vision nr 4-2011

DEN DIGITALAVEDBODEN

SMART PLANERING AV VIRKESFLÖDET MED

SKOGFORSK TESTAR

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUKNr 4 | 2011

BROBYGGARNA I BOLLSTA:

LÖNSAMMARETILLSAMMANSSKÖRDARDATA:

KOLL PÅSKOGSBRÄNSLET

SKOTARNASSPÅRDJUP

SMARTARE RÅVARUMIX:

BRUKEN TVEKAR

creo

n uthållig råvaruförsörjning till skogsindustrin ochenergisektorn bygger på att skogsbruket genererar ett tillräck-ligt överskott till skogsägaren. Samtidigt är den starkt kon-kurrensutsatta industrins betalningsförmåga satt underständig press. Virkesmarknadens parter har därför ett gemen-samt intresse av att både minimera kostnaderna i hela försörj-ningskedjan och att optimera värdeutbytet av råvaran.

Förädling av skogsråvara till högvärdiga och konkurrens-kraftiga konsumentprodukter börjar alltså redan i

skogen. Val av avverkningsobjekt och ändamålsanpassad virkestillred-ning är därför nyckelfrågor för att skapa största möjliga värde för skogs-ägaren. Och det skall ske under en rad hänsynstaganden och med minstamöjliga negativa miljöpåverkan.

Tekniken för insamling, bearbetning och standardiseringav skogliga data måste ständigt utvecklas för att effektiviseradatafångsten och öka säkerheten i utbytesberäkningar ochprognoser. Här utgör inte minst avverkningsmaskinernamed sina omfattande registreringar av produktionsdataviktiga informationsplattformar. Information som, i kom-bination med automatiska beslutsstödsfunktioner, kanöka värdeutbytet av och öka precisionen i skogsbruketsleveranser till sina kunder. Men det förutsätter samtidigtatt kund och leverantör talar samma språk, med kommu-nikationssystem som fungerar som brygga mellan skogoch industri.

Det omfattande och komplexa skogliga driftsystemetär i hög grad en logistikorganisation i vid bemärkelse, meddet fysiska virkesflödet som en bärande process, från stubbe tillkund. Enbart genom att använda sig av datoriserade beslutsstöd förflödesoptimering bedöms skogsbrukets logistikkostnader kunna sän-kas med 10-15 procent. Rationellare transporter innebär också lägremiljöbelastning. Men varför inte börja med att köra smartare redan iskogen?

Skogforsk arbetar med en bred palett av olika FoU-insatser, i stortoch smått, på både kort och lång sikt, för att effektivisera skogsbruketsvärdekedjor. Välkommen att ta en titt på några länkar!

2 Vision | 4 | 2011 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

Kvartalstidning från Skogforsk om forskning för

framtidens skogsbruk.

Årgång 1

ISSN 2000-8988

Ansvarig utgivareErik Viklund

Tel. 018–18 85 [email protected]

ProduktionSverker Johansson

BITZER Media [email protected]

Art directorJan ReinerstamPAGARANGO

TryckGävle Offset AB

FSC-märkt papper

SkogforskUppsala Science Park

751 83 UppsalaTel. 018-18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

VISION

NR 4 | 2011

DEN GRÖNA GULDKEDJAN

E

JAN FRYK

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

JAN FRYK | VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

creo

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 4 | 2011 3

VISION | INNEHÅLL

5

14

458

10

1218

2026

’’

Laser- och skördardata……revolutionerar värdekedjan

Hur många träd ska stå kvar?Svamparna försvinner när skogen avverkas

Bättre data –högre värdeStanForD 2010:s nya pro-duktionsdata – win-win förskog och industri

Bruken tvekarEn optimal råvarumix frånskogen – det låter dyrt…fördyrt?

Volymprognoseroch kartor……skördardata ger koll påskogsbränslet

Gör inga avtryck?Spårdjupstester har gjorts sedan1978. Men används resultaten?

God beredskapStrategin för skogsträdsförädlingutvärderad

BrobyggarnaDe bygger bro – mellan skog ochsåg

DÅLIG KOLL på täckningen | NY CHECKLISTA effektiv drivning | ÄNTLIGEN MÅNDAG! Ukonf 2012

SDC kartlägger begreppen | MERA RETURKÖRNING med ”SPINDELN” | SMARTARE KÖRNING ger RECOrdvinster

Bertil Lidén: ”Följ upp bredbandstäckningen!” Automatisk aptering med Christer och Marko. Göran styr upp Korsnäs flöden.

Riktigt duktiga företag kännetecknas av att de implementerar dagens kunskap. Den räcker långt.”

Lars Wilhelmsson, s 6

8

22


VISION | NYHETER

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

KONTAKTA:Anders Mörk018-18 85 [email protected]ÄS MER: Beställ Checklista för effektivaredrivning (Resultat 7/2011) på skogforsk.se

KONTAKTA:Torbjörn Brunberg,018-18 85 [email protected]ÄS MER: Resultat 8/2011 beställer du påskogforsk.se

SPÅRDJUPSTEST GER LITET AVTRYCK■ Redan 1978 gjorde Skogforsksina första tester av hur hjul ochband påverkar marken. Nyligenavslutades den senaste testen påen åker utanför Tierp. Men an-vänds rönen av skogsbruket? vision frågade Lennart Hult,som ansvarar för maskinupp-handlingar på Sveaskog.

– Nej, de har en marginellbetydelse. Det handlar mera omhur maskinerna kan utrustas,om det finns bra serviceplatserrunt maskinlaget och vad fö-rarna tycker. Samtidigt finnsmycket mer att göra i frågan -virket måste ju ut oavsett regnoch flera tjällossningar, för in-dustrin måste ha sitt virke ochvi ska ha mindre lager.

Lennart Hult vill veta meraom hur tryckfördelningen ser utpå en fullastad maskin – hur

trycket under hjulen ser ut, be-roende på hur lasten fördelas -”egentligen skulle det alltid spe-cificeras”. Och så vill han vetahur maskinerna påverkar mar-

ken när de svänger:– Svänga måste vi ju göra…

och då uppstår en skjuvning, somofta orsakar för djupa spår. Hurkan man minska de skadorna?

– Testerna har givit en brakunskapsbas, säger BjörnLöfgren, som ansvarar för Skog-forsks tester. Men vi kommeratt svänga mot fler tester somtittar på hur man kan dämpalastens påverkan på markenistället. Vi har just byggt en nytestbana för det.

Men bandtillverkaren Olofs-fors, som deltog i höstens testermed tre olika band, ser en nyttamed dagens tester:

– För oss ger det tyngd i ar-gumenten, säger marknadsche-fen Göran Nyberg. Och vissthar efterfrågan ökat – men kan-ske särskilt i Finland, där myn-digheterna nu kräver att manmåste använda band med minst900 mm bredd på obärig mark!

Kostnaderna för biobränsle frånskogen ökar. Det uppger destora producenterna av skogs-bränsle i Skogforsks senasteundersökning.

■ Under 2010 ökade den sam-lade kostnaden för skogsbränslefrån 170 till 173 kr/m3s, en ök-ning med cirka två procent.

– Kostnaderna för grenar,toppar och klena träd ökade,medan de minskade för bränsle-ved och stubbar, säger TorbjörnBrunberg vid Skogforsk. Menenkäten omfattar en tidsserie påbara två år, så det är för tidigtatt se några trender.

Skogforsk har tagit fram enchecklista som kan hjälpaskogsmaskinlag att jobba effek-tivare och lönsammare.

■ – Genom att svara på frå-gor om hur de jobbar tar ma-skinlaget temperaturen på sinverksamhet, säger metodin-struktören Anders Mörk, somi många år hjälpt skogsma-skinförare och drivningslag attjobba smartare.

Med checklistan ditt lagtillsammans identifiera områ-den där ni vill bli bättre. Denfungerar också som underlagför diskussioner med upp-dragsgivarna i frågor där manbehöver förstå varandra bättre.

DYRARE BIOBRÄNSLEFRÅN SKOGEN

CHECKLISTA FÖREFFEKTIV DRIVNING

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON ■ Ukonf12 handlar om att för-

bättra din vardag. Om att se nyalösningar och göra det bästa avmöjligheterna. Vi låter forskareoch sakkunniga experter vridapå dina största utmaningar ochhitta vägar till en effektivare,mer produktiv – och roligare –arbetsdag.

Vi hoppas att Ukonf12 ska gedig en skönare känsla i magennästa gång klockan väcker digtill en ny arbetsvecka…känslanav att det äntligen är måndag!

8–9 februari, Västerås15–16 februari, Jönköping22–23 februari, Umeå29 feb–1 mars, Östersund

Anmäl dig innan årsskiftet till enlägre kostnad! Mera informa-tion finns på skogforsk.se

Lägre marktryck. Rottne F13 kan ställa framoch bakhjulen så de rullar bredvidvarandra. Maskinen fanns med i Skogforsks senaste spårdjupstest.


