Läslusten utvärdering av projektåret 2016-2017 till Region Skåne

Läslusten föddes som en idé hos två pedagoger inom två olika förskoleenheter i Sjöbo kommun. Efter att de tagit med sig idén till sina rektorer kontaktades Kultur och fritid för barn och unga som och verksamhetschef Annika Kharraziha för förfrågan om ett samarbete. Resultatet blev ett treårigt projekt där fyra förskolor, Lillgårdens, Linnéstugans, Tofta och Blockflöjtens förskola deltog under det första projektåret.

Syftet var att dels öka litteraturens och läsningens närvaro i förskolorna, etablera ett samarbete mellan förskolorna och biblioteken samt att stärka bibliotekens ställning hos förskolepersonal, barn och föräldrar. För att åstadkomma detta har flera olika delprojekt genomförts, som här redovisas var för sig.

Enkät bland förskolepedagogerna

Under hösten 2016 genomfördes en enkät i syfte att få en bild av hur litteraturen och läsningen ingår i förskolans arbete idag. hösten 2017 genomfördes samma enkät igen för att kunna följa utvecklingen. Extremt kort sammanfattat kan man säga att möjligheterna handlar om lust från personalen, intresse från barnen och tillgång till ny och relevant litteratur, medan de största bristerna i förskolorna i Sjöbo vad gäller just läsning är rutiner och resurser.

När vi jämför den första enkäten med den andra bland de förskolor som har deltagit i projektet – enkät nr 2 saknar dock en del deltagare som vi fortfarande jagar så detta får ses som en indikation tills vidare – kan vi se att det finns en positiv ökning bland de pedagoger som upplever att

- de läser dagligen för barnen på förskolan (från 48% till 68%)- chefer och kollegor i ganska hög grad eller i hög grad prioriterar litteratur och läsning (från 59% till 76%)- förskolan i ganska hög grad eller i hög grad har rutiner för högläsning (från 20% till 52%)- det i ganska hög grad eller i hög grad finns rum för läsning på förskolan (från 59% till 84%)

Jämfört med de förskolor som EJ har deltagit i projektet så kan vi se att samma kategorier har förändrats på följande sätt:

Pedagoger som upplever att- de läser dagligen för barnen på förskolan (från 57% till 40%)- chefer och kollegor i ganska hög grad eller i hög grad prioriterar litteratur och läsning (från 59% till 76%)- förskolan i ganska hög grad eller i hög grad har rutiner för högläsning (från 30% till 30%)- det i ganska hög grad eller i hög grad finns rum för läsning på förskolan (från 45% till 45%)

Eftersom vi saknar svar så kommer vi att fortsätta under nästa termin med analys av enkäterna och sammanställning av resultatet. På den första enkäten svarade 84 personer, företrädesvis från de fyra förskolorna som deltog. På den andra enkäten har hittills 71 personer svarat, företrädesvis från de förskolor som inte deltog. Därför behöver vi komplettera för att få en

mer rättvisande bild. Vi hoppas dock att dessa goda resultat håller i sig även då, och kompletterar gärna med en mer fullskalig analys under vårterminen.

Utvärdering föräldraföreläsningen med Agneta Edwards

I februari genomfördes en föreläsning för förskolornas föräldrar med Agneta Edwards utifrån hennes bok Bilderbokens mångfald och möjligheter. Vi väntade oss ett stort intresse, men gick möjligen ut med inbjudan för sent (ca 3 veckor innan) och resultatet blev att 15 föräldrar besökte föreläsningen.

Framgångar:

- Föräldrarna var positiva till läsning, böcker och bibliotek innan och efter föreläsningen. En del uttryckte dock att de sällan gick på biblioteket utan köpte böcker själva.

- Information - Alla föräldrar som närvarade fick en lapp med boktips samt lite information om barns läsutveckling. De fick också träffa en bibliotekarie samt fick information om Läslusten, projektets status och framåtriktningen.

- Uppföljning - De föräldrar som närvarade uttryckte intresse för att besöka biblioteket efteråt. Många tog med sig information och tittade på bokbordet som bibliotekarien hade satt ihop. Att låna böcker på plats hade också varit en fördel – nu fick föräldrarna titta på böckerna men kunde inte låna hem dem.

Problem:

- Att ha en föreläsning kvällstid där föräldrarna uppmanas att inte ta med sina barn underlättar inte för dem att delta. Till kommande gånger bör det vara möjligt att ta med barn och det bör finnas aktiviteter för barnen så att de kan hållas sysselsatta.

