vision miljöprogram 2019-2022 program€¦ · program policy regler handlingsplan riktlinjer ......

Vision

Program

Policy

Regler

Handlingsplan

Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd

Miljöprogram 2019-2022

Miljö må l fö r Kumlå kömmun

2

Innehållsförteckning

Framtagande av miljöprogram ...................................................................................... 4

Hållbar utveckling och miljökvalitetsmål ....................................................................... 4

Regionala miljömål ........................................................................................................ 5

Ekokommun ................................................................................................................... 5

Framtidens Kumla Vision 2025 ...................................................................................... 5

Lokala miljömål .............................................................................................................. 6

Överensstämmelse med andra kommunala dokument ................................................ 6

Genomförande............................................................................................................... 7

Ansvarsfördelning .......................................................................................................... 7

Efterlevnad och uppföljning .......................................................................................... 8

Uppföljningsansvarig ..................................................................................................... 8

Begränsningar ................................................................................................................ 8

Miljömålsgrupp .............................................................................................................. 9

Kommunicering .............................................................................................................. 9

Fokusområdena ........................................................................................................... 10

1. Klimat ................................................................................................................... 10

Bakgrund .................................................................................................................. 10

Lokala miljömål ........................................................................................................ 11

Insatsområden ......................................................................................................... 11

2. Giftfri vardag ........................................................................................................ 14

Bakgrund .................................................................................................................. 14

Lokala miljömål ........................................................................................................ 15

Insatsområden ......................................................................................................... 15

3. Vatten .................................................................................................................. 18

Bakgrund .................................................................................................................. 18

Lokala miljömål ........................................................................................................ 18

Insatsområden ......................................................................................................... 18

4. Hållbar samhällsplanering ................................................................................... 20

3

Bakgrund .................................................................................................................. 20

Lokala miljömål ........................................................................................................ 21

Insatsområden ......................................................................................................... 21

5. Biologisk mångfald ............................................................................................... 24

Bakgrund .................................................................................................................. 24

Lokala miljömål ........................................................................................................ 25

Insatsområden ......................................................................................................... 25

6. Hållbar resursanvändning .................................................................................... 27

Bakgrund .................................................................................................................. 27

Lokala miljömål ........................................................................................................ 28

Insatsområden ......................................................................................................... 28

Ansvarsfördelning lokala miljömål på nämnder och bolag ......................................... 31

Bilagor .......................................................................................................................... 37

Globala målen för hållbarutveckling ............................................................................ 37

Nationella miljökvalitetsmålen .................................................................................... 38

Berörda internationella och nationella mål i fokusområdena .................................... 39

Referenser ............................................................................................................... 42

Beslutande: kommunfullmäktige Datum och paragraf: 2018-11-26, § 167 Dokumentansvarig: Miljösamordnare Revideras: Vid behov Gäller till: 2022-12-31

4

Framtagande av miljöprogram

Samhällsbyggnadsnämnden gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag den

20 april 2016 att ta fram ett miljöprogram. Det nya miljöprogrammet ska ersätta

programmet som antogs av kommunfullmäktige 21 maj 2012 och förlängdes den

23 januari 2018. Programmet ska gälla från år 2019 till år 2022.

Arbetet med miljöprogrammet har letts av en styrgrupp bestående av

förvaltningschef, verksamhetschefer och miljöchef på

samhällsbyggnadsförvaltningen samt VD för fastighetsbolagen.

Miljösamordnaren på samhällsbyggnadsförvaltningen har varit projektledare.

Avstämning har skett i den politiska referensgruppen, som bestått av presidiet

för samhällsbyggnadsnämnden. Förslag till miljöprogram har varit på remiss till

kommunens samtliga politiska nämnder och helägda kommunala bolag för

samråd.

Hållbar utveckling och miljökvalitetsmål

I september 2015 enades världens länder om 17 globala mål, Agenda 2030 för

hållbar utveckling. Det innebär att världens länder har åtagit sig att från och med

den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis

framtid. De 17 hållbarhetsmålen ersätter de åtta tidigare milleniemålen och ska

vara vägledande i det internationella utvecklingssamarbetet. Målen är

integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar

utveckling; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Sveriges miljömålssystem innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål

och ett antal etappmål. Generationsmålet anger att till nästa generation ska ett

samhälle lämnas över där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade

miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsmålen beskriver

tillståndet i den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot och etappmålen

5

är steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmål. Etappmålen

visar vad vi kan göra och tydliggör var insatser kan sättas in.

Regionala miljömål

Länsstyrelsen i Örebro län, kommunerna, Region Örebro län, Skogsstyrelsen och

andra aktörer har enats om att 14 av de nationella miljökvalitetsmålen med dess

preciseringar och etappmål antas som regionala miljömål. Miljökvalitetsmålen

Hav i balans och Storslagen fjällmiljö ingår inte då Örebro län inte direkt kan

påverka dessa mål. De regionala miljömålen finns sammanställda i Miljömål för

Örebro län 2015-2020. Avsikten med målen är att de ska vara vägledande för hela

länet.

Utifrån de regionala målen har länet tagit fram Åtgärdsprogram för Örebro läns

miljömål 2016-2020, där de regionala målen har delats in i ett eller flera

fokusområden Klimat, Giftfri vardag, Vatten, Hållbar samhällsplanering, Biologisk

mångfald och Hållbar resursanvändning. I varje fokusområde anges prioriterade

åtgärder för länet.

Ekokommun

Kumla kommun är medlem i Sekom, föreningen Sveriges Ekokommuner.

Föreningen bildades år 1995 och består idag av 111 medlemmar. Föreningen vill

främja utvecklingen för ett hållbart samhälle utifrån en ekologisk grundsyn

kopplat till det ekonomiska och sociala perspektivet. Årligen sker en uppföljning

med 12 nyckeltal som ger möjlighet att se kommunernas arbete med

utvecklingen mot hållbarhet.

Framtidens Kumla Vision 2025

Miljöprogrammet ska styra mot Visiön 2025. ”I Kumlå är vi liiite bättre!” I Kumlå

kommun strävar vi alltid mot att vara lite bättre! Genom att växa smart, satsa på

barn och unga och ta tillvara på den närhet som finns blir vi lite bättre! Visionen

anger vidare:

Kumla kommun växer smart!

År 2025 lockar vi fortfarande till oss, både människor och företag. Utvecklade

kommunikationer och en god infrastruktur gör att avstånd upplevs kortare till

Örebro och andra kringliggande kommuner men även inom kommunen. Kumla är

6

en klimatsmart kommun som arbetar för ett hållbart samhälle och där det är

självklart att satsa på miljövänliga alternativ och nya tekniska lösningar.

Visionen att kommunen ska växa med fler invånare ska inte innebära en ökad

belastning på miljön. Kommunen ska inte bara vara en boplats, utan även en plats

att leva på. För att kunna växa klimatsmart måste miljömål förankras så att

samhällsutveckling sker med fokus på hållbarhetsaspekterna.

Lokala miljömål

Kumla kommuns miljöprogram är uppbyggt efter de gemensamma regionala

programmen, utifrån kommunens tidigare miljöprogram 2012-2018 och Kumla

kommuns vision 2025. Målen i Agenda 2030 har stämts av och identifierats med

de lokala målen. Det gör att kommunens miljöarbete bidrar till att de nationella

och de internationella målen kan uppfyllas och samtidigt skapar en förankring till

tidigare miljöarbete i kommunen. Miljöprogrammet omfattar en längre period än

det regionala, vilket vid revideringen av det kommunala programmet ger

utrymme för anpassning till länets kommande miljöarbete och fokusområden.

De lokala miljömålen fokuserar på det som är aktuellt för Kumla kommun och där

kommunen och de helägda kommunala bolagen har rådighet att göra insatser för

att minska negativ miljöpåverkan. De lokala miljömålen samspelar med varandra

och åtgärder inom ett område kan även påverka andra mål.