VISION | NYHETER

’’

KONTAKTA:Ola Rosvall, 090-203 33 53 [email protected]ÄS MER: Resultat 11/2011 – beställ rapporten på skogforsk.se

■ Skogsnäringens IT-företag,SDC, leder just nu ett omfat-tande arbete för att struktureraskogsbranschens informations-flöden.

– Vi kartlägger deras proces-ser och tydliggör begreppen deanvänder för att lägga grundentill ett bättre informationsut-

byte, säger Bosse Eriksson (bil-den), ansvarig för programmet.

Till sin hjälp har SDC ett fem-tontal företrädare från skogs-bruket, bl.a. Skogforsk.Branschen anses dra fördelar avgemensamma IT-stöd.

FÖRBÄTTRAT INFORMATIONSUTBYTE

DÅLIG KOLL PÅTÄCKNINGENPost och Telestyrelsen, PTS, föl-jer hur stor del av befolkningensom har tillgång till bredband.Men inte hur stor del av landetsyta som har mobiltäckning.

■ – Det är förvånande att detinte följs upp, säger BertilLidén, expert på mobildata vidSkogforsk. Det är en viktigsiffra för de areella näringarna.

Och han får något oväntatmedhåll från myndigheten:

– Det är kanske något som

vi måste ändra på, säger OscarHolmström vid Post- och Te-lestyrelsen. Jag törs inte lovanågot, men det skulle kunnavara relevant att ta med i nästaårs mätningar.

Det framkom på Skogforskskonferens ”On Line OffRoad”, där skogsbruk, teleope-ratörer och forskare regelbun-det träffas och diskuterarutvecklingsmöjligheter inommobil kommunikation pålandsbygden.

■ Skogforsks strategi förskogsträdsförädling, medmålen att förbättra och an-passa skogsodlingsmaterialen -samtidigt som den genetiskadiversiteten bevaras – är enhållbar strategi. Det visar enny utredning.

– Den är robust mot för-ändring av klimat och mark-nader. Dessutom kan viintroducera ny förädlingstek-nik i takt med att den blir till-gänglig, säger Ola Rosvall somansvarar för skogsträdsföräd-lingen på Skogforsk.

Utredningen som granskatförädlingsforskarnas resultatoch erfarenheter har även jäm-

fört deras strategi med utveck-lingen i omvärlden.

GOD BEREDSKAPKritisk. Bertil Lidénvill att PTS ska habättre koll.

I jämförelse med andra till-växthöjande åtgärder intarplantering av förädlade plan-tor en särställning. De kostarnästan inget extra och kananvändas på hela skogs-marksarealen.” OLA ROSVALL.

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

Många lappar blir det.Skogsbrukets processer är komplicerade.

creo

6 Vision | 4 | 2011FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

TEMA | VÄRDEKEDJAN

J

DE SKA SKAPA

a, det är ju inte en värdekedja.Hela branschen är fylld av värde-kedjor, säger Gert Andersson. Varjeprodukt har sin egen kedja. Och dekan vara både likartade och väldigtolika. Ett sågverk kräver ett visstantal stockar med rätt toppdiameteroch i vissa längder. En annan såg tardet mesta och sågar komponentermellan kvistvarven. Och alla brukhar olika krav. Allt går att översättatill hur kundkraven ser ut och hurde påverkar aktörerna genom helavärdekedjan.

– Vårt jobb är att hitta enkla, ob-jektiva och pålitliga sätt för skogs-

bruket och industrin attkommunicera, säger Lars Wil-

helmsson. De måste talasamma språk och ha förtro-

ende för varandra. Yttersthandlar det om att nogaspecificera industrikun-dernas krav och att vär-dera dem mot skogensmöjligheter genom för-bättrade utbytespro-gnoser.

Just kommunika-tionen kring vadsom är möjligt - vaddet egentligen kos-tar att tillgodoseolika alternativoch säkerheten ileverensprogno-sen – är nyckeln

till att bli en bättre men också lön-sammare leverantör, menar LarsWilhelmsson:

– Det gäller att utveckla värdes-kapande och trovärdiga leveranspro-gnoser – och sedan uppfylla dem,säger Lars Wilhelmsson. Både vir-kesleverantören och industrikundenbör tillsammans ha koll på att virke-slager och virkesflöden innehåller deprodukter som efterfrågas. För attklara uppgiften måste avverknings-organisationen ha fokus på att skör-darna mäter bra, undvikertillredningsskador och att apterings-instruktionerna ger rätt sortsstockar. I rätt mängd – i rätt tid.

– Är informationen från skogenosäker och kundernas beställningarär otydliga blir det lätt att man pra-tar förbi varandra. Så ett av Skog-forsks viktigaste uppdrag är atttillsammans med skogsbruket fast-ställa standards – maskin- och virkes-dataspråket StanForD 2010 är ettexempel, den nya standarden för in-formation om stående skog är ettannat.

Stärka hela kedjan– Dessutom är strävan att skapa ettså högt totalt värde som möjligt avhela kedjan, säger Gert Andersson.Inte bara i dess olika delar. När vimed våra logistikverktyg optimerarvirkestransporterna så ses till exem-pel lager som kostnader, de binder

Gert Andersson leder Skogforsks logistikprogram. Hans kollega LarsWilhelmsson leder virkesprogrammet. Bägge är djupt involverade i ut-vecklingen av värdekedjan från kund till skog – eller från skog till kund,beroende på hur man ser på saken.

Text & foto | SVERKER JOHANSSON | [email protected]

MERA VÄRDE I VÄRDEKEDJAN

Vision | 4 | 2011 7

’’

VIKTIGALÄNKARI VÄRDEKEDJANSUTVECKLING

3kapital. Men ett lager kan som be-kant vara mycket värdefullt – för atttill exempel kunna leverera rättstockar även under tjällossningen.Det lagret måste tilldelas ett värdeistället.

– Precis, säger Lars Wilhelmsson.Även om vi har en stark och i grun-

den positiv kultur att jaga kostna-der, så måste vi veta hur det påver-kar hela kedjan. Så att vi inte tarbort aktiviteter som faktiskt är vär-deskapande i slutänden.

För att få den överblicken krävsen systematisk kartläggning av akti-viteterna och hur de interagerarmed varandra. Men kostnadsjaktendominerar fortfarande, tycker LarsWilhelmsson:

– Det märks på hur vi uttryckeross, säger han. Vi börjar tala om attsätta värde på virket. Men vi harockså en annan jargong där vi pratarom förbrukning istället för föräd-ling. ”Förbrukar” ett sågverk eller enskogsindustri 500 000 kubikmetervirke – eller förädlar de virket tillIKEA-hyllor, DME-diesel och pre-sentkartong?

– Som Lasse sade tidigare så är detockså vårt jobb att hjälpa skogsbruketatt sätta rätt pris på leveransen, säger

Gert Andersson. De måste kännabåde skogen och sina kunders

behov mycket väl, för demåste kunna berätta för be-

ställaren vad det kostar attfå rätt leverans.

Men finns det inte enmotsättning i att varaöppen med sinabehov?

– Betalningsförmå-gan för skillnader imånga virkesegen-skaper kan man intealltid se i prislistorna,

det stämmer, sägerLars Wilhelmsson. En

del av det här kan varaföretagshemligheter och

kanske inte kommunice-ras på marknaden. Menett industriföretag somverkligen vill integreraskogsbruksledet börkunna utveckla sina värde-

kedjor genom att uttryckasina önskemål genom olika

betalningsvilja.

Bra affärer gör man i slutänden till-sammans med sina leverantörer. Ettframgångsrikt värdeskapande har singrund i att dela information och pla-nera tillsammans.

Hur utvecklas värdekedjorna fram-över?– Kraven ökar på virkesflödenas ef-fektivitet, konstaterar Gert Anders-son. Men allt bättre data och mobiltbredband i snart hela skogen finnspå plats. Det här gör att vi på allvarkan bygga smarta beslutsstöd. Dethandlar om att effektivisera bytenmellan företagen, ta vara på retur-transporterna och hitta verktyg föratt verkligen styra transporterna pådagsnivå. Där kan vi skära 5-10procent av transportkostnaden menkanske framförallt styra rätt virketill rätt industri, ta vara på virkes-värdet helt enkelt. Ett viktigt arbeteär SDC:s projekt att ytterligare stan-dardisera och utveckla kommunika-tionen i värdekedjorna.

