys av ekonominoch det visar sig att ofta är röj-ningen betald redan vid den förstagallringen! det kostar ju mycket attgallra bort många klena stammar.www.kunskapdirekt.se/rojnings-analys

Frostrisk hos gran –idag och i ett nytt klimat

Fel gran på fel plats med fel föryng-ringsmetod leder ofta till frostska-dor. Här är verktyget som tarhänsyn till när granar av olika ur-sprung skjuter sina skott på vårenoch invintrar på hösten. Frostriskenpå en plats beror på den lokala to-pografin och marken, men förståsockså var platsen ligger. Frostris-kerna bygger på klimatdata från 357klimatstationer i hela landet.

Ett spännande tillägg är att detgår att beräkna frostrisken i ettframtida, varmare klimat. det kanlåta som en paradox men granarnariskerar faktiskt att frysa mer när detblir varmare. de triggas nämligenatt starta sin tillväxt för tidigt.www.kunskapdirekt.se/frostrisk

POPULÄRAVERKTYG

Besöken med mobil och läsplatta ökar snabbt. Att surfa i mobilen var mest förnördar fram till ungefär 2010, samma år som Iphone 4 släpptes. Sedan har detgått fort. Södra introducerade läsplattor på hösten 2011, och idag är det standardför många som arbetar i skogen. När Skogskunskaps nya mobilversion släppskommer troligen andelen mobilanvändning att öka ytterligare.

1998 2000 2002 2004 20

2000 2002 2004 20

Proc

ent a

v al

la b

esök

i K

unsk

ap D

irek

t

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

LÄSPLATTA

MOBIL

DE NYA MOBILA VERKTYGEN

BÖRJAR SLÄPPAS UNDER HÖSTEN 2016

NU RÄKNARVI I MOBILEN

KUNSKAP DIREKT BLIR SKOGSKUNSKAP


hur tillväxt, kvalitet och överlevnadpåverkas av varifrån materialet här-stammar och var det ska planteras.

Att välja rätt är lönsamt. En föräd-lad tall av de bästa sorterna påmarknaden idag kan ha en volym-tillväxt på 15–20 procent över ”or-tens proveniens” när både tillväxtoch överlevnad vägs samman. Påen kärv lokal kanske överlevnadenär viktigare än tillväxtpotentialen –det tar verktyget hänsyn till.

Nu jobbar förädlarna för att tafram Plantval 2, där plantager frånbåde Sverige och Finland kan jäm-föras. Finsk tall kan mycket väl passai norra Sverige, och svenska tallarkan täcka upp behoven i Finland.www.kunskapdirekt.se/plantval

creo


Gödslingskalkyl –skogsägarens lönsam-maste investering

Satsa 3 000 kronor på gödsling ochskörda 10 000 kronor extra i rot-netto tio år senare. låter det lön-samt? Gödsling slår i princip allaskogliga åtgärder om man vill hasnabb återbäring. men alla skogarpassar inte lika bra, och det finnsmiljömässiga hänsyn att ta. I Göds-lingskalkyl matar man in data omdet egna beståndet och göds-lingen. Verktyget räknar ut tillväxt,kvalitetsförändringar, virkesvärdeoch rotnetto när beståndet är klartatt avverka.www.kunskapdirekt.se/godsling

Rotröta– granskogens gissel

Riskerar rotposten att bli en röt-post? I snitt är 14 procent av gra-narna i gallrings- och slutavverk-ningsskog angripna av rotröta. Rötrisken ökar med ålder, diameter,ståndortsindex och andel gran,men minskar i kyligare klimat, påfuktigare mark och på sandig mark.Alla faktorer vägs samman i en mo-dell i verktyget Rotröta för att be-räkna sannolikheten för röta i ettenskilt bestånd. I ett andra steg in-venteras ett stickprov av granarnaför att få den faktiska rötfrekvenseni beståndet.www.kunskapdirekt.se/rotrota

Ingvar – vad händer omjag gallrar? Och låterbli att gallra?