Överensstämmelse med andra kommunala

dokument

När de lokala miljömålen ska implementeras i den kommunala organisationen

behöver miljöprogrammet och andra kommunala styrdokument vara

överensstämmande. Följande är exempel på berörda styrdokument:

- Översiktsplan Kumla kommun 2040

- Program för Gröna Kumla

- Kulturmiljöprogram för Kumla kommun

- Avfallsplan för Kumla kommun

- Kumla kommuns riktlinjer för tjänsteresor

- Trafikstrategi för Kumla kommun

7

- Digitala Kumla 2025

- Riktlinjer för dagvattenhantering i Kumla kommun

- VA-plan

Genomförande

För att anpassa Kumla kommuns miljöarbete med Örebro läns miljöarbete är

miljöprogrammet indelat i samma fokusområden med samma inriktning som i

Åtgärdsprogram för Örebro läns miljömål 2016-2020. Inom varje lokalt

fokusområde finns ett antal miljömål och insatsområden. Insatsområdena visar

inriktning och beskriver vad som bidrar till att de lokala målen nås och

identifierar även ansvarsfördelningen av målen.

Miljöprogrammet för Kumla kommun sätter ramar för miljöarbetet. Hur de lokala

målen ska uppnås framkommer inte i kommunens miljöprogram. Det framgår

inte kostnadsberäkningar för vad som krävs för att uppnå målen. Målen har inga

mått utan strävar mot att uppnå de regionala målen och etappmålen. För att

kunna nå måluppfyllelse krävs i vissa fall flera åtgärder och samarbete mellan de

kommunala nämnderna och bolagen.

Ansvarsfördelning

Miljöprogrammet för Kumla kommun är ett styrdokument som

kommunfullmäktige äger. Kommunfullmäktige har huvudansvaret för

miljöprogrammet och dess efterlevnad samt uppföljningen. Samtliga kommunala

verksamheter och de kommunala helägda bolagen ska följa miljöprogrammet och

därmed medverka för måluppfyllelse av programmet.

Den nämnd eller det kommunalt helägda bolag som har störst möjlighet att

påverka måluppfyllelsen är ansvarig för att åtgärder genomförs. Ansvariga har

kontroll och medvetenhet om de vidtagna åtgärderna ger förbättringar så mål

kan uppnås. Ansvariga har kunskap om hur aktiviteter ska följas upp och sätter

delmål eller mått för miljömålen. Delmålen behöver vara effektiva, för att skapa

engagemang hos medarbetarna, och inspirera till en vilja för fortsatt miljöarbete

både internt och externt. Nämnd som genomför åtgärder ska få behålla eventuell

besparing för att finansiera nya åtgärder. Framtagande av aktiviteter eller delmål

kan göras i samråd med miljösamordnaren på samhällsbyggnadsförvaltningen.

8

Efterlevnad och uppföljning

För att uppnå målen behöver ansvariga nämnder och bolag ta fram

handlingsplaner eller åtgärdsplaner, där eventuella delmål och mått sätts. Vissa

av målen kommer inte att kunna följas upp i kvantitativa mått utan uppföljningen

kommer att behöva göras med kvalitativa termer och beskrivningar.

Handlingsplanerna antas i den egna nämnden eller styrelsen och revideras under

arbetets gång. Alternativt kan miljöarbetet ingå som en del av

verksamhetsplanen för att underlätta uppföljning, vilket kan leda till förankring

av miljömålen i verksamheten. Genom att komplettera miljöprogrammet med

åtgärder underlättas arbetet med miljömålen för ansvariga nämnder och bolag.

Uppföljning av de lokala miljömålen görs i årliga redovisningar. Åtgärder och

delmål som framgår av handlingsplaner eller verksamhetsplaner kan användas

för att bedöma utvecklingen av miljömålet och ingå i den årliga redovisningen.

Ansvaret för uppföljning av de lokala målen är ansvariga nämnder och bolag

enligt ansvarsfördelningen som framgår av programmet. En del lokala miljömål

är kopplade till andra kommunala styrdokument och planer. Därmed kan

uppföljning av dem ingå som en del av miljöprogrammets uppföljning.

För att få en totalbild av kommunens arbete, sammanställs nämndernas och

bolagens redovisningar av miljösamordnaren på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Kommunstyrelsen delges sammanställningen och tar ställning till om

rapportering ska ske till kommunfullmäktige. Inom ramen för kommunstyrelsen

uppsiktsplikt kan styrelsen årligen följa upp respektive nämnds och bolags

verksamhets- eller handlingsplan för att säkerställa fullmäktiges beslut.

Uppföljningsansvarig

Samhällsbyggnadsnämnden är uppföljningsansvarig för miljöprogrammet.

Uppföljningen av miljöprogrammet ska ge en prognos för om de lokala

miljömålen nås inom perioden som programmet gäller.

Kommunstyrelsen bedömer om arbetet sker i rätt riktning eller om förändringar

måste vidtas. Återrapportering till nämnderna och bolagen görs för att bemöta

synpunkter. Eventuella revideringar av programmet ska godtas av

kommunfullmäktige.

Begränsningar

Miljöprogrammet riktar sig till förtroendevalda och medarbetare inom Kumla

kommun och de helägda kommunala bolagen. Även om målen i miljöprogrammet

9

inte riktas mot medborgare och verksamma i kommunen, kommer de indirekt

genom kommunens tjänster att beröras. Dock är miljöprogrammet avgränsat när

det gäller vem eller vilka som är ansvariga för att målen ska nås.

Kumla kommun ska arbeta med sådant som ger effekt och fördelar behovet av

åtgärder mellan nämnderna och bolagen med utgångspunkt i hur stor

miljöpåverkan som respektive förvaltning står för. För de lokala miljömålen

anges insatsområden och förslag på aktiviteter som är aktuella. Begränsningar

sätts i insatsområden på vad som behöver arbetas med och vem som ska arbeta

med åtgärder för att göra målen lätthanterliga att följa upp.

Miljömålsgrupp

Varje förvaltning och bolag ska utse minst en medarbetare, miljömålsansvarig,

som ger stöd till sin chef och arbetar med att de lokala miljömål som åligger egen

nämnd eller bolag följs och att uppföljningen inrapporteras. Miljömålsansvariga

behöver vara insatt i sin egen förvaltnings/bolags arbete och vilka miljömål som

berör det egna ansvarsområdet. Antalet representanter som ska medverka avgör

varje förvaltning och bolag utifrån sin egen organisation och behov. Det kan

förslagsvis vara lämpligt att fler med olika kompetens utses för att arbeta med

miljömålen.

Utsedda personer inom kommunen bildar tillsammans en nätverksgrupp för

miljöprogrammet, miljömålsgruppen. Miljömålsgruppen samarbetar och ger

varandra stöd för att underlätta arbetet med att målen uppnås och genomförs.

Gruppen ska få möjlighet till ökad kunskap inom gruppen men även externt,

genom exempelvis utbildningar och föreläsningar. Tid behöver därför avsättas

för gruppmedlemmarna inom den egna organisationen för att arbeta med

miljömålsarbetet.

Kommunicering

Arbetet med de lokala miljömålen ska synliggöras för förtroendevalda, styrelse

och medarbetare inom verksamheterna men även för allmänheten och företagare

i kommunen. En del av de tjänster som kommunen och bolagen utför berör

externa mottagare. Därmed kan de lokala miljömålen ge positiv miljöpåverkan

för hela kommunen och underlätta för kommunens invånare och företagare att

göra miljövänliga val. Det är viktigt att kommunicering sker så att förståelse för

den egna miljöpåverkan ökar. Miljösamordnaren ansvarar tillsammans med

kommunikationsavdelningen hur arbetet ska synliggöras.

10

Fokusområdena

1. Klimat

Bakgrund

Utsläpp av växthusgaser påverkar vårt klimat negativt. Det sker

klimatförändringar och insatser krävs för att förändra den pågående trenden.

Jordens medeltemperatur ökar vilket har gett bland annat extrema

väderförhållanden och stigande havsnivå. I Paris år 2015 enades världens länder

om ett nytt klimatavtal, COP21. Avtalet avser att den globala temperaturökningen

inte får öka mer än två grader över förindustriell nivå och börjar gälla senast

år 2020. För att lyckas med målet måste en halvering av de globala utsläppen ske

varje årtionde.