– Den stora revolutionen är meraavancerade produktionsfiler frånskördarna – StanForD 2010 – ochdess framtida koppling till laserscan-nade skogsdata, menar Lars Wil-helmsson. Tillsammans med nyaberäkningsverktyg kommer vi snartatt kunna få en detaljerad bild avvilka produkter som kan tas ut i deolika skogsbestånden. Vi kan pro-gnosticera bättre, vi kan turord-ningsplanera avverkningarna bättreoch vi blir bättre på att anrika de ef-terfrågade produktegenskaperna.

Använd det som finns

– När vi får ihop det pusslet har vihöjt värdet på en fastkubikmetermed flera tior, fyller Gert Anderssoni. Så jag förstår att framtiden lockar– men nu handlar det också om attkompromisslöst använda de lös-ningar som redan finns!

– Och de är inte få, säger LarsWilhelmsson. Ta vara på det – riktigtduktiga företag kännetecknas av attde implementerar dagens kunskap.

Att känna kundkra-ven och råvarubasenoch därmed varamedveten om alla till-gängliga avverknings-möjligheter.

Att i dialogen mel-lan industri och skogutveckla affärsmodel-ler, klargöra vilkabehov som går attuppfylla och hur le-veransen ska ersät-tas.

Att knyta ihoputbud och efterfrå-gan till en fungerandelogistik, där bra dataoch dynamiska be-slutstöd bäddar försnabba konsekvens-beräkningar vid för-ändringar.

Nu handlar det om att kompromisslöst använda de lösningar som redan finns.

8 Vision | 4 | 2011

TEMA | VÄRDEKEDJAN

– Tyvärr, alla skogsmätare!Katarina Levin slår handflatan i bordsski-

van och ser bestämd ut.– Det är inte mer mätning av skogen som

ökar leveransernas träffprocent. Att ta redapå mer om skogen innan skördarna skickasdit – det är inte framgångsreceptet!

Katarina Levin har erfarenhet från mångaroller. Hon har jobbat som utvecklare, honhar jobbat i skogen. Hon har jobbat längepå sågsidan och nu är hon chef för Bollstasågverk.

Vad är receptet då?

– Konsten är att göra en så bra timmerprog-nos som möjligt av den blandning av virkeman får från olika leverantörer och sälja pro-dukterna från den. Då ska vi inte jaga sko-gen, vi ska jaga bättre precision i prognosen.Precis som i sågverkets försäljning – vi tarinte plötsligt några extrema affärer. Affärerär något man bygger och positionerar. För-utsägbarheten är det viktiga och det vi säljerpå.

Hennes kollega Per Österberg, som ansva-rar för utvecklingen av virkes- och driv-ningsfrågor på SCA Skog, nickar:

– Diameterspridningen bland timmerträ-den är ganska konstant. Det är bara mäng-den massavedsträd som varierar. Så i storskala kan vi inte skicka skördarna till nyaslags bestånd, vi kan inte köpa skog av enviss sort, vi kan inte byta till oss sådan skog.Men vi behöver inte göra det heller. Att på-verka timmerutfallet genom att byta be-stånd – det är en högt hängande frukt! Denlågt hängande frukten är att aptera de be-stånd vi har på rätt sätt. Vi har variations-möjligheter så det räcker medkombinationer av första, andra och tredjestock, beroende på vad sågen vill ha mereller mindre av.

– Vi jagar inte enskilda stockar, även om

varje stock är grunden till väldigt specifikaprodukter, säger Katarina Levin. Vi ägnaross åt anrikning! Precis som i kontrollrum-met på ett massabruk tittar vi på möns-ter och ”bör”-värden. När vi lyckaskan vi såga mer homogena produk-tionsbatcher. Att göra rätt från börjanger pengar. Att inte behöva rabatteraoönskade produkter, att inte ha under-läge i nästa affärsförhandling…

10 procent – 100 miljoner

– …och det är stora potentialer vipratar om, säger Per ÖsterbergOm vi flyttar träffprocen-ten, alltså andelen rättapterade stockar,uppåt med tio pro-cent så ger det yt-terligare 100miljoner kro-nor netto tillSCA Skog ochTimber – till-sammans. Ka-tarina får säljaprodukter somär åtråvärda ochvi har utnyttjatskogen rätt ochbehållit timmer-värdet på skogssi-dan. Bollsta har70-80 träffpro-cent idag.

Tar tid

När brobyggarna iBollsta började singemensamma resamot bättre leveranserfokuserade de på den

Ångermanland är känt för sina broar. Men för att bygga broar behövsbrobyggare. Katarina Levin och Per Österberg på SCA har vad somkrävs efter flera års integration mellan Bollsta sågverk och Ångerman-lands skogsförvaltning. Och nu intensifierar SCA ”brobyggandet” vidalla sina sågverk. Text & foto | SVERKER JOHANSSON | [email protected]

BROBYGGARNA

creo

Vision | 4 | 2011 9

8egna förvaltningen i Ångermanland. Det varden stora volymen – och de kände varandrasedan länge. De valde att bygga där de stod.

– Efter ett tag hängde även övriga SCA-förvaltningar på, säger Katarina Levin.Sedan tog det några år, men i dag är ävenHolmen och Norrskog bättre på att uppfyllavåra apteringsönskemål.

Skogiska och sågiska, kallar de dem. Detvå språken, som länge ställt till det för bro-byggarna, men som kan vara en tillgång närman talar båda:

– När vi jobbar med måltal och uppfölj-ning, så gör vi det t.ex. alltid i både mm-in-tervall och timmerklasser. Skogen förstårmillimetrar, sågen förstår timmerklasser.

– Korrekt mätning är förstås också attprata samma språk, säger Katarina Levin.Om vi vill ha minlängd 495 centimeter såfår vi inte säga fem meter för att vi räknarmed stötmån. Några centimetrar för mycketär stora pengar – både i form av råvara ochutrymme i sågprocessen. Så korrekt mätningär inte bara råvarueffektivt, utan även pro-duktivt.

Bygger fler broar

Nu intensifierar SCA ”brobyggandet” vidsina övriga sågverk. I gränssnittet mellanskog och såg får virkesspecialisterna störreansvar, de som kan både skogiska och så-giska.

– Virkesspecialisterna överlappar varand-ras kompetenser i värdekedjan, berättar Ka-tarina Levin. Det är förstås övermänskligtatt både kunna skördardator-dialekter ochdessutom optimeringssimulera sågningen.Vi måste hjälpa varandra att bli bättre.

● Arbeta fram en gemensam vision● Skapa en organisation där det finns tvåspråkiga kompetensresurser.● Regelbundna möten i gränssnittet, där flera nivåer - från strategi till

operativt - möts och skapar utveckling över gränserna.● Räkna på värdet av att timret apteras på olika sätt

– i hela värdekedjan● Genomför förbättringarna allt eftersom de blir möjliga● Gemensamma måltal, gärna på veckobasis● Gemensamma, tvåspråkiga uppföljningssystem● Jobba med kulturen! Kapa bort all jargong, sluta med klyschor och

bortförklaringar.

KATARINAS OCH PERS TIPS

SÄTTATT ÖKAVÄRDET

Den lågt hängande frukten är attaptera de bestånd vi har på rättsätt!’’


TEMA | VÄRDEKEDJAN

10 Vision | 4 | 2011

Redan i dag kan alla modernaskördare lagra data om varje stocksom produceras i skogen. Genomatt koppla dessa data till beräk-ningsprogram kan leveranserna frånskogen och virkets egenskaper be-skrivas mycket mer detaljerat.

– Om industrin lägger detaljeradebeställningar kan skogsbruket leve-rera en utförligt beskriven råvarasom bättre anpassas till slutanvända-rens krav, menar Skogforsks Maria

Nordström ser stora möjligheter iden nya versionen av standarden förkommunikation med skogsmaski-ner, StanForD 2010.

Detaljerade leveransspecifikatio-ner kräver att skördarna redovisarproduktionsdata för individuellastockar, så kallade pri-filer. I dagnöjer sig nästan alla företag medsummerad produktionsdata (prd-filer). Men i StanForD 2010 för-svinner prd-filerna – där redovisas i

första hand individuella data om av-verkade stockar i hpr-meddelanden(harvested production). Det är storaxml-filer som komprimeras för attskickas via mobila bredband.

– Ungefär 75 av 1 400 skördareskickar nu regelbundet in data omindividuella stockar via SDC, så detär en bit kvar, säger Maria Nord-ström. Det byggs fortfarande systemför att ta hand om informationen.Först häromdagen beslutade till ex-empel SDC att ta in produktions-data om skogsbränsle och andrasystembyggare filar också på sinalösningar.

BÄTTRE DATA–HÖGRE VINSTER

Ett rakt budskap.– Det finns värdefullinformation om virket– använd den! säger

Maria Nordström.

LÄS MER:Resultat 21/2010 – beställ rapporten på skogforsk.se

En bättre användning av skördardata om varje enskild stock kan ge stora vinsterför skogsnäringen. Men ännu är det en bit kvar innan alla system finns på plats.