- Vi upplevde att de föräldrar som kom redan hade kunskap om läsningens värde. Hur når vi föräldrar som inte själva spontant anmäler sig till detta?

- Form – föreläsning låter kanske torrt och akademiskt. Vi spånar på alternativa namn, som bokfika mm.

- Agneta Edwards är kanske ett okänt namn för många föräldrar. Kan man istället locka fler genom att använda någon med lite ”star quality”, mer ”kända” bilderboksförfattare/barnboksförfattare som Pija Lindenbaum, Ulf Stark, Eva Eriksson, Jujja Wieslander (Mamma mu), Martin Widmark mfl föreslogs. Agneta Edwards föreslog även att Karna Nyström har ett tydligare föräldraperspektiv än henne, och kanske är en bättre föreläsare för föräldrar.

- Föreläsningen genomfördes på en biograf med plats för 156 personer. Det inbjöd inte till samtal, utan hade passat bättre i ett mindre rum på biblioteket. Då hade föräldrarna även kunnat låna, skaffa lånekort mm.

- Vi borde ha gått ut med en inbjudan tidigare och vi borde även ha bjudit in samtliga föräldrar istället för bara de föräldrar som hade barn på våra fyra utvalda förskolor.

Workshop-programmet för förskolepedagogerna

Under vårterminen 2017 har samtliga pedagoger på förskolorna Lillgården, Linnéstugan, Blockflöjten och Tofta genomgått ett workshopprogram i 5 delar. Den första delen i början på januari bestod av en gemensam storföreläsning som kick-off, där Agneta Edwards föreläste utifrån sin bok ”Bilderbokens mångfald och möjligheter”.

Nästa dag startade det första workshoptillfället där Karna Nyström, litteraturpedagog, berättade om litteraturanalys av bilderböcker och handledde pedagogerna praktiskt i att analysera och skapa möjligheter att arbeta med en bilderbok med sina barngrupper. De böcker som gicks igenom under workshopen köptes också in till förskolorna så att de kunde arbeta vidare med dem.

En månad senare i februari var det dags för den första drama-workshopen med Boel Marie Larsson, skådespelare. Under workshopen fokuserades på olika sätt att berätta med röst och kropp, samt berättartekniker The Heros Journey som ligger till grund för många berättelser.

I mars genomförde Jasmine Cederqvist, konstnär och bildpedagog en workshop med pedagogerna där de utifrån en av böckerna som valdes ut av Karna skapade egna fantastivarelser och arbetade kollaborativt och prestigelöst med bildämnet.

I april genomfördes den andra dramaworkshopen med Boel Marie Larsson, där pedagogerna hade i uppdrag att ta med sig en text och läsa högt för varandra. Tips om röst, pausering, val av text mm ingick i workshopen.

Alla har varit inplanerade att gå alla kurstillfällen, dock kan livet komma emellan. Sämst närvaro var det på februarikursen där ca 20 personer missade tillfället. Vi har funderat på en lösning för att täcka upp för bortfall, men lutar åt att lägga ansvaret på de pedagoger som är närvarande att föra kunskapen vidare till sina kollegor, för att också i högre grad bli bärare av arbetssättet.

Positiva aspekter av workshopprogrammet:- Steget från teori och praktik har varit litet, pedagogerna har uttryckt att de har kunnat översätta och pröva det de fått lära sig direkt i vardagen efter en workshop.- Det har fokuserats på grupparbete, allas möjlighet att hjälpa till och allas möjlighet att lyckas. - Pedagogernas respons har växlat mellan ”aha-”upplevelser och att få en nytändning i saker de kunde sedan innan, men kanske inte använt så ofta. - Pedagogerna har uttryckt att det har varit inspirerande att träffa personer från konstnärliga yrkesgrupper och få ta del av deras expertis. - Pedagogerna har uppskattat att workshoparna genomförts i tvärgrupper, vilket inneburit att de även träffar kollegor från andra förskolor. - Pedagogerna uttrycker en ökad förståelse för litteraturens och kulturens plats i förskolan, och en förnyad motivation att arbeta vidare med dem.