Etappmål för det nationella miljökvalitetsmålet ”Begränsåd klimåtpåverkån”

innebär att år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till

atmosfären, och att därefter uppnå negativa utsläpp. För att minska utsläppen

och nå etappmålet krävs flera insatser. Energieffektivisera, öka användningen av

förnyelsebar energi och minskad förbrukning av fossila bränslen bidrar till att

minska utsläpp av växthusgaser och därmed kan klimatpåverkan minska.

Länsstyrelsen har tillsammans med Region Örebro län tagit fram ett regionalt

program, Energi- och klimatprogrammet för Örebro län 2017-2020, som är

vägledande för länets kommuner och andra organisationer och företag.

Programmet är byggt på de internationella och nationella klimat- och

energimålen och har tre övergripande mål för länet: Ökad energieffektivisering,

Minskad klimatpåverkan och Ökad andel förnybar energi. För de tre målen finns

sex insatsområden i programmet.

Fokusområdet Klimat utgår från det länsöverskridande programmet. Kumla

kommun strävar efter samma mål och bidrar till att de gemensamma målen kan

uppfyllas. Då de lokala miljömålen endast gäller för Kumla kommun som

organisation antas inte länets Energi- och klimatprogram i sin helhet med

samtliga insatsområden och indikatorer som framgår, utan urval har skett efter

vilka delar som kommunens organisation inklusive de helägda kommunala

bolagen har rådighet över.

11

Genom olika insatser och aktiviteter ska kommunen sänka sitt utsläpp av

växthusgaser. I uppföljningen av tidigare miljöprogram år 2017 var det totala

koldioxidutsläppet (CO2) 4886 ton och energiförbrukningen var totalt

62,6 GWh för hela kommunkoncernen.

Lokala miljömål

1.1 Utsläpp av växthusgaser ska minska inom organisationen

1.2 Energieffektivisering ska öka inom organisationen

Insatsområden

Resor och transporter

Transporter står för en stor del av CO2-utsläpp till atmosfären. Det är främst från

vägtrafik där bilar och lastbilar är dominerande. År 2017 var 61 procent av

kommunens och bolagens personbilar och 23 procent av arbetsmaskiner

miljöklassade. Bränsleförbrukningen visade att användningen av biogas har ökat

något sedan föregående år, men en stor del av förbrukningen står diesel och

bensin för. Den totala mängden CO2 från resor och fordon var 769 ton

år 2017. Användning av privatbil i tjänsten stod för 77 ton CO2. För att minska

utsläppen av fossila bränslen behöver fortsatt arbete utföras. Det finns goda

förutsättningar att förbruka förnyelsebara drivmedel inom koncernen och

samtidigt minska utsläpp genom att minska antal resor. Ytterligare möjlighet att

minska antalet transporter till kommunens verksamheter kan vara att samordna

varudistributionen.

Det är inte bara fordon och resor som bidrar till utsläpp av växthusgaser. Inom

organisationerna används maskiner och verktyg som drivs med fossila bränslen.

Vid utbyte bör alltid klimatpåverkan och alternativa fossilfria bränslen vägas in.

En avvecklingsplan är i framtagande med sammanställning av vilka fossildrivna

verktyg, fordon och maskiner som finns inom kommunen och när utbyte kan

komma att ske. Avvecklingsplanen är en del av miljöprogrammet för att minska

utsläpp av CO2.

Hur vi kan nå målet - Öka andelen fordon, maskiner och handverktyg som drivs med förnyelsebart

bränsle i kommunen och bolagen.

- Alternativa förnyelsebara drivmedel som HVO (hydrerad vegetabilisk olja) kan

om möjligt användas i dieseldrivna fordon.

12

- Samtliga medarbetare inom nämnder och bolag verkar aktivt för att minska

koldioxidutsläpp i tjänsten genom att välja bort bil där så är möjligt. Gång, cykel,

samåkning eller kollektivtrafik, bra planerade körrutter och resfria möten väljs i

första hand.

- Samtliga medarbetare inom nämnder och bolag vid resor som utförs i tjänsten,

men som inte sker med organisationernas egna fordon, väljer att resa med

kollektivtrafik.

- Öka samordning av varudistribution till kommunens verksamheter.

Ansvarig

Samtliga nämnder ansvarar för att utreda ökad möjlighet för att samordna

varudistributionen. Kommunstyrelsen ansvarar för att redovisa resultatet.

Kultur och fritidsnämnden, kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden

redovisar totalt mängd CO2-utsläpp från egna maskiner och verktyg. Nämnderna

redovisar även resultat från avvecklingsplanen för att fasa ut fossila bränslen i

organisationen genom att följa upp utbyte till maskiner och verktyg som drivs

med fossilfria drivmedel.

Samhällsbyggnadsnämnden, Kumla Bostäder AB och Kumla Fastigheter AB

ansvarar för uppföljning och redovisning av totalt mängd CO2-utsläpp från egna

fordon.

Årlig uppföljning och redovisning av totalt mängd CO2-utsläpp från tjänsteresor,

som inte skett med tjänstefordon, ansvarar Kommunstyrelsen, Kumla Bostäder

AB och Kumla Fastigheter AB för.

Energiförsörjning

Idag använder kommunen till största delen fjärrvärme för uppvärmning och

vindkraft för elförbrukning i sina byggnader och gatubelysning. Den totala

energiförbrukningen i byggnader och fastigheter för Kumla kommun inklusive de

kommunala bolagen uppgick år 2017 till drygt 60,8 GWh och CO2-utsläpp

uppgick till 4 116 ton. Den största energiförbrukningen och CO2-utsläppen stod

fjärrvärmen för.

Genom energieffektivisering och energiåtervinning kan energiförbrukningen

minska. Kumla kommun arbetar aktivt med digital teknik för att minska

energiförbrukningen, Grön IT och som därmed bidrar till att minska

klimatpåverkan. Den totala ytan av solpaneler är 360 m2 i kommunen och fortsatt

utbyggnad är aktuellt för att öka användning av förnyelsebar energi.

13

För att få en bättre överblick över energiförbrukningen kan förbrukning per

kvadratmeter (m2) användas för byggnader. Dock är den totala

energiförbrukningen och CO2-utsläppen intressant att ta fram för att jämföra med

tidigare år samt de regionala miljömålen.

För att öka engagemanget i kommunen och för att sträva mot att uppnå det

internationella målet kommer Kumla kommun att medverka i Fossilfritt Sverige.

Det startades av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 och är en plattform

för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer

som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Åtgärder inom de lokala målen i

fokusområdet behöver därmed samspela med de utmaningar som kommunen

väljer att delta i.

Hur vi kan nå målet - Insatser för att energieffektivisera bostäder och lokaler vid ny- och

ombyggnation.

- Insatser för att minska energiförbrukningen i egenägda byggnader.

- Öka den miljöeffektiva tekniken genom Grön IT i fastigheter och verksamheter.

- Delta i Fossilfritt Sverige och anta utmaningarna i för att minska

klimatpåverkan.

- Utöka användning av förnyelsebara energikällor, som solenergi, i byggnader.

- Byta ut armatur i utomhusbelysning till energisnåla alternativ som LED-

belysning vid vägar, gator samt på allmänna platser som torg och parker.

- Samtliga medarbetare inom nämnder och bolag verkar för att minska sin

energiförbrukning i de byggnader och fastigheter som brukas. Gemensamma

insatser utförs i samarbete med fastighetsförvaltare.

Ansvarig

Samhällsbyggnadsnämnden, Kumla Fastigheter AB, Kumla Bostäder AB ansvarar

för uppföljning och redovisning av totala energiförbrukningen och mängden CO2-

utsläpp för egna lokaler och byggnader.

Samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden redovisar totala

energiförbrukningen och mängden CO2-utsläpp för belysning på gator respektive

allmänna platser som kommunen äger.

Kommunstyrelsen ansvarar för redovisning av kommunens deltagande i

Fossilfritt Sverige.