NYA STANFORD 2010:


3Sågverken kan fåspecifikationer på in-kommande stockarsdimensioner samtegenskaper somkvisttyp, kvistgrovlek,avstånd mellan gren-varv, hållfasthet ochkärnvedsandel.

Massa- och pap-persindustrin kan fåuppgifter om massa-vedens dimensionertillsammans meduppgifter om färsk-het, torrvikt, kärn-vedsinnehåll ochfiberdimensioner.

Energisektorn kanfå data om skogs-bränslets skattadevolym, vikt och ener-giinnehåll, fukthalt,vilka fraktioner somingår (andel barr, gre-nar, toppar, stamved)och färskhet.

INDUSTRIERSOM FÅRBÄTTREDATA

bratimber är ett tallsågverkinriktat på en hög andel timmer i diameterklasserna22–25,9 cm. De har från sinavverkningsorganisation be-ställt en leveransspecifikationsom ger uppgifter om inkom-mande stockars diameterför-delning, längdfördelning iönskade diameterklasser samten beräknad fördelning på

rotstockar med torrkvist, övriga torrkvisttockar ochfriskkviststockar. Dimensions-fördelningarna, liksom fördel-ningen på torr- respektivefriskkvist, beräknas utifrånskördardata.

BRATIMBER

Sågtimmer

Diameterfördelning,diameterklass, mm

Längdfördelning*, längdklass, cm

Stockar,antal

Avverkningsdatum:Leveransdatum:Trädslag:

2010-04-012010-04-20Tall

Köpare:Säljare:Avverkningstyp:Aptering:

BRATIMBERAB StorskogenSlutavverkningBRATIMBER_Friskkvist

Volym,m3fub

Densitet,kg/m3fub

Största kvist, mm

Kärnved,procent

Friskkvist 104 27 392 29 37

Övrig torrkvist 316 86 407 27 39

Rotstock

Totalt:

339 121 438 23 43

759 234 408 25 41

300-

360-

390-

420-

450-

480-

510-

540-

01020

0102030405060

010203040

20-

22-

24-

26-

28-

30-

32-

36-

38-

40-

42-

34-

02040

020406080

0204060

* Diameterklasserna 22-25,9 cm

Ett exempel på smartare dataanvändning

Med hjälp av den nya leverans-specifikationen kan bratimberanpassa volymen timmer sommåste sågas med viss postningför att få fram rätt volym fär-diga produkter med önskadeegenskaper. Man kan också ut-veckla lagerhållningen.

bratimber har dessutom valtatt utöka specifikationen meden beskrivning av stockarnasinre egenskaper: densitet, dia-meter på största kvist ochkärnvedsinnehåll.

bratimber har just nu bra av-sättning för friskkvistvirke till

furugolv, så apteringen hargjorts efter prislistan ”bratimber-Friskkvist”. Skör-darnas apteringsdatorer beräk-nar med en funktion var istammen gränsen går mellantorrkvist och friskkvist – ochoptimerar apteringen utifråndet.

creo


TEMA | VÄRDEKEDJAN

De nya rönen fick stor uppmärk-samhet. Med hjälp av nyutveckladeberäkningsmodeller kunde fibrernaslängd och tjocklek, vedens densitet,andelen ungdomsved och andelenkärnved bedömas redan i skogen.Inte exakt, men som ett förväntatstatistiskt medeltal för varje trakt –ja, till och med för varje enskildmassavedsbit om man så ville.

Med beräkningsmodellernakan skogsbruket styra beståndsval,aptering och sortering efter fiber-egenskaper, så att varje massa- ochpappersindustri får den ved sompassar allra bäst till just deras pro-cess. Man kan också designa en op-timal råvarumix som ger ökatutbyte i massaindustrin och bättrekvalitet på massan – och i slutändanpå papperet.

Vad har då hänt? VISION hartalat med Thomas Agrell, som ärvirkeschef vid Sydved. och blandannat ansvarar för virkesförsörj-ningen till Stora Ensos tidningspap-persbruk Hylte Bruk i Halland.

– Vi sorterar granmassavedensom kommer in till Hylte efteregenskaper. Men vi gör det inte iskogen, och vi använder inga beräk-ningsmodeller. Virkesmätaren bedö-mer massavedslassets genomsnittligaårsringsbredd i tre klasser: smalareän två mm kallas högdensitetsved,över fyra mm kallas frodvuxen. Las-

sen däremellan läggs i ”övrigt”. Detär alltså ingen rocket science.

Bruket blandar ved från de olikahögarna för att hela tiden ha så ho-mogen fiberråvara som möjligt. Dåkan man optimera processen och fåett papper med hög körbarhet, somär en viktig kvalitetsegenskap. Pap-persbanan får inte gå av, vare sig ipappersmaskinen eller i tryckpressen.

Varför görs då inte sorteringen redani skogen, när man har mycket bättreinformation om vedens egenskaperdå?– Jag tror definitivt på idén, sägerThomas Agrell, men all förändringkräver energi, och de senaste årenhar stormarna Gudrun och Per tagitall energi, och mer än det. Och såen finanskris på detta…

– Sedan finns det ett antal pro-blem. Fler massavedssortiment ärdyrare att hantera. Och styr vi mas-saved med speciella egenskaper tillolika bruk, så ökar transportavståndoch kostnader. Vi riskerar också attfå ett större totallager, som kostarkapital. Den som i slutändan an-vänder veden måste se att värdetökar mer än extrakostnaden – ochvara villig att betala för det. Där ärvi inte än!

Sydved kommer säkert att ar-beta smartare med veden om ettantal år, tror Thomas Agrell. Men

nu måste annat prioriteras. Sydvedvill i ett första steg utveckla vägningav massaveden.

– Vedens torrvikt varierar medmer än 30 procent och densiteten ärett direkt mått på hur mycket pap-per man får ut från en kubikmeterved. Ved med hög densitet har alltsåett avsevärt högre värde för köparenän gallringsved från en åkerplante-ring, som innehåller väldigt mycketvatten och luft. I affärer brukar detvara bra att ersätta säljaren efterkundnyttan. Dagens betalningssys-tem kan dessutom ge en tokig skogs-skötsel – skogsbruket väljer trädslagoch skötsel som ger många kubik-metrar, men fiberinnehåll är den in-dustrinytta som borde maximeras!

Södra grovsorterarDag Molteberg, som arbetar medvedforskning på Södra Cell Innova-tion ger ungefär samma bild. Mangör en grov klassificering i skogen,men själva sorteringen sker först på

vedgården. Han exemplifierar medVärö bruk. Där delas massavedenupp i två högar: slutavverkningsvedoch gallringsved.

Bruket tillverkar tre kvaliteter avblekt sulfatmassa: en görs på ren såg-verksflis. Här kommer råvaran frånde yttre delarna av gamla träd, ochfibrerna är långa och tjocka. Papperfrån den här massan blir rivstarktoch bulkigt.

Man har också en kvalitet som i

För åtta år sedan kunde forskare vid Skogforsk visa på nya möjligheter att beskriva massavedens fiberegenskaper redan ute i skogen. Potentialen med ved-sortering är stor. Men sortering i skogen innebär också en mer komplicerad logistik.

– Massa- och pappersbruken inser ännu inte värdet av bättre kunskap ommassavedens egenskaper – och då betalar de inte för merarbetet, konstaterarDag Molteberg på Södra Cell. Text CARL HENRIK PALMÉR | Foto Södra, Sydved

DESIGNAD RÅVARUMIXFRÅN SKOGEN– FORTFARANDE MEST EN DRÖM

Thomas Agrell, Sydved.

Dag Molteberg, Södra Cell.

Sortering i skogen inne-bär en mer kompliceradlogistik och det är dyrt.’’


huvudsak görs på ved från gallring.Här är fibrerna kortare, tunnare ochformbara. Det ger ett papper meden jämn och slät yta och hög drag-styrka.

Massaved från slutavverkning geren allroundmassa vars egenskaperligger mittemellan de här två.

Mer skogsdata på sikt?Dag Molteberg tror liksom Agrellatt skogsbruket om några år kom-

mer att samla in mer informationom veden redan i samband med av-verkningen. Fast han drar lite pådet.

– Potentialen med vedsortering ärjättestor, både från produkt- ochprocessperspektiv. Men sortering iskogen innebär en mer kompliceradlogistik och det är dyrt. Vi måste fåkunderna – massa- och pappersbru-ken – att inse mervärdet av en meranpassad råvara, så att de betalar oss

för merarbetet. Där är vi inte ännu. I dag är alltså forskningen knap-

past implementerad. Men spelpla-nen kan ändras snabbt närskördarna nu ska börja redovisa dataom varje enskild timmerstock ochmassavedsbit. Då kan beräknings-modellerna läggas in i skördarda-torn och mer eller mindre gratis ochautomatiskt ge viktig extrainforma-tion om vedens egenskaper. Det kanfå den här raketen att lyfta!