Utvecklingsområden vad gäller workshopprogrammet:- Konkreta saker som lokaler och fika behöver ses över för att göra deltagandet optimalt

- Det har uttryckts att aktiviteterna varit riktade mot äldre barn, och att pedagoger som arbetar med yngre barn har haft svårare att översätta det till sina grupper. Vi ser över hur workshopledarna kan stötta i detta, alternativt hur vi internt kan hjälpas åt att se till att alla barn får ta del av det nya arbetet med litteraturen. - Det verkar finnas ett konsensus om att programmet har varit inspirerande, men det krävs ett fortsatt arbete för att hålla det levande i vardagen.- Det krävs att resurser, både rum och personal, frigörs av cheferna för att pedagogerna ska kunna arbeta fokuserat med litteraturen i förskolan. - Vi tittar på möjligheter för att ge förskolorna ”uppdrag” inom ramen för Läslusten för att fortsätta utveckla arbetet och hålla det levande. Hur skapar vi rutiner kring detta?- Pedagogerna som varit sjuka/missat workshoparna, samt även nyanställda pedagoger, hur säkerställer vi att dessa får ta del av den kunskap som inhämtats och de arbetssätt som prövats? Interna workshops kan eventuellt vara en väg att gå för förskolorna.

Förskolebiblioteken

Alla förskolorna har under våren 2017 tagit fram ett bibliotek, läshörna eller läs- och skrivrum. Inför detta arbete försökte vi få till studiebesök i Lund, men lyckades inte pricka in tider som gick att genomföra. Inför vidareutveckling tänker vi istället att vi använder de mest utvecklade exemplen inom kommunen för att hjälpa de övriga att komma vidare.

En del förskolepersonal uttrycker också att förståelsen för att små barn också ska ha böcker och litteratur kring sig fortfarande brister, risken att böcker går sönder ses som ett hinder för att ge de minsta barnen i förskolorna mer tillgång till litteratur. Som en pedagog i enkäten uttryckte det: ”Böcker borde ses som förbrukningsvara på småbarnsavdelningen”. Det är också viktigt att se över om alla barn har lika tillgång till rummet eller om det är kopplat till en avdelning.

Pedagogerna har uttryck att även här är resurser ett problem. Förskolorna är trångbodda och har ibland haft problem att lösa det rent utrymmesmässigt. Till syvende og sist har dock alla fyra förskolorna tagit fram läshörnor.

Beskrivning av läshörnorna:

Lillgårdens och Linnéstugans förskola: På dessa två förskolor gick personalen på loppis och samlade ihop saker som såg spännande, ålderdomliga eller lite magiska ut. Tillsammans med tyger och möbler som skapar en mysig atmosfär, med mycket sammet och fransar, har rum skapats som för tankarna till teater, magi och sagoberättelser. I taket hänger Kasperdockor och böckerna står dels på tavellister och dels i boktråg på golven för att barnen lätt ska kunna hitta dem.

På Lillgården har personalen även samlat in kokböcker och menyer till familjehörnan, där barnen leker restaurang och matlagningslekar, samt ställt böcker lätt åtkomliga vid matborden och på andra ställen. Upplevelsen är att böcker genomsyrar miljön.

Bilder från Lillgårdens läshörna

Tofta förskola: Det finns ett biblioteksrum som ligger i anslutning till de stora barnens avdelning, där böcker i boktråg, en fåtölj, tavellister med frontade böcker skapar en inbjudande miljö att läsa i. Rekvisita finns för barn som vill leka sagorna som läses.

I rörelse/dramarummet finns en tavla för flanosagor, samt även här böcker för inspiration till rörelse och rollekar.

Och på småbarnsavdelningen så har ett rum med tema Babblarna börjat skapas, där förutom målade figurer och ett babblare-hus så kommer böcker, både Babblarna och andra böcker, att finnas för de minsta barnen att titta i, lyssna på eller tugga på.

Blockflöjtens förskola: Här fanns det redan, tack vare engagerad personal, en läshörna. Boktråg/vagnar liknande dem som finns på bibliotek för bilderböcker signalerade tydligt att det var böckernas plats. Påsar med rekvisita och material för flanosagor samt målade barnbokskaraktärer och disneyfigurer på väggarna bjöd in till nyfikenhet och lek bland böckerna.