14

Konsumtion av livsmedel

Samhällsbyggnadsförvaltningens måltidsenhet har stor möjlighet att minska

utsläpp av CO2 från livsmedel i sina verksamheter på skolor, förskolor och inom

omsorgen. Inköp av livsmedel sker även inom socialförvaltningen, förvaltningen

för livslångt lärande och kultur- och fritidsförvaltningen. Genom att anpassa

inköp, menyer och ha god planering minskas matsvinnet och därmed

klimatpåverkan. Det krävs även upphandlingar som kan ge förutsättningar för

klimatsmarta livsmedel.

Med gemensamma mål och engagemang mellan förvaltningarna kan det leda till

att matgäster kastar mindre mängder mat. Under år 2018 påbörjades vägning av

matsvinn i några verksamheter för att få en uppfattning om hur mycket mat som

slängs. Förutom att matsvinnet orsakar förlust av mat och ökar utsläpp av CO2,

påverkar det även kostnaderna.

Hur vi kan nå målet - Genom att välja livsmedel med låg klimatpåverkan vid inköp.

- Minska matsvinn i kommunala kök och serveringar.

Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt

nämnd för livslångt lärande ansvarar för att redovisa de åtgärder som vidtagits

för att minska klimatpåverkan från livsmedel.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för uppföljning och redovisning av totala

mängden CO2-utsläpp från livsmedel.

2. Giftfri vardag

Bakgrund

Farliga ämnen från industrier, verksamheter, produkter, varor och byggnader

kan hamna i miljön och tas där upp av växter, djur och människor. Ökad

konsumtion ger ökad produktion av kemikalier och varor, vilket ökar

spridningen av farliga ämnen. Människor exponeras för farliga ämnen som kan

påverka hälsan negativt. Exponeringen kan leda till förgiftning, cancer, skador i

arvsmassan, hormonstörning och allergier. Det råder kunskapsbrist om hur

15

ämnen i kombination, nya ämnen och föreningar påverkar hälsan och miljön.

Farliga kemiska ämnen har begränsats genom skärpt lagstiftning inom EU och

internationella överenskommelser och nationella åtgärder, men mer kunskap och

krav behövs.

Under år 2011 stårtådes ett såmårbete, ”Kemikåliesmårt Regiön i Örebrö län”,

och består av Region Örebro län, länets kommuner, Örebro universitet,

Länsstyrelsen i Örebro län och Naturskyddsföreningen i Örebro län.

Kemikalieinspektionen (KemI) hår årbetåt fråm ”Håndlingsplan för en giftfri

vardag 2015-2020” öch hår grundåt ett kömmunnätverk i syfte ått

kemikaliefrågor ska samverkas exempelvis för upphandling, kemikaliekrav vid

byggande, utbyte av produkter mm. Det finns därmed gott om underlag för att

påverka och minska exponeringen i vår vardag.

Lokala miljömål

2.1 Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska

2.2 Miljögifter i barns vardag ska minska

2.3 Markföroreningar ska inte orsaka skada på miljön eller människors hälsa

Insatsområden

Kemikalier

I våra verksamheter används olika kemiska produkter. Ett första steg är att öka

kunskapen om de produkter som används och vilka miljö- och hälsofarliga

ämnen de innehåller. Användningen av antal olika kemikalier kan minska och

farliga ämnen behöver fasas ut. Särskilt fokus på de miljöer där barn vistas.

Vi utsätts även för kemikalier via vår föda. Upphandling av ekologiska livsmedel

skapar förutsättning för att minska exponering av hälso- och miljöfarliga ämnen.

Samtidigt ger ökad användning av ekologiska livsmedel ökad klimatpåverkan

med ökat utsläpp av växthusgaser då ekologiska livsmedel oftast måste

transporteras lång väg. Livsmedel odlade i närområde kräver mindre transporter

men är inte alltid ekologiska. Ekologiska livsmedel behöver jämföras med

närproducerade för att göra bra val.

Hur vi kan nå målet - Alla verksamheter inventerar de kemiska produkter som används. Endast

produkter som godkänts i upphandling används.

16

- Andelen kemiska produkter som används inom verksamheterna minskas.

Verksamheter som har kemiska produkter som innehåller utfasning- eller

riskminskningsämnen behöver aktivt arbeta för att ersätta dessa.

- Minska förekomst av hälsofarliga kemikalier och ämnen i förskole- och

skolmiljö.

- Ekologiska och närodlade livsmedel används i större utsträckning.

Gemensamma måluppfyllelser tas fram.

Ansvarig

Samtliga nämnder och bolag redovisar genomförd kemikalieinventering och vilka

produkter som identifierats för utbyte.

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att öka inköp av ekologiska/närodlade

livsmedel och redovisar andel i mängd jämfört med totala mängden.

Material och utrustning

Hälso- och miljöskadliga ämnen finns i vardagen som i till exempel leksaker,

kläder, hygien- och rengöringsprodukter, köksredskap och möbler. Olika

kemikalier finns i våra kroppar (PCB, bromerade flamskyddsmedel,

högfluorerade ämnen) som inte ska förekomma där. Foster och barn är särskilt

känsliga då utveckling av organ och funktioner i kroppen pågår. Studier visar att

exponering för toxiska ämnen tidigt i livet kan ge bestående förändringar som

visar sig senare i livet.

Kumla kommun har ett ansvar inom den pedagogiska verksamheten att arbeta

för giftfria skolor och förskolor. Det pågår redan idåg årbete med ”giftfri förskölå”

för att minska exponeringen men fortsatt arbete behövs. Arbetet sker efter

Nåturskyddsföreningen pröjekt ”Operåtiön giftfri förskölå” öch derås förslåg till

åtgärder. I byggnader är val av material viktigt för att minska exponeringen av

hälsofarliga ämnen för människor och miljö. Kommunen har påbörjat ett arbete

med att se exponeringen utifrån ett barnperspektiv.

Hur vi kan nå målet - Välja material som inte innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid

nybyggnationer och vid renovering görs aktiva val av material.

- Fasa ut hälso- och miljöfarliga material från förskolor, skolor och andra miljöer

där barn vistas.

- Vid utbyte av lekutrustning på skol- och förskolegårdar samt övriga lekplatser

väljs endast giftfria material.

17

- Arbeta med att implementera giftfri förskola och skola enligt checklista i

kommunens verksamheter.

Ansvarig Nämnd för livslångt lärande ansvarar för redovisning av arbete med att minska

barns exponering för hälsofarliga ämnen.


ansvarar för redovisning av insatser för att deras byggnader minskar exponering

av farliga ämnen.

Markföroreningar

Förorenade områden innehåller giftiga kemikalier som kan läcka ut och skada

miljön och människors hälsa. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör

något hot mot människors hälsa eller miljön. Det finns ca 250 potentiellt

förorenade områden i Kumla kommun. Den största branschklassen är

verkstadsindustri, där bland annat tidigare skoindustrier ingår. I

Kvarntorpsområdet har tidigare utvinning av olja och annan kemisk industri

bidragit till markföroreningar. Efterbehandling av Kvarntorp ingick som ett av

miljömålen i föregående miljöprogram. Arbetet kvarstår och kraftigare insatser

behöver vidtas för att minska risken för spridning.

Hur vi kan nå målet - Arbeta med efterbehandling av markföroreningar i Kvarntorpsområdet för att

minska risken för spridning i miljön.

- Undersöka markförhållandena vid detaljplaneläggning och bygglov vid

nybyggnation av bostäder, skolor och förskolor.

- Utreda och eventuellt åtgärda förorenad mark för att minska risker för hälsa

och miljö.

Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden ansvarar för uppföljning av

arbete som skett i Kvarntorpsområdet.

18

3. Vatten

Bakgrund

Vatten är en viktig del för människor och miljö. Förorening i grundvattnet, sjöar

och vattendrag kan därför få stora konsekvenser för växter, djur och människor.

Utsläpp av höga halter av näringstillförsel i mark och vatten sker från biltrafik,

jordbruk, avloppsreningsverk samt industrier. Det orsakar övergödning och kan

leda till igenväxning och algblomning men även till syrebrist i våra

vattenförekomster.