Värö Bruk. Här delasmassaveden upp i tvåhögar: slutavverk-ningsved och gall-ringsved.

Massaveden grovsorterasvid inmätningen ochmixas till rätt massa-kvaliteter.

’’

Redan hösten 2005 började Stora Ensomed automatisk friskkvistaptering på voly-mer som skulle till Ala Sågverk utanför Sö-derhamn. Det gjordes kalibreringar ochtestkampanjer – och sågen var nöjd med ut-fallet.

– Sedan dess rullar det och går, sägerMarko Alm. Det är ett utmärkt sätt att för-enkla apteringen för förarna. De kan foku-sera på två saker: kolla om rotstocken hållerför klass 1 – och utöver det leta stamfel.Friskkvisten hamnar automatiskt i klass 2och allt annat timmer blir klass 3 – om detinte klassas ned till klass 4 vid inmätningen.

Blir det mer friskkvist?– Absolut, säger Christer Lindbom och kikarned på oss från hytten på sin stora skördare,en JD 1470. Förr styrde vi ju det manuelltgenom att kapa för friskkvistkvalitet straxinnan de första grönkvistarna på trädet. Mendatorn apterar friskkvist förvånansvärt långtned, kan man tycka ibland.

– Ja, ofta är ju friskkvisten längre ned änman tror vid vissa stamformer, säger MarkoAlm.

Sorterar ni friskkvisten som ett eget sorti-ment?– Nej, det gör Ala-sågen i sin mätram. Det ärdyrt att sortera i skogen, så det är nog en bralösning.

På Stora Ensos region Öst kör många av skördarna med automatisk friskkvistaptering. – Visst har vi ökat volymen friskkvist. Men den främsta drivkraften för oss är att våra förare blir

effektivare, säger Marko Alm som är apteringsspecialist på regionen. De kan koncentrera sig på att hittade bästa kvaliteterna och sortera bort stamfel istället för att gissa hur stocken ser ut innanför barken. Text & foto | SVERKER JOHANSSON | [email protected]

TEMA | VÄRDEKEDJAN

Enklare tillvaro. Christer Lindbom har använt friskkvist-funktionen i sex år – därför kan han fokusera på värdefullastockar och stamfel. Marko Alm följer upp.

14 Vision | 4 | 2011

AUTOMATISK APTERING:

ENKLARE FÖRFÖRARNA…

creo


På Stora Ensos sågverk i Ala utanförSöderhamn får man en större andelfriskkvistvolym sedan automatisk kvali-tetsaptering infördes i skogen. Och nuvill sågen ha bättre koll även på kärn-vedsandelen, säger sågverk-schefen Erik Sjölund:

– Vi vill veta att stock-arna kommer från rätt typav bestånd.

När Stora Enso infördefriskkvistaptering fördubb-lades andelen klass 2-stockar till Ala från 10 till20 procent, berättar LarsJohansson, som är ansvarigför försörjningen till StoraEnsos egna sågverk.

– I våra uppföljningarhar cirka 80 procent avfriskkviststockarna verkligen rätt kvali-tet i centrumutbytet, så det är vimycket nöjda med.

Ala har generösa längdkrav – detmesta fungerar. Det är desto viktigareatt det verkligen är friskkvist i tim-merklass 2 och att den uppfyller diame-terkraven. Det innebär i sin tur att mankan optimera utfallet av friskkvist ute iskördarna, eftersom längden vid behovkan anpassas efter den aktuellafriskkvistcylindern inne i stammen.

Det Erik Sjölund nu efterfrågar är en

bättre styrning av vilka bestånd skör-darna avverkar, främst med tanke påkärnvedandelen.

– Det var lite väl spännande sist detvar sug på den danska fönstermarkna-

den. Det var slumpen styrdevilka kärnvedsvolymer somrullade in, beroende på varskördarna befann sig i sko-gen. När den danska mark-naden repar sig och om flerfönstertillverkare anammarmiljöapproachen med trä,så kommer vi att behöva sä-kerställa ett jämnare flödeav kärnved.

Och Lars Johanssonfunderar därför på hurkärnvedsandelen kan ökasgenom att styra avverk-

ningarna till rätt bestånd.– Friskkvisten hittar vi ju i rätt sam-

band mellan ståndortsindex och bröst-höjdsdiameter, så där kan vi aktivt sökabestånd som passar. Och även omfriskkvist kanske inte är så efterfrågatjust nu så är det viktigt att jobba medegenskaperna, vi lär oss mycket om vadvi kan göra med skogen. När det gällerkärnved ser vi närmare på hur Skog-forsks egenskapsmodeller kan hjälpaoss styra val av bestånd och aptera påbästa sätt.

…MER VOLYM TILL SÅGARNA

Johan J Möller, virkesexpert påSkogforsk, tror attautomatisk kvali-tetsaptering kom-mer att få enbetydligt störrespridning än idag.

– Många sågverkhar varit duktiga attjobba med rätt läng-der och diametrar,säger han. Särskiltlängdstyrningen harvarit viktigt – ochnu är man redo förnästa steg.

Det finns mycket att göra på egenskapssi-dan, menar Johan J Möller:

– Säkert kommer längdkraven att fortsättastyra, så man måste jobba med rätt egenskapkopplad till rätt längd. Och då måste man lärasig mera om vilka egenskaper man hittar iolika träd och i de olika bestånden, oavsett omman vill anrika friskkvist, kärnved – ellernågon annan egenskap som en produkt kräver.

Kostar inte mer

Och det kostar inte mer att göra bättre tim-mer, menar Johan J Möller:

– Nej, men det kräver kompetens och stortintresse. Jag tror till exempel inte att man be-höver styra skördare till rätt bestånd, däremotkan skördaren styras att aptera rätt i beståndet.En modern skördare ”vet” egentligen vilkenskog den är i efter att ha avverkat ett antal trädoch kan då anrika friskkvist eller kärnved. Detkan vi utnyttja för att utveckla automatiskegenskapsaptering kopplad till dagens välfun-gerande längdaptering.

– En motkraft kan vara att skogssidan påkort sikt inte tjänar mer pengar på det här.Men på lång sikt avgör det faktiskt om mark-naden väljer aluminiumprofiler istället för trä!

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK:

”Det kostar intemer att görabättre timmer”

Lars Johansson, Stora Enso.

Johan J Möller, Skogforsk.

creo

Det var för två år sedan som Mats Hell-ner, en konsult som jobbar med utvecklingåt åkeriföretaget VSV Frakt, kom förbi hosMattias när han satt som transportledareinne på kontoret.

– Han frågade: vad vore din dröm för attfå till bättre körningar? Jag svarade ”attsnabbt hitta ett avlägg med returlass när jagkör på en industri.”

Det var startskottet för Spindeln – en IT-applikation där VSV-förarna i en karta kanzooma in geografin runt den plats där delämnar virke för att hitta returlaster. På kar-tan syns avlägg med aktiva transportordrar,alltså där bilar hämtar virke. Chansen äralltså stor att det finns tillräckligt mycketvirke kvar på avlägget – och att man kan få

ett lass med sig om man kontaktar den åkaresom ansvarar för området. Sedan rapporterarföraren in den volym han hämtat i VSV:stransportledningssystem TROMB, så attväglagren hålls uppdaterade.

Får en retur direkt

Nu är Mattias på väg från Väse till Valåsen-sågen i Karlskoga. Han hittar snabbt ett av-lägg där virket ska till Karlstad och ringeråkaren. Jo, det går bra att ta ett lass. Snarthar Mattias fått en mätorder och avläggetskoordinater från sin kollega.

– Nu är vi ett 30-tal bilar. Nyfikenheten ärstor, men det finns lite rädsla för att användadatorn. Och så måste man tro att det blirbättre. Egentligen är det enkelt – tjänar vi

pengar på det, då kommer vi att använda det!

Utvärderas i sommar

– Det här är en spännande lösning, tyckerSkogforsks Bertil Lidén som utvärderar pro-jektet. Han får mätarställningar för varjemånad och räknar fram bilarnas lastkör-ningsgrad. Till halvårsskiftet nästa år är ut-värderingen klar.

Ändå är det här inte riktigt vad skogsbru-ket trodde på för några år sedan. Då var detomfattande optimeringar av virkesbilsflottansom gällde.