INGVAR står för ”interaktiv be-ståndsvariator”. Ett kryptiskt namnmen ett smart program som geröverskådliga prognoser för hur be-ståndet utvecklas och vilka virke-suttag som kan göras. Programmetger förslag på åtgärder som när detär bäst att gallra och slutavverka,och det går att följa både bakåt ochframåt vad som händer om manändrar skötseln. Programmet lad-das ned och körs på egen dator.www.kunskapdirekt.se/ingvar

Flis av Flis

Hur mycket skogsbränsle går detatt ta ut från ett enskilt bestånd?Och hur påverkar skogsbränsleut-taget ekonomin på kort och långsikt? det kan skogsägaren analy-sera med FlISavFlIS. Programmetladdas ned och körs på egen dator.www.kunskapdirekt.se/flisavflis

PRESSTOPP!”Kunskap Direkt” blir

”Skogskunskap”28 nov.

Kunskap Direkt försnu över till en helt nydesign, ännu bättreanpassad till mobilaenheter. i sambandmed att den nya desig-nen lanseras senareunder 2016 byter sys-temet också namn tillSkogskunskap.se.

2000 2002 2004 20

1998 2000 2002 2004 20

Vetgiriga skogsägare

Lärare/forskare

Annan

Entreprenör/maskinförare

Tjänstemanskog

Skogligstudent

45 %

12 %

16 % 11 %

10 %

6 %

VEM ANVÄNDER

KUNSKAP DIREKT

OCH VERKTYGEN

?

Så här såg användningen ut vid en undersökning

under 2012.

FOTO

: SV

EN T

EGEl

mO

.

1998 2000 2002 2004 20

creo


ORGANISATION

AVVERKNINGSKEDJAN

Stärker länkarna i

I Örebro har en entreprenör och en markägare satt ihop en arbetsgrupp som alla jobbar med avverkning. Tillsammans – men inom olika företag. Målet: att gemensamthöja lönsamheten i avverkningskedjans alla länkar.

Text och foto: MAlin Von ESSEn

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

/BIT

ZER

Ett forum för ökad

konkurrenskraft

Vision | 3 | 2016 23

– Man kan inte sitta i sin egen vrå utanmåste ge och ta tillsammans med andra,säger avverkningsentreprenören KolbjörnKindströmer, Skog och Salix AB. Att ma-skinerna ska kunna hantera så mycket mervirke tror jag inte på – om vi inte hittarnågon ny teknik. Ökad lönsamhet handlarom att människorna i skogen måste samar-beta bättre.Arbetsgruppen består av markägare, pro-

duktionsledare, inspektor, avverkningsen-treprenör, åkare och virkesområdeschef ochtanken är att gruppens erfarenheter skaspridas till hela virkesområdet. KolbjörnKindströmer, som tillsammans med mark-ägaren Krister Skarin tagit initiativ till arbetsgruppen, tror att bättre samverkanmellan olika funktioner i avverkningsupp-draget är rätt väg att utveckla skogsbruket:– Vi vill diskutera det som är viktigt för

oss, det som vi är beroende av för att få ked-jan att fungera. Hit hör till exempel kvalite-ten på avlägg, kartmaterial, traktdirektiv,framförhållning och hur trakterna klassasefter bärighet.

Söker dialog med skogsägarnaEn uppgift för gruppen är också att ut-veckla dialogen mellan skogsägarför-eningen och skogsägarna. Det skulle kanskekunna ge dem den framförhållning i av-verkningsuppdraget som behövs för atthålla kvalitet och produktivitet på hög nivå.– Om inte skogsägaren lägger ut sina trak-

ter i god tid kommer vi ingenstans. På bo-lagssidan lämnar man ut sin karta ett halvår iförväg, men där är vi inte ännu i privat-skogsbruket, säger Kolbjörn Kindströmer.Mikael Larsson, virkesområdeschef på

Mellanskog, tror också att utvecklad dialogmed markägaren är en nyckel.– Om vi berättar för varandra om våra

olika förutsättningar så ökar förståelsen förvar flaskhalsarna finns. Skogsägaren måsteförstå våra villkor och vi måste bli bättre påpedagogik, säger han.

Kortsiktig problemlösningskulturFör Kolbjörn Kindströmer var det medverkani utvecklingsgruppen Entreprenörsforumsom gav honom inspirationen till att utveckladialogen runt avverkningsuppdraget.– Där har jag träffat andra entreprenörer

och forskare som tycker som jag och det vargrunden till att vi startade det här, säger han. Med bred och god dialog hoppas arbets-

gruppen i Örebro kunna skapa förståelseoch respekt för allas arbete. En ambition äratt försöka förändra attityderna så att vi intebara löser akuta problem, utan lär oss merom vad det är som skapar problem runt av-verkningsuppdraget. Det minskar risken föratt problemen bara flyttas framåt i kedjan.