Då befolkningen ökar, ökar förbrukningen av dricksvatten, vilket ökar påverkan

på vattenmiljöer. Det är väsentligt att exploatering inte orsakar negativ påverkan

och att värdefulla vattenmiljöer behöver bevaras och återställs. En översyn av

vattenskyddsområdet i Blacksta pågår under år 2018.

Sjön Tisaren försörjer Kumlas och Hallsbergs kommuner med råvatten för

produktion av dricksvatten. Under år 2016 var vattennivån i Tisaren lägre än ett

normalår. Det berodde på markarbete och att det var en torr sommar och höst

samt en snöfattig vinter. Detta ledde till att kommunens dricksvattenförsörjning

äventyrades. Det är ingen engångsföreteelse utan risken är att vi ser en trend på

grund av de klimatförändringar som sker. Kommuner i länet har eller riskerar att

få problem med dricksvattenförsörjningen. Med anledning av detta pågår ett

projekt kring att ta dricksvatten från Vättern.

Lokala miljömål

3.1 Besparing av kommunalt dricksvatten ska ske inom kommunens organisation

3.2 Mängden ovidkommande vatten till reningsverket ska minska

Insatsområden

Förbrukning

Kommunen behöver säkerställa att dricksvatten som produceras förser

kommunens invånare med dricksvatten. Det kan göras genom att insatser vidtas

som leder till att dricksvatten inte används till annat än sitt ändamål. Genom

19

beteendeförändringar, insamling av regnvatten eller återanvändning av vatten

kan förbrukningen av dricksvatten minska.

Hur vi kan nå målet - Insatser utförs i lokaler och byggnader för att minska vattenförbrukning.

- Arbeta med att minska läckage på ledningsnätet.

- Använda alternativa vattenkällor vid ex bevattning och spolning av ledningsnät.

Ansvarig Kultur- och fritidsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Kumla Bostäder AB och

Kumla Fastigheter AB ansvarar för att redovisa beredskap/insatser som vidtagits

och effekterna av dessa.

Utgående vatten

Reningsverket i Kumla är sedan år 2015 certifierad enligt Revaq som är ett

certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga

ämnen till reningsverket och hantering av risker på vägen dit. Genom att aktivt

arbeta med att uppfylla kraven enligt certifieringen minskas föroreningar av

vatten. Kommunen har påbörjat arbete för att lokalisera föroreningskällor

kopplade till avloppsnätet, så kallat uppströmsarbete.

Problem orsakas i reningsverket av ovidkommande vatten, vatten som inte ska

vara kopplat till spillvattennätet. Dagvatten och dräneringsvatten från fastigheter

och hårdgjorda ytor leds in i reningsverket på grund av inläckage på nätet. Då

mer vatten inkommer till reningsverket än vad som är avsett försvåras reningen,

energiförbrukningen ökar och insatser med bräddning ökar. Det ovidkommande

vattnet ger därmed ökad kostnad. Under år 2017 utgjorde mängden

ovidkommande vatten 40 procent av den totala mängd vatten som inkom till

reningsverket.

Hur vi kan nå målet - Ett aktivt uppströmsarbete för att minska mängden kemikalier som belastar

reningsverket.

- Minska mängden ovidkommande vatten som når reningsverket genom att

uppmana fastighetsägare och exploatörer om att vidta åtgärder för lokalt

omhändertagande av tak- och dagvatten.

- Information till fastighetsägare om risker för översvämning när dagvattnet är

kopplat på spillvattennätet.

- Minska tillskott av ovidkommande vatten till nätet från hårdgjorda ytor som

parkeringsplatser, tak, garage, vägar och diken.

20

Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att redovisa de insatser som skett för

hur mängden ovidkommande vatten till reningsverket ska minska. Uppföljning av

energiförbrukningen i verket samt i pumpstationerna går under fokusområdet

Klimat.


ansvarar för att dagvatten och dräneringsvatten från deras fastigheter inte

belastar reningsverket.

4. Hållbar samhällsplanering

Bakgrund

Högkonjunktur, ökad bilanvändning, en ökad folkmängd och ett ökat

bostadsbyggande har lett till större påfrestningar på miljön i Sverige. Det är en

stor utmaning att med det ökade bostadsbyggandet behålla, utveckla och skapa

goda livsmiljöer.

Länsstyrelsen i Örebro län tog år 2016 fram Regional handlingsplan för

klimatanpassning i Örebro län, som beskriver klimatförändringarna i Örebro län

och hur behovet av klimatanpassning. År 2015 tog Länsstyrelsen i Örebro län

fram en kartering över lågpunkter och flödesvägar i Kumla kommun som visar

områden där översvämningsrisker föreligger vid kraftigt regn.

Kumla kommun har märkt av de klimatförändringar som sker. Delar av

kommunen drabbades av översvämningar under september år 2015 som

orsakade skador på många fastigheter. Kumla kommun har under år 2017

deltagit i ett projekt om klimatanpassning i SMHI s regi. I och med detta projekt

har ett arbete påbörjats med att analysera vilka klimatförändringar som drabbar

Kumla kommun, hur de påverkar kommunens verksamheter samt vilka åtgärder

som behövs för att hantera klimatförändringarna. Förväntade klimatförändringar

är att bland annat ökad risk för skyfall, högre temperaturer och längre perioder

med låg markfuktighet, vilket kan leda till ökad vattenbrist. Genom att anpassa

21

samhället till de förväntade klimatförändringarna och därigenom skapa en viss

motståndskraft mot det förändrade klimatet kan risker förebyggas.

Lokala miljömål

4.1 Kunskap om hållbart samhälle och miljö ska öka hos skolelever

4.2 Ny- och ombyggnation ska ske klimatanpassat med hållbar

dagvattenhantering

4.3 Kulturmiljöer ska bevaras

Insatsområden

Kunskap

Ett välplanerat samhälle bidrar till en hållbar utveckling men det är även viktigt

att kunskapen om befintliga miljöproblem samt internationella och nationella

miljömål ökar. Kunskap och förståelse behövs för att aktiva val som kan minska

miljöbelastningen ska göras. En viktig kunskapsspridning sker i skolan så att

nästa generation får förståelse för hur de ska säkra miljöns betydelse. Enligt

läroplanen ska skolan ansvara för att elever får kunskap om god miljö och hållbar

utveckling. Som en del av kommunens miljöarbete ingår därför skolans arbete

med att förmedla miljökunskap.

Hur vi kan nå målet - Nämnd för livslångt lärande inför från år 2019 i sin enkätundersökning

undersökning om hur eleverna upplever sin kunskap om miljöfrågor och

hållbarhet.

- Uppföljningen av enkätundersökningen sker årligen och ger en uppfattning om

elevers kunskaper.

Ansvarig Nämnd för livslångt lärande redovisar resultat från elevenkät i den årliga

redovisningen.

Planering

Kumla kommun är en växande kommun och det medför att jordbruksmark och

naturmark bebyggs. I och med att nya bostadsområden och

verksamhetsområden byggs ut ökar arealen hårdgjorda ytor. Det ökar risken för

snabb tillrinning till dagvattensystemet och det är därför viktigt att ta hänsyn till

översvämningsrisker vid planering. I områden där det helt saknas system för

omhändertagande av dagvatten kan översvämning och bristande markdränering

bli en följd. Detta i kombination med klimatförändringar kan få stora

22

konsekvenser om dagvatten inte hanteras på rätt sätt. Byggnation på

jordbruksmark kan också innebära att tidigare markdräneringar skärs av.

Bostadsområden bör vara nära grönområden och grönytor ska vara en del av den

byggda miljön.

Hur vi kan nå målet - Bebyggelse sker inte i områden med översvämningsrisk, om inte åtgärder

vidtas.

- Dagvattensystem dimensioneras och höjdsätts för att klara intensiv nederbörd.

- Dagvattnet hanteras så att skador på byggnader och livsmiljöer för växt- och

djurliv undviks.

- Värdefulla skogsområden bör inte bebyggas för att stärka ekosystemet.

- Gång, cykel och kollektivtrafik ska främjas vid planering av gaturum.