– Vi testade optimeringar av upp till 120virkesbilars rutter under fem dagar, men detfungerade väldigt dåligt. Trots stora effektivi-seringspotentialer så var varken systemen

– Vi har alltid jagat returtransporter. Med ”Spindeln” lyckas vi helt enkelt bättre, säger Mattias Johansson som kör åt K&A Larsson Åkeri AB i Molkom.Förr hade vi några kompisar som vi bytte med – på det här viset blir vi fler som kanhjälpa varandra. Text & foto | SVERKER JOHANSSON, [email protected]

MER RETURKÖRNINGAR MED

SPINDELN

ENKELT VERKTYG LÖSER

KOMPLICERAT PROBLEM


creo

eller branschen mogna för det. Och det är deinte idag heller.

– Vi kan ta fram väldigt effektiva körsche-man i teorin, men väldigt mycket händerredan medan man matar in data. Man måstekunna lita på systemet – och det kan maninte, med stora kvalitetskillnader i skotarrap-porteringen och dålig koll på vilka avläggsom egentligen är körbara.

Henrik Sakari kan både befraktarsidanoch åkarsidan. Han ansvarar idag för logisti-ken på SCA:s Logistik Syd och har tidigarevarit VD på Skogsåkarna:

– Jag har provat centrala optimeringar avtransporterna, men vi hade för dåliga indata,säger han. Potentialerna var stora, men vilyckas inte. Vi styrde många bilar till avlägg

som inte var plogade eller där lagerdata intestämde. Och idag skulle vi inte lyckas bättre.

– Så även vi jobbar med att förarna viavårt transport-GIS ska se alla avlägg ochprata ihop sig med de andra förarna om atthitta returer.

Han understryker att det finns mycket attgöra innan tiden är mogen för centrala lös-ningar. Nationella vägdatabasen (NVDB)behöver uppdateras i realtid från virkesfor-don och plogbilar. Företagens egna lagersys-temen är inte i funktion i realtid, med storafelkällor, till exempel sortimentsvandringar.

– Man får ha tålamod, fortsätter han. Hurmånga år har det inte tagit att baxa NVDBdit vi är i dag? Ändå är det en statisk data-bas, där vi inte ens kan räkna ut avståndet,

och därmed kostnaden, för en transportsamma dag som den utförs. Men på lång sikt– visst kommer det.

Bertil Lidén tror också att optimering bliren viktig del av framtidens transportledning.

– Men att försöka optimera 100 bilar trorjag inte på, slår han fast. För 10-20 bilarkanske det kan funka, med järnkoll på dataoch en duktig transportledare som justeraroch stämmer av som spindeln i nätet. Ochkanske kör om optimeringen vid behov.

– I andra branscher går det mot centralise-rad logistikstyrning. Men med skogens slump-mässiga störningar i form av tillgänglighet,tvära stopp på industrierna och maskiner somgår sönder så måste man förstås kunna varadynamisk – långt ut i organisationen!

TEMA | VÄRDEKEDJAN


– Intresset är väldigt stort och man villkomma igång på riktigt, säger Björn Hann-rup som är en av Skogforsks experter påskördardata.

– Nu väntar alla på att SDC och andra avskogsbrukets IT-leverantörer, som t.ex. Lo-gica, ska bli klara med rutinerna så att dehär data kan användas i skogsföretagens sys-tem.

Skördarföraren anger när avverkningenbränsleanpassats – övriga volymer räknasbort. Eftersom grotskotaren lämnar kvar detnedersta lagret i grothögen räknas ävendenna volym bort. Resultatet är en prognosöver mängden grot som ska ut till bilväg.Med GPS registreras högarnas koordinater iproduktionsfilen. Det går då att skapa kar-tor som underlättar grotskotningen.

FRÅN UNGEFÄR TILL PRECIS:

Grotuttag. Mörkgrönt: > 50 ton TS/ha. Gult:< 10 ton TS/ha.

Avverkningsledare och produktionstekniker från hela landet fanns på platsnär Skogforsk visade hur skördardata kan användas i skogsbränsleproduk-tionen. Nu vill man ha koll på avverkade skogsbränslevolymer och tillgäng-liga stubbsortiment - och var volymerna finns på hygget för att effektiviseraterrängtransport och stubbrytning. Text & foto | SVERKER JOHANSSON, [email protected]

STORT INTRESSE FÖRBRÄNSLEPROGNOSER

TEMA | VÄRDEKEDJAN


creo

RÖSTER OM SKOGSBRÄNSLE-PROGNOSER4

Catarina Lundgren,SCA– Idag prognosticerar vi utfallet avgrot i vårt GIS med en ganska grovmetod, där trakternas areal och er-farenhetsmässiga utbytestal geross en grotvolym. Men eftersom viinte hanterar pri-filer i annat än testän så länge, är nästa fas att föra indem i systemen.

Jag ser också fram mot en bättrekoll på stubbskörden, vi kommer juatt veta hur mycket stubbar det är,var de finns och dess diametrar.Med volymprognoser kan vi sor-tera ut lämpliga bestånd och få enbättre kommunikation med stubb-entreprenörerna.

Mikael Bylund, Inge Gustafsson Skogstransport AB– Det finns mer att göra i datornsgränssnitt. För att datorn ska loggakoordinater och volymer måste jagslå på biobränslefunktionen. Denska ju inte vara på när jag upparbe-tar skogen som vanligt. Men idagser jag inte när den är på, det ärbara en liten grön punkt som jaginte uppfattar, eftersom jag fokuse-rar på fällningen och stamkvalite-terna när jag upparbetar. Det kanväl inte vara så svårt att fixa?

Axel Fröjd, Korsnäs– Jag vill primärt ha ett bättre pla-neringsunderlag för vilka volymerdet är och var de ligger. Det härblir ju något av ett genombrott - ti-digare har vi tvingats hantera allabränsledata i virkessystemet, ochdet är inte anpassat för det.

I första läget blir det väl till attstansa in de här data med hand-kraft, så att vi får ut bättre progno-ser än idag. Skogforsk har tagitfram en mjukvara för överföring avgeografiska data till vårt plane-ringssystem VSOP, så vi får frambra traktkartor till risskotarna därde kan se var volymerna ligger.

Tobias Norrbom, Sveaskog– Som alla andra vill vi veta hurmycket det blev och var det finns.Idag använder vi pri-filerna somprd-filer, men med bättre datahoppas vi kunna förfina progno-serna. Då kan vi effektivisera grot-skotningen och höja precisionen ivåra biobränsleaffärer ytterligare.Dessutom sjösätter vi nu ett nyttlagersystem – PROLOG – där allakan se skogs- och väglagret online,så bättre indata blir ännu viktigarenu!


creo

FLEXWOOD är ett EU-projekt där mångaländer tillsammans jobbar för att höja värdetpå skogen och förbättra styrningen av råva-ruflödena. Som en del i projektet har ett heltskogslandskap på 16 000 hektar i norraUppland laserskannats av Foran RemoteSensing AB. Här har också 100 totaltaxeradeprovytor använts för att kalibrera alla data.

Med det som underlag bygger forskarnaen skattningsmodell för samtliga laserskan-nade träd i skogslandskapet.

Skogforsks Andreas Barth har jämfört hurdessa data stämmer med ”facit” i form avvälkalibrerade skördares beskrivningar av be-stånden de avverkar. Just nu levererar Kors-näs hpr-filer med högupplöstaproduktionsdata från sina skördare från detscannade skogslandskapet.

– Vi gör en utvärdering av utbytesberäk-ningarna från laserdata, där facit är skördar-nas filer, berättar Andreas Barth. Då kan viockså använda skattningar av stamfelsvedensfrekvenser för att trimma alla data ytterli-gare. Det här skalas sedan upp till data förhela det laserskannade området – en välsor-terad ”vedbod”, där vi vet var och hur vi kanaptera fram de produkter vi behöver.

Anderas Barth har också en vision, därdata om skogsinnehaven uppdateras lö-pande. Efter en inledande laserscanning trä-nas laserdata fortlöpande med skördardata

från avverkade träd. Data från laserskan-ningen blir bättre och bättre i takt med attskördarna i området avverkar olika typer avbestånd. När man vill ha en uppdatering avsina skogsdata räcker det att köpa in digitalastereobilder från det nationella ortofoto-om-drevet. Då får man en ny höjdmodell avkrontaket och kan modellera fram nya träd-data. Sådana tester görs i dag vid SLU.

– Min vision är en närmast underhållsfriuppdatering av skogstillståndet, säger An-dreas Barth.

Hur långt från den visionen är vi?– Ganska nära, men det är två saker sominte fungerar bra idag, säger Andreas Barth.Dels måste träden som avverkas positione-ras, nu är det bara skördarens uppställnings-platser som får koordinater vidavverkningen. Dels måste vi lära oss skilja påträdslagen – och det är inte så enkelt.

När det gäller positioneringen tror Anderasatt det snart finns en lösning, där en givare påaggregatet ”stämmer av” positionen medGPS:en på maskinhytten. Men när det gällerträdslagsbestämningen ser det svårare ut.