Utvärdering av familjeträffar i projektet Läslusten 2017

Bakgrund och syfte

Inom ramen för projektet Läslusten anordnade biblioteket under våren 2017 familjeträffar på biblioteket. Syftet med det här delprojektet inom Läsfrämjande i förskolan är att:

Inspirera föräldrar till att läsa med sina barn arbeta kontaktskapande med familjer för att kunna stötta föräldrarna i deras

bibliotekskontakt och läsande med barnen informera om det utbud och service biblioteket erbjuder bjuda på en mysig lässtund för föräldrar och barn som ger dem en gemensam

upplevelse av prata vidare om hemma Visa att biblioteket är en plats där föräldrar och barn kan vara och trivas på. Visa att biblioteket är deras och att de kan påverka vad som finns här.

Mål

Målet är att bryta de osynliga barriärer som många fortfarande upplever inför att besöka biblioteket. Genom familjeträffarna på biblioteket har vi chans att välkomna, möta och etablera kontakt med föräldrar som aldrig annars kommer hit. Målet med familjeträffarna är att:

Nå ut till nya målgrupper, till föräldrar som aldrig besöker biblioteket Stimulera föräldrarna till att besöka oss igen och igen och igen Stimulera föräldrarna till att läsa med sina barn

Sammanfattning av resultaten

Det har varit svårt att riktigt nå ut till föräldrar, överlag har det varit få antal anmälda Likaså få antal som besvarat enkäten De enkätsvar som kommit in visar på positivt resultat. Vi har fått kontakt med

föräldrar som aldrig varit på biblioteket, vilket ju var ett av målen. Responsen angående upplägget är också övervägande positiv.

Upplägget är i stort sett bra men avslutningen kan slipas lite på. Förskolepersonalen skulle kunna mäkta med 2-3 lämningar på familjeträffar per

termin, ifall dessa blir del av den ordinarie biblioteksverksamheten.

Egna noteringar

Personalen som hållit i familjeträffarna blir igenkända av barnen på förskolorna när vi ses utanför biblioteket. De ropar ”Hallå, biblioteket” när de ser oss.

Föräldrar som varit här på familjeträffar kommer hit igen och vågar fråga om hjälp att hitta böcker.

I början av familjeträffarna såg vi att vissa föräldrar var obekväma, men de lättade upp mer och mer och mot slutet stannade många familjer kvar på biblioteket länge.

Många föräldrar såg/insåg hur mycket deras barn gillar böcker när de såg hur barnen plockade runt i bilderbokslådorna.

Statistik för familjeträffarna vt 2017

Under våren 2017 genomfördes 9 familjeträffar. Totalt deltog 31 vuxna, 56 barn och 19 nya lånekort skapades. I förhållande till antalet barn på förskolorna är siffrorna lägre än vad vi hade förväntat oss. Det kan bero på att Blockflöjtens och Tofta förskolor föll bort. En annan förklaring kan vara anmälningsförfarandet. Föräldrarna bokade in sig på datum och tider via förskolorna och kanske ska vi istället försöka boka in större delar av en barngrupp på en förskola. Det är en utmaning eftersom alla hämtar vid olika tider och som förskola kanske man inte kan säga att idag är det hämtning på biblioteket vid ett visst klockslag. Samtal med rektorererna i Blentarp, Lövestad och Vollsjö pågår kring detta.

Datum för familjeträffen

Antal vuxna Antal barn Antal nya lånekort

20170330 3 6 220170405 1 220170420 8 2020170426 4 6 420170504 6 8 720170510 3 420170518 2 7 220170601 1 2 320170607 3 2 1Totalt 31 56 19

Enkät till föräldrar

Enkät lämnades ut till föräldrarna för att få en bild av hur familjeträffarna upplevts. 12 ifyllda enkäter lämnades in och 8 av dessa är från föräldrar som deltagit på föräldraträffen. 4 av enkäterna är ifyllda av föräldrar som inte deltagit.

Totalt deltog 31 föräldrar och vi fick in besvarade enkäter från 8 deltagare, d v s 25%. Av andelen föräldrar som inte deltog fick vi in 4 besvarade enkäter. Vi ville få en bild av deras bild av biblioteket och också vad som hindrade dem från att delta på familjeträffen.

Enkätsvar från icke deltagande på familjeträffen

Inte deltagande föräldrar har angett tidsbrist som anledning till att de inte deltagit. Samtliga av dessa har lånekort sedan innan och de besöker biblioteket 1-3 ggr per termin. 75% (3) upplever att biblioteket är lockande. Föräldrarna har överlag positiv bild av biblioteket.