- Klimatförändringarna beaktas vid detaljplaneläggning och i samband med

bygglovsprövning.

- Ta fram övergripande strategi för hur Kumla kommun ska arbeta med

klimatanpassning.

Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att planera efter de riktlinjer som anges

i översiktsplanen och utifrån identifierade klimatförändringar som sker. Genom

att undersöka områdenas förhållanden vid detaljplanering, kan påverkan på

miljön bemötas tidigt.

Fastigheter och byggnader

Bebyggande på ett hållbart sätt innebär att byggnation sker med långsiktiga

metoder utan att orsaka stora skador på miljön. Det skapar goda livsmiljöer för

dagens befolkning och för kommande generationer i kommunen. Energi, mark,

vatten och andra naturresurser ska användas på ett effektivt, resursbesparande

och miljöanpassat sätt. Konsekvenserna av klimatförändringar måste beaktas i

den fysiska planeringen och i befintliga miljöer. Genom att använda ett

livscykelperspektiv, ta hänsyn till ekosystemtjänster och klimatanpassade

byggnader kan kommunen utvecklas hållbart. Dagvatten behöver omhändertas

för att minska risken för översvämning.

God bebyggd miljö innefattar att både innemiljön och utemiljön. Trafik eller

verksamheter ska inge ge upphov till höga bullernivåer. Genom att utföra

bullerutredning kan de bostäder som utsätts för höga nivåer identifieras. Det är

även viktigt att beräkningar utförs på de skolgårdar och förskolegårdar som är i

23

närheten av vägarna. Där höga nivåer uppmärksammas bör bulleråtgärder

vidtas.

Hur vi kan nå målet - Strategi eller riktlinjer för hållbart samhälle arbetas fram och är utgångspunkt

vid planering.

- God livsmiljö uppnås genom att utreda buller och luftkvalitet vid nybyggnation

av bostäder, förskolor och skolor.

- Livscykelperspektivet är utgångspunkt vid ny-, ombyggnation och förvaltning

av befintlig bebyggelse.

- Bostäder och skolor/förskolor har nära till grönområden.

Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att ta fram ett förslag på strategi eller

riktlinjer för planering av ett hållbart samhälle i Kumla kommun.

Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden ansvarar för att vid

planering av kommunen och handläggning av bygglov ta hänsyn till

klimatförändringar, hållbarhet och ekosystemtjänster.

Samhällsbyggnadsnämnden, Kommunfastigheter, Kumla Bostäder AB och Kumla

Fastigheter AB ansvarar för att deras byggnader och fastigheter inte orsakar

negativ hälso- och miljöpåverkan. Redovisning sker med att återkoppla vilka

åtgärder som vidtagits vid om- och nybyggnation för att skapa ett hållbart

samhälle.

Skydd och skötsel

Kulturvärden ska bevaras och yttre negativa effekter som luftföroreningar

minskas. Ett kulturmiljöprogram för Kumla kommun antogs år 2015.

Programmet ger förslag på hantering av kulturmiljöer i allmänhet och begreppet

varsamhet är viktigt. Programmet innehåller mål om vad som ska uppnås och

vilken inriktning det kulturvårdande arbetet avseende bebyggelse inom

kommunen ska ha.

Hur vi kan nå målet - Arbeta utifrån kommunens kulturmiljöprogram för att bevara och vårda

värdefulla kulturmiljöer.

- Kulturvärden synliggörs och blir tillgängliga för besökare.

- Friluftsliv i kommunen främjas, utvecklas och bevaras.

24

Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden säkerställer att

kulturmiljöer och friluftsliv beaktas vid plan- och byggärenden enligt

Kulturmiljöprogrammet.

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att redovisa utförda åtgärder för

friluftsliv och kulturmiljö.

5. Biologisk mångfald

Bakgrund

Haltande ekosystem och biologisk mångfald står tillsammans med klimatfrågan

högst på FN:s lista över miljöproblem som mänskligheten behöver arbeta med

mest intensivt för att skapa förändring. Sverige har inom FN:s konvention för

biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på

ett hållbart sätt. Värdefull natur skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att

bevara våra mest hotade arter. Riksdagen antog den 24 juni 2014 strategi för

biölögisk mångfåld öch ekösystemtjänster. Etåppmålet innebär ått ”senast 2018

ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt

kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och

andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.”

Fokusområdet är i många avseende kopplat till Hållbar samhällsplanering. När

kommunen växer måste hållbar mark- och vattenanvändning uppnås genom att

det gröna och blå bevaras samt återskapas för att minska risker i ett förändrat

klimat. Som del av planeringen behöver ekosystemtjänster främjas.

Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster från naturens ekosystem som

bidrar till människans välbefinnande.

Ekosystemtjänster kan delas in i:

Försörjande (ger oss varor som livsmedel, träfiber och bioenergi),

Reglerande (påverkar eller styr ekosystemens naturliga processer som

pollinering, rening av luft och vatten),

Kulturella (ger upplevelsevärden som rekreation och

skönhetsupplevelse),

Stödjande (förutsättningar för att övriga ekosystem ska fungera, som

fotosyntes, bildning av jordmån)

25

Begreppet ekosystemtjänster bör ses som ett socialt/ekologiskt begrepp då det

handlar om samspel mellan människan och naturen. Konceptet ekosystem-

tjänster har skapats för att synliggöra den påverkan på naturen som exempelvis

exploatering och genomförande av planer innebär och vilka effekter det får på

samhället. Begreppet ska öka förståelsen för hur viktigt det är att bevara olika

ekosystem då de bidrar med nytta, som temperatursänkning, bullerdämpning

och tar hand om dagvatten. Värdering av tjänsterna utgör en hjälp vid avvägning i

planerings- och investeringsbeslut. Det är viktigt med ett helhetsperspektiv för

att fånga in alla nyttor som naturen ger oss och som kan påverkas av möjliga

beslut. De gör att naturen hjälper till med att både hantera ett förändrat klimat,

stärka stadsmiljön och rekreation samt behålla hög biologisk mångfald.

År 2017 ersåttes den tidigåre Grönplånen åv ”Prögråm för Grönå Kumlå – grönt

öch blått i den mödernå småståden”. Prögråmmet innehåller sju principer för det

grönas och blåas utveckling och verkar som underlag till översiktsplan,

detaljplaner och handlingsplaner. Genom att följa principerna finns förutsättning

att skapa en klimatsmart kommun enligt Kumla kommuns vision.

Lokala miljömål

5.1 Ekosystemtjänster ska främjas i befintliga och nyetablerade områden

5.2 Ekosystemtjänsters betydelse ska värderas

5.3 Naturmiljöer ska stärkas och utvecklas

Insatsområden

Samhällsplanering

Kumla kommun är känslig för översvämningar eftersom delar av kommunen

ligger i lågland och många våtmarker har dikats ut och sjöar sänkts. Andelen

sjöar är idag mindre än en procent av den totala ytan. Genom att öka grön- och

blåstruktur bidrar kommunen till att bland annat förebygga översvämningar,

skapa temperatursänkning och solskydd.

Våtmarker har inte bara betydelse för den biologiska mångfalden. De stärker

även landskapets förmåga att hålla kvar vatten lokalt för ökad bildning av

grundvatten. De skapar balans i vattenflödet vid kraftiga skyfall och vid torka. De

minskar övergödning, renar vatten från föroreningar och har stor betydelse för

att minska klimatpåverkan och är viktiga för klimatanpassning.

Miljöprogrammet ska bidra till att nya stadsdelar utformas med minimala

ingrepp och påverkan på ekosystem. Översiktsplanen ger inriktning för att

26

utvecklingen blir hållbar och att värdefulla landskap ska skyddas. Skötsel av

grön- och vattenområden är viktigt för både rekreation och bevarande av

biologisk mångfald.

Hur vi kan nå målet - Lyfta begreppet ekosystemtjänster och dess betydelse för ett hållbart samhälle

och den biologiska mångfalden i planeringsprocessen.

- Ekosystemtjänstanalys utförs vid undersökning inför detaljplanering. Biologisk

mångfald är en del av planering i kommunen.