– Inom FLEXWOOD testas just nu hy-perspektral analys, en flygburen skannersom analyserar våglängderna från olika träd-slag, men resultaten varierar.

Laserdata om skogen som kalibrerats med skördardata ger mycket brautbytesberäkningar för vilka produkter som finns i bestånden – i principkan hela skogslandskap som laserskannats omvandlas till en välsorteradvedbod! Text & foto | SVERKER JOHANSSON | [email protected]

REVOLUTIONERAR VÄRDEKEDJAN

LASER- OCH SKÖRDARDATA

Utmaningen. De gröna punkterna i bilden visarpositionerna på de träd som laserskannern identi-fierat. Till varje träd finns förutom position även diameter, höjd, volym, trädslag och krondiameterregistrerade i databasen. De röda punkterna ärskogsdata knutna till skördarens uppställningsplats.– Om vi kan positionera skördarens aggregat istäl-let, kan vi fortlöpande förbättra laserdata med datafrån skördaren, säger Andreas Barth. Det blir ettgenombrott!


TEMA | VÄRDEKEDJAN

creo

Min vision är en närmastunderhållsfri uppdateringav skogstillståndet

FLEXWOODska öka värdeti värdekedjanDet EU-finansierade samarbetspro-jektet FLEXWOOD - Flexibel WoodSupply Chain – genomförs mellan2009–2012. 14 företag, universitet ochforskningsinstitut från nio länder ut-vecklar ett nytt logistiksystem som skaöka värdet i hela virkesförsörjnings-kedjan. Systemet kommer att bl.a attkunna hantera:

● Laserscannade skogsdata omskogens kvalitet och volymer

● Optimeringsmodeller för taktiskoch operativ planering

● Förbättrad informationsöverfö-ring mellan alla stadier av för-sörjningskedjan för att skapabättre beslutsstöd

Läs mer: www.flexwood-eu.org


’’

Billig lagerinventering. Höjddatamodeller av krontaket (bilden) från digitala flygbilder

i stereo samkörs med en markmodell frånlaserskanningen. Resultatet blir en

närmast underhållsfri uppdate-ring av skogstillståndet.

creo

Korsnäs AB är en av försöksvärdarnai FLEXWOOD-projektet och tillsam-mans med Skogforsk utvecklar de nuett system för effektiv produktions-och leveransplanering av flödet tillsina industrikunder.Text & foto | SVERKER JOHANSSON | [email protected]

KORSNÄS STYR UPP VIRKESFLÖDET:


Av de två miljoner kubikmeter Korsnäs av-verkar varje år går sju procent till deras egnaindustrier i Gävle, Frövi och Rockhammar.En stor del av jobbet alltså att försörja ettstörre antal externa sågverk och bruk medvirke.

– Så det är många olika affärer vi ska leve-ransplanera, säger Korsnäs skogschef GöranAndersson som ser stora potentialer för sinaavverkningsledares turordningsplanering:

– De kan både vinna tid och ta bättre be-slut när de ska samordna trakter, utbytesbe-räkningar och maskiner. Idag är processentidsödande och det är mycket trial-n-error –vi matar in olika apteringsalternativ för deaktuella trakterna tills de dockar mot kun-dernas beställningar, och sedan stäms det avmot leveransplanen. Det blir en del handpå-läggning.

Testas i vinter

Mikael Frisk vid Skogforsk jobbar med opti-meringen av turordningsplaneringen.

– Vår modell väljer trakter och maskinlagså att leveransplanen uppfylls, samtidigtsom kostnaderna för drivning, transport,lager och flytt minimeras. Resultatet blir ettförslag till schemaläggning för maskinlagen

FRÅN KUNDTILL LEVER

Göran Andersson,Korsnäs

TEMA | VÄRDEKEDJAN

creo

Optimerad schemaläggning av produktionen, där maskinlagen på ett distrikt tilldelats lämpliga trakter underen period.


NDORDERERANSPLAN

Man kan gissa att några invanda föreställningar om hur vi arbetar ställs på huvudet!

– Det ska bli lärorikt att följa det här,säger Göran Andersson. Man kan gissa attnågra invanda föreställningar om hur vi ar-betar ställs på huvudet!

Samtidigt får Korsnäs en uppdatering avsina skogsdata:- Vi tror att vi får bättre och billigare data äntidigare, säger Göran Andersson. Vi ser des-sutom en lovande metod för bättre utbytes-beräkningar och för bättre beslut i flödet.

Göran Andersson hoppas också kunna tabättre beslut om skogsskötseln med hjälp avlaserdata.

– Ja, framför allt om gallringsbehovet.Det gäller särskilt de arealer vi förvaltar åtBergvik Skog i Dalarna, där finns en hel delbestånd med stor variation i höjdsprid-ningen. Då kan vi få överblick över skötsel-behovet och planera effektivagallringskampanjer.

Men att ha koll på gallringsbehovet skulleockså vara en stor tillgång i köpverksamhe-ten, menar Göran Andersson.

– Vi kan kontakta skogsägare med gall-ringsbehov och erbjuda våra tjänster. Hittillshar det varit svårt att se gallringsbehovet iflygbilderna.

tillsammans med ett förslag till leverans-plan.

Data från laserscanningen ligger som ettskikt i VSOP, Korsnäs system för operativplanering och köpstöd. För varje trakt räk-nas det fram en stamräkningslängd. Via enberäkningssnurra körs traktens stammargenom de aktuella prislistorna och genererarutbytesberäkningar. De alternativa sorti-mentsvolymerna matchas mot de leverans-åtaganden som Korsnäs har.

– Sedan kopplar vi alltså Korsnäs maskin-lag till trakterna, berättar Mikael Frisk. Ma-skintyperna matchas mot skogstypen, så depassar ihop. Geografiskt sett utgår vi från ma-skinlagens ”hemmabaser” för att minimeraflyttkostnaderna. Dessutom ingår vägdatafrån nationella vägdatabasen i analysen för attminimera transportkostnader och utsläpp.

På regionnivå

I ett första steg testas modellen på Upp-lands-distriktet, som omfattar 8-10 maskin-lag.

– Men vi vill göra optimeringarna på re-gionnivå för att dra så stor nytta av systemetsom möjligt, säger Göran Andersson. Utfaller då ett förslag till leveransplan, som ärnedbruten på varje avverkningsledare. Detär förstås ett förslag, sedan tvingas avverk-ningsledarna ta in andra faktorer som väder,plötsliga produktionsbegränsningar ochannat.

Planeringsprocessen är iterativ – man op-timerar och låser sedan de kombinationer avmaskinlag, trakter och tidpunkter som ver-kar fungera bra. Sedan optimerar man pånytt och fortsätter tills man har en funge-rande leveransplan.

’’

creo

RATIONAL EFFICIENT COST OPTIMIZATION:

SKOGSTEKNIK


Anders Mörk jobbar som sam-ordnare och huvudinstruktör iprojektet, som sedan 2009 fokuse-rar på att lära ut smartare arbets-sätt och bättre inställningar påskogsmaskinerna. Det är en stornationell satsning, med 20 in-struktörer över hela landet.

– Den vanligaste förbättringenför sänkt bränsleförbrukning ärfaktiskt att ställa ned varvtalet påskotaren, säger Anders Mörk. Ma-skintillverkarna helgarderar sig föratt få kraft till alla möjliga ochomöjliga moment i skotningsarbe-tet och det drar mycket bränsle.Vi anpassar varvtalet på den en-skilda maskinen så att vi fortfa-rande har tillräckligt hydraulflödeför den kranhastighet som förarenklarar av att hantera. Dessutomfår föraren en lugnare arbetsmiljö.

VISION träffar Anders utanförGävle. Här jobbar han en halvdagmed Niclas Nåtfors, skotarförarepå Grinduga Skogsentreprenad

AB. De har precis kört en in-struktionsvända efter virke och nugår de igenom avlastningsrutinen.Kranen flyter i jämnt tempo framoch tillbaka över lasset på skota-ren. Tallen läggs till vänster ochgranen till höger.

Sedan sätter sig Anders vid spa-karna och ställer in kranreglagen.Det tar en halvtimme att få till deinställningar som han bedömerpassar Niclas.

– Jag hänger med, kollar förar-nas metodik och ger förslag. Detär ju väldigt individuellt hur fö-rarna vill ha det. Vissa vill hasnabb kran, andra långsam. Gene-rellt upplever jag att kranarna gårlite för snabbt och att förarna fårlägga tid på att korrigera för atthamna rätt med gripen.

Går betAnders försöker ställa ned varvta-let också. Men det går han bet på.

– Den går på 1330 varv och dådrar den onödigt mycket soppa.

Sänkt dieselförbrukning och en rejäl höjning av produkti-viteten. Det är resultatet för många av de 600 förare somgenomgått Skogforsks och TSG:s* initiativ RECO-driving– en satsning på smartare maskinkörning.