En förälder upplever biblioteket som svårt att orientera sig i. Vi behöver arbeta vidare med skyltning och hitta andra sätt som gör det lättare att hitta på biblioteket. En av föräldrarna upplever inte utbudet som lockande och vi skulle gärna vilja undersöka vidare vad som saknas

och vad som kan förbättras. 75% (3) av de svarande r osäkra på om de har möjlighet att påverka utbudet.

Enkätsvar från deltagande föräldrar:

4 stycken – har upplevt familjeträffen som de förväntat sig

4 stycken har upplevt familjeträffen som bättre än förväntat, vilket är mycket positivt.

Förslag på förändring av upplägget är att vi gör avslutningen lite tydligare. Andra svarar: ”Mycket trevligt och uppskattat av barnen”, ”Trevlig sagostund. Bra info. Bra boktips. Listan med boktips, Agneta Edwards.”, ”Jätte mysigt. Bra personer som informerade”, ”Mysig stund med fika och sagoläsning, träffa andra föräldrar/barn”.

5 föräldrar svarar att de genom familjeträffen fick information om saker som de inte visste innan. Två av föräldrarna hade aldrig varit på biblioteket innan alls så för dem var det mesta nytt. Samtliga upplever att biblioteket är tillräckligt lockande för att de ska vilja besöka det med sina barn, trots att tre av dem svarar att de aldrig besöker biblioteket. Två av dessa svarar dock att familjeträffarna ändrat deras syn på biblioteket. Den föräldern som svarat att man har kvar sin gamla syn på biblioteket, oförändrad, upplever biblioteket som positivt men stelt, Ändå upplevs utbudet som lockande. Vi får arbeta vidare med miljön och bemötande och hur vi kan skapa en avslappnad, behaglig och välkomnande atmosfär/miljö.

Andra föräldrar upplever biblioteket som:

Välkomnande 7

Mysigt 6

Hjälpsamt 7

Serviceinriktad 5

Berikande 3

Inspirerande 4

Personlig 4

Inbjudande 3

Positiv 6

Samtliga av de deltagande föräldrarna upplever att utbudet är lockande och 7 av dessa 8 upplever att de kan påverka utbudet.

Intervjuer med förskolepersonal

Pedagoger intervjuades efter familjeträffarna för att försöka få fram en bild av hur arbetssättet upplevts. Pedagogerna upplever att få föräldrar har anmält sig, men att de som har deltagit har

varit positiva. Föräldrarna har upplevt det som positivt att förskolepersonalen kommit med barnen till biblioteket och att de sammanstrålat med sina barn där. De barn, vars föräldrar inte anmält sig, har undrat ”När är det min tur att gå till biblioteket och träffa mamma och pappa där?”. Barnen har på så sätt pushat på sina föräldrar att anmäla sig. Det finns säkert också barn som aldrig blev anmälda av sina föräldrar och det funderar vi kring hur man kan komma åt i fortsättningen.

Det kom fram att biblioteket hade behövt vara tydligare med vilka tider som gällde i inbjudan.

Att personalen går iväg med barnen till biblioteket kräver en extra resurs och det är flera i personalen som har fått arbeta längre dagar på grund av detta. Om familjeträffarna blir en del av bibliotekets ordinarie verksamhet skulle förskolepersonalen kunna ställa upp med lämning av barn, arbete med anmälningar ca 2-3 ggr per termin.

Förskolepersonalens förslag till familjeaktiviteter för biblioteket

Förskolepersonalen föreslår att biblioteket satsar på föräldralediga och att ha kontinuerliga föräldrakaféer med sagoläsning för den gruppen. Då etableras en kontakt tidigt med familjen och barnet kommer i kontakt med läsningen ännu tidigare. Ystads biblioteket anges som exempel, deras ”Fredagsmys på bibblan” har blivit mycket uppskattade om omtalat.

Familjeträffar som en del av bibliotekets ordinarie verksamhet

Om vi ska fortsätta med familjeträffarna med förskolornas barn föreslås att vi kanske fokuserar på några få tillfällen per termin, kanske 1-2 ggr. Bibliotekspersonalen ser en vinst med att föräldrarna anmäler sig på förskolorna och att förskolepersonalen följer barnen till biblioteket. Genom att biblioteket marknadsförs genom förskolan har biblioteket möjlighet att nå ut till fler föräldrar. Vidare skapar det en trygghet hos föräldrar om de ser att förskolepersonal och bibliotekspersonal samarbetar. Steget att besöka biblioteket blir mindre.