Framgångsfaktor – och fallgropBodel Norrby, som är med och driver En-treprenörsforum för Skogforsks räkning,menar att problemlösningskulturen i skogs-bruket både är en framgångsfaktor och enfallgrop – och ett av skälen till att Entrepre-nörsforum bildades. – Entreprenörsforum startades för att

många i skogsbruket löser problem kortsik-tigt istället för att långsiktigt gå till rotenmed dem. Den här arbetsgruppen har möj-lighet att identifiera de områden där någon-ting skaver och hitta hållbara lösningar somgynnar hela systemet, menar hon.

Entreprenörsforum är en grupp som fokuserarpå skogsentreprenörernas viktigaste frågor.

Gruppen består av elva entreprenörer samt femforskare på Skogforsk. SMF Skogsentreprenö-rerna föreslår hälften av de deltagande entrepre-nörerna, medan den andra halvan rekryterasutanför SMF-sfären.– Vi har valt den här vägen eftersom Skog-

forsk har behov av en mer direkt dialog med en-treprenörerna, berättar Bodel Norrby. Och påsikt såg vi också möjligheterna för den här grup-pen att spela en viktig roll i att stärka kontaktenmellan utförare och beställare av entreprenad-tjänster, vilket är precis vad som sker nu. Under2017 kommer EF att övergå i ett ”entreprenad-skogsbruksforum” där representanter för utfö-rare och beställare möts under processledning av Skogforsk.

Arbetsgruppen träffas regelbundet för att diskutera utvecklingsfrågorna. I gruppen ingår MikaelLarsson, VO-chef; Kolbjörn Kindströmer, avverkningsentreprenör; Axel Sjölin, produktionsledare;Patrik Larsson, åkare; Krister Skarin, markägare och Viktor Svensson, inspektor.

Vi behövermera dialog ientreprenad-skogsbruket!

Entreprenörforums uppgift är att utgöra ett bollplank till SESAM* och då:

FOTO

: SK

OG

FOR

SK

l�Se världen med ”entreprenörsglasögon”l�Diskutera fram och prioritera utvecklingsbehov l�ta fram förslag till Fou-insatserl�Vara forum för jämförelser och goda exempell�Skapa dialog och samverkan i utvecklingsfrågor

till gagn för hela skogsbruket

Håkan dunberg, mKP-dunberg ABAnna Furness, SmF SkogsentreprenörernaBernt Hermansson, N.H. SkogsentreprenadThomas Håkansson, Way Out East Forestry ABIngvar Johansson, Hovmantorps Skogsentreprenad ABKolbjörn Kindströmer, Kindströmer Skog & Salix ABIvo Krsek, Alfa SkogsserviceJonas lantz, lantz skogsvård ABHelen löfgren, Jolo SkogJohan mattsson, Krycklinge skogJörgen Westerlund, RW Skogsmaskiner AB– dessutom Rolf Björheden, Birger Eriksson, Tomas Johannesson, Anders mörk, Bodel Norrby samt malin Sääffrån Skogforsk.

*) SESAm står för Svenskt Entreprenadskogsbruk i SAm-verkan och är en satsning på forskning och utveckling för attförbättra samverkan mellan utförare och beställare av entre-prenadtjänster.

creo

Virke16

– Framtiden är redan här! Vi sätter fokus på värdeutbytet i en av de skogliga nyckelprocesserna – virkesproduktionen!

Tillsammans utforskar vi dagens och morgondagens möjligheter och utmaningar med tillredning av skogsbrukets produkter. Kom och träffa forskare, inbjudna experter och branschkollegor under dagarna som förmedlar läget vid forsknings- och utvecklings-fronten!

utvecklade arbetssätt inom dimensionsmätning och tillredning lägger vi grunden för

Tid och plats: 7-8 december 2016, Bålsta.

Anmäl ditt deltagande på www.skogforsk.se/Virke16

creo

10resultat som gÖr skillnad direkt blir skogs- … · 2019. 1. 14. · –smarta verktyg på...

Documents