STORAVINSTERMED SMARTARE KÖRNING

– Jag vet inte…kranen går litelångsamt. Niclas Nåtfors harfått nya reglageinställningaroch känner inte igen sig.

Den vanli-gaste för-bättringenför sänktbränsleför-brukningär faktisktatt ställaned varv-talet påskotaren

Men när jag ställde ned varvtaletså durrade det så mycket i hyttenatt fötterna domnade! Kanske ärhyttens bussningar slut?

Lite för het

Niclas Nåtfors kör en vända. – Jag vet inte, säger han tveksamt.Kranen går lite långsamt.

Anders förklarar hur han tänkt.– Du är lite het och försöker

köra i ett väldigt högt tempo. Jaghar sänkt maxfarterna men dukommer att producera minst likamycket som tidigare, eftersom dufår bättre precision och slipper taom. En lugnare körning gör digmindre trött också - och bränsle-förbrukningen minskar. I börjankänns det segt och långsamt efter-som du är van vid den tidigare in-ställningen. Nu måste du röraspakarna kanske 5 mm extra föratt få samma hastighet som tidi-gare och det tar ett tag att vänjasig vid!

’’

*) TSG = Skogforskstekniska samverkans-grupp

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK:

Sänkt dieselförbrukningoch ökad produktivitet


■ Gör en uppföljning avdina maskiners bränsle-förbrukning och pro-duktivitet.

■ En dags teoriutbildningmed RECO.

■ Instruktören arbetarmed varje maskinförareunder en halvdag.

■ Uppföljning av utbild-ningen efter 6 måna-der.

RECO:S

Skogforsks uppföljningar visar attutbildningen i medeltal kan sänkadieselförbrukningen med sju pro-cent. Det innebär en sänkning avdieselkostnaden med 20 000 –35 000 kronor per år för enskogsmaskin i tvåskift.

Dessutom ökar produktivite-ten. Även här handlar det om sju procent – en besparing på150 000 – 200 000 kronor permaskin och år.

Men inlärningseffekten minskarmed tiden. Det är också en erfa-renhet från ecodriving-utbild-ningar i andra delar av branschen,till exempel virkestransporter.Uppföljningen är viktig för att hålla

de nya kunskaperna levande.– Ett förändrat beteende tar tid

att åstadkomma, säger AndersMörk. Men om man jobbar foku-serat och efter utbildningen fort-sätter att nöta samma moment1000-tals gånger i vardagen, ja dåblir förbättringen permanent.

Skogforsk testar maskininställningarSom en följdeffekt av RECO tes-tar nu Skogforsk maskinernaskraninställningar. Förhoppningenär att kunna ta fram rekommen-dationer för tillverkarnas teknikeroch instruktörer, bland annat vadgäller fabriksinställningarna.

På testbanan. Anders Mörk och skotarföraren Staffan Lag, Stora Enso, disku-terar resultaten från Skogforsks och Ponnses test av olika kraninställningar.

STEGTILL BÄTTREKÖRNING

4

– Har du sett så mångaolika svampar!Jan Weslien böjer signed i steget. I halvdunk-let mellan mossa ochörter glänser nyfallnagula björklöv ikapp medsvampar i olika kulörer.Många av dem är ho-tade. Ändå har skogen iLoskälva avverkats. Text & fotoSVERKER [email protected]

I Roslagen ligger gårdarna tätt.Loskälva är en av dem. Mellanåkrarna ligger skogen. Den haralltid brukats – här har kreatu-ren betat, här har veden huggitsoch här har timmer tagits. Menden har aldrig kalhuggits – ochdet är avgörande för de mångasällsynta svampar som trivs här.

– Violgubbe, raggtaggsvamp,äggspindling, duvblå spindling,krusbärskremla, guldkremla,dofttråding...

Erica Sterkenburg vid Institu-tionen för skoglig mykologi ochpatologi och ArtDatabanken lis-tar de svampar som hon räknarmed att hitta i Loskälva. Under-sökningen baseras på DNA-ana-lyserade jordprover av vilkamykorrhizasvampar som finns imarken – de syns alltså även omde inte visar upp sig som svam-par på marken.

Det är mycket kalk i Loskäl-vas jordar, då får man den härartrikedomen. Och så måste det

HUR MÅNGATRÄD SKA STÅ KVAR?

I mykorrhiza-provet kan den ovanligaviolgubbens dna dyka upp.

26 Vision | 4 | 2011


finnas träd – och de måste ha fun-nits där länge.

– Svamparnas mykorrhiza –svamprötterna – växer i symbiosmed trädens rötter, berättar EricaSterkenburg. Så om vi avverkar sko-gen måste det alltså finnas träd kvarför att de här svamparna ska kunnaöverleva. Annars slås mykorrhizan utnär trädens rotspetsar dör.

Några få räcker inteSkogen höggs förra hösten – en för-siktig gallring gjordes på ett par för-söksytor, en yta har kalavverkats.Innan avverkningen togs jordproverpå fasta provytor. Under kommandeår tas prover på ytorna för att följahur svamparna påverkas av avverk-ningarna.

Frågan är hur många träd sommåste lämnas. Räcker det mednågra naturvårdsträd på ett kal-hygge, som miljöcertifieringenredan kräver? Nej, det tror inteErica Sterkenburg, men hon kaninte säga säkert. Studien ger för-hoppningsvis en del av svaret.

– Många av svamparna är mycketovanliga. Dessutom finns de barahär och där i en skog, knutna tillvissa träd. Chanserna att de blir kvareller kommer tillbaka minskar alltsådrastiskt om de flesta träden avver-

kas. Men har de sitt värdträd kvar såkan de finnas där mycket länge.

– Nu är ju det här ett försök. Omnågon hade önskat avverka sådanhär skog ”i verkligheten” så hade viinte ens fått komma in idag.

Skogssällskapet finansierar pro-jektet och deras förvaltare i Rosla-gen, Lars Eriksson, är spänd påresultaten. Det här kan vara en öpp-ning som gynnar skogsägarna utanatt utarma mångfalden.

– Naturligtvis vore det fantastiskbra att hitta kompromisser där endel av virkesvärdet kan realiserasutan att naturvärdena riskeras. Här iNorrtäljetrakten har vi nog Sverigeshögsta andelar nyckelbiotoper ochmånga skogsägare drabbas väldigthårt av det. I det här fallet kunde viplocka ut fyrahundra kubikmetervirke och har ju goda förhoppningaratt svamparna fortsätter finnas i denhär skogen.

Gillar projektetJag ringer Kjell Andersson på Skogs-styrelsens kontor i Norrtälje. Hanstår inför ständiga dilemman införavverkningar i kalkrika skogar ochhan gillar projektet.

– Ibland ser man gallringar ikalkrika skogar där gräs och örtersnabbt tagit över och står en till

bröstet. Några svampar syns inte till– men mykorrhizan kanske finnskvar i marken? Skogarna kanske kanbrukas med annat än kalhyggesme-toder utan att man slår ut de härsvamparterna på sikt.

Vi är tillbaka i Los-kälva, i blandskogenmed främst tall, gran,björk och asp tillsam-mans med lite oxel, ek,ask och sälg. Vi räknarårsringarna på en väl-dig granstubbe och fårdet till 200, ”men härfinns träd som är 300år”.

Jan Weslien lederprojektet. Till vardagsjobbar han vid Skog-forsk med naturvår-dande skötsel. Och nuser han det han letatidag. Granar som skiftar i brunt.

– Granbarkborre. Gammal gran-skog kan drabbas vid gallring - denklarar inte utglesning lika bra somung skog. Det är en faktor att räknamed om man vill plocka ut virkefrån ett sådant här bestånd, men dehär granarna angreps direkt eftergallringen och inga nya angreppverkar ha skett i år.

Svamp-DNA. EricaSterkenburg kollarvilka svampar som trivsi gammal, kalkrikblandskog. Ett paral-lellt försök görs i tall-skog uppe i Ätnarova,på Sveaskogs marker.

Nästa år återkommerVISION med resulta-ten från studien i Loskälva.

Många avsvamparna ärmycket ovan-liga. Dessutomfinns de barahär och där i en skog, knutnatill vissa träd.

’’

NATURVÅRD

Vinn biljetter till Ukonf12 och en natt i hotellsviten.

Nu är det bara tomten kvar, sen är det äntligen tidför Ukonf12 - så vi räknar ner, i väntan på julefrid.

Varje dag står en lucka på glänt i en klurig julkalender.Där kan du vinna biljetter och svit med början den första december.

Den som har rätt och är snabbast att svara, är den som vinner så klart.

Tävla på ukonf12.se/julkalender.

creo

vision nr 4-2011

Documents