Under detta projektåret har alla familjeträffar ägt rum på huvudbiblioteket, men under kommande projektår kommer de att äga rum på tre olika bibliotek. Då vi inte riktigt har resurser att genomföra lika många testar vi en ny version, där vi bjuder in hela barngruppen och försöker pricka in så många hämtningar som möjligt. Förskolepersonalen går med barngruppen, och när de har varit där så länge som det är rimligt går de tillbaka till förskolan, och de barn och föräldrar som väljer att stanna får göra så. Fördelen är att även de barn som inte blir anmälda får lov att komma, nackdelen att det inte blir en samlad stund med föräldrarna. Vi kommer att ha ett större fokus på aktiviteter, som sagoläsning, pyssel mm, för att hålla kvar föräldrar, barn och förskolegruppen längre. På så sätt hoppas vi nå många barn och föräldrar, och vi kan sedan utvärdera om vilket arbetssätt som verkar ge mest resultat.

Vidare arbete i förskolorna och på biblioteken – vad händer nu?

Vi har som sagt en målsättning att hålla arbetet i de fyra förskolor som har gått igenom workshopprogrammet levande under de kommande åren. Pedagogerna bär nu på kunskap och

inspiration som vi vill att de bidrar till att förmedla till varandra, barnen och föräldrarna. Särskilt föräldrarna är en målgrupp som vi vill jobba mer med och behöver hitta nya sätt att nå.

Vår tanke just nu är att göra små ”uppdrag” som pedagogerna på en avdelning eller en förskola genomför under en begränsad tid och sedan utvärderar. Uppdragen är kopplade till workshopprogrammet och tanken är att detta dels ska bidra till att hålla arbetet levande och utveckla det som pedagogerna lärt sig, men också att det ska bidra till metodutveckling genom att vi prövar saker som sedan kan utvärderas, förbättras och testas igen på nya ställen.

Ett första dokument med fyra valbara uppdrag, med syfte till att jobba med just litteraturens närvaro och plats i förskolan har skickats ut, men har inte hunnit utvärderas än. Efter nyår kommer även uppdrag som syftar till sambandet mellan skapande och läsning att skickas ut.

VI har även påbörjat en förminskad insats för att sprida detta arbete till förskolorna i byarna kring Sjöbo. Detta har varit starkt efterfrågat och eftersom vi inte fick bidrag från Region Skåne för en andra projektomgång, men dock fick bidrag från Kulturrådet för fortsatta offentliga arrangemang och projektledning så har vi valt att fortsätta med projektet. Under läsåret 17-18 får alltså pedagogerna på byförskolorna även de ta del av ett workshopprogram, dock begränsat i jämförelse med förra året, och vi fortsätter även med att undersöka familjeträffar på biblioteken i Vollsjö, Lövestad och Blentarp. Även dessa förskolor kommer att ta fram läshörnor i sina lokaler. Vi har även här lagt ner tid på att besöka föräldramöten och personalgrupper för att etablera kontakt även mellan byförskolorna och filialbiblioteken. För en del av bidraget vi får från Kulturrådet planerar vi även att arrangera teater för föräldrar och barn på filialbiblioteken i Vollsjö, Lövestad och Blentarp, med anknytning till litteratur för att på även så sätt öka läslusten.

Slutligen saxar vi från en av förskolornas utvärderingar för att sammanfatta vår utgångspunkt för fortsatt arbete

”Vi har blivit mycket mer medvetna om värdet av böcker och om hur vi läser böcker för barn. Vi har reflekterat och tagit till oss av vad vi fått från workshopparna och det har varit en värdefull fortbildning för oss i förskolan. Vi går mer till biblioteket nu än tidigare och har fått en gedigen insyn om vad biblioteket kan erbjuda oss som arbetar med barn i olika åldrar och vilken service det finns att tillgå på biblioteket. Syftar på att bibliotekarien kan öppna lite tidigare och vara med på besöken, ta fram böcker utifrån vårt önskade tema m.m. Vi har fått en ökad förstelse vad det innebär i kvalitéen av vår egen betydelse genom att vi är förberedda, har läst in oss på böckerna som barnen ska få ta del av, av vikten och vinsterna med att använda skapande, drama och rekvisita in i böckernas värld och tillsammans med de böcker vi arbetar med.”