- Våtmarker och vattenlandskap bildas för omhändertagande av dagvatten samt

skapa naturliga miljöer för djur- och växtliv. Sammankopplade grönområden,

gröna kilar och korridorer bevaras och sambanden mellan områden stärks för att

möjliggöra passage för växter och djur.

- Bevaka och bevara de mest värdefulla naturområdena och grönstrukturen i

stadsmiljön. Exploatering av områden med höga natur- och rekreationsvärden

undviks. Vid planering görs noggrann övervägning.

Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att hänsyn tas vid planering av

kommunen att skydda naturområden och ekosystemtjänster.

Skötsel och bevarande

Närhet till grönområden är något som ska vara en central byggsten vid planering

av bostadsområden. Friluftslivets inverkan på god hälsa ger en positiv utveckling.

Närhet och attraktiva miljöer bidrar till att fler av befolkningen besöker

platserna. I Kumla finns ett 40-tal parker och grönområden som underhålls för

rekreation, lek och naturupplevelser för boende och besökare.

Hur vi kan nå målet - Ekosystemtjänster är en del av inventeringen av naturmiljöer.

- Identifiera och värdera ekosystemtjänster i kommunens befintliga miljöer.

- Planera, skapa och utveckla ekosystemtjänster i den byggda miljön.

- Den biologiska mångfalden stärks genom att miljöer med höga värden

restaureras och återskapas i skogs- och odlingslandskap samt i sjöar och

vattendrag.

- Andel lövträd, död ved och utveckling av miljöer för hotade arter ökas i

kommunen.

- Arter som har stor betydelse för att skapa ekosystemtjänster ska väljas.

27

- Befintliga parker bevaras och underhålls för att öka ekosystemtjänster. De

upplevs som trygga och fri från buller och andra föroreningar.

- Befintliga våtmarker bevaras, restaureras och utvecklas för att öka den

biologiska mångfalden.

- Områden med höga natur- och rekreationsvärden skyddas. Skötselplaner ska

följas för olika natur- och vattenområden.

- Biotoper inventeras och ges skydd.

Ansvarig Kultur- och fritidsnämnden redovisar i sin uppföljning vilka åtgärder som

vidtagits.

6. Hållbar resursanvändning

Bakgrund

Konsumtion av varor påverkar miljön negativt. Jordens resurser räcker inte till

om konsumtionen fortsätter i nuvarande takt. Miljö- och hållbarhetskrav i

offentlig upphandling är en viktig del för att minska användningen av kemikalier

och farliga ämnen. Upphandling har därmed en viktig roll i flera av

miljöprogrammets fokusområden.

Målet om att minska avfallsmängden i miljöprogrammet är inte riktat till

medborgarna eller företagarna. Dock är kommunen är ansvarig för insamling av

avfall. Genom att erbjuda möjlighet till sortering av avfall på allmänna platser,

som i idrottshallar, bibliotek, torg, lekplatser och i bostäder, skapas

förutsättningar för att påverka samtliga att göra medvetna val. Det ska vara

enkelt för konsumenterna och samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår

tas till vara i så hög grad som möjligt. Tillsammans med att kommunen och

bolagen aktivt arbetar med att minska sin konsumtion och öka

avfallssorteringen, kan den totala mängden brännbart avfall minska. God

avfallshantering kan påverka och riskerna för miljö och hälsa minimeras.

Kommunen arbetar aktivt med att öka den digitala användningen. Flera

e-tjänster skapas vilket möjliggör för invånare, företagare och kommunens

organisation att kommunicera digitalt. I grundskolan pågår arbete med att varje

28

elev ska få en egen dator. Detta bidrar indirekt till att pappersförbrukningen kan

minska. Ökad digitalisering ställer dock högre krav på IT-produkter och

produkternas klimatpåverkan bör beaktas.

Lokala miljömål

6.1 Avfallsmängden ska minska inom kommunens och bolagens verksamheter

6.2 Samtliga kommunens och bolagens lokaler har avfallssortering

Insatsområden

Inköp

Idag har kommunens nämnder och de helägda kommunala bolagen miljö- och

hållbarhetskrav vid samtliga upphandlingar. För att de avtal som finns ska ge en

effekt har alla skyldighet att göra inköp från upphandlade leverantörer.

Samhällsbyggnadsnämnden kan arbeta för att kommunens kranvatten ska

användas som dricksvatten. Samtidigt som vattenbesparing kan bli aktuellt

producerar kommunen ett dricksvatten av god kvalitet. För att minska

förbrukningen av köpt flaskvatten finns märkningen ”Kranmärkt”. Krånmärkt är

en nationell hållbarhetsmärkning av verksamheter som endast använder sig av

kranvatten. Genom kranmärkningen tar Kumla kommun ställning för en bättre

miljö och inspirerar andra att också välja kranvatten. Samtliga kommunala

nämnder och bolagen kan ta ställning till att i olika sammanhang använda endast

kranvatten istället för att servera/sälja vatten på flaska.

Hur vi kan nå målet - Upphandlingar och inköp uppfyller miljö- och hållbarhetskrav och följs upp för

att säkerställa att de krav som ställts efterlevs.

- Inköp sker så långt som möjligt av miljöcertifierade företag eller som har

liknande miljöarbete.

- Innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor och tjänster

minskas.

- Miljö- och energikrav har betydelse i bedömning vid upphandling och att det

kan viktas mot pris där det är möjligt och relevant.

- Samtliga nämnder och bolag följer avtal enligt upphandling.

- Öka den digitala kommunikationen.

- Stärka användande av kranvattnet i olika sammanhang-

29

Ansvarig Kommunstyrelsen och Kumla Bostäder AB samt Kumla Fastigheter AB redovisar

uppföljning av hur upphandling enligt avtal följs upp inom verksamheterna.

Samhällsbyggnadsnämnden redovisar arbetet med Kranmärkning av

kommunens dricksvatten.

Konsumtion

Upphandling av varor och tjänster som ställer krav på hållbarhet och miljö räcker

inte till för att minska miljöpåverkan. Konsumtionen ökar i samhället vilket

bidrar till ökade mängder avfall. Genom att minska inköp och istället återanvända

kan verksamheterna bidra till minskad resursförbrukning. Begagnad utrustning

och inventarier kan återanvändas eller repareras så långt som möjligt.

Hur vi kan nå målet - Samtliga nämnder och bolag planerar vid inköp av varor och tjänster för att

minska uppkomsten av avfall.

- Samtliga nämnder och bolag arbetar för att öka återanvändning och återvinning

inom sina verksamheter. Det kan t.ex. vara möbler, digital teknik, textilier eller

liknande.

- Samtliga nämnder och bolag arbetar för att minska mängden engångsartiklar.

Förbrukning av papper ska minska genom att öka kommunicering via e-post och

sms med medborgare, företag och inom verksamheten

Ansvarig Samtliga nämnder, Kumla Bostäder AB och Kumla Fastigheter AB redovisar hur

de arbetar för att minska konsumtionen inom den egna verksamheten.

Avfall

För att minska mängden hushållsavfall i Kumla kommun som går till förbränning,

sorteras komposterbart avfall som går till producering av biogas. Under år 2017

mottog Kumla kommun totalt 3 690 880 kg restavfall. För att minska mängden

behöver fortsatt arbete och insatser. Även om medborgare och företag i

kommunen inte är direkt berörda av miljömålet, är det kommunens ansvar att

omhänderta avfall som uppstår. Det gör att kommunen har möjlighet att påverka

hur avfall ska hanteras och hur stor mängd avfall som ska mottas. I kommunens

koncern kan insatser ske som minskar avfallsmängden.

Hur vi kan nå målet - Samtliga medarbetare inom nämnder och bolag verkar för att minska

avfallsmängden och källsortera avfall i sina verksamheter.

30

- Ge förutsättningar för ökad återvinning i byggnader genom att utöka

källsortering.

- Kommunens lokaler och anläggningar för allmänheten har källsortering.

- Insatser för att minska mängden mottaget brännbart avfall genom

beteendeförändrande aktiviteter.

- Fortsatt insamling av matavfall i kommunen för att främja produktionen av

biogas.

Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden, Kumla Bostäder AB och Kumla Fastigheter AB

redovisar vilka lokaler som har fått avfallssortering.

Samhällsbyggnadsnämnden redovisar mängd avfall per invånare för varje år.

31

Ansvarsfördelning lokala miljömål på nämnder

och bolag

Fördelningsschema avser att visa vilka nämnder och bolag som ansvarar för

uppföljning och redovisning av miljöarbetet. Vissa insatsområden är samtliga

eller flera ansvariga att medverka i för att målen ska uppfyllas, men framgår inte

här.

Kommunstyrelsen

Lokala mål Insatsområden

1.1 Utsläpp av växthusgaser ska minska


1.2 Energieffektivisering ska öka Energiförsörjning


Kemikalier


Inköp Konsumtion

Myndighetsnämnd


4.2 Ny- och ombyggnation ska ske klimatanpassat

Planering Fastigheter och byggnader

4.3 Kulturmiljöer ska bevaras


Skydd och skötsel

32

Nämnd för livslångt lärande





Kemikalier



4.1 Kunskap om hållbart samhälle och miljö ska öka hos skolelever

Kunskap


Konsumtion

Socialnämnd





Kemikalier


Konsumtion

33

Kultur- och fritidsnämnd





Kemikalier


Förbrukning

4.3 Kulturmiljöer ska bevaras Skydd och skötsel



5.3 Naturmiljöer ska stärkas och utvecklas



Konsumtion

34

Samhällsbyggnadsnämnd




Energiförsörjning Konsumtion av livsmedel



Kemikalier



2.3 Markföroreningar ska inte orsaka skada på miljön eller människors hälsa

Markföroreningar


Förbrukning


Vattenkvalitet



4.3 Kulturmiljöer ska bevaras Planering Fastigheter och byggnader

Skydd och skötsel

5.1 Ekosystemtjänster ska främjas i befintliga och nyetablerade områden

Samhällsplanering


Samhällsplanering


Konsumtion


Avfall

35

Kumla Bostäder AB




Energiförsörjning



Kemikalier




Förbrukning


Vattenkvalitet




Inköp Konsumtion Avfall


Avfall

36

Kumla Fastigheter AB



Resor och transporter Energiförsörjning



Kemikalier




Förbrukning


Vattenkvalitet




Inköp Konsumtion Avfall


Avfall

37

Bilagor

Globala målen för hållbarutveckling

1. Avskaffa all form av fattigdom överallt.

2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre

kosthållning och främja ett hållbart jordbruk.

3. Säkerställa hälsosamma liv och verka för välbefinnande i alla åldrar.

4. Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och

främja livslångt lärande för alla.

5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt.

6. Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för

alla.

7. Säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi

till en överkomlig kostnad.

8. Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full

och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

9. Bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande

och hållbar industrialisering och främja innovation.

10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder.

11. Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra,

motståndskraftiga och hållbara.

12. Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och

dess konsekvenser.

14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i

syfte att uppnå en hållbar utveckling.

15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade

ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida

tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

38

16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se

till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och

ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.

17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala

partnerskapet för hållbar utveckling.

Nationella miljökvalitetsmålen

1. Begränsad klimatpåverkan

2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning

4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt

6. Säker strålmiljö

7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag

9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö

15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt- och djurliv

39

Berörda internationella och nationella mål i

fokusområdena

1. Klimat Globala hållbarhetsmål

Mål 7.1 om att säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster.

Mål 7.2 om att öka andelen förnybar energi.

Mål 7.3 om att öka förbättringstakten för energieffektivisering.

Mål 11.6 om att minska negativa miljöpåverkan per person utifrån luftkvalitet och hantering av avfall.

Mål 12.3 om att minska matsvinn längs hela livsmedelskedjan.

Nationella miljökvalitetsmål

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv

2. Giftfri vardag Globala hållbarhetsmål

Mål 2.4 om att välja ekologiska och närodlade livsmedel för hållbar livsmedelsproduktion.

Mål 3.9 genom att minska förbrukning av miljö- och hälsofarliga kemikalier, särskilt i barns vardag.

Mål 12.4 om miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall samt minska utsläpp av dem i luft, vatten och mark.


Frisk luft, Giftfri miljö, God bebyggd miljö

2. Vatten Globala hållbarhetsmål

Mål 6.1 om tillgång till dricksvatten

40

Mål 6.3 om att förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar och minska utsläpp av farliga kemikalier och material.

Mål 6.4 om att effektivisera vattenanvändningen och säkerställa hållbara uttag och hållbar försörjning.


Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet

4. Hållbar samhällsplanering

Globala hållbarhetsmål

Mål 3.6 om god trafikplanering som minskar risk för olyckor.

Mål 4.7 om att öka elevers kunskap och färdighet för att främja en hållbar utveckling och hållbara livsstilar.

Mål 8.9 om hållbar turism som främjar kultur och lokala produkter.

Mål 9.1 om att bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur.

Mål 11.2 om tillgång till säkra, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla.

Mål 11.4 om att stärka insatser för att skydda och trygga kultur- och naturarv.

Mål 11.5 om att minska risker för katastrofer till följd av klimatförändringar.

Mål 13.1 om att stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer.

Mål 15.9 om att integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i planerings- och utvecklingsprocesser.


Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö

5. Biologisk mångfald Globala hållbarhetsmål

Mål 6.6 om att skydda och återställa vattenrelaterade ekosystem som ex skog, våtmark, akviferer och sjöar.

41

Mål 11.7 om att tillhandahålla tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser.

Mål 15.1 om att bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster.

Mål 15.2 om att främja hållbart brukande av all typ av skog, stoppa avskogning, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återskogningen.

Mål 15.5 om att vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlust av biologisk mångfald och skydda och förebygga utrotning av hotade arter.

Mål 15.8 om att förhindra införsel av invasiva främmande arter.


Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv

6. Hållbar resursanvändning Globala hållbarhetsmål

Mål 8.4 om att förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion.

Mål 11.6 om att minska negativa miljöpåverkan per person utifrån luftkvalitet och hantering av avfall.

Mål 12.1 om hållbar konsumtion och produktion.

Mål 12.2 om hållbar förvaltning och effektivt nyttjande av naturresurser.

Mål 12.4 om miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall samt minska utsläpp av dem i luft, vatten och mark.

Mål 12.5 om att minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.

Mål 12.7 om att främja hållbar offentlig upphandlingsmetod.

Mål 12.8 om att säkerställa människor har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.


Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö

42

Referenser Länsstyrelsen i Örebro län, Miljömål för Örebro län 2015-2020, 2015:4

Länsstyrelsen i Örebro län, Åtgärdsprogram för Örebro läns miljömål 2016-2020, 2016:23

Länsstyrelsen i Örebro län, Energi- och klimatprogram för Örebro län 2017-2020, 2017:29

Hemsidor:

www.fossilfritt-sverige.se

www.kranmarkt.se

www.lansstyrelsen.se/orebro/

www.lansstyrelsen.se/Orebro/Sv/publikationer/2016/Pages/ekosystemtjanster-i-arendehandlaggning.aspx

www.miljomal.se/

www.naturvardsverket.se/

www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/

www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2012/07/dir.-201278/

www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/kretslopp-och-uppstromsarbete/revaq-certifiering/

http://www.kranmarkt.se/

http://www.lansstyrelsen.se/orebro

http://www.lansstyrelsen.se/Orebro/Sv/publikationer/2016/Pages/ekosystemtjanster-i-arendehandlaggning.aspx

http://www.lansstyrelsen.se/Orebro/Sv/publikationer/2016/Pages/ekosystemtjanster-i-arendehandlaggning.aspx

http://www.miljomal.se/

http://www.naturvardsverket.se/

http://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster



http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2012/07/dir.-201278/

http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/kretslopp-och-uppstromsarbete/revaq-certifiering/

http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/kretslopp-och-uppstromsarbete/revaq-certifiering/

vision miljöprogram 2019-2022 program€¦ · program policy regler handlingsplan riktlinjer ......

